ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Constantinus Lindfors

Sidor: [1] 2 3 4
1
Släkter / SV: Isak Erikssons släktkrets i Torneå stad
« skrivet: 2023-07-23, 06:32 »
Dombok 20/3 1701: Borgarmågen Jonas Holm vill inlösa sin sal. svärfader Zackris Spetts...
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5166657588&aineistoId=2323937640

Smeden Zackarias Spett nämnd åren 1671-1690 (mtl) och död sistnämnda året (peng till stadskyrkan den 18/11). Han gifte sig omkring 1670 med Karin Hansdotter, död senast 16/3 1700 (mtl; peng till stadskyrkan den 20/3). Karin omgift före 21/1 1692 (mtl) med Jakob Andersson Tasanen, nämnd åren 1692-1702 (mtl).

Dombok 16/5 1698: Borgaren Jakob Tasanen efter dess hustru Karin Hansdotters förskrivning...
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5166657519&aineistoId=2323937640


Karin var dotter till handels- och rådmannen Hans Hansson, död 1657 (peng till stadskyrkan den 12/7) och Margareta Clemetsdotter, nämnd åren 1658-1669 (mtl) och död 1690 (peng till stadskyrkan den 28/10).

Bouppteckning efter Hans Hansson 19/5 1679 (sida 231-236):
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5384039458&aineistoId=1786842220

2
Släkter / SV: Isak Erikssons släktkrets i Torneå stad
« skrivet: 2023-07-21, 00:54 »
Barbro Margareta Stenklyft, död 24/3 (bg. 1/4) 1739 i Uleåborg vid 22 års ålder, var styvdotter till fiskalen i Kajana stad Johan Tammelander, som i sin tur var född 18/3 1694 i Brahestad.

Kajanas kommunionlängd 1730-1734 (IAaa:1):
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5896837275&aineistoId=1243208081

1733:års husförhörslängd (Iaa:1, nummer 11)
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=4633248108&aineistoId=1243349688

1734:års mantalslängd (daterad den 3/1; sida 4084):
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5922744264&aineistoId=1598312092

1735:års mantalslängd (daterad den 11/2; sida 3802, Barbro Greta ännu ogift):
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5922657393&aineistoId=1598535177

Dombok 27/10 1735: Fiskalen Johan Tammelander befullmäktigad...
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5932084380&aineistoId=2321313355

1736:års mantalslängd (daterad 15/11 1735; sida 3612):
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5953861139&aineistoId=1598886947

Dombok 26/6 1736: Framlidne fiskalen Johan Tammelander...
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5932085707&aineistoId=2321313355


Enligt Per Sundin skall Barbro Margaretas fader, gästgivaren på Österhammar 1 i Ytterlännäs sn, Olof Stenklyft ha avlidit i december 1716 med hänvisning till domboken för våren 1717, §59.


Jag saknar kännedom om Jonas Holm den yngres (född år 1708) föräldrars ursprung. Jonas Holm den äldre död (bg. 6/1) 1737 vid 65 års ålder och Elisabeth Spett död 18/4 (bg. 25/4) 1745 vid 69 års ålder. Makarna påträffas i Uleåborg från och med mantalslängd daterad 25/3 1701 (sida 1384v):

https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5924888350&aineistoId=1593994645

3
Släkter / SV: Isak Erikssons släktkrets i Torneå stad
« skrivet: 2023-07-17, 22:05 »
Länkningen till Digihakemisto föll bort i samband med plattformsbytet i mars 2016.

Apropå finska Riksarkivet...

Uleåborgs kyrkoräkenskaper (1633-1859):
https://astia.narc.fi/uusiastia/kortti_aineisto.html?id=1246213512

Uleåborgs ministerialböcker (1722-1754):
https://astia.narc.fi/uusiastia/kortti_aineisto.html?id=1245765716

4
Örneström / SV: Örneström
« skrivet: 2023-06-26, 14:45 »
Borgmästare Johan Eriksson tycks enligt mantalslängderna avlidit 1664/1665.10-11 Hans änka flyttade från Arboga till Örebro 1683/1684.12

Wälborne Hans Clercks »huusfru» som avlider 1696 19/2 vid 58 års ålder i Örebro bör vara hans maka.13-14

I januari 1665 gavs peng för sju ringningar och bårkläder för borgmästaren Johan Eriksson:

Arboga stadsförsamling (U) LIa:1 (1629-1729) Bild 1810 / sid 4 (AID: v740761.b1810.s4, NAD: SE/ULA/10022)

Hans änka Margareta Hising, möjligen född under 1610-talet, kan ha avlidit någon gång före maj månad 1690 då kyrkoräkenskaper för Örebro Nikolai fs börjar finnas bevarade.

Den 24/5 1696 gavs peng för tre ringningar, bårkläder m.m. för välborne Hans Clercks fru:

Örebro Nikolai (T) LIa:1 (1654-1719) Bild 900 (AID: v805462.b900, NAD: SE/ULA/11800)

5
Mitt stalltips är att brudparet vigts under andra halvåret 1731, inte långt efter kyrkoherde Granbergs frånfälle varför ingen notering gjorts i ministerialboken.

Förresten, hur ställer ni er till Anna Laestanders uppgivna födelseår 1700 (Arvidsjaur AI:1 andra delen sida 1) ? Hennes sista barn föddes så sent som den 17/9 1750 (C:1 sida 168). För jämförelse så dopvittnade Anna allra första gången i Silbojokk den 15/2 1728 tillsammans med sin broder Lars Laestander (Arjeplog C:1 sida 7). Lars, som var född år 1701, dök upp redan 23/6 1720 till barnet Olof Jakobsson i Kuorrokveik (Arjeplog C:2 sida 58). Vore det rimligt att istället anta Annas födelseår till omkring 1710...?

När Lars Laestander lät döpa sin dotter Anna Magdalena i Arjeplogs kyrka den 18/10 1741 så stod bl.a. Anders Johansson i Kallojeluokt[?] och Anna Olofsdotter faddrar (C:1 sida 23). Jämför även med två doptillfällen i Arvidsjaur från den 5/12 1743 och 1/11 1747 (C:1 sida 154 respektive 162).

Jag ställer mig även någorlunda skeptisk till Anders Johanssons uppgivna födelseår 1702, men likväl är detta årtal fullt möjligt. Hans bröder Erik och Johan återfinns döpta i Piteå lfs den 16/4 1701 (CI:1 sida 143) respektive 22/5 1703 (sida 156).

Sannolikt blev Anders döpt i Arvidsjaurs kyrka, dit byn Gråträsk tillhört under 1600-talet. Synd att kyrkoherde Laestadius inte orkat fortsätta med dopnoteringar efter den 2/1 1702 (Arvidsjaur LIa:1 sida 130).

6
Intressant, Johan! Vad har du för belägg till Henrik Nilssons barn i Knutby sn?

I så fall börjar jag fundera på ifall Elin Henriksdotters make skulle kunna vara befryndad med förste komministern i Nedertorneå sn Johan Kempe av okänt ursprung. Bifogar skärmdump från Bygdéns herdaminne (del 2, sida 256) nedan.

Läs även Per-Olof Snells ”Brottstycken ur det tidiga Haparanda-Tornio: Bebyggelsen och människorna 1500-1700”, sida 97-100:

https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Haparanda-Tornio.pdf

Barnen till kyrkoherden i Övertorneå sn Mårten Johansson Kempe (1630-1686) kartlagda här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=52850.msg781295#msg781295

7
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2023-02-12, 21:37 »
Ett fynd från Uppsala dombok 2/8 1697 om auditören Nils Bozaeus såsom måg till professor Carl Lundius. Alltid bra med ytterligare bevis:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:709 (1697) Bild 2010 / Sida 194 (AID: v420526a.b2010.s194, NAD: SE/RA/42042202)

8
Tillman / SV: Tillman
« skrivet: 2023-02-12, 20:12 »
Ur Johan Klebergs ”Kammarkollegium 1634-1718”, sida 128-129 (Advokatfiskalskontoret, avsnittet Vice advokatfiskaler):

9
Grubb / SV: Grubb
« skrivet: 2023-02-11, 16:11 »
Hej.
 
Jag undrar vad som egentligen är känt om Kristina Samuelsdotter, hustru till kh i Nederluleå Andreas Petri Grubb. Endast hennes namn anges i Bygdéns Hernösands stifts herdaminne och samma sak i Elgenstiernas ättartavlor under ätten Wallenstierna. Varifrån kommer uppgiften om hennes namn?
 
MVH Andreas


Hustru Kerstin är belagd i Stockholms tänkebok den 22/5 1570:

Stadsarkivets avskrift, sida 70: "Jtem thenne dagh betalthe Hans Gammel ehn engelsk man, benempd Hans Mårlens, vpå h[ustru] Chirstin h[er] Andersa wegna vdj Lula penger — 750 mark."

Samma avskrift, sida 168: "22 maij. Hans Malens engels[man] bekom i betalning aff Hans Gammell pa h[ustru] Chirstin h[er] Andersa wegna vdj Lula s[ocken] — 750 mark."

Återstår att luska ut om hennes fadersnamn Samuelsdotter.

Kerstin Samuelsdotters fulla namn framgår av Palmskiöld 211, sida 89 respektive 95 (direktlänk nedan):

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0052&pid=alvin-record:371892

10
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2023-02-11, 16:04 »
Didrik Hansson (person-ID: 618) levde än 31/8 1630 (tänkebok; sida 284 i avskriften) men förefaller vara död före 2/9 1634 (tänkebok; sida 312i avskriften). Han var ogift än 14/4 1591 (tänkebok; sida 272 i avskriften) och såsom gift före 17/2 1602 (tänkebok; sida 208 i avskriften). Hans hustru levde än 27/3 1615 (tänkebok; sida 196 i avskriften). En svåger till Didrik var brokikaren Per Persson (tänkebok 28/2 1618; sida 369i avskriften).

Kamreraren Gert Didriksson (person-ID: 884) levde än 22/11 1628 (tänkebok; sida 151 i avskriften) men var död före 12/1 1630 (tänkebok; sida 244 i avskriften). Hans änka Catharina Gottskalksdotter blev omgift med kungligt tillstånd efter 25/5 1630 med Lars Grubbe (Palmskiöld 211, sida 127).

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0068&pid=alvin-record:371892

Se även: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernfelt_eller_Grubbe_nr_171#TAB_2

Borgaren Clas Nilsson i Norrköping var förmodligen gift med Brita Didriksdotter (person-ID: 2307; utan förnamn i databasen).

Didrik Hansson med familj var bosatt på Norrmalm inom det område som kom att utgöra grunden till Torstenska palatset.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Torstensonska_palatset

Skärmdump från 12/1 1630 (sida 244),  31/8 1630 (sida 284) respektive 2/9 1634 (sida 312):

11
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2023-02-10, 12:08 »
Nu har jag fått en godtagbar förklaring från Svenskt biografiskt lexikon:


Hej,

Vi skulle gärna arbeta med aktivt med databasen om resurser funnes, men vi är inte fler än fem på redaktionen (i arbetet med artiklarna i praktiken bara tre) och vårt huvuduppdrag är att publicera den trycka utgåvan. En kommentarsfunktion skulle behöva hållas under viss uppsikt, nya uppgifter kontrolleras etc. vilket skulle kräva en del tid.

Databasen är alltså egentligen bara en digital kopia av det tryckta lexikonet och kommer, som det ser ut, att så förbli till dess bokutgåvan kommit till Ö. Vår förhoppning är att därefter kunna arbeta med databasen på ett annat sätt. Men de uppgifter du presenterar här är sådana vi brukar föra in – ambitionen är ju att vara fullständig i fråga om alla biografiska data och då är missade fakta av det här slaget mer eller mindre att betrakta som felaktigheter.

Vänliga hälsningar
Redaktionen


Ifall någon är intresserad så finns en översikt till Matts Perssons halv- eller styvbroder Erik Olofssons hustrus familjekrets här:

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021863_03.pdf  (sida 2/25)

12
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2023-02-10, 12:01 »
Per skrivare kan vara identisk med en för mig okänd Per Gammal, och i så fall en broder.  :o

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021863_03.pdf  (sida 4/25)

13
Den 18/8 2021 berörde jag Gertrud Mickelsdotters familjekrets. Emellertid förstod jag inte förrän nyligen att Gertrud, innan sitt gifte med Jöns Henriksson, hade tidigare varit gift med en Måns Haraldsson, vars fader var handels- och rådmannen Harald Olofsson i Stockholm. Detta eftersom Måns Haraldssons eget giftermål inte framgått tydligt i tänkeböckerna. Se sidotabell A respektive B på följande länk:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=76233.msg1641224#msg1641224


En ytterligare genomförd kartläggning ger mig anledning att återvända till Agda Persdotter. Låt mig citera Wikipedia: ”Agda Persdotters vidare liv är okänt, men det finns uppgifter om att hon ska ha gift sig med Christoffer Olofsson Stråle av Sjöared, kunglig befallningsman och kommendant på Stegeholms slott och Söderköpings slott.

Nu är det så här att belägg saknas för att denne Christoffer Olofsson tillhörde adliga ätten Stråle av Sjöared nummer 233! Av Stockholms tänkeböcker framgår att Christoffer var son till Olof bältare och Margareta. Christoffer var dessutom gift senast tidigt 1570-tal med Karin Mickelsdotter Hvit, ty makarna hade bl.a. en dotter Anna som var bortgift senast 1586. Därtill var Christoffer befallningsman på Stegeborg utanför Söderköping, som man här förefaller ha blandat ihop med Stegeholm utanför Västervik.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=158259.msg1641773#msg1641773

Nedan följer en skärmdump från Johan Axel Almqvists verk ”Den lokala civilförvaltningen i Sverige 1523-1630” del 4, sida 135. Under tidsperioden fram tills 1569 redovisas en enda Christoffer Olofsson, som emellertid dog år 1576 enligt ett epitafium i Riddarholmskyrkan.

Den Christoffer Olofsson som levde i Östergötland åren 1585-1586 är således en helt annan individ. Gustaf Elgenstiernas "Den introducerade svenska adelns ättartavlor" (del 7, sida 755-756) kopplar honom till Torsnäs i Västra Harg sn. Huruvida denne person blev gift och i så fall med Agda Persdotter lär dock bli omöjligt att avgöra.

Härmed kan följande konstateras:

- Per Clemetsson i Porten var inte fader till Agda Persdotter.
- Christoffer Olofsson var inte befallningsman på Stegeholm.
- Christoffer Olofsson härstammade sannolikt inte från ätten Stråle av Sjöared.
- Christoffer Olofsson på Stegeborg var gift med Karin Mickelsdotter Hvit.

RÄTT SKALL VARA RÄTT. PUNKT OCH SLUT!

14
Nu är denna släktkrets äntligen kartlagd, puh! Eventuella rättelser eller kompletteringar tas tacksamt emot.  ;D


Tabell 1:

Olof bältare, död 1548 i Nikolai fs (själaringning; SVAR bild-id: C0065212_00096).
Gift med Margareta (tänkebok 27/8 1578, sida 48-49 i avskriften).
Barn:
a/ Jakob Olofsson, se tabell 2.
b/ Christoffer Olofsson, se tabell 5.

Olofs broder Sven Nilsson var kornskrivare på Stockholms slott (tänkebok 19/9 1552; sida 195-196 i avskriften). Denne blev sedermera klädskrivare, och slutligen avrättad (Konung Erik XIV:s nämnds dombok 12/2 1567; sida 300 i avskriften från 1884 samt Stockholms tänkebok 11/3 1567; sida 349-350 i avskriften). Sven var barnlös och efterlämnade sin hustru Elin. Bland hans arvingar hörde, förutom Christoffer Olofsson och dennes brorsdotter Barbro Jakobsdotter, även Harald Perssons hustru i Stockholm (tänkebok 27/2 1581; sida 426-427 i avskriften), Hans Larssons änka Malin i Vadstena, och borgaren Nils Gregersson eller dennes hustru i Norrköping (tänkebok 18/8 1571; sida 158-159 i avskriften).


Tabell 2 (från tabell 1):

Jakob Olofsson, död 1549 i Nikolai fs (själaringning; SVAR bild-id: C0065212_00104). Tullskrivare.
Gift med NN, som troligen kom att gifta om sig på annat håll.
Barn:
a/ Barbro Jakobsdotter, se tabell 3.
b/ NN Jakobsdotter, död 1549 i Nikolai fs (själaringning; SVAR bild-id: C0065212_00105).

Jakob och hans dotter vilar i Riddarholmskyrkan. I samma grav vilar även Jakobs hustrus syster Malin och hennes förste man, kamreraren Mårten Tomasson (död 1565) samt hennes sex barn (tänkebok 18/10 1578; sida 63-65 i avskriften). Malin var död före 27/11 1581 (tänkebok; sida 292 i avskriften) och hennes senare man Hans Trummeter likaså år 1595 i Tyska fs (peng till kyrkan den 13/4; SVAR bild-id: C0056753_00105).


Tabell 3 (från tabell 2):

Barbro Jakobsdotter. Levde än 18/11 1618 (”Stockholms Rådhus och Råd” del 2, sida 291).
Gift första gången före 11/11 1568 (tänkebok, sida 4 i avskriften; och tänkebok 27/8 1578, sida 48-49 i avskriften) med Tileman Abraham, död 1584. Tyskspråkig kansliskrivare verksam åren 1561-1572, och därefter stadsskrivare i Stockholm (Ivan Svalenius ”Rikskansliet 1560-1592”, sida 206 samt ”Stockholms Rådhus och Råd” del 2, sida 291).
Gift andra gången före 12/7 1591 (tänkebok; sida 300 i avskriften) med Jöns Jöransson. Borgare i Stockholm, och senare bosatt på Lovön. Han bodde i Sverige än 22/1 1595 (tänkebok; sida 286-287 i avskriften) och landsförvisades senare på grund av papisteri.
Kända barn med oviss ordningsföljd:
1a/ Brita Abraham, se tabell 4.
1b/ NN Abraham, död före 1575 (tänkebok 27/8 1578; sida 48-49 i avskriften).
1c/ NN Abraham, död  före 1575 (tänkebok 27/8 1578; sida 48-49 i avskriften).
1d/ NN Abraham, död 1588 i Nikolai fs (själaringning 5-9/9; SVAR bild-id C0065215_00078).
1e/ NN (son) Abraham, död före 27/8 1600 (tänkebok; sida 109-110 i avskriften).


Tabell 4 (från tabell 3):

Brita Tilemansdotter Abraham.
Gift första gången före 1/9 1593 (tänkebok; sida 151 i avskriften) med guldsmeden Mårten Fransson, som levde än 27/3 1596 men som var död före 30/7 1597 (tänkebok; sida 25 respektive 426 i avskriften).
Gift andra gången efter 11/7 men före 27/8 1600 (tänkebok; sida 109-110 i avskriften) med Lars Eriksson Forserus (Laurentius Erici) från Hälsingland. Kyrkoherde i Nikolai fs åren 1581-1585,och därefter bosatt i Rörby på Lovön. Ett brev från honom upplästes i Uppsala domkapitel 11/7 1600, i vilket han begärde få vigas vid sin trolovade hustru. Herr Lars flyttade efter 27/10 1600 (tänkebok; sida 121-123 i avskriften) till Polen, där han levde ännu i början av 1620-talet. Emellertid hade han ättlingar bosatta i Stockholm år 1675 i samband med en rättslig process utan närmare källhänvisning (Gunnar Hellströms ”Stockholms stads herdaminne”, sida 419-420). Herr Lars var tidigare gift med en dotter till Harald Olofsson i Vällinge, Salem sn (”Iris Sandegrens ”Harald i Vällinge” i Släkt och Hävd 1963:1 på sida 247-250).
Eventuella barn okända till antal och namn.


Sidotabell A:

Mickel Simonsson Hvit. Levde än 29/10 1576 (tänkebok; sida 102 och 200 i Stadsarkivets avskrift) men var död före 1/10 1586 (tänkebok 20/10 1589; sida 102-103 i avskriften). Förvärvade sommaren 1555 ett stenhus på Västerlånggatan (tänkebok 10/7 1555; sida 122 i avskriften). Stenhuset ifråga övertogs senhösten 1589 av dottermågen Hans Larsson, se tabell 3.
Gift första gången med NN, död före 29/10 1576 (tänkebok; sida 102 och 200 i avskriften).
Gift andra gången efter 29/10 1576 med Brita, död 1600 i Nikolai fs (bg. 24/4; SVAR bild-id: C0065219_00013). Brita senare omgift med Jakob spilare, död 1/5 1589 (tänkebok; 2/5 1589; sida 39-43 i avskriften).
Barn:
1a/ Karin Mickelsdotter Hvit, se tabell 5.
1b/ Bertil Mickelsson Hvit. Levde än 20/10 1589 (tänkebok; sida 102-103 i avskriften).


Tabell 5 (från tabell 1 respektive sidotabell A):

Christoffer Olofsson, död år 1576 före 29/10 (gravsten samt tänkebok; sida 102 och 200 i avskriften). Befallningsman på Stegeborg utan Söderköping åren 1565-1569 (Johan Axel Almqvists ”Den lokala civilförvaltningen i Sverige 1523-1630” del 4, sida 135 samt tänkebok 11/3 1567; sida 349-350 i avskriften, och 22/3 1569; sida 48 i avskriften). Hovmästare hos hertig Karl (tänkebok 22/4 1568; sida 4-5 i avskriften).
Gift med Karin Mickelsdotter Hvit, död år 1599 enligt gravsten.
Barn:
a/ Anna Christoffersdotter, se tabell 6.
b/ Carl Christoffersson, se tabell 10.

Makarna och ytterligare sju barn vilar i grav nummer 181 i Riddarholmskyrkan. Skärmdump längst nedan.


Tabell 6 (från tabell 5):

Anna Christoffersdotter, död 16/2 1653 enligt gravsten (begravning den 23/2 i Nikolai fs; SVAR bild-id: C0056636_00010 samt gravöppning den 24/2 i Riddarholmen fs; SVAR bild-id: C0055352_00015). Inventarium 3-4/3 1653 (SVAR bild-id: A0068165_00034).
Gift före 1/10 1586 (tänkebok 20/10 1589; sida 102-103 i avskriften) med kamreraren Hans Larsson [Tunensis], död år 1603 enligt gravsten.
Barn (SVAR bild-id: A0068165_00025):
a/ Anna Hansdotter, se tabell 7.
b/ Emerentia Hansdotter, se tabell 8.
c/ Christoffer Hansson, se tabell 9.

Makarna och ytterligare barn vilar i grav nummer 134b i Riddarholmskyrkan. Denna grav troligen inköpt av anhöriga till borgaren och skepparen  Lars Eriksson Rodskarl, död någon gång efter 9/5 1580 (tänkebok; sida 137 i avskriften). Skärmdump längst nedan.


Tabell 7 (från tabell 6):

Anna Hansdotter, död 1672 i Nikolai fs (bg. 6/6; SVAR bild-id: C0056654_00009).
Gift 29/10 1615 i Nikolai fs med Daniel Hansson, född 12/11 1577 i Strängnäs. Död 2/8 1651 i Nikolai fs (bg. 10/8; SVAR bild-id:  C0056634_00009).  Myntskrivare, sedermera rustmästare i Stockholms rustkammare.
Barn (enligt Palmskiöld nedan samt Niklas Kants tidigare inlägg):
a/ Hans Danielsson, född 16/5 1616. Död i februari 1657 (personregister till Rullor 1620-1723 samt bg. 8/3; SVAR bild-id: C0056640_00010). Rustmästare i Stockholms rustkammare.
b/ Christoffer Danielsson, född 29/8 (döpt 31/8) 1617 i Nikolai fs.
c/ Daniel Danielsson Molsdorf, född 29/1 1619. Var år 1654 fänrik vid Nöteborgs garnison (personregister till Rullor 1620-1723).
d/ Catharina Danielsdotter, född 31/3 (döpt 1/4) 1620 i Nikolai fs.
e/ Anna Danielsdotter Molsdorf, född 20/5 1621. Troligen död 1685 i Nikolai fs (bg. 12/5; LIa1:50 sida 392).
f/ Lars Danielsson, född 10/8 1622. Död 9/11 1655 i Nyköping. Tullförvaltare. Gift 2/9 1649 med änkan Margareta Månsdotter Bröms, född 13/7 1610 i Norrköping. Död 16/6 1684 i Nyköping.
g/ Emerentia Danielsdotter, född 28/8 1623.
h/ Balthasar Danielsson, född 2/10 1624. Död ung.
i/ Mickel Danielsson Molsdorf, född 28/9 1625. Död ca 1657 (personregister till Rullor 1620-1723). Kapten vid Hälsinge regemente.
j/ Aron Danielsson, född 21/4 (döpt 22/4) 1627 i Nikolai fs.
k/ Samuel Danielsson Molsdorf, född 8/12 1628. Död (bg. 25/2) 1692 i Åbo. Kommissarie vid Åbo hovrätt. Gift 10/7 1660 i Stora Skedvi sn med Anna Gezelia från Åbo. Död (bg. 25/2) 1692 i Åbo.
l/ Elisabeth Danielsdotter Molsdorf, född 16/11 1629. Död 1713 i Nikolai fs (bg. 6/6; SVAR bild-id: C0056693_00025). Gift 6/8 1655 i Nikolai fs med proviantmästaren Nils Persson Askelöf i hans tredje och sista äktenskap. Död före 15/2 1661 (SVAR bild-id: A0069226_00070).
m/ Claes Danielsson, född 1/1 1631.
n/ Balthasar Danielsson, född 11/1 1632. Hauptman över Raseborgs grevskap åren 1661-1664. Gift 16/5 1661 i Nikolai fs med Elisabeth Carlsdotter.
o/ Maria Danielsdotter Molsdorf, född 1/10 1634. Troligen död 1708 i Nikolai fs (bg, 15/1; SVAR bild-id: C0056689_00052).

Daniel Hanssons föräldrar var tidigare organisten hos biskopen i Magdeburg, sedermera domkyrkoorganisten i Strängnäs Johannes Molsdorf (född 13/12 1533 i Zwickau i Meissen och död 6/10 1603 i Strängnäs) och Catharina Philipsdotter.

Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 3.L-R Bild 1820 / sid 2325 (AID: v910613.b1820.s2325)


Tabell 8 (från tabell 6):

Emerentia Hansdotter, död (bg. 6/6) 1641 i Västerås.
Gift med borgmästaren Aron Persson, död (bg. 12/3) 1640 i Västerås. Han hade en lång tid haft borgmästarämbetet (Riksregistaturet 7/3 1639 sida 161; SVAR bild-id: A0038692_00162).
Barn med oviss ordningföljd (enligt Hülphers 10 stycken varav 9 döttrar och 1 son; varav ett av barnen nöddöptes hemma 2/3 1623):
a/ Barbro Aronsdotter. Gift 5/1 1639 i Västerås med Johan Lillia. måhända Identisk med plåtslagaren död (bg. 16/4) 1690 i Arboga stad? Dennes hustru död där (bg. 6/12) 1684.
b/ Anna Aronsdotter, född 1611. Död 1708. Gift med borgmästaren i Sala Anders Persson, född 1613 och död 1677. Makarna blev stamföräldrar till ätten Bergström (Hülphers del 4, sida 17).
c/ Elisabeth Arondotter. Gift 25/2 1644 i Västerås med Arvid Larsson.
d/ Emerentia Aronsdotter. Gift 18/7 1632 i Västerås med stallmästaren vid Ulvesunds och Strömsholms stallstat Esbjörn Mårtensson Reutercrantz från Nyköping. Död 28/5 1658 i Kolbäck sn vid 57 års ålder. Adlad 27/2 1649 såsom nummer 449.
e/ Petter Aronsson, död 20/1 1686 i Kungsör sn (bg. 21/3 enligt likpredikan hos Kungliga biblioteket). Befallningsman i Kungsörs län.
f/ Maria Aronsdotter. Gift med en kamrerare.
g/ Brita Aronsdotter. Gift 2/10 1642 i Nikolai fs med Holger Holgersson, landskamrerare i Göteborg.
h/ Helena Aronsdotter, levde än 13/1 1666 (Västerås dombok) men måste ha dött under året. Gift första gången 7/2 1647 i Västerås med stallskrivaren vid Ulvesunds och Strömsholms stallstat Hans Björnsson, död 1652 i Västerkvarn, Kolbäck sn (mtl). Son till grytgjutaren Björn Olofsson i Västerås. Gift andra gången 19/6 1653 i Västerås med rådmannen Johan Larsson, död (bg. 9/6) 1661 i Västerås vid 61 års ålder. Gift tredje gången ca 1662 med landskamreraren i Västmanland Simon Simonsson Löfgren i hans andra äktenskap av tre. Död 18/3 1684 vid 54 års ålder (epitafium i Västerås domkyrka). Simon omgift sista gången 22/8 1667 i Nikolai fs med Agneta Strang.
i/ Catharina Aronsdotter. Gift med Hans Runsvik, landskamrerare i Södermanland.
j/ Petronella Aronsdotter, född (döpt 17/6) 1628 i Västerås. Död barnlös. Gift 26/9 1652 med Jonas Eriksson i Sala.

Hülphers (del 3 sida 186):
https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0191&pid=alvin-record:188844


Aron Perssons barn från ett tidigare gifte och ej nämnda hos Hulphers:

1*/ Margareta Aronsdotter. Gift med slottsfogden Erik Jonsson, som levde än 17/9 1637 men var död före 18/7 1643 (Västerås dombok). Makarna hade åtminstone nio barn.

1*/ Kerstin Aronsdotter. Gift 3/7 1631 i Västerås med Claes Eriksson Torsk som kallas fordom cammar fiscalis (Västerås dombok 4/12 1643). Makarna senare bosatta i Helsingfors, där Claes torde ha avlidit 1650. De hade åtminstone två barn: Dels Erik Torsk (döpt 10/11 1631 i Västerås, som levde än 23/6 1663 enligt Helsingfors dombok). Och dels Emerentia Torsk (begravd 15/12 1672 i Tövsala sn) som gifte sig före 20/6 1660 (Consistorii ecclesiastici Aboënsis protokoll) med komminister i Tövsala Abraham Alftanus, död 2/5 1697 i Hattula sn där han var kyrkoherde från och med 1676.


Tabell 9 (från tabell 6):

Christoffer Hansson, död 8/3 1649 på Varbergs fästning (SVAR bild-id: A0053618_00427 och A0068165_00028). Fänrik vid Älvsborgs regemente från 1630, löjtnant från 1633 (personregister till Rullor 1620-1723).
Gift omkring 1637 i Torestorp sn med Maria Albrechtsdatter från Aalborg i Jylland. Återvände efter makens död till Aalborg (SVAR bild-id: A0068165_00038).
Fyra barn, oklart vem som var äldst:
a/ Sofia Christoffersdotter, född i Torestorp sn. Levde än 15/3 1670 (SVAR bild-id: A0068167_00602). Gift 11/3 1663 i Göteborgs domkyrkoförsamling med Nils Börjesson i Göteborg (SVAR bild-id: A0068165_00039).
b/ NN Christoffersdotter, död under barndomen i Torestorp sn.

De två yngsta barnen blev hämtade av modern till Aalborg omkring 1659 (SVAR bild-id: A0068165_00038).


Tabell 10 (från tabell 5):

Carl Christoffersson, Död efter 29/8 1618 (tänkebok; sida 252 i avskriften) men före 16/6 1619 i Nikolai fs (testamentspeng; SVAR bild-id: C0065221_00011). Husgeråds-, sedermera myntskrivare.
Gift efter 30/7 1603 (tänkebok; sida 100 i avskriften) men före 13/8 1604 (tänkebok; sida 280-281 i avskriften) med Anna Nilsdotter Brask [Rosenbaner], död efter 12/3 1627 (tänkebok; sida 30 i avskriften) men före 31/3 1628 (tänkebok; sida 26 i avskriften).
Barn:
a/ Catharina Carlsdotter, se tabell 11.
b/ Elisabeth Carlsdotter, se tabell 12.
c/ Samuel Carlsson, som levde än 7/11 1629 (tänkebok; sida 102 i avskriften).

Makarna vilar i Storkyrkan, liksom Magnus Balthasar Salinus som övertog äganderätten till hans morföräldrars grav som lär vara belägen under Bernt Notkes monument ”S:t Göran och Draken”. (Olle Salins ”Hovkirurgen Balthasar Salinus och hans släktkrets”).

Anna Brask, senare Rosenbaner, var dotter till borgmästaren i Stockholm Nils Hansson Brask (från Linköping (död 7/11 1590 enligt tänkebok 3/9 1604, sida 300 i avskriften) enligt Schlegel och Klingspors verk, sida 235-236.


Tabell 11 (från tabell 10):

Catharina Carlsdotter, död 22/3 1651 i Nikolai fs (bg. 6/4; SVAR bild-id: C0056634_00009).
Gift 4/2 1621 i Nikolai fs med hovkansler Nils Tungel, född 28/2 1592 i Nyköping. Död 13/4 1665 i Nikolai fs (bg. 17/9; SVAR bild-id: C0056647_00010). Adlad 23/12 1637 med senare nummer 182.
Barn:
a/ Anna Tungel, född (döpt 5/12 ) 1621 i Nikolai fs. Död förmodligen 1635 (bg. 26/6) i Nikolai fs.
b/ Carl Tungel, född (döpt 24/2) 1624 i Nikolai fs. Död 1685.
c/ Elsa Tungel, född (döpt 17/11) 1625 i Nikolai fs. Levde än 1693. Gift första gången 10/1 1643 i Nikolai fs med fältsekreteraren Samuel Andersson, född 1610 i Ljuna, Hogstad sn. Död 26/10 1644 i Landskrona (bg.26/1 1645 i Nikolai fs). Gift andra gången 1652 med ryttmästaren Lars Hansson Lindorm, född (döpt 6/6) 1630 i Nikolai fs. Död i augusti 1656. Gift tredje gången 1665 med kejserliga generalen Johan Valentin von Schoultz.
d/ Nils Tungel, född 4/9 (döpt 6/9) 1628 i Nikolai fs. Död 13/1 1694 (själaringning 13/1 i Nikolai fs; bg. 16/7 I Jakob fs). Vice president i Åbo hovrätt.
e/ Catharina Tungel, född (döpt 29/4) 1630 i Nikolai fs. Död 24/10 (bg. 1/11) 1652 i Nikolai fs. Gift 9/3 1651 med kapten, slutligen överste Henrik Wolffenskiöld från Livland. Född  12/3 1625 och död 12/2 1694. Tillhörde adliga ätten nummer 366.
f/ Elisabeth Tungel, född (döpt 23/4) 1632 i Nikolai fs. Död förmodligen före 1674 (Släkt och Hävd 1992:3-4, sida 228-230). Gift 1665 med  överstelöjtnant David Gyldenklou, född 6/7 1629 i Söderköping. Död 29/1 1686 i Stockholm (bg. 29/6 i Nyköping).
g/ Lars Tungel, född (döpt 11/7) 1633 i Nikolai fs. Död ung?
h/ Anna Tungel, född (döpt 6/8) 1635 i Nikolai fs. Död före 1693.
i/ Johan Tungel, född (döpt 31/5) 1637 i Nikolai fs. Död i december 1708. Gift första gången 8/10 1695 i Ulvåsa, Ekebyborna sn med Charlotta Eleonora Sparre, född 1660 i Arensburg. Död 2/12 1697 i Nyköping (bg. 28/7 1698 i Ekebyborna sn). Gift andra gången med Anna Kruse af Elghammar, död 3/10 1724.
j/ Gustaf Tungel, född (döpt 13/11) 1638 i Nikolai fs. Död 23/12 1698 (bg. 25/7) 1699 i Riddarholmen fs). Generalmajor och landshövding i Hallands län från 1684. Adlad 24/12 1687 till friherrliga ätten med samma namn, nummer 85.
k/ Adolf Tungel, född omkring 1640. Död 13/6 1689. Ståthållare i Reval? Gift senast 1669 med Brita Örnehufvud, död 1722 (själaringning 9/11 i Nikolai fs; bg. 10/11 i Jakob fs).
l/ Axel Tungel, född (döpt 20/7) 1642 i Nikolai fs. Död 24/8 1652 (bg. 1/11) i Nikolai fs.
m/ Brita Tungel, född (döpt 27/6) 1644 i Nikolai fs. Levde än 1720 i Stockholm. Gift första gången 1675 med landshövdingen i Kronobergs län Jonas Klingstedt från Norrköping, död 7/12 1691 (bg. 11/9  1692) i Riddarholmen fs. Gift andra gången 13/5 1700 i Stockholm med ståthållaren i Dorpat och Pernau Gustaf Adolf Strömfelt, död 6/4 1717 i Beateberg, Rö sn.
n/ Christina Tungel, död 1715. Gift 26/7 1683 med ryttmästaren Erik Planting-Gyllenbåga, född 2/6 1642 i Fröslunda, Haraker sn. Död 28/12 1690 i Nikolai fs (själaringning 29/12; bisatt 2/1 1691 i Jakob fs, och förd till Nyköping 7/1 1692).
o/ Maria Tungel, död 1692 (själaringning 14/1 i Nikolai fs och 17/3 i Jakob fs; bg. 11/9 i Riddarholmen fs).


Tabell 12 (från tabell 10):

Elisabeth Carlsdotter, död (bg. 17/5) 1667 i Riddarholmen fs.
Gift efter 30/4 1624 (tänkebok 2/5 1629; sida 54-55 i avskriften) med hovkirurgen Balthasar Salinus, född Danzig (Olle Salins ”Hovkirurgen Balthasar Salinus och hans släktkrets”). död (bg. 10/4) 1660 i Riddarholmen fs.
Barn med oviss ordningsföljd:
a/ Carl Salinus, död (bg. 2/8) 1682 i Riddarholmen fs. Hovkirurg. Gift med Anna Eriksdotter Drysander, död 13/4 (bg. 15/4) 1711 i Gävle. Var dopvittne där 1/1 1696 och 12/3 1709.
b/ Balthasar Salinus, död 1692 i Nikolai fs (själringning 19/9; bg. 13/11). Kirurg. Gift med Anna Rosenack, död 1695 i Nikolai fs (själaringning 17/2; bg.10/3).
c/ Elisabeth Salina, död 1693 i Nikolai fs (själaringning 27/5; bg. 17/8). Gift med tullkamreraren Jöns Nilsson, död 1687 i Nikolai (själaringning 31/5; bg. 14/8).
d/ Beata Salina, död (bg. 17/12) 1693 i Mariefred. Gift 15/10 1654 i Tyska fs med inspektorn i kammararkivet Christoffer Springer, född 1592 i Lamstedt, Hannover enligt uppgift (Johan Klebergs ”Kammarkollegium 1634-1718”, sida 122). Död 1669 före 9/6 i Klara fs (bou).
e/ NN Salinus, död 1636 i Tyska fs (peng gavs efter honom 13/1).
f/ Christina Salina, levde än 1675 (Kammarkollegiet: Likvidationsakter: Supplement: volym 7). Gift 4/11 1659 i Nikolai fs med tullnären i Västervik Johan Johansson Bruun, död 1674 i Västervik (C:1 sida 316).
g/ Caspar Salinus, född (döpt 12/5) 1639 i Tyska fs. Död 1639 i Tyska fs (peng gavs efter honom 2/7).
h/ Gustav Salinus, född (döpt 11/2) 1643 i Tyska fs. Död  1702 (Kammarkollegiet: Likvidationsakter: Supplement: volym 66). Bokhållare. Gift före 26/6 1672 (Tyska fs CI:1a sida 557) med NN (se not 124 i Olle Salins ”Hovkirurgen Balthasar Salinus och hans släktkrets”).
i/ Johan Salinus, född (döpt 2/7) 1644 i Tyska fs.
j/ Catharina Salina, född (döpt 8/4) 1647 i Tyska fs.



↓  Rörande tabell 5 respektive 6:  ”Sveriges kyrkor:  Konsthistoriskt inventarium. Stockholms kyrkor: Band II, häfte 2. Riddarholmskyrkan II: Fast inredning, inventarier och gravminnen”, sida 774 respektive 761-762.

15
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2023-02-09, 02:03 »
Stefan: Klarar du av att hålla koll på den talrika ätten Höök från Uppland, måtro? ;D

(tack till Niklas Kant för hans tidigare fynd!)

Riddarhuset: Åkersteins genealogier (o) 6.G Bild 2840 (AID: v910866.b2840)

16
Häradsrätten 17/11 1681, §10: Gullick Blix om arvet efter sin framlidna moder Elisabeth Gullicksdotter i Sundby.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3468 (1681) Bild 2110 / Sida 202 (AID: v423993.b2110.s202, NAD: SE/RA/42042202)

Häradsrätten 31/1 1682 §4 och §7: Gullick Blix begär ut sitt innestående föräldraarv från Jon Gullicksson. På sida 41v omtalas en byteslängd upptättad 1/9 och 2/9 1662 på Gullick Larssons egen begäran, som då än levde.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3469 (1682) Bild 450 / Sida 38 (AID: v423994.b450.s38, NAD: SE/RA/42042202)

Lagmansrätten 13/8 1682: Jon Gullicksson Svan och hans syskon om arvskifte gällande deras föräldragård.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIa:14 (1678-1688) Bild 7120 / Sida 706 (AID: v405299a.b7120.s706, NAD: SE/RA/42042202)

17
Det där låter mycket intressant. Man tackar. Vad står förkortningen "lmt" för - så jag vet var man kan söka?

18
Tack för ditt svar, Per. Trots att min fråga var ställd till Lennart, som inte låtit höra av sig.  ;D

Om möjligt, så skulle jag vilja ta del av dina anteckningar rörande Gullick Larsson. Kan det stämma att han avlidit "nära 100 år gammal" 1667 enligt en obekräftad nätuppgift...?

19
Släkter / SV: Isak Erikssons släktkrets i Torneå stad
« skrivet: 2023-02-07, 00:58 »
Ähum... ett oväntat fynd från Uleåborg i Ernst Grapes ”Postkontor och postmästare”, sida 852. :-[

20
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2023-02-04, 07:30 »
Åter till Bjuggarna! Uppgiften om Kerstin Nilsdotter Bjugg såsom omgift med Hans Israelsson härrör från Palmskiöld 195, sida 509. På samma sida framgår även att hennes dotter Margareta Bjugg hade två barn: Lars Brandt och Christina Brandt, som 10/4 1691 var trolovad med kommissarie Christoffer Forberger enligt attest från komminister Nicolaus Lenaeus i Maria fs i Stockholm. Måhända identisk med alkemisten med samma namn...?  ;D

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0507&pid=alvin-record:435872

Karl Wilhelm Herdin ägnar ett avsnitt åt slottsfogden Samuel Stehen, verksam åren 1663-1690, på sida 118-127 i ”Uppsala på 1600-talet: Rättsväsendet II. Livsbilder”. Enligt Herdin skall Stehens hustru Magdalena Bjugg (1607-1690) vara dotter till borgaren Lars Bjugg i Hudiksvall. På min förfrågan har stadskännaren Thomas Sverker vänligen meddelat mig att någon borgare med det namnet inte påträffats i Hudiksvall, däremot två samtida Lars Erikssöner.

Författarna till ”Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland” har på sida 162 emellertid valt att placera Lars Bjugg i Uppsala istället. Så det kan vara därifrån som Erik Fluur hämtat sin blivande fru. Bifogar skärmdump, samt de sista fyra sidorna från avsnittet om Samuel Stehen.

För övrigt blev Magdalena Bjugg mor till häradshövdingen Anders Granberg, adlad med nummer 907.

21
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2023-02-04, 07:20 »
[2] Artikeln i SBL nämner inte Olof Sverkersson Elfkarls föregående hustru Margareta Pålsdotter, död år 1593 (Svea Hovrätts Liber causarum år 1626, volym 52 akt 4; SVAR bild-id: A0067971_00099).


Olof Sverkersson Elfkarl var född i Gårdskär, Älvkarleby socken (Palmskiöld 205, sida 565). Skärmdump nedan.

Klockringning hölls för för Olof Sverkerssons hustru den 23/12 1593 i Nikolai fs (Borgmästare och Råd före 1636, G:222 sida 10).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065217_00013

Jag har nu skickat in kompletterande uppgifter om denne Elfkarl med familj till Svenskt biografiskt lexikon. Men likväl förundrar jag mig över Riksarkivets hittillsvarande policy:

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.”

VARFÖR i hela friden håller man på att tryckta publikationer skall ha företräde i digitaliseringens tidevarv??? * facepalm *

22
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2023-02-04, 07:08 »
Jag godtar inte alls Elgenstiernas uttryck om en ”mycket utplånad” gravsten, vars text är fullt läsbar! Här borde han ha varit snällare och kanske skrivit ”något nötta” istället.  ::)

Utifrån gravstenen kan jag åtminstone konstatera att de äldsta barnen Barbro och Olof den äldre var födda innan 1609. Bifogar skärmdump från ”Köping stads tjänstemän 1605-1905”, sida 4-5.

Något förbryllande att makarna Hising inte namngett några bland de äldre barnen efter deras morföräldrar Anders och Elin i Gävle.  ???

23
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2023-02-04, 06:55 »
Nu har jag sammanställt vad som är hittills känt om Hans Gammals familjekrets i Stockholm, inklusive hans senare svärfader rådmannen Harald Olofssons familj för att undvika förväxling med en annan Harald Olofsson i Vällinge med 6 barn och som framträder i tänkeböckerna då faniljen ifråga ägde även hus i Stockholm. Där hänvisar jag till Iris Sandegrens ”Harald i Vällinge” i Släkt och Hävd 1963:1 på sida 247-250.

I sammanställningen har jag av bekvämlighetsskäl satt ut sidnummer och placering på samtliga borgmästare och rådmän med hänvisning till andra delen av ”Stockholms rådhus och råd” där man kan lätt få upp önskad sida:

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 10 (AID: v910440.b10)


Tabell 1:

Lars Gammal (genom sonen Hans fadersnamn som framgår av Stockholms stads tänkebok 10/9 1603; sida 104 i Stadsarkivets avskrift).
Gift med NN, som hade arvslott i laxfiske i Torne älv (Sandbergska samlingen FF, sida 24822-24833).
Kända barn med oviss ordningsföljd:
a/ Hans Gammal, se tabell 2.
b/ Lars Gammal, se tabell 3.
c/ NN Gammal, död 1548 i Nikolai fs (Hans Gammals broders lägerstad; SVAR bild-id: C0065212_00100).
d/ NN Gammal. Gift första gången med en Måns (de hade åtminstone en son Hans Månsson Gammal som år 1571 bodde i Öregrund, och sedermera blev borgmästare i Gävle). Gift andra gången före 1563 med änklingen och fogden Jakob Andersson i Grubbe, Umeå lfs. Död efter 1565 (skattelängd; SVAR bild-id: A0044422_00052).
e/ NN Gammal. Gift före 8/8 1551 (tänkebok; sida 138-139 i avskriften) med borgaren Hans Henriksson, som inte dyker upp igen i efterföljande tänkeböcker.
f/ NN Gammal, död före 10/5 1563 (tänkebok; sida 242-243 i avskriften). Gift möjligen efter 21/10 1549 (sida 40 i avskriften) med Per skrivare, vars dåvarande hustru hette Margareta.
g/ NN Gammal. Gift före 10/5 1563 (tänkebok; sida 242-243 i avskriften) med borgaren Måns Jönsson i Öregrund, som levde än 1571 (Älvsbörgs lösen; SVAR bild-id: B0001001_00236).


Kommentar: Möjligen kan de fyra systrarna röra sig om tre stycken – med Hans Henrikssons hustru i Stockholm omgift med Per skrivare därstädes. Här skulle man behöva kika i stadens skotteböcker för åren 1545-1630 efter eventuella ledtrådar (Borgmästare och Råd före 1636 G:83-87) som ännu inte är digitaliserade.


Sidotabell A:

Karin, levde än 13/12 1557 (tänkebok; sida 201 i avskriften). Nämnd 1519-1525 (skottebok).
Gift första gången med NN, som var en brorson till Jöns och Henrik Staffanssöner.
Gift andra gången före 14/12 1517 (tänkebok; sida 181 i Stadsarkivets avskrift) med borgaren Nils Svensson, möjligen död 1519 efter den 11/4 (tänkebok; sida 220 i avskriften). Nämnd 1516-1518 (skottebok).
Gift tidigast 1525, dock före 30/5 1528 (tänkebok; sida 222 i avskriften) med Harald Olofsson, död 1556 efter 19/2 men före 17/10 (tänkebok; sida 144 respektive sida 170 i avskriften). Handels- och rådman (sida 136, nummer 297).
Barn med oviss ordningsföljd:
2a/ Bengt Nilsson, levde än 17/10 1556 (tänkebok; sida 170 i avskriften).
3b/ Margareta Haraldsdotter, se tabell 2.
3c/ Måns Haraldsson, se sidotabell B.
3d/ Karin Haraldsdotter, se sidotabell C.


Tabell 2 (från tabell 1/A):

Hans  Gammal, levde än 29/11 1570 (tänkebok; sida 123 i avskriften) men var död före 22/3 1571 (tänkebok; sida 143-144 i avskriften). Rådman (sida 24, nummer 105).
Gift första gången före 4/6 1548 (tänkebok; sida 291-292 i avskriften) med Margareta, död före 9/12 1549 (tänkebok; sida 48-49 i avskriften). Hon var änka efter rådmannen Brandt Gottskalkssons (sida 133, nummer 287; de hade en dotter Emerentia).
Gift andra gången efter 1/12 1550 (tänkebok; sida 96 i avskriften) med Margareta Haraldsdotter, död 28/6 1595 (tänkebok 3/9 1604, sida 300 i avskriften). Hon omgift före 9/4 1578 (tänkebok; sida 350-351 i avskriften) med borgmästaren Nils Hansson Brask från Linköping (sida 24-25, nummer 106). Död 7/11 1590 (tänkebok 3/9 1604, sida 300 i avskriften).
Barn:
2a/ Olof Gammal, född tidigast 1551. Död barnlös före 10/6 1592 i Polen (tänkebok; sida 56 och 58 i avskriften). Återfinns i 1592 års förläningsregister (SVAR bild-id: A0070982_00127). Gift senast 1584 med fransyskan Catherine de Herboville, som i tänkeböckerna kallas för fru Karin till Konungsberg (åsyftar Kungsbergs kungsgård i Fogdö sn). Catherine fick såsom änka en utomäktenskaplig son Nicolas, född 6/1 1595. Barnet dog efter cirka tio veckor och blev begravt på Klara kyrkogård (tänkebok 21/7 1595; sida 329-330 i avskriften). Om hennes fader hertig Karls hovmästare Jean de Herboville i Schlegel och Klingspors verk sida 123.


Tabell 3 (från tabell 1):

Lars Gammal, död efter 23/8 1564 (tänkebok; sida 266 i avskriften). Rådman (sida 149, nummer 350).
Gift första gången med NN.
Gift andra gången möjligen under första kvartalet 1550 (Hans Erikssons brorsdotters bröllop; tänkebok 24/3 1550, sida 57-58 i avskriften) med Margareta Mårtensdotter, som levde än 27/5 1594 (tänkebok; sida 221-223 i avskriften) men var död före 25/6 1595 (tänkebok; sida 317-319 i avskriften).  Dotter till Mårten Eriksson i Berga i Rasbo sn (tänkebok 24/3 1550, sida 57-58 i avskriften). Margareta senare omgift före 8/5 1577 (tänkebok;sida 265-270 i avskriften) med borgmästaren Olof Gregersson (sida 25-26, nummer 108 - samt son till ovannämnde rådmannen Gregers Persson enligt tänkebok 16/2 1575; sida 552-553 i avskriften). Död 1603 (bg. 24/8 i Nikolai fs; SVAR bild-id: C0065220_00016).
Möjliga barn:

1a/ Måns Gammal. Erlade 13/10 1566 peng för någons, måhända hans faders, begravning i Nikolai fs (SVAR bild-id: C0065218_00038).
1b/ Anders Gammal. Handelsman, företrädde i början av 1580-talet kopparhandeln omkring Noraskog (Ivan Svalenius -”Rikskansliet 1560-1592”, sida 181).


Sidotabell B (från sidotabell A):

Måns Haraldsson. Levde än 15/7 1566 (tänkebok; sida 318-319 i avskriften) men var död före 16/10 1570 (tänkebok; sida 108 respektive 191 i avskriften).
Gift första gången med NN, död oklart när. Av registret till den förlorade tänkeboken för perioden 1558-1562 (sida 213 i avskriften) att döma förefaller hon ha varit befryndad med rådmannen Gregers Perssons (sida 144, nummer 334) änka Karin samt rådmannen Nils Persson guldsmeds (sida 131,  nummer 273) efterlämnade systrar hustru Ingegerd i Strängnäs och Henrik van Utrechts änka Elseby i Stockholm (tänkebok 15/5 1553; sida 243-244 i avskriften respektive 30/4 1554; sida 62-63 i avskriften).
Gift andra gången oklart när med Gertrud Mickelsdotter, som levde än 5/12 1586 (tänkebok; sida 299 i avskriften) men var död före 23/8 1587 (tänkebok; sida 367 i avskriften). Dotter till borgmästaren Mickel Bengtsson (sida 21, nummer 99) och Brita Lambrektsdotter. Gertrud omgift före 31/7 1570 (tänkebok; sida 98 i avskriften) med rådmannen Jöns Henriksson från Pyttis sn (sida 152, nummer 364). Levde än 4/5 1580 (tänkebok; sida 188 i avskriften) men var död före 1581 före 5/12 (datumet framgår ej av tänkeboken). Gertrud omgift sista gången efter 29/10 1582 (tänkebok; sida 529 i avskriften) med skolmästaren i Enköping Johan Eriksson, som överlevde hustrun.
Inga kända barn.

Kommentar: Jag hade tidigare kartlagt Gertrud Mickelsdotters familj, dock utan att ha förstått kopplingen till Harald Olofssons familj genom tänkeböckerna.

Länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67038.msg1593896#msg1593896


Sidotabell C (från sidotabell A):

Karin Haraldsdotter, död efter 20/9 1619 (sida 122 i avskriften).
Gift första gången före 31/7 1570 (tänkebok; sida 98 i avskriften) med guldsmeden Frans Beijer från Schweiz. Levde än 15/10 1593 (tänkebok; sida 170 i avskriften) men var död före 21/7 1595 (tänkebok; sida 327 i avskriften).
Gift andra gången 1596 efter 11/2 men före 19/6 (tänkebok; sida 9 respektive 46 i avskriften) – närmast torde vara omkring den 28/5 (tänkebok 16/6 1600; sida 77-78 i avskriften) med guldsmeden Henrik Matties, som förefaller vara borta efter 21/11 1597 (tänkebok; sida 200 i avskriften).
Barn med oviss ordningsföljd (flera enligt tänkeboken 4/6 1610, sida 82 i avskriften):
1a/ NN Beijer, död 1589 i Nikolai fs (lägerstadspenning den 30/1; SVAR bild-id: C0065215_00075).
1b/ Frans Beijer, död (bg. 21/1) 1613 i Tyska fs.
1c/ NN Beijer, död 1629 i Nikolai fs (bg. 12/2; Lia1:2 sida 98). Gift före 17/5 1623 (tänkebok; sida 157 i avskriften) med borgaren Johan Gerdes från Lübeck i dennes första gifte. Död 1641 (bg. 26/3 I Nikolai fs; LIa1:10 sida 8 ). Stamfader för friherrliga ätten Gerdesköld nummer 242.

Förste mannens brorson Hans Beijer rådman i Norra förstaden (sida 304, nummer 11).



Ja, nu är jag nog färdig med ätten Gammal. Sen har jag förklaringen till guldsmeden Matts Skär i Uppsala med person-ID 2144 som Johan Bure skrivit in två gånger med stift och överstruken bägge gångerna (sida 234v–235r). En son till Matts Skär var nämligen gift med en dotter till rådmannen Gregers Jönsson i Stockholm med person-id: 899 och 901!

I den andra tråden hade jag skrivit fel förnamn på Ambrosius Skär. Oops! m(_ _)m

https://forum.rotter.se/index.php?topic=67038.msg1593561#msg1593561

Bifogar ihopklippta foton från ”Tillnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland”, sida 222-223,  samt en skärmdump på notisen från tänkeboken 15/7 1622 (sida 56 i avskriften).


24
Hising / SV: Hising
« skrivet: 2023-02-03, 01:29 »
Olof Hising i Almqvists ”Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630”, del  4; sida  186.

Vid en tidigare genomgång av 1592:års förläningsregister stötte jag på honom:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0070982_00039

Hans son Mickel Hising i Elgenstiernas ”Köping stads tjänstemän 1605-1905”, sida 2-3.

25
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2023-01-31, 19:42 »
Mitt föregående inlägg triggade igång mig att titta närmare på denna släktkrets som jag härmed döper till "VENDELA-ÄTTEN". Och självklart välkomnar jag eventuella tillägg eller rättelser. ;D


Tabell 1:

Elseby. Levde förmodligen än 9/11 1545 då skrivaren förväxlat Henrik Nagels hustru med Henrik ”Snabels” hustru (Stockholms stads tänkebok; sida 125 i avskriften - jämför med 17/7 1544; sida 12).
Gift första gången möjligen med rådmannen Jakob Persson, död 8/11 1520 under Stockholms blodbad. Nämnd i källorna från och med 1510 (”Stockholms Rådhus och Råd” del 2, sida 121, nummer 238).
Gift andra gången efter 28/1 1525 (tänkebok;  sida 43 i avskriften) men före 25/11 1527 (tänkebok; sida 192 i avskriften) med handelsmannen Henrik Snavel [alternativt Snauel, Snafvel], som levde än 9/5 1552 (tänkebok; sida 174-175 i avskriften) men var död före 24/10 1554 (Riksregistraturet, sida 95; SVAR bild-id: A0038519_00100). Var år 1552 borgare i Köping.
Barn:
1a/ Per Jakobsson, död förmodligen under 1550-talet. Arvskiftet efter hans fader hade antecknats 23/3 1534 på sida 43 i en nuförtiden förlorad tänkebok för åren 1533-1538 (tänkebok 22/8 1576; sida 177-178 i avskriften). Gift med Barbro Björnsdotter, som senare kom att gifta om sig med rysstolken Henrik Matttsson (verksam 1557-1565 enligt Ivar Svalenius ”Rikskansliet i Sverige 1560-1592” sida 178-179) och en sista gång före 20/6 1570 (tänkebok; sida 81-83 i avskriften) med rysstolken Per Jonsson som var verksam åren 1566-1581, och blev stamfader till adliga ätten Sabel nummer 152. Men att denne skulle ha blivit adlad 8/7 1592 kan inte stämma eftersom han var död före 12/8 1581 (tänkebok; sida 456 i avskriften). Per Jonssons hustru Barbro levde än 1592 (Förläningsregister; SVAR bild-id: A0070982_00129) och var syster till fogden på Stockholms slott Erik Björnsson, som den 15/7 1590 skulle ha erhållit försäkran om adligt stånd (Schlegel och Klingspors verk sida 379 med hänvisning till sida 215 i Riksregistraturet, dock saknas en sådan uppgift – jämför med SVAR bild-id: A0038573_00221). Erik Björnsson Katt hade två döttrar, däribland Margareta Eriksdotter Katt (tänkebok 7/10 1616; sida 131 i avskriften) kom att bli gift med ryttmästaren och adelsmannen Erik Börjesson Papegoja i Övertorp, Varv sn inom nuvarande Tidaholms kommun.
2b/ Vendela Snavel, se tabell 2.


Tabell 2 (från tabell 1):

Vendela Snavel. Död 1610 (bg.i Tyska fs, peng gavs efter henne den 15/3).
Gift första gången möjligen före 24/10 1554 med handelsmannen Berendt Haverstad [alternativt Hafverstad]. Avlade borgareeden 2/4 1554 (tänkebok; sida 56 i avskriften).
Gift andra gången före 22/8 1576 (tänkebok;  sida 177-178 i avskriften) med borgaren Hans Fogt [alternativt Vogt]. Levde än 3/3 1606 såsom en av tyska församlingens äldste (tänkebok; sida i avskriften) men var död före 30/11 1607 (tänkebok; sida 251 i avskriften). Avlade borgareeden 20/7 1570 (tänkebok; sida 89 och 177 i avskriften).
Barn med oviss ordningföljd (tänkebok 20/11 1616; sida 176-178 i avskriften):
1a/ Gertrud Haverstad, se tabell 3.
1b/ Vendela Haverstad, se tabell 4.
1c/ Berendt Haverstad, död före 14/10 1615 (tänkebok; sida 143-144 i avskriften). Gift med Barbro Grothusen, död före 14/10 1615. Dotter till läraren och hertig Sigismunds ”tuktomästare” Arnold Grothusen och Anna Blasiusdotter, borgmästardotter från Stockholm. Makarna Haverstad efterlämnade inga barn (Släkt och Hävd 1979:3 sida 350-351).
2d/ Hans Fogt. Levde ogift än 16/11 1613 (tänkebok; sida 280 i avskriften) men var död före 20/11 1616 (tänkebok; sida 176-178 i avskriften). Knopmakare (tänkebok 15/7 1601; sida 78-79 i avskriften).
2e/ Henrik Fogt, se tabell 5.


Tabell 3 (från tabell 2):

Gertrud Haverstad, död 1641 i Nikolai fs (bg. 14/4; LIa1:10 sida 4).
Gift första gången med borgaren Jakob Lohrman från Lübeck. Död 1586 (Svenskt Biografiskt Lexikon). Nämnd i källorna från och med 1575.
Gift andra gången med handelsmannen Henrik Huusman. Död efter 17/12 1623 (tänkebok; sida 250 i avskriften) men före 18/8 1627 (tänkebok; sida 110 och 289 i avskriften. Nikolai fs kyrkoräkenskaper har lucka åren 1624-1626). Avlade borgareeden 5/12 1586 (tänkebok; sida 297 i avskriften). Av en kvittens från 5/5 1595 att döma förefaller Henrik ha tyska som modersmål (tänkebok 26/2 1621; sida 136 i avskriften). Var 24/4 1602 tillfälligt bosatt i Stralsund (tänkebok; sida 226 i avskriften).
Barn med oviss ordningföljd (primär källa är Karl Wilhelm Herdins artikel ”Lohrmanska släktens genealogi” i Personhistorisk tidskrift 1926:1-2 sida 70-78):
1a/ Berendt Lohrman, död 1623 eller 1624 i Hudiksvall (Svenskt biografiskt lexikon). Handelsman och borgmästare i Hudiksvall från 1614. Gift första gången senast 1602 med Anna Tomasdotter. Gift andra gången senast 1609 med Märtika [alternativt Metke], död 10/4 1627 i Hudiksvall.
1b/ Vendela Lohrman [alternativt Jakobsdotter Ros till Segersjö och Malmvik enligt gravsten i Storkyrkan], död 12/12 1657 (bg. 4/7 1658 i Nikolai fs; LIa1:24 sida 7). Gift 3/11 1606 med handelsmannen Erik Larsson von der Linde, död 23/1 1636 (bg. 7/2 i Nikolai fs; LIa1:6 sida 3). Adlad 17/7 1631 såsom nummer 179.
1c/ Gert Lohrman, död 2/5 1662 i Falu Kristine fs. Mångsysslare, och slutligen borgmästare i Falun från 1643. Gift första gången 1632 med Ebba von Benningen, dotter till bergsföreståndaren vid Kopparberget Petter von Benningen. Gift andra gången oklart när med Helena Brunskiöld, syster till Catharina Elisabeth Brunskiöld i Stockholm. Huruvida något samband med adliga ätten Brunsköld nummer 1312 föreligger är det i så fall inte känt.
2d/ Gertrud Huusman, död (bg. 6/2) 1657 i Riddarholmen sn. Gift före 18/8 1627 (tänkebok; sida 110 och 289 i avskriften) med borgaren och vinhandlaren Johan Hoghusen från Essen i Westfalen. Död (bg. 13/8) 1654 i Riddarholmen sn. Adlad 17/10 1662 såsom nummer 709.
2e/ Henrik Huusman. Begärde vinna burskap i Stockholm 17/12 1623. ”Han haf. ingen annan handel än med Norenberger kram, pipor och trombor och annat” (tänkebok; sida 250 i avskriften). Troligen utflyttad från Stockholm. Gift med NN. Makarna fick åtminstone fyra barn. Borgaren och handelsmannen i Stockholm Erik Huusman död 29/8 1684 (själringning 30/8 i Nikolai fs, och begravd 13/9 i Jakob fs) och ärvdes av sina systrar hustru Catharina Huusman (gift med extraordinarie rådman Henrik Larsson; ”Stockholms Rådhus och Råd” del 2, sida 280, nummer 746), hustru Vendela Huusman i Stockholm och hustru Margareta Huusman i Uppsala (bouppteckning 18/9 1684; F1A:34 sida 570).


Tabell 4 (från tabell 2):

Vendela Haverstad. Levde än 2/12 1618 (tänkebok; sida 333 i avskriften).
Gift med professorn, sedermera kanslisten Lars Jönsson Laelius. Död år 1603 efter den 28/3 (tänkebok; sida 18 i avskriften) men före den 17/10 samma år (tänkebok; sida 133 i avskriften). Se not nedan.
Barn med oviss ordningsföljd:
a/ Margareta Laelia. Gift första gången före 11/2 1606 (Riksregistraturet, sida 38-39; SVAR bild-id: A0038596_00044) med kanslisekreteraren Erik Elfsson, död 1618 förmodligen på hans sätesgård i Vaxäng, Toresund sn och begravd I Strängnäs domkyrka. Gift andra gången med Daniel Andersson i Björkeby, Toresund sn. Gift tredje gången med borgmästaren i Södertälje, sedermera assessorn i Svea hovrätt Olof Eriksson Lovisinus, död 1648 (bg. 30/11 i Södertälje kyrka). Via Margaretas sista giftermål kom hon att bli stammoder för friherrliga ätten Lovisin nummer 88.
b/ Anders Laelius. Sekreterare hos hertig Karl Filip åtminstone 1617-1620.
c/ Vendela Laelia, död 14/7 1676. Gift med assessor i Göta hovrätt Carl Hansson Lundius, död 9/4 1675 i Jönköpings Kristina fs (peng gavs efter honom den 29/8; Lia:3 sida 294). Ett epitafium över makarna finns i Jönköpings stads kyrka (”Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1941” sida 59 och 72).


Not: Lars Jönsson Laelius tillägnas en egen artikel på sida 23 i Svenskt biografiskt lexikon, band 22 (1977-1979) skriven av Birgitta Lager-Kronmow, som tidigare författat en beundransvärd artikel  om Lars fader ”Lille Jöns Andersson, en storköpman i 1500-talets Stockholm” i Personhistorisk Tidskrift 1964:1-2 sida 1-77 samt ett litet tillägg i 1964:3-4 sida 194: ”Docent Gustaf Utterström har haft vänligheten påpeka en notis i serien Tull och accis för Stockholm (vol. 324, KA), som närmare bestämmer datum för köpmannen Lille Jöns Anderssons död (jfr ovan s. 62). Den 27 april 1581 uppköpte nämligen hans son, mäster Lars Lælius, från ett holländskt skepp en halv åm »bastart» (sött russinvin) till sin fars begravning.

Här kan jag egentligen bara lägga till att Lars Laelius var en släkting via borgaren i Stockholm Måns Sigfridsson Werres fäderne (tänkebok 21/10 1601 sida 132 respektive 9/11 1601 sida 141-142). På samma sida hade Lars två medarvingar vars exakta släktskap nog inte är möjlig att fastslå: Anders Månsson i Torby, Pojo sn i Nyland och dess halvbroder Tomas Hansson i Trädbollstad, Pojo sn.

Av skattelängderna framgår att Anders Månsson fanns i Torby åren 1552 och 1556-1607.

Trädbollstad:
1552-1586 Hans Andersson
(1553 fanns även Anders Månsson här)
1588-1620 Tomas Hansson
1621-1626 Hans Tomasson
1627-1628 Nils Tomasson
1630-1631 Hans Tomasson


Tabell 5 (från tabell 2):

Henrik Fogt, död 1620 (bg. I Nikolai fs, peng gavs efter honom den 3/8).
Gift 3/12 1613 i Nikolai fs med Kerstin Hansdotter Svan, död 1633 i Stora Kopparberg sn (peng gavs efter henne den 26/7; LIa:3). Dotter till handels- och rådmannen Hans Ulfsson och Brita Svensdotter i Stockholm, se not nedan. Kerstin omgift 9/12 1621 med handelsmannen i Falun Petter Cahun från Köping, död 1633 i Stora Kopparberg sn (peng gavs efter honom den 15/3; Lia:3). Makarna Cahun fick åtminstone sju barn, däribland Vendela Cahun gift med advokaten Johan Eneberg i Stockholm. Petter och Kerstin är felaktigt införda såsom stamföräldrar till adliga ätten Canonhielm nummer 1202 (Pontus Möllers artikel ”Colquhoun-Cahun-Gahn-Canonhielm: En boskillnad” i Personhistorisk Tidskrift 1966:3-4 sida 85-119).
Barn med oviss ordningföljd  (Falun dombok 1642 enligt Ernst Lybergs ”Från Järntorget till Kopparberget” sida 59-60):
a/ NN Fogt, döpt 5/4 1615 i Nikolai fs. Död 1616 (bg. i Tyska fs,  peng gavs efter barnet den 24/2).
b/ Henrik Fogt. Handelsman i Falun.
c/ Johan Fogt. Handelsman i Stockholm (1652:års mtl, sida 2).
d/ Berendt Fogt. Bosatt på Södermalm (1652:års mtl, sida 235). Levde än 1666  (Pontus Möllers ovan anförda artikel, sida 102).

Två av sönerna döpta 4/9 1616 respektive 30/1 1618 i Nikolai fs.


Not: Komplettering till nedanstående släkttavla. Kerstin Svans mormors moder Karin Larsdotter blev sista gången gift med rådmannen Jöns Andersson, och därmed blev Karin styvmoder till Lars Jönsson Laelius (tabell 4). Karin Larsdotters egen släktkrets med koppling till norra Norrland klargörs genom Per-Olof Snells artikel ”Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet”. 

https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Tvist_laxfiske_Torne.pdf

I verket ”Stockholms Rådhus och Råd” återfinns Hans Ulfsson (sida 156, nummer 378), dess broder Nils Ulfsson (sida 154, nummer 370) och barnen Sven Hansson Svan (del 2, sida 165, nummer 409) och Ingrid Hansdotter Svan gift med rådmannen Anders Andersson (sida 164, nummer 406). Anders moder Malin Olofsdotter hade tidigare varit gift med en halv- eller styvbroder till borgmästaren Matts Persson – som för övrigt hade en dotter och en dotterdotter med namnet Vendela. Mer om Matts Perssons släktkrets på följande länk:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=147367.msg1638531#msg1638531




26
Örneström / SV: Örneström
« skrivet: 2023-01-27, 04:13 »
Väldigt intressant. Bra jobbat, Niklas!  ;D  Min Google-fu ger Johan Eriksson såsom borgmästaree i Arboga åren 1644-1653 (Gudrun Anderssons avhandling ”Ett namn betyder så mycket: Namnskick inom Arbogaeliten under äldre tid”).

Av 1654:års mantalslängd att döma var Johan ännu verksam: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006389_00042

Äldre kyrkoräkenskaper för Arboga stad respektive Vintrosa finns ännu inte tillgängliga på nätet.


Palmskiöld redovisar alltså sex barn till Mickel Hising: Olof, Malin, Margareta, Barbro, Karin och Kerstin.

Tre stycken räknas upp på sida 145 i Nils Burmans släktbok (Christina, Barbro och Olof).

Likadant hos Abraham Hülphers del 4, sida 93: (Olof [1609-1666], Christina och Barbro [1619-1682]).


Malin Hising, rådmannen i Stockholm Arvid Davidssons änka begravd 23/3 1673 i Nikolai fs (LIa1: 38 sida 2), hade i avsnittet Rättelser och tillägg på sida 314 i andra delen av ”Stockholms Rådhus och Råd” förväxlats med sin brorsdotter handelsmannen Petter Ekmans änka med samma namn begravd 28/6 1682 i Maria fs (LIa1:34 sida 65).

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1140 / sid 175 (AID: v910440.b1140.s175)

https://forum.rotter.se/index.php?topic=15720.msg230793#msg230793

27
Örneström / SV: Örneström
« skrivet: 2023-01-26, 00:52 »
I genealogin framgår att Henrik Rehbinders dotter Dorotea Elisabet avled barnlös. Det kan vara en väg framåt.

Apropå Elisabeth Dorothea Rehbinder hos Adelsvapen: ”Död barnlös efter 1695-01-25, men före 1700-02-17. Gift 1670 på Kavantholm olovligen med mannrichtem Fabian Zöge, till Kotzum, som förut varit gift med hennes moster, 'för vilket senare giftermål han måste bota 200 daler silvermynt till kyrkan och 100 daler till de fattiga.

Här noterar jag med intresse att Elisabeth Dorothea var gift med sin faders kusin Fabian Zoege, vars tidigare hustru Sophia Gertruda Uexkull dessutom var moster till Elisabeth Dorothea.  :o

Källa: ”Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften” (Teil 2, Band 1: Estland), sida 623-624.

https://daten.digitale-sammlungen.de/bsb00000600/images/index.html?id=00000600&groesser=&fip=193.174.98.30&no=&seite=640

Skärmdump nedan.


Tillägg: Tack vare samma verk, som jag tidigare inte upptäckt finns på nätet, kan man konstatera att Gustaf Wilhelm Taube af Karlös hustru Wilhelmina R. (sida 376, 205) var dotter till Arend Wilhelm R. (sida 204, 201).

Berend Otto Aderkas senare hustru Sophia Elisabeth R. (sida 202) var dotter till Carl Reinhold R. (sida 201) tillika brorsdotter till förutnämnde Arend Wilhelm R. respektive Wilhelm Christopher R. (troligen från Hapsal istället för felläsningen Kassel) gift med Lunetta von Rohr.

Carl Reinhold, Arend Wilhelm och Wilhelm Christopher den yngre var söner till Wilhelm Christopher R. den äldre (sida 201, 187) som i sin tur var broder till generalmajoren Henrik R.

Verket saknar hakenrichtern Henrik R. i Livland och dennes dotter Margareta, varför Åkersteins uppgifter inte går att bekräfta.


28
Örneström / SV: Örneström
« skrivet: 2023-01-25, 11:20 »
Det skulle dock betyda att hon inte kan vara dotter till Reinhold Rehbinder, utan möjligen syster till honom, och i så fall dotter till Henrik Rehbinder. Dock har den senare redan en dotter Gertrud Margareta, född 1669-02-03, död 1730-05-07, gift 1690-03-02 med kaptenen Hans Christoffer von Rohr (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rehbinder_nr_77#TAB_1), så dessa uppgifter går inte att få ihop, såvida inte Gertrud Margareta f. 1669 har förväxlats med någon annan. Det senare är inte helt osannolikt, då Henrik Rehbinder uppges ha gift sig 1638 med Hildegard Elisabet von Yxkull och det första barnet Bernhard Rehbinder föddes 1639, vilket ger en osannolikt stor åldersskillnad på 30 år till Gertrud Margareta f. 1669.

Är generalmajor Henrik Rehbinder identisk med den namne som var hakenrichter i Livland? Annars, vad är känt om hakenrichterns familj?

Åkerstein är nog källan till den senares dotter, Hans Christopher von Rohrs sista hustru Margareta Rehbinders, födelse-, vigsel- respektive dödsuppgift. Men går dessa att belägga i kyrkliga källor, måtro...?

Riddarhuset: Åkersteins genealogier (o) 10.Q,R Bild 2620 (AID: v910870.b2620)

Jämför även med mina tidigare inlägg ovan från 8/12 2021.

29
Utdrag från min sammanställning: https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Lulea.pdf


Tillägg: Bra med indirekt påminnelse om Jonas Steigman! Denne svor auskultanteden 23/10 1709. Jag har sökt men inte kunnat finna hans dödnotis under pesthösten 1710. Dock har Riddarholmen fs en lucka i begravningsboken mellan 7/10 1710 och 29/11 1711 (CI:1 sida 417).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068589_00202



30
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2023-01-23, 15:59 »
Samtliga Burar begravda i Maria fs under perioden 1656-1700 med hänvisning till bokföringsdag, sid- och sedelnummer.

31
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2023-01-18, 22:58 »
Jag kan inte se någonting som pekar åt det hållet, och källäget blir som bekant allt tunnare ju längre tillbaka i tiden man kommer.

32
Jag känner ännu inte till Margareta Månsdotters förste make. Kan någon, med tillgång till nyare herdaminnen, vara vänlig och upplysa om kyrkoherdar i Sånga sn för aktuell tid...? Inom denna socken på Färingsö ligger Svartsjö slott tillika arbetsplats för fogden Måns Persson.

[...]

Som sagt, huruvida Olof varit gift två eller tre gånger hänger på kommande upplysningar om Margareta Månsdotters förste make.

Inte förrän nyligen hade Niklas Kant i ett helt annat sammanhang gjort mig uppmärksam på att ett nyare herdaminne för Uppsala stift existerar sedan 2017, och som täcker åren 1527-1593. JIPPI! Här hade Jan Brunius uträttat ett gediget arbete, och förtjänar stora ovationer. (^_^)b

I sitt verk hade Jan emellertid hakat på det felaktiga antagande som Johan Axel Almquist  gjort i sin utgivning av ”Stockholms stads tänkeböcker 1578-1583” från 1945 utifrån de oriktiga uppgifterna i Fant och Låstboms herdaminne - jämför med publicerat utdrag från 1580:års tänkebok i mitt tidigare inlägg från 15/8 2021.

Härmed konstaterar jag att Måns Perssons dotter Margareta var gift första gången med kyrkoherden herr Jon Björnsson (Jonas Beronis), verksam i Sånga sn åtminstone 1571-1574. Och därefter med Olof Larsson Ålänning i Stockholm.

Johannes Jonae Helsingius, verksam såsom kyrkoherde i Spånga sn åren 1564-1596, får härmed uteslutas!


33
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2023-01-17, 13:46 »
Det verkar intressant. Kan du presentera källor som styrker ditt påstående?

I tänkeböckerna fann jag bara en notis från 20/11 1476 (sida 80 i avskriften).

34
I Militieräkningar volym G I 1606:20 finns en längd över de hälsingeknektar som godvilligt blivit soldater vid Hans von Åkrens fänika uppå mönstringen uti Järvsö socken den 19/5 1606. Där påträffas Gullick Larsson såsom fänrik.

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0064411_00007

35
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2023-01-15, 22:25 »
Nyfikenheten tog överhanden och jag kunde inte låta bli att kolla vidare på systrarna Bryning, men dessvärre innehåller verket ”Stockholms rådhus och råd” fortfarande en mängd felaktigheter så det känns angeläget med viss ordning och reda även här.


Kerstin Hessensdotter (tänkebok 8/3 1490; sida 416 i avskriften). Levde än 11/3 1499 (sida 418-419 i avskriften) men var död före 14/3 1502 då arvskifte ägde rum efter henne (tänkebok 28/4 1505; sida 58 i avskriften med hänvisning till tänkeboken från 28/7 1502 som emellertid inte finns bevarad).
Gift första gången med Hemming Persson, död före 30/5 1475 då arvskifte ägde rum efter honom (tänkebok 20/12 1477; sida 141 i avskriften).
Gift andra gången efter 20/12 1477, men före 14/6 1480 (tänkebok; sida 250 i avskriften) med rådmannen Staffan Västgöte som levde än 23/4 1498 (tänkebok; sida 366 i avskriften) men var död före den 17/12 samma år (tänkebok; sida 411 i avskriften). Härstammade möjligen från Saleby sn i Västergötland.
Gift tredje gången efter 11/3 1499 (tänkebok; sida 418-419 i avskriften) med skepparen Per Rytter, som levde än 4/6 1511 (tänkebok; sida 196-197 i avskriften).
Barn med oviss ordningsföljd:
1a/ Henrik Hemmingsson. Prästlärd man (Henricus Hemmingi i tänkebok 28/4 1505; sida 58 i avskriften).
1b/ NN Hemmingsdotter, se nedan.


NN Hemmingsdotter.
Gift första gången med borgaren Jöns Andersson, död före 27/6 1491 (tänkebok; sida 548 i avskriften).
Gift andra gången före 8/2 1492 (tänkebok; sida 604-605 i avskriften) med handelsmannen Henrik Bryning. Levde än 3/4 1508 (tänkebok; sida 184 i avskriften) men var död före 23/8 1512 (tänkebok; sida 266-267 i avskriften).
Barn:
1a/ NN. Levde än 7/11 1491 (tänkebok; sida 589 i avskriften) men var död före 8/2 1492 (tänkebok; sida 604-605 i avskriften).
2b/ Aletta Bryning, död före 28/8 1545 (tänkebok; sida 107-108 i avskriften). Gift före 22/8 1527 (tänkebok; sida 241-243 i avskriften) med rådmannen Paul Skulte.
2c/ Dorotea Bryning. Levde än 7/10 1549 (tänkebok; sida 37 i avskriften). Gift första gången med Lambrekt Ålers, och andra gången med Berendt Thorgeiste.


Tyske handelsmannen Hans Koch kallas frände till Henrik Bryning (tänkebok 1/12 1505; sida 100 i avskriften). Hans Koch var rådman än 1526 (sida 333 i avskriften). Hans änka omgift före 2/9 1527 (tänkebok; sida 182) med rådman Henning Gyre, som tillsammans med Berendt Thorgeiste kom att bemedla en förlikning mellan Paul Skulte med hustru Aletta och rådmannen Kort Druvenagel (tänkebok 22/8 1527; sida 241-243 i avskriften). Henning Gyres hustru hette Anna (tänkebok  1553; sida 25 i avskriften).

Stockholms rådhus och råd” hade förväxlat rådmannen, gamle Hans Koch med unge Hans Koch. Den senare var måg till Ernst Gottskalksson Muggel (tänkebok 14/6 1514; sida 364 i avskriften) och var död före 3/5 1516 (tänkebok; sida 93-94 i avskriften). Unge Koch var möjligen gift med Kerstin Muggel (tänkebok 23/7 1524; sida 121 i avskriften). Ernst Muggel och hans hustru Brita saknas bland Kerstin Hessensdotters arvingar och får därmed utgå (tänkebok 28/4 1505; sida 58 i avskriften).

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 910 / sid 129 (AID: v910440.b910.s129)



Eventuella ättlingar till Matts Perssons andra hustru Margareta Jönsdotters föregående make, rådmannen Bengt Hansson får glädja sig åt fyra generationer längre tillbaka i tiden till första halvan av 1400-talet. GRATTIS!  ;D

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1010 / sid 149 (AID: v910440.b1010.s149)

Skärmdump från sida 5 i Frans De Bruns ”Några borgaresläkter i det medeltida Stockholm” (Utdrag ur Holmiana et alia; band 5:1 från 1924., sida 1-11).

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021908_01.pdf

Här bör påpekas att Bengt Hanssons moder Karin kom att gifta om sig med borgmästaren Anders Simonsson. Karin levde än 22/6 1545 (tänkebok; sida 97-98 i avskriften) men var död före 6/8 1550 (tänkebok; sida 72-76 i avskriften).

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 220 / sid 17 (AID: v910440.b220.s17)

36
Hille / SV: Malin Hansdotter i Hille
« skrivet: 2023-01-14, 19:08 »

Detta är intressant, Jag har studerat lite mer Olof Olofssons släkt och en rådsman Lars Björkman som kan vara en son till Olof Olofsson d.ä ska ha grundat Hilleviks Masugn med pengar som antyder att han tagit hjälp av mors släkt för finansiering och gått i konkurs där han sedemera "dött av ansträngningen" och hans söner ska a tagit sig till Torneå.


Hej och välkommen hit till Anbytarforum. Rådmannen Lars Larsson Björkman i Gävle kan på grund av fadersnamnet inte vara son till Olof Olofsson.

Innan du fortsätter vidare så rekommenderar jag Per-Olof Snells artikel: "Bruksbokhållarna Lars Erasmusson och Carl Larsson Björkman i Kengis: Deras ursprung och efterkommande".

https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Bruksbokhallarna.pdf


Där framgår att Lars Björkman var möjligen närskyldig med underlagmannen Lars Hansson Flerangius, dock inte son till denne.

37
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2023-01-13, 23:06 »
Under min tidigare kartläggning noterade jag en nära koppling till familjerna Bergvall och Beckius. Några frågetecken återstår som jag väljer att lägga in här för en bättre översikt:


Joannes Laurentii Beckius, kyrkoherde i Bro sn, omtalad 1615-1625 (Fant-Låstboms herdaminne).

Han var fader till Olaus  Beckius, död 10/6 1690 (bg. 16/1 1691) i Edebo sn i en ålder av 75 år, 5 månader och 5 dagar. Kyrkoherde i Jomala sn på Åland från 1656 och i Edebo sn från 1672. Gift två gånger, först med Anna Johansdotter som var kyrkoherdedotter från Simtuna sn (Fant-Låstboms herdaminne). Hon levde än 1670 men var död före 23/7 1672 (Jomalas dombok). Olof gift andra gången med änkan Catharina Bergman, som enligt det utdaterade herdaminnet skulle ha gift om sig en tredje gång med efterträdaren Sebastian Nybelius. Dennes änka Elisabeth Bergman död (bg. 28/8) 1710  enligt gravskrift som finns hos både Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek.

Via sin andra hustru blev Olaus Beckius styvfader till Jean Possieth, hovpredikant och slultigen kyrkoherde i Riddarholmen fs (Gunnar Hellströms "Stockholms stads herdaminne", sida 538). Jean (alternativt Johan) Possieth författade i början av året 1694 en gravskrift över Margareta Eliasdotter, och snart efteråt en ånyo över hennes son regementspastorn Jonas Edhelius. Bifogar skärmdumpar nedan.

Vad är känt om Olaus Beckius broder Johan Beckius? Dennes dotter Maria Beckia dog 7/1 (bg. 26/1) 1718 i Rätan sn vid 74 års ålder. Hennes bröllop ägde rum 22/2 1664  i Nikolai fs i Stockholm med Håkan Bergvall, verksam såsom postmästare i Uppsala från 1663, och död 3/9 1687 enligt Ernst Grapes verk ”Postkontor och postmästare” sida 611).

Makarna fick åtminstone fem barn med oviss ordningsföljd:
a/ Johan Bergvall, död (bg. 27/12) 1715 i Ulvriset, Skederid sn. Inskriven vid Uppsala universitet 8/12 1687. Mönsterskrivare. Gift tidigast 1710 med Margareta Dijkman från Stockholm, se tidigare inlägg från 8/9 2021.
b/ Håkan Bergvall. Inskriven vid Uppsala universitet 8/12 1687. Vidare öden okända.
c/ NN Bergvall. Gift senast 1690 (”Uppsala universitet: Akademiska konsistoriets protokoll XXII” sida 148; datum 12/3 1698) med regementspastor Jonas Edhelius, död 12/3 1694.
d/ Helena Bergvall, död 23/5 (bg. 24/6) 1733 i Berg sn i Jämtland i en ålder av 60 år och 7 månader. Gift 26/1 1696 i Riddarholmen fs med kyrkoherde Jöns Johansson Drake, född 5/12 1671 i Berg sn och död där 17/6 1744 (Bygdéns herdaminne).
e/ Margareta Bergvall, död ogift 13/11 (bg. 24/11) 1728 i Rätan sn vid 53 års ålder.

En Gustav Bergvall, inskriven 8/6 1676, härrör väl från faderns tidigare gifte. Dennes vidare öden okända. Mönsterskrivaren Johan Bergvall lät döpta sin förstfödde son till just Gustav (1711-1717).

38
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2023-01-12, 20:05 »
Sekreteraren Jonas Bure[us] begravdes i Nikolai fs: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056638_00011

Sara Bure och hennes syskon var barn till kyrkoherde Bernhard Bure i Nora sn i Uppland. Har du tillgång till Nils Burmans släktbok som är inkluderad i Urban Sikeborgs verk om Johan Bures släktbok? Sida 272-273.

39
Feif / SV: Feif
« skrivet: 2023-01-11, 08:37 »
Jan: Av vad jag kan se så verkar borgmästaren Anders Jönsson inte ha en direkt koppling till Feifarna.

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 350 / Sida 43 (AID: v910440.b350.s43)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Utterklo_nr_849

40
Dorotea. Levde än 7/10 1549 (tänkebok; sida 37 i avskriften) och var död före 5/5 1591 (tänkebok; sida 282 i avskriften).
Gift första gången möjligen med Lambrekt Ålers, död efter 21/7 1521 (tänkebok; sida 349 i avskriften).
Gift andra gången med Berendt Thorgeiste, död före 7/10 1549 (tänkebok; sida 37 i avskriften).
Barn:
1a/ Margareta Ålers, se nedan.
1b/ Lambrekt Ålers. Borgare i Reval (tänkebok 27/4 1575; sida 574).

Doroteas förste man Lambrekt Ålers var kyrkvärd åren 1524-1525 (sida 330-331 i avskriften).

Hennes andre man, tyske borgaren Berendt Thorgeiste (alternativt Berend thor Geist) var inblandad i den så kallade Krutkonspirationen (den 8/4 1536 avslöjade stämplingen mot kungens, Gustav Vasas liv) och dömdes sannolikt till döden. Kan någon med tillgång till Veijo Åbergs avhandling ”Conspiracy or political purge? The Stockholm trial of 1536” (skärmdump nedan) eller motsvarande, vara vänlig och upplysa mig om vad som skett med Berendt Thorgeiste...?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Krutkonspirationen_1536

Berendt Thorgeiste bemdelade tillsammans med Henning Gyre en förlikning mellan Paul Skulte med hustru Aletta och rådmannen Kort Druvenagel (tänkebok 22/8 1527; sida 241-243 i avskriften). Även Kort blev så småningom inblandad i Krutkonspirationen.

Doroteas son Lambrekt Ålers den yngre nödgades på grund av en gammal skuld pröjsa med en tomt till borgmästaren Matts Persson (tänkebok 4/12 1573; sida 482-583 i avskriften). Denne Matts Persson var måg till Paul Skulte och Aletta Henriksdotter Bryning.

Dessa två ärenden från 1527 respektive 1573 föranleder mig att tro att familjerna Ålers och Skulte hade någon sorts släktförbindelse. Intresseväckande då att Henrik Bryning sommaren 1512 efterlämnat två döttrar vid namn Aletta och Dorotea (tänkebok 23/8 1512; sida 266-267 i avskriften). Och härmed lutar jag mig åt att Ålers och Thorgeistes hustrus fulla namn är Dorotea Henriksdotter Bryning.

Mer om Matts Perssons familj här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=147367.msg1638531#msg1638531

41
Medeltida släkter / SV: Skulte/ Schulte
« skrivet: 2023-01-10, 02:33 »
Borgmästaren Matts Persson med familj redovisas på sida 22-23 i verket ”Stockholms rådhus och råd”, del II:

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 250 / sid 23 (AID: v910440.b250.s23)

Rolf Hildebrand har med sina klargörande artiklar i Släkt och Hävd (1977:1-2 sida 233-236 och 1978:3 sida 136-143; skärmdump från översikten på sida 143 längst nedan) på ett förtjänstfullt sätt belyst många felaktigheter i verket som har över hundra år på nacken, varför en ny och grundlig redovisning vore på sin plats:



Matts Persson, levde än 13/10 1580 (tänkebok 7/1 1581; sida 413 i avskriften) men var död före 5/4 1581 (tänkebok; sida 243 i avskriften). Borgmästare i Stockholm.
Föräldrar Per Månsson (död senast 1521 enligt skottebok) och hans hustru Malin Persdotter.
Gift första gången med Lars Perssons änka Anna Paulsdotter Skulte.
Föräldrar Paul Skulte och hans hustru Aletta Henriksdotter Bryning.[1]
Gift andra gången någon gång efter 21/1 1566 (tänkebok; sida 309 i avskriften) med Bengt Hanssons änka Margareta Jönsdotter, som levde än 30/4 1597 (tänkebok; sida 119-121 i avskriften) men var död före 21/3 1599 (tänkebok; sida 236, 239 i avskriften).
Föräldrar Jöns Persson (död före 2/9 1527 enligt tänkebok; sida 182 i avskriften) och hans hustru Karin.

Tre döttrar:

1a/ Elisabet Mattsdotter, död före 24/10 1601 (tänkebok; sida 132 i avskriften). Gift före 6/3 1591 (Bygdéns herdaminne del 4, sida 210, med hänvisning till ett pergamentsbrev hos Uppsala universitetsbibliotek) med borgmästaren Mårten Olofsson, som levde än 14/3 1610 (tänkebok; sida 73-74 i avskriften) men var död före 12/8 1611 (tänkebok; sida 127 i avskriften). Deras barn Vendela Mårtensdotter, död 1650 (bg. 3/9 i Jakob och Johannes fs; LIa:7 sida 28). Vendela gift första gången 26/11 1609 i Nikolai fs med rådmannen Lars Henriksson , död år 1618 efter 11/5. Vendela gift andra gången 8/8 1619 med ståthållaren och assessorn Per Andersson Törnskiöld, född 4/5 1578 i Ekeby sn i Östergötland. Död 23/11 1642 (bg. 12/2 1643 i Kimstad sn).

1b/ Vendela Mattsdotter, levde än 22/5 1622 (tänkebok; sida 408 i avskriften). Gift före 22/11 1581 (tänkebok; sida 291 i avskriften) med kyrkoherden Ericus Laurentii, död 1593 i Umeå lfs (Bygdéns herdaminne del 4, sida 209-210). Deras barn Lars Eriksson (tänkebok 22/11 1602; sida 313-314 i avskriften) och Anna Eriksdotter (tänkebok 8/1 1621; sida 127 i avskriften).

2c/ Kerstin Mattsdotter, levde än 8/2 1602 (tänkebok; sida 194 i avskriften) men var död före 24/3 1617 (tänkebok; sida 441-442 i avskriften). Gift 2/2 1595 i Stockholm med kanslisten Olof Sverkersson Elfkarl i hans andra äktenskap. Bosatt i Polen åtminstone 1598-1609 och sistnämnda året i Danzig (Svenskt Biografiskt Lexikon, band 28; sida 241).[2] Deras barn Kerstin och Margareta Olofsdöttrar (tänkebok 31/10 1631; sida 83-84 i avskriften).


Fem styvdöttrar:

1*/ Aletta Larsdotter, död före 2/12 1573 (tänkebok; sida 481-483 i avskriften).

1*/ Karin Larsdotter, död före 2/12 1573 (tänkebok; sida 481-483 i avskriften).

1*/ Anna Larsdotter. Gift med handelsmannen Hans Gröm, död före 24/10 1573 (tänkebok; sida 312-313 i avskriften).

2*/ Barbro Bengtsdotter, död före 14/3 1590 (tänkebok; sida 147-148 i avskriften). Gift före 3/3 1575 (tänkebok; sida 332 i avskriften) med Arvid Larsson (tänkebok 28/4 1575; sida 577 och 579-580 i avskriften). Borgare i Stockholm, och därefter i Linköping senast 1590.[3] Arvid levde än 11/12 1605 (tänkebok; sida 96 i avskriften) men var död före 1/12 1613 (tänkebok; sida 272-274 i avskriften). Arvid omgift före 23/9 1594 (tänkebok; sida 255 i avskriften) med Karin Larsdotter, som levde än 1624 och var brorsdotter till borgmästaren i Stockholm Nils Hansson Brask från Linköping (tänkebok 8/7 1615; sida 104-105 i avskriften samt Schlegel och Klingspors verk under adliga ätten Rosenbaner, sida 235). Barbros synes ha haft en dotter NN gift antagligen före 19/7 1596 (tänkebok; sida 55 i avskriften) eller före 21/3 1599 (tänkebok; sida 236, 239 i avskriften) med handelsmannen Jost Gudzloff, som levde än 17/2 1602 men var död före 23/11 1603 (tänkebok; sida 157 i avskriften). Möjligen hade Barbro en ytterligare dotter NN gift före 8/2 1602 (tänkebok; sida 194 i avskriften) med handelsmannen i Nya Lödöse Hans Andersson, som levde än 1/12 1613 (tänkebok; sida 272-274 i avskriften).

2*/ Karin Bengtsdotter, död 1596 i Nikolai fs (dödregister och tänkebok 24/3 1599; sida 239 i avskriften). Gift före 29/4 1575 med rådmannen Waste Eriksson (tänkebok 28/4 1575; sida 577 och 579-580 i avskriften).Levde än 22/10 1606 (tänkebok; sida 176 i avskriften) men var död före 25/4 1607 (tänkebok; sida 208 i avskriften). Av inskription på en gravsten i Riddarholmskyrkan (från 1621, nummer 188) framgår att Lukas Wastessons morföräldrar hette Bengt Hansson och Margareta Jönsdotter.



[1] Paul Skulte var bryggare till yrket och härstammade troligen från Stendal i Tyskland. I samband med den så kallade Krutkonspirationen 1536 förefaller han ha återvänt till sin hemort med hustru och deras son Henrik (min tolkning utifrån notiserna från 12/3 1526; sida 104 i avskriften respektive 28/8 1545; sida 107-108 i avskriften). Hustrun Aletta Henriksdotter Bryning hade en syster vid namn Dorotea (tänkebok 23/8 1512; sida 266-267 i avskriften). Dorotea Henriksdotter Bryning blev förmodligen gift med Lambrekt Ålers och senare med Berendt Thorgeiste (och därmed Paul Skultes egen svåger avrättad 1536). Mer om dessa i den länkade tråden här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=67038.msg1638570#msg1638570


[2] Artikeln i SBL nämner inte Olof Sverkersson Elfkarls föregående hustru Margareta Pålsdotter, död år 1593 (Svea Hovrätts Liber causarum år 1626, volym 52 akt 4; SVAR bild-id: A0067971_00099). Makarna fick åtminstone tre söner: Per, Pål och Sverker (tänkebok 7/11 1627; sida 298 i avskriften). De två äldsta avlidna i Danzig, varpå Sverker gjorde anspråk på sin moders arvedel  i ett stenhus vid Norrport och en malmgård på Norrmalm (inlaga från 12/7 1627 till tänkeboken; bilaga 4 på sida 237-238 i avskriften).

Guldsmeden Elias Jonas Hultgren förde sin frände Sverker Olofssons talan i rättsprocessen mot Claes Carlsson Horn af Kanckas. Det av Olof Sverkersson och hans hustru inköpta huset vid Norrport (tänkebok 21/7 1585; sida 397-400 i avskriften) hade år 1605 konfiskerats och skänkts av Karl IX till Mauritz Stensson Lewenhaupt, Claes Horns svärfader.


[3] Arvid Larsson var bror till Olof Larsson i Älvsborg (tänkebok 8/7 1577; sida 286 i avskriften) och till rådmannen Anders Larsson i Stockholm (tänkebok 19/7 1596; sida 55 i avskriften och 1/12 1613 (tänkebok; sida 272-274 i avskriften). Anders Larsson bror till Olof Larsson i Älvsborg (tänkebok 6/7 1586; sida 241 i avskriften). Elias Palmskiöld uppger oriktigt Arvid Larsson såsom bosatt i Köping. Brödernas föräldrar och övriga syskon från Älvsborg upptas, däribland systern Malin Larsdotter gift med handelsmannen Henrik Larsson i Norrköping vars ättlingar kom att anta namnet Stockenström.

Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 2.E-L Bild 2800 / sid 1561 (AID: v910612.b2800.s1561)

SBL: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20283




42
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2023-01-08, 11:12 »
Carl Hansson Lundius, † 1675 9/4, g. m. Vendela Laelia, † 1676 14/7.

Exakt varifrån kommer dessa uppgifter...?

För kännedom så lägger jag ut en släkttavla över Laelius från sida 7 i Birgitta Lagers djuplodande artikel om "Lille Jöns Andersson, en storköpman i 1500-talets Stockholm" i Personhistorisk Tidskrift 1964:1-2.

43
Ett oväntat fynd från Riddarholmskyrkan gör att mitt antagande, om Daniel Sleman såsom gift med en Jönsdotter ty han senast år 1603 låtit taga till sig den föräldralöse pojken Jöns Gregersson, visade sig vara riktigt! Lägger ut skärmdumpar längst nedan.


Jöns.
Gift med NN Håkansdotter, som var syster till borgmästaren Lars Håkansson (Johan Bures släktbok sida  234v–235r). Lars var stamfader till ätten Stockenström från Norrköping.[not] Dessutom var enligt Johan Bure detta syskonpar kusiner med Anna Larsdotter i Stockholm, som var gift någon gång efter 19/12 1524 (tänkebok) med borgaren Gerlach van Emden som tycks ha levt än 13/1 1567 men var död före 13/8 1570 (tänkebok).
Kända barn med oviss ordningsföljd:
a/ Malin Jönsdotter, död före 12/4 1608 i Tyska fs då peng gavs till kyrkan efter henne. Begravd i Riddarholmskyrkan, troligen i grav 76A. Gift första gången med kyrkoherden Augustinus Olai, död 19/10 1588 i Riddarholmen fs. Makarna hade åtminstone fem barn. Gift andra gången någon gång efter 9/3 1593 med borgaren Daniel Sleman (alternativt Sliman enligt inskription på gravsten) som var död före 24/2 1637 i Tyska fs då peng gavs till kyrkan efter honom.
b/ Henrik Jönsson, se nedan.
c/ Gregers Jönsson. Gift med Anna Persdotter, se tidigare inlägg från 15/8 2021.
d/ Hans Jönsson. Gift med Karin Olofsdotter, se tidigare inlägg från 13/8 2021.

Hans Jönssons halvbroder Simon Jönsson inneboende (tänkebok 27/7 1618; sida 239 i Stadsarkivets avskrift). Simon hade vårdat de barnlösa makarna Hans och Karin, och fick mottaga en tomthalva som är belägen uti Urvädersgränd. Olof Eriksson, då tullnär uti Norrköping, och hans barn erhöll ena halvparten. "Den andre halfparten hafwer så wäl Hans Jönson som hans s. hustru testementeret Simon Jönson, Hanses halfbroder, för sitt stora omak, som han med themm uti deres sjukdom och älendighet haft haffuer." (tänkebok 5/10 1618; sida 119 i avskriften). Samtidigt får detta anses vara en indikation på att Hans Jönssons brorsdotter, tillika fosterbarn sedan åtminstone 1603, Anna Gregersdotter är frånvarande och därmed avliden.


Henrik Jönsson. Rådman i Uppsala.
Gift första gången någon gång efter 4/6 1589 med änkan Sara Persdotter, stadsskrivaren Per Erikssons dotter från Stockholm - se tidigare inlägg från 15/8 2021. Sara var tidigare gift 9/2 1589 med Johan Bures morbror, sysslomannen i Uppsala Anders Andersson (född 14/8 1551, död 4/6 1589).
Gift andra gången med Marina.
Barn (Johan Bures släktbok sida  234v–235r; uppgifterna införda år 1636):
1a/ Karin Henriksdotter. Gift med fogden Sven Persson på Ängsön i Västmanland. De hade åtminstone en dotter Brita.
2b/ Jöns Henriksson.
2c/ Henrik Henriksson. Hade åtminstone tre barn: Henrik, Johan och Marina.
2d/ Marina Henriksdotter. Gift med Nils Månsson. De hade åtminstone en dotter Marina.
2e/ Grels Henriksson. Var år 1636 fänrik i Tyskland.
2f/ Anna Henriksdotter.
2g/ Elisabeth Henriksdotter.
2h/ Eggert Henriksson.



Not: Lars Håkanssons två sonsöner Erik respektive Anders Henriksson blev bosatta i  Stockholm samt ingifta i ätten Törne - med Olof Nilssons döttrar Karin respektive Kerstin. Se tidigare inlägg från 18/8 2021.

Om Stockenström i Svenskt Biografiskt Lexikon respektive Adelsvapen:

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20283

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stockenstr%C3%B6m_nr_858


Bildkällor:

”Sveriges kyrkor: Konsthistoriskt inventarium – Stockholms kyrkor band II, häft 2 – Riddarholmskyrkan II: Fast inredning, inventarier och gravminnen” från 1937, sida 735-736.

Gunnar Hellströms ”Stockholms stads herdaminne” från 1951, sida 522-523.

44

Professor Georg Alanus på Åbo akademi.
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5644&forceOrdinarySite=true

Finns det någon historisk förteckning som upptar samtliga barn till George Alanus i Åbo?

45
Hedeman / Heideman / SV: Hedeman / Heideman
« skrivet: 2023-01-06, 05:57 »
Högst tveksamt att Johan Hedeman i Luleå skulle höra till denna familj.
 

Johan Christoffer Heideman. Löjtnant vid Västerbottens regemente åren 1711-1717.
Gift med Catharina Splinter, nämnd 1712-1716 i Nederkalix sn (mtl).
Kända barn:
a/ Magnus Carl Heideman, född (döpt 14/8) 1711  i Nederkalix sn.
b/ Elisabeth Heideman, död 10/2 (bg. 15/2) 1719 i Nederkalix sn i en ålder av 6 år och 4 månader.
c/ NN Heideman, död 1714 i Nederkalix sn (gravöppning 16/5, sida LIa:1 428v).
d/ Anna Catharina Heideman, född (döpt 22/4) 1716 i Piteå stad.
e/ Fredrik Heideman, född 12/4 (döpt 15/4) 1720 i Uppsala.
f/ Magdalena Eleonora Heideman, döpt 23/3 1729 i Ottarp (bland faddrarna märks ladufogden Caspar Splinter på Videröra gård), Förmodligen död såsom änka 16/4 1804 i Laholm vid 75 års ålder (Maria Eleonora i dödboken).


Ur Kenneth Mossbergs material...

Fänrik vid Skellefteå kompani:

Antagen 1710-05-24 Från: Värvd. Avgått 1711-08-19 Till: Lieutnant vid Calix Kompani. Mönstringsår m.m; Commenderad till Nymynde 1710-05-28.

Löjtnant vid Kalix kompani:

Antagen 1711-08-19 Från: Fänrik vid Skellefteå Kompani. Avgått 1717-09-28 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; 1712-1713-1715: Står hemma i landet med manskapet.

46
Bennet / SV: Bennet
« skrivet: 2023-01-04, 05:18 »

Vore tacksam för en länk till de irländska testamentena - jag kom inte ända fram ...



"Ireland, Betham Genealogical Abstracts, 1179-1830", database, FamilySearch (https://familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QS7-L9LW-XSLH?cc=4496119 : 27 October 2022), > image 1 of 1.

Direktlänk: https://www.familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QS7-L9LW-XSLH?cat=224404


Låt mig buga och tacka för snabba svar. Den digitala tidsåldern är väldigt fantastisk, se bara på så mycket som vi tre hunnit gräva upp inom två dygn som tidigare skulle ha tagit evigheter att utföra! m(_ _)m

Härmed konstaterar vi att Thomas William döptes 22/10 1722 i Saint-Germain-en-Laye, en vecka innan hans angivna födelsedatum i Kuopio. Jag kommer inte på någon förklaring till namnet William utöver förstnämnda dopvittnet, handelsmannen William Barbanson.


Fem av Stephen Bennets barn döpta i Alingsås åren 1725-1735 och som saknar död- eller begravningsdatum kan istället ha förts vidare till en sista vila ute på landsbygden. Ifall intresse finns så kan någon av er söka bland omkringliggande församlingar. Sockenkarta här:

https://memmingsforskarna.se/pdf/sockenkartor/Alvsborg.pdf

47
Bennet / SV: Bennet
« skrivet: 2023-01-03, 23:04 »
Tack, Stefan! Med viss hjälp av FamilySearch har jag kunnat samla in följande grunduppgifter om familjen:


Stephen Bennet, född (döpt 24/7) 1691 i Rearsby i grevskapet Leicestershire. Död 14/7 1757 vid Flors linnefabrik i Mo sn i Hälsingland. Industriidkare.
Gift första gången 17/9 1713 i Woolsthorpe Church i grevskapet Lincolnshire (enligt notering i Rearsbys ministerialbok) med Jane Parlby, född (döpt 7/12) 1690 i Rearsby. Död (bg. 27/7) 1720 i  i St. Mary de Castro i Leicester. Dotter till Robert Parlby (begravd 28/12 1720 i Rearsby) och dennes maka Elizabeth (begravd 31/5 1711 i Rearsby).
Gift andra gången 1721 möjligen i St. Germain i Paris med Catherine Reilly, född omkring 1699 (Mo AI:1 sida 73, 92). Se min kommentar längre nedan. Död okänt när och var. Troligen medföljde hon sin son Thomas William med familj ut ur Mo församling omkring 1760.
Barn (6 stycken från första giftet, och 10 stycken från andra giftet varav 4 söner och 6 döttrar):
1a/ Elizabeth Bennet, född 20/2 (döpt 25/2) 1714 i St. Martins i Leicester. Död 21/1 (bg. 30/1) 1783 i Luleå stad. Gift 31/5 1743 i Alingsås stad med färgaren, sedermera stadsfiskalen Johan Hedeman. Död 12/10 1790 i Luleå stad vid 70 års ålder.
1b/ Thomas Bennet, född (döpt 4/6) 1715 i St. Mary de Castro i Leicester. Död där (bg. 24/10) 1717 .
1c/ Mary Bennet, född (döpt 24/6) 1716 i St. Mary de Castro i Leicester. Död där (bg. 24/9) 1717.
1d/ NN Bennet, död späd – placeras här ifall uppgiften om ett sjätte barn är riktig.
1e/ Robert Bennet, född (döpt 10/11) 1718 i St. Mary de Castro i Leicester. Död 2/8 (bg. 5/8) 1762 i Gävle. Färgare. Gift 8/7 1746 i Alingsås stad med Anna Christina Nystedt, död 11/5 1792 i Gävle vid 64 års ålder.
1f/ Mary Bennet, född (döpt 19/7) 1720 i St. Mary de Castro i Leicester. Död (bg. 1/11) 1720 i Rearsby.
2g/ Thomas William Bennet, född 29/10 1722 (Kuopio stads kommunionlängd 1786-1797, sida 28) möjligen i St. Germain i Paris. Död 19/11 1790 i Kuopio stad (Kuopio lfs IFa:5 sida 307). Industriidkare. Gift 24/6 1750 i Delsbo sn med Catharina Lenaea, född 17/10 (döpt 19/10) 1727 i Estuna sn. Död 18/10 (bg. 21/10) 1810 i Levide sn.
2h/ Helen Bennet, född (döpt 2/2) 1724 i Alingsås stad. Död där (bg. 30/2 [sic!] ) 1725.
2i/ Mary Catherine Bennet, född (döpt 6/4) 1725 i Alingsås stad. Död ung.
2j/ Catherine Bennet,född (döpt 2/6) 1726 i Alingsås stad. Död ung.
2k/ NN (dotter utan namn) Bennet, född (döpt 26/9) 1727 i Alingsås stad. Död ung.
2l/ Edmund Bennet, född (döpt 23/2) 1729 i Alingsås stad. Död 29/7 1743 i Hudiksvall (Mo C:1 sida 208).
2m/ Stephen Bennet, född (döpt 16/12) 1730 i Alingsås stad. Död ung.
2n/ Margaret Bennet, död 9/11 1792 i Ranbo, Mo sn i en ålder av 60 år och 4 månader. Gift 16/10 1753 i Mo sn med justitiarie Sven Berg, född 16/3 1718 i Söderhamn (AI:1a sida 50). Död 21/4 1789 i Ranbo, Mo sn.
2o/ Hedwig Bennet, född (döpt 21/9) 1733 i Alingsås stad. Död 16/1 1741 vid Flors linnefabrik i Mo sn.
2p/ James Patrick Bennet, född (döpt 18/5) 1735 i Alingsås stad. Död ung.


Svenskt biografiskt lexikon uppger Stephens födelseland såsom Storbritannien och Nordirland. Tja, om man tillåter sig vara petig på denna punkt så existerade inte Storbritannien som en politisk union före 1707, samt att Nordirland lades till så sent som år 1922 - samma år som band 3 i verksserien, där artikeln ingått, kom att tryckas.

Beträffande Stephens andra vigseldatum och sonen Thomas Williams dopdatum vore det önskvärt om någon forskare med tillgång till franska kyrkoarkiv skulle kunna kolla upp huruvida ministerialböcker för åren 1721-1723 finns bevarade för församlingarna Saint-Germain-en-Laye och katolska Saint-Germain-des-Prés.


Kommentar: En Catherine Reilly har påträffats född (döpt 15/11) 1705 i St. Catherine i Dublin såsom dotter till handelsmannen Edmund Reilly och dennes maka Rose, men hon förefaller dock ej vara upptagen i faderns bouppteckning från 30/10 1723. Se bifogad skärmdump.

Kan Stephens maka istället ha varit dotter till en irländsk handelsman vid namn William Reilly i Paris, måtro...?


Källa: Genealogical abstracts of records of the Prerogative Court of Armagh
Volym:  Betham's Genealogical Abstracts Prerogative Wills:
(Phillips Mss) P. 1789-1799. Q. 1714-1799. R. 1700-28

48
Bennet / SV: Bennet
« skrivet: 2023-01-02, 23:43 »
Det vore uppskattat ifall någon har tillgång, och kan lägga ut Elizabeths födelse- och dopnotis här (uppgift från FamilySearch).

49
Tabell 3: För tydlighets skull så var Zackarias Simonsson Falcks dödsort Braunsberg i Tyskland. Dock oklart huruvida det rör sig om orten belägen i Mecklenburg-Vorpommern eller i Ostpreussen (Braniewo i dagens Polen).

Tabell 4c: Margareta Olofsdotters vigselår förefaller vara 1659, någon gång efter den 17/8 enligt två handlingar från Nikolai fs HVa:1. Margaretas blivande man Petter Tårsk hade dessförinnan haft ett lägersmål med en Ingrid Håkansdotter, med domkapitletsärende som följd.

Datum 30/7 1659: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056461_00022
Datum 17/8 1659: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056461_00084


Tabell 8: Niklas Kant har vänligen meddelat mig om att Petter Falck troligen är densamma som svensken Petrus Valck, 21 (år) inskriven i juridiska fakulteten i Leiden den 8/12 1642 (se tryckt matrikel, sida 337).

https://wiki.genealogy.net/Universit%C3%A4tsmatrikel#Leiden

50
Släkter / SV: Isak Erikssons släktkrets i Torneå stad
« skrivet: 2023-01-01, 17:40 »
En rådman Isak Eriksson begravdes den 12/2 1693 i Uleåborg, fritt från utlagor (IIIGa:4 sida 90).

https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5963233147&aineistoId=1246221949

51
Cleophas / SV: Cleophas
« skrivet: 2023-01-01, 17:00 »
En Antoni Cleophas fanns i Uleåborg året 1681 (mtl, sida 391).

https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6274261857&aineistoId=1592367504

Förmodligen rör det sig om densamme (1658-1693) från tabell 4 i min kartläggning från 17/4 2015.



Tillägg 1: I Svenskt biografiskt lexikon under släkten Hessler står bland annat:


Antonius Cleophas (d omkr 1613) på Hässelby i Axberg (Ör) var hertig Karls fogde vid Dylta bruk i Axberg 1588—1602, faktor i Arboga 1603—05 o fogde i Noraskog 1604—09. Han blev far till borgmästaren Cleophas Antoni (d omkr 1630) i Arboga o till Carl Antoniusson (d omkr 1652) på Lund i Hovsta (Ör). Den senare var fogde vid Dylta bruk 1620—24, arrenderade As-perns bruk i Lerbäck (Ör) 1622—23 o var fogde i Närke 1623—24 o 1631—32 samt i östra Närke 1640—46. Söner till honom var registratorn vid k kansliets finländsk-livländska expedition Daniel H (d 1679), rektor Antonius H (d 1681) i Örebro o kämnären Carl H (d 1698) i Sthlm. Antonius H:s son Börje är sannolikt identisk med stadskassören Börje H (d 1743) i Falun, som 1726 blev avsatt för förskingring. Han blev far till kh Anton H (1704—95) i Säter. Dennes son bruksbokhållaren Fredrik H (1763—1803) i ösmo (Sth) blev far till hingstridaren Per Gustaf H (1793—1840) i Sthlm. Son till honom var skådespelaren Carl Gustaf H (1816—99), som var föreståndare för Ladugårdslandsteatern 1856—58 o i övrigt är mest känd som ledare för ett kringresande teatersällskap.


Är det rimligt att anta att handelsmannen Antoni Cleophas i Stockholm (död 1665; se tabell 2 i ovannämnda kartläggning) var son till bo
rgmästaren Cleophas Antonisson i Arboga? Om så visar sig vara fallet, vad mer är känt om borgmästarens familj därstädes...?



Tillägg 2: Utdrag från Stockholms tänkeböcker åren 1619-1622. Den 14/6 1619 uppbjuder Cleophas Antonisson första gången rådmannen Olof Mårtenssons säteshus (sida 73 i Stadsarkivets avskrift), andra gången den 19/7 (sida 91 i avskriften) och tredje gången den 16/8 (sida 100 i avskriften).


25/10 1619 (sida 141-142 i avskriften):


Samma dagh begärade Cleophas Anthonisson borgmestere uti Arboga, at efter:ne handskrifft måtte uti stadsens tänckebok inteknat blifua. Och lyder således:

Bekänner iagh migh Oluf Mårtenson rådman uti Stockhollm och här medh witterligit giör, migh wara skyldigh erligh och wällachtad man Cleophas Antonison borgmestere uti Arbåga, penningar 1 000 richsdall. som min förre handskrift förmäler. Deslikest bekänner iagh ännu wara 150 r.dall. skyldig, så at heele summan tilhopa är 1 150 r.dall. in specie, och låfwar iagh at giffua af 100 r.dall. 6 r.dall. uti interesse om året, och efter min rådh och lägenhet hafuer icke så waret, at iagh hafuer något kunnat betala på samma summa in till dänne dagh, hafuer jagh fördänschuld giort nytt contract med för:te Cleophas, huilket han samtykt hafuer för min ödmiuke böön och begären skuld, nembligen, at iagh skulle upläggia och betala för:te penningar uppå twenne terminer. Dän förste skall wara ifrå Michaelis 1619 och till Michaelis 1620 halfparten betaldt, och dän andra termin 1621 om Michelsmässa, och tå skall för:te summa tillfyllest blifua betaldtt, dän sidste penning medh dän första, utan någott hinder eller skada i någon måtto. Och där så wore, at iagh detta icke effterkomma kunne, då skall be:te Cleophas bliffua widh sin pant, som är mitt sätehuus som iagh nu uti bor, det iagh honom tilförende pantsat hafuer, som min förre handschrift förmäler, och när dän sidste terminen är framfaren, och han då icke får sin fulla betallningh, dessförinnan så schall han hafua macht at låta werdere och skatta huset, och sedan procedere där medh som lagh säger, och han för någon annan skal haffua sin fulkommeliga betalning utan någon wijdare upphåldning eller rättegångh, huilket iagh begärar ahnteknas uti stadsens tänckeboch. Til ytermere wisso at thetta så oryggeligen hållas skall, hafuer iagh bidit mine förmänn Oluf Pederson, Jacob Erichsson och Oluf Andersson, borgmestere här sammestädes, som öfuer thenne förlijkning waret hafua, at wara witne här öfuer och det bekräffta m[edh] sine signeter och medh egene händer undertekna. Datum Stockholm then 20 Octob. anno 1619.


17/10 1621 (sida 183-184 i avskriften):


Sammaledes kom för rätten Cleophas Antonisson borgmestere uti Arboga, och besuärade sigh öfuer Oluf Mårtensonn borgare här i staden, at hann är honom skyldigh bleffwen på sin utgifne handschrift penningar 1150 r.dall[e]r med dess ränta, för huilke[n] penninge summa han hafwer honom förpantad sitt sätehuus. Begärer at rätten wille hielpa honom till sin betalning eller at han må träda till huset efter handschriftenns innehåld. Där till suarade Oluf Mårtenson, at han gerna will förlijka sigh med honom, hafuer och ofta tilbudet sigh willia betala honom på terminer. Män där är ingen barmhertighet till at förmoda. Ty han står efter hanns godz och wällfärd. Och när hann will gå till sitt samwet, så hafuer hann allereda så myken ränta bekommet som capitalet är, där hann doch inge penningar, uthan een hoop wraak godz igen bekommet hafwer. Begärandes att rätten i lijka måtto wille hanns nödh och bedröffhige lägenhet ahnsee, och huadh billigt wara kann, här om statuera. Cleophas swarar, at thet är hanns tack för thet goda hann honom bewist hafuer, begärer och att Oloff måtte bliffwa uti tilbörligit straff tagen, för sådant tillmäle, at han skulle stå efter hanns wällfärd, det Gudh honom före bewara.

Efter noga ransakning befinner rätten rättwist wara, at Cleophas Antonissonn söker uthur Oloff Mårtensons sätehuus, som honom laagligen förpantat är, the tusende richs daler, som Oloff honom skyldig är. Huad the 150 r.dall[e]r ränta widkommer som Cleophas uti capitalet infördt haffwer, dänn kann rätten honom icke bestå, myket mindre räntan där utaff såsom och icke heller dänn ränta som aff the 1 000 r.daler sädan falne ähre. Huad dänn halfue läst jern ahnlangar, som Oloff Mårtensonn aff Cleopha ahnammat haffwer, dänn skall Oloff honom igenn betala.”   


1/4 1622 (sida 23 i avskriften):

Kom och för rätten Oloff Mårtensonn borgare här i staden, beswärandes sigh öffwer Cleophas Antonisson, at hann hafuer utsagt honom utur sitt eget hus, det hann honom förpantat hafwer, till nästkommande påscha, begärandes at så frampt han skulle wijka huset, at Cleophas insätter så många pängar i rätten som huset är mera wärdt än th[et] är förpantat före. Cleophas swarade sigh inthet willia kiöpa huset, utan Olof må sälliat, hwem hann will, och betala honom det han honom är skyldigh. Rätten erkenner at Cleophas hafwer efter laag rätt procederat medh sin pant, efter thet 10 cap. uti köpmåla balken. Därföre dömes honom ett fullt inträde uti samma pant, doch så, att hann först insätter uti rätten creditorerne till bästa, så många penningar som panten mere wärd är, än hann där utur haffwer at fordra, efter gode manne mätesordom, efter thet 1 cap. uti jordebalkenn. Här emot appellerade Cleophas Antonissonn, under dän loflige konungslige håffrätt, inleggiandes i rättan tijdh sin waadpenning.7

(Not 7: Hovrätten förordnade om förnyad skattning av huset, dock eljes med bifall till BoR:s dom. SHRA B II a: 2, 224.)


Målet fortsätter från 8/10 1622, se Svea Hovrätts Liber causarum EVIa2aa:36, akt 11.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067955_00231

52
Hm, denna familj är inte enkel att spåra upp.


Carl Fredrik Lang, född 22/1 1723 okänt var. Död 26/7 (bg. 29/7) 1787 i Gamlakarleby.
Gift 16/9 1750 i Finska fs, Stockholm (CI:5 sida 227) med
Anna Christina Gedda, född 20/4 1730 okänt var. Död 20/11 (bg. 29/11) 1791 i Gamlakarleby.
Barn:
a/ Adolf Fredrik Lang, född 8/7 (döpt 9/7) 1751 i Finska fs, Stockholm. Borta 1776.
b/ Johan Niklas Lang, född 24/2 1757 okänt var. Utflyttad 1773.
c/ Carl Jakob Lang, född 1/7 (döpt 4/7) 1762 i Alavieska sn, Omkommen på sjön i mars 1784.

Familjen bosatt i Kvikant, Karleby sn åren 1766-1773 och därefter i Gamlakarleby.

Källor:

http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1763-1769_mko31-36/28.htm

http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1770-1775_mko37-44/33.htm

http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kokkola/rippikirja_1772-1777_mko28-33/117.htm

http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kokkola/rippikirja_1778-1783_mko34-40/129.htm

http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kokkola/rippikirja_1784-1790_mko41-47/133.htm

53
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Thaillard (Tayard)
« skrivet: 2022-12-31, 14:26 »
Tack, Martin. Intressant att rådmannen i Västerås Carl Anderssons (begravd 23/4 1690 vid 65 års ålder) tre barn förefaller ha antagit släktnamnet efter deras möderne. I bouppteckningen efter hustrun Catharina Tajard, daterad 2/11 1706, upptas, utöver barnen Catharina och Johan, även Elisabeth Carlsdotter Tajard (begravd 13/4 1732 i Sankt Ilian fs vid 73 års ålder) som var gift med en skomakare vid namn Mårten Petzier.

Återstår att ta reda på huruvida Carl Anderssons hustru är befryndad med bruksinspektor Simon Tajard, vars ätt som Hülphers har en kortfattad översikt på (del 2, sida 194a) :

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0397&pid=alvin-record:188577

Johan Carlsson Tajard i Västerås hade från sitt första äktenskap, med vem är dock okänd för mig, även en dotter Catharina, född och döpt 2/7 1698 och som begravdes den 30/9 samma år, och ett 1-årigt barn som begravdes 10/1 1702.

Från Johans andra äktenskap med Catharina Schog en dotter vid namn Eva Catharina Tajard som kom att träda in i äktenskap (efter lysning den 17/6 i Täby sn) 13/7 1753 i Katarina fs i Stockholm med ryttaren Erik Gustaf Lottman, född ca 1703 i Södermanland (Täby AI:1 sida 54v).

Catharina Schog gifte senare om sig med besökaren, dock oklart var, Jonas Tulpan, med vilken hon troligen fick sonen Olof Lindqvist som blev landtullsvisitöre i Stockholm och död där i augusti 1751. Olofs moder levde ännu vid bouppteckningens upprättande 7/6 1753.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:154 (1753) Bild 6200 / sid 601 (AID: v222490.b6200.s601, NAD: SE/SSA/0145a)



Apropå din eftersökta familj...


Carl Tajard från Munktorp sn (Simon Tajards sonson; 1694-1752 enligt Hülphers). Fältväbel (eller fänrik) vid Södermanlands tremänningsregemente.
Gift 1718 (Hülphers del 2, sida 194) med Magdalena Catharina Duwall, född (döpt 16/2) 1698 i Stora Malm sn. Död på resa från Stockholm 29/4 (bg. 6/5) 1749 i Fellingsbro sn.
Barn:
a/ Carl Gustaf Tajarden, född 8/1 1719 (Svennevad AI:1 sida 163). Död 22/5 (bg. 25/5) 1783 i Börgöl, Risinge sn. Löjtnant. Gift första gången 29/7 1744 i Fellingsbro sn (Nora bergsförsamling EI:1 sida 216) med Andrenetta Johanna Christiernin, född 14/1 (döpt 20/1) 1723 i Skinnskatteberg sn. Död 1760 (Hülphers del 2, sida 194). Gift andra gången 16/7 1761 i Lindesberg med Helena Margareta Gavelia, född 16/4 (döpt 19/4) 1728 i Sund, Bjursås sn. Död 1/6 (bg. 22/6) 1810 i Prostgården, Badelunda sn.
b/ Magdalena Dorothea Tajard, född och döpt 11/1 1722 i Skogen, Floda sn, Död 28/6 (bg. 3/7) 1783 i Nyköpings S:t Nikolai fs. Gift första gången med klädmakaren Petter Schön, död i mars (bg. 24/4) 1745 i Nyköpings S:t Nikolai fs (bou 7/7 1747 i Stockholm). Gift andra gången 16/8 1747 i Katarina fs i Stockholm (EI:2 sida 252) med klädmakargesällen Anders Berglund. Gift tredje gången 8/4 1750 i Katarina fs (EI:2 sida 332) med sjömannen i Stockholm, sedermera slaktaren i Nyköping Mattias Boman, född 1726 (Nyköpings S:t Nikolai fs AIa:3; första kvarteret nummer 114). Bosatt år 1790 i Marstrand (AI:2 sida 34v, nummer 156).
c/ Johan Fredrik Tajard, född 25/3 (döpt 26/3) 1727 i Skogen, Floda sn, Död 20/12 (bg. 24/12) 1732 i Floda sn.
d/ Reinhold Tajard, född 5/2 (döpt 7/2) 1729 i Skogen, Floda sn. Död där 21/4 (bg. 25/4) 1729.
e/ Adolf Tajard, född 31/10 (döpt 5/11) 1730 i Vegersberg, Floda sn. Bland faddrarna en kaptenska, hustru Lisa Tajard. Sidenvävare. Adolf tycks ha alstrat två utomäktenskapliga barn, dels Brita Stina döpt 8/7 1752 i Maria fs i Stockholm, och dels Anna Brita född 3/2 1757 i Botkyrka sn.
f/ Axel Tajard, född 3/2 (döpt 5/2) 1733 i Kolartorp, Floda sn.
g/ Anna Christina Tajard, född 28/5 (döpt 31/5) 1736 i Bjurstorp, Stora Malm sn. Gift första gången före 15/11 1763 (Klara CIb:1 sida 558) med förgyllaren Abraham Ståhlberg. Gift andra gången 21/2 1768 i Jakob och Johannes fs med muraren Henrik Sahlberg.
h/ Catharina Tajarden, född 1742 i Stockholm. Död 4/6 (bg. 10/6) 1812 i Prästgården, Skinnskatteberg sn.


Carls storasyster Maria Elisabeth Tajard (Munktorp AI:2 sida 106). Död 15/5 (bg. 26/5) 1738 i Hultorp, Skärstad sn vid 50 års ålder. Utifrån åldersuppgiften bör hon ha varit född i Ekerö sn. Gift 11/6 1711 i Munktorp sn med löjtnanten, slutligen sekundkapten Carl Een från Arboga. Död 19/10 (bg. 15/11) 1738 i Hultorp, Skärstad sn vid 49 2/3 års ålder.


Carls möjlige storebror Anders Tajard begravd 17/6 1740 i Västerås vid 50 års ålder.


Carls troligen första faster Margareta Tajard (möjligen död 20/10 1750 i Lista sn vid 73 års ålder) var gift med Erik Bjur.
Kända barn:
- Dorothea Maria Bjur, född 26/8 (döpt 27/8) 1695 i Lundberga, Munktorp sn.
- Carl Bjur, född (döpt 25/4) 1704 i Nikolai fs i Stockholm (CIa1:5 sida 687). Fadern då tremänningssoldat.

Margaretas utomäktenskapliga dotter Catharina Regina, född 6/9 1708 i Arboga stad. Död där (bg. 20/8) 1708. Erik Bjur hade inte varit hemma på två år, så barnets fader sägs vara Carl Bång under artilleristaten i Stockholm.


Carls andra faster Regina Tajard gifte sig med skolmästaren Nicolaus Salan (1667-1716) i Köping.
Kända barn:
a/ Catharina Maria Salan. Gift med en fältväbel Warndorff.
b/ Regina Christina Salan, född 2/2 1702 i Munktorp sn. Död 28/7 (bg. 30/7) 1772 i Arboga stad. Gift 12/8 1729 i Köping stad med komministern i Arboga, Jakob Hoppe (1691-1748) från Västerås.
c/ Nicolaus Salan, född 1/1 (döpt 4/1) 1704 i Köping stad. Död 24/2 1767 i Hedvig Eleonora fs (bg. 27/2 i Jakob fs). Överinspektor vid Blockhusuddens tullkammare.
d/ Jonas Magnus Salan, född 12/8 (döpt 14/8) 1707 i Köping stad.
e/ Johan Salan, född 1/5 (döpt 2/5) 1709 i Köping stad. Tapetfabrikör.
f/ Elisabeth Charlotta Salan, född 12/10 (döpt 16/10) 1716 i Köping stad.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nicolaus_Salan



Bland övriga Tajardar som jag inte fått kläm på...


Maria Tajard, död 1710 i Stockholm. Gift första gången med vaktmästaren Johan Jonsson Thorn, död 1697.
Barn:
- Magdalena Thorn, född 5/7 (döpt 7/7) 1695 i Riddarholmen fs. Död före 4/11 1711 (bou efter modern).
- Brita Thorn, född 3/4 (döpt 6/4) 1697 i Riddarholmen fs. Död före 20/9 1699 (bou efter fadern).

Maria senare omgift med vaktmästaren Petter Busch, död 1710. Hon hade tre systrar: Catharina och Margareta i Stockholm, samt Christina boende hos sin moder Johanna Johansdotter i Östergötland.

Bouppteckning efter makarna Busch 4/11 1711: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:74 (1711) Bild 9900 / sid 961 (AID: v222373.b9900.s961, NAD: SE/SSA/0145a)


Brukshållaren Johan Tajards och Margareta Persdotters dotter Sara Margareta, född (döpt 16/9) 1698 i Nikolai fs (CIa1:5 sida 477).


Sara Elisabeth Tajard från Gåsinge sn gift andra gången (lysning 14/1) 1/2 1706 i Katarina fs med kornetten Carl Magnus von Palm född i Västergötland och Valles härad. Hon hade tidigare varit gift med skolmästaren Sven Nordin i Katarina fs.


Stadssoldaten Johan Tajard gift 15/7 1763 i Katarina fs med (EI:3 sida 349) med Greta Stina Fogberg.

54
Här kommer vad jag samlat in om Lang från Uleåborg. Eventuella kompletteringar emottas tacksamt.


Jakob Lang, död 1697 i Uleåborg (bg. 18/4; källa IIIGa:4 sida 153). Nämnd i Uleåborg åtminstone 1655-1697 (mtl). Var handelsman, organist (åtminstone 1665-1677), rådman (åtminstone från 1678) och slutligen tullnär (åtminstone från 1686).
Gift med Kerstin Henriksdotter (1676:års mtl). Död (bg. 19/1 1696; källa IIIGa:4 sida 130) i Uleåborg. Utskriven efter 9/4 1677, och noterad såsom gammal 24/1 1688 (mtl).
Barn:
a/ Jakob Lang, född 1/5 1648 i Gävle. Död 17/2 1716 i Linköping, Bosatt i Ingermanland åren 1683-1700, var kyrkoherde och slutligen biskop. Gift 25/6 1682 i Nikolai fs i Stockholm med Anna Bunge, född 13/10 (döpt 17/10) 1661 i Nikolai fs. Död okänt när och var.
b/ Petter Lang, död (bg. 27/10) 1729 i Uleåborg vid 79 års ålder. Handels- och rådman. Gift första gången mellan 10/3 1680 och 26/1 1681 (mtl) med Elisabeth Jenderjan, död 1693 i Uleåborg (bg. 19/11; källa IIIGa:4 sida 92). Gift andra gången före 18/1 1695 (mtl) med Märta Hogstadia, död 1710 i Uleåborg (bg. 28/8; källa IIIGa:4 sida 333). Gift tredje gången mellan 21/2 1712 (mtl) och 12/8 1714 (IIIGa:4 sida 381) med Elisabeth Petreja, född (döpt 28/9) 1681 i Björneborg. Död 27/5 (bg. 30/5) 1750 i Uleåborg.
c/ Christina Lang, död 20/2 (bg. 25/3) 1728 på Hellelä i Björkön, Nedertorneå sn i en ålder av 73 år, 9 månader och 11 dagar. Dotter i hushållet 1676 (mtl). Gift första gången före 24/1 1678 (mtl) med bruksfaktorn Christian Eriksson, död mellan 16/2 1695 och 14/1 1696 (mtl) på Hellelä i Björkön, Nedertorneå sn. Gift andra gången före 6/2 1697 (mtl) med regementspastorn Nils Törner, död 1702 vid Reval. Gift tredje gången före 13/2 1704 (mtl) med befallningsmannen tillika inspektorn för pärlfiskeriet Salomon Steigman, död (bg. 9/1) 1712 på Hellelä i Björkön, Nedertorneå sn.
d/ NN Lang, död 1658 i Uleåborg (peng till kyrkan 20/6; källa IIIGa:2).
e/ Maria Lang, död 1/6 (bg. 3/6) 1733 på Hellelä i Björkön, Nedertorneå sn vid 70 års ålder. Dotter i hushållet åren 1681-1683 och 1689 (mtl). Gift mellan 24/1 1689 och 15/1 1690 (mtl) med handelsmannen Jöran Carlander, död 1710 i Uleåborg (bg. 24/6; källa IIIGa:4 sida 332). Nämnd i Uleåborg åren 1690-1708 (mtl; utskriven sistnämnda året p.g.a. fattigdom).
f/ Judita Lang, död efter 22/2 1708 (mtl). Dotter i hushållet från 1683 (mtl). Gift före 24/1 1688 (mtl) med häradsskrivaren Sven Antonisson (alternativt Anthoni), död mellan 18/1 1695 och 15/1 1696 i Uleåborg (mtl). Gift andra gången mellan 16/1 1697 och 16/3 1698 (mtl) med tullnären Johan Mollerus från Ljuder sn. Nämnd i Uleåborg åren 1697-1708 (mtl). Johan ingick ett nytt giftermål 10/7 1717 i Visingsö sn.
g/ Anna Lang, död 7/11 1728 i Möcköis, Loimaa sn vid 61 års ålder. Gift första gången 28/12 1687 i Nyen (sida 2872 i länsräkenskapsboken för Kexholm och Ingermanland) med kyrkoherden Bengt Elgfooth, död 1695 i Skvorits sn i Deglinskoj pogost. Gift andra gången före 2/12 1696 (Nyens rådhusrätt, sida 349-350) med efterträdaren Jakob Rungius, död i mars (troligen mellan 17/3 och 31/3) 1723 i Loimaa sn.




Tillägg: Här kan jag inte låta bli att fundera över huruvida Kerstin Henriksdotter kan vara dotter till guldsmeden Henrik Persson i Gävle, vars farfader Henrik Nilsson (Henricus Nicolai) var kyrkoherde i Pedersöre sn. Guldsmeden hade bevisligen en syster vid namn Kerstin Persdotter, se under tabell 2 i min kartläggning av den släktkretsen i andra länken nedan. Och i teorin kan familjen Lang då bosatta i Gävle först ha begåvats med två söner Anders och Henrik, namndöpta efter deras farfader respektive morfader, som bägge avlidit unga. I så fall blev tredje sonen Jakob namndöpt efter fadern, och fjärde sonen Petter efter morfars fader.


Härmed efterlyser jag en utredning om guldsmeden Henrik Persson med familj i Gävle.   


https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagercreutz_nr_1499


https://forum.rotter.se/index.php?topic=165722.0

55
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2022-12-31, 01:20 »
Den 18/9 ifjol hade jag kartlagt Olof Perssons familj, däribland hans dotter Margareta Olofsdotter Bjugg som senare skulle uppmärksammas på sida 60 i Magnus Bäckmarks artikel ”Ett forskningstips: Riksarkivets Biographica-samling – 63 hyllmeter personhistoria” i Släkt och Hävd 2:2022:

Margareta Bjugg (egenhändigt ”Margreta Biugg”) berättar i ett brev (utan datum, insorterat under makens efternamn) till rikskanslern (Magnus Gabriel De la Gardie) att hennes man, ryttmästaren Alexander Brandh (så skriver han sig egenhändigt i ett intilliggande brev) varit inblandad i ett bråk under festande i Västerås med löjtnanten Christopher William, vilket ledde till att denne blev liggande död på platsen. Maken hade fått hovrättens ledjebrev den 23 oktober 1665 men löjtnantens målsägare kom åtskilliga gånger in i hennes gård Näs i Björksta socken (utanför Västerås), där hon låg på sin säng med sina små barn, och sökte efter ryttmästaren i sängar, skåp och bänkar, ja rände rentav med värjorna i barnvaggan. Förutom hemgång, rån och tjuvnad begick de en annan gärning som hon inte ville nämna. Hon bad om Kungl. Maj:ts bekräftelse på det nämnda ledjebrevet.

Ursprunglig källan är således Biographica volym B:43, bildnummer 169-203:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069494_00169

Bild 170: Ryttmästaren Alexander Brandt erhåller genom ett brev daterat Stockholm den 20/3 1663 Krigskollegiets konfirmation på hemmanet Näs, där Brandt noteras i mantalslängderna för åren 1662-1664.

Bild 179-180: Det omtalade brevet i Magnus Bäckmarks artikel.

Bild 191-192: Här får jag intrycket att ryttmästaren Brandt någon gång efter den 3/7 1667, med anledning av dråpet på löjtnanten William och ett förestående hot om halshuggning, känt sig nödgad att fly ut ur riket för att aldrig återkomma.

Bild 194: Margareta Bjugg bodde såsom änka i Stockholm enligt en kvittens daterad 3/1 1685. Efter det att Margareta samma år försålt en grav till Storkyrkan så känner jag inte till hennes fortsatta levnadsöden.

Bild 198: Margaretas broder rådman Johan Bjugg.

Bild 203-204: Alexander Brandt hade tidigare åren 1658-1662 varit hyresgäst hos Daniel Meissner. Margareta Bjugg kom senare att hamna i en tio års lång process mot Meissner, och från våren 1670 mot dennes änka Anna Bunge. En civilakt från målet återfinns i Stockholms Magistrat och Rådhusrätts arkiv, volym F2a:57 med aktnummer 228.


Nåja, låt oss återgå till den prästerliga ätten. Av en skrivelse till domkapitlet daterad 30/3 1659 framgår att Olof Ivarsson Edhelius (tabell 1a i mitt startinlägg) efterlämnat hustru och sex små barn. Jag kan inte uttyda hustrun Britas fadersnamn – står det Eriksdotter, Davidsdotter eller något annat...?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025445_00053


Niklas Kant har vänligen underrättat mig per mejl om Jonas Ivarsson Edhelius (tabell 2) såsom inskriven vid universitetet i Greifswald den 14/8 1643 med nummer 47. Alltså var Jonas aldrig student i Uppsala. Stort tack!

https://www.digitale-bibliothek-mv.de/viewer/image/PPNmatrikel2/459/


Niklas upplyste även om en möjlig Anna Ivarsdotter Edhelia:

Snuddade över din utredning över släkten Edhelius. Hittade från ett annat håll att Örnberg påstår att Ivar Olofsson också hade en dotter Anna Edhelia som var gift med kh i Västra Ryd och Ed David Andreae Rydenius (d. 1662).

Ser att hon saknas i din utredning, men jag kan inte förstå var Örnberg hittat dessa uppgifter? De kommer inte ifrån Herdaminnet. Men uppgiften att David Andreae Rydenius dog 1662 stämmer.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025308_00073

Svensk Slägtkalender (o) 9 (1893) Bild 53 / sid 89 (AID: v773682.b53.s89)

(s. 88 not 1)”

56
Hej Astrid! Mig veterligen saknar kamreraren Johan Jonsson (alternativt Joensson) koppling till denna släktkrets. Han avled år 1678 och bisattes i Jakobs kyrka från den 30/5 till den 20/6 (LIa:36 sida 19) då begravningen ägde rum i Nikolai fs (LIa1:43, utspridd på flera poster/sidor).

Bifogar en skärmdump från sida 177 i Johan Klebergs år 1957 tryckta ”Kammarskollegium 1634-1718”.

Mer information om Johans bror generalkamreraren Lars Jonsson med familj här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69046.msg1637401#msg1637401


57
Brodinus / SV: Brodinus
« skrivet: 2022-12-30, 13:09 »
En mindre komplettering till Lars Jonssons och hans svärfader, kyrkoherden Olaus Skough med familjer i Jakob och Johannes fs utöver vad som redan framgår av Johan Klebergs år 1957 tryckta ”Kammarskollegium 1634-1718” respektive Gunnar Hellströms år 1951 tryckta ”Stockholms stads herdaminne”.

Generalkamrerarens barn:
a/ Aletta Larsdotter, döpt år 1656 någon gång efter 23/10 (CIa:2 sida 26).
b/ Margareta Larsdotter, döpt 11/9 1658 (sida 31).
c/ Jonas Larsson, döpt 20/4 1661 (sida 44). Död 1661 (ringning 29/12; LIa:17 sida 36).
d/ Olof, Larsson döpt 19/2 1663 (CIa:3 sida 5; hans hustru Elisabeth Carlsdotter Cederström härstammade från en adlig ätt med nummer 1062).
e/ Lars Larsson, döpt 4/6 1664 (sida 18). Död år 1665 (gravöppning m.m. 27/10; LIa:22 sida 18).


Se även: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Skogh_nr_704


58
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2022-12-30, 12:14 »
För allmän kännedom så omnämns Bryngel Govinius svägerska, änkan Maria Franck från Duderhof i förbigående på sida 175 i Johanna Aminoff-Winbergs år 2007 publicerade utmärkta verk "På flykt i eget land: Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget". Alltså levde Maria ännu i början av 1700-talet, då hon blev flykting i samband med krigsutbrottet i Ingermanland. På min förfrågan om ytterligare upplysningar lät författaren meddela följande i ärendet:


Hej,

Dessvärre har jag inte kunnat hitta källan för uppgiften om Maria Franck. Ursprungligen byggde jag upp en stor databas med alla de olika uppgifter som jag hade om flyktingarna. Den innehöll alltså mera uppgifter än det som finns publicerat. På grund av flera datorbyten har den databasen levt ut sin tid. Jag har helt enkelt inte brytt mig om att skaffa programvaran mera.

Ledsen över att inte kunna vara till hjälp i det här fallet.

Med vänlig hälsning

Johanna Aminoff-Winberg

59
Stiernberg / SV: Stiernberg
« skrivet: 2022-12-30, 11:30 »
Den 13/9 1691 gav Nicolaus Stiernberg peng till Funbo kyrka på sin kära moders vägnar eftersom hon döpts i denna församling.

Funbo (C) LIa:2 (1644-1706) Bild 1010 / sid 191 (AID: v701991.b1010.s191, NAD: SE/ULA/10291)

Modern hette Magdalena Claesdotter Berg. Är hennes föräldrar kända?

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernberg_nr_1184

Riddarhuset: Åkersteins genealogier (o) 12.Sp-Sö Bild 2150 (AID: v910872.b2150)


Borgmästaren Per Nilsson i Sala återfinns år 1686 under Västerkvarteret, och dennes änka Malin från 1687 (mtl).

Sala stadsförsamling (U) AI:1a (1680-1692) Bild 41 / sid 68 (AID: v73869.b41.s68, NAD: SE/ULA/11305)

60
Möllander / Möllandrius / SV: Möllander / Möllandrius
« skrivet: 2022-12-30, 11:16 »
Johan Persson Kenicius död år 1656 i Funbo sn (LIa:2 sida 36).

Den 23/2 1673 gavs peng efter salig Petter Kenicius (samma volym, sida 70).

Den 20/3 1681 gavs peng efter rådman Nicolaus Kenicius (samma volym, sida 144).

61
Treffenberg / SV: Treffenberg
« skrivet: 2022-12-30, 11:04 »
Under TAB1 hos Adelsvapen framgår bl.a.: ”Enligt Ingemar Bertilsson hade bröderna Nils och Anders troligen olika fäder men samma mor.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Treffenberg_nr_1113

Vad har Ingmar Berthelsen (från 28/6 2002 ovan) för belägg till detta påstående?

62
Johan Öman begravdes i Maria fs, där peng gavs efter honom den 16/7 1708 (LIa1:59 sida 72).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055294_00042

63
Cygnell / SV: Cygnell
« skrivet: 2022-12-30, 10:01 »
Ingen notering om död i Erik Johans födelsenotis: 
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5881156162&aineistoId=1276041386

Jämför med sida 34 i Vasa IAa:10 (1797-1802):
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5804673022&aineistoId=1287841434

Dödlängder för Korsholm åren 1774-1793 finns här:
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5881155007&aineistoId=1276414394

Modern Ulrika Wettersten slutligen bosatt på prästgården i Finström, där hon avled 18/1 1828 vid 73 års ålder:
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6282530887&aineistoId=1969464551

64
Skellefteå / SV: Skellefteå
« skrivet: 2022-03-15, 14:52 »
Från [kladd-]kyrkoboken för åren 1710-1728 finns fyra vigselnotiser antecknade (källa: UUB volym S 162b; sida 123 av 623 i PDF-filen, som är tillgänglig för nedladdning från Leif Boströms hemsida: https://familjenbostrom.se/genealogi/vasterbotten/458412.pdf )

 
År 1717
 
Den 20/10: Jon Johansson, Mätet [svårtolkad], Margareta Johansdotter där samma städes
 
[makarna bosatta på Medle 1, sida 422 i Ulf Lundströms bok]
 
Den 1/12: Jon Jonsson i Norsjön, och Karin Jonsdotter från Lövånger och Kåsböle
 
[makarna bosatta på Norsjö 5, sida 454 i Ulf Lundströms bok]
 
Den 1/12: Mårten Nilsson från Burträsk och Ljusvattnet, och Anna Olofsdotter, Kattisträsk

[Anna Olofsdotter från Kattisträsk 1 blev bosatt på Ljusvattnet 10 i Burträsk sn]

 
År 1718
 
Den 14/9: Johan Johansson Spennare med Anna Nilsdotter
 
[makarna bosatta på Kyrkobordet/Löten, sida 739 i Ulf Lundströms bok]

65
Erik Olofsson i Ragvaldsträsk var 35 år gammal enligt 1637:års roteringslängd.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055026_00331

Möjligtvis ingick Erik Olofsson giftermål med företrädaren Johan Olofssons änka Karin på gården.

När det gäller Olof Jonssons ursprung så föreslår jag att Holmsvattnet utgår. Din föreslagna faderskandidat Jon Andersson på Ragvaldsträsk 2 och sedermera Tjärn 6 ser intressant ut.

66
Man bör ha i åtanke att merparten av uppgifterna i Ulf Lundströms bok bygger på Knut Lundbergs familjeregister.


Sida 311, Ragvaldsträsk 7: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0037563_00226 

Sida 342, Holmsvattnet 1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0037564_00052 

Sida 357v, Tjärn 6b: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0037564_00076 

Sida 338, Falmark 16a: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0037564_00046 

 
Jag förstår inte Olof Jonssons eventuella koppling till Erik Olofsson på Ragvaldsträsk 8. 

Dombok 30-31/3 1683, sida 513: ”3.g. kúngjordes den egendom Erich Olofson i Tiärn gifwit sin son Per Jonson uti sÿtninga löhn af obÿttan deel att behålla.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3470 (1683) Bild 5210 / sid 513 (AID: v423995.b5210.s513, NAD: SE/RA/42042202)

 
Dombok 12-13/6 1683, sida 548v: ”Uti twisten emellan Herman Rÿß i Hedesbÿn och Erich Olofson i Tiärn om något innestående arf, bleef sålúnda beslútit, att Herman bör bekomma uthi ett för alt medh sina medarfwingar 20 d:r kmt: och sedan wara der utinnan aldeles åtskilda.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3470 (1683) Bild 5570 / sid 549 (AID: v423995.b5570.s549, NAD: SE/RA/42042202)

67
Makarna fick fem barn födda 1662-1683. .Yngsta barnet Barbro föds 1695 och modern var då Ingrid Persdotter.

Här har du gjort en förväxling med en annan Olof Jonsson med familj från Hjoggböle 9 - jämför med tabell 14 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=179290.msg1605593#msg1605593

68
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2022-03-10, 13:35 »
Föga troligt att makarna, med de ursprungliga namnen Fredrik Johansson Blomfelt (se mitt inlägg från 26/4 2012, kl. 01:16) och Brita Gabrielsdotter, skulle ha tillhört det adliga ståndet.

69
Willand / Willandt / SV: Willand / Willandt
« skrivet: 2022-03-10, 13:32 »
Åh, vad spännande! Jag ser fram emot din kommande artikel i Historisk tidskrift. Lycka till! (^_^)b

Mårten Mårtensson med familj återfinns under nummer 19 i min kartläggning av Luleå stads invånare. Jag härstammar från Mårtens dotterdotters dotter Catharina Holm som utflyttade till Racksund i Arjeplog sn.

https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Lulea.pdf

Det kan inte uteslutas att Mårten var förlovad vid tidpunkten för sitt frånfälle, och i så fall med vem vet jag inte.

70
Burträsk / SV: Abrahamsdotter Burträsk
« skrivet: 2022-03-02, 22:06 »
På den tiden fanns blott en hemmansägare inom Burträsk socken med namnet Abraham Persson. Denne brukade Gammelbyn 9, och hade bl.a. en dotter Karin som kom att ingå giftermål med Josef Håkansson på Åbyn 4.

Abraham i sin tur var son till bonden och nämndemannen Per Isaksson och hans husrtru Karin på Gammelbyn 7.

71
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Thaillard (Tayard)
« skrivet: 2022-02-25, 05:06 »
En familj med det så pass ovanliga släktnamnet fanns i Härnösand, dock utan efterkommande:


Carl Tajard, död (bg. 2/9) 1750 i Härnösannd vid 53 års ålder. Sterbhussekreterare i Stockholm, sedermera borgmästare i Härnösand.
Gift 1/11 1722 i Jakob och Johannes fs (CIa:12 sida 474) med Maria Elisabeth Söderberg, född 1700 i Nikolai fs (döpt 25/5; CIa1:5 sida 533). Död 1784 i Härnösand (peng till kyrkan den 21/3; LIa:11 sida 338). Dotter till linkrämaren, sedermera vägaren vid lilla järnvågen i Stockholm Jonas Söderberg och Margareta Hubert, samt syster till handels- och rådmannen i Härnösand Veit Söderberg [1703-1788].
Barn:
a/ Carl Fredrik Tajard, född (döpt 12/10) 1723 i Jakob och Johannes fs. Död där (bg. 2/3) 1724.
b/ Carl Fredrik Tajard, född 25/4 (döpt 27/4) 1725 i Härnösand. Död där sommaren 1725 (LIa:4).
c/ Adolf Tajard, född 28/7 (döpt 31/7) 1726 i Härnösand. Död där (bg. 13/11) 1726.
d/ Ulrika Tajard, född 29/9 (döpt 1/10) 1727 i Härnösand. Död där 23/5 (bg. 27/5) 1773.
e/ Johan Tajard, född 6/5 (döpt 9/5) 1729 i Härnösand. Död där (bg. 6/7) 1729.
f/ Aron Tajard, född 17/7 (döpt 19/7) 1730 i Härnösand. Död där (bg. 18/8) 1730.
g/ Carl Magnus Tajard, född 11/4 (döpt 13/4) 1732 i Härnösand. Död där (bg. 23/7) 1732.
h/ Henrik Tajard, född 2/9 (döpt 4/9) 1734 i Härnösand. Död där (bg. 31/10) 1734.
i/ Daniel Tajard, född 12/8  (döpt 15/8) 1736 i Härnösand. Död där (bg. 31/8) 1736.
j/ Adam Tajard, född 12/12 (döpt 13/12) 1737 i Härnösand. Död där (bg. 20/1) 1738.
k/ Philip Tajard, född 15/5 (döpt 17/5) 1739 i Härnösand. Död där (bg 19/7) 1739.
l/ Carl Johan Tajard, född 21/7 (döpt 23/7) 1741 i Härnösand. Död där (bg 20/9) 1741.


Familjefadern är måhända identisk med tullskrivaren Johan Carlsson Tajards son Carl döpt 31/12 1699 i Västerås (C:3 sida 89v). I så fall stod Carl fadder vid hans betydligt yngre halvsyster Eva Catharinas födelse- och dopdag 14/4 1721 (Västerås C:3 sida 214v). Deras fader hade avlidit innan och begravts den 31/3 (Sankt Ilian AI:1 sida 14).

Bouppteckning 7/6 1721 efter Johan Tajard: Västerås rådhusrätt och magistrat (U) FIIIA:9 (1720-1729) Bild 1160 / sid 97 (AID: v150749a.b1160.s97, NAD: SE/ULA/11731)
 
Johan hade åtminstone en syster Catharina Carlsdotter Tajard, som gift sig 7/8 1687 i Västerås (C:2 sida 43) med skräddaren Sven Nilsson Grotzenius, och efterlämnat två söner Nils och Carl.
 
Handling daterad 11/3 1713: Västerås rådhusrätt och magistrat (U) FIIIA:5 (1687-1737) Bild 110 / sid 5 (AID: v150745a.b110.s5, NAD: SE/ULA/11731)


Om möjligt, så vore det förstås intressant att ta reda på föräldrarna till syskonparet Johan och Catharina.

72
Duwall / SV: Duwall
« skrivet: 2022-02-24, 23:21 »
Martin: Löjtnanten Carl Gustaf Tajarden (1719-1783) var gift med Helena Margareta Gavelia (1728-1810).

https://forum.rotter.se/index.php?topic=70414.msg1608237#msg1608237

73
Gavelius / SV: Gavelius
« skrivet: 2022-02-24, 23:02 »
1e/ Helena Margareta Gavelia, född 16/4 (döpt 19/4) 1728 i Sund, Bjursås sn. Död 1/6 (bg. 22/6) 1810 i Prostgården, Badelunda sn. Gift första gången 16/7 1761 i Lindesberg med löjtnanten Carl Gustaf Tajarden, född 8/1 1719 (Svennevad AI:1 sida 163). Död 22/5 (bg. 25/5) 1783 i Börgöl, Risinge sn. Gift andra gången i januari 1810 med kyrkoherden Johan Gottmarck, född 15/12 1726 i Leksand. Död 25/8 (bg. 15/9) 1812 i Prostgården, Badelunda sn.

Tidigare körde jag bet på Carl Gustaf Tajardens föräldrar. Dessa var Carl Tajard och Magdalena Catharina Duwall.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=154054.msg1613448#msg1613448

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Duwall_nr_64 ( TAB 8 )

74
Niklas, du är en fena. Jag är överväldigad. Min djupa respekt. STORT TACK! m(_ _)m

Nu har man även avskrifter till Åbo stads domböcker för åren 1623-1638. Jippi. (^_^)b

75
Åh, toppen! Så himla fantastiskt att kunna få tag på Durchmans avskrift digitalt! \(^o^)/

I förordet på sida 103 omtalas en annan, för mig tidigare, okänd avskrift: ”Åbo domkyrkas räkenskaper 1553—1735, vilka ingå i »Bidrag till Åbo stads historia, 1.1, 11, 12, 14”.

Spännande! Jag är också intresserad av Åbo domkyrkas räkenskaper. Vågar man hoppas på att excerpterna är också digitaliserade...?

76
Idag fick jag ett svarsmejl från finska Riksarkivet:
 
Hej,
ni har bett information om Viborgs domkyrkoförsamlings kyrkoräkenskaper 1655-1704. Här finns kyrkoräkenskaper 1655-1665, http://digi.narc.fi/digi/slistaus.ka?ay=185465 . Dom är i Digitaaliarkisto under Läänintilit -> Yleisiä asiakirjoja -> Asiakirjoja.
 
Alla landböcker är tyvärr inte skannad, och Viborgs domkyrkoförsamlings kyrkoräkenskaper 1666-1704 finns inte i Digitaaliarkisto. Man kan forska räkensskaper från rullfilm (Suomen sukututkimusseura, 55645) i Riksarkivet Helsingfors forskningsrum eller också i Riksarkivet S:t Michel.


Med vänlig hälsning


Nåja. Känner någon händelsevis till var man i Sverige kan bläddra i ett exemplar av Osmo Durchmans [1890-1959] 175 sidor stora ”Domkyrkans i Viborg räkenskaper 1655-1704” från 1929...? Tack på förhand.

77
Burträsk / SV: Abrahamsdotter Burträsk
« skrivet: 2022-02-22, 15:20 »
Du hade sammanblandat Josef Håkanssons på Åbyn 4 och Nils Jonssons på Åbyn 9 hustrur.

Här ett utdrag från Agneta Olofssons "Burträsk: Byar och gårdar 1539-1800" rörande Åbyn 9:

78
Spolander / SV: Spolander
« skrivet: 2022-02-22, 07:01 »
Nils Spolander (döpt 29/7 1700 i Nysätra sn, död 31/1 1743 i Vasa) var åren 1733-1742 bosatt på gården Jukuri i Kello by i Haukipudas sn. Samma gård brukades omkring 1744-1749 av krigskommissarien Johan Haustramnius från Vasa, som var gift med Maria Elisabeth Freitag från Brahestad. Deras styvdotter Catharina Gertrud Ruuth visade sig vara Nils Spolanders systerdotter.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7297510


Christina Spolandra, död (bg. 3/12) 1728 i Uleåborg.
Gift med kronobefallningsmannen Simon Johansson Ruuth, död 8/4 (bg. 13/4) 1742 i Uleåborg.
Barn:
a/ Nicolaus Ruuth, född 31/3 (döpt 1/4) 1723 i Uleåborg. Död där 1/4 (bg. 3/4) 1723.
b/ Catharina Gertrud Ruuth, född 20/7 (döpt 21/7) 1725 i Uleåborg. Se nedan.
c/ Johan Ruuth, född 4/8 (döpt 5/8) 1727 i Uleåborg. Död där (bg. 22/8) 1727 i en ålder av 14 dagar.


Catharina Gertrud Ruuth, levde än 1/11 1755 i Uleåborg (IAa:5 sida 57).
Gift 14/2 1745 i Haukipudas sn med sockenskrivaren Jöran Sipelius, död 16/4 (bg. 20/4) 1753 i Uleåborg i en ålder av 35 år och 4 månader.
Barn:
a/ Simon Sipelius, född (döpt 7/11) 1745 i Uleåborg. Död där (bg. 12/6) 1746.
b/ Jöran Johan Sipelius, född 21/3 (döpt 22/3) 1747 i Uleåborg. Död där (bg. 23/6) 1747.
c/ Anna Christina Sipelia, född och döpt 19/3 1748 i Uleåborg. Död där 14/4 (bg. 19/4) 1752.
d/ Elisabeth Sipelia, född och döpt 4/2 1751 i Uleåborg.

Jag känner inte till vart modern och yngsta dottern kan ha tagit vägen.

79
Rullan är upprättad 6/6 1748, och då hade Anders Bjur tjänstgjort på roten i över ett år. Jag har inte sett något som motsäger att han skulle komma från Baggböle 4. Bjurs förstfödda dotter Anna Catharina förefaller ha namngetts efter barnets mormoder Anna Håkansdotter respektive farmoder Karin Larsdotter. Anna Catharina torde ha avlidit mycket ung, ty hon påträffas icke i AI:6 sida 270 men saknas likväl i dödboken. Kyrkoräkenskaperna har en lucka för denna tid.

80
Välkommen till Anbytarforum. Alltid bra att försöka få uppgifter verifierade.

Anders Andersson 20 år gammal enligt 1748:års mönsterrulla (rote 61):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028747_00074 

En dotter Anna Catharina född 29/4 1764 i Ytterboda, Umeå lfs (C:3 sida 310).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034533_00380 

En ytterligare dotter Maria Christina född 27/1 1769(?) med noteringen död:

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5406040

81
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2022-02-18, 23:47 »
En Johan Duhan blev den 4/3 1748 värvd till Livgardet på rote 85 vid kapten Anders Magnus von Strömborgs (1695-1750) kompani. Johan var 22 år gammal, kom från Södermanland och kunde skomakeri. Har han varit uppe på tapeten här sedan tidigare?
 
Generalmönsterrullor - Svea livgarde (A, AB) 1134 (1748) Bild 3900 / Sida 769 (AID: v437273.b3900.s769, NAD: SE/KrA/0023)

82
Elingius / SV: Elingius
« skrivet: 2022-02-17, 20:52 »
Tidigare kände jag inte till tidpunkten för min anmoder Sofia Elingias frånfälle. Troligen avled hon någon gång mellan maj 1798 och april 1799, då Piteå stadskyrka erhöll inventariemedel efter bl.a. borgaren Johan Nyströms änka.

Piteå stadsförsamling (BD) LIII:3 (1772-1810) Bild 650 (AID: v397030a.b650, NAD: SE/HLA/1010155)
 
Sofias lillebroder Christian Elingius var, enligt en handling daterad 1/3 1755, mästare uti svarvarhantverket i danska Flensburg. Jämför med Peder Anderssons ovanstående inlägg från 21/1 2012.
 
Piteå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:10 (1754-1757) Bild 2120 (AID: v470680.b2120, NAD: SE/HLA/1050032)


Tillägg: Christian gift 22/3 1752 i S:t Marien fs i Flensburg med Maria Hedevig Jacobsen, döpt där 19/3 1710.

83
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Anor till Anna Rusk
« skrivet: 2022-02-17, 20:43 »
Varsågod, Lars. Jag får buga och tacka för ditt beröm. Med tiden går forskandet betydligt lättare och lättare, tack vare digitalisering av både urkundskällor och tryckta publikationer samt tillkomsten av allehanda register och förbättrade sökfunktioner m.m. Jag har en innerlig önskan om att 62 volymer (nummer 192-253 rörande en massa släkter) ur Palmskiöldska samlingen hos Uppsala universitetsbibliotek bör bli avfotograferade och fritt åtkomliga via portalen Alvin, för att ge den allmänna släktforskningen en ordentlig skjuts framåt. Tyvärr lär det dröja åtskilliga år ditåt.

Beträffande Lövånger, så känner jag inte till eventuella transkriberingar. Jag tror att Agneta Olofsson redan redovisat allt (eller åtminstone det mesta av genealogiskt värde) som går att snappa upp ur domböckerna, så det vore inte lönt att jaga efter upplysningar om just Anna Rusk. Utifrån mantalslängderna hade Johan Persson Rusk en hemmavarande dotter år 1665, och fyra döttrar år 1674. Agneta Olofssons material upptar blott en dotter vid namn Kerstin (dombok oktober 1675).

84
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Anor till Anna Rusk
« skrivet: 2022-02-16, 21:47 »
Förresten, är det helt säkert att Olof Carlssons första hustru Margareta var syster till Tomas Olofsson på Risböle 3...?

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3157 (1675) Bild 8460 / Sida 834 (AID: v421951.b8460.s834, NAD: SE/RA/42042202)

85
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Anor till Anna Rusk
« skrivet: 2022-02-16, 21:10 »
Knut Lundbergs familjeregister, del 3 sida 450, hänvisar till Nils Burmans släktbok:
 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0037564_00227

I Burmans släktbok hade härledningen emellertid blivit felaktigt dragen. Carl Olofsson och Margareta Nilsdotter återfinns på sida 299, dock utan att deras barn är medtagna. I skarven emellan sida 382 och 383 påträffas deras son Olof Carlsson med dennes tre hustrur. Puh!  ;D

86
Willand / Willandt / SV: Willand / Willandt
« skrivet: 2022-02-16, 20:12 »
Markus: Sonen Ernest Johan Willand den yngre blev korpral i Vuolenkoski, Iitti sn.

Oä dotter Valborg född 27/3 1741: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6470981

Första vigsel 13/2 1752: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6474021

Andra vigsel 17/12 1767: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6474055

Död 21/3 1777 vid 66 års ålder: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6471238


Karin: Det där låter intressant. Var kan man läsa mer om gruppen? I anfallet mot Luleå stad den 19/12 1716 blev min anfader, borgaren Mårten Mårtensson, dräpt. Enligt dödboken skulle även hans hustru ha strukit med, men uppgiften stämmer föga eftersom hustrun avled redan 21/6 1715.

87
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Anor till Anna Rusk
« skrivet: 2022-02-16, 19:17 »
Oj, tänka sig att det gått ungefär 17,5 år sedan min ännu obesvarade fråga!  :o

https://forum.rotter.se/index.php?topic=38058.msg580274#msg580274

Som källa hade jag Ulf Lundströms år 2001 utgivna bok ”Skellefteå socken 1650-1790”, sida 705.

Än idag förstår jag inte varifrån uppgiften om Anna Rusk kommit, så tillåt mig tvivla på dess riktighet.

Någon får gärna gå genom Knut Lundbergs excerpter från Skellefteås domböcker för åren 1637-1696:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043265_00004

88
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2022-02-16, 18:30 »
Carina Widell: Med anledning av gårkvällens nyskapta tråd om Hans Detterman:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=184423.msg1612370#msg1612370

Den 10/5 2017 skrev du bland annat: "Hans Detterman adlad Cronman, född ca 1590, död 2/9 1645, hans far är Henrik Henriksson Ruuth till Jöggis och hans mor är Karin Hansdotter Lejon till Lepas, gammal finsk frälsesläkt..."

https://forum.rotter.se/index.php?topic=66432.msg1433368#msg1433368

Frågeställaren efterlyser urkundskälla om Dettermans föräldrar. Kan du vara vänlig och upplysa oss, tack?

89


Karin! I den stängda tråden hänvisade du till Piteforskares efterlysningssida. Men där efterlyste frågeställaren källan till Bryggmans ursprung, och nu tror jag mig ha funnit en möjlig från Bygdéns herdaminne. Se bifogade skärmdumpar.

Ännu har jag inte sett faktiska bevis som binder samman tyske handelsmannen Heinrich Brüggman med Anders Andersson Bryggares familj i Piteå stad. Efter att ha varit i kontakt med erfarna piteforskare som säger sig, utifrån hittills kända och tillgängliga källmaterial, inte kunna se en bekräftad koppling till Öregrund så anser jag fortfarande dina uppgifter vara helt obestyrkta.

Du som framhåller dig som historiker med en doktorgrad i 1600-tals historia, bör vara väl medveten om att kritik, som lämnas mot ens framförda teorier och presenterade slutsatser, kan komma snabbt om man inte skickar med väl underbyggda källhänvisningar.

90
Vill du göra reklam för Leifs USB är det ditt ansvar Constantinus. Jag har inte fått det från hans USB/CD.

Eh? Det var Staffan Bergh som hänvisade till Pitebygdens forskarförening. Och mig veterligen bedriver inte Leif Boström (som inte är aktiv inom denna förening) heller någon försäljning av material på USB.

Oavsett så njut av skidåkningen! Motion och frisk luft gör susen för kropp och själ.  :)

91
Och ska man vara noga, så kan ingen ha krav på att människor ska dela med sig vad de får i sina privata e-postlådor eller i posten, oavsett vad handlar om. Det går att be om det, men överhuvudtaget inte förvänta sig att få det.

För ingen har egentligen något som helst med andras privata korrespondens att göra, inte ens polisen om de inte har tillstånd att gå igenom människors post, elektronisk eller fysisk, oavsett vilket syfte vad gäller vad man vill ha uppgifter om; släktforskning, dna etc. Det går alltså inte att tro att folk ska dela med sig på ett offentligt forum vad man vill folk ska dela med sig med utgångspunkt i forumets "syfte". Den personliga integriteten och rätten till egen korrespondens är lagstadgad i svensk lag, och inte för olika forums syften.


I sak kan du ha rätt, men vadan detta hysch-hysch? Se så, var lugn för vi sysslar inte med företagshemligheter här på forumet. Håll till godo:

Sida 723: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:3 (1706-1708) Bild 3920 / Sida 723b (AID: v948403.b3920.s723b, NAD: SE/RA/420422)

Sida 744: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:3 (1706-1708) Bild 4040 / Sida 745 (AID: v948403.b4040.s745, NAD: SE/RA/420422)

Sida 1430: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:3 (1706-1708) Bild 7710 / Sida 1431 (AID: v948403.b7710.s1431, NAD: SE/RA/420422)

92
Rönbom / SV: Johan Rönbom (Runbom) i Stockholm 1713
« skrivet: 2022-02-10, 09:50 »
Hans: Helga Trefaldighet (C) AIa:1 (1730-1759) Bild 138 / sid 133 (AID: v124686.b138.s133, NAD: SE/ULA/10392)

Modern Christina Häggman född (döpt 17/9) 1707 i Piteå stad. Död 10/5 1768 (bg. 15/5 i Uppsala domkyrkoförsamling).

Bouppteckning 19/7 1768: Uppsala rådhusrätt och magistrat (C) FIIa:23 (1768-1770) Bild 850 / sid 84 (AID: v149527b.b850.s84, NAD: SE/ULA/11661)

93
Jag har fått svar privat.


Åh, vad bra att du har fått svar. Då är det väl i sin ordning om jag ber anbytarvärden att plocka bort denna tråd?  :)

Såvida upplysningarna inte rör nu levande personer, framstår obenägenheten att dela av sig till alla andra läsare som svårförståelig.  ???

94
Tommy: Jag saknar ett egentligt svar på din fråga, men vill tillägga att herr Christoffers hustru Karin synes härstamma från Selet 1.

Ur Agneta Olofssons ”Umeå församling byar och gårdar 1539-ca 1760” rörande Grubbe 5:

Dmb60 2/11: ”hu Elisabet i Grubbe till hennes styvbarn…hennes man Carl Andersson

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3142 (1658-1661) Bild 3290 / sid 318 (AID: v421275a.b3290.s318, NAD: SE/RA/42042202)

Dmb62 2/6: ”Lars Carlsson i Grisbacka förfrågade sig om han inte efter hu Elisabets död i Grubbe få lösa in sin börds i detta hemman hon besitter. Hon barnlös med sin man och LC är därpå sista arvingen på hans hustrus vägnar.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3143 (1660-1662) Bild 3770 / sid 360 (AID: v421276.b3770.s360, NAD: SE/RA/42042202)

Dmb63 29/5: ”Erik Carlsson stöld, hemgång … styvmor hu Elisabet.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3144 (1663) Bild 3800 / sid 371 (AID: v421277.b3800.s371, NAD: SE/RA/42042202)

Dmb65 10/7: ”Hans Larsson, tullnär kärande till Erik Carlsson i Grubbe, om en brodersdel uti det hemman som EC och hans fader besuttit haver..

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3146 (1664-1665) Bild 5690 / sid 553 (AID: v421279.b5690.s553, NAD: SE/RA/42042202)

Dmb71 s 612: ”Lars Carlsson hans fadersysters man Herr Christoffer Laurentius.

[ Jag kan dock inte återfinna 1671:års protokoll för Umeå lfs  ???  ]

Dmb80 /2: ”Sal Lars Carlssons änka, hu Dordi i Grisbacka, i hennes omyndiga år såld gärda. Köp mellan C Laurentius och Dordies styvfader sal Carl Andersson i Grubbe år 1643…. Carl Anderssons nuvarande måg Jon Simonsson i Västerhiske…

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3467 (1680-1681) Bild 3170 / sid 310 (AID: v423992.b3170.s279, NAD: SE/RA/42042202)

Dmb81 /3: ”Grubbe o Västerhiskebyamän/Jon Simonsson om återlämnande av ett fäboställe …. Jon Simonssons hustrus fader Carl Andersson i Grubbe

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3468 (1681) Bild 4510 / sid 442 (AID: v423993.b4510.s442, NAD: SE/RA/42042202)


Carl Andersson innehade Grubbe 5 åren 1600-1640, och 1647-1654. Carl var tidigare gift med Brita Hansdotter, som var död senast 1641 då testamentspeng gavs; efter henne (LIa:1 sida 140). Brita var dotter till Hans Persson och Karin Mårtensdotter i Röbäck, men Teg enligt Johan Bures släktbok.


95
Allmänt / SV: Det Lambertska arvet
« skrivet: 2022-02-07, 08:36 »
Katarina: Olof Högbergs bok är fritt tillgänglig för nedladdning från Kungliga biblioteket (PDF-filen är på 471 MB).

http://libris.kb.se/bib/17629869

96
Otto / SV: Otto
« skrivet: 2022-02-07, 08:30 »
Jajamänsan! Från en not på sida 70 i Ivan Svalenius verk ”Rikskansliet i Sverige 1560-1592” :

6 Torbjörn Engelbrektsson, eller Torbernus Engelberti som han helst kallade sig, hade börjat sin tjänstgöring inom kansliet redan 1606. 1615 säger han i ett brev till kammarråden att han varit ”brukad” i kansliet i nio år, de första som lärodräng (Skrivelser till kammaren). Han kvarstod i tjänst ännu 1616 (hans hand finnes i ett kvitto 12 aug. 1616) – Provianträkenskaper (Sthlm) 1617 – men blev 1617 fogde på Näsgård  och fick ett kronohemman i Husby socken i Uppland. Han tjänstgjorde där ännu 1620 (RR 18 dec. 1617. J.A. Almquist 1917-23 4 s. 229). Av hans stavning och en del uttryck att döma var han från Norrland. (...) Andreas [Bureus] i kansliet var mån om att Torbjörn skulle få ut sin lagstadgade lön - Lokala tullräkenskaper (Sthlm) 384:1.” (jämför tidigare inlägg om Andreas Buraeus i Åland)


Tillägg: Förste kandidaten som jag skulle försöka ta en närmare titt på vore den Engelbrekt som hade en gård i Gävle enligt dess tänkebok 3/5 1587 (på sjunde raden från slutet):

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) AIa:1 (1573-1659) Bild 220 / Sida 33 (AID: v575257.b220.s33, NAD: SE/HLA/1050003)

I namnregistret till Percy Elfstrands renskrivna version från 1956 har individen ifråga identifierats såsom rådman Engelbrekt Jönsson, dock utan ytterligare uppgifter. Var god bortse från ett annat inlägg, där jag hamnat snett ute:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=76248.msg1475404#msg1475404


Torbjörn Engelbrektssons förmodade svärfader, borgaren Hans Erikssons tomtköp bekräftas i tänkeboken 8/5 1574:

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) AIa:1 (1573-1659) Bild 140 / Sida 17 (AID: v575257.b140.s17, NAD: SE/HLA/1050003)

97
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2022-02-07, 08:24 »
Urban! Genom Älvsborgs lösen år 1571 ser jag att Wilhelm Markusson (person-ID: 3007) var bosatt i Öregrund.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001001_00238

Möjligt att Wilhelms hustru Sara Jakobsdotters halvbroder Hans Månsson är den som påträffas två sidor innan.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001001_00236

Längst upp på samma sida Måns Jönsson med en för oss fortsatt oklar koppling. Se tidigare inlägg i denna tråd.

På sidan mittemellan påträffas Mickel Duse, som var gift med Saras (hel?)syster Anna Jakobsdotter.

Tack vare fyndet utgår jag från att Margareta Hansdotter Gammals födelseort var Öregrund - istället för Gävle.

98
Arjeplog / SV: Kyrkoräkenskaper Arjeplog 1720-37.
« skrivet: 2022-02-02, 17:44 »
Hans: Först nu läste jag ditt inlägg. Så kul att du upptäckt kyrkoräkenskaperna, som är ofta användbara för tiden bortom ministerialböckerna.

Jakob Olofsson i Kuorrokveik gav 3 daler till kyrkan i testamente efter sin dotter år 1719, och sannolikt rör det sig om hans dotter Kerstin som döptes den 19/9 1718.

Silbojokk (BD) C:1 (1717-1730) Bild 117 (AID: v138796.b117, NAD: SE/HLA/1010255)

Arjeplog (BD) C:2 (1720-1735) Bild 76 / sid 127 (AID: v137505.b76.s127, NAD: SE/HLA/1010006)

99
Erik Juto d.ä var i sin tur son till Erik Jönsson Juto och Lovisa Pålsdotter (båda döda i slutet av 1730-talet enligt Övertorneå dombok).


För tydlighets skull anger jag källan: Den 8/12 1740 (sida 135-136, samt bilagor på sida 227-230).

Övertorneå tingslags häradsrätt (BD) AIa:14 (1739-1740) Bild 1470 / Sida 135 (AID: v471346.b1470.s135, NAD: SE/HLA/1040144)

Bouppteckningsinstrumentet efter föräldrarna daterat den 30/12 1728.

Övertorneå tingslags häradsrätt (BD) AIa:14 (1739-1740) Bild 2470 / Sida 230 (AID: v471346.b2470.s230, NAD: SE/HLA/1040144)

100
Gädda / Gedda / SV: Gädda / Gedda
« skrivet: 2022-02-01, 06:34 »
En Gulbrand omtalas år 1649 på sida 53 i Christoffer Hanssons räkenskapsbok (sida 70 av 208 i bildvisaren hos Alvin). Jag får hoppas att han går att identifiera. Då Christoffer var bosatt i Helgum i Säbrå sn i Västernorrland, så kan Petter Gulbrandsson Palm ha haft en etablerad koppling till länets norra del (Gävleborg blev ett eget län från 1762).
 
https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0070&pid=alvin-record:340750

101
Netzelius / SV: Netzelius
« skrivet: 2022-02-01, 05:27 »
En Elisabeth Netzelia begravdes den 22/3 1719 i Hedesunda sn. Hon gifte sig någon gång mellan den 16/2 1701 och den 25/2 1702 (mtl för Hamrånge sn) med Erik Chytraeus från Frötuna sn, som var komminister i Hamrånge och senare bytte församling till Hedesunda. Även Erik begravdes där året efter, den 2/11 1720. Möjligt att Elisabeth härstammade också från Västland sn, och i så fall var hon barnlös ty hennes namn omtalas icke i bouppteckningen efter stånddrabanten Johan Netzelius i Stockholm (se mitt föregående inlägg).
 
Per: Inget egentligt svar på din fråga från 2009, men familjen blev så småningom bosatt i Årsunda sn. Håkan var son till kyrkoherden Erasmus Månsson Netzelius, död 1668 i Vittinge sn.

102

Men nu åter till ämnet, Elisabeth Carlsdotter, om det nu var så hon
hette. Vad som förbryllar ytterligare är om man tittat över
Bröms-genealogierna. Då finner man att kyrkoherdesonen Petrus Erici från
Segerstad, gifte sig med en Elisabeth Carlsdotter och de använde sig av
släktnamnet Bröms.. Deras son Erik Bröms blev sedermera adlad
Rosenhjelm. Elisabeth som förmodligen var född ca 1570 och levde
fortfarande 1643 . Inte nog med att hon hette Elisabeth Carlsdotter, och
att hennes man och barn bar  namnet Bröms. Frågan man nyfiket ställer
sig är vem var hon ? För om Martinus Laurentius hustru hette samma sak
och en del menar att hans hustru självklart var en Bröms, så innebär det
att det finns två stycken Elisabeth Carlsdotter (Bröms). Låt gå för att
släkten Rosenhjelms anmoder verkar vara en generation yngre. Beerståhl
framkastar en helt ogrundad hypotes i Släkt o Hävd, där han menar att
Elisabeth Carlsdotter (Rosenhjelms anmoder) skulle vara en hittills
okänd hel/halvsyster till Carl Carlsson Gyllenhjelm. Detta kan man
emellertid helt bortse ifrån. Redan Broman skrev att Petrus Erici gifte
sig 1592 med Elisabet Carlsdotter från Tuna, Medelpad.  Sikeborg fann i
Hälsinglands dombok 1642 en notis som helt stöder Bromans uppgift
Elisabeth Carlsdotter, salig herr Peders efterleverska i Segersta, att
hon ....... anno 1592, samma år som hon stod brud i Tuna Medelpad.

Jag anser att man med all säkerhet här har en dotter till Kyrkoherden
Carolus Henrici.


Elisabeth Carlsdotters bröllop ägde rum den 13/2 1592 i Tuna sn. (Stort tack till Urban Sikeborg!)
 
Hälsinglands domsaga (X) AIa:3 (1639-1642) Bild 2380 / Sida 215c (AID: v422997.b2380.s215c, NAD: SE/HLA/1040029)

103
Blomfelt / SV: Blomfelt
« skrivet: 2022-01-29, 23:46 »
Här är lysningshandlingen för Brita van Gardens morföräldrar från Nikolai fs daterad den 12/6 1652 (HVa:1).. Brita Andersdotter var kokerska hos apotekaren Philip Magnus Schmidt, som stod i godo för henne. Noterbart är att arbetsgivaren avled redan 3,5 månader efteråt, den 23/9.
 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056461_00012
 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Philip_Magnus_Schmidt
 
 

104
Elisabeth Persdotter, död 1621 i Nikolai fs (peng till kyrkan den. 2/3).
Gift första gången före 19/9 1597 (tänkebok; sida 168 i avskriften) med borgaren i Stockholm Matts Knutsson, som var död före 14/3 1599 (tänkebok; sida 227 i avskriften).
Gift andra gången före 22/6 1603 (tänkebok; sida 92 i avskriften) med slottssekreteraren Per Eriksson i dennes andra äktenskap. Han levde än 26/8 1612 (tänkebok; sida 198 i avskriften) men var död före 26/4 1619 (tänkebok; sida 39+41 i avskriften). Verksam åren 1588-1614 enligt "Rikskansliet i Sverige 1560-1592", sida 198. Hans förldrar var Erik Persson och Margareta, som senare gifte om sig med Mårten Rasmusson. Per hade ännu 1576 inte uppnått myndig ålder (tänebok 8/8 1576; sida 173-174 i avskriften). Han var första gången gift med Kerstin Persdotter från Jomala sn på Åland, död barnlös före 12/7 1602 (tänkebok; sida 251-252 i avskriften).
Barn:
2a/ NN Persdotter, som hade hennes faders yngre halvbror sekreteraren Måns Mårtensson Palm (1572-1644) som förmyndare (tänkebok 8/5 1619; sida 48+260 i avskriften). Måns adlades år 1615.[4]

[4] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Palm_nr_149


Hans Gillingstams djuplodande artikel ”Rasmus Ludvigssons och hans hustrurs släktförbindelser” i Släkt och Hävd nr. 2-3 år 1950 upplyser på sida 88 att ”Dottern hette Karin Persdotter och omtalas den 12 september 1632 såsom utlöst ur ett stenhus vid hörnet av Stortorget och Köpmangatan, vilket Måns Mårtensson Palm då sålde till Jakob De la Gardie.47

47. Perg.-brev Sthlms stadsarkiv. Jfr Hausen, s. 36, not l.” (kryptiska hänvisningar som jag inte blir klokare på  ???  )

105
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2022-01-29, 11:17 »
Jöns Larsson.
Gift med NN, död såsom änka före november 1604 (Stockholms tänkebok 10/11 och 17/11 1604; sida 348 respektive 352 i avskriften). Förmodligen bosatt i Uppsala.
Barn;
a/ Christoffer Jönsson. Nils Bjuggs brorsbarn (tänkebok 18/7 1604; sida 259 i avskriften). Kammarskrivare i Stockholm, senare bosatt i Södermanland (tänkebok 10/10 1618; sida 276 i avskriften).

Christoffers halvbröder, oklart på vilken sida:
- Måns Jönsson, död före 20/5 1615 (tänkebok, sida 67-68 i avskriften). Var gift och  efterlämnade två barn Jöns och Anders Månssöner i Västergötland.
- Severin Jönsson, död barnlös före 20/5 1615 (tänkebok). Ståthållare på Älvsborgs slott.


Här en komplettering om Nils Bjuggs brorson i Södermanland. Egentligen ovidkommande för denna tråd men ändock. Det visar sig att Christoffer Jönsson var son till kamreraren Jöns Månsson och Cordula Nilsdotter, som var syster till Rasmus Ludvigssons sista hustru Clara Nilsdotter enligt Hans Gillingstams djuplodande artikel ”Rasmus Ludvigssons och hans hustrurs släktförbindelser” på sida 81-97 i Släkt och Hävd nr. 2-3 år 1950. Cordula, som trätt in i fyra olika giften, levde än 20/8 1600 (tänkebok, sida 500 i stadsarkivets avskrift) samt blev moder till Christoffer och en Per som torde ha dött ung, däremot inte till Måns och Severin som härstammade från deras faders tidigare gifte.
 
Härmed får jag konstatera att Jöns Månsson, som levde än 5/5 1574 (sida 500 i avskriften), och Nils Larsson Bjugg var halvbröder av okänd härkomst.
 
I en not på sida 97 framförde Gillingstam ”Anledningen till att den relativt lågättade Christofer Jönsson kunde bli gift med ett riksråds dotter synes, såsom docenten Broorne påpekat, framgå av ett pergamentsbrev i UUB av 2 juli 1610, varigenom .Jöran Claessons döttrar Ebba och Mätta förklaras arvlösa, därför att de vardera fått två oäkta barn.
 
I Digitala forskarsalen kan man få fram en akt från Svea hovrätts arkiv. I den framgår att Christoffer Jönssons bröllop med Mätta Stiernsköld [av adliga ätten nr. 24] ägt rum den 31/12 1607 på Biby gård i Gillberga sn (bild 666, 688). Makarna var bosatta på Alby i Vårdinge sn (bild 688, 690). De hade ett barn vid namn Karin Christoffersdotter (bild 627, 730). Under Karins späda barndom avled fadern (bild 713).
 
Efter ungefär ett år träde Mätta in i ett nytt äktenskap (bild 689). Giftermålet med Henrik Arvdsson Gyllenanckar [av adliga ätten nr. 47] hade skett någon gång innan 20/7 1622 (bild 692). Jag uppfattar att de nya makarna saknade gemensamma barn än 16/7 1624 (sida 681).
 
Processen i hovrätten under sommaren och hösten 1649 föranleddes av att assessor Erik Rosenhielm [av adliga ätten nr. 326] försökte få ut arvet efter hans hustrus halvbroder, ryttmästaren Arvid Henriksson Gyllenanckar som förefaller ha avlidit den 25/2 1645 - dagen efter slaget vid Jankov i Böhmen inom nutida Tjeckien (bild 643, 656).
 
Rosenhielm uppgav att hans svågers fader dött år 1626 och modern [det står fader i dokumentet – ett skrivfel?] två år senare, och då var deras son tre år gammal (sida 683). Motparten i målet, Gabriel Gyllenanckar, uppgav i sin tur att han fått berättat för sig att Mätta avlidit år 1629 eller 1630 (bild 718). Dessutom att hennes son Arvid var omyndig än år 1636, och tjänade såsom en smådräng legaten Oxenstierna (bild 662).

Vid tinget i Svartlösa härad 19/9 1649 upplyste några bönder på en gjord förfrågan att Christoffer Jönsson bott i Västberga i Brännkyrka sn, och därefter i Fågelsta i Salem sn (bild 673).

 
Källa: Svea hovrätts ”Liber causarum” volym 125, nummer 99:2 (år 1649, akt 11; bildnummer 620-732 av 835)
 
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068044_00620
 
 
Mindre än ett år efter arvsprocessen så avled Karin Christoffersdotter någon tid innan mannens närvaro i riksdagen den 5/7 1650.
 
Tryckt källa: ”Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. D. 4. H. 2, 1650-1651” sida 303.

106
01) Allmänt / SV: Avlidna soldater på fälttåg
« skrivet: 2022-01-27, 18:10 »
Den 15/12 1714 begravdes på Häverö kyrkogård tvenne soldater av Västerbottniska regementet, den förra Könik Stegman född uti Burträsk socken och den andre Olof Trast född uti Lövånger socken.

Häverö (AB) FI:1 (1688-1723) Bild 74 (AID: v86017.b74, NAD: SE/SSA/1521)


Ur Kenneth Mossbergs material:
 
Lövånger Kompani Rote 1 Burträsk socken
 
Soldat König Christiernsson-Stegman
Antagen 1712-00-00 Avgått 1714-11-00 Till: Död. Mönstringsår m.m.; 1712: 20 år infödd ogift. 1713. Vacant 1714-11-00--1716-00-00. Mönstringsår m.m.; 1715

 
Könik var son till Christier Köniksson på Bygdsiljum 8:
 
Burträsk (AC) AI:1 (1710-1726) Bild 41 / sid 72 (AID: v139029.b41.s72, NAD: SE/HLA/1010024)

 
Lövånger Kompani Rote 60 Lövånger socken
 
Soldat Olof Persson-Trast
Antagen 1714-02-09 Avgått 1714-12-00 Till: Död. Mönstringsår m.m.; 1714: 19 år infödd ogift. Vacant 1715-00-00--1716-00-00. Mönstringsår m.m.; 1715

 
Jag känner inte till Olofs urprung.

107
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2022-01-27, 05:11 »
Sara Månsdotter borde ju då vara gift med underlagmannen Peder Classon Broman. Jag har dock ingen koll på hans familjeförhållanden.

Jag är böjd att hålla med Jörgens förslag om Elisabeth Carlsdotter Blix hel- eller halvsyster Sara såsom gift med Per Classon Broman.
 
I Gunnar Englunds ´Hammerdals/Gåxsjö historia Del 2´ kan man på sida 56 läsa följande: ”Till underlagman för Jämtland utsågs 1646 Erik Olofsson, men redan sommaren 1647 förordnades Peder Clason Broman från Härnösand och av gammal ångermanländsk ämbetsmannasläkt.
 
( Not: Erik Olofsson har tidigare varit på tapeten i en annan tråd:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=68419.msg1540608#msg1540608 )
 
Underlagmannen Broman kom att bli kvar i sitt ämbete under tiden 1647-1668. Han visade sig vara en mycket intresserad och dugande ämbetsman, men hans ekonomiska ställning var tidvis mycket bekymmersam, varför han ”saknade hemvist, kunnandes för sin fattigdoms skull sig intet boställe inlösa”. Han erhöll dock rätt att tillträda och bruka ett kronohemman i Mjälle på Frösön, dog i slutet av 1670-talet.

Uppgiften om tidpunkten för Per Bromans frånfälle stämmer icke, ty han levde än vid tinget i Säbrå 27-28/9 1683 §5, respektive 14-15/3 1684 §12.

Södra Ångermanlands domsaga (Y) AIa:3 (1680-1684) Bild 5080/6550 (AID: v573000.b5080; v573000.b6550)

Per Classon Broman var son till Clas Nilsson och Brita Persdotter på Finsvik 4 i Säbrå sn. Clas blev från och med 1637 underlagman i Ångermanland efter sin fader Nils Bengtsson, samt död ca 1642 enligt mantalslängd (testamentspeng gavs först år 1646 till domkyrkan i Härnösand; LIa:1 sida 8v).

En broder Nils Classon skrevs jämte sin hustru i Finsvik åren 1645-1655, i Härnösand år 1656 och därefter i Vasa åren 1657-1669. Nils skall ha blivit landsskrivare i staden. Hans icke namngivna änka noterades med dotter och måg år 1671. I nästa mtl (1674) namnges mågen Olof Larsson gift med Brita Nilsdotter. Även en son fanns i familjen. Clas Nilsson titulerades år 1672 häradsskrivare, och dog ogift, Denne begravdes 18/6 1682 i Vasa.

Vasa dombok 9/12 1672 sida 119: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11813366

Vasa dombok 2/12 1674 sida 123-124: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11813449

 
På tal om Österbotten, så funderar jag över en lantmätare vid namn Clas Classons härkomst.

Viktor Ekstrands verk ´Svenska landtmätare 1628-1900´ uppger på sida 48: ”572. Claesson Claes fick 10 Juni 1647 fullmakt att vara landtmätare i Uleåborgs höfdingedöme. Mätte 1649-53 Uleåborg, Gamla och Nya Karleby, samt Kristinestad. Var från 1653 samtidigt landtmätare i Västerbotten, där han uppbar lön detta och följande år. Död 1656. Bodde i Ume. Enkan Margareta Christofersdotter Bure begärde nådår.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes_Claesson

Margareta Bure från Helgum i Säbrå sn var kusin med Elisabeth Carlsdotter Blix syster Sara från Härnösand. Tänkbart att dessa två kusiner även blev svägerskor, i och med respektive giftermål med två bröder från Finsvik...? Enligt Nils Burmans släktbok bodde Margareta och hennes barn Christoffer och Lisken (Elisabeth) år 1664 i Ivangorod - som ju utgjorde ett av fyra slottslän inom det svenska Ingermanland.

108
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2022-01-25, 11:52 »
Här kommer en sammanställning över Magdalena Kruus efterkommande i Ingermanland, Finland och Stockholm – tre utmanande områden för rikssvenska forskare. Tänkbart att Magdalena haft sin moders kusin Christoffer Christoffersson Bure från Helgum i Säbrå sn vid Härnösand såsom ankare. Denne blev, via två systrar Albogia, svåger med postmästaren Antoni Timmerman i Nyen (död 1687). Magdalenas dotter Catharina Enberg skulle komma att ingå äktenskap med Timmermans efterträdare Hult respektive Thorwöste.   
 

Tabell 1:
 
Magdalena Kruus från Härnösand. Levde än 1696 i Ingermanland (mtl).
Gift med Mårten Eriksson Enberg, som var bosatt i Soikkina sn i Koporje län senast 15/2 1670.[1] Levde än 14/4 1703.[2] Mårtens familj är dock svår att finna i mantalslängder för tiden före 1686, då han benämns arrendator,[3] Bosatt på kronans då reducerade gods Soikkina i Sädina by i Soikkina sn åren 1687-1691, därefter på godset Kubla i samma socken året 1692, och slutligen på godset Kajballa i Unadits sn från 1693 (mtl). År 1694: ”Han är sielff een gammal man öfwer 70:åhr”.[4]
Barn:
a/ Eva Enberg, se tabell 2.
b/ Catharina Enberg, se tabell 3.
c/ Helena Enberg, var den 16/2 1694 på 14:e året. Upptagen i mtl åren 1694-1696.[5] Se tabell 5.
d/ Mårten Enberg, född 9/6 1682 i Soikkina sn. Död 3/9 (bg. 8/12) 1758 i Sotavalda, Lempäälä sn.[6] Militär, slutligen överste.[7][8] Adlad 18/6 1720 till Segercrantz af Såtevalla nummer 1766. Gift 13/12 1706 möjligen i Iitti sn med Catharina Paulina, död 6/8 (bg. 8/12) 1752 i Sotavalda, Lempäälä sn vid 61 års ålder.
 
Mårten den äldres systerdotter Kerstin Pijl, upptagen i mtl åren 1694-1696.[5]
 
Källor:
[1] Länsräkenskaper (verifikationsbok), sida 857: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13219050
[2] Häradsrätten för Kattila, Soikkina, och Unadits sn den 13-14/4 1703, sida 223: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3697980
[3] Mantalslängd år 1686: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12956852
[4] Mantalslängd år 1694: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13238338
[5] Mantalslängd år 1696: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12839155
[6] Lempäälä kommunionlängd 1754-1760: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=24718088
[7] Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 900 / sid 175 (AID: v319671a.b900.s175)
[8] Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 3130 / sid 621 (AID: v319671a.b3130.s621)
 
 
Tabell 2 (från 1):
 
Eva Enberg, död tidigast sommaren 1708.
Gift första gången med Augustin Börman, född inom Viborgs stift. Student i Uppsala 20/10 1679.[9] Var notarie vid Nyens kämnärsrätt senast 25/11 1689.[10] Sedermera rådman vid stadens rådhurätt åtminstone mellan 20/3 1697 [11] och 12/2 1698, då han var frånvarande på grund av opasslighet.[12]
Gift andra gången med Bengt Stigman, född 5/10 1680 i Småland.[13] Död (bg. 16/1 1729) i Borgå vid 51 års ålder.[14] Militär, slutligen major. Bengt senare omgift med Hedvig Maria Jordan, född (döpt 14/12) 1677 i Hapsal i Estland.[15] Död 20/1 1756 i Kärsämäki, S:t Marie fs (bg. 29/1 i Åbo domkyrka). Deras son Bengt Adam Stigman döptes 9/1 1719 i Brunflo sn.
Barn:
2a/ Bengt Stigman, född (döpt 12/6) 1708 på Östergård i Trottby, Kimito sn. Död (bg. 25/8) 1714 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm.
 
Källor:
[9] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=U392
[10] Nyens rådhusrätt, sida 381: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11862935
[11] Nyens rådhusrätt, sida 115: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11893448
[12] Nyens rådhusrätt, sida 26: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11896899
[13] Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 3350 / sid 665 (AID: v319671a.b3350.s665)
[14] http://data.nationallibrary.fi/bib/me/W00088721100
[15] SAAGA: EAA.1239.2.2 (bild 61 av 196)
 
 
Tabell 3 (från 1):
 
Catharina Enberg, död 8/4 (bg. 14/4) 1742 i Maria fs i Stockholm.[16][17]
Gift första gången med Abraham Hult, som levde än 12/12 1698 i Nyen.[18] Var postmästare i Nyen senast 17/4 1691.[19]
Gift andra gången före 13/4 1703 [2] med Herman Thorwöste, född 5/12 1673 i Åbo. Död (bg. 25/7) 1703 i Viborg.[20] Var notarie (protokollist) i Nyen senast 21/2 1698.[21] Sedermera postmästare därstädes senast 23/5 1701.[22]
Gift tredje gången före 21/1 1705 [23][24] med Henrik Johansson Schmidt, som levde än 22/1 1708 (mtl).[25] Död före 1712 (flyktingkommissionen). Regementsskrivare vid Viborg läns kavalleriregemente.[26][27] Sedermera provinsialinspektor från 8/5 1689.[28] Bosatt i Siikaniemi inom Viborg stad åtminstone 1678-1708 (mtl).[29] Utifrån mantalslängderna torde Henrik ha varit tre gånger. Hans andra vigsel ägde rum i maj 1691 i Helsingfors med änkan Vendela Gripenberg(?) som emellertid var avliden senast 1693.[30][31]
Barn:
3a/ Helena Schmidt, se tabell 4.
 
Källor:
[16] LIa1:93 sida 46: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055315_00030
[17] Bouppteckning 29/5 1742: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:130 (1742) Bild 8190 / sid 805 (AID: v222452.b8190.s805)
[18] Nyens rådhusrätt, sida 318: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11897045
[19] Länsräkenskaper (landsbok), sida 249: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=22492895
[20] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3003
[21] Nyens rådhusrätt, sida 56: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11896914
[22] Kivinebbs häradsrätt, sida 93: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3705396
[23] Mantalslängd år 1705: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10889052
[24] Viborgs kämnärsrätt den 11/7 1705, sida 132: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11337797
[25] Mantalslängd år 1708: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11860228
[26] Rullor 1620-1723 PersonReg:12 (1620-1699) Bild 2403 (AID: v793069.b2403)
[27] Skrivelse till kronan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002228_00155
[28] Viborgs rådhusrätt, sida 178: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11268496
[29] Mantalslängd år 1678: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13136496
[30] Vigsellängd (svårlästa namn och datum): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6433319
[31] Mantalslängd år 1693: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11688543
 
 
Tabell 4 (från 3):
 
Helena Schmidt från Siikaniemi, Viborg stad. Död 29/8 1734 i Maria fs i Stockholm.[32][33]
Gift 1/10 1723 i Maria fs med språkmästaren Andreas Muraeus från Dorpat i Estland. Död 25/8 (bg. 28/8) 1755 i Maria fs vid 65 års ålder.[34] Son till landskamreraren Andreas Muraeus (begravd 7/5 1714 i Maria fs) och dennes hustru Barbara Silentz (begravd 2/4 1730 i Maria fs).
Barn:
a/ Andreas Muraeus, född (döpt 13/6) 1725 i Tyska fs. Död 11/7 (bg. 13/7) 1760 i Maria fs. Kammarskrivare.
b/ Martin Wilhelm Muraeus, född (döpt 15/12) 1726 i Tyska fs. Död (bg. 6/9) 1727 i Maria fs.
c/ Barbara Catharina Muraea, född (döpt 20/6) 1728 i Tyska fs. Död (bg. i juli; nr. 271) 1728 i Maria fs.
d/ Henrik Johan Muraeus, född (döpt 23/6) 1729 i Tyska fs. Instrumentmakare i London år 1767.[35]
e/ Catharina Helena Muraea, född (döpt 3/2) 1731 i Tyska fs. Död (bg. 6/4) 1733 i Maria fs.
f/ Martin Muraeus, född (döpt 19/8) 1734 i Maria fs. Kontorsskrivare i Stockholm år 1767.[35]
 
Källor:
[32] LIa1:85 sida 54: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055307_00038
[33] Bouppteckning 26/2 1735: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:113 (1735) Bild 1820 / sid 171 (AID: v222428.b1820.s171)
[34] Bouppteckning 12/7 1756: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:168 (1756) Bild 7470 / sid 671 (AID: v222528.b7470.s671)
[35] Bouppteckning 20/5 1767 efter faster Barbara Christina Muraeus: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:211 (1767) Bild 4510 / sid 359 (AID: v222787.b4510.s359)
 
 
Tabell 5 (från 1):
 
Helena Enberg, född ca 1680 i Soikkina sn.[4] Död 1754 i Prästgården, Tövsala sn.[36]
Gift första gången 1/3 1698 (svågern Gabriel Hinnels egenhändiga anteckning) med Johan Jesper Hinnel från Kexholm. Notarie i Nyen, slutligen regementsauditör.[37][38] Död före 1712, och efterlämnade fem små barn (flyktingkommissionen).
Gift andra gången möjligen före 29/1 1721 (dottern Anna Magdalenas lysning; Nikolai EIa:1 sida 125) [39] med Johan Tolpo, född 4/2 1684 i Åbo. Död 23/5 (bg. 22/6) 1740 i Björneborg stad. Kyrkoherde i Birkala sn från 1722, och i Ulvsby sn från 1735.[40]
Gift tredje gången 8/3 1744 i Björneborg stad med Martin Gråå. Död 17/2 1758 i Prästgården, Tövsala sn.[36] Skolrektor i Åbo, sedermera kyrkoherde i Tövsala sn.[41]
Barn:
1a/ Anna Magdalena Hinnel, född 22/1 1699 i Nyen.[42] Död (bg.1/12) 1777 i Sotavalda, Lempäälä sn. Gift första gången 16/2 1721 i Nikolai fs i Stockholm (EIa:1 sida 125) med handelsmannen Peter Ehrenfried Bluth, som erhöll burskap i Stockholm 22/11 1720.[43] Gift andra gången 10/4 1732 i Lempäälä sn med korpralen Nils Hult. Död under lilla ofreden 1743.[37] Av samma släkt som Anna Magdalenas ingifte morbroder, postmästaren Abraham Hult i Nyen?
1b/ Helena Hinnel, född 2/8 1700 i Nyen. Död 16/2 1780 i Tommola, Pälkäne sn.[44] Gift före 25/7 1725 med komministern Anders Mennander, född 6/1 1701 i Åbo.[45] Död 22/3 (bg. 10/3) 1776 i Tommola, Pälkäne sn.
1c/ Maria Elisabeth Hinnel, död (bg. 1/4) 1781 i Etseri sn.[37] Gift första gången 1724 med komministern Daniel Collinus från Etseri sn. Död senast 1743 i Etseri sn.[46] Gift andra gången med föraren Gustaf Adolf Lepsen, död 10/8 1765 i Hangola, Etseri sn vid 58 års ålder.[47]
1d/ Catharina Hinnel. Född 5/6 1707.[48] Död 9/5 (bg. 18/5) 1768 i Prästgården, Lempäälä sn. Gift ca 1726 möjligen i Birkala sn med kyrkoherden Henrik Justander, född 30/6 1676 i Vimo sn. Död (bg. 20/5) 1749 i Prästgården, Lempäälä sn.[49]
1e/ NN Hinnel. Levde än 1716 (flyktingkommissionen) och var förmodligen död före 1723.[50]
 
Källor:
[36] Tövsala kommunionlängd 1745-1758: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5357051
[37] ”Hinnel: Ett fynd i Laguska samlingen” Genos 40 (1969) sida 85-96.
[38] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3382
[39] Avskrift ur Birkalas mantalslängder 1722-1739: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=587209
[40] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3829
[41] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5285
[42] Lempäälä kommunionlängd 1767-1778: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12573160
[43] Handelskollegiet (A, AB) DIa1:1 (1689-1750) Bild 1530 / sid 261 (AID: v744366.b1530.s261)
[44] Pälkäne kommunionlängd 1779-1784, sida 167: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7409443
[45] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5348
[46] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5382
[47] Etseri kommunionlängd 1754-1773 http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7558921
[48] Lempäälä kommunionlängd 1767-1778: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12573297
[49] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=4098
[50] Birkala kommunionlängd 1730-1734, sida 180: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=37269681

109
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2022-01-24, 22:25 »
Tack, då förstår jag. Tyska S:t Gertrud är en icke territoriell församling och saknar egen kyrkogård. Även maken blev begravd på Maria kyrkogård år 1712 (LIa1:63 sida 66, nummer 70) och sonen Valentin likaså den 15/7 1722. Familjen bodde år 1711 på egen gård belägen inom S:t Katarinas östra del.

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:10:13 (1711) Bild 52 / Sida 92 (AID: v367111b.b52.s92, NAD: SE/SSA/003106)

110
Waxmuth / Wachsmuth / SV: Waxmuth / Wachsmuth
« skrivet: 2022-01-24, 19:15 »
Vem var "bokbindaren Wagsemuds änckia" som begravdes i Maria fs i Stockholm den 18/3 1721...?

Maria Magdalena (A, AB) FI:1 (1716-1728) Bild 82 (AID: v88300.b82, NAD: SE/SSA/0012)

111
Ingen notering om "död" för Hans i husförhörslängden. Icke heller påträffas han kyrkoräkenskaperna.

1741:års mantalslängd för Sunderbyn 5: "Hans Jönsson". 1742:års dito: "hust Barbrú Kúse".

Kenneth Mossberg: Livkompaniet Rote 77 Luleå socken

"Soldat Hans Jönsson-Kuse Antagen 1742-01-00. Mönstringsår m.m; Varit commenderad på Carlscrona Flottan och ingen efterrättelse om karlen."

112
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2022-01-19, 15:34 »
Generalmönsterrulla för Jämtlands regemente finns 1692, sedan kommer nästa först 1711. För större delen av tiden däremellan finns på KrA kvartalsmönsterrullor från kompanimötena, vilka dock inte är filmade och knappast lär bli det. Som studerande excerperade jag dessa.

Karl Göran: I vilken arkivserie (samt volymer) återfinns kvartalsmönsterrullorna?

Jag önskar nämligen få reda på motsvarande rullor för Västerbottens regemente.

113
Jag har inte hittat någon soldat Hedenfelt i Livkompaniet (Luleå, Råneå), Piteå kompani eller Kalix kompani i Kenneth Mossbergs avskrifter av de militära rullorna, men många rullor gick förlorade i slaget vid Poltava 1709.


På Krigsarkivet bör det finnas kvartalsmönsterrullor från kompanimötena. Jag har ingen aning om serie och volymer.

Jämför med Karl Görans inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1552614#msg1552614

114
Gavelius / SV: Per Gavelius
« skrivet: 2022-01-13, 07:33 »
Familjen Clason var år 1739 skriven vid Graninge bruk, som således bör vara Anna Margaretas födelseort.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005657_00172

Anna Margareta Clason trädde in i äktenskap 7/10 1764 i Svea livgardes livbataljons fs med Per Gavelius. Hon avled av lungsot 4/3 1769 i Klara fs vid 30 års ålder. Makarna fick tre barn som samtliga dog unga:

a/ Anna Margareta Gavelia, född och döpt 26/10 1765 i Klara fs, Död 10/10 (bg. 11/10) 1766 i Klara fs.
b/ Christina Elisabeth Gavelia, född 30/10 (döpt 31/10) 1766 i Klara fs. Död 31/3 (bg.4/4) 1771 i Klara fs.
c/ Catharina Helena Gavelia, född 25/1 (döpt 27/1) 1768 i Klara fs, Död 26/3 (bg. 1/4) 1771 i Klara fs.


Beträffande Per Gavelius föräldrar och syskon, var god se mitt inlägg i den andra tråden:
 
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70414.msg1608237#msg1608237

115
Gavelius / SV: Gavelius
« skrivet: 2022-01-13, 06:53 »
År 1763 then 11 Julii förrättades
af undertecknad Laga upteckning
och wärdering på qwarlåtenskapen
efter Lieutnantens och Academiae Rit-
mästarens Herr Philip Thelotts
Enka, fru Ingrid Brita Gavelia,
som then 30 i nästledne månad med
döden afgådt, hwars arfwingar
äro 1mo hennes syster öfwerste-
Lieutnanten Meijers Fru Christina
Gavelia, 2do hennes Broders Capi-
tainen Hr Petter Gavelii barn, Can-
cellisten uti Kongl. Majts och Rikets Cancellie
Herr Pehr Gavelius, Ingenieuren
Herr Olof Orres Fru Anna Christina
Gavelia, Herr Lieutnanten Taijardts
Fru Ingrid Helena Gavelia,
och Herr Commissarien Paqva-
lins Fru Britta Catharina Gavelia,
hwarwid upteddes et af then
afledne i lifstiden den 26 sistl.
Junii förrättat skrifteligit testa-
mente, hwarigenom hon sin
qwarlåtenskap bemelte sina 
Brors Barn Testamenterat.
Närwarande här wid herr
Ingenieuren Orre, å egna och sina med
arwingars wägnar. Och upgafs
ägendomen af kämnären Sundman,
som haft henne wid dödstimman i sitt
hus.
 
Uppsala rådhusrätt och magistrat FIIa:20 (1762-1763) Bild 3590 / sid 358 (AID: v149524a.b3590.s358, NAD: SE/ULA/11661)
 
mvh Katarina


Christina Anagria, född och döpt 12/11 1699 i Bjursås sn. Död 18/2 1765 under tillfälligt besök hos sin dotter Helena Margareta i Björnvad i Bo sn i Närke. Christina bodde vid sitt frånfälle i Noret 4, Leksand sn (AI:7a sida 274).
Gift första gången 17/1 1721 i Bjursås sn med Per Gavelius, född 1694 i Gävle. Död 1/6 1730 på kommenderingen vid Oxdjupet i Vaxholm (1735:års generalmönsterrulla).[1] Löjtnant vid Dalregementet och Mora kompani. Meritförteckning (Lewenhaupt).[2] Son till inspektor Per Gavelius och Brita Hallenia i Gävle (Sehlberg).[3]
Gift andra gången gift 21/12 1742 i Leksand sn med Hans Eriksson Bjurberg, möjligen född 11/10 (döpt 14/10) 1707 i Tomta 1, Bjursås sn. Död år 1755 efter 17/12 (mtl; bg. 6/1 1756) i Noret 4, Leksand sn. Ämbetsman vid Falu gruva, sedermera gästgivare i Leksand.
Barn:
1a/ Brita Christina Gavelia, född 24/11 (döpt 30/11) 1721 i Sund, Bjursås sn. Död ung, sannolikt senast 1724.
1b/ Per Gavelius, född 18/3 (döpt 24/3) 1723 i Sund, Bjursås sn. Död 16/2 (bg. 9/3) 1806 i Angsta, Ytterlännäs sn. Sekreterare. Gift första gången 7/10 1764 i Svea livgardes livbataljons fs med Anna Margareta Clason från Graninge bruk, Graninge sn. Död 4/3 1769 i Klara fs i Stockholm vid 30 års ålder. Gift andra gången 6/9 1770 i Jakobsdal vid Sundsvall (Bygdéns herdaminne) med Elisabeth Magdalena Wargentin, född i december 1749 i Ragunda sn. Död 6/6 (bg. 10/6) 1817 i Härnösand i en ålder av 67 år och 6 månader.
1c/ Anna Christina Gavelia, född 5/8 (döpt 8/8) 1724 i Sund, Bjursås sn. Död 11/4 (bg. 22/4) 1806 i Täby, Husby-Sjuhundra sn. Gift (lysning 22/8 1762 i Leksand sn) 29/9 1762 i Maria fs i Stockholm (EI:3 sida 129) med ingenjören och modellören Olof Årre, född 22/3 (döpt 25/3) 1731 i Härnösand. Död 16/7 (bg. 22/7) 1809 i Täby, Husby-Sjuhundra sn. Makarna var bosatta i Hedtorp, Mariefred-Kärnbo fs åren 1780-1801.
1d/ Brita Catharina Gavelia, född 28/3 (döpt 3/4) 1726 i Sund, Bjursås sn. Död 9/9 (bg. 14/9) 1790 i Noret 4, Leksand. Gift första gången 29/12 1757 i Leksand sn med mantalskommissarien Carl Paqualin, född 31/12 1735 i Risholm, Sundborn sn. Död 9/6 1775 i Noret 4, Leksand sn. Gift andra gången 8/5 1777 med majoren Israel Trällman, född i augusti 1729 i Småland. Död 26/11 (bg. 13/12) 1791 i Noret 4, Leksand sn. Israel var möjligen son till mönsterskrivare Daniel Trällman och Anna Maria Lägerbom, vars bröllop ägde rum 26/9 1725 i Vena sn. Daniel i sin tur var möjligen son till komminister Israel Danielsson Trällman i Fryele sn.
1e/ Helena Margareta Gavelia, född 16/4 (döpt 19/4) 1728 i Sund, Bjursås sn. Död 1/6 (bg. 22/6) 1810 i Prostgården, Badelunda sn. Gift första gången 16/7 1761 i Lindesberg med löjtnanten Carl Gustaf Tajarden, född 8/1 1719 (Svennevad AI:1 sida 163). Död 22/5 (bg. 25/5) 1783 i Börgöl, Risinge sn. Gift andra gången i januari 1810 med kyrkoherden Johan Gottmarck, född 15/12 1726 i Leksand. Död 25/8 (bg. 15/9) 1812 i Prostgården, Badelunda sn.
1f/ Carl Fredrik Gavelius, född 24/2 (döpt 1/3) 1730 i Sund, Bjursås sn. Död (bg. 17/4) 1737 i Sund, Bjursås sn.
2g/ Maria Eufrosina Bjurberg, född och döpt 27/12 1742 i Noret 4, Leksand sn. Död 15/9 1809 i Noret 4, Leksand sn (AI:11a sida 168). Gift 20/10 1768 i Leksand sn med skolmästaren, sedermera komminister Erik Sernander, född 12/5 (döpt 15/5) 1730 i Hubbo sn. Död 5/7 1795 i Noret 2, Leksand sn.
2h/ Anton Erik Bjurberg, född 22/12 (döpt 23/12) 1744 i Noret 4, Leksand sn. Död 22/10 bg. 4/11) 1800 i Avesta fs. Kronoinspektor och postmästare. Gift 20/4 1777 i Avesta fs med Christina Elisabeth Avelin, född 13/4 1742 i Avesta fs. Död 16/8 (bg. 4/9) 1796 i Avesta fs.
 
 
[1] Generalmönsterrullor - Dalregementet (W) 103 (1735) Bild 3360 / sid 663 (AID: v372920.b3360.s663, NAD: SE/KrA/0023)
 
[2] Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 1150 / sid 225 (AID: v319671a.b1150.s225)
 
[3] Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:88 Bild 760 / sid 39 (AID: v910026.b760.s39, NAD: SE/HLA/9010002)

116
Allmänt / SV: Mycket gammal småväxt samekvinna
« skrivet: 2022-01-05, 14:45 »
Intressant. Möjligen rör det sig om den Nils som föddes såsom tvilling och utom äktenskap 27/7 1768 i Idivuoma, Enontekis sn till Brita Johansdotter. Tvillingbrodern Johan avled 9/2 1770.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7543427

Modern gifte sig första gången 27/1 1771 med Nils Mårtensson i Karesuando (drunknad 1/7 1771) och andra gången 7/3 1773 med Per Andersson Kuttainen i Suondovara. Jag vet inte var familjen blev bosatt.

117
Bortsett från Erik Henriksson, har du källor att backa upp dina övriga påståenden med? Dessa verkar påhittade.


Ett utdrag från Ulf Lundströms "Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650", sida 79 här:

118
Lisa Olofsdotter kom från Vallen 5 i Lövånger sn (Skellefteå lfs AI:3b sida 604). Hon föddes den 3/9 1751, och var dotter till komminister Olof Örnbergs äldre halvsyster från Luleå stad. Jämför med tabell 8 i en av mina kartläggningar i tråden om släkten Blix:
 
https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.msg1589442#msg1589442
 
Mig veterligen fick Lisa åtta barn, och hon gifte aldrig om sig. Lisa var bosatt i Åselet i Piteå lfs från 1803, och flyttade vidare till Luleå med attest 15/12 1813 (AI:4a sida 138). Hennes måg Nils Jakobsson flyttade med sin familj 16/7 1814 till Bäck 8 i Skellefteå lfs (AI:5d sida 270).
 
Någon som har senaste versionen av “Sveriges dödbok” får kanske med lätthet upp Lisas dödsdatum.

119
Den där vigselnotisen berör skomakaren Anders Hagman (ca 1685-1775) som flyttat in från Stockholm år 1727 (stadens dombok 26/4 1729; 15/12 1731). Han gifte sig första gången år 1719 (lysning 6/9 i Hedvig Eleonora fs) med Anna Östensdotter Berg[man] (1687-1743) från Piteå stad.

Författarna till ”Piteå församlings äldsta historia 1300 – 1700 talen” hade hämtat uppgiften från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad, som jordfästes den 8/3 1770. Eurenus hade där uppgivit fel förnamn på Måns Johanssons hustru såsom Elisabet, och i databasen ”Piteborgare” är namnet rättat till Anna Eriksdotter Orre.

120
Olof Johansson i Kopparnäs gav i samband med sitt bröllop (ospecificerat när) peng till Piteå landskyrka den 30/12 1786:

Piteå landsförsamling (BD) LIII:3 (1761-1794) Bild 1320 (AID: v396812a.b1320, NAD: SE/HLA/1010154)

121
Av databasen ”Piteborgare” framgår att Johan Bryggman (ca 1700-1784) hade nio kända syskon. Hans fader Anders Jonsson Bryggman (1660-1716) hade elva kända syskon, och farfader Jon Andersson Bryggman (död 1682) i sin tur tre kända syskon och en ytterligare syster enligt mantalslängder. Johans farfars fader Anders Andersson Bryggare (död 1643) hade åtminstone en syster vid namn Brita (begravd 10/6 1676).
 
Anders Bryggare var borgare i Piteå stad åren 1623-1643. Birger Steckzéns år 1921 tryckta minnesskrift till Piteå stads 300-årsjubileum uppger korfattat att: ”Enligt en uppgift skall Häggholmen ha blivit inköpt av Anders Andersson Bryggman i Pitholm för 25 d:r kmt.”   

Piteborgare om Anders Andersson Bryggares egendomar :

Enligt längden 1623 har Anders Andersson byggt 1 jordstuga utan skorsten samt 1 bod.
 
Enligt jordeboken var han ägare till Pitholm 18 åren 1632-1644. Hemmanet skrevs under Pitholm 1632 till och med 1642 och under Öjebyn 1644.
 
Anders Anderssons dödsbo erhöll fastebrev på 1/3 av Bondön 1645. (Roteringskommissionen 1695)

 


Vid nedslag i enstaka längder för tiden före 1630 påträffas icke någon Anders Andersson i Pitholm:
 
1630: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044496_00138
 
1622: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044485_00026
 
1620: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044483_00049
 
1600: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044458_00012

 
Desirée Grans ovan anförda uppgifter (23 juni 2021, kl. 13:19) om Bryggman såsom inflyttad till Piteå socken senast år 1600, samt att familjen ifråga skulle ha koppling till Öregrund anser jag vara helt obestyrkta.

122
Med visst bistånd från Ulf Holmberg har jag nu kartlagt Karin Jonsdotters släktkrets, ty hon återfinns bland faddrarna till Gabriel Jonssons i Kroksjön barn Anders, döpt 12/11 1727 (Skellefteå C:1 sida 114v).

Att börja så behöver jag rätta till många felaktigheter i Ulf Lundströms verk “Skellefteå socken 1650-1790” :

Olof Jonssons son Jon Olofsson på Falmark 12 ingick äktenskap med Rakel, Anders Perssons dotter från Falmark 5. Efter det att Rakel Andersdotter blivit änka återvände hon möjligen till sin hemgård, men kom efter en kort tid att ingå ett nytt gifte med store Per Persson på Falmark 1. På den gården skulle Rakels son Anders Jonsson så småningom komma att bruka.

Anders Perssons hemman på 7/8 mantal övertogs då av Per Jakobsson som flyttat in till byn med åtminstone två fullvuxna söner Sven och Per. Omkring år 1670 delas Per Jakobssons hemman, där en del blir Falmark 6 med mågen Henrik Henriksson finne och därefter sonen Sven Persson som nya ägare.

Sven Persson bodde tidigare på Hjoggböle 9, där han ingått äktenskap med Jon Erikssons änka Kerstin Olofsdotter. Efterträdaren Olof Jonsson på Hjoggböle 9 var alltså Kerstins son tillika Svens styvson. Olof Jonsson är mig veterligen inte släkt med Anders Jonsson på Falmark 1. Lundströms bok uppger att Per Jakobsson hade styvsystrar, men jag har inte funnit belägg för att så är fallet.


Domboksnotis från 27/7 1666: "Johan Olofson i Fålmark kiärade till Peder Jacobson ibidem på sins broders wägnar, om någon skuld efter deras fader, och efter gällen woro giorda för änn Peder Jacobsonn steg till hemmanet, och hemmanet icke hiuta efter till alla giällenärarne. Beslötz det hemmanet skal werderas, och om det till giällen icke tillräcker, så skal bedstas så af mark som mark och sådan behåller Jacob hemmanet efter werderingen.

Johan Olofson i Fålmark kiärade till Peder Päderßon ibidem om någon omyndige barns arf, efter han är deras faderbroder och således deras målßman, och till sig taget barnsens arf, efter modren hafwer gådt å annat gifte, Beslötz det Johan tager barnen till sigh sampt deras arf, och dem försörier till sina myndiga åhr, och modren bor på sin mans hemman.
"

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3147 (1665-1666) Bild 3970 / sid 388 (AID: v421280.b3970.s388, NAD: SE/RA/42042202)

 
Per Jakobsson omnämns sista gången i längderna år 1681, och var sannolikt död före april 1684 då Henrik Henriksson i Falmark på sin hustrus vägnar kärade mot svågrarna Sven och Per Perssöner om arvejord. Noterbart är att någon utlagd testamentspenning efter Per Jakobsson och/eller hans hustru icke påträffats i Skellefteås kyrkoräkenskapsböcker. Och då släktkretsen rymmer finländska inslag så ser jag det inte som helt otänkbart att Per Jakobsson blivit förd till sista vilan på sin tidigare, för oss okända, hemort - gissningsvis någonstans längs östra rikshalvan. Samma sak gäller för sonen lille Per Persson ifall denne avlidit under året 1694.

Domboksnotis från 7-8/4 1684: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3471 (1684) Bild 7290 / sid 717 (AID: v423996.b7290.s717, NAD: SE/RA/42042202)


 
Tabell 1:

Per Jakobsson, död före april 1684 (dombok 7-8/4 1684). Nämnd i Falmark 5, Skellefteå lfs åren 1665-1671 och 1678-1681 (mtl).
Gift med NN, som levde än 14/2 1681 (mtl).
Barn med oviss åldersordning:
a/ Sven Persson, se tabell 2.
b/ Per Persson, se tabell 4.
c/ NN Persdotter, död 1691 i Falmark 6 (bg. 4/7; LIa:3 sida 21). Gift senast 1671 (mtl) med Henrik Henriksson finne, som levde än 23/7 1699 i Umeå lfs. Soldat i Falmark från 1658 till åtminstone 1687 (Kenneth Mossberg). Nämnd i Falmark 6 åren 1684-1687 och 1690-1693 (mtl; dombok 7-8/4 1684).
d/ Ingrid Persdotter, född ca 1654 (AI:1 sida 138). Möjligen upptagen i mtl 1675-1679. Se tabell 14.
e/ NN Persdotter, upptagen i mtl åren 1678-1681.


Tabell 2 (från 1):

Sven Persson. Nämnd i Hjoggböle 9 åren 1669-1681, och sedermera i Falmark 6 åren 1682-1700 (mtl). Sven och hans så småningom blivande hustru Kerstin sakfälldes till fyrtio marker vardera för lägersmål (dombok 24/11 1664).
Gift tidigast 1667 (mtl) med Jon Erikssons änka Kerstin Olofsdotter, som levde än 10/3 1700 (mtl). Nämnd i Hjoggböle 9 åren 1662-1667 (mtl).
Barn:
a/ NN Svensdotter, upptagen i mtl åren 1680-1690.
b/ NN Svensdotter, upptagen i mtl åren 1684-1690.
c/ Per Svensson, upptagen i mtl åren 1687-1700. Se tabell 3.
d/ NN Svensdotter, upptagen i mtl åren 1690-1696 och eventuellt 1700.

Styvson Olof Jonsson, upptagen i mtl åren 1674-1675. Se tabell 14.
Styvson NN Jonsson, upptagen i mtl åren 1675-1680.

 
Tabell 3 (från 2):

Per Svensson. Nämnd i Falmark 6 åren 1701-1716 (mtl).
Gift ca 1695 (mtl) med Malin Larsdotter, som var 43 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 140). Död 1767 i Falmark 6 (peng till kyrkan 12/4; LIII:2 sida 235). Nämnd 1717-1718 (mtl).
Barn:
a/ Margareta Persdotter, upptagen i mtl från 1714 och var 23 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (AI:1 sida 140). Död ca 1734 i Falmark 11 (peng till kyrkan 27/1 1734; LIII:2 sida 37). Gift ca 1725 (mtl; Piteå stads dombok 28/1 1769) med Moses Hansson, född 1703 i Falmark 11. Död 1788 i Falmark 11 (peng till kyrkan 15/6; LIII:3 sida 181).
b/ NN [Kerstin?] Persdotter, upptagen i mtl år 1715-1716. Antagligen död sistnämda året.
c/ Lars Persson, född 16/5 (döpt 18/5) 1699 i Falmark 6 (C:1 sida 2v). Död ca 1734 i Falmark 6 (peng till kyrkan 27/1 1734; LIII:2 sida 37). Nämnd i Falmark 6 åren 1718-1733 (mtl). Gift ca 1725 (mtl) med Brita Larsdotter, död 1745 i Falmark 6 (peng till kyrkan 16/6; LIII:2 sida 113).
d/ Sven Persson, född 1704 i Falmark 6. Död 1785 i Myckle 2 (peng till kyrkan 9/10; LIII:3 sida 142). Gift 1730 med Sara Persdotter, född 1706 i Myckle 2. Död 1773 I Myckle 2 (peng till kyrkan 16/1 1774; LIII:3 sida 1).
e/ Jakob Persson Fahlmark, död 12/6 1768 i Piteå stad vid 60 års ålder. Var 14 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (Skellefteå lfs AI:1 sida 140). Borgare i Piteå stad. Gift 11/1 1733 i Piteå stad med Anna Nilsdotter Ruuth, död 21/11 1772 i Piteå stad vid 78 års ålder.
f/ Per Persson, född 1706 i Falmark 6. Död 1770 i Ytterursviken 2 (peng till kyrkan 16/12; LIII:2 sida 262). Gift (lysning 10/5) 1741 med Malin Olofsdotter, född 1705 i Innerursviken 5. Död 1769 i Ytterursviken 2 (peng till kyrkan 19/2; LIII:2 sida 247).
g/ Elisabeth Persdotter (Skellefteå lfs AI:2 sida 278). Död före 28/1 1769 (Piteå stads dombok).
h/ Malin Persdotter, död (bg. 10/11) 1749 i Rosvik 13, Piteå lfs i en ålder av 34 år och 9 månader. Gift 8/12 1745 i Piteå lfs med Hans Andersson, född (döpt 30/11) 1718 i Rosvik 13, Piteå lfs. Död 26/7 1773 i Rosvik 13, Piteå lfs.
i/ Kerstin Persdotter (Skellefteå lfs AI:2 sida 278). Död före 28/1 1769 (Piteå stads dombok).


Tabell 4 (från 1):

Per Persson. Nämnd i Falmark 5 åren 1674-1681 och 1684-1694 (mtl).
Gift med Karin Hansdotter, som var 80 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 145). Död 1740 i Falmark 20 (DII:1 sida 146, peng till kyrkan 6/7; LIII:2 sida 91).
Barn med oviss åldersordning:
a/ Per Persson, upptagen i mtl åren 1684-1686. Se tabell 5.
b/ Barbro Persdotter, se tabell 6.
c/ Johan Persson. Soldat från 1691, senare på rote 43 Ryttare. Död före 1704 (Kenneth Mossberg). Gift med Anna, som dopvittnade såsom änka 20/5 1716. Hon levde än 1724 (AI:1 sida 145).
d/ Elisabeth Persdotter, se tabell 11.
e/ Karin Persdotter, se tabell 12.
f/ Ingrid Persdotter Fahlberg, se tabell 13.
g/ Cecilia Persdotter, död 31/1 1768 i Jävre 1, Piteå lfs vid 82 års ålder. Gift 5/11 1727 i Piteå lfs med gästgivaren, finländaren Johan Gabrielsson från Kemi sn. Död 14/11 1783 i Jävre 1, Piteå lfs vid 100 års ålder.

 
Tabell 5 (från 4):

Per Persson, död före mars 1713 i Falmark 20. Nämnd åren 1695-1711 (mtl) och därefter utgått soldat (dombok 26-30/3 1713, §24).
Gift ca 1694 (mtl) med Karin Johansdotter från Tjärn 6. Var 56 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 145). Död 1742 i Falmark 20 (DII:1 sida 146, peng till kyrkan 11/7; LIII:2 sida 100).
Barn:
a/ Per Persson, född 1703 i Falmark 20. Död 1775 i Falmark 21 (AI:3b sida 246, peng till kyrkan 6/1 1776; LIII:3 sida 23). Nämnd från 1721 (mtl). Gift första gången ca 1725 (mtl) med Anna Olofsdotter från Bodan 2, som var 20 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 148). Död 1740 i Falmark 20 (peng till kyrkan 14/12; LIII:2 sida 93). Gift andra gången (lysning 10/10) 1742 med Karin Zackrisdotter, död 1756 i Falmark 20 (peng till kyrkan 9/6; LIII:2 sida 173).


Tabell 6 (från 4):
 
Barbro Persdotter, död mellan 21/2 1717 och 16/1 1718 i Bäck 3 (mtl).
Gift med Jon Gabrielsson, som var 50 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 143). Död 1753 i Falmark 14 (peng till kyrkan 23/4; LIII:2 sida 157). Nämnd i Bäck 3 åren 1700-1719, och i Falmark 14 åren 1720-1722 (mtl).
Kända barn:
a/ Gabriel Jonsson, var 30 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 134). Se tabell 7.
b/ Karin Jonsdotter, var 18 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 143). Se tabell 8.
c/ Anders Jonsson, var 16 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 143). Se tabell 9.
d/ Jon Jonsson, född (döpt 4/8) 1707 i Bäck 3 (C:1 sida 16v). Död ung.
e/ Per Jonsson, född (döpt 25/12) 1708 i Bäck 3 (C:1 sida 24). Död ung.
f/ Elisabeth Jonsdotter, född (döpt 2/7) 1711 i Bäck 3 (C:1 sida 35v). Se tabell 10.
g/ Erik Jonsson, född (döpt 22/8) 1714 i Bäck 3 (C:1 sida 50v). Död ung.

 
Tabell 7 (från 6):

Gabriel Jonsson, född 1694 (AI:2 sida 244). Död 1758 I Kyrkostaden (peng till kyrkan 23/7; LIII:2 sida 184). Nämnd i Kroksjön 1 åren 1719-1728 (mtl).
Gift mellan 16/1 1718 och 4/4 1719 (mtl) med Ingeborg Olofsdotter, född ca 1689 i Kroksjön 1. Var 34 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 134). Levde än 1773 i Kyrkostaden, Skellefteå lfs (DII:3 sida 259). Nämnd i Kroksjön 1 åren 1708-1718 (mtl).
Barn:
a/ Karin Gabrielsdotter, född (döpt 3/5) 1722 i Kroksjön 1 (C:1 sida 72v). Död ung.
b/ Per Gabrielsson, född (döpt 21/7) 1723 i Kroksjön 1 (C:1 sida 78v). Död 15/8 1742. Soldat på rote 13 Ros från 16/5 1742. Överförd till Helsingfors i juni 1742 (Kenneth Mossberg).
c/ Jon Gabrielsson Norberg, född och döpt 8/8 1725 i Kroksjön 1 (C:1 sida 93). Död 1779 i Raggsjö (peng till kyrkan 4/7; LIII:3 sida 70). Soldat på rote 62 Nimmernychter från december 1742 till juni 1757 (år 1748 bytte roten namn till Norberg). Sedermera nybyggare i Raggsjö. Gift 1752 med Sara Olofsdotter, född 25/11 (döpt 1/12) 1728 i Långträsk 2. Död 14/4 1805 i Norsjö 10 (AI:4c sida 220).
d/ Anders Gabrielsson, född (döpt 12/11) 1727 i Kroksjön 1 (C:1 sida 114v). Död ung.
e/ Gabriel Gabrielsson, född 5/2 (döpt 6/2) 1732 i Kyrkostaden (C:2 sida 28). Död ung.

 
Tabell 8 (från 6): [Kopplingen obekräftad]
 
Karin Jonsdotter. Var 18 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (AI:1 sida 143). Borta före 1730 (DII:1 sida 144). Bosatt i Ersnäs 18, och borta efter 12/4 1773 (Nederluleå DII:1B sida 146).
Gift 20/1 1733 i Nederluleå lfs med Nils Nilsson från Gäddvik 3, Nederluleå lfs. Död 23/8 1741 vid Villmanstrand. Soldat på rote 58 Dyhr vid Skellefteå kompani från 16/5 1741 (Kenneth Mossberg).
Barn:
a/ Nils Nilsson, född 23/10 (döpt 29/10) 1733 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 12/9 1787 i Ersnäs 18, Nederluleå lfs. Gift 5/4 1761 i Nederkalix sn med Karin Isaksdotter, född 12/4 (döpt 15/4) 1733 i Bondersbyn 5, Nederkalix sn. Död 22/6 1812 i Ersnäs 17, Nederluleå lfs.
b/ Eva Nilsdotter, född 30/12 1735 (döpt 1/1 1736) i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 12/2 (bg. 20/2) 1825 i Stenträsk, Jokkmokk sn. Gift 16/9 1759 i Jokkmokk sn med länsman Nils Persson Granström, född (döpt i januari) 1732 i Granbyn, Sorsele sn (Lycksele C:2). Död 18/1 (bg. 8/2) 1808 i Stenträsk, Jokkmokk sn.
c/ Barbro Nilsdotter, född 2/4 (döpt 3/4) 1738 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 27/10 (bg. 18/11) 1738 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs.
d/ Karin Nilsdotter, född 20/9 (döpt 23/9) 1739 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Borta efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

 
Tabell 9 (från 6):
 
Anders Jonsson. Var 16 år gammal omkring 1724, men sannolikt något äldre (AI:1 sida 143). Död 1770 i Falmark 15 (peng till kyrkan 29/9; LIII:2 sida 261). Nämnd från 1730 (mtl).
Gift 1730 med Kerstin Jonsdotter, född 1712 i Gummark 1. Död 1790 i Falmark 15.
Barn:
a/ Jon Andersson, död 1731 i Falmark 14 (peng till kyrkan 19/12; LIII:2 sida 22).
b/ Barbro Andersdotter, född 7/1 (döpt 6/1!) 1733 i Falmark 14 (C:2 sida 38). Död 1733 i Falmark 14 (peng till kyrkan 22/7; LIII:2 sida 34).
c/ Jon Andersson Falman, född (döpt 23/2) 1734 i Falmark 14 (C:2 sida 52), Trossdräng från augusti 1757, och förrymd 3/9 1759. Utkommenderad till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 och icke som närvarande i Bissdorf 20/11 1759 (DII:2 sida 158; Kenneth Mossberg).
d/ Nils Andersson, född 6/8 1735 i Falmark 14 (C:2 sida 63v). Död 1800 i Falmark (AI:4d sida 88; peng till kyrkan 16/11; LIII:3 sida 338). Gift senast 1771 (DII:3 sida 183) med Sara Eriksdotter, född 1737. Död 5/3 (bg. 15/3) 1818 i Falmark (AI:5d sida 5).
e/ Gabriel Andersson, född 24/1 (döpt 28/1) 1738 i Falmark 14 (C:2 sida 87v). Död 15/7 (bg. 23/7) 1820 i Falmark 14. Gift första gången 1762 med Christina Andersdotter, född 25/11 (döpt 26/11) 1732 i Innervik? (C:2 sida 36). Död 1797 i Falmark 14. Gift andra gången 1799 med Catharina Jonsdotter, född 1737 i Boviken. Död 15/11 (bg. 25/11) 1821 i Falmark 14.
f/ Anders Andersson, född 4/11 (döpt 7/11) 1742 i Falmark 14 (C:2 sida 131v). Död 1743 i Falmark 14 (peng till kyrkan 13/3; LIII:2 sida 102).
g/ Margareta Andersdotter, född 18/5 (döpt 20/5) 1744 i Falmark 14 (C:3 sida 10v). Död 1745 i Falmark 14 (peng till kyrkan 25/8; LIII:2 sida 115).
h/ Israel Andersson, född 2/10 (döpt 3/10) 1746 i Falmark 14 (C:3 sida 39). Död 13/4 (bg. 21/4) 1833 i Falmark/Sjöbotten.
i/ Christina Andersdotter, född möjligen 1748 i Falmark 14 (döpt i februari; C:3 sida 58v?). Död 1773 i Falmark 15 (DII:3 sida 183).
j/ Anders Andersson, född i april 1751 i Falmark 14 (C:3 sida 107). Död 28/10 1788 (1789:års generalmönsterrulla). Soldat på rote 42 Carbin från 9/12 1771. Gift 1773 med Magdalena Johansdotter, född 22/2 (döpt 23/2) 1745 i Bäck 10 (C:3 sida 18; med namnet Maria). Död 17/4 (bg- 25/4) 1819 i Falmark.
k/ Per Andersson, född 14/4 (döpt 15/4) 1753 i Falmark 14 (C:3 sida 142).

 
Tabell 10 (från 6):

Elisabeth Jonsdotter, född 1711 i Bäck 3 (döpt 2/7; C:1 sida 35v). Död 3/8 1794 i Piteå stad. Utflyttad till Piteå 1732 (DII:1 sida 144).
Gift 11/4 1742 i Piteå stad med grovsmeden Per Andersson Sjöberg, född (döpt 10/11) 1712 i Svarttjärn 1, Lövånger sn. Död 4/3 1791 i Piteå stad.
Barn:
a/ Jonas Sjöberg, död i augusti 1795 på resa från Stockholm (bou 8/9 1795). Fiskarborgare i Piteå stad.
b/ Anders Sjöberg, född 7/9 (döpt 9/9) 1744 i Piteå stad. Död (bg. 26/6) 1745 i Piteå stad.
c/ Margareta Sjöberg, född 17/5 (döpt 19/5) 1746 i Piteå stad. Död 15/12 1812 i Ostvik 12, Skellefteå lfs (AI:5a sida 200).
d/ Per Sjöberg, född (döpt 25/9) 1748 i Piteå stad. Död 22/1 1829 i Piteå stad. Glasmästare. Gift 5/3 1778 I Piteå stad med Margareta Dynaesia, född 1/11 (döpt 2/11) 1761 i Piteå stad. Död (bg. 9/7) 1809 i Piteå stad (LIII:3).
e/ Catharina Sjöberg, född 28/11 (döpt 30/11) 1750 i Piteå stad. Död (bg. 23/6) 1802 i Piteå stad (LIII:3). Gift 8/1 1792 i Piteå stad (LIII:3) med skräddaren Erik Sundström, född 1762. Död 23/11 (bg. 26/11) 1854 i Risberg, Norsjö sn.
f/ Jakob Sjöberg, född 25/7 (döpt 27/7) 1752 i Piteå stad. Död före 8/9 1795 (bou efter brodern Jonas).

 
Tabell 11 (från 4):

Elisabeth Persdotter, var 49 år gammal omkring 1724 (Skellefteå AI:1 sida 145). Död 1758 i Falmark 20 (DII:2 sida 160; peng till kyrkan 26/2: LIII:2 sida 182).
Gift (1714:års mtl, sida 1183) med Rasmus Nilsson. Soldat från 18/3 1676, och från 1695 på rote 3 Bäck vid Skellefteå kompani. Slutligen på rote 50 Fluur vid Lövånger kompani år 1710 (Kenneth Mossberg).
Möjliga barn:
a/ Erik Rasmusson, född (döpt 28/2) 1709 ( C:1 sida 25v). Borta senast 1730 (DII:1 sida 146).
b/ Anna Rasmusdotter, död 1764 i Kyrkostaden, Skellefteå lfs (AI:2 sida 398). Dopvittne i Piteå lfs 20/5 1734 (CI:2 sida 133).

 
Tabell 12 (från 4):

Karin Persdotter, var 47 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 145) eller född 1669 (Skellefteå lfs AI:2 sida 404). Utflyttad till Piteå med sin man 23/3 1726 (Piteå lfs HI:1 sida 117), återkom ensam till Kyrkostaden i Skellefteå lfs år 1729 (AI:2 sida 404) och återigen utflyttad till Piteå 1/4 1731 (Piteå lfs HI:1 sida 158).
Gift med finländaren Anders Nilsson från Österbotten. Död senast 1729 (Skellefteå AI:2 sida 404). Soldat på rote 50 Hybäck vid Skellefteå kompani från maj 1716 till december 1724. Var 35 år gammal år 1719 (Kenneth Mossberg).
Barn:
a/ Anna Andersdotter, född (döpt 20/5) 1716 (C:1 sida 56). Död ung.

 
Tabell 13 (från 4):
 
Ingrid Persdotter Fahlberg, död 24/10 1761 i Piteå stad vid 76 års ålder. Var 34 år gammal omkring 1724 (Skellefteå AI:1 sida 145).
Gift första gången 3/10 1709 i Piteå stad med borgaren Erik Persson, född (döpt 30/11) 1684 i Piteå stad (Piteå lfs CI:1 sida 27). Död i november 1712 i Stockholm (Piteå stad C:1 sida 8v).
Gift andra gången 3/11 1726 i Piteå stad med borgaren Anders Svensson, född (döpt 4/6) 1701 i Sjulnäs 4, Piteå lfs. Död mellan 5/1 och 23/11 1730 (mtl).
Gift tredje gången 30/1 1737 i Piteå stad med hattmakaren Daniel Schmidt (eller Smith). Död 5/5 1754 i Piteå stad vid 54 års ålder.
Barn:
1a/ Per Eriksson Hortelius, född (döpt 3/7) 1710 i Piteå stad. Död 21/10 1747 i Piteå stad. Borgare. Gift senast 1730 (källa?) med Eva Olofsdotter Bolin, född (döpt 5/10) 1712 i Hjoggböle 4, Skellefteå lfs. Död 16/10 1779 i Piteå stad.
1b/ Erik Eriksson Hortelius, född (döpt 3/11) 1712 i Piteå stad. Död 21/5 1761 i Piteå stad. Borgare. Gift 19/11 1734 i Piteå stad med Anna Mårtensdotter Teger, född ca 1702 i Umeå stad. Död 25/12 1782 i Piteå stad.
2c/ Sven Andersson Backman, född (döpt 3/12) 1728 i Piteå stad. Död 8/1 1774 i Piteå stad. Borgare. Gift 9/1 1759 i Piteå stad med Anna Persdotter Pust, född 10/1 (döpt 12/1) 1735 i Piteå stad. Död 16/12 1790 i Piteå stad.

 
Tabell 14 (från 1): [Kopplingen obekräftad]
 
Ingrid Persdotter, var 70 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 138). Död 1742 i Falmark 3 (peng till kyrkan 12/12; LIII:2 sida 101). Nämnd i Hjoggböle åren 1705-1709, och i Falmark 3 åren 1710-1712 (mtl).
Gift 1681 efter 14/2 (mtl, LIa:2 sida  212) med Olof Jonsson. Nämnd i Hjoggböle 9 åren 1682-1704 (mtl). Soldat åren 1677-1687. Sven Perssons styvson från tabell 2.
Barn (samtliga födda på Hjoggböle 9):
a/ Elisabeth Olofsdotter. Var 36 år gammal (AI:1 sida 138). Död ca 1740 i Falmark 3 (peng till kyrkan 20/1; LIII:2 sida 82).
b/ Kerstin Olofsdotter, född 1686 i Hjoggböle 9. Var 34 år gammal (Skellefteå AI:1 sida 138). Död 10/2 (bg. 16/2) 1772 i Sörfors, Umeå lfs (dödsdatum 9/2 enligt bou 2/3 1772).
c/ Jon Olofsson, var 30 år gammal omkring 1724 (AI:1 sida 138). Död ca 1767 i Falmark 3 (peng till kyrkan 18/1; LIII:2 sida 234). Nämnd i Falmark 3 från 1714 (mtl). Gift 1727 med Malin Larsdotter, född 1692 i Innervik 18. Död 1767 i Falmark 3 (peng till kyrkan 12/4; LIII:2 sida 235).
d/ Ingrid Olofsdotter. Var 28 år gammal (AI:1 sida 138). Bosatt i Luleå enligt bouppteckning efter systern Kerstin från 1772. Gift med Anders Johansson, född ca 1703. Soldat på rote 56 Kock vid Skellefteå kompani från december 1742 till 18/10 1744 (Ulf Lundström; Kenneth Mossberg).
e/ Barbro Olofsdotter, född 1695 i Hjoggböle 9 (Umeå lfs AI:6 sida 150). Var 26 år gammal (Skellefteå AI:1 sida 138). Död 11/2 (bg. 15/12) 1764 i Västerbacken, Umeå lfs. Gift 21/9 1751 i Umeå lfs med Anders Persson, född 1701. Död år 1760 före 22/6 i Abborrträsk, Lycksele sn (AI:2 sida 12). Bosatt i Tegsnäset 2, Umeå lfs (AI:6 sida 150).

124
Örneström / SV: Örneström
« skrivet: 2021-12-08, 14:11 »
Stryk ryttmästaren Arendt Wilhelm Rehbinder. Hans Christoffer von Rohrs dotter Lunetta ingick äktenskap 31/7 1705 i S:t Nikolai fs i Reval med löjtnanten Wilhelm Christopher Rehbinder från Erbarn[?] vid Kassel (källa: ministerialboken för åren 1698-1757, TLA.31.1.16; bildnummer 439 av 533).

Jämför även Adelsvapens sida om Otto Magnus Rehbinder med familj under tabell 12. Inte många rätt här.  ???

125
Örneström / SV: Örneström
« skrivet: 2021-12-08, 11:26 »
Jag lutar mig åt att Hans Christoffer von Rohrs sista maka Margareta Rehbinder, hennes styvmåg ryttmästaren Arendt Wilhelm Rehbinder, Sophia Elisabeth Rehbinder, och Wilhelmina Rehbinder (gift Taube af Karlö) tillhöde samtliga en familje- eller släktkrets som inte finns redovisad hos Adelsvapen:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rehbinder_nr_77

Enligt Åkerstein var Hans Christoffer von Rohrs dotter Margareta Hedvig von Rohr från första kullen gift med en manrichter vid namn Otto von Aderkas. Föga identisk med den Margareta Hedvig von Rohr som ingick äktenskap 22/9 1730 i Lääne-Nigula sn med fänriken Berend Otto Aderkas (EAA.1245.2.2; bildnummer 182 av 253)...?

Åkerstein har Margareta Hedvig som avliden 6/5 1749. Ministerialboken, som täcker åren 1711-1766, upplyser att ovanstående fänrikskan Aderkas, född von Rohr, dog 1/10 (bg. 25/10) 1738 i Salajõe mõis (Sallajöggi på tyska) i Lääne-Nigula sn (bildnummer 236 av 253). Den 12/5 1749 begravdes "ein klein Baron Rehbinder von Selleak" (bildnummer 241 av 253).

Berend Otto Aderkas (död 24/5 1753; bildnummer 243) ingick ett nytt gifte 29/5 1746 med Sophia Elisabeth Rehbinder (bildnummer 186). Deras dotter Margareta Charlotta föddes 12/9 1751 (bildnummer 138).

Berend Otto hade förmodligen en bror, assessor Georg Gustaf Aderkas, som gifte sig första gången 16/7 1728 i Reval (notisen införd i Lääne-Nigulas vigsellängd; bildnummer 181) med Helena Christiana von Rohr, och andra gången med Wilhelmina Rehbinders dotter Gertrud Margareta Taube af Karlö. 

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Taube_af_Karl%C3%B6_nr_34 (TAB 6)

126
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-12-01, 02:50 »
Är det klarlagt att Anna Hägg var Lars Krabbes biologiska mor, och inte en möjlig styvmor...? 

127
Norberg / SV: Norberg og slekten Löwenhielm
« skrivet: 2021-11-21, 21:56 »
Jag ser att Vidrik Norberg redan diskuterats på Arkivverkets forum.

https://forum.arkivverket.no/topic/108827-23122-widrich-petterson-norberg-f%C3%B8dt-1736-norge-sverige/


Vidrik omnämns även i tråden om resande i Jämtland:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=128798.msg1306296#msg1306296


År 1764 i maj: "4. 6. Alexander. Mäster Widrich Nordberg och dess hustru Anna Catharina Zachrisdotter ifrån Fredrichsstad i Norrige." (Sunne C:2 sida 5/3)

Bland faddrarna märks en piga vid namn Märeta Olofsdotter i Västanede.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036219_00013


År 1764: "Sept: 14 dödde af Hiertsprång, och d. 16 Ejudem begrof norska mannen Widric Norbergs son Alexander. 4 1/2 månad gammal." (Norderö C:1 sida 155/139)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035960_00048


Ett intressant fynd om en Per hästskärares son Vidrik död under föräldrarnas resa år 1738 i Lesja sn i Oppland fylke i en ålder av 17 veckor och 2(?) dagar.

https://media.digitalarkivet.no/view/9236/44791/56


Sockenapotekaren Vidrik Norberg noteras med födelseåret 1736 och hans son Nils Peter såsom född 25/9(?) 1759. (Marby AI:1 sida 2).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035882_00035


Tillägg: En son Erik Norberg döptes 14/11 1761 i Trondheim.

https://media.digitalarkivet.no/view/2329/14722/174


Vidrik Pet. Norberg begravdes 7/4 1786 i Skogn sn i Nord-Trøndelag fylke vid 55 års ålder.

https://media.digitalarkivet.no/view/16392/50971/6

128
Holst / SV: Holst
« skrivet: 2021-11-21, 19:38 »
Finns någon koppling till den hustru Marta Mar[gareta?] Pedersdatter Holst som dog den 25/1 (bg. 27/1) 1785 i Kristiansund vid 42 års ålder? Jag kan inte uttyda makeens namn i längden.

https://media.digitalarkivet.no/view/2283/255


Se även denna tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=182307.msg1603087#msg1603087

129
Norberg / SV: Norberg og slekten Löwenhielm
« skrivet: 2021-11-21, 19:35 »
Hanne: Hur många barn hade Nils Peter Norberg? Jag fick napp på fem stycken:


- Johanna Margareta Norberg, född (döpt 19/1) 1779 i Trondheim.
https://media.digitalarkivet.no/view/16327/50756/47

- Vidrik Norberg, född 19/1 (döpt 4/2) 1781 i Kristiansund. Död där 27/1 (bg. 3/2) 1788.
https://media.digitalarkivet.no/view/16101/144
https://media.digitalarkivet.no/view/2283/257

- Ingeborg Christina Norberg, född 11/12 1785 (döpt 5/1 1786) i Kristiansund.
https://media.digitalarkivet.no/view/2283/14534/7

- Vidrik Norberg, född 28/9 (döpt 12/10) 1788 i Kristiansund. Död där 8/12 (bg. 13/12) 1789.
https://media.digitalarkivet.no/view/2283/14534/22
https://media.digitalarkivet.no/view/2283/258

- Ole Peter Norberg, född 19/11 (döpt 5/12) 1790 i Kristiansund.
https://media.digitalarkivet.no/view/2283/14534/36

- Vidrika Norberg, född 7/9 (döpt 22/9) 1793 i Kristiansund.
https://media.digitalarkivet.no/view/2283/14534/51


En släkting bör väl vara den Ole Peter Norberg som dog 16/8 (bg. 19/8) 1825 i Trondheim vid 72 års ålder.
https://media.digitalarkivet.no/view/16331/50772/33

Ovisst huruvida denne är identisk med Ole Norberg, som med Ingeborg Olsdatter låtit döpta deras barn till Marta den 30/10 1786 i Bolsøy sn i Møre og Romsdal fylke.
https://media.digitalarkivet.no/view/16053/49751/22


För min del för det relativt ovanliga förnamnet Vidrik tankarna till resandesläkten Gripenfeldt:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=128973.0

130
Per: Ett sent tack för ditt svar. Hoppas att nya uppgifter träder fram så småningom.  :)

Lennart: Vad är din källa till Gullick Larssons hustru Sigrid Jonsdotter? Tack på förhand.

131
Jag undrar om de är befryndade med släkten Mårten Andersson SADGA mfl i Laisovagge,Njarg,Arjeplog?

Någon sådan koppling kan jag inte erinra mig. Hur så?  ???

132
Hej och välkommen till Anbytarforum, Mattias!

Clemet Anderssons yngsta dotter Kerstin efterlämnade barn, och du kan fortsätta i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet.

AI:2 (1772-1802) sida 45: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034679_00056

AI:3 (1803-1813) sida 254: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034680_00193

133
Burman / SV: Burman
« skrivet: 2021-11-07, 14:32 »
Niklas: Intressant. Claes Burman begravdes 16/6 1722 i Åbo domkyrka.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=43787021

Hans hustru Maria von Bergen döptes troligen 8/9 1672 i Tyska fs. Maria var tidigare gift med vinhandlaren Jonas Lang (begravd 12/1 1699 i Nikolai fs). Deras dotter Catharina Lang (död 7/4 1749 i Åbo svenska församling vid 51 års ålder) gifte sig första gången 19/6 1715 i Nikolai fs med tullinspektör Erik Leijer (död eller begravd 6/6 1721 i Skänninge sn) och andra gången med boktryckaren Johan Kempe i Åbo.

134
Vid Erik Högmodigs dotter Catharinas dop 2/9 1778 påträffas bland faddrarna drängen Jakob Eriksson i Ersnäs (C:4 sida 335). Denne passar in som född 25/8 1753 i Hertsön (C:3 sida 320) och i så fall blir de eftersökta föräldrarna till Högmodig soldaten Erik Eriksson Brask och Anna Eriksdotter (DII:1a sida 277).

Förresten invänder jag mig mot Bengt-Görans påstående: "Tyvärr är hfl för åren i början på 1770 talet borta." Faktum är att AI:5 saknar föregångare och att DII:1 (1765-1780) är en naturlig fortsättning på AI:4 (1749-1764). Hur man lyckats med dessa olyckliga felmärkningar av volymerna övergår mitt förstånd. Alltså skulle nuvarande AI:1 ha signumet DII:1, nuvarande DII:1 vara DII:5 och nuvarande AI:5 vara AI:1.  >:(

135
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2021-11-02, 08:36 »
På det viset, intressant. Jag tackar och låter saken bero, samt länkar till en annan relaterad tråd med förhoppning om eventuella synpunkter. 

https://forum.rotter.se/index.php?topic=76248.0

136
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-11-01, 11:27 »
Skärmdump från Nils Burmans släktbok, sida 32. Elisabeth Blix syster Anna var gift med handelsman Mårten Olofsson i Stockholm, en trovärdig uppgift då denne Mårten omnämns på åtskilliga ställen i Christoffer Hanssons räkenskapsbok. Nätuppgifter har Anna Carlsdotter Blix som död år 1680 i Narva, vilket verkar lite skumt. Källa...? Säkert är att Anna avlidit barnlös och ärvdes av sina systrar (Härnösands RR 24/9 1694, §6).

En annan syster Sara var gift med en lagman i Jämtland, är det möjligt att gräva upp denne...?

137
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2021-11-01, 10:42 »
Åh, vad roligt. På vilka ställen i Nätra sn har hustru Gertrud gått att påträffa...?

En Nils Segersson fanns i Nänsjö året 1569, men icke före och efter:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044308_00049


Sida 26 i Bertil Alanders avskrift av Johan Bures släktbok från 1714 (Genealogica X37 hos UUB): "H: Hans i Säberåd och Hernösand gift med Anna Segericsd:r ifrån Nensjö.

Belägget för Annas fadersnamn framgår av en kvittens daterad Säbrå den 1/2 1603:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044343_00089


Kan Gertrud ha gift om sig med en Jakob i Nätra...? Christoffer Hanssons äldste kände storebror hette Jakob (Zebrozynthius) som bör ha namngetts efter någon, måhända Annas styvfader.

Om kyrkoherden Hans Laurentii i Säbrå hade Bygdén infört i herdaminnet: "Första hustrun hade ärft en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll som gåfva af mor och syskon och hvilken såldes, »då han for för att magistrera» i Tyskland."

Detta framgår dock inte av Christoffer Hanssons räkenskapsbok (bild 19/208 hos Alvin, se skärmdump nedan) och inte heller framgår någonstans att han och Jakob skulle vara halvbröder. Därför tror jag inte att kyrkoherden herr Hans varit gift två gånger.

Jag hittar inte Obol på Google Maps, men väl Åbord i Högsjö sn.

138
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2021-10-31, 05:04 »
Bureforskare ! Jag har sett på ancestry i några publika medlemsträd att Nils Larsson, tullnär i Stockholm skulle vara son till kyrkoherden i Säbrå Laurentius Svenonis, är där någon som kan bekräfta det ? Jag har kollat Buresläkten på CD-skivan, men där finns han inte med.
Gert Påhlsson


Gert: Inte förrän nu läste jag din fråga. Kopplingen ifråga är tagen ur luften och saknar substans.


Annika: Tack för länken till Christoffer Hanssons räkenskapsbok! Intressanta noteringar, exempelvis på sida 71 (bildnummer 88 av 208 i Alvin) lägger jag märke till en genomförd rannsakning från 25/3 1635 med tre namngivna bönder om den jord som Christoffer och hans syskon borde ha fått ärva efter deras mormoder, hustru Gertrud i Nätra. Kollade då upp Seger Olofsson i Nänsjö, Gudmundrå sn. Denne omnämns i tiondelängder blott åren 1558-1560, varpå hustru Gertrud tog över åren 1561-1562.

1557: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044296_00160

1558: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044297_00071

1559: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044298_00071

1560: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051940_00086

1561: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044300_00080

1562: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044301_00070

1563: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044302_00541

Om möjligt, har någon redan påträffat hustru Gertrud i längder till Nätra sn för senare årtal...?

139
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-10-30, 20:41 »
Nej, inget om Carl Persson Blix. Däremot har Måns och Kerstin ytterligare en dotter g m guldsmeden Hans Larsson i Härnösand. (RR 1681 19/4 §21)


Dottern i fråga var förutnämnda Elisabeth Carlsdotter Blix, som jämte hennes systerson Jakob Persson m.m. framträdde i Härnösands RR 22/9 1694, §2 samt 24/9 1694, §6.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3179 (1694) Bild 5740 / Sida 566 (AID: v421973.b5740.s566, NAD: SE/RA/42042202)

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3179 (1694) Bild 5760 / Sida 568 (AID: v421973.b5760.s568, NAD: SE/RA/42042202)

Elisabeth Blix (begravd 18/10 1696 i Själevad sn vid 88 1/2 års ålder) var senast 1632 gift med Hans Larsson i Härnösand (Christoffer Hanssons svåger enligt dennes räkenskapsbok):

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0064&pid=alvin-record:340750


Bland makarnas barn märks dottern Kerstin Hansdotter Kruus (begravd 27/4 1698 i Själevad sn) gift med befallningsmannen i Ångermanlands norra kontrakt Johan Persson Höök (begravd 30/3 1690 i Själevad sn).


En annan dotter Malin Kruus blev bortgift till Soikkina kungsgård i Ingermanland, se: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Segercrantz_af_S%C3%A5tevalla_nr_1766

Riddarhuset: Åkersteins genealogier (o) 11.Sa-So Bild 1690 (AID: v910871.b1690, NAD: )

Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Döda:7 (1800-1899) Bild 90 / Sida 4 (AID: v910585.b90.s4, NAD: )


En Carl Hansson Kruus omnämnd i Härnösands RR 22/9 1679, §1.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3162 (1679) Bild 5310 / Sida 516 (AID: v421956.b5310.s516, NAD: SE/RA/42042202)


Även Jakob Hansson Kruus i Härnösand måste ha tillhört familjen. Bland Jakobs barn återfinns Elisabeth Kruus gift 13/10 1695 i Offerdal sn, samt Hans Kruus/Kruse som blev lantmätare och sedermera överinspektor (död 1724 i Selet 3, Lövånger sn efter den 8/3 [AI:2 sida 142] och gravsattes den 13/9 [C:2 trasig sida 3v].)

https://forum.rotter.se/index.php?topic=45155.msg685540#msg685540

https://forum.rotter.se/index.php?topic=45156.msg685547#msg685547

140
Introducerad adel - H / SV: (Hästhufvud) Otto Nilsson
« skrivet: 2021-10-30, 19:41 »
Vet Du hur det står till med detta? Jag utgår dock ifrån att Schlegel och Klingspor är mer rätt än Geni.


Geni är ju ingen egentlig källa, så man skall utgå från Schlegel och Klingspors verk. Beträffande Anna Persdotter så refererar Lennart Zeitfelts artikel på sida 300 i Släkt och Hävd 1973:2 till sida 252 i Bertil Boëthius år 1965 utgivna "Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott : uppkomst, medeltid, tidig vasatid". Kolla gärna upp vad som står där.


Jag har inte gjort ytterligare efterforskning i fallet Nordenskiöld. Dyker något nytt upp så lägger jag förstås in på:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=173030.0

141
Rättelse: Borgmästaren Hans Prytz i Söderköping var son till borgaren Staffan Prytz därstädes. Tillförlitlig uppgift...?

Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:11 (1800-1899) Bild 2530 / Sida 231a (AID: v910597.b2530.s231a)

143
Agne: Kolumnen rör brudparets föräldrar. Ovanför Peter Sjömans namn står: "Snickaren sal. mastr."

Kan Anna Fahlberg vara syster till resanden Magnus Svensson Fahlberg, döpt 31/6 1719 i Falun?

144
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-10-05, 08:44 »
Anna Degerman gifte sig första gången 20/10 1740 i Umeå stad med soldaten vid Bygdeå kompani Olof Andersson Leman från Dalkarlså 3. Om denne hos Kenneth Mossberg:

"Rote 4: Soldat Olof Andersson-Leman

Född 1710-00-00 i Dalkarlså. Död 1742-10-30 i Stockholm. Antagen 1740-04-23 Avgått 1742-10-30 Till: Död. Recruterings och Utbytningsrulla af Kongl. Wästerbottens Regemente och Bygdeå Compagnie, hållen i Rickleå d. 23 April 1740; Hemmansbrukare Sven Persson som tient 20 åhr och intygas siuklig, presenterade tillika med roten, nu soldatämnet Olof Andersson född på 5te roten, 23 åhr gammal, uppfyller wäl monderingen, men är ej så lång son förra soldaten, dock undersättsig, och af stadiga lemmar, insättes för rotens vargeringskarl till widare visitation och adprobation, imedlertid står Sven till nästa GM. 1740: 23 år ogift. 1741: 21 år 1 tj.-år. Wästerbottning gift, commenderad till Finland 1741-09-19. Föräldrar: Anders Olofsson i Dalkarlså. Vigd 1740-10-20 i Umeå socken med Anna Degerman. Barn: Anders född 1740-11-16 i Ratu. Bou 1744-06-18 efter Anders Olofsson i Dalkarlså, näms avlidna sonen Olof Lemans son Anders."

Anna Degerman blev andra gången gift 21/6 1752 i Nordmaling sn med bonden Jakob Andersson i Norrbyn 2 (född 25/1 1703 i Mo, död 8/8 1782). Där avled Anna 6/12 1758 vid 58 års ålder, och skall man tro dödboken så var hennes fadersnamn Henriksdotter (F:1 sida 41).

145
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-10-04, 22:32 »
När Brita Hansdotters och Nils Anderssons, troligt första barn Anders i Täfteå, döps i december 1730, var pigan Anna Degerman i staden fadder. Vet ej om hon hör till släkten som evt. var från Innertavle (enligt inlägg i forumet).

Någon med detta namn påträffas icke i C:1 sids 110, däremot en piga Barbro Abrahamsdotter i Täfteå. Hon kom från Tålsmark 1 och dog ogift 1743 (AI:5 sida 238) samt var faster till soldaten Abraham Hansson Mör - se tidigare inlägg från den 9/1 kl. 21:04:18.

146
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-10-04, 21:03 »
Åren 1663-1665 hade Abraham Olofsson fyra hemmavarande barn - en son och tre döttrar. Åren 1674-1675 fanns i samma hushåll en son, en sonhustru, en dotter och en måg. Åren 1678-1679 en dotter (antagligen Margareta, som förblev ogift). Åren 1680-1682 två döttrar. År 1683 två syskon hos Nils Abrahamsson.

Hustru Malin Abrahamsdotter förefaller ha blivit änka senast 1679, och av tidigare inlägg framgår att hon levde än 1685 samt dött barnlös någon gång före hösten 1698.

Det kan inte uteslutas att Brita och Margareta Nilsdöttrar samt soldaten Per Göks hustru Karin var dotterbarn till Abraham Olofsson på Västerhiske 2, men i så fall genom tredje dottern som bodde hemma än 1665.

148
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-10-04, 17:58 »
Jag efterlyste dem vars öden jag inte kände till i Släkt och hävd (nr 3-4 1990), men utan svar.

För allmän kännedom återger jag Karl Görans efterlysning här. Får dock ingen träff i Arkiv Digitals bou-register.  ???

149
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-10-04, 17:03 »
Annika: Mycket väl forskat med att försöka räta ut Drakarna, stort TACK skall du ha från oss andra. m(_ _)m


Apropå äldsta anfadern Per Andersson i Älvsta som fått ärva sin släkting Rådgerd, hustru till borgmästaren Lars smältare i Västerås, så har jag inte Stockholms tänkebok för åren 1524-1529 digitalt för att lättare kunna återge innehållet här på forumet. Sitter någon händelsevis på...

"Stockholms stads tänkebok 1524-29 / av M:r Olauus Petri Phase : häfte 1-2 1929, häfte 3, register, 1940 (Skrifter utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund; Vol. 11)" ?


Lars smältares arvingar enligt tänkeboken den 29/4 1525 (sida 67-68):
- Jakob Andersson i Tuskö, Börstil sn
- Olof Holmgersson
- Anders Eskilsson i Öregrund
- Anders Persson i Lund, Valö sn enligt personregistret
- Hans Olofsson i Långalma, Börstil sn
- hustru Birgitta i Löhammar, Harg sn (Erik smältares syster)
- Jakob Anderssons systerdotter i Harg sn

Hustru Rådgerds arvingar enligt tänkeboken den 27/4 1528 (sida 215-216):
- Olof Jakobsson i Fiskeby, Hälsingtuna sn
- Per Andersson i Älvsta, Jättendal sn

150
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-10-04, 16:20 »
Nils Olofsson i Öregrund kan vara identisk med Olof Nilssons son på Västerhiske 8 i 1662:års mantalslängd, men sonen ifråga skulle annars kunna vara soldaten Anders Olofsson Hara - se nedan. I domboken refereras till brev från borgmästare och råd i Öregrund från 24/3 (29/3?) 1695 samt ett protokollsutdrag därifrån daterat den 9/3. Oturligt nog så har domboksrenovationerna för Öregrund luckor för åren 1693-1695, och bevarade originalböcker finns egentligen först från 1819. I 1694:års mtl för Öregrund påträffas under Västra roten en Hans Teegman respektive Per Jonsson Kubb - efternamn som känns igen från Umeå stad.


Ur Lennart Anderssons "Umeåbygdens knektar 1620-1695", sida 246 - Västerhiske:

"ANDERS OLOVSSON. Utskrivningsår 1662.

Lejd av Olov Nilsson. Fanns i hemorten 1663, i Malmö 1664, i Kristianstad 1666 — 1669 och tydligen i Landskrona och Hälsinborg 1671— 1672. Han mönstrade i Umeå 1673 med tillnamn "HARA". Sedan följer han Peter Stacks kompani till Göteborg 1675 och till Stockholm i april 1676 och där övertar Anders Sparrfelt kompaniet. Anders går ut i sjöstriden med danskarna omedelbart efter ankomsten till Stockholm och dog i sjöslaget vid södra Öland 1 juni 1676. R 1663:6 f. R 1664:5 f. R 1671—72:6 f. R 1676:6."

151
Introducerad adel - H / SV: (Hästhufvud) Otto Nilsson
« skrivet: 2021-10-03, 13:51 »
Jag svarar mig själv. Har funnit ut att det handlar om den icke introducerade adeln Hästhufvud. Jag skall kolla i Schlegel och Klingspors bok.

Tryckt litteratur (o) Schlegel:1 Bild 70 / Sida 135 (AID: v102734.b70.s135)

152
Möjligt. År 1665 upptog en Hans Olofsson Hörneå 3 på fyra års frihet (källa: Agneta Olofsson). Hans finns i längderna fram tills 1675, och dennes hustru Dordi åren 1678-1679. Makarna hade två hemmavarande döttrar år 1674.

153
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-10-02, 20:08 »
Så Brita Nilsdotter i Täfteå och systern Margareta i Baggböle, kan ha varit släkt med Abraham Olofsson, och kusiner till Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske.
I Baggböle finns bara knekten Samuel Degermans hustru Marget, som saknar efternamn i mantal 1714.
Agneta Olofsson uppger även (i familjeregistret) att Maria Hansdotter (dotter till Brita Nilsdr, troligtvis), ville ta upp Nils Larssons hemman (öde 1695) i Innertavle 1724. Kanske fanns släktskap där.


Gun: Kan följande upplysningar under Västerhiske övriga vara till hjälp?

Dmb95 /5: Nils Abrahamsson och Carl Mårtensson i Hiske samt Nils Olofsson i Röbäck med sina syskon och Daniel Eriksson i Hissjön med sina medsyskon funnes nu efter Ransakning och vittnes intygande vara närmast skylda med sal Nils Olofsson o hustru Malin Olofsdotter vilka uti Öregrund barnlösa avlidit..


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3970 (1695) Bild 7410 / sid 731 (AID: v427340.b7410.s731, NAD: SE/RA/42042202)

154
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3965 (1672-1674) Bild 2500 / Sida 485 (AID: v427335.b2500.s485, NAD: SE/RA/42042202)

155
Övriga släkter - G / SV: Gene
« skrivet: 2021-09-25, 11:12 »
Är det inte från dig Constantinus jag har fått följande anteckningar?

Nej, aldrig läst förmyndarkammarens protokoll förut. Instrumentmakaren med familj påträffas icke i bou-registret.

156
Övriga släkter - G / SV: Gene
« skrivet: 2021-09-25, 03:05 »
Olof Abrahamsson Genes tredje och sista hustru hette Anna Jonsdotter Berg (Härnösands dombok 22/7 1695 §2). Hon var borgaren Olof Jonssons sondotter från Falun, dock felaktigt namngiven såsom Brita i Hülpers genealogier, volym 5 sida 124 rörande den så kallade Halvstadra-släkten som inkluderar bl.a. Nyman, Hansen och Andersen:

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0129&pid=alvin-record:189047

Schlegel och Klingspors verk, sida 205, har Anna Berg från Falun som född 24/8 1645 dock med ett frågetecken utsatt, och död 30/4 1710. Anna blev sista gången gift med hovrättskommissarien Olof Sondell. Arnäs dombok 1/12 1708 §44: "... framledne borgmästarens i Hernösand Olof Abrahamson Genes successor matrimonii kommissarien Sondell ..."

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3495 (1708) Bild 4640 / sid 459 (AID: v494173b.b4640.s459, NAD: SE/RA/42042202)

Olof Sondell (1669-1739) från Börje sn blev häradshövding i Jämtland år 1718 och adlades 12/2 1720 till Olivestjerna, men introducerades aldrig hos Riddarhuset.

Tryckt litteratur (o) Schlegel:1 Bild 105 / sid 205 (AID: v102734.b105.s205)

Jag undrar om Anna Jonsdotter Berg varit gift två eller tre gånger? Har hennes "andre" man Erik Hærun [?] någonsin existerat...?

157
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2021-09-24, 09:47 »
[...]

Två systrar Arnqvist från Umeå bodde i Söderhamn en kortare period: Maria åren 1761-1765, och Catharina åren 1771-1773 (AI:5 sida 116, längst nedan). De var barn till Jon Persson (1700-1780) och Maria Hansdotter (1704-1771) på Innertavle 2 i Umeå lfs. I sammanhanget kan nämnas att även två av deras bröder antagit släktnamnet Arnqvist och slagit sig ned i Umeå stad: Johan, som blev tullskrivare (född 27/9 1737, död 13/12 1800) respektive Erik, som blev skräddare (född 10/4 1744, borta 1782).

[...]

Detta har inte med Söderhamn att göra men jag måste ändock rätta mig själv. Tullskrivaren i Umeå stad Johan Arnqvist föddes 29/3 1737 i Innertavle 2, Umeå lfs, och inget annat. Beklagar felet. m(_ _)m


Till Anders Olsson vill jag tipsa om volym 271 från Nordinska samlingen hos Uppsala universitetsbibliotek, med genealogiska tabeller över 76 norrländska ätter med betoning på södra landsdelen - alltså Hälsingland och Gästrikland. Förhoppningsvis hittar du något matnyttigt där.

https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A380047&dswid=-1687

158
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2021-09-24, 08:58 »
Oops. Först nu på morgonen läste jag Sten Möllers artikel, och upptäckte då att jag förbisett en notis från Stockholms tänkebok 30/8 1615 (sida 122-123 i avskriften):

"Stodo och op för retten, Sifridh Olofßon, och Erich Jngemundßon, rådman och opsade sitt förmynderskap för Laß Nilßon, s. framlidne Nils Biugg son, som nu war tiugu och tre ähr gammell, huilken och nu för retten tillstädes war, och giorde be:de sinne förmÿndere tienstwiiligh taksäijelße, att de hans ägendom weil förståt hafwe, och giordt honom der på godh rekänskap."

Då utesluter jag inte möjligheten att denne Lars Nilsson [Bjugg] född cirka 1592 (var god bortse från min tidigare anmärkning att fadern skulle ha gift om sig efter 20/4 1594) kan vara svärfar till Erik Fluur i Skellefteå lfs. Ett visst stöd finns i och med att Erik Fluur låtit döpa två söner till just Lars 24/10 1652 respektive 24/6 1658 i Njurunda sn.

Har Erik Fluurs hustru Kerstin Bjugg påträffats med namn på pränt i primärkällor? Tunaeus prästkrönika rörande Skellefteå lämnade fältet tomt för Erik Fluur Emporagrius första hustru "ifrån Gestrikeland".

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 2820 / sid 488 (AID: v910032.b2820.s488, NAD: SE/HLA/1060167)


Tillägg: Erik Fluur hade ytterligare två döttrar ej nämnda i Bygdéns herdaminne. Dels Margareta Fluur, döpt 12/4 1657 i Njurunda sn och möjligen uppkallad efter sin - för oss okända - mormor. Dels Kerstin Fluur, som tillsammans med soldaten Jon Hansson Smålänning fått ett barn fött 8/8 1690 i Stockholm (Skellefteå dombok 19-23/8 1691).

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3966 (1691) Bild 6110 / sid 598 (AID: v427336.b6110.s598, NAD: SE/RA/42042202)

159
Bjugg / SV: Bjugg
« skrivet: 2021-09-18, 23:52 »
Nils Bjugg, befallningsman på Stockholms slott hade en dotter Christina Bjugg g1. med Olof Persson (d. 1631), befallningsman på Stockholms slott och g2. med Hans Israelsson. Nils Bjugg var enl Elgenstierna troligen av samma släkt som Anders Bjugg (d. 1679), stamfader för ätten Lillienstierna.
 
Finns det någon som vet mer om denna Stockholmssläkt?

En sammanställning finns på: https://forum.rotter.se/index.php?topic=180681.msg1596794#msg1596794

160
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2021-09-18, 23:12 »
Annikas antagande om Johan Bjugg såsom anhörig till Anders Bjugg, adlad Lilliestierna (nr. 888), visade sig stämma. Enligt en riddarhusgenealog hade Anders Bjugg två kända syskon vid namn Johan och Margareta. Johan Bjugg blev rådman i Stockholm, och påträffas föjdaktigen på sida 188 i Stockholms rådhus och råd, del II. Han var gift med Helena Hård af Segerstad, vars härstamning måste vara felaktig i verket om man jämför med Adelsvapens sajt.

Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:9 (1800-1899) Bild 3000 / sid 269 (AID: v910595.b3000.s269)

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1210 / sid 189 (AID: v910440.b1210.s189)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/H%C3%A5rd_af_Segerstad_nr_17 (TAB 14)

Av en handling från 1764 framgår att Anders Bjugg föddes 30/11 1631, och blev döpt i just Nikolai fs.

Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 8.L Bild 2550 / sid 217 (AID: v910853.b2550.s217)

Då kan man vara säker på hans föräldrar och syskon som redovisas här:


Olof Persson, död 1635 i Nikolai fs (bg.15/9, LIa1:5). Borgare i Stockholm, svor eden 8/3 1626 med rådmannen Olof Eriksson och skräddaren Per Nilsson som löftesmän (tänkebok, sida 293 i Stadsarkivets avskrift).
Gift före 8/3 1626 (tänkebok) med Kerstin Bjugg. Omgift med Hans Israelsson?
Alternativt begravdes Olof Perssons änka 4/11 1663 i Klara fs (Nikolai LIa1:28).
Kända barn:
a/ Per Olofsson, född (döpt 4/10) 1624 i Nikolai fs. Förmodligen död ung.
b/ Johan Olofsson Bjugg, född (döpt 6/6) 1626 i Nikolai fs. Död 30/9 1680 (bg. 20/1 1681) i Nikolai fs. Rådman i Stockholm.
c/ Clara Olofsdotter, född (döpt 23/5) 1628 i Nikolai fs. Död 1628 i Nikolai fs (peng till kyrkan 29/5; LIa1:2). Måhända signalerar namnet en avlägsen koppling till kanslisten Rasmus Ludvigssons änka Clara Nilsdotter (tänkebok 22/3 1596; sida 22-23 i avskriften).
d/ Matts Olofsson, född (döpt 22/2) 1629 i Nikolai fs. Död 1629 i Nikolai fs (bg. 26/3; LI:a1:2).
e/ Olof Olofsson, född (döpt 16/7) 1630 i Nikolai fs. Död 1631 i Nikolai fs (bg. 4/8; LIa1:2).
f/ Anders Olofsson Bjugg, född och döpt 30/11 1631 i Nikolai fs. Död 5/6 (bg. 14/9) 1679 i Nikolai fs. Sekreterare, från 24/9 1675 adlad Lilliestierna.
g/ Margareta Olofsdotter Bjugg, född (döpt 19/8) 1634 i Nikolai fs. Gift före 6/4 1668 (personregister till Rullor 1620-1723) med ryttmästaren vid Upplands kavalleriregemente Alexander Brandt.


Härmed tar jag kål på två allmönt florerande myter, dels att familjefadern Olof Persson skulle vara befallningsman - men det var han aldrig. Och dels att kyrkoherden i Skellefteå lfs, Erik Fluur Emporagrius första hustru Christina Bjugg från Gästrikland skulle tillhöra denna familj enligt olika nätsajter men belägg saknas för att så är fallet!   


Familjemodern Kerstin Bjugg med syskon blev föräldralösa tidigt. Den 13/9 1603 utsåg rådhusrätten tre förmyndare - kammarskrivaren Christoffer Jönsson (barnens kusin på fädernet), vägaren Henrik Hansson (ingift på mödernet) och oskylde rådmannen Mickel Hansson. De senare två uppsade förmynderskapet redan den 20/6 1604, och ersattes efter någon tid av Erik Ingemundsson och Sigfrid Olofsson som så småningom uppsade förmynderskapet den 10/10 1618. Efter genomgång av avskrifter till tänkeböckerna framträder en bild av två bröder med respektive familj som bildar ätten Bjugg:


Jöns Larsson.
Gift med NN, död såsom änka före november 1604 (Stockholms tänkebok 10/11 och 17/11 1604; sida 348 respektive 352 i avskriften). Förmodligen bosatt i Uppsala.
Barn;
a/ Christoffer Jönsson. Nils Bjuggs brorsbarn (tänkebok 18/7 1604; sida 259 i avskriften). Kammarskrivare i Stockholm, senare bosatt i Södermanland (tänkebok 10/10 1618; sida 276 i avskriften).

Christoffers halvbröder, oklart på vilken sida:
- Måns Jönsson, död före 20/5 1615 (tänkebok, sida 67-68 i avskriften). Var gift och  efterlämnade två barn Jöns och Anders Månssöner i Västergötland.
- Severin Jönsson, död barnlös före 20/5 1615 (tänkebok). Ståthållare på Älvsborgs slott.


Nils Larsson Bjugg. Var fogde i Långhundra härad (tänkebok 23/10 1586; sida 273 i avskriften) och sedermera befallningsman på Stockholms slott (tänkebok 26/8 1590; sida 208 i avskriften). Levde än 8/1 (indirekt 12/3) 1599 (tänkebok; sida 214 respektive 224 i avskriften) men var död före 4/1 1602 (tänkebok; sida 183-184 i avskriften). Den 10/6 1603 gavs peng till Nikolai fs för honom och hans lilla dotter.
Gift första gången med Dorotea, död barnlös före 20/4 1594 (tänkebok; sida 204 i avskriften), Hennes systerdotter var gift med borgaren Mårten Eriksson på Norrmalm. Dorotea fanns bland arvingarna till Sigfrid bältare och dennes hustru på  Norrmalm, som var döda före 27/6 1590 (tänkebok; sida 184-185 i avskriften).
Gift andra gången efter 20/4 1594 med Karin, död 1604 efter 18/6 men före 18/7 (tänkebok; sida 244 respektive 258-259 i avskriften). Karin omgift före 13/9 1603 med Arvid Nilsson (tänkebok; sida 114 i avskriften). Karin var släkt med vägaren Henrik Hanssons framlidna hustru (tänkebok 18/7 1604; sida 258-259 i avskriften). Henrik var en av förmyndarna för Nils Bjuggs barn mellan 13/9 1603 och 20/6 1604 (tänkebok; sida 114 respektive 245 i avskriften).
Kända barn:
2a/ NN Nilsdotter Bjugg. Gift före 8/10 1618 (tänkebok; sida 271 i avskriften) med en Anders Persson.
2b/ Kerstin Nilsdotter Bjugg. Gift med borgaren Olof Persson, se längre ovan.
2c/ NN Nilsdotter Bjugg, död före 10/6 1603 i Nikolai fs.

161
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2021-09-18, 17:16 »
Känns mycket troligt att du har hittat magister Jonas hustru, som därmed var knappa 19 år vid vigseln i november 1650! Margareta Eliasdotters mamma, som dog hos Helena Edhelia och Petter Dijkman 1692 var alltså i sådana fall identisk med Malin Abelsdotter.

Jupp. Roligt att Malins gravskrift finns bevarad på Uppsala universitetsbibliotek!  ;D

De äldsta barnen till Jonas Ivarsson Edhelius kan väl ha varit födda på västra Norrmalm, alltså Klara som redan på den tiden utgjorde en mycket stor församling. Jag har alldeles för många gånger grämt mig över dess avsaknad av ministerialböcker bortom 1740-talet samt räkenskapsböcker bortom 1680.  :(

Apropå Ivar Olofssons fastighet så kan man prova att bläddra bland korten i "Fastighetsregister 1675-1875" hos Stadsarkivet och hoppas på fynd där. Däremot ägde hans son Per en fastighet på Ladugårdslandet, se bifogade utdrag.

Mer läsning hos Arkiv Digital: http://blog.arkivdigital.se/tag/fastighetsregister-1675-1875/

När det gäller Bjugg så har jag gjort flera fynd, och ber att återkomma i ärendet.

162
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2021-09-17, 22:34 »
Annika: Åh, vad roligt med många nya pusselbitar!  ;D  Hm, Helena Johansdotter Edhelia gift Källman får vi grunna vidare på.  ???

Bra att du pekat på Johan Bjugg! Denne var gift, ty han lät döpa sin son till Olof Bjugg 1/5 1655 i Nikolai fs (CIa1:3 sida 187). Men vad är känt om Johans förmodade styvfader Hans Israelsson utan känd vistelseort - skulle denne kunna passa in som fader till Ivar Ivarsson Edhelius första hustru Maria Hansdotter, måtro...?

Dessutom blir man fundersam på varför en kyrkoherde på landsbygden behövde en fastighet i staden. Bifogar utdrag från Stockholms tänkebok nedan. Synpunkter välkomnas.

Ivar Olofsson hade en ytterligare son vid namn Jakob Ivarsson Edhman enligt Arvid Hedbergs år 1949 utgivna "Stockholms bokbindare 1460-1880 : anteckningar. Bd 1, Tiden från 1460 till omkring 1700". Jakobs dotter Brita döptes 5/12 1665 i Nikolai fs (CIa1:2 sida 203).

Dessutom tror jag mig, med hjälp av samma verk, kunna koppla ihop kanslisten Elias Andersson såsom svärfader till Jonas Ivarsson Edhelius. Elias gifte sig 1/11 1631 i Nikolai fs med Malin Abelsdotter, och deras dotter Margareta döptes 17/2 1632 i Nikolai fs med Salomon Persson [Blix] bland faddrarna (CIa1:2 sida 76). Elias Andersson begravdes i Jakob fs, där peng gavs efter honom 28/11 1666 (Jakob och Johannes LIa:23 sida 25, jämför även en annan notis från 20/7 1668; LIa:25 sida 8 ). Malin skulle kunna vara en dotter till kamreraren Abel Eriksson, omnämnd ett flertal gånger i tänkeböckerna mellan 23/7 1597 och 2/12 1605. Malins moder NN begravdes 5/7 1659 i Riddarholmen fs,

163
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2021-09-17, 02:37 »
Annika: Stort tack för alla dina bidrag till tråden. På frågan om ursprunget till namnet Rönberg så har jag faktiskt ingen aning. Stamfadern antog aldrig namnet Edhelius, däremot hans vuxna barn... åtminstone bland dessa som hörde till prästståndet, Per Ivarsson undantagen.

Johan Thom(s)son var ny för mig. Kan vi vara säkra på att han inte är identisk med traktören Johan Modahl på Ulriksdal...?

Någon annan med ett större intresse gör bäst i att gå genom domböcker från Sollentuna härad i jakt efter ytterligare pusselbitar.

164
Umeå stadsförsamling / SV: Johan Matsson Sundberg
« skrivet: 2021-09-13, 23:20 »
Tullskrivaren i Umeå Johan Arnqvist föddes 29/3 1737 i Innertavle 2, Umeå lfs. Han hade en bror Mattias, född 17/1 1733.

165
Övriga släkter - E / SV: Edhelius
« skrivet: 2021-09-08, 23:38 »
Nils: Tack för ditt fynd som jag just lagt till i sammanställningen! Johan Edhelius, ej Edelin, begravdes 21/9 1716 i Viksta kyrka. Han blev skrivare i Jällsta hos Erik Jäller (gift med Margareta Edhelia, tabell 2g) och noteras i mantalslängderna från och med 1700. Åren 1707-1708 fanns hos makarna Jäller bl.a. en piga vid namn Magdalena, måhända Johans blivande hustru från mtl 1709. År 1710 är Johan häradsskrivare och skrivs tillfälligt i Vallby sn. Åter Viksta 1711-1716, och därefter hans änka 1717. Vart kan Magdalena Lille senare ha tagit vägen, hm.

Befallningsmannen Erik Jäller noteras i mtl åren 1694-1709, och hans änka åren 1710-1717. År 1710 var änkans systerdotter Dijkman inneboende, måhända identisk med Margareta Dijkman från Stockholm. Hon kom att ingå äktenskap med mönsterskrivaren Johan Bergvall från Uppsala (regementspastorns svåger, se tabell 2c) vilken begravdes 27/12 1715 i Skederids kyrka. Två kända barn: 

a/ Gustav Bergvall, född 11/8 (döpt 17/10) 1711 i Valde, Skäfthammar sn. Död (bg. 7/7) 1717 i Ulvriset, Skederid sn.
b/ Helena Margareta Bergvall, född (döpt 12/4) 1715 i Ulvriset, Skederid sn. 
 
Familjen Bergvall bodde i Ulvriset åren 1715-1718 (mtl). Vart kan Margareta Dijkman senare ha tagit vägen, hm.
 
 
Till samma släktkrets tillhörde troligen Margareta Edhelia, död 1715 i Ulriksdal, Solna sn (gravöppning 6/12; LIa:3 sida 39). Hon gifte sig 8/5 1695 i Solna sn med traktören på Ulriksdal Johan Modahl, död 1716 (gravöppning 24/11; Solna LIa:3 sida 45). Två kända barn: 
 
a/ Catharina Modahl, född (döpt 2/2) 1696 i Solna sn.
b/ Lars Modahl, född (döpt 13/1) 1699 i Solna sn.
 
En hustru Catharina Edhelia var åren 1702-1706 skriven under Järva krog i Solna sn, som ingick i arrendet av Ulriksdals värdshus.

http://www.burtu.se/dokument/ulriksdals_wardshus.html

166
Övriga släkter - E / Edhelius
« skrivet: 2021-09-08, 03:09 »
Här kommer vad jag samlat ihop om prästerliga ätten Edhelius från Eds socken i Sollentuna härad i Uppland. Kompletteringar och rättelser emottages tacksamt.  :)


Tabell 1:

Ivar Olofsson Noræus (Sollentuna LIa:1). Inskriven vid Uppsala universitet 1604 eller 1605 [Ivarus Olai Norensis]. Död 1653 i Ed sn. Kyrkoherde i Ed åren 1624-1653 (Fant-Låstboms herdaminne). Den 26/2 1628 förvärvade han en fastighet i stadens västra kvarter (Stockholms tänkebok 15/9 1629; sida 325 i stadsarkivets avskrift).
Gift med NN [Helena?].
Barn med oviss ordningsföljd:
a/ Olof Ivarsson Edhelius. Inskriven 22/2 1626 [Olaus Ivari Noræskogius]. Kyrkoherde i Ed sn åren 1654-1659.
b/ Jonas Ivarsson Edhelius, se tabell 2. Inskriven okänt när.
c/ Ivar Ivarsson Edhelius, se tabell 4. Inskriven 5/6 1641.
d/ Per Ivarsson, se tabell 6. Inskriven 5/6 1641.
e/ Ebba Ivarsdotter Edhelia, se tabell 7.


Tabell 2 (från 1):

Jonas Ivarsson Edhelius, död förmodligen i slutet av 1681 i Vendel sn (bg. 10/1 1682; gravskrift hos Kungliga biblioteket). Kyrkoherde i Vendel sn åren 1659-1681.
Gift med Margareta Eliasdotter, död 1694 (bg. 11/1; gravskrift hos Uppsala universitetsbibliotek). Hennes moder NN dog i november 1692 hos sin dotterdotter Helena gift Dijkman i Stockholm (själaringning 14/11; bg. 12/12 i Klara fs).
Barn med oviss ordningsföljd:
a/ Helena Edhelia, död 31/12 1706 i Stockholm (bg. 12/2 1707 i Klara fs; gravskrift hos Kungliga biblioteket). Gift 1674 (Svenskt biografiskt lexikon) med assessor Petter Dijkman, född 1/10 1647 i Hedemora. Död 2/2 1717 (Svenskt biografiskt lexikon).
b/ Ivar Edhelius, död (bg. 29/6) 1684 i Väster-Ekeby, Vendel sn. Inskriven 9/2 1672.
c/ Jonas Edhelius, död 12/3 1694 (Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, år 1694 sida 275; gravskrift hos Uppsala universitetsbibliotek). Inskriven 9/2 1672. Kompanipräst vid Upplands infanterieregemente från 1684, och regementspastor där från 1687 med boställe i Läby sn. Gift senast 1690 (”Uppsala universitet: Akademiska konsistoriets protokoll XXII” sida 148; datum 12/3 1698) med NN Bergvall, dotter till postmästare Håkan Bergvall och Maria Johansdotter Beckia i Uppsala.
d/ Elias Edhelius, död 1709 i Värmdö sn (bg. 24/2; gravskrift hos Kungliga biblioteket). Inskriven 9/2 1672. Predikant vid Djurhamns kapell i Värmdö sn. Gift med NN Böös, dotter till en mönsterskrivare Johan Böös samt änka efter kyrkoherden i Östra Ryd sn Anders Persson Helistadius som var verksam åren 1670-1694.
e/ Johan Edhelius, se tabell 3. Inskriven 9/2 1672.
f/ Anna Edhelia, död (bg. 7/10) 1684 i Vendel sn.
g/ Margareta Edhelia, levde än 1717 (mtl). Gift 7/10 1690 i Vendel sn med befallningsmannen Erik Markusson Jäller, död ca 1709 i Jällsta, Viksta sn (mtl).


Tabell 3 (från 2):

Johan Edhelius. Befallningsman i Edebo sn, senare i Rimbo sn.
Gift med Margareta Haag i hennes första äktenskap av två. Död 1734 i Ekholmen, Veckholm sn (peng till kyrkan 30/11; LIa:2 sida 30v). Margareta omgift 28/12 1712 i Rimbo sn med befallningsmannen Tomas Holst.
Kända barn:
a/ Margareta Edhelia. Fant-Låstboms herdaminne (del 3, sida 371) uppger att hon gift sig 1713 med en korpral Per Sahlgren, men ovisst om så är fallet. Margareta var husjungfru hos sin faster, Erik Jällers änka, i Jällsta, Viksta sn åren 1716-1717 (mtl). Gift före 2/3 1719 (Hedvig Eleonora CI:4) med kontrollören Johan Schenning, möjligen från Nyen i Ingermanland.
b/ Helena Edhelia, född 20/9 (döpt 21/9) 1692 i Eke, Edebo sn. Död 1785.
c/ Petter Edhelius, född 4/3 (döpt 11/3) 1694 i Eke, Edebo sn. Död (bg. 10/3) 1702 i Eke, Edebo sn.
d/ Anna Catharina Edhelia, född 28/4 (döpt 30/4) 1695 i Eke, Edebo sn. Död 27/5 (bg. 16/6) 1698 i Eke, Edebo sn.
e/ Brita Edhelia, född 12/7 (döpt 16/7) 1696 i Eke, Edebo sn. Dopvittne 2/3 1719 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm.
f/ Ebba Edhelia, född 6/11 (döpt 7/11) 1697 i Eke, Edebo sn. Dopvittne 12/8 1722 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm.
g/ Johanna Edhelia, född 8/12 (döpt 11/12) 1698 i Eke, Edebo sn. Död 17/2 (bg. 20/2) 1699 i Eke, Edebo sn.
h/ Johan Edhelius, född 25/3 (döpt 26/3) 1700 i Eke, Edebo sn. Död (bg. 10/3) 1702 i Eke, Edebo sn.
i/ Jonas Edhelius, född 29/11 (döpt 1/12) 1701 i Eke, Edebo sn. Död (bg. 10/3) 1702 i Eke, Edebo sn.

 
Tabell 4 (från 1):

Ivar Ivarsson Edhelius, död långfredagen 13/4 1688 i Ed sn. Kyrkoherde i Ed sn åren 1659-1688.
Gift första gången 1659 (bröllopskväde hos Uppsala universitetsbibliotek) med Maria Hansdotter.
Gift andra gången med änkan Anna Eliasdotter Rhalambia från Våla sn i hennes andra äktenskap av tre. Anna tillhörde samma ätt som adliga Rålambstierna nr. 530.[1] Hon var tidigare gift med kyrkoherden i Knutby sn Johan Henriksson Kempe, som var verksam åren 1656-1658.
Barn med oviss ordningsföljd:
2a/ Maria Edhelia, se tabell 5.
2b/ Ivar Edhelius. Inskriven 30/9 1682.
2c/ Elias Edhelius. Inskriven 30/9 1682.
2d/ Johan Edhelius, död (bg. 21/9) 1716 i Viksta sn. Inskriven 16/3 1687. Häradsskrivare. Gift 29/12 1708 (bröllopskväde hos Kungliga biblioteket) med Magdalena Lille.
2e/ Petrus Edhelius, död 1695 i Ed sn (bg. 11/7; gravskrift hos Uppsala universitetsbibliotek). Inskriven 16/3 1687.
2f/ Magnus Edhelius. Inskriven 16/3 1687.
2g/ Helena Edhelia. Gift med kyrkoherden Olof Olofsson Törnbom, född 18/2 1669 i Venngarn, Sigtuna sn. Död 25/5 1743 i Ed sn (Fast-Låstboms herdaminne).

 
[1] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 1030 / sid 50b (AID: v910621.b1030.s50b)


Tabell 5 (från 4):

Maria Ivarsdotter Edhelia, dopvittne 2/7 1730 (komministerhustru 2/5 1719) i Kungs-Husby sn.
Gift 1683 (bröllopskväde hos Kungliga biblioteket) med Abraham Alm, död ca 1695 i Kungs-Husby sn genom drunkning (mtl). Skolrektor i Maria fs i Stockholm, sedermera komminister i Kungs-Husby sn.
Kända barn:
a/ Ebba Alm, född 14/11 (döpt 23/11) 1689 i Maria fs, Stockholm. Död 21/2 (bg. 3/3) 1772 i Staxhammar, Kungs-Husby sn. Gift första gången ca 1711 (mtl) med Jan Andersson, död ca 1735 i Staxhammar, Kungs-Husby sn (mtl). Gift andra gången ca 1736 (mtl) med Jakob Andersson, död 28/1 1744 i Staxhammar, Kungs-Husby sn (bou).
b/ Anna Catharina Alm, dopvittne 17/3 1747 i Kungs-Husby sn. Gift ca 1724 (mtl) med kapten Lars Forsman, död ca 1736 i Staxhammar, Kungs-Husby sn (mtl).

 
Tabell 6 (från 1):

Per Ivarsson, död 1679 i Jakob fs (peng till kyrkan 19/9; Lia:36). Bouppteckning 3/9 1680.[2] Aktuarie i Stockholm.
Gift första gången med Helena Persdotter Blix, född (döpt 27/3) 1635 i Nikolai fs. Död 1666 i Jakob fs (peng till kyrkan 1/3; LIa:23 sida 7).
Gift andra gången före 27/10 1670 (Ovikens dombok §16; Rödöns dombok 10/11 1673, §12; och Brunflos dombok 14/6 1675, §1) med änkan Dorotea Jönsdotter, död i augusti 1713 i Stockholm (bou 27/4 1714).[3] Dotter till norske kyrkoherden Jens Hemmingsen i Oviken sn, Jämtland samt änka efter lektor Johan Nilsson Vibonius, död 1666 i Härnösand.
Barn:
1a/ Petter Persson Rönberg, född (döpt 18/2) 1659 i Riddarholmen fs. Kanslist hos greve Magnus Gabriel De la Gardie 1680.
1b/ Margareta Persdotter Rönberg, född (döpt 22/5) 1660 i Riddarholmen fs. Gift första gången med landssekreteraren i Västmanland Lars Höök, död våren 1692 (bou 19/9 1694 i Stockholm). Gift andra gången med kanngjutaren Per Danberg i Nikolai fs.
1c/ Helena Persdotter, född (döpt 23/11) 1661 i Nikolai fs. Död 1662 i Jakob fs (peng till kyrkan 4/8; LIa:19 sida 13).
1d/ Johan Persson Rönberg. Tjänade hos tullnären Erik Kyding i Viborg 1680.
1e/ Magnus Persson Rönberg, född (döpt 11/11) 1664 i Jakob fs. Bodde hemma 1680.
2f/ Anders Persson Rönberg, var 11 år gammal 1680. Död 1704 i Jakob fs (gravöppning 25/4; LIa:63 sida 32), Bokhållare. Gift med Dorotea Gerling, som överlevde sin svärmoder 1713.
2g/ Ingeborg Persdotter Rönberg, var 9 år gammal 1680. Levde än 2/3 1724 (bou efter hennes man). Gift med fänriken vid artilleriet Lars Blixterfelt som stupade 29/9 1708 i slaget vid Liesna (Lewenhaupts ”Karl XII:s officerare”).
2h/ Jöns Persson Rönberg, var 5 år gammal 1680 samt död före sin moder.
2i/ NN, död 1679 i Jakob fs (peng till kyrkan 19/9; LIa:36).
 
 
[2] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:30 (1680) Bild 7320 / sid 715 (AID: v222314.b7320.s715, NAD: SE/SSA/0145a)
 
[3] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:81 (1714) Bild 2210 / sid 893 (AID: v222382.b2210.s893, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 7 (från 1):

Ebba Ivarsdotter Edhelia, levde än 1700 i Staxhammar, Kungs-Husby (mtl).
Gift första gången efter 1662 (Fant-Låstboms herdaminne) med Olof Larsson Treuderus, död ca 1671 i Vallby sn. Kyrkoherde i Vallby sn åren 1635-1671.
Gift andra gången med Abraham Eriksson Tollstadius, död 1694 i Vallby sn. Kyrkoherde i Vallby sn åren 1674-1694.
Barn:
2a/ Ebba Abrahamsdotter, dopvittne 6/1 1735 i Kungs-Husby sn.  Gift 7/3 1695 i Vallby sn (bröllopskväde hos Uppsala universitetsbibliotek) med Isak Christoffersson Molin från Stockholm (Hellströms ”Stockholms stads herdaminne”, sida 332). Isak var skolrektor i Maria fs i Stockholm men bosatt på Staxhammar i Kungs-Husby åren 1696-1721 (mtl). Isak Molins änka brukade gården 1722-1729, varpå hon lämnade över till sin dotter Helena Molin (död 31/12 1743 enligt bou). Helena var gift två gånger, först med Christian Jachi (död efter 3/8 1723; Kungs-Husby C:1 sida 28) och senare före 2/5 1726 (Kungs-Husby C:1 sida 33) med fältväbeln Johan Dubb som levde än 1758 (mtl). Ebba Abrahamsdotter hade en andra hemmavarande dotter 1724 (mtl).

167
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-09-01, 19:30 »
Maud: För din kännedom. Ur Ernst Grapes verk "Postkontor och postmästare" från 1951.

168
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-08-30, 22:48 »
Annika: Stort tack för din utförliga beskrivning av källor rörande Christoffer Andersen och Anna Drake i Rödön. Först nu ikväll konstaterar jag att makarna, ännu ogifta sommaren 1651, kan omöjligen bli föräldrar till Erik Christoffersson Hellberg som var student vid trivialskolan i Härnösand åren 1651-1662.  ;D

Jag vet inte hur man bär sig för att få upp respektive protokoll för Gudmundrå 1647 och för Härnösand 1656 hos Arkiv Digital, ifall dessa nu finns tillgängliga på sajten.  ???


Karl Göran: Tack! Nu fick jag ett napp i personregistret till Rullor 1620-1723. Jag kan notera att Mickel Jönsson Bröms på sin ålders höst kom att träda in i äktenskap 29/9 1712, tre dygn efter hans 80-årsdag, med Ingeborg Persdotter, född 25/7 1678 i Lockne och död 16/3 1763 i Bodsjö.

169
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-08-30, 10:34 »
Tack igen. Det visar sig att herr Erik Stigzelii efterleverska hette Barbro Jönsdotter enligt domboken för Revsund från 12-13/9 1690, §6 (sida 205-206 i avskriften). Eventuella barn omtalas icke. Barbro var syster till Mickel Jönsson, kallad före detta löjtnant. Han var möjligen bosatt på Alnön i Medelpad.

http://www.fornskrift.se/Avskrifter/Revsunds_domb_1649-1700_4.pdf

170
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-08-30, 08:56 »
Bör vara kyrkoherden Erik Hellbergs i Ljustorp far. Han fanns i Härnösand 1628-58 enl mantalslängder. Men är han identisk med bonden Christopher Andersson Blix i By i Rödön?

Per: Tack. Alltså är mycket lite känt om Christoffer Andersson i Härnösand. Se Annikas tidigare svar från den 3/8 kl: 17:39:26.

Här blir jag osäker på kronologin, men kan Christoffer Christoffersson passa in som svåger till herr Olof i Brunflo sn? Elisabeth Persdotter [Drake] bodde ju i Härnösand år 1629. Hon kunde tidigare ha gift med en Jon, måhända med koppling till Dynäs i Gudmundrå sn. Brita Christoffersdotter hade en halvbror vid namn Per Jonsson Grene enligt Bygdén. Är något ytterligare känt om denne Per...?

171
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-08-30, 07:58 »
Per: Vad är hittills känt om herr Olofs måg Christoffer Andersson i Härnösand?

Annika: Christoffer Christofferssons dotter Brita från Härnösand förefaller ha gift sig med komminister Ericus Nicolai Stigzelius (död 1686) i Revsund sn. Inte mycket är känt om familjen ifråga. Bygdéns herdaminne nämner en möjlig måg, löjtnant Mickel Jönsson som jag inte får bra träffar på i personregistret till Rullor 1620-1723.

172
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-08-29, 19:13 »
Svenskt Diplomatarium hade förväxlat Fiskeby i Hälsingtuna sn med Fiskvik i Bergsjö sn. Så det är bara att glömma en eventuell koppling med Brömsarna. År 1535 bodde i Fiskeby en hustru Gertrud och en Lasse (sida 92 i skriften).

Här kommer ett tidigt fynd från Stockholms tänkeböcker!  ;D

173
Dahlroth / SV: Dahlroth
« skrivet: 2021-08-29, 18:23 »
Frank: Det kan du ju göra hos Saaga på Rahvusarhiiv, om du skaffar ett konto där. Exempelvis Tallinns domkyrkoförsamling har död- och begravningslängder från 1689 samt 1691 och framåt.

https://www.ra.ee/dgs/explorer.php?tid=38&tbn=1&lev=yes&hash=9c4858426fb7d18c958c0cf7290aceaf

174
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-08-29, 18:01 »
Annika: Jag håller med Per Sundin. Jättestort tack för alla mycket informativa inlägg i denna tråd! När jag läste Monica Fogelqvists inlägg så reagerade jag på en liten detalj som alla andra forskare lär förbise. Skärmdumpar bifogas nedan. Sitter någon händelsevis på Karl Gustaf Grandinsons år 1931 tryckta "Äldre pergamentsbrev i Örebro läns museums arkiv" ?

Den 2/10 2018 berörde jag i tråden om prästsläkten Bröms dess troliga stamfader Hans Olofsson i Fiskvik, Bergsjö sn.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13752.msg1479964#msg1479964

Olof Jakobsson, bosatt i samma by 1528 och än med oklar koppling till Bröms, låter ju intressant. Olof Jakobsson omnämns emellertid icke i Stefan Brinks skrift som på sida 80 uppräknar följande skatteskyldiga bönder i "Fiskia widh" år 1535:

Mortthen Jopßon (Mårten Jacobsson)
Oleff persßon
Oleff Hansßon
Oleff persßon
Eric biörnsßon
Hans Olsßon


Uppgiftslämnaren på Facebook: "Peder i Jättendals hustru var en Olofsdotter, sannolikt från Uppland. Hennes 3-4 syskon nämns i olika sammanhang i Sthlm under 1510-30-tal."

Vilka sammanhang då? Avskrifter för tänkeböckerna åren 1474-1591 (med undantag för förkomna åren 1501-1503, 1521-1543 samt 1558-1562) som omfattar 13 volymer kan tankas hem fritt från Göteborgs universitetsbibliotek. Lämpligt sökord: Stockholms stadsböcker.

https://gupea.ub.gu.se/

175
Möllander / Möllandrius / SV: Möllander / Möllandrius
« skrivet: 2021-08-23, 14:41 »
Urban Sikeborgs databas över Johan Bures släktbok har Nicolaus Myliander [person-ID: 2336]. Dennes hustru Karin var ärkebiskopen Olaus Martini dotter [person-ID: 1497]. Nils Burmans släktbok förtäljer på sida 137 att ett barn till makarna begravdes den 20/8 1619 i Uppsala.

176
Grubb / SV: Grubb
« skrivet: 2021-08-23, 12:50 »
Hej.
 
Jag undrar vad som egentligen är känt om Kristina Samuelsdotter, hustru till kh i Nederluleå Andreas Petri Grubb. Endast hennes namn anges i Bygdéns Hernösands stifts herdaminne och samma sak i Elgenstiernas ättartavlor under ätten Wallenstierna. Varifrån kommer uppgiften om hennes namn?
 
MVH Andreas


Hustru Kerstin är belagd i Stockholms tänkebok den 22/5 1570:

Stadsarkivets avskrift, sida 70: "Jtem thenne dagh betalthe Hans Gammel ehn engelsk man, benempd Hans Mårlens, vpå h[ustru] Chirstin h[er] Andersa wegna vdj Lula penger — 750 mark."

Samma avskrift, sida 168: "22 maij. Hans Malens engels[man] bekom i betalning aff Hans Gammell pa h[ustru] Chirstin h[er] Andersa wegna vdj Lula s[ocken] — 750 mark."

Återstår att luska ut om hennes fadersnamn Samuelsdotter.

177
Ett sista större bidrag, denna gång om vissa Prytzar av intresse från Stockholms tänkeböcker:


Hans Prytz i Stockholm nämns sporadiskt åren 1505-1516.


Henrik Prytz. Bosatt i Söderköping (tänkebok 27/6 1545; sida 100-101 i avskriften). Rådman där före 15/5 1564 (tänkebok; sida 257 i avskriften). Borgmästare där före 16/10 1570 (tänkebok; sida 109 i avskriften). Ovisst ifall identisk med en borgmästare i Söderköping vid namn Henrik Jakobsson (tänkebok 7/11 1575; sida 411 i avskriften). Död före 25/9 1587 (tänkebok; sida 379 i avskriften). Omnämnd 19/3 1589 (tänkebok; sida 24 i avskriften).
Gift med NN.
Barn:
a/ Staffan Prytz, till vilken borgaren Per Jönsson i Stockholm från 1577 kom att stå i skuld enligt brev daterat 30/9 1582 och registrerat 19/3 1589 (tänkebok; sida 24 i avskriften). Borgare i Söderköping (tänkebok 25/9 1587 ; sida 379 i avskriften).
b/ Hans Prytz. En trolig son. Bisittare i rådhusrätten i Stockholm 14/4 och 14/7 1591 (tänkebok; sida 266+300 i avskriften). Därefter torde han bli rådman och slutligen borgmästare i Söderköping, samt så småningom gift med Olof Larsson Ålännings dotterdotter Anna - se tidigare inlägg.


Dorotea. Levde än 7/10 1549 (tänkebok; sida 37 i avskriften) och var död före 5/5 1591 (tänkebok; sida 282 i avskriften).
Gift första gången möjligen med Lambrekt Ålers, död efter 21/7 1521 (tänkebok; sida 349 i avskriften).
Gift andra gången med Berendt Thorgeiste, död före 7/10 1549 (tänkebok; sida 37 i avskriften).
Barn:
1a/ Margareta Ålers, se nedan.
1b/ Lambrekt Ålers. Borgare i Reval (tänkebok 27/4 1575; sida 574).


Margareta Ålers. Levde än 5/5 1591 (tänkebok; sida 282 i avskriften).
Gift första gången före 7/10 1549 (tänkebok; sida 37 i avskriften) med Jakob Kock, som levde än 29/11 1570 (tänkebok; sida 200 i avskriften) men var död före 7/3 1575 (tänkebok; sida 336 i avskriften).
Gift andra gången före 11/8 1578 (tänkebok; sida 41 i avskriften) med Hans Prytz från Tyskland. Död 1588 i Nikolai fs (peng till kyrkan den 27/11). Hovmästare hos hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg (tänkebok 21/4 1575; sida 569) i avskriften. Skräddare i Stockholm (tänkebok 7/11 1586; sida 283 i avskriften).
Inga barn (inbördes testamente i tänkebok 16/11 1579;  sida 120 i avskriften).

Hans Prytz hustrus systerson? Död 1588 i Nikolai fs (peng till kyrkan den 13/4).


Jakob Kock och tullnären Nils Larssons hustru ärvde en bältarhustru Karin (tänkebok 27/6 1570; sida 85 i avskriften). Efter Jakob Kocks frånhälle åberopade Nils Larssons hustru en del av innestående arv efter Kock (tänkebok 14/3 1575;  sida 559-560 och 13/4 1575; sida 563-564 i avskriften). Jakob Kocks efterleverska Margareta (då änka för andra gången) avyttrade en tomt på Södermalm till Nils Larsson nyblivna änka och deras barn (tänkebok 12/4 1589; sida 30-31 i avskriften). Det står Kerstin Olofsdotter i protokollet, men jag tror på felskrivning för namnet Karin baserat på dels Stadsarkivets dödregister för Nikolai fs, och dels att Olof Nilssons troligen äldsta dotter med namnet Karin trätt in i äktenskap redan 12/11 1615 i Nikolai fs med Erik Henriksson [Stockenström].

Jakob Kock hade en gammelmoster (svårtolkat) som dött inneboende hos sin tidigare måg Jakob Sarfve (tänkebok 15/12 1552; sida 216 i avskriften). Sarfves första hustru hade dött 1548 i Nikolai fs (peng till kyrkan i april månad?). Den avlidna hustruns moder, alltså Sarfves förra svärmoder, Karin var Nils Näbbs efterleverska (tänkebok 21/3 1547; sida 220-221  i avskriften). Sarfves första hustru ärvde sin släkting Jakob Nylänning som var Simon skrivares moders förra man (tänkebok 24/10 1547; sida i avskriften 261). Jakob Sarfve var död redan före 13/2 1553 då förmyndare utsågs för hans barn (tänkebok; sida 229 i avskriften). Sarfves senare hustru hette Karin (tänkebok 17/7 1553; sida 26 i avskriften).

Clemet Nilssons hustru tillhörde Jakob Kocks släktkrets, men hade ingen arvsrätt efter honom (tänkebok 14/7 1578; sida 26 i avskriften). Hans efterleverska hette Kerstin Henriksdotter (tänkebok 2/6 1589; sida 288 i avskriften). Clemet Nilsson är inte identisk med Olof Larsson Ålännings släkting, vårdskrivaren med samma namn som var redan död och vars änka hette Dordi (tänkebok 23/9 1577; sida 302 i avskriften).



Michael: Tack för din förfrågan, men tyvärr saknar jag avgörande bevis för en korrigering av Göran Johanssons artikel. En förhoppning med min kartläggning är att visa upp för alla att det finns åtskilligt mer om Stockholms borgerskap under 1500-talet att hämta från stadens tänkeböcker, där jag bara skrapat lite på ytan. I fallet med Per Clemetssons barn blir det hela i slutändan en ren tolkningsfråga. Där ser jag gärna att alla tar del av bifogat protokoll från 15/10 1575 nedan, och jämför med det andra från 9/7 1580 ovan.

Efter viss brainstorming konstaterar jag att, utifrån vad jag hittills grävt upp, att Elin Erlandsdotter [Bååt] inte kan vara mormor till Olof Larssons Ålännings två döttrar. För vad vore i så fall vitsen med att göra en redan existerande måg till arvinge...?

Jag känner ännu inte till Margareta Månsdotters förste make. Kan någon, med tillgång till nyare herdaminnen, vara vänlig och upplysa om kyrkoherdar i Sånga sn för aktuell tid...? Inom denna socken på Färingsö ligger Svartsjö slott tillika arbetsplats för fogden Måns Persson.

När det gäller Agda Persdotter och jag får tiotusenkronorsfrågan: "Var Agda dotter till Per Clemetsson i Porten?". Då svarar jag NEJ. Varken hon eller hennes dotter Anna Fleming återfinns bland Per Clemetssons arvingar, såvida inte Agda blivit omgift med kansliskrivaren Per Eriksson och därigenom finns döljt bakom hans namn i protokollet från 1575.

"Mickel Persson i Porten då, kan Agda vara hans syster måtro...?" Även här blir mitt svar NEJ. Agda återfinns icke bland arvingarna till Erik skräddares hustru.

Betraktar man släkttavlan i trådens startinlägg, så utesluter jag faktiskt inte möjligheten att Olof Larsson Ålännings eventuella första och tredje hustru kan ha haft snarlika namn - och då framstår Elias Palmskiölds osäkerhet som fullt begriplig för mig. Byt ut Agda Persdotter och sätt in Mårten Persson, och släkttavlan får godkänt.

Som sagt, huruvida Olof varit gift två eller tre gånger hänger på kommande upplysningar om Margareta Månsdotters förste make.

178
Annas förste make var Nicolaus Petri Calmarius, däremot valde deras son Nicolaus att ha Grubb som efternamn. Dennes halvbroder Lars lade till ett E, således Grubbe och adlades så småningom Stiernfelt.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernfelt_eller_Grubbe_nr_171

Bröderna förefaller ha sneglat på Bureättens glamour, ty deras morfars moder kom från Grubbe i Umeå lfs.


Bildkälla: Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14–15
Johan Bures släktbok i autograf, sida 144 (beskuren)

179
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-08-19, 09:09 »
Mejlsvar: "Hej och tack för din fråga om Henning Tidemans dagbok.

Dagboken ingår i vår handskriftssamling, som i sin tur är en del av Zetterströmska biblioteket (Östersunds samling av material äldre än 1830).
Handskriftssamlingen har beskrivits i flera artiklar i "Jämtlands biblioteks årsskrift / Jämtlands läns biblioteks årsskrift".
Bifogar en bild av texten om Tidemans dagbok. Texten är hämtad ur Jämtlands läns biblioteks årsskrift 1953-54, artikeln "De Zetterströmska manuskripten i Jämtlands läns bibliotek", sidan 5.

(Jämtlands bibliotek var bibliotekets namn fram till 1947, och Jämtlands läns bibliotek var bibliotekets namn från 1947 fram till ca 2008, då namnet ändrades till Östersunds bibliotek).

Östersunds bibliotek har tyvärr ingen möjlighet att själva utföra stora digitaliseringsuppdrag av detta slag. De digitaliseringar vi kan åta oss att göra är endast i mindre skala. Vi har inte tillgång till professionell digitaliseringsutrustning av den typ som kan finnas på t.ex större universitetsbibliotek. Istället har vi endast enkla, manuella kameror.
En digitalisering av den här titeln i sin helhet (och även av andra profiltitlar som finns i handskriftssamlingen) skulle kräva extraresurser i form av ekonomi, personalinsats, teknisk utrustning, o.s.v., kanske i form av projektmedel.

Vill du gå igenom dagboken i sin helhet behöver du därför komma hit till biblioteket och sitta här på plats och studera den.
Då behöver du beställa fram dagboken några dagar innan ditt besök, genom att fylla i det här formuläret:
https://ostersundsbibliotek.se/best%C3%A4llningsformul%C3%A4r-f%C3%B6r-arkivmaterial

S.J. Kardell utgav en bearbetad och kommenterad version av Tidemans dagbok 1895.
Den finns på flera större universitetsbibliotek - https://libris.kb.se/bib/1645671
Vi har denna utgåva även i vår egen samling och den kan beställas som fjärrlån till ditt lokala bibliotek om så önskas.

Med vänliga hälsningar"

180
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2021-08-18, 23:26 »
Nej, Karin var inte syster till Hans och Lars Gammal. Den exakta kopplingen är inte lätt att förstå, se tidigare inlägg av Urban Sikeborg från 7/1 2020, kl. 10:54.

Jag hade länkat till Per-Olof Snells artikel: "Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet: Henrik Larsson i Vojakkala mot Lasse Olssons i Pörtesnäs anförvanter".

https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Tvist_laxfiske_Torne.pdf

Karin Larsdotter var syster till Brita Larsdotter i Porsnäs, Piteå lfs, som blev mormor till fogden Olof Andersson Burmans hustru Sara Andersdotter i Öjebyn. Snells artikel är relevant för alla som har makarna Burman i sina släktträd, och de är väldigt många.

Avskrifter för tänkeböckerna åren 1474-1591, som omfattar 13 volymer, kan tankas hem fritt från Göteborgs universitetsbibliotek (sök på Stockholms stadsböcker):

https://gupea.ub.gu.se/

181
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-08-18, 22:30 »
Annika: Tack för ditt påpekande! Jag hade aldrig reflekterat över att det funnits två samtida Lars Månssöner Blix.  :-[

För säkerhets skull vill jag höra efter om Rödön-Lars hustru Gullov Mogensdatter. Ingen risk att hon kunde vara en Blix i stället?


Karl Göran: Intressant, man tackar. Var (i vilken arkivserie) förvaras Henning Tidemans dagbok i original?

182
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2021-08-18, 06:27 »
En hustru Brita Persdotter Lundberg dopvittnade 10/10 1675 i Jakob fs. Förmodligen Olof Furuboms änka.

Jakob och Johannes (A, AB) CIa:7 (1673-1675) Bild 165 / sid 163 (AID: v86360.b165.s163, NAD: SE/SSA/0008)

183
Svan / Svahn / Swahn / SV: Svan / Svahn / Swahn
« skrivet: 2021-08-18, 06:21 »
Apropå tidigare inlägg från 19/1 2019 om Aron Perssons två fruar i Västerås så tror jag att Barbro Persdotter var hans första, tillika Per Ulfssons dotter som kan ha dött barnlös. Senare gifte Aron om sig med Emerentia Hansdotter från Stockholm och fick tio barn med henne som samtliga väl är redovisade i Hülphers genealogi, se bild nedan. 

En Arent Persson i Västerås omnämns i Stockholms tänkeböcker vid tre tillfällen till och med år 1635, samtliga i förbifarten och utan släktförhållanden: 15/8 1601 (sida 86 i Stadsarkivets avskrift); 12/9 1612 (sida 200 i avskriften) respektive 31/8 1618 (sida 109 i avskriften). En Aron Persson utan visteelseort 20/2 1627 (sida 171 i avskriften).


Per Ulfsson, död (bg. 19/4) 1629 i Västerås. Han avlade borgareeden i Stockholm 19/3 1582 (tänkebok; sida 303 i avskriften). Bosatt i Västerås senast 1592. Hans samtliga fruar kom från Stockholm.
Gift första gången med Margareta Olofsdotter, död (bg. 29/6) 1595 i Västerås. Hennes fader var Olof Knutsson (tänkebok 29/4 1592, sida 39 i avskriften).
Gift andra gången 24/10 1596 med änkan Endis Larsdotter, död (bg. 8/6) 1616 i Västerås. Hennes tidigare make Hans Eriksson Stut levde än 22/1 1595 (tänkebok; sida 285 i avskriften).
Gift tredje gången 30/11? 1617 i Nikolai fs med Judita Johansdotter Böckman, död (bg. 25/5) 1623 i Västerås. Judita synes vara tremänning med föregående hustrun Endis, med Emerentia Brandtsdotter såsom deras gemensamma mormors moder.
Gift fjärde gången före 14/8 1626 (tänkebok; sida 86-87 i avskriften) med Margareta Hermansdotter Sulke, död (bg. 19/11) 1630 i Västerås.

Per Ulfsson hade åtminstone en son vid namn Hans (Stockholms tänkebok 2/12 1624; sida 203 i avskriften). Är något ytterligare känt om denne Hans Persson...?

184
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2021-08-18, 06:11 »
Långt efter Jakob Anderssons i Grubbe svåger rådmannen Hans Gammals död trädde hans fadersnamn Larsson fram i Stockholm stads tänkebok 10/9 1603. Bifogar utdrag.

I sammanhanget bör nämnas att Hans Larsson Gammals bror Lars Gammal var gift med Margareta Mårtensdotter, en brorsdotter till  Hans Eriksson vars sista hustru var Karin Larsdotter som i sin tur var släkt med bröderna Gammal. Per-Olof Snells artikel har uppgifter om Karin och hennes tre syskon. Karin gifte om sig sista gången med rådmannen lille Jöns Andersson, om vilken Birgitta Lager skrivit en fyllig och läsvärd artikel på sida 1-77 i Personhistorisk Tidskrift 1964:1-2 som är tillgänglig på nätet.

Hans Eriksson: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 950 / sid 137 (AID: v910440.b950.s137)

Lille Jöns Andersson: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 970 / sid 141 (AID: v910440.b970.s141)

Karin Larsdotter blev mormors mor till Karin Hansdotter Svan, Mårten Trotzigs hustru. Jag upplever att det återstår en hel del att gräva upp om borgerskapet i 1500-talets Stockholm.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Trotzenfelt_nr_819

185
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-08-18, 06:03 »
Jens: Välkommen hit till Anbytarforum, och jag tackar ödmjukast för Elsa Margaretas rätta efternamn Rönnow,  ;D

Till er övriga: Elias Palmskiölds akt om Blix, Blixenstierna och Blixencrona (volym 195, sida 607-832) är nu tillgängligt hos portalen Alvin.  ;D

https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A435870&dswid=3331

Även akten "Genealogica och biographica" ur Ekdahlska samlingen (F:10) är nu nedladdningsbar via Leif Boströms hemsida. Tack, Leif!  ;D

https://familjenbostrom.se/genealogi/jamtland/


Till Karl Göran skulle jag vilja fråga om Anna Sundströms dödsdatum 4/12 1757 som jag inte lyckats finna i Fale Burmans material. Kan du ge mig ett handtag, snälla...?

Sent omsider upptäckte jag ett en etta fallit bort från texten om Annas fader Sven Danielsson. Oops! Hans moder Anna trädde efter 1 ½ års änkestånd in i ett nytt äktenskap. För tydlighets skull så avled Daniel Tynisson våren 1626 ,och Anna Svensdotter gifte om sig hösten 1627 med Daniel Svensson. Från Stockholm stads tänkeböcker framgår att Daniel Svensson var enspännare hos Svea hovrätt (1/3 1634; sida 90 + personregistret på sida 363 i Stadsarkivets avskrift). Det är allt, och utan Sven Danielssons egenhändiga berättelse hade vi aldrg fått reda på hans rätta fader och farfader. Puh!


Komplettering till Magnus Persson  Blix under tabell 8 i mitt inlägg från 19/5 2018. Hans två äldsta barn funna i dopboken för Jakob och Johannes fs:
a/ NN Blix, döpt 11/7 1669 (barnets namn ej inskrivet, bland dopfaddrarna märks svägerskan, rådmannen Gustaf Mattssons hustru Brita Andersdotter Hassel),
b/ Margareta Blix, döpt 21/7 1671 (bland dopfaddrarna märks styvsvärmodern Anders Torstenssons hustru Kerstin Hansdotter [Rijmfranck]). Barnet dog 13/10 samma år enligt ett begravningskväde hoa Uppsala universitetsbibliotek. Magnus Blix var landssekreterare över Stockholms och Uppsala län.


Komplettering till Helena Persdotter Blix under tabell 5 i sanna inlägg. Hennes två äldsta barn döptes i Riddarholmen fs: Petter den 18/2 1659, och Margareta den 22/5 1660.

Annika Ericsson har vänligen upplyst mig om att Helenas make, aktuarien Per Ivarsson gift om sig med en Blix-ättling från Jämtland. Pers andra hustru Dorotea Jönsdotter var dotter till norske kyrkoherden i Oviken sn Jens Hemmingsen och Ingeborg Andersdatter, som var dotter till norske kyrkoherden i Rödön sn Anders Henriksen och Ingeborg Lauritsdatter, i sin tur dotter till företrädaren Laurits Mogensen - betraktad såsom broder till Per och Olof Månssöner i Ångermanland. Helena Blix och Doroteas moder Ingeborg Andersdatter var tremänningar.

Dorotea Jönsdotter var ännu ogift 24/9 1663 (Ovikens dombok, §11) men gift före 25/10 1664 med lektorn Johan Nilsson Vibonius i Härnösand (Hackås dombok, §9). Johan avled 1666, varpå Dorotea blev omgift med Per Ivarsson (Ovikens dombok 27, 29/10 1670, §16; Rödöns dombok 10/11 1673, §12; och Brunflos dombok 14/6 1675, §1).

Bouppteckning efter Dorotea: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:81 (1714) Bild 2210 / sid 893 (AID: v222382.b2210.s893, NAD: SE/SSA/0145a)

Doroteas första gifte med Johan Vibonius förblev barnlöst, men i senare giftet hade hon åtminstone två barn, Anders och Ingeborg, som i likhet med sina äldre halvsyskon antog släktnamnet Rönberg. Jag har genomsökt dopböckerna för Jakob och Johannes fs åren 1669-1677 efter Per Ivarssons barn från senare giftet utan napp, förmodligen var dessa döpta i grannförsamlingen Klara. 


Anders Rönberg. Bokhållare och dog våren 1704 i Jakob fs (gravöppning 25/4; LIa:63 sida 32).
Gift med Dorotea Gerling som överlevde sin svärmoder 1713. En fru Rönberg dopvittnade för Regina Westerman 12/11 1731 i Hovförsamlingen, oklart vilken individ det rör sig om - antingen barnets mormoder Dorotea eller faster Ingeborg.
Barn:
a/ Dorotea Regina Rönberg, född ca 1698. Gift 9/11 1727 i Hovförsamlingen med kornetten Olof Westerman. Barn döpta i Hovförsamlingen: Olina Dorotea 27/8 1728, Regina 12/11 1731 och Anders 1/4 1733.
b/ NN (osäkert om barn), död 1710 i Jakob fs (gravöppning 12/11; LIa:70 sida 47).
c/ NN (son) Rönberg, död 1710 i Jakob fs (gravöppning 10/12; LIa:70 sida 55).

Dorotea Gerlings (Jerling?) föräldrar och syskon, däribland bildhuggaren Zackarias Gerling:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:60 (1702) Bild 3600 / sid 341 (AID: v222348.b3600.s341, NAD: SE/SSA/0145a)


Ingeborg Rönberg.
Gift med fänriken vid artilleriet Lars Blixterfelt som stupade i slaget vid Liesna 29/9 1708 (bou 2/3 1724; Lewenhaupt).
Barn:
a/ Petter Blixterfelt. Gift 27/9 1724 i Bro sn i Uppland (notis saknas i vigselboken) med Christina Riddersvärd efter tillstånd från domkapitlet i Uppsala. Christina dopvittnade för barnet Anders Westerman 1/4 1733 i Hovförsamlingen.

Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 330 / sid 61 (AID: v319671a.b330.s61)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:92 (1724) Bild 7940 / sid 780 (AID: v222398.b7940.s780, NAD: SE/SSA/0145a)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Riddersv%C3%A4rd_nr_1220 (TAB 2)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074666_00329 (+ 00339)


Apropå Dorotea Jönsdotters första make Johan Nilsson Vibonius, så hade denne i ett tidigare gifte sedan 1657 med Brita Bozaea (född 16/1 1638 i Nordingrå sn och död 10/1 1662 i Härnösand) sonen Nicolaus Vibonius, som blev adjunkt vid Härnösands gymnasium och dog (bg. 31/5) 1685.

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 3640 / sid 638 (AID: v910032.b3640.s638, NAD: SE/HLA/1060167)

https://kortkataloger.kb.se/verser/61033/

Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter" uppger emellertid att en dotter till komminister Nicolaus Boldnaesius i Delsbo kom att bli gift med lektor Vibonius i Härnösand (del I, längst ned på sida 102) med hänvisning till Fant-Låstboms herdaminne över Uppsala ärkestift del I, sida 287 från 1842. Har dessa uppgifter substans...? Om så är fallet så måste detta ha skett före 1657.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:88 Bild 1420 / sid 103 (AID: v910026.b1420.s103, NAD: SE/HLA/9010002)

186
Ytterligare sammanställningar för underlättande av framtida undersökningar:


Tänkebok 4/6 1570 (sida 75 i avskriften): "Michill Personn vdi porten satte vdj retten 300 mark på ett huß Per i porten kofft haffuer effter framblidne Erich skredder, förmehenendes sich thett wele igen bÿrda."

Tänkebok 23/6 1591 (sida 297 i avskriften): "Oleff Larßon hemblede och vploth Anders Jönßon rådman den fierdepartt i Michel Perßons stenhws, som salige Per Erichßons barn och jungfru Anna Jacobz dotter ærfdt haffue. Anders Jönßon vplade fridzskillingen 4 r."


Mickel Bengtsson. Borgmästare i Stockholm, nämnd i källorna 1540-1558.[1]
Gift första gången med Brita Lambrektsdotter, död före 12/2 1553 (tänkebok; sida 3-4 i avskriften). Föräldrar borgmästaren Lambrekt Mattsson och hans första hustru Gertrud.[2] Se not nedan.
Gift andra gången efter 12/8 1553 (tänkebok; sida 52-53 i avskriften) med Anna, som levde än 12/7 1570 (tänkebok; sida 86 i avskriften) men var död före 10/6 1581 (tänkebok; sida 445-446 i avskriften).
Anna senare omgift med Mickel Persson, som levde än 30/8 1587 och hade tillnamnet Portnagel (tänkebok; sida 373 i avskriften). Ovisst ifall död barnlös före 23/6 1591 (tänkebok; sida 297 i avskriften). Borgare i Stockholm. Släkt med Erik skräddares första hustru, se tidigare inlägg.
Mickel Bengtssons barn:
1a// Bengt Mickelsson. Levde än 12/8 1553 (tänkebok; sida 52-53 i avskriften) men var död före 5/11 1576 (sida 201-203 i avskriften).
1b/ Gertrud Mickelsdotter, se nedan.
1c/ NN Mickelsdotter, förbryllande nog ej nämnd i tänkeboken 1553. Kan detta ha berott på att hon var minderårig, måtro? Gift med borgare Henrik Hermansson i Söderköping (tänkebok 5/11 1576; sida 201-203 i avskriften).
2d/ Anna Mickelsdotter, Gift efter 10/6 1581 (tänkebok; sida 445-446 i avskriften) men före 28/11 1582 (tänkebok; sida 353 i avskriften) med Anders Jönsson. Rådman i Stockholm, nämnd i källorna 1577-1596.[4] Anders var tidigare gift med en brorsdotter till rådmannen lille Jöns Andersson (tänkebok 25/9 1576; sida 188 i avskriften).[5] Anna Mickelsdotter fick sommaren 1581 ärva en släkting på mödernet, Lars Henrikssons änka Margareta i Stockholm. Medarvingar: Jakob Mattsson i Gästre by i Frösthult sn i Simtuna härad och dess styvson Erik Eriksson, samt Jakob Andersson i Kesmes? by i Karislojo sn i Raseborgs län och dennes syskon Dordi och Clemet.

[1] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 240 / sid 21 (AID: v910440.b240.s21)

Not: Lambrekt Mattssons andra hustru Anna var släkt med vårdskrivaren Clemet Nilsson (tänkebok 7/2 1545; sida 53-54 i avskriften) och även med Olof Larsson Ålänning och hans syster Margareta. (tänkebok 16/3 1577; sida 248-250  i avskriften). Margareta var gift med Lars Gregersson. Rådman i Stockholm, nämnd i källorna 1533-1571.[3]

[2] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 230 / sid 19 (AID: v910440.b230.s19)

[3] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 960 / sid 139 (AID: v910440.b960.s139)

[4] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1040 / sid 155 (AID: v910440.b1040.s155)

[5] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 970 / sid 141 (AID: v910440.b970.s141)


Gertrud Mickelsdotter från ovan. Levde än 5/12 1586 (tänkebok; sida 299 i avskriften) men var död före 23/8 1587 (tänkebok; sida 367 i avskriften).
Gift första gången före 5/11 1576 (sida 201-203 i avskriften) med Jöns Henriksson från Pyttis sn, död 1581. Rådman i Stockholm, nämnd i källorna 1568-1581.[6] Sekreteraren Sigfrid Henriksson var en broder (tänkebok 20/1 1595; sida 283 i avskriften.[7]
Gift andra gången efter 29/10 1582 (tänkebok; sida 529 i avskriften) med Johan Eriksson, som överlevde hustrun. Skolmästare i Enköping.
Barn:
1a/ Henrik Jönsson, levde än 8/10 1602 (tänkebok; sida 300 i avskriften).

[6] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1030 / sid 153 (AID: v910440.b1030.s153)

[7] Genos 45 (1974) sida 4-11: https://www.genealogia.fi/genos-old/45/45_4.htm


Tänkebok 12/11 1582 (sida 345) och 16/2 1585 (sida 160-161). Utdrag nedan:

Olof Svensson. Rådman i Stockholm, nämnd i källorna 1542-1552.[8]
Gift med Margareta, som levde än 16/2 1585 (tänkebok).
Barn:

Karin Olofsdotter, död 1599 i Nikolai fs (peng till kyrkan den 7/10).
Gift med tullnären Nils Larsson, död 1589 i Nikolai fs (peng till kyrkan den 24/2; tänkebok 12/4 1589, sida 30-31 i avskriften).
Barn:
a/ Brita Nilsdotter. Levde än 30/7 1606 (tänkebok; sida 147 i avskriften). Gift före 12/4 1589 (tänkebok; sida 30 i avskriften). med katoliken Jöran/Georg Palmerius som kom att fly till Polen.
b/ Olof Nilsson, se nedan.

Olof Nilsson, död 1642 i Nikolai fs (bg. i oktober i Tyska fs). Avlade borgareeden 9/5 1597 (tänkebok; sida i avskriften). Borgmästare i Stockholm, nämnd i källorna 1600-1642.[9]
Gift före 1/6 1597 (tänkebok; sida 129 i avskriften) med Barbro Mattsdotter Törne, död 1650 i Nikolai fs (bg. 22/12; LIa1:16 sida 10).
Många barn.

[8] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 970 / sid 141 (AID: v910440.b970.s141)

[9] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 280 / sid 29 (AID: v910440.b280.s29)

187
Plantin / SV: Plantin
« skrivet: 2021-08-16, 11:00 »
Gör så. Dock bör Margareta vara äldre. Ragvald Pålsson skall ha avlidit redan 1650, men källan är mig obekant.

188
Plantin / SV: Plantin
« skrivet: 2021-08-16, 08:32 »
Du har rätt, Erik Plantin är en dotterson. Av mantalslängderna framgår att Erik gift om sig någon gång mellan 4/2 1682 och 1/2 1683, så makarna hann med dyrgt 6 års samlevnad. Vid det laget var Margareta Teet för gammal för barnafödande. Hans Jonsson Tunaeus icke kompletta prästkrönika från mitten av 1700-talet upptar såväl Margaretas fader som förste make.

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 2370 / sid 408 (AID: v910032.b2370.s408, NAD: SE/HLA/1060167)

Se även en tidigare diskussion här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=66250.0

189
Plantin / SV: Plantin
« skrivet: 2021-08-15, 12:39 »
Nils Burmans släktbok på sida 375 har Anna Burman som död 7 juni eller juli 1680 (svårläst).

190
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-08-15, 12:13 »
Hans: Eh, du har hamnat i fel tråd. Var god och tacka Lennart Altin istället för mig.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=180185.msg1593442#msg1593442

191
Föst ett sent infört tillägg: När det gäller Per Jönssons måg slottssekreteraren Per Eriksson från mitt första inlägg, så borde jag för tydlighets skull ha angett att han var verksam till omkring 1614 enligt "Rikskansliet i Sverige 1560-1592". Per begravdes nämligen 5/8 1613 i Tyska kyrkan.


Michael: Tack för hänvisningen! Jag insåg just att jag kan ha tolkat protokollet från 1580 fel.  :-[

Hade Olof Larsson Ålänning och Margareta Månsdotter varit gifta under åtta års tid eller...? I så fall kan hennes tidigare man omöjligen vara Johannes Jonæ, verksam som kyrkoherde i Spånga sn åren 1567-1577 såsom Göran uppgett i sin artikel på sida 258.

192
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2021-08-15, 01:54 »
Greger med person-ID 899 och Greger Jönsson med person-ID 901 i databasen är EN och samma individ.

Mer om Gregers Jönsson (observera ändelsen i förnamnet!) med familj längre ned i det länkade inlägget:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=67038.msg1593561#msg1593561



Tillägg: Jag hittade även två sannolika dubbletter i databasen!

Sara med person-ID 2849 och Sara Persdotter med person-ID 2878.

Hindrik Jönsson med person-ID 1037 och Hindrik Jonsson med person-ID 1035.

193
Tack, Olle. Efter förra inlägget lade jag märke till Urban Sikeborgs kommentar i sin databas över Johan Bures släktbok: "Göran Johansson vill i en i övrigt något spekulativ artikel 2011 se Peder Eriksson Korp som ”förmodligen” gift med en dotter till Stockholmsborgaren Per Klemetsson. Johansson (2011), s. 259–263". Utan att själv ha läst artikeln ifråga (var finns den?) så är jag, efter lördagens kartläggning, ändå böjd att hålla med om Görans tes. Låt oss börja med det omtvistade husköpet som Per Clemetsson gjort år 1566 och erhållit lagfart på i juli 1568. Jag kan inte se någon direkt koppling till motpartens familjekrets:


Erik skräddare. Levde än 8/6 1551 (tänkebok; sida 131 i avskriften) men var död före 16/4 1554 (tänkebok; sida 61  avskriften). Hans syskon: Knut Olofsson i Granböle, Helsinge sn och en icke namngiven syster (tänkebok juli 1568; sida 52 i avskriften).
Gift första gången troligen med Margareta, som levde än 26/10 1545 (sida 123 i avskriften). Hon var släkt med kyrkoherde herr Josef [Henriksson] i Västra Ryd sn, Mickel Persson och Erik Månssons hustru Margareta (tänkebok 4/6 1580; sida 141-142; tänkebok 17/6 1581 sida 267 i avskriften).
Gift andra gången med Anna. Hon senare omgift någon gång efter 16/4 1554 med borgaren Frans Mårtensson i Västerås (tänkebok 21/6 1570; sida 171-172 i avskriften samt 6/3 1588; sida 421 i avskriften).
Barn:
1a/ Gertrud Eriksdotter, död barnlös senast 1566 (tänkebok juli 1568; sida 52 i avskriften samt tänkebok 17/6 1581 sida 267 i avskriften).

Jag hittar ingen Erik Persson Korp i tänkeböckerna. Varifrån kommer namnet...? Belägg saknas att sekreteraren Per Eriksson skulle tillhöra familjekretsen. Alltså ingen Korp här.

Jag har emellertid noterat att salig Per Erikssons barn och en jungfru Anna Jakobsdotter kom att avyttra en fjärdedel av Mickel Persson stenhus som de fått ärva (tänkebok 23/6 1591; sida 297 i avskriften). Köpare var rådmannen Anders Jönsson vars hustru var dotter till Mickel Perssons antecessor matrimonii borgmästaren Mickel Bengtsson (tänkebok 12/6 1570; sida 86 i avskriften samt tänkebok 28/11 1582; sida 353 i avskriften). Samma år, 1591, förvärvade Olof Larsson Ålänning ett hus av borgaren Erik Månssons arvingar i Korsholm sn, bönderna Anders Bengtsson i Replot, Erik Eriksson i Björkö och Henrik Larsson i Petsmo (tänkebok 3/3 1591; sida 248-249 i avskriften).


Per Clemetsson. Levde än 4/6 1573 (tänkebok; sida 264 i avskiften) men var död före 15/10 1575 (tänkebok; sida 615-616 i avskriften). Rådman i Stockholm.
Gift första gången med NN.
Gift andra gången med Malin, som överlevde mannen.
Kända barn år 1575 med oviss ordningsföljd:
1a/ NN Persdotter. Gift med tullnären Olof Larsson Ålänning, se tidigare inlägg. Två döttrar.
1b/ NN Persdotter. Gift med sekreteraren Per Eriksson, se nedan.
1c/ Mårten Persson, död barnlös persmässotiden 1576 (tänkebok 16/2 1585; sida 160-161 i avskriften). Han saknas bland arvingarna 4/6 1580 (tänkebok; sida 141-142 i avskriften).


NN Persdotter från ovan. Av släkttavlan i startinlägget att döma kan hon ha hetat Margareta. Efterlämnade inga kända barn.
Gfft före 15/10 1575 med Per Eriksson i hans sista äktenskap. Han har person-ID 2692 i Urban Sikeborgs databas. Per kom från Enköping, ty han undertecknar år 1567 ett brev såsom ”Petrus Enecopensis" ("Rikskansliet i Sverige 1560-1592", sida 142–147). Hans fader var Erik snickare, moder en finländska (Johan Bures släktbok, se bifogad bild nedan). Per var verksam som kansliskrivare åren 1559-1584, där han tillhörde bland de högst avlönade. Därefter som Stockholms stadssekreterare 1584-1585, och död sistnämnda år ("Rikskansliet i Sverige 1560-1592" sida 142–147). Per levde än 16/2 1585 (tänkebok; sida 160-161 i avskriften). Han erhöll 21/2 1564  en fastighet vid Gråmunkegränd från kronan enligt brev utfärdat av kung Erik XIV (tänkebok 2/10 1564; sida 271-272 i avskriften). Han var tidigare gift med Sara Larsdotter med okänt dödsår. Hennes föräldrar var ståthållaren Lars Olofsson [Björnram] och Anna Andersdotter från Grubbe, Umeå lfs. Per och Sara hade två gemensamma barn:
a/ Sara Persdotter. Hon gifte sig första gången 9/2 1589 med Johan Bures morbror, sysslomannen i Uppsala Anders Andersson (född 14/8 1551, död 4/6 1589). Sara blev andra gången gift med en Henrik Jonsson, måhända identisk med hennes svågers broder rådmannen Henrik Jönsson i Uppsala vars första hustru hette just Sara enligt Johan Bures släktbok (andra hustrun hette Marina).
b/ Anna Persdotter, se nedan.


Anna Persdotter från ovan. Död före 15/4 1603 i Nikolai fs (bou).
Gift med Gregers Jönsson, död 1603 efter 28/3 (tänkebok; sida 19 i avskriften) men före 15/4 (bou). Borgare i Stockholm, avlade eden 21/6 1591 med Olof Larsson Ålänning som löftesman (tänkebok; sida 296 i avskriften). Rådman från 1596.
Barn med oviss ordningsföljd som var föräldralösa 1603:
a/ NN, död 1593 i Nikolai fs (bg. 17/7; Per Erikssons dotterbarn).
b/ Jöns Gregersson, som Daniel Sleman låtit taga till sig. Oklar koppling, möjligen var han en ingift farbror. Daniel avlade borgareeden 3/12 1590 (tänkebok; sida 232 i avskriften). Peng gavs till Tyska kyrkan för Daniel Slemans hustru 12/4 1608, och för honom själv 24/2 1637.
c/ Anna Gregersdotter, som farbrodern Hans Jönsson låtit taga till sig. Denne var gift med Olof Larsson Ålännings dotter Karin, se tidigare inlägg.
d/ NN, död 1599 i Nikolai fs (bg. 12/2).
e/ NN Gregersdotter, som farbrodern Henrik Jönsson låtit taga till sig. Henrik var rådman i Uppsala enligt Johan Bures släktbok. Hon kan vara den dotter till Gregers som år 1622 var gift med guldsmeden Antonius Skär i Uppsala (tänkebok 15/7 1622; sida 56 i avskriften).

Bland makarna Jönssons efterlämnade tillgångar fanns bl.a. en gyllene signetring efter Per Eriksson.

Bouppteckning 15/4 1603: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:1 (1598-1649) Bild 660 / sid 54 (AID: v161577.b660.s54, NAD: SE/SSA/0145a)


Två angelägna frågor att diskutera:

- Hur vet man att kung Erik XIV:s frilla Agda Persdotters fader varit en rådman och välbärgad handelsman i Stockholm, med ursprung i Finland...?

- Om så visar sig vara fallet, hur kommer det då sig att "Agda i portens" legitima dotter Anna Fleming inte kopplats ihop med Per Clemetsson i portens arvingar?


Bildkälla: Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14–15
Johan Bures släktbok i autograf (1613), sida 223

194
Lundius / SV: Lundius
« skrivet: 2021-08-13, 18:18 »
Nicolaus Lundius. Kamrer, sedermera inspektor.

Gift med
Christina Rejer, som levde änka 30/10 1736 (bou efter styvmågen Michael Käsel).

Johan Klebergs "Svenska Ämbetsverk del VI:1 Kammarkollegium 1624-1718"

Sida 98:

"NILS LUNDIUS; 1683 kammarskrivare i kammarrevisionen; 20
maj 1685 fogde på Åland; t 10 maj 1690. - G. m. Kristina Reiher,
levde 1735, dotter av kommissarien i kammarrevisionen Magnus
Reiher och Lukretia Friesensköld"


Sida 88:

"MAGNUS REIHER, naturaliserad REIHER; f. 27 okt. 1631; son
av slottshauptmannen på Tavastehus Kasper Reiher och Margareta
Ällongren i Finland; 1658 fältkammarskrivare; 31 junis. å. bokhållare
vid Finländska guvernementstaten; 15 sept. 1668 naturaliserad
svensk adelsman; 16 april 1669 kommissarie i kammarrevisionen;
30 april 1673 kamrerare vid Pommerska staten men tillträdde ej;
25 maj 1679 enligt k. brev tjänstgöring i kammarrevisionen mot särskilt
arvode av observationsmedel; t 5 mars 1687 (begr. i Nik.). -
G. m. Lukretia Friesensköld, t 12 sept. 1696 i Helsingfors, dotter av
majoren Ivar Friesensköld och Kristina Marck. - Barn: se adelns
ättartavlor, varav Kristina var gift med kammarskrivaren vid
kammarrevisionen Nils Lundius."

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reiher_nr_746 (TAB 2)

195
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2021-08-13, 11:31 »
Från katalogen över personverser hos Uppsala universitetsbibliotek. En nyhet för mig!  :o

196
Göran: Efter en genomgång av Stockholms stadsarkivs avskrifter till tänkeböckerna för åren 1544-1635 fick jag upp ett delvis annorlunda resultat jämfört med dina ovanstående familjetabeller. Min uppfattning är att tullnären Olof Larssons döttrar kan härstamma från Per Clemetsson i Porten, vars familj dock inte undersökts närmare. Jag har ingen större lust att lusläsa genom långa diskussionstrådar om kungen Erik XIV:s frillobarn här:

https://forum.rotter.se/index.php?board=6922.0


KRETS 1

Per Jönsson. Levde än 6/10 1591 (tänkebok; sida 323 i avskriften) men var död före 12/10 1597 (tänkebok; sida 180 i avskriften). Borgare och rådman i Stockholm.[1] Överlevde med 18 år borgmästaren Henrik Olofsson, som levde än 28/1 1577 (tänkebok; sida 225-226 i avskriften) men var död före 22/7 1579 (tänkebok; sida 95 i avskriften samt tänkebok 1/12 1599; sida 389 i avskriften rörande skuldförbindelse).
Gift före 4/8 1544 (tänkebok; sida 13 i avskriften) med Margareta Jöransdotter, vars fader var rådmannen i Stockholm Jöran Eriksson.[2] Per Jönsson var svåger med Hans Jöransson, som levde än 17/11 1578 (tänkebok; sida 72 i avskriften) men var död före 12/6 1581 (tänkebok; sida 446 i avskriften), och dennes broder Sander Jöransson, som var död före 13/7 1573 (tänkebok; sida 458 i avskriften).
Barn med oviss ordningsföljd (tänkebok 17/12 1603; sida 165-167 i avskriften):
a/ Brita Persdotter, se nedan.
b/ Jöns Persson, se nedan.
c/ Karin Persdotter, se krets 2.
d/ Erik Persson.
e/ Elisabeth Persdotter, se nedan.

[1] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 990 / sid 145 (AID: v910440.b990.s145)

[2] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 930 / sid 133 (AID: v910440.b930.s133)


Brita Persdotter. Levde än 26/4 1619 (tänkebok; sida 39 i avskriften).
Gift före 13/7 1573 (tänkebok; sida 458-459 i avskriften) med Wickman Lastorp, död 1575 efter 21/5 (tänkebok; sida 583 i avskriften) men före 9/11 (tänkebok; sida 415 i avskriften). Borgare i Stockholm, avlade eden 20/7 1570 (tänkebok; sida 89+177 i avskriften).
Inga barn.


Jöns Persson. Bosatt i Skänninge sn (tänkebok 19/9 1597; sida 168 i avskriften). Av en orginalgenealogi över ätten Schmedeman (nr. 1085) på Riddarhuset framgår att Jöns skulle vara en kunglig kommissarie och uppbördsman av Älvsborgs lösen 1614.[3]
Gift före 22/8 1586 (tänkebok; sida 262 i avskriften) med Elin Henriksdotter, som var död före 27/10 1600. Dotter till Henrik Andersson och Brita Åkesdotter i Stockholm (tänkebok; sida 119-121 i avskriften).
Barn:
a/ Valerian Jönsson Montanus, född 9/9 1588 enligt förutnämnda originalgenealogi. Brita Wickmans brorson (tänkebok 1/9 1617; sida 291 i avskriften samt 18/5 1618; sida 66-67 i avskriften). Valerian blev sekreterare hos änkedrottning Kristina av Holstein-Gottorp, och fältproviantmästare på expeditionen till Preussen, där han avled år 1626 och begravdes i augusti i Dirschau. Gift med Brita Bertilsdotter Schimmelkorn, född 3/12 1599.

[3] Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 12.S:1 Bild 920 / sid 73 (AID: v910857.b920.s73)


Elisabeth Persdotter, död 1621 i Nikolai fs (peng till kyrkan den. 2/3).
Gift första gången före 19/9 1597 (tänkebok; sida 168 i avskriften) med borgaren i Stockholm Matts Knutsson, som var död före 14/3 1599 (tänkebok; sida 227 i avskriften).
Gift andra gången före 22/6 1603 (tänkebok; sida 92 i avskriften) med slottssekreteraren Per Eriksson i dennes andra äktenskap. Han levde än 26/8 1612 (tänkebok; sida 198 i avskriften) men var död före 26/4 1619 (tänkebok; sida 39+41 i avskriften). Verksam åren 1588-1614 enligt "Rikskansliet i Sverige 1560-1592", sida 198. Hans förldrar var Erik Persson och Margareta, som senare gifte om sig med Mårten Rasmusson. Per hade ännu 1576 inte uppnått myndig ålder (tänebok 8/8 1576; sida 173-174 i avskriften). Han var första gången gift med Kerstin Persdotter från Jomala sn på Åland, död barnlös före 12/7 1602 (tänkebok; sida 251-252 i avskriften).
Barn:
2a/ NN Persdotter, som hade hennes faders yngre halvbror sekreteraren Måns Mårtensson Palm (1572-1644) som förmyndare (tänkebok 8/5 1619; sida 48+260 i avskriften). Måns adlades år 1615.[4]

[4] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Palm_nr_149


KRETS 2

Karin Persdotter. Levde än 7/11 1599 (tänkebok; sida 381 i avskriften) och synes än 1602 (mantalslängd i tänkeboken; sida 341 i avskriften) men var död barnlös före 17/12 1603 (tänkebok; sida 165-167 i avskriften).
Gift före 23/4 1586 (tänkebok; sida 211 i avskriften) med Olof Larsson [Ålänning] i hans troligtvis tredje och sista äktenskap. Olof levde än 7/11 1599 (tänkebok; sida 381 i avskriften) men var död före 19/11 1600 (tänkebok; sida 135 i avskriften). Olof var enligt Svenskt biografiskt lexikon anställd i kansliet men från 1561 tjänstgjorde som tullnär i Reval och Riga och befallningsman på Narva. Dock hade lexikonet Olofs dödsår satt till 1590, vilket är felaktigt.[5] Olof hade åtminstone en syster Margareta gift med Lars Gregersson i Stockholm (tänkebok 16/3 1577; sida 248-250  i avskriften) samt två brorsöner vid namn Henrik och Tomas Knutssöner på Åland (tänkebok 23/5 1599; sida 280 i avskriften).
Inga barn (tänkebok 7/1 1596; sida 2 i avskriften).

[5] https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/7746


Olof Larsson [Ålänning] var första gången gift någon gång före 15/10 1575 med en ättling till rådmannen Per Clemetsson i Porten (tänkebok; sida 615 i avskriften).[6] Ovisst är huruvida han är identisk med den tullnär Olof Larsson som kom att leva i ett kortvarigt och barnlöst äktenskap med änkan efter herr Jon i S[p]ånga sn Margareta Månsdotter, död före 17/6 1580 (tänkeboken 9/7 1580; sida 147 i avskriften).
Olof hade två döttrar från hans första äktenskap med NN:
a/ Karin Olofsdotter, död barnlös före 5/10 1618 (tänkebok; sida 119 i avskriften). Gift före 7/11 1599 (tänkebok; sida 381 i avskriften) med Hans Jönsson, som överlevde sin hustru och flyttade till Danvikens hospital. Borgare i Stockholm, avlade eden 9/5 1597 (tänkebok; sida 123 i avskriften). Bror till rådmannen Gregers Jönsson i Stockholm.[7]
b/ Margareta Olofsdotter, se nedan.

[6] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 980 / sid 143 (AID: v910440.b980.s143)

[7] Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1070 / sid 161 (AID: v910440.b1070.s161)


Margareta Olofsdotter (Palmskiöldska 195 sida 682+741). Död 1619 i Nikolai fs (peng till kyrkan den 4/10).
Gift före 17/12 1603 (tänkebok; sida 165-167 i avskriften): med Olof Eriksson i hans första äktenskap av två. Död 1639 i Mörby, Skå sn (bg. 8/9 i Nikolai fs; källa LI a1:8 opaginerad samt Palmskiöldska 195, sida 741). Var år 1612 sekreterare hos hertig Johan av Östergötland, och tullnär i Norrköping 1618 (tänkebok 5/10 1618; sida 119 i avskriften). Häradshövding i Färentuna 1621. Sekreterare i Kammarkollegiet från 1623, och även häradshövding i Örbyhus län 1626-1638 ("Kammarkollegium 1634-1718", sida 101).  Olof omgift 27/5 1620 i Nikolai fs med änkan Helena Isaksdotter i hennes andra äktenskap av tre. Död 29/3 1641 i Stockholm blott två veckor efter hennes sista bröllop den 16/3 i Nikolai fs med livmedikus Anders Sparrman, senare adlad Palmkron (nr. 371). Helena var syster till Rickard Isaksson, adlad Rosencrantz af Granhammar (nr. 197).
Barn som i sekundära källor har namnet Wederstedt:
a/ Anna Olofsdotter, se nedan.
b/ Cecilia Olofsdotter, död 5/12 1625 (Palmskiöldska 195, sida 741). Gift 6/10 1622 (Palmskiöldska 195, sida 741) med Per Melkersson Wahle, född 1597 (Palmskiöldska 195, sida 741). Död 1647? Borgare och handelsman i Söderköping, sedermera i Stockholm. Per Wahle omgift 12/11 1626 i Nikolai fs med Karin Henriksdotter Nyman, som levde än 29/10 1651 (Mårten Blixencrons almanacksanteckning). Cecilias dotter Margareta Wahle (1624-1681) från Söderköping blev stammoder till adliga ätten Blixencron (nr. 364).
c/ Karin Olofsdotter, död 1640 i Nikolai fs (bg. 23/10; LIa1:9 opaginerad). Gift 5/8 1627 i Nikolai fs med referendarien i Kammarkollegiet Salomon Persson Blix, född 29/10 1599 i Styrnäsgården, Styrnäs sn. Död 28/12 1643 i Nikolai fs (Palmskiöldska 195 sida 671-674).
d/ Margerata Olofsdotter, död natten mot 19/3 1643 i Nikolai fs (Mårten Blixencrons almanacksanteckning). Gift 19/11 1626 i Nikolai fs med landsbokhållaren i Stockholms län Per Persson Blix, född 4/1 1602 i Styrnäsgården, Styrnäs sn. Död 20/10 1645 i Nikolai fs (Palmskiöldska 195 sida 665-666).


Anna Olofsdotter.
Gift första gången med Hans Prytz i Söderköping. Var rådman 1629, borgmästare 1630.
Gift andra gången i november 1647 med Petter Banick, död 1647 i Söderköping. Handelsman i Norrköping, sedermera borgmästare i Söderköping 1646-1647 (Släktforskarnas årsbok 1996, sida 98-100).
Troliga barn med oviss ordningsföljd:
a/ Brita Prytz, död (bg. 13/5) 1682 i Söderköpings S:t Laurentii fs vid 68 års ålder. Gift med Jöns Valentinsson [Höckert], död (bg. 16/2) 1662 i Söderköpings S:t Laurentii fs. Borgmästare i Söderköping 1638-1645 och 1648-1660.
b/ Erik Prytz, död 4/3 1674. Enligt "Kammarkollegium 1634-1718", sida 147-148, var han från 1642 skrivare i tredje provinskontoret, 1643 journalist i generalbokhålleriet, 6/2 1647 bokhållare, 21/10 1653 landsbokhållare i Dalarna, 18/1 1669 förordnad att bevista inventeringen av Avesta. Gift första gången 17/6 1650 i Nikolai fs med Catharina Johansdotter Trotzig (1625-1662?). Makarna hade en dotter Anna Prytz, född 1652 i Nikolai fs (döpt 14/7; C:3 sida 120). Anna gifte sig 2/11 1671 i Falun med landskamreraren i Falun Jakob Berg, död 4/10 1686 vid 40 års ålder. Makarna Berg blev stamföräldrar för adliga ätten Leijonadler (nr. 1667). Erik gift andra gången 1667 med Anna Eriksdotter Norlind, född 17/2 1650 okänt var. Död 1/8 1697 i Avesta sn (bg. 29/8 i Västerås).
c/ Hans Prytz, död 1658? Var enligt 1652 års mantalslängd för Stockholm bokhållare i Kammaren och bodde i Leuchovij hus i inre kvarteret i Staden. Den 16/6 1651 utnämndes han till journalist i generalbokhålleriet, och den 16/9 1656 till länsbokhållare i Västmanland ("Kammarkollegium 1634-1718" sida 152).

197
Jag eftersöker föräldrarna till Johanna Amalia Dahlberg, född 13/12 1780 i Göteborg. "Mali" var hushållerska hos bokbindaren Johan Kullberg och blev kyrkotagen för dennes hustru efter dottern Johanna Amalias födelse 6/5 1804 i Göteborgs Kristine fs. Paret vigdes där 31/1 1806, och Johan avled där 23/2 1811 vid 41 års ålder.

Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 (O) EIIIa:47 (1811) Bild 218 / sid 405 (AID: v67693.b218.s405, NAD: SE/GLA/12098)


Johanna Amalia blev omgift 8/5 1812 i Vänersborg med Erik Johan Hamrén, född 25/9 1785 i Överkalix sn. Erik Johan var intendent på Strömsholm åren 1817-1820, och därefter assessor i Stockholm men avled redan 2/9 1821 i Klara fs.

Kolbäck (U) AI:10 (1818-1823) Bild 228 / sid 219 (AID: v72822.b228.s219, NAD: SE/ULA/10531)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:419 (1821) Bild 5880 / sid 561 (AID: v223058.b5880.s561, NAD: SE/SSA/0145a)


Johanna Amalia Dahlberg avled 24/8 1827 i Köping enligt dödboken för Kolbäck.

Kolbäck (U) AI:11 (1823-1832) Bild 257 / sid 254 (AID: v72823.b257.s254, NAD: SE/ULA/10531)

Kolbäck (U) F:4 (1825-1856) Bild 22 (AID: v72858.b22, NAD: SE/ULA/10531)


På Strömsholm bodde åren 1819-1820 Claes Augustin Hamrén, som inte skall misstas för en son i hushållet. Denne var Erik Johans systerson, född oä 31/1 1805 i Lövånger sn (moder Elisabeth Margareta Hamrén född 16/10 1781 i Överkalix sn och död 23/11 1827 i Selet 2, Lövånger sn).

Luleå domkyrkoförsamling (BD) AI:3 (1801-1818) Bild 21 / sid 33 (AID: v138148.b21.s33, NAD: SE/HLA/1010117)

198
Finland / SV: Johan Johansson i Finland
« skrivet: 2021-07-31, 23:29 »
Tur att jag kommer ihåg kopplingen till en tidigare diskussion här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=53286.msg1572064#msg1572064

Familjen var bosatt i Korsholm sn, där jag letat bara tills år 1750.

Bland barnen:
4/ Johan, död 11/1 1738 i Tölby vid 4 ½ års ålder.
5/ Anders, född 8/1 1738 i Tölby. Död där 4/4 1739.
6/ Johan, född 29/2 1740 i Tölby.
7/ Maria, född 24/7 1743 i Voitby. Död där 2/10 1746.
8/ Catharina, född 20/5 1746 i Voitby. Död där 4/10 1746.

199
Nils Burman uppger på sida 92 i sin släktbok en Barbro Gris gift med en Anders Jönsson utan ytterligare uppgifter. Barbro var fjärde barnet av nio stycken till Anders Persson Gris i Gävle, som var bördig från Grisbacka i Umeå lfs med ID-nummer 74 på Urban Sikeborgs Bure-skiva.

Med tanke på att råd- och handelsmannen i Gävle Anders Jonsson själv hade sina föräldrar i Umeå, så är det fullt möjligt att Nils Burmans uppgift om hustrun Barbro kan vara riktig, så härmed Barbro Andersdotter Gris.  :) 

Samtidigt skulle detta innebära att Barbro så småningom blev omgift med sin tremänning Per Jakobsson med ID-nummer 2713, och att Barbros barn Kerstin Andersdotter kom att bli gift med sin mors tremänning Anders Markusson Grubb. Hm...  ???

200
Öhrbom / SV: Öhrbom koppling Sverige Finland
« skrivet: 2021-07-31, 11:41 »
Isak hette tidigare Rönbom och utflyttade till Vasa den 12/10 1806, dagen efter hans sjuttonårsdag.


Isonkyrön seurakunta > Isonkyrön seurakunnan arkisto > Syntyneiden ja kastettujen luettelot > Syntyneiden luettelot 1766-1792 (IC:4)
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6643115

Isonkyrön seurakunta > Isonkyrön seurakunnan arkisto > Pää- ja rippikirjat > Rippikirja 1802-1810 (IAa:7)
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6646768

Isonkyrön seurakunta > Isonkyrön seurakunnan arkisto > Seurakunnasta muuttaneiden luettelot > Seurakunnasta muuttaneiden luettelot 1806-1829 (IBb:1)
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=24797395

Korsholms församling > Korsholms församlings arkiv > Från församlingar inkomna flyttningsbetyg > Från församlingar inkomna flyttningsbetyg 1806-1810
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9069488

201
Var Jon Andersson ensam "representant" från Skellefteå...? Vilka var Sara Jonsdotters föräldrar på Överbilla 6?

202
Intressant! Här kommer ett utdrag ur Ulf Lundströms bok "Skellefteå socken 1650-1790".


Ostvik 11, sida 272: "Anders Philipsson (1607-75) ägde hemmanet 1647-73. Hemmanet hade tillkommit 1647 genom en utbrytning från Ostvik 12. Anders Philipsson och hustrun hade barnen Märeta f. 1653, som troligen blev hustru på Ostvik 8, och Jakob, som var soldat från 1669 och till åtminstone 1675. Han hade soldatnamnet Ostman. Vidare hade makarna sonen Jon. Mantalet var 1654 på 5/32.
Sonen Jon Andersson ägde hemmanet 1674-78. Han gifte sig 1671 i Burträsk socken med Sigrid Mosesdotter från Bodbyn 12. Makarna hade barnen Moses, som var soldat och som dog i fält någon gång 1700-08, samt Anders f. 1670. Jon Andersson betecknades som fattig år 1675 p.g.a. att han hade lidit skada av vådeld 1673. Han hade inte tidigare fått någon lindring i skatten. Nu hade Jon Andersson ingenting, så han fick anstånd med skatten som var på 2 tunnor och 1 skäl. Jon Andersson blev soldat 1679 och torde ha dött samma år. Hustru Sigrid Mosesdotter ägde hemmanet 1679-99. År 1695 hade hon en häst, 5 kor och 7 småkreatur. Skatten var på 2 tunnor och ett skäl och mantalet var 7/32.
Sonen Anders Jonsson (1670-1747) ägde hemmanet 1700-35. Han gifte sig senast 1697 med Malin Andersdotter (1670-1749) från Bergsbyn 1. Makarna hade barnen Anders f. 1699, som blev soldat på roten 106 Skråma i Ostvik 1720-38, Sigrid (1700-49), Jonas f. 1704, som blev bonde på Östanbäck 6, Moses (- 1711), Johan f. 1712, Östen (1713-79), vilken blev bonde på Östanbäck 9, och Britta f. 1717. Anders Jonsson var sexman 1709."


Östanbäck 6, sida 280: "Hans Johansson (- 1710) som var född på gården ägde hemmanet 1702-10. Han gifte sig 1705 med Kerstin Jonsdotter (1679-1740) från Burträsk socken. Makarna hade barnen Johan (1710-72), som blev bonde på Källbomark 3, samt Marta (1711— 77). Hans Johansson var soldat på roten 108 Herre i Östanbäck 1710 och han torde ha dött samma år i Estland. Gården låg sedan öde 1709-27. Dottern Marta Hansdotter (1711-77) gifte sig 1728 med Jon Andersson (1704- 85) från Ostvik 11. Jon Andersson ägde gården från 1728. Makarna hade sonen Hans f. 1730, som 1763 flyttade ut ur socknen. Han blev nybyggare i Glommersträsk i Arvidsjaurs socken. Vidare barnen Östen (1732-83), Magdalena f. 1738, som flyttade till Lappmarken 1765, Johan f. 1738, Kerstin (1742-1822), som flyttade till Lappmarken 1763 och gifte sig med Johan Andersson Renberg i Abborträsk i Arvidsjaurs socken, Marta f. 1744, som blev hustru på Östanbäck 14, Jonas (1746-96), som blev nybyggare i Sandträsk i Arvidsjaurs socken omkring 1769, Margareta f. 1750, vilken blev hustru på Lund 4, samt Anders f. 1753. Jon Andersson hade 1749 en häst, 7 kor och 10 småkreatur. Mantalet var på 17/64 och årligen såddes 3 tunnor korn. På Smedsmyran i Frostkåge hade gården 4 skrindland äng."


Hur väl passar dessa uppgifter ihop med domboksnotisen från Själevad...?  ???

203
Lennart: OK, jag borde ha varit tydlig med att Gullick Larsson inte omnämns explicit i Sverkers artikel. Genom en av författaren privat ställd fråga riktades mitt intresse mot Finflo, snarare än Klovsta i Multrå sn som obekräftade nätuppgifter vill göra gällande. Jag utgår från att Gullick var hälsinge, ty hans dotter Elisabeth behäftats med namnet Helsing (Råneå F:1 sida 75, nummer 758).

Tack för domboksnotisen. Märkligt att Sigrids fadersnamn inte varit känt sedan tidigare! Emellertid saknas hon med namn på pränt i målet som du refererat till:

Ångermanlands domsaga (Y) AIa:3 (1647-1648) Bild 390 / sid 59 (AID: v525753.b390.s59, NAD: SE/HLA/1040100)

Jag har en uppgift om Boteå dombok 12/6 1629 §2-6 där Gullick sägs tvista med en medarvinge mäster Henrik angående laxnot uppå Holms-ören m.m. Min uppgiftslämnare trodde att det rör sig om Henrik Evertsson Zynth. Jag vet inte var protokollet ifråga går att uppbringa, och sätter mitt hopp till Per Sundin.

I Ångermanlands landskapshandlingar för året 1621 påträffade jag Gullick Larsson, fordom knekthövitsman, som får bruka sitt hemman fritt efter kungligt brev daterat 14/10 1617. Vad är känt om hans militära bana som renderat detta skatteförmån...?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044362_00208

204
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2021-07-25, 12:00 »
Catharina Drake härstammade från Stockholm enligt bröllopskvädet från hennes andra giftermål. Tredje bilden, höger sida:

"Brågåmen e Jamt född å stöft /
Män Brurä e i Ståkålm döft."

( = "Brudgummen är jamt född och stöpt /
Men bruden är i Stockholm döpt" )

Ändock kan det inte uteslutas att Catharina hade sina rötter norrifrån. Jag anar en möjlig koppling i och med att förste maken Nils Tanbergs farbror, ryttaren Olof Rasmusson Tanberg från Tand i Lockne sn gift sig 20/11 1704 i Brunflo sn med Elisabet Eriksdotter från Överbyn i Marieby sn. Jag saknar dessa makars respektive dödsår. Måhända hade Elisabet släkt i Stockholm. Hon var dotter till korpralen Erik Eriksson Drake, som i sin tur var son till länsmannen Erik Persson i Överbyn i Marieby sn, som i sin tur var son till Drakarnas stamfader kyrkoherden Per Andersson i Brunflo sn.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Drake_nr_1716


205
Per: Du menar alltså att Olof Algotsson skulle ha varit gift två gånger, och först med NN Persdotter...?

Carl Szabad hade på sida 205 i sitt supplement till Bygdéns herdaminne kyrkoherden Petrus Nicolai, verksam i Grundsunda åren 1580-1604 och senare i Säbrå 1604-1619, placerat honom såsom son till Nils Persson och Dordi i Sundby, Boteå sn.

Jag noterar intresserat att Petrus var första gången gift med Elisabeth Evertsdotter Zynth (Samfundet S:t Eriks årsbok 1918, tab. s. 161; denna bok förefaller inte vara digitaliserad). Två av hennes bröder, David Evertsson kom att bruka Sundby åren 1597-1598 åtföljd av Samson Evertsson åren 1599-1607. Därefter deras svåger Gullick Larsson från Finflo i Hälsingtuna sn, mer om denne i en annan sammanställning under tabell 3 i nedanstående länk:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.msg1589442#msg1589442

Underlagmannen Evert Henrikssons hustru på Holm i Överlännäs sn är inte känd vid namn men jag vore inte förvånad om hon hade sin härstamning i Hälsingland med tanke på familjens kontakter ditåt.

Enligt Szabad, sida 255, hade Petrus Nicolai i Säbrå, utöver sönerna efterträdaren Johan Simplicius och Anders i Utås, Grundsunda även en son Zackarias, som var soldat i Bollnäs år 1615, och en dotter gift senast samma år med Hans Jonsson i Härnösand. Källan är arkivserien "Strödda domböcker och rättegångshandlingar", volym ej angiven.

Vad är känt om Hans Jonsson, måtro...? Ifall denne gått bort tidigt så kan det inte uteslutas att änkan gift om sig med Olof Algotsson. Fast det lär vi aldrig få veta, och så verkar kronologin inte överensstämma bra här.

206
Sorsele / SV: Maria Eliasdotter 1732/33 i Stensund
« skrivet: 2021-07-21, 13:19 »
Börje: Du slår in en redan vidöppen dörr. Var god läs tidigare diskussion om famljen:

30/4 2012: https://forum.rotter.se/index.php?topic=12815.msg189777#msg189777

8/11 2012: https://forum.rotter.se/index.php?topic=12816.msg189801#msg189801

3/10 2014: https://forum.rotter.se/index.php?topic=12807.msg189550#msg189550

Det hade varit bättre om samtliga inlägg blivit utbrutna till en separat tråd. Nåja.

207
Bosaeus / Bozaeus / SV: Bosaeus / Bozaeus
« skrivet: 2021-07-19, 09:09 »
Jag har påträffat en del av auditören Nils Bozaeus släktkrets vid genomgång av stadsarkivets avskrifter till Stockholms tänkeböcker.


Fredrik Jöransson, levde än 13/11 1633 i Brunnbäck i Bergslagen (tänkebok; sida 49-50 i avskriften). Borgare och handelsman i Nikolai fs i Stockholm (tänkebok 22/4 1618; sida 40 i avskriften). Bosatt i Brunnbäck före 8/6 1630 (tänkebok; sida 120 i avskriften).
Gift före 8/12 1606 (tänkebok; sida 191 i avskriften) med NN Kempe, som levde än 16/3 1629 (tänkebok; sida 32 i avskriften) men förmodligen död före 3/5 1630 (tänkebok, sida 140 i avskriften). Guldsmedsdotter från Stockholm.[1]
Kända barn med oviss åldersordning:
a/ Elisabeth Fredriksdotter, död 1675 i Katarina fs (bet. datum 18/2; LIa:27 sida 23v). Gift före 9/3 1629 (sida 149  avskriften) med Casten Weiland, död (bg. 18/12) 1672 i Katarina fs. Makarna var ett tag bosatta i Sala stad (tänkebok 13/11 1633; sida 49-50 i avskriften).[2]
b/ Brita Fredriksdotter, gift före 7/6 1630 (tänkebok: "Och efter han [Fridrich] nu haf:r giort bröllopp åt sijn dåtter, begerer han recompens för sin omkåstnad."; sida 150 i avskriften) med borgaren Erik Larsson i Uppsala, som nämnes måg 12/5 1632 (tänkebok; sida 239 i avskriften). Makarnas dotter Justina Eriksdotter Sahlström kom att bli gift med kyrkoherden i Nordingrå sn Christian Nilsson Bozaeus från Gävle (1626-1686).[3]
c/ Johan Fredriksson, död före 9/11 1633 i Stralsund (tänkebok; sida 219 i avskriften samt 13/11 samma år; sida 49-50 i avskriften).


[1] Fredrik Jöranssons svärfader Petter Kempe levde än 21/7 1623 (tänkebok; sida 445 i avskriften) men var död före 13/10 1624 (tänkebok; sida 176 i avskriften). Petter Kempe var guldsmed i Nikolai fs i Stockholm och  svor borgareeden 12/5 1595 (tänkebok; sida 312 i avskriften). Petter var son till Nils Kempe och Brita Andersdotter i Lidköping, samt broder till bl.a. borgmästaren i Uppsala Melker Jönssons hustru (tänkebok 3/6 1581; sida 445 i avskriften). Petter var gift med NN, som levde än 11/5 1618 (tänkebok; sida 61 i avskriften).


[2] Makarna Weiland efterlämnade 6 barn enligt bou 22/2 1675. Elisabeths fadersnamn här felaktigt:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:18 (1675-1675) Bild 4920 / sid 474 (AID: v222302.b4920.s474, NAD: SE/SSA/0145a)


[3] Erik Larsson i Uppsala hade en bror vid namn Gustaf Larsson, borgare i Uppsala (tänkebok 26/10 1633; sida 47 i avskriften). Blev denne fader till borgmästaren i Uppsala Tomas Lohrmans hustru Helena Gustafsdotter, måtro...? I så fall var auditören Nils Christiansson Bozaeus och dennes hustru Vendela Lundia (se tidigare inlägg från 26/1 2019) redan besläktade i och med att hans morfader och hennes mormors fader var bröder - och dessa förmodligen från Sala med tanke på Nils moder som kom att kalla sig Sahlström. Justina Eriksdotters moster Elisabeth bodde ju i Sala stad åtminstone 1633.

208
Kahlmeter / Kohlmäter / SV: Kahlmeter / Kohlmäter
« skrivet: 2021-07-15, 16:27 »
Niklas L Kant har vänligen meddelat mig om att handels- och rådmannen Abraham Adrian i Västerås var styvson till Jakob Kohlmäter i Stockholm enligt stadens dombok från 23/8 1647:

Västerås rådhusrätt och magistrat (U) AII:1 (1647-1669) Bild 190 (AID: v719019.b190, NAD: SE/ULA/11731)

Niklas uppgav även att Adrians son Christian var fosterson hos en rådman Kohlmäter i Stockholm. Christian adlades senare. Riddersköld (nummer 1006). En annan son Lars Adrian vigdes i Stockholm 2/7 1673 i Jakob fs med Brita Törnebom, då med Hans Kohlmäter som löftesman.

https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Adrian

Då Abraham Adrians tre äldsta söner i ordningsföljd namngetts till Florens döpt 29/11 1640, Jakob döpt 16/9 1644 och Lars döpt 27/1 1647 - så föreslår jag en holländare vid namn Florens Adrianszoon som faderskandidat med tre napp vid en genomgång av Stockholms tänkeböcker för åren 1600-1617.


Tänkebok 20/7 1616 (sida 104 i Stadsarkivets avskrift)

"Florens Adrianßon Hollender krafdhe Mathias Matzon schred:re 11000 dal:r för godhz han honom bårget hafuer, dän 7 9bris [1]615 vthj godhz uthj twenne terminer att betala. N: första termin 12 junij, dän andra 7. 9bris [1]616, nhär han nu fordrar sin betaldning dän första terminen bekommer han onde ordh.
Mathias Matzon swarar han bekienner skulden, att han hafuer bekommitt af honom idhell ciäde huilket hafuer ståt i hans huus ½ åhr, för ähn han handlade det aff honom, och där iblandh wore 2 stÿcker okrönte de toges på tullhuseet. Will och giärna betala honom nhär den andra terminen kommer, och gifue honom ½ parten cläde igen, och dän ½ parten uthj penningar.
Dänne saak bleff upskutinn till näste råstugu dagh."


Tänkebok 30/10 1616 (sida 157 i Stadsarkivets avskrift)

"Andreas Gerslinius jnladhe en protestation der medh han mener sigh wara nemhere att betalas af Jo[c]him Meijers godhz ähn Florentz Adriantßon holländ:r, och till dett ÿthersta will han holla sigh till Erich Anderßon, effter han icke effter hoffrettäns befaldning hafuer låtidh sättia be:de Jochim Meijer. Där till Erich Anderßon swaradhe han hafuer effter Oloff Stråles befalning låtidh hempta hans löfftesmän på kämnhärs stugun och tillsadhe däm, att skaffa honom jn, eller dhe skulle stå i samma stadh för honom, men effter de det icke effterkomme, kom han deröfuer sin wägh, och dätt han ähr sluppen af slottet hafuer ståtholleren giort effter grefwens befalning, nhär Oloff Stråle badh han skulle settias, badh grefwen sleppa honom i tusendh diefla nampn. Han hafuer och aldrigh tagit något lÿffte aff honom, derföre will han och icke där till swhara."


Tänkebok 12/7 1617 (sida 274 i Stadsarkivets avskrift)

"Florentz Adrianßons effterlöfweerska och d: Johan de Wijt ifrå Hollandh, gofuoo tillkennne sig ware well förente och fördragne medh hwar andre."


Den tdigaste noteringen som finns om Jakob Kohlmäter är från 6/6 1629, som vittne till ett slagsmål (sida 63 i avskriften). Som läget ser ut nu så förmodas Jakob Kohlmäter ha varit gift två gånger - första gången efter 12/7 1617 med änkan efter Florens Adrianszoon. Inom detta äktenskap bör åtminstone Anna Kohlmäter vara född, ty hon blir bortgift 14/5 1643 (tabell 4) samt Maria Kohlmäter. Jakob gift andra gånngn efter 21/4 1624 med änkan efter Hans Siverts. Förhoppningsvis klargörs dessa familjeförhållanden när tänkeböckerna efter 1635 blir åtkomliga på nätet.

209
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2021-07-15, 15:53 »
Karin: Tack för ditt fynd som föranlett en mindre undersökning av familjen: 


Johan Gabrielsson, död (bg. 19/12) 1731 i Köping stad. Borgare, nämnd åren 1704-1731 (mtl).
Gift 2/8 1703 i Hed sn med Anna Jonsdotter från Torshälla? Nämnd åren 1732-1733 (mtl).

Deras dotter Margareta Johansdotter Strömberg, upptagen i mtl från 1728.
Gift 19/3 1730 i Köping stad med Sven Kinström, vid vigseln handelsman från Askersund.
Kända barn i Värmland:
a/ Elisabeth Margareta Kinström, född 14/7 (döpt 17/7) 1736 i Katterud, Sunne sn.
b/ Maria Elisabeth Kinström, född 6/6 (döpt 8/6) 1740 i Högen. Sunne sn.
c/ Johan Kinström, född 3/2 (döpt 5/2) 1743 i Högen, Sunne sn.
d/ Brita Christina Kinström, född 25/2 (döpt 9/3) 1745 i Högen. Sunne sn.


Köpings stadsförsamling (U) AI:1 (-1731) Bild 53 (AID: v73091.b53, NAD: SE/ULA/10695)

Bou 3/4 1732: Köpings rådhusrätt och magistrat (U) FIIA:4 (1725-1735) Bild 2970 / sid 292 (AID: v150527a.b2970.s292, NAD: SE/ULA/10693)


Jag funderar över Daniel Nilsson Norlingss första hustru Anna. Kan hon vara identisk med den hustru Anna Severinsdotter som dog 12/4 1691 i Åby, Östervåla sn vid 25 års ålder...? Alternativt så var Anna gift med en Olof, och därmed moder till soldaten Severin Olofsson Falck, född ca 1690 i Köping enligt mönsterrulla.

Daniel Nilsson Norlings sista hustru var ju Kerstin/Christina Vikdriksdotter. En trolig svägerska var den hustru Karin Vikdriksdotter som påträffas två rader under Daniel Nilssons hushåll i Köpings mtl åren 1714-1715. Om möjligt så skulle det förstås vara intressant att få reda mer om Karin. Systrarnas fader, mässingshandlaren Vidrik Nilsson svor borgareeden i Hudiksvall 3/4 1682.

210
Intressant. Barnens nya efternamn Grundell bör anspela på Grundsunda. Olof Algotsson kom väl från Hälsingland, eller...?

211
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2021-07-08, 10:09 »
Johan Genberg med syskon listas upp i bouppteckningen efter deras broder Abraham Genberg i Stockholm daterad 12/9 1679. Föräldrarna Jonas Abrahamsson och Brita Staffansdotter vigdes 10/6 1638 i Nikolai fs (EII:1 sida 56).
 
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:29 (1680) Bild 4870 / sid 456 (AID: v222313.b4870.s456, NAD: SE/SSA/0145a)


Den 16/6 1678 vigdes Anders Andersson, borgare utii Söderhamn, och Brita Larsdotter i Nikolai fs (EII:1 sida 115). Jag kan inte se om makarna finns redan i databasen.

212
Jag har gjorts uppmärksam på att borgmästaren Olof Persson Ströms dotter Catharina (tabell 3d) varit trolovad med guldsmeden Anders Höök i Stockholm hösten 1679. Förlovningen bröts, varpå en anmälan gjordes till domkapitlet (Handlingar, allmän serie E III:29). Av ett dokument framgår att Catharina Ströms matföräldrar var hennes faders svåger Johan Olofsson Helsing och Kerstin Nilsdotter.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065146_00346

Tack vare tidigare kartläggning känner vi till kopplingen, se tabell 15 ovan. Jag kunde inte låta bli att kolla upp löjtnanten Per Olofsson Helsings broder med familj.


Johan Olofsson Helsing, död i februari 1699 i Nikolai fs (själaringning 19/2; peng 6/3 till Klara fs; bou 12/2 1700). Borgare och mäklare i Stockholm. Ägde ett litet stenhus i Saltmätaregränd.
Gift första gången med NN, förmodligen begravd i Klara fs.
Utomäktenskapligt förhållande 1674 med NN.
Gift andra gången med Kerstin Nilsdotter, död 21/4 1708 i Kungsholm fs (bg. 2/5; bou 29/4).
Barn:
1a/ Johan Helsing. Skräddaregesäll (faderns bou).
1b/ Gabriel Helsing, född (döpt 17/5) 1667 i Nikolai fs. Konstapel i Karlskrona (faderns bou).
uä/ Johan Johansson, född 1675 i Nikolai fs (döpt 21/1; CIb:2 sida 25).
2c/ Daniel Grundell, född (döpt 31/10) 1676 i Nikolai fs. Död 10/5 (bg. 11/6) 1716 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Konstapel vid amiralitet i Karlskrona  6/4 1696, artillerilöjtnant därstädes 1698, artillerikapten därstädes 22/5 1700; slutligen tygmästare 2/1 1712 (Lewenhaupt).
2d/ Nils Grundell, född (döpt 12/3) 1679 i Nikolai fs. Död i april 1704 i Nikolai fs (själaringning 28/4; bg. 28/4 i Klara fs; bou 8/12 1705). Arklimästare vid amiralitet, slutligen löjtnant vid Upplands femmänningsinfanteriregemente 2/3 1703 (Nils Grundahl hos Lewenhaupt). Gift 8/7 1700 i Nikolai fs med Catharina de Molier, möjligen född 1678 i Nikolai fs (döpt 11/9 med namnet Esprit). Död före 17/11 1720 (bou efter sin moder Catharina Henriksdotter Dahldorf).
2e/ Catharina Grundell, född (döpt 25/9) 1681 i Nikolai fs. Död 26/3 1735 i Kungsholm fs (bg. 30/3; bou 22/4). Gift 3/10 1699 i Nikolai fs med tyske kantoren Joachim Johan Fichtelius, död 16/6 1722 i Kungsholm fs (själaringning 17/6 i Nikolai fs; bg. 19/6 i Tyska fs; bou 3/5 1728).

213
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-07-06, 17:24 »
Låt mig sända en evig tacksamhetstanke till släktforskaren m.m. Fale Abrahamsson Burman (1758-1809) om vilken man kan läsa hos Svenskt Biografiskt Lexikon:  ;D

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17189


Annika vägledde mig till Nationella arkivdatabasen, som uppger att volymen F:10 i Ekdahlska samlingen (Nils Johan Ekdahls samling) innehåller bl.a.: ""Genealogica och biographica" innehållande anteckningar av F. A. Burman om släkterna Bång, Trundman, Sundel, Burman, ävenså en del bröllopskväden på jämtska. Uppgifter om andra släkter, utdrag ur dopböcker m.m."

Sammanlagt rör det sig om 104 sidor fördelade på två PDF-filer (49 respektive 55 sidor) som jag fått tillsänt mig av Riksantikvarieämbetet idag. På grund av filernas storlek, 19.900 kb respektive 17.857 kb, så går det tyvärr inte att lägga ut dessa i sin helhet här på Anbytarforum som tillåter en maximal storlek på 5120 kb per fil.  :(

Att börja med kompletterar sida 3-4 i första PDF-filen tabell 10 i min sammanställning: Anna Sundström föddes 9/12 1674 i Sundsvall, hennes make Johan Nilsson Sundell den 17/7 1682 i Undersåker sn och deras barn Johan Johansson Sundell den 11/10 1711 i Andersön, Sunne sn.

Sida 21-22 i samma fil har (äntligen!) Annas fader Sven Danielssons egenhändiga handskrift, daterad Frösön 3/5 1702, ger oss mycket värdefulla upplysningar. Han föddes 31/10 1624 i Stockholms stad uti Tunnbindaregränden till borgaren Daniel Tynisson från Nyland (son till borgaren i Borgå Tynis Jörgensson, född i Livland enligt sida 4) och Anna Svensdotter från Luleå socken i Västerbotten. När Sven var i 1 ½ årsåldern så avled fadern, och efter ½ år trädde modern Anna in i ett annat gifte med enspännaren (kungliga postombuden) Daniel Svensson. När Sven var i tioårsåldern så kom hans styvfader att bli landsgevaldiger över Medelpad och Ångermanland, och på så sätt hamnade familjen i Sundsvall.

Av en annan handskrift från Frösön 30/3 1708 får jag konstatera att Sven Danielsson varit gift tre gånger, inte fyra! Hans första bröllop ägde rum i april 1651 i Sundsvall med Kerstin Jonsdotter Östling, en fogdedotter från Östergötland som avsomnade i november 1662. De fick "en son som ännu lever".

Sven var enligt Sundsvalls dombok 9/6 1680 svåger till postmästaren Per Eriksson Molin i staden (gift med Helena Jonsdotter Östling). Emellertid får jag inte ihop uppgiften om Svens styvson borgmästaren Olof Genberg...?  ???

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3163 (1680) Bild 6040 / sid 593 (AID: v421957.b6040.s593, NAD: SE/RA/42042202)

Sven Daneielssons andra bröllop ägde rum 17/1 1664 i Tuna socken i Medelpad med kyrkoherden Måns Blix dotter Marta, vilken avled 16/10 1679. Makarna avlade tillsammans fem barn - två söner och tre döttrar, av vilka en son respektive dotter är redan i herranom.

Svens tredje och sista bröllop ägde rum på Sankt Andreasdagen 30/11 1687 i Brunflo prästgård med prostens syster Brita Lang.

214
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-06-29, 17:57 »
Karl Göran: Tusen tack för att du hörde av dig! Vitterhetsakademin är något helt nytt för mig, ojoj. Sven Danielsson hör till mina anor, så jag ser med spänning fram emot ditt kommande inlägg.  ;D


Annika: Välkommen hit till Anbytarforum, och tack för dina kommentarer som gett mig en tankeställare. Vi har redan utbytt privata meddelanden. Jag saknar kännedom om något brev från 1593. Du gjorde  mig uppmärksam på Harald J. Heymans artikel "Peder Månsson Blix och hans släkt" på sida 215-227 i Personhistorisk tidskrift 1931, häfte 3-4. Toppen!  ;D

http://personhistoriskasamfundet.org/1920-1949/

Jag grämer mig lite över att inte ha tagit del av Heymans artikel innan jag påbörjade min kartläggning av Per Perssons familj i Stockholm i maj 2018 (se ovan). Nåja. Bra att jag kan härmed avföra skrivaren Simon Simonsson Blix såsom bror till Måns Simonsson Blix.

Gullick Blix "berättelse om faderns ungdom är så typisk att den förtjänar att anföras: »Min faarfader heeth Simon Olofsson, hwilken war een fattig bonde och geemeen snickare och swarfware. Hans älste son war min H. fader hwilken i unga åhren hade stoor lust at studera. För den skull begärte träget af sijna föräldrar lof därtill: men altijd wägrade thee honom det, förebärandes sin oförmögenheet att hålla honom i Scholan. När han tå een gång gick i wall med sijna föräldrars boskap grep han till den resolution, att han lemnade boskapen i skogen och lopp sin wäg föräldrarna owitterl. Och stälte sin koosa åth Giäfle, därest han genom siungande för hwars mans dör fick ett fattigt uppehälle, där med han sig nögde och drögde, till dess han absoluerede thee studier, som på den tijden i Giäfle woro öflige. Där ifrån reste han till Upsala och studerade thär, till dess han blef godkiänder till präst, warandes och hans nampn Hr Måns Blix, hwilken effter långl. tjänster blef avancerat till Thuna pastorat i Medelpad, därest han doch allenast lefde uti 3 åhr, ändandes sijne dagar A:o 1664 på sitt ålders 54:de åhr.»" (Heyman, sida 217-218).


Per Sundin: Marta Blix saknas i Tunaeus prästkrönika, som för övrigt förefaller vara ursprungskällan till den felaktiga uppgiften om Simon Blix på Alnön. Jag noterar med intresse att Måns Blix hos Tunaeus har dödsdatumet 21/3 1664 som Bygdén utelämnat i sitt herdaminne. Detta datum bekräftas även av Tunas Series pastorum. Bygdén uppger 44 års ålder att jämföra med 54 år hos Gullick Blix. Vilken ålder låter rimligare, måtro.

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 240 / sid 13 (AID: v910032.b240.s13, NAD: SE/HLA/1060167)

Tuna (Y) LIa:2 (1666-1722) Bild 190 / sid 16 (AID: v392352.b190.s16, NAD: SE/HLA/1010212)

Jag undrar också över Petrus Magni Blix , student i Härnösand åren 1661-1665 enligt trivialskoleregistret - står denne faktiskt med Blix eller? Lite märkligt med äldste son vars förnamn skiljer sig från det som burits av antingen far- eller morfadern. Såvida Elisabeth Helsing inte varit gift med en Per. Mtl för Härnösand åren 1642-1644 gav ingen indikation.


Jag har kollat upp i landskapshandlingarna för Ångermanland. År 1542 har delvist skadat ortregister, där har jag inte funnit Multrå. Tiondelängd saknas 1604. Klumpsumma 1606. Svårt att avgöra om Bjursta och gården i Tjäll slagits ihop vid sekelskiftet omkring 1600.


Bjursta
1544-1545 Anders Olofsson
1546-1549 utjord
1550-1554 öde
1559-1566 Bengt Olofsson
1567-1600, 1602 [saknas]
1601, 1605-1623 Olof Månsson (tidgare i Tjäll åren 1583-1585)
1624-1653 Simon Olofsson (från Tjäll 1?)
1654-1663 Olof Simonsson (senare på Tjäll 5 åren 1667-1673).
1667-1673 Johan Eriksson
1679-1739 Johan Johansson


År 1601 hade Olof Månsson fyra kor och ett sto. Olof förefaller vara klockare 1605. Han var gift under Älvsborgs lösens samtliga terminer (1613-1618): "Thenne är enn uthgammal fattig man äger enn koo"

1601: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044341_00088

1605: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044346_00292

Restuppbörd ÄL: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066063_00036


Tjäll (senare Bjursta?)
1544-1574 Sven Olofsson
1575-1576 Gölug änka
1577-1582 Per Olofsson
1583-1585 Olof Månsson
1586-1600, 1603 Per Månsson


Tjäll 1
1571-1583 Simon Svensson
1584-1641 Olof Simonsson (ingen hustru, en dotter i 1641:års mtl)
1642-1679 Hans Olofsson
1681-1684 hustru Elisabet
1687-1697 Anders Hansson
1698-1713 Erik Hansson


Tjäll 5
1667-1673 Olof Simonsson (tidigare på Bjursta)
1679 Simon Olofsson

1681-1708 Chrstoffer Hansson

215
Jag har kört bet på mantalskommissarien Anders Degerströms ursprung. Här är vad jag fått fram om honom:


Dombok 30/3 1739 (avskrift ur Piteborgare): "Samma dag insinuerade Överstens högvälborne herr Johan Berendt Wiedemeyers Cammartjänare Anders Degerström för rätten en supplication av d. 15 marti sistledne, varuti han begörer, att under stadens beskydd på idka bokbindarehantverket, som han för några år sedan i Stockholm lärt, emeden han nu kommer att sig utur Hl Överstens tjänst begiva, viljandes sig ej undangraga, därför till staden en viss genant erlägga, tills han kan få visa prov av sitt hantverk, och således vinn aburskap, vilket av magistraten och borgerskapet blev så vida beviljat, att han må på ett år bruka sitt hantverk, tills magistraten kan förnimma om han det rätt förstår, varför han till staden 2 daler silvermynts avgift kommer att erlägga."

Piteå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:6 (1725-1739) Bild 320 (AID: v470676.b320, NAD: SE/HLA/1050032)


Anders Degerström, död 24/8 (bg. 29/8) 1779 i Skinnarbyn, Bygdeå sn vid 67 års ålder. Mantalskommissarie.
Gift första gången 1739 i Burträsk sn (lysning 10/6; LIa:3 sida 107) med Elsa Jonsdotter Burström, född 29/12 1703 i Bursjiljum 1, Burträsk sn (AI:2 sida 66). Död 4/11 (bg. 9/11) 1740 i Umeå lfs.
Gift andra gången 30/6 1741 i Umeå lfs med Christina Persdotter Lund, född 21/12 (döpt 25/12) 1724 i Grisbacka 5, Umeå lfs. Död 7/10 (bg. 17/10) 1742 i Grisbacka 5, Umeå lfs.
Gift tredje gången 22/11 1744 i Lövånger sn med Maria Lidenia från Pennsylvania i Amerika. Död 16/12 (bg. 27/12) 1746 i Skinnarbyn, Bygdeå sn vid 22 års ålder.
Gift fjärde gången 19/4 1748 i Bygdeå sn (lysningen skedd i Vibyggerå sn) med Anna Lindbom, död 18/6 (bg. 22/6) 1749 i Skinnarbyn, Bygdeå sn vid 33 års ålder.
Gift femte gången 22/3 1750 i Burträsk sn med Anna Catharina Örnberg, född 18/8 (döpt 20/8) 1729 i Luleå stad. Död 15/7 (bg. 20/7) 1794 i Skinnarbyn, Bygdeå sn.
Barn:
2a/ Gabriel Degerström, född 6/10 (döpt 8/10) 1742 i Grisbacka 5, Umeå lfs.
Upptagen i mtl åren 1758-1759.
3b/ Catharina Maria Degerström, född och döpt 7/10 1745 i Skinnarbyn, Bygdeå sn. Död 25/12 (bg. 29/12) 1822 i Umeå stad. Gift 24/6 1766 i Lövånger sn med sockenskrivaren Jöns Andersson Westerberg, född 13/1 (döpt 14/1) 1741 i Selet, Lövånger sn. Död 1796 i Kyrkobordet, Skellefteå lfs (AI:3B sida 605).

3c/ Elisabeth Degerström, född och döpt 16/12 1746 i Skinnarbyn, Bygdeå sn. Död 18/10 (bg. 28/10) 1750 i Skinnarbyn, Bygdeå sn.

216
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2021-06-25, 10:26 »
Nu är den gren av Blix-ätten, som jag själv tillhör, äntligen kartlagd. Glad midsommar!  ;D


Tabell 1:

Olof Månsson. Innehade Bjursta i Multrå sn åren 1601-1623. Gården brukades tidigare av hans broder, landsskrivaren Per Månsson i Styrnäs sn. Laxfogde i Ångermanland?
Gift med NN.
Barn:
a/ Marit Olofsdotter, se tabell 2.


Tabell 2 (från tabell 1):

Marit Olofsdotter. Syskonbarn [kusin] till referendarien i kammarkollegiet Salomon Persson enligt en klagoskrift till kronan daterad 17/3 1639.[1]
Gift med Simon Olofsson, som innehade Bjursta i Multrå sn åren 1624-1653. Enligt Gullick Blix så var hans farfar en fattig bonde och gemen snickare och svarvare (Palmskiöldska samlingen hos Uppsala universitetsbibliotek).
Kända barn:
a/ Olof Simonsson, död (bg. 13/2) 1698 i Tjäll, Multrå sn vid 80 års ålder. Innehade Bjursta åren 1654-1663, och senare Tjäll åren 1667-1673 (mtl). Gift med Karin, som dog vid 70 års ålder och begravdes samtidigt med maken. Deras son Simon nämnd år 1679 (mtl).
b/ Måns Simonsson Blix, född ca 1620 i Bjursta, Multrå sn. Se tabell 3.
c/ Simon Simonsson Blix. Skrivare i kammarkollegiet från 1648, avskedad 1657. Blev 1662 för skuld till kronan rymt ur riket (Palmskiöld). Hans tomt på Munklägret uppbjöds 18/5, 25/5 och 22/6 1663 (C.P. 1663: 96,104, 119).[2] Gift 8/11 1648 i Nikolai fs med Cecilia Wahle, född (döpt 29/3) 1628 i Nikolai fs. Bland hennes dopfaddrar märks Salomon Persson. Föräldrarna var handelsmannen Per Melkersson Wahle och Karin Henriksdotter Nyman som ingått äktenskap 12/11 1626 i Nikolai fs. Cecilia var en yngre halvsyster till Mårten Blixencrons hustru Margareta Wahle, som i sin tur var systerdotter till Per och Salomon Perssöners hustrur - se inlägg från 19/5 2018 ovan.


Källor:
[1] Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län 1631-1641 (AC, BD, X, Y) 24 (1639) Bild 3380 / sid 337 (AID: v900704.b3380.s337, NAD: SE/RA/551127)
[2] https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=fastighetsregister-1675-1875&indexvarde1=Kungsholmen&indexvarde2=Diverse%2c+%c3%96vrigt#bild17


Tabell 3 (från tabell 2):

Måns Simonsson Blix (Magnus Simonis), död 1664 i Tuna sn i Medelpad vid 44 års ålder. Slutligen kyrkoherde i Tuna åren 1660-1664.
Gift före 8/5 1644 (Bygdéms herdaminne) med Elisabeth Gullicksdotter Helsing från Sundby i Boteå sn, som överlevde mannen. Se not nedan.
Barn:
a/ Marta Blix. Se tabell 4.
b/ Gullick Blix, född 12/4 1648. Se tabell 11.
c/ Christina Blix, född ca 1655 i Sundsvall. Se tabell 14.
d/ Elisabeth Blix. Se tabell 16.
e/ Magnus Blix, född ca 1663 i Tuna sn. Elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1676-1677.


Not: Bygdéns herdaminne uppger en son Simon Blix, som var tullnär i Sundsvall och ägde ett hemman på Alnön. Denne har icke påträffas, och får härmed utgå. Sannolikt rör det sig om en sammanblandning med befallnngsmannen Simson Blackstadius på Alnön, vars hustru var en Blix (se tabell 1 i en tidigare kartläggning från 24/7 2020 ovan). Även en annan son Petrus Blix, disponent 1668, utgår. Förmodligen rör det sig om den son till Måns Persson Blix från Stockholm som skulle komma att bli lektor i Gävle (se längre nedan i inlägget från 19/5 2018 ovan).

Elisabeth Helsing var dotter till hövitsmannen Gullick Larsson, som innehade Sundby i Boteå sn åren 1608-1663. Med hjälp av Thomas Sverkers artikel "Underlagmannen Lasse Nilsson från Finflo, Hälsingtuna socken, & hans släktkrets" i Svensk Genealogisk Tidskrift 2016:1, sida 33-56, får Gullick antas vara son till fogden m.m. Lars Larsson i Finflo i Hälsingtuna sn (denne var i sin tur son till underlagmannen Lars Nilsson). Gullicks syster Brita Larsdotter kom att bli gift med Erik Evertsson i Gårdsnäs i Sånga sn i Ångermanland - vars bror Samson Evertsson var föregående innehavare av Sundby i Boteå sn. Vidare hade fogden Lars Larsson bl.a. en syster Malin som var gift med underlagmannen Gullick Mickelsson - därav förnamnet. Efter Gullick Larsson innehades Sundby av sonen kapten Jon Gullicksson åren 1667-1684, och därefter av dottersonen Gullick Blix åren 1687-1693 (mtl).


Tabell 4 (från tabell 3):

Marta Blix, död 16/10 1679 i Sundsvall (nätuppgift).
Gift 17/1 1664 (nätuppgift) med Sven Danielsson i hans tredje äktenskap av fyra. Död (bg. 31/8) 1712 i Sunne sn i en ålder av 87 år och 9 månader. Borgmästare i Sundsvall. Nämnd åren 1649-1679 (mtl). Sedermera postmästare på Frösön åren 1682-1706 (Ernst Grapes "Postkontor och Postmästare" sida 747). Se not nedan.
Barn:
a/ Magnus Svensson Sundström. Se tabell 5.
b/ Elisabeth Svensdotter Sundström. Se tabell 6.
c/ Anna Svensdotter Sundström. Se tabell 10.


Not: Sven Danielsson gifte sig första gången gift ca 1649 (mtl). Makarna hade sonen Daniel Svensson Sundström i Stockholm (Sundsvalls dombok 9/6 och 22/8 1680).[3] Andra giftermålet ägde rum någon gång efter 28/7 1654 med guvernementskamreraren i Västergötland Jonas Abrahamssons änka Brita Staffansdotter från Stockholm.[4] Genom detta giftermål blev Sven styvfader till borgmästaren Olof Genberg i Sundsvall. Sven blev fjärde och sista gången gift med Brita Lang, död (bg. 4/9) 1715 i Sunne sn i en ålder av 67 år och 4 månader. Brita bör ha varit dotter till landsskrivaren i Medelpad Erik Markusson i Sundsvall, i sin tur bördig från Långsele sn i Ångermanland enligt Series pastorum på sida 1v i Brunflo C:1 (avsnittet om Eriks son, kyrkoherden Petrus Lang).

Enligt nätuppgift skall Sven Danielsson, utan närmare källhänvisning, ha lämnat egna biografiska uppgifter nedskrivna 1702. Ifall någon känner till var detta dokument finns så var snäll och hör av er! Sven uppges vara född 31/10 1624 på Tunnbindargränd i Stockholm till en finländsk borgare. Om detta stämmer så blev han förmodligen döpt i Finska fs vars äldsta doplängd är från 1664.

Källor:
[3] https://forum.rotter.se/index.php?topic=68917.msg1492994#msg1492994
[4] Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3163 (1680) Bild 6040 / sid 593 (AID: v421957.b6040.s593, NAD: SE/RA/42042202)


Tabell 5 (från tabell 4):

Magnus Svensson Sundström, död 10/8 (bg. 15/8) 1732 i Härnösand. Bokhållare, sedermera lantmajor i Härnösand.
Utomäktenskapligt förhållande med Kerstin Eriksdotter Molin (Sundsvalls dombok 10/7 1686, 26/1 1688).
Gift mellan året 1692 och 4/4 1693 (mtl) med Elisabeth Gene, död (bg. 26/2) 1740 i Härnösand. Elisabeth var kusin med Olof Genberg i Sundsvall, som i sin tur var en äldre styvbror till Magnus.
Barn:
uä/ NN, född 22/5 1686 i Sundsvall. Magnus Sundström bestred dock faderskapet.
a/ Sven Sundström, född ca 1693 i Härnösand. Elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1703-1709. Inskriven vid Uppsala universitet år 1712. Död (bg. 1/6) 1720 i Uppsala.


Tabell 6 (från tabell 4):

Elisabeth Svensdotter Sundström, levde än 14/6 1733 (bou efter mostern Christina Blix i Luleå stad).
Gift med Axel Johansson Sidenbom, född i Maria fs i Stockholm. Var 19 år gammal och militär i Jämtland 12/1 1684 (bou efter fadern kassör Johan Larsson Sidenius i Stockholm). Fältväbel vid vid Hallens kompani i Jämtland. Uppgavs ligga i sotesäng i april 1730 (Brunflo dombok 15-18/4 1730; §7) men levde än den 15/9 samma år, se not nedan.
Barn:
a/ Catharina Sidenbom, född 10/2 1687. Se tabell 7.
b/ Marta Sidenbom, född ca 1691. Se tabell 8.
c/ Sven Sidenbom, född 24/6 (döpt 2/7) 1694 i Lungre, Kyrkås sn. Död ung.
d/ Magnus Sidenbom, född 12/3 1697 (Alsen AI:3 sida 99). Se tabell 9.
e/ Axel Sidenbom, född 24/4 (döpt 5/5) 1701 i Mattmar sn. Död under marsch i fjället 3/1 1719.


Not: Karl Göran Eriksson hade vänligen upplyst mig följande uppgifter i ett mejl från augusti 2012, här med viss redigering: "Axel Sidenbom är upptagen i en rulla över gratialister som mönstrades på Frösön 15/9 1730 och förefaller ha varit närvarande i egen person trots sin ålder enligt mönstringanteckningarna: ´pr: Vpwisar original Vnderhållds bref och afskiedspaß, är 75 åhr gamal, har intet jorde Bruck eller annan näring, har fått sitt vnderhåll till och med 1729, och således intet att klaga.´ I motsvarande rulla för 1735 finns han inte med (SVAR bild-id: A0028715_00386).

Jag har inga noteringar om var Axel Sidenbom bodde som gratialist. Hans sista indelning var bostället Brasta i Hallens socken, men sannolikt bör han ha bott hos något av sina barn efter avskedet 1720. Mågen Sundells indelning från 1727 låg i Alsen och i samma socken bodde ju även sonen Magnus, men bland dopvittnena där 1730-1735 hittar jag inte Axel Sidenbom. Hela Offerdals pastorat, där Alsen ingick, har genomgående bra kyrkböcker och hade han eller hustrun avlidit där borde det ha noterats. Pastor Henning Tideman i Rödön delger i sin dagbok många avlidna i Jämtland, i synnerhet högreståndsfolk, men där finns de inte med."


Tabell 7 (från tabell 6):

Catharina Sidenbom, född 10/2 1687. Död 27/9 (bg. 7/10) 1762 i Hov, Alsen sn i en ålder av 75 år, 7 månader och 17 dagar.
Gift med Petter Sundell, född 17/6 (döpt 23/6) 1689 i Undersåker sn. Död (bg. 12/4) 1741 i Rödön sn. Mönsterskrivare och kyrkvärd.
Barn:
a/ Margareta Sundell, född 25/8 (döpt 27/8) 1721 i Silje, Rödön sn. Död 20/4 (bg. 24/4) 1754 i Silje, Rödön sn.
b/ Anna Elisabeth Sundell, född 27/8 (döpt 31/8) 1724 i Silje, Rödön sn. Död 16/8 (bg. 26/8) 1790 i Undersåker sn. Gift med kassören vid Gustafs och Carlsbergs kopparverk Jöns Henriksson Ottin, född 12/2 (döpt 18/2) 1724 i Ottsjö, Undersåker sn. Död 12/10 (bg. 22/10) 1786 i Undersåker sn.
c/ Märta Sundell, född 2/7 (döpt 9/7) 1727 i Silje, Rödön sn. Död (bg. 10/8) 1798 i Slagsån, Undersåker sn. Gift 15/1 1753 i Sunne sn med mönsterskrivare Petter Lidsten från Indals-Liden sn. Död 9/5 (bg. 12/5) 1793 i Alsen sn vid 73 års ålder.


Tabell 8 (från tabell 6):

Marta Sidenbom, död (bg. 2/8) 1767 i Skinnarbyn, Bygdeå sn vid 86 års ålder.
Gift första gången 17/10 1709 i Luleå stad med Olof Nilsson Nyman, död 20/3 (bg. 25/3) 1715 i en ålder av 36 år och några månader. Klockare i Luleå stad åren 1704-1715.
Gift andra gången 1722 med Olof Olofsson Örnberg från Öråker i Skön sn. Död 14/11 (bg. 29/11) 1752 i Burträsk sn vid 61 års ålder. Skolmästare i Luleå stad åren 1722-1735, och komminister i Burträsk åren 1735-1752.
Barn:
1a/ Nils Nyman, född 11/10 (döpt 12/10) 1711 i Luleå stad. Död förmodligen ung.
1b/ Axel Nyman, född 29/12 1712 (döpt 1/1 1713) i Luleå stad. Död 6/7 (bg. 10/7) 1713 i Luleå stad.
1c/ Ture Nyman, född 14/3 (döpt 15/3) 1714 i Luleå stad. Död förmodligen ung.
1d/ Elisabeth Nyman, född (döpt 5/8) 1715 i Luleå stad. Död 4/12 (bg. 18/12) 1757 i Vallen 5, Lövånger sn. Gift 1737 i Burträsk sn (lysning 23/10; LIa:3 sida 93) med bonden Olof Andersson, född och döpt 5/10 1711 i Vallen 5, Lövånger sn (AI:3 sida 88). Död 10/5 (bg. 15/5) 1791 i Vallen 5, Lövånger sn.
2e/ Helena Örnberg, född 26/10 (döpt 28/10) 1722 i Luleå stad. Död 24/3 1795 i Kyrkobordet, Burträsk sn. Gift 18/9 1744 i Burträsk sn med sergeanten Olof Larsson Bäckström från Flarken i Nysätra sn. Död (bg. 11/2) 1770 i Åbyn, Burträsk sn vid 86 års ålder.
2f/ Olof Örnberg, född 30/8 (döpt 31/8) 1724 i Luleå stad. Död 7/9 1804 i Nederkalix sn. Kyrkoherde. Gift 2/8 1759 i Piteå stad med Margareta Warg, född (döpt 13/9) 1738 i Piteå stad. Död i januari 1820 i Piteå stad (AI:1A sida 88).
2g/ Axel Örnberg, född 14/11 (döpt 16/11) 1726 i Luleå stad. Död 29/7 (bg. 1/8) 1794 i Burträsk sn. Kyrkoherde. Gift 1/1 1768 i Piteå lfs med Elisabeth Catharina Gedda, född 21/2 (döpt 24/2) 1723 i Malax sn. Död 16/4 1795 i Nederluleå lfs.
2h/ Anna Catharina Örnberg, född 18/8 (döpt 20/8) 1729 i Luleå stad. Död 15/7 (bg. 20/7) 1794 i Skinnarbyn, Bygdeå sn. Gift 22/3 1750 i Burträsk sn med mantalskommissarien Anders Degerström i hans femte äktenskap. Död 24/8 (bg. 29/8) 1779 i Skinnarbyn, Bygdeå sn vid 67 års ålder.


Tabell 9 (från tabell 6):

Magnus Sidenbom, född 12/3 1697 (Alsen AI:3 sida 99). Död (bg. 9/9) 1781 i Trång, Alsen sn.
Gift första gången 1721 med Magdalena Randklef, född 19/11 (döpt 23/11) 1690 i Trång, Alsen sn. Död (bg. 25/10) 1754 i Trång, Alsen sn.
Gift andra gången 25/9 1757 i Alsen sn med Ursilla Mattsdotter, född 7/3 (döpt 10/3) 1707 i Mällby, Mattmar sn. Död 16/7 1761 i Trång, Alsen sn (bg. 19/7 i Mattmar sn).
Gift tredje gången 14/3 1762 i Alsen sn med Maria Staffansdotter, född 1707 i Rödön sn. Död 13/5 (bg. 25/5) 1794 i Trång, Alsen sn.
Barn:
1a/ Maria Magdalena Sidenbom, född 22/3 (döpt 24/3) 1722 i Oviken sn. Död 9/9 (bg. 15/9) 1765 i Trång, Alsen sn. Gift 17/10 1740 med sin farmors femmänning, inspektor Erik Sparrman, född (döpt 11/4) 1707 i Brunflo sn. Död (bg. 21/2) 1788 i Trång, Alsen sn.
1b/ Anna Elisabeth Sidenbom, född 1/5 (döpt 5/5) 1723 i Trång, Alsen sn. Död 25/9 (bg. 29/9) 1758 i Husnäset, Undersåker sn. Gift 29/9 1749 i Offerdal sn med kopparslagaren vid Gustafsbergs kopparverk Carl Eriksson Flinck, född 1709. Levde än 1784 (Undersåker AI:1 sida 7).
1c/ Petter Sidenbom, född 3/7 (döpt 5/7) 1724 i Trång, Alsen sn. Död 18/11 (bg. 28/11) 1724 i Trång, Alsen sn.
1d/ Sofia Sidenbom, född 2/10 (döpt 3/10) 1725 i Trång, Alsen sn. Död 4/1 (bg. 16/1) 1726 i Trång, Alsen sn.
1e/ Axel Sidenbom, född 21/1 (döpt 23/1) 1727 i Trång, Alsen sn. Död (bg. 19/3) 1727 i Trång, Alsen sn i en ålder av 1 månad, 3 veckor och 6 dagar.
1f/ Margareta Sidenbom, född 5/9 (döpt 8/9) 1728 i Tossberg, Mattmar sn. Död 20/4 (bg. 28/4) 1799 i Rönningsberg, Undersåker sn. Gift 20/6 1758 i Brunflo sn med konstmästaren vid Gustafs och Carlsbergs kopparverk Jonas Hellström, död (bg. 14/3) 1787 i Undersåker sn vid 53 års ålder.


Tabell 10 (från tabell 4):

Anna Svensdotter Sundström, död (bg. 11/12) 1757 i Alsen sn.
Gift med Johan Sundell, född 1683 i Undersåker sn. Död 2/10 1740 i Andersön, Sunne sn (Bertil Hasselbergs supplement till herdaminnet, sida 212). Efterträdde såsom tygskrivare sin svärfader som postmästare på Frösön åren 1706-1709 (Ernst Grapes "Postkontor och Postmästare" sida 747-748). Johan blev regementsskrivare från och med 1709.
Barn:
a/ Johan Sundell, född 11/10 1711 i Sunne sn. Död 11/2 (bg. 21/2) 1755 i Andersön, Sunne sn. Auditör. Gift 17/1 1734 med Magdalena Margareta Bång, född 17/6 1715 i Stockholm. Död 1/6 (bg. 9/6) 1782 i Viken, Alsen sn.


Tabell 11 (från tabell 3):

Gullick Blix, född 12/4 1648. Död 14/5 (bg. 25/7) 1725 i Råneå sn i en ålder av 77 år, 1 månad och 2 dagar. Elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1661-1665. Komminister i Råneå åren 1675-1683 (mtl). Kyrkoherde i Råneå åren 1693-1723.
Gift mellan 5/2 1675 och 6/2 1678 (mtl) med Catharina Rhen från Piteå lfs. Död 17/5 (bg. 3/6) 1716 i Råneå sn i en ålder av 62 år, 6 månader och 2 veckor.
Kända barn (av sammanlagt nio stycken enligt Bygdéns herdaminne):
a/ NN Blix, död 1678 i Råneå sn enligt herdaminnet.
b/ NN Blix, död 1678 i Råneå sn enligt herdaminnet.
c/ NN Blix, död 1680 i Råneå sn (LIa:1 sida 96).
d/ Sofia Blix, född ca 1681 i Råneå sn. Se tabell 12.
e/ Samuel Blix, född 5/6 1685 i Sundby, Boteå sn. Se tabell 13.
f/ Catharina Blix, född 9/12 (döpt 11/12) 1695 i Råneå sn. Död 29/11 (bg. 13/12) 1696 i Råneå sn.


Tabell 12 (från tabell 11):

Sofia Blix, död 17/3 (bg. 20/3) 1749 i Vasa vid 78 års ålder men bör vara 10 år yngre.
Gift första gånngen 1/1 1699 i Råneå sn med Petrus Rockstadius, född 2/1 1665 i Nätra sn. Död 20/5 bg. 5/6) 1710 i Råneå sn i en ålder av 45 år, 4 månader, 2 veckor och 4 dagar. Komminister i Råneå åren 1693-1710.
Gift andra gågen med Anders Mattsson Waselius (Andreas Matthiæ) från Vasa. Död 15/4 1735 i Oravais sn. Komminister i Vörå-Oravais från 1705.
Barn:
1a/ Brita Rockstadia, född 15/10 (döpt 17/10) 1699 i Råneå sn. Död 4/12 1790 i Tengeliö, Övertorneå sn. Gift med kapten Gustaf Bucht från Hollola sn. Död 23/5 (bg. 31/5) 1759 i Tengeliö, Övertorneå sn vid 69 års ålder.
1b/ Gullick Rockstadius, född 21/12 (döpt 23/12) 1700 i Råneå sn.
1c/ Christina Rockstadia, född 29/7 (döpt 31/7) 1704 i Råneå sn. Död 3/10 (bg. 15/10) 1704 i Råneå sn.
1d/ Catharina Rockstadia, född 29/1 (döpt 31/1) 1708 i Råneå sn.


Tabell 13 (från tabell 11):

Samuel Blix, född 5/6 1685 i Sundby, Boteå sn. Död 17/3 (bg. 27/3) 1740 i Råneå sn i en ålder av 54 år, 9 månader och 12 dagar. Komminister i Råneå åren 1712-1723, och kyrkoherde där åren 1723-1740.
Gift 3/3 1713 i Piteå stad med Christina Häggman, född 24/1 1694 i Piteå stad. Död 6/8 (bg. 14/8) 1763 i Råneå sn.
Barn:
a/ Catharina Blix, född 2/8 (döpt 7/8) 1720 i Råneå sn. Död 24/1 (bg, 8/2) 1756 i Råneå sn. Gift 23/11 1736 i Råneå sn med kapten Carl Johan Tingvall, född (döpt 6/6) 1699 i Hovförsamlingen. Död 10/4 (bg. 17/4) 1764 i Råneå sn. Makarna blev stamföräldrar till adliga ätten Anckarsparre (nr. 2180).
b/ Christina Blix, född 14/7 (döpt 15/7) 1723 i Råneå sn. Död 21/8 (bg. 27/8) 1723 i Råneå sn.
c/ Magnus Blix, född 22/8 (döpt 24/8) 1729 i Råneå sn. Död 4/11 (bg. 9/11) 1729 i Råneå sn.


Tabell 14 (från tabell 3):

Christina Blix, född ca 1655 i Sundsvall. Död 17/1 (bg. 21/1) 1733 i Luleå stad vid 77 års ålder. Nämnd åren 1731-1733 (mtl).
Gift ca 1681 (mtl) med Ture Andersson Ruuth, död 15/6 (bg. 3/9) 1730 i Luleå stad i en ålder av 75 år och 8 månader. Handelsman. Nämnd åren 1682-1730 (mtl).
Barn:
a/ Anders Ruuth, upptagen i mtl åren 1699-1708. Se tabell 15.


Tabell 15 (från  tabell 14):

Anders Turesson Ruuth, död ca 1708 (mtl). Förmodligen omkommen på sjön samtidgt med hans ingifte morbroder Hans Björn.
Gift 1705 i Luleå stad (LIa:1 sida 74) med Maria Johansdotter Orre. död 17/5 (bg. 27/5) 1729 i Luleå stad.
Barn:
a/ Johan Ruuth, född 27/9 (döpt 29/9) 1706 i Luleå stad. Död (bg. 25/11) 1706 i Luleå stad.
b/ Christina Ruuth, född 18/11 (döpt 20/11) 1707 i Luleå stad. Död (bg. 23/2) 1708 i Luleå stad.
c/ Catharina Ruuth, född 7/12 (döpt 8/12) 1708 i Luleå. Död 1/2 (bg. 13/2) 1709 i Luleå stad.


Tabell 16 (från tabell 3):

Elisabeth Blix, död ca 1697 i Luleå stad (mtl). Nämnd med efternamn i 1696;års mantalslängd.[5]
Gift ca 1682  (mtl) med Hans Eriksson Björn, död på sjön 1708. Handels- och rådman i Luleå stad. Nämnd 1684-1709 (mtl). Svåger till Ture Ruuth enligt dombok 22/8 1698.[6]
Kända barn:
a/ Brita Björn, född (döpt 16/2) 1690 i Luleå stad. Död (bg. 20/7) 1690 i Luleå stad.
b/ Elisabeth Björn, född (döpt 10/12) 1691 i Luleå stad. Död (bg. 17/7) 1692 i Luleå stad.

Källor:
[5] Luleå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:2 (1684-1700) Bild 2370 (AID: v366993.b2370, NAD: SE/HLA/1050027)
[6] Luleå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:2 (1684-1700) Bild 2930 (AID: v366993.b2930, NAD: SE/HLA/1050027)

217
Måste det vara något alldeles särskilt...? Ett annat exempel är Jöns Nilsson (ca 1695-1771) på Alvik 1 som ingick äktenskap 13/8 1721 med Malin Andersdotter (ca 1696-1772) från Kusmark i Skellefteå lfs. Källbomark 2 enligt Ulf Lundströms bok, sida 188, men efter så många gånger tidigare tillåter jag mig att tvivla på uppgiftens riktighet även denna gång.

218
Jag tror nu att Jon Gabrielssons dotter Karin, född ca 1703 i Bäck 3, kom att ingå äktenskap 20/2 1733 i Nederluleå lfs med Nils Nilsson från Gäddvik 3. Makarna bodde först på Ersnäs 23, och familjefadern blev senare soldat på roten 58 Dyhr i Lund, Skellefteå lfs från och med 16/5 1741. Emellertid stupade han i slaget vid Villmanstrand den 23/8 samma år. Karin Jonsdotter har i Skellefteå AI:2 sida 234 referens från sida 289 som är Per Perssons (1703-1775) hemman Falmark 20. Tänkbart att Karin och de tre barnen kan ha bott en tid hos hennes kusin. Karin senast påträffad 12/4 1773 hos sonen Nils i Ersnäs (Nederluleå DII:1B sida 146).

Barn:
a/ Nils Nilsson, född 23/10 (döpt 29/10) 1733 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 12/9 1787 i Ersnäs 18, Nederluleå lfs.
b/ Eva Nilsdotter, född 30/12 1735 (döpt 1/1 1736) i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 12/2 (bg. 20/2) 1825 i Stenträsk, Jokkmokk sn.
c/ Barbro Nilsdotter, född 2/4 (döpt 3/4) 1738 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Död 27/10 (bg. 18/11) 1738 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs.
d/ Karin Nilsdotter, född 20/9 (döpt 23/9) 1739 i Ersnäs 23, Nederluleå lfs. Senast påträffad 29/9 1767 i Luleå stad (AI:1 sida 116).


Se följande diskussion: https://forum.rotter.se/index.php?topic=179290.0

Då är det väl lika bra att konstatera att Jon Gabrielssons första hustru Barbro var en Persdotter från Falmark 20...?

219
Skellefteå AI:2 på sida 234 har soldatänkan Karin Jonsdotter med referens från sida 289 som är Per Perssons (1703-1775) hemman Falmark 20. Om dennes släktkrets har en längre diskussion förts och en mängd nya uppgifter framkommit som inte finns med i Ulf Lundströms bok:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=165440.0

Nu misstänker jag att Karin och Per skulle kunna vara kusiner, och mitt förslag blir härmed att Nils Nilsson Dyhrs hustru Karin Jonsdotter föddes på Bäck 3 till Jon Gabrielsson från Innervik och dennes första hustru Barbro Persdotter från Falmark 20. Karin bodde hemma än 1724 (AI:1 sida 143) och så får vi inte förglömma att hennes näst äldsta dotter bar namnet Barbro. Barbro Nilsdotter föddes 2/4 1738 på Ersnäs 23, och dog där 27/10 samma år.

220

Systern Karin Nilsdotter utflyttade år 1763 och återfinns först hos brodern i Ersnäs. Hon fortsatte vidare till staden 1/4 1766, och försvann därifrån efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

Nils syster Karin föddes 27 augusti 1712 i Ersnäs och döptes den 29. Hon var då över 50 år gammal innan hon flyttade ut. Hon bör då nästan ha flyttat till en släkting tänker jag. För hon blev nog inte piga vid den åldern om hon inte varit det innan.

Eller talar vi om olika generationer nu? Jag tror i alla fall inte det.

Jag åsyftade Karin Nilsdotter, född 20/9 1739. Hennes faster tillika dopfadder med samma namn avled 12/5 1745.

Modern Karin Jonsdotter lär inte vara identisk med Catharina Sundström på Sunnanå 1, född år 1708 på Lund 3, och som blev bortgift år 1730.


Tillägg: Ulf Lundströms bok "Skellefteå socken 1650-1790" uppger oriktigt på sida 497 en annan dotter "Karin, född 1710 "som gifte sig 1736 och blev soldathustru på roten 58 Dyr". Jag medger att det inte är lätt att tolka uppgifter på sida 239 i AI:2. Dock har DII:1 sida 121 denna Karin med efternamnet Månsdotter. Den 10/10 1736 lystes för soldaten Anders Strykare med pigan Karin Månsdotter i Sunnanå. Samma bok på sida 859 uppger att Anders Östensson från Gärdsmark 4 var soldat på roten 34 Strykare åren 1735-1742. Här heter hustrun Karin felaktigt Persdotter.

Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 117 (1736) Bild 2980 / sid 677 (AID: v900827.b2980.s677, NAD: SE/RA/5511311)

221

222
Desirée: Så roligt att stöta på en släkting med familj. Jag har undersökt lite vidare.

Systern Eva Nilsdotter tjänade hos komminister Erik Netrin i Lund och flyttade till Kalix år 1755 (Skellefteå DII:2 sida 132). Gift 16/9 1759 i Jokkmokk sn (AI:1 sida 107).

Systern Karin Nilsdotter utflyttade år 1763 och återfinns först hos brodern i Ersnäs. Hon fortsatte vidare till staden 1/4 1766, och försvann därifrån efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).

Modern Karin Jonsdotter bodde hos sonen i Ersnäs åren 1766-1773 (Nederluleå DII:1B sida 146). Därefter bör hon sökas hos dottern Karin, men frågan är bara var.

223
För kontinuitet är det bättre att väcka "vilande" trådar till liv. Dessutom varskos tidigare postare om nya foruminlägg mejlvägen. Så gör jag.

224
Född 23/10 1733 på gården Ersnäs 23. Familjefadern blev senare soldat på rote 58 Dyhr i Lund, Skellefteå lfs år 1741. Jämför Nederluleå AI:2B sida 68 och AI:3A sida 67 med Skellefteå AI:2 sida 234. Mer information går att finna ute på nätet.

225
Ylioppilasmatrikkeli har Daniel som född omkring 1716:

https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=6397

Om hans farfader med samma namn, kyrkoherde i Foglö sn:

https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=1297

226

Avskriften från mantalslängder för åren 1694-1713 gav inte mycket. Gyllenbögel var en adelsfamilj, och därmed befriad från mantalspenning.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=1344119


Emma: Varsågod. Äldre kyrkoböcker för Kimito är kan läsas på nätet:

http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=183496.KA

227
Källan är alltså Kimito församling I Aa:3 sida 17 (åren 1725-1737).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7446284

Äldsta barnet Johan Magnus var född den 12/3 1714 (I Aa:6 sida 175) och yngsta Samuel döpt den 24/1 1739 (I C:2). Då namnet Johan kom från morfadern, så förefaller Beata Gyllenbögel vara moder till samtliga barn.

Beata var född 21/9 1690 (I Aa:8 sida 240) och vore i så fall 48 år vid Samuels födelse.

228
Degermark / SV: Degermark
« skrivet: 2021-06-10, 07:59 »

En gnagande tanke som slagit mig är att Degermarkarna kan ha sin härstamning från Grubbe, med såväl namnen Ingemar (då ovanligt I trakten!) och Barbro samt kopplingar till Umeå stad och Österbotten som gemensamma beröringspunkter. Efter slutförd kartläggning nådde jag inte riktigt fram, varför en fortsatt ovisshet råder om tabell 2-14. Vid tinget i Umeå lfs den 26/8 1652 försökte bröderna Ingemar och Carl Carlssöner återfå sitt fadershemman i Grubbe. De hade sällskap av tre icke namngivna svågrar, och hade den förmodade svågern Erik Jakobsson i Västerteg gett sig tillkänna så vore saken klar. Den 11/6 1655 gjorde Carl Carlsson ett nytt försök utan framgång.

Dombok 26/8 1652: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3134 (1650-1652) Bild 5620 / sid 563 (AID: v421261.b5620.s563, NAD: SE/RA/42042202)

Dombok 11/6 1655: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3136 (1654-1655) Bild 3700 / sid 321 (AID: v421263.b3700.s321, NAD: SE/RA/42042202)

Ett annat, intressant indicium är att Daniel Jonsson på Röbäck 8 överlåtit sin tjänst som gästgivare och postbonde till Erik Jakobssons son Jakob på Västerteg 7 (tabell 3) enligt Umeå lfs dombok 15-16/1 1690. Även om något släktskap inte angetts i protokollet så skulle Daniel Jonsson väl kunna vara Jakob Erikssons morbroders svåger. Daniels hustru Malin Danielsdotters syster Brita var nämligen gift med Uno Carlsson i Vasa, Jakobs förmodade morbroder (Umeå lfs dombok 18/8 1673).

Dombok 15-16/1 1690: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3816 (1690) Bild 1560 / sid 144 (AID: v427332.b1560.s144, NAD: SE/RA/42042202)

Dombok 18/8 1673: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3965 (1672-1674) Bild 5610 / sid 804 (AID: v427335.b5610.s804, NAD: SE/RA/42042202)

Utan att ha plöjt genom domböckerna, så lär det finnas betydligt mer att gräva fram. Håll till godo! ;D



TABELL 1:

Carl Carlsson. Nämnd i Grubbe 2, Umeå lfs åren 1640-1650 (mtl). Son till företrädaren Carl Unesson, nämnd åren 1587-1639 (se nedanstående not) och Barbro Andersdotter (Johan Bures släktbok, sida 137).
Gift med Karin, nämnd 1651-1652 (mtl).
Kända barn (oviss åldersordning):
a/ NN Carlsdotter, se tabell 2.
b/ Ingemar Carlsson, se tabell 15.
c/ Carl Carlsson, se tabell 20.
d/ NN Carlsdotter. Var gift före 26/8 1652 (Umeå lfs dombok).
e/ NN Carlsdotter. Var gift före 26/8 1652 (Umeå lfs dombok).
f/ Uno Carlsson. Ej nämnd i Nils Burmans släktbok, och inte heller I Umeå lfs dombok 26/8 1652 varför han bör ha varit minderårig. Skräddare i Vasa åtminstone 1667-1674 (mtl). Gift före 1667 (mtl) med Brita Danielsdotter från Stöcksjö 17, Umeå lfs. Hon levde än 1671 (mtl) men var död senast sommaren 1673 (Umeå stads dombok 15/7 1669, Umeå lfs dombok 18/8 1673).
g/ Anders Carlsson. Ej nämnd 26/8 1652 (Umeå lfs dombok).. Han hade fyra söner Olof, Hans, Ingemar och Carl (Nils Burmans släktbok sida 63). Oklart var denna familj skulle ha varit bosatt.
h/ Olof Carlsson (Nils Burmans släktbok sida 63). Ej nämnd 26/8 1652 (Umeå lfs dombok).


Not: Carl Unesson var son till Une Olofsson på Böle 1, nämnd åren 1547-1593. Une efterträddes av sin son Håkan Unesson åren 1594-1596, och därefter Jakob Larsson från Fällan 1 i Lövånger sn åren 1597-1606. Jakob Larsson var gift med en syster till Carl Unesson i Grubbe (Johan Bures släktbok, sida 156). Min anfader, borgaren i Umeå stad Anders Håkansson brukade samma gård åren 1607-1643.

Läs även här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=38168.msg1491040#msg1491040


TABELL 2 (från 1): [Kopplingen obekräftad!]

NN Carlsdotter från Grubbe 2, Umeå lfs. Levde än 1665 (mtl). Hypotetiskt Barbro Carlsdotter med tanke på hennes farmoder som hette Barbro Andersdotter samt sondotter med namnet Barbro Tegerström.
Möjligen gift före 1640 (mtl) med Erik Jakobsson i Västerteg 7, Umeå lfs. Var 27 år gammal i 1637:års roteringslängd. Nämnd åren 1631-1671, och var gästgivare 1655 (mtl). Son till företrädaren Jakob Persson och Brita Jakobsdotter (Johan Bures släktbok, sida 180).
Barn:
a/ NN Eriksdotter, upptagen i mtl åren 1657-1660.
b/ Jakob Eriksson. möjligen upptagen i mtl från och med 1660. Se tabell 3.
c/ Malin Eriksdotter, död (bg. 3/11) 1734 i Västerteg 7, Umeå lfs. Möjligen upptagen i mtl åren 1663-1675. Bosatt på hemgården före år 1723 (AI:1 sida 169). Varit gift.
d/ NN Eriksson, upptagen i mtl året 1665.
e/ Ingemar Eriksson Tegman, möjligen upptagen såsom son (egentligen bror) till Jakob Eriksson i mtl åren 1674-1675. Se tabell 5.


TABELL 3 (från 2):

Jakob Eriksson. Nämnd i Västerteg 7, Umeå lfs åren 1674-1696 (mtl). Blev gästgivare och postbonde efter Daniel Jonsson på Röbäck 8 (Umeå lfs dombok 15-16/1 1690).
Gift före 1674 (mtl) med Margareta Tomasdotter, nämnd åren 1697-1699 (mtl). Dotter till Tomas Håkansson i Österteg 4, Umeå lfs (dombok 19/4 1699).
Barn:
a/ NN Jakobsson, upptagen i mtl åren 1687-1697.
b/ Per Jakobsson, möjligen upptagen i mtl åren 1690-1699. Se tabell 4.
c/ NN Jakobsdotter, upptagen i mtl åren 1692-1695.
d/ NN Jakobsdotter, upptagen i mtl åren 1699-1702.


TABELL 4 (från 3):

Per Jakobsson, död 17/2 1743 i Västerteg 7, Umeå lfs vid 70 års ålder. Nämnd från 1700 (mtl).
Gift mellan 3/1 1702 och 17/3 1703 (mtl) med Malin Olofsdotter, död 26/9 (bg. 5/10) 1740 i Västerteg 7, Umeå lfs vid 50 års ålder men var sannolikt 10 år äldre.
Barn:
a/ Margareta Persdotter, död 4/4 (bg. 24/4) 1743 i Norrmjöle 2, Umeå lfs vid 41 års ålder. Gift 26/11 1727 i Umeå lfs med Per Olofsson, död 10/2 (bg. 23/2) 1772 i Norrmjöle 2, Umeå lfs vid 70 års ålder.
b/ Barbro Persdotter, död 25/3 (bg. 3/4) 1785 i Stöcksjö 8, Umeå lfs vid 80 års ålder. Gift 28/12 1721 i Umeå lfs med Per Jonsson, död 12/5 (bg. 15/5) 1743 i Stöcksjö 8, Umeå lfs vid 43 års ålder. Soldat på rote 21 Brask åren 1720-1728.
c/ Olof Persson, född 1709 (Umeå lfs AI:9 sida 10). Död 13/1 (bg. 20/1) 1793 i Björkö 3 Galt, Replot sn i en ålder av 83 år, 7 månader och 9 dagar. Soldat på rote 28 Ruth åren 1736-1740, sedermera nämndeman. Gift 24/6 1731 i Umeå lfs med Ingrid Mårtensdotter, född 1708 i Grisbacka 7, Umeå lfs. Död mellan 1767 och 1777 i Västerteg 7, Umeå lfs (AI:6 sida 7; AI:8 sida 9).
d/ Jakob Persson, död 13/4 (bg. 24/4) 1743 i Västerteg 7, Umeå lfs vid 33 års ålder. Gift första gången 29/11 1730 i Umeå lfs med Anna Jonsdotter från Ön 2, Umeå lfs. Död i oktober (bg. 14/11) 1731 i Västerteg 7, Umeå lfs. Gift andra gången 20/11 1733 i Umeå stad med Brita Olofsdotter, född 1711 i Klintsjön 6, Nysätra sn (Olof Erikssons dotter; Bygdeå AI:1 sida 111v). Död 16/7 (bg. 18/7) 1742 i Västerteg 7, Umeå lfs. Brita var för övrigt en systerdotter till Olof och Per Mårtenssöner Gran i Umeå stad.
e/ Malin Persdotter, död 23/4 (bg. 1/5) 1785 i Österteg 2, Umeå lfs vid 70 års ålder. Gift 6/10 1734 i Umeå lfs med Jonas Svensson, född vid mattsmässotiden hösten 1705 i Österteg 2, Umeå lfs. Död 27/12 1765 (bg. 6/1 1766) i Österteg 2, Umeå lfs. Soldat på rote 37 Carlman åren 1741-1742.
f/ Anna Catharina Persdotter, död 24/1 (bg. 6/2) 1743 i Västerteg 7, Umeå lfs vid 18 års ålder.


TABELL 5 (från 2):

Ingemar Eriksson Tegman. Soldat vid Umeå kompani från 1677, med inhopp i Bygdeå kompani åren 1678-1683. Slutligen fältväbel från 25/4 1706 med avsked 31/1 1707. Nämnd i Västerteg, Umeå lfs åren 1688 och 1694-1719 (mtl).
Gift före 21/1 1688 (mtl) med Karin Andersdotter, död 17/3 1735 i Umeå stad vid 74 års ålder.
Barn:
a/ Erik Ingemarsson Tegerström, född ca 1685. Se tabell 6.
b/ Barbro Ingemarsdotter Tegerström, född ca 1687. Se tabell 9.
c/ Christina Ingemarsdotter Tegerström, se tabell 10.
d/ Sara Ingemarsdotter Tegman, född ca 1700 i Västerteg, Umeå lfs. Se tabell 14.


TABELL 6 (från 5):

Erik Ingemarsson Tegerström, död 17/2 (bg. 22/12) 1743 i Vasa vid 58 års ålder. Borgare i Umeå stad, nämnd 1711-1723 och därefter i Vasa inom sjätte kvarteret åren 1723-1741 (mtl).
Gift före 29/1 1710 (mtl) med Margareta Johansdotter Westling, född 1680 i Umeå stad (Härnösand AIa:2 sida 161). Död (bg. 5/3) 1758 i Härnösand. Dotter till borgaren i Umeå stad Johan Andersson Trast, som dog 14/2 1725 i Vasa vid 76 års ålder (bg. 16/2; Vasa dombok 7/4 1725) och dennes hustru Karin Eriksdotter Sand, som dog (bg. 16/3) 1723 i Vasa vid 86 års ålder. Margareta var en yngre syster till Mårten Westling som i sin tur var gift med Erik Tegerströms syster Christina, se tabell 10.
Barn:
a/ Christina Tegerström, född ca 1712 i Umeå stad. Se tabell 7.
b/ Ingemar Tegerström, död 12/4 (bg. 15/4) 1742 i Vasa i en ålder av 27 år och 7 månader.
c/ Catharina Tegerström, född 1716 i Umeå stad (Härnösand AIa:2 sida 161). Död 1783 i Härnösand (bg. 27/7; LIa:11 sida 332).
d/ Barbro Tegerström, född 1718 i Umeå stad. Se tabell 8.
e/ Anders Tegerström, född (döpt 13/11) 1720 i Levar, Nordmaling sn. Möjligen upptagen såsom Erik i mtl åren 1737-1738. Kopparslagare. Gift 5/8 1744 i Katarina fs i Stockholm med Brita Christina Berg, född 1713. Makarna utflyttade till Stockholm sommaren 1752 (Gamla Karleby kommunionbok 1736-1753, 12:a kvarteret).


TABELL 7 (från 6):

Christina Tegerström, död 15/3 (bg. 22/3) 1763 i Vasa vid 50 års ålder.
Gift 10/2 1737 i Vasa med Christian Augustus Maij, född 29/1 1704 (IAa:5 nummer 186). Död 21/4 (bg. 24/4) 1781 i Vasa. Bokbindare.
Barn:
a/ Maria Elisabeth Maij, född 8/4 (döpt 9/4) 1739 i Vasa. Borta före 21/8 1763 (IAa:2 nummer 186).
b/ Margareta Christina Maij, född 6/12 (döpt 8/12) 1741 i Vasa. Borta efter 29/7 1769 (IAa:3 nummer 186).
c/ Carl Johan Maij, född 24/9 (döpt 27/9) 1745 i Vasa. Borta före 21/8 1763 (IAa:2 nummer 186).


TABELL 8 (från 6):

Barbro Tegerström, född 1718 (Härnösand AIa:2 sida 161). Död 1783 i Härnösand (bg. 8/5; LIa:11 sida 330).
Gift 14/2 1749 i Vasa med änklingen Carl Månsson Åkerbom från Norrköping (dess S:t Olai fs CI:5 sida 42). Död 27/10 (bg. 2/11) 1786 i Härnösand vid 68 års ålder. Skräddare.
Barn:
a/ Brita Catharina Åkerbom, född 19/2 (döpt 21/2) 1750 i Vasa. Död 1783 i Härnösand (bg. 20/7; LIa:11 sida 332).
b/ Margareta Åkerbom, född 13/1 (döpt 14/1) 1752 i Vasa. Död (bg. 26/8) 1753 i Härnösand.
c/ Carl Fredrik Åkerbom, född 18/4 (döpt 20/4) 1756 i Härnösand. Död (bg. 22/7) 1756 i Härnösand.


TABELL 9 (från 5):

Barbro Ingemarsdotter Tegerström, död 20/4 (bg. 24/4) 1770 i Umeå stad vid 83 års ålder. Nämnd åren 1741-1758 (mtl).
Gift före 22/4 1719 (mtl) med Petter Larsson Gris, död 3/11 (bg. 8/11) 1761 i Umeå stad vid 72 års ålder. Borgare och fiskare. Nämnd åren 1717-1739 (mtl).
Barn (vilka bytte släktnamn år 1759):
a/ Lars Tegerström, född 1721 i Umeå stad (döpt 30/12; Umeå lfs C:1 sida 49). Död 4/2 (bg. 7/2) 1799 i Umeå stad. Gift 27/11 1755 i Umeå stad med Anna Margareta Ekeblad, född 4/8 1734 i Arnäs sn. Död 7/3 (bg. 9/3) 1788 i Umeå stad.
b/ Catharina Tegerström, född 29/12 1723 i Umeå stad (döpt 30/12; Umeå lfs C:1 sida 59). Död 4/4 (bg. 8/4) 1788 i Umeå stad.
c/ Petter Gris, född 5/12 1724 i Umeå stad (döpt 6/12; Umeå lfs C:1 sida 65). Död på sjön i november 1752 (Umeå stad C:1 sida 459).
d/ Anders Tegerström, född 5/12 (döpt 8/12) 1726 i Umeå stad. Död 14/10 (bg. 18/10) 1787 i Umeå stad, Gift 5/2 1756 i Umeå stad med Catharina Sandberg, född och döpt 27/7 1729 i Umeå stad. Död 23/1 (bg. 27/1) 1771 i Umeå stad.
e/ Johan Gris, född 5/6 (döpt 9/6) 1728 i Umeå stad. Död före 30/5 1737 (Umeå stad AI:1 sida 36).
f/ Margareta Tegerström, född 13/7 (döpt 15/7) 1730 i Umeå stad. Död 11/12 (bg. 15/12) 1808 i Umeå stad. Gift 2/2 1764 i Umeå stad med handelsmannen Nils Bure, född 16/10 (döpt 20/10) 1727 i Umeå stad. Död 12/12 (bg. 22/12) 1785 i Umeå stad.


TABELL 10 (från 5):

Christina Ingemarsdotter Tegerström (enligt Jorma Valinkoskis ”Suomen Kirjansitojamestarit 1514-1868”). Troligen död mellan 22/2 1731 och 10/2 1732 (mtl).
Gift mellan 26/1 1712 och 26/1 1714 (mtl) med Mårten Johansson Westling från Umeå stad, död 15/10 (bg. 22/10) 1751 i Vasa vid 74 års ålder. Bokbindare. Nämnd i Umeå stad åren 1714-1724 och därefter i Vasa inom sjunde kvarteret åren 1725-1735 (mtl). Mårten var en äldre bror till Erik Tegerströms hustru Margareta Westling, se tabell 6.
Barn:
a/ Johan Westling, född i Umeå stad. Se tabell 11.


TABELL 11 (från 10):

Johan Westling, född i december 1718 (Vasa trivialskolas elevmatrikel). Död 15/2 (bg. 23/2) 1759 i Vasa vid 42 års ålder. Borgare och fiskare (1759), nämnd åren 1736-1759 (mtl).
Gift 6/12 1739 i Vasa med Elisabeth Åberg, död  16/9 (bg. 22/9) 1796 i Vasa vid 82 års ålder.
Barn:
a/ Carl Westling, född 6/9 (döpt 7/9) 1740 i Vasa. Se tabell 12.
b/ Johan Westling, född 29/6 (döpt 30/6) 1743 i Vasa. Död 17/7 (bg. 19/7) 1743 i Vasa.
c/ Erik Westling, född 8/8 (döpt 9/8) 1745 i Vasa. Död 2/7 (bg. 3/7) 1746 i Vasa.
d/ Margareta Westling, född 27/9 (döpt 28/9) 1750 i Vasa. Död 9/11 (bg. 17/11) 1750 i Vasa.
e/ Christina Westling, född 2/5 (döpt 3/5) 1752 i Vasa. Se tabell 13.
f/ Gabriel Westling, född och döpt 10/6 1755 i Vasa. Död 8/6 (bg. 10/6) 1756 i Vasa.


TABELL 12 (från 11):

Carl Westling, född 6/9 (döpt 7/9) 1740 i Vasa. Död 20/5 (bg. 22/5) 1806 i Vasa. Handelsman.
Gift 28/10 1770 i Vasa med Christina Margareta Hausell, född 20/11 (döpt 22/11) 1740 i Vasa. Död 23/7 (bg. 25/7) 1795 i Vasa.
Barn:
a/ Johan Abraham Westling, född 2/8 (döpt 3/8) 1771 i Vasa. Död 1814 vid Cádiz (Vasa IAa:12 sida 205).
b/ Christina Magdalena Westling, född 18/3 (döpt 19/3) 1773 i Vasa. Död 18/2 (bg. 27/2) 1834 i Vasa. Gift 24/11 1793 i Vasa med råd- och handelsmannen Herman Höckert, född (döpt 1/12) 1751 i Tyska fs i Stockholm. Död 7/6 (bg. 29/6) 1835 i Vasa.
c/ Margareta Elisabeth Westling, född och döpt 10/6 1779 i Vasa. Död 22/6 (bg. 25/6) 1779 i Vasa.
d/ Carl Isak Westling, född 25/7 (döpt 26/7) 1780 i Vasa. Död 1/5 (bg. 30/5) 1800 i England (svårtydd ort i Vasa IAa:8 sida 4).


TABELL 13 (från 11):

Christina Westling, född 2/5 (döpt 3/5) 1752 i Vasa. Död 11/6 (bg. 15/6) 1808 i Vasa.
Gift 25/9 1777 i Vasa med Anders Enholm, född 6/4 1738 (IAa:13 sida 130). Död 21/7 (bg. 23/7) 1809 i Vasa. Skräddare.
Barn:
a/ Maria Elisabeth Enholm, född 21/7 (döpt 22/7) 1778 i Vasa. Död 28/9 (bg. 4/10) 1778 i Vasa.
b/ Carl Fredrik Enholm, född 16/9 (döpt 17/9) 1779 i Vasa. Död 10/6 (bg. 15/6) 1780 i Vasa.
c/ Anders Johan Enholm, född 10/9 (döpt 11/9) 1781 i Vasa. Död 19/10 (bg. 29/10) 1844 i Korsnäs sn. Komminister. Gift 19/3 1809 i Laihela sn med Johanna Fredrika Laurin, född 3/1 (döpt 8/1) 1789 i Alavieska sn. Död 12/3 (bg. 23/3) 1860 i Korsnäs sn.
d/ Gabriel Enholm, född 30/8 (döpt 1/9) 1783 i Vasa. Död 14/11 (bg. 18/11) 1784 i Vasa.


TABELL 14 (från 5):

Sara Ingemarsdotter Tegman, död 7/8 (bg. 11/8) 1752 i Degernäs 4, Umeå lfs vid 52 års ålder.
Gift 25/6 1721 i Umeå lfs med Jon Larsson, född 1696 i Degernäs 9, Umeå lfs. Död 6/4 (bg. 13/4) 1777 i Degernäs 4, Umeå lfs. Son till bonden och nämndemannen Lars Olofsson (bg. 31/10 1731 vid 84 års ålder) och dennes hustru Kerstin (död 18/5 och bg. 29/5 1743 vid 80 års ålder) i Degernäs 9. Jon bodde hemma åren 1714-1715 (mtl) och blev soldat på rote 17 Ström i Degernäs från mars 1716 tills 10/11 1719 (gårdsnumren 3, 9 och 10 ansvarade för denna rote). Därefter korpral på rote 11 Bölander i Stöcke fram tills avsked 13/6 1728. Jon Larsson erhöll immission på frihet att bruka ödehemmanet Degernäs 4 från 5/4 1729 (Umeå lfs dombok 10/10 1729) vilket han kom att inneha fram tills sonen Ingemars tillträde 7/11 1757 (1758:års mtl). Jon omgift mellan 21/12 1752 och 22/3 1754 (mtl) med Lars Nilssons i Yttertavle 1 änka Anna Nilsdotter som överlevde mannen. Hon kom möjligen från Ström 2 – och i så fall syster till Jon Nilsson i Degernäs 5. Anna hade bl.a. sonen Per Larsson, född 27/8 (döpt 29/8) 1744 i Yttertavle 1, Umeå lfs och möjligen död 4/12 1776 i Piteå stad.
Barn:
a/ Christina Jonsdotter, född 1721 i Västerteg, Umeå lfs. Död i juni 1769 i Degernäs, Umeå lfs. Gift 21/3 1747 i Umeå lfs med soldaten på rote 15 Anders Persson Hjort (1722-1801) från Bygdeå sn, förmodligen från Åkullsjön. Makarna näst äldste son var Jonas Andersson Degermark, född 5/12  (döpt 7/12) 1749 i Degernäs, Umeå lfs och död 15/6 (bg. 20/6) 1813 i Toby, Korsholm sn.
b/ Catharina Jonsdotter, född 1723 i Västerteg, Umeå lfs. Död 5/8 (bg. 7/8) 1808 i Degernäs 6, Umeå lfs i en ålder av 85 år och 3 månader. Gift 12/11 1748 i Umeå lfs med bonden Matts Andersson, född (döpt 9/11) 1722 i Obbola 4, Umeå lfs. Död 21/8 (bg. 27/8) 1797 i Degernäs 6, Umeå lfs.
c/ Lars Jonsson Degermark, född 1725 i Västerteg, Umeå lfs. Död 6/8 1795 i Piteå stad (enligt bou 4/4 1796; bg. 28/8 enligt LIII:3). Råd- och handelsman i Piteå stad. Gift första gången 13/11 1755 i Piteå stad med Brita Rysell, född (döpt 5/9) 1714 i Piteå stad. Död 4/6 1781 i Piteå stad. Gift andra gången 10/7 1788 i Stockholm (Piteå stad C:1 sida 152) med Brita Christina Nyman, född 16/7 (döpt 17/7) 1755 i Piteå stad. Död 3/12 1806 i Piteå stad (enligt bou 2/2 1807; bg. 8/12 1806 enligt LIII:3). Med första hustrun hade Lars två barn - dels ett dödfött barn 14/8 1756 i Piteå stad, och dels Sara Margareta Degermark, född 12/5 (döpt 13/5) 1760 i Piteå stad. Död 17/6 1760 i Piteå stad.
d/ Margareta Jonsdotter Degermark, född (döpt 4/12) 1726 i Västerteg, Umeå lfs. Död 1791 i Åbyn 5, Skellefteå lfs (peng till kyrkan 29/5 enligt LIII:3 sida 221). Gift 14/12 1762 i Piteå stad med bonden och änklingen Nils Johansson, född 1725 i Åbyn 5, Skellefteå lfs. Död 1795 i Åbyn 5, Skellefteå lfs (peng till kyrkan den 16/8 enligt LIII:3 sida 278). Soldat på rote 124 Forsman i Skellefteå kompani åren 1742-1744.
e/ Ingemar Jonsson Degermark, född (döpt 10/4) 1728 i Västerteg, Umeå lfs. Död 18/7 (bg. 21/7) 1799 i Pengsjö, Umeå lfs. Gift första gången 16/10 1756 i Umeå lfs med Christina Eriksdotter Löfdahl, född 4/1 (döpt 5/1) 1728 i Hötjärn 4, Lövånger sn. Död 29/4 (bg. 3/5) 1771 i Degernäs 4, Umeå lfs. Gift andra gången 12/4 1772 i Umeå lfs med Margareta Olofsdotter, född 20/5 (döpt 22/5) 1728 i Ersmark 6, Umeå lfs. Död 19/12 1810 (bg. 2/1 1811) i Österteg, Umeå lfs.
f/ Elsa Jonsdotter, född 1730 i Degernäs 4, Umeå lfs. Död 16/9 (bg. 19/9) 1784 i Stöcke, Umeå lfs. Gift 13/12 1761 i Umeå lfs med soldaten Jon Nilsson Topp, född 28/11 (döpt 30/11) 1737 i Stöcke, Umeå lfs. Borta före 1787 (Umeå lfs AI:9 sida 56). Elsa hade bl.a. ett utomäktenskapligt barn Helena Tomasdotter Degermark, född 11/12 (döpt 13/12) 1759 i Degernäs 4, Umeå lfs. Död 16/8 1840 i Piteå stad. Gift 20/1 1785 i Piteå stad med sämskmakaren Anders Christoffersson Bäckman, född 4/1 (döpt 6/1) 1749 i Överklinten 4, Bygdeå sn. Död 18/6 1816 i Piteå stad (enligt bou 8/5 1817).
g/ Anders Jonsson Degermark, född 24/7 (döpt 26/7) 1735 i Degernäs 4, Umeå lfs. Död 18/5 1812 i Piteå stad (AI:1a sida 41). Borgare och fiskare. Gift 22/12 1774 i Piteå stad med Anna Nyman, född 29/10 (döpt 31/10) 1750 i Piteå stad. Död 17/3 1826 i Piteå stad. Makarna hade en son Jöns Degermark, född 6/10 1775 i Piteå stad. Död 23/2 1776 i Piteå stad.
h/ Sara Jonsdotter, född 3/7 (döpt 4/7) 1742 i Degernäs 4, Umeå lfs. Död 31/12 1765 (bg. 5/1 1766) i Degernäs 4, Umeå lfs.


TABELL 15 (från 1):

Ingemar Carlsson från Grubbe 2, Soldat från 1645, lejd av Anders Nilsson i Grubbe (rulla 1645:12 sida 192). Korpral (Umeå lfs dombok 26/8 1652). Sedermera tullskrivare i Umeå stad, nämnd där åren 1656-1700 (mtl).
Gift före 1656 (mtl) med NN, som levde än 1698 (mtl). Hon fordrade ut en del av de 100 daler som änkeprostinnan Karin Nilsdotter Trasts arvingar erhållit genom försäljning av ett hemman i Bjurön (Lövångers dombok 9/6 1658).
Kända barn:
a/ NN Ingemarsson, upptagen i mtl 1665.
b/ Karin Ingemarsdotter, möjligen upptagen i mtl 1674-1675. Se tabell 16.
c/ Anna Ingemarsdotter Grubb. möjligen upptagen i mtl 1681-1683. Se tabell 19.
d/ NN Ingemarsdotter, upptagen i mtl 1681-1695.
e/ NN Ingemarsson, upptagen i mtl 1683-1684.
f/ Johan Ingemarsson Grubb, möjligen upptagen i mtl från 25/1 1690 till 28/2 1700 och borta 31/1 1701 (mtl). Från Västerbotten (Vörå dombok 8/8 1700). Dopvittnade 28/2 1701 i Vörå sn. Gift med Margareta Jakobsdotter. Makarna hade åtminstone ett barn Margareta Grubb, född 6/4 (döpt 8/4) 1704 i Lålax, Vörå sn och död 23/4 (bg. 1/5) 1704 i Lålax, Vorä sn.


TABELL 16 (från 15):

Karin Ingemarsdotter, död efter 26/1 1712 i Umeå stad (mtl).
Gift före 13/3 1678 (mtl) med Lars Håkansson, död efter 26/1 1714 i Umeå stad (mtl). Nämnd åren 1656-1712 (mtl).
Barn:
a/ Malin Larsdotter, född 1678 i Umeå stad (AI:1 sida 108). Upptagen i mtl 1697-1708. Se tabell 17.
b/ Ingemar Larsson Malm, född ca 1684 i Umeå stad. Upptagen i mtl 1703-1712. Se tabell 18.
c/ NN Larsson, upptagen i mtl 1706-1711.
d/ Catharina Larsdotter, ej upptagen i mtl. Blev gift med en icke namngiven skytt hos greve Tessin i Stockholm. Makarna hade ett barn (Nils Burmans släktbok sida 63).


TABELL 17 (från 16):

Malin Larsdotter, född 1678 i Umeå stad (AI:1 sida 108). Död 10/2 (bg. 19/2) 1758 i Umeå stad vid 80 års ålder.
Gift mellan 21/1 1708 och 11/3 1709 (mtl) med Lars Mårtensson Forselius, född 1675 i Umeå stad (AI:1 sida 108). Död 6/8 (bg. 9/8) 1752 i Umeå stad vid 76 års ålder. Soldat på rote 66 Forselius i Sörfors, Umeå lfs år 1707. Nämnd i Umeå stad åren 1708- 1728 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Forselia, född 1709 i Umeå stad (AI:1 sida 107). Död 5/11 (bg. 23/11) 1750 i Umeå stad vid 42 års ålder. Gift 2/2 1730 i Umeå stad med besökaren Olof Hammarin, född 1701 (AI:3 sida 2). Död 26/8 (bg. 4/9) 1764 i Umeå stad.
b/ Maria Forselia, född 1716 i Umeå stad. Utflyttad till Stockholm 1749 (AI:1 sida 108). Död 30/3 (bg. 2/4) 1790 i Katarina fs vid 74 års ålder. Gift första gången före 8/12 1753 (Katarina fs CII:4 sida 66) med styrman Johan Åhman, död 20/4 (bg. 27/4) 1761 i Katarina fs vid 39 års ålder. Gift andra gången 7/8 1763 i Katarina fs med kofferdikapten Anders Holm från Åhus, död 15/9 1781 i Katarina fs vid 51 års ålder.
c/ Magdalena Forselia, född 1719 i Umeå stad (AI:1 sida 108). Död 1/4 (bg. 10/4) 1798 i Umeå stad. Gift 10/4 1743 i Umeå stad med borgaren och fiskaren Johan Andersson Boström, född (döpt 29/9) 1715 i Gumboda, Nysätra sn (Nysätra C:1 sida 216; AI:1 sida 53). Död 13/6 (bg. 16/6) 1789 i Umeå stad.


TABELL 18 (från 16):

Ingemar Larsson Malm, död 25/2 (bg. 5/3) 1749 i Umeå stad vid 65 års ålder. Borgare, nämnd åren 1714-1749 (mtl).
Gift första gången före 26/1 1714 (mtl) med Malin Larsdotter från Ersmark 8 i Umeå lfs, död 7/9 (bg. 8/9) 1734 i Umeå stad vid 47 års ålder.
Gft andra gången 31/1 1740 i Umeå stad med Anna Nilsdotter Burman, född 1702. Död mellan 27/5 1776 och 28/6 1778 (AI:4 sida 4-5).
Barn:
1a/ Catharina Malm, död 20/4 (bg. 25/4) 1744 i Umeå stad vid 26 års ålder. Upptagen från 1733 (mtl). Gift 3/2 1736 i Umeå stad med borgaren Petter Larsson Nyström, född 1704 i Böle 3, Skellefteå lfs (AI:2 sida 305). Död 28/3 (bg. 5/4) 1757 i Umeå stad vid 53 års ålder.
1b/ Ingemar Ingemarsson, född 1723 i Umeå stad (döpt 3/2; Umeå lfs C:1 sida 54). Död ung.
1c/ Anna Ingemarsdotter, upptagen 1741-1743 (mtl). Borta efter 4/4 1743 (Umeå stad AI:1 sida 1).
1d/ Magdalena Ingemarsdotter, född och döpt 1/10 1727 i Umeå stad. Död (bg. 17/12) 1727 i Umeå stad.
2e/ Anna Malm, född och döpt 15/12 1740 i Umeå stad. Död 17/12 (bg. 23/12) 1740 i Umeå stad.
2f/ Magdalena Malm, född 23/9 (döpt 24/9) 1742 i Umeå stad. Död 23/5 (bg. 29/5) 1808 i Umeå stad. Gift 29/7 1792 i Umeå stad med klensmeden Abraham Aron Rönholm, född möjligen 12/6 (döpt 13/6) 1731 i Helsingby 11 Rönholm, Korsholm sn. Finns i Umeå stad tidigast 15/1 1764 (AI:3 sida 30). Död 26/6 (bg. 1/7) 1810 i Umeå stad.


TABELL 19 (från 15):

Anna Ingemarsdotter Grubb. Kom att tjäna i Stockholm hos Mattias Andersson Rahm i Svartensgränd på Södermalm (gift 18/6 1687 i Katarina fs med lantmätaren Jonas Persson Geddas dotter Christina Gedda från Grubbe 1 i Umeå lfs).
Första utomäktenskapliga förhållande 1692 med herretjänare Wilhelm Hansson.
Gift första gången 5/10 1694 i Katarina fs (CI:6 sida 123) med kompanibåtsman Per Andersson Runsvik från Uppsala, som hade varit bortrest under två års tid hösten 1697.
Andra utomäktenskapliga förhållande 1697 med brukspatron Johan Danielsson Baggenskiöld (av adliga ätten nummer. 977). Född 18/6 1653 i Hedemora och död 16/8 1697.
Gift andra gången 13/2 1700 i Katarina fs (CI:8 sida 163) med kompanibåtsman Cornelius Rolofsson från Katarina fs, som var omgift senast 28/1 1711 (Katarina fs CI:11 sida 107) med Christina Stening.
Kända barn:
uä1/ Maria Wilhelmsdotter, född 1693 vid  Nytorget i Katarina fs (döpt 30/3; CI:5 sida 583).
1a/ Christina Catharina Runsvik, född 1695 i Katarina fs (döpt 7/9; CI:6 sida 143). Död 1696 i Katarina fs (bg. 15/12; CI:7 sida 231).
uä2/ Maria Johansdotter, född 1697 vid Nytorget i Katarina fs (döpt 10/10; CI:7 sida 138). Död 1697 i Katarina fs (bg. 1/12; CI:7 sida 272).
2b/ Anna Magdalena Corneliusdotter, född 1700 i Katarina fs (döpt 17/6; CI:8 sida 188).


TABELL 20 (från 1):

Carl Carlsson Grubb (Bygdeå dombok 16/2 1680). Nämnd i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn åren 1659-1680 (mtl). Länsman.
Gift före 1648 (mtl) med NN Persdotter, som överlevde mannen och sonen Carl (Bygdeå dombok 21/11 1685). Hypotetiskt Kerstin Persdotter baserat på tre barnbarn döpta till Kerstin. Hon var dotter till länsmannen och gästgivaren Per Nilsson (Bygdeå dombok 20-22/3 1676).
Barn (oviss åldersordning):
a/ Carl Carlsson, nämnd i Skinnarbyn 1 åren 1681-1684 (mtl). Länsman. Gift ca 1680 (mtl) med Margareta Olofsdotter, senare omgift med korpral Conrad Fritz (Bygdeå dombok 21/11 1685). Makarna hade en son Carl Carlsson Grubb, född valborgsmässotiden 1682 (AI:1 sida 50; Bygdeå dombok 22/8 1701 §8).
b/ Margareta Carlsdotter, född sommaren 1653 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 18). Se tabell 21.
c/ Per Carlsson, som läste år 1665 (Bygdeå AI:1 sida 18). Se tabell 22.
d/ NN Carlsdotter, död mellan 26/1 1686 och 31/1 1687 i Åkulla 1, Bygdeå sn (mtl). Möjligen gift ca 1680 (mtl) med änklingen Matts Nilsson i Åkulla 1, Bygdeå sn. Nämnd åren 1644-1692 (mtl). Dennes ogifte son Matts Mattsson och Carl Bröms var svågrar (Bygdeå dombok 5/6 1683).
e/ Malin Carlsdotter Grubb, född hösten 1659 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 22). Se tabell 23.
f/ Uno Carlsson Grubb, född sommaren 1666 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 26). Se tabell 24.
g/ Anders Carlsson, född allhelgonatiden 1668 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 29). Levde än 1680, men var troligen död före 21/11 1685 (dombok).
h/ Kerstin Carlsdotter, född ersmässotiden 1671 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 31) . Levde än 1682, men var troligen död före 21/11 1685 (dombok).


TABELL 21 (från 20):

Margareta Carlsdotter, född sommaren 1653 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 18). Bodde i Pedersöre sn år 1705 (Bygdeå dombok 24-27/1 1705 §6).
Gift med Lars Olofsson, född 1651 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 17b). Död 1705 i Polen (Bygdeå dombok 20-30/8 1705 §3). Nämnd i Rickleå 3, Bygdeå sn 1678-1697 (mtl). Makarna utflyttade till Österbotten omkring 1698. Lars återkom och blev soldat på rote 76 i Bygdeå kompani åren 1704-1705.
Barn:
a/ Malin Larsdotter, född pålsmässotiden 1671 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 30).
b/ Carl Larsson, född andersmässotiden 1672 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 34). Död 4/9 (bg. 18/9) 1753 i Rickleå 3, Bygdeå sn. Bonde och nämndeman, nämnd åren 1698-1746 (mtl). Gift första gången 1697 med Karin Olofsdotter från Edfastmark 3, Bygdeå sn som läste år 1684 (AI:1 sida 33). Död 1717 kort efter den 3/7 (Bygdeå dombok 26/8 1717). Gift andra gången 1718 med Anna Larsdotter, född 1693 i Bäck 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 77). Död 21/11 (bg. 6/12) 1763 i Bobacken 4, Bygdeå sn.
c/ Olof Larsson, född 1675 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 35).
d/ Kerstin Larsdotter, född andersmässotiden 1677 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 38).
e/ Anders Larsson, född 1679 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 47).
f/ Per Larsson, född 1682 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 50). Död 1709. Soldat på rote 42 Höök åren 1704-1709.
g/ Lars Larsson, född mattsmässotiden 1684 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 55).
h/ Margareta Larsdotter. Läste troligen i Österbotten. Gift med en Mårten i Lotlax, Vörå sn med vilken hon hade sönerna Mårten Nordberg i Lotlax (1711-1783; Bygdeå dombok 25/9 1747), Abraham Nordberg i Gamla Karleby (1713-1762; Bygdeå dombok 25/9 1747) och Carl Mårtensson i Rickleå 3, soldat på rote 2 Lom (1714-1742; Bygdeå AI:1 sida 118, DII:1 sida 10, 21 och 33). Samtliga tre hade varsin dotter med namnet Margareta.
i/ Jon Larsson, född 1692 i Rickleå 3, Bygdeå sn (AI:1 sida 74).


TABELL 22 (från 20):

Per Carlsson, död före 13/1 1700 (mtl; Bygdeå dombok 22/8 1701 §8). Nämnd i Skinnarbyn 7, Bygdeå sn åren 1681-1699 (mtl).
Gift ca 1680 (mtl) med Brita Larsdotter, som överlevde mannen (Bygdeå dombok 22/3 1714).
Barn:
a/ Kerstin Persdotter, född 1682 i Skinnarbyn 7, Bygdeå sn (AI:1 sida 49).
b/ Nils Persson, född 1684 vid mattsmässotiden i Skinnarbyn 7, Bygdeå sn (AI:1 sida 52).
c/ Jon Persson, född 1687 i Skinnarbyn 7, Bygdeå sn (AI:1 sida 64).
d/ Anna Persdotter, som läste år 1701 (AI:1 sida 65).


TABELL 23 (från 20):

Malin Carlsdotter Grubb, född hösten 1659 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 22). Död sannolikt 1691 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (dottern Helenas dödsnotis; mtl 20/1 1692). Gift före 8/2 1681 (mtl) med Carl Hansson Bröms från Tuna sn i Medelpad, troligen död mellan 17/1 1715 och 21/2 1716 (mtl). Sockenskrivare, sedermera brofogde. Nämnd i Skinnarbyn, Bygdeå sn åren 1681-1715 (mtl).
Barn:
a/ Hans Bröms, född 1680 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 45).
b/ Kerstin Bröms, född 1682 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 50).
c/ Helena Bröms, född 1688 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn (AI:1 sida 62). Död 12/5 (bg. 20/5) 1753 i Skinnarbyn 1, Bygdeå sn.


TABELL 24 (från 20):

Uno Carlsson Grubb (Bygdeå dombok 26/8 1696). Död 31/8 (bg. 13/9) 1730 i Lotlax, Vörå sn i en ålder av 64 år och 3 månader. Fjärdingskarl i Skinnarbyn, Bygdeå sn, nämnd 1690-1692 (mtl). Sedermera bonde och nämndeman i Lotlax 1 Blusi, Vörå sn, nämnd åren 1697-1711 (mtl) och därefter som inhyses åren 1712-1713 (mtl),
Gift första gången före 1690 (mtl) med NN, död före 1692 i Skinnarbyn, Bygdeå sn (mtl).
Gift andra gången före 3/3 1697 (mtl) med änkan Beata Eriksdotter, död mellan 29/2 1708 och 11/2 1709 i Lotlax 1 Blusi, Vörå sn (mtl).
Gift tredje gången under ofreden med Margareta Johansdotter, död (bg. 22/3) 1723 i Lotlax, Vörå sn vid 30 års ålder.
Gift fjärde gången 3/11 1723 i Vörå sn med änkan Anna Andersdotter från Koskeby 2 Gråbbil i Vörå sn. Hon överlevde mannen (Vörå dombok våren 1739).
Barn:
1a/ Carl Unosson, född ca 1688 i Skinnarbyn, Bygdeå sn. Se tabell 25.


TABELL 25 (från 24):

Carl Unosson, död 23/2 (bg. 2/3) 1772 i Västerhankmo, Kvevlax sn vid 84 års ålder. Son till Uno Carlsson enligt Vörå dombok våren 1739. Skomakare i Västerhankmo 5 Sand, Kvevlax sn.
Gift första gången med Karin Mickelsdotter, troligen född (döpt 5/8) 1688 i Vassor, Korsholm sn. Död  28/12 1754 (bg. 12/1 1755) i Västerhankmo 5 Sand, Kvevlax sn i en ålder av 66 år och 6 månader.
Gift andra gången med Anna Mattsdotter som överlevde mannen (Korsholm dombok hösten 1772 §74).
Barn;
1a/ Anna Carlsdotter, död 10/10 (bg. 18/10) 1795 i Västerviken 1 Storm, Korsholm sn vid 73 års ålder. Gift 16/12 1753 i Korsholm sn med Anders Eriksson, född och döpt 9/12 1727 i Västerviken 1 Storm, Korsholm sn. Död 6/3 (bg. 17/3) 1799 i Västerviken 1 Storm, Korsholm sn.
1b/ Mickel Carlsson, född 6/9 (döpt 9/9) 1722 i Vassor 3, Kvevlax sn. Död 8/9 (bg. 30/9) 1722 i Vassor 3, Kvevlax sn.
1c/ Maria Carlsdotter, född och döpt 14/12 1723 i Vassor 3, Kvevlax sn. Död 2/4 (bg. 12/4) 1724 i Vassor 3, Kvevlax sn.
1d/ Johan Carlsson Westberg, född 22/6 (döpt 24/6) 1726 i Västerhankmo 5 Sand, Kvevlax sn. Död 18/12  (bg. 21/12) 1766 i Kvevlax 1 Herrgård, Kvevlax sn. Gift 27/11 1748 i Vasa med Brita Abrahamsdotter, född 15/2 (döpt 16/2) 1726 i Koskö 1 Burman, Korsholm sn. Död  8/10 (bg. 18/10) 1801 i Sundom 4 Båtmästar, Korsholm sn.
1e/ Isak Carlsson, född 16/1 (döpt 19/1) 1729 i Västerhankmo 5 Sand, Kvevlax sn. Död 7/8 (bg. 11/8) 1801 i Kvevlax 1 Herrgård, Kvevlax sn. Gift 8/12 1751 i Kvevlax sn med Anna Gabrielsdotter, född 30/6 (döpt 2/7) 1732 i Kvevlax 5 Hurr, Kvevlax sn. Död 5/1 (bg. 11/1) 1789 i Kvevlax 1 Herrgård, Kvevlax sn.

229
Westling / SV: Westling
« skrivet: 2021-06-10, 00:17 »
Per: Säkert att det inte rör sig om damen född 30/6 1744 i Umeå stad (AI:3 sida 181, AI:4 första delen sida 183) ?

230
Lycksele / SV: Lycksele
« skrivet: 2021-05-31, 20:22 »
Citat av Staffan Bengtsson, 2000-01-05, 02:35:00, rörande Anders Jakobsson i Siksele:

"[...] Anders Jacobsson finns, enligt husförhörslängderna, onekligen under barnaåren i Kussjö hos modern Anna Persdotter. Hennes man, Erik Månsson, hade ju utgått soldat 1710 och kom aldrig tillbaka. Eftersom Anders är född ca 1714 (vilket för övrigt också stämmer med att han antecknas första gången i hfl 1729 dvs vid 15 års ålder) kan inte Erik vara fadern. Det finns många exempel i domböckerna under krigsåren på 1710-talet att kvinnor får oäkta barn med andra män. Jag har inget konkret belägg för att så är fallet beträffande Anna, men jag har en anteckning om att änkan Anna Persdotter i Kussjö omnämns i domboken hösttinget 1715. Orsaken till varför hon kom inför tinget har jag dessvärre inte skrivit ned. Dessa (renoverade)domböcker är så vitt jag vet inte mikrofilmade och dessutom i sådant skick att de inte normalt sett får beställas fram på Riksarkivet. Vid den tidpunkt då jag fick tillfälle att ta del av dem hade jag ingen anledning att skriva ned allt. Min hypotes är ändå att Anders är son till Anna men utomäktenskaplig.
 
När Anders gifter sig 1739 8/2 med Britta Jonsdotter från Botsmark försvinner han också ur husrförhörslängden i Kussjö.
"


Sammanfattning:

Anna Persdotter, död  (bg. 22/11) 1747 i Lycksele sn vid 70 års ålder. Nämnd i Kussjö 1 åren 1703-1706, 1711-1714 och 1716-1730 (mtl).
Gift första gången före 25/1 1697 (mtl) med Anders Nilsson, som drunknade i träsket Ruskälven i maj 1702 (Lycksele dombok 7/1 1703). Nämnd i Kussjö 1 åren 1697-1702 (mtl).
Gift andra gången efter 12/9 1706 (Umeå lfs dombok 10-12/9 1706 §17) men före 30/1 1707 (mtl) med Erik Månsson från Långviken 2, Umeå lfs. Son till Måns Tomasson och Anna Andersdotter därstädes. Erik blev uttagen till soldat i april 1710, och dog trolgen samma år (Umeå lfs dombok 16/4 1710, §20). Nämnd i Kussjö 1 åren 1707-1710 (mtl).
Gift tredje gången mellan 23/1 1714 och 8/1 1715 (mtl) med Jakob Arendtsson, död efter ett slagsmål kort före 20/5 1715 (Umeå lfs dombok 2/11 1715, §5). Sannolikt son till Arendt Jakobsson, soldat på rote 143 Arnfält, och Kerstin Danielsdotter i Grubbe, Umeå lfs (dombok 15-17/3 1692). Nämnd 1715 (mtl).
Barn:
2a/ Anna Eriksdotter, född 1707 i Kussjön 1, Umeå lfs. Död 1789 i Vindelgransele, Lycksele sn (AI:4 sida 98). Gift 28/12 1731 i Umeå lfs med nybyggaren Jon Jonsson från Botsmark 4, Umeå lfs. Död (bg. 26/9) 1766 i Vindelgransele, Lycksele sn vid 62 års ålder.
3b/ Anders Jakobsson, född 1714 i Kussjön 1, Umeå lfs. Död 20/4 (bg. 30/4) 1809 i Siksele, Lycksele sn. Soldat på rote 64 Gallin i Brännland, Umeå lfs åren 1743-1744. Gift första gången 8/2 1739 med Jon Jonssons halvsyster Brita Jonsdotter från Botsmark 4, Umeå lfs. Död (bg. 16/4) 1743 i Siksele, Lycksele sn vid 32 års ålder. Gift andra gången 13/12 1744 i Lycksele sn med Margareta Olofsdotter född 1718 i Norsjö 6, Skellefteå lfs (AI:2 sida 213). Död 3/9 (bg. 2/11) 1794 i Siksele, Lycksele sn.


Annas syster Dordi Persdotter, piga i Kussjön (Umeå lfs dombok 16/4 1710, §20).

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3977 (1710) Bild 5900 / sid 585 (AID: v494187.b5900.s585, NAD: SE/RA/42042202)


Jakob Arendtsson, i domboken felaktigt benämnd Aron Jöransson, avled i samband med ett slagsmål med auditören Johan Burtz dräng Jakob Turdfjell (1697-1785) från Nyen, som senare blev frikänd av Krigsrätten.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3979 (1713-1716) Bild 4120 / sid 406 (AID: v909011b.b4120.s406, NAD: SE/RA/42042202)

231
En vänlig läsare hörde av sig med komplettering till tabell 6c:  ;D

"Anders Simonsson dog 15/3 1778 i Körninge, Berg (U) och gifte sig 7/7 1733 med Stina Andersdotter, född 14/11 1713, Körninge, Berg (U) och död 17/3 1790. Anders Simonsson hade inget med det militära att göra utan han var hela sitt vuxna liv bonde. Hans bouppteckning finns på Snevringe häradsrätts arkiv FII:5 sid 1548. Paret fick tillsammans 7 barn, 5 söner och två döttrar. Stinas far var Anders Andersson, kyrkovärd och nämndeman, modern var Christina Jonsdotter."


Så det återstår att klura ut hur kapten Anders Norberg (1740) och vice häradshövding Johan Norberg (1753) passar in i familjeträdet.

Till dagens dato har Ätterna Nordenskiölds Släktförening inte hört av sig.

232
Åh, domboksnotisen från 14/10 1731 kände jag inte till. En avgörande pusselbit - stort tack, Gun!! Där klargörs att Mickel Olofssons hustru hette Anna Andersdotter, och att Olof Persson var hennes brorson. Ett sådant utdrag saknas i Agneta Olofssons sammanställning, som hade hustruns fadersnamn Persdotter. Min version av databasen Kråken har Johansdotter utan källhänvisning. Både Olofsson och Kråken hade Olof Persson som styvson. Per Larsson från Ersmark 8 var Sara Jakobsdotters sons förmyndare. Jag kan dock inte finna någon släktrelation mellan Per och Anna.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3986 (1731) Bild 6060 / sid 597 (AID: v909019.b6060.s597, NAD: SE/RA/42042202)


Jag har nu raderat mitt föregående inlägg som innehöll långtgående felaktigheter. Ett nytt och omarbetat inlägg här:


TVÄRÅTRÄSK 1:


Olof Mickelsson, nämnd 1642-1667 (mtl).
Gift ca 1641 (mtl) med NN, levde än 1663 men troligen inte 1665 (mtl).
Barn:
a/ NN Olofsdotter, upptagen i mtl åren 1662-1665.
b/ NN Olofsdotter, upptagen i mtl året 1665.
c/ Erik Olofsson, upptagen i mtl från 1665.
d/ NN Olofsdotter, upptagen i mtl åren 1671-1674.
e/ Olof Olofsson, död 4/12 1676 vid Lund. Upptagen i mtl året 1675. Soldat 8/9 1676.
f/ Mickel Olofsson, död (bg. 1/8) 1731 i Hjuken 2. Upptagen i mtl åren 1680-1682. Soldat 15/5 1683. Nämnd i Hjuken 2 åren 1698-1723 (mtl). Gift ca 1701 (mtl) med Anna Andersdotter, som flyttade iväg efter makens och hennes brorson Olof Perssons (bg. 24/5 1730; dombok 14/10 1731) bortgång.


Ur Kenneth Mossbergs material:

"Olof Olsson
Antagen 1676-09-08 Avgått 1676-12-04 Till: Död vid Lund. Mönstringsår m.m; Går för broder Erik Olsson i Tväråträsk. Västerås 1676-10-10. Hemvist Tväråträsk
"

"Erik Olofsson
Antagen 1678-02-12 Avgått 1683-05-31 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Går för eget hemman i Tväråträsk. Hemrymd från Medelpad 1678. Niuter boskapspeng 1679--1680 --1681--1682. Förskonningslängd 1678-10-14. Erik Olofsson i Tväråträsk o Umeå socken; Sielf soldat hustrun gådh ifrån hemmanet sädhan mannen blef soldat, moderfader medh två döttrar uthan manshielp på hemmanet ingen häst eller koo sielf, förskonas för halfva Ordinarie Räntan. Afkortningslängd 1679 Erik Olofsson i Tväråträsk; Nyss hemkommen ifrån Tågh, ingen manshielp warit på hemmanet imellertidh han hafver warit uthe, ähr derföre i armodh råkat och tillförendhe i stoor giäld. Hemvist Tväråträsk
"

"Michel Olofsson
Antagen 1683-05-15. Mönstringsår m.m; Går för broder Erik Olofsson i Tväråträsk. Umeå 1683. Skriven till dräng, enl. Contributionslängd 1683, hos Erik Olsson i Tväråträsk. Hemvist Tväråträsk
"


Erik Olofsson, nämnd 1669-1678, 1680-1690 och 1693-1698 (mtl). Soldat från 12/2 1678 till 31/5 1683.
Gift tidigast 1667 (mtl) med Brita, som levde än 1698. Nämnd 1679 och 1692 (mtl).
Barn:
a/ NN Eriksson, upptagen i mtl åren 1686-1688.
b/ Hans Eriksson, upptagen i mtl från 1687.


Hans Eriksson, levde än 17/2 1742 (AI:4 sida 84). Nämnd från 1699-1715 och 1717-1727 (mtl).
Gift ca 1697 (mtl) med Malin Johansdotter, död 3/4 1741 vid 85 års ålder. Nämnd 1716 (mtl).
Barn:
a/ NN Hansdotter, död före 8/6 1723 (dombok). Upptagen i mtl åren 1715-1717.

Ett syskon fanns i hushållet 1709 (mtl) = antagligen svägerskan Anna, senare gift till Tväråträsk 3.


Möjligen identisk med soldaten Hvitlock. Rote 87: "Soldat Hans Ersson-Hvitlock
Antagen 1714-03-22 Avgått 1716-05-00 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Vacant.
1711-00-00--1714-03-22. 1712 1713 1715: Har hemmansbruk står hemma i landet, 40 år gift Wb.
"

Från Agneta Olofssons noteringar:

§50: "Dmb1723 8/6: Bd Hans Eriksson i Tväråträsk framlade en skrift underskriven av honom och hans hu Malin Johansdotter häruti de berättar att såsom de barnlösa äro.. upprättat testamente…"

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3981 (1721-1723) Bild 3970 / sid 392 (AID: v909014b.b3970.s392, NAD: SE/RA/42042202)

"Dmb1724 9/4: Hans Eriksson i Tväråträsk den 7 april skrift ingått med soldaten Hans Svensson Forselius Hans upplåter till Forselius sitt förvärvade skattehemman.."

Notisen inte återfunnen i domboksrenovationen hos Arkiv Digital. Jag uppfattar att Hans Svensson ämnat överta hemmanet i Tväråträsk, men ändrat sig och överlåtit detta till sin äldre helsyster Sigrid och hennes man Lars Persson.


Rote 66: "Soldat Hans Svensson-Forselius
Född 1703-00-00 Antagen 1720-02-00. 1728: 25 år 8 tj.-år. gift Wästerbottning. Förflyttad till Soldat 100 Fager 1729-03-00 Personalia; se under soldat 066 Forselius 1741.
"

Rote 100: "Soldat Hans Svensson-Forselius-Fager
Född 1703-00-00 Antagen 1729-03-00 Från: Soldat 066 Forselius. 1735: 32 år 15 tj.-år. gift Wästerbottning.1740: 38 år 20 tj.-år. gift Wb. Förflyttad till Soldat 066 Forselius 1741-05-00 Personalia; se under soldat 066 Forselius 1741.
"

Rote 66: "Soldat Hans Svensson-Fager-Forselius
Född 1703-00-00 Död 1741-08-23 vid Willmanstrand. Antagen 1741-05-08 Från: Soldat 100 Fager. Avgått 1741-08-23 Till: Död, förkommen vid Willmanstrand. Från Spöland 1:a vigd 1723-12-29 med Brita Håkansdotter från Håkmark född 17??-00-00 död 1737-05-(09 begravd) "som drunknade i Brån". 2:a vigd 1739-12-13 med Ingrid Larsdotter från Luleå född 17??-00-00. Sörfors 1725, Brännland 1727--1730, Brån 1731--1740. Barn; Catharina född 1727-11-02 död 1725-02-(07 begravd), barn född 1727-11-(02 döpt) är troligt samma som Jon soldat 73 Klöfverman vigd 1751 med Anna Eriksdotter är i Brännland 1768, Margareta född 1730-07-02, Hans född 1731-11-10, Brita född 1734-01-23, Anna född 1736-07-04 död 1740-12-03 5 år, Ebba Catharina född 1740-02-20.
"



TVÄRÅTRÄSK 3:


Lars Jonsson, nämnd 1645-1675 (mtl).
Gift ca 1644 (mtl) med Margareta, nämnd 1678-1683 (mtl).
Barn:
a/ Jon Larsson, upptagen i mtl från 1674.
b/ NN Larsson, upptagen i mtl året 1674.
c/ NN Larsdotter, upptagen i mtl åren 1674-1675.
d/ NN Larsdotter, upptagen i mtl året 1675.
e/ NN Larsdotter, upptagen i mtl året 1679.
f/ NN Larsson, upptagen i mtl åren 1681-1682.


Margareta Johansdotter, död ca 1706 (mtl), Nämnd 1686-1688 (mtl). Hon förefaller vara dotter till Johan Nilsson på Hjuken 2, nämnd 1642-1680 (mtl) tillika svägerska till efterträdaren Hans Mårtensson, nämnd 1681-1698 (mtl).   
Gift första gången mellan 1675 och 1677 (mtl) med Jon Larsson från gården, död ca 1685 (mtl). Nämnd 1684-1685 (mtl).
Gift andra gången ca 1688 eller 1689 (mtl) med Hans Eriksson, död våren 1715 (dombok hösten 1715). Nämnd 1690-1715 (mtl). Hans senare omgift ca 1712 eller 1713 (mtl) med Anna Johansdotter, död (bg. 27/2) 1737 i Tväråträsk vid 70 års ålder.
Barn:
1a/ NN Jonsdotter, upptagen i mtl året 1693.
1b/ NN Jonsson, upptagen i mtl åren 1693-1703.
2c/ Karin Hansdotter, upptagen i mtl åren 1708-1717. Var år 1718 skriven såsom piga på moderns hemgård i Hjuken, som Mickel Olofsson från Tväråträsk 1 bebodde. Möjligen gift med Erik Olofsson på Tavelsjö 1, och i så fall avled Karin där 25/1 1776.


"Dmb94 7/3: 2g lät Michael Olofsson i Tväråträsk uppbjuda den förgånga som Hans Mårtensson i Hjuken honom updragit. Laga fasta dmb95 /10 : där nämns att Hans M inga barn har i livet, mantal då 3½ tunna."

Umeå tingslags häradsrätt (AC) AIa:1 (1681-1696) Bild 3140 (AID: v521138.b3140, NAD: SE/HLA/1040122)

"Dmb95 /10; Hans E:s hu Marjet den 14 sept 1693 klandrat ett uppbud av Hans Mårtenssons hemman i Hjuken, sades att der hon förmenta sig någon pratension antingen på Bördsrätt eller annat…."

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3970 (1695) Bild 7630 / sid 753 (AID: v427340.b7630.s753, NAD: SE/RA/42042202)

"Dmb98 3/10 huru på Hans Erikssons hustru i Tväråträsk Marjet Johansdotter inföll med sitt tal sägandes hennes man bruka ett träskfiske Arfträsk benämnt… skulle långliga tider hava kommit ifrån Hans Mårtenssons hemman i Hjuken…"

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3973 (1698-1699) Bild 1160 / sid 110 (AID: v427343.b1160.s110, NAD: SE/RA/42042202)

"UML tgl FII:1 sid 133 uti Hans Eriksson i Tväråträsk sterbhus den 29 okt 1715 inventarielängd; Dottern Karins möderne efter 1713 års byteslängd, änkan hu Anna Johansdotter, Nils Johanssons i Vännfors fodran…"

Umeå tingslags häradsrätt (AC) FIIa:1 (1675-1736) Bild 135 / sid 18 (AID: v153216.b135.s18, NAD: SE/HLA/1040122)

§17 "Dmb1715 /11: Stor Hans Erikssons änka hu Anna Johansdotter i Tväråträsk som nästlidne wåras igenom döden bortmist bemälte sin man, och med sin dotter snart hela sommaren legat sjuka.. derför änkan dess framlidne mans hemman i Tväråträsk sig avsäger o till öde lämna."

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3979 (1713-1716) Bild 4200 / sid 414 (AID: v909011b.b4200.s414, NAD: SE/RA/42042202)


Jag har inte funnit direkta belägg att Zackris Eriksson i Tegsnäset hade sitt ursprung från Tväråträsk:

"Zachris Ersson-Grefvenfält-Grefve
Antagen 1683-05-31. Mönstringsår m.m; Lejd av Nils Simonsson i Tväråträsk. Skriven till dräng, enl. Contributionslängd 1683, hos Joen Olofsson i Vännäs. Umeå 1683. Göteborg 1689--1690. Sj 1690-08-16. Piteå 1694. Rote 92 i Umeå Kompani 1695. För roten ställes Zachris Grefve, trpt efter lotten från rote 90 Hemvist Tväråträsk
"

233
(Raderat)

234
I inventarieinstrumentet som Johan Anderssons änka Brita Christiersdotter i Brån låtit upprätta den 5/10 1696 uppges fem barn; sönerna Christier, Per och Anders samt döttrarna hustru Malin och hustru Brita. Agneta Olofsson har dock placerat Malin såsom gift med Jon Eriksson i Stärkesmark 1, och död där 28/3 1743 vid 81 års ålder.

Umeå tingslags häradsrätt (AC) FIIa:1 (1675-1736) Bild 63 / sid 6 (AID: v153216.b63.s6, NAD: SE/HLA/1040122)

Kan de två Hans Erikssönerna i Tväråträsk ha varit svågrar genom giftermål med två systrar Malin Johansdotter (död 3/4 1741 vid 85 års ålder) respektive Anna Johansdotter (begravd 27/2 1737 vid 70 års ålder) ? Systern Anna bodde inhyses åtminstone 1723 (AI:1 sida 114).

235
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-22, 21:11 »
Tobias: Är följande uppgifter korrekta...?

Martin Duan, född 6/10 1737 i Karlholm, Västland sn. Död 10/4 1773 i Byn, Sättna sn. Mjölnare.
Gift 23/11 1761 i Härnösand med Elisabeth Jonsdotter [Widberg], född 1734. Borta efter 29/10 1807 (Sättna AI:4 sida 16).
Barn:
a/ Maria Duan, född 5/7 1763 i Härnösand. Död 22/1 1836 i Sundsvall (AI:5a sida 189). Gift 1802 med borgaren Isak Sätterberg (1751-1826).
b/ Jonas Duan, född 21/2 1765 i Byn, Sättna sn. Död 10/2 1766 i Byn, Sättna sn.
c/ Jonas Duan, född 7/2 1767 i Byn, Sättna sn. Död 23/9 1768 i Byn, Sättna sn.
d/ Elisabeth Duan, född 30/3 1768 i Byn, Sättna sn. Död 30/8 1768 i Byn, Sättna sn.
e/ Martin Duan, född 31/9(!) 1771 i Byn, Sättna sn. Sjöman i Sundsvall, borta efter 1803 (AI:2a sida 270).

236
Sundsvall / SV: Anna Margareta Gran
« skrivet: 2021-05-22, 16:04 »
För kännedom så finns en sammanställning om Britas farfader Jonas Tanberg med familj här (se längst ned i meddelandet):

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1562192#msg1562192

237
Schiller / SV: Schiller
« skrivet: 2021-05-22, 01:51 »
Kan en Johan Schiller, först kvartermästare under före detta Västgöta tremänningsregemente kavalleri och sedermera tullnär i Gävle, ha härstammat från denna släkt? Johan gifte sig 21/4 1724 i Gävle (CI:2 sida 172v-173) och dog barnlös där 15/4 1738 (bg. 21/4; CI:3 sida 227v) varpå han ärvdes av sin hustru Christina Mört, och två systerbarn Catharina och Nils Wetterhof.

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) FIIa:8 (1738-1741) Bild 375 / sid 53 (AID: v151948a.b375.s53, NAD: SE/HLA/1050003)

238
Mattias: Sigrid Svensdotter (död 30/6 1749 om 50 års ålder) var dotter till Sven Eriksson Rännare på Spöland 2 (död 25/1 1714 enligt dombok från den 3/2 s.å.) och Karin Jonsdotter (död 21/5 1750 i Tväråträsk, uppemot 80 år). Karin gifte om sig mellan 29/3 1715 (makens bou) och 28/2 1716 (mtl) med änklingen Zackris Eriksson på Tegsnäset 2 (jag gissar att dennes föregående hustru är en Kerstin Tomasdotter) vars dotter Anna kom att bli bortgift till Spöland 1.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3979 (1713-1716) Bild 2040 / sid 198 (AID: v909011b.b2040.s198, NAD: SE/RA/42042202)

Umeå tingslags häradsrätt (AC) FIIa:1 (1675-1736) Bild 113 / sid 16 (AID: v153216.b113.s16, NAD: SE/HLA/1040122)


Ur Kenneth Mossbergs material: ”Soldat Erik Svensson-Nyman
Antagen 1704-00-00. Mönstringsår m.m; Utgång 1704-06-04. Dombok 1708: Christiern Persson i Brattby sin svärfader Sven Eriksson i Spöland, om arv efter sin svärmoder salig Karin Jonsdotter och efter sin svåger soldat Erik Nyman.”

239
Schagerström / Skagerström / SV: Schagerström / Skagerström
« skrivet: 2021-02-09, 10:12 »
En bokhållare/kamrer Jonas Schagerström fanns på Tidö säteri i Lilla Rytterne sn i Västmanland åren 1754-1762, och avled sistnämnda året någon gång mellan sonens dop 24/6 och 6/12 1762 (mtl). Johan Magnus Schagerström, såsom brudgummens namn löd enligt en bröllopsvers, ingick giftermål 15/10 1761 med Ulrika Eleonora Norberg, som var född 8/5 1739 i Yllesta i Kolbäck sn och som slutade sina levnadsdagar 2/2 1810 på Vik 10 i Söderbärke sn i Dalarna. Deras enda barn Carl Ulrik Schagerström föddes 21/6 1762 på Tidö säteri och dog 17/6 1767 på Vik 10.

Bröllopsvers hos Kungliga biblioteket: https://kortkataloger.kb.se/verser/52235/

Går Jonas eller Johan Magnus att placera in någonstans bland Schagerströmmarna?

240
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2021-02-08, 12:00 »
Tabell 6: Handelsmannen Magnus Govinius lilla dotter begravdes 29/6 1717 i Stöde sn, 3 veckor gammal.

Stöde (Y) C:1 (1688-1772) Bild 95 / sid 93 (AID: v122472.b95.s93, NAD: SE/HLA/1010189)

241
Makarna Hickel var hemlighetsfulla av sig, ty inga biologiska släktingar finns omnämnda i respektive bouppteckning. Måhända spelade Osmanska rikets halvårslånga belägring av Wien under 1683 en avgörande roll med konsekvensen att paret förlorade all kontakt med deras släktingar. En artikel hos Världens historia beskriver "en belägring som i intensitet och våldsamhet överträffade allt som tidigare utspelats i Europa".  :'(

Bou efter Tobias den 13/7 1705: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:64 (1705) Bild 6250 / sid 613 (AID: v222357.b6250.s613, NAD: SE/SSA/0145a)

Bou efter Elisabeth den 26/11 1707: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:66 (1707) Bild 8560 / sid 841 (AID: v222361.b8560.s841, NAD: SE/SSA/0145a)

242
Discussions in English / SV: 1746-1748 death of Georg Camitz
« skrivet: 2021-02-08, 09:44 »
Anders Camitz's big brother Lars Camitz (1738-1788) was a coppersmith (kopparslagare) in Örebro. He got married, but died childless. The only close relatives of Lars, as mentioned in the estate inventory from September 29th 1788, were his mother Elisabeth Beckman (1712-1791) and half-sister Brita Lovisa Lindblad (1755-1806) as well as the latter's husband Fredrik Bellander.

Örebro rådhusrätt och magistrat (T) F2:14 (1784-1788) Bild 665 / sid 659 (AID: v150425.b665.s659, NAD: SE/ULA/118061)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0105307_00693

243
Tack för uppgiften, Karin!  ;D Tror du att även Rensfeldts andra hustru Elisabeth Jansen kom från Wien, eller hur man nu skall tolka orten Fyan...? Det är bara 55 kilometer fågelvägen mellan Wien och Bratislava, tidigare Pressburg.

244
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2021-02-07, 10:19 »
I förra inlägget gjorde jag tyvärr en felaktig koppling emellan Hans Persson Nerbelius och Sven Thollsson (ej Tholl). Borgmästaren Sven Torsson var visserligen Nerbelius antecessor, men inte antecessor martimonii som man kan tro. Sven visade sig vara en styvsvärfader! Han hade varit tidigare gift med Elisabeth Danielsdotter, som var en syster till kyrkoherden Lars Danielsson i Enånger sn (denne var för övrigt gift med Margareta Elofsdotter Tersera, vars syster Anna var gift med befallnngsmannen Anders Eriksson Bröms - se Jörgen Blästas inlägg från 29/3 2019 ovan). I samband med arvsskiftet efter Elisabeth lät borgmästaren donera 100 daler till uppförandet av Hudiksvalls nya stadskyrka, något som man ställt sig frågande till om så verkligen skett vid rådhusrätten den 20/4 1681. Där framgår även att Sven Torsson gift om sig med Kerstin Isaksdotter (Bröms) och att makarna kommit att upprätta en testamentesskrift den 22/3 1655. Hans Persson Nerbelius har Sven Torssons andra hustrus efterlämnade barn Karin Larsdotter till hustru. Målet fortsätter 23/4, 9/5, 10/5 och 19/9 1681.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3164 (1681) Bild 4580 / sid 459 (AID: v421958.b4580.s459, NAD: SE/RA/42042202)

År 1654 gavs testamentspeng till stadskyrkan för både Sven Torssons hustru och Lars Jonsson (Hvitkop). Peng gavs för klockor och bårkläde efter borgmästaren själv år 1669, och efter hans hustru Kerstin den 9/3 1672. Efterföljande notis den 17/3: "Gambl: mans Tholl gifwit på sin hedersdagh." åsyftade alltså en helt annan person...! Jag beklagar missförståndet.  :-[

År 1654: Hudiksvall (X) LIb:1 (1627-1675) Bild 62 (AID: v380689.b62)

År 1669: Hudiksvall (X) LIb:1 (1627-1675) Bild 110 (AID: v380689.b110)

År 1672: Hudiksvall (X) LIb:2 (1658-1745) Bild 19 (AID: v380690.b19)

245
Tack för din förklaring, Desirée. Då förstår jag de militära  sammanhangen något bättre.  ;D I bouppteckningen efter Brita Larsdotter Norberg i Sala uppräknas en ytterligare arvinge, bondhustrun Cecilia Persdotter i Åby, Kolbäck sn. Men inte förrän nyligen begrep jag hennes koppling till Norbergarna. Härmed läggs tre tabeller till för en ännu bättre översikt:


TABELL 6:

Cecilia Persdotter, född 1679 i Tierp sn. Död 17/9 (bg. 19/9) 1761 i Åby, Kolbäck sn vid 82 års ålder. Dotterdotter till Erik Mattsson och Maria Olofsdotter Kastling, se tabell 1. Enligt dödsnotisen hette föräldrarna Per Andersson och Cecilia.
Gift 1704 med bonden Simon Eriksson, död (bg. 7/6) 1741 i Åby, Kolbäck sn. Nämnd från 1705 (mtl).
Barn (4 söner och 2 döttrar som samtliga levde vid moderns bortgång):
a/ Per Simonsson Hellberg, född 27/8 (döpt 30/8) 1705 i Åby, Kolbäck sn. Död 13/9 (bg. 19/9) 1762 i Torsta ägor, Rytterne sn (CIa:2). Soldat. Gift 21/10 1731 i Berg sn (U) med Brita Persdotter, född 8/5 i Paradis torp, Berg sn (U) och döpt den 11/5 med namnet Anna. Död 28/3 (bg. 31/3) 1785 i Rytterne sn.
b/ Erik Simonsson, född 13/2 (döpt 16/2) 1708 i Åby, Kolbäck sn. Död där 25/7 (bg. 30/7) 1786. Här bar modern Cecilia efternamnet Norberg i födelse- och dopnotisen. Gift 1743 med Margareta Eriksdotter, född 13/3 (döpt 15/3) 1719 i Uttersta, Kolbäck sn. Levde än 12/8 1798 på Bejby ägor i Fellingsbro sn 18/4 1796 (Kolbäck AI:7 sida 118; Fellingsbro AI:15b sida 212).
c/ Anders Simonsson, född (döpt 14/4) 1710 i Åby, Kolbäck sn. Måhända identisk med Anders Norberg, kapten vid Livgardet i Stockholm, som stod fadder för Erik Norbergs son Johan, född 11/5 1738...? En kapten vid fortifikationen Anders Norberg stod fadder för Carl Norbergs son Olof, född 29/5 1740. Anders Simonsson med hustru fanns bland faddrarna för brodern Erik Simonssons dotter Catharina född född 7/2 1747.
d/ Karin Simonsdotter, född 21/6 (döpt 24/6) 1712 i Åby, Kolbäck sn.
e/ Anna Simonsdotter, född 28/9 (döpt 1/10) 1715 i Åby, Kolbäck sn.
f/ Olof Simonsson, född 22/9 (döpt 25/9) 1718 i Åby, Kolbäck sn. Utpekad som fader till Anna Larsdotters oäkta barn Olof, född 23/3 1738 i Kolbäck sn.


TABELL 7:

Erik Norberg (från tabell 2d) var skriven på Ulvsta i Kolbäck sn åren 1720-1741 (mtl). Hans hustru Anna Christina Schvede dog där (bg. 27/6) 1738. Hon var dotter till borgmästaren i Enköping Simon Schvede (död 1700) och dennes hustru Anna Hoffvenia (död 1704) samt syster till borgmästaren i Arboga Johan Schvede (död 1739).
Barn:
a/ Simon Olof Norberg, född 30/6 (döpt 1/7) 1721 i Ulvsta, Kolbäck sn. Död där (bg. 27/6) 1722.
b/ Anna Margareta Norberg, född 7/11 (döpt 11/11) 1722 i Ulvsta, Kolbäck sn. Död där (bg. 9/12) 1722.
c/ Anna Christina Norberg, född 24/1 (döpt 27/1) 1724 i Ulvsta, Kolbäck sn. Död där (bg. 12/1) 1738.
d/ Erik Norberg, född 17/1 (döpt 20/1) 1725 i Ulvsta, Kolbäck sn. Död 11/5 1767 i Husby sn, med en längre personalia i dödboken. Kyrkoherde. Gift 2/8 1764 i Västerås (Husby EI:1) med änkan Margareta Elisabeth Svedelia, född 4/8 (döpt 6/8) 1730 i Västerås. Död 20/3 (bg. 29/3) 1788 i Östra Åsen, Falu Kristine fs.
e/ Margareta Lovisa Norberg, född 15/1 (döpt 16/1) 1727 i Ulvsta, Kolbäck sn.
f/ Catharina Ebba Norberg, född  5/7 (döpt 7/7) 1728 i Ulvsta, Kolbäck sn. Bosatt i Uppsala åren 1755-56 (AIa:2 sida 5a).
g/ Carl Olof Norberg, född 23/2 (döpt 1/3) 1730 i Ulvsta, Kolbäck sn.
h/ Johan Fredrik Norberg, född 25/3 (döpt 26/3) 1732 i Ulvsta, Kolbäck sn. Död där (bg. 18/6) 1732.
i/ Johan Norberg, född 30/4 (döpt 1/5) 1734 i Ulvsta, Kolbäck sn. Död där (bg. 30/10) 1734.
j/ Charlotta Maria Norberg, född 25/6 (döpt 27/6) 1736 i Ulvsta, Kolbäck sn. Död 6/11 1800 i Uppsala. Gift 8/4 1764 i Nikolai fs i Stockholm med kryddkrämaren och traktören Gabriel Åman, född 9/7 (döpt 12/7) 1737 i Finska fs i Stockholm. Död 12/6 (bg. 14/6) 1778 i Uppsala.
k/ Johan Norberg, född 11/5 (döpt 14/5) 1738 i Ulvsta, Kolbäck sn.


TABELL 8:

Carl Norberg (från tabell 2f). Innehade ett hemman i Ozelby respektive Yllesta. Först skriven i Oxelby åren 1731-1734, därefter i Yllesta åren 1735-1756 och åter i Oxelby från 1757 (mtl).
Gift 23/9 1731 i Jakob fs i Stockholm med Anna Christina Sommor.
Barn:
a/ Christina Margareta Norberg, född 13/11 (döpt 16/11) 1732 i Oxelby, Kolbäck sn. Död 24/1 (bg. 4/2) 1794 i Giresta, Rytterne sn. Gift (lysning 12/8 i Kolbäck sn) 2/9 1753 i Klara fs i Stockholm med kyrkoherden Per Wastenius, född 2/10 1722 i Falun enligt dödsnotis men ej funnen där. Död 9/1 (bg. 22/1) 1778 i Rytterne sn.
b/ Anna Catharina Norberg, född 24/10 (döpt 26/10) 1733 i Oxelby, Kolbäck sn. Död 1/6 (bg. 7/6) 1805 i Sundborn sn. Gift 31/1 1758 i Kolbäck sn med kyrkoherden Johan Erelius, född 21/8 (döpt 24/8) 1723 i Östanfors, Stora Kopparberg fs. Död 10/4 (bg. 30/4) 1795 i Sundborn sn.
c/ Per Norberg, född 23/8 (döpt 25/8) 1735 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 21/5 (bg. 31/5) 1787 i Himmelsberga, Torpa sn. Kapten vid Västmanlands regemente.
d/ Carl Norberg, född 10/6 (döpt 12/6) 1737 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 6/11 (bg. 11/11) 1777 i Nikolai fs. Kassör vid auktionskammaren i Stockholm. Gift 31/12 1775 i Västerfärnebo sn med Anna Elisabeth Carlbaum, född 11/9 (döpt 12/9) 1752 i Västerås. Död 18/9 (bg. 23/9) 1779 i Hedvig Eleonora fs. Makarna hade en dotter Christina Margareta Norberg, född 4/10 (döpt 6/10) 1776 i Nikolai fs. Död 12/9 1794 i Jakob fs (bou).
e/ Ulrika Eleonora Norberg, född 8/5 (döpt 13/5) 1739 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 2/2 (bg. 11/2) 1810 i Vik 10, Söderbärke sn. Gift första gången 15/10 1761 (bröllopsvers) med kamrer Johan Magnus Schagerström på Tidö i Lilla Rytterne, död mellan 6/12 1762 och 14/11 1763 (mtl). Gift andra gången 24/3 1765 i Rytterne sn (CIb:2) med faktor Johan Groth, född 25/5 (döpt 30/5) 1714 i Vik 10, Söderbärke sn. Död 31/3 (bg. 21/5) 1795 i Vik 10, Söderbärke sn.
f/ Olof Norberg, född 29/5 (döpt 1/6) 1740 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 6/9 (bg. 8/9) 1781 i Jakob fs. Gelbgjutare i Stockholm.
g/ Maria Elisabeth Norberg, född 5/9 (döpt 10/9) 1741 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 1792 i Uckelsta, Köping lfs (AI;7 sida 149). Gift första gången före 24/7 1762 (Munktorp C:4 sida 19v) med landskamrer Magnus Sandberg, född 27/6 1724 i Närke. Död 28/11 1779 i Uckelsta, Köping lfs. Gift andra gången 3/4 1785 med ingenjör Erik Johan Sundin, född 1/2 1730 i Eskilstuna. Utflyttad till Södermanland 1792 (Köping lfs AI;7 sida 149).
h/ Simon Norberg, född 12/12 (döpt 14/12) 1743 i Yllesta, Kolbäck sn. Lärftkrämare i Stockholm. Var gift och bosatt inom Stadens inre och östra år 1810 (mtl).
i/ Sara Helena Norberg, född 28/9 (döpt 30/9) 1747 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 29/3 (bg. 17/4) 1821 i Hedemora stad. Gift 1764 med bruksinspektor Carl Åmark, född och döpt 4/4 1725 i Åby, Morkarla sn. Död 1/9 (bg. 11/9) 1788 i Billsjön, Söderbärke sn.
j/ Sofia Lovisa Norberg, född 2/3 (döpt 5/3) 1749 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 8/5 (bg. 14/5) 1819 i Jakob fs. Hushållerska i Stockholm.
k/ Adolf Norberg, född 1/6 (döpt 3/6) 1753 i Yllesta, Kolbäck sn. Död 2/4 (bg. 5/4) 1789 i Jakob fs. Lärftkrämare i Stockholm.


Jag avslutar detta inlägg med en undran om Nordensköldarna. Eftersom Johan Eriksson Norbergs familj (se tabell 5) saknas i bouppteckningen efter Brita Larsdotter Norberg i Sala, så måste man ställa sig frågan om huruvida stamtavlan över den adliga ätten kan vara riktig eller icke. Jag har skickat ett mejl till släktföreningen, och inväntar ännu svar därifrån.  ???

246
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2021-02-05, 12:01 »
Johan Eriksson hade en ytterligare son, som begravdes 18/6 1643 enligt Mårten Pedersson Blixencrons almanacksanteckningar i Uppsala universitetsbibliotek (Personhistorisk tidskrift häfte 1-3, 1929 sida 51).

[1643] Jun. 18: "Fölgde medh Johan Erichsson i sörgestadh efter hans Son, til S[ancta] Klara, der han begrofz. Til afton målt[ijdh] hoos Johan Er[icsson] hema hoos migh, Albrecht och h[an]s hust[ru]."


Maria Johansdotter (1633-1677) var gift med rådmannen Josef Månsson, död i mars 1682.

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1230 / sid 193 (AID: v910440.b1230.s193)

Josef hade åtminstone två bröder, Bengt och Elias Månssöner.

Rådmannen Bengt Månsson (död i februari 1667; avgift 18/4 i Nikolai fs; bg. 14/5 i Jakob fs) var gift två gånger - första gången 6/1 1640 i Nikolai fs med Anna Mattsdotter, och andra gången med Brita Håkansdotter som överlevde mannen.

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1180 / sid 183 (AID: v910440.b1180.s183)

Bou 15/5 1667: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:9 (1668) Bild 190 / sid 9 (AID: v222293.b190.s9, NAD: SE/SSA/0145a)

Amiralitetskassören Elias Månsson, död (bg. 11/12) 1667 i Riddarholmen fs, gifte sig 5/8 1659 i Nikolai fs med änkan Brita Jockimsdotter Schult, död (bg. 11/6) 1667 i Riddarholmen fs. Hon var tidigare gift 12/2 1654 i Nikolai fs med bagaren Lars Hansson, död (bg. 4/7) 1655 i Jakob fs - fast den erlagda avgiften 6/7 i Nikolai fs gällde väl ett barn.

Bou 17/1 1668: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:9 (1668) Bild 860 / sid 141 (AID: v222293.b860.s141, NAD: SE/SSA/0145a)

Om möjlighet finns, så vore det förstås intressant med kännedom om brödratrions föräldrar.

247
Introducerad adel - A / SV: Appelroth
« skrivet: 2021-02-05, 08:56 »
Intressanta uppgifter, Niklas! Man tackar.  :) Har du jämfört med uppgifterna på Adelsvapens sajt?

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Appelroth_nr_894

Om stamföräldrarna: "Bengt. Gift med Kerstin Eriksdotter i hennes 2:a gifte, dotter av räkneskrivaren Erik Johansson Furubom och Gunilla Bengtsdotter samt änka efter Matts Andersson i Torflunda."

Bara att konstatera att detta blivit hur tokigt som helst, ändock med en korn av sanning att Johan Bengtsson Appelroth förefaller vara Johan Erikssons (Furubom) systerson. Appelroth föddes på "sin fädernegård 1618-05-07". Åsyftas Torslunda i Täby socken...? Modern Kerstin Eriksdotter var alltså först gift med en Bengt och senare med efterträdaren(?) Matts Andersson. En Anders Mattsson bebodde gården åtminstone 1654-1682 (mtl).

248
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2021-01-31, 15:58 »
Jag såg direkt att det står fahrsÿster. Jag gör tolkningen att Karin Eriksdotter blivit föräldralös mycket tidigt, varpå hon fått växa upp hos sin faster Elisabet och hennes man. Farföräldrarna avlidna senast på 1590-talet. Karin ärvde fyra anhöriga (bägge föräldrarna, faster och indirekt Erik Nilsson) samt en möjlig halvbror eller kusin (Lars Lybecker). Karins samlade förmögenhet innebär med andra ord att Johan Eriksson gift sig rikt, och detta med mödernearv skulle på sikt utlösa en hovrättsprocess mellan barnen Furubom från första kullen och deras styvmor Margareta Blix.     

Jag tar tillfället i akt och upplyser oinsatta läsare om att mitt inlägg ovan från 26/3 2020 föranlett en kartläggning av ätten Törneroos/Törnrose där Johan Johansson Furuboms familj återfinns under tabell 13:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=158560.msg1542340#msg1542340

249
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2021-01-31, 08:45 »
Niklas: Stort tack för din klargörande utredning om Johan Erikssons första gifte, som uppenbarligen innehållit många felaktigheter. Jag blev nyfiken och letade mig till Kerstin Eriksdotters inlaga från maj 1668 om hennes framlidna svägerska Karin Eriksdotters bakgrund.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068171_00606

I inlagan framgår att Karin Eriksdotters fostermor var hennes egen faster. Av ett mål i Stockholms tänkebok från 9/5 1620 (sida 222-226 i stadsarkivets avskrift) får vi veta att rustkammarskrivaren Erik Nilssons hustru hette Elisabet Persdotter, och att hon hade tidigare varit gift två gånger. Först med uppsalaborgaren Pål Nilsson, som förslösat sin hustrus föräldraarv samt utomstående lån på dobbel och dryck, och därefter dragit iväg till Livland där han i största eländighet slutat sina levnadsdagar på bröderna Claes och Michael Wachtmeisters fädernegård i Laakt i Jürgens sn (dagens Jüri sn i Estland) antingen år 1596 eller 1597. Ungefär sex år senare trädde Elisabet Persdotter in i nytt gifte på orten med en Tönis jägare, och återflyttade till Sverige.

Not i avskriften: "SHR frikände i domar 4/ 1620 och 3016 1622 Erik Nilsson från hustruns förre mans skulder. SHRA vol. BIIa: 2, 161 och 175. Jfr Liber causarum, SHRA vol. E VI a 2 aa: 31: 6, där förhandlingarna i målet är inprotokollerade."
 
Länk till målet i hovrätten: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067950_00143

Konungens jägare Tönis Kaver (Cåueer) omnämns i Stockholms tänkebok 1/9 1606 då hans tjänare Matts Anderson från Smedby torp i Vassunda sn åtalades för stölder (sida 159 i avskriften). Med tanke på släktnamnet måhända Tönis hade en koppling till riksrådet sedan 1602, Lubert Didriksson Kaver till Barkesäter och Ökna, som dog 25/3 1608 i Örebro. Denne var sedan 1597 ingift i adliga ätten Rosenstråle nr 37.

Tönis jägares efterleverska på Östermalm påträffas i Älvsborgs lösen daterad 29/10 1613 (sida 351 i avskriften till tänkeböckerna för åren 1614-1615).

Av inlagan i första länken så lämnade Erik Nilssons änka, som bott vid gamla Ladugårdsbron, efter sig mycket gott både i löst och fast. Om möjligt så vore det förstås intressant att få veta mer om Karins far Erik Persson, endast känd vid namn.

Eftersom Karin Eriksdotter fått ärva även stadssekreteraren Lars Lybecker i Göteborg, så är frågan vad som är ytterligare känt om denne? Han påträffas icke i avskrifterna till Stockholm tänkeböcker t.o.m. 1635.

Ur Olga Dahls "Göteborgs tomtägare 1637–1807" rörande norra delen av femte roten, tomt 40 inom kvarteret Kommerserådet:

"Nils Söfringssen Splitzvogt
1637: 4 mtl, 1638: 2 mtl, 1639: 3 mtl

Den  förste  som  omtalas  som  bosatt  (5.40  A  –  B)  i  östra  hörnet  av  nuvarande  Södra  och  västra  Hamngatorna  var  rotemästaren  i  första  roten  1637–39  Nils  Splitzvogt.  Enligt  Almquist  (I:321)  var han dansk till börden. Han var troligen skeppare och avlade borgared i Nylöse 9.6.1619. Han omtalas  ofta  i  sammanhang  med  den  bro  över  Stora  hamnen,  som  gemenligen  kallades  bryggan  vid Nils Splitzvogts hus (a.a. s. 321). Enligt Fröding (GÄH 99) avser det en brygga över Västra Hamnen, som enligt en på tyska författad uppgift på stadens extraordinarie utgifter åren 1624–35 i stadens akta i Riksarkivet byggdes 1628–32. Enligt Almquist avser beteckningen bron över Stora Hamnen (Kämpebron). Troligen har Fröding rätt. I en artikel 1903 ger Fröding Nils Splitzvogt följande betyg: ”en beskedlig man för övrigt, som inför rådhusrätten den 29 september 1635 lovat att  antaga  Lars  Lybeckers  oäkta  barn  som  sitt  eget  och  hålla  det  så,  att  han  därföre  kunde  inför  Gud  ansvara,  hvilket  allt  han  med  en  handsträckning  till  ordförande  presidenten,  Herr  Rudgier  von Ackern, bekräftat”. Nils Splitzvogts änka Agnes bodde i rote 4 1641–42 med 1 mtl
"

250
Närpes / Närpiö / SV: Närpes / Närpiö
« skrivet: 2021-01-23, 08:06 »
Replots ministerialbok IC:1 genom följande länk: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9059089

Föräldrarna vigda 23/1 1782. Deras sex äldsta barn födda på Bengtas i Vallgrund och övriga i Replot by.

a/ Mickel, född 27/9 1782.
b/ Beata, född 12/11 1783 och död 22/10 1785.
c/ Abraham, född 5/12 1784 och död 12/3 1785.
d/ Johan, född 4/7 1786 och död 14/10 1786.
e/ Johan, född 25/6 1789.
f/ Gustava, född 25/9 1790.
g/ Anna Greta, född 20/1 1792 på Öist i Replot by.
h/ Abraham, född 15/8 1795 i Replot by och död där 27/10 1796.
i/ Emanuel, född 16/3 1797 i Replot by.

251
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-01-16, 20:39 »
Anna Margareta föddes i Bjärtrå sn tiil Bengt Olofsson Tid[e]blad och Brita Portina Skogman, vars föräldrar förefaller komma från Finland.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=44899.msg1455434#msg1455434

252
Arnäs / Kapten Per Olofsson Ströms släktkrets från Arnäs
« skrivet: 2021-01-12, 19:30 »
Under årens lopp har jag lagt märke till flera Strömmar som synes ha kopplingar till varandra, framförallt borgmästaren Olof Persson Ströms familj i Hudiksvall. Detta väckte slutligen min nyfikenhet, och utan att ha någon grundlig undersökning att luta mig emot så var det bara att börja från scratch. Släktens ursprung visade sig utgå från byn Ström i Arnäs socken i norra Ångermanland, därav familjenamnet.

Till min hjälp hade jag Per Sundin, som vänligen bistått med uppgifter till framförallt tabell 1, 2 och 15. Även Niklas L Kant som lämnat ut olika uppslag att gräva vidare i. Men framförallt hade herr Kant på ett förtjänstfullt sätt belyst Olof Persson Ströms första hustru Gunillas ursprung. En rejäl överraskning att hennes morfader visar sig vara Blasius Dundi, en handelsman från Skottland som på sin tid hörde till Stockholms högst beskattade och troligen en av stadens rikaste borgare. Stort TACK!  ;D

Genom sitt giftermål kom Olof Ström i förbindelse med adliga familjen Bergenfeldt (nr. 245) och även ge hans yrkeskarriär en skutt framåt. Måhända med den biverkningen att två av hans söner, Olof och Magnus, skulle, oberoende av varandra, trassla till sig själva att de måst föras till Karlstens fästning i Marstrand. Eventuella kompletteringar eller rättelser emottas tacksamt. 


TABELL 1:

Per Olofsson Ström, död (bg. 6/4) 1679 i Ström 2:2, Arnäs sn. Olof Björnssons son från Högbyn 5:1 i Arnäs sn. Var militär åtminstone 1646-1656, men sannolikt långt tidigare. Löjtnant vid Jämtlands regemente till 22/3 1655 (rulla 1646:10 sida 100; 1655:3 sida 1276) och kapten från 23/5 1655 (rulla 1655:3 sida 1317; 1656:5 sida 815).
Gift med Karin Olofsdotter, död (bg. 14/12) 1684 i Ström 2:2, Arnäs sn.
Kända barn med oviss åldersordning:
a/ Märit Persdotter, se tabell 2.
b/ Olof Persson Ström, se tabell 3.
c/ Per Persson Ström, se tabell 14.
d/ Kerstin Persdotter, se tabell 15.
e/ Michael Persson Ström, se tabell 16.
f/ Jon Persson Ström. Var militär åren 1655-1658. Förare vid Jämtlands regemente 22/3 1655 (rulla 1655:3 sida 1276). Fänrik vid Västerbottens regemente från 2/9 1655 till 6/4 1657 (rulla 1655:4 sida 1448; 1657:4 sida 1208). Löjtnant vid Jämtlands regemente från 19/11 1657 (rulla 1657:4 sida 1102; 1658:5 sida 368).
g/ Nils Persson Ström, död (bg 10/8) 1707 i Ström 2:2, Arnäs sn. Borgare i Härnösand, uppsade sitt burskap 21/4 1675 (dombok) och efterträdde sin fader på hemmanet i Ström. Gift med Malin Mårtensdotter från Härnösand, död (bg. 8/7) 1694 i Ström 2:2, Arnäs sn.


TABELL 2:

Märit Persdotter (från tabell 1).
Gift första gången med föraren Jon Andersson på Billsta 2 i Själevad sn.
Gift andra gången med länsmannen Jon Ersson Grön på Sörsvedje 2 i Nätra sn.
Kända barn med oviss åldersordning:
1a/ Anders Jonsson, bonde på Norum 3:1 i Nätra sn.
1b/ Olof Jonsson, bonde på Sörsvedje 2 i Nätra sn.
1c/ Karin Jonsdotter. Gift med kofferdibåtsmannen Erik Olofsson Stark från Nässjö 1:1 i Nätra sn, vilken dog 15/11 (bg. 20/11) 1710 i Gävle.
2d/ Erik Jonsson.
2e/ Jon Jonsson.
2f/ NN [Anna?] Jonsdotter. Gift med bonden Erik Unesson på Bergom 5 i Nätra sn.
2g/ Cecilia Jonsdotter. Gift med bonden Olof Persson på Bergom 2 i Nätra sn.


TABELL 3:

Olof Persson Ström (från tabell 1). Död 1705 efter 22/3 men före 17/4 i Hudiksvall (dombok). I en skrivelse till kronan daterad 23/6 1684 framgår att han tjänat kronan i uppemot 40 års tid (SVAR bild-id: A0073906_00194). Regementsskrivare vid Jämtlands regemente 1645-1664, befallningsman i Härjedalen 1664-1678, och slutligen borgmästare i Hudiksvall. Idkade handel (Sundsvalls dombok 30/5 1685) och processade år 1688 i Svea hovrätt gentmot Sundsvalls råd rörande landsköp (Liber causarum 139:7, akt 13). Köpte gården Sjögom 1 i Nätra sn (dombok 6/3 1663 §7).
Gift första gången 3/6 1653 i Nikolai fs med änkan Gunilla Månsdotter Vigaea från Sorunda sn, död 4/6 (bg. 20/6) 1686 i Hudiksvall (SVAR bild-id: A0068319_00188). Dotter till kyrkoherden i Sorunda Måns Persson Vigaeus och Anna Blasiusdotter Dundi från Stockholm. Gunilla var tidigare gift 8/12 1647 med kanslisten i krigskollegium Johan Carlsson Schiller, död 1651 mellan 28/7 och 3/9 (Johan Klebergs "Krigskollegii historia biografiska anteckningar 1630-1865" sida 97).
Gift andra gången före 22/10 1687 (Hudiksvalls dombok)  med änkan Brita Olofsdotter Korsta från Korsta 1, Skön sn. Död 18/8 1728 i Hudiksvall (bg. 25/8) i en ålder av 81 år och 8 månader. Brita var tidigare gift under drygt ett års tid med kyrkoherden i Harmånger Olof Persson Hoffman, död 1683 (Fant-Låstboms herdaminne).
Kända barn med oviss åldersordning:
1a/ Petter Ström, se tabell 4.
1b/ Olof Ström, se tabell 7.
1c/ Magnus Ström, Student i Härnösand 1671-1675. Notarie i Hudiksvall från 17/4 1689 (dombok) och sedermera stadskassör. Nämnd 1689-1710 (mtl). Sommaren 1711 blev han för förskingring och grova stölder dömd till nio gatlopp och ivägsförd till Marstrand (dombok 7/6 1711). Gift senast 1689 (mtl) med NN, död troligen mellan 1/2 1708 och 20/2 1709 (mtl).
1d/ Catharina Ström. Äldsta dotter i familjen (Hudiksvalls dombok 22/10 1687).
1e/ Christina Ström, se tabell 10.
1f/ Jonas Ström, se tabell 11.
1g/ Gunilla Ström, född 24/8 1666 i Sjögom 1, Nätra sn. Se tabell 13.


Direktlänk till Niklas L Kants utförliga inlägg rörande Gunilla Vigaea:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=74006.msg1572204#msg1572204


TABELL 4:

Petter Ström (från tabell 3). Död 12/6 1684 (Svegs dombok 15-16/12 1686, §13; bg. 16/7 1684 i Sveg sn enligt Bygdéns herdaminne). Student i Härnösand 1669-1671, och inskriven vid Uppsala universitet 1675. Efterträdde sin fader såsom befallningsman i Härjedalen.
Gift 30/5 1682 med Margareta Andersdotter Svedin från Harg sn. Död 1728 i Sundsvall (bet. datum 21/4; LI:1 sida 10).
Barn:
a/ Gunilla Ström, född postumt 25/3 1685. Se tabell 5.


TABELL 5:

Gunilla Ström (från tabell 4). Född postumt 25/3 1685 (Svegs dombok 15-16/12 1686, §13 och Hudiksvalls dombok 6/8 1688). Död 21/11 (bg. 27/11) 1744 i Skebobruk, Ununge sn.
Gift 20/2 1701 (bröllopsvers hos Kungliga biblioteket) med Bertil Alander, som var son till landsskrivaren Jöran Alander (Sundsvalls dombok 13/2 och 4/3 1707). Befallnngsman i Jämtland 1700-1719, och slutligen borgmästare i Härnösand. Död (bg. 13/5) 1724 i Härnösand.
Barn:
a/ Anna Margareta Alander, född (döpt 26/2) 1702 i Brunflo sn. Död (bg. 1/8) 1707 i Brunflo sn.
b/ Petter Alander, död (bg. 3/4) 1704 i Brunflo sn i en ålder av 1 år och 8 dagar.
c/ Sara Christina Alander, död 26/10 (bg. 31/10) 1740 på Lapila i Nådendal sn. Gift 15/3 1721 (ättartavla) möjligen i Härnösand med löjtnanten Gustaf Reinhold Starck av adliga ätten Starck nr. 222. Född 4/12 1699 (ättartavla). Död 4/7 (bg. 7/7) 1737 på Lapila i Nådendal sn i en ålder av 38 år.
d/ Gunilla Alander, död (bg. 11/9) 1705 i Brunflo sn blott en timme gammal.
e/ Maria Alander, född (döpt 27/12) 1706 i Marieby sn (Brunflo CI:1 sida 119). Död 21/8 1757 i Klara fs (bou).
f/ Jöran Alander, född (döpt 31/10) 1709 i Marieby sn (Brunflo CI:1 sida 119v). Student i Härnösand 1723-1724. Död före 13/9 1757 (bou efter systern Maria i Stockholm).
g/ Anna Margareta Alander, född (döpt 4/1) 1713 i Brunflo sn. Se tabell 6.
h/ Lars Alander, född (döpt 2/9) 1716 i Brunflo sn. Död (bg. 16/8) 1724 i Härnösand.


TABELL 6:

Anna Margareta Alander (från tabell 5). Född (döpt 4/1) 1713 i Brunflo sn. Död 19/12 (bou; bg. 29/12) 1747 i Skebobruk, Ununge sn.
Gift 28/6 1740 i Ununge sn med Samuel Sebenius, född 1713 i Torsång sn (C:2 sida 13v). Död 21/6 (bg. 30/6) 1765 i Skebobruk, Ununge sn. Bruksinspektor.
Barn:
a/ Anna Margareta Sebenia, född 2/11 1741 i Skebobruk, Ununge sn. Död där 31/8 (bg. 3/9) 1743.
b/ Samuel Sebenius, född 7/10 (döpt 9/10) 1743 i Skebobruk, Ununge sn. Död 16/4 (bg. 2/5) 1823 i Norrby, Häverö sn. Lagman och häradshövding.
c/ Johanna Sebenia, född och döpt 29/5 1745 i Skebobruk, Ununge sn. Död där 24/1  (bg. 30/1) 1746.
d/ Margareta Sofia Sebenia, född 18/11 (döpt 19/11) 1746 i Skebebruk, Ununge sn. Död där 8/3 (bg. 16/3) 1756.
e/ Carl Sebenius, död (bg. 29/11) 1747 i Skebebruk, Ununge sn blott 4 timmar gammal.


TABELL 7:

Olof Ström (från tabell 3). Död före 30/1 1713 (bou). Student i Härnösand 1669-1674. Handelsman och gästgivare i Gävle. Avlade borgareeden 1/12 1684 (Sehlberg del I, sida 328). Nämnd i 4:e kvarteret 1688-1709 (mtl). Sommaren 1707 blev han för allehanda brott ivägförd till Marstrand för tre års straffarbete.
Gift 19/4 1683 i Gävle (bröllopsvers hos Uppsala universitetsbiblioteket) med Helena Hansdotter, död 25/2 (bg. 28/3) 1728 i Gävle. Dotter till rådmannen Hans Christiersson och Anna Persdotter (Sehlberg del I, sida 340).
Barn:
a/ Olof Ström, se tabell 8.
b/ Hans Ström, se tabell 9.

Kommentar: Makarnas mycket stormiga äktenskap kom att föranleda en hel uppsats i Åsa Karlsson Sjögrens avhandling från 1998: "Kvinnors rätt i stormaktstidens Gävle".


TABELL 8:

Olof Ström (från tabell 7). Död 3/10 (bg. 12/10) 1739 i Gävle. Handelsman i Gävle. Gift 29/9 1713 i Katarina fs med Brita Brun, död 14/3 (bg. 19/3) 1767 i Gävle i en ålder av 78 år.
Barn:
a/ Helena Christina Ström, född (döpt 6/3) 1715 i Gävle. Död (bg. 27/4) 1746 i Gävle. Gift 6/4 1742 i Gävle med landsfiskalen Johan Asker från Stockholm, död 29/5 (bg. 10/6) 1745 i Gävle. Makarna fick ett dödfött barn 19/10 (bg. 21/10?) 1743 i Gävle.
b/ Anna Brita Ström, född (döpt 16/7) 1719 i Gävle. Död 20/4 (bg. 23/4) 1721 i Gävle.
c/ Herman Ström, född (döpt 5/12) 1723 i Gävle. Död och begravd 7/6 1724 i Gävle.


TABELL 9:

Hans Ström (från tabell 7). Död före 1728. Handelsman i Stockholm (Sehlberg del I, sida 588).
Gift 1/4 1718 i Maria fs med Ingrid [eller Inga] Thun, född ca 1700 i Maria fs. Död före 28/10 1763 (bou efter dottern Helena Margareta). Ingrid var dotter till vinskänken Annon Larsson Thun från Hälsingstuna sn och Margareta Joseph.
Barn:
a/ Helena Margareta Ström, född (döpt 17/1) 1719 i Maria fs. Död 17/9 1763 i Danvik-Sicklaö fs (bg. 20/9 i Maria fs). Gift 23/9 1760 i Danvik-Sicklaö fs med Nils Lothigius, född 18/12 (döpt 20/12) 1719 Rogslösa sn. Död 3/4 1766 i Danvik-Sicklaö fs (bg. 7/4 i Maria fs). Kyrkoherde i Danvik-Sicklaö fs från 1760.
b/ Maria Sofia Ström, född (döpt 29/6) 1720 i Riddarholmen fs. Död 25/12 (bg. 29/12) 1784 i Maria fs. Gift 1764 i Danvik-Sicklaö fs (lysningsbevis 29/7 från Maria fs) med Olof Johansson Högberg, född 20/1 (döpt 23/1) 1726 i Högland, Ljustorp sn. Död 19/7 (bg. 22/7) 1773 i Maria fs. Handelsman i Stockholm.


TABELL 10:

Christina Ström (från tabell 3). Död 20/2 (bg. 22/12) 1747 i Hudiksvall vid 86 års ålder.
Gift första gången 13/4 1681 (Riddarhuset: Palmschölds genealogier, AID: v910614.b4400.s3765) med Lars Eriksson Westadius, död 1690 efter den 18/2 men före 25/5 i Hudiksvall (mtl; LIb:2). Komminister 1680, kyrkoherde 1687 (Fant-Låstbom).
Gift andra gången möjligen 23/4 1699 (Hudiksvall LIb:2) med Nils Johansson Wallenius från Bollnäs, död 25/6 1713 vid 54 års ålder. Komminister i Idenor från 1696 (Fant-Låstbom).
Kända barn med oviss åldersordning:
1a/ Gunilla Westvall, död 1771 vid 91 års ålder (Fant-Låstbom). Gift 1699 med handelsmannen Olof Eriksson Hörning, född 1673 och död 1709 (Glysisvallur; bou 31/3 1715). Nämnd 1704-1708 (mtl). Gift andra gången 8/4 1715 (LIb:2) med handelsmannen och fiskaren Anders Persson Dahlberg från Långby, Forsa sn. Död 15/11 (bg. 24/11) 1751 i Hudiksvall vid 67 års ålder. Nämnd 1716-1751 (mtl).
1b/ Erik Westadius, kyrkoherde i Ljungby sn i Skåne (Fant-Låstbom).
1c/ Lars Westadius, död såsom student (Fant-Låstbom).
2d/ NN, död i barnaåren.
2e/ NN, död i barnaåren.
2f/ NN, död i barnaåren.


TABELL 11:

Jonas Ström (från tabell 3). Död 1730 i Hjälsta sn. Student i Härnösand 1675-1677, och inskriven vid Uppsala universitet 1677. Komminister i Fittja och Hjälsta i Uppland från 1694 (Fant-Låstbom).
Gift första gången 1689 i Uppsala (bröllopsvers hos Uppsala universitetsbibliotek) med Magdalena Lejman, död ca 1710 i Hjälsta sn (mtl). Dotter till krögaren i Uppsala Carl Lejman och Catharina Olofsdotter Lundgren, vilkas bröllopsvers från 1671 finns hos Uppsala universitetsbibliotek. Magdalena efterlämnade fem barn enligt bou efter sin syster, hospitalsysslomannen Hans Wegners hustru Brita Lejman som begravdes 21/2 1712 i Uppsala (bou upprättad i september 1724; FIIa:9 sida 254).
Gift andra gången senast 1712 (mtl) med Catharina Wessman, född 9/3 1679 i Runsa gård, Ed sn (Arnö AI:1 sida 37). Död (bg. 27/4) 1755 i Enköping.
Barn:
1a/ Catharina Ström, se tabell 12.
1b/ Margareta Helena Ström, levde än 1724 (bou).
1c/ Carl Ström, levde än 1712 men död senast 1724. Varit gift och haft barn (bou).
1d/ Brita Ström, levde än 1712 men var död senast 1724 (bou).
1e/ Magdalena Ström, levde än 1712 men var död senast 1724 (bou).
2f/ Ragnhild Ström, född 24/8 1712 i Hjälsta sn (Arnö AI:1 sida 37). Död 12/8 (bg. 28/8) 1792 i Järlåsa sn. Gift före 25/3 1729 med Johan Johansson Brolin, född 23/8 1707 i Skogs-Tibble sn. Död 29/1 1786 i Hacksta sn. Kyrkoherde i Arnö 1752, och i Hacksta 29/1 1760 (Fant-Låstbom).
2g/ Johan Ström, född 15/7 1714 i Hjälsta sn (Enköping AI:5 sida 162). Död 29/1 (bg. 7/2) 1786 i Enköping. Borgare i Enköping. Gift 5/10 1738 i Enköping med Christina Andersdotter Enmark, född 28/6 1712 i Enköping (AI:5 sida 162). Död 12/6 (bg. 18/6) 1786 i Enköping.
2h/ Anna Christina Ström, död 8/9 (bg. 12/9) 1773 i Enköping vid 58 års ålder. Gift första gången 8/10 1751 i Skepptuna sn med klockaren Johan Kullberg, död (bg. 19/1 1754) i Skepptuna sn vid 32 års ålder. Gift andra gången 23/5 1756 i Arnö sn med borgaren Per Åhl, död 234/4 (bg. 30/4) 1769 i Enköping vid 46 års ålder.


TABELL 12:

Catharina Ström (från tabell 11). Levde än september 1724 (bou efter moster Brita Lejman i Uppsala).
Gift med Carl Petter Halén. Korpral vid Upplands tremänningsregemente kavalleri, sedermera kvartermästare. Troligen medlem av prästerliga släkten Halenius.
Kända barn:
a/ Lars Halén, född 29/12 1716 (döpt 1/1 1717) i Uppsala. Död 10/4 (bg. 20/4) 1764 i Arboga stad. Perukmakare. Gift 28/11 1754 i Arboga stad med Brita Scharff, född 1/11 1727 i Medåker sn (ej återfunnen där). Död 1/5 (bg. 5/5) 1799 i Arboga stad.
b/ Carl Gustaf Halén, född 20/3 (döpt 23/3) 1718 i Skarberga, Vårdinge sn. Sadelmakare. Gift 29/9 1749 i Tuna sn i Uppland med Christina Tunberg. Makarna hade åtminstone en dotter Brita Christina Halén, född 9/6 (döpt 13/6) 1750 i Hässelby, Tuna sn i Uppland med bl.a. kyrkoherdedottern Christina Catharina Halenia och en husjungfru Brita Ström som faddrar.


TABELL 13:

Gunilla Ström (från tabell 3). Född 24/8 1666 i Sjögom 1, Nätra sn. Död 17/2 (bg. 14/3) 1743 i Harmånger sn.
Gift första gången 3/1 1682 i Hudiksvall (bröllopsvers hos Kungliga biblioteket) med Mattias Eriksson Mört, död 26/7 1691 i Härnösand. Gymnasielektor.
Gift andra gången 29/5 1702 med Jöns Larsson Wallander från Sundsvall, död 28/2 (bg. 25/3) 1717 i Tuna sn vid 47 års ålder. Gymnasielektor i Härnösand från 1705, slutligen kyrkoherde i Tuna sn i Medelpad från 1715.
Gift tredje gången 29/11 1719 i Härnösand (Harmånger CI:2 sida 92) med Erik Andersson Agrivillius, född 27/9 1673 i Markim sn. Död 30/8 (bg. 25/10) 1737 i Harmånger sn. Kyrkoherde i Harmånger och Jättendal från 1715 (Fant-Låstbom).
Kända barn med med oviss åldersordning:
1a/ Erik Mört, död 1710 i Klara fs (bet. datum 9/5; LIaa:31 sida 31). Kansliskrivare.
1b/ NN (dotter) Mört, död i barnaåren.
1c/ NN (son) Mört. död i barnaåren.
1d/ NN (dotter) Mört. död i barnaåren.
1e/ Mattias Mört, född (döpt 20/5) 1690 i Utansjö, Högsjö sn. Död 1710 i Klara fs (bet. datum 29/4; LIaa:31 sida 33).
2f/ NN (dotter) Wallander, död i barnaåren.
2g/ NN (dotter) Wallander, död i barnaåren.
2h/ Jöns Wallander, född 25/9 1707 i Härnösand. Död 26/2 (bg. 18/3) 1743 i Harmånger sn. Komminister i Harmånger och Jättendal från 1740. Gift 11/7 1732 i Uppsala med Anna Catharina Lohm, född (döpt 27/3) 1713 i Nikolai fs.


TABELL 14:

Per Persson Ström (från tabell 1). Död 1675 vid Göteborg. Var militär åren 1647-1675. Förare vid Jämtlands regemente 1647 (rulla 1647:10 sida 255). Sergeant 1652 (rulla 1652:4, sida 624). Fänrik 1655, och löjtnant 1657. Löjtnant och drabantexspektant vid livgardet i Stockholm 1664 med avsked i juli 1666. Löjtnant vid Västerbottens regemente och Skellefteå kompani från och med november 1666 (Rullor 1620-1723). Kvitterat 1667 års lön i Nätra 10/8 1668; han själv. Kvitterat 1671 års lön 10/5 1672 och 1675 års lön 18/3 1676; hans hustru (Kenneth Mossberg). Per Ström köpte ett hemman i Södergård, Nätra (dombok 6/3 1663 §6). Familjen bodde i Nätra sn än 1668. De fanns tidvis i Yttersel och ägde hemman i Skrike. (Ulf Lundströms "Skellefteå socken 1650-1790", sida 755).
Gift med Regina Larsdotter, död 1696 i Skellefteå lfs (bg. 15/2; LIa:3 sida 23v). Bosatt på Kyrkobordet, Skellefteå lfs 1678-1683 (mtl).
Kända barn med med oviss åldersordning:
a/ Olof Ström. Student i Härnösand 1676-1680.
b/ NN Ström. Dotter i mtl 1678-1681.
c/ Brita Ström, Bosatt på Kyrkobordet, Skellefteå lfs. Dotter i mtl 1678-1683, därefter nämnd 1684-1698 (mtl).


TABELL 15:

Kerstin Persdotter (från tabell 1).
Gift första gången med furiren Per Eriksson från Brunsnäs i Arnäs sn, som våren 1655 kom att köpa ett hemman i Degerfälle av sin svärfader (dombok 28/3 1655, §9).
Gift andra gången med löjtnanten Per Olofsson Helsing, död 1707 i Banafjäl, Grundsunda sn.
Kända barn:
2a/ Olof Persson, död 1695 i Banafjäl, Grundsunda sn.
2b/ Mickel Persson, född (döpt 2/9) 1671 i Degerfälle 2:1, Arnäs sn. Död 1732 i Banafjäl, Grundsunda sn. Bonde. Gift första gången med Anna, död 1700 i Banafjäl, Grundsunda sn. Gift andra gången med Brita Johansdotter, född 1682 i Banafjäl 2:1, Grundsunda sn. Död 1744 i Banafjäl, Grundsunda sn.


TABELL 16:

Michael Persson Ström (från tabell 1). Död 24/4 1709 i Nordingrå sn. Student i Härnösand 1651-1654 och inskriven vid Uppsala universitet 19/7 1657.  Gymnasielektor i Härnösand 1671, och kyrkoherde i Nordingrå 1688 (Bygdén).
Gift första gången 6/8 1671 (bröllopsvers hos Kungliga biblioteket) med Anna Björnklo.
Gift andra gången 1678 (Riddarhuset: Palmschölds genealogier, AID: v910614.b4400.s3765) med Christina Bozaea från Härnösand. Död 20/6 (bg. 15/7) 1688 i Nordingrå sn.
Gift tredje gången med änkan Margareta Fontelia från Gävle. Död 25/12 1730 i Nordingrå sn i en ålder av 77 år och 10 månader (bg. 14/2 1731). Hon var tidigare gift med konsistorienotarien och sedermera vice pastorn Olof Hiller, död 1674 i Katarina fs (bet. datum 19/8: FI:1).
Barn:
2a/ Christian Ström, död 2/5 (bg. 6/2) 1710 i Örebro Nikolai fs. Student i Härnösand 1691-1695. Provinsialläkare i Närke och Värmland.
2b/ Petrus Ström, död 25/4 (bg. i juni) 1745 i Nora sn. Student i Härnösand 1691-1698. Kyrkoherde i Grundsunda 1711, därefter i Nora 1728. Gift 1710 med änkan Margareta Phragmenia från Västerlövsta sn. Död 23/3 1749 i Nordingrå sn.
2c/ Erik Ström, död 21/4 1760 i Jakob fs (FIa:1 sida 170). Notarie i Stockholm 1717, stadsfiskal 1727, rådman 1731 och med borgmästares karaktär från 1747. Gift 21/7 1717 i Gävle med Margareta Martin, född 15/1 1695 i Gävle. Död 21/11 (bg. 27/11) 1786 i Klara fs.
2d/ Justina Ström, död 11/2 (bg. 23/2) 1696 i Nordingrå sn i en ålder av 8 år och 6 veckor.

253
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2021-01-12, 10:59 »
Måns Carlsson Ström i Söderhamn hade en systerson Carl Fredrik Bergman, död 2/10 (bg. 6/10) 1739 i Uppsala.

Uppsala domkyrkoförsamling (C) F:1 (1705-1740) Bild 88 (AID: v126723.b88, NAD: SE/ULA/11632)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:121 (1739) Bild 16880 / sid 1595 (AID: v222438.b16880.s1595, NAD: SE/SSA/0145a)

Bouppteckning efter föräldrarna Bergman i Klara fs:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:104 (1732) Bild 6170 / sid 608 (AID: v222418.b6170.s608, NAD: SE/SSA/0145a)


Olof Östman från Söderhamn (1721-1782) hade familj i Arboga:

Arboga stadsförsamling (U) AIa:3 (1775-1785) Bild 292 / sid 268 (AID: v71751.b292.s268, NAD: SE/ULA/10022)

254
Vasa / Vaasa / SV: Vasa / Vaasa
« skrivet: 2021-01-10, 13:44 »
Jag ser i diskussionen under Degermark att hustrun skulle kunna vara från Fanbyn med fel namn (Christina)  i fb och därmed kusin till Abraham. Eftersom hon var äldsta dotter i äktenskapet borde hon ha fått namn efter farmor (Karin) eller mormor (Brita).

Nja, jag är inte övertygad om makarna Sundbom såsom kusiner. Jag håller det för troligare att Karin Jakobsdotter kommit från annat håll. Låt oss hoppas på ett svar någon gång i framtiden.

255
Vasa / Vaasa / SV: Vasa / Vaasa
« skrivet: 2021-01-10, 09:18 »
En dotter till Abraham Sundbom gifte sig med en Degermark.

Mer läsning här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=170116.0

256
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2021-01-09, 15:29 »
Tack. Jag ser att Anna Alander begravdes 18/3 1763 i Härnösand (CI:1 sida 582; LIa:11 sida 42).

257
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2021-01-09, 11:53 »
Karl Göran: Med Riksarkivets "luckor" i färskt minne, känner du möjligen till dödsår eller -datum på Jöran Alander, född (döpt 31/10) 1709 i Marieby sn (Brunflo CI:1 sida 119v)...?

Samma sak gäller för Bertil Alanders syster Anna Jöransdotter Alander, som ingick äktenskap 29/10 1711 i Brunflo sn med rustmästare Magnus Wilhelmsson Niure samt deras dotter Anna Maria, som föddes 29/3 1716 i Landsom, Sundsjö sn. Tack på förhand.

258
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-01-09, 04:50 »
Brita Nilsdotter på Täfteå 8, med okänd härkomst, dog 19/12 (bg. 26/12) 1739 vid 76 års ålder.

För kännedom så antog fyra barnbarn från Innertavle 2 släktnamnet Arnqvist:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=169243.msg1552687#msg1552687

259
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2021-01-08, 08:13 »
Tabell 18: Artillerikarlen Nils Flintas 6 veckor gamla barn från Stockholm begravdes den 14 november (december?) 1745 i Ununge sn (CI:2 sida 114). Det bör således röra sig om Anna Maria Flinta, född den 14 oktober samma år i Lilla Näset, Roslags-Kulla sn. Anders Starcks hustru har alltså ett annat födelseår och -datum.

260
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-01-07, 20:03 »
Samtliga av Abraham Olofssons fyra kända barn tycks inte ha lämnat efterkommande.

Dmb98 3/10 1g lät Capellanen Olof Hoffner upbjuda sal Nils Abrahamssons hemman i Västerhiske som honom av arvingar o creditoter som honom är uppdragit …
Dmb1701 /10: framlidne Nils Abrahamsson i Västerhiske kvarlåtenskap..
Dmb1705 ht… att Per Persson i Biennsjön har tillhandlat sig hemman i Västerhiske åt sin son Per Persson. Det framgår även att sonens svärfader är Nils Mårtensson ( dock ej ort angiven ).
[Grisbacka 7, min anm.!]
Dmb1717 vt § 21 Anbelangade det åtal som Per Perssons änka hustru Margareta i Västerhiske och pigan Anna Simonsdotter i Röbäck göra till Hans Hanssons hustru i Täfteå och och hennes syster Margareta i Baggböle, samt Per Göks änka Karin om den lilla egendom som gamla pigan Margareta Abrahamsdotter sig efterlämnat, den hon som Per Håls hustru Anna Persdotter, flyktinghustrun Anna Andersdotter och pigan Margareta i Sörböle givit till berörda Margareta och Anna Simonsdotter, men blivit strax efter Margaretas död blivit delt mellan hennes arvingar utan att något testamente varit på tal. Så medan Hans Hansson på sin hustrus och hennes systers wägnar svara borde.....


261
Umeå landsförsamling / SV: Umeå landsförsamling
« skrivet: 2021-01-07, 07:48 »
Frank: Abraham Olofsson hade tre ytterligare barn - Nils, Malin och Margareta.

Ur Agneta Olofssons "Umeå församling: Byar och gårdar 1539-ca 1760" :


Dmb87 /10: Kundgjordes Abraham O i Västerhiske givna Testamentesbrev till sina döttrar Malin och Margareta dat 85.
Dmb93 /4: angående den jord som Abraham O i Västerhiske updragit sina döttrar hu Malin o pig Margeta i förgånga så sonen Nils Abrahamsson som sin faders hemman nu åbor.. vill den samma få inlösa..
Dmb97: Tvist mellan Nils Abrahamsson o hans sy Margareta Abrahamsdotter om en gjärda.
Dmb98 4/10 pig Margareta Abrahamsdotter i Överhiske haver att fodra efter sina föräldrar o sin framlidne syster 49d kpm i arv vilket hennes broder nu hos Gud sal Nils Abrahamsson i Överhiske
Dmb1701 /2 Anbelangandes Margareta Abrahamsdotter i Västerhiske pretenderade och innestående arv av 40d efter föräldrarna hos framlidne brodern Nils Abrahamsson som två tunnland av fadershemmanet mottagit år 1674 d 3 maj och anno 1675 den 30 sept finns arvskiftet vara hållet.. för syster Malin



Emellertid behöver Agnetas material kompletteras, och då tar jag tillfället i akt och offentliggör mitt något redigerade mejl till henne daterat 19/12 2019:


"Hej igen!

Tack för ditt namnförslag om Håkan Mickelsson, vilket visade sig stämma. Nu har jag gått genom längderna för Västerhiske 2 och 8 samt Hissjön 3 med följande resultat:


VÄSTERHISKE 2

Jon Tomasson, nämnd 1539-1560
Tomas Jonsson, nämnd 1561-1603
Olof Tomasson, nämnd 1604-1646, skriven i staden 1641-1644
Nils Olofsson, nämnd 1647-1651

Abraham Olofsson från Innertavle 1 (där står Olof Bryngelsson i längderna 1602-1630, senare Abraham O. 1631-1652) nämnd här 1653-1663 (till Västerhiske 8 år 1665-1669) och åter 1671-1682

Knut Svensson fänrik 1667-1669
Nils Abrahamsson 1678-1697 (Västerhiske 8 år 1671)

Ur mantalslängder:

1637 Olof Tomasosn 4 personer
1638 Olof Tomasosn 2 personer
1639 Olof Tomasson 4 personer
1640 Olof Tomasson med hustru 2 döttrar
1641-1642 Olof Tomasson (borgare) 2 döttrar (Staden: OT med hustru)
1643 Olof Tomasson borgare 1 son 1 dotter (Staden: OT med hustru)
1644 Olof Tomasson borgare 2 döttrar (Staden: OT utan hustru, 1 son)
1645 Olof Tomasson 4 personer
1646 Olof Tomasson utan hustru 1 son 2 döttrar
1647 Nils Olofsson utan hustru 2 döttrar
1648-49 Nils Olofsson utan hustru 1 dotter
1650 Nils Olofsson utan hustru 2 döttrar
1651 Nils Olofsson utan hustru 1 dotter
1652 Mårten Mikaelsson trumslagare, inhyses med hustru 1 son 1 dotter
1653 Abraham Olofsson med hustru 1 son
1654 Abraham Olofsson utan hustru 1 son 2 döttrar
1655 Abraham Olofsson utan hustru 1 son 2 döttrar
1656 Abraham Olofsson utan hustru 1 son 2 döttrar
1657 Abraham Olofsson utan hustru 0 son 2 döttrar 1 sonhustru
1658 Abraham Olofsson med hustru 1 son 2 döttrar 1 sonhustru
...

Kommentar: Till synes var Abraham Olofssons första hustru tillika Olof Nilssons, på Västerhiske 8, syster (dombok 26/8 1652) borta senast 1654.


VÄSTERHISKE 8

Nils Mårtensson, nämnd 1605-1621 (död senast 29/3 1620)

Ur din sammanställning:
"05: Nils Mårtensson -20
Saköreslgd1605 Nils Mårtensson i Westerhiske haver besovit sin legopiga till Jungfrukränkning sakar 40 mark
ÄL 1620-22 Anno 1620 29 Mars sid125 höls Ransakning i Umå med almogen...; död hustrun går o tigger
"

Håkan Mickelsson, nämnd 1622-1638
Olof Nilsson, nämnd 1639-1663
Abraham Olofsson från Västerhiske 2, nämnd 1665-1669 (senare åter)
Nils Abrahamsson från Västerhiske 2, nämnd 1671 (senare åter)
Carl Mårtensson från Grisbacka 7, nämnd 1674-1703

Ur mantalslängder:

1637 Håkan Mickelsson 3 personer
1638 Håkan Mickelsson 3 personer
1639 Olof Nilsson 4 personer
1640 Olof Nilsson med hustru 1 son 1 dotter
1641 Olof Nilsson utan hustru 1 son 1 dotter
1642 Olof Nilsson utan hustru 1 son 1 dotter
1643 Olof Nilsson med hustru 0 son 1 dotter
...

Kommentar: Till synes var Olof Nilsson gift minst två gånger. Här konstaterar jag också att Olof Nilssons föräldrar var Nils Mårtensson och Margareta från Hissjön (syster till Anna, gift med Anders Davidsson i Hissjön). Margareta var i sin tur dotter till Karin Nilsdotter som i sin tur kom från Brännland, och då stämmer upplysningen i 1652:års dombok om att Anna Nilsdotter i Kåddis var mormors syster till Olof Nilsson på Västerhiske 8. Olofs mor Margareta "blef död enn god tidh för ähn hustru Anna död blef", alltså senast 1646. Vem var då Karin Nilsdotters make? Läs vidare.


HISSJÖN 3

Lars Gjordsson, nämnd 1547-1571
Olof Larsson, nämnd 1572-1605
hustru Karin, nämnd 1606
Lars Olofsson, nämnd 1607-1612
Anders Davidsson, nämnd 1613-39
Olof Andersson, nämnd 1640-1656
hustru Elisabeth, nämnd 1658-1659, 1662
hustru Anna, nämnd 1660
...

Kommentar: Din sammanställning gav intrycket av att Jon Larsson (1616-) efterträdde Lars Olofsson, men det var snarare Christier Jonsson (-1615) på en annan gård. Härmed kan jag konstatera att Anders Davidsson var måg till Olof Larsson och Karin Nilsdotter. Systrarna Anna (på Hissjön 3) och Margareta (på Västerhiske 8 ) bade således fadersnamnet Olofsdotter. Dessutom hade de varsin son med namnet Olof (Andersson respektive Nilsson). Anna Olofsdotter levde än 1660 (mtl).

Det känns fantastiskt kul att flera kvinnor i Umeå nu gått att kartlägga, tack vare en arvstvist efter en avlägsen släkting från Pedersöre som gift sig till Stockholm!  ;D

Bästa hälsningar från Constantinus"


Vidare läsning: https://forum.rotter.se/index.php?topic=165722.0

262
Winnberg / SV: Winnberg
« skrivet: 2021-01-07, 04:09 »
"Sparrmanska arkivet 1758-1897" finns på Landsarkivet i Östersund. Tack, Niklas L Kant!  ;D

263
Winnberg / SV: Winnberg
« skrivet: 2021-01-06, 09:08 »
Sören: Johan Eriksson Winnberg dog 28/8 (bg. 31/8) 1727 enligt en tryckt likpredikan hos Kungliga biblioteket:

https://kortkataloger.kb.se/verser/61588/

Formellt var familjen Winnberg bosatt på Ryssviken på Djurgården i Solna sn, som saknar dödbok för åren 1710-1735. I mantalslängderna återfinns Djurgården under Solna sn från och med 1707. År 1729 noteras att Johan Erikssons familj flyttat till Stockholm.

Länsstyrelsen i Uppsala län. Landskontoret I 1634-1900 (C) EIII:12 (1707-1708) Bild 260 / sid 18 (AID: v402087a.b260.s18, NAD: SE/ULA/11035)

Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret (AB) EI:15a (1729) Bild 430 / sid 36 (AID: v431782.b430.s36, NAD: SE/SSA/1452A)

Jag är osäker på Djurgårdens församlingstillhörighet till och med 1706 - måhända Hedvig Eleonora (Ladugårdslandet) som saknar födelse- och dopbok åren 1690-1700 ? Där kunde Erik Johansson Winnberg, född enligt egen utsago den 30/11 1696, väl ha varit döpt. Var finns Sparrrmanska familjearkivet förresten...?

Johan Eriksson Winnbergs ursprung är inte känt. GLÖM alla kopplingar till någon Erik Jönsson Bysseskytt ! ! !

264
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2021-01-06, 00:27 »
Tack, märkligt nog saknas Petter och Gunilla i Riksarkivets dödregister. Noll träffar på Alander.  ???

Hm, låt oss se här. Anna Margaretas dopnamn härrör från hennes farmoder samt farmors moder (Anna Edenia respektive Anna Gammal) och mormoder (Margareta Svedin). Då skulle Sara Christinas dopnamn kunna härröra från hennes farfars moder (Sara Mårtensdotter) och mormors moder (Christina? Eriksdotter Tollstadia). Slutligen Gunilla efter modern samt morfars moder (Gunilla Ström respektive Gunilla Månsdotter).   

265
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2021-01-05, 21:18 »
Karl Göran: Tack för ditt klargörande som Per lär ta del av här. Jag kan se att löjtnantskan Sara Stina Alandra slutade sina levnadsdagar 26/10 (bg. 31/10) 1740 på Lapila i Nådendal sn utan åldersuppgift. Hennes syster Maria bodde hos familjen Starck åtminstone 1729-1735.

Kommunionlängd I Aa:3 sida 162 + nästa sida: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10073679

Kommunionlängd I Aa:4 sida 167: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10077279

Minsterialbok 1 C:2: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10080656

Som svar på din fråga så skulle Sara Christina Alander kunna vara född någon gång mellan systrarna Anna Margareta, döpt 26/2 1702 i Brunflo (C:1 sida 19v) och Maria, döpt 27/12 1706 i Marieby (Brunflo CI:1 sida 119).

Emellertid hade du i svar till en lokal efterlysning från 2002 (#174) uppgett två ytterligare barn: Per, född 1703 och Gunilla, född 1705. Jag får inte upp dessa barn vid sökning i Riksarkivets födelseregister...?

http://jamtland.forening.genealogi.se/efterlys2.html

266
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2021-01-05, 13:00 »
Karl Göran: Bertil Alander begravdes i Härnösand 13/5 1724, men hans dödsort skulle visst vara Brunflo enligt Per Sundin med dig som källa. Är uppgiften korrekt...?

Bertil gifte sig 20/2 1701 (bröllopsvers hos Kungliga biblioteket) med Gunilla Ström, som föddes 25/3 1685 (Svegs dombok 15-16/12 1686, §13) och dog 21/11 1744 i Skebobruk, Ununge sn.

267
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2021-01-05, 08:07 »
Efter en genomgång av renoverade domböcker för de norrländska länen och mantalslängderna för Hudiksvall tror jag mig kunna fastslå att någon kronobefallningsman med namnet Erik Isaksson eller Erik Bröms inte funnits i  Hälsingland (eller, för den delen, hela Norrland) under perioden 1642 – 1682.

År 1672, troligen den 17/5, gavs peng till Hudiksvalls kyrka för klockor, bårkläde och testamente efter Erik Isaksson Bröms (LIb:2; AID: v380690.b20).


En intressant notis i Hudiksvalls dombok från 17/1 1685 om Petter Folcker uppå sin svärmoder Brita Hammarinas vägnar om en skuld som Hans Persson Nerbelius svärmoder Kerstin Isaksdotter Bröms innehar gentemot sin broder sal. kamreraren Carl Bröms.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3168 (1685) Bild 480 / sid 40 (AID: v421962.b480.s40, NAD: SE/RA/42042202)

Kerstin Bröms saknas hos Sehlberg. Ur Bromans Glysisvallur (del 2, sida 673): "Hans Päderßon Nerbelius, född 16.. Ups: Stud: 1658 handelsman i Hudicksvall, och gift 1674, med handelsm: Lars Jonsson Hvjtkops dotter härstädes, Catharina Hvitkop, född 1651, hwilkens moder war Christina Isaacs Dotter Bröms ifrån Forsa Prästagård; ägandes tilsaman 6: St: Barn, för än han dog 1692. men Enkan lefde hel blinder, til 1736; då hon afsomnade i Ulsäter; 85 åra gamul." (dödsdatum 20/3 1736; Hudiksvall CI:1 sida 279). Barnen Nerbelius finns uppradade hos Glysisvallur.

Catharina Hvitkop var tidigare gift 17/3 1672 (LIb:2) med Sven Tholl, som ägde skulder till hennes farbroder Petter Hvitkop i Kopparberget (Hudiksvalls dombok 8/5 1683, samt 17/3 och 5/5 1688).

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3166 (1683) Bild 600 / sid 52 (AID: v421960.b600.s52, NAD: SE/RA/42042202)

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3170 (1688) Bild 6890 / sid 680 (AID: v421964.b6890.s680, NAD: SE/RA/42042202)

268
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2021-01-05, 07:52 »
Härligt att barnafadern till "Vidrikarna" gett sig tillkänna - stort tack, Anders!  ;D

Vidrik Nilsson med hustru fanns noterade i mantalslängderna för Hudiksvall åren 1683-1688. Så sent hade jag inte kollat tidigare. År 1684 gav Vidrik peng till stadskyrkan för klockor och bårkläde åt sitt barn 1684 (LIb:2, AID: v380690.b52).

Vid en snabb genomgång i stadens domböcker för åren 1681-85 och 1687-89 har jag påträffat Vidrik Nilsson vid fyra tillfällen. Han var häktmakare 12/10 1681 (AID: v421958.b4730.s474). Den 5/3 1683 titulerades han borgare och som anklagade en före detta knekt för stöld (AID: v421960.b510.s43). Hösten samma år var Vidrik Nilsson stadsutridare och som låtit dra in kyrkoherden i Delsbo Jon Phragmenius inför rätta gentemot stadens råd (dombok 24/10 1683; AID: v421960.b660.s58. Målet fick sin fortsättning 20/5 1685 och 5/2 1687). Sommaren 1685 var Vidrik Nilsson mässingshandlare, och förvärvade framlidne Per Kopparslagares gård och tomt som han köpt av Erik Larsson. 1:a uppbudet den 20/6, 2:a uppbudet den 30/6 och 3:e uppbudet den 4/7 (AID: v421962.b680.s60). Jag har inte fortsatt med senare årtal.

269
Sankt Petersburg / SV: Nyen
« skrivet: 2021-01-02, 13:33 »
Vunna burskap med åtföljande saköreslängder år 1695 (sida 2098-2103):

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13416822

Ett fynd från Sundsvalls dombok 18/4 och 21/5 1681 gör gällande att borgaren Mattias Flyttman i Nyen har en måg Mårten Svanberg boendes på orten (AID: v421958.b7930.s794; v421958.b8000.s801). Mårten påträffas emellertid icke i Sundsvalls mantalslängder för 1679 och 1683, med lucka emellan dessa årtal.

270
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2021-01-02, 06:36 »
Jag hade feltolkat tidigare uppgift om att majoren Zackarias Francks första hustru skulle ha levt än 1693. Hon begravdes den 21/8 1691 i svenska kyrkan i Narva (sida 2165 i länsräkenskaperna).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13425457

271
Dubb / SV: Dubb
« skrivet: 2021-01-02, 06:29 »
Mickel Dubbs son, rådmannen Johan Dubb[e] begravdes den 7/10 1694 i svenska kyrkan i Narva (sida 2160 i länsräkenskaperna).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13438471

272
Släkter / SV: Isak Erikssons släktkrets i Torneå stad
« skrivet: 2021-01-02, 06:24 »
En bröllopsvers över handelsmannen i Stockholm Johan Isaksson och Catharina Brodina från 2/5 1682 finns hos Kungliga biblioteket:

https://kortkataloger.kb.se/verser/39295/

Versen återfinns även hos Uppsala universitetsbibliotek. Motsvarande kort där (bildnummer 8443) bekräftar att Catharina var dotter till rådmannen Johan Andersson Brodinus i Gävle.

273
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-12-28, 07:30 »
Mantals- och boskapslängder för åren 1637-1641 finns hos AD, arkivserien "Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län 1631-1641" (AID: a6264).

274
Det visade sig att personregistret till Rullor 1620-1723 är inte heltäckande. Erik Mattsson var underofficer vid Västmanlands infanteriregemente åren 1631-1654.

Först vid kapten Jon Larssons kompani:

1631:3 sida 41 (AID: v750803a.b390.s41). Korpral, lejd av Nils Larsson i Storbyn, Järna sn i Dalarna.

Vid efterträdaren Olof Olofssons [Morgonstierna] kompani:

1632:4 sida 29 (AID: v750832.b290.s29).

1633:4 sida 11 (AID: v750864a.b130.s11). Rustmästare för Nils Larsson i Storbyn, Järna sn.

1635:6 sida 10 (AID: v750919.b140.s10).

1636:4 sida 46 (AID: v750954.b390.s46).

1637:5 sida 14 (AID: v750979.b140.s14). Fältväbel.

1640:4 sida 22v (AID: v751046.b290.s24).

1641:5 sida 10 (AID: v751068.b160.s10). Fänrik.

1654:2 sida 297 (AID: v751329.b2550.s297).

1655:2 sida 621 (AID: v751336.b1420.s621). Utbytt mot Daniel Morgonstierna.

Vid kapten Zackarias Lindbohms kompani vid det kortlivade äldre Bergsregementet (1656-1658):

1657:4  sida 1246 (AID: v751374.b3070.s1246): Löjtnant. Mönstring i Göteborg 11/3 1657: "Leutnampt Erich Matzon i Torpa"


Jag uppfattar att Erik Mattsson var dalmas, och hans (senare?) maka Maria Kastling upplänning.

275
Eftersom Erik Mattsson var militär så återfinns han inte i mantalslängderna. Torpet i Nordanåker låg under Kastebo, där bonden Erik Olofsson passar tidsmässigt in som en bror till Erik Mattssons hustru Maria Olofsdotter Kastling. Gården i mantalslängderna:


1642-1643: Hans Kjellvastsson

[lucka 1644-1649]

1650-1651: hustru Karin

[lucka 1652-1653]

1654-1696: Erik Olofsson, avstår hemman till mågen Mickel 1697.

1697-1714: Mickel Olofsson

1715-1751: Erik Mickelsson, död (bg. 30/6) 1751. Anders Kastlings bror enligt bou

Mickel Eriksson, död 6/10 (bg. 16/10) 1791 vid 89 års ålder.


Ätterna Nordenskiölds Släktförening: http://www.nordenskiold.se


Tillägg: Med hjälp av bouppteckningarna i Stockholm konstaterar jag att Johan Norberg, Mickel Olofssons hustru NN Eriksdotter i Kastebo och Johan Andersson Brinck var kusiner. Ett led bakåt ger således en syskontrio bestående av Maria Olofsdotter Kastling, Erik Olofsson och antingen Anders Olofsson eller NN Olofsdotter gift med en Anders. Möjligen ingick även Olof Olofsson i Kastebo (mtl 1654-1682) i syskonskaran. Denne efterträddes i sin tur av unge Erik Olofsson (mtl 1694-1714) och dennes hustru/änka (mtl 1715-1717). Förhoppningsvis ger en genomgång av domböcker mer kött på benen. Lycka till.

276
Desiree: Om Lars Eriksson Norberg utläser jag följande: "f. 1655 25 nov, års barn med kong. Carl X1 och fogde på et De la Gardieskt gods i Finland, haft 4 barn". Passande att Karl XI själv föddes dagen innan, den 24/11,  på slottet Tre Kronor i Stockholm.  ;)

Jag konstaterar att Brita Norberg, född 1/1 1729 i Luleå stad, var redan bortgången före 26/11 1752 - vid tidpunkten för bouppteckningens upprättande efter hennes faster med samma namn i Sala, då kusinerna fick träda in. Catharina Orres senare man Anders Lung hade en hemmavarande dotter i mantalslängder för åren 1743-1748. Familjen Lung sannolikt noterad på någon bland de första sjutton bortrivna sidorna som täcker perioden 1736-1750 i AI:1.

Låt mig hjälpa dig på traven, Här kommer vad jag kunnat skrapa ihop:


TABELL 1:

Erik Mattsson [Norberg]. Fänrik vid Västmanlands regemente åren 1641-1654 och slutligen löjtnant vid Bergsregementet år 1657 (Rullor 1620-1723).
Gift med Maria Olofsdotter Kastling, död (bg. 27/5) 1708 i Kolbäck sn några över 90 år gammal.
Kända barn med oviss åldersordning:
a/ Olof Norberg, se tabell 2.
b/ Erik Norberg "hvars arfvingar utgådt" (Hülphers).
c/ Anders Norberg, se tabell 3.
d/ Lars Norberg, se tabell 4.
e/ Johan Norberg, se tabell 5.


TABELL 2:

Olof Eriksson Norberg, född i Kastebo by, Tierp sn. Död 18/12 1718 i Råby, Kungsåra sn vid 58 års ålder (bg. 18/1 1719). Möjligen bör åldern plussas med 10 år. Kronobefallningsman uti Strömsholms län åren 1689-1704.
Gift första gången 4/12 1690 i Mariefred-Kärnbo med Catharina Andersdotter Kihlman, född 22/3 1670 i Gripsholms län. Död 23/11 1694 i Strömsholm, Kolbäck sn (bg. 8/1 1695). Tre döttrar från första äktenskapet, "hwilka jämpte modren långt för dhetta genom döden afgångna äro" enligt faderns dödnotis. Äldsta dottern med okänt förnamn överlevde emellertid sin moder.
Gift andra gången 28/10 1695 med änkan Margareta Bengtsdotter Katz, född 20/10 1659 i Stockholm (döpt 25/10 i Hovförsamlingen). Död 1/1 (bg. 9/2) 1718 i Råby, Kungsåra sn. Margareta Katz var tidigare gift 28/1 1677 i Hovförsamlingen med trädgårdsmästaren Johan Olofsson Flodman (född 2/1 1648 i Abbotnäs, Floda sn och död 31/12 1693 i Strömsholm, Kolbäck sn) med vilken hon avlat elva barn, däribland tio söner och en dotter av vilka blott en son överlevde modern. Daniel Flodman, döpt 12/3 1690 i Kolbäck sn, kom att bli trädgårdsmästare i England.
Barn:
1a/ [möjligen] Elsa Catharina Norberg, död 1697 (bg. 2/7, begravningsvers).
1b/ Maria Norberg, född (döpt 9/12) 1692 i Kolbäck sn. Död (bg. 25/2) 1694 i Kolbäck sn.
1c/ NN (dotter) Norberg, död före sin moder.
2d/  Erik Norberg, född tidigast 1696. Död 22/4 1741 (generalmönsterrulla). Auditör och mönsterskrivare vid Västmanlands regemente. Gift 8/12 1719 (bröllopsvers) med Anna Catharina Schdeve.
2e/ Olof Norberg, född 12/1 (döpt 20/1) 1698 i Kolbäck sn. Död 30/12 1765 i Hubbo sn (bg. 12/1 1766). Kyrkoherde i Hubbo från 1745. Gift första gången 19/12 1734 (bröllopsvers) med Sara Maria Sommor, född 8/2 (döpt 11/2) 1714 i Skinnskatteberg sn. Död 26/4 1743 (Hülphers). Gift andra gången 3/3 1745 (Hülphers) med Christina Petraea, född 14/10 (döpt 18/10) 1713 i Möklinta sn. Död 5/11 1768 i Jädra, Badelunda sn (AI:2 sida 113).
2f/ Carl Norberg, född 3/7 (döpt 5/7) 1699 i Kolbäck sn. Död 11/1 1763 i Oxelby, Kolbäck sn. Kapten vid Västmanlands regemente. Gift i september 1731 med Anna Christina Sommor, född 9/2 (döpt 11/2) 1712 i Skinnskatteberg sn. Död 14/11 1780 i Oxelby, Kolbäck sn.


TABELL 3:

Anders Eriksson Norberg, död 19/7 (bg. 23/7) 1738 i Skälby, Svedvi sn vid 86 års ålder. Länsman från 1693.
Gift 18/4 1693 i Svedvi sn med Catharina Larsdotter Carolina, född 4/6 1663 i Västerås enligt dödnotisen vars uppgift förefaller vara oriktig då en Henrik döptes 13/1 1663 i Västerås domkyrkoförsamling. Död 29/3 1724 (bg. 8/4) i Skälby, Svedvi sn. Makarna hade fyra döttrar, av vilka två överlevde föräldrarna.
Barn:
a/ NN (dotter) Norberg, död 1695 i Skälby, Svedvi sn i en ålder av ett år och två månader (DII:1 sida 128v).
b/ Maria Norberg, född (döpt 8/3) 1696 i Skälby, Svedvi sn. Saknad i AI:2 sida 80.
c/ Catharina Norberg, född 4/5 (döpt 8/5) 1698 i Skälby, Svedvi sn. Död 1775 i Skälby, Svedvi sn (AI:3a sida 121). Gift första gången 21/10 1716 i Svedvi sn med Isak Mattsson, född i maj 1681 i Fjällsta, Svedvi sn. Död efter 15/12 1741 i Skälby, Svedvi sn (bg. 3/1 1742). Gift andra gången 9/10 1743 i Svedvi sn med Anders Andersson, född (döpt 2/10) 1720 i Skillsta, Dingtuna sn. Åter till Dingtuna 1775.
d/ Brita Norberg, född 12/4 (döpt 15/4) 1700 i Skälby, Svedvi sn, Död 6/2 1780 i Skälby, Svedvi sn. Gift 27/9 1720 i Svedvi sn med kvartermästaren, sedermera kornetten Johan Sönnerberg, död 22/11 (bg. 5/12) 1749 i Svedvi sn vid 64 års ålder.


TABELL 4:

Lars Eriksson Norberg, född 25/11 1655. Fogde på ett De la Gardieskt gods i Finland.
Gift med NN. Makarna hade fyra barn (Hülphers).
Kända barn:
a/ Brita Norberg, död hos sin styvson bergsrådmannen Isak Rockman 29/8 1752 i Sala stad vid 62 års ålder. Hon var änka sedan 30 år tillbaka. Gift 12/6 1715 i Kungsåra sn med bokhållaren vid Sala silvergruva Abraham Olofsson Rockman.
b/ Anders Norberg, död 9/9 1737 i Luleå stad vid 45 års ålder. Handelsman. Gift 25/5 1725 (bröllopsvers) med Catharina Orre, född 4/6 1707 i Luleå stad. Död i december 1792 i Luleå stad i en ålder av 85 år, 7 månader och 19 dagar (C:3 sida 91; Tabellverket).


TABELL 5:

Johan Eriksson Norberg. Inspektör över de Wredeska godsen i Finland.
Gift med Maria Christina Björn.
Kända barn, där samtliga kallade sig Nordenberg:
a/ Anders Johan Nordenberg, född 21/12 1696 i Sibbo sn. Död 26/6 1763 i Helsingfors. Landshövding. Adlad Nordensköld 21/11 1751. Gift 2/1 1725 i Borgå sn med Sofia Margareta Ramsay (1706-1767) av adliga ätten Ramsay nummer 215.
b/ Maria Christina Nordenberg, född 20/7 1698 i Sibbo sn. Död 13/4 1762 på Ölanda säteri, Istrum sn (bouppteckning 17-18/9 1762; AID: v180492.b322.s29). Gift 26/8 1714 med krigskommissarien Erik Bruce (1686-1742) av adliga ätten Bruce nummer 745.
c/ Carl Fredrik Nordenberg, född 26/9 1702 i Sibbo sn. Död 19/3 1779 i Eriksnäs, Sibbo sn. Överste. Adlad Nordensköld 21/11 1751. Gift 21/12 1731 i Borgå socken med Hedvig Märta Ramsay (1717-1759) ätten Ramsay nummer 215.
d/ Magnus Otto Nordenberg, född 19/1 1705 i Sibbo sn. Död 23/8 1756 i Sibbo sn. Fortifikationsofficer, Gift 26/3 1734 i Sibbo sn med Anna Catharina Roth, död 11/1 1754 i Stockholm (bg. 17/1 i Jakob fs, bouppteckning 18/3 1754; AID: v222509.b380.s26).


Vidare uppslag finns att jobba med ifall du eller någon annan vill, och orkar, utöka släktträdet rejält. Av en bouppteckning från Stockholm daterad 21/1 1730 (AID: v222412.b6090.s589) framgår att frälseinspektorn Johan Norberg var bosatt i Åker socken tre mil utanför staden. Hans syskonbarn (kusin?) gardessoldaten Johan Andersson Brinck hade avlidit barnlös peståret 1710 och efterlämnat sin smålandsfödda hustru Botila Svensdotter, död 23/12 1729 (bg. 27/12 i Hedvig Eleonora fs). En ytterligare släkting var hökaren Anders Mickelsson Kastling vars moder var syskonbarn till förutnämnde Johan Brinck. Anders Kastling härstammade i likhet med Olof Norberg från Kastebo by i Tierp sn och dog 9/6 1753 i Nikolai fs (8/6 i dödboken). I bouppteckningen efter honom, daterad 31/10 1753, räknas fem syskon och åtta syskonbarn upp - dessa var överlag bonfolk. Här var vice häradshövdingen Johan Norberg fullmäktig på framlidne Kastlings sida (AID: v222492.b8820.s786). Anders Kastlings efterleverska Brita Eriksdotter dog 18/10 1754 i Nikolai fs i en ålder av 84 år, 9 månader och 1 dag (19/10 i dödboken; bouppteckning 14/12 1754; AID: v222506.b4140.s820).


GOD JUL!  ;D

277
På grund av ett privat spörsmål om Mårten Anderssons släktkrets i Arvidsjaur kommer här vad som mig veterligen är känt:


FAMILJ
Mårten Månsson död 1703 i Jerfojaur, Arvidsjaur sn (Anders Mårtensson gett i testamente för sin fader; LIa:1 sida 70). Skattade åtminstone åren 1661-1705(!). Var skriven i Luokta lappby fram till 1694, och i Arvidsjaurs lappby från 1695.
Gift med NN, död 1693 i Jerfojaur, Arvidsjaur sn (LIa:1 sida 40).
Ett känt barn:
a/ Anders Mårtensson, se nedan.

Not: Åren 1697-1704, eventuellt även 1705, skattade Måns Olofsson för halva Mårten Månssons land. Måns var enligt 1697:års längd son till en Olof Finsson. Antagligen hade denne Olof varit gift med en syster till Mårten Månsson. Änkan Sara Clemetsdotter (dombok 7/1 1712) skattade för samma land åren 1706-1718, och efterträddes av sin son Clemet Månsson åren 1719-1742.


FAMILJ
Anders Mårtensson. Skattade för Jerfojaur åren 1692-1717. Var skriven i Luokta lappby fram till 1694, och i Arvidsjaurs lappby från 1695.
Gift (Arvidsjaurs dombok 14/1 1703) med Ingrid Sjulsdotter, död 12/7 1749 i Piteå lfs vid 90 års ålder (Mårten Andersson gett för sin moder den 30/7; LIa:3 sida 300).
Kända barn:
a/ Sjul Andersson, se nedan.
b/ Ingrid Andersdotter, död hos sin lillebroder Mårten 5/4 1769 i Arjeplog sn vid 82 års ålder.
c/ Mårten Andersson, född 1697. Bosatt i Piteå lfs ca 1728-1753 och därefter i Arjeplog 1753-1789. Gift efter 8/5 1726 (Arjeplog C:1 sida 6) med Sigrid Olofsdotter (1691-1752) från Arvidsjaur sn av okända föräldrar, men en möjlig faderskandidat kan vara Olof Persson som skattade för Baktsjaur inom Arvidsjaurs lappby åren 1684-1690 (längder för 1683 och 1691 saknas). Dennes änka skattade åren 1692-1693, och gifte om sig med efterträdaren Lars Clemetsson som skattade åren 1694-1713 varpå dennes styvson Anund Olofsson (ca 1685-1735) övertog från 1714. Lars hade bl.a. sonen Olof Larsson (ca 1702-1742) i Baktsjaur, som i sin tur hade sonen Nils Olofsson (1728-1785) - se nedan.


FAMILJ
Sjul Andersson, död 8/2 (bg. 17/2) 1745 i Piteå lfs vid 60 års ålder (Arvidsjaur C:1 sida 86) eller 64 års ålder (Piteå EI:1 sida 175). Skattade för Jerfojaur åren 1718-1747(!).
Gift med Kerstin, död 18/3 (bg. 15/4) 1743 i Arvidsjaur sn vid 50 års ålder.
Barn:
a/ Ingrid Sjulsdotter, se nedan.
b/ Brita Sjulsdotter, döpt 28/2 1720 (Arjeplog C:2 sida 58; Arvidsjaur C:1 sida 127). Bortkommen i skogen under vallgång med renar år 1765. Hennes kvarlevor igenfunna efter två år varpå begravning kunnat att äga rum 19/9 1767 i Arvidsjaur.
c/ NN Sjulsson, född Mikaelitiden 1723 i Silbojokk (modern kyrkotagen den 16/11; Arvidsjaur C:1 sida 131). Sannolikt död i ung ålder.
d/ Karin Sjulsdotter, född 1726 (AI:1 andra delen sida 10). Död (bg. 21/3) 1752 i Baktsjaur, Arvidsjaur sn vid 24 års ålder. Dotter till Sjul Andersson enligt Arvidsjaurs dombok 19/1 1748. Gift 19/3 1750 i Arvidsjaur sn med Nils Olofsson (1728-1785) i Baktsjaur/Grundträsk. Två söner begravda 30/3 1751 respektive 21/3 1752.


FAMILJ
Clemet Andersson, död 14/12 1800 i Jerfojaur, Arvidsjaur sn vid 79 års ålder. Skattade för Jerfojaur från 1748. Möjligen son till Anders Hansson och Karin Johansdotter i Lomträsk (Arvidsjaurs dombok 18/1 1715).
Gift 25/3 1747 i Arvidsjaur sn med Ingrid Sjulsdotter, född 1717 och död 1795. Dotter till Sjul Andersson enligt Arvidsjaurs dombok 19/1 1748.
Barn:
a/ Sjul Clemetsson, född 16/7 (döpt 29/7) 1748 i Jerfojaur. Död (bg. 14/4) 1770.
b/ Karin Clemetsdotter, född 23/3 (döpt 26/3) 1752 i Jerfojaur. Död (bg. 11/4) 1752 fjorton dagar gammal.
c/ Anders Clemetsson, född 20/3 (döpt 30/3) 1753 i Jerfojaur. Död (bg. 21/4) 1753 tre veckor gammal.
d/ Anders Clemetsson, född 13/9 (döpt 26/9) 1755 i Jerfojaur. Död (bg. 18/6) 1775.
e/ Karin Clemetsdotter, född 13/11 (döpt 1/12) 1759 i Jerfojaur. Död (bg. 14/6) 1761.
f/ Kerstin Clemetsdotter, född (döpt 5/9) 1762 i Jerfojaur. Gift 5/4 1778 i Arvidsjaur sn med Henrik Månsson, född och döpt 14/3 1752 i Bekkertjaur, Arvidsjaur sn.

Not: I hushållet fanns en änka med oklart släktskap. Hustru Margareta var född 1699, och död efter 22/3 1752 utan notering i dödbok (AI:1 första och andra delen sida 30).

278
Bureätten / SV: Olof Laurentiis dotter Beata
« skrivet: 2020-12-19, 18:39 »
I Urban Sikeborgs databas Johan Bures släktbok framgår bland annat: "I herdaminnet för Trögds kontrakt i ärkestiftet uppges om denna dotter till kyrkoherden i Nora Olaus Laurentius Bure: ”Beata, död 1657, gift 1:o med akademifogden och spismästaren Olof Björnsson (död ca 1635), gift 2:o med rådmannen i Uppsala Erik Halfvardsson (död 1675).”Berg & Norrman (1997), s. 578"

Nils Burman angav följande barn till Beata och hennes man Olof Björnsson i Uppsala på sida 290-291 i sin släktbok:

- Elisabeth Olofsdotter.
- Johan Olofsson, död i barndomen.
- Petrus Olai, herr Joens måg i Torsåker.
- Carl Olofsson.
- Ursula Olofsdotter, död i barndomen.
- N.N.
- N.N.

Hur pass korrekta dessa uppgifter förfaller vara vet jag inte, men Burmans släktbok är i alla fall behäftad med felaktiga uppgifter på diverse ställen. Jag får inte upp Akademiska konsistoriets protokoll genom ovanstående länk: "Not Found".

Enligt personregistret till Rullor 1620-1723 var Olof Björn fänrik vid Västmanlands regemente 1658, löjtnant åren 1660-1676 och slutligen regementskvartermästare åren 1677-1688 med avsked den 5/2 sistnämnda året. Olof Björn var måg till kyrkoherden i Sparrsätra Erik Rungius och Ingeborg Nilsdotter. Han rustade efter svärmodern (1669:9 sida 17).

279
Brita Larsdotter Norberg [1690-1752] gifte sig 12/6 1715 i Kungsåra sn med bokhållaren vid Sala silvergruva Abraham Olofsson Rockman. Brita dog barnlös i Sala stad,  och ärvdes av sina kusiner. 

Vigsel: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009582_00091.

Död: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020205_00174

Bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103357_00506


Bröllopsvers finns hos KB för Anders Norberg och Catharina Orre från 25/5 1725:

https://hosting.softagent.se/upps-personverser/PictureLoader?Antialias=ON&ImageId=42103&Scale=1

https://kortkataloger.kb.se/verser/47262/

Motsvarande för auditören Erik Norberg och Anna Catharina Schdeve från 8/12 1719:

https://kortkataloger.kb.se/verser/47308/

280
Tack för ditt svar. Då förstår jag. Har just blivit underrättad om att Anders Norberg i Luleå påträffats i Abraham Abrahamsson Hülphers genealogier. Bild från sida 135 i andra volymen nedan. Han hade samma ursprung som adliga ätten Nordenskiöld:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordensk%C3%B6ld_nr_394

Anders Larsson Norbergs farbror, länsmannen Anders Eriksson Norberg [1652-1738] var under sin ungdom bosatt på Strömsholm en tid enligt dödsnotis i Hallstahammars (före 1943 Svedvi) C:1 sida 27.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020518_00036

281
Desiree: Vadan ditt intresse för Anders Norberg - härstammar du eventuellt från hans dotter Brita eller...? Jag känner inte till vart hon tagit vägen.  ???   

282
Thorsell / Torsell / SV: Thorsell / Torsell
« skrivet: 2020-12-16, 19:48 »
Tack så mycket för dina klargörande svar, Bertil! Jag lade just märke till att länken till Pagander som jag fäst i meningen "I samband med kartläggningen av far och son" försvunnit i samband med Anbytarforums plattformsbyte. Här är inlägget som kom att föranleda min tidigare utredning om Lars Torsell den äldres familj.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=73164.msg1025764#msg1025764

Örnbergska samlingen har året för Barbro Stockenströms andra gifte satt till 1694. Ditt senaste inlägg bekräftade att så är fallet. Toppen! (^_^)b

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/V0000035_00632

Aegidius Torsell hade sin lysning 26/10 1689 i Katarina fs:

Katarina (A, AB) CI:4 (1685-1692) Bild 200 / sid 389 (AID: v86981.b200.s389, NAD: SE/SSA/0009)

283
Jo, där står "Pär Larßons oächta dotter, Karin i Arieploug". För din kännedom så hade Karin Persdotter flera halvsyskon på fädernet: Per Persson född oäkta 14/10 1732 (dombok 27/1 1733), Tomas Persson, född oäkta 28/11 1743 (dombok 26/1 1744 och 26/1 1745; utpekade barnafadern dock frikänd), Lars Persson född äkta 14/9 1761 i Gargaur, och Ingrid Persdotter född äkta 4/10 1764 i Gargaur (AI:1 sida 6).

Modern till de tre sistnämnda barnen, Karin Eriksdotter, var själv född oäkta (nåja, det beror på hur man ser på saken) tredje bönehelgen 1721 till Erik Mattsson i Umbyn och Ingrid Mårtensdotter i Granbyn (Lycksele dombok 12/1 1722, §2). Vidare läsning här:
 
https://forum.rotter.se/index.php?topic=13001.msg193262#msg193262

Karin Eriksdotter fick en ytterligare dotter vid namn Karin, född oäkta 8/7 1749 och död i mars 1750. Nils Andersson Blöt pekades då ut som barnafader, men frikändes (Arjeplogs dombok 24/1 1750 och 22/1 1751). Nils Blöt, själv född oäkta 1724 och döpt den 1/9 i Piteå lfs (CI:2 sida 53), gifte sig 2/4 1751 i Arvidsjaur sn (Arjeplog C:1 sida 99) med Olof Mårtenssons storasyster Brita, som även hon var född oäkta år 1726 i Silbojokk. Ovanligt många oäktingar här.  ::)

För övrigt tror jag inte att Olof Mårtensson kallat sig Snikkare, snarare var det något som kyrkoherde Öhrling lagt till i husförhörslängden. Bättre med anmärkning i en not. Däremot stämmer det att Olof var snickare. Han uppförde ju kapellet i Lövmokk år 1777.

https://www.svenskakyrkan.se/arjeplog-arvidsjaurs-pastorat/jakkviks-kapell

284
Klockarhustrun Karin Larsdotter tillhörde inte familjen Rangius. Läs: https://forum.rotter.se/index.php?topic=38976.0

Karins ursprung är inte möjligt att påvisa. Men sedan inläggen gjordes år 2003 har jag allt mer lutat mig mot att hon kan vara dotter till samen Lars Nilsson som innehade landet Tjorvesjokk, beläget ungefär fyra kilometer västerut från kyrkan - se karta nedan. Lars Nilsson skattade åren 1684-1726, och var länsman åren 1705-1711. Säkra bevis saknas, men måhända en indikation att Tjorvesjokk omtalas i samband med dottern Karin Lestanders lägersmål med kyrkoherde Granbergs dräng Per Larsson på tinget i Arjeplog 30/1 1731:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3986 (1731) Bild 8050 / sid 795 (AID: v909019.b8050.s795, NAD: SE/RA/42042202)

Karin Persdotters dopnotis från 15/7 1731 finns på sida 60v i Arjeplog C:2. Olof Mårtenssons födelse- och dopnotis saknas, men han var född i Piteå lfs där familjen var bosatt (AI:2 sida 479). Olofs storasyster Brita Mårtensdotter döptes 8/5 1726 i Silbojokk (Arjeplog C:1 sida 6) och flyttade med sin egen familj tidigast 1758 (AI:1 sida 10). Sannolikt till Norge, dit även syskonparets fader Mårten Andersson bör ha emigrerat så sent som år 1789 (Arjeplog AI:2 sida 13). Modern Sigrid Olofsdotter dog år 1752 i Arjeplog efter den 24/7 enligt ett flyttningsbetyg från 8/3 1753 (Piteå lfs HII:1 sida 193).   

Låt mig avsluta detta inlägg med ett påpekande:

Karin Larsdotters äldsta kända barn var Lars Lestander (1701-1782) som blev expeditionslänsman i Kasker. Lars dopvittnade första gången 23/6 1720 (C:2 sida 58). Tidigare hade klockarhustrun Anna Lestander i Arvidsjaur antagits vara äldsta barnet (AI:1 andra delen sida 1) men det stämmer föga eftersom hon framträdde första gången 15/2 1728 i Silbojokk (Arjeplog C:1 sida 7). Dessutom föddes Annas yngsta barn så sent som 17/9 1750 (Arvidsjaur C:1 sida 168). För vidare jämförelser så framträdde Sofia Lestander (ca 1706-1777; gift till Piteå stad) första gången 19/12 1731 i Silbojokk (Arjeplog C:1 sida 9). Förutnämnda Karin Læstander dopvittnade första gången 14/9 1733 i Arjeplog (C:2 sida 162) och sades vid 1731:års ting vara 24 år gammal, men däremot 19 år vid nästföljande ting 26/1 1732! Sist ut bland syskonen var Petter Lestander (1712-1792) för sin brorsdotter Gertrud 16/3 1735 (C:2 sida 63v).

285
Övriga släkter - G / SV: Gollsten
« skrivet: 2020-11-22, 17:10 »
A screenshot for other readers without an account:

286
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-11-21, 20:49 »
För övrigt så jobbar jag nu med mantalslängder 1690-1696, domböcker 1691, 1693-1696, kyrkoräkenskaper 1690-1693, samt födda, vigda, döda 1771.

Det vore uppskattat med ytterligare uppgifter om Erik Eriksson Mässing med familj från Söderhamns domböcker som kan läggas in i tråden om resandesläkten Malm. Samtliga fynd är av intresse!  ;D

Nils Jonsson Ström i Söderhamn påtog sig att, jämte Anders Jonsson Malm i Sundsvall, gå i fullkomlig borgen för, samt betala alla utdömda böter för Ambjörn Ambjörnsson Falks begångna dråp på Malms farbroder (Sundsvalls dombok 12/9 1708; AID: v404245.b5180.s56). Varpå jag funderar om det rör sig om inte enbart en broder till Nils Ströms hustru Maria Falk, men också en möjlig syster Johanna Jonsdotters man. Alltså dubbelt svågerskap, och en desto större anledning att rycka in. Nils Ströms eventuella moder Dordi Larsdotter omtalas i Sundsvalls dombok 2/11 1701 (AID: v494165a.b1770.s170).
 

Christoffer Holtz med familj hör egentligen inte hit, men eftersom den finns ändå med i din släktbok över Söderhamn så får jag fylla på med ytterligare uppgifter. Christoffer Holtz flyttade till Sundsvall år 1707 (i mtl från 1708). Han var skräddare (Sundsvalls dombok 4/9 1707; v404245.b4350.s55) och svor borgareeden 30/3 1709 (v404246.b450.s39). Han begravdes 19/1 1755 (LI:1 sida 178). Första hustrun Margareta Strackholt (ej Stenkol!) begravdes 5/3 1747 (DII:1 sida 123; LI:1 sida 126). Christoffer omgift efter 22/12 1748 (mtl) men före 1/11 1749 med Nils Watströms änka Sigrid Sellman, som begravdes 16/11 1765 (DII:1 sida 164; LI:2 sida 59). En son begravdes 17/2 1728 (LI:1 sida 10) och ovisst om det rör sig om Alexander Holtz. Dottern Christina Holtz, gift med skräddaren Petter Florander, begravdes 6/1 1774 (LI:2 sida 209).

287
Övriga släkter - G / SV: Gollsten
« skrivet: 2020-11-21, 18:52 »
Oh, I want to read Jacob Seideler's baptism certificate.  :) However, typing " eaa4380_001_0000001_00175_m " simply gives "Page was not found!"  :( Please provide a proper source. Thank you in advance.

288
Övriga släkter - G / SV: Gollsten
« skrivet: 2020-11-21, 02:56 »
Hi Marie,

First of all, welcome here to the Anbytarforum - and hopefully rewarding exchanges ahead.  ;D

I would like to thank you for notifying about Jacob Seideler's remarriage on November 3rd, 1754. Have you already found the date of their respective death, currently unknown to me...?

Also, I see that you were referring to the "Akte in Schuldforderungssachen sämtlicher Kreditoren wider das Bürgermeister Bengt Elfendahlsche Sterbhaus" (18 February, 1725 until 19 September, 1726). Well then, can you please inform us on what is known about the entire Elfwendahl family as mentioned in these documents...?

Bengt Jonsson Elfwendahl was matriculated at Uppsala University on November 20th, 1655. He got married with Maria Berg, and died in 1699. Here are some information from Jaak Naber's publication from 1995 found online "Motsättningarnas Narva: Statlig svenskhetspolitik och tyskt lokalvälde i ett statsreglerat samhälle, 1581-1704" :

Page 116: "I alla händel­ser valdes 1682 till ny rådman Bengt Elfvendahl, som om sig själv skri­ver till kungen: "huru som i Eders Kongl. Maj:tts tiänst iag i 13 åhrs tijd för Translator opwachtat, först uti 3 åhr i Rewal, och sedan med General Gouvernementet i Liefland i 9 åhr; hafwer och där brede wed måst betiäna wed Ambassaden utj Muscou anno 1673, och sedan med legationerne på gräntzen ifrån åhr 1675 alt här till Continuerligen". Han ansökte 11 juli 1682 hos kungen om avsked från translatorstjänsten p.g.a. att han valts till rådman, och fick sin begäran beviljad med för­behållet: "dock att han, när så behöfdes, funnes warde reedo till Kongl. M:tz tienst med translaterande i Ryske Språket, huilket Kongl. M:t på slijke händelß wille med Nåder ihågkomma". (SRA, Livonica II, 206).

Page 138: "Mycket tydligt  försiggick rådets professionalisering i Narva under kungamaktens vakande öga. I princip  krävdes att en av borgmästarna skulle vara svensk (eller svenskunnig tysk från orten). Som t.f. guvernö­ren Rembert von Funck skrev till  kungen 24 september 1691 om den svenske rådmannen Bengt Elfvendahls val till borgmästare: "Ähr och een infödd Swensk, hwar på Magistraten och reflecterer, emedan effter Eders May:ts höga förordningh een Borgmästare af det Swenska så wähl som af Tyska språket wara måste". (SRA. Livonica II, 197).

289
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-17, 23:22 »
Två fynd från "Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6". Kapten Michael Eriksson Planting levde än 12/4 1690:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066908_00124

Löjtnanten Erik Johansson Planting var död före 12 (17?) februari 1699, då hans änka Maria Andersdotter begärde ut innestående lön:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066908_00025


Ett fynd från kyrkoräkenskapsboken för Jakob fs i Stockholm år 1681 (LIa:39 sida 34). En student vid namn Olaus Planting hade legat lik i kyrkan från 24/6 1679 till samma datum 1681, således 124 veckor. För detta erhöll kyrkan 200 daler kopparmynt av bergmästaren Petter Svedberg från Kopparberget. Olaus begravdes slutligen på kyrkogården den 15/11 utan någon process, allenast upplästes en bön för 6 daler.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054825_00024

För kännedom om Petter Svedberg, adlad Schönström (nr. 1056): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sch%C3%B6nstr%C3%B6m_nr_1056


Esko har i ett privat meddelande gjort mig uppmärksam på att en Wilhelm Planting-Gyllenbåga författat artiklar till "Personhistorisk tidskrift" :

Häfte 1 / 1900, sida 1-11: "Rättegången om Anna Bogas arfvegods"

Häfte 1-4 / 1901, sida 156-163: "Ätten Boga"

Häfte 2 / 1903, sida 114-120: "Olof och Nils Planting-Looberg"

Häfte 2 / 1904, sida 73-78: "Karolinen Georg Planting-Gyllenboga"

Dessa häften är fritt tillgängliga hos: http://personhistoriskasamfundet.org/1879-1919/

Av artiklarna ifråga uppfattar att jag adliga ätterna Planting-Gyllenbåga (nr. 263), Loberg (eg. Looberg, nr. 353), Planting-Bergloo (nr. 628 och 1016) har gemensamma rötter. Jag ställer mig dock frågande till Gyllenbågas stamfader - är det helt klarlagt om fadern och sonen, och således att det INTE rör sig om en och samma individ...? Från sajten Adelsvapen rörande...

Joen Planting den äldre: "Ryttmästare vid en fana Upplands ryttare omkr. 1610 och erhöll 1613-01-27 konfirm. på sex gårdar i Uppland, som han redan förut haft i förläning."

Joen Planting den yngre: "Överflyttade omkr. 1610 till Sverige och tog tjänst vid Upplandsfanan. Övergick i början av 1620-talet till flottan och var 1625 skeppskapten."


Nnmnet Bergloo förefaller ha varit hämtat och omkastat från Looberg, vilket indikerar en nära koppling mellan ätterna. Härnäst bör intresserade Plantingforskare göra bäst i att plöja genom tidiga domböcker från Uppland i jakt på eventuella fynd. Stort lycka till. (^_^)b


Tillägg: Med tanke på att Anders Planting-Bergloo begravdes i Häggeby kyrka i Uppland, kanske han kom därifrån? I längden för Älvsborgs lösen, sjätte terminen år 1619 under Eggby socken, påträffas en Michill i Bodarne (Boda) och en Michill H. i Winhussjö (Vinasbol).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066019_00093


290
Arjeplog / SV: Söker Kerstin Larsdotters föräldrar.
« skrivet: 2020-11-09, 12:35 »
Flickebarnet växte upp först hos sin moder Kerstin Nilsdotter (AI:1 sida 51) och senare hos sin fader Lars Larsson Slevi och dennes hustru (AI:1 sida 49; AI:2 sida 264).

291
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-08, 22:02 »
Esko: Jag känner inte till någon Michael  Michaelsson Planting. Vem var han?

292
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-08, 21:44 »
Monica: Jag vore inte förvånad om Planting-Bergloos uppländske[?] stamfader Michael NN skulle visa sig vara gift med en dotter till Planting-Gyllenbågas stamfader Joen Planting den äldre från Prag, och att Michaels söner därmed antagit släktnamnet från deras möderne. Men på grund av ett alltför tunt källäge lär vi aldrig få reda på det faktiska släktförhållandet, tyvärr.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Gyllenb%C3%A5ga_nr_263

293
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-08, 20:40 »
Nja, blott en skuldfordran på 85:14 daler ur borgaren Achtschillings kvarlåtenskap (bou 4/6 1670) ?

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:15 (1672) Bild 420 / sid 16 (AID: v222299.b420.s16, NAD: SE/SSA/0145a)

Tillägg: Där hann Monica före mig. Bra jobbat!  ;D

Härmed noterar jag att borgmästaren Erik Michaelsson Planting i Piteå stad var svåger med kyrkoherden Olaus Stephani Graan i Piteå lfs, verksam åren 1656-1689. Mer om denne i Bygdens herdaminne, tredje delen sida 71-74. Intressant!

http://runeberg.org/hernosandh/3/0073.html

294
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-08, 19:34 »
Tack för ditt svar, Monica. Att det finns bevarade mantalslängder för Stockholms stad åren 1645-1655 var en nyhet för mig! Dessa saknas i registersökningen (Innehållsförteckning mantalslängder) hos Arkiv Digital, och föranledde ett mejl med påpekande till företagets kundtjänst.  ;D

Du redovisade inte varifrån du fått uppgiften om Petter Michaelssons brev från 1642. Här:

http://myntbloggen.se/2013/10/12/isensnidare-petter-michelsson/

Den 11/10 2020, alltså för en månad sedan, skrev Ulf Ottosson i ett svar till Esko att:


Nedanstående transkribering av Petter Michelsson brev till Bergskollegiet 1642, finner du i Bengt Hemmingssons artikel ”Jean d’ Armand, Petter Michelson och 1649 års ’Christin'” i Svensk Numismatisk Tidskrift nr 4, 2000, s. 78. Där finns även en faksimil av Petter Michelssons namnteckning (s. 80).

https://numismatik.se/pdf/snt42000.pdf

Odaterad klagoskrift från Petter Michelson till Bergskollegiet, 1642 (Brev och suppliker, huvudserie 1642:ll; E IV:8; nr 111, RA).

Wälbome Nådige och Regierande Herrer i Richz General Bergzampte [ = riksgeneralbergsamtet].

Eders Nåde och Herligheter kan iag ringe Tiener, ödmiukligast ey underlåta, effter iagh förnimmer, Myntemästeren Anton j Grot wara sinnadh, willia antaga en fremmande Isserschnider [=Eisensclmeider, gravör], huar han någon kan öfuerkomma, at få leya, allenast derföre, at han intett will, gifua mig den lhön, iag något nähr kan wara bebolien medh, at försöria migh, min fattige Hustro och Små barn i denne dyre tijden: Så meden iagh uthj mine lhäre åhr, mycket ondt hafuer uthstådt med stor bekostnadt lährt, och nu alleredo i tiorton åhrs tijdh för en lsserschnider. så wel widh Silfuer- som Kappermynt i Chronones Tienste. hafuer migh bruka låtitt, och den endeste ähr, af infödd, och Suensk, som dette Embetet, dedh iagh will hoppas ostraffeligen. hatuer lährt, at ingen med skiähl skall kunna annatt betyga, Huarfore ähr iag ringe Tienere till E. N:de på ded Ödmiukeligeste bönfallende, E. N:de och Her:tr mig den höge gunst och Affection bewijssa täches. och förhielpa, ded iagh medd Hennes Kongzl. May:ttz och denn Konungzl. Regiering- ens Fullmagt, blefue forsörgdh, ded iagh wid mitt Ambete må blifua oträngdh. så lenge iag kan och förmår Embetet wäll och rätt förestå. och arbetett allene fullgiöra. Nådigest anseendes ded store förtret, iagh uthj samfulile 14 åhr lijditt hafuer, att sä snart en fremmende hafuer kommet och sigh praesenterat, ähr den antagen, och iagh åttskillige resor derigenom ähr worden leedig och Tienstelöös, effter Mynternestarens gode tyckio Casserat, och åther antagen, dä den främmande så hafuer tychtz gåt wara, och den giort affträde. Och effter iagh som åfftel. hafuer mäst opryckia och flyttia, mitt fattige bohagh, dijt Mynten hafuer warit flötter [=flyttad], och satt mig der med mycket tilbake beder iagh Ödmiukeligen at mig effterlåtes måtte den lhön oförminskat beholla. her effter, som iagh dette åhret hafuer hafft, på ded iagh som intett annet lärt hafuer, at stöda migh och min fattige Hustro och barn medh, måtte något så nähr hafye mitt dagelige bröödh och oppehälle. Elliest hafuer migh och af min Nådige Ofuerhet, wid Mynten der iagh hafuer min wärkstadh, at arbete uthj en Logiment alltijdh warit effterlåtitt. frij och uthan hyra. dhedt som Antonij Grot mig her fårwägra will, mot min gamble rätt och Ahrdningh. Ahr iagh alltså i dette, som ded öfrige fårmodande E. N:de och Her:tr warde mig fattige Tienere. sin store gunst betroende och på buad sätt som skiee kan förhielpende, at iag den ringe Wåningh,jagh boor uthj, oturberadt [=ostört] niuta måtte. Elliest der iagh sädant skulle blifua ifrån stött, skulle tilläffuentyrs sigh, om någre nyttige handtwärk att lhära, Gudh warder denne E. N:ds wällgieminger. med wällsingnelse wisserligen belönandes, och forwänter her opå ett N Ad och gunstigt Suar.

Städze förrblifuendes. som iag obligeradt [=skyldig] ähr E.N:des och Her:trs Odmiuke och tienstwillige Tienere Altijdh

Peter Michelsson Iserschnider.


I en tidigare kommentar nämnde Ulf Ottosson dessutom: "Om mitt gamla minne inte missminner mig var han inblandad i en dokumenterad arvstvist i Stockholm så sent som 1672."

Svensk Numistmatisk Tidskrift nummer 4 år 2000, sida 76 och 80 (länk ovan) refererar till "Rasmusson. art. Petter Michelson. Svenskt konstnärslexikon IV, sp 405." Har någon tillgång till detta lexikon...?

Nu börjar det bli spännande. Ifall någon av oss lyckas gräva upp arvstvisten ifråga så kanske vi får reda på mer om ätten Planting-Bergloos tidigare led, under förutsättning tvisten inte berör Petters till namnet okända hustrus släkt ?


Tillägg: Målet "Petter Mikaelsson Iserschnider % Petter Achtskillings sterbhus gm Gilius Giliusson Ehrenbergh" bör gå att finna i serien "Stockholms Magistrat och Rådhusrätt" volym F2a:98 (civilakt 1672/21).

https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=civilakter-1660-1730&indexvarde1=P#bild926

Antagligen härstammade Petters hustru från ätten Achtschilling, och således gällde tvisten hennes släkt:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenberg_nr_772

295
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-07, 18:10 »
Monica, stort tack för ditt arbete att göra resten av brevet lättförståeligt för oss andra läsare.  ;D

Det vore uppskattat om du kunde presentera belägg för dina kompletteringar, exempelvis ur domböcker. Var Petter Michaelsson alltså bosatt i Finland år 1642? Var bodde Lars Göransson med efterträdare Matts Mickelsson?

296
Förkortningen RR står för Rådhusrätten tillika stadens dombok. Här är källan (17/1 1738) om Brita Norberg som visade sig inte bo i Stockholm. Jag hade nämligen felläst orten Strömsholm i Kolbäck sn. Tack!  ;D

Luleå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:11 (1737-1738) Bild 2140 (AID: v367002.b2140, NAD: SE/HLA/1050027)


Hos Västmanlands regemente återfinns auditören Erik Norberg såsom mönsterskrivare vid Livkompaniet från 15/8 1723 fram till sin död 22/4 1741:

Generalmönsterrullor - Västmanlands regemente (T, U, W) 064b (1729) Bild 110 / sid 10 (AID: v372741.b110.s10, NAD: SE/KrA/0023)

Generalmönsterrullor - Västmanlands regemente (T, U, W) 067 (1744) Bild 190 / sid 27 (AID: v372745.b190.s27, NAD: SE/KrA/0023)

297
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-11-07, 10:54 »
Stefan: Tack för din upplysning varefter Gabriel Brunnmans hustru kan avföras. (^_^)b

Karl Göran: Låt mig hysa förhoppningar att dina alster görs allmänt tillgängliga någon gång i framtiden. Nja, för att kunna besvara din fråga behöver man fastställa huruvida trumslagaren i Österfärnebo är identisk med gardeskarlen som avled den 13/7 1740 i Arboga lfs vid 35 1/3 års ålder. Vidrik Jakobsson Våghals skall enligt dödboken ha erhållit avsked den 28/2 1737, men denne påträffas icke i rullorna för Svea livgarde för år 1735 repsektive 1737.

298
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-11-06, 17:30 »
Karl Göran: Från och med idag finns registrerade jämtländska ministerialböcker även hos Arkiv Digital.  ;D

299
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-04, 05:36 »
Esko: Tack för att du tillgängliggjort brevet.  ;D Efter samråd med en annan forskare får jag till följande för de sista meningarna:

"Jagh hafwer nu uthi 21 åhr continue waridt uthi Crononis kiänster. N. uthi 2½ åhr under St: Scradiri hand uthi Translation, 1½ år uthi Kyneß Langermanß [...] åmindren 5 åhr [...] uthi Kydehland"

"N." är en förkortning för "Nämligen". Byt ut bokstaven K mot T och vi får...

kiänster = tiänster, Kyneß = Tynes och Kydehland = Tydehland (Tyskland?).

300
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-11-01, 23:39 »
Accepteras det nu allmänt, att den räkningen som bärettar om Erik Michelssons sista år är från gravören Petter Michelsson Planting eller är det bara du och jag?

Tja, min sammanställning är bara tre dagar gammal så det är kanske för tidigt med eventuella källkritiska synpunkter att rassla in. Men ju längre tiden går, förebådar ett gott tecken.  ;)
   
Det vore uppskattat om du kunde ladda upp Erik Mickelssons, om än trasiga, brev så att vi andra kan också läsa och bedöma själva.


I 1651:års mantalslängd för Piteå stad på Eriks rad är kolumnerna för såväl particular som borgare och hustru tomma, bara en legodräng och två legopigor noterade. OK, en närmare tidpunkt för hans hustru Margaretas bortgång går inte att fastställa annat än senast vid brodern Petters upprättande av räkning under året 1653. Den hade du lagt upp  en bifogad pdf-fil i den andra tråden. Under 1650 framgår bland annat:

"Hans sahl. hustro war hoos migh till kåst och sängh medh sin pÿga i 3 veckor, om veckan 2 rd, ähr ... 24 [Dr.]"

https://forum.rotter.se/index.php?topic=172988.msg1562173#msg1562173

Vad beträffande sondottern Christina Plantings namn, så spekulerar jag i ett hedrande av framlidna Kerstin Gertsdotter i Torneå, maka till Daniel Kruus och mor till Anders Persson (från hennes första äktenskap med borgmästaren Per Persson) som i sin tur avlidit utan egna barn. Om Kerstin stått familjen Planting nära, rentav fostermor till ett eller flera barn, så framstår domboksnotisen från 30/6 1656 som fullt begriplig. Annars inte.

301
Ceder / SV: Ceder
« skrivet: 2020-11-01, 12:29 »
Kompletteringar med viss hjälp av ett annat mål som var uppe i hovrätten åren 1686-1687 (Liber causarum 137:8, aktnr. 4; bildnummer 252-281 och 297-398).

Lennart Hanssons arvingar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068320_00275

Döttrarnas bröllop: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068320_00398


Brita Lennartsdotter gifte sig annandag pingst 15/5 1654 på Ilända gård på Svartsjölandet (Hilleshög sn) med Lorens Rothoff.

Mer om makens släkt: http://mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Rothoff


Margareta Lennartsdotter, död 1675 (bet. datum 24/4 i Tyska fs). Gift 20/8 1662 på Nibbla gård på Svartsjölandet (Hilleshög sn)  med vinhandlaren Hans Dietrich Dunwalt, död i december 1678 i Stockholm.

Bouppteckning efter maken 9/8 1679: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:29 (1680) Bild 3600 / sid 329 (AID: v222313.b3600.s329, NAD: SE/SSA/0145a)


Catharina Lennartsdotter, född 1645 i Nikolai fs (döpt 9/5; CIa1:3 sida 72). Död 1683 i Jakob fs (själaringning 26/2; LIa:42 sida 16). Gift 26/10 1671 hemma hos morbrodern Nils Johansson Rosenflycht (jämför med datumet 22/10 i Hedvig Eleonora fs EII:1) med kanslisten vid kammarkollegiet Joachim Besch.


Magdalena Lennartsdotter, född 1650 i Nikolai fs (döpt 21/11; CIa:3 sida 111). Gift i november 1676 med kyrkoherden i Jäder sn Petrus Petri Grubb, död 15/4 1686 (ej medlem av västerbottniska släktnen Grubb).


Christina och Helena Lennartsdöttrar var ännu omyndiga (bildnr. 275).


Kämnären Jöran Andersson Stockenström var förmyndare på hans systerbarns vägnar (bildnr. 275).

Släktutredning i Örnbergska samlingen, tabell 3: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/V0000035_00632


Barn, själaringning 15/3 1648 inför färd till Hilleshög sn (Nikolai fs LIa1:15 sida 3).
Barn, begravd 11/8 1654 i Riddarholmen fs (Nikolai fs LIa1:20 sida 10).
Lars Lennartsson, döpt 9/8 1659 i Nikolai fs (CIa1:3 sida 132). Död ung.


Lennart Hanssons svärmoder Brita Svensdotter (död 1664) blev andra gången gift med krigskommissarien m.m. Zackarias Simonsson Falck (död 1629). Mer här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69990.msg1469928#msg1469928

302
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2020-11-01, 01:15 »
Magdalena Waxmuth är knappast identisk med Anders Forsstedts svärmor i Sundsvall, avliden 1751. Vi får sätta vårt hopp till stadens domböcker, som för närvarande finns avfotograferade hos Arkiv Digital fram tills år 1713.

303
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-11-01, 01:09 »
Karl Göran: Återigen tack för din hjälpsamhet. Dina svar är väldigt uppskattade! m(_ _)m

Den av dig länkade arkivserien "Hälsinge-Gästriklands och Jämtlands tre, fyra och femmänningsbataljon", med den aktuella rullan upprättad i Gävle den 26/9 1717, finns ännu inte hos Arkiv Digital. Inte att undra på.

Ifall man bläddrar fyra sidor bakåt, till bildnummer 465, så stöter man på en Vidrik Våghals, värvd till trumslagare den 3/4 1717. I rullan från 1719 finns denne 14-årige jämtlänning vid Överstelötjnantens kompani. Vidrik rymde från sin tjänst den 9/6 1728.

År 1719: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028670_00074

År 1728: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028673_00122

Österfärnebo AI:1 sida 238: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032507_00131

Österfärnebo AI:2 sida 360: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032508_00190

Trumslagarens förmodade fader Jakob Våghals återfinns icke i 1719:års rulla. Jag håller med om att förnamnet på Jakobs hustru Halitta Carlsdotter är ovanligt (Lockne AI:1 sida 196) . En variant på Aletta, en svensk form av forngermanska Adelheid.

Förresten så hade jag förbisett att Severin Olofsson Falck blivit antagen till rote 95 vid Majorens kompani i oktober 1709. År 1715 var han 25 år gammal, född i Köping stad, mässingsmed och gift. Severin förflyttades till tremänningsbataljonen i december 1717. Rullan, som inkluderar Våghalsarna, upprättades den 26/9 samma år så tja......

År 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028667_00175

År 1715: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028667_00379

År 1719: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028670_00153

304
Ytterligare kompletteringar till tabell 3:

Zackarias Simonsson Falcks efterleverska Brita Svensdotter avsomnade år 1664 på Nibbla i Hilleshög sn (enligt inskrift i ljuskrona nummer 2 inne i kyrkan; källa: Armin Tuulses år 1956 tryckta "Sveriges kyrkor - Konsthistoriskt inventarium: Uppland - Band VI, häfte 2: Färentuna härad - mellersta delen", sida 258-260 och 279).

Britas tidigare make Johan Nilsson påträffas såsom kansliskrivare en enda gång i Stockholms tänkebok 3/5 1617 och då i förbifarten (sda 233  i stadsarkivets avskrift). Efter att ha jämfört två snarlika ättartavlor blir jag tveksam till Johan Nilssons ursprung. Avgör själva.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenax_nr_261

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillieqvist_nr_613

Brita hade faktiskt en dotter Christina Johansdotter, som jag inte kan erinra mig ha påträffat i civilakten  1679/98 (F2a: 185). Christina, som begravdes 13/2 1652 i Klosterkyrkan på Riddarholmen (Nikolai fs LIa1:18 sida 12), ingick äktenskap 1/6 1634 i Nikolai fs med assessoren vid kammarrevisionen Lennart Hansson, slutligen generalinspektor över småtullarna i Sverige och Finland. Lennart begravdes 20/5 1660 i Klosterkyrkan (Nikolai fs LIa1:26 sida 12; Riddarholmen fs CI:1 sida 374v).

Christinas efterkommande och deras morbroder Nils Johansson Rosenflycht hamnade i en process mot ryttmästaren Alexander Hummerhielm i Svea hovrätt åren 1686-1687 (Liber causarum 137:8, aktnr. 4). Det ganska omfattande målet avhandlade bl.a. ett hemman i Tingstad i Turinge sn, och ett i Malsta i Vårdinge sn (bildnr. 332 och 374).

Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/401 (1686), bildid: A0068320_00252 (bildnummer 252 till 281 och 297 till 398)

Lennart Hanssons barn redovisas på höger sida på bildnr. 275, och fyra döttrars bröllop på bildnr 398. Två söner antog efternamnet Ceder, kolla in det här inlägget:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69313.msg1493216#msg1493216


Tack vare ett annat tvistemål i Svea Hovrätt år 1681 och 1683 (Liber causarum 132:8, aktnr. 5) emellan inspektoren Lars Fisk och kornetten Zackarias Falck, rörande åtskilliga utlagor, klargörs deras familjekrets. Hädanefter anges enbart bildnummer.

Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/350 (1681), bildid: A0068269_00349 (bildnummer 349 till 467)


Tabell 8 (från tabell 3):

Petter Falck, född (döpt 4/8) 1620 i Nikolai fs. Död före 10/8 1672 (Liber causarum 137:8, akt 4, SVAR bild-id: A0068320_00319). Justitieborgmästare i Visby (denna befattning kallades president fram till mitten av 1670-talet) och därefter borgmästare i Viborg.[1] Begravd i Hilleshögs kyrka (bildnr. 417 och 419).
Gift med Karin Andersdotter, död möjligen 25 eller 26/5 1679 i Stockholm (bildnr. 435). Sonen Zackarias befann sig på Malsta då han emottog dödsbudet per post föregående söndag, enligt svarsbrev författat måndagen den 2/6 (bildnr. 418). En ståndpenning på 3:16 daler gavs den 28/6 1679  för "en gl. hustro hoos Wachtmest: Fisk" liggande i likhuset (Adolf Fredrik fs LIa:3 sida 18-19). Att det rör sig om Lars Fisks svärmoder klargörs i en specifikation för hennes begravningsomkostnader, och där framgår bl.a. ståndpenningen med det exakta beloppet till S:t Olofs kyrka. Karins lik fördes till Svartsjölandet (bildnr. 385) för att begravas i Hilleshögs kyrka (bildnr. 419).
Barn (oviss åldersordning):
a/ Zackarias Falck, född (döpt 9/4) 1651 i Nikolai fs. Se tabell 9.
b/ Barbro Falck (bildnr. 420). Se tabell 10.
c/ Anna Falck (bildnr. 389 och 435).
d/ NN (dotter) Falck, död senast 1679. Begravd i Hilleshögs kyrka (bildnr. 419).

Not: En piga Kerstin Falck omnämns många gånger  hushållet, men aldrig med släktskapet utsatt. Hon bör emellertid vara identisk med jungfru Christina Johansdotter Falck i en handling från 2/10 1685, och således Petter Falcks brorsdotter från tabell 7 (Liber causarum 137:8, akt 4, SVAR bild-id: A0068320_00267). Därtill synes Johan Falck ha levt än 16/5 1673 och inte påträffats efteråt (bildnr. 320).


[1] "Viittauksia: HYK ms., Index s. 31a; HYK ms., Viip. osak. matr. I #14; KA valtakunnanregistratuura 17.2.1665 f. 8 (Till Landzhöfdingen Jacob Törneskiöldh för Petter Falck om Borghmästare tiensten der uthi Wiborgh ... det warder Oss i vnderdånigheet berättat af för detta Præsidenten uthi Wij:sby Petter Falck hurusåsom Rådhmannen uthi Wijborg Justinus von Brocken, skall igenom orätt berättelsse hafwa uthwärkat sigh Wår Fullmacht at wara borghmästare dersammastädes ... Altså är wår nådige willie och befallningh, att I wille erkundiga Eder derom och giöra oss sedan om dess beskaffenheet een omständeligh relation),"

Källa: https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=771

Petter Falck var borgmästare i Viborg enligt bou (19/11 1669) efter brodern Johan i Stockholm (tabell 7). Men familjen påträffas då icke i Viborg stads mantalslängder:

År 1666: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12358448

År 1669: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12327300

År 1670: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13123600


Tabell 9:

Zackarias Falck, född (döpt 9/4) 1651 i Nikolai fs. Död efter 6/12 1681 (Liber causarum 132:8, bildnr. 458). Var år 1678 kornett vid Skånska kavalleriregementet (rulla 1678:3 och 12) och nästföljande år vid överste Mårten Lindhielms kavalleriregemente (rulla 1679:9 och 16).
Gift 22/1 1680 i Riddarholmen fs med Anna Gertsdotter Brauner, som i en skrivelse daterad 19/6 1688, påstod sig vara kornettänka sedan 7 ½ år tillbaka (bildnr. 117).[2]

Zackarias efterlämnade några små barn, okända till antal och namn (bildnr. 117).

[2] Kammarkollegiet: Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/43, bildid: A0066815_00113 (bildnummer 113 till 163)


Tabell 10:

Barbro Falck.
Gift med Lars Fisk, död före 19/6 1699. Övervaktmästare vid Stockholms småtullar åtminstone 1678-1679.[3] Ansökte, oklart när, om en inspektorstjänst över småtullarna i Uppland och Västmanland.[4]
Barn:
a/ Christina Fisk, omnämnt i brev från morbrodern Zackarias Falck 2/6 1679 (bildnr. 420). Oklart om det är just hon, eller ett senare fött syskon, som avlider samma år (gravöppning 27/11 1679, Adolf Fredrik fs LIa:3 sida 58-59).

[3] Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Tullstaten t.o.m. 1680 serie B, SE/RA/522/16/49/2, bildid: A0067790_00404

[4] Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/23, bildid: B0002184_00421

305
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-10-31, 01:00 »
Karl Göran: Har du något på soldaten i Jämtland Jakob Vidriksson Våghals som i maj 1714 bytt till sig den i Österfärnebo sn belägna roten 83 vid Hälsinge regemente och Överstelöjtnantens kompani med en Olof Löfdahl, som därmed flyttat till Jämtland?

År 1715 var Jakob 38 år gammal, född i Hudiksvall, gift, kan intet hantverk och intet skriva. Han överflyttades 8/3 1716 till Bataljonen. Jag vet inte hur man fortsätter med sökningen.

Rulla, år 1715: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028667_00412

Wickberg, år 1715: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018929_00240

Rulla, år 1716:  https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028668_00061

Wickberg, år 1716: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018929_00248

En Jakob Våghals fick en son Jakob, född 17/7 (döpt 24/7) 1704 i Fänninge, Fellingsbro sn i Västmanland (C:1 sida 240, C:2 sida 224). Då blir det intressant att orten Fellingsbro är belägen ca 16 km västerut från Arboga där Vidrik Jakobsson Våghals (1705-1740) avled under resa till Härnösand, se mitt tidigare inlägg från den 10/8 (kl. 13:53).

Ingen Vidrik påträffad i mantalslängder för Hudiksvall år 1673 respektive 1678.  :(

306
Planting / SV: Michelssons Plantting
« skrivet: 2020-10-29, 10:07 »
Det finns också Erik Eriksson Planting.
Jääsken, Lappeen, Rannan ja Äyräpään tuomiokunnan renovoidut tuomiokirjat > Varsinaisten asioiden pöytäkirjat > Varsinaisten asioiden pöytäkirjat 1650-1653 (KO a:1)
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3707529
(1652-4-18...20)
Framstegh Inspectoren W:tt Erich Erichsson Plantingh, och upå sin principalskas Wälb: Frw Gertrudh Rosenstiernas wägnar klandrade å någre ödes hemman i Ylendölä by.
Han finns i rådstugu protokollen år 1698:
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3695734
5.3.1698
"Än beviste rådmannen ifrån Torneå välaktad Anders Planting sin 82 daler 8 öres fordran till Lassila längst för detta uti januari anno 1692, den 31 mars annoterat och i behörig observance tagen vara, begärandes och på sin broders salig Erik Plantings sterbhus vägnar att jämväl dess 30 daler kopparmynts praetention inprotocolleras måtte, anhållandes samtliga att av den egendomen som befinnas kunde deras fordringar observeras på det de för sina utlagda medel för bonden till Kunglig Majestät och Cronan icke måge komma att brista, varvid Cronones befallningsman sig påminde detta hemman med en ansenlig skuld till Kunglig Majestät och Cronan vara bebundet, förmodandes nu han att denna före alla andra creditorer måtte praecaveras;

Jag har inte påträffat någon Erik Eriksson Planting knuten till Torneå i andra källor, varför jag misstänker en felskrivning i domboken för Kemi. Anders P:s bror Petter (Per) P. i Torneå levde nämligen 1692, men var död 1693 (mtl).

Vad beträffande inspektor Erik Eriksson Planting i sydöstra Finland, och så pass tidigt som år 1652, så nja. Inte säkert att denne går att kopplas till ätten Planting-Bergloo. Vi behöver så att säga "mer kött på benen".

307
Planting / SV: gen.maj. A. Planting
« skrivet: 2020-10-29, 09:35 »
Hej, tack för svaren!
Jag tror på att gen.maj. Anders var onkel till kapten Michael, men det finns ingen prov att dom var släkt.
Hur kunde det vara möjligt att kapten Michael Planting fortsätter med adlat Planting-Bergloo, om inte av samma farlinje?

Hur så? Kopplingen är känd hos Riddarhuset. Eftersom Michael inte var en direkt ättling till Anders, så därför åtskilda adelskap?

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Bergloo_nr_628

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Bergloo_nr_1016


Med hjälp av uppgifterna i den andra tråden har jag fått till följande familjestruktur:


Michael Planting. Möjligen bördig från Tyskland. Levnadsförhållanden okända.
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Michaelsson Planting, se nedan.
b/ Petter Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1644-1646[1] och bosatt i Stockholm åtminstone 1649-1653 (skrivelse 20/12 1653; Piteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv EIIb:1).
c/ Johan Michaelsson Planting, se nedan.
d/ Anders Michaelsson Planting, född 9/2 1619. Död 26/2 1682 i Stockholm. Militär 1631-1681. Adlad 18/4 1655 Planting-Bergloo (nr. 628).


Erik Michaelsson Planting, död 9/12 1652 i Stockholm (skrivelse av brodern som bifogas skrivelsen 20/12 1653). Var möjligen först regementsskrivare vid Västerbottens regemente (rulla 1630:18), sedermera landssekreterare och bosatt i Piteå stad från ca 1642 (1643:års mtl; Nederkalix dombok vinterting 1679) och slutligen borgmästare i Piteå åren 1647-1649.
Gift med Margareta Eriksdotter, död möjligen senhösten 1650 (mtl; bifogad skrivelse 20/12 1653). Kyrkoherdedotter från Nederkalix sn (Torneå stads dombok 23/4 1687).
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Michael Eriksson Planting. Militär 1655-1686, slutligen kapten vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Anders Eriksson Planting, död 1717 i Torneå. Elev vid trivialskolan i Härnösand 1647-1650, gymnasist 1651-1657. Tullskrivare och rådman i Torneå, nämnd 1674-1717 (mtl). Gift mellan 1675 och 1677 (mtl) med Gertrud Eriksdotter, död 11/1 1732 i Torneå 68 år gammal (bör snarare vara 78). Makarna hade minst nio barn.
c/ Petter Eriksson Planting, född 1643 eller 1644 sannolikt i Piteå stad (Torneå dombok 23/4 1687). Död före 18/2 1693 (mtl). Rådman i Torneå stad, nämnd 1671-1692 (mtl) Gift ca 1671 (mtl) med Anna Johansdotter Arfman, död såsom änka hösten 1696 (Torneå stads dombok 20/9 1681; år 1698). Makarna hade inga efterkommande.
d/ NN Planting, död 1645 i Piteå stad (lägerstad 21/9; Piteå lfs LIa:1).
e/ NN Planting, död 1646 i Piteå stad (lägerstad 18/5; Piteå lfs LIa:1).


Johan Michaelsson Planting. Gravör vid Avesta bruk åren 1647-1688.[1]
Gift med NN.
Kända barn (åldersordningen oviss):
a/ Erik Johansson Planting, född vid Avesta bruk (Ovikens dombok vårtinget 1689 § 6). Militär 1670-1686, slutligen lötjnant vid Jämtlands dragonregemente.
b/ Michael Johansson Planting, död 26/12 1729. Militär 1674-1717. Adlad 24/4 1684  Planting-Bergloo (nr.1016).
c/ NN Johansdotter Planting. Gift ca 1688 med Anders Wijkman, gravör vid Avesta bruk 1688-1730.[1]


[1] https://numismatik.se/2artiklar/KXI-koppar/KXIK.php

308
Dickman / SV: Dijkman i Falun
« skrivet: 2020-10-28, 06:21 »
Nej, jag vet tyvärr ingenting om Christina Norlings familj i Falun. Jag stötte på den i samband med min kartläggning av en helt annan släkt Norling, där även namnen Christina, Daniel och Petter förekommer. Resultatet är numera inlagt i tråden rörande norrländska resandesläkten Malm.

Du kanske kommer ihåg att jag försökt hjälpa till en gång tidigare, med en annan Dikman från Gävle som slagit sig ned i Göteborg?

https://forum.rotter.se/index.php?topic=151467.0

Nåväl, god lycka till med din fortsatta kartläggning. (^_^)b

309
Arjeplog / SV: Söker Kerstin Larsdotters föräldrar.
« skrivet: 2020-10-28, 06:01 »
Född utom äktenskap den 11/4 1754 (C:1 sida 42). Du kan läsa vidare i domboken 28/1 1755:

Arjeplogs tingslags häradsrätt (BD) AIa:3 (1750-1778) Bild 600 (AID: v470038.b600, NAD: SE/HLA/1040001)

310
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-10-28, 05:26 »
Karl Göran: Stort tack om Tanberg, och för påpekandet om hans dotter Barbro. Sökte och fann "Fanberg" i databasen Dödregister hos Digitala forskarsalen, och kollade själv upp notisen som verkade skum.  ??? Nåja, alltid bra med klarhet.  ;D


När jag ändå är i farten så vore det lika bra att lägga ut vad som är hittills känt om "Vidrikarna" respektive Severin Månssons familj. Dessa hör egentligen inte hit, men uppgifterna läggs ändå in för en bättre sammanhållning och översikt:


VIDRIK-KRETSEN:


Vidrik NN. Troligen bosatt i Hälsingland.
Gift med NN.
Kända barn (oviss åldersordning):
a/ Vidrik Vidriksson Våghals, se nedan.
b/ Gloria Vidriksdotter. Gift med Per Andersson Kartman i Sundsvall, se tabell 19.
c/ Christina Vidriksdotter, se nedan.


Vidrik Vidriksson Våghals, död 10/1 1719 i Handöl, Åre sn (SVAR bild-id: A0054754_00146). Hälsinge. Soldat vid Jämtlands dragonregemente och Brunflo kompani 1694-1719. Var mässingsmed åtminstone 1706.
Gift första gången med Märta Jöransdotter från Örebro, död (bg. 7/9) 1712 i Stöde sn vid 33 års ålder.
Gift andra gången 10/5 1713 i Revsund sn med änkan Cecilia Thoresdotter från Torshälla.
Kända barn:
1a/ Jöran Vidriksson, född (döpt 29/9) 1699 i Dalkarlsbo, Järlåsa sn.
1b/ Vidrik Vidriksson, född 17/10 (döpt 20/10) 1706 i Stöde sn.
1c/ Samuel Vidriksson, född 23/10 (döpt 24/10) 1709 i Höviken, Bodsjö sn.
1d/ NN Vidriksson (tvilling), född 1712 (moderns dödnotis).
1e/ Catharina Vidriksdotter (tvilling), död (bg. 12/10) 1712 i Stöde sn i en ålder av 8 veckor och 2 dagar.


Christina Vidriksdotter, Överlevde sin man sommaren 1748.
Gift med Daniel Nilsson Norling, född midsommarstiden 1671 i Munktorp sn. Död död 27/6 (bg. 29/7) 1748 i Karbenning sn vid 77 års ålder. Häktmakare och borgare i Hedemora, Sala och Köping. Nämnd i Sala 1704-1709 (mtl) och i Köping 1710-1723 (mtl; utflyttad sistnämnda året). Daniel var trenne gånger gift - första gången i 3 års tid med en Anna, andra gången i 3 ½ års tid med en Brita, och sista gången i 50 års tid.
Kända barn (för Daniels del 1+1+9):
a/ Israel Danielsson Norling, se tabell 15.
b/ Gloria Danielsdotter Norling, född 1717 (Hedemora AI:6a sida 162: Åsen) men 42 år gammal enligt vigselboken 1754 (EI:1). Gift första gången med hovslagaren Petter Hedberg, död 1752 (Hedemora AI:6a sida 81: Rusbo). Gift andra gången 12/5 1754 i Hedemora fs med avskedade soldaten Mårten Drake, född 1700 och död 1763 (Hedemora AI:9a sida 1481). Två barn: Petter Hedberg, född 1740, och Israel Hedberg (1744-1760).

Eventuell styvdotter Elisabeth Danielsdotter gift med Henrik Jonsson Malm, se tabell 4.

Not: Om någon vet varifrån Gabriel Brunmans hustru Christina Norling i Hedemora (AI:9 sida 1467; Åsen) har sin härstamning, så får hen gärna höra av sig hit. Gabriel var född (döpt 22/12) 1717 i Dalkarlsnäs, Säter fs och modern hette Brita, vars namn passar in på Gabriels äldsta barn Brita Christina Brunman, född 6/1 1757 i Hedemora.


SEVERIN-KRETSEN:


Severin Månsson. Häktmakare, dopvittnade 10/10 1695 i Östervåla sn.
Gift med NN.
Kända barn (oviss åldersordning):
a/ Gabriel Severinsson, född ca 1664. Se nedan.
b/ Anna Severinsdotter, död 12/4 (bg. 15/4) 1691 i Åby, Östervåla sn 25 år gammal. Gift.
c/ Kerstin Severinsdotter. Gift med Paul Andersson Malm i Sundsvall, se tabell 8.
d/ Johan Severinsson, född 1670. Se nedan.
e/ Karin Severinsdotter. Gift 13/10 1695 i Östervåla sn med häktmakaren i Sala Olof Hansson, död före 17/1 1703. Makarna hade åtminstone en dotter Anna, född postumt 17/1 och döpt 18/1 1703 i Östervåla sn.
f/ Ingeborg Severinsdotter. Gift med Johan Ambjörnsson Falk, se tabell 12.

Not: Till denna familjekrets hör sannolikt soldaten Severin Olofsson från Bergsjö i Hälsingland, som fått en dotter Brita, född och döpt 4/9 1717 i Rävsvads torp, Östervåla sn (C:2 sida 84v/166). Bland faddrarna märks en svarvarhustru Elisabeth Gabrielsdotter från Sigtuna. Severin var gift med Kerstin Persdotter, och makarna uppvisade attest av kyrkoherden Jakob Fabrelius i Skedvi, om att paret sammanvigts av honom 28/12 1708. Notisen saknas emellertid i Västra Skedvi sn (C:1 sida 82) och inte heller påträffas Severin hos Majorens kompani i Wickbergska samlingen, som innehåller bl.a. utdrag ur generalmönsterrullor för Hälsinge regemente åren 1715 och 1719.


Gabriel Severinsson, död 26/1 (bg. 5/2) 1705 i Köping stad vid 50 års ålder. Häktmakare och borgare i Sala (1695) och i Köping (1697) 1700-1704 (mtl).
Gift med Margareta Gunnarsdotter. Senare omgift med Henrik Jonsson Malm, se tabell 4.
Kända barn:
a/ Israel Gabrielsson, född 21/3 (döpt 23/3) 1695 21/3 i Vreta, Östervåla sn. Död ung.
b/ Israel Gabrielsson, född 9/7 (döpt 11/7) 1697 i Berg sn, Västmanland.
c/ Ingeborg Gabrielsdotter, född 28/9 (döpt 29/9) 1698 i Östervåla sn.
d/ Daniel Gabrielsson, född 23/3 (döpt 24/3) 1700 i Västerfärnebo sn [med namnet Maria]. Död 10/3 (bg. 19/3) 1758 på Källholmen, Sala stad. Gift ca 1732 (mtl: Hyttroten) med Anna Larsdotter, född 2/2 1701 i Sala stad. Död 6/2 1786 i Lövåsen, Kila sn i Västmanland. Makarna hade sex barn varav två söner och fyra döttrar. Två döttrar överlevde modern.


Johan Severinsson, född år 1670 troligen i Gambol, Kila sn i Värmland. Död 1/6 1732 i Möklinta sn. Häktmakare och borgare i Sala (1693) 1704-1723 (mtl).
Gift första gången ca 1689 med Karin Carlsdotter från Södermanland. Hade sju barn, av vilka en dotter överlevde fadern.
Gift andra gången senast 1703 med Ingrid Carlsdotter, född (döpt 10/11) 1678 i Säter fs. Död 1 ½ år innan mannens bortgång. Hade tretton barn, av vilka två döttrar överlevde fadern. Dotter till häktmakaren och borgaren Carl Markusson från Vimmerby och hans hustru Anna (Säters dombok 28/8 1677; Carl avlade borgareeden 24/3 1682).
Kända barn av sammanlagt 20 stycken:
1a/ Kerstin Johansdotter, född 31/8 (döpt 1/9) 1693 i Rönningstorp, Sura sn.
1b/ Gabriel Johansson, född 1/1 (döpt 5/1) 1696 i Stora Långtalbo, Sura sn. Död ung.
2d/ Gabriel Johansson, född 19/1 1703 (döpt 20/1) i Östervåla sn.
2e/ Fredrik Johansson, född 1/1 (döpt 6/1) 1706 i Östervåla sn. Död 8/1 (bg. 14/1) 1706 i Östervåla sn.
2f/ Sara Johansdotter, född 22/6 (döpt 24/6) 1714 i Norrvad, Möklinta sn.
2g/ Ingeborg Johansdotter, född 13/11 (döpt 16/11) 1718 i Västanbäck, Kila sn i Västmanland.


Härrmed är jag i stort sett färdig med all kartläggning, och välkomnar framtida ströfynd.  :)

311
Dubb / SV: Dubb
« skrivet: 2020-10-27, 04:43 »
Elisabeth Catharina Dubbe (tabell 1) dog 4/12 1779 i Östhammar enligt bouppteckning daterad den 15/12 samma år. Måhända åsyftas "dödsdatumet" 19/12 1779 i ministerialboken dagen för hennes begravning (CI:2 sida 183).

Östhammars rådhusrätt och magistrat (C) FII:1 (1667-1785) Bild 1740 / Sida 60 (AID: v149626a.b1740.s60, NAD: SE/ULA/11829)


Ingifte fänriken tillika änklingen Hans Jakob Hååf (tabell 2) fick ett utomäktenskapligt barn med pigan Elsa Persdotter från Överklinten (Bygdeå dombok 7/10 1754). Deras gemensamme son Jakob föddes 16/6 1754 i Dalkarlså, Bygdeå sn döptes den 17/6. dog den 5/7 och begravdes den 7/7 samma år. Elsa Persdotter kvarstannade i Hååfs hushåll, ty hon fick kvittera ut hans lön för året 1757 den 30/1 1758 i Bygdeå (källa: Kenneth Mossberg).

312
Dickman / SV: Dijkman i Falun
« skrivet: 2020-10-27, 04:34 »
För kännedom: Christina Norling var dotter till borgaren Per Jonsson Edle i Falun (bou 31/1 1740):

Falu rådhusrätt och magistrat (W) F2:7 (1740) Bild 160 / Sida 2 (AID: v150860a.b160.s2, NAD: SE/ULA/10239)

Här en annan bouppteckning efter brodern, snickaren Daniel Norling i Gävle, död 24/8 1746:

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) FIIa:9 (1742-1748) Bild 805 / Sida 135 (AID: v151949a.b805.s135, NAD: SE/HLA/1050003)

Någon bouppteckning efter brodern, borgaren  Petter Norling (1704-1778) i Östhammar har inte återfunnits.

313
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2020-10-25, 20:55 »
Karl Göran: Stort tack för ditt svar som alltid!  ;D Apropå Anders Forsstedt, så förefaller han uppenbarligen vara gift en gång tidigare, eftersom han hade en son med samma namn, född 31/10 1742 och död 30/12 1816 (Sundsvall AI:3 sida 150). Denne var gift med en Helena, född 7/5 1754 och död 22/5 1847 (AI:4a sida 184, AI:5a sida 236/503). Anders Forsstedt d.ä. påträffas icke i Sundsvalls mtl före 1749, så man undrar var han kan ha vistats innan.

314
Planting / SV: Michelssons Plantting
« skrivet: 2020-10-25, 17:29 »
Jättebra! Då konstaterar jag att Erik, Petter och Johan Mickelssöner var bröder, samt att kapten Michael Eriksson P. i Jämtland var en bror till Anders och Petter Erikssöner P. i Torneå stad. Case closed.  ;D

315
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-10-25, 08:47 »
Petter Tyrisson Torger och Magdalena Pihlström vigdes 12/2 1739 i Selånger sn.


Rådmannen Clas Krams hustru Catharina Skog dog 14/12 1739 (enligt bou) och begravdes 17/12 i Maria fs (LIa:1 sida 87v, nummer 559). Hon efterlämnade fem barn: Engelbrekt, Christina, Margareta, Catharina och Johan.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055312_00049

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:128 (1741) Bild 11260 / sid 1043 (AID: v222450.b11260.s1043, NAD: SE/SSA/0145a)

Dottern Margareta Kram dog 31/3 (bg. 9/4) 1782 i Torneå stad vid 86 års ålder, och hennes man kapten Petter Enberg 1/6 (bg. 5/6) 1753 vid 58 års ålder.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7862538

316
Släkter / SV: Thi(e)le
« skrivet: 2020-10-25, 08:10 »
Av en oväntad slump hittade jag mönsterskrivaren vid Österbottens regemente Otto Carl Thiles hustru såsom begravd 7/10 1742 i Maria fs i Stockholm (LIa:93 sida 72, nr. 506) liksom ett av deras barn den 30/10 (sida 81, nr. 625). Vilket fynd!  ;D

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055315_00043

317
Planting / SV: Michelssons Plantting
« skrivet: 2020-10-25, 07:48 »
För Planting-Bergloos tidigare led bör någon med ett större intresse undersöka mantalslängder och domböcker för Avesta i Kopparbergs län. Det kan vara bra att känna till att Avesta hade stadsprivilegier från 26/10 1641 fram till 1685, och hade egen kämnärsrätt men stod under Falu domsrätt. Efter 1685 Folkare härad. Exempelvis så hade Michael Johansson P. en icke namngiven syster gift med gravören Anders Wijkman vid Avesta bruk.

Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 2.G-P Bild 4700 / sid 234b (AID: v910620.b4700.s234b)
 
Kapten Michael Eriksson P. blev 18/6 1686 utbytt mot Michael Johansson P., och jag skulle finna detta otroligt om dessa herrar inte skulle vara släkt med varandra. Erik Mickelsson P. omnämns hos Elias Palmskiöld: "förordnad 1648 till Borgmästare uti Piteå, men af stadsens innewånare dock strax förskuten, har måst sedan lefwa utan tienst.", samt införd i Planting-Bergloos stamtavla hos Johan Otto Åkerstein, dock med oklar koppling.

Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 3.L-R Bild 3780 / sid 2717 (AID: v910613.b3780.s2717)

Riddarhuset: Åkersteins genealogier (o) 9.M,N,O,P Bild 5040 (AID: v910869.b5040)

Sannolikt identisk med den Erik Planting som var regementsskrivare vid Västerbottens regemente (under Axel Duwalls ledning) redan år 1630:

Rullor 1620-1723 1630:18 (1630) Bild 90 / sid 4 (AID: v750779.b90.s4, NAD: SE/KrA/0022)


Esko: Jag vet inte om du känner redan till att Anders Eriksson P. hade åtminstone nio barn? Kolla in tabell 33-35 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=14918.msg226521#msg226521

Bland studenter tllhörande Västerbottniska nationen inskrivna vid Uppsala universitet år 1699 återfinns en "Ericus Planting. Magister 1710. Präst vid Karl XII:s lifdrabanter. ✝1717." Jag har sökt genom flertalet stockholmsförsamlingars, inklusive Livgardets, dödböcker utan resultat.

Tryckt litteratur (o) Modin&Söderberg:1 (1890) Bild 600 / sid 107 (AID: v904304.b600.s107)

318
Desiree, för många år sedan "dammsög" jag Luleå stad med C:1 och C:2 som utgångspunkt. Se under nummer 183:

https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Lulea.pdf

319
Drake / SV: Släkten Drake - Jämtland
« skrivet: 2020-10-24, 21:14 »
Detta inlägg är inget svar på ovanstående, men jag funderar över en Catharina Drake i Sundsvall, död där 1783 (gravöppning m.m. 16/2; LI:2 sida 324). Kan Catharina ha härstammat från Jämtland? Hennes icke namngivna mor begravdes 10/3 1751 i Sundsvall (DII:1 sida 193, LI:1 sida 150).

Catharina Drake var gift första gången före 2/12 1740 (mtl) med handelsmannen i Sundsvall Nils Tanberg, född 9/9 1703 (döpt 12/9) i Frösö sn och död (bg. 19/4) 1747 i Adolf Fredrik fs i Stockholm. Gift andra gången 31 [!] /4 1748 (bröllopsvers hos Kunliga biblioteket, länk nedan) med rådmannen, sedermera borgmästaren Anders Forsstedt vars härkomst är okänd för mig. Död 1788 i Sundsvall (peng till kyrkan 3/4; LI:3 sida 97).

Bröllopsvers: https://kortkataloger.kb.se/verser/32828/

320
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-10-24, 20:04 »
Och härmed är stamföräldrarna för ätten Malm hittade! Jag kan komplettera med följande:


Tabell 1: [Uppdatering]

Anders Olofsson Mässing. Framträdde första gången 9/9 1682, och levde än 9/5 1698 (dombok). Borgare och mässingsmed i Sundsvall från 2/5 1683 till 6/5 1696 (dombok). Nämnd 1683-1698 i Sundsvall (mtl).
Gift med Karin Persdotter, som levde änka 2/5 1701 (dombok 13/5 1701).
Barn (oviss åldersordning):
a/ NN Andersdotter, se tabell 16.
b/ Jon Andersson Mässing. Son  hushållet 1683-1684 (mtl). Avlade borgareed 26/4 1686 (dombok). Gift före 1688 (mtl) med Karin Henriksdotter från Uppsala (dombok 3/1 1703, 29/12 1706). Makarna förekommer icke i senare källor efter 1706, och synes vara avlidna före 26/1 1709 (Hedemora stads dombok). Även en ytterligare son Petter, född 20/1 och döpt 25/1 1703 i Tuna sn, tros ha dött tidigt eftersom denne inte syns till i samband med arvsfrågan efter storebrodern Jonas Malm (Söderhamns dombok 10-17/7 1727). I övrigt, se tabell 2. Anders Jonsson Malm, tabell 3, avlade borgareed 25/4 1706 (dombok).
c/ Sigrid Andersdotter Malm, Dotter i hushållet 1684-1690 (mtl). Gift tidigast 1690 (mtl) med Nils Hansson Lille, som avlade borgareed 30/4 1692 och uppsade sitt burskap 11/5 1710 (dombok). Uppgiften i Bergsjös dödbok om att Nils Lille varit borgare i Sundsvall under 34 års tid stämmer alltså inte. Nämnd 1692-1710 (mtl). I övrigt, se tabell 5.
d/ Paul Andersson Malm. Son i hushållet 1688-1690 (mtl). Avlade borgareed i Sundsvall 30/4 1692 och uppsade burskapet 23/4 1703 (Sundsvalls dombok). Nämnd i Sundsvall 1692-1703 (mtl). Avlade borgareed i Söderhamn 16/5 1703 i Söderhamn (dombok). Gift första gången med Kerstin Severinsdotter aom levde än 17/3 1699 men var död 16/3 1700 (Sundsvalls dombok 4/5 1698; mtl). Paul gift andra gången före 8/3 1701 med änkan Kerstin Pålsdotter. I övrigt, se tabell 8.
e/ Gabriel Andersson Mässing. Möjligen son i hushållet 1689-1696 (mtl). Avlade borgareeden 8/5 1699 (dombok). Gift före 8/9 1697 (dombok 4/5 1698) med Maria Hansdotter som var syster till Nils Hansson Lille (tabell 5, deras moder Anna Bengtsdotter kom att bo i Sundsvall enligt dombok 18/5 1704). I övrigt, se tabell 14.
f/ Per Andersson Kartman. Möjligen son i hushållet 1694-1696 (mtl). Se tabell 19.


Tabell 16:

NN Andersdotter (från tabell 1). Levde än 16/1 1701 i Söderhamn (mtl). Hon hette möjligen Margareta, baserat på sonen Clas Hasselqvists äldsta dotters dopnamn (20/10 1701 i Hanebo sn).
Gift med Erik Eriksson Mässing, död (bg. 13/4) 1712 i Hanebo sn 77 år gammal. Borgare i Söderhamn, nämnd 1684-1701 (mtl).
Barn (oviss åldersordning):
a/ Helena Eriksdotter, möjligen dotter i hushållet 1689-1695 (mtl). Systerdotter till Paul Andersson Malm, tabell 8, enligt Söderhamns dombok 14/12 1710. Dopvittne i Tärna sn 14/9 1725, och var då bosatt i Årsunda sn. Gift med Lars Larsson Hässle från Västergötland, som en tid varit prästdragon i Gästrikland. Den Erik Larsson, som var soldat i Årsunda tillika dopvittne i Tärna år 1725, förefaller vara en trolig son.
b/ Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 i Söderhamn (AI:1a sida 9). Son i hushållet 1695-1701 (mtl). Avlade borgareeden i Söderhamn 5/5 1700 (dombok). I övrigt, se tabell 13.
c/ Carl Eriksson Malm, se tabell 17.
d/ Sigrid Eriksdotter. Omnämnd, ännu ogift, i Söderhamns dombok 29/5 1705.

Not: Erik Mässing med familj har icke påträffats i Sundsvalls domböcker för åren 1680-1713. Här bör även påpekas att det inte är bekräftat om Carl Malm såsom son i denna familj, eftersom Söderhamns domböcker för senare årtal ännu inte gåtts genom.


Tabell 17:

Carl Eriksson Malm (från tabell 16). Var född i Söderhamn och 62 år gammal 1744, samt enligt egen utsago soldat åren 1711-1719 (Uppsala landskansli AIb:96, 21/5 1744). Sedermera borgare och hovslagare i Öregrund, nämnd där 1736-1740 (mtl) men samtidigt bosatt på Stentorpet i Sala lfs (AI:4 sida 440).
Gift tidigast 1719 med Maria Jönsdotter, död 11/5 1744 i Sala stad (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744; Uppsala landskansli AIb:96, 21/5 1744). Syster till borgaren Elias Jönsson Norman i Sundsvall, vars hustru Catharina Lille, tabell 6, omtalas vara Sigrid Malms [ingifta] moster (1747:års dombok enligt en forskaruppgift, dock med oklar källhänvisning).
Kända barn, av vilka en son och fyra döttrar levde än vid moderns bortgång:
a/ Elias Malm, som var 23 år gammal 1744 (Uppsala landskansli AIb:96, 21/5 1744). Gift 30/11 1742 i Sala lfs med Brita Håkansdotter, som var 17 år gammal 1744.
b/ Sigrid Malm, som var 18 år gammal 10/3 1740 (Tensta C:2), Se tabell 18.
c/ Helena Malm, född 13/9 (döpt 14/9) 1725 i Persbo, Tärna sn. Dopvittne 15/10 1745 i Roslags-Kulla sn.
d/ Johan Malm, född 17/5 (döpt 19/5) 1730 i Tärna sn. Död 25/8 (bg. 27/8) 1730 i Örlinge, Möklinta sn. Vid dopet i Tärna stod en moster, pigan Karin Jönsdotter fadder.
e/ Maria Malm, död 10/10 (bg. 13/10) 1799 i Borgvik sn vid 76 års ålder. Enligt dödbok född i Möklinta sn. Hon hade födelseåret 1730 (Nyed AI:1a sida 13)  Möjligen identisk med Sigrid Malms icke namngivna tolvåriga syster år 1744 (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744). Maria var tvenne gånger gift, sista gången med hovslagaren och glashandlaren Peter Faltin, född 1734 (Nyed AI:1a sida 13), som överlevde sin hustru.
f/ Engla Malm, född 11/9 (döpt 15/9) 1738 i Kivsta, Kila sn. Död 7/1 (bg. 14/9) 1739 i Möklinta sn.
g/ NN (dotter) Malm, levde än vid moderns bortgång (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744).


Tabell 18:

Sigrid Malm
(från tabell 17). Var 18 år gammal 10/3 1740 (Tensta C:2). Död mellan 1763 och 1768 (generalmönsterrullor för maken).
Utomäktenskapligt förhållande med häktmakaren Gert Henriksson Wennergren från Hjo som var borgare i Nyköping (Norundas dombok 9/6 1740). Enligt forskaruppgift blev Gert soldat vid Hamiltonska regementet från och med maj 1748, och död 29/8 1752.
Gift 30/11 1742 i Sala lfs med sin tremänning Nils Jonsson Flinta, från Bergsjö sn. Död (bg. 7/7) 1782 i Högsby sn 60 år gammal. Artillerihantlangare från 23/8 1743, som nr 46 vid major Magnus Daniel Lilliesvärds kompani vid Artilleriregementet i Stockholm. Erhöll avsked därifrån 24/9 1771 (generalmönsterrulla). Son till soldaten Jonas Persson Flinta och Anna Nilsdotter Lille i Bergsjö sn, se tabell 5.
Barn:
uä/ Anna Lena Gertsdotter, född 10/3 (döpt 12/3) 1740 i Stora Källbo, Tensta sn. Hon förefaller vara identisk med Anna Catharina Flinta, död 23/4 (bg. 26/4) 1810 i Hedesunda sn vid 70 års ålder. Först trolovad med Petter Anthonii från Stockholm. med vilken hon fått ett utomäktenskapligt barn Petter, född 4/11 (döpt 6/11) 1768 i Norrbärke sn. Gift 29/4 1770 i S:ta Katarina fs i Stockholm med sin fyrmänning tillika salpetersjudaren och utridaren, sedermera borgaren och glashandlaren i Öregrund Daniel Ramström, död 10/5 (bg. 13/5) 1810 i Hedesunda sn vid 69 års ålder. Son till Johan Ramström och Maria Malm, se tabell 3.
a/ Carl Flinta. Var dräng hos Jonas Engmark i Sundsvall år 1761-1762 (DII:1 sida 171) och senast 1766 vid Artilleriregementet i Stockholm. Senare glasförare. Gift 7/6 1766 i Svea livgardes södra bataljons fs med Catharina Hansdotter,
b/ Anna Maria Flinta, född 14/10 (döpt 15/10) 1745 i Lilla Näset, Roslags-Kulla sn. Noteras 21/9 1766 (Svea livgardes södra bataljons fs AII:2 sida  257). Gift 1/9 1769 i Alunda sn med sin fyrmänning, salpetersjudaren Anders Starck,  född 1739 (Sundsvall DII:1 sida 163; Torshälla AI:3a sida 104). Se mer under tabell 3.
c/ Jonas Flinta, född 26/1 (döpt 28/1) 1749 i Rengsjö sn. Död ung.
d/ Jonas Flinta, född 5/7 (döpt 8/7) 1750 i Vansäter, Söderala sn.
e/ Adolf Flinta, född 8/2 (döpt 9/2) 1753 i Västerlövsta sn. Död 20/4 (bg. 25/4) 1809 i Knutby sn. Var soldat och glasförare. Bosatt i Södertälje. Gift med Anna Margareta Bergman, född 22/9 (döpt 23/9) 1753 i Vidbo sn, under föräldrarnas resa till Frösö skans.
f/ Ulrika Lovisa Flinta, född och döpt 1/12 1755 i Arbrå sn. Död (bg. 9/5) 1756 i Kolsta, Odensala sn i en ålder av 5 månader och 5 dagar.


Tabell 19:

Per Andersson Kartman (från tabell 1). Död natten mellan 10 och 11/5 samt begravd efter 14/9 1708 (dombok). Avlade borgareeden  6/5 1696 (dombok). Nämnd 1697-1708 (mtl).
Gift mellan 16/3 1696 och 10/3 1697 (mtl) med Gloria Vidriksdotter (dombok 29/12 1706). Gloria levde än 6/3 1722 och saknades 15/1 1723, men var emellertid död före 11/3 1724 (mtl). Hon bodde under sitt änkestånd hos Erik Haraldssons hushåll (AI:1 sida 83v).
Barn:
a/ Catharina Kartman. Dotter i hushållet 1718-1722 och 1724 (mtl). Se tabell 20.
b/ Margreta Kartman, född 23/10 (döpt 29/10) 1705 i Stöde sn. Hon kan möjligen vara den andra av framlidna hustrun Glorias två döttrar i 1724:års mtl.

Not: Ur Sundsvalls domböcker finns noteringar om att Erik Haraldsson var gift med borgaren Hans Halvarssons dotter Märit, och avlade borgareeden 20/2 1704. Märit hade en äldre halvbror Jonas Olofsson Thunberg (22/3 1709) vars son Olof Thunberg (7/1 1711) kom att bli gift med Jonas Tanbergs dotter Barbro, se not under tabell 20.


Tabell 20:

Catharina Kartman (från tabell 19). Död 1782 i Sundsvall (gravöppning m.m. 28/8, LI:2 sida 320). Nämnd 1735-1737 (mtl).
Gift första gången mellan 17/12 1724 och 8/1 1726 (mtl) med Jonas Tanberg, som var 12 år gammal 1714 (AI:1 sida 82v) och död 1735 i Sundsvall (bg. 16/3; LI:1 sida 32). Handelsman, nämnd 1722-1734 (mtl). Se nedanstående not.
Gift andra gången 23/7 1737 i Selånger sn med Erik Cranström, död 1788 i Sundsvall (själaringning 28/11, bg. 2/12; LI:3 sida 113, 119). Handelsman och sedermera vaktmästare, nämnd från 1738 (mtl).
Barn (oviss åldersordning):
1a/ Gloria Tanberg, död 1727 i Sundsvall (peng till kyrkan 16/9, LI:1 sida 6).
1b/ Jonas Tanberg, född 1730. Död 1/4 1805 i Sundsvall (AI:2a sida 203). Noteras första gången 17/5 1747 (DII:1 sida 129). Satinvävare (DII:1 sida 256). Gift 1759 före 11/4 (DII:1 sida 251b) med Cecilia Sundberg, född 1726. Död 1803 i Sundsvall (bg. 18/9; LI:3 sida 235, 239).
1c/ NN (dotter) Tanberg, död 1732 i Sundsvall (bg. 30/12; LI:1 sida 18),
1d/ NN (dotter) Tanberg, död 1743 i Sundsvall (bg. 13/2; LI:1 sida 96).
2e/ Nils Cranström. noterades första gången 29/3 1752 och flyttade till Stockholm efter 1/9 1756 (AI:1 sida 164, DII:1 sida 129).
2f/ Brita Catharina Cranström, noterades första gången 1/9 1756 och flyttade till Stockholm efter 2/7 1760 (DII:1 sida 129).
2g/ NN (son) Cranström, dödfödd 1742 i Sundsvall (bg. 21/2; LI:1 sida 86).
2h/ Christina Cranström, noterades första gången 2/7 1760 och än 4/3 1764 (DII:1 sida 129).


Not: Eftersom flera kopplingar finns till familjen Tanberg har jag valt att låta den ingå i undersökningen.


Jonas Tanberg, var 44 år gammal 1714 och död 1721 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Skalmejblåsare vid Jämtlands dragonregememte, erhöll avskedspass därifrån 14/1 1707 och avlade borgareeden 23/11 1708 (dombok). Handelsman i Sundsvall, nämnd där 1710-1720 (mtl).
Gift första gången med Kerstin Jonsdotter Lustig. Dotter till Jon Eriksson Lustig (dombok 12/9 1702).
Gift andra gången mellan 11/3 1708 och 23/1 1709 (mtl) med Brita Nilsdotter Sundberg, som var 32 år gammal 1714. Död 1764 i Sundsvall (bg. 12/6; LI:2 sida 46). Rådman Nils Sjulssons dotter.
Barn:
1a/ Barbro Tanberg, född 15/1 (döpt 18/1) 1697 i Sunne sn. Död (bg. 24/8) 1697 i Sunne sn.
1b/ Barbro Tanberg, var 14 år gammal 1714 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Död 1774 i Sundsvall (gravöppning m.m. 4/4; LI:2 sida 209). Gift mellan 11/2 1719 och 17/2 1720 (mtl) med borgaren Olof Thunberg, som var 15 år gammal 1714 (AI:1 sida 80v). Död 1769 i Sundsvall (gravöppning m.m. 10/6; LI:2 sida 98). Se not under tabell 19.
1c/ Jonas Tanberg, var 12 år gammal 1714 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Se ovan.
1d/ Nils Tanberg, född 20/3 (döpt 23/3) 1702 i Frösö sn. Död (bg. 18/10) 1702 i Frösö sn.
1e/ Nils Tanberg, född 9/9 1703 (döpt 12/9) i Frösö sn. Död (bg. 19/4) 1747 i Adolf Fredrik fs i Stockholm. Handelsman i Sundsvall, nämnd där 1741-1747 (DII:1 sida 193; mtl). Gift (lysning 10/9 1738 i Maria fs) med Catharina Drake, död 1783 i Sundsvall (gravöppning m.m. 16/2; LI:2 sida 324).
1f/ Brita Tanberg, född 8/1 (döpt 14/1) 1706 i Sunne sn. Död (bg. 10/3) 1707 i Frösö sn.
2g/ Jöns Tanberg, död 1756 i Sundsvall (bg. 4/6; LI:1 sida 204). Stadsnotarie och kassör, sedermera rådman. Nämnd från 1737 (mtl). Gift 1744 i Sundsvall (peng till kyrkan 22/1; LI:1 sida 114) med änkan Anna Margareta Gran (DII:1 sida 36). Död 1773 i Sundsvall (gravöppning m.m. 19/2; LI:2 sida 163).
2h/ Petter Tanberg, bodde hemma 1730 (Sundsvall AI:1 sida 82v). Död mellan 24/3 1741 (dotterns dop i Maria fs) och 12/7 1743 (bou efter svärmodern). Handelsman i Stockholm. Gift 2/12 1739 i Maria fs med Catharina Margareta Stangenberg, död 13/4 (bg. 17/4) 1787 i Maria fs i en ålder av 78 år och 4 veckor.


Fosterdotter (första hustruns systerdotter) Kerstin Eliasdotter från Sala. Var 14 år gammal 1702 (dombok 12/9 1702) och 28 år gammal 1714 (AI:1 sida 81v). Möjligen gift mellan 22/1 1712 och 16/1 1713 (mtl) med Jonas Jönsson Qvick, som var 22 år gammal 1714. Jonas var son till Jöns Persson Qvick, samt avlade borgareeden 30/4 1712 (dombok). Nämnd 1712-1720 (mtl). Makarna flyttade ut från Sundsvall år 1727 (AI:1 sida 81v).

Med tanke på orten Sala och namnet Elias, så kanske Kerstin Eliasdotter går att koppla ihop med syskonparet Elias Jönsson Norman, tabell 6, och dennes syster Carl Malms "här å orten upfödda" hustru Maria Jönsdotter (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744)...?   

Dessutom, var Jonas Tanberg d.ä. en svåger till Erik Jonsson Lustig från tabell 9, måtro...?

321
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-10-24, 19:53 »
Noteringar av särskilt intresse från Sundsvalls domböcker för åren 1680-1699 och 1701-1713:


9/9 1682 (AID: v421959.b3280.s322): Mässingsmeden Anders Olofsson, som sedan sommaren uppehållit sig här i landsorten, kunde inte på begäran uppvisa sitt pass utfärdat av överste Ulfsparre i Jämtland och får plikta med två dygn i stadsfängelset.

2/5 1683 (AID: v421960.b2770.s268): Anders Olofsson Mässing [AOM] avlägger borgareed. Löftesmän: Erik Eriksson skräddare och Olof Andersson krukmakare.

5/5 1684 (AID: v421961.b3390.s329): Borgaren AOM mot Olof Olofsson Ström om landsköp, blir stadens utridare.

 9/10 1684 (AID: v421961.b3550.s345): Borgaren och utridaren AOM om landsköp.

13/5 1685 (AID: v421962.b4310.s423): AOM och hans son Jon vittnar i ett mål.

26/4 1686 (AID: v423998.b190.s12): Jon Andersson Mässing [JAM] avlägger borgareed, och blir tillsagd att bosätta sig i staden. Löftesmän: Hans Halvarsson och Anders Jonsson Liten.

29/4 1686 (AID: v423998.b210.s14): Hans Halvarsson åter sig att bli god man för AOM, och Anders Jonsson Liten likaså för JAM under deras frånvaro.

13/2 1689 (AID: v424001.b6520.s644): Borgerskapet föreslår flera namn, däribland JAM, som kan komma på tal att bli fördubblingsbåtsmän.

30/4 1692 (AID: v421969.b4160.s406): Pål Andersson Mässing [PAM] och Nils Hansson Lille [NHL] avlägger borgareed. Löftesmän för PAM: Anders Jonsson Liten och Per Eriksson Staf. Löftesmän för NHL: Olof Andersson och Jöns Larsson Birstad.

29/4 1693 (AID: v421971.b3510.s343): NHL förordnas till kämnär under kommande året.

28/4 1694 (AID: v421973.b3230.s316): Mässingsmederna och borgarna AOM, JAM, NHL och PAM åläggs att skaffa gode män under deras frånvaro: Hans Jönsson Edhe för AOM, Olof Sundberg för JAM och Olof Zackrisson för NHL.

10/9, 17/9, 22/9 1694 (AID: v421973.b3350.s328): JAM inblandad i ett slagsmål.

3/5 1695 (AID: v421974b.b5910.s582): Rådmannen Jöns Holmer säger upp sitt borgensåtagande för Pål Andersson Malm [härmed framträder släktnamnet för första gången] liksom Hans Edhe för AOM, och Olof Sundberg för JAM. Dessa åläggs att skaffa sig nya gode män.

16/9 1695 (AID: v421974b.b6050.s596): JAM, frånvarande, åberopas att vittna om ett slagsmål på stadskällaren.

30/4 1696 (AID: v421976.b6220.s614): PAM förordnas till kämnär under kommande året.

2/5 1696 (AID: v421976.b6230.s615): Borgarna och mässingsmederna NHL, JAM och PAM ges en föreläsning om förordningar rörande "anständiga" handelsresor till åtskilliga orter.

6/5 1696 (AID: v421976.b6240.s616): AOM överlåter, på grund av ålderdomsbräcklighet, sitt burskap till sin son Per Andersson. Löftesmän: JAM, NHL och PAM, men då samtliga befinner sig på resande fot så träder borgarna Per Eriksson Staf och Jöns Gullicksson in istället.

12/5 1696 (AID: v421976.b6260.s618): Samtliga fem mässingsmeder erhåller respass.

21/4 1697 (AID: v421979.b4970.s490): JAMs stämning rörande en lada stöter på motgång.

11/9 1697 (AID: v421979.b5140.s507): PAM hade under en resa blivit slagen av sin bror GA, som även skällt på PAMs hustru för en hora och tjuv. Dragonen Vidrik Våghals åberopas till vittne, dock frånvarande varför målet får skjutas upp.

2/5 1698 (AID: v404245.b300.s47): AOM bötar för resterande påskmål.

4/5 1698 (AID: v404245.b310.s49): Fortsättning på målet med fördjupande detaljer. PAMs hustru namnges här Kerstin Söffringsdotter. GA har en icke namngiven hustru, Deras bror JAM och svåger NHL. Domutslag.

9/5 1698 (AID: v404245.b340.s55): Samtliga mässingsmeder åläggs reseförbud från staden fram tills att dessa leverar sina mantalspenningar och andra utlagor. AOM förekommer här sista gången.

11/5 1698 (AID: v404245.b350.s57): NHL bötar efter att ha skjutit åtskilliga skott med en bössa på stadskällaren föregående måndagsafton.

16/5 1698 (AID: v404245.b360.s59): Mässingsmederna JAM, NHL och Per Andersson erhåller respass ut ur staden. Per Eriksson Staf står i god för JAM.

9/5 1698 (AID: v404245.b350.s57): PAM köpt en gård av Lars Sigfridssons sterbhus, första uppbudet. 18/6: Tredje uppbudet. 14/9: Anhåller om fastebrev. 8/10: Beviljas.

16/11 1698 (AID: v404245.b480.s83): Per Andersson Mässing, tillfälligt frånvarande, kallas till Torsåkers härads ting den 2/12 gällande ett bedrägligt hästbyte med bonden Per Olofsson i Sunnanå i Ovansjö socken.

27/2 1699 (AID: v404245.b650.s19): Borgaren Jöns Gullicksson, som står i borgerlig caution för Per Andersson Mässing vilken trätt i sin fader AOMs ställe, måste i Pers frånvaro pröjsa för AOMs resterande mantalspenning och vretskatt till stadskassören. Samma sak för Per Eriksson Staf i JAMs frånvaro.

17/4 1699 (AID: v404245.b780.s45): Per Andersson Mässing kallas på nytt till Torsåkers härads ting den 7/6 med det uppskjutna fallet om hästbyte. Pers bröder JAM och PAM åläggs att se till att Per faktiskt beger sig till det aktuella tinget.

8/5 1699 (AID: v404245.b820.s53): Gabriel Andersson [GA] avlägger borgareed. Löftesmän: Jöns Holmer och Gabriels broder JAM. Vid samma tillfälle beviljas svågrarna GA och NHL förlikning i något trätomål. Vidare, under mässingsmedernas frånvaro, står Hans Edhe i god för NHL, Jonas Thunberg för PAM, Olof Jakobsson för Per Andersson Kartman [PAK], samt Per Mårtensson för JAM.

9/12 1699 (AID: v404245.b1000.s89): Jonas Thunberg köpt en gård av JAM, andra uppbudet.

29/4 1701 (AID: v494165a.b1290.s122): Rådmannen Nils Sjulsson köpt en gård av PAM, köpeskrift 4/5 1699, första uppbudet.

13/5 1701 (AID: v494165a.b1420.s135): NHL köpt en halv gård av sin svärmoder Karin Persdotter, och svågrar GA och PAK. Köpeskrift 2/5 1701, första uppbudet. 8/6: Andra uppbudet.

2/11, 4/11 1701 (AID: v494165a.b1760.s169): PAKs piga Johanna Jonsdotter, som tidigare varit i tjänst hos GA. Johannas mor Dordi Larsdotter.

19/4 1702 (AID: v494166.b1530.s144): NHLs gårdsköp, tredje uppbudet.

28/4 1702 (AID: v494166.b1570.s148): Borgarna och mässingssmederna JAM, PAM, GA, PAK och NHL krävs på svar om var dessa bevistat gudtjänster under frånvaron.

12/9 1702 (AID: v494166.b1760.s166): Skalmejblåsaren Jonas Tanberg besvärar sig över PAK för att denne inhyser Tanbergs hustrus 14-åriga systerdotter, tillika fosterdotter sedan 7 1/2 år tillbaka, Kerstin Eliasdotter från Salberget. PAK säger sig ha gjort det på begäran av flickans morfader Jon Eriksson Lustig. Domslut: Kerstin återbördas till Tanberg.

12/9 1702 (AID: v494166.b1770.s167) PAMs piga Brita Jönsdotter, som tidigare varit i tjänst hos NHL.

13/9 1702 (AID: v494166.b1770.s167): PAK vittnar om ett slagsmål på stadskällaren.

3/1 1703 (AID: v404245.b1050.s2): NHL och hans hustru Sigrid Andersdotter över pigan Brita Jönsdotter.

3/1 1703 (AID: v404245.b1070.s4): JAM besvärar sig över GAs piga Johanna Jonsdotter som öst många skällsord mot JAMs hustru Karin Henriksdotter.

3/1 1703 (AID: v404245.b1070.s4): Borgarna PAM och NHL drar en streck över någon gammal skuld.

22/4 1703 (AID: v404245.b1250.s22): PAK inblandat i ett slagsmål och uppnår förlikning. Bekräftas av saköreslängden (AID: v404245.b1560.s53).

23/4 1703 (AID: v404245.b1260.s23): Ambjörn Ambjörnsson Falk avlägger borgareed. Löftesmän: Per Tomasson, PAM och Halvar Olofsson.

23/4 1703 (AID: v404245.b1270.s24): PAM säger upp sitt burskap och flyttar till Söderhamn.

2/5 1704 (AID: v404245.b1840.s24): Bröderna GA och PAK i slagsmål över ett gårdsköp.

7/5 1704 (AID: v404245.b1890.s29): PAK får överta en kålhage efter framlidne Lars Helsing.

11/5 1704 (AID: v404245.b1930.s33): JAM om Per Hansson snickares gård.

14/5 1704 (AID: v404245.b1970.s37): Per Tomasson påtar sig att stå i fullkomlig caution för mässingdragaren Ambjörn Falk under dennes frånvaro.

18/5 1704 (AID: v404245.b1970.s37): Svågrarna NHL och GA oeniga rörande omvårdnad av åldriga modern respektive svärmodern, hustru Anna Bengtsdotter som har sin släkt, däribland två ytterligare döttrar bosatta söderut.

9/9 1705 (AID: v404245.b2780.s51): Ambjörn Falk besvärar sig mot sin svåger NHL som lockat över till sig Falks piga Barbro Mårtensdotter.

18/4, 28/4, 30/4 1706 (AID: v404245.b3290.s20): JAMs son Henrik Jonsson pekas ut som fader till flickebarnet Margareta född 24/9 och döpt 26/9 1705 i Bölan, Enånger sn (C:1 sida 38). Dess moder Lisbeta Christiersdotter ifrån Björkö i Österbotten. Henrik frikänns dock från faderskapet, varpå misstanken istället riktas mot en tremänningssoldat Per Pålsson Stadig i Klångsta i Hälsingland och målet överförs till vederbörligt forum.

25/4 1706 (AID: v404245.b3330.s24). Anders Jonsson Malm [AJM] avlägger borgareed. Löftesmän: Hans fader JAM och Erik Eriksson.

17/5 1706 (AID: v404245.b3440.s35): Svågrarna NHL och GA når förlikning om en skuld.

29/12 1706 (AID: v404245.b3780.s69): JAM besvärar sig över sin broder GA, som överfallit och öst många skällsord mot hans hustru Karin Henriksdotter. JAMs broder PAK Anderssons hustru Gloria Vidriksdotter, liksom GAs hustru Maria Hansdotter omnämnda i målet.

24/4 1707 (AID: v404245.b4130.s33): PAK och AJM part i ett mål.

1/5 1707 (AID: v404245.b4180.s38): Nya löftesmän för Ambjörn Falk: NHL, PAK och AJM. Samtliga erhåller respass till Arboga den 30/5.

27/11 1707 (AID: v404245.b4580.s78): Mässingsmederna AJM och Ambjörn Ambjörnsson bör, på grund av olaglig handel och landsköp, bliva soldater.

13/1 1708 (AID: v404245.b4640.s2): NHL, Ambjörn Falk och AJM beviljas respass till Hedemora. Hans Elofsson blir löftesman för NHL, och Per Tomasson för Falk och AJM.

14/4, 15/4 1708 (AID: v404245.b4810.s19): Nils Lille part i ett mål.

22/4 1708 (AID: v404245.b4870.s25): AJM mot NHL om någon skuld.

11/5, 13/5, 12/9 (AID: v404245.b4920.s30): PAK dräpt till döds av Ambjörn Falk, som åberopar nödvärn efter ett hetsigt slagsmål natten melan 10 och 11/5. PAKs brorson AJM. Rättens utslag blir att Svea Hovrätt bör skäligen pröva huvuvida Ambjörn Falk skall dömas ifrån livet eller icke.

28/5 1708 (AID: v404245.b5030.s41): AJM besvärar sig över skomakaren Måns Gustafssons söner Erik och Gustaf som kört ned AJMs hästar i en tjärn.

1/6, 6/6 1708 (AID: v404245.b5030.s41): AJM och NHL erhåller respass till Köping stad. Löftesman för AJM blir Per Tomasson, och för NHL Elias Andersson. Fem riksdaler silvermynt ställs i pant, som förverkas ifall de inte är åter i staden senast mitten av augusti.

12/9 1708 (AID: v404245.b5180.s56): AJM och Nils Jonsson Ström från Söderhamn påtar sig att gå i fullkomlig borgen för, samt betala alla de böter som Ambjörn Falk tilldömts genom hovrättens dom från den 19/6 samma år.

14/9 1708 (AID: v404245.b5200.s58): NHL anhåller om att hans svåger PAK bör få en begravning, vilken beviljas av rätten.

24/4 1709 (AID: v404246.b540.s48): På grund av skulder uppbjuds NHLs och änkan hustru Gloria Vidriksdotters gårdar, jämte några av deras lösören, till auktion.

1/9, 27/10, 6/11, 1/12, 20/12 22/12 1709; 17/3 och 19/3 1710 (AID: v404246.b780.s72): Änkan, hustru Maria Hansdotter stämmer drängen Mickel Olofsson Röde, sedermera Rönqvist, för en påstådd äktenskapshandel som Mickel dock nekade till. Den resulterade i ett lägersmål eftersom Mickel rått Maria med barn. Marias svåger PAM i Söderhamn. Domutslag. Mickel är köpman i Stockholm enligt annan notis från 27/10 1712 (AID: v404246.b3610.s82).

27/4, 7/5 1710 (AID: v404246.b1460.s31): AJM besvärar sig mot NHLs dotter Anna Lille som kallat AJMs hustru Karin Jonsdotter för en tjuv. Målet rörde en stöld i Attmars socken, varför saken får hänskjutas till vederbörligt forum.

7/5 1710 (AID: v404246.b1530.s38): Handelsmannen Jonas Tanberg köpt hustru Maria Hansdotters gård. Köpeskrift 6/5 1710, första uppbudet. 14/5: Andra uppbjudet. 25/5: Tredje uppbudet.

11/5 1710 (AID: v404246.b1570.s42): NHL uppsäger sitt burskap, och lämnar staden för att försöka söka lyckan på annan ort.

18/5 1710 (AID: v404246.b1590.s44): Borgaren Mickel Öberg rörande PAK tomt.

322
Planting / SV: Michelssons Plantting
« skrivet: 2020-10-23, 19:29 »
Per: Enligt mtl för Piteå stad var Erik Mickelsson borgmästare åren 1647-1649. Han efterträdde Olof Jonsson (Sundell) och efterträddes i sin tur av Mårten Olofsson.


Karl Göran: Så intressant! Michael Eriksson Planting var tidigare (1669) furir vid Upplands regemente.

Rullor 1620-1723 PersonReg:11 (1620-1699) Bild 471 (AID: v793068.b471, NAD: SE/KrA/0022)

Michaels kollega, löjtnanten Erik Johansson Planting, som tjänade åren 1670-1686, återfinns icke i släktträdet men måste ändå passa in någonstans.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Planting-Bergloo_nr_628

323
Tack för ditt påpekande, Paul! Jag bläddrade för snabbt och drog förhastade slutsatser. Jakob Krumhorn var vid sin andra vigsel "... fordom Ryttmästaren vid wälb:ne sal. öfwerst. Reenskiöltz Regemente ...". 

Katarina (A, AB) CI:4 (1685-1692) Bild 208 / sid 405 (AID: v86981.b208.s405, NAD: SE/SSA/0009)

Den lilla detaljen "sal." missade jag. Så istället för Carl Gustaf Rehnskiöld (1651-1722) vid Riksänkedrottingens livregemente till häst, handlar det alltså om dennes äldre broder, översten Axel Rehnskiöld (1649-1677).  :-[

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rehnski%C3%B6ld_nr_270#TAB_5

324
Planting / SV: Michelssons Plantting
« skrivet: 2020-10-23, 12:19 »
Redan 2012 skrev jag i en annan tråd att Erik Mickelsson Planting har en bror Petter Mickelsson i Stockholm:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=14317.msg212220#msg212220

Källan är volymen EIIb:1 i serien "Piteå stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv" som förvaras i Härnösands landsarkiv. Med en skrivelse från landshövdingen Graan i Umeå, daterad 20/12 1653, bifogas en räkning från Stockholm. Däri framgår att Erik dött 9/12 1652 hos brodern Petter, som låtit begrava honom den 19/12 samma år. Jag har sökt bland stadens församlingar utan napp, och misstänker antingen Klara fs (Norrmalms västra) eller Skeppsholm fs (Östermalm) som bägge saknar kyrkoräkenskaper för aktuell tid.

Eriks hustru härstammade från Kalix prästgård enligt Torneå stads dombok 23/4 1687.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=52833.msg781188#msg781188

Ifall familjen Planting bott i Stockholm tidigare, så vore sonen Anders väl inte norrlänning - eller hur?


Tillägg: Det fanns två Per Mickelssöner inom Norrmalms västra del år 1652. Den ene var kammarskrivare (sida 75, nr. 41) och den andre kammarförvaltare (sida 77, nr. 64).

Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:4:1 (1652) Bild 41 / sid 75 (AID: v367092a.b41.s75, NAD: SE/SSA/003106)

325
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Var föddes Anders Broman?
« skrivet: 2020-10-23, 00:47 »
Jag har inget ytterligare att tillföra utöver vad som redan framgår av sida 756 i "Skellefteå socken 1650-1790" : 

"Anders Broman (1691-1763) var andre trumslagare 1732-34 då han fick avsked p.g.a. sjuklighet. Han var gift med Anna Caspersdotter Schultz (1678-1765). Makarna hade flyttat in till socknen 1729. Makarna hade barnen pigan Anna Britta (1719-1808) som flyttade ut ur socknen 1751 och dog i Umeå socken, Magdalena f. 1724 och Casper (1724-1800) som flyttade till Piteå socken 1747. År 1733 hade prosten Petrus Anzenius låtit riva ner några smärre hus och bodar som tillhörde trumslagaren Broman och som stod på Kyrkobordets mark. Detta skedde utan uppsägningstid och Anzenius hade låtit vräka ut möblerna och skymfat Bromans hustru. Anzenius blev anmäld för landshövdingen och blev dömd till stora böter. Makarna flyttade 1756 till Pitholm 21 i Piteå socken, där sonen Casper var gift. Broman titulerades även avskedad ryttare och var ryttare 1717-26 vid Hennes kungliga majestäts livregemente till häst och livkompaniet på rote 111 för Broby i Funbo socken i Uppland. Anders uppges vid generalmönstringen 1719 vara född i Västerbotten och i Piteå dödbok sägs att han är född i Skellefteå. Han hade varit tjänare på Broby hos landshövdingen Ture Bielkes änka. Dottern Anna Britta uppgavs 1808 vara 100 år gammal och född i Närke. Hon titulerades piga och fattighjon."

Och eftersom Ulf Lundströms bok saknar närmare uppgifter om Bromans ursprung, så lär det bli (mycket) svårt att komma någonvart.

326
Planting / SV: Michelssons Plantting
« skrivet: 2020-10-23, 00:26 »
Regementspastorn Erik Planting var son till tullskrivaren i Torneå Anders Planting, som i sin tur var son till landssekreteraren, sedermera borgmästaren i Piteå Erik Mickelsson Planting. Anders Planting hade en bror, rådmannen i Torneå Petter Planting. Jag har ännu inte undersökt om denna ätt kan ha samma ursprung som adliga Planting-Bergloo.

327
Här kommer en relativt snabb sammanställning om vad som verkar röra sig om två skilda släkter...?


KRUMHAAR:

Hans Krumhaar från Halberstadt, död (bet. datum juni) 1664 i Tyska fs. Logarvare.
Gift första gången 30/11 1654 i Tyska fs med änkan Anna Scheele från Zerbich aus Meissen. Död (bet. datum 17/1) 1659 i Tyska fs. Hon var tidigare gift 30/11 1647 med logarvaren på Munklägret Andreas Kunert, död (bet. datum 3/1 1654) i Tyska fs.
Gift andra gången 7/8 1659 i Tyska fs med Margareta Bolman, döpt 27/10 1639 i Tyska fs, Död (bg.31/5) 1713 i Kungsholm fs. Hon blev senare omgift före 26/10 1673 (Kungsholm CI:1 sida 23) med logarvaren Bertil Kröger, som troligen var Daniel Krögers son från Gävle. Död (bg. 1/12) 1706 i Kungsholm fs.
Barn:
1e/ Jacob Krumhaar, döpt 19/12 1656 i Tyska fs. Se nedan.
2f/ Caspar Krumhaar, döpt 11/5 1660 i Tyska fs.
2g/ Anna Catharina Krumhaar, döpt 18/2 1663 i Tyska fs.
2h/ Hans Jacob Krumhaar, döpt 1/11 1664 i Tyska fs.

Jacobs styvsyskon på mödernet:
a/ Johannes Kunert, döpt 3/10 1648 i Tyska fs. Död ung.
b/ Andreas Kunert, född 1649 i Tyska fs (CI:1a sida 320). Död ung.
c/ Daniel Kunert, döpt 17/8 1651 i Tyska fs. Omnämnd i bouppteckningen 1/8 1668 efter morbrodern Christopher.
d/ Jeremias Kunert, döpt 11/12 1653 i Tyska fs. Död ung.

Jacobs styvmor hade i hennes senare gifte med Bertil Kröger åtminstone en dotter. Möjligen kan ytterligare barn ha funnits innan dopbokens påbörjande 16/10 1672:

i/ Elisabeth Kröger, döpt 5/9 1675 i Kungsholm fs. Bodde hemma än 10/3 1697 (AIa:1 sida 141).


Bouppteckning efter Anna Scheele 7/7 1659: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:4 (1659-1664) Bild 1490 / sid 140 (AID: v161548.b1490.s140, NAD: SE/SSA/0145a)

Svåger Daniel Scheele. Logarvare. Gift 9/4 1643 i Tyska fs med Catharina Knutsdotter från Pedersöre sn i Österbotten.

Svåger Martin Scheele, död (bet. datum i nocember) 1665 i Tyska fs. Omnämnd liksom "dess medarvingar från Österbotten" i bouppteckningen efter brodern Christopher.

Svåger Christopher Scheele, död (bet. datum) 21/4 1668 i Tyska fs. Logarvare.

Bouppteckning efter Christopher 1/8 1668: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:10 (1668) Bild 1420 / sid 1333 (AID: v222294.b1420.s1333, NAD: SE/SSA/0145a)


Jacob Krumhaar (från ovan), döpt 19/12 1656 i Tyska fs. Död (bg. 22/5) 1701 i Kungsholm fs [här kallad Krumhorn]. Logarvare.
Gift 17/8 1680 i Tyska fs med Catharina Storm, döpt 12/10 1655 i Tyska fs. Dotter till karduansmakaren Engel Engelsson Storm och Maria Blom.
Barn:
a/ Anna Maria Krumhorn, döpt 27/4 1681 i Tyska fs. Död 16/2 1718 (bou). Gift med myndrängen Olof Persson Kuse, död 19/7 1717 (bou).
b/ Hans Krumhorn, döpt 25/10 1682 i Tyska fs. Ryttare. Gift 19/7 1703 i Riddarholmen fs med Dordi Eriksdotter Giedda.


Bouppteckning efter Anna Maria Krumhorn och hennes man 25/2 1718: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:85 (1718) Bild 6010 / sid 583 (AID: v222388.b6010.s583, NAD: SE/SSA/0145a)


KRUMHORN:

Jakob Krumhorn. Soldat åren 1676-1678 (löneavräkning). Reformerad ryttmästare vid Mårten Lindhielms värvade svenska kavalleriregemente (till häst) enligt en mönsterrulla daterad Burlöv den 21/5 1678. Jakob blev därefter ryttmästare vid Carl Gustaf Rehnskiölds kompani vid änkedrottningens livregemente till häst.
Gift första gången med Catharina Magnusdotter, död ca 1688.
Gift andra gången (lysning 28/6; CI:4 sida 404) 1690 i Katarina fs med änkan Sara Danielsdotter Lillberg.
Barn (oviss åldersordning):
1a/ Catharina Krumhorn. Gift första gången 27/8 1695 i Tyska fs med hovslagaren Jacob Fischer, som stupade 1709 vid Poltava. Gift andra gången 2077 1712 i Katarina fs med sporrmakargesällen Jakob Johansson Näbell från Hamburg.
1b/ Jakob Krumhorn. Korpral. Gift 9/4 1711 i Hedvig Eleonora fs med Magdalena Persdotter Biure.
1c/ Carl Gustaf Krumhorn, döpt 14/3 1686 i Maria fs (enbart Carl i dopboken).
1d/ Magnus Krumhorn. Fältväbel vid Albedyhls dragonregemente, kornett därstädes 9/3 1708 och stupade 15/6 1709 vid Staro Senschary (Lewenhaupts "Karl XII:s officerare").
2e/ Magdalena Krumhorn, döpt 12/10 1690 i Katarina fs.
2f/ Margareta Krumhorn, döpt 13/11 1692 i Katarina fs.
2g/ Anna Maria Krumhorn, döpt 19/6 1698 i Katarina fs.

Källor i urval:
Kammarkollegiet; Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/92, bildid: A0066861_00007

Rullor 1620-1723 1678:3 (1678) Bild 1890 / sid 621 (AID: v751611.b1890.s621, NAD: SE/KrA/0022)

Rullor 1620-1723 1678:12 (1678) Bild 960 / sid 91 (AID: v751620.b960.s91, NAD: SE/KrA/0022)

328
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2020-09-27, 06:18 »
Enligt en tidigare notis från den 11/2 samma år så befann borgmästaren Backman sig i svågerskap med landsskrivaren Jöran Alander, vars klan även hade vissa kopplingar till Jämtland. Det vore intressant att få veta den exakta relationen emellan de två herrarna.


Svågerskapet förklaras med en annan domboksnotis från Sundsvall den 4/3 1707 som klargör att Jöran Alanders son, befallnngsmannen i Jämtland och sedermera borgmästaren i Härnösand Bertil Alander, var måg till borgmästaren i Sundsvall Lorens Backman (AID: v404245.b3960.s16). Bertils hustru Gunilla Ström var således dotter till befallningsmannen i Härjedalen Petter Ström och Margareta Svedin. Petter i sin tur härstammade från Sjögom 1 i Nätra sn såsom son till befallningsmannen i Härjedalen och sedermera borgmästaren i Hudiksvall, Olof Persson Ström och Gunilla Månsdotter. Bra att veta. (^_^)b

329
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-09-25, 07:25 »
Javisst ja, nu när jag zoomat närmare så står det ju Hällman. Anna Mört hade alltså tre halvsyskon Hellman i Härnösand. Tack!  ;D

Elisabeth begravdes 2/10 1764 vid 76 års ålder. Christina likaså kort därpå, den  27/11 1764 vid 74 års ålder. Petter var mönsterskrivare, och begravdes 16/6 1747 utan åldersuppgift.

330
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-09-25, 06:04 »
Jag hade feltolkat släktnamnet på Magnus Blackstadius hustru Elsa Margareta (tabell 11). Det skulle vara Runou istället, oops. Hon var möjligen befryndad med kapten Rudolph von Rünou, som vistades i Viborg den 16/9 1693. Rudolf hade adlig bakgrund, var 40 år gammal och född vid Anklam i Vorpommern. Hans livländska hustru tillhörde ätten Dankewitz.

Källa: Meritförteckningar 73 (1668-1811) Bild 3000 / Sida 69 (AID: v752511a.b3000.s69, NAD: SE/KrA/0321)

331
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-09-25, 05:47 »
En notis i Sundsvalls dombok från 19/3 1704 berör arvskifte efter handels- och rådmannen Jöns Holmers framlidna hustru Anna Danielsdotter (AID: v404245.b1730.s13). Där framgår att Annas likaså framlidna dotter Elisabeth Hernodia (Jonas Mörts hustru) varit tidigare gift med en Hillman, med vilken hon fått två barn vid namn Petter och Christina. I protokollet hade skrivaren emellertid snurrat till namnet på yngsta dottern som här kommit att bli Elisabeth med efternamnet Mört överstruket och ersatt med Hillman. Det rätta är naturligtvis Anna Mört, Jakob Polacks blivande hustru.

Intressant! Vem kan denne Hillman vara, måtro? Jag antar att det rör sig om en nära släkting till mantalskommissarien i Brunflo sn Daniel Bengtsson Hillman. Om en son, härrör denne i så fall från faderns föregående gifte innan det med Annas syster Christina Danielsdotter.

Nätuppgitfter gällande att Anna Danielsdotter skulle vara född år 1620, ett helt omöjligt årtal! Hennes moder Kerstin Larsdotter, död 24/2 1690 i Selånger sn vid 82 års ålder, var tidigare gift med kyrkoherdesonen Samuel Mårtensson Sarfve från Pettjärvi i Pyttis sn, som var död före augusti 1638. Kerstin blev senast 1640 omgift med landsfogden i Medelpad Daniel Bertilsson (Genos 45, sida 4-11). Därmed tror jag att bägge makarnas härstamning skall sökas i östra rikshalvan istället för i trakterna kring Sundsvall.

 https://www.genealogia.fi/genos-old/45/45_4.htm

Förresten, häradshövdingen Mauritz Björner bevittnade nämnda arvskifte. Är hans ursprung känt? Annars gissar jag på Björsäter sn i Skaraborgs län, och att denne Björner var kusin till notarien Mauritz Lenberg (under tabell 7 i översikten).

332
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2020-09-24, 05:19 »
Jakob Polack vann burskap i Sundsvall redan den 30/4 1702. Jakob angavs, i likhet med tre andra, vara född i staden. Borgmästaren Lorens Backman, som tidigare varit kronofogde i Jämtland, stod i godo för honom. Jag misstänker att 19-åriga borgare inte hörde till vanligheterna, om födelsedatumet 13/1 1683 nu stämmer.   

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3488 (1702) Bild 1580 / sid 149 (AID: v494166.b1580.s149, NAD: SE/RA/42042202)

Enligt en tidigare notis från den 11/2 samma år så befann borgmästaren Backman sig i svågerskap med landsskrivaren Jöran Alander, vars klan även hade vissa kopplingar till Jämtland. Det vore intressant att få veta den exakta relationen emellan de två herrarna.

333
Ström / SV: Ström
« skrivet: 2020-08-17, 19:28 »
Ur Uppsala landskansli koncept 1769 AIb:122.
 
Resepass för Saltpetter
Siuderie drängen Isac
Johansson Ström med 
des hustru och 3ne barn
at resa til Wärmelands
Näs i Wermeland.
 
p. at althenstund Saltpetter Siuderie
drängen Isac Johans Ström hos mig
anmält, thet han är sinnad med
des hustru Christina Malmberg
och 3ne des barn, dottren Lena och
Sönerna Jan och Isac och på någon tid resa till 
sin broder i Wärmelands Näs,
och sedan hit tilbaka, samt altther-
före om mitt resepass anhållit;
För then skull länder härmed på högst
bemelte hans kong. Maijts samt 
kall och ämbetets wägnar etc. Upsa-
la Slott d. 27 Novbr. 1769.

En mindre komplettering till ovan citerade inlägget av Sebastian.


Isak Johansson Ström. Salpetersjudardräng i Uppland.
Gift med Christina Malmberg.
Kända barn:
a/ Johan Ström, född 16/3 (döpt 17/3) 1765 i Dommarbo, Tolfta sn. Se nedan.
b/ Isak Petter Ström, född 15/12 (döpt 16/12) 1767 i Sjukarby, Tolfta sn.
c/ Zackarias Ström, född och döpt 11/5 1760 i Sandby, Västland sn. Död 6/9 (bg. 10/9) 1761 i Danmark sn (föräldrarna bosatta i Västland sn).
d/ Helena Catharina Ström, född 17/4 1763 i Åkerby, Österlövsta sn. Dopvittnade 24/4 1791 i Tierp sn. Gift 2/9 1786 i Österlövsta sn med soldaten Bengt Löfgren.


Johan Ström, född 16/3 (döpt 17/3) 1765 i Dommarbo, Tolfta sn. Död 25/1 1797 i Österlövsta sn. Salpetersjudardräng.
Gift med Catharina Ramström, död 12/1 (bg. 15/1) 1796 i Lundby, Tierp sn vid 40 års ålder. Hon är alltså inte identisk med Daniel Ramströms dotter från Öregrund, som tillsammans med blivande borgaren därstädes  Gert Allmin avlat ett oä barn Gert, född och död 17/6 1795 i Hedesunda sn 6 timmar gammal.
Kända barn:
a/ Johan Petter Ström, född 20/4 (döpt 24/4) 1791 i Tierp sn (föräldrarna bosatta i Alunda sn).
b/ Helena Ström, född 30/1 (döpt 1/2) 1793 i Tierp sn (föräldrarna bosatta i Österlövsta sn). Död 17/5 (bg. 29/5) 1796 i Österlövsta sn.


Ifall Isak Ström härstammade från Värmland, så kan han ha en möjlig bror vid namn Halvar Johansson Ström, född 2/2 (döpt 9/2) 1735 i Västra Bön, Karlanda sn (CI:1 sida 273). Halvar Ström gifte sig med Catharina Larsdotter, och makarna hade åtminstone en son Lars Ström född 18/3 (döpt 19/3) 1775 i Partille sn.

334
Flinta / SV: Flinta
« skrivet: 2020-08-17, 16:51 »
Jenny Moussa: Nästan sju år senare kommer ett svar. Bättre sent än aldrig. Vidrik eller Fredrik Gribbenfeldts hustru Anna Catharina Flinta var född 25/9 (döpt 26/9) 1764 i Enköping till glashandlaren från Limmareds glasbruk i Västergötland Jonas Persson Flinta och Catharina Melldahl.

Jag lade ganska nyligen in en sammanställning under resandesläkten Malm. Jonas Persson Flinta var sonson till Anna Lille, som återfinns under tabell 5. Catharina Melldahl från Sundsvall var dotter till Anna Catharina Norman, som återfinns under tabell 6. Man kan således konstatera att Gribbenfeldts svärföräldrar var tremänningar.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1552561#msg1552561


Jag har noterat att många forskare förväxlat Gribbenfeldts hustru med en annan Anna Catharina Flinta som dog 23/4 (bg. 26/4) 1810 i Hedesunda sn vid 70 års ålder. Men ämu har jag inte kunnat säkerställa att hon var dotter till makarna Nils Jonsson Flinta och Sigrid Carlsdotter Malm (som var tremänningar). Om så visar sig vara fallet rör det sig om en kusin till Gribbenfeldts svärfar. Anna Catharina Flinta d.ä. synes först ha varit trolovad med Petter Anthonii från Stockholm. med vilken hon fått ett oä barn Petter, född 4/11 (döpt 6/11) 1768 i Norrbärke sn. Hon gifte sig 29/4 1770 i S:ta Katarina fs i Stockholm med sin möjliga fyrmänning tillika salpetersjudaren och utridaren, sedermera borgaren och glashandlaren i Öregrund Daniel Ramström, som dog 10/5 (bg. 13/5) 1810 i Hedesunda sn vid 69 års ålder. Daniels föräldrar var Johan Ramström och Maria Malm, som återfinns under tabell 3 i min sammanställning.

335
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-15, 19:34 »
Dagens överraskning! Delar av Wickbergska samlingen finns, om än undangömd, hos Digitala forskarsalen. JIPPI! \(^o^)/

Förteckningar över soldater vid Hälsinge regemente omfattar perioden mellan 1681 och 1884.

F 4:5 med Liv- (Bollnäs), Alfta och Arbrå kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018927_00001

F 4:6 med Delsbo, Majorens (Forsa) och Järvsö kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018928_00001

F 4:7 med Ovansjö och Överstelöjtnantens (Österfärnebo) kompanier:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0018929_00001


För Överstelöjtnantens kompani, inklusive Årsunda sn, fattas åren omkring 1725, och därmed lär ett besked om Erik Larsson [Hässle?] dröja mycket länge - om det kommer ett nytt överhuvudtaget.

För Nils Eliasson Norman (tabell 6) hänvisas till Majorens kompani (SVAR bild-id: A0018928_00395). Där framgår emellertid inte hans födelsedatum och -ort, varför en  inlämnad forskaruppgift från 2006 under resandesläkten Ström får väl konstateras vara felaktig.


Karl Göran: Maria Falks förste man Erik Lustig (tabell 9) tjänstgjorde vid Jämtlands regemente från 1694, och blev till sist korpral vid en rote i Hammerdal sn. Har du möjligen Erik Lustigs startdatum samt samtliga socknar och årtal under hans militära bana...?

336
Föräldrarna Anders Andersson (ca 1734-1813) från hemgården Kapell och Beata Eriksdotter (1736-1809) från Replot 5 Wäst vigda 22/1 1758.

Farföräldrarna Anders Andersson (ca 1687-1772) och Anna Andersdotter (borta tidigast 1741) vigda 13/1 1723.

Morföräldrarna Erik Hansson (1708-1792) och Barbro Andersdotter (ca 1705-1760) vigda 24/6 1728.

337
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-14, 15:32 »
Anders: Stort tack för att du lagt ner ett stort arbete på att skriva av samt tillgängliggöra protokollet till gagn för alla läsare i denna tråd!  ;D

Då Carl Malms dotter Helena föddes 13/9 (och döptes 14/9) 1725 i Persbo i Tärna sn i Västmanland så framträdde bland faddrarna en hustru Helena Eriksdotter samt soldaten Erik Larsson från Årsunda sn i Gästrikland, drygt 100 km norrut (AID: v74518.b28). Skulle det kunna röra sig om Carls syster och hennes son? Det vore ju spännande.  :D

Tyvärr visade det sig vara svårt att få en klarhet, eftersom generalmönsterrullor för Hälsinge regemente fattas åren 1722-1727. Erik Larsson har inte återfunnits i 1721:års respektive 1728:års rulla rörande Överstelöjtnantens kompani, på rote 121-139, 141, 144 och 150 belägna i Årsunda sn. Och dess kyrkoböcker är inte särskilt bra heller.  :(

339
Okänd socken i Västerbotten / SV: Israel Hansson f 1761
« skrivet: 2020-08-14, 08:29 »
Nu ser jag att Israel Hanssons mor Beata föddes 18/3 1721 till Zackris Eriksson och Margareta Mickelsdotter i Replot: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9064386

När det gäller Hans Hansson, så fick en Hans Mattsson med hustru Beata Mattsdotter en son Johan 14/4 1721. De hörde hemma på Replot 1 Lassila. Avskriften säger dock ingenting om en möjlig son Hans.

Lycka till med vidare efterforskningar.  ;D

340
Okänd socken i Västerbotten / SV: Israel Hansson f 1761
« skrivet: 2020-08-14, 07:47 »
Då föräldrarna var födda under ofreden, så lär det bli lite knepigt. Korsholm saknar födelse- och dopböcker för åren 1711-1718. Håll till godo med mantalslängder för Replot 12 (Klåvus), samt gå genom ministerialböcker för Korsholm. Om möjligt även domböcker och bouppteckningar, men jag tror inte att dessa är tillgängliga på nätet:

1723-1739: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=804247

1740-1759: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=815511

341
Okänd socken i Västerbotten / SV: Israel Hansson f 1761
« skrivet: 2020-08-13, 18:05 »
Vad motsäger att Hans Hansson (1713-1800) och Beata Zackrisdotter (ca 1715-1784) skulle vara föräldrarna?

IAa:1 opaginerad: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9057799

IAa:2 sida 26: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9057853

Tillägg:

Vigsel 18/1 1736 i Korsholm sn: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9057438

Kommunionbok 1777-1783 sida 78: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10125473

342
Dahlroth / SV: Lisabeta Johansdotter
« skrivet: 2020-08-13, 03:38 »
Varför skapa en ny tråd när det redan finns en här?

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69458.0

343
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-13, 03:11 »
Ytterligare till släktboken:

Dubblett: Anders Lille + Anders Lille. Han var son till kapten Erik Lille. Mer läsning i tråden om resandesläkten Malm.

Var inte Anna Mårtensdotter Lille (1670? - 1748) och Bengt Mårtensson Lille (- <1735) barn till Mårten Lille (1630? - 1716) ?

Abraham Abrahamsson Ulf var snarare son till Jon Persson Ulfstad och Helena Abrahamsdotter. Faderns namn blev fel i födelseboken.

Dubblett: Filip Eriksson med Helena Nilsdotter
+ Filip Eriksson Linder (- <1733) med Helena Nilsdotter Pryss / Prytz / Preutz

344
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-13, 02:57 »
Tack för ditt svar, Karl Göran. Jag kände inte till Prästdragonerna. I tingsprotokollet från Söderhamn sades västgöten Lars Hässle ha variit en prästdragon, lejd av herr Joen i Hedesunda (Jonas Halenius). Då blev jag smått konfunderad, men man lär sig alltid något nytt.

Av din sista länk framgår att Erik Lille hade koppling till Hälsingland:


"Ting den 21, 22 och 23 mars 1698 Källa: Svea Hovrätt, Advokatfiskalens arkiv (Västernorrlands län), vol. E XI e:3483, fol. 515r – 531r, RA. Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I:19a, fol. 137r – 152v, ÖLA. Häradsrättens version är svårläst och liknar närmast en kladd, därför är hovrättens renovation huvudkällan och pagineringen följer denna.

[...]


22. Kyrkioherden ehrewyrdige h:r Erich Staaf anhölt hoos rätten att efftersom lieutnant edell och  manhafftig  h:r  Erich  Lille  icke  hafwer  till  innewarande  ting  låtit  honom  citera  uti  dhen saken  om  någon  resterande  tijonde  han  wid  sidsta  ting  blef  dömd  in  contumaciam  [i  sin frånvaro]  före,  det  fördenskull  för  widare  anspråk  h:r  kyrkioherden  måtte [fol.  527v]  befrijas, hälst som länsman intygade att han straxt wid h:r lieutnantens heemkomst 14 dagar för tinget har låtit honom om besagde dom ansäija, hwilket med länsman corporalen Börie  Biörkmanz wittnade,  som  den  gången  warit  hoos  lieutnanten.  Parterne  till  rättelsse  uplästes  den  2  §  i processen, derpå lieutnanten swarade att han bedit länsman citera h:r kyrkioherden. Länsman swarade  att  det  warit  allenast  8  dagar  för  tinget,  dessutan  weet  han  intet  om  han  törs  citera kyrkioherden,  aldenstund  officerarne  på  hans  citation  intet  willia  comparera.  Lieutnanten förmente  at  såwijda  han  hade  h:r  öfwerstens  tillåtelsse  att  resa  bort  till  Hälsingeland  på  sine gårdar, så borde han wara ursächtad. Honom förehöltz att det war i hans private ährende, och intet  något  sådant  förfall  som  Kongl.  Maij:tz  process  dicterar.  Och  aldenstund  lieutnanten Lille  sagt  han  således  blifwit  om  domen  ansagd,  icke  har  effter  processens  2  §  h:r  kyrkioherden  till  innewarande  ting  låtit  stämma,  fördenskull  kunde  häradzrättem  med  dhenne  som en d..t[?] [fol. 528r] saak sig icke befatta, eller den nu mehra uptaga."



Bröderna Erik och Lars Lille var troligen barn till sergeanten Anders Eriksson Lille, som blivit fänrik vid Hälsinge regemente 12/9 1656 och fått avskedspass 14/7 1669 (AID: v793061.b387).

Fänrikens sonson Anders Eriksson Lille var med sin hustru skriven i Söderhamn åren 1708-1722, och han var utfattig enligt sista mtl.

Jag kan inte se något som kopplar ihop Erik Lilles familj med Nils Hansson Lilles dito, så tills vidare får dessa två anses utgöra två separata släkter.

345
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-12, 13:32 »
Apropå Lille... så avancerade Erik Lille till rustmästare vid Livkompaniet och togs till fånga vid Stralsund 26/12 1715 (AID: v374491.b150). Då Erik vigdes i Mo sn 1/1 1711 så anges han bo i Söderhamn, samt ha kapten Erik Lille i Tyby såsom fader (AID: v136098.b74.s139).

Om fadern står inte mycket hos Lewnhaupt: "Lillie, Erik, löjtn. vid Jemtlands dragonreg; kapten vid Vestgöta stånddragonreg. 1703 28/5; konfirm. s. å. 30/12; avsked 1710 16/6. (R. Kr. Def.)" (AID: v319671a.b2020.s399)

Jag kan då inte återfinna kaptenen i avlöningslistan för Västgöta kavalleriregemente. Har jag sökt på fel ställe?
År 1708: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065767_00045

Det vore onekligen intressant om denne Erik Lille skulle gå att knyta an till Nils Hansson Lille i Sundsvall.


Tillägg 1: Kapten Erik Andersson Lilles hustru noteras i Tyby, Mo sn åren 1705-1711 och 1713-1714. Dessförinnan dottern Catharina Lille år 1704, och så Anders Lille år 1712. År 1715: "Brukas av grannarna, sielf fattig", och 1718: "utfattig och hemmanet öde".

Tillägg 2: Erik Andersson Lille var löjtnant vid Jämtlands regemente åtminstone 1682-1692 (AID: v793065.b2563). I personregistret över skrivelser till Kungl. Maj:t påträffas en Erik Lillie som var löjtnant vid Lilliecrantz kompani av Jämtlands dragonregemente. Datum: 9/12 1690, 27/6 1691.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002206_00630

Tillägg 3: Erik Lille dog i Tyby vid 75 års ålder och begravdes 10/9 1720 i Mo sn. Är hustruns namn känt? Lilles svärmoder hustru Karin Svensdotter begravdes 23/4 1705 i Mo sn.

346
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-12, 05:41 »
Tack för det fint utlagda utdraget ur stadens mantalslängder, som alltså inte ger något stöd för Carl Eriksson Malm såsom son i hsuhållet. Men ännu är inget hugget i sten, efter att jag tagit en närmare titt på protokollet i Söderhamns dombok från 14/12 1710. Där upptäckte jag att du förbisett en mycket liten, ändock kritisk detalj som berör min sammanställning.
 
Målet rörde makarna Hässles äktenskapsproblem. Lars Hässle "... hwilken hustrun nu närwaran[de] äfwen är med många tårar tillstår sig bek[änna?] för sin Broder och morbroders hustru ..." (AID: v404295.b1340)

Pål Malm uppgivit om Lars Hässle att "... han i många åhr fördt [ett?] Barbiskt lefwerne med sin hustru, hw[ilken] icke allenast war Mallms systerdotter ..." ! (AID: v404295.b1350)

Lars Hässle var tidigare en dragon, som kasserats vid sista mönstringen. Hans officerare var sergeanten Anders Lille och furiren Erik Lille som bägge befann sig i staden. Tråkigt nog saknar Hälsinge regemente generalmönsterrullor för åren 1696-1711.

I målet omtalas även en dotter till Nils Ström vid namn Kerstin (AID: v404295.b1330).

Erik Eriksson Mässings dotter Sigrid kan jag inte se i din databas. Hon bör väl ha tillkommit efter senaste gjorda uppdateringen från den 20/4 i år.

347
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-11, 09:02 »
Anders Olsson: Jag har funderat lite grann över Carl Eriksson Malm, född ca 1682 i Söderhamn. Se kommentar under tabell 1. Hur pass stor är chansen att denne Carl Malm kan vara son till Erik Eriksson Mässing, och därmed en lillebror till Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 och vars familj listas under tabell 13...?

348
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-10, 20:34 »
Jonas Menlös: Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 672 (1715-1717) Bild 2480 (AID: v374491.b2480, NAD: SE/KrA/0023)

Att Sigrid Andersdotter var en Malm framgår av Nils Hansson Lilles dödsnotis (Bergsjö C:2 sida 404-405). Domböcker för Sundsvall, som mig veterligen ännu inte genomgåtts av någon, kan möjligen fastslå släktskapet med övriga bröder. Åtminstone omnämns Sigrid och hennes man i anslutning till Malmarna i Hedemoras dombok 26/1 1709, se Karin Uhrviks inlägg ovan.


Här bör jag passa på och inflika att en Henrik Hansson med oklar koppling, inte medtagits i min sammanställning. Bo Lindwall beörde honom lite grann i tråden rörande resandesläkten Ström den 27/9  2005: "Johan Ambjörnsson är kanske den morbror till ”tartaren och zigenaren” Jon Ambjörnsson som denne vid Rönö häradsrätt 1727 uppger sig ha tagit namnet Ambjörnsson från. Fadern hette Henrik Hansson."

Och möjligen rör det sig om samma individ i Ola Larssons inlägg från 13/10 2006 i denna (föregående) tråd: "Vid Fryksdals häradsrätts vårting 1737 begär länsmannen rättens yttrande om begravningen av Jan Matsson i Sörmarks säter, som knivhuggits till döds av en främling vid namn Henrik Hansson Malm. Denne har i sällskap med en kvinna, som uppgetts vara hans hustru, påstått sig kunna bota Staffan Eskilsson i Röjdoset och därvid sagt sig under kuren behöva ha hans pengar i sin vård om den skulle lyckas och dessutom förbjudit Staffan att inom nio dygn efter Malms avfärd titta på pengarna. Det mesta av dessa har sedan saknats, varför Jan Matsson och några andra följt efter och hunnit upp paret i Öyeren i Norge. Malm har dragit kniv och träffat Jan Masson, som genast dött,...(Gunnar Almqvist)"

349
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-10, 17:47 »
Tack igen. Jätteintressant! Hoppas att Vidrik Våghals fader hittas så småningom.  ;D   


Här är en familj i Torsboda, Hässjö sn. Känner någon till varifrån Pål kan ha kommit...?

Pål Vidriksson, död (bg. 28/8) 1796. Levat i 69 år, 8 månader och 30 dagar.
Gift med Kerstin Eriksdotter, död 23/10 (bg. 7/11) 1790. Levat i 73 år och 12 dagar.
Barn:
a/ Vidrik Pålsson, född 4/10 (döpt 8/10) 1749. Död 19/3 (bg. 25/3) 1750.
b/ Erik Pålsson, född 3/1 (döpt 6/1) 1751.
c/ Marta Pålsdotter, född 22/5 (döpt 27/5) 1753.
d/ Vidrik Pålsson, död 10/1 (bg. 22/1) 1775 i en ålder av 19 år och 8 månader.
e/ Pål Pålsson, född 19/8 (döpt 21/8) 1757.
f/ Lars Pålsson, född 5/1 (döpt 7/1) 1760. Död maj (bg. 5/6) 1797. Levat i 37 år, 4 månader och 19 dagar.
g/ Kerstin Pålsdotter, född 2/7 (döpt 7/7) 1765. Död 9/3 (bg. 24/3) 1776.

350
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-10, 13:53 »
Intressanta fynd, Karl Göran. Jag ser att Märta begravdes 7/9 1712. Makarna Vidriksson tvillingar bestod av varsitt kön, där flickebarnet Catharina kom endast att uppnå 8 veckor och 2 dagar. Hon begravdes den 12/10 samma år i Stöde sn. 

Vidrik Vidriksson var dragon uti Jämtland, vars hustru under en resa till hennes föräldrar i Örebro förlöste en son i Dalkarlsbo. Sonen Jöran döptes 29/9 1699 i Järlåsa sn (C:2 sida 55). 

Har du bland dina excerpter en dragon Vidrik Våghals i Hö....[?] som vigdes 10/5 1713 i Revsund sn med änkan hustru Cecilia Thoresdotter från Torshälla stad?

I detta sammanhang bör nämnas att i dödboken för Arboga lfs påträffas en sedan 28/2 1737 avskedad gardeskarl vid namn Vidrik Jakobsson Våghals, som avled i Godby vid 35 1/2 års ålder. Vidrik kom tillsammans med sin hustru Maria Lisa Grott från Nyköping, och de ämnade fortsätta vidare till Härnösand. Han dog 13/7 1740, och begravdes på kyrkogården två dygn senare (C:2 sida 182).

351
Norrala / SV: Norrala
« skrivet: 2020-08-07, 14:21 »
En bra observation där, Per. Undrar dock om "Svenska landtmätare" har namnen på Gulbrand Palms farföräldrar...?

Tillägg: Jag noterar med intresse att Gulbrand Palm ingått äktenskap med sin kusins änka, eftersom Johan Hambraeus från Stöndar i Boteå sn var också en Krook-ättling på mödernet.

Gulbrand Palm är omgift senast år 1718, då han med sin hustru Stina får en son Gulbrand född 27/9 (döpt 28/9) i Hov, Arbrå sn. (C:1 sida 329). Häradstingsnotarien Palms änka hette Christina Tunberg enligt Söderhamns dombok 17/7 1730:

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXId:799 (1717-1735) Bild 4910 (AID: v404296.b4910, NAD: SE/RA/42042202)

352
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-07, 14:02 »
Ljustorp, Hässjö och Tynderö socknar utgjorde ett gemensamt pastorat, och enligt Söderhamn AI:1a sida 12 var skomakaren Norström född vid "Åfwiks Bruk". Där finns en Olof Jonsson i mantalslängderna åren 1701-1712. Olof hade en hustru än 30/1 1706, men var ensam 24/1 1707 och ännu 15/3 1709, men har åter en hustru 8/1 1710. Enligt 1713:års ml var Olof Jonsson smed och då noterad i anslutning till byn Strand i Hässjö sn (SVAR bild-id: A0005630_00417). Där bodde tidigare en Ingemar Pålsson, som därmed får anses vara Ingemar Norströms morfar. Olof Jonsson försvinner från längderna, men en hustru Sigrid återfinns hos Herman Ingemarsson på Strand 4 åren 1714-1715. En lillasyster Kerstin föddes 24/10 1720 i Tynderö sn, och då var fadern ännu verksam vid Åvike bruk som inte långt efteråt blev nedbränt i samband med ryssarnas anfall.

Skomakaren Simon Norström, som således var Ingemars halvbror på fädernet, fanns i Sundsvall från 1720 (mtl). Han begravdes 12/5 1779 (LI:2 sida 276). Simon var örsta gången gift med Märta Andersdotter (AI:1 sida 101; begravd 6/5 1727 enligt LI:1 sida 6) och därefter med Sara Bäck (död mellan 18/10 1757 och 20/10 1758 enligt mtl) samt sista gnången 1760 med Catharina Slätt (DII:1 sida 71; begravd 14/10 1794 enligt LI:3 sida 221). Simon hade åtminstone sonen Olof samt döttrarna Cecilia, Marta och Ingrid (DII:1 sida 49; 239).

Jag har inte påträffat Maria Holtz dopnotis, men däremot hennes lillasyskon Alexander Holtz såsom döpt 12/3 1705, och Christina Holtz likaså 19/2 1707, båda i Hedvig Eleonora fs. Måhända döptes Maria i grannförsamlingen Jakob och Johannes, vars doplängd för den aktuella tiden är förkommen. Samma sak för andra större stockholmsförsamlingar som Klara och Maria, så ibland gäller det att ha tur när man letar runt i huvudstaden - att den eftersökta individen inte råkar vara döpt i "fel" församling.

Tillägg: Fann just Christoffer Holtz med familj i Sundsvall, kolla efter i AI:1 (AID: v122490.b87.s72) !

353
Gädda / Gedda / SV: Gädda / Gedda
« skrivet: 2020-08-06, 11:01 »
Urban Sikeborgs databas över "Familjer i Norrala" förtäljer en Petter Gulbrandsson Palm såsom lantmätare för Västernorrland från och med 1668. Mycket intressant! Petter Palm var otvivelaktigt en svåger till Johan Persson Gedda.  ;D

https://www.rotter.se/norrala/data/pc746f820.html

354
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-06, 10:49 »
Varsågod. Jag har ögnat genom databasen efter dubbletter, och hittat följande:

Anders Eriksson med hustru Karin i Valla, Söderala sn med barnet Brita 1722
+ Anders Eriksson med hustru Karin i Valla, Söderala sn med barnet Kristina 1731

Anders Gropman, häradshövding med Birgitta Larsdotter Lindvall (1725 - )
+ Anders Gropman, vice häradshövding med Birgitta Lindwall

Barbro Kristina Larsdotter Lindvall (1733 - ) + Barbro Kristina Larsdotter Lindwall (1733 - )

Brita Bengtsdotter Lille (1714 - ) + Brita Lille (1714? - )

Engelbrekt Klasson + Engelbert Kram

E P Torger + Erik Persson Torger

Johan Lundgren + Johan Lundgren

Jonas Jonsson Hällberg med Anna Eriksdotter (1727? - ) + Jonas Ellberg med Anna Eriksdotter

Katarina Kram och Kristina Kram var väl också barn till Klas Krams maka Kristina Skog...?

Kristina Tyrisdotter Åberg + Kristina Tyrisdotter Åberg

Laurentius Jonsson Halenius (1654 - 1722) med Katarina Kram + Laurentius Halenius med Katarina Kram

Nils Jönsson (<1723) + barnen Margareta och Ingrid
+ Nils Jönsson (<1723) + barnen Ingrid, NN (son) och Margareta

Nils Nilsson + Nils Nilsson Lind = son till Nils Eriksson Lindberg Lind och Gölin Nilsdotter


Några kompletteringar:

Guldbrand Palm synes ha varit gift två gånger. Detb finns mer om honom, modern och styvfadern  i Urban Sikeborgs databas över "Familjer i Norrala" :

https://www.rotter.se/norrala/data/pa2ac88af.html


Skomakaren Ingemar Olofsson Norström föddes 17/7 1712 i Tynderö sn till Olof Jonsson och Sigrid Ingemarsdotter vid Åvike bruk beläget inom Hässjö sn. Ingemars stockholmsfödda hustru Maria Holtz var dotter till borgaren Christoffer Pettersson Holtz och Margareta Alexandersdotter, vilka vigdes 28/9 1702 i Katarina fs; han var född i Tensta sn i Uppland, och hon i staden (CI:9 sida 108).


Två systrar Arnqvist från Umeå bodde i Söderhamn en kortare period: Maria åren 1761-1765, och Catharina åren 1771-1773 (AI:5 sida 116, längst nedan). De var barn till Jon Persson (1700-1780) och Maria Hansdotter (1704-1771) på Innertavle 2 i Umeå lfs. I sammanhanget kan nämnas att även två av deras bröder antagit släktnamnet Arnqvist och slagit sig ned i Umeå stad: Johan, som blev tullskrivare (född 27/9 1737, död 13/12 1800) respektive Erik, som blev skräddare (född 10/4 1744, borta 1782).

Maria Arnqvist, som var född 18/7 1734, dog 19/3 1814 i Färjebacken, Söderala sn. Hon gifte sig 1/12 1765 i Söderhamn med sockenskräddaren och änklingen Samuel Fahlborg, född i 26/6 1726 i Torsåker sn (enligt dödboken, dock ej funnen i dopboken). Död 15/5 1802 i Färjebacken, Söderala sn. Inga gemensamma barn.

Systern Catharina Arnqvist misstänker jag inte passar in i tidsramen för släktboken, som för närvarande har 1767 som slutår. Ändock för kännedom: Catharina, född 30/8 1747, dog 22/1 1823 i Färjebacken, Söderala sn. Hon gifte sig 19/10 1777 i Mo sn med torparen Anders Andersson, som senare blev båtsman Härnbom men jag har inte lyckats finna ut var de bodde. Catharina levde änka senast 24/11 1809 (Söderala AI:8a sida 144).
Makarna hade fyra barn:
a/ Anders Arnqvist, född 11/11 1778 i Nolhed, Mo sn. Död 1/1 1847 i Lynäs, Söderala sn. Sockenskräddare. Gift 10/11 1809 i Söderala sn med Margareta Olofsdotter, född i 3/9 1782 i Lynäs, Söderala sn. Död 31/10 1861 i Lynäs, Söderala sn.
b/ Jonas Arnqvist, född 4/8 1781 i Nolhed, Mo sn, Död 21/11 1847 i Söderala sn. Skomakare.
c/ Maria Arnqvist, född 20/10 1783 i Nolhed, Mo sn. Död 25/1 1859 i Sunnanå, Söderala sn. Gift 9/1 1814 i Söderala sn med saltpetersjudaren och änklingen Petter Blom, född 13/8 1764 i Kyrkobyn, Hanebo sn, Död 18/4 1828 i Färjebacken, Söderala sn.
d/ Johan From, född 18/10 1786 i Nolhed, Mo sn. Död 25/2 1874 i Norrbyn, Söderala sn. Kronobåtsman. Gift 21/1 1813 i Söderala sn med Magdalena Blom, född 2/12 1793 i Norrbyn, Söderala sn. Död 5/3 1867 i Norrbyn, Söderala sn.

355
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-05, 14:24 »
Tack, Karl Göran. Jag får hoppas att den uppdaterade översikten blir högst användbar som del i en framtida kartläggning av Sundsvalls tidiga befolkning. Sen kom du med ett mycket bra fynd rörande Per Andersson, hela tiden placerad precis ovanför Gabriel Anderssons namn i stadens mantalslängder! Per med hustru noteras åren 1700-1708, och hans änka 1709-1711. Senare försvinner både Pers och Gabriels änkor, samtidigt som en hustru Gloria Vidriksdotter dyker upp på sista sidan i 1712:års längd. Uppenbarligen blev Glorias fadersnamn för svårstavat för prästen i Stöde eftersom det står "Gloria N.dotter" i dess födelse- och dopbok.  ;)

Förresten, var kan man få upp rullorna för Jämtlands fältjägarregemente åren 1693-1697? Framgår ett precist dödsdatum för Ambjörn Svensson Falk där?

356
Ramström / SV: Ramström
« skrivet: 2020-08-05, 08:03 »
Mikael: Daniel Ramströms hustru hette Maria Jönsdotter Norman, och gifte om sig 14/7 1755 i Ytterlännäs sn med änklingen Christian Olofsson Winberg i Bygdeå sn. Läs mer här samt efterföljande inlägg från idag:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129310.msg1315990#msg1315990

Efter att ha undersökt saken närmare så tar jag tillbaka uppgiften om Maria Norman. Det är klarlagt att Johan Ramström föddes 15/12 1718 i Torsåker sn, och att Daniel Ramströms hustru hette Karin Henriksdotter. Var god läs mer under tabell 3 i den länkade tråden rörande Malm.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1552561#msg1552561

357
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-08-05, 07:52 »
Hej Anders! Jag har just postat in ett längre inlägg i tråden om resandesläkten Malm. Det är bara att föra in allt, eller delar, av min sammanställning som kan anses vara relevant för din släktbok över Söderhamn. Lycka till!  ;D   

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1552561#msg1552561

358
Malm / SV: Malm
« skrivet: 2020-08-05, 07:44 »
Det har snart gått hela fjorton år sedan som Bo Lindwall påbörjat denna (numera uppdelade) angelägna tråd med en översikt om resandesläkten Malm från Hälsingland. När jag nyligen försökte bidra med uppgifter till Anders Olssons släktbok över Söderhamn, så visade det vara mycket rörigt och svårt att få ett bra grepp om kretsen kring Malmarna som tidigare diskuterats i otaliga trådar här på Anbytarforum. Då  tyckte jag att det vore dags för en uppdaterad version av Bo Lindwalls översikt från 2006 såsom forskningsläget såg ut 2020. En annan förhoppning med min till synes ordentliga sammanställning om 15 tabeller, med fokus på 1700-talets första halva, är att tydliggöra för alla läsare samt underlätta att få hit framtida ströfynd. Exempelvis så väntar domböcker från Sundsvalls rådhusrätt fortfarande på att gås genom, med eventuella nya rön som följd. Denna sammanställning hade inte varit möjlig utan tidigare postningar på forumet, så jag vill rikta ett stort tack till samtliga givare, ingen nämnd och ingen glömd! Fastän jag saknar en personlig koplling till resandesläkter, så känns det bara jätteroligt att kunna sätta ihop alla tillgängliga pusselbitar. På grund av Malmarnas täta band med Ambjörn Svensson Falks familj har jag valt att även inkludera dess medlemmar här. Alla rättelser och kompletteringar mottages tacksamt.  ;D




Tabell 1:

Anders.
Gift med NN.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Jon Andersson Mässing, se tabell 2.
b/ Sigrid Andersdotter Malm, se tabell 5.
c/ Paul Andersson Malm, se tabell 8.
d/ Gabriel Andersson Mässing, se tabell 14.


En individ med hittills oklar koppling till denna släktkrets är Carl Eriksson Malm, borgare i Sala och Öregrund. Han sägs vara 62 år gammal och född i Söderhamn (Sala rådhusrätts dombok 14/5 1744; AI:10). Det fnns indirekta kopplingar i och med att Carl Malms hustru Maria Johansdotter skall, enligt obekräftad uppgift, vara dotter till häktmakaren och borgaren i Sala Johan Severinsson (född år 1670, troligen i Gambol, Kila sn i Värmland, och död 1/6 1732 i Möklinta sn). Johan Severinsson var son till häktmakaren Severin Månsson, som i sin tur hade även barnen Gabriel Severinsson (se tabell 4), en till namnet okänd Severinsdotter (tabell 8 ) och Ingeborg Severinsdotter (se tabell 12). Carl Malm hade bland barnen en dotter Sigrid Malm som kom att träda in i äktenskap 30/11 1742 i Sala lfs med Nils Jonsson Flinta (son till soldaten Jonas Persson Flinta och Anna Nilsdotter Lille i Bergsjö sn, se tabell 5).



Tabell 2:

Jon Andersson Mässing (från tabell X). Nämnd i Sundsvall åren 1688-1706 (mtl). Död före 10/5 1709 (Söderhamns dombok).
Gift med NN, som levde än 1706 (mtl).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Anders Malm, se tabell 3,
b/ Henrik Malm, se tabell 4.
c/ Jonas Malm, död 26/12 1715 såsom fånge vid Stralsunds övergång efter att ha blivit utkommenderad till Wismar. Jonas blev från och med december 1709 antagen till soldat vid Hälsinge regemente på rote 54 Menlös vid Delsbo kompani. Enligt 1715:års mönsterrulla var Jonas 25 år gammal, från Sundsvall, och noteras vara gift. Formellt var han trolovad med Margareta Ambjörnsdotter Falk, som var 12 år gammal år 1709 (Söderhamns dombok 2/9 1709) men avled innan äktenskapets fullbordande. Se tabell 8. Anders och Henrik Malm klagade gentemot deras farbror Paul Malm angående arvet efter brodern Jonas Malm (Söderhamns dombok 17/6 1717 respektive 10-17/7 1727).


Tabell 3:

Anders Jonsson Malm (från tabell 2). Var 24 år gammal 1714 (AI:1 sida 76). Död (bg. 30/4) 1760 i Sundsvall (LI:2 sida 8 ). Mässingslagare, sedermera hökare (mtl 1752). Nämnd 1708-1759 (mtl).
Gift före 11/3 1708 (mtl) med Karin Jönsdotter från Köping (Njurunda C:1 sida 132). Var 27 år gammal 1714 (AI:1 sida 76). Död (bg. 6/4) 1755 i Sundsvall (LI:2 sida 200).
Barn:
a/ Catharina Malm, död såsom änka 12/10 (bg. 18/10) 1767 i Gävle 58 år gammal. Gift 10/8 1729 i Ovansjö sn med Johan Hansson Starck från Säter, som var död senast 1746 då änkan kom att bo i Sundsvall fram till 1759 (DII:1 sida 163). Nämnd i Säter 1730-1732 (mtl). Makarna hade två söner: Johan Starck, född 1735, och Anders Starck, född 1739 (Sundsvall DII:1 sida 163; Torshälla AI:3a sida 104).
b/ Christina Malm. Gift med Paul Johansson Malm, se tabell 12.
c/ Gloria Malm, född 5/6 (döpt 8/6) 1715 i Enånger sn. Död ung.
d/ Gloria Malm, född 25/9 (döpt 29/9) 1717 i Maj, Njurunda sn. Se tabell 7.
e/ Maria Malm, född 14/6 (döpt 16/6) 1723 i Ovansjö sn. Död före mannen. En av hennes faddrar hette inte Maria Kristiansdotter såsom Bo Lindwall uppgivit, men däremot Henrik Malms hustru Maria Ambjörnsdotter (tabell 9). Gift 23/5 1743 i Selånger sn med Johan Ramström, född och döpt 15/12 1718 i Torsåker sn. Död 20/7 (bg. 21/7) 1780 i Rista, Gagnef sn. Om hans föräldrar, se nedanstående not.
f/ Margareta Malm, död ogift i Sundsvall antingen 1765 (bg. 26/5; LI:2 sida 58) eller 1771 (bg. 26/1; sida 114).
g/ Brita Malm, född (döpt 2/3) 1726 i Brunflo sn. Död 28/12 1796 (bg. 1/1 1797) i Hässjö sn. Gift 1750 (lysning 24/3 i Selånger sn) med stadsmålaren i Sundsvall Lars Persson Westberg, född 2/2 (döpt 7/2) 1725 i Västnår, Oviken sn och död (bg. 27/4) 1814 i Hässjö sn.
h/ Jonas Malmin, född 1730. Från Sundsvall (Torshälla AI:3a sida 116). Död 23/5 (bg. 31/5) 1755 i Julita sn vid 25 års ålder. Borgare och krämare i Torshälla. För hans egen familj hänvisas till Bo Lindwalls startinlägg.


Not: Johan Ramströms ursprung var länge höljt i dunkel. Nu har det visar sig att hans far var Daniel Abrahamsson Ramström från Säter, som var borgare i Sigtuna åren 1714-1740 (mtl). Familejn slog sig ned i Ytterlännäs sn från 1741 (mtl). Daniel dog (bg. 18/2) 1753 i Högsjö sn i en ålder av 68 år och några månader. Han var gift med Karin Henriksdotter, som blev mor till samtliga barn. Karin dog sannolikt 11/4 1766 i Bussjö, Ytterlännäs sn vid 81 års ålder (står bara Catharina Ramström i dödboken).
Av Johan Ramströms syskon har följande återfunnits:
- Henrik Danielsson, född (döpt 6/12) 1712 i Sveden, Österfärnebo sn.
- Margareta Danielsdotter, föddes och döptes 1/8 1714 i Årsunda sn.
- Abraham Danielsson, född och döpt 4/10 1715 i Kullbol, Vendel sn.
- Daniel Danielsson, född 19/7 (döpt 23/7) 1721 i By sn.
- Ulrika Danielsdotter, född 23/10 (döpt 25/10) 1722 i Hedesunda sn.
- Israel Danielsson, född (döpt 29/10) 1723 i Österlövsta sn.
- Samuel Danielsson, född 24/9 (döpt (26/9) 1727 i Skärsjön, Järlåsa sn.


Tabell 4:

Henrik Jonsson Malm (från tabell 2). Häktmakare. Nämnd i Köping stad 1709-1719 (mtl; nr 154). Senare i Söderhamn från 1723, formellt fram till 1733 då han är bortrest därifrån (mtl; nr 26).
Gift första gången omkring 1708 (mtl) med handelsmannen från Salberget, sedermera Köping Gabriel Severinssons (död 26/1 1705 i Köping stad, 50 år) änka Margareta Gunnarsdotter (dopnotis 29/9 1698 i Östervåla sn; C:2 sida 8 ). Död omkring 1714 (mtl).
Gift andra gången 7/8 1715 i Köping stad med Elisabeth Danielsdotter, död 20/11 (bg. 26/11) 1717 i Vetterskog, Skinnskatteberg sn. Måhända dotter till häktmakaren Daniel Nilsson Norling, se längst ned i detta inlägg.
Gift tredje gången 4/5 1718 i Hanebo sn med änkan Maria Ambjörnsdotter Falk i hennes fjärde äktenskap. Död 1732 i Söderhamn (testamentspeng 15/9, LIa:2 sida 131). För Marias egen familjekrets hänvisas till tabell 9. Enligt en tidigare inlämnad forskaruppgift finns "en skrivelse från Gävle landskansli daterad den 3 september 1728 där borgarhustrun i Söderhamn Maria Falks klagoskrift över sin man borgaren Henrik Malm omnämns. Henrik hade blivit beryktad att i Ovansjö ha våldtagit en vallflicka och var bortrymd till Bergslagen. Han hade tagit med sig en del papper som gjorde att Maria nu hade en ansenlig skuld. Henrik ska färdas med två okända kvinnfolk varav han utgav den ena för sin äkta maka. De ska resa på ett pass utfärdat av general Horn 1720 och Maria vill nu att mannen ska efterlysas och instämmas till tinget, vilket skrivelsen kungör (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6.)."
Barn:
2a/ Christina Malm, född 17/1 (döpt 20/1) 1716 i Köping stad.
2b/ Anna Malm, född mellan 6 och 7/11 (döpt 10/11) 1717 i Skinnskatteberg sn.


Tabell 5:

Sigrid Andersdotter Malm (från tabell 1). Död efter mannen.
Gift 1688 med häktmakaren Nils Hansson Lille från Askersund, död 30/10 (bg. 11/10) 1734 i Fiskvik, Bergsjö sn vid en ålder av 75 år och 4 månader, Enligt dödboken hade han varit gift under 46 års tid, samt varit borgare i Sundsvall 34 år och i Sigtuna 12 år. Nämnd i Sundsvall 1696-1710 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Lille, se tabell 6.
b/ Anna Lille, född i juli 1692 (Bergsjö AI:4 sida 29). Död 1760 (mannens dödsnotis). Gift 13/4 1712 i Bergsjö sn med soldaten Jonas Persson Flinta, född i mars 1686 i Fiskvik, Bergsjö sn (AI:4 sida 29). Död 5/8 (bg. 7/8) 1763 i Bergsjö sn.
c/ Anders Lille, född i maj 1693. Död under marschen i norska fjällen natten mellan den 1 och 2/1 1719 (tacksägelse 18/5 1719 i Bergsjö sn) 25 år och 7 månader gammal. Korpral, sedermera fältväbel i Bergsjö sn. Gift efter tre års förlovning 18/7 1714 i Bergsjö sn med soldaten Ekorres dotter Karin Eriksdotter, född 23/11 (döpt 24/11) 1689 i Älgared, Bergsjö sn. Död 15/11 (bg. 25/11) 1764 i Bergsjö sn.
d/ Hans Lille, född 3/2 (döpt 6/2) 1701 i Skog sn i Hälsingland. Död i februari 1760 i Ockelbo sn (AI:3 sida 63; bg. 23/2 i Söderhamn). Nämnd i Sigtuna 1716-1723 (mtl). Svor borgareden i Söderhamn 23/4 1723 (dombok). Gift 30/12 1722 i Hanebo sn med Christina Clasdotter Hasselqvist från tabell 13. Född 19/10  1702 i Hanebo sn sn (Söderhamn AI:3 sida 63) . Död 6/11 (bg. 26/11) 1774 i Söderhamn.
e/ Sigrid Lille, född i januari 1702 i Forsa sn (dödsnotis). Död 5/5 (bg. 12/5) 1745 i Högen, Bergsjö sn. i en ålder av 43 år, 4 månader och 9 dagar. Gift 3/9 1738 i Tuna sn i Uppland med gördelmakaren, sedermera pannebyggaren vid salpetersjuderistaten i Stockholms och Uppsala län Hans Nilsson Frisk, som synes ha överlevt hustrun. De hade åtminstone en dotter Sigrid Frisk, född 27/11 (döpt 30/11) 1738 i Forsa sn.


Tabell 6:

Catharina Lille (från tabell 5). Död (bg. 4/4) 1774 i Sundsvall (LI:2 sida 209).
Gift första gången före 15/3 1712 (mtl) med Elias Jönsson Norman, död (bg. 26/2) 1744 i Sundsvall (LI:1 sida 114). Nämnd i Sigtuna 1712-1732, och senare i Sundsvall 1733-1745 (mtl). Hade han koppling till en Jöns Norman, nämnd 1730-1741 i Sundsvall (mtl) ?
Gift andra gången mellan 22/12 1747 (mtl) och 23/5 1748 (DII:1 sida 171) med handelsmannen Jonas Engmark, död (bg. 28/2) 1784 i Sundsvall (LI:2 sida 350).
Barn:
1a/ Nils Norman, född 2/7 (döpt 4/7) 1714 i Born, Husby sn. Död 11/10 (bg. 12/10) 1714 i Önsta, Sollefteå sn.
1b/ Johan Norman, född 14/1 1716 i Sundsvall (Sala stad AI:11a sida 4). Se tabell 7.
1c/ Sigrid Norman. Bodde hemma 1734 (AI:1 sida 74) och borta efter 1754 (sida 153).
1d/ Nils Norman. Dopvittnade för Paul Johansson Malms son Johan som föddes 3/1 1742 i Gnarp sn. Enlgt Erik Wickbergs samling om soldater och officerare vid Hälsinge regemente under 1600- och 1700-talen, som förvaras på Gävle stadsarkiv, skall denne Nils Norman vara född 8/10 1723 (uppgiften överensstämmer svårligen med systerns dopnotis från Sidensjö, dock hade fadern två söner upptagna från 1738:års mtl). Vidare blev Nils antagen till soldat på rote 119 Krabat i Bergsjö sn 11/1 1742. Han dog redan 17/9 1742 i Vaxholm. Dessa uppgifter har inte kunnat verifieras.
1e/ Anna Catharina Norman född (döpt 12/10) 1723 i Sidensjö sn. I senare husförhörslängder har hon emellertid födelseåret 1726 (Torshälla AI:4a sida 114, Norrtälje AI:3 sida 49). Död 23/2  (bg. 7/3) 1780 i Norrtälje. Gift första gången 1744 i Sundsvall (Gävleborgs läns landskansli E 1 b:133) med Magnus Melldahl från Borås, som blev borgare i Sundsvall. Död 1761 efter 14/6 (Sundsvall DII:1 sida 171). Anna Catharina hade under sitt änkestånd två barn med sin tremänning Petter Norling från tabell 15. Gift andra gången 28/12 1769 i Norrtälje med borgaren Johan Bure, född och döpt 3/11 1748. Död 18/5 (bg. 23/5) 1813 i Norrtälje.
1f/ Elisabeth Norman. Gift före 4/11 1753 (Sundsvall DII:1 sida 171) med Thore Holm, som var fiskare och utfattig med nio små barn 1772 (mtl). År 1776 hade han flyttat till Stockholm, men ej uppsagt burskapet (mtl). En son död (bg. 22/8) 1754 i Sundsvall (LI:1 sida 176).


Tabell 7:

Johan Norman (från tabell 6). Född 14/1 1716 i Sundsvall (Sala stad AI:11a sida 4). Död 7/11 (bg. 18/11) 1792 i Östersala, Sala stad. Nämnd i Hedemora 1746-1756 (mtl) och därefter i Sala.
Gift första gången (lysning 9/5 i Selånger sn) 11/7 1742 i Söderala sn med sin tremänning Gloria Malm från tabell 3. Född 25/9 (döpt 29/9) 1717 i Maj, Njurunda sn. Död (bg. 28/2) 1748 i Sundsvall (LI:1 sida 134).
Gift andra gången (lysning 15/12 1754) 8/4 1755 i Sala stad med Johan Christerssons änka Helena Sjöberg, född i september 1713 (Sala stad AI:7 sida 46). Död 9/5 (bg. 14/5) 1758 i Sala stad.
Gift tredje gången (lysning 6/5) 24/5 1759 i Sala lfs med Erik Sahlboms änka Johanna Tott, född 26/11 1730 vid Jäders bruk, Arboga lfs. Död 25/1 (bg. 4/2) 1810 i Östersala, Sala stad.
Barn:
1a/ Elias Norman, född 2/3 (döpt 3/3) 1745 i Lynäs, Söderala sn och död där 26/3 (bg. 31/3) samma år.
1b/ NN (dotter) Norman, död (bg. 6/1) 1747 i Sundsvall (LI:1 sida 124).
1c/ NN (dotter) Norman, död späd (bg. 19/6) 1748 i Sundsvall (LI:1 sida 134).
2d/ Johan Norman, född 21/1 1756 i Västerfärnebo sn (dödbok). Död 27/2 (bg. 7/3) 1756 i Sala stad.
3e/ Anna Catharina Norman, född 2/6 (döpt 3/6) 1760 i Östersala, Sala lfs.
3f/ Johan Fredrik Norman, född 26/2 (döpt 27/2) 1765 i Östersala, Sala lfs.
3g/ Catharina Elisabeth Norman, född 14/2 (döpt 16/2) 1769 i Östersala, Sala lfs. Död 5/8 (bg. 8/8) 1769 i Östersala, Sala lfs.
3h/ Elias Norman, född 30/4 (döpt 2/5) 1771 i Östersala, Sala lfs.


Tabell 8:

Paul Andersson Malm (från tabell 1). Död 13/1 (bg. 22/1) 1744 i Skog sn, Hälsingland vid en ålder av 75 år, 2 veckor och 5 timmar. Nämnd i Sundsvall 1695-1698 (mtl) och i Söderhamn från 1704 (mtl).
Gift första gången före 16/3 1695 (mtl) med NN Severinsdotter, som var död före 1704. Dotter till häktmakaren Severin Månsson.
Gift andra gången före 5/1 1704 (mtl) med änkan Kerstin Pålsdotter, som levde än 14/7 1735 (dombok). Kerstin var  änka efter värmlänningen Ambjörn Svensson Falk, som varit häktmakare och borgare i Hedemora 1683-1687 (mtl; DII:1 sida 308). Enligt forskaruppgift blev Ambjörn Falk slutligen soldat vid Brunflo kompani 1693-1697, där denne avled sistnämnda året. Med tanke på enstaka barns ålder så kan Ambjörn tidigare ha varit gift två eller flera gånger.
Inga barn.

Fosterson Paul Johansson Malm från tabell 12 (Söderhamns dombok 14/7 1735).

Paul Malms styvbarn i osäker ordningsföljd:
a/ Anders Ambjörnsson. Var häktmakare och gifte sig 1679  (Hedemora LIa:6 sida 23).
b/ Maria Ambjörnsdotter Falk, se tabell 9.
c/ Anna Ambjörnsdotter. Nämns med föräldrarna i Gussarvet år 1688 (Hedemora DII:1 sida 308).
d/ Ambjörn Ambjörnsson Falk, se tabell 10.
e/ Johan Ambjörnsson Falk, se tabell 12.
f/ Elias Ambjörnsson. Dopvvitnade för sin syster Marias barn 4/8 1705 i Hanebo sn, och likaså gjorde Elias hustru NN i Hertsjö, Bollnäs sn 31/7 1715 i Hanebo sn.
g/ Gloria Ambjörnsdotter Falk, född (döpt 3/8) 1684 i Husby sn i Dalarna. Se tabell 13.
h/ Margareta Ambjörnsdotter Falk. Var 12 år gammal (Söderhamns dombok 2/9 1709 respektive 10-17/7 1727). Trolovad med soldaten Jonas Jonsson Malm från tabell 2.


Tabell 9:

Maria Ambjörnsdotter Falk (från tabell 8 ). Född i Umeå stad (Hammerdal C:1 sida 75). Död 1732 i Söderhamn (testamentspeng 15/9, LIa:2 sida 131).
Gift första gången 25/10 1691 i Sevalla sn med Erik Jonsson Lustig, död (bg. 28/7) 1707 i Hanebo sn 55 år gammal. Kom från Stockholm vid vigseln, men var medelpading enligt rullorna. Enligt forskaruppgift tjänstgjorde Erik Lustig vid Jämtlands regemente från 1694, och blev till sist korpral vid en rote i Hammerdals socken, Erik Jonsson Lustig benämns dragon 1699-1703.
Gift andra gången efter 7/2 1708 (mtl) med Nils Jonsson Ström, död före 10/2 1711 (Söderhamns dombok). Borgare i Söderhamn, nämnd 1706-1709 (mtl).
Gift tredje gången före 10/2 1711 (Söderhamns dombok) med Jonas Larsson Styf. Borgare i Söderhamn, nämnd 1709-1713 (mtl).
Gift fjärde gången 4/5 1718 i Hanebo sn med Henrik Jonsson Malm. Detta äktenskap blev olyckligt, läs mer under tabell 4.
Barn:
1a/ Johan Lustig, född (döpt 2/7) 1699 i Brunflo sn.
1b/ Gloria Lustig, född (döpt 20/1) 1701 i Hanebo sn. Död ung.
1c/ Gloria Lustig, född och döpt 28/2 1703 i Åsen, Hammerdal sn.
1d/ Paul Lustig, född 30/3 1704 i Ström sn.
1e/ Elias Lustig, född (döpt 4/8) 1705 i Hanebo sn. Död (bg. 14/1) 1706 i Hanebo sn.
1f/ Catharina Lustig, född (döpt 5/5) 1707 i Hanebo sn. Död (bg. 19/5) 1707 i Hanebo sn.
2g/ Jonas Ström, född 30/1 (döpt 1/2) 1709 i Frösön sn. Gift med Elisabeth. Makarna hade åtminstone en dotter Margareta Ström, född 14/7 (döpt 15/7) 1733 i Söderala sn.
3h/ Paul Styf, född 31/7 1715 i Hanebo sn. Dopvittne 15/7 1733 i Söderala sn.


Tabell 10:

Ambjörn Ambjörnsson Falk (fråm tabell 8 ). Död under marschen till Dalarna 30/5 1716 i Bergsviken, Berg sn i Jämtland (bg. där 3/6). Från Kopparberget enligt rullorna. Mässingssmed i Sundsvall 1704-1709 (mtl), sedermera soldat vid Brunflo kompani och bosatt i Lockne sn.
Gift före 26/2 1704 (mtl) med Johanna Jonsdotter (Lockne AI:1 sida 190).
Barn:
a/ Kerstin Ambjörnsdotter Falk, född 1700 (Söderala AI:3a sida 113) eller 29/7 1704. Död 1784 i Arbrå sn (Söderala AI:6a sida 40). Gift första gången med båtsmannen Mårten Mickelsson Norberg (Söderhamns dombok 21/11 1735). Gift andra gången år 1747 i Söderala sn (Kerstin kallas felaktigt för Gloria Malm i EI:1 sida 218) med Johan Wetterberg från Askersund, död 18/6 1766 i Bärs, Söderala sn vid 74 1/2 års ålder. Johan var tidigare soldat Tjäder vid Alfta kompani och gift med en Margareta Abrahamsdotter Wallberg, med vilken han fått sönerna Abraham och Johan, som i sin tur kom att ingå äktenskap med Kerstins två brorsdöttrar från tabell 11.
b/ Ambjörn Ambjörnsson Falk, född (döpt 22/5) 1704 i Jättendal sn.
c/ Paul Ambjörnsson Falk, född (döpt 5/6) 1706 i Jättendal sn. Se tabell 11.
d/ Margareta Ambjörnsdotter Falk. Gift med båtsmannen Anders Andersson Grefberg från Bergslagen. Kända barn:
- Anders Grefberg, född 26/4 (döpt 28/4) 1734 i Söderhamn.
- Gloria Grefberg, född 22/10 (döpt 23/10) 1736 i Söderala sn (Söderhamn CI:1 sida 58).
- Christina Grefberg, född 15/4 (döpt 16/4) 1745 i Bråten, Österåker sn.
e/ Gloria Ambjörnsdotter Falk, död (bg. 11/8) 1717 11/8 i Hanebo sn i en ålder av 2 år och 39 veckor.


Tabell 11:

Paul Ambjörnsson Falk (från tabell 10). Född (döpt) 5/6 1706 i Jättendal sn. Död 19/10 (bg. 28/10) 1781 i Hålsjö, Norrbo sn. Soldat på rote 68 Sund vid Delsbo kompani mellan 1724 och 1744. Paul Sund kom senare att bli häradsprofoss i Norrbo.
Gift första gången 1726 med Anna Larsdotter, död 19/2 (bg. 27/2) 1743 i Ede, Delsbo sn vid 50 års ålder.
Gift andra gången 1/7 1744 i Norrbo sn med soldaten Per Sedigs änka Brita Olofsdotter, död 29/1 (bg. 4/2) 1776 i Hålsjö, Norrbo sn vid 72 års ålder.
Gift tredje gången 11/5 1776 i Norrbo sn med soldaten Jonas Kilanders änka Karin Jakobsdotter, född 3/10 (döpt 4/10) 1730 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 25/7 (bg. 28/7) 1816 i Hålsjö, Norrbo sn.
Barn (med första hustrun fem söner och tre döttrar, av vilka två av varsitt kön ännu levde vid faderns bortgång, och med andra hustrun en ännu levande son):
1a/ Ambjörn Paulsson, född 20/4 (döpt 22/4) 1728 i Delsbo sn. Död 4/8 (bg. 7/8) 1763 i Sjömyra, Delsbo sn. Soldat på rote 149 Kjällström från 1747, vice korpral.
1b/ Christina Paulsdotter Sundin, född 3/6 (döpt 7/6) 1731 i Delsbo sn. Död 8/1 (bg. 22/1) 1775 i Vallen, Söderala sn, Gift  23/1 1757 i Söderala sn med salpetersjudaren Abraham Wetterberg, född 19/5 (döpt 23/5) 1731 i Gäddvik, Alfta sn. Död 15/4 1798 i Sofiedal vid Los bruk i Färila sn (bg. i Järsvö sn med motstridiga död- och begravningsdatum 2 respektive 9/4!).
1c/ Jonas Paulsson, född 3/4 (döpt 8/4) 1733 i Ede, Delsbo sn.
1d/ Gloria Paulsdotter Sundin, född 1736 i Ede, Delsbo sn (dödbok). Död 22/11 (bg. 27/11) 1791 i Bärs, Söderala sn. Gift 18/4 1762 i Söderala sn med salpetersjudaren, sedermera vice klockaren Johan Wetterberg, död 19/1 (bg. 29/1) 1809 i Ellne, Söderala sn i en ålder av 68 år, 1 månad och 9 dagar. Möjligen född 22/3 (döpt 24/3 1733 i Berga, Söderala sn?
1e/ Paul Paulsson, född 7/10 (döpt 8/10) 1738 i Ede, Delsbo sn.
1f/ NN Paulsson (faderns dödsnotis).
1g/ NN Paulsson (faderns dödsnotis).
1h/ NN Paulsdotter (levde ännu vid faderns bortgång 1781).
2i/ Olof Paulsson, född 1/2 (döpt 3/2) 1745 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 7/5 (bg. 18/5) 1785 i Bästdal, Norrbo sn. Soldat på rote 96 Stor vid Majorens kompani från 1769. Gift 17/4 1768 i Norrbo med Elisabeth Larsdotter, född 10/1 1746 i Hålsjö, Norrbo sn. Död 26/1 (bg. 1/2) 1796 i Bästdal, Norrbo sn.


Tabell 12:

Johan Ambjörnsson Falk (från tabell 8 ). Död i december 1712 i Mecklenburg efter att ha avancerat till rustmästare samma månad (SVAR bild-id: A0065771_00548). Möjligen identisk med Paul Malms "son" i 1704:års mantalslängd. Häktmakare i Salberget, nämnd 1705-1710 (mtl; 1711: soldat i Hälsingland). Korpral på rote 73 vid Delsbo kompani från december 1709, och avancerade till rustmästare i december 1712 - samma månad som han dog.
Gift senast 1705 (mtl) med Ingeborg Severinsdotter, som var dotter till häktmakaren Severin Månsson. Både fadern och dottern var vittnen vid ett dop 10/10 1695 i Östervåla sn; (C:1 sida 80).
Barn;
a/ Gloria Johansdotter, född (döpt 9/6) 1705 i Torsåker sn. Död 15/2 (bg. 18/2) 1706 i Östervåla sn 35 veckor gammal.
b/ Paul Johansson, född 23/11 (döpt 25/11) 1706 i Östervåla sn. Död ung.
c/ Paul Johansson Malm, född postumt 6/3 1713 i Fjärdsäter, Delsbo sn. Död 1800 (bg. 1/1 1801) i Sundsvall (LI:3 sida 299). Bodde hos sin styvfarfar Paul Andersson Malm (Söderhamns dombok 14/7 1735). Gift första gången 12/12 1736 i Selånger sn med Christina Andersdotter Malm från tabell 3. Tre kända barn. Paul gifte sig andra gången med Helena Hansdotter (1748-1810; Sundsvall AI:2a sida 223).
- Catharina Malm, född 2/2 (döpt 5/2) 1738 i Bärs, Söderala sn. Död  (bg. 29/4) 1738 i Sundsvall (LI:1 sida 58).
- Johan Malm, född 3/1 1742 i Gnarp sn. Död (testamentspeng 13/6) 1742 i Söderala sn (LIb:2 sida 51).
- Ingeborg Malm, född 21/6 (döpt 24/6) 1743 i Ovansjö sn. Död (bg. 11/4) 1801 i Sundsvall (LI:3 sida 311)  Gift före 23/5 1763 (Sundsvall DII:1 sida 189) med Anders Jernberg, född 1735 (Sundsvall AI:2a sida 219; Söderhamn AI:10 sida 34). Död 19/7 1808 i Söderhamn.


Tabell 13:

Gloria Ambjörnsdotter Falk (från tabell 8 ). Född (döpt 3/8) 1684 i Husby sn i Dalarna. Död 4/6 1771 i Söderhamn.
Gift 1700 i Hanebo sn med Clas Eriksson Hasselqvist, född 1678 (Söderhamn AI:1a sida 9). Död före 1756 (AI:3 sida 63). Borgare i Söderhamn, nämnd 1702-1741 (mtl; nr. 16). Son till Erik Eriksson Mässing och dennes hustru (Margareta?), nämnd i Söderhamn 1697-1701 (mtl). Erik dog (bg. 13/4) 1712 i Hanebo sn 77 år gammal.
Barn:
a/ Margareta Hasselqvist, född (döpt 20/10) 1701 i Hanebo sn.
b/ Christina Hasselqvist, född 19/10  1702 i Hanebo sn (Söderhamn AI:3 sida 63). Se tabell 5.
c/ Erik Hasselqvist, född 13/6 (döpt 14/6) 1703 i Skog sn i Hälsingland.
d/ Maria Hasselqvist, född 28/1 (döpt 29/1) 1705 i Bollnäs sn (C:1 sida 39). Död 15/1 (bg. 211) 1787 i Bergsbyn, Berg sn i Jämtland. Gift med trumslagaren Anders Olofsson Krok, född 13/5 (döpt 20/5) 1700 i Mo, Berg sn. Död 12/7 (bg. 18/7) 1779 i Bergsbyn, Berg sn.
e/ Sigrid Hasselqvist, född (döpt 16/12) 1706 i Hanebo sn. Död 1/7 (bg. 5/7) 1778 i Maria fs i Stockholm. Gift 17/8 1740 i S:ta Katarina fs i Stockholm med kofferdikapten Johan Westman, död 15/8 (bg. 18/8) 1776 i Maria fs i en ålder av 72 år, 15 veckor och 16 dagar.
f/ Catharina Hasselqvist, död 7/6 (bg. 8/6) 1709 i By sn 14 veckor gammal (CI:1b sida 230).
g/ Gloria Hasselqvist, född (döpt 14/9) 1712 i Hanebo sn. Död ung.
h/ Catharina Hasselqvist, född omkring 1713 i Söderhamn, Enligt forskaruppgift var hon gift med Ernst Andersson Malm i Norge, men rymt och kom att sammanleva med änklingen Abraham Johansson Broberg, född omkring 1718 i Skedsmo sn i Akershus fylke i Norge (Jämtlands domsagas häradsrätt: Hede tingslag 7/7 1748).
i/ Clas Lindgren, född 1/1 1717 i Söderhamn (dödbok). Död 8/3 (bg. 20/3) 1796 i Hänsätter, Arbrå sn. Soldat från 1739 till 1760. Gift 1743 i Arbrå sn med Brita Eliasdotter, född 17/11 (döpt 24/11) 1712 i Norränge, Arbrå sn. Död 3/2 (bg. 12/2) 1792 Hänsätter, Arbrå sn. Gift andra gången 17/10 1792 i Arbrå sn med Kerstin Andersdotter, född 29/10 1755 (Arbrå AI:2 sida 54). Död 2/10 (bg. 8/10) 1837 i Hänsätter, Arbrå sn.
j/ NN Hasselqvist, död (bg. 18/9) 1715 i Hanebo sn 14 veckor gammal.
k/ Paul Hasselqvist, född (döpt 10/10) 1716 i Hanebo sn.
l/ Gloria Hasselqvist, född 3/10 (döpt 6/10) 1717 i Söderala sn. Död ung.
m/ Gloria Hasselqvist, född 10/2 1724 i Hanebo sn. Gift 24/11 1754 i Söderhamn med Henrik Henriksson Östlund, som då var 28 år gammal. Hjulmakare i Ockelbo sn, nämnd 1755-1775 (mtl; SVAR bild-id för 1775: A0005690_00062). Kronoskytt år 1795 (SVAR bild-id: A0005691_00069) ?


Tabell 14:

Gabriel Andersson Mässing (från tabell 1). Nämnd i Sundsvall 1700-1706 (mtl).
Gift före 16/3 1700 (mtl) med Maria (Söderala EI:1 sida 139) som levde änka 1708-1711 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Gabrielsdotter Malm, se tabell 15.
b/ Hans Gabrielsson Malm,  död (bg. 11/5) 1771 i Eskilstuna 69 år gammal. Nämnd i Sundsvall 1732-1745 (mtl 1746: Salpetersjudare i Hedemora) och därefter i Hedemora (mtl 1755: Utur staden, bör efterhöras).
Gift första gången 5/4 1741 i Ljusdal sn med soldaten Jöran Högbergs änka Margareta Persdotter, född 16/12 1700 i Hybo, Ljudsdal sn. Död 2/12 1741 i Ljusdal sn.
Gift andra gången 1744 (mtl) med Petronella Christiansdotter Winberg, född i Norge och död 1/12 1798 i Eskilstuna 79 år gammal. Hennes familj inflyttad till Sverige sommaren 1732 (Bygdeå dombok 10/9 1741).
För familj hänvisas till Bo Lindwalls startinlägg.


Tabell 15:

Catharina Gabrielsdotter Malm (från tabell 14). Född 1696 (Hedemora AI:8a sida 62) eller 1699 (Torshälla AI:3a sida 110). Död (bg. troligen i februari) 1778 i Bärs, Söderala sn.
Gift 18/4 1720 i Bjuråker sn med glasföraren Israel Danielsson Norling, död 17/10 (bg. 19/10) 1757 i Svärdsjö sn i en ålder av 57 år, 3 månader, 2 veckor och 5 dagar. Enligt hustruns utsago född persmässodagen (omkring 29/6) 1700 i Hedemora. Född redan 1694? (Hedemora AI:8a sida 62). Borgare i Hedemora, nämnd 1721-1748 (mtl) och därefter i Torshälla. Israel var son till häktmakaren och borgaren i Hedemora, sedermera i Köping, Daniel Nilsson Norling, se längre nedan.
Barn (tio barn enligt moderns dödnotis; tre söner och sju döttrar av vilka samtliga söner ännu var i livet, och av döttrarna lever en i Stockholm):
a/ Maria Norling, född 1721. Levde än 1746 (Hedemora AI:8a sida 62).
b/ Daniel Norling, född 11/10 (döpt 14/11) 1722 i Malmkärra, Norberg sn. Död ung?
c/ Gabriel Norling, född 1724 (Hedemora AI:8a sida 62). Karduansmakare och garvare i Ronneby (1778). Gift 11/11 1759 i Växjö med Sara Östergren.
d/ Daniel Norling, född 1729 (Hedemora AI:8a sida 62). Karduansmakare, som kom att bli "en rik och ansenlig borgare i Polen".
e/ Christina Norling, född 1730 (Hedemora AI:8a sida 62; Söderhamn AI:3 sida 107). Gift 23/4 1753 i Söderhamn med tullbesökaren Carl Gustaf Pfeiffer, född 1730 i Stockholm.
f/ Catharina Norling, född 1737 (Hedemora AI:8a sida 62). Levde än 22/3 1761 (Torshälla AI:3a sida 110).
g/ Petter Norling, född 6/5 1741 i Hedemora (AI:8a sida 62). Borgare i Torshälla, sedermera Öregrund. Till Sveaborg 1778 (Norrtälje AI:3 sida 49 + 149). Gift 29/4 1770 i S:ta Katarina fs i Stockholm med Anna Catharina Brandt, född 17/1 1750 i Falun. Död 9/6 (bg. 11/6) 1776 i Ovansjö sn. Petter Noring hade innan sitt giftermål fått två barn med sin tremänning, änkan Anna Catharina Norman från tabell 6:
- Israel Norling, född 18/5 (döpt 19/5) 1763 i Högbo, Ovansjö sn. Död ung.
- Ulrika Norling, född och döpt 2/9 1764 i Ullvi, Köping lfs (Norrtälje AI:3a sida 149).



Det finns två intressanta uppslag för vidare undersökningar:

1. I Väddö skeppslags protokoll från 4/11 1675 sägs att länsman Erik Olsson fordrar av Mats Ersson i Studsboda på hustru Gloria Jonsdotters vägnar i Hälsingland några persedlar som insatts för sju år sedan hos hans svärföräldrar. Parterna förliktes och hon får sex daler kopparmynt. Kanske är hon identisk med den Gloria Jonsdotter som dog 4/1 (bg. 14/1) 1722 i Hernevi i Bro sn i Uppland vid 80 års ålder. Denna Gloria var gift med Anders Ingmunsson, död 25/6 (bg. 1/7) 1722 på samma ort. Kan dessa makar kopplas ihop med Malmarna...?

2. En borgaränka Gloria Vidriksdotter bodde i Sundsvall åren 1712-1722 (mtl). Hon omnämns i Sundsvalls dombok 13/9 1718, och hade en dotter hemma åren 1718-1722. Denna Gloria var möjligen syster till Christina Vidriksdotter, som kom att överleva sin man häktmakaren Daniel Nilsson Norling, död 27/6 1748 i Karbenning sn. Enligt dödboken var Daniel Norling född midsommarstiden 1671 i Munktorp sn, och var borgare i Hedemora, Sala 1705-1709 (mtl) sedermera i Köping. Daniel blev far till Israel Norling (tabell 15) och möjligen även till Henrik Malms andra hustru Elisabeth (tabell 4). Vad mer är känt om Vikriksdöttrarna och deras ursprung...?

359
Dubb / SV: Dubb
« skrivet: 2020-07-31, 05:18 »
Även när man gått en led bakåt så påträffas en tidigare dåligt utredd familj. Mitt resultat:


Mickel Olofsson Dubb, död i april (bg. 31/5) 1674 i Nikolai fs. Stamfar. "Skal warit ensam son af någon förmögen handlande eller Rådman i Stockholm." (Genealogica). Blev antagen till vice fiskal i Svea hovrätt uti Nils Lindegrens ställe 8/5 1647, advokatfiskal 19/7 1651 och slutligen assessor från 26/7 1655. Var år 1667 bosatt i ett hus vid  Slottsbacken på Österlånggatan inom Stadens östra kvarter (mtl; Nikolai AI:1a sida 7).
Gift 16/9 1653 i Nikolai fs med Brita Johansdotter, född (döpt 3/1) 1632 i Nikolai fs. Död (bg. 4/3) 1699 i Nikolai fs.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Brita Dubb, född (döpt 30/7) 1654 i Nikolai fs. Två faddrar. Den ene var Jöns Henriksson (fordom borgmästare som är gift ned Brita, dotter till framlidne borgmästaren Olof Andersson som i sin tur var kusin till rådmannen Johan Persson) och den andre var Johan Perssons änka (alltså barnets mormoder Brita Johansdotter, död 1658). Död ogift (bg. 19/5) 1715 i Nikolai fs.
b/ Johan Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53). Inskriven vid Uppsala universitet 15/9 1670. Auskultant i Svea hovrätt 16/3 1683, senare stadsfiskal och rådman i Narva (Gösta Thimon).
c/ Olaus Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53). Inskriven vid Uppsala universitet 15/9 1670. Auskultant i Svea hovrätt 19/11 1686. senare landssekreterare för Västerbotten - se tidigare inlägg.
d/ Nils Dubb, inskriven vid Uppsala universitet 15/9 1670. Företrädde på rådhusrätten i Torneå 3/3 1682 hans mors och övriga mostrars intressen i sterbhuset efter deras framlidne bror, borgmästaren i Torneå Petter Johansson.
e/ Helena Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53).
f/ Margareta Dubb, bodde hemma 1/3 1668 (Nikolai AI:1a sida 53).
g/ Catharina Dubb, död ogift (bg. 25/8) 1709 i Nikolai fs.
h/ Clara Dubb, född (döpt 1/5) 1665 i Nikolai fs.
i/ Christina Dubb (tvilling), född (döpt 18/12) 1666 i Nikolai fs.
j/ Magdalena Dubb (tvilling), född (döpt 18/12) 1666 i Nikolai fs.
k/ Anna Dubb, död ogift 9/1 (bg. 18/1) 1741 i Umeå lfs vid 70 års ålder.

Åtminstone fem barn dog relativt tidigt, enligt kyrkoräkenskaperna för Nikolai fs:   
- ett barn begravt på landet 30/11 1667.
- en dotter begravd 19/5 1676.
- en dotter begravd 24/5 1678.
- två barn, gravöppning 18/5 1694.

Troligen var Olaus Dubb den ende av samtliga syskon som fått egna barn, och därmed fört släktleden framåt.


En liten översikt: Genealogica (o) 116 Bild 3610 (AID: v914756.b3610, NAD: SE/RA/7500001)

Mickel Dubbs begravningsvers hos Kungliga biblioteket: https://kortkataloger.kb.se/verser/29573/

Likvdation (löneavräkning) efter honom i "Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Justitiestaten t.o.m. 1680 serie B" (SE/RA/522/16/33/7):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067697_00101

En vänlig forskare har tillsänt mig en sida ur Gösta Thimons "Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800", del ett. Tack!

360
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2020-07-30, 19:14 »
Ströfynd från Stockholm: [Aprilis 1747] Borgaren och handelsmannen Nils Tanberg ifrån Sundswall, 48 år gammal  |  jordfästes d. 19 huius af Commnistern herr Petrus Rudberg.

Adolf Fredrik (A, AB) FI:1 (1742-1753) Bild 76 (AID: v81742.b76, NAD: SE/SSA/0001)

361
Agne, tack för intressanta uppgifter! Har du tidigare bemödat dig med att undersöka Lars Edvalls familj i Sundsvall närmare? Vid en snabb koll: Hans Jönsson Edhe, nämnd i mantalslängderna för Sundsvall åren 1689-1735, kom att efterträda sin blivande styvsvärmor Ingeborg Jönsdotter [Edenia] från föregående längd 1688. År 1714 var Hans Edhe 53 år gammal och hustrun Johanna 50 år. Makarna hade åtminstone fem barn: Jöns på 22:a året, Ingeborg på 19:e året, Lars på 17:e året, Carl på 13:e året och Johanna utan åldersuppgift (AI:1 sida 87).

Bland rättelserna till Bygdens herdaminne framågr att Hans Edhe "förordnades till hamnfogde vid Löröuddens fiskläge (Mdb. 5/5 1699). Den 6 sept. 1735 anhåller vällärde Hr Lars Edvall, att någon af rådmännen måtte constitueras, som nästkommande vecka förrättar arfskifte efter des genom döden afgångne föräldrar eller uti afledne rådmannen Hans Edhes sterbhus."

Johanna Wallander begravdes (eller peng gavs till kyrkan för henne, svårtolkat) 19/11 1732. Hans Edhe begravdes 24/8 1735 (LI:1 sida 18 respektive 38).

362
Varken Bygdéns herdaminne eller Bertil Hasselbergs komplement nämner att sonen med samma namn kom att bli handels- och rådman, sedermera tullskrivare i Östhammar. Lars Edvall den yngre anges vara född 1/10 1744 i Brunflo (Östhammar AI:1 sida 87; AI:2 sida 62). Men jag har inte kunnat återfinna denne i socknens födelse- och dopbok. Han dog 2/10 1806.

363
Dubb / SV: Dubb
« skrivet: 2020-07-30, 11:34 »
I Umeå stad fanns landssekreteraren Olaus Dubb f ca 1661 d 1724 som var gift med Anna Christina Clerck f 1679 d 1740 och dotter till häradshövdingen Wilhelm Clerck (adliga ätten 433).
 Olaus Dubb var son till assesorn i Svea Hovrätt Michael Olofsson Dubb och dennes hustru Britta Johansdotter som var dotter till rådmannen i Stockholm Johan Persson f 1594 d 1650.
 
Bland Olaus barn kan nämnas:
~ Carl f 1702 d 1770 i Östhammar, hovrättsråd i Svea hovrätt, adlad Dubbenhielm men ej introducerad.
~ Wilhelm Johan f 1710 d 1760 ogift, vice landssekrterare i Helsingfors, 1757 advokatfiskal i Kammarrevisionen
~ Helena Christina gift med fänrik Hans Jacob Hååf
~ Britta Margareta
~ Elisabet Catharina


Jag ämnar komplettera Staffans ovanstående inlägg med följande upplysningar:


Tabell 1:

Olaus Dubb, död (bg. 26/11) 1724 i Ytterhiske 7, Umeå lfs, 63 år gammal. Landssekreterare för Västerbotten med bas i Umeå stad från 1716 (mtl).
Gift med Anna Christina Clerck, född (döpt 10/8) 1679 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 14/1 (bg. 21/2) 1740 i Ytterhiske 7, Umeå lfs.
Barn:
a/ Helena Christina Dubbe, född ca 1700. Se tabell 2.
b/ Carl Dubbe, född (döpt 24/11) 1702 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 14/10 1770 i Östhammar fs. Hovrättsråd, adlad Dubbenhielm. "f. 1702 21/11; kanslist i Vesterbottens Landskansli 1718; notarie i Umeå 1721; t.f. borgmästare i Umeå 1723; t.f. landssekreterare i Vesterbotten 1724; riksdagsman för Umeå m. fl. städer 1727; vice häradshöfding i Vesterbotten 1728; riksdagsman för Vesterbottens städer 1731; e.o. kanslist i Justitie-Revisionen; häradshöfding i Roslagen 1735; bidrog att dämpa de s. å.  bland allmogen uppkomna oroligheter; lagmans fullmakt 1752; assessor i Svea Hofrätt 1756; adlad s. å. d. 9 November, då han fick ett vapen som liknade det Rosenhjelmska, af hvilken slägt hans mormor var; hofrättsråd 1758; ✝ 1770 14/10 ogift i Östhammar, då ätten utgick." (Schlegel och Klingspor, sida 55).
c/ Brita Margareta Dubbe, född (döpt 3/8) 1705 i Vretaberg, Grödinge sn. Död mellan 16/6 1761 och 7/2 1771 (bou efter bröderna).
d/ Wilhelm Johan Dubbe, född (döpt 23/1) 1707 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 15/12 1760 i Nikolai fs (bg. 18/12) i Jakob fs). Advokatfiskal.
e/ Elisabeth Catharina Dubbe, född ca 1710. Död 1778 i Östhammar fs (AI:1 sida 48).
f/ Gustaf Erik Dubbe, född (döpt 14/9) 1712 i Vretaberg, Grödinge sn. Se tabell 3.


Avyttring av gården Ytterhiske 7 skedde genom köpekontrakt 15/5 1741 (ej 1744 såsom felaktigt uppgetts tidigare) enligt tinget 26/3 1747:  Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:46 (1747) Bild 9320 / Sida 927 (AID: v948442.b9320.s927, NAD: SE/RA/420422)

Bouppteckning efter Carl Dubbenhielm 7/2 1771: Svea Hovrätt - Adelns bouppteckningar EIXb:94 (1771) Bild 270 (AID:v364229.b270, NAD: SE/RA/42042201)

Bouppteckning efter Wilhelm Johan Dubbe 16/6 1761: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:185 (1761) Bild 6800 / Sida 630 (AID: v222736.b6800.s630, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 2:

Helena Christina Dubbe, död mellan 15/3 1743 och 1/9 1744 (mtl för Kyrkobordet i Umeå lfs, samt sannolikt begravd i Bygdeå sn som saknar dödbok före 1745).
Gift mellan 22/4 1719 och 29/2 1720 möjligen i Umeå stad (mtl) med Hans Jakob Hååf, född (döpt 12/1) 1690 i Arboga stad. Död 6/12 (bg. 19/12) 1765 i Bobacken, Bygdeå sn. Kom i tjänst år 1710 (Lewenhaput). Förare vid Västerbottens regemente och Bygdeå kompani från maj 1711, second fältväbel vid Lövångers kompani 26/7 1715, fältväbel vid Bygdeå kompani 19/8 1716, fänrik vid Umeå kompani 18/3 1718, fältväbel där 12/12 1721, och till expectantlistan i december 1722. Sergeant med fänrik karaktär från augusti 1723, fältväbel 7/10 1727, fänrik vid Bygdeå kompani 2/1 1742 och slutligen löjtnant 6/5 1757 innan avsked 11/8 1760 (Kenneth Mossberg). Hans Jakobs förflyttning till Bygdeå kompani ägde rum under tiden han satt i fångenskap hos ryssarna efter slaget vid Villmanstrand 23/8 1741, och återkom först i december 1743. Under tiden kvarbodde familjen på Kyrkobordet i Umeå lfs enligt mantalslängderna.
Barn:
a/ Fredrik Wilhelm Hååf, född (döpt 6/1) 1721 i Umeå lfs. Död (bg. 11/3) 1721 i Umeå lfs.
b/ Ulrika Christina Hååf, född (döpt 24/5) 1722 i Umeå lfs. Levde än 7/2 1771 (bou efter morbror Carl).
c/ Eleonora Sofia Hååf, född (döpt 7/9) 1723 i Umeå lfs. Död (bg. 14/12) 1723 i Umeå lfs.
d/ Eleonora Sofia Hååf, född 3/11 (döpt 5/11) 1724 i Brännland, Umeå lfs. Död (bg. 6/2) 1725 i Brännland, Umeå lfs.
e/ Emanuel Hååf, född 1/4 (döpt 2/4) 1726 i Brännland, Umeå lfs. Död ung.
f/ Anna Beata Hååf, död 15/11 (bg. 28/11) 1802 på Kandala i Saarijärvi sn vid 74 års ålder. Gift 12/10 1749 i Bygdeå sn med lantmätaren Mattias Hackzell, född 8/3 (döpt 11/3) 1714 i Nederluleå lfs. Död 29/8 (bg. 9/9) 1768 i Nybyn, Nysätra sn.
g/ Eleonora Helena Hååf, född 19/12 (döpt 20/12) 1729 i Umeå lfs. Död (bg. 9/5) 1730 i Umeå lfs.
h/ Margareta Charlotta Hååf, född 19/8 (döpt 22/8) 1731 i Umeå lfs. Död 24/11 1817 i Röbäck, Umeå lfs. Gift 7/5 1769 i Nysätra sn med sockenskräddaren Jonas Håkansson Hertzberg, född 15/2 (döpt 19/2) 1738 i Gumboda 13, Nysätra sn. Död 11/1 (bg. 15/1) 1815 i Röbäck, Umeå lfs.
i/ Carl Johan Hååf, född 19/1 1733 (döpt 21/1) i Umeå lfs. Död ung.


Tabell 3:

Gustaf Erik Dubbe, född (döpt 14/9) 1712 i Vretaberg, Grödinge sn. Död 19/4 (bou) eller 20/4 (bg. 23/4) 1762 i Klara fs. Amiralitetssjöexpeditionssekreterare.
Utomäktenskapligt förhållande nummer ett (1734) med pigan Margareta Tyrsson.
Gift första gången i slutet av år 1740 på landet hos greve Horn (Kungsholm fs EII:1) med Elisabeth Forström.
Utomäktenskapligt förhållande nummer två (1749-1750) med pigan Elisabeth Friberg.
Utomäktenskapligt förhållande nummer tre (från ca 1751) tillika gift andra gången (lysning 18/4, inget bröllop) 1762 i Klara fs med Hedvig Pihlman, som senare blir omgift 25/9 1766 i Klara fs med kammarskrivaren vid postkontoret Carl Gustaf Nyberg.
Barn:
1oä/ Gustaf Dubbe, född och döpt 12/11 1734 på prästgården i Estuna sn. Död där 25/11 (bg. 28/11) 1734.
1a/ Arvid Axel Dubbe, född (döpt 21/3) 1741 i Kungsholm fs. Död 29/10 (bg. 6/11) 1795 i Östhammar fs. Borgare. Gift 4/7 1786 i Östhammar fs med änkan Anna Eriksdotter Markén, född 27/1 (döpt 31/1) 1748 i Marka, Harg sn. Död 27/12 1813 (bg. 2/1 1814) i Östhammar fs.
1b/ Maria Charlotta Dubbe, född (döpt 19/5) 1742 i Jakob och Johannes fs. Död 26/1 (bg. 6/2) 1806 i Östhammar fs. Gift senast 1776 med handels- och rådmannen, sedermera tullskrivaren Lars Edvall som var komministerson från Brunflo pastorat, född och döpt 7/10 1744 i Klocksåsen, Näs sn. Död 2/10 (bg. 7/10) 1806 i Östhammar fs.
1c/ Carl Gustaf Dubbe, född (döpt 27/3) 1744 i Skeppsholm fs. Trädgårdsmästarlärling 1772 (bou efter fadern).
1d/ Adolf Wilhelm Dubbe, född (döpt 9/8) 1745 i Jakob och Johannes fs. Död före 17/9 1762 (bou efter fadern).
1e/ Christina Elisabeth Dubbe, född 30/10 (döpt 1/11) 1747 i Klara fs. Död 25/1 (bg. 27/1) 1748 i Adolf Fredrik fs.
2oä/ Carl Gustaf Dubbe, född 24/2 (döpt 27/2) 1750 i Adolf Fredrik fs. Död 11/5 (bg. 13/5) 1750 i Adolf Fredrik fs.
3oä1/ Johan Erik Dubbe, född 6/4 (döpt 10/4) 1752 i Adolf Fredrik fs. Död 10/4 (bg. 14/4) 1752 i Adolf Fredrik fs.
3oä2=2f/ Anna Christina Dubbe, född oä 24/3 (döpt 27/3) 1753 i Adolf Fredrik fs. Död 28/10 (bg. 31/10) 1784 i Klara fs.


Bouppteckning efter Gustaf Erik Dubbe 17/9 1762: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:190 (1762) Bild 2550 / Sida 631 (AID: v222747.b2550.s631, NAD: SE/SSA/0145a)

364
Gun, tack ska du ha för hänvisningen som visade sig utgöra tre stycken! Inledningsvis (1741) upplyses om att Grisilla Christiersdotter är född i Norge, Trondheims län och Isfjäll socken och nu över 37 år gammal. Hon hade år 1732 om sommaren tillsammans med sin fader mässingsmeden Christier Olofsson och sin moder Anna Olofsdotter begivit sig från Norge till Västerbotten. Från Torneå socken reste familjen till Skellefteå socken där den uppehöll sig fram till år 1738 om sommaren fortsatt till Bygdeå socken, och vidare till Österbotten samma höst. Grisilla berättade att hon i Norge varit gift med sergeanten och snickaren Olof Isaksson, som drunknat den 27 november 1728. Grisilla uppvisade två attester, en från kyrkoherden Ellert Rosenvinge uti Bodö (Böö)  daterad den 29 december 1731 respektive prosten Petrus Anzenius uti Skellefteå daterad den 26 september 1738. I den senare betygas att Grisilla, hennes föräldrar och syskon under vistelsetiden fört ett stilla leverne och hinderlöst brukat salighetsmedlen.
 

10/9 1741: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3993 (1740-1741) Bild 6080 / Sida 601 (AID: v909026.b6080.s601, NAD: SE/RA/42042202)

2/5 1744: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3995 (1744-1745) Bild 830 / Sida 75 (AID: v909028.b830.s75, NAD: SE/RA/42042202)

Samma dag, resolution: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3995 (1744-1745) Bild 900 / Sida 82 (AID: v909028.b900.s82, NAD: SE/RA/42042202)

365
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-07-28, 18:14 »
Gloria Ambjörnsdotter och Gloria Ambjörnsdotter Falk är en och samma individ, tillika dotter till Ambjörn Svensson Falk och Kristina Pålsdotter, som senare blev omgift med änklingen Paul Andersson Malm. Var god och koppla ihop dessa personer.

Gloria hade åtminstone 11-12 barn, se Anders Bergs inlägg från 24/10 respektive 29/10 2006 i tråden om Broberg. I samma tråd finns en hel del kompletteringar att ta in i släktboken över Söderhamn.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=128880.0

Av formuleringen: "Pål Malms styvsonson, Pål Malms förra hustrus systerson. Pål Malms nuvarande hustrus sonson, Pål Johansson Malm, 21 år gammal." får jag konstatera att Paul Johansson Malm var son till Johan Ambjörnsson, som var bosatt i Salberget åtminstone 1709 - se Karin Uhrviks inlägg från 7/10 2014 i tråden om resandesläkten Malm här. Denne Johan Ambjörnsson Falk var korpral vid Delsbo kompani år 1712 (skärmdump av Stefan Jernberg 4/8 2009 i föregående tråd). Och därmed får Johan Malm strykas från släktboken.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129122.msg1312709#msg1312709

Paul Johansson Malm, som alltså var född 6/3 1713 i Fjärdsäter i Delsbo sn, hade även en dotter Ingeborg, född 21/6 1743 i Ovansjö sn (AID: v134527.b76.s71; v136286.b20.s29).

366
Christoffer, din information var en intressant nyhet för mig. Tack så mycket, även om jag saknar koppling till resandefolk. Bara allmänt nyfiken!  ;D

Vid närmare eftertanke så verkar Detlof Rosenborg vara en betydligt äldre broder till Christian Jägare, så det är tveksamt om han på grund av kronologiska skäl kan vara en son till Maria Pettersdotter. Dessutom kompliceras familjebilden genom ett inlägg av Niclas Rosenbalck från 10/4 2008: "Ditloff Pettersson Rosenberg i Gävle omnämns i Umeå stads dombok 1781 som halvfaderbroder till drängen Jon Lind, 19 år och från Sidensjö socken i Ångermanland. Jons mor, soldatänkan Elisabet Johansdotter, hade gift om sig med Olof Mikaelsson i Röbäck i Umeå socken (...)". Mer läsning här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=128914.msg1308416#msg1308416

Olof G Strömbergs båtsmansdatabas har inte mycket om soldaten ifråga:

"Rote 076 Lind
Ordinarie båtsmän

2207610: Lind, Johan Hindrichsson
Född 1730 i Småland.
Antagen som ordinarie båtsman 1762, (32 år gammal).
Avsked 1763, (33 år gammal)..
Gift med Lisa Johansdr. Född 1732.
"


Tillkommer även Christian Jägares "brorsdotter" Beata på 14:e året 1763 enligt Lits dombok. Ytterligare pusselbitar krävs, men för oinsatta amatörforskare - inklusive mig - är det onekligen svårt att hänga med alla turer i den länkade långa tråden, och en annan rörande Peter Lorentssons släktkrets här. Plus många andra trådar på detta forum. 

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129160.0 

Om det finns en överskådlig sammanställning liknande den om resandesläkten Malm som Bo Lindwall låtit göra här redan 2006, så lär det bli mycket lättare för övriga forskare att framöver kunna bidra med oväntade fynd från diverse källor.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129121.0

En sådan sammanställning bör i så fall placeras i denna tråden som avhandlar just Rosenberg:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129184.0

367
Ullånger / SV: Ullånger
« skrivet: 2020-07-28, 13:30 »
Bra. Thomas Holm begravdes 17/8 1729 i Österlövsta sn vid 57 års ålder. I notisen framgår att fadern var biskopen Petrus Holm i Lund, samt att han blev skolmästare vid Lövsta bruk från och med 1695. Thomas stod brudgum år 1701 (Österlövsta LIa:1 sida 112). Hustrun Margareta Jakobsdotter nämns ej vid namn i hennes begravningsnotis från 15/4 1753. Hon uppnådde 91 1/2 års ålder, och haft tio barn varav två lever. Åldersuppgiften får dock tas med en nypa salt, eftersom Margareta i så fall skulle ha trätt in i äktenskap kort innan 40 år fyllda.

Erik Sehlberg nämner även en sonson Carl Holm, oklart till vilken av sönerna, som var "Acadamie.med. i Upsala".

368
Ullånger / SV: Ullånger
« skrivet: 2020-07-28, 00:08 »
Tack för ditt svar, Martin. Jag ser på Wikipedia att Petrus Holm gift sig första gången 1666 med Barbro Hedræa, en brorsdotter till astronomen Bengt Hedræus, och andra gången 1679 med Anna Jöransdotter Folcker, änka efter kyrkoherden Johannes Anthelius i Nederluleå. Två söner i första äktenskapet - är dessa kända vid namn?

Jag kikade efter i Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter" som har en översikt över ätten Folcker på sida 349 i första delen, men kan inte se någon koppling till Swedberg.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 1540 / Sida 349 (AID: v910027.b1540.s349, NAD: SE/HLA/9010002)

Barbro Hedræa (död 1676) skall vara dotter till markscheidern (gruvmätaren) i Kopparberg Thomas Christiersson Hedræus, vars hustru jag inte kan finna på nätet. I sammanhanget bör påpekas att Jesper Swedberg hade en syster Barbro, som var gift med kronobefallningsmannen Johan Persson Moræus (Hans Johan Moræus enligt Wikipedia?). Föräldrarna till Jesper och hans syster var bergsmannen Daniel Isaksson och Anna Persdotter Bullernæsia. Förmodligen var Thomas Hedræus gift med en Isaksdotter, eller med en annan dotter till Petrus Nicolai Bullernæsius som slutligen blev kyrkoherde i Svärdsjö sn.

369
Ullånger / SV: Ullånger
« skrivet: 2020-07-27, 21:36 »
Petrus Holm var f.ö. gift med Svedbergs kusin

Kan du utveckla detta släktskap, tack...?  ???

370
Resandesläktnamn A-Ö / SV: Peter Lorentssons släktkrets
« skrivet: 2020-07-27, 21:10 »
Nu till lite frågor. Bo Lindwall nämner i Drabbrikan nr 4 Juli 2017 att Peter Lorensson ska vara farmorsfar till glas- och porslinshandlaren Peter Detlofsson (1738-1815). Vilken dotter till Peter Lorensson var då Detlofssons farmor?

Vilket sammanträffande! Svaret bör väl vara Maria Pettersdotter, död 14/5 1780 i Umeå lfs. Läs mer här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129310.msg1551630#msg1551630

371
Piteå landsförsamling / SV: Läshjälp födelsenotis 1722
« skrivet: 2020-07-27, 20:57 »
Anders Abrahamsson (1700-1747) på Svensbyn 2 gifte sig (lysning 13/2) 1720 med Marta Eriksdotter (1694-1765) från Lillpite. Ur Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente, Piteå kompani:


Pipare Anders Abrahamsson
Antagen 1719-05-00 Från: Värvd. Avgått 1720-01-00 Till: Soldat 037 Liten. Mönstringsår m.m; Vacant 1718-05-19--1719-05-00. 1719: 22 år Wästerbottning ½ tj.-år.


Soldat Anders Abrahamsson-Liten (på rote 37)
Antagen 1720-01-00 Från: Pipare Avgått 1726-06-00 Till: Corpral 093 Frisk. Vacant 1717-07-24--1720-01-00.


Corpral Anders Abrahamsson-Liten-Frisk-Blom (på rote 93)
Antagen 1726-06-00 Från: Soldat 037 Liten. Mönstringsår m.m; 1728: 27 år 8 tj.-år. Wästerbottning gift. 1735: 34 år 15 tj.-år. Wb bonde gift, är 37:e rotens livkarl. Recruterings och Utbytningsrulla af Kongl. Wästerbottens Regmente och Piteå Compagnie, hållen i Piteå den 10. 11. 12. och 13 Marti 1740; Roten hade ingen karl, blifver stående. 1740: 39 år 20 tj.-år. Wb bonde gift. 1741: 40 år 21 tj.-år. Wb gift, commenderad till Finland 1741-09-14. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; hans hustru Kerstin Jönsdotter. Rustmästare på extra stat 1743-03-00 o kallar sig nu Blom. Förflyttad till Rustmästare 1743-05-25


Rustmästare Anders Abrahamsson-Frisk-Blom
Antagen 1743-05-26 Från: Corpral 093 Frisk Avgått 1747-03-18 Till: Död. Från Rustmästare på extra stat med Furir character 1743-05-26. Rulla för de i Stockholm commenderade dehlen af Västerbottens Regemente, till hvilken Reqvireras 4 dagars Fält Tractamenter från 1 Marti till och med 4 dito 1744 som commenderingen den 5:e marti kommer att marschera härifrån. Mönstringsår m.m; 1744: 43 år 24 tj.-år. Wästerbottning.

372
Ramström / SV: Ramström
« skrivet: 2020-07-27, 20:15 »
Ang Daniel Abrahamsson Ramström ovan,så är det nog honom som vi hittar som inhyses i mtl för Ytterlännäs (Y),första gången 1741,och då med hustrun,och där finns dom tillsammans fram till 1753-02-18 då Daniel avlider genom drunkning i Högsjö sn 68 år gammal.dvs f1685 ca.Hustrun finns kvar fram till 1755 som utfattig,nämns ej till namn.
 
(...)
 
En Katarina Ramström avlider i Bussjö Ytterlännäs (Y) 1766-04-11,81 år.Kan detta vara Johan Ramströms moder och ev Daniel Ramströms hustru ?

Mikael: Daniel Ramströms hustru hette Maria Jönsdotter Norman, och gifte om sig 14/7 1755 i Ytterlännäs sn med änklingen Christian Olofsson Winberg i Bygdeå sn. Läs mer här samt efterföljande inlägg från idag:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129310.msg1315990#msg1315990

373
Christian Olofsson Winbergs andra hustru Maria Jönsdotter Norman synes vara änka efter tidigare borgaren i Sigtuna Daniel Abrahamsson Ramström, som var bosatt i Ytterlännäs sn från 1741 (mtl) och som begravdes i Högsjö 18/2 1753 (C:1 sida 260; AID: v121726.b138.s261). Se Mikael Nahlens inlägg här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=129165.msg1313497#msg1313497

I så fall passar Maria perfekt in som syster till Elias Jönsson Norman, häktmakare och borgare i Sigtuna och senare i Sundsvall, där hennes i Ytterlännäs sn bosatte son Johan Ramström (1718-1780) även kom att bli borgare!

374
Apropå Christian Pettersson, så blev han enligt Kenneth Mossberg soldat vid Umeå kompani på rotem 147 Båtsman från 31/10 1755. Denna rote, under Västerhiske 12 samt Grubbe 1, bytte namn till Jägare år 1757. Christian lösgavs från tjänsten i februari 1761. Hans första hustru Larinna Jöransdotter från Umeå (fadersnamnet blev felstavat i tidigare inlägg, oops!) begravdes 18/1 1756 i Arnäs sn vid 28 års ålder. Ett ytterligare barn Jöran Christiansson död 1/2 (bg. 2/2) 1756 i Nordmaling sn i en ålder av 8 veckor och 3 dagar. Sonen kallad Gregorius i dödboken.

När man lägger samman uppgifterna från Umeå lfs AI:6 sida 93 (AID: v139803.b97.s93) och Lit sn AI:1 sida 409 (AID: v114757.b2100.s409) samt dess dombok från 12/11 1763 §19 (AID: v407646.b710.s67) så konstaterar man att av Maria Pettersdotters fyra barn som uppnått vuxen ålder så var dessa Detlof, Christian, Fredrik och Agneta.

I Lits dombok anges moderns ålder till 80 liksom systern Agnetas till 22, en differens på hela 58 år! Då  åldersskillnaden mellan mor och dotter är knappast riktigt så får man plocka bort 10 år. Kvarstår då 48 år och fortfarande en något för hög siffra, men rimligt om man går efter uppgiften från Umeå C:3 sida 182 (AID:  v139889.b199.s182) om att Maria i sitt 30:e år trätt in i äktenskap, och alstrat 13 barn (ej 14!). Agneta, född cirka 1741, skulle kunna vara Maria allra yngsta barn.

Härmed uppskattar jag Maria Pettersdotters födelseår till cirka 1693 (åldersuppgiften från Lits dombok subtraherad med 10 år) respektive vigselår till cirka 1723. Sonen, hovslagaren Detlof Pettersson Rosenberg från Gävle, död 24/8 (bg. 31/8) 1806 i Sörby, Ilsbo sn, uppges i dödboken vara född uti Stockholm (AID: v135757.b196.s385) . Prästen lade emellertid till: "Man förmente honom vara 97 år, som dock synas mindre trovärdigt." Fast då blir det knepigt att få sonsonen Petter Detlofsson att passa in baserat på dennes angivna födelseår som är 1738. Petter avled 25/9 (bg. 30/9) i Sigtuna vid 77 års ålder (AID: v89778.b61.s58).

Egentligen vore mina inlägg bättre placerade under " Resandesläktnamn A-Ö → Detlofsson / Ditlofsson" :

https://forum.rotter.se/index.php?board=12034.0

Efter alla år tycks familjefadern, alltså soldaten vid Upplands regemente, fortfarande vara okänd vid namn.

375
Allmänt / SV: Assessor Lennart Hansson Stockholm
« skrivet: 2020-07-07, 14:41 »
Var god läs även ett inlägg under släkten Ceder:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69313.msg1493216#msg1493216

376
Allmänt / SV: Assessor Lennart Hansson Stockholm
« skrivet: 2020-07-07, 02:10 »
Jag sitter tyvvärr inte på några svar, men är fundersam på om din frågeställning grundar sig på Svenska Ättartal 7 (1891) sida 404, not 4: "Frände till Lennart Ingelsson Eckornsköld, † 20/11 1644 i Wadstena, och ofta med honom förvexlad." ?

Källa hos Arkiv Digital: Svensk Slägtkalender (o) 7 (1891) Bild 207 / sid 405 (AID: v773680.b207.s405)

Se även: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ikornsk%C3%B6ld_nr_283

Jag kan komplettera med Lennart Hansson ingått hans respektive giftermål 1/6 1634 respektive 20/9 1653 i Nikolai fs. Tre barn återfinns i dopboken för Nikolai fs: Karin 9/5 1645, Magdalena 17 (eller 21?) /11 1650 och Lars 9/8 1659.

Från registret över döda i Nikolais fs kyrkoräkenskaper återfinns ett barn begravd i Hillersjö (bet. datum 15/3) 1648,  hustrun begravd i Klosterkyrkan (bet. datum 13/2) 1652, ett barn begravd i Riddarholmen (bet. datum 11/8) 1654. Från Riddarholmens begravningsbok tillkommer en son som begravdes samtidigt med sin fader 20/5 1660.

Härstammar du möjligen från Lennarts dotter Brita, gift 1654 med Lars Rothof?

Se tabell 4: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Roth%C3%A5f_nr_882

Varifrån kommer uppgiften om Chriistina Johansdotters dödsdatum 2/2 1652...? Förresten så ställer jag mig tveksam till Christinas släktskap med Nils Rosenflycht, då jag inte lagt märke till henne eller maken i diverse handlingar knutna till familjen Falck rörande ett stenhus vid Söderport.

Se tabell 3: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69990.msg1469928#msg1469928

377
Följande ur Kenneth Mossbergs material om soldater vid Västerbottens regemente, Piteå kompani: 


Hans Andersson-Kattis
Antagen 1663-00-00 Avgått 1672-00-00 Till: Casserad, mycket gammal och sjuk Mönstringsår m.m; Hemma 1667--1672. Göteborg 1675. Hemvist Roknäs


Johan Hansson-Kattis
Antagen 1669-00-00 Avgått 1672-00-00 Till: Utbytt Mönstringsår m.m; Går för fader Hans Andersson i Roknäs. I Skellefteå Kompani 1669--1672, hemma. Hemvist Roknäs


Anders Hansson-Kattis
Antagen 1672-00-00 Avgått 1677-00-00 Till: Corpral vid Piteå Kompani Mönstringsår m.m; Går för broder Johan Hansson i Roknäs. I Skellefteå Kompani 1672. Göteborg 1675. Stockholm 1676 i Piteå Kompani. På skeppet Jupiter 1676, o commenderad på Dalarö 1676-08-15. Hemvist Roknäs


Corpral: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1677-00-00 Från: Soldat vid Skellefteå Kompani. Avgått 1678-11-07 Till: Rustmästare. Hemvist Roknäs o Piteå


Rustmästare: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1678-11-07 Från: Corpral. Avgått 1683-06-15 Till: Förare. Mönstringsår m.m; Ystad 1679. Stralsund 1680, som Förare. Hemvist Roknäs o Piteå


Förare: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1683-06-15 Från: Rustmästare. Avgått 1689-02-13 Till: Sergeant. Mönstringsår m.m; Piteå 1683. Kvitterat 1689 års lön i Piteå 1690-02-18; hans hustru Svinbor Persdotter i Roknäs. Hemvist Roknäs o Piteå


Sergeant: Anders Hansson-Kattis
Antagen 1689-02-13 Från: Förare. Avgått 1697-06-03 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; Göteborg 1689--1690. Piteå 1694. Piteå Kompani 1695. Hemvist Roknäs o Piteå

378

På tal om Lars Jonsson Christen, då var det så att han inte hade någon hustru Sara som gifte om sig till Granö?


Nej, inte mig veterligen.

379
Du känner mycket väl till att personforskningen fösvåras av ett allmänt torftigt källäge. Förr eller senare hamnar man vid en vägspärr och då blir det bara att gilla läget samt byta riktning, med vad detta innebär för ens sinnesfrid.  :-\

Ingen känd Lars fanns i Kussjön vid tidpunkten för Jon Strandmans födelse. För att hålla alla möjligheter öppna, så kan man söka i närliggande byar. Dock undrar jag över exakt vad som gör Lars Mattsson på Degerfors 8, gift redan ca 1680 och noterad i mantalslängder för åren 1682-1700, en mer passande faderskandidat än en yngre Lars Jonsson Christen från Hjuken...?

Olof Mickelsson hade fyra kända barn: Mickel, Johan, Olof och Cecilia. Utgår man från rådande namnsed så döptes barnen i turordningsföljd efter deras farfar, morfar, far respektive farmor. Därför får det anses troligare att Saras far hette Johan och inte Nils.

380
Lang / SV: Lang
« skrivet: 2020-07-04, 11:01 »
Karin Uhrvik verkar ha koll på kopparslagare i allmänhet, exempelvis här. Hör efter med henne?

https://forum.rotter.se/index.php?topic=165937.msg1527514#msg1527514

381
Varsågod, men det är snarare tvärtom. Sara [Johansdotter?] på Granön 4 kan omöjligen vara mor till Jon Larsson  Strandman, däremot är det fortfarande öppet för Lars Jonsson Christen som en tänkbar far. Jag känner dock inte till exakt var man kan uppbringa information om gemene soldater, alltså fotfolket, vid Västerbottens regemente mellan åren 1696 och 1709. Vet dock att detta är fullt möjligt.

382
Toppen, Martin! Jag har just skickat iväg ett mejl till Kenneth. Stort tack för hjälpen. (^_^)b

383
Namnet på Erik Perssons hustru på Granön 5 i Umeå lfs (nämnd 1655-1665) får förbli okänt. Den ursprungliga källan till Barbro Simonsdotter är Erik Gunnar Lindgrens år 1975 utgivna "Anteckningar om Hedlunda by : jämte redogörelse för anslutna släktgrenar från angränsande socknar", sida 48:

"I Umeå sockens dombok från år 1700, 9/4, §10, s. 371, omtalas att i en svunnen tid har hustru Barbro Simonsdotter gett 2 skälsland jord i förgånga till sin moder Malin Mattsdotter. Av hemmansbrukarna i byn vid tiden 1660-1670 passar Erik Pädersson bäst in som make till Barbro Simonsdotter."

Om denna Barbro nu var dotter till Simon Olofsson på Granön 3 (nämnd 1602-1631) så skulle hon tillhöra en föregående generation, född under 1600-talets första eller andra decennium, och därmed vara för gammal att bli mor till Erik Perssons barn. Jättesynd att denna felaktiga uppgift fått en så pass vidsträckt spridning.  :(

384
Martin, har du lyckats komma i kontakt med Kenneth Mossberg? Har du hans e-postadress?

385
Oinsatta läsare hänvsas vänligen till denna tråd:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13000.msg193250#msg193250

Med fortsättning här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13001.msg193254#msg193254

Till Frank kan jag hälsa att inte mycket nytt har framkommit sedan inläggen producerades år 2012, men av mantalslängderna tycks Olof Mickelsson på Granön 4 redan ha ingått äktenskap mellan 25/1 1697 och 15/2 1698, vilket rimmar illa med Jon Larsson Strandmans födelseår 1699.

Om Olof Mickelsson, hans fars och farfar med familjer utifrån mantalslängder, se nytt inlägg här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=168040.msg1548980#msg1548980

386
Lycksele / SV: Släkten Jöns Gullesson t o m Olof Olofss.
« skrivet: 2020-07-03, 21:09 »
Efter genomgångna längder fås följande översikt:


Olof Simonsson på Granön 4, mtl 1633-1669.
Gift med Malin, mtl 1671.
Barn:
a/ son, mtl 1650-1656.
b/ son, mtl 1650-1665 - troligen Olof.
c/ dotter, mtl 1655-1665.
d/ son, mtl 1660-1665 - troligen Mickel.
e/ dotter, mtl 1662-1665.
f/ dotter, mtl 1663-1665.


Olof Olofsson på Granön 4, mtl 1674-1699.
Gift med Anna Olofsdotter.
Inga barn, däremot "sonen" Mickel med hustru i mtl 1674-1675.


Mickel Olofsson på Granön 3, mtl 1678. Soldat från 23/11 1677.
Gift före 1674 med Cecilia Persdotter, mtl 1679-1700.
Barn:
a/ dotter, mtl 1690-1700.
b/ Olof, mtl 1692-1700, med hustru från 1698.
c/ son, mtl 1693-1697.


Olof Mickelsson på Granön 3, mtl 1700-1709, 1711-1728.
Gift första gången ca 1697 med Sara, mtl 1710. Död (bg. 29/3) 1734.
Gift andra gången 29/9 1734 med Brita Olofsdotter från Bygdeå sn.
Barn:
1a/ Mickel, död ca 1725 (AI: sida 118).
1b/ Johan, död 5/9 1742 på kungliga örlogsskeppet Hessen-Kassel. Soldat på rote 88 Christen från 21/12 1741.
1c/ Olof, mtl från 1730. Död 1769 (AI:7 sida 258).
1d/ Cecilia, död 25/6 1741 i Vännäs 1. Gift 27/11 1737 med Anders Eriksson (1715-1801).

Syskon, mtl 1711-1712

387
Degermark / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-30, 01:49 »
Janne: Varsågod, men tack skall du likväl ha som uppmärksammat oss på Jonas (Degermarks) vidare öden i Österbotten. Lycka till med vidare efterforskningar!  ;D


Gun: Ja, Villvattnet är inte enkelt att följa upp i diverse längder eftersom byn jämte Bursiljum hörde till Burträsk pastorat och kyrkorätt, men däremot till Lövångers tings- och sockenrätt.

Du kom med ett mycket bra fynd om Anders Olofsson Orre, nämnd i Bygdeträsk 4 åren 1698-1709 (mtl) - en perfekt tajming emellan Åsen och Åkullsjön! Han hade en hustru samtliga år. Då får sonen Anders (f. 1698) födelseort ändras till Bygdeträsk istället för Bygdeå.

Olof Anderssons hustru på Åsen förefaller ha avlidit år 1698 då testamentspeng gavs till kyrkan den 30/10 (Burträsk LIa:2 sida 111). Rör det sig om farmodern som omtalas i Annas (f. 1696) nekrolog så verkar notisen minst sagt märklig.  ???

Jag har inte kunnat finna Anders Orre i Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente, men däremot två äldre [halv?]bröder som varit soldater:

"Helge Olofsson
Antagen 1666-00-00 Avgått 1669-10-29 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Går för fader Olof Andersson i Willvattnet Hemvist Willvattnet o Burträsk


Lars Olofsson-Orre
Antagen 1671-00-00 Avgått 1690-05-15 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; Går för broder Helge Olofsson i Willvattnet. Bohus 1675. Stockholm 1676. På skeppet Nyckelen 1676, o commenderad på Dalarö 1676-08-15. Malmö 1677-06-01--11-30. Åhus 1678. Ystad 1679. Stralsund 1680. Lövånger 1683. Göteborg 1689. Niuter boskapspeng 1683. Hemvist Willvattnet o Burträsk
"

Från Ulf Lundströms "Skellefteå socken 1650-1790" sida 434 om Klutmark 1:

"Helge Olofsson (senast 1642- efter 1715) från Åsen inom Villvattnet i Burträsk socken var gårdens ägare 1686-96 och 1707-17. Han var enligt mantalslängden soldat för Lövångers kompani 1666-69 samt 1687. Han hade år 1680 bott på Kattisträsk a. År 1695 fanns på gården en häst, 6 kor och 11 småkreatur. Skatten var 3 tunnor och 2 skäl krono och mantalet 7/32. Helge Olofsson gifte sig första gången 1670 och andra gången med Kerstin Johansdotter (1674-1743) från Drängsmark 2. Efter att ha blivit änka gifte hon om sig på Mörön 3. Helge Olofsson hade barnen Östen, som var soldat på roten 76 Klut från 1695, Anders, som var bonde på gården och sedan näste soldat på roten Klut, Margareta (1689-1740) och Britta.

Sonen Anders Helgesson Klut ägde gården 1697-1703. Han var soldat på roten 71 Klut någon gång efter 1703. Anders Helgesson gifte sig med Karin Håkansdotter (1672-1743) från Ragvaldsträsk 3 och blev den gårdens ägare. Makarna hade barnen Anders f. 1702, som gifte sig på Gärdsmark 3, Malin samt Margareta (1702-70).
"


En samtida Anders Olofsson, omnämnd i Villvattnet 5 (Granträsk) i mantalslängderna för åren 1702-1719 och vars hustru hette Märit Andersdotter (Skellefteå dombok 9/3 1707) saknar relevans för denna tråd.

388
Degermark / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-29, 16:30 »
Oops, ser nu att jag missat Abraham bland "Particular"-folket.  ;D Han trädde således in i giftermål någon gång mellan 8/12 1750 och 2/12 1751.

Jag hade redan, kanske otydligt nog, påpekat att  Jakob Johanssons hustru Kerstin Abrahamsdotter var en syster till Jon Abrahamsson.

Jonas Jonsson Sundbom, född 5/3 1728, blev länsman och bosatt i Husum där han dog 21/3 1801 (Grundsunda AI:1 sida 120).

Anders Persson noteras med hustru i Ultrå än 26/11 1773 (för mtl 1774). I nästa längd, daterad 26/11 1774: "Är 66 år efter attest och afstådt hemmannet til son". Makarna saknas emellertid på sida 180 för Ultrå 8 Sund i AI:1, påbörjad år 1779. Kyrkoräkenskapsböcker (LI-serien) före 1800-talet fattas helt.

389
Degermark / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-29, 14:06 »
Jag ser att Kerstin Jakobsdotter, född 19/9 1723 i Fanbyn, var en kusin till Abraham Sundbom. Hennes mor Kerstin och hans far Jon var helsyskon, tillika barn till Abraham Persson och Brita Hermansdotter i Ultrå.

Strandfiskaren noteras i mtl för Grundsunda från och med 1754. År 1772: "Bortflyttadt til Wasa". Således bör man inte utesluta att Abraham Sundbom KAN ha gift sig samt fått de två döttrarna på annat håll.

390
Degermark / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-29, 05:55 »
Gun: Stort tack för ditt idoga sökande. Abraham Sundbom avled alltså 1/9 1790 i Vasa. Även hans änka Catharina Jakobsdotter, född i september 1723, avled där 10/2 1806 (länk nedan):

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5389956

Mågen Jonas Degermark avled 15/6 1813 i Toby, Korsholm sn. Även hans änka Catharina Sundbom avled där 4/8 1820 (länk nedan):

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9066978


Jag har påtagit mig friheten att titta på Degermarks far Anders Persson (1722-1801) som blev soldat på roten 15 Hjort i Degernäs, Umeå lfs från 21/12 1742 tills 7/9 1768. Dennes ursprung vållade mig stort huvudbry. Enligt en domboksuppgift (vårtinget 1744) så var Anders Hjort en systerson till Anders Andersson på Flurkmark 2. Han var även sannolikt noterad såsom son hos Anders Hermansson och dennes maka Anna i samma by åren 1736-1741 (AI:4 sida 106). Emellertid vigdes detta par 1735, och kan omöjligen vara föräldrar. Anders Andersson härstammade från Bygdeå sn, vilket även systern Anna gjorde i samband med hennes giftermål. Därför bör Hjortens ursprung också sökas där.

Oturligt nog börjar Bygdeås födelse- och dopbok först 1724. Däremot kändes en passande domboksuppgift från 31/3 1721 intressant. Rätten tilldömde en Per Johansson i Klinten, efter anhållan, tre frihetsår på Anders Perssons hemman i Åkullsjön. Per Johansson återfinns riktigt där i mantalslängderna för åren 1720-1722, men är i nästföljande längd daterad 11/2 1723 redan uybytt mot en Per Jonsson (1697-1770) från Korssjön 1 i Nysätra sn, vigd där samma år med Anna Olofsdotter (1692-1766) från Gumboda 13.

Detta indikerar att Per Johansson försvunnit ut ur bilden mycket tiidigt, och rimligt är väl det om Anders Hjort saknar kända syskon. Per är möjligen ideentisk med Johan Perssons son på 12:e året som läste första gången år 1704 (Bygdeå AI:1 sida 72v). Johan Persson var bonde på Överklinten 2 åren 1696-1709 (mtl). Denne var gift med Brita Persdotter (dombok 24/1 1705 respektive 8/10 1722) som stod ensam för gården 1710-1725 (mtl).

Min fortsatta kartläggning gav inte riktigt vattentäta kopplingar. Nåja, håll till godo:


Anders Olofsson Orre från Villvattnet 11 (Åsen) i Burträsk sn, nämnd där åren 1690-1697 (mtl) och senare på Åkullsjön 1 i Bygdeå sn åren 1710-1712 (mtl). Var familjen uppehållit sig under mellantiden är mig obekant.
Gift 7/12 1690 i Burträsk sn (LIa:2 sida 37) med Margareta Eriksdotter, som tycks ha levt än 1712 (mtl).
Kända barn:
a/ NN Andersdotter. Möjligen gift med Per Johansson, född ca 1692 i Överklinten 2, Bygdeå sn. Brukade Anders Perssons ödeshemman i Åkullsjön åren 1720-1722. En son Anders Persson Hjort (1722-1801) i Degernäs, Umeå lfs.
b/ NN Andersson, död 1696 i Villvattnet 11 (Åsen), Burträsk sn. Testamentspeng gavs till kyrkan den 11/7 (LIa:2 sida )81).
c/ Anna Andersdotter, född 1696 i Villvattnet 11 (Åsen), Burträsk sn. Från tre års ålder kom hon ifrån sina föräldrar, och bodde då hos farmodern i Villvattnet (dödbok). Död 24/4 1760 i Flurkmark 3, Umeå lfs. Gift 19/10 1735 i Umeå lfs med Anders Hermansson (1707-1791) från Röbäck 8. Deras enda barn Catharina (1736-1804) kvarstannade i Flurkmark, samt gifte sig 2/11 1754 i Umeå lfs med Johan Jonsson (1730-1787) från Tjälamark 1.
d/ Anders Andersson, född 1698 i Bygdeå sn (dödbok). Död 28/10 1778 i Flurkmark 2, Umeå lfs. Gift 3/2 1723 i Umeå lfs med Malin Jakobsdotter (1702-1783) från Flurkmark 2.
e/ Sigrid Andersdotter, läste första gången 1711 (Bygdeå AI:1 sida 85). Möjligen piga hos brodern Anders i Flurkmark åren 1726-1730 (Umeå lfs AI:1 sida 142) och i så fall dopvittnat för dennes dotter Anna 19/1 1729 (C:1 sida 89).
f/ Barbro Andersdotter, född 1712 i Åkullsjön 1, Bygdeå sn. Läste första gången 1725 (AI:1 sida 111). Bodde hos brodern Anders i Flurkmark åren 1733-1735 (AI:3 sida 211).


Ovanstående familj skall inte förväxlas med Anders Perssons. Nämnd  i Åkullsjjön åren 1701-1716 (mtl).
Gift med Margareta Eriksdotter, död 24/12 1739 i Mikaelsträsk, Umeå lfs vid 70 års ålder.
Barn:
a/ Erik Andersson, född 1707 i Åkullsjön 1, Bygdeå sn (dödbok). Död 10/4 1780 i Mikaelsträsk 2, Umeå lfs. Gift första gången 3/12 1727 i Umeå lfs med Margareta Markusdotter (1702-1760) från  Mikaelsträsk 2. Gift andra gången 28/6 1761 i Umeå lfs med Kerstin Andersdotter (1710-1785) från Bodarna(?), Bygdeå sn.

391
Växjö stift / SV: Växjö stift
« skrivet: 2020-06-28, 15:32 »
Knuts barn kallade sig Balck.

Fordom slottsskrivaren Knut Eriksson Balck förekom i Stockholms tänkebok 12/2 1634 (sida 7 respektive 88 i stadsarkivvets avskrift). I så fall bör Knut ha varit först ut med släktnamnet. Att han var arrendator av Ärlinghundra härad framgår av Norra Förstadens tänkebok 21/8 1627 (sida 212 i stadsarkivets avskrift).

392
Degermark / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-28, 15:17 »
Abraham var född den 19/3 1724. Föräldrar Jon Abrahamsson och Karin Jonsdotter i Sund, Grundsunda sn. Dödsdatum och -ort...?

Äldre dottern Christina Sundbom, född 11/6 1751, kom att ingå äktenskap 26/10 1775 i Korsholm sn med skomakaren Carl Fredrik Glasberg som föddes 22/3 1752 i Höstves, Korsholm sn samt dog 22/1 1800 i Kvevlax, Kvevlax sn. Vart tar hon vägen efter 22/10 1809, måtro...?

Kvevlax huvud- och kommunionsbok 1801-1812, andra delen från 1806, sida 77:
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10055701

Yngre dottern Catharina vigdes 19/1 1775 i Korsholm sn. Är makarna Degermarks respektive dödsdatum och -ort redan kända?

393
Degermark / SV: Degermark
« skrivet: 2020-06-28, 10:55 »
Gun: Vad tror du om Jonas Andersson, född 5/12 1749 i Umeå lfs?

Umeå landsförsamling (AC) AI:2 (1722-1820) Bild 163 / Sida 157 (AID: v139799.b163.s157, NAD: SE/HLA/1010219)

Hans mor Christina Jonsdotter (1721-1769) tillhörde samma familjekrets från Degernäs 4 som tidigare diskuterats här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=142077.0

394
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2020-06-09, 21:28 »
Tack för utdraget. Det blir nog inte lätt att återfinna berörda supplik bland volymerna i Svea Hovrätts omfångsrika arkiv. Där måste förnamnet på Sven Linds dotter framgå.

En alternativ hypotes är att Elisabeth Lind kan istället vara en syster till Sven Lind, samt namndöpt efter deras mormor Elisabeth Hansdotter Bruggman i Härnösand (först vigd med Sven Eriksson Trast, och senare med Petrus Steuchius). Om Elisabeth Lind var redan uppemot 35-40 år gammal vid sitt ingångna äktenskap med postmästaren Jonas Molin, så förklarar det att paret fått ett enda barn (Helena) som levde till vuxen ålder.

395
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-09, 10:00 »
Tack, fast detta rör sig om punkt 3 i protokollet. Hm, går det att med säkerhet fastställa vem som blev mor till Elisabeth Lund (född den 1/10 1677) om faderns första hustru levt än 26/2 1676...? Tråkigt nog saknas mantalslängder för hela Norrland åren 1676 och 1677.  :(

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3158 (1676) Bild 2420 / sid 232 (AID: v421952.b2420.s232, NAD: SE/RA/42042202)

 

396
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-09, 07:32 »
Eftersom Jöns Enman hade en hustru tidigast år 1658 (mtl) så passar Elisabeth in i denna familjebild. I så fall sammanvigdes hon med sin styvmorbror i Härnösand. Förresten, Erik Jonsson Lund skall tidigare ha varit gift med en dotter till Nils Jonsson Lind i Sundsvall. Källa?

397
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-09, 04:25 »
Nu hittade jag rätt. I Söderhamn fanns en borgare Johan Jonsson Ångerman i mantalslängderna åren 1650-1657. Han hade en hustru från 1652. Tidpunkten passar bra ihop med Nils Larsson Sidenius, som samtidigt var regementsskrivare (alt. mönsterskrivare) vid Hälsinge regemente åren 1652-1658.

Enligt Söderhamns dombok 20/7 1658 var makarna Ångerman avlidna, och efterlämnade en son Jon Johansson. Till barnets målsman utsågs kaplanen herr Mårten (Golenius) i Sidensjö, med dess svåger Daniel Larsson som biträde.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3139 (1658) Bild 1260 / sid 115 (AID: v421272.b1260.s115, NAD: SE/RA/42042202)

398
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-08, 08:53 »
En bra synpunkt där, man tackar. Vad är källan rörande mågen, omnämns Johan i Ångermanlands dombok den 16/1 1682 måtro...?

399
Wolljemot / Wohlgemoth / SV: Wolljemot / Wohlgemoth
« skrivet: 2020-06-07, 23:14 »

Överinspektören vid lanttulls- och acciskammaren i Stockholm, Gabriel Loning dog 16/3 1765 i Skeppsholm fs vid 72 års ålder. Hans änka Helena Molin tycks ha levt än 19/5 1774, enligt en skrivelse från Kammarkollegium till kronan:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002209_00080


Per Sundin: Apropå Helena Molins mor Elisabeth Lind från Sundsvall, så antar jag att Elisabeth kan vara dotter till Sven Nilsson Lind, som lämnat efter sig en dotter som hade arvsanspråk i Härnösand enligt dess dombok 17/9 1694 §3. Jag saknar dock tillgång till protokollet ifråga. Känner du möjligen till var Sven varit bosatt, och med vem som han varit gift med...? Sven Lind var i sin tur son till borgmästaren i Sundsvall Nils Jonsson Lind (död 1667) och dennes maka Malin Svendotter Trast (Härnösands dombok 1685 12/10 §2).

400
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-06-07, 21:47 »
Rådmannen Jöns Johansson Enman omnämns i mantalslängderna för Söderhamn åren 1655-1698 (Johan Jönssons son 1655-1656). Han hade en hustru åren 1658-1670, men ensam 1673 och återigen med en hustru från och med 1678 (luckor för vissa årtal). Jöns var således gift två gånger. Sonen Jonas Enman omnämnd åren 1696-1712.

Enligt Per Sundin så var Jöns Enmans hustru Christina Lund dotter till smeden Jon Eriksson i Härnösand, bördig från Lunne 1:1 i Arnäs sn och död 1678 (RR 30/5 1698 §7) och dennes maka Sara Olofsdotter, bördig från Nordvik 2 i Nora sn (Härnösands RR 29/5 1682 §9). Sara dog omkring 1697 i Söderhamn (Härnösands RR 22/4 1691 §4: "i Söderhamn", 30/5 1698 §7: "bott hos mågen Jöns Enman i 7 år."). Christina Lund var första gången gift med lektor Johan Eriksson Warg, kyrkoherdeson från Nora sn och död 1672 i Härnösand (Hdpr 21/2 1675 §1, 25/2 §2).

Här förmodar jag att Elisabeth Enman, som var född år 1658 i Söderhamn och gift med borgmästaren i Härnösand Erik Jonsson Lund, var dotter till Jöns Enman i dennes första äktenskap. Erik var en bror till Christina Lund, och dog år 1708  i Skärsätter, Nora sn (kyrkoräkenskap). Elisabeth Enman dog 26/12 1730 i Skärsätter, Nora sn vid 78 års ålder (C:1 sida 249). Hon hade åtminstone en dotter Elisabeth, född 1/10 1677 och död 26/2 1756 i Skog sn (C:1 sida 362). Elisabeth Lund blev i sin tur gift med kyrkoherden Nils Sondell i Håtuna sn (död 1714) och senare med Gustaf Halsenius i Bro sn (död 1719).

Det återstår att ta reda på om Jöns Enman kan vara dotterson till kyrkoherden Lars Sidenius i Sidensjö sn.

401
Annat: soldaten Nils Winberg f. 1739, med familj noteras i Pörtom, Österbotten (Finska riksarkivet, Rippikirja 1771-1776, bild 56). Hans mor Grisilla Christiansdotter fanns med där.

Jättebra fynd där! Det verkar vara tunnsått med husförhörslängder rörande Pörtoms kapell.

Ur Närpes sn kommunionbok 1771-1776 (II):

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8382668

Ur Närpes sn kommunionbok 1784-1790:

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8383680

Nils Winbergs maka Anna Andersdotter dog 19/5 1794 vid 55 års ålder.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6976026

Änkan Grisilla Winberg dog 25/12 1796 vid 106 års ålder(!).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6976028

Nils kan ha levt än 1812, då det blir avbrott i dödlängden fram till år 1831. Men familjen Winberg kan ha lämnat Pörtom redan efter 1797. Jag överlåter åt andra, mer intresserade, forskare att undersöka saken.


Kenneth Mossberg om Nils Winberg, soldat på rote 7 Wik vid Bygdeå kompani:

"Född 1739-04-25 i Petkioki by, Salo socken o Brahestad. Antagen 1759-04-10 Avgått 1759-11-23 Till: Utbytt. 1759: 19 år ogift Wästerbottning. Personalia: se under soldat 018 Högmodig."

Min kommentar: Födelseorten är möjligen byn Piehingi i Saloinen sn, ifall det nu inte rör sig om ett enskilt hemman. Födelseboken där påbörjad först 1749.


Om fadern, korpralen Nils Persson-Höök-Ståltz-Stolterström på rote 46 vid Bygdeå kompani:

"Född 1713-00-00 i Nysätra Död 1782-03-21 i Rickleå. Antagen 1742-12-24 Från: Soldat 042 Höök Avgått 1753-03-26 Till: Avsked. Rustmästare Stolterström på extra stat 1743-06-18. Från Rustmästare på extra stat niuter åter corpralslön här 1744-02-00--1753-03-26. Föräldrar: Per Andersson och Karin Nilsdotter i Korsjön. 1:a vigd 1745-11-05 med änkan Margareta Nilsdotter i Rickleå, född 1724-03-27 i Rickleå av Nils Larsson och Karin Persdotter, död 1771-04-27 47 år, 2:a vigd 1774-05-29 med Kerstin Hansdotter född 1742-08-14 i Norum av Hans Persson och Margareta Persdotter. Barn: Peter född 1745-03-20 i Rickleå, fader Stolterström, Margareta vigd 2:a 1786-07-16 med avskedade sockenhandvärkaren Johan Åberg. Nils oäkta son Nils född 1736-04-22 i Risvattnet moder Margareta Olofsdotter, Nils oäkta son Nils född 1739-04-25 i Österbotten moder Grisela Christiernsdotter, soldat Winberg."


Om brodern Isak Olofsson, soldat på roten 18 Högmodig vid Bygdeå kompani:

"Född 1728-00-00 i Norge. Antagen 1746-06-11 Avgått 1762-03-18 Till: Avförd. 1748: 20 år född i Norge 1 5/12 tj.-år. ogift. 1757: 29 år 10 3/12 tj.-år gift Norsk, commenderad till Pommern 1757-08-25. Rügen 1759-02-12. Bisdorff 1759-11-20: 32 år 13 tj.-år. Löitz 1760-11-14, på vakt. Gribbnow 1761-12-15, sjuk i Stralsund, 34 år 15 tj.-år. 1762-03-18 Bortkommen från Lazarettet i Stralsund. Föräldrar: Olof Isaksson sergeant o snickare i Norge och Grisela Christiernsdotter (Grisela senare i Näs o Bygdeå socken). Vigd 1750-11-18 med Anna Nilsdotter född 1724-09-14 i Gullmark av Nils Olofsson soldat Pålack o Karin Persdotter Dunder senare i Norum, Anna 2:a vigd 1771-11-17 med Anders Olofsson soldat Stridbar, från 1779 i Österbotten. Barn: Olof född 1751-06-15, Nils född 1752-08-17 1:a vigd 1780 senast med Maria Persdotter 2:a vigd 1784-10-10 som brukslandbonde i Ytterklinten med bondedotter Catharina Jonsdotter från Rickleå, Catharina född 1754-04-08, Fredrik född 1756-02-02 soldat Stridfeldt vigd 1779-06-00 med Maria Göransdotter från Överklinten, Anna Brita född 1758- 05-11. Dombok 1761: Daniel Persson i Öndebyn mot soldaten Nils Winberg om en häst som han lånat till Torneå, Winberg säger att det var hans broders hustru Anna Nilsdotter som lånat hästen, Winbergs moder Grisela Christiernsdotter haft hästen till Luleå."

402
Bureätten / SV: Söker bureättlingar
« skrivet: 2020-06-05, 21:41 »
Eftersom reklam inte är tillåten på detta forum så har jag PM:at Kevin om användbara hjälpmedel.

403
Introducerad adel - T / SV: Törnrose
« skrivet: 2020-05-14, 06:31 »
Komplettering till tabell 8 ovan:

Zackarias Törneroos andra hustru Maria Andersdotter döptes 12/9 1669 i Maria fs.

Deras första gemensamma barn Margareta Törneroos döptes 22/6 1689 i Maria fs.

404
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-09, 14:44 »
I Anders Olssons släktbok finns också ännu en familj Cederhamn, som troligen inte var släkt med Flymans familj.
Om man närmare (bild 296) granskar bouppteckningen efter Erik Kadou (inte Kadan som det står i bou-registret) från 1758 finner man uppgiften att Kadous hustru, Margareta född Cederhamn, hade en systerdotter vid namn Margareta Widström.

Jag har (ännu) inte återfunnit Margaretas födelseförsamling i Stockholm. Dock ingick en båtsman vid namn Gudmund Svensson Widström giftermål med Catharina Johansdotter 11/2 1728 i Hedvig Eleonora fs. En son Carl Jan döptes 19/3 1729 i Skeppsholm fs.

405
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-09, 12:55 »
I bouppteckningen på SSA 1810 efter Anna Catharina Nordman, född Cederhamn, uppges att hon hade "okända arvingar" men enligt testamentet var Johan Christopher Holmbergs hustru, Maria Elisabet, f Groth en släkting till henne.
Holmberg var bokhållare när han och makan fick sonen Jon Christopher, f 1774 7/5 i Sthlm (Nic). En grosshandlare Lorentz Groth fanns bland dopvittnena. Man kan undra hur detta släktskap såg ut?

Maria Elisabeth Groth, född 25/9 1739 i Falu Kristine fs och död 5/7 1817 i Nikolai fs, var dotter till handelsmannen Nils Groth, döpt 7/4 1705 i Katarina fs och död 28/12 1787 i Maria fs. Fadern gifte sig första gången 7/1 1733 i Eskilstuna Kloster och Fors fs med Susanna Bergqvist, och sista gången 14/10 1762 i Torshälla med Catharina Sofia Mejerhelm, född 8/8 1724 i Gronö, Björskog sn och död 5/11 1768 i Torshälla.

Nils Groth var son till traktören Lars Groth, se under tabell 3 här:

https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Groth

Nils Groths yngre halvbror var grosshandlaren Simon Daniel Hermanni, vars hustru Elsa Margareta Lenberg var en kusin till Anna Catharina Cederhamn. Där har du "släktskapet".  ;)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hermanni


För övrigt vore det önskvärt med ett klargörande från Anders Olssons sida. Vilken tidsperiod täcker släktboken över Söderhamn? Har exempelvis mantalslängder och domböcker gåtts genom? Bra att känna till så man har "rätt" förväntningar inför sökning i databasen.

406
Sidenbom / SV: Sidenbom
« skrivet: 2020-05-08, 23:26 »
Axel Sidenboms storebror Lars Sidenius. döpt 8/1 1659 i Riddarholmen fs, påträffas i en mönster- och examensrulla för artilleribetjänter vid Nyenskans i Ingermanland daterad 5/8 1693. Lars var hantlangare tillika konstapel i läran och antogs år 1684. Han var 34 år gammal, ogift, kan läsa och skriva.

Meritförteckningar 73 (1668-1811) Bild 2880 / Sida 57 (AID: v752511a.b2880.s57, NAD: SE/KrA/0321)


Tillägg: Brödernas fabror Nils Larsson Sidenius var regementsskrivare (alt. mönsterskrivare) vid Hälsinge regemente åren 1652-1658.

Rullor 1620-1723 1652:4 (1652) Bild 2110 / Sida 206 (AID: v751315.b2110.s206, NAD: SE/KrA/0022)

Rullor 1620-1723 1655:3 (1655) Bild 2470 / Sida 1161 (AID: v751337.b2470.s1161, NAD: SE/KrA/0022)

Rullor 1620-1723 1656:5 (1656) Bild 1070 / Sida 785 (AID: v751364.b1070.s785, NAD: SE/KrA/0022)

Rullor 1620-1723 1658:5 (1658) Bild 1430 / Sida 325 (AID: v751384.b1430.s325, NAD: SE/KrA/0022)

407
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-08, 22:49 »
Nils: Anna Hammall (ej Gammal) var en Blix-ättling och för snart två veckor sedan utredde jag hennes familjekrets. Sammanställningen kan beskådas här ( under tabell 8 ):

https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.msg1542038#msg1542038

Tyvärr kollade jag med Bromans Glysisvallur alltför hastigt, så att jag noterat Jonas Flyman såsom Flygare samt fel sidhänvisning. Nåja, lätt hänt. I sammanhanget bör påpekas att makarna Cederhamn alstrat sex barn varav tre levde till vuxen ålder. Dock inga, åtminstone officiella, barnbarn. Denna gren är således utslocknad.


Förresten, av din respons att döma på denna länk, så härstammar du även från familjen Sidenius i Sidensjö sn. Har du efterforskat kyrkoherdens till namnet icke kända dotter i Söderhamn...? 

https://forum.rotter.se/index.php?topic=74189.msg1036518#msg1036518

408
Söderhamn / SV: Släktbok över Söderhamn
« skrivet: 2020-05-08, 17:11 »
Ett strålande initiativ! Jag kan lämna flera bidrag rörande Söderhamn:


Häradshövdingen Johan Engelbrekt Grevesmöhlen döptes 7/3 1685 i Nikolai fs i Stockholm och hette ursprungligen bara Hans (CIa1:4; sida 275 respektive 419) och begravdes 23/4 1747 i Riddarholmen fs (FI:1 sida 18). Död 19/4 enligt bouppteckning. Hustrun Johanna Adelgunda Frick med smeknamnet "Tonton" döptes 25/9 1686 i Tyska fs i Stockholm (CI:1a sida 660) och dog 4/9 1768 i Nikolai fs (FIa:2 sida 188).

Svensk Slägtkalender (o) 12 (1898) Bild 133 / sid 247 (AID: v773685.b133.s247)

Ingrid Törne var Grevesmöhlens mor, ej svärmor. Mer om hennes familjekrets här (under nr. 138):

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 350 / sid 43 (AID: v910440.b350.s43)

http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Grewesm%C3%BChl


Jag kunde i din databas inte finna Hans/Johans syster Ingrid Grevesmöhlen, född 3/5 1686 i Nikolai fs (CIa1:4 sida 442). Gift före 5/1 1705 (mtl) med häradshödvingen Petter Jansonius som bodde i Söderhamn åren 1705-1706 (mtl). I mtl för Skensta i Norrala sn påträffas Petter Jansonius med hustru den 5/2 1708, och utan hustru den 7/1 1709. Ingrid levde åtminstone den 31/5 1708 då hennes son Petter d.y. föddes i Uppsala (dop 2/6; Ca:2).

https://www.rotter.se/norrala/data/pf928f503.html
 

Handelsmannen Jonas Flyman dog i Livland (begreppet Lettland uppkom först under 1800-taöet). Hans son Anders Cederhamn, född 1692 i Söderhamn (Glysisvallur del 2, sida 712 respektive 792-793), begravdes 28/7 1753 i Sundsvall (LI:1 sida 168). Handels- och rådman. Nämnd i Sundsvalls mantalslängder 1730-1753 (mtl). Anders gifte sig 1721 med Anna Hammall från Sundsvall, som var 13 år gammal år 1714 (AI:1 sida 113). Hon dog 29/11 1752 i Nikolai fs i Stockholm (FIa:1 sida 240).


Handels- och rådmannen Lars Danielsson Stenbits maka Christina Bjur dog 21/10 1787 i Söderhamn. De gifte sig 1757 (lysning 28/8, vigsel i Stockholm) enligt vigselboken för Torneå.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7862365

Svägerskan Brita Bjur, döpt 30/5 1724 i Umeå lfs. avled 11/4 1802 i Söderhamn.


Slutligen en fråga. En dotter till kyrkoherden Lars Nilsson Sidenius i Sidensjö sn i Ångermanland, verksam åren 1632-1666, blev gift med borgaren Johan Johansson i Söderhamn enligt Bygdens herdaminne (efternamnet rättat till Jonsson i Carl Szabads supplement "Ångermanlands präster i äldre tider" i Släktforskarnas årsbok 2001, sida 245. Johan återfinns icke i databasen, är något ytterligare känt om honom, och om de fått barn?

http://runeberg.org/hernosandh/3/0260.html

409
Det visade sig vara inte enkelt att följa upp ii skattelängder eftersom byn (Bursiljum) hörde till Burträsk pastorat och kyrkorätt, men däremot (Siljum) till Lövångers tings- och sockenrätt. Mina noteringar:

Bursiljum 5:

Tiondelängder:
Olof Andersson 1639-1641, ev. längre (1639 på Anders Nilssons placering från föregående längd)

Mantalslängder:
Olof Andersson 1637-1656 (två personer 1637-1638, en person 1639-1640, har hustru 1641-1645, återigen ensam 1646-1648, har hustru 1649-1652, två döttrar 1653-1656)
Anna 1657 (två döttrar)
piga Kerstin 1658-1660 (två pigor 1658, två döttrar 1659-1660)
Carl Andersson med hustru 1662-1674
Lars Andersson med hustru 1675
piga Anna 1678, 1681
Per Giers soldat med hustru från 1682

Jordeböcker:
Olof Andersson 1629-1655
Kerstin piga 1656-1660
Carl Andersson 1665-1674
Lars Andersson 1675
Carl Andersson 1678
Lars Andersson 1679-1682
Carl Andersson 1683-1685
Per Giers från 1687


Bursiljum 8:

Tiondelängder:
Anders Nilsson 1635- 1638

Mantalslängder:
Anders Nilsson 1637-1639
hustru Sigrid 1640-1647
Olof Tomasson med hustru 1648
hustru Sigrid 1649-1660
Anders Nilsson med hustru 1662-1667
piga Karin 1669
Anders Carlsson med hustru 1671-1678
hustru Kerstin 1679-1685
Olof Larsson med hustru 1686-1695
Mårten Larsson med hustru från 1696

Jordeböcker:
Sven Hansson, 1629-1633
Anders Nilsson 1634-1638
hustru Sigrid 1639-1660
Anders Nilsson 1665-1668
piga Karin 1669
Anders Carlsson 1671-1682
Anders Nilsson 1683-1685
hustru Kerstin 1687-1694
Olof Larsson 1695-1696
Mårten Larsson från 1697


Jag vet inte hur Anders Nilsson respektive Karin Larsdotter passar in i en eventuell familjebild.

410
Catharina Burelia bör ha fått sitt namn via sin farmor Karin, herr Mickels i Burträsk, som levde änka 1/11 1625. Hennes namn framgår inte av Bygdens herdaminne.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044488_00066

411
Utdrag från Agneta Olofssons "Burträsk: Byar och gårdar 1539-1800".

Säkert att det inte skett en förväxling med gårdsnumret 5 och 8 eller?

412
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2020-05-04, 23:29 »
Räntmästaren Annifas Rutha begravdes den 28/5 1671, och hans änka likaså den 6/8 samma år i S:t Jakob fs i Riga (dess ministerialbok 1668-1704, sida 327-328).

Tillägg: En dotter till räntmästaren Anifas Rutha, Sabina Elisabeth, döptes 31/7 1669 i samma församling (sida 111 i samma volym).

413
Introducerad adel - T / SV: Törnrose
« skrivet: 2020-05-04, 20:07 »
Fortsättning från föregående inlägg. Förutom Petter Törnroses familj har jag påtagit mig en närmare titt på hans hustrus familjekrets.


Tabell 10:

Hans Müller, död (bg. 17/5) 1668 i S:t Jakob fs i Riga. Licentinspektor i Riga från åtminstone 1658.[51] Befordrad till generallicentinspektor genom Kungl. Majt:s fullmakt 18/12 1666.[52] Hade tjänat svenska kronan i 38 års tid.[53]
Gift med NN, som överlevde mannen.[53]
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Joachim Müller.[54], Se tabell 11.
b/ Anna Gerdruta Müller, se tabell 12.
c/ Johann Garlieb Müller.[53] Dopvittnade 1/11 1675 för sin brorsdotter i Tyska fs. Licentinspektor i Pernau 1698-1704.[55]


Källor:
[51] Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/53, bildid: B0002214_00064
[52] Livonica II: Smärre kommissioner samt fragment och lösa avskrifter ang. kommissioner; volym 562, nummer 13.
[53] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/M/I/M 17 a, bildid: A0069909_00245
[54] Samma som nummer 53. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069909_00240
[55] Samma som nummer 53. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069909_00253 + nästa sida


Tabell 11 (från tabell 10):

Joachim Müller. Licentinspektor i Riga åtminstone 1666-1686 [56][57] samt 1698-1700 [58]. Hans familj bodde i Stockholms södra kvarter år 1683 (mantalslängd).[59] Likaså år 1706.[60] Bosatt i Tyskland år 1710?
Gift möjligen i i Reval med Catharina Pfeiff, döpt 26/2 1647 i Tyska fs i Stockholm. Hon tillhörde adliga ätten Pfeiff, nummer 945.[61]
Barn: [62]
a/ Jacob Johann Müller, född i Reval. Meritförteckning åren 1691-1699.[63] Licentinspektor i Danzig. Gift med Anna Elisabeth Möller. Makarna var barnlösa.[62]
b/ Joachim Müller, döpt 15/7 1673 i Revals domkyrkoförsamling. Död 2/8 1728 i Klövsta, Ösmo sn hos sin kusindotter Catharina Christina Furubom (se tabell 13d). Överkrigskommissarie. Levde ogift.[62]
c/ Johanna Catharina Müller, döpt 1/11 1675 i Tyska fs. Död före 1683.[59]
d/ Margareta Hedvig Müller, döpt 17/10 1678 i Tyska fs. Död i mars 1732. Gift 14/9 1705 i Tyska fs med kapten, sedermera överstelötjnant Anton von Seumenicht. Ej omnämnd i Lewenhaupts "Karl XII:s officerare". Makarna fick åtminstone fem barn.[62]
e/ Carl Otto Müller, döpt 19/10 1681 i Tyska fs (enbart Carl i dopboken). Död 1743 i Lilla Malma sn. Var fänrik vid ett regemente i Livland.; avsked; löjtnant vid Bergsregementet 11/7 1703; konfirmerad 30/12 samma år; avsked 2/6 1713 (Lewenhaupts "Karl XII:s officerare").  Gift med Gettrud Molin.[62]
f/ Gustaf Friedrich Müller, döpt 7/8 1684 i Tyska fs. Fänrik i Riga. Var adjutant vid Skyttes livländska infanterieregemente 1705 (Lewenhaupts "Karl XII:s officerare"). Död ogift.[62]
g/ Wilhelm Gabriel Müller, döpt 3/5 1687 i Tyska fs. Död ung.
h/ David Gabriel Müller, döpt 6/8 1690 i Tyska fs. Död ung.

Christina, en amma hos inspektor Müller, död (bg. 19/3) 1672 i S:t Jakob fs i Riga.


Källor:
[56] Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/53, bildid: B0002214_00073
[57] Samma som nummer 56. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: B0002214_00439
[58] Samma som nummer 56. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: B0002214_00432
[59] Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:6:1 (1683) Bild 24 / sid 35 (AID: v367094a.b24.s35, NAD: SE/SSA/003106)
[60] Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/14 (1706), bildid: A0066618_00189
[61] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Pfeiff_nr_945
[62] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 2.G-P Bild 4630 / sid 231a (AID: v910620.b4630.s231a)
[63] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/M/I/M 17 a, bildid: A0069909_00257


Tabell 12 (från tabell 10):

Anna Gerdruta Müller.[64] Dopvittnade 19/10 1681 för sin brorson i Tyska fs.
Gift med Petter Hansson Törneroos, sedermera Törnrose. Döpt 18/1 1627 i Nikolai fs (se tabell 2 ovan). Död 13/12 1690 (bg. 16/1 1691) i S:t Jakob fs i Riga. Sekreterare vid generalguvernementet i Livland från 27/6 1662.
Barn:
a/ Johan Törnrose, döpt 31/3 1668 i S:t Jakob fs i Riga. Död 26/3 (själaringning 28/3) 1740 i Nikolai fs. Auditör i Stockholm.
b/ Catharina Gertrud Törnrose, född ca 1669. Se tabell 13.
c/ Sabina Elisabeth Törneroos, döpt 16/7 1673 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
d/ Petter Törnrose, född 1676? Död tidigast 1704. Kapten.
e/ Anna Törnrose, döpt 12/10 1680 i S:t Jakob fs i Riga.. Död 20/3 (själaringning 24/3) 1720 i Göteborgs domkyrkoförsamling. Gift 1698 troligen i Stockholm med Johan Lithén, född 1663 i Stengårdshult sn i Jönköpings län. Död 4/3 1725 i Göteborg. Kapten vid fortifikationen där från 2/3 1708. Han blev 17/11 1718 adlad Litheim nummer 1571.[65]


Källor:
[64] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/T/T 26 b, bildid: A0074142_00117
[65] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Litheim_nr_1571


Tabell 13 (från tabell 12):

Catharina Gertrud Törnrose, död 22/2 1736 på Claurenstein i Krappenhof sn i Livland (bg. 2/3) vid 66 års ålder. Boupptecknng 31/7 1736.[66]
Gift 31/1 1686 i S:t Jakob fs i Riga med Johan Johansson Furubom från Klara fs i Stockholm, död 1713.[67] Proviantmästare, sedermera amiralitetskommissarie i Riga.
Barn (bara fyra överlevde modern):
a/ Johan Erik Furubom, döpt 11/4 1691 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
b/ Anna Margareta Furubom, döpt 1/7 1693 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
c/ Petter Furubom, möjligen döpt 27/4 1697 i S:t Jakob fs i Riga (en son vars namn saknas i dopboken). Död i oktober 1742.[68][69] Militär vid Västerbottens regemente från 1716, slutligen löjtnant. Bosatt på Stråkanäs 5 (Nynäs) i Nederkalix sn. Gift 6/11 1722 i Nederkalix sn med Margareta Wollters från Pommern i hennes första äktenskap av två. Möjligen döpt 13/3 1694 i Katarina fs i Stockholm. Död någon gång mellan 8/3 1747 och 6/3 1748 i Kajana i Österbottens län (IAaa:1 sida 82).
d/ Catharina Christina Furubom, döpt 14/10 1698 i S:t Jakob fs i Riga. Död 9/11 1775 i Hedvig Eleonora fs.  Gift med kommissarien Mattias Säf från Västland sn i Uppsala län, död 30/3 1757 på Islinge i Lidingö sn vid 66 års ålder.
e/ Carl Gustaf Furubom, döpt 29/11 1699 i S:t Jakob fs i Riga. Död ung.
f/ Carl Gustaf Furubom, döpt 17/8 1702 i S:t Jakob fs i Riga. Död (bg. 1/9) 1702 i S:t Jakob fs i Riga.
g/ Beata Christina Furubom, döpt 29/6 1704 i S:t Jakob fs i Riga (enbart Beata i dopboken). Var dopvittne 7/8 1760 i Sissegal sn i Livland. Gift senast 1736 med kapten Baltzar Wesseling som innehade godset Claurenstein i Krappenhof sn.
h/ Ulrika Eleonora Furubom, död (bg. 22/9) 1737 i Kalmar. Gift första gången kort efter den 14/5 1723 troligen i Stockholm (äktenskapsförord [70] ) med postinspektorn Olof Reppler från Åby sn i Kalmar län i hans andra äktenskap. Död (bg. 12/12) 1730 i Kalmar. Gift andra gången 12/12 1732 i Kalmar med efterträdaren Carl Reinhold Berg i hans första äktenskap av två. Död (bg. 7/5) 1749 i Kalmar vid 44 års ålder.


Källor:
[66] Kalmar rådhusrätt och magistrat 1600-1830 (H) FI:6 (1734-1739) Bild 157 / Sida 303 (AID: v78329.b157.s303, NAD: SE/VALA/01674)
[67] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/F/I/F 22, bildid: A0069646_00065
[68] Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, SE/KrA/0009/A/G IV b/76 (1741), bildid: A0065783_00746
[69] Samma som nummer 68. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0065784_00676
[70] Kalmar rådhusrätt och magistrat 1600-1830 (H) FI:3 (1720-1743) Bild 22 / sid 35 (AID: v78326.b22.s35, NAD: SE/VALA/01674)

414
Parment / SV: Parment
« skrivet: 2020-05-03, 08:15 »
Namnet Anifas är mycket ovanligt, t o m så ovanligt att det inte står i Svensk uppslagsbok. Jag har bara stött på det en gång och det gäller denne Anifas Parment. Här måste vi nog tillkalla etymologisk expertis.
Om tullnärens bakgrund har jag inte mer att meddela än att hans hustru (icke namngiven) begravs i rådman Jacob Barckmans grav 4/12 1664 i Nicolai fs i Stockholm (Register över Nicolai församlings döda 1627-80 på SSA)

Räntmästaren Annifas Rutha begravdes den 28/5 1671, och hans änka likaså den 6/8 samma år i S:t Jakob fs i Riga (dess ministerialbok 1668-1704, sida 327-328).

415
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2020-05-02, 10:17 »
Så intressant. Man tackar. Namnet Marit låter väl logiskt med tanke på att Jakob Polacks enda dotter (enligt SBL) som uppnådde vuxen ålder hette Margareta Elisabeth, vars första namn härrör från farmodern och andra namn efter mormodern Elisabeth Hernodia i Luleå sn. Margareta Elisabeth Polack ingick giftermål 9/9 1735 i Stockholm med brukspatronen vid Graninge bruk Jacob Clason "när han var 28 år och hon 21 år, och de bosatte sig på Holm. I äktenskapet föddes barnen Anna Margareta 1739, Hedvig Chatarina 1741, Jacob Efraim 1743 och Christina Elisabeth 1749."

http://arkivcentrumnord.se/guldkorn/guldkorn8.html

I Sundsvalls kyrkoräkenskaper påträffas direktören Polack som låtit begrava en icke namngiven 6-årig gosse 10/5 1747 (LI:1 sida 66v). Åldersuppgiften stämmer inte eftersom Anna Mört (född ca 1684) i så fall vore 57 år gammal vid sonens nedkomst ca 1741.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033596_00077

Känner du händelsevis till om Jakob Polack hade några syskon...?

416
Frösö / SV: Frösö
« skrivet: 2020-05-02, 01:58 »
Karl Göran: Känner du till namnet på Jakob Polacks mor tillika Alexander Polacks hustru...?

417

Nils Johan Nilsson Lund, soldat på rote 57 Lund från 1704 gift med Anna Brita Jonasdotter Näsman.


Källa?

418
Avander / SV: Avander
« skrivet: 2020-04-29, 01:35 »
Lars-Olov Eriksson: I Stockholms stadsarkivs avskrifter för tänkeböckerna (t.o.m. 1635) har jag påträffat Mattias Francks hustru Elsa i fyra mål.

-Norra förstadens tänkebok 1633, konceptversionen: 27/8 1633 (sida 315 i avskriften)

-Norra förstadens tänkebok 1634 konceptversionen: 17/4 1634 (sida 272 i avskriften)

-Norrmalms kämnärsrätts protokoll 13 maj-22 december 1635: 26/10 1635 (sida 332 i avskriften) respektive 22/12 1635 (sida 352 i avskriften).

Kan du upplysa oss om ytterligare mål som involverar Elsa Hansdotter Crestman...?

419
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-04-29, 01:22 »
Om kamreraren Jöran Hansson (person-ID: 1390) med efterkommande kan man läsa här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=158560.msg1542340#msg1542340

420
Introducerad adel - T / SV: Törnrose
« skrivet: 2020-04-29, 01:16 »
Här kommer en större sammanställning rörande ätten Törneroos äldsta kända led. Ibland slås jag av hur mycket från 1600-talet som finns djupt inne i historiens mörka gömmor och bara väntar på att bli dragna ut i ljuset. Denna kartläggning hade inte varit möjlig utan hjälp av en eminent, dock anonym, forskare som varit mig mycket behjälplig. Bland annat visade det sig att adliga ätten Törnrose är en undergren till talrika Svinhufvud i Västergötland, något som inte varit känt tidigare. Eventuella rättelser och kompletteringar välkomnas med öppna armar.  ;D



Tabell 1:

Jöran Hansson, död  (bg. 28/4) 1627 i Nikolai fs. Härstammade möjligen från Västmanland.[1] Kamrerare i Stockholm.[2] Bebodde en fastighet uti Bredgränd vid Västerlånggatan från omkring år 1600, köp bekräftat 16/6 1615 (tänkebok). Familjen innehade ett hemman tillhörande Hässelby gård åren 1617-1637.[3] Jöran förvärvade en annan fastighet belägen i Gråmunkegränd 19/6 1626 (tänkebok).
Gift med Karin Danielsdotter Svinhufvud, född 10/10 1581 i Vika sn i Dalarna. Tillhör adliga ätten Svinhufvud i Västergötland, nummer 199.[2] Jöran Hanssons hustru dopvittnade för sin sondotter Elsa 9/5 1625 i Nikolai fs, samt omnämnd i samband med fastighetsköpet 19/6 1626 (tänkebok).
Barn:
a/ Hans Jöransson, se tabell 2.
b/ Zackarias Jöransson. Inskriven vid Uppsala universitet 30/1 1621. Ur Stockholms tänkebok 28/8 1624: "Samma daag uplätt Herr Zacharias Jöransonn sinom broder Hanns Jörensson ränte schrifware sin halfpart uti ett huus i Gråmunke gränd, emellan Erich Nillsonns huus och Kifwenäbbenn, för 450 dal. gått sölfmynt och till förähring 11 alnar fint swart kläde, giörandes honom handsträkning in för rättenn." Ränteskrivaren Hans Jöransson hade en bror bosatt på Åland år 1637.[3]

Kamreraren Jöran Hansson hade en icke namngiven bror som avlat ett barn tillsammans med Brita, dotter till klädskrivaren Sigfrid Olofsson och dennes hustru Ingeborg Jönsdotter i Stockholm.[4]


Källor:
[1] Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Döda:8 (1800-1899) Bild 900 / sid 76 (AID: v910586.b900.s76)
[2] Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:14 (1800-1899) Bild 2180 / sid 198 (AID: v910600.b2180.s198)
[3] Johan Axel Almqvist: "Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden : med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. D. 1, Stockholms och Uppsala län, Bd 2, Säterier" (1931), sida 658-659.
[4] Johan Bures släktbok i autograf, fol. 236v [s. 234]. Person-ID: 1390 i Urban Sikeborgs "Johan Bures släktbok 1400-1600".


Tabell 2 (från tabell 1):

Hans Jöransson, död efter 10/4 (bg. 25/4) 1639 i Nikolai fs. Räntmästare.[5][6]
Gift med Karin Persdotter, död (bg. 25/7) 1643 i Nikolai fs.[6]
Barn:
a/ Jöran Hansson, döpt 1/4 1624 i Nikolai fs. Levde än 17/1 1651.[6]
b/ Elsa Hansdotter, döpt 9/5 1625 i Nikolai fs. Se tabell 3.
c/ Petter Hansson Törneroos, döpt 18/1 1627 i Nikolai fs. Från och med 13/12 1683 adlad Törnrose, nummer 1835.[7] Gift med Anna Gertrud Müller, dotter till licentinspektorn Hans Müller i Riga (någon överinspektör Johan Möller har icke påträffats där). Anna Gertrud dopvittnade för sin sonson Johan Törnrose 9/9 1714 i Nikolai fs.
d/ Hans Hansson Törneroos, döpt 16/10 1628 i Nikolai fs. Se tabell 4.
e/ Karin Hansdotter, döpt 11/3 1631 i Nikolai fs. Se tabell 5.
f/ Brita Hansdotter, döpt 8/8 1632 i Nikolai fs. Död (bg. 13/10) 1633 i Nikolai fs.
g/ Anna Hansdotter, döpt 2/7 1634 i Nikolai fs. Död (bg. 10/4) 1639 i Nikolai fs.
h/ Zackarias Hansson Törneroos, döpt 26/3 1637 i Nikolai fs. Se tabell 6.


Källor:
[5] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 3750 / sid 187b (AID: v910621.b3750.s187b)
[6] Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/206 (1663). Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0068125_00033
[7] https://www.adelsvapen.com/genealogi/T%C3%B6rnrose_nr_1835


Tabell 3 (från tabell 1):

Elsa Hansdotter, döpt 9/5 1625 i Nikolai fs. Död före 1681 (mtl).[8]
Gift (lysning 28/10 i Hovförsamlingen) 4/11 1655 i Riddarholmen fs med Nils Persson Psilander från Vittaryd sn i Småland, som var häradshövding på Åland från 1658.[9] Innehade från 1663 ett hemman i Jomala by i Jomala sn. Död 1682.[10]
Barn (sju efterlämnade varav fyra ännu omyndiga 1688 [10]; osäker ordningföljd):
a/ Hans Psilander, död 1/8 (bg. 24/8) 1696.[11] Bruksförvaltare vid Hällefors och Smedstorp, och senare vid järngruvorna på Utön i Stockholms skärgård. Gift 16/10 1681 [12] med Anna Catharina Goldtberg, död 1731. Makarna var barnlösa.[13] Anna Catharina blev senare omgift med hovrättskommissarien Johan Lidberg, död 28/6 1705 i Stockholm.[14]
b/ Nils Psilander, död 1709 i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava. Kronofogde i Gärds och Villands härad i Skåne från 1684. Fältkamrerare vid svenska armén från 8/8 1700. Gift med Catharina Kling.[9]
c/ Catharina Psilander. bodde hemma i Jomala by år 1681.[8]
d/ Petter Psilander, död 1731? Inskriven vid Åbo universitet 1683.[15]
e/ Samuel Psilander, död 1722. Inskriven vid Åbo universitet 1683.[16] Kyrkoherde i Hammarland sn på Åland från 1709. Gift 1701 med Maria Magdalena de Junii från Frankfurt i henens första äktenskap. Död 26/3 1738 i Finström sn på Åland vid 74 års ålder. Hon blev senare omgift med Gabriel Andersson Frondelius från Kimito sn. Kyrkoherde i Finström sn från 1719, död där 10/4 1737 vid 67 års ålder.[17]
f/ Daniel Psilander, född 13/7 1675 i Jomala by, Jomala sn. Död 27/5 1711 i Österlövsta sn. Inskriven vid Uppsala universitet 16/9 1685.[18] Kassör vid Lövsta bruk, sedermera befallningsman vid Lövsta bruk. Gift 22/2 1701 i Österlövsta sn med Ingrid Chrismanni i hennes första äktenskap. Hon blev senare omgift 2/9 1716 i Österlövsta sn med trädgårdsmästaren Erik Öberg. De bodde kvar på Lövsta bruk till 1722 (mtl).
g/ NN Psilander, som levde än 1688.[10]


Källor:
[8] http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12369361
[9] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Psilander_nr_146 (TAB 4)
[10] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/P/I/P 25. Bild-ID hos Digitala forskarsalen:: A0070061_00278
[11] https://kortkataloger.kb.se/verser/49439/
[12] https://kortkataloger.kb.se/verser/49438/
[13] Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:11 (1800-1899) Bild 2810 / sid 257 (AID: v910597.b2810.s257)
[14] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:64 (1705) Bild 6150 / sid 604 (AID: v222357.b6150.s604, NAD: SE/SSA/0145a)
[15] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3090
[16] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3091
[17] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3836
[18] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=U428
Min fundering: Kunde Daniel redan ha varit inskriven vid tio års ålder...?


Tabell 4 (från tabell 1):

Hans Hansson Törneroos, döpt 16/10 1628 i Nikolai fs. Död 1671 (bg. 25/2 1672) i Mariefred. Landskamrerare i Gripsholms län från 1654.[19]
Gift 16/1 1659 i Kalmar med Anna Wallrave, född 22/5 1640 i Kalmar. Död 13/7 (bg. 21/8) 1670 i Mariefred. Tillhör adliga ätten Wallrave, nummer 1194. Dotter till tullnären Reinhold Wallrave och Maria Krååk i Kalmar.[20] Supplementet till Elgenstiernas verk från 2008, andra delen sida 1012, hade dock angett fel föräldrar.
Barn (5 söner och 3 döttrar, varav 2 söner och 1 dotter avlidna unga [21] ):
a/ Catharina Törneroos, född 6/11 1659 i Mariefred. Död 20/2 1696. Gift 30/9 1676 med guvernementskamreraren i Ingermanland Erik Andersson Borg från Göteborg, död 23/5 1713 i fångenskapen i Pereslay Resanski i  Ryssland.[1][22]
b/ Maria Törneroos, född ca 1665.[1] Död (bg. 22/9) 1742 i Korpo sn 77 år gammal. Gift första gången med Christoffer Olofsson Sundenius från Vårdö i Sund sn på Åland. Kyrkoherde i Finström sn från 1681, död där 1696.[23] Gift andra gången ca 1697 med kyrkoherden i Korpo sn i Egentliga Finland. Georg Prytz från Björneborg. Död 9/12 1699 i Korpo sn, 57 år gammal.[24] Gift tredje gången ca 1700 med efterträdaren Nils Månsson Fridelinus från Ås sn i Småland, Död 1/6 1738 i Korpo sn, 70 år gammal.[25]
c/ Johan Törneroos, född 1666 i Mariefred. Se tabell 5.
d/ Petter Törneroos. född (döpt 11/4) 1669 i Mariefred. Se tabell 6.
e/ Nils Törneroos, född (döpt 14/7) 1670 i Mariefred. Lärstyrman vid amiralitet senast 15/12 1692.[26] Medelstyrman därstädes 26/8 1696, extraordinarie underlöjtnant därstädes 2/5 1700. Död 23/2 1701 (Lewenhaupts "Karl XII:s officerare"). Levde ogift.[1]


Källor:
[19] Johan Axel Almqvist: "Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden : med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. D. 2 Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel, Bd 1 Inledning och tabeller" (1934), sida 42.
[20] Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 4300 / sid 215a (AID: v910621.b4300.s215a)
[21] Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 5.S-Ö Bild 2560 / sid 4361 (AID: v910615.b2560.s4361)
[22] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Borg_nr_1570 (TAB 2)
[23] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=1803
[24] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=1395
[25] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3766
[26] Generalmönsterrullor - Övriga rullor (A, AB, K) 1943 (1692) Bild 400 (AID: v494041.b400, NAD: SE/KrA/0023)


Tabell 5 (från tabell 4):

Johan Törneroos, född 1666 i Mariefred. Död (bg. 15/11) 1710 i Strängnäs. Bouppteckning 3/12 1712 [27]. Utgav en akademisk avhandling med titeln "Hasta Romana", tryckt 16/12 1696 i Uppsala.[28] Lektor i Strängnäs från 1701.
Gift 5/11 1701 i Strängnäs med Regina Christina Drosander från Julita sn i hennes andra äktenskap av tre. Död 1717 i Strängnäs. Hon var änka efter lektor Johan Wingius i Strängnäs (arvskifte hölls 10/10 1701 enligt dombok 3/12 1701 [29] ) och senare omgift (lysning 16/11) 1712 med lektor, sedermera rektor Lars Fraxén, död (bg. 27/4) 1729 i Strängnäs.
Barn:
a/ Anna Margareta Törneroos, troligen född 20/8 1702 i Strängnäs (med dopnamnet Maria). Död 2/2 1763 i Prästtorp, Lista sn vid 61 års ålder. Bouppteckning 27-28/4 1763.[30] Gift 4/9 1730 i Julita sn med frälseinspektorn Jakob Graan, död 6/12 1764 i Prästtorp, Lista sn.
b/ Johan Törneroos, född 10/12 1704 i Strängnäs. Död (bg. 12/7) 1705 i Strängnäs.
c/ Regina Christina Törneroos, född 23/7 1706 i Strängnäs. Död (bg. 24/10) 1710 i Strängnäs.
d/ Johan Adam Törneroos, född 17/1 1708 i Strängnäs. Pastor vid hospitalet i Nyköping, död där 17/6 1773.[31] Bouppteckning 16/8 1773.[32]
e/ Charlotta Törneroos, född 7/9 1709 i Strängnäs. Död (bg. 20/9) 1709 i Strängnäs.
f/ Herman Törneroos, född 9/4 1711 i Strängnäs. Död (bg. 22/4) 1711 i Strängnäs.


Källor:
[27] Strängnäs rådhusrätt och magistrat (D) F2:1 (1669-1730) Bild 382 / sid 379 (AID: v147855.b382.s379, NAD: SE/ULA/11470)
[28] https://books.google.se/books?id=XCdXAAAAcAAJ
[29] Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län (D) EXId:729 (1697-1707) Bild 1290 (AID: v404226.b1290, NAD: SE/RA/42042202)
[30] Västerrekarne häradsrätt (D) FII:2 (1760-1768) Bild 260 / sid 255 (AID: v147914.b260.s255, NAD: SE/ULA/11722)
[31] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5876
[32] Nyköpings rådhusrätt och magistrat (D) FIIa:7 (1771-1780) Bild 532 / sid 529 (AID: v199651.b532.s529, NAD: SE/ULA/11126)


Tabell 6 (från tabell 4):

Petter Törneroos, född (döpt 11/4) 1669 i Mariefred. Död (bg. 19/4) 1710 i Klara fs. Kammarskrivare vid militiæavräkningskontoret.
Gift första gången med Ursilla Tabor, döpt 2/3 1669 i Tyska fs. Död (själaringning 5/1 i Nikolai fs samt i Tyska fs, och begravd 6/1 i Maria fs men noterad avliden den 24/1 enligt bouppteckning 20/7) 1697. Syster till rådmannen Petter Tabor i Dorpat.[33]
Gift andra gången 17/8 1697 i Riddarholmen fs med Anna Christina Wallmo, död (bg. 11/6) 1715 i Hedvig Eleonora fs.
Barn (tre stycken levde än 1718 [34] ):
1a/ Anna Maria Törneroos, döpt 5/7 1694 i Nikolai fs. Död ung. Ej omnämnd i bouppteckningen efter modern 20/7 1697.[33]
1b/ Catharina Törneroos, döpt 30/5 1695 i Nikolai fs. Död 9/10 1775 i Åbo svenska fs. Gift med handelsmannen Johan Wittfooth, död 15/2 1743 i Åbo svenska fs.[35]
1c/ Hans Törneroos, döpt 27/7 1696 i Nikolai fs. Omnämnd i bouppteckningen efter modern 20/7 1697.[33] Död före 1718.[34]
2d/ Fredrik Törneroos, född 1/6 1698 i Riddarholmen fs. Var 20/5 1718 soldat vid Jönköpings regemente och bosatt i Våthult sn.[36]
2e/ Zackarias Törneroos, född 15/12 1699 i Riddarholmen fs. Död före 1718.[34]
2f/ Anna Maria Törneroos, född 7/2 1701 i Riddarholmen fs. Död 28/2 1729 i Stockholm. Bouppteckning 3/9 1730.[37] Gift 24/4 1720 i Riddarholmen fs med pistolmakaren Bartolemeus Malherb.
2g/ Christina Regina Törneroos, född 3/9 1703 i Riddarholmen fs. Död före 1718.[34]
2h/ NN Törneroos, döpt 9/11 1704 i Riddarholmen fs. Död före 1718.[34]


Källor:
[33] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:54 (1697) Bild 9520 / sid 924 (AID: v222339.b9520.s924, NAD: SE/SSA/0145a)
[34] Kammarkollegiet: Ämnessamlingar, Riksrådet och Central Civilförvaltning efter 1680, SE/RA/522/16/31/27. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0067686_00024
[35] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=4839
[36] Samma som nummer 34. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0067686_00088
[37] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:102 (1730) Bild 10750 / sid 1026 (AID: v222414.b10750.s1026, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 7 (från tabell 1):

Karin Hansdotter, döpt 11/3 1631 i Nikolai fs. Död 1651 i Nikolai fs (bg. 4/11 i Jakob fs).
Gift 16/4 1648 i Nikolai fs med proviantmästaren Nils Persson Askelöf i hans andra äktenskap av tre. Död före 15/2 1661.[38] Nils var tidigare gift 13/8 1645 i Nikolai fs med Brita Mattsdotter från Norrköping, död 1647 i Nikolai fs (bg. 13/3 i Jakob fs; syster till sekreteraren Johan Mattsson adlad Wijnbladh nummer 447).[39][40] Senare omgift 6/8 1655 i Nikolai fs med Elisabeth Danielsdotter Molsdorf, född 16/11 1629 i Stockholm.[41]
Barn:
a/ Karin Nilsdotter, döpt 15/1 1649 i Nikolai fs. Död (bg. 13/2) 1655 i Nikolai fs.
b/ Petter Nilsson, döpt 3/9 1650 i Nikolai fs. Död  (bg. 10/3) 1670 i Nikolai fs.


Källor:
[38] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, SE/RA/756/756.1/A/I/A 20. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069226_00070.
[39] Samma som nummer 37. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0069226_00084
[40] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wijnbladh_nr_447
[41] Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 3.L-R Bild 1840 / sid 2329 (AID: v910613.b1840.s2329)


Tabell 8 (från tabell 1):

Zackarias Hansson Törneroos, döpt 26/3 1637 i Nikolai fs. Död 22/4 (bg, 22/5) 1702 i Maria fs.[42] Kom i tjänst vid Kungliga hovet ca 1662, sedermera kassör hos änkedrottningen Hedvig Eleonora.[43]
Gift första gången 11/6 1667 i Tyska fs med Anna Chrstina Stamm, döpt 27/4 1649 i Tyska fs. Hennes dödsdatum och -ort okända.
Gift andra gången före 9/7 1695 [44] med Maria Andersdotter, död 4/9 1739 i Ökna, Åker sn i Södermanland vid 69 års ålder. Dotter till bryggaren och borgaren i Stockholm Anders Johansson och  dennes maka Margareta Månsdotter.[45]
Barn:
2a/ NN Törneroos, död (bg. 30/12) 1691 i Maria fs.
2b/ NN Törneroos, död (bg. 5/10) 1693 i Maria fs.
2c/ Zackarias Törneroos, född ca 1694 i Maria fs. Se tabell 9.


Källor:
[42] https://kortkataloger.kb.se/verser/58648/
[43] Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/T/T 26 a. Bild-ID hos Digitala forskarsalen: A0074141_00127
[44] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:52 (1695) Bild 2380 / sid 212 (AID: v222336.b2380.s212, NAD: SE/SSA/0145a)
[45] Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:53 (1696) Bild 6480 / sid 627 (AID: v222337.b6480.s627, NAD: SE/SSA/0145a)


Tabell 9 (från tabell 8 ):

Zackarias Törneroos, född ca 1694 i Maria fs. Antagen till kammarskrivare vid Krigskollegium 16/9 1715 och sedermera tygskrivare i Halmstad 24/12 1723.[46] Transporterad till tygstaten i Landskrona 12/10 1734.[47] Död 8/10 (bg. 13/10) 1741 i Landskrona.[48]
Gift 23/4 1723 i Maria fs med Christina Magdalena Eek, död 25/11 1763 i Nyköpings S:t Nikolai vid 63 års ålder. Bouppteckning 20/12 1763 [49-50]
Barn:
a/ Maria Margareta Törneroos, född 26/4 1724 i Halmstad. Död 9/5 1724 i Halmstad.
b/ Anna Christina Törneroos, född 20/5 1725 i Halmstad, Död före 20/12 1763.[49-50]
c/ Maria Elisabeth Törneroos, född 13/6 1726 i Halmstad. Levde än 20/12 1763 [49-50]
d/ Anna Margareta Törneroos, född 11/7 1728 i Halmstad. Levde än 20/12 1763 [49-50]
e/ Zackarias Törneroos, född 30/4 1730 i Halmstad. Död 6/7 1731 i Halmstad.
f/ Johan Törneroos, född 1/6 1732 i Halmstad. Död 6/10 1732 i Halmstad.
g/ Gabriel Törneroos, född 18/9 1735 i Halmstad. Död 8/10 1736 i Halmstad.
h/ NN (son) Törneroos, död  (bg. 10/7) 1737 i Landskrona.
i/ Magdalena Törneroos, född ca 1740 i Landskrona. Levde än 20/12 1763.[49-50]


Källor:
[46] Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1668 (1728) Bild 2100 (AID: v482205.b2100, NAD: SE/KrA/0023)
[47] Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1672 (1735) Bild 5360 (AID: v482210.b5360, NAD: SE/KrA/0023)
[48] Generalmönsterrullor - Artilleriregementet 1682 (1744) Bild 2280 (AID: v482220.b2280, NAD: SE/KrA/0023)
[49] Nyköpings rådhusrätt och magistrat (D) FIIa:6 (1761-1770) Bild 6500 / sid 634 (AID: v199650a.b6500.s634, NAD: SE/ULA/11126)
[50] Nyköpings rådhusrätt och magistrat (D) FIIa:6 (1761-1770) Bild 6530 / sid 637 (AID: v199650a.b6530.s637, NAD: SE/ULA/11126)

421
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-27, 18:44 »
Påhl Olofssons ska komma från Johan Nordlander. Hustruns från Hdpr 1661 18/9 §1.

Hm. Jag tolkar inte domboksuppgiften så. Märit tycks ha levt än 11/1 1661.  ???

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3142 (1658-1661) Bild 1510 / Sida 142 (AID: v421275a.b1510.s142, NAD: SE/RA/42042202)

422
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-27, 17:24 »
Jörgen: Så intressant! Jag kände inte till att Jonas Mört hade en dotter Anna. Detta kan möjligen förklara att Vränsta i Alnö sn, efter makarna Hammarberg, kom att brukas av handelsmannen Jakob Polack i Sundsvall (mtl 1722-1723). Denne var gift med Anna Mört, och i hushållet fanns även en skeppare Martinell (AI:1 sida 50).

Mer om Polack här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7336

Den tidigare alllmänt vedertagna uppgiften om att Jakob Polacks hustru var dotter till lektor Olof Eriksson Mört i Härnösand är således felaktig. Härmed konstaterar vi att Anna Mört (ca 1684-1767) var dotter till befallningsmannen Jonas Mört (död ca 1685) och Elisabeth Hernodia (död ca 1694) i Luleå sn.

På mormödernet härstammade Polacks hustru från klanen Alander i Sundsvall.


Per: Det är helt riktigt. Maria Märta Lundstedt var Brita Margaretas enda kvarlevande barn. Bland faddrarna år 1804 återfinns pastorskan Anna Stina Norden i Nordmaling sn och fröken Anna Lisa Martinell (Jonas M:s dotter född 31/1 1779 i Gålsjö sn).

Förresten, känner du möjligen till källorna rörande Hans Pålssons föräldrars dödsdata? Pål Olofsson i Härnösand skall ha avlidit 24/8 1630, och hans maka Märit Ragvaldsdotter 11/1 1654.

423
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-27, 06:41 »
Under arbetet med min fortsatta kartläggning av Anna Blix efterkommande, så har jag blivit tveksam till om hon alstrat barn över trettio års tid (ca 1653-1685). Hans Pålssons hushåll i Härnösand bestod av en person färre i 1657:års mantalslängd, så han kunde ha varit gift åmtinstone två gånger samt att Annas äldsta dotter Maria namndöpts efter makens föregående hustru. I sammanställningen har jag därför lagt sonen Jonas Mört i Nederluleå åt sidan. Och som vanligt emottar jag tacksamt eventuella rättelser eller kompletteringar.  :)


Tabell 1:

Anna Blix, död 21/9 1716 i Gävle. Nämnd i Härnösand 1668-1670 (mtl).
Gift första gången ca 1657(?) med Hans Pålsson i Härnösand. Nämnd 1648-1667 (mtl).
Gift andra gången med Simson Hansson Blackstadius. Stadsfiskal i Härnösand 1670-1673 (mtl), sedermera befallningsman på Smedsgården i Alnö sn 1679-1706 (mtl).
Barn (osäker ordningsföljd):
1a/ Maria Hansdotter Mört, född ca 1660 i Härnösand. Gift Walltier i Galtström, se mitt tidigare inlägg.
1b/ Anna Hansdotter Mört, född ca 1662 i Härnösand. Se tabell. 2
1c/ Margareta Hansdotter Mört, född ca 1663 i Härnösand. Se tabell 6.
2d/ Hans Blackstadius, se tabell 10.
2e/ Jonas Blackstadius, dopvittne 27/8 1693 i Galtström. Ej omnämnd i bouppteckningen efter hans faster Ester i Stockholm daterad 31/12 1709.
2f/ Magnus Blackstadius, se tabell 11.
2g/ Christina Blackstadia, född ca 1685 på Smedsgården 1, Alnö sn. Se tabell 14.


Tabell 2 (från tabell 1):

Anna Hansdotter Mört, född ca 1662 i Härnösand. Död (bet. datum 30/11) 1739 i Sundsvall. Innehade Vränsta i Alnö sn åren 1714-1720 (mtl).
Gift senast 1684 (mtl) med Johan Larsson Hammarberg, som levde än 3/12 1720 (bou efter Hans Blackstadius i Stockholm). Bokhållare, sedermera tullnär i Sundsvall men bosatt på Vränsta i Alnö sn åren 1684-1712 (mtl).
Barn (däribland två döttrar i mtl  åren1708-1715):
a/ Hans Hammarberg, född 2/1 1687 i Vränsta, Alnö sn. Se tabell 3.
b/ Magnus Hammarberg, se tabell 4.
c/ Maria Hammarberg, se tabell 5.
d/ NN (dotter) Hammarberg.


Tabell 3 (från tabell 2):

Hans Hammarberg, född 2/1 1687 i Vränsta, Alnö sn. Död 10/2 1719 i Undersåker sn.
Kyrkoherde i Undersåker från 1715 (Bygdéns herdaminne).
Gift 8/5 1715 i Undersåker sn med Catharina Eurenia från Härnösand i hennes andra äktenskap av tre.
Barn:
a/ Anna Catharina Hammarberg, född 14/2 1716 i Undersåker sn.
b/ Sara Hammarberg, född 16/1 1718 i Undersåker sn.


Tabell 4 (från tabell 2):

Magnus Hammarberg, död i november 1746 på Nordsjön emellan Holland och England (bou 9/4 1748 i Gävle). Skeppskapten.
Gift 1/5 1719 i Gävle med Catharina Simonsdotter Boman i hennes andra äktenskap. Död 27/4 1767 i Gävle vid 83 års ålder (bou 4/8 1767).
Barn:
a/ Maria Elisabeth Hammarberg, döpt 29/11 1719 i Gävle. Död 8/3 1720 i Gävle.
b/ Johan Hammarberg, döpt 4/4 1723 i Gävle. Död 5/5 1723 i Gävle.
c/ Magnus Hammarberg, döpt 12/4 1724 i Gävle. Styrman. Befann sig på resa till Ostindien 1748 (faderns bou) och i Helsingfors 1767 (moderns bou). Gift 2/5 1754 i Gävle med Sara Lindström, född 11/7 1727 i Gävle.
d/ Maria Elisabeth Hammarberg, döpt 13/12 1726 i Gävle. Död 22/2 1730 i Gävle.


Tabell 5 (från tabell 2):

Maria Hammarberg, nämnd 1752-1768 i Sundsvall (mtl).
Gift med Erik Martinell från Öregrund. Död (bet. datum 31/8) 1765 i Sundsvall. Skeppare. Nämnd 1727-1751 (mtl).
Barn:
a/ Anna Christina Martinell, född 13/3 1729 i Sundsvall (Nordmaling AI:6 sida 79). Framträder en gång 15/11 1745 (DII:1 sida 73). Död 12/6 1815 i Nordmaling sn. Gift 1/10 1761 i Överlännäs sn med Jonas Eriksson Nordén, född 1/5 1726 i Hornön i Nora sn, Ångermanland. Död 28/6 1812 i Nordmaling sn. Kyrkoherde i Nordmaling åren 1798-1812 (Bygdéns herdaminne).
b/ Brita Margareta Martinell, född 1734. Utflyttad från Sundsvall efter 22/4 1804 (AI:2 sida 174). Död kort före 11/2 1812 i Östby, Gudmundrå sn (bou; saknas i dödboken). Gift 1764 mellan 15/2 och 11/11  (DII:1 sida 73) med handelsmanen Lars Lundstedt, död (bet. datum 3/6) 1783 i Sundsvall.
c/ NN Martinell, död (bet. datum 21/3) 1736 i Sundsvall.
d/ Jonas Martinell, framträder en gång 14/2 1754 (DII:1 sida 73). Död  26/12 1784 vid Graninge bruk i Ångermanland (Inrikes tidningar 10/2 1785, sida 3). Bruksinspektor. Gift 26/10 1770 i Sollefteå sn med Catharina Christina Sedin, född 25/9 1752 vid Bollsta bruk, Ytterlännäs sn. Död 20/3 1814 i Hede sn i Jämtland.


Tabell 6 (från tabell 1):

Margareta Hansdotter Mört, född ca 1663 i Härnösand. Död (själaringning 26/11) 1732 i Sundsvall (LI:a sida 18). Nämnd i Sundsvall åren 1704-1705 samt 1720-1732 (mtl).
Gift första gången ca 1689 (mtl) med Per Olofsson Hammall, död ca 1703 i Sundsvall (mtl). Handelsman. Nämnd 1683-1703 (mtl).
Gift andra gången ca 1705 med Lars Bistedt, död ca 1719 i Sundsvall (mtl). Handels- och rådman. Nämnd åren 1705-1719 (mtl). Innehade Smedsgården i Alnö sn åren 1708-1712 (mtl).
Barn:
1a/ Catharina Hammall, se tabell 7.
1b/ Anna Hammall, född ca 1701 i Sundsvall. Se tabell 8.
2c/ Petter Bistedt, se tabell 9.
2d/ NN (dotter) Bistedt. Dopvittnade såsom barnets moster 12/3 1722 i Gävle. Identisk med Anders Cederhamns jungfru Maja som stod fadder vid Magnus Hammarbergs sons dop 4/4 1723?


Tabell 7 (från tabell 6):

Catharina Hammall, död natten mellan 10 och 11/4 1737 i Maria fs (bou 21+27/6 1737).
Gift första gången senast 1714 (AI:1 sida 54) med Mauritz Lenberg, död (bg. 4/3) 1729 i Galtströms bruksförsamling 52 1/2 år gammal. Notarie i Sundsvall 1700-1718 (mtl) och därefter brukspatron vid Galtströms bruk. Son till regementspredikanten Per Nilsson Lenberg från Berg i Nedre Ulleruds sn i Värmlands län, och dennes maka Elsa Mauritzdotter från Björsäter sn i Skaraborgs län (modern begravdes där 7/10 1704 vid 64 års ålder).
Gift andra gången 25/2 1731 i Galtströms bruksförsamling med Lorens Lorensson, född ca 1666 (bou efter sin fader, kommendören Lorens Pettersson i Stockholm 30/3 1694). Död 24/12 1739 i Maria fs (bou 14/1 1741). Handelsman och brukspatron i Stockholm.
Barn:
1a/ Elsa Margareta Lenberg, född 25/1 1728 i Galtströms bruksförsamling. Död 13/2 1789 i Maria fs. Gift med handelsmannen Simon Daniel Hermanni, död 28/10 1782 i Maria fs vid 71 års ålder.
2b/ Petter Mauritz Lorensson, döpt 15/4 1735 i Maria fs. Död 22/12 1741 (bou efter fadern).


Tabell 8 (från tabell 6):

Anna Hammall, var 13 år gammal år 1714 (AI:1 sida 113). Död 29/11 1752 i Nikolai fs.
Gift 1721 med Anders Cederhamn, född 1692 i Söderhamn. Död (bet. datum 28/7) 1753 i Sundsvall. Handels- och rådman. Nämnd 1730-1753 (mtl). Son till borgaren Jonas Flyman och dennes maka Dorotea Andersdotter Gris i Söderhamn (Glysisvallur, andra delen, sida 712 och 792).
Barn:
a/ Petter Cederhamn, döpt 12/3 1722 i Gävle. Död 1/7 1781 i Nikolai fs. Vice häradshövding.
b/ Anders Cederhamn, döpt 8/8 1723 i Gävle. Död samma år.
c/ Lars Cederhamn, döpt 23/3 1725 i Gävle. Död 10/4 1792 i Nikolai fs. Kramhandlare i Stockholm.
d/ Margareta Dorotea Cederhamn, döpt 7/7 1727 i Gävle. Död (bet. datum 6/11) 1729 i Sundsvall.
e/ Mauritz Cederhamn, född 1732. Död (bet. datum 29/7) 1732 i Sundsvall.
f/ Anna Catharina Cederhamn, död 15/3 1810 i Nikolai fs vid 74 års ålder. Gift 3/11 1763 i Katarina fs med bokhållaren Anders Petter Nordman, död 8/2 1790 (bou).


Tabell 9 (från tabell 6):

Petter Bistedt, död (bet. datum 22/3) 1759 i Sundsvall. Nämnd 1733-1759 (mtl). Handelsman.
Gift ca 1732 (mtl) med Brita Halenia, född 20/2 1705 i Söderala sn. Död (bet. datum 8/11) 1777 i Sundsvall, Nämnd i Sundsvall åren 1761-1763 (mtl).
Barn:
a/ Lars Bistedt, död (bet. datum 11/2) 1733 i Sundsvall.
b/ NN (dotter) Bistedt, död (bet. datum 9/5) 1736 i Sundsvall.
c/ NN (dödfött barn) Bistedt, död (bet. datum 27/8) 1738 i Sundsvall.
d/ Catharina Bistedt, framträder första gången 2/12 1753 (DII:1 sida 29). Död (bet. datum 6/8) 1798 i Sundsvall. Gift före 29/3 1761 (DII:1 sida 29) med handels- och rådmannen Olof Christoffer Smerling från Tullgarn i Hölö sn (1735-1806). 
e/ Margareta Sofia Bistedt, framträder första gången 9/11 1756 (DII:1 sida 29).
f/ NN (dotter) Bistedt, död (bet. datum 12/7) 1746 i Sundsvall.


Tabell 10 (från tabell 1):

Hans Blackstadius, död 8/1 (bg. 14/1) 1720 i Jakob fs (bou 3/12 samma år). Student vid trivialskolan i Härnösand 1685-1687. Kamrerare och assistent vid förmyndarkammaren i Stockholm.
Gift första gången 28/7 1696 i Tyska fs med Dorotea Kammecker, döpt 7/9 1673 i Tyska fs. Död 17/1 (bg. 20/1) 1712 i Jakob fs (bou 16/4 samma år).
Gift andra gången 18/12 1712 i Maria fs med Birgitta Margareta Psilanderhielm av en adlig ätt, nummer 1788. Född 19/8 1695 i Karlskrona. Död 17/1 1750 i Karlskrona.
Barn:
1a/ barn, död (gravöppning 3/11) 1700 i Jakob fs.
1b/ NN (dotter) Blackstadia, död (gravöppning 30/10) 1710 i Jakob fs.
1c/ NN (son) Blackstadius, död (gravöppning 31/10) 1710 i Jakob fs.

Bröllopsvers 1696 hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24657/

Bröllopsvers 1712 hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24658/


Tabell 11 (från tabell 1):

Magnus Blackstadius. Student vid trivialskolan i Härnösand 1684-1691. Kommissarie i Narva. Död före 3/12 1720 (bou efter brodern Hans) men möjligen redan i samband med ryssarnas belägring av Narva  sommaren 1704.
Gift med Elsa Margareta Thunou, som levde än 1720.
Barn:
a/ Alexander Blackstadius, se tabell 12.
b/ Anna Elisabeth Blackstadia, som var 16 år gammal 1720. Dopvittnade 28/6 1729 för sin brorson Carl Daniel i Karlskrona amiralitetsförsamling.


Tabell 12 (från tabell 11):

Alexander Blackstadius. Var 19 år gammal samt fången vid senaste sjöslaget mot ryssarna 1720 (bou efter farbror Hans i Stockholm). Medelstyrman.
Gift 29/9 1723 i Karlskrona amiralitetsförsamling med Elisabeth Lind.
Ett känt barn:
a/ Carl Daniel Blackstadius, döpt 28/6 1729 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Se tabell 13.


Tabell 13 (från tabell 12):

Carl Daniel Blackstadius, döpt 28/6 1729 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 14/1 1791 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Amiralitetskapten.
Gift 20/3 1757 i Rödeby sn med Dorotea Charlotta Bergenhielm, född 11/5 (döpt 13/5) 1741 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 8/5 1802 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Tillhör adliga ätten Bergenhielm, nummer 794.
Kända barn:
a/ Alexander Magnus Blackstadius, född 19/3 1757 i Snoketorp, Rödeby sn. Död 25/1 1835 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Amiralitetslöjtnant.
b/ Carl Fredrik Blackstadius. Amiralitetslöjtnant.
c/ Axel Ulrik Blackstadius, död 26/8 1810 i Karlskrona amiralitetsförsamling vid 37 års ålder (bou 15/9 1810). Överstyrman.
d/ Ulrika Dorotea Blackstadius, som var 36 år gammal 1810.
e/ Hans Simson Blackstadius, född 3/9 1775 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 19/11 1810 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Sergeant.
f/ Lovisa Charlotta Blackstadius, född 10/9 1776 i Karlskrona amiralitetsförsamling.
g/ Hedvig Blackstadius, som var 27 år gammal 1810.


Tabell 14 (från tabell 1):

Christina Blackstadia, var 24 år gammal 1709 (bou efter faster Ester i Stockholm). Död 13/10 1717 i Gävle.
Gift med Erik Eriksson Boman, död 30/5 1762 i Gävle vid 71 års ålder. Handelsman.
Barn:
a/ Erik Simson Boman, döpt 28/9 1717 i Gävle. Död 24/6 1724 i Gävle (med namnet Zackarias i dödboken).

Begravningsvers hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24652/

I bouppteckningen efter Christina daterad 21/6 1718 finns även en förteckning på ägodelar som Erik Bomans svärmor [Anna Blix] låtit medföra vid flytten till Gävle:

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) FIIa:5a (1716-1725) Bild 280 / Sida 287 (AID: v151943.b280.s287, NAD: SE/HLA/1050003)

424
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-13, 20:59 »
I samband med upprättandet av bouppteckningen efter Hans Blackstadius hade man missat att införa barnen till framlidna halvsystern Maria Hansdotter Mört (död före 13/3 1697 enligt mtl). Här känns det angeläget att komplettera de ovanligt sparsamma grunduppgifter om predikanten Erik Andersson Walltiers (1658-1709) familj i Bygdéns herdaminne.

Samtliga barn födda i Galtströms bruksförsamling:
a/ Hans Walltier, döpt 3/10 1680. Död 8/4 1738 på Kyrkobordet i Nederkalix sn. Kyrkoherde där 1715-1738. Gift senast december 1716 (herdaminne) med Anna Sofia Wollters från Pene i Pommern, död 16/9 1738 på Kyrkobordet i Nederkalix sn vid 39 års ålder.
b/ Anders Walltier, döpt 30/4 1682.
c/ Simson Walltier, döpt 5/12 1683.
d/ Magnus Walltier, döpt 15/11 1685. Död 4/7 1720 i Gävle. Borgare och handelsman. Gift första gången 20/2 1713 i Gävle med Ingrid Insulander, död 15/10 1718 i Gävle. Gift andra gången 12/4 1719 i Gävle med Margareta Höök, död 9/8 1729 i Gävle.
e/ Erik Walltier, döpt 13/11 1687.
f/ Anna Catharina Walltier, döpt 13/4 1691.
g/ Maria Walltier, döpt 28/2 1692.
h/ Elisabeth Walltier, döpt 27/8 1693. Död 7/1 1764 i Torneå stad. Gift 7/4 1720 i Nederkalix sn med handelsmannen Josef Davidsson Bäck, född 15/10 1692 i Innanbäcken 5, Nederkalix sn. Död 8/5 1752 i Torneå stad.
i/ Maria Walltier, döpt 3/10 1695.
j/ Maria Walltier, döpt 13/12 1696. Död (bg. 11/3) 1706.

Familjefaderns andra gifte (före 14/6 1699) med Helena Kanick från Älvkarleby var barnlöst.

En Jonas Blackstadius dopvittnade för banret Elisabeth Walltier år 1693. Jonas upptas icke i 1709:års bouppteckning (se mitt förra inlägg). Om namnet inte är en felskrivning för Hans B. så skulle det innebära att Anna Blix haft två vuxna söner med samma förnamn. Matronan Anna Blix stod för övrigt fadder vid ett dop den 25/1 1691 för bruksarrendatoren Jonas Parments dotter Ebba Christina.


Jag noterar med intresse att två manliga fyrmänningar slagit ned sina bopålar i Nederkalix sn och ingått äktenskap med två systrar Wollters, som jag förra månaden berört ytligt i tråden om ätten Furubom här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=137088.msg1537993#msg1537993

Per Persson [Blix] i Stockholm → Margareta Blix → Johan Furubom i Riga → Petter Furubom (1696-1742)

Jon Persson Blix i Styrnäs → Anna Blix → Maria Mört vid Galtströms bruk → Hans Walltier (1680-1738)

Visst är det fascinerande med oväntade kopplingar där man minst anar...!  ;D


Jag avslutar med en fråga om födelseåren på Mörtarna från Anna Blix första gifte. Nätuppgifter gör gällande Jonas såsom född 1653, Maria 1660, Anna 1662 och Margareta 1663. Härrör dessa årtal från trolldomsprocesserna? Finns dessa protokoll tillgängliga på nätet...?

425
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-13, 14:39 »
Nåväl, Jon Persson Blix hade sonen Magnus Blix som adlades med samma namn (nr 1189).  ::)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Blix_nr_1189

Det förefaller ganska logiskt om ett syskonpar ingått äktenskapliga förbindelser med ett annat syskonpar, dock med en generations förskjutning där: Anna Jonsdotter Blix gift med Hans Pålsson, respektive Magnus Jonsson Blix gift med Karin Pålsdotters dotter Catharina Lindeblad.
 

Fyra syskon (två hel- respektive två halvsyskon) omnämns i bouppteckningen efter assistenten och kamreraren Hans Blackstadius i Stockholm, död den 8/1 1720:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:88 (1720) Bild 10920 / Sida 1074 (AID: v222393.b10920.s1074, NAD: SE/SSA/0145a)


Befallningsmannen Simson Blackstadius förefaller själv ha härstammat från Stockholm. Mer om familjekretsen i bouppteckningen efter systern Ester Hansdotter Blackstadia, död den 28/4 1709:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:68 (1709) Bild 10510 / Sida 1022 (AID: v222364.b10510.s1022, NAD: SE/SSA/0145a)

426
Blix / SV: Blix
« skrivet: 2020-04-13, 12:39 »
Jörgen: Så intressant! Jag hade tidgare varit inne på befallningsmannen Jonas Mört från Härnösand, var god se mina inlägg från september 2018 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=45153.msg1477489#msg1477489

"Jonas Mört bodde såsom ogift på Kyrkobordet i Piteå lfs från 1682 (mtl). Han blev gift före 16/2 1683. Makarna återfinns senare på Kyrkobordet i Nederluleå från 1684 (mtl). Jonas levde än 24/3 1685, men var död före 10/3 1686 då Elisabeth Hernodia levde änka (mtl)."

Om Jonas Mört nu visar sig vara en Blixättling, så underlättades hans flytt norrut förmodligen av släktförbindelser i Luleå genom Christina Blix (gift ca 1681 med Ture Andersson Ruuth) och Elisabeth Blix (gift ca 1682 med Hans Eriksson Björn). Christina och Elisabeth var systrar tillika barn till kyrkoherden Magnus Blix i Tuna sn i Medelpad.

Jag noterar även att Simson Hansson Blackstadius har en son med namnet Magnus. Uppkallad efter vem...?

427
Någon son Mårten upptas icke bland Nils Jonssons (nämnd åren 1607-1645) barn från Byske 4. I Ulf Lundströms "Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650" räknas fyra söner upp: Anders (knekt från 1630, död 16/10 1637);  Jonas (omnämnd i ett par längder åren 1640-1641; troligen identisk med den år 1634 inskrivne studenten vid Uppsala universitet som antar namnet Buscherus och som blir pedagogus i Umeå stad från 1642 och sedermera komminister där från 1649; död 1657); Olof [1619-1663] som kom att överta hemgården samt Per (knekt åren 1639-1659).

Var studerade Mårten Buscherus, och vad står det i så fall om denne i elevmatrikeln...?

428
Lycksele / SV: Släkten Jöns Gullesson t o m Olof Olofss.
« skrivet: 2020-03-26, 07:19 »
Åsyftade du bokstäverna a till m? Dessa står för respektive månad från a = januari till m = december.

Källa: Lycksele (AC) AI:1 (1742-1759) Bild 6 (AID: v139311.b6, NAD: SE/HLA/1010118)

Lycka till med dina vidare efterforskningar. (^_^)b

429
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2020-03-26, 06:44 »
Med hjälp av en eminent, dock tillbakadragen forskare har jag kunnat vaska fram ytterligare uppgifter om amiralitetskommissarien Johan [Erik] Furuboms familj från Riga. Enligt Carl Ludvig von Schantz hade han fem barn:

Riddarhuset: von Schantz genealogier (o) 3.R-Ö Bild 3750 / Sida 187b (AID: v910621.b3750.s187b, NAD: )

Furuboms änka Catharina Gertrud Törnrose slutade sina levnadsdagar den 22/2 1736 hos sin måg Wesseling på godset Claurenstein i Livland. En bouppteckning efter henne, daterad 31/7 1736 finns tacksamt nog bevarad här i Sverige.

Kalmar rådhusrätt och magistrat 1600-1830 (H) FI:6 (1734-1739) Bild 157 / Sida 303 (AID: v78329.b157.s303, NAD: SE/VALA/01674)

Man kan konstatera att Catharina Törnrose efterlämnat fyra barn:
a/ Petter Furubom, löjtnant vid Västerbottens regemente
b/ Beata Christina Furubom, gift med kapten Baltzar Wesseling
c/ Catharina Christina Furubom, gift med kommissarie Mattias Säf
d/ Ulrika Eleonora Furubom, gift med postinspektor Carl Reinhold Berg

Systrarna Beata och Catharina omnämns i bouppteckningen efter deras kusin, överstinnan Maria Catharina Furubom, daterad 20/5 1746:

Svea Hovrätt - Adelns bouppteckningar EIXb:28 (1746) Bild 2360 (AID: v364163.b2360, NAD: SE/RA/42042201)


Jag saknar tillgång till kyrkoböcker i Lettland, men tack vare ett fyndmeddelande från Kristian Lagerström här på Anbytarforum framgår att Beata Christina Furubom, änka efter von Wesseling, förekom såsom dopvittne i Sissegal sn i Livland den 7/8 1760. 


Catharina Christina Furuboms man Mattias Säf (ca 1691-1757) var son till komminister Mattias Säf och Catharina Netzelia i Västland sn. Kommissarien Säf bodde med sin familj först i Ösmo sn, först på Klövsta åren 1726-1739 och senare på Körunda säteri 1740-1753 (mtl). Därefter återfinns familjen på Islinge i Lidingö sn åren 1754-1765 (mtl).

Catharina Furuboms födelseår är inte lätt att fastslå. På sida 64 i Ösmo AI:2, daterad 22/1 1728, noterades Catharina vara 24 år gammal. I en motsvarande längd daterad 16/10 1753 angavs hon vara 50 år (AI:4b sida 28). År 1756 respektive 1757 var Catharina 55 resp. 56 år gammal (Lidingö sn AI:1 sida 157, 171). Hon avled 9/11 1775 i Hedvig Eleonora fs vid 76 års ålder. När uppgifterna lagts samman, får man ett tidsspann mellan 1699 och 1704.
 
Kända barn:
a/ Margareta Beata Säf, död (bg. Die Jacobi; 20/12) 1726.
b/ Johanna Ulrika Säf, född 15/3 1728. Död 28/11 1777 i Hedvig Eleonora fs. Gift 22/11 1747 i Jakob och Johannes fs med assessor i kammarrevisionen Olof Lettström (1718-1786).
c/ Maria Catharina Säf, född (döpt 8/6) 1729. Död (bg. 22/6) 1729, 14 dagar gammal.
d/ Johan Erik Säf, född 21/7 1730. Död (bg. 9/12) 1730.
e/ Carl Fredrik Säf, född 27/11 1731. Död 31/1 1742.
f/ Beata Catharina Säf, född 9/4 1735. Död 22/4 1738.

Här bör jag inflika en överkommissarie Joachim Möller som slutat sina levnadsdagar på Klövsta den 2/8 1728 (Ösmo C:3 sida 100). En släkting till Catharina Christina Furubom på sin mormor Anna Gertrud Möllers (gift med Petter Hansson Törnrose i Livland) sida...?


Ulrika Eleonora Furubom begravdes 22/9 1737 i Kalmar. Hon gifte sig första gången kort efter den 14/5 1723 troligen i Stockholm (äktenskapsförord i Kalmar rådhusrätt och magistrat FI:3, sida 37) med Olof Reppler, kykoherdeson från Åby sn i Kalmar län (1684-1730) i dennes andra äktenskap. Han var sedan 1707 postinspektor i Kalmar. Ulrika Eleonora blev senare omgift 12/12 1732 med efterträdaren Carl Reinhold Berg (ca 1705-1749).

Barn:
a/ icke namngiven son, född 10/3 1724 i Kalmar. Död före 31/10 1738 (bou efter modern).
b/ Olof Reppler, född (döpt 28/5) 1725 i Ljungby sn. Död före 31/10 1738 (bou efter modern).
c/ Anna Catharina Reppler, född 3/5 1727 i Kalmar. Död 28/3 1762 på Horns kungsgård i Högby sn. Gift med landsfiskalen och dykerikommissarien Johan Sahlsten (1701-1761) i dennes andra äktenskap.


Jag avslutar detta inlägg med ett fynd om en skrivare Johan Furubom som tillsamnans med kvinnospersonen Anna Mattsdotter avlat ett utomäktenskapligt barn, döpt till Johan 8/8 1696 i Jakob och Johannes fs (CIa:11 sida 163). Är barnafadern identisk med amiralitetskommissarien i Riga...?

430
Netzelius / SV: Netzelius
« skrivet: 2020-03-24, 22:47 »
Katarina: Catharina Netzelias åtta barn omnämns i en bouppteckning daterad 16/9 1724 efter deras morbror stånddrabanten Johan Netzelius, död 19/11 1723.

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:92 (1724) Bild 10190 / Sida 1005 (AID: v222398.b10190.s1005, NAD: SE/SSA/0145a)

431
Hej igen. Utifrån noteringen får Henrik Johan antas vara född under januari månad, Och ja, hans mor hette Magdalena Persdotter.

Farfadern Håkan Håkansson gifte om sig 24/6 1762 med Karin Nilsdotter (1705-1772) som var änka efter Jakob Henriksson i Baggböle (de vigda 2/2 1736, brudens namn är felaktigt i vigselboken). Senare gifte Håkan Håkansson om sig en tredje gång 24/12? 1772 med Magdalena Nilsdotter från Skravelsjö.

Umeå socken är generellt jobbig att forska i, på grund av församlingens storlek och en rörig kyrkobokföring. Så känn dig duktig som kommit långt tillbaka i tiden. Bra gjort! (^_^)b

432
Natanael föddes i Klabböle och döptes 1/1 1737. Föräldrar: Håkan Håkansson (1707-1779) och Cecilia Olofsdotter (1703-1761) i Kåddis.

Magdalena föddes i Grubbe 27/9 1732 och döptes den 29/9. Föräldrar: Per Olofsson (1693-1757) och Anna Jonsdotter (1700-1767) i Västerhiske.

433
Introducerad adel - F / SV: Furubom
« skrivet: 2020-03-23, 23:20 »
Katarina Sohlborg: Du är nog på rätt spår. I Nederkalix bodde Petter Furubom (1696-1742) från Livland, son till amiralitetskommissarien i Riga Johan Johansson Furubom från Klara fs i Stockholm. Johan var gift med sekreteraren vid generalguvernementet i Livland Petter Hansson Törnroos (adlad Törnröse) dotter Catharina Gertrud Törnrose, som levde änka 8/4 1721 enligt en skrivelse från Stockholms läns landshövding till Kungl. Maj:t (källa: Riksarkivets ämbetsarkiv [samlingspost], Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/25; bildid: B0002186_00709).


Om Petters militära bana från Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente:

Fänrik vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1716-08-12 Från: Volonteur vid Majorens Kompani. Avgått 1717-09-28 Till: Secundlieutnant

Lieutnant vid Calix Kompani: Secundlieutnant Petter Furubohm
Antagen 1717-09-28 Från: Fänrik. Avgått 1718-03-18 Till: Lieutnant

Lieutnant vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1718-03-18 Från: Fänrik. Mönstringsår m.m; 1719: 23 år Lifländare 4 tj.-år. Tienstgör för den i Ryssland fågne Kapten Nils Brunsköld o delar 1722 års lön till juni, Brunsköld hemkom 1722-06-18 o förflyttas till Lieutnant vid Lövånger Kompani. Furubohm förflyttad till Fältväbel 1722-06-00.

Fältväbel vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1722-06-00 Från: Lieutnant, med Lieutnant character. Mönstringsår m.m; Förflyttad till Fänrik 1727-10-07.

Fänrik vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1727-10-07 Från: Fältväbel. Mönstringsår m.m; 1728 Lieutnant character. 1735: 39 år 20 tj.-år. Livland. 1739: 43 år 24 tj.-år. Livländare, commenderad till Finland 1739-11-28. Kvitterat 1741 års lön i Calix 1742-03-20; han själv. Är 1741 commenderad hem till landet efter Recreuter. Förflyttad till Lieutnant 1742-01-02.

Lieutnant vid Calix Kompani: Petter Furubohm
Antagen 1742-01-02 Från: Fänrik. Avgått 1742-10-00 Till: Död.



Petter Furubom ingick äktenskap 6/11 1722 (morgongåva 100 dukater) i Nederkalix med jungfru Margareta Wollters i hennes fösta äktenskap. Deras samtliga barn födda på gården Stråkanäs 5 (Nynäs):
a/ Hans Erik Furubom, född 14/10 1723.
b/ Margareta Beata Furubom, född 18/11 1724 (fadder barnets farmor Catharina Törnroos).
c/ Anna Catharina Furubom, född 10/3 1726 (faddrar bl.a. assessorskan Margareta Furubom gift Eritz med son Carl Blixenstråle samt kommissarskan Catharina Charistina Furubom).
d/ Ebba Maria Furubom, född 20/11 1727.
e/ Ulrika Eleonora Furubom, född 27/1 1729 (faddrar bl.a. kommissarien Mattias Säf och fru Ulrika Eleonora Furubom).
f/ Bernhard Magnus Furubom, född 13/7 1730. Död 24/7 1730.
g/ Petter Anton Furubom, född 18/11 1731.
h/ Hans Magnus Furubom, född 4/5 1733.
i/ Charlotta Christina Furubom, född 30/9 1737. Död 10/1 1738.
j/ Carl Gottfrid Furubom, född 29/5 1739.


Margareta Wollters skall ha kommit från Pommern, men det återstår att ta reda på om hon kan vara döpt 13/3 1694 i S:ta Katarina fs i Stockholm till snickaren Petter Baltzar Wollters och dennes maka Margareta Månsdotter, vigda 29/9 1687 i Huddinge sn. Bland faddrarna till barnen Furubom i Nederkalix märks pastorskan Anna Sofia Wollters på Kyrkoherdet (1724), fru Christina Maria Wollters (1730) och Baltzar Wilhelm Wollters med fru Anna Catharina Lathmers (1731). Margareta Wollters  gifte om sig 28/3 1744 i Nederkalix med kommendanten på Kajaneborg, Carl Fromhold von Köhler. Margareta synes ha dött någon gång mellan 8/3 1747 och 6/3 1748 (källa: Kajana IAaa:1 sida 82). Jag har inte efterforskat vart barnen Furubom tagit vägen.


För en översikt till Johan Eriksson Furuboms barn hänvisas till sida 176-177 publikationen "Stockholms råd och rådhus" från 1918...

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1150 / Sida 177 (AID: v910440.b1150.s177, NAD: )

...samt mitt meddelande under släkten Blix från 19/5 2018, familjetabell 2:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.msg1469927#msg1469927

434
Zackris Könikssons dotter Brita Catharina från Tväråträsk (1765-1837) gifte sig 21/3 1788 med Per Persson i Skivsjön.

Henrik Johans far var Natanael Håkansson (1736-1767). Födelsedatum: "in ian de mense" = I januari månad.  :o

435
Du hittar Henrik Johans födelse- och dopnotis längst ned på vänster sida här:

Umeå landsförsamling (AC) C:3 (1756-1782) Bild 315 / Sida 275 (AID: v139889.b315.s275, NAD: SE/HLA/1010219)

Henrik Johan blev två gånger gift: 14/10 1781 (första hustrun född 25/2 1758) respektive 13/10 1788 (andra hustrun född 5/12 1760).

436
Lycksele / SV: Släkten Jöns Gullesson t o m Olof Olofss.
« skrivet: 2020-03-22, 02:04 »
Det vore klädsammare om du refererat, samt länkat, till mitt åtta år gamla inlägg här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=13001.msg193257#msg193257

Där skrev jag felaktigt att Simon Olofsson hade en son Simon. Det skulle förstås stå Olof!

Ur Agneta Olofssons "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539 - ca 1760" :



437
Piteå landsförsamling / SV: Läshjälp dopvittne 1789
« skrivet: 2020-03-17, 20:22 »
Jag uppfattar att Maria Charlottas efternamn stavas Zelman.

438
Allmänt / SV: Johan Larsson och Carin Andersdotter Ekorrsele
« skrivet: 2020-03-15, 23:42 »
Makarna flyttade till Djupsund, se sida 19 i samma volym.

439
Makarna återfinns på sida 571 i Leif Boströms år 2004 tryckta "Nederkalix sockens familjer 1539-1739".

Med hjälp av den utförliga publikationen kan man raskt spåra upp många generationer mot 1500-talet.

440
Jon Larssons ursprung är inte känt. Om Malin Olofsdotter, var god läs tråden om Kussjön 2 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=38917.msg591098#msg591098

441
Umeå landsförsamling / SV: Söker Anna Olofsdotter f ca 1530.
« skrivet: 2020-02-27, 22:46 »
Könik Olofsson på Baggböle 3, nämnd i diverse skattelängder åren 1547-1585, kallade sig aldrig Kenicius - något som enbart sonen, blivande ärkebiskopen, Per Köniksson gjorde (latiniserat namn: Petrus Kenicius).

Jag förmodar att det allra tidigaste belägget för namnet på Köniks hustru Anna härrör från sida 319 i krigskommissarien Nils Jakobsson Burmans släktbok, från första halvan av 1700-talet, som är bevarad på Kungliga biblioteket. Någon annan får gärna påpeka för mig om hen stött på en annan, äldre uppgift.

Alltså: Anna Olofsdotter är endast känd vid namn. Årtal och härkomst okända. Håll dig till godo med detta faktum!

442
Umeå landsförsamling / SV: Söker Anna Olofsdotter f ca 1530.
« skrivet: 2020-02-25, 22:00 »
Vad har du för belägg att Anna skulle vara född ca 1530 i Umeå?

443
Lars von Buschenfelt förefaller ha varit tidigare gift med en dotter till bokhållaren Olof Eriksson och Brita Zackariasdotter Falck i Nikolai fs i Stockholm, se under tabell 4 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69990.msg1469928#msg1469928

444
Lövånger / SV: Lövånger
« skrivet: 2020-02-14, 19:16 »
Johan Håkansson på Kräkånger 2 (mtl 1662-1671) synes ha varit måg till företrädaren Per Jönsson, som haft en måg i hushållet i mtl 1649-1657. För åren 1658-1660 kan Johan och hans hustru ha varit felaktigt noterade såsom son med hustru hos Per Jönsson.

Johan kom att sluta sina levnadsdagar hos sin styvsonson Anders Andersson på Bodbyn 2 (sonson till Mårten Jönsson på Edfastmark 1 i Bygdeå sn) år 1688: [29/4] "Dom: Miseri: I Testamente efter sahl. Johan Håkanßon i Bodhbyn ochr gÿfwit till Kÿrkian 6." (Burträsk LIa:2 sida 21).

445
Thorsell / Torsell / SV: Thorsell / Torsell
« skrivet: 2020-02-06, 17:34 »

f/ Juliana Christina Torsell, död 77-årig 4/7 1785 i Gamla Karleby. Gift första gången 30/9 1725 i Umeå lfs med landmedicus Christian Punt från Tyskland. Gift andra gången 1/3 1730 i Umeå lfs med Erland Noreen från Nor socken, död 79-årig 26/11 1767 i Gamla Karleby, Auditör, senare borgmästare i Gamla Karleby.

Lantfältskären [Christian] Punt från Umeå avled 24/2 1728 i Torneå stad vid 45 års ålder.

446
Finland / SV: Brenner
« skrivet: 2020-02-05, 09:01 »
Jag blev nyfiken och fortsatte att bläddra i Strelnas ministerialbok, påbörjad 1834 och som emellertid har luckor för många enstaka årtal (ex. 1845, 1849, 1851, 1854, 1856, 1859, 1863...). Här är resultatet efter min genomgång:


Georg Karl Michel Brenner, född ca 1827 i Neuhausen. Nybyggare (kolonist) i Neuhausen.
Gift ca 1845 med Helena Antonette Sauter, född ca 1825.
Barn, samtliga födda i Neuhausen:
a/ Georg Karl Brenner, född 6/8 1846.
b/ Katharina Charlotta Brenner, född 23/7 1848 och död ca 1849.
c/ Georg Michel Konrad Brenner, född 19/7 1850.
d/ Philip Adam Konrad Brenner, född 20/7 1852.
e/ Charlotta Elisabeth Brenner, född 10/3 1857.
f/ Adam Friedrich Brenner, född 9/1 1860.
g/ Anna Brenner, född 28/7 1862.
h/ Elisabeth Brenner, född 22/5 1866 och död 29/11 1867.


Georg Karl Michel Brenners föräldrar var nybyggare Georg Karl Brenner (ca 1803-1867) och dennes hustru Katharina Charlotta Bauer (ca 1806-1880). Georg Karl Michel skrevs oftast som Georg Michel i ministerialboken, vilket medför risk för förväxling med en kusin med ett snarlikt namn. Så för tydlighets skull tar vi även en titt på kusinens familj:


Georg Michel Brenner, född ca 1822 i Neudorf. Nybyggare i Neudorf.
(son till nybyggaren Franz Karl Brenner och dennes första hustru, avliden någon gång mellan 1830 och 1833)
Gift ca 1845 med Katharina Margaretha Löfler, född ca 1826 i Neudorf.
Barn, samtliga födda i Neudorf:
a/ Katharina Elisabeth Brenner, var 5 år gammal år 1850.
b/ Georg Friedrich Brenner, född 20/6 1847 och död 29/7 1848.
c/ Charlotta Barbara Brenner, död 1/2 1850 vid en ålder av 2 månader och 28 dagar.
d/ Charlotta Brenner, född ca 1851.
e/ Elisabeth Brenner, född 9/2 1853.
f/ Louise Christina Brenner, född 7/5 1855.
g/ Anna Katharina Brenner, född 24/4 1857.
h/ Peter Brenner, född 10/1 1861 och död 24/4 1861.
i/ Alexander Brenner, född 27/7 1865 och död 12/2 1866.
j/ Katharina Georgina Brenner, född 5/7 1867.
k/ Carolina Dorothea Brenner, född 12/10 1869 och död 15/2 1870.


Ha dock i åtanke att det kan förekomma ytterligare barn från saknade årtal. Kusinerna Brenner med respektive maka, ifall dessa stannat kvar inom Strelna församling, levde ännu efter 1891 som är det sista tillgängliga året hos Family Search.

Av sida 66 i Karl Stumpps år 1991 utgivna verk "Die Auswanderung aus Deutschland nach Rußland in den Jahren 1763 bis 1862" framgår att Strelna bildades år 1812, och bestod av två byar: Neudorf och Neuhausen. Tidiga folkräkningar, här kallade revisioner, för Strelna finns för åren 1810-1811, 1816, 1834, 1850 och 1858. Avskrifter ur dessa, plus en lista över sammanvigda par åren 1834-1885, finns i nedanstående länk:

https://www.deutsche-kolonien-spb.com/de/kolonien/neu-kolonien/strelna

Av 1816:års revision för byn Neudorf framgår att stamfadern Nikolaus Brenner (ca 1772-1819) ankom till Strelna 18/5 1809 från Inowlodz i preussiska Polen. Möjligen härstammade Nikolaus, som var änkling redan inför första revisionen 1810 och senare omgift, från Elsaß - en historisk tysk provins i nuvarande franska regionen Alsace. Hans äldste son Franz Karl (ca 1796-1868) var född i storhertigdömet Baden och konfirmerades 20/5 1808 i Birkenfeld, belägen ungefär 5,5 km från Pforzheim.

Lycka till med dina fortsatta efterforskningar, Anita. (^_^)b

447
Finland / SV: Brenner
« skrivet: 2020-02-04, 16:59 »
Här är en skärmdump respektive en nedladdad sida från Family Search (Volume 828-14/94 Births, marriages, deaths 1857 (p. 113). Allra första gången som jag sökt på Ryssland.  :o

448
Bokhandeln / SV: Bokhandeln
« skrivet: 2020-02-03, 16:02 »
Sedan 2018 finns Gustaf Elgenstiernas verk i nio band och de två tidigare omtalade supplementbanden från 2008 samt extra material på USB ute till försäljning hos Genealogiska Föreningen. Jättebra jobbat där! (^_^)b

https://gfsupersok.se/#!/digitala-produkter-cddvdusb/products/elgenstiernas-%C3%A4ttartavlor-2018-ordinarie-pris

Nu undrar jag om Förbundet kan tänka sig att digitalisera Släktforskarnas årsbok, förslagsvis de trettio första åren från 1988 till 2017 ihopsamlade i en USB? Dels för att nästan samtliga årgångar i pappersform är slutsålda i Rötters bokhandel, dels av utrymmesskäl, och och dels för att det är behändigare med läsning på dator eller surfplatta. Svar emotses tacksamt. m(_ _)m

449
Har du läst samtliga 164 inlägg uppdelade i fem mindre trådar? Du hittar svaret någonstans.  :)

450
Varsågod. Arjeplogs domböcker saknar ett allmänt namnregister, men viss hjälp kan fås från excerpter i kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv på Umeå universitetsbibliotek:

https://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/25/sefoark2561a.pdf


Jo, Per var en äldre son till Olof Jakobsson.

Karin Svensdotter den yngre var gift med Nils Persson (1712-1767).

451
Av en notis i Stockholms tänkebok från den 26/9 1579 framgår att Willem de Wijk d.ä. hade två svågrar (sida 83v-84; sida 110-111 i Kungliga Samfundets avskrift):


"Willam de Wÿck.

Samme dagh kom för rätten Godtschalck Olufson wälbetäncht och på sine egne, så och fulmÿndig och mechtig på sin broders Måns Olufsons wegne, hemlede och vploth theris swåger Willam de Wÿck twå parther vthi ett gammelt och bÿgfâlligt steenhus och liggiende grundh, som the sampt theris sÿster, förnempde Willam de Wÿckz hustru, tilhope åtthe och beläget är här i staden östen till vthi S. Olufz fierdingh in emoth Slotzbacken näst norden för hustru Elines, fordom Jacob Theÿtz ächte makes hus, huilke förnempde twå parther i huset samme Gotskalck och Måns Olufz shöner med theris elskelige moders wethskap, godh wilie och samptÿcke lagligen såldt hade förnempde Willam de Wÿck för 256 daler (34 1/2 runstycker vthi nu gångbartt suenst mÿntt vpå huar daler rächnet). Then summe förbemälte Godtschalck här in för sittiende rätten bekende och tilstodh sigh och sin broder Måns Olufson (nemligen 128 daler huardere) haffue bekommit och vpburit vdaf förnempde Willem till godh och fulle nöye, then sidzte pemningh med then förste. Huarföre afhende förnempde Gotschalck sigh och sin broder bägges theris anparther i för:ne steenhus och liggiende grundh och tilegnede them sampt med then tridie delen, som för:ne Willem med sin hustru hade bekommit i samme hus och grundh med sine frÿe mhurer och twå porther, then ene vpå Östre lång gaten och then annen på öffre gaten, jtem 4 källere, twå boder och alle sine wåninger och tilbehörelse, aldelis såsom thet aff grunden är vpmurett och nu för ögon står och thet gamble köpebreff innehåller och förmäller, förnempde Willem de Wÿck sampt hans hustru och rätte erffuinger quitt och frÿtt till att niuthe, bruke och behålle och thermed efther theris wilie, behagh och lägenhet till att handle, göre och lathe obehindredt och oclandredt såwäl för förnempde Gottschalck och Måns Olufzshöner och theris eftherkommende erffuinger, såsom elliest alle andre åthalere, både födde och ofödde, till ewerdelige äger. På huilkett oftenempde Willem de Wÿck vplade sin fridskillingh efther lagen.
"


En nätsökning på Gottskalk Olofsson gav följande träff: "Hovjunkare. Fick 1589-08-09 bekräftelse på adelskapet för den trohet han bevisat konungarna Johan och Sigismund. Följde sistnämnda konung till Polen."

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stubbe_nr_72


Inget ytterligare om honom efter år 1589 alltså. Men jag har nyligen påträffat en Gottskalk Olofsson som begravdes den 3/2 1590 i Storkyrkan med fri lägerstad efter ståthållarens befallning (källa: Borgmästare och Råd före 1636, G:219 sida 38, 43).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065216_00026


Svenskt Biografiskt Lexikon förtäljer att syskontrion Gottskalk, Måns och Margareta var barn till befallningsmannen Olof Larsson (död 1571) och dennes hustru Ingrid (levde än 1596). Familjefadern skall, enligt Palmskiöldska samlingen (E 253, UUB), ha adlats med sköldemärket en ekkvist med två gröna blad och förgyllda ollon i blått fält, dock utan att få något brev, varför sönerna Gottskalk och Måns, båda borgare i Stockholm, erhöll kung Johans stadfästelsebrev år 1579:

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7746


Härmed kan man konstatera att den allmänna uppgiften om Gottskalk Olofsson, såsom son till Olof Larsson till Väckijärvi, är oriktig och han får således avföras från den adliga ätten Stubbe. Dessutom verkar uppgiften om Olof Larsson till Väckijärvi (död 1589) såsom slottsfogde på Narva inte heller stämma bra. Enligt SBL blev en annan namne, Lille Olof Larsson (Ålänning; död 1590), anställd i kansliet i Stockholm, men kom från 1561 att tjänstgöra som tullnär i Reval och Riga, och befallningsman på Narva.

För övrigt finns följande om sonen de Wijk på sida 79-80 i den av Sjöhistoriska Samfundet år 1949 tryckta publikationen "Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet: Biografiska anteckningar" av Hjalmar Börjeson och Georg Hafström:


"de WIJK, WILLEM (WELAM) d. y., son t. myntmästaren Willem de Wijk d. ä. och Margareta Olofsdotter, skeppskapten 1598, dömd till döden och skjuten 11.8 s. å. - Bakom denna dödsdom döljer sig ett sorgligt livsöde. När Ebba Stenbock, änka efter hertig Carls bittraste fiende, överste amiralen Clas Eriksson Fleming (se denne), efter Åbo slotts fall 1597 fördes fången till Stockholm, sattes hon i tillfälligt förvar i nämnde myntmästares hus därstädes. Här råkade hans son, den unge Willem, som skall ha varit en mycket vacker man, få se en av fröknarna Fleming och blev häftigt förälskad. Detta utnyttjade modern till den tillbedda på ett sätt, som förr eller senare ofelbart skulle föra honom i fördärvet. Modern, intagen av hat till hertigen, lovade nämligen den upp över öronen förälskade mannen, att han skulle få dottern men endast om han ville bidraga till hertigens störtande. Utan något betänkande gick han med på villkoret och på den förblindade moderns förslag uppsökte han konung Sigismunds trotjänare, den polske adelsmannen Samuel Laski samt Clas Bielke, vilka båda innehade Stockholm för konungens räkning. Dessa sammansvurna gåvo nu den unge de Wijk i uppdrag att försöka vinna flottans personal för konungen. Efter från såväl svärmodern in spe som de båda uppdragsgivarna mottagna instruktioner och jämväl en del brev, bl. a. från konung Sigismund, vilka de Wijk oförsiktigt nog stoppade på sig, for han över till Åland, där flottan då låg vid Flisö under befäl av amiral Stolpe (se denne). Genast började de Wijk med att övertala några av befälet och framhöll bl. a. nödvändigheten av att de sökte skydd hos konungen, eftersom, ljög han, hertigen hade övergivits av "de förnämsta" medlöparna. Naturligtvis skulle de Wijks tillvägagångssätt inom kort komma till amiralens kännedom. Utan säkra bevis ansåg sig amiralen dock icke kunna göra något åt saken, men han uttänkte en lömsk plan för att fånga de Wijk i nätet. Stolpe ställde sålunda till ett dundrande gästabud ombord i sitt underamiralsskepp Blå Falken och därvid inbjödos en mängd officerare, bland dem naturligtvis de Wijk. Stämningen i kajutan blev allt högre och till slut föreslog amiralen, att när man drack varandra till, så skulle den skålande för varje skål draga av sig något klädesplagg och slänga ut det genom kajutdörren. Sagt och gjort. Amiralen föregick med gott exempel, gästerna måste följa manövern och till sist stod hela sällskapet i blotta linnet. Utanför kajutdörren försiggick något annat. Här stodo nämligen Peder stolpes tjänare och undersökte de Wijks kläder, varvid givetvis breven från Sigismund och fru Ebba anträffades. Den stackars de Wijk arresterades omedelbart och förhördes men nekade till vad som lades honom till last. Då tog amiralen fram ett av Laskis brev, riktat till Stolpes överbefälhavare, amiral Scheel (se denne), med uppmaning till avfall från hertigen. Med en obegriplig sorglöshet hade Laski i brevet angivit de Wijk såsom varande den, med vilken Scheel kunde göra upp saken. Flera skeppskaptener blevo nu mera öppna och berättade, att de Wijk också hade försökt övertala dem i samma riktning. De Wijk kunde icke längre neka. Det tillsattes dagen därefter en ståndrätt - väl med Stolpe som ordförande - vilken dömde den vilseförde de Wijk till döden. Han fördes bunden i land på en holme och sköts utan förbarmande. När hertig Carl fick kännedom om det inträffade, uttalade han sitt missnöje och beklagade djupt den vackre unge mannens för tidiga död."


https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/skrift04.pdf

452
Bra. Där ser du att det är viktigt med källhänvisningar för att underlätta för andra att kunna hjälpa dig här på Anbytarforum. Kom ihåg detta i fortsättningen.


Jakob Olofsson (1687-1766) var son till tingstolken Olof Jakobsson i Kuorrokveik, som efter ett stilla och saktmodigt leverne avled den 4/10 1733 vid 80 års ålder (C:2 sida 108). Olofs härkomst är okänd. Hans hustru levde än år 1713 enligt domboken från 16/1 1714.

Källa: Västerbottens lappmarkers domböcker (Lappmarkens justitiarius arkiv) (AC, BD) AI:2 (1706-1715) Bild 4870 / Sida 937 (AID: v487143.b4870.s937, NAD: SE/HLA/1040125)


Jakob Olofsson räknas upp bland syskonen i bouppteckningen daterad 31/1 1741 efter tolvmannen Per Olofsson (ca 1681-1740).

Källa: Arjeplogs tingslags häradsrätt (BD) FI:1 (1721-1876) Bild 115 / Sida 105a (AID: v153323.b115.s105a, NAD: SE/HLA/1040001)


Karin Svensdotter (1680-1752) torde vara dotter till Sven Sjulsson i Storbodan, som varit gift åtminstone två gånger och fått många barn. Karin återfinns i bouppteckningen daterad 22/1 1742 efter halvsystern Karin Svensdotter (ca 1710-1741) som gift sig till Maddejaur i Arvidsjaur sn, och senare drunknat i ett träsk under pågående fisketur (Arvidsjaur C:1 sida 84).   

Källa: Arjeplogs tingslags häradsrätt (BD) FI:1 (1721-1876) Bild 86 / Sida 76 (AID: v153323.b86.s76, NAD: SE/HLA/1040001)

453
Hur känner du till Olofs föräldrar? Under vilken tidsperiod levde familjen? Vilken by?

 

454
Anna Andersdotters ursprung hade redan varit upp till diskussion här:

https://forum.rotter.se/index.php?board=719.0

455
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2020-01-20, 16:44 »
En kanslist Carl Bröms lät döpa sitt barn 4/7 1617 i S:t Nikolai fs i Stockholm. Bland faddrarna hörde Jonas Buraeus och dennes svägerska Kerstin Krabbe (Anders Buraeus hustru).

Måste väl vara identisk med den Carl Olofsson Bröms, som ägde ett hus på Köpmangatan 17 (runt kvarteren Cepheus och Cassiopea).

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021863_01.pdf

456
Allmänt / SV: Kyrkoherden Bo Vernikssons klan från Umeå
« skrivet: 2020-01-20, 16:28 »
Och på dät att dänna ekunnuge brefwisare kunne hafua någon kiändom til förfoordring, hafuer wi, såsom och hela släckten, låtit skrifwa wår bekiända wän til, här i socknen upfödde, hederlig och wällarde M. Nils skolmäster i Stockholm, att han will för:de brefuisne hiälpa fram och förfrämma warande i dän goda tiförsickt, att han dät för wår skul giör, såsom och att dät blifuer til dät bästa uptagit.
Skrifwit i Wmå dän 16 Maij åår 1626.


Mäster Nils visade sig vara kyrkoherden Olof Persson Niurenius egen bror, enligt ett fynd i Stockholms tänkebok:


7/4 1627 (sida 34 i Stadsarkivets avskrift)

"Conrector m. Petrus begerer succedere m. Nills, efter han will see sigh om en annan legenhet; jtem at staden wille hiälpa hono[m] till hushyra, eller och om något af stadsens huus kune hono[m] inrymas.127
Swarades honom, efter man förnimer hans flitighet med dieknarne så och at erchebischopen berömer hono[m] för sin skickelighet skuld, då skall honom för någon annan efterlåtas scholan. Om hus eller hyra wele de betänkia sigh om.
"

(sida 257 i avskriften)

[Not] "127. Magister Nicolaus Niurenius var 1624-17/1 1629 trivialskolans rektor. Konrektor var till 1632 magister Petrus Falkovius. Matrikel över rektorer 1572-1639, Stockholms stads trivialskolas arkiv, C 1 (Annales scholae 1630-173 1), SSA; tryckt i Stockholms storskolas journal, utg. av Severin Sol-ders och Albert Wiberg (Årsböcker i svensk undervisningshistoria 83 - 84) Sthlm 1951, s. 22 ff."


Bygdens herdaminné (fjärde delen, sida 211) har inte mycket om umesonen: "stud. i Wittenberg 1614, fil.mag., rektor i Gefle 1623, sist i Sthm 1625". Känner någon möjligen till vart Nils Persson Nurenius tagit vägen från och med 1629...? Även ärkebiskopen Petrus Kenicius, verksam åren 1609-1636, hade sin härstamning från Umeå, så det är fullt tänkbart att han skaffat fram en prästerlig tjänst åt Nils Niurenius.

457
000 Osorterat / SV: Arkiv Digital
« skrivet: 2020-01-19, 14:37 »
Svart-vita böcker är så 1950-tal.  :P

https://www.arkivdigital.se/varfor

458
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-19, 04:12 »
Några kompletteringar till Bureskivan:


a/ Ur Stockholms tänkebok 26/8 1566 (sida 322 i avskriften) :

Anders Olsons lagmen aff Geffle.
Szamma dagh giorde Anders Olsson aff Geffla lagh med tesse sine medborgare, thet han aldriigh aff någen godh wilie haffuer druckit kongens i Danmarkz skåll eller the lÿbskes, som honom fórekastadh war, vtan beggie parterne tiill hån och spott etc.
Eriich Mechilsson        Lasse Marcusson
Lasse Erssonn            Lasse Claessonn
Peder Nilson laxfougte     Sten Hansson
Joonn Nilssonn         Eriich Bruddesson



Erik Mickelsson har ID-nummer 804 på Bureskivan.
Erik Bruddesson har ID-nummer 765 på Bureskivan.


b/ Av ett något längre mål i Stockholms tänkebok från 26/2 1621 framgår att Bertil Kröger (ID-nummer 424) var måg till framlidne handelsmannen Olof Ingemarsson och dennes änka Sigrid i Gävle (sida 134-136 i Stadsarkivets avskrift). Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägt" har mer om makarna Ingemarsson (sida 297-303 i Wilhelm Lindebergs avskrift, volym II:2). Bertil Kröger var död före 28/5 1640, då rådhusrätten i Gävle utsåg Petter Kröger till förmyndare för hans brorsbarn.

Källor:
Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:92 Bild 460 / sid 297 (AID: v910030.b460.s297, NAD: SE/HLA/9010002)

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) AIb:2 (1640-1650) Bild 70 (AID: v538240.b70, NAD: SE/HLA/1050003)


c/ Jag tar tillfället i akt och nämner ett annat fynd från Stockholms tänkeböcker: Carl Unesson på Grubbe 2 i Umeå lfs, nämnd 1587-1639 (person-ID: 1552), hade en måg vid Per Nilsson, som besvärade sig över änkan till en kansliförvant den 11/3 1626:

"Uhmo borgare contra Carl Jönssons hustro

Een mann ifrå Uhmo ben:d Peder Nillsonn beswärer sigh öfuer Carl Jönsonns efterlefwerscha, at hon förhåller honom sin swärfaders Caril Unesonns handschrift lydande på 53 r. daler som han haf. betallt honom, efter han war god för en lappfogte be:d Peder Erichsonn. Begerer at Mårten Trutz hustro som alle handlingar hoos sigh haf. måtte honom den samma igen lefwerera. De gode män som äre öf. räkningenn schulle fråga henne till om handschriften, och fordra besked här på.
"

Borgaren Per Nilsson i Umeå stad noteras dock ensam i kvarntullslängden för Umeå stad år 1635.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län 1631-1641 (AC, BD, X, Y) 19 (1637) Bild 3560 / sid 348 (AID: v900710a.b3560.s348, NAD: SE/RA/551127)

459
Allmänt / Kyrkoherden Bo Vernikssons klan från Umeå
« skrivet: 2020-01-19, 03:48 »
För att förenkla för övriga forskare samt räta ut felaktigheter i omlopp så har jag låtit kartlägga kyrkoherden Bo Vernikssons efterkommande i Umeå med omnejd under ungefär ett sekel från 1550 till 1650. Låt oss börja med upplysningarna från Leonard Bygdens "Härnösands stifts herdaminne", fjärde delen (1926) sida 205-206.


UMEÅ LANDSFÖRSAMLING:

"8.   Bo Warniksson (1530-48) uppges ha varit från Västerbotten. Under hans khdetid började den genom reformationen ändrade gudstjänstordningen tillämpas här i orten. Kyrkan lär redan 1535 genom hans försorg fått sitt första orgelverk, ett mycket tidigt datum för en landskyrka, första nattvardsgången enligt den nya ritualen sub utraque specie försiggick 1536 och första mässan på svenska hölls Kyndelsmässodagen 2 febr. 1537, enligt anteckningar i en gammal bibel. Herr Bo utgaf årligen 5 t:r stadgelax och brukade år 1543 2 pundland skattejord i Västerhiske by.¹ Han torde aflidit 1548, ty i detta års fogderäkenskaper redovisas för ett litet oförgylldt silfverstop om 11 lod, som testamenterats till konungen efter herr Boo i Uma. Fragmenten af en strax utanför kyrkan liggande grafsten, som ansetts vara hans, hade redan på 1700-talet oläslig inskrift. I Svea hofrätts arkiv (Acta  1441-1644) förvaras ett af 12 edsvurna män i Umeå s:n bevittnade slägtregister öfver khdens och hans hustrus afkomlingar, dat. 16 maj 1626 och besegladt med socknens och prosten Ol. Niurenii sigill.
G. m. hustru Anna.²
Barn: Warnich Booson, fogde, fader till kon. Carl IX:s kamrerare Bo Warnichson; Ingeborg  Boosdotter, Simon Jöns hustru i Anasjö by; Abluna Boosdotter, g. m. fogden Jöns Simonsson i Kåddis; Malin Boosdotter, g. m. Håkan Önesson i Strand.



¹ I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.)
² Enl. Bures släktregister var hon dotter till en Nils Olofsson i Burträsk och hans hustru Barbro."


Efteråt har släktregistret ifråga överförts från Svea hovrätts arkiv till:

[Biographica 1500t-1800t]
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/V, W/V, W 12.

Nuförtiden är dokumentet är tillgängligt hos Digitala forskarsalen på bildid: A0074962_00237.

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0074962_00237

Här är texten i sin helhet. Leif Boström har stått för korrekturläsningen - stort tack!


"Tålf Eedsworne uthi Nämden i Umå sockn uthi Wästerbothn, giöre här med witterligit och betÿge, att åår 1626 dän 5 Aprilis woro underskrifne gamle män och quinnor här inför een sittiande rätt, och offäntligen witnade, att Salige Her Boo fordom kiörkioheerde här i socknen, begaf sig här i äcktenskap med sin hustru benämd h: Anna, och aflade här tilsamman enn son Warnich Booson benämd, Salige Cammeraren Boo Warnichsons fader, och tre döttrar Ingeborg, Ablun, och Malin, hwilke äre begifne  wordne i äcktenskap här i socknen, efter som i efterföljande släcktregister förmäla med sin afföde.

[släkttavla, se bild längst ned]

Utaf dätta släcktregister, (:som tilbödz med Eed bekräftas, och ingen kunne någon twifwelsmål införa:) förstodo wi uthi rätten, att Simon Hermanson, och hans syster h: Karin äro af den ena h Boos dotter h: Ingeborg födde, och Skylle salig Boo Warnichson i tridie leedh linæ inæqualis sammaledes, och h: Malin Erlands Efterlefda i Bärg, h Kirstins Lars Hanssons änkia i Klaböle, och h: Elin Nils Olsons hustru i Gubböle, äre alla 5 Boo Warnichsons tremänningar, födde af dän andra sÿstran h: Malin i Strand Salige h Boos dotter, och äre ännu fattige änkian i lijfuet. Män dens ende Broder Håkan Örianson, och ena sÿstran h: Anna Pär Jonsons i Teegh, äre döde, och hafua barn efter sigh, och ibland för:de Håkan Öriansons barn, är een dotter, som dänne fulmächtige Jon Johanson hafuer til hustru, och för then skul giöre nu hela släckten här i socknen honom fulmyndig i wår närwaro med dänna skrifuelse, till at draga til Stockholm, och utfordra och til sig anamma uppå alla deras wägnar, dän arf som däm allom här i socknen, tilfaller i Stockholm eftter Süeriges lagh efter salige Boo Warnichson fordom h:k cammerare. Män huru widare kan wara med een s. her Boos son och dotter, som i Bygdå sockn woro gifte, hafua arfuingarne där i socknen wäll witnesbörd, att beggie partene hafua warit i Bygdå in för rätten, och låtit där alla utleeta sin släckt och hafua befunnit, att däm i Bygdå kommer annan halfparten till af arfuet, emot däm här i socknen är, som witnesborden utwisat, och när detta är klart, kunne wi wäl säga god före, at ingen närmare skÿl skal med någon skäll ankomma. Och om någon kan uthi detta arf förebära att länge här med drögdt är och försummat, så är hufwud orsaken den långe wäg här emillan, och fattigt gemeent folk däm blifua icke kunnigt af rycktet sådana mäns dödeligh afgångh. Icke häller kunne arfingarnes wederdelsmän med sanningen neka, att de iu wiste s: Boo Warnickson hafua här nör sin närmaste släckt, och för dän skul borde däm eftter naturligh lag (som med ingen skäl förneckene bör) med skrifuelse äller bud kungiöra släckten här nör. Och när dät då här blef släckten uppenbart omsider, fölgde strax rÿcktet, att een annan där söder, som mentes wara där säde afkommia den ena systren h. Ablun Jöns Suensons, som drog söderut. Och för dän skull skulle hela arfuet wara bort Testamenteret. Sådan och skall wäl wara bewisligit, att arfuet är lichuäl några resor klandrat igenom bud och skrifuelse, och om sådant alt är icke framkommit, så är orsaken dän långe wäg här är emillan. Att dätta så i sanning sig hafuer, samtÿcker socknen sitt signät här under, och uthi ho: fougdens och lagläsarens frånwaru på sin långe reso nör ut, hafua wi bedit wår Kiörkioherde, som uppå samma ransakning warit hafuer, att han dätta med sin hand och signet wille bekräfta, alla tillsammans medh däm som arfuet här tilfaller, ödmiukeligen och wänligen bekiendes wälachtatt och wälbetrodde godhe herrar och män Borgmästare och Råd i Stockholm, såsom och däm som arfuet hafua händer emillan att de förnämde Jon Johanson deras utskickade fulmäcktige och fulrenede willia förfordra til dät, han kan eftter lag wara rättigh, och icke anser hans eenfalligheet, oförstånd, oförfarenheet och ringheet, utan meer rätten och rättwisan, sampt de fattige änckior, faderlöse och moderlöse barn, och deras fattigdom, och suckan till Gud öfuer däm, som antingen däm deras rätt förhindra, heller icke, eftter ämbetet alla mackten förfordra. Är och någon Testamenteringh infallen, bedie wi deslikes, att dän icke må länge hafwa mackt och sig sträckia, än som Suerigis lagh dät tillåter och stadfäster. Och på dät att dänna ekunnuge brefwisare kunne hafua någon kiändom til förfoordring, hafuer wi, såsom och hela släckten, låtit skrifwa wår bekiända wän til, här i socknen upfödde, hederlig och wällarde M. Nils skolmäster i Stockholm, att han will för:de brefuisne hiälpa fram och förfrämma warande i dän goda tiförsickt, att han dät för wår skul giör, såsom och att dät blifuer til dät bästa uptagit.
Skrifwit i Wmå dän 16 Maij åår 1626.
Lars Pärson i Brön, Oluf Anderson i Hiössiön, Håkan Anderson i Strand,
h. Margreta Jon Olsons ifrån Pängsiön, h. Kelu i Röbäck.

Och långt Register uppå fler gamle woro till om man där med skulle kiängas.

Olai P. Niurenij, Pastoris Umensis, sigillum manusj.



Innan vi kör igång, låt oss även ta en titt på intressanta noteringar om sonsonen i Stockholms tänkeböcker:


4/9 1609 (sida 53 i Stadsarkivets avskrift)

"Opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws. 1. gongen."


9/10 1609 (sida 59 i avskriften)

"Ähn opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws som Eskil Jönßon åt hafwer. 2.gongen."


16/10 1609 (sida 60 i avskriften)

"3. gongen. Opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws."


15/11 1609 (sida 62-63 i avskriften)

"Vplåtelse.

Samme dagh opstodh i sitiande retten Carl Månßon stadzens schrifware, fulmÿndig giord af beskedelig man Hans Nielßon i Österöö, vti Weßbro sochen i Södermanlandh, och efter then fulmachts 1ÿdelße, som honom vnder gode mäns signete medhgifwen war, hemblade och oplot, och bådhe medh handh och mundh lefrerade erligh konstrijk och försichtigh Mårten Weiler, högstbe:e h: k: mz: troo man och cammererares, högh och welbetrod Boo Wernickßons fulmechtige, ett steenhws, med sine frije fÿre murer och liggiande grundh, hwilket är beläget på Östrelongatun, öfwerst vti hörnet på östre siden, vthi Lille Clemmetz grendh, som förb:de Hans Nielßon och hans mederfwinger, war till arfz fallet, efter s: framledne hustro Karin Eskill Jönßons, sampt medh thet benckierum i stadzkÿrckian, som af ålder dertill hafwer leghat, och nu redeligen hafwer soldt förb:e cammererare Boo Wernickßon, för 1100 daler gott gongbart swenskt mÿnt här i rijket, efter såsom vthi sielfwe köpebrefwet, deropå vnder gode mäns försegling gifwet, vtförligare gifs tilkienne, och widere vttrÿckes och förmäles. Hwilke peninger förbe:de Hans Nielßons fulmechtige, både på hans och hans medarfwingers wegne, in för retten tilstodh och bekende sigh then förste peningen med then sidste, vthi godhe redhe till fulle nöÿe, hafwe opburet anammet och vndfonget, och sadhe fördenskull sigh, som berört är, på hans och samptlige hans mederfwingers wegne, wäl ware förnögdh, contenteret och tilfredz stelt, efter köpebrefwetz inneholdh till ÿtterste peningen. Hwarföre stodh oftbe:e Carl Månßon in för retten, och med handh och mundh afhende förb:de Hans Nielßon, sampt alle hans mederfwinger, samme förb:de steenhws, theß liggiande grundh, medh all tilbehör oppe och nedre, som thet af grunden opmuret är, och nu för öghon står, aldeles efter gamble hefdebrefwetz lÿdelße, intet vndentagendes, hwad som till samme hws af ålder hafwer tillegat, och än tilligger, vndan honom hans hustro, sampt alle theres mederfwinger och efterkommende slecht och förwanter, ehwad nampn the helst hafwe kunne. Och tilegnade thet oftbe:e cammererare Boo Wernickßon, hans elskelige käre hustro dÿgdesam qwinne Karin Larßdotter och theres barn, sampt begges theres / erfwinger, at niute bruke hefde och beholle, qwit, frit, obehindret, oklandret och oqwaldt, af alle så födde som ofödde åtalare, till ewerdeligh laghfongen fast egendom. Och war samme hws laghbudet laghfaret och laghstondet, såsom och nestom frendom heembudet, efter som stadzlagh vtwise. Der opå giorde förbe:e Carl Månßon, ofbe:e Mårten Weiler oplatningh och handstreckningh in för retten, och blef fredskillingen oplagdh af honom, efter förschrefne stadzlagz inneholdh och lÿdelße. Hwar så hende ( : thet man icke förmoder : ) at någhet klander nu eller i framtidhen, på thette förb:de hws hende kunde, af hwem eller på hwad sät thet helst skee kan, då hafwer förb:de Hans Nielßon vthlofwet, at han och hans mederfwinger, skole ware förplichtade, at sware der till, men ofbe:e cammererare Boo Wernickßon sampt hans käre hustro, och theres efterkommende erfwinger aldeles derföre frij. Der giorde och förbe:e Carl Månßon i lijke motte Mårten Weiler handstreckning opå."


12/3 1617 (sida 209 i avskriften)

"Erich Anderßon slottz fougthe, fulmechtigh aff Boo Wernichßon cammerere opbödh hans huus på Gineste gathan. [1.gången.]"


24/3 1617 (sida 217 i avskriften)

"Opbödhz (...) Boo Wernichsons huus på Gineste gathan . . . . . 2. gången."


8/12 1617 (sida 426 i avskriften)

"Kom för retten Päer Arfueßon borgere, och vpbödh sin gård på Östermallmen som han hafuer sålt och oplåthet h k m:tz tro tienere och camerere, erligh och welachtadh Boo Wernerßon, och tilstodh sigh derfore hafue vpburit aff welb:te Boo Wernerßon peninger - 400 daler"


25/3 1618 (sida 379 i avskriften)

"Peer Arfwedsons gårdh vpbödz 3:ie reesan, som Boo Wärnichßon aff honom köpt haffwer."


23/7 1621 (sida 169 i avskriften)

"Upböödz: (...) Boo Wernichsonns tompt på S. Mallm widh Badst.g. . . . . . 1 g:n."


13/8 1621 (sida 171 i avskriften)

"Upböödz: (...) Boo Wernichsons tompt på S. Mallm . . . . . . . . . . . . 2 [g:n]."


20/8 1621 (sida 173 i avskriften)

"Upbödz: Boo Wernichsonns bygning wid Badstugu gatan på S. Malm . 3 g:n."


8/10 1621 (sida 180-181 i avskriften)

"Uplåtelse

Upstod i rätten stadsens s:re Eggerdt Matsonn, fullmächtig aff edell och wälb. Johann Schytte, begärandes på sin principals wägna stadsens confirmation på een tompt som haf:r fordom hördtt Asser Päderson till, huilken sedan H. K. M:t hafuer donerat wälbetrodd Bo Wernichson camererare, dänn han nu hafuer sålldt till wälbem:te Johann Schytte. Då kom för rätten wälbetrodd Johann Ottessonn camererare fullmächtigh af bem:te Boo Wernichson, hemblade och uplätt edell och wälb. Johann Skytte . . .
"


4/10 1624 (sida 162-163 i avskriften)

"Her Israel i Balung sochen och borg. Olof Andersonn

Sedan kom för retten Her Israel i Balung sochen widh Westeråhrs, och klandrade på någott arff effter s. Boo Wernichssonns förre hustru hustru Karin s. hoos Gudh, på sin swär faders Lars Bertilsonns, och hans barns wegne, som war ett stenhuus belegett på Kinhestegatann, och ettusendt daler i rede pening[a]r, där till medh gårdenn uti Nyköpinng som Mårten Esbiörson boor uti, men hwadh gårdenn anlangar så är hann dem inrymdh, medh huseet intet, eij heller hafua de bekommitt de ettusenndt daler som s. Boo Wernichsonn dem lofuatt hafuer.
Der till swarade borg. Olof Andhersonn som hafuer bekommitt hustrun effter s. Boo Wernichsonn, att honom ringa witterligit war om samma arf, alldännstundh inga schriffter dem emillan haf:r want oprettade, och där Lars Bertilsonn medh sine barn och erfuinger icke wille wara till fridhz medh dett som dee bekommitt hafua, då måge de låta komma alt tillsammans, på nytt att delas och skifftas.
Der till swarade Her Isräll, altt hwadh som gifuitt war, undhentagandes huuseet på Kinhestegata[n], gården i Nyköping och ettusendt daler rede pening[a]r, dett war ett testamente och reknes innte på någott arff.

Då begerte borgmesteren Olof Andersonn att Her Isrell medh testamentsbrefuett wille sådant bewijsaa.
Her Israell sade sigh innte[t] testaments bref hafua seett, uthan dett war uti saning dett han sade, och hans swerfader Lars Bertillsonn, hafuer sådannt altt berettat för honom.
Sedan inlade i retten Her Lar²¹ en fullmachtt, som hans swärfader Lars Bertillsonn honom gifuuitt hafuer, och begerte att samma fulmachtt motte opläsinn warda.
Borg. Olof Andhersonn, sade, om dett ändeligen skall giella, så will han opleggia ett testamentts breff för honom, som well skall kassera den arfs rett som han nu af honom fordrar och kräfuer.
Men Här Isrell stodh altt där opå, att han wille hafua utt altt hwadh som s. Boo Wernichsonn hafuer lofuatt och tillsagtt Lars Bertilsonn och hanns erfuinng[a]r. Dett sade Olof Andherssonn dem hafua bekommitt, till yterste penningenn.



²¹ : Skall vara Israel."


6/10 1624 (sida 165-166 i avskriften)

"D. Israel i Balung contra Olof Andersonn

Sedan kom åther för retten Her Isrell i Balung, och begerte att denn saak emillan borgmestteren Oloif Anndhersonn och honom om arfuett motte på nytt optages, som fallitt är effter h. Karin s. Boo Wernichssonns fordom cammereres hustru, och bekännde Her Isrell att s. Boo Wernichssonn hade gifuuitt Lars Bertilssonn och hanns hustru och döttrar alla s. h. Karins gånge clädher, bådhe kappor, kiortlar, kassiackor, tröijor och annatt mhere, så wäll som hennes linne cläder dee som kostelige wore, uti testamente, så wäll som een hoop medh credentzer och sölfkannor, men gården i Nyköpinng, opå huilkenn dem ännu rester 200 da:r sampt huseet opå Kinhestegatan, och ettusendt daler, som s. Boo Wernichsonn hadhe gif:tt dem i förlikning, dett hafue de innte änu bekommitt.
Der emott sade borg. Olof Andhersonn att hustru Karin hade testamenterett, s. Boo Werninchsonn effter sin dödh, alt hwadh effter henne blefue, ty dett war deres aflinge godhz och icke arfuegodhz.
Sedann blef ett bref i retten opläsitt som Lars Bertilsonn hade schrifuitt s. Boo Werninchsonn till och beditt honom wara sigh behielpeligh i de saker som han wäll wiste, och honom anlegne wore, om dett och war om dänn saken någott meentt, eller war dett om dett han hade medh cronan till att giöra, om den rästenn han skyldigh war, wiste retten der af inntte att förnimma.
Då sade borgmesteren, Olof Andhersonn om han hadhe hafft ettusendt daler och huseett på Kinhestegatann, sampt gården i Nyköpinng medh retta att fordra af s. Boo Werninchsonn på sin dotters arff, hwarföre skulle han då thaga till lhäns af s. Boo, tiugu tunnor spanmål och betala Johan Bökman medh, medann han hadhe ettusendt daler att fordra af Boo Werninchssonn medh huseet och gårdhenn 1 Nyköpinngh; honom hade bettre waritt att taga för:de 1 000 da:r och der medh betala sin skuldh, ähn taga 20 t:r rågh till lhäns, att betala Johann Bökmann medh.
Her Isrell sade sådannt wäll hafue kunna waritt möijeligitt, att han hafuer begertt till lhäns af honom för:de spanmåll, och inte krafft hono[m] för:de 1 000 da:r.
Borgmesteren Olof Andersonn begerte att sakenn motte opskiutas till dess att han kann få dem tillstädes, som på denn tijdhen hade teentt s. Boo Werninchsonn, och elliest waritt under hans handh, som är Giöstaf Böös, Arent Jahansonn cammers:re och flere, huilke på deres eedh för rettenn förhöres kunne, hwadh dem där om wetterligit wara kann. Sköts op till lögerdagenn.
"


9/10 1624 (sida 169-170 i avskriften)

"Sedan kom åter för rättenn Her Isrell i Balung, och begerte rettens änttlige resolution i denn saak emillann honom, och borgmesterenn Oloff Andherssonn. Då lett b. Oloff Andhersonn opläsa een schrifft i retten som Päder Nilsonn cammeren hafuer skickett ifrå sinn gårdh, der han då stadder war, och war samma schrifuelses innehoid, att Päder Nilsonn inte hade hörtt af s. Boo Werninchssonn någott annatt ähn att han hade skiltt sin förre hustrus erfuing[a]r well ifrå sigh, och när hans lägenhet kan begifua sigh will han weil komma personligh på rådstugun och wijdere förklara sigh på hwadh han af honom hörtt hafuer.
Sedan skött sigh borgmesteren Olof Andherssonn wijdere till wittne på Arent Jahansonn een cammerschrifuere, som war hoos cammeren s. Boo Werninchssonn på denn tijden, och in till hans dödhsstundh, och all denn stundh han för må[n]ge infallande förfall skuldh, icke hade lägenheet sielf då personlig komma tillstädes och beretta, huadh honom där om wetterligitt wore, och han hörtt hafuer, hafuer han och gifuitt schrifftligitt inn, hwadh honom der om witterligitt war, men samma schriftt är förlagd, och om icke dett förfall wore om byte effter doctor Nils, aldenstund der är myckitt der medh att bestella, och han ingen tidh hafuer samma schrifft i hastigheet att opleta, då mente b. Olof Andhersonn wäll kunna fåå honom op, att wittne personlig hwadh honom der om witterligitt wore. Så frampt att dett gofues dilation till måndagen, så kunde han well sielf komma op.
Sedan bleef Giöstaf Bööss som på denn tijdh war i rekninge cammeren under hanns handh, framkallatt att wittne hwadh han af Lars Bertilsonn hörtt hadee denn tijdh han åhr 1619, war stadder her i Stocholm. Då wittnede och berettade han, att han hörde Lars Bertillsonn jembra sigh öfuer cammareren, att han war så dröghsam, män inte förstodh eller wiste han på hwadh sätt han war för dröghsam antingen uti konnungens saak, som han hade att giöra medh, el:r skulle dett wara om arffuett som nu talas om, dett wiste han inte men nogh grufuade han sigh men för hwar ordsak skuidh, wiste hann inte.
Affsades att Här Isräll i Balung inlegger een designations schrifft på alt hwadh som Lars Bertilsonn hafuer bekommitt, näste råstugu dagh.
"


11/10 1624 (sida 174-175 i avskriften)

"Samma dato, kom Här Israel i Balung för rätta, och begerte att rettenn wille nu giöra en endtskap på denn saak emillan borgmesterenn Olof Andherssonn och honom anlangande arfuett effter s. h. Karin s. Boo Wernichssonns. Då begerte borgmestere och rådh att Her Isrell wille opleggia denn designation som honom förre råstugu dagh blef pålagtt, att retten kunnde förnima, hwadh Lars Bertillsonn medh sine barn effter s. hustru Karinn Lars dotter bekommitt hafua.
Då hafuer Her Isrell satt på een lengdh hwadh som gåfuerne wore, och hwadh i förrådh fanns, i sölfuer och guldh som honom någorlunda witterligit war, och sade Her Isrell yterligere, att han wille bewijsa oanseett dett kunnde någott dröijes, dett s. Boo Werninghssonn hade lofuett dem huseet på Kinheste gatann, gårdenn i Nyköping, och ettusendt da:r rede pening:r för dett arf som Lars Bertilsonn medh sinn dotterer och söner erfua skulle, undantagandes dätt guldh sölf och clednatt som i förrådh fanns, och han dem utan arfwett testamenterede.
Sedan lätt borgmesteren Olof Andhersonnn opläsa ett bewijs som Aron Jahansonn hafuer gifwit borgmestere[n] Olof Annderssonn, om hwadh han af s. Boo Werninchssonn medan han under hans hand war, hade hörtt, n. att han inte hörde eller kunne förstå ähn att Lars Bertillssonn, war fulkomligh tillfridhz steltt, hörde och eij heller Lars Bärtillsonn någott tala om samma arf emedann han löfdhe.
Sedann blef ett Lars Bertillsonns breff i rettenn opläsitt, uti huilkett han begerer att cammare[ren] wille förstrekia Samuel Larsonn etthunndrade riksdaler, aldännstundh han änu är blefuen sine pening[a]r och moste nu medh hastt begifua sigh på reesann uti fremmande, landh. Detta breff war daterat 1618, den 3 Octobris.
Affsades af rettenn, att Her Isrell skall bewijsa dett medh bref och segell, el:r och medh sworne trowerdige wittnen, som kunna wetta att samma ettusendt daler medh huseett på Kinheste gatann och gårdenn i Nyköpinng för arf uttfästt är, effter s. h. Karinn, och om de ettusendt daler äre lefrerede eller icke.

Borg. Olof Anderssonn, sade sigh willia bewisa att h. Karin hade aldrigh erfft någott i sinne dagar, hwarken sin moder el:r någon annan; icke heller haf:r Nils Larssonn någott arf bekommitt. Då sade Her Isrell sigh kunna bewijsa att hon hade erfft och Nils Larsonn medh, så wäll som flere af syskonen, och fanns uti Nils Larsonns kista een stoor guldhkedh som rekte nidh på golfwett, och een stor sölf tacka, huilke Boo Wernichssonn mente höra H.K.M:tt till.
Affsades att Her Isrell skaffer sigh sådantt beskedh som förbe:tt är.
"


26/8 1626 (sida 239 i avskriften)

"Vplåtellse till Tomas Engelsm.

Olof Andersonn borgmest. giorde Thomas Parcher uplåtelse på s. Bo Wernichsons hus i Skåttgränden. Uplegg. fridskill. 2 r. daler.
"


22/2 1627 (sida 18 i avskriften):

"H. Jsrael i Bälinje cont. Olof Andersonn b.

H. Israell i Nicolai72 i Bälinge klandrar på ett arf efter s. hustro Carin Boo Wemichsons, efter saken blef [1]624 vppskutten. Hans inlago[r] blefue vpläsne och Olof Anderßon tillskickade, at swara till nästkommande r[ådstugu] daagh.
"


72 : "Sic! Här torde avses Israel Nicolai Recharius, kyrkoherde i Bälinge sedan 1620. Se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne 2, Nyköping 1964, s. 372."


26/2 1627 (sida 22 i avskriften):

"H. Jsrael i Bähng[e]cont. Olof Anders.

H. Israell i Bälinge besuärer sigh öfuer Olof Anderson b[orgmestere], at han inthet will lefwerera honom thet arf som efter s. Boo Wemichsons hustro fallet är. Olof Andersons fullmecht[ig] Jöns Hendr. begerer dilation till ondsdagen. H. Israel beswärer sigh blifua uppehållen för Ol[of] And[ersons] uppehåldningh skuld. Förordnades Valentin Nilson, Petter Grönb[erg], Hendrich Karkmann, Hendrich Lemis, som förlijka them.
"


Till synes var arvet efter kamreren i Stockholm ingen enkel historia att reda ut. Men å andra sidan ger den oss relativt goda möjligheter att kartlägga kyrkoherdens i Umeå efterkommande:


Tabell 1:

Bo Verniksson. Kyrkoherde i Umeå lfs, verksam åren 1530-1548.
Gift med Anna. Nämnd i släktförteckningen från senvåren 1626.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Vernik Bosson, se tabell 2.
b/ Måns Bosson, se tabell 4.
c/ NN Bosdotter, se tabell 7.
d/ Ingeborg Bosdotter, se tabell 11.
e/ Abluna Bosdotter, se tabell 13.
f/ Malin Bosdotter, se tabell 14.


Tabell 2:

Vernik Bosson (från tabell 1). Död 1592. Fogde i Åker och Selebo i Södermanland åren 1583-1587. Han hade redan 1581 i förläning Vrana klosterhemman i Sköllersta socken i Närke, och han erhöll den 6 november 1583 i förläning ett hemman i Åkers socken av hertig Karl. (Källa: Johan Axel Almquists verk "Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630", sida 233. Dessa uppgifter härrör från Urban Sikeborgs Bureskiva; person-ID: 2003).
Gift med NN.
Barn:
a/ Bo Verniksson, se tabell 3.


Tabell 3:

Bo Verniksson (från tabell 2). Död år 1621 efter den 12/6 då han dopvittnade allra sista gången i Nikolai fs. Kamrer. Omnämnd första gången såsom vittne i ett mål 14/7 1602 (Stockhokms tänkebok). Tjänade hos kung Karl IX år 1611 (Johan Bures släktbok).
Gift första gången före 15/11 1609 (tänkebok) med Karin Larsdotter, som troligen kom från Nyköping och dopvittnade sista gången 25/1 1617 i Nikolai fs. Hon var dotter till Lars Bertilsson (tänkebok 4, 6, 9 och 11/10 1624) och svägerska till kyrkoherden Israel Nilsson Recharius i Bälinge sn i Södermanland (+ tänkebok 22/2 och 26/2 1627).
Gift andra gången 30/1 1620 i Nikolai fs med Maria Nilsdotter Chesnecophera, som var död senast 1660. Det är ovisst huruvida hon under sin levnadstid kallat sig Lillieram (adelsnamnet bekräftat genom regeringsbrev 15/9 1660). Maria kom att gifta om sig två gånger; dels 6/10 1622 med borgmästaren i Stockholm Olof Andersson, som var född i mars 1576 i Gävle och död 4/11 1627; och sista gången 27/11 1628 i Nikolai fs med borgaren i Stockholm, sedermera översten Jacob Forbes som var född år 1580 i Aberdeen i Skottland. Naturaliserad svensk adelsman med namnet Forbes af Lund år 1631 (introducerad i riddarhuset under nr 145, vilket nummer sedan ändrades till nr 174). Död 17/6 1656 på Lund, numera Marielund, i Funbo sn.
Inga barn.


Tabell 4:
Måns Bosson (från tabell 1). Den ende Bosson i hela Bygdeå, och passar därmed in på kyrkoherdesonen från Umeå. Bonde på Skinnarbyn 1 i Bygdeå sn åren 1547-1581.
Gift med NN.
Barn:
a/ Jöns Månsson, se tabell 5.


Tabell 5:

Jöns Månsson (från tabell 4). Bonde på Skinnarbyn 1 åren 1582-1606 och 1609-1618.
Gift med NN.
Barn:
a/ Nils Jönsson, se tabell 6.


Tabell 6:

Nils Jönsson (från tabell 5). Bonde på Skinnarbyn 1 åren 1607, 1619-1626 och 1628.
Gift med NN.
Barn:
a/ Per Nilsson, som var bonde på Skinnarbyn 1 åren 1627 och 1629-1658. Även gästgivare och länsman. En dotter till denne gifte sig ca 1647 med Carl Carlsson från Grubbe 2 i Umeå lfs, som kom att överta svärfaderns gård och bli bonde där åren 1659-1680.


Tabell 7:

NN Bosdotter (från tabell 1). Gift till Skäran enligt Johan Bures släktbok.
Gift med Erik Jonsson, som var bonde på Skäran 1 i Bygdeå sn åren 1543-1568 och 1571-1575.
Barn:
a/ Jöran Eriksson, som var bonde på Skäran 1 åren 1569-1570.
b/ Bo Eriksson, se tabell 8.
c/ Hans Eriksson, se tabell 10.


Tabell 8:

Bo Eriksson (från tabell 7). Var bonde på Skäran 1 åren 1576-1596.
Gift med Mariet Nilsdotter från Åbyn 2 i Skellefteå sn (från 1606 Burträsk sn; källa: Johan Bures släktbok).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Nils Bosson, som var bonde på Skäran 1 åren 1597-1603.
b/ Ingeborg Bosdotter.
c/ Erik Bosson, se tabell 9.
d/ Kerstin Bosdotter.


Tabell 9:

Erik Bosson ( från tabell 8 ). Var bonde på Skäran 1 åren 1606-1653. Under denna tidsperiod, år 1624, bildades Nysätra församling genom utbrytning från Bygdeå.
Gift med NN.
Barn:
a/ Anders Eriksson, som var bonde på Skäran 1 i Nysätra sn åren 1654-1695.
b/ Nils Eriksson, som var bonde på Överklinten 3 i Bygdeå sn åren 1655-1665.


Tabell 10:
Hans Eriksson (från tabell 7). Bonde på Skäran 6 åren 1579-1609.
Gift med NN.
Barn:
a/ Anders Hansson, som var bonde på Skäran 6 åren 1610-1652. Gift sista gången ca 1650 med Elsa, som kom att stå för gården åren 1653-1671.


Tabell 11:

Ingeborg Bosdotter (från tabell 1). Var död senast senvåren 1626. Måhända identisk med Simons hustru i Granön, som på vintertinget i Umeå 1568 blev sakfällt till livet för något mjöl hon stulit ifrån kronan (uppgift ur saköreslängden) ?
Gift med Simon Jönsson, som var bosatt i Granön, Umeå lfs. Son till Jöns Gullesson därstädes, och bror till Gulle Jönsson - se tabell 22. Ej nämnd i skattelängderna.
Barn:
a/ Malin Simonsdotter, se tabell 12.


Tabell 12:

Malin Simonsdotter (från tabell 11). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Herman Olofsson, som var bonde på Brännland 7, Umeå lfs åren 1598-1603.
Barn:
a/ Simon Hermansson, som var bonde i Baggböle, Umeå lfs åren 1622-1628, och senare på Brännland 7 åren 1631-1656.
b/ Karin Hermansdotter, som senast 1626 var gift med en skräddare i Nyköping.


Tabell 13:

Abluna Bosdotter (från tabell 1). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Jöns Svensson. Fogde i Kåddis ? Ej nämnd i skattelängderna för Umeå lfs.
Barn:
a/ Bo Jönsson, som blev skrivare i Rekarne i Södermanland. Död senast senvåren 1626, barnlös.


Tabell 14:
Malin Bosdotter (från tabell 1). Levde än senvåren 1626.
Gift med Håkan Gunnarsson, som var bonde på Strand i Umeå lfs åren 1539-1561.
Barn:
a/ Örjan Håkansson, se tabell 15.
b/ Elin Håkansdotter, se tabell 22.
c/ Tomas Håkansson, se tabell 24.


Tabell 15:

Örjan Håkansson (från tabell 14). Var bonde på Strand 2 i Umeå lfs åren 1562-1600.
Gift med NN.
Barn:
a/ Håkan Örjansson, se tabell 16.
b/ Malin Öjansdotter, se tabell 18.
c/ Kerstin Örjansdotter, se tabell 19.
d/ Elin Örjansdotter, se tabell 20.
e/ Anna Örjansdotter, se tabell 21.


Tabell 16:

Håkan Örjansson (från tabell 15). Var bonde på Strand 2 i Umeå lfs åren 1601-1619 och 1621. Var emellertid avliden redan 1619 år enligt Älvsborgs lösen.
Gift med Mariet, som stod för gården åren 1620 respektive 1623.
a/ Sigrid Håkansdotter, se tabell 16.
b/ Anders Håkansson.
c/ Karin Håkansdotter.
d/ Ingrid Håkansdotter.


Tabell 17:

Sigrid Håkansdotter (från tabell 16). Stod för föräldrarnas gård år 1622 respektive 1630-1634.
Gift första gången ca 1623 med Jon Johansson, som var bonde på Strand 2 åren 1624-1629.
Gift andra gången ca 1634 med Zackris Tomasson, född ca 1609 (roteringslängd 1638: 29 år). Bonde på Strand 2 åren 1635-1667.
Barn:
2a/ Erik Zackrisson, som var bonde på Strand 2 åren 1669-1696.


Tabell 18:

Malin Örjansdotter (från tabell 15).
Gift med Erland Kettllsson, som var bonde på Berg 2 i Umeå lfs åren 1602-1623. Var dock död 1622 enligt kyrkoräkenskap.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Matts Erlandsson, född ca 1605 (roteringslängd 1638: 33 år). Bonde på Berg 2 åren 1624-1655.
b/ Jöran Erlandsson, som var soldat 1623.
c/ Olof Erlandsson, som var soldat 1639.


Tabell 19:

Kerstin Örjansdotter (från tabell 15). Efterträdde sin man på gården åren 1624-1630.
Gift med Lars Hansson, som var bonde i Klabböle, Umeå lfs åren 1591-1623.
Barn:
a/ Lars Larsson, som var bonde i Klabböle åren 1631-1633.


Tabell 20:

Elin Örjansdotter (från tabell 15).
Gift med Nils Olofsson, som var bonde på Gubböle 1 i Umeå lfs åren 1612-1641.
Barn:
a/ Jöran Nilsson, som var bonde på Gubböle åren 1642-1686.


Tabell 21:

Anna Örjansdotter (från tabell 15). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Per Jonsson, som var bonde i Västerteg, Umeå lfs åren 1604-1628. Bror till kaplanen i Umeå lfs Carl Jonsson Arothegius, som kom att bebo sin fädernesgård i Västerteg fram till sin bortgång 1638.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Jon Persson, född ca 1622 (roteringslängd 1640: 18 år). Bonde i Västerteg åren 1639-1641.
b/ Erik Persson, som var bonde i Västerteg åren 1642-1647.


Tabell 22:

Elin Håkansdotter (från tabell 15).
Gift med Gulle Jönsson, som var bosatt i Granön, Umeå lfs. Son till Jöns Gullesson därstädes, och bror till Simon Jönsson - se tabell 11. Ej nämnd i skattelängderna.
Barn:
a/ Håkan Gullesson, se tabell 23.


Tabell 23:

Håkan Gullesson (från tabell 22). Var bonde på Granön 1 i Umeå lfs åren 1596-1622.
Gift med NN.
Barn:
a/ Olof Håkansson, född ca 1583 (roteringslängd 1638: 55 år). Bonde på Granön 1 i Umeå fls åren 1623-1654.


Tabell 24:

Tomas Håkansson (från tabell 14). Saknar vistelseort i släktregistret. Måhända identisk med bonden i Tväråmark, Umeå lfs åren 1579-1615 ?
Gift med NN.
Barn:
a/ Håkan Tomasson, som år 1626 bodde i Gästrikland ej långt från Gävle.



Jag hoppas att denna sammanställning är till en stor hjälp för er andra. Eventuella rättelser och kompletteringar emottas tacksamt.  :)

460
Övriga kända personer / SV: Anna Rosenbaner Brask
« skrivet: 2020-01-15, 23:48 »
Ifall man har ArkivDigital så går det att åtminstone börja med sida 24-25 i andra delen av verket "Stockholms rådhus och råd".

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 260 / Sida 25 (AID: v910440.b260.s25, NAD: )

Och även på sida 235-236 i Schlegels och Klingspors gemensamma verk "Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade: Svenska Adelns Ättartavlor".

Tryckt litteratur (o) Schlegel:1 Bild 120 / Sida 235 (AID: v102734.b120.s235, NAD: )

461
Två barn till myntskrivaren Daniel Hansson döptes i Nikolai fs; ett barn 31/8 1617 (bland faddrarna märks Carl Christofferssons hustru, se nedan) respektive ett barn 1/4 1620. Jag antar att dessa datum rör sönerna Hans respektive Daniel (Molsdorf).

Du har redan i ett annat inlägg här på forumet påvisat att Daniel Hanssons hustru Anna Hansdotter var dotter till hustru Anna Christoffersdotter († 1653).

https://forum.rotter.se/index.php?topic=74744.msg1491911#msg1491911

Anna Christoffersdotter var gift med en kunglig trotjänare, kammarskrivaren Hans Larsson, vilket framgår klart och tydligt i Stockholms tänkebok 20/10 1589 (sida 41-41v i tänkeboken; sida 102-103 i Kungliga Samfundets avskrift). Hans Larsson förvärvade då en fjärdedel i ett stenhus ovanför Västerlånggatan av hustruns morfader Mickel Hvits änka Brita († 1600). Den 20/6 1612 kallas Hans Larsson för "fordom arkelischrifware" (sida 115 i tänkeboken; sida 179 i Stadsarkivets avskrift) i ett mål beträffande en granntomt som inte angick honom själv. Hans dödsår förefaller vara okänt.

Annas föräldrar var Christoffer  Olofsson († 1576) och Karin  Mickelsdotter [Hvit] († 1599). Christoffer Olofsson var hovmästare hos hertig Karl, och erhöll genom hertigen en fastighet vid Gråmunkegränd. Anna var därmed syster till kunglige husgeråds- och myntskrivaren Carl  Christoffersson  († 1626) som uppenbarligen var gift två eller flera gånger, dock sista gången med Anna Nilsdotter Rosenbaner († 1625) som alltså dopvittnade för Daniel Hanssons barn år 1617,

Anna Rosenbaner, tidigare Brask, var tidigare gift med kung Johan III:s apotekare Simon Berchelt, († ca 1601). Hon var dotter till borgmästaren i Stockholm Nils Hansson Brask († 1590) och dennes första maka Helena Boheman från Finland. Bland Carl Christofferssons mågar märks borgmästaren i Stockholm Hans Nilsson Bennick († 1639), hovkirurgen Balthasar Salinus († 1660) och drottning Kristinas hovkansler Nils Nilsson Tungel († 1665). Makarna Christoffersson hade även en son Samuel Carlsson, som ännu var omyndig 31/3 1628 (sida 26 i Stadsarkivets avskrift).

Mer läsning: http://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf

462
Umeå landsförsamling / SV: Sara Jonsdotter
« skrivet: 2020-01-13, 22:29 »
Soldaten Strandmans barn i Granön begravd 13/2 1731 (Umeå lfs C:1 sida 183).

463
Govenius / SV: Govenius
« skrivet: 2020-01-13, 15:07 »
1b/ Olof Elgfooth, död (bg. 12/1 1726) i Göteborg (...) Gift andra gången i februari 1711 (bröllopskväde på Kungliga biblioteket) med Birgitta Westberg.

Enligt Abraham Hülphers genealogier (volym III, sida 194 - se skärmdump nedan) härstammade Olof Elgfooth den yngres andra hustru Brita Westberg från Västerås, där hon föddes/döptes den 14/5 1680 (C:2 sida 14v). Föräldrar rådmannen Johan Rasmusson (1628-1692) och Anna Eriksdotter Nordlind (1650-1697). Efter att ha blivit änka för andra gången återflyttade Brita år 1730 till Västerås, där hon slutade sina levnadsdagar och begravdes 13/12 1753 (EI:1 sida 77). Brita (även Birgitta) Johansdotter Westberg var tidigare gift med domprosten Erik Simonsson Löfgren (döpt 18/4 1672 i Västerås och död 17/8 1709 i Göteborg - begravningskväde hos Kungliga biblioteket: https://kortkataloger.kb.se/verser/44938/

Makarna Löfgren fick åtminstone fem barn:
a/ Anna Catharina Löfgren, född 19/1 1699 i Bäckhammar, Ramnäs sn.
b/ Margareta Sofia Löfgren, född 20/1 1701 i Bäckhammar, Ramnäs sn.

Barnen Simon, Erik och Agneta radas upp hos Nils Wilhelm Marcks von Würtemberg:.

Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Levande:10 (1800-1899) Bild 430 / Sida 32 (AID: v910596.b430.s32, NAD: )


464
Trotzig / SV: Trotzig
« skrivet: 2020-01-11, 12:03 »
Enligt registret för döda i Mara fs gav hustru Karin Trautzig peng till kyrkan för sin dräng Olof Andersson den 22/5 1639 (LIa1:2 sida 68).

Tillägg: Den 14/1 1644 gavs peng till Nikolai fs för hustru Karin Mårten Trotzigs lik (LIa1:2 sida 40, 43).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056628_00022

465
Kahlmeter / Kohlmäter / SV: Kahlmeter / Kohlmäter
« skrivet: 2020-01-11, 01:29 »
Av Stockholms tänkeböcker framgår att Hans Siverts svor borgareden 10/5 1615. Löftesmän var Måns Torstensson och Petter To Möhlen (sida 62 i avskriften). Av ett mål 12/8 1615 framgår att Siverts brors hustrus far var Hindrik Hesselberg i Danzig (sida 116-117 i avskriften). Av Älvsborgs lösen kan man se att Hans Siverts var ännu ogift år 1616 (tänkebok, sida 465 i avskriften) och gift senast 19/11 1617 (sida 498 i avskriften). Hans Siverts levde än 1622 (sida 518 i avskriften) men var död före 15/11 1623 (sida 227 i avskriften). Siverts änka omtalas 21/4 1624 (sida 54 i avskriften), så då bör hon senare bli omgift med Jakob Kohlmäter. En köpman Hans Siverts från Lübeck, som omtalas i ett mål 3/3 1632, kan höra till samma släktkrets (sida 216 i avskriften).

466
Rättelser och kompletteringar...

Tabell 1:
Brita Nilsdotter var enligt verket "Stockholms rådhus och råd" dotter till rådmannen Nils Andersson (död före 10/2 1586) och Anna Ivarsdotter (död 1599). Jag beklagar mitt tidigare felaktiga antagande om Britas härkomst, och även för att ha missuppfattat Ulf H. Larssons artikel. Anders Olofsson och Anna Andersdotters (Kråka) saknade bröstarvingar!

Sigfrid Jakobsson var befallningsman på Svartsjö senast 9/7 1580 (tänkebok, sida 148 i avskriften).

Tabell 2:
Per Eriksson var bokhållare över Norrland 18/3 1633 (tänkebok, sida 8 i avskriften).

Tabell 4:
Brita Zackrisdotter och Olof Eriksson vigdes 6/3 1631 i Nikolai fs. En son Daniel döptes 28/4 1642 i Nikolai fs. Denne nämns ej i akten från 8/3 1679.

Tabell 5:
Karin Zackariasdotter och Johan Carlsson vigdes 3/10 1630 i Nikolai fs. Zackarias (Rechard) bör istället ha varit parets näst äldsta barn efter Carl den äldre.

Tabell 6:
David Reben avlade sin borgared 31/10 1632. Löftesmän var Mickel Buckou och Tomas Mickelsson (tänkebok, sida 273 i avskriften). Emellertid fick David avlägga sin borgared på nytt 26/8 1633. Löftesmän: Tomas Engelsman och skräddaren Mickel Buckou (sida 37 i avskriften). David Reben begärde 15/6 1635 att få instänga en gränd på sin faders gård på Södermalm (sida 112 i avskriften). Begäran beviljades den 13/7 samma år, dock med villkoret att David avhandlar med staden (sida 129 i avskriften).

David Reben den äldre på Södermalm uppsade sitt burskap på grund av ålderdom 3/3 1630 (sida 117 i avskriften. Av Älvsborgs lösen framgår att David Reben den äldre i stadens östra kvarter saknar en hustru år 1614-1615 (tänkebok; sida 248 respektive 286 i avskriften) och från 1616 (sida 454 i avskriften) en ny hustru, som begravdes 1639 i Maria fs (bet. datum 26/9).

467
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-10, 21:39 »
Men de finns ju tydligen på mikrokort från SVAR. Dessa bör ju kunna digitaliseras av SVAR, om det inte redan skett!

Lisse-lotte fick fota hela originalet i Gävle och har dessa foton i sin databas.  Jag har haft tillgång till dem, men har inte kvar länken till detta! Hon sa sig inte minnas. Jag får göra ett nytt försök!

Jag är inte förhoppningsfull, efter att själv ha mejlat Riksarkivets kundtjänst tre gånger gällande en förkommen renoverad dombok i Svea Hovrätt Advokatfiskalens arkiv med beteckningen E XI e: 3478 (Västernorrlands län nr 11; saknad sedan åtminstone den 14:e januari 1997). Lyckligtvis finns denna volym på mikrokort som hos SVAR har beteckningen D00362. Den vill jag få upp hos Digitala forskarsalen. Men... ingen respons överhuvudtaget! Hur går man tillväga för att förverkliga detta...? (T_T)


Åh, hela originalet? Det låter underbart! Skulle Lisse-Lotte möjligtvis kunna tänka sig att donera sina bilder till AD, måtro?

468
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-10, 14:01 »
Tack för förtydligandet, Stefan. Om biblioteket inte ens låtit din vän Lisse-Lotte få fotografera av originalböckerna, hur ska allmänheten då kunna ta del av materialet ifråga?   :(

469
Skellefteå (landsförsamling) / SV: Släkt i Östanbäck
« skrivet: 2020-01-09, 17:32 »
För Norr- och Västerbottens del är årtalet 1539 en definitiv bortre gräns för allmogen. Landskapshandlingarna går inte längre bak i tiden än så.

470
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-09, 16:51 »
Svaret har kommit:

"Hej igen!

Vi har nu försökt att beställa volymerna som du hänvisar till på Riksarkivet i Marieberg, men fick till svar att det är dessa volymer som finns på stadsbiblioteket i Gävle.

Med vänlig hälsning/Best regards

ArkivDigital
"


Jaha. Detta budskap går inte riktigt ihop med ett av Stefans tidigare inlägg:

"(...) Böckerna finns endast i två slitna exemplar som inte lånas ut, men sedan Lisse-Lotte upprättat en digital version av dem har de blivit tillgängliga för fler. Stadsbibliotekets exemplar är i sin tur avskrifter av originalen som förvaras i Stockholm."

Så vem skall man tro på nu?  :-\

471
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-09, 07:16 »
Michael: Gruppen på Facebook heter "Genealogiska insamlingar". Direktlänk:

https://www.facebook.com/groups/2312402002360216/


Stefan: Arkiv Digital har inte möjlighet att påta sig beställningsuppdrag där företaget inte redan bedriver verksamhet, till exempel på Kungliga biblioteket i Stockholm eller i Gävle.


En sökning i Digitala forskarsalen ger följande träff:


Sehlberg, Erik, arkiv
Referenskod: SE/RA/860010
ExtraID: 860010
Arkivinstitution: Riksarkivet
Arkivbildare/upphov: Sehlberg, Erik (1794 – 1842)

[Förteckning]
Gefle och dess slägter
Volymer (2 st)


Då uppfattar jag att Riksarkivet har originalböckerna inne. Ska höra efter med AD.

472
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 21:21 »
Avskrift finns i vart fall på Landsarkivets i Härnösand Avskrifts- och kopiesamling (vol 88 och 89) digitaliserat av AD. Se v910027.b190.s215. Urban refererade till det ovan.



Det var faktiskt jag som uppdrog åt AD att fotografera av de fem volymerna (88-92) i Härnösand för min räkning.  ;D

Landsarkivets exemplar är en xeroxkopia av Wilhelm Lindebergs avskrifter, och de bilder som jag hittills sett hos Gävledraget är exakt samma avskrifter. Jämför exempelvis Behm:

http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/366_Michaelsson_Behm.jpg
med
https://app.arkivdigital.se/volume/v910027?image=1730

Jag pröjsar gärna en slant om det går att tillgängliggöra Sehlbergs originalböcker hos AD.

473
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 16:56 »
Angående Sehlbergs källor se Sehlgren, J., (1936), »Om Erik Sehlberg och Sehlbergska samlingen«, Medlemsblad för Genealogiska Föreningen 1936:11, s. 9–10. En text författad redan 1881 men publicerad i Medlemsbladet 1936. Enligt Sehlgren (som var syssling till Sehlberg) var Sehlbergs källor främst rådhusrättens arkiv (rådshusrättsprotokollen och bouppteckningarna). Min Behm-forskning bekräftar detta: Många av de mustiga anekdoter Sehlberg berättar återfinns där. Men han måste också ha haft andra källor för andra uppgifter men oklart för mig vilka. Sehlbergs verk om Gävle-släkterna omfattade ursprungligen sex band men idag återstår efter stadsbranden 1869 endast två. Kan förklara att vissa släkter saknas.

Angående min Behm-forskning så hoppas jag att den kommer att finnas med i Släktforskarnas årsbok 2020 under titeln »Släkten Behm från Gävle – dess historiografi och äldsta led i ljuset av ny forskning«. Det som kommit hittills är några delresultat på vägen till detta som blir mitt huvudresultat.

Vet du möjligen var Sehlbergs originalböcker försvaras idag - i Gävle eller i Stockholm? Hos vilken institution?

För övrigt önskar jag dig en god lycka med din slutarbetning om klanen Behm. (^_^)b

474
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 16:24 »

"Nindrek Skreddare" i Snells artikel låter som ett udda namn. Är det inte en felläsning av Hindrek, dvs. Hindrik/Henrik? 'N' och 'H' kan skrivas mycket snarlikt. Flera av de andra systerbarnen som nämns i tvisten om laxfisket i Torneå är verksamma i Stockholm. En Hindrik Skräddare omnämns 1550 i Stockholms stads tänkeböcker den 7 juni 1550 – han vistades just då i Lübeck – som son till framlidne borgaren gamle Hans Skräddare och dennes hustru Birgitta. [s. 65] Den 16 oktober samma år är Hindrik Skräddare vittne i rådstugan och kallas då "hans nådz kópman". [Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553, s. 91] Om det rör sig om just den "Nindrek (?) Skreddare" som Jakob Andersson nämner 1563 skulle det vara dennes hustru som var en av de kusiner på mödernet som var arvfallna till laxfisket i Torneå.

Det kan röra sig om en hovskräddare vid namn Henrik Kerstens, avliden före 13/3 1581. Ur Stockholms tänkeböcker:


25/4 1575 (sida 361 i avskriften, koncept)

"Hustrv Margrete, framlidne Adrian Tÿles eftherleffuersche, tiltalede Hans Fougt och Henrich schräddere vm ett lÿfte the haffue giort sampt med Hans Schultte för en, benempdh Hinrich Schride, för 54 daler, huilket för:ne Hans Fougte och Hinrich schräddere tilstode för rätten.
Sententia.
Then ther går i lÿfte, han går och i betalning etc.
"


25/4 1575 (sida 573 i avskriften, renskrift)

"Hustru Margrete, framlidne Adrian Tÿles.
Samme dag blef efther tiltaal, swar, skäl och bewÿs affsagdt för rätte emillen hustru Margrete, framlidne Adrian Tÿles efftherleffde änckie, och Hans Fogde, Hans Schulte och Hinrich Kerstens, hoffskräddere, vm 54 daler, som the hade gåth i lÿffte före för en benempdh Hinrich Schrÿde, att althenstundh samme Hans Fogde, Hans Schulte och Hinrich Kerstens nekede icke till lÿfftet vthen bestode thet nu för rätten, effther såsom förnempde Hinrich Schrÿdes handskrifft innehölt, nemligen att huar han icke betalede samme gäldh, dhå schulle lÿfftesmânnerne sware ther till och förnöye förnempde hustrv Margrete, therföre haffuer man inthet annet kunnet befinne, än att the äre plichtige att göre sitt lÿffte fyllest och måge sökie sin betalning igen hoos förwempde Hinrich Schrÿde eller hans erffuinger. Och efther thet förnempde hustrv Margrete och ther hoos berättede, att samme Hinrich Schrÿdes rätte handskrifft, som han hade vthgiffuit anno 68 på förnempde 54 daler, war förkommen och kunne icke nu finnes igen, therföre skall samme handskrifft inthet mere gälle efther thenne dag vthen aldelis ware caßeredh och bliffue dödedh in till ewig tÿdh, ehuar hon kan igen hittes anthen här eller annerstädz.
"


13/3 1581 (sida 242 i avskriften, koncept)

"Emillen Hinrich v. Brämen och Ålette, framlidne Hans v. Berlins eftherlefde enckie.

Ålette skall lathe komme thet tingest tilstädes, som Jacob glasmakere sampt andre flere inuenterede när henne efther registrens innehåldh sampt huadh mere henne kan bewÿses vpå, att hon haffuer efther framlidne Hinrich hoffskrädder.
"


[Målet saknas i renskriften]


Tillägg 1: Även Åletta var dotter till Hans skräddare och dennes hustru Birgitta.  Enligt "Stockholms rådhus och råd" var hon gift med borgmästaren Peder Nilsson, som var död före 9/4 1554, då förmyndare tillsattes för parets fyra barn. Åletta blev således omgift med Hans von Berlin.

Källa: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 240 / sid 21 (AID: v910440.b240.s21)


Tillägg 2: Formuleringen i "Stockholms rådhus och råd" förvirrade mig. Ålettas sonson, borgmästaren Hans Nilsson Bennick antog sitt efternamn efter styvfarfadern, inte styvfader! Åletta Hansdotter blev omgift med Jöran Bennick. Då vet jag tyvärr inte vem Hans von Berlins Åletta var. Följande ur tänkeboken 9/4 1554 (sida 58 i avskriften):

"Peder Nilsons barne peninger.

Anno Dominj 1554 then 9 dagen vti aprilj månådh [sic]. Szama dagh kom hederliig quinna hustrv Åletta, salige Pedher Nilsons epterleffuerska, jn fór retta och gaff tilkenne, thet hon med sin salige mandz slægtt och wenners rådhe och samtyckie haffuer affwittratt fÿre sine barn, som hon och salige Pedher Nilson tiill hopa ått haffue, fór theris retta fæderne j lósth och i fasth och epter then ÿttersta fórmógenhett, som med henne på thenna tiid på fárde ær, rede peningar tuhundrade q.ortuger. Och sama peningar skall hon och hennes man Jóren Beneke beholle jnne hoss siig och bruge theris beste med thom, dog med sådana fórord, att hustrv Åletta och hennes man, barnsens stiuffadher, skole fóde och klæde barnen och fóde thom erliga vp, fór att the bruke samma theris peningar, szå lenge sama barn komme tiill mogen ålder och kunne stå theris egiitt fórre etc. Och ee huad nódh eller tronng, som på færde koma kan, dhå skole tesse 200 q. barnne peningar huarken siwncka eller brinna. Och med tesse fórordh ære sadana peningar affwittrade och vtfeste. Och tesse godemen wåre ther vtóffuer, nær thenne fórliichning skedde: Staffan Sasse, Pedher Andersson, Hanns Gammall, Eriich Nilsson och Påuall v. Yttræckt."


475
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-07, 09:36 »
Åh! Att se vetgirige Urban ta sig an detta fall med stor iver  gör mig varm inombords.  ;D Tyvärr är jag ganska upptagen denna vecka, men kan kolla upp i mån av tid. Två mindre påpekanden hinner jag med nu. För det första framgår av Per-Olof Snells artikel att det var tre bröder som delat på laxfisket i Torne älv. En bland dessa bröder blev således stamfader för klanen Gammal. För det andra var Knut Ingelsson ingift senast 1563, och "ville därför  själv bli  besutten  på samma gods där han är beredd att svara för skatt och skuld" gällande laxfisket (sida 9 i Snells artikel). Jag uppfattar att Knut Ingelsson omnämns i diverse handlingar åren 1554-1563. Per Ångerman var bosatt i Gävle åtminstone 1575 enligt Bureskivan. Erik Broddesson omnämns första gången i Gävles tänkebok 29/1 1595 (AIa:1 sida 50-51) och sista gången 4/5 1605 (sida 119-120). Alltså blev det fel i släktboken rörande Margareta Jakobsdotters makar i ordningsföljd (som skall vara Knut, Per respektive Erik).

Vad jättetråkigt att Gävle stad saknas i Älvsborgs lösen 1571! Men hur kommer det sig att bara fem landssocknar i Gästrikland är medtagna där? Jag är helt oinsatt i svensk förvaltningshistoria, men amatörgissar att eventuella kungliga förläningar fördes med separata räkenskapsböcker som bör gå att uppbringa någon annanstans i det digra källutbudet.  :(

Stefan upplysning om att Erik Sehlbergs verk förvaras i Stockholm framkom som en nyhet för mig, som fram tills nu trott att originalböckerna förvaras på stadsbiblioteket i Gävle. Jag har nyligen mejlat till Arkiv Digital och bett dom att undersöka saken, och om  Riksarkivet har böckerna inne så ämnar jag lägga in en beställningsfotografering på dessa.

476
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-06, 18:46 »
Åh, så roligt med alla dessa nya uppgifter! Hans Månsson omnämns första gången i Gävles tänkebok 15/8 1578 (sida 29). Han var borgmästare 10/1 1584 (sida 108-109), men saknas bland rådmännen och ersatt med Lars Persson som borgmästare redan den 12/6 samma år (sida 43). För mig en indikation på att Hans Månsson avlidit under första halvåret 1584. Dennes änka Karin omnämns 25/4 1597 (sida 63-64). Hans Månsson bar själv inte släktnamnet Gammal, finns belägg för detta i andra källor...?

En Måns Hansson omnämns 4/5 1605 (sida 106-107) och 22/11 1606 (sida 113-114). Anna Månsdotter [Gammal] i Njurunda fick barn senast 1630, och ifall hon var Måns Hanssons dotter så måste denne ha varit gift åtminstone två gånger.


Tillägg: Finns Gävlebor med i Älvsborgs lösen år 1571...?

477
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-06, 10:29 »
Kul att du uppskattade mitt motbevisade och felaktiga resonemang. Din arbetshypotes om Hans Månsson Gammal låter djärvt och intressant, men först behövs några klargöranden - om möjlighet finns.

Måns Hansson var bonde i Iggesund åren 1618-1640. Han efterträdde Anders Olofsson, och efterträddes i sin tur av Erik Olofsson. Jag försökte snappa upp Måns Hanssons ålder i 1638:års roteringslängd, men kan inte återfinna Njutångers socken i materialet...?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055027_00001


En släkttavla över klanen Gammal finns i Erik Sehlbergs verk "Gefle och dess slägter". I Wilhelm Lindebergs avskrift (del I, sida 215) kan man läsa en kortfattad notering: "Rådman Måns Gammal nämnes 1610, troligen son till borgmästaren, man ej vet något vist."

Källa: Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 190 / sid 215 (AID: v910027.b190.s215, NAD: SE/HLA/9010002)

I Gävle stads tänkebok uppträdde en Måns Gammal bland de 14 undertecknare som den 4/3 1615 låtit bekräfta ett köpebrev emellan Anders Håkansson och Mårten Persson rörande sjöbodstomt (AIa:1 sida 129-130).

Det återstår att luska ut vad det blivit av med Måns Gammal efter 1615, och huruvida han är identisk med Måns Hansson i Iggesund från 1618 - men ändock förefaller mindre troligt att så är fallet.

För övrigt kom en Anna Månsdotter att ingå äktenskap med kyrkoherdarna Jöns Persson Niurenius och Jöns Svensson Ædenius i Njurunda sn, se Bygdéns herdaminne del II, sida 271-273. Anna skall ha avlidit 10/12 1686 och begravts 16/1 1687, men hennes namn framgår inte direkt av dödlängden: "Saliga Fastri" ? (Njurunda C:1 sida 15v). Finns det belägg för att denna Anna Månsdotter tillhörde klanen Gammal?

Jag noterar att Jakob Anderssons sonson underlagmannen Jakob Andersson (1557–1638) i Grubbe i Umeå lfs även haft döttrar med namnen Malin och Sara, dock med okända öden. Då börjar man fundera över ett eventuellt samband  = att det blivit knas någonstans.  :-\

478
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-05, 19:58 »
Hej Urban! Stort tack för ett snabbt och klargörande svar rörande Peder skrivare. Därmed tar jag tillbaka min tolkning som den felaktiga uppgiften i "Stockholms rådhus och råd" gett upphov till. Sen så kände jag inte till att avskrifterna till stadens tänkeböcker för åren 1474-1591 är redan digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet. Så trevligt! Jag har nu tankat ned samtliga tolv volymer för framtida bruk - en bra början på detta år. (^_^)b

Per-Olof Snells nyskrivna artikel lades upp på Leif Boströms hemsida den 28/11 2019. Författaren får själv svara för dess alster, men man kan ju alltid hoppas att du får svar på dina frågor i sinom tid.

Bästa hälsningar från Constantinus


Tillägg: Jag har just fått veta att de olika inlagorna rörande tvisten om laxfisket 1563 kan läsas i original i den givna referensen: RA, Sandbergska samlingen KA FF, fol. 24822-24833.

479
Otto / SV: Otto
« skrivet: 2020-01-05, 17:14 »
Torbjörn Engelbrektsson kan möjligen vara identisk med den Torbjörn på Näs kungsgård som blev sammanvigd med Hans Erikssons dotter Ingeborg från Gävle enligt Nils Burmans släktbok, sida 303. Ingeborg saknas emellertid i Johan Bures egen släktbok, men återfinns på sida 50 i Bertil Alanders avskrift från år 1714. Ifall uppgiften står sig så tillhörde Ingeborg Hansdotter Bureätten via hennes farmors mor Elin, som var Bengt Germundssons maka på Österteg 3 i Umeå lfs (Agneta Olofsson). Näs kungsgård är belägen i Husby socken, samt utgjorde basen för dåvarande Näsgårds län i södra Dalarna. Jag tillönskar övriga forskare god lycka med vidare efterforskningar.  ;D

480
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-05, 10:59 »
Margareta Jakobsdotters (person-ID: 1969) två första makar hade fått ombytta placeringar. Egentligen blev Margareta först gift med Knut Ingelsson, senare med Per Ångerman och sist med Erik Broddesson. Av en skrivelse till lagmannen i Norrland, riddaren Ture  Bielke i  Uppsala, framgår att Knut Ingelsson var gift senast 11/2 1563. Se sida 9 i Per-Olof Snells artikel om "Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet: Henrik Larsson i Vojakkala mot Lasse Olssons i Pörtesnäs anförvanter". Artikeln går att ladda ned från denna länk:

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Tvist_laxfiske_Torne.pdf

På samma sida framgår även att Margaretas fader, lappfogden Jakob Andersson (person-id: 1136), var gift med en syster till Hans och Lars Gammal. Man kan läsa mer om dessa bröder i verket "Stockholms rådhus och råd" hos Arkiv Digital:

Hans Gammal, borgmästare: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 260 / sid 25 (AID: v910440.b260.s25)

Lars Gammal, rådman: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1010 / sid 149 (AID: v910440.b1010.s149)

Formuleringen som inleder textstycket om Hans Gammal i "Stockholms rådhus och råd" gör att min tolkning blir följande: Hans Gammal var son till en Peder skrivare, såsom uppges 10/5 1563 (källa?). Borgaren Måns Jönsson i Öregrund måste, med tanke på dess patronymikon, snarare vara måg till Per skrivare. Då blir det lätt att föreställa sig borgmästaren Hans Månsson Gammal i Gävle såsom son till Måns Jönsson i Öregrund samt dotterson till Per skrivare i Stockholm. För övrigt blev Hans Månsson Gammal svärfader till ärkebiskopen Petrus Kenicius från Umeå (person-ID: 2812).

Enligt Snells ovannämnda artikel innehade tre icke namngivna bröder  fiskerättigheter i Torne älv, och en bland dessa var alltså Per skrivare. Lappfogden Jakob Andersson i Umeå blev alltså gift med Per skrivares dotter från Stockholm. Dessutom hade Jakob Andersson koppling till såväl Gävle (tre döttrar bortgifta ditåt) som Öregrund (dottern Anna bortgift med Mickel Duse därstädes).

481
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2019-12-27, 22:26 »
En Christina Behm gifte sig 15/4 1794 i Svea livgardes fs med Erik Wulf som föddes 18/7 1754 i Öjebyn, Piteå lfs och dog 19/3 1806 i Svea livgardes fs.

Vigsel: Svea livgardes församling (A, AB) EI:1 (1791-1818) Bild 28 / Sida 49 (AID: v91098.b28.s49, NAD: SE/SSA/0005e)

Bouppteckning efter Erik: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:363 (1806) Bild 8610 / Sida 845 (AID: v223001.b8610.s845, NAD: SE/SSA/0145a)


Jag känner inte till Christina Behms födelse- och dödsdata. Vet någon varifrån hon kom...?

482
Stig-Lennart: Låt mig gissa att dottern i mtl 1704-1705, d.v.s. född omkring 1688, skulle kunna vara Barbros från ett eventuellt tidigare gifte...?


Mantalslängderna indikerar att Per Persson den äldre i Falmark, nämnd åren 1671-1711, var en bror till Sven Persson i byn. Sven hade lägrat änkan Kerstin Olofsdotter i Hjoggböle, och bägge två sakfälldes till fyrtio marker vardera (dombok 24/11 1664). De skulle så småningom ingå äktenskap med varandra.


Tabell 1:

Kerstin Olofsdotter. Brukade Hjoggböke 9 åren 1662-1667 (mtl). Levde än 1700 (mtl).
Gift första gången ca 1653 (mtl) med Jon Eriksson, som brukade Hjoggböle 9 år 1660 (mtl). Död 1660.
Gift andra gången med Sven Persson, som brukade Hjoggböle 9 åren 1669-1681 och sedermera Falmark 6 åren 1682-1700 (mtl).
Barm:
1a/ Olof Jonsson, mtl 1674-1675. Se tabell 2.
1b/ NN Jonsson, mtl 1675-1680.
2c/ NN Svensdotter(?), mtl 1680-1690.
2d/ NN Svensdotter, mtl 1684-1690.
2e/ Per Svensson, mtl 1687-1700. Se tabell 3.
2f/ NN Svensdotter, mtl 1690-1696.


Tabell 2:

Olof Jonsson (från tabell 1). Brukade Hjoggböle 9 åren 1682-1704 (mtl). Soldat 1677-1687.
Gift med Ingrid Persdotter, som var 70 år gammal 1724 (AI:1 sida 138). Nämnd 1705-1712 (mtl). Död 1742 (LIII:2 sida 101). Förmodligen syster till Sven och Per Perssöner i Falmark.
Barn:
a/ Elisabeth Olofsdotter, var 36 år gammal (AI:1).
b/ Kerstin Olofsdotter, var 34 år gammal (AI:1).
c/ Jon Olofsson, var 30 år gammal (AI:1). Brukade Falmark 3 från 1714 (mtl). Död 1767 (LIII:2 sida 234).
d/ Ingrid Olofsdotter, var 28 år gammal (AI:1).
e/ Barbro Olofsdotter, var 26 år gammal (AI:1).

Familjen var bosatt på Falmark 3 från och med 1710 (mtl).


Tabell 3:

Per Svensson (från tabell 1). Brukade Falmark 6 åren 1701-1716 (mtl).
Gift ca 1695 (mtl) med Malin Larsdotter, som var 43 år gammal 1724 (AI:1 sida 140). Nämnd 1717-1718 (mtl). Död 1767 (LIII:2 sida 235).
Barn:
a/ Margareta Persdotter, mtl 1714.
b/ NN (Kerstin?) Persdotter, mtl 1715.
c/ Lars Persson, född 15/6 1699. Brukade Falmark 6 åren 1718-1733 (mtl). Död 1734 (LIII:2 sida 37).
d/ Sven Persson, född 1704. Bonde på Myckle 2. Död 1785.
e/ Jakob Persson, var 14 år gammal (AI:1). Utflyttad till Piteå 1731.
f/ Per Persson. Bonde på Ytterursviken 2. Död 1770 (LIII:2 sida 262).
g/ Elisabeth Persdotter (AI:1).
h/ Malin Persdotter, död (bg. 10/11) 1749 i Rosvik 13, Piteå lfs 34 år och 9 månader gammal. Gift 8/12 1745 i Piteå lfs med Hans Andersson (1718-1773) i Rosvik 13, Piteå lfs.

483
Efter samråd med Agneta Olofsson angående hennes Umeå-sammanställning, så visade det sig att Olof Nilsson och hans syskon i Umeå nog var direkt släkt med Dordi Henriksdotter i Stockholm trots allt. Med anledning av detta har jag låtit uppdatera tabell 7 och 8, samt lagt till en ny tabell 9:


Tabell 7:

Karin Nilsdotter från Brännland (tabell 4). Nämnd på Hissjön 3 år 1606. Död före 13/10 1634.
Gift med Olof Larsson på Hissjön 3, nämnd 1572-1605. Kusin till ärkebiskop Petrus Kenicius.
Fyra barn:
a/ Nils Olofsson (Johan Bures släktbok, sida 183v [146] ). Död före 13/10 1634.
b/ Lars Olofsson, nämnd 1607-1612. Död före 13/10 1634.
c/ Anna Olofsdotter, se tabell 8.
d/ Margareta Olofsdotter, se tabell 9.


Tabell 8:

Anna Olofsotter (från tabell 7). Nämnd på Hissjön 3 år 1660 (mtl).
Gift med Anders Davidsson, nämnd 1613-1639. Levde än 26/8 1652 (dombok).
Tre kända barn:
a/ Olof Andersson, född ca 1613 (24 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd 1640-1656 (mtl). Gift med NN, död ca 1643 (mtl).
b/ Elisabeth Andersdotter, nämnd 1658-1659 och 1662 (mtl) samt 2/11 1660 (dombok). Gift med NN.
c/ David Andersson, nämnd i dombok 2/11 1660.


Tabell 9:

Margareta Olofsdotter (från tabell 7). Död före sin moster Anna Nilsdotter i Kåddis, alltså senast 1646 (dombok 26/8 1652).
Gift första gången med Nils Mårtensson på Västerhiske 8. Död senast 29/3 1620 (Älvsborgs lösen, restuppbörd - se nedan). Nämnd åren 1605- 1621.
Gift andra gången med Håkan Mickelsson på Västerhiske 8. Nämnd åren 1622-1638.
Tre barn:
1a/ Olof Nilsson, född ca 1607 (30 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Västerhiske 8 åren 1639-1663 (mtl). Gift första gången med NN, död ca 1640 (mtl). Gift andra gången ca 1642 (mtl) med NN.
1b/ NN Nilsdotter, död ca 1656 (mtl). Gift ca 1644 (mtl) med Olof Andersson, född ca 1610 på Röbäck 2 (27 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Röbäck 2 åren 1642-1687 (mtl).
1c/ NN Nilsdotter, död ca 1653 (mtl). Gift med Abraham Olofsson, född ca 1609 på Innertavle 1 (28 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Innertavle 1 åren 1631-1652 (mtl), och senare på Västerhiske 2 åren 1653-1682 (mtl).


"Anno 1620 den 29 Martij höltz Ransakningh i Umå medh almogenn (...) Nils Mårthenßon ibm [Wästerhiskie] dödh, hustrun går och tigger"
 
Källa: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/56 (1620-1622).

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066061_00127


Eftersom Henrik Nilsson i Pedersöre har en dotterdotters dotterson i Umeå som är född ca 1607 gör att mitt tidigare antagande om att barnen från Henriks andra gifte var födda på 1560-talet, med hänvisning till kyrkoherden Knut Henrikssons (Canutus Henrici Westzynthius) vedertagna födelseår 1555. Men nu måste Knuts födelseår ifrågasättas. Varifrån kommer födelseuppgiften, och är det rimligt att Knut har en storbror, Johan Henriksson (med släktnamnet Fordell enligt herdaminnet) som blir kaplan hos fadern redan 1558...?  ???

484
Här är de utritade arvslinjerna från oktober-november 1634:

485
Pedersöre / Henricus Nicolai efterkommande från Pedersöre
« skrivet: 2019-12-17, 19:04 »
Henrik Nilsson (Henricus Nicolai) var kyrkoherde i Pedersöre sn, verksam åren 1543-1569. Utan att själv ha läst Genealogia Sursilliana, skulle jag ändock tro att barnen från Henriks första gifte med Karin Eriksdotter (Sursill) är väl kända. Eftersom deras halvsyskon från faderns andra gifte med en Kerstin utelämnats från berörda genealogi gör jag en kartläggning baserad på sursillättlingen Dordi Henriksdotters arvingar från Stockholms tänkeböcker åren 1634-1635. Låt oss börja med uppgifter från avsnittet Borgmästare i Stockholms rådhus och råd (del II från 1918, sida 25-26) :


"108. OLOF GREGERSSON blef kämnär 1569, rättafogde 70 och var rådman 1570-75. Han insattes af Johan III till borgmästare 1575 2/5, var stadens ombud vid herradagarna 1571, 87 (i Vadstena), 93 och 94 (i Uppsala), 97 (i Arboga) och 1602. Han utsågs 1592 9/1 att deltaga i den kungliga begrafningen och kröningen i Uppsala. Då hertig Karl IX 1594 27/12 bjöd borgmästare och råd till fadder åt sin unga son (Gustaf II Adolf), som skulle kristnas påföljande nyårsdag, utsågs till deras representant O.G., hvilken öfverlämnade stadens faddergåfva, tre förgyllda kredenser och 100 ungerska gyllen. När sedermera, efter slaget vid Stångebro, hertigen lät till straff för att staden stått på kung Sigismunds sida afsätta flera rådspersoner 1598 samt i deras ställe förordnade andra, var O.G. bland dem, som fingo behålla sitt ämbete, hvilket han förestod till 1603, då han afled. Han begrofs i Storkyrkan d. 24/8. Han var en välgörande och fridsam man, ägde fastigheter på olika platser i staden, däraf en på Köpmansgatans norra sida. - G. 1:o m. Margareta Månsdotter, + 1595. Med henne gjorde han inbördes testamente 1594 27/5, då de förärade stora summor till de fattiga och stadsskolan; 2:o m. Dordi Hindersdotter, + 1634 och begr. s. å. 6/7 i Storkyrkan, dotter till herr Henrik i Pernå (Perno socken) i Finland och dennes första hustru Margareta. (Kyrkoherdens andra hustru hette Kristina). Efter henne förärades till Storkyrkan en silfverkanna om 165 lod. Barnlösa."


Över till tänkeböcker (A:54-55) med hjälp av Stadsarkivets egna avskrifter:


Tänkebok, renskrift 13/10 1634 (sida 47 i avskriften)

"Träta om arff"

Samma dagh kommo för rätten sal. hustro Dordi Olof Grelsons arfwingar præsenterandes een arfflinia, huru när de äre henne skyld, där hoos begärandes att rätten willia erkenna, huem af dem närmaste arffwinger woro, och at dem måtte arffwet tilldeelt blifwa. Där till swarade Hendrich Pederson i Gäfle och Christoffer Clemetson i Vhmo, att de äre så när till arfwet som h[ustro] Dordis syschone barn. Resolut[io]: Efter de skääll och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan mann ey annorledes befinna, än att h[ustro] Dordies rätta arfwingar och syskone barn af fäderne och möderne träda till arfwet och sunderkullans barn iffrå efter thet 2 cap. i erfd[aI b[alken] uti stadzlagen, och thet 3 och 9 cap. i erffd[a] b[alken] uti landzlagenns innehålld. Och där Hendrich Pädersonn i Gäffie skäligen kann bewijsa, att hanns fader Päder Hendrichßonn hafwer warit s. hustro Dordies sambroder, då skal han träda till arffwet lijka som de andre rätte syskone barnen, doch så at dän deelen som hann præetenderer uppå, schall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß hann sådant bewijser. Och lägges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där han sådant till föresagdann tijdh icke efterkommer, då skall dänn quarsatte delen leffwereras de rätta arffwingarna till deelnings. Män huadh sal. h[ustro] Dordies sambroders och samsysters barnabarn wijdkommer, de slutas där iffrå efter de äre i slächtenn fiärmare, och elliest äre deres arfftagne förälidrar tillförende döde för änn dätta arfwet föll. Emot dänne doom inlade sunderkullanns barns fullmächtig n[emblig] Christoffer Clemetsonn i Vhmo sijn waadpenning appellerandes vnder dän lofflige konungslige hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingarne på all skada, expenser och försummellse, som på dänna saak ahnwändt är, och änn här effter ahnwändas kann.(23)


Fotnot 23: Härefter har på en halv sida ritats en detaljerad arvslinje. 1 dess mitt har noterats: "Questio är om sunderkullans barn må erfwa med samkullans barn? N".


Tänkebok, konceptversion 11/10 1634 (sida 185 i avskriften)

S. hustro Dordies Olof Grelsonns arfwingar begere vnderrättelse om deres arff.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 186 i avskriften)

"Arfvingar effter h. Dordi O{lof] Grels[ons]"

S. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar begere rättens resolution på den arflinea som de i rätten inlagt hafua.(130) Resolut[io]: Hendrich Pederson skall bewijsa att hans fader war h[ustro] Dordis sambroder. J medler tijdh skall hans part stå i arrest så länge. Sent[tentiam] ad fine[m].

Emellan s. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar, blefafsagdtt 13 Octobr[is].

Efter de skääl och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan man icke annorledes befinna, än at h[ustro] Dordis rätte arffwingar och syskone barn af fädeme och möderne, träda till arffwet, och sunderkullanns barn ifrå, efter thet 2 cap. uti erfde b[alken] i stadzlagen och thett 9 cap. [uti erfde balken] i landzlagens innehålld. Och där Hendrich Pederson i Gefie skäligen kann bewijsa, at hanns fader Peder Hendrichsonn hafwer want s. hustro Dordis sambroder, då skall hann träda till arfwet, lijka som de andre rätte syschonebarnen, doch så, att den delenn som han
p[ræ]tenderer upå, skall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß han sådant bewijsar, och legges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där hann sådant till föresagdan tijd icke efterkommer, då skall den qwarsatte delen lefwereras de rätte arfwingarne till deelnings. Män huad s. hust[ro] Dordis sambroders och samsysters barnabarn widkommer, de slutas ifrå arfwet, efter de äre slächtene fiärmare, och elliest äre deres arftagne förälldrar tillförende döde för än dätta arffwet föll. Act[um] ut supra.

Här emot appellerade Christof[fer] Clemetson.

Emot dänne doom inlade sönderkullans barns fullmächtig Christoffer Clemetson i Vhmo sin waadpenning dänn 20 Octobr[is] appellerandes vnder dän loflige konung[slige] hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingame på all skada, expenser och försummelse som på denne saak ahnwänt är och än här efter ahnwendas kann.(131)



Fotnot 130: På separat blad har arvingarnas detaljerade arvslinje inbundits vid den 13 oktober. Den är något mer omfattande än versionen nedtecknad i Rt samma datum. Versionen i Kt har i övre vänstra hörnet följande notering: "Än kommer en prestman d. Georgius uti Haliko sochn, föregifwer, at hanns hustros faders moder Karin Hendrichsdotter är saligh h[ustro] Dordis Ol[of] Grels[ons] kötzlige syster".

Min kommentar: Georgius Mathiae Thauvonius, kyrkoherde i Halikko sn åren 1633-1650, som på sin hustrus vägnar gjort anspråk på Dordi Henriksdotters arv enligt konceptversionen av tänkeboken från 13/10 1634,, får på grund av kronologiska skäl avfärdas. Hustrun Karin Hansdotter Juustens farmors mor(!) Karin Henriksdotter, gift med slottsfogden Sigfrid Mattsson i Viborg, torde ha varit född senast på 1510-talet - se sida 386 i Jully Ramsays verk ”Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden”.

Direktlänk: http://runeberg.org/frfinl/0404.html


Fotnot 131: På separat blad finns en andra version av denna dom, numera inbunden invid den 11 oktober, i stort likalydande med den i löpande protokoll. Texten fr o m "Emot dänne doom osv ..." saknas i protokollsnoteringen och har här återgivits från den andra versionen. Hovrättsdom den 12 november 1634 i SHRA, huvudarkivet, B ha: 7, RA: "Vthi then twistige saak ifrån Stockholms rådhuus, emillan samsyskone- och halfsyskone barn, anlangande thet arff, som fallit är effter s. hustro Dårdi Oloff Greissons, ähr tetta then kongelige rättens sententz, afsagdh i Stocholm then 12 Novembris åhr 1634. Rätten approberer borgmestere och rådhz doom, och holler then vthij alla sijne clausuler godh och gill, och sådant medh retta. Actum ut supra." Handlingar i målet finns i SHRA, huvudarkivet, E VI a 2aa: 73, Liber causarum, uppslag 8, RA.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 189 i avskriften)

"Olof Grelsons arfwingar"

Olof Grelsonns hustros h[ustro] Dordis arfwingar begäre rättens betänckiande om det arf som faller efter deres fränka, inleggiandes deres supplication. Der emot inlade Christoffer Clemetson i Vhrno en arflinia vnder kyrkioherdens secreet och herreds signete förmenandes det wara rätt, huilken strax blef refuterat, at h[ustro] Margreta war deres faders samsyschon. R[esolutio]: At sönd[erkullen] steller sufficient borgen.

"D. Jonas i Huddunge"

H[err] Jon i Huddunge begerer weta rättäns betänkiande om h[ustro] Cicilias datt[er] må äfwa. Resol[utio]: Skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sident[en].

"Een tyff"

Mallmfogten klagar ahn en tyf Laß Markusonn byßskyt[tare] som plägar fischia i Fataburen. Jtem stulit i Olof Grelsons gård något lärft, blef taget med färsche gerningh och dicht upbasat. Ja, sade han, th[et] är så. Sedan rände han hufwudstupa i Ruddamben, der togo de hono[m]. Tillförende haf. han stulit i doct[or] Johans gårdh, där fängslader och bunden wid en stålpa, och äntlig där ifrå ryrnbd. Denne håller till på Capellbackan hoos en dödgräfware. Resol[utio]: Till gatulåpp.
 


Tänkebok, konceptversion 22/10 1634 (sida 191 i avskriften)

"H. Dordi Olof Grelsons arff[wingar]"

S. h[ustro] Dordi Olof Grelsons arfwingar begere efter deres inlago, att de kunne komma till deelningz, efter deres fränka. Resol[utio]: At thet skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sid[enten].



Förhandlingar pågick i Svea Hovrätt från 30/10 till 17/11 1634.

Källa: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/73 (1634).

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00285


Tänkebok, konceptversion 29/11 1634 (sida 214 i avskriften)

"Erich Erichson kyrkewärden"

Erich Erichson begerer gode männ som äre öfwer en räkning emellan d[octor] Johannes Bothvidi och h[ustro] Dordi Olof Grelsonns arfwingar. Förordnas borgm[estere] Erich Erichs[on], Hans Nils[on] och Jacob Barkman och Cnut Hendrichs[on].



Tänkebok, renskrift 15/8 1635 (sida 58 i avskriften)

"Olof Greelsons arfuingar"

Sammalunda anmodade sal. Olof Greelsons arfuingar att om någen wore theraß wederpart om arffwett, han motte framstellas och them tilltala, så wele the sig på hans kärornåhl förklara att een endskap i saken blifua motte, derpå rätten sig således resolverade, att närwarande personer måge till sig taga alt arffuet, doch medh the förord, att the stella fulkomlig borgen för den anpart på Carl Jönßons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sijn moder rättigat wara medh the andra arfwet att taga, som sig nu allena säya samsyskon wara, them pålegges och att inlefrera brefuen af donationerne på gården på Södremalm, så will sädan rätten sig och därpå resolvera.


Tänkebok, renskrift 17/8 1635 (sida 59 i avskriften)

"Oloff Grelsons arfuingar"

Sal. Olof Greelßons arfuingar protesterade på all hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifua, begärte och wetta huru länge the skulle caution stella. Resolutio: Till den senaste Octobris. Bleef och efter deraß begäran vpbuditt:

1 gång[en]
Et sätehuuß på Köpmannegatun
Et korßwärks huuß derhooß
Et korßwärks huuß på Kinhästegatun
En tompt i Bredegränden wästan till
En tompt i Hindrich Arentz gränd wästan till
Een trägård på Södremalm



Tänkebok, renskrift  31/8 1635 (sida 66 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons arfuingars huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, renskrift 23/9 1635 (sida 70 i avskriften)

"Testamente inlefreras"

Samma dag framträdde sal. Olof Greelßons hustrus arfuingar och inlefrerade een half förgylt silfuerkanna, som sal. hustru Dordi hade testamenterat till Store kyrkian. Them tilsades att the skole betänkte wara, att inlefrera tijionde penningen af theraß arf, thett the sadhe sig gärna göra wela så snart the kunde bekomma sijne penningar af Hans Vrbanßon.



Tänkebok, renskrift 5/10 1635 (sida 73 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons åthskillige huuß och tompter 3 g:n


Tänkebok, konceptversion 15/8 1635 (sida 133 i avskriften)

Oloff Gregelsons arffwingar inlade een supplicam, begärade att om någen af deraß wederparter wore, motte framstellas och dem här tiltala, så wille the sig therpå förklara, att een endskap i saken blifwa motte. Vplästes bewijset som wederparten ifrå Calix inlagdt hade, deremot deraß relation och witnen som dee hadhe ifrå Österbotn.
Resolutio: Att närwarande personer måge till sig taga altt arfwet, doch medh the förord att the ställa fulkomlig borgen för dän anpart på Carl JönBons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sin moder rätt wara arfwet medh the andra att taga, såsom sig nu allena samsyskon säija [vara], them pålegges och at inlefrera brefwen af donationeme på gården på Södremalm, sedan will rätten sig och där på resolvera.



Tänkebok, konceptversion  17/8 1635 (sida 135 i avskriften)

Olof Grelssons arfwingar inlade een protestation på hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifwa. Begärte wetta huru länge caution stå skulle. R[esponsio]: Till den seneste Octobris.

"Vpbiudning"

Begärte och vpbiudas heela raden af the huß på Köpmangatan, såsom och et på Kinnestagatan, item twå tompter westan till. Jtem åbygnadhen om malmgården på Södremalm, 1 g[ången] thet skedde.



Tänkebok, konceptversion 17/8 1635 (sida 144 i avskriften)

... Olof Gregerßons arfwingars åthskillige huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, konceptversion 23/9 1635 (sida 150 i avskriften)

Framtredde Oloff Gregelssons arfwingar och inlefrerade een half förgylt sölfwkanna, som s. h[ustru] Dordij hade testementerat till Store kyrkian. Dem pålades att the skulle betänkte wara inlefrerade tijionde penningen af deraß arff. Sadhe sig thet gärna göra willa, så frampt the kunde bekomma sin penningar af Hans Vrbanßon.



Tänkebok, konceptversion 5/10 1635 (sida 154 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Gregerßons arfwingars åthskillige huß och tompter 3 g:n


Med hjälp av tre utritade arvslinjer möjliggörs en släktkonstruktion.


Tabell 1:

Henrik Nilsson, kyrkoherde i Pedersöre sn. Verksam 1543-1569, enligt Leinbergs "Åbo stifts herdaminne 1554-1640, sida 164).
Gift första gången med Margareta (skall vara Karin Eriksdotter Sursill??)
Gft andra gången med Kerstin.
Sju kända barn:
1a/ Johan Henriksson, komminister i Pedersöre sn. Verksam 1558-1580.
1b/ Knut Henriksson, kyrkoherde i Pedersöre sn.
1c/ Dordi Henriksdotter. Gift med borgmästare Olof Grelsson i Stockholm.
1d/ Anna Henriksdotter. Gift med kyrkoherde Simon Johansson i Storkyro sn.
2e/ Per Henriksson, se tabell 2.
2f/ Elin Henriksdotter, se tabell 3.
2g/ Margareta Henriksdotter, se tabell 4.


Tabell 2:

Per Henriksson (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med NN.
Två barn:
a/ Henrik Persson. "Guldsmed i Gävle, n. 1638. Valdes till stadens sexman i lag med Hans Honnon 1639." (ur Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter", Lindebergs avskrift II:2 sida 338).
b/ Kerstin Persdotter, död före 13/10 1634. Hade en dotter Karin.


Tabell 3:

Elin Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med en Nils i Kalix.
Två barn:
a/ Henrik Nilsson, död före 13/10 1634. Kyrkoherde i Knutby sn, Uppland. Ur Fant-Låstboms herdaminne över Uppsala ärkestift: ”8. Henricus Nicolai. Var Prost här 1626 och dog förmodligen 1634."
b/ Anna Nilsdotter. Gift med Carl Jönsson i Stråkanäs 5, Nederkalix sn. Nämnd 1605-1641, och länsman 1608-1630 (ur Leif Boströms "Nederkalix sockens familjer 1539-1739". sida 524).

Not: Eftersom Carl Jönsson själv inte påträffas i arvslinjerna, så måste uppgiften om hans mor i tänkeboken från 15/8 1635 vara felaktig. Istället skulle det röra sig om Carl Jönssons hustrus mor (svärmor).


Tabell 4:

Margareta Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med Nils Larsson i Brännland, Umeå lfs. Nämnd 1551-1581 (ur Agneta Olofssons "Umeå församling: Byar och gårdar 1539-ca1760").
Fyra barn:
a/ Hans Nilsson, se tabell 5.
b/ Henrik Nilsson.
c/ Anna Nilsdotter, se tabell 6.
d/ Karin Nilsdotter, se tabell 7.


Tabell 5:

Hans Nilsson i Brännland, Umeå lfs (från tabell 4). Nämnd 1582-1605.
Gift med Kerstin Persdotter från Grisbacka (Johan Bures släktbok, sida 139).
Två barn:
a/ Johan Hansson i Brännland, död före 13/10 1634. Nämnd 1607-1615.
b/ Malin Hansdotter. Gift med Mårten Olofsson i Umeå stad, nämnd 1642-1643 (mtl).


Tabell 6:

Anna Nilsdotter (från tabell 4).
Gift med Christoffer Clemetsson. Nämnd i Kåddis, Umeå lfs 1604-1629, sedermera borgare i Umeå stad. Nämnd i staden 1642-1643 (mtl). Efter makarna gavs testamentspeng till landskyrkan kyrkoåret 1645/46 (LIa:1 sida 148).Inga barn. Efter hustru Anna uppkom en arvstvist 26/8 1652 (dombok, se nedan) 


Tabell 7:

Karin Nilsdotter i Hissjö (från tabell 4).
Gift med NN.
Två barn:
a/ Anna. Gift med Anders Davidsson på Hissjön 3. Nämnd 1615-1635. Makarna levde än 26/8 1652 (dombok).
b/ Margareta. Gift med en Mickel, vars namnattribut jag inte kunnat uttyda.


Umeå socken [sida 562-562v i renoverade domboken]
"Anno 1652, den 26 Augusti höltz Tingh.

Samma dagh kommo för Rätten Anders Dafuidson i  Hissiön, och Oluf Nilson i Hiske, begärandes af Rätten enn sentens och doom, om det arfuet som ähr fallit efter hustro Anna i Kaddis, och blef her om rannsakat och skärskådat, som föllier för:de hustro Anna i Kaddis har Anders Dafuidsons hustros moder sÿster, såsom och be:te Oluf Nilsons moders moder sÿster för:de Oluf Nilsons moder blef död enn god tidh för ähn hustru Anna död blef, men Anders Dafuidsons hustro lefuer ähn nu, altså tilspordes Rätten om icke Anders Dafuidsons hustro som lefuer efter hustro Anna behålla arffuet, och Oluf Nilson och hans mederfuingar gå därifrån (...)

Denna tings rätten tillfrågade ofuanbe:te Oluf Nilson om honom tänkas wädia eller Appellera emot domen så stod honom fritt, der till han Oluf Nilson och hans suågrar Oluf Anderson i Rödbäck och Abram i Hiske nekade och sade sig wäll willia wara tillfridz wid denna doom the bekommit hafua.



Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3134 (1650-1652) Bild 5610 / Sida 562 (AID: v421261.b5610.s562, NAD: SE/RA/42042202)


Tabell 8 (Nils Larssons dotter från ett tidigare gifte):

NN Nilsdotter från Brännland. Var sannolikt gift och hade ett barn:

- Dotter, död senast 1645/46 (dombok 26/8 1652, se nedan).
Gift med en Nils.
Tre barn:
a/ Olof Nilsson i Västerhiske 8, Umeå lfs. 30 år gammal enligt roteringslängden 1637. Nämnd 1642-1663 (mtl). Gift.
b/ NN Nilsdotter, död ca 1656 (mtl). Gift med Olof Andersson, möjligen på Röbäck 2, Umeå lfs. Nämnd 1642-1687 (mtl).
c/ NN Nilsdotter, död ca 1653 (mtl). Gift med Abraham Olofsson på Ytterhiske 2, Umeå lfs. Nämnd 1652-1682 (mtl).

Min kommentar: Olof Nilsson och hans systrar upptas icke i arvskiftet efter Dordi Henriksdotter i Stockholm, och var således inte direkt släkt med henne. Dessutom vore det även problematiskt ur en kronologisk synvinkel. Margareta Henriksdotter, född på 1560-talet, kan knappast ha fått en dotterdotters son redan omkring 1607.


Det var allt, puh. Eventuella rättelser eller synpunkter välkomnas tacksamt.  ;D

486
Från Agneta Olofssons "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539-ca 1760", Tegsnäset 2:

487
Gun: Karin, Per, Elisabeth och Erik är namn som även påträffas på Falmark 20. Detta indikerar en nära koppling, och man kan inte utesluta att Jon Gabrielssons maka Barbro kommit därifrån. Efter Lisbeta har jag kollat upp övriga syskon:


Johan Persson Ryttare. Från Kenneth Mossbergs material: "Soldat Johan Persson Ryttare. Antagen 1691-00-00. Mönstringsår m.m; Piteå 1694. Rote 43 i Skellefteå Kompani 1695. Denna rote har ingen soldat, ty transporteras Johan Ryttare ifrån rote 2 hit, som hafver här sin fader." Död senast 1704. Gift med Anna, som dopvittnade änka 20/5 1716. Hon levde än 1724 (AI:1 sida 145).


Karin Persdotter, var 47 år gammal år 1724 (AI:1 sida 145) eller född 1669 (Skellefteå lfs AI:2 sida 404). Utflyttad till Piteå med sin man 23/3 1726, återkom ensam 1729 och återigen utflyttad till Piteå 1/4 1731 (Piteå lfs HI:1 sida 117 och 158). Om hennes man hos Kenneth Mossberg: "Skellefteå Kompani Rote 50: Soldat Anders Nilsson Hybäck. Antagen 1716-05-00 Avgått 1724-12-00 Till: Lösgiven. Mönstringsår m.m; 1719: 35 år gift finne 4 tj.-år. Österbottning." Anders förefaller vara avliden senast 1729. En dotter Anna döptes 20/5 1716 (C:1 sida 56).


Ingrid Persdotter, död 24/10 1761 i Piteå stad vid 76 års ålder.
Gift första gången 3/10 1709 i Piteå stad med Erik Persson, döpt 30/11 1684. Död i november 1712 i Stockholm.
Gift andra gången 3/11 1726 i Piteå stad med Anders Svensson, troligen död mellan 5/1 och 23/11 1730 (mtl).
Gift tredje gången 30/1 1737 i Piteå stad med Daniel Smith, död 5/5 1754 vid 54 års ålder.
Tre barn:
1a/ Per Eriksson Hortelius, döpt 3/7 1710. Död 21/10 1747. Gift senast 1730 med Eva Olofsdotter Bolin, död 16/10 1779 vid 68 års ålder.
1b/ Erik Eriksson Hortelius, döpt 3/11 1712. Död  21/5 1761. Gift 19/11 1734 med Anna Mårtensdotter Teger, död 25/12 1782 vid 85 års ålder.
2c/ Sven Andersson Backman, döpt 3/12 1728. Död 8/1 1774. Gift 9/1 1759 med Anna Persdotter Pust, född 10/1 1735. Död 16/12 1790.


Cecilia Persdotter, död 31/1 1768 på Jävre 1, Piteå lfs vid 82 års ålder. Gift 5/11 1727 i Piteå lfs med finländaren Johan Gabrielsson från Kemi sn, som dog 14/11 1783 på Jävre 1, Piteå lfs vid 100 års ålder. Gästgivare.

488
Stefan: Jon Olofsson på Bodan 2 dopvitttnade 1727 för Gabriel Jonssons barn Anders på Kroksjön 1. Intressant i sammanhanget är att Jons syster Anna Olofsdotter kom att äkta sig med lille Per Persson på Falmark 20, alltså föremålet för tinget 1713.

Jag upptäckte att det fanns en, om än liten, koppling därifrån till Lövånger. Lill-Per Perssons faster Lisbeta var gift med soldaten Rasmus Fluur enligt 1714:års mantalslängd (sida 1183). År 1724 noterades Lisbeta, 49 år, med sina söner Per, 12 år, och Erik, 9 år, bo i Piteå (Skellefteå AI:1 sida 145). Sonen Erik döptes år 1709 på "Dom. Esto mihi fru Quinquagesima" (28/2? ; C:1 sida 25v). Som fader anges Rasmus Bäck.

Från Kenneth Mossbergs material:

Kapten Per Larsson Knagg Tremänningskompani Rödön o Jämtland 1678-01-08
Rasmus Nilsson. Hemvist Bäck o Skellefteå. Antagen 1676-03-18
Avgått 1678-07-11 Till: Soldat vid Bygdeå Kompani (sic!)


Skellefteå Kompani Rote 3 - Bäck
Soldat Rasmus Nilsson Bäck
Antagen 1678-07-11 Från: Soldat vid Kapten Knagg Tremänningar. Mönstringsår m.m; Tredieman som hava utgådt till Skåne, niuter boskapspeng 1678. Surte 1678 Bygdeå Kompani. Sj Malmö 1678-11-07 Ystad 1679 i Skellefteå Kompani. Stralsund 1680. Skellefteå 1683. Göteborg 1689--1690 i Skellefteå Kompani. Sj 1690-08-15. Piteå 1694. Rote 3 i Skellefteå Kompani 1695. Niuter boskapspeng 1681--1682--1683. Soldat för roten blir Rasmus Back som här är utlejd.

Lövånger Kompani Rote 50 - Finne
Soldat Rasmus Fluur
Antagen 1710-00-00. Mönstringsår m.m.; 1710: Sjuk i Reval.


Sönerna är borta 1730 (DII:1 sida 146). Lisbeta Persdotter dog 1758 (DII:2 sida 160). Efter henne gavs peng till kyrkan tredje söndagen i fastan den 26/2 (LIII:2 sida 182).

En piga Anna Rasmusdotter från Skellefteå dopvittnade i Piteå lfs 20/5 1734 (CI:2 sida 133). Anna återvände till kyrkostaden i Skellefteå, där hon dog 1764 (AI:2 sida 398). Eftersom namnet Rasmus var mycket ovanligt i Skellefteå, men betydligt vanligare i Lövånger, så kan Anna höra till Rasmus Nilssons familj.

489
Stefan, stort tack för domboksuppgifterna! Då är det fel i Ulf Lundströms bok, som har Kerstin och Karin såsom barn till Jon Jonsson den äldre på Bäck 3. Intressant med en förmyndare från Lövånger sn! Som tidigare påpekats så hade Jon Jonsson den äldre en son och sonhustru i hushållet åren 1686-1696 (mtl). Jon Jonsson den yngre återfinns dock inte bland de brudgummar som erlagt peng till kyrkan i Skellefteå åren 1685-86 (LIa:2 sida 214-215; LIa:3 sida 8v).

Då innebär detta att Jon bör ha gift sig i en annan socken. För Lövångers del fördes under denna tid inga kyrkoräkenskaper, enbart summariska redogörelser (KI:1 sida 25-25v). Eftersom klockaren Jon Johansson i Gammelbyn påtagit sig att bli förmyndare för Jon Jonsson den yngres döttrar på Bäck 3, så bör vi titta närmare på klockarens familj, var god se skärmdump från Agneta Olofssons "Lövånger byar och gårdar 1539-1800" nedan.

Enligt mantalslängderna hade Johan Jonsson på Gammelbyn 1 en son och två döttrar hemma år 1685. Nästföljande år, 1686, finns bara sonen (Jon) kvar på gården och har egen hustru. Detta indikerar att en av Johan Jonssons döttrar blivit bortgift till Bäck 3, eller hur...?

490
Gun, du har en bra poäng där. Jon Gabrielsson kan ha gift sig kort innan eller efter att han påtagit sig att bli soldat från och med 19/6 1694 (källa: Kenneth Mossberg) :

"Soldat Olof Hermansson: Antagen 1689-00-00 Avgått 1694-06-19 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Göteborg 1689--1690. Sj 1690-05-15. Jon Gabrielsson inställd istället för Olof Hermansson, som går hem till fadern. Hemvist Ostvik o Skellefteå"

Jon Jonsson på Bäck 3 levde än 10/3 1700 (mtl) : "Joen Joenson eller Joen Gabrielß"

Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län 1642-1820 (AC, BD) 35 (1700) Bild 820 / Sida 704 (AID: v840644.b820.s704, NAD: SE/RA/5520329)

Jag förmodar att Karin Persdotter framträder i något tingsprotokoll. En ordentlig genomgång av Skellefteå domböcker behöver göras för åren från 1697 och framåt. För åren 1637-1696 finns en avskrift samt person- och ortregister att tillgå hos Digitala forskarsalen:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0043265_00001

491
Tyvärr har jag ingen susning om betydelsen av allehanda noter på vänster sida om namnen i AI:1.

Då Gabriel Jonsson är en anfader till mig så är jag angelägen av att få klarhet i hans ursprung. För övrigt tror jag inte att Gabriels maka Ingeborg Olofsdotter var född så tidigt som 1679 (AI:2 sida 244) eftersom en dotter dyker upp hos Olof Andersson på Kroksjön 1 först år 1705 (mtl). Dessutom noterades Gabriel vara 30 år gammal och Ingeborg 34 år (AI:1 sida 134). De gifte sig någon gång mellan 16/1 1718 och 4/4 1719, och avlade tillsammans åtminstone fyra barn. För min del gav faddrarna inga ledtrådar om Gabriels härkomst.

- Karin, döpt 3/5 1722 (C:1 sida 72v).
- Per, döpt 21/7 1723 (C:1 sida 78v).
- Jonas, född och döpt 8/8 1725 (C:1 sida 93).
- Anders, döpt 12/11 1727 (C:1 sida 114v).

Ingeborg Olofsdotters dödsår är okänt (AI:3 sida 617) men hon levde än 1773 (DII:3 sida 259).

492
Jon Gabrielssons födelseår 1671 är inte hugget i sten. Han noteras vara 50 år gammal på sida 143 i AI:1 som omfattar endast året 1724.

Det finns nog inte belägg finns att Jons hustru på Bäck 3 skulle vara född 1685 och död 1716. Som Gun redan påpekat så levde Barbro nämligen än 21/2 1717 och var borta senast 16/1 1718 (mtl). Någon gång mellan 4/4 1719 och 4/2 1720 gifte Jon om sig till Falmark.

I hushållet fanns även Jons faster, hustru Kerstin (1647-1737; var 74 år gammal enligt AI:1 år 1724) som inte återfinns i Ulf Lundströms bok. Jon Gabrielsson fick åtminstone 6 barn, men märkligt nog redovisas bara 3-4 stycken i Lundströms bok.

Födda på Bäck 3:
- Karin, född ca 1703 (18 år enligt A:1 år 1724). Borta före 1730 (DII:1 sida 144).
- Anders, född ca 1705 (16 år enligt AI:1 år 1724).
- Jon, döpt 4/8 1707 (C:1 sida 16v).
- Per, döpt 25/12 1708 (C:1 sida 24).
- Elisabeth, döpt på "die purificationis Mariæ" 1711 (C:1 sida 35v).
- Erik, döpt 22/8 1714 (C:1 sida 50v).

En son Gabriel fanns i 1714:års mantalslängd. Kan ni uttyda vad som står om denne?

Mantalslängder 1642-1820 Västerbottens län 1642-1820 (AC, BD) 49 (1714) Bild 1510 / Sida 1195 (AID: v840658.b1510.s1195, NAD: SE/RA/5520329)

493
Kuut / Kuuth / SV: Kuut / Kuuth
« skrivet: 2019-12-08, 18:49 »
Borgmästaren Anders Gertsson i Umeå stad avled den 22/12 1700. Jag tror inte att hans dödsdatum varit allmänt känt sedan tidigare. Anders Gertsson var troligen son till andre komminister Gert Gertsson (Gerhardus Gerhardi, död 1639) i Skellefteå. I så fall hade Anders Gertsson koppling till klanen Kuuth via fastrarna Brita och Kerstin Gertsdöttrar, som blivit bortgifta till Torneå stad.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (AC, BD) 89 (1713) Bild 5710 / Sida 151 (AID: v840964a.b5710.s151, NAD: SE/RA/5511311)

494
Otto / SV: Otto
« skrivet: 2019-12-06, 17:57 »
Eftersom Ægidius Otto levt ända fram tills efter (den förkomna) dödbokens påbörjande år 1698, så blev han uppemot 90 år gammal. Det känns trevligt.  :)

Tyvärr var mitt antagande felaktigt. Ægidius Otto kallas salig i domboken för Skellefteå den 17/11 1697.

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3972 (1697) Bild 2850 / Sida 277 (AID: v427342.b2850.s277, NAD: SE/RA/42042202)

495
Olof Jonssons dotter Malin på Hjoggböle 1 flyttade till Umeå 1732 (DII:1 sida 135). Dock stämmer inte Malins angivna födelseår 1711, och likadant är det med flera av hennes syskon (AI:2 sida 267). Från dopboken C:1 återfinns följande barn till Olof Jonsson: Sara, döpt 17/3 1700 (sida 5v); Daniel döpt 1/10 1705 (sida 9v); Malin, döpt  16/12 1706 (sida 14); Johan döpt 28/11 1709 (sida 29); Kerstin döpt 4/6 1711 (sida 37v) och Benjamin döpt i augusti 1712 (sida 42).

Även jag ställer mig frågande till uppgiften om Olof Zackrisson, eftersom jag inte kan återfinna någon med det namnet i Agneta Olofssons material "Umeå landsförsamling: Byar och gårdar 1539-ca 1760". 

Emellertid verkar du ändå vara på rätt spår! En hustru Malin Olofsdotter från Djäkneböle stod nämligen fadder för min ana snickaren Erik Olofsson Burmans (1695-1759) i samband med dess son Eriks dop 16/4 1745 i Umeå lfs. Ifall Erik och Malin var syskon så blir det fullt begripligt att familjen Burman slagit sig ned i just Djäkneböle efter en tid i Lycksele. Där vittnade Christina Rehn och hennes man skolmästaren Bernhard Ask för Erik Burmans son Olof som döptes 9/10 1743 (Lycksele C:1 sida 49v). Christina Rehn var således en kusin till Erik och Malin.

496
Det som föranledde tillägget i rubriken (Bure?) kan alltså ha föranletts av mindre kända modern Karin ...

Ulf Lundströms bok saknar uppgifter om Karin Persdotters ursprung. Var Jon Gabrielsson en Bure-ättling...?

497
Dynaesius / SV: Dynaesius
« skrivet: 2019-12-05, 13:28 »
Jag söker uppgifter om Margareta Dynaesia. Hon och maken Mikael Renström får tre barn i Umeå stad (1771-1773). Jag hittar inga uppgifter om dem i husförhörslängden.

Familjen återfinns i Piteå stad. Både glasmästaren Michael Renström och hans hustru kom därifrån. Han föddes 22/3 1735 och dog eller begravdes 2/3 1773. Margareta Dynaesia föddes 2/4 1741. Makarna vigdes 8/7 1762, och de fick fem barn i Piteå mellan 1763 och 1768.

498
Vad motsäger att Gabriel Jonsson, född 1694 på Bäck 3, skulle vara son till Jon Jonsson den äldre, nämnd åren 1657-1699 (mtl), och dennes senare hustru Karin Persdotter, vigda någon gång mellan 20/2 1693 och 18/2 1694? Karin var möjligen änka efter knekten Gabriel Jonsson Falk, enligt Ulf Lundströms bok.

Kenneth Mossberg om Gabriel Jonsson Falk: "Antagen 1663-00-00. Avgått 1676-07-01 Till: Död vid Sjöslaget vid Öland. Mönstringsår m.m; Lejd av Nils Persson i Innervik. Hemma 1667--1672. Göteborg 1675. Stockholm 1676 i Livkompaniet. På skeppet Cronan, Draken, Anna Margareta 1676. Niuter boskapspeng 1675. Hemvist Innervik o Skellefteå"

I så fall var Gabriel Jonsson en yngre halvbror till Jon Gabrielsson.

För övrigt noteras Jon Jonsson med bl.a. en son och sonhustru i hushållet åren 1686-1696 (mtl). Sonen ifråga var Jon Jonsson den yngre, som förmodligen begravdes 27/3 1696 (dombok 3-7/2 1694 sida 674 och LIa:3 sida 24). Namnet på dennes hustru är mig veterligen inte känt.

499
Gädda / Gedda / SV: Gädda / Gedda
« skrivet: 2019-11-27, 16:51 »
Cecilia Geddas man Mattias Feüer blev fältskär vid Österbottens regemente (staben) senast den 1/12 1712, och avled den 28/4 1733.

Källor:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1052 (1698-1712), bildid: A0029096_00207

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1056 (1737), bildid: A0029100_00027

500
Släkter / SV: Thi(e)le
« skrivet: 2019-11-27, 16:47 »
Otto Carl Thile blev mönsterskrivare för Ilmola kompani från och med 30/4 1730.

Källa: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1056 (1737), bildid: A0029100_00247

Enligt Ilmajoki husförhörslängd I Aa:4 föddes Otto Carl i september 1703. Notering under 1742:års kolumn: "abiit in militiam".

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6066739

Hustrun Margareta Fjellström skall vara född i februari 1704, men årtalet kan dock inte stämma eftersom hennes storasyster Eva Fjellström, gift Calamnius, är född 30/11 1703 (Gamla Karlebys husförhörslängd för åren 1736-1741, fjärde kvarteret).

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8241581

Den 25/3 1728 bötar Otto Carl till Kalajokis kyrka för otidigt sängelag:

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7536035

Tills vidare får Otto Carls farfar antas vara Hans Thile, som noteras med hustru i mantalslängder för Viborg åtminstone 1673-1678. Denne levde än 20/1 1678, men var död före 7/2 1679. Änkan bodde kvar än 29/1 1680, men är försvunnen i nästföljande längd daterad 15/1 1682.

Sidor: [1] 2 3 4