Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Göran Stenberg
5
« skrivet: 2020-07-26, 10:12 »
Historisk tidskrift för Finland har utkommit med sitt andra nummer i år, som ägnas Pehr Stenbergs gigantiska levernesbeskrivning. Själv medverkar jag i en inledande artikel, där jag tillsammans med mina medutgivare Fredrik Elgh och Ola Wennstedt introducerar mannen och verket. I ett längre bidrag i samma temanummer behandlar Kristina Persson och jag den funktion brev har haft som kreativ resurs i arbetet med levernesbeskrivningen. Där kommer vi också in på genetiska förhållanden överlag.
6
« skrivet: 2020-05-07, 09:07 »
Tack för ett initierat och väl underbyggt svar! Hälsningar!/ Göran
7
« skrivet: 2020-05-07, 07:46 »
Hej! Jag funderar lite på det där ortnamnet Gransele. Ang en Nils Johansson i Lycksele, f 16/7 1777, avl 2/1 1856 i Umgransele, står det i vissa sekundärkällor att han var född i Gransele. Var det samma by som Umgransele? Hur är det med Johan Johansson i Lycksele, f 31/7 1766, avl 18/6 1812 i Umgransele? Släktforskare anger gärna Gransele som hans födelseby. Är det Umgransele och är det på något vis fel att använda Umgransele om förhållanden på 1700-talet? Tack på förhand för synpunkter från någon med lokalkännedom!
8
« skrivet: 2020-03-16, 09:06 »
Tack broder! Nu är jag verkligen övertygad. Det var värdefull hjälp från Dig!/ Göran
9
« skrivet: 2020-03-16, 06:05 »
Vid besök hos en vän visade han mig släktforskningsmaterial som hans far låtit göra på 70- eller 80-talet. Jag blev lite förvånad över en härledning som motsägs av Richard Sunebrings data som ligger ute på nätet http://sunebring.com/slaktforsk/000/0042/161.htm. Det gäller torparen Nils Petter Jakobssons (född 12/7 1831 i Heden, Överkalix, och avliden 19/8 1894 där) hustru Lovisa Persdotter. I det här anonyma materialet uppges hon vara född 30/6 1829 i Råneå och avliden 9/7 1891 i Heden, Överkalix; makarna ingick äktenskap 24/11 1856. Ingen annan Lovisa återfinns i Råneå födelse- och dopbok 1829 än den som Sunebring nämner men då med födelsedatum 9/12 1829. I min väns material är Lovisa, helt utan källor, identifierad som dotter till arbetaren Per Johansson, född 23/11 1796 i Råneå, och dennes hustru Lovisa Törnqvist, född 30/11 1799 i Melderstein, Råneå. Dessa makar, vigda 1819, flyttade omkring en del och bodde en period också i Skatamark i dåv Luleå men skall på 1830-talet ha kommit till Gyljen i Överkalix. Kan man helt utesluta dem som föräldrar till min väns anmor Lovisa? D v s är Sunebrings uppgifter korrekta och min väns uppgifter felaktiga? Det som skaver är väl den avvikande födelsedagen som också finns i Överkalix husförhörslängd och det faktum att någon okänd för länge sedan härlett en annan härstamning. Tack på förhand för verifiering eller falsifiering!
10
« skrivet: 2020-02-06, 23:47 »
Tack, gode Bengt-Göran, räddare i nöden! Hon var alltså gift med den Simon Ingemar Jargren, tidigare Nyberg och ursprungligen Johansson, som var u ä son till kronojägare Victor Edvard Stenberg i Nederkalix. Hans mor Hulda Katarina Johansson, senare gift Nyberg, var jungfru i familjen Stenbergs hem. Hon var förresten född 13/4 1891 i Storträsk i Nederkalix och avliden 2/11 1968 i Kukasjärvi i Hietaniemi.
11
« skrivet: 2020-02-06, 11:46 »
Hej! Jag söker födelseort, d v s om möjligt både by och socken för en Anna-Britta Jargren, og Andersson, f 13/1 1912 och avl 8/4 1977 i Luleå. Vilken datum ingick hon förresten sitt andra äktenskap?
12
« skrivet: 2019-10-19, 04:30 »
God morgon! I vilken by i svenska Övertorneå förekom det tillverkning av koskällor och vad hette den familj som var gelbgjutare där? Museimannen Carl-Uno Hanno har ju utrett detta på ett mycket förtjänstfullt sätt i boken Pingla och skälla men fånigt nog kan jag inte hitta den nu, när jag behöver den som bäst. Fanns det förresten några kopplingar till klocktillverkningen i Kaakamo i finska Nedertorneå?
13
« skrivet: 2019-10-17, 05:51 »
Andre mannen hette dock Johan Stolpe och var inte alls häradsskrivare utan länsman. Frågan är dock om han avled i Burträsk 9/9 1858. D v s finns det ingen dödsort för honom?
14
« skrivet: 2019-10-17, 05:48 »
Svenska Dagbladet hade 14 oktober 1903 en kort notis om änkan. Hon föddes 1810 i Uleåborg men växte delvis upp i Haparanda hos sin farbror Salomon Antman, som var den nya staden Haparandas förste kyrkoherde. Svenska Dagbladet verkar ha missat att hon efterlämnade fyra barnbarn i Nederkalix och Överkalix. Här kommer texten:
”Haparanda stads äldsta invånare änkefru Sofia Ottonius, född Antman, afled i fredags i den höga åldern af nära 93 år. De 4 à 5 senare åren har hon ständigt legat och de sista har hon måst skötas som ett barn. Änka första gången efter regementskommissarien A. D. Ottonius i Pite, andra gången efter häradsskrifvaren N. Stolpe, återtog hon dock efter den senare makens död den förres namn och bosatte sig i Haparanda, där hon under sin krafts dagar hållit s. k. mosterskola för nybörjare. Många af de infödda Haparandaborna, som nu äro i sin medelålder och äfven därutöfver, ha inhämtat sin första skolbildning i ”Moster Ottonius” skola. Skämtsam och humoristisk var gumman under hälsans dagar en gärna sedd gäst hos stadsborna. Några närmare anhöriga efterlämnar hon ej."
15
« skrivet: 2019-10-16, 20:02 »
Tack Christina! Då vet vi att han dog 1858 och inte 1856. Frågan är vad de gjorde under de här två åren, som jag saknar kyrkobokföringsuppgifter för. Många hälsningar/ Göran
16
« skrivet: 2019-10-16, 06:36 »
Kronolänsmannen Johan Stolpe föddes 19/12 1814 i Råneå. Enl husförhörslängden för Nederkalix från 1850-talet uppges han vara utflyttad därifrån till Stockholm i augusti 1856. Hans änka Sofia, född Antman, anges i senare kyrkböcker för Överkalix ha blivit änka just detta år. Som änka återtog hon sin förste mans efternamn Ottonius och bosatte sig i Uleåborg och Haparanda, där hon drev en småbarnsskola och avled 1903. Frågan är om makarna Stolpe någonsin kom till Stockholm. En ledtråd skulle kunna vara en tidningsnotis från 1856 https://tidningar.kb.se/4112678/1856-05-17/edition/0/part/1/page/1/?q=stolpe%20lill%C3%A5backa&freeonly=1 enl vilken Stolpe skulle ha handhaft ett brottmål i Lillåbacka år 1856. Var det kanske så att makarna Stolpe flyttade till Burträsk i stället för till Stockholm?
17
« skrivet: 2019-06-20, 17:03 »
Äntligen finns hela utgåvan av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning tillgänglig som e-bok, d v s alla fem volymer. De kan läsas via Libris, om man söker på verktiteln Pehr Stenbergs levernesbeskrivning; e-böckerna återfinns längst bak i raddan av poster. Här kommer dock en direktlänk till del 5, registerdelen http://libris.kb.se/bib/1b5ffq9rzskr1x62Tack Maiken för de vänliga orden! Glad midsommar!
18
« skrivet: 2019-03-13, 23:32 »
Den lärde prosten Nils Parkman i Härnösand har utkommit med en bok om Petrus Brandell och Nordingrå, nämligen Petrus Brandell: kyrkoherde – församling – adjunkter i Nordingrå under femtio år. Förläggare är Nordingrå församling. Nils Parkman har ett unikt inifrånperspektiv i utarbetandet av denna bok och har själv varit kyrkoherde i Nordingrå.
Göran Stenberg
19
« skrivet: 2018-11-23, 23:51 »
Tack snälla! Nej, egentligen inte. Det vara data om just honom jag sökte med hänsyn till hans tid i Västerbotten.
20
« skrivet: 2018-11-23, 19:39 »
Varmt tack Katarina! Jag hade bara landskapet Uppland men hamnade alltså i Stockholm! Många hälsningar/ Göran
21
« skrivet: 2018-11-22, 12:14 »
Tack Constantinus! Det förklarar saken.
22
« skrivet: 2018-11-21, 15:31 »
Leif Boström har i sin förnämliga inventering av olika släkter Boström noterat två döttrar till kronobefallningsmannen Carl Jacob Boström, f 1756, och Anna Christina Fluur, f 1760, nämligen Brita Stina Boström, född 7/6 1783 i Luleå lf, och Carolina Catharina Boström, f 29/12 1786 i Luleå lf. http://www.familjenbostrom.se/genealogi/bostrom/bu1/11-300_125.htm Men vad hände med flickorna sedan? Gifte de sig och i så fall var och med vem?
23
« skrivet: 2018-11-20, 18:52 »
Han byter bana! Gång efter annan påminns man om hur många svensktalande som befolkade den nya staden Haparanda. Den här postmästaren var ju född i Uppland. Stort tack för uppgifterna!
24
« skrivet: 2018-11-20, 15:45 »
Känner någon till en kapten Carl H.
Widfors, född 1783, som skall ha inflyttat till Nedertorneå 1831
från Skellefteå? Vad hände med honom?
25
« skrivet: 2018-03-12, 05:27 »
I dag släpps del 5 av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Det är en registerdel som innehåll sak-, ort- och personregister men också nära 50 faksimiler ur handskriften, vilka återges i färgtryck, och kommenteras kortfattat. Därmed är den tryckta utgåvan fullbordad.
26
« skrivet: 2018-03-11, 18:06 »
Ja, släkten H har funnits kvar i Överkalix åtminstone in på 1980-talet.
27
« skrivet: 2018-03-11, 06:06 »
Kan det inte ha varit av ståndsskäl? De själva kan ha ansett att det lärda namnet inte passade i allmogemiljö eller så har prästen-folkbokföraren föreslagit ett namnbyte? (Ett parallellfall skulle vara släkten Morelius som i Nederkalix bytt namn till Hellman.) Ättlingar till Wikström har bott i enstakagården Grantjärn i Nederkalix. I ett tidigare inlägg https://forum.genealogi.se/index.php?topic=14323.0 har jag listat familjen och då antagit att Grantjärn kameralt sorterade under Gammelgården.
28
« skrivet: 2018-02-05, 08:27 »
Nu finns även del 2, 3 och 4 av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning inlästa som talböcker, d v s för personer med synskada eller med andra funktionshinder som försvårar läsning av tryckta böcker.
29
« skrivet: 2018-01-17, 02:57 »
Om de biologiska föräldrarna var ogifta var väl modern ensam vårdnadshavare. Men om ett gift par bortadopterade sitt barn borde förstås fadern ha lämnat sitt medgivande, i synnerhet som en gift kvinna var omyndig vid den här tiden.
30
« skrivet: 2018-01-16, 19:23 »
I detta nu trycks äntligen del 5, den beramade registerdelen, av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Av olika skäl kommer den emellertid inte att släppas förrän andra veckan i mars. Därmed är utgåvan av levernesbeskrivningen avslutad. Det har onekligen hänt en del sedan jag 2008 efterlyste en utgivning i artikeln "Att skriva för andra" i tidskriften Biblis 43. 
31
« skrivet: 2018-01-13, 15:18 »
Jag håller med Ann-Mari och skulle gissa på vanligt mode.
32
« skrivet: 2018-01-13, 15:17 »
Klädseln vet jag inget om, men i fråga om tiden skulle jag utifrån det tonade fotot gissa på 1890-talets allra sista år eller sekelskiftet 1900.
33
« skrivet: 2017-10-24, 02:04 »
Tack snälla Gun! Dina uppgifter var till stor hjälp. Brita Christina Walmström, f Halenius, avled enl bouppteckningen 10/1 1856 i Härnösand. Hennes enda bröstarvinge var dottern fru Gellerstedt.
34
« skrivet: 2017-10-22, 09:04 »
Ja, det har jag precis inhämtat. Men jag undrar vad som hände med henne sedan. Månne hon slutar sina dagar i dotterns och svärsonens hushåll i Härnösand?
36
« skrivet: 2017-10-21, 09:11 »
Tack! Det är den äldsta. Pehr Stenberg förstår att hon är ett barn och att han aldrig skulle kunna reflektera över henne men finner sig ändå föranlåten att berätta om henne.
Vet du när och var hon dog och vem/vilka hon var gift med?
37
« skrivet: 2017-10-21, 03:10 »
Hallenius, König 1734–1809, glasbruksinspektor och bruksägare
Han var bosatt på Strömbäcks glasbruk men liksom Strömbäckarna bokförd under Umeå stad. Men vad hette hans äldsta dotter som Pehr Stenberg (del 2, sid 54) lägger märke till? Hon var 1785 i vad som Stenberg kallar slyngelåldern och det vore förvisso intressant att veta hur gammal, d v s hur ung, hon egentligen var? Vad hände med henne sedan?
Tack på förhand!
38
« skrivet: 2017-10-08, 17:42 »
Det är det absolut första du bör göra, d v s beställa resp bouppteckning på Riksarkivets hemsida. Du behöver inte ha något slags abonnemang för att göra det utan betalar bara för bouppteckningen.
39
« skrivet: 2017-10-08, 17:14 »
Och det här med bouppteckningar har du alltså redan försökt via Riksarkivet (Landsarkivet)? Det är ganska konstigt att det saknas bouppteckningar från så sen tid efter båda makarna.
40
« skrivet: 2017-10-08, 16:29 »
Hej igen! I normala fall skulle du ha sökt efter en notis i församlingsboken för Nederkalix församling. Men eftersom fostersonen el adoptivsonen antagligen hade lämnat hemmet 1917, när adoption infördes i svensk lag, är mitt enda råd att finkamma häradsrättens böcker för åren 1917-1921 el t o m 1917-1929, d v s i arkivet för Nederkalix tingslag i Kalix domsaga. Jag betvivlar att de böckerna finns mikrofilmade och tror att du måste bege dig till landsarkivet i Härnösand alternativt engagera en släktforskare bosatt i Härnösand.
41
« skrivet: 2017-10-08, 13:24 »
Hej! Vilka årtal dog fosterföräldrarna el adoptivföräldrarna och hur benämns han i deras resp bouppteckningar?
42
« skrivet: 2017-09-23, 09:59 »
Däremot är det osäkert om del 2, 3 och 4 blir inlästa. Den myndighet som har hand om talboksproduktion agerar bara efter önskemål från talbokslåntagare, d v s personer med synnedsättning, som varit i kontakt med sitt folkbibliotek och framfört önskemål om inläsning.
43
« skrivet: 2017-09-09, 02:21 »
Där satt den! Tack StigLennart! Hon är nog den enda Swebilius som var kyrkoskriven i Härnösand vid den hör tiden. Dessutom är hon ogift.
44
« skrivet: 2017-09-08, 13:44 »
Tack Åke! Jag är lite osäker på om hon alls varit bokförd i staden eller om hon vistades där som någons gäst el dyl. Men nu är i alla fall detta spår utrett. Många hälsningar/ Göran
45
« skrivet: 2017-09-08, 02:58 »
Känner någon till en mamsell Swebilius, som på 1790-talet skall ha varit bosatt i Härnösand. Enl min sagesman Pehr Stenberg var hon då ganska bedagad men det säger nog mer om honom än om henne. När var hon född och när och var dog hon?
46
« skrivet: 2017-08-28, 16:47 »
Men om tredje äktenskapet ingås så sent som på 1730-talet måste det vara Anna Christina Wederberg som är modern. Du hjälpte mig än en gång.
47
« skrivet: 2017-08-28, 01:48 »
Tack Gun! Då var Anna Margareta i samma gifte eller t o m i tredje giftet. Full klarhet kan man kanske aldrig få. Hälsningar!
48
« skrivet: 2017-08-25, 19:05 »
Borgmästaren i Vänersborg Daniel Lenberg, f ca1677 och avl 1751, var tydligen gift tre gånger. Går det att utröna vem av de tre makorna Sara Oijens, Anna Christina Wederberg och Elsa Margareta Krantz som var mor till dottern Anna Margareta Lenberg, f ca1716, senare g Naezen el Naezenius?
49
« skrivet: 2017-08-24, 14:32 »
Perfekt! Tack Maud!
51
« skrivet: 2017-08-23, 19:04 »
Aha, han lämnade alltså Stockholm och drogs till Götaland där han hade sina rötter och även jordegendomar att ärva. Varmt tack!
52
« skrivet: 2017-08-22, 20:02 »
Hustrun beskrivs där som jungfru. Det skulle kunna förklara att Strokirck inte ansett det vara mödan värt att notifiera om hennes frånfälle i Post och inrikes 1798. Månne han gifte om sig och fick ättlingar? Men fr a är det hans dödsår jag är ute efter.
53
« skrivet: 2017-08-22, 19:58 »
Tack Bo! Äktenskapet var en mesallians men måste man försvinna och avstå från jord och skog av en sådan anledning?
54
« skrivet: 2017-08-22, 18:56 »
Fantastiskt! Tror Du att han blev kvar i Stockholm och finns han själv i bouppteckningsregistret för Stockholm? Egentligen söker jag hans dödsår och sista titel eller anställning.
55
« skrivet: 2017-08-22, 18:07 »
Enl en i sig ganska banal notis i Post och inrikes bodde 1792 en hovrättsaktuarie Strokirck på Baggensgatan i Stockholm.
Går det att identifiera honom som aktuarien Johan Daniel Strokirck, född 19/8 1762 i Malexander, som beskrivs som följer i studentmatrikeln för Åbo akademi?
"12.3.1787 Johan Daniel Strokirck 10327. * Malexanderissa 19.8.1766. Vht: keltaisten husaarien ratsumestari Henrik Edvard Strokirck (yo Uppsalassa 10.1.1740, † 1795) ja hänen 1. puolisonsa Anna Lovisa Makeléer. Ylioppilas Uppsalassa 6.7.1781 Johan Daniel Strokirck Nob. (* 1766) Fil. Nobiliss. D:ni Equ. Magistri & Equitis Henr. Edv. Strokirck; Priv. Præc. Joh. Sam. Lund Ostrog. Ylioppilas Lundissa 31.1.1784 Johan Daniel Strokirck. Nobilis. Tillförene student i Upsala, fadern ryttmästare. Tuomarintutkinto Lundissa 16.12.1784. Ylioppilas Turussa 12.3.1787 Strokirch, Johannes Daniel, Nobilis _ 671. Ruotsalaisen osakunnan jäsen 1787: d. 12 Martii \ Johannes Daniel Strokirck, Nobilis Nat. 1766, Patre Magistro Equitum Nob. Dn. H. E. Strokirch, Civis Academ. Upsal. 1781. Lundensis 1784. | in Reg. Dicasterio Aboënsi Actuarius. Turun hovioikeuden auskultantti 24.8.1789. — Turun hovioikeuden vara-aktuaari eli ylim. kirjaaja 1791, aktuaari 1793, ero 1795. Tilanomistaja Smålandissa ja Itä-Götanmaalla, omisti tiloja Korsbergassa, Bäckebyssä, Malexanderissa ja Ledsbergissä.
Pso: 1791 Eva Elisabet Falck († 1798)."
I Åbo-matrikeln handlar det alltså om en aktuarie som 1791 ingått äktenskap med en Eva Elisabeth Falck, avliden 1798. Jag har hittills trott att den aktuarie som registreras i studentmatrikeln hållit till i södra Sverige, men efter att ha tagit del av notisen i Post och inrikes börjar jag misstänka att han blev stockholmare.
56
« skrivet: 2017-08-22, 00:27 »
Hej! Jag söker dödsår, dödsort och sista sysselsättning för hovrättsaktuarien Johan Daniel Strokirck, född 19/8 1766 i Malexander. Han var först student i Åbo och sedan i Lund. Möjligen har han uppehållit sig i Östergötland eller Småland. År 1791 gifte han sig med en Eva Elisabeth Falck, avliden 1798. Allt jag vet om honom har jag hämtat från matrikeln över studenter i Åbo: https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=10327
57
« skrivet: 2017-08-19, 23:04 »
Stort tack, Constantinus! Intressant att han blev präst! Han var alltså släkt med både Pehr Stenberg och med Pehr Stenborg från Stöcke, prästvigd läroverkslärare i Haparanda.
59
« skrivet: 2017-08-19, 19:58 »
Hon är helt klart en dotter till Lars Ström! Hon nämns också av Pehr Stenberg som en av kusinerna Ström i stamtavlorna på sid 169 i den tryckta utgåvan av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Att hon var gift var helt nytt för mig. Vet du möjligen vad som hände med makarna Törnqvist sedan?
60
« skrivet: 2017-08-18, 11:40 »
Hej Constantinus! Stort tack för den uppgiften! Alla barn till tullskrivaren Lars Ström, barnfödd i Stöcke, var för övrigt ogifta, så det blev ingen fortsättning på den här släkten Ström.
61
« skrivet: 2017-08-17, 20:30 »
Tullnären Lars Ströms och Magdalena Zingmarks son Carl Petter Ström föddes 1774 i Ratan men flyttade som pojke med föräldrarna till Torneå som alltså blev hans nya hemort. Där uppges han ha varit verksam som vaktmästare (kanske tullvaktmästare) och han levde 1807, då han för övrigt var ogift. Men vad hände sedan? När avled han?
62
« skrivet: 2017-08-16, 15:55 »
Har det framkommit några uppgifter om vad som hände Lars Gustaf Wilhelm Pauli, född 1789, nämnd i Katarinas första inlägg i den här tråden?
63
« skrivet: 2017-08-16, 12:51 »
Stort tack!! Han var umebo in döden! Vem som hade apoteksprivilegiet vid denna tid har mindre betydelse för mitt registerarbete.
64
« skrivet: 2017-08-15, 19:23 »
Carl Johan Nordlund, född 2/8 1779 i Umeå och avliden 21/12 1821 i Arboga (drunknad i Arbogaån), var apotekare i Umeå mellan 1815 och 1818. Han gifte sig 26/12 1817 i Umeå med en Helena Charlotta Fallén. Jag har uppfattat saken så att Nordlund dog under ett tillfälligt besök i Arboga men var var han egentligen bosatt 1821 och vad hade han för näringsfång?
65
« skrivet: 2017-08-15, 16:22 »
Nu finns del 1 av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning inläst som talbok, d v s för synskadade eller andra med läshandikapp. Del 1 bjuder på 50 timmars lyssnande.
66
« skrivet: 2017-08-12, 20:35 »
Hur förhåller sig egentligen titlarna postförvaltare, överpostförvaltare och postmästare till varandra under 1800-talet?
67
« skrivet: 2017-08-10, 13:30 »
Bra! Då vet jag att hon inte är avliden i slutet av 1817.
68
« skrivet: 2017-08-10, 12:52 »
Tack!! Nu är hennes post komplett.
69
« skrivet: 2017-08-10, 12:13 »
Lind dog ju i Bygdeå 1822. Men när dog hustrun Helena Christina Bodin, född 1745?
70
« skrivet: 2017-08-10, 12:07 »
Det låter mycket rimligt! Han hade väl också dragit sig tillbaka från stadskassörskapet, d v s med ålderns rätt.
71
« skrivet: 2017-08-10, 06:39 »
Aha! Så ligger det till! Han är verkligen född 1743. Men varför försvinner familjen Lind ur husförhörslängden runt sekelskiftet 1800?
72
« skrivet: 2017-08-09, 20:28 »
Stort tack!! Per Lind var alltså född 1736.
73
« skrivet: 2017-08-09, 20:16 »
Hej Bengt-Göran!! Jag tror att han är en son men har inga riktiga belägg för det. Lind seniors födelseår uppges vara 1746 av Släktnamn i Umeå 1622–1820 men jag skulle tro att det är en cirka-uppgift; han är nog född i mitten av 1740-talet.
Hälsningar!
74
« skrivet: 2017-08-09, 14:39 »
Stadskassören Per Lind, född 1746, var enl Släktnamn i Umeå 1622–1820 dopvittne i Umeå år 1810. Men var finns han i kyrkböckerna och när dog kan?
75
« skrivet: 2017-08-08, 05:43 »
Rätt man och rätt kvinna! Tack StigLennart och tack Kråken! Vilken kapacitet!
Göran
76
« skrivet: 2017-08-07, 17:20 »
Hej! Enl Pehr Stenberg fanns år 1779 i Bodum i Grundsunda en Per Persson, barnfödd i Stöcke i Umeå lf. Han var då gift med en kvinna, som tidigare varit gift i Grundsunda. Jag skulle behöva hjälp med levnadsdata för både Per Persson och hans hustru.
77
« skrivet: 2017-07-19, 18:59 »
Gun! Tack även för tillfällighetsfynden ovan! Matthias Arnqvist figurerar i Pehr Stenbergs levernesbeskrivning men försvinner ju ur kyrkböckerna i Umeå. Nu kommer han att få fullständiga levnadsdata i kommande personregister.
78
« skrivet: 2017-07-19, 18:42 »
Hej Per, Gun och StigLennart! Tack för matnyttiga uppgifter och reflexioner! Även negativa resultat är ju resultat. Det är egentligen Sven Ingemar Olofsson, Hörnefors historia, 1964, sid 30, som talar om en Erik Esberg. Men någon sådan har uppenbarligen inte funnits, d v s bortsett från Jonas Esbergs bror som avled i barndomen. Jag tolkar det som att Olofsson skrivit fel förnamn och att det är Jonas Esberg som ingår i den firma som ägde Hörnefors. Tack för hans dödsår 1785!
79
« skrivet: 2017-07-17, 18:06 »
Var den handelsman Erik Esberg som under en period i slutet av 1700-talet ägde en del av Hörnefors bruk bosatt i Umeå? Vilket år föddes han och var och när dog han?
80
« skrivet: 2017-07-17, 17:58 »
Ö h t en ganska intressant mix i den här familjen, d v s fr a socialt men nu kanske också religiöst! Jag hoppas att också Kurck-forskare tar del av tråden. Tack Gun för gott samarbete!
81
« skrivet: 2017-07-14, 18:30 »
Varmt tack Gun! Sannolikheten att en annan kvinna med både Kurck- och von Düben-anknytning var i farten vid den här tiden är nog liten, så jag tror verkligen att det var hon som gifte sig Hultman. Hon avled i Viborgs svenska församling enl nedanstående notis i HisKi:
9.6.1830 11.6.1830 Neitsytniemi Regim: Skr:ska Soph: Hultman styng
Fastän u ä tycks hon ha använt efternamnet Kurck redan när hon gifte sig första gången, så det är helt följdriktigt att hon står som Kurck även när hon gifte sig med regementsskrivaren Hultman.
Hälsningar! Göran
82
« skrivet: 2017-07-11, 17:29 »
Tack Gun för både högintressanta och värdefulla uppgifter! Då bestämmer jag mig för namnformen Rosling. Bra också att Eva Sofia Roslings födelsedatum kunde bekräftas! En nutida människa undrar säkert varför Kurck inte gifte sig med denna långvariga livsledsagarinna, men som jag förstår det måste han i så fall söka tillstånd och av ståndshänsyn ville han kanske inte gifta sig men en ofrälse, d v s ungefär som den siste Brahe resonerade.
Dotterns uppgifter var lite överraskande. Om friherrinnan gifte om sig med en regementsskrivare av borgerlig härkomst skulle det överensstämma med tidens tänkesätt om rena kärleksäktenskap. Samtiden var hon ju själv född u ä och med detta äktenskap s a s återvände hon till sin lite enklare bakgrund.
Varmt tack!
83
« skrivet: 2017-07-10, 23:34 »
Tack Gun! Då har jag fått lite kött på benen. Pehr Stenberg återger i sin självbiografi brev från en god vän som är i tjänst hos baron Kurck och det hela blir lite pikant då vännen tror sig uppvaktad av både Roseling/Rosling d ä och den unga dottern. Men förmodligen är det bara fria fantasier från hans sida. Dock är det lite uppseendeväckande att det här paret uppträder just som ett etablerat par. Pehr Stenberg tror först att de är regelrätt gifta med varandra.
Emanuel von Dübens dödsår kan nog vara ungefärligt; jag har hämtat uppgiften från Adelsvapen. Tyvärr känner jag inte till Sofia Carolina von Düben men det är dock ingen felskrivning för Sofia Juliana von Düben, ty hon lär vara i livet år 1816 enl Adelsvapen.
84
« skrivet: 2017-07-08, 03:49 »
Känner någon till Sofia Juliana von Düben, f Roseling, f 1773 i Vesilax i Finland, som gifte sig 1797 med friherre Emanuel von Düben, f 1755 och avl 1807 på Eriksberg i Vichtis socken i Finland? Hon var u ä dotter till hovjägmästaren, friherre Axel Gustaf Kurck och Eva Sofia Roseling, vilka bodde tillsammans som ett par på Laukko gård i Vesilax socken.
Jag söker Sofia Juliana von Dübens dödsår och levnadsdata för hennes mor Eva Sofia Roseling. Hur hade förresten modern förvärvat namnet Roseling? Hade hon varit gift tidigare? I FoD för Vesilax skrivs efternamnet f ö Rosling, vilket kanske är den korrekta formen. Se HisKi:
19.11.1773 20.11.1773 Lauco Ewa Sophia Rosling Sophia Juliana (oächta)
85
« skrivet: 2017-07-03, 20:38 »
Du skall ha stort tack, Åke! Det var ett innehållsrikt och intressant svar.
87
« skrivet: 2017-07-03, 19:39 »
Hej! Har någon födelse- och dödsår samt dödsort för riksdagsmannen Olof Olsson som var bondeståndets talman i riksdagen 1789?
88
« skrivet: 2017-06-22, 09:28 »
Stort tack, Per!
89
« skrivet: 2017-06-21, 18:50 »
Hej på er! Har det tillkommit några uppgifter om den mystiske Per Hedström från Vibyggerå, diskuterad ovan i december 2014 av Per Sundin och StigLennart? När och var dog han?
90
« skrivet: 2017-06-15, 18:49 »
Tack Gun! Det var värdefulla uppgifter och viktigt i registerhänseende var att jag fick belagt att Burman verkligen var bruksägare. Det blir en hel hoper i registerdelen till Pehr Stenbergs levernesbeskrivning.
91
« skrivet: 2017-06-15, 18:47 »
Aha, landshövdingen var alltså namne till sin farfar. Detta bidrar ju onekligen till att öka intresset för den sistnämnde, som får en egen rad i kommande register till Pehr Stenbergs levernesbeskrivning.
92
« skrivet: 2017-06-14, 19:19 »
Ja, det borde ju vara han! Stort tack!!
93
« skrivet: 2017-06-14, 18:22 »
Går det att identifiera en handelsman Johan Burman, som enl mantalslängden 1806 och 1807 bodde i 6:e kvarteret med sin syster M. E. Burman? När var han född och när dog han?
94
« skrivet: 2017-06-14, 16:52 »
Ett stort och varmt tack, Gun! Tänk att det gick att kartlägga hans mobila tillvaro på det här sättet! Nu känner jag mig trygg vad beträffar honom. F ö misstänker jag att han är släkt med Lars Berg, född 27 januari 1838 på Strömbacka bruk i Bjuråker, död 30 januari 1920 i Oscars församling, Stockholm, som blev landshövding i Norrbottens län 1885, men detta ligger utanför min intressesfär.
Än en gång tack fr Göran
95
« skrivet: 2017-06-13, 10:05 »
Lars Larsson Berg, född 1758 i Söderhamn, var bruksförvaltare vid Hedvigsfors bruk i Bjuråker under 1700-talets sista decennier men skall, ev efter en sejour vid Strömbäcks glasbruk i Umeå, ha utflyttat till Hudiksvall 1806. Vet någon var och när han dog och vad han hade för sista sysselsättning?
96
« skrivet: 2017-06-11, 09:12 »
Tack Ulf för värdefull upplysning! Då är det avskrifterna som på GF som gäller tillsvidare. Hälsningar! Göran
97
« skrivet: 2017-06-06, 04:11 »
Gun! Ja, jag har också tänkt på detta. Kanske att han egentligen tillhör någon av de norrländska familjerna Norlander och att han av någon anledning gått i skola i Östergötland, varför han inskrivits vid universiteten som östgöte. Nu har vi i alla fall aktualiserat honom och kanhända att någon släktforskare någon gång i framtiden hittar honom i denna gigantiska kunskapsbank, d v s AF.
98
« skrivet: 2017-06-04, 10:14 »
Gustaf Abraham Loffman, född 1763, avl 1808, var rådman i Åbo från 1801 och till sin död. Men vad var hans egentliga näringsfång? I Oscar Nikulas standardverk om Åbo stads historia 1821–1809 talas om att han var en av den gustavianska tidens företagare i Åbo. Hur är han noterad i kyrkböckerna från 1700-talets sista år, d v s innan han blev rådman?
99
« skrivet: 2017-06-03, 02:29 »
Denna mamsell Wahlberg har gäckat mig i flera år. När hon dog i Bygdeå på 1850-talet noterades hon som både demoiselle och fattighjon, så man kan ju undra över hennes sociala tillhörighet. Men hon var alltså prästsondotter och togs livet igenom omhand av sociala jämlikar i övre Norrland.
Tack StigLennart!
100
« skrivet: 2017-06-03, 02:24 »
Denna mamsell Wahlberg har f ö gäckat mig i fem års tid. När hon dog i Bygdeå på 1850-talet noterades hon som både demoiselle och fattighjon, så man kan ju undra över hennes sociala tillhörighet. Men hon var alltså prästsondotter och togs livet igenom omhand av sociala gelikar i övre Norrland.
Roligt att detta blev utrett! Tack StigLennart!!
101
« skrivet: 2017-06-03, 01:58 »
Tack Gun! Det är han!! Han avreser sommaren 1774 och blir sedan inskriven i Åbo vid höstterminens början. Det man kan fundera på är om attesten från landshövdingen i Linköping, d v s Linköpings län, antyder att han skulle ha vistats i Linköping strax innan. Han var i alla fall östgöte.
Från Åbo försvinner han alltså någon gång efter november 1779, då Pehr Stenberg uppsökte honom. Olof Norlander var ju då välutbildad med flera års studier vid två universitet, så man undrar förstås vad han fick för näringsfång därefter eller om han råkat ut för svårigheter.
102
« skrivet: 2017-06-01, 03:49 »
Hej! Jag söker födelseår för en Olof Norlander som 1770 inskrevs vid universitetet i Greifswald och 1774 vid Åbo akademi. I inskrivningsmatrikeln vid båda lärosätena uppges att han var östgöte. Men varifrån kom han och när föddes han?
Tack på förhand för alla tänkbara uppslag!
Göran Stenberg
103
« skrivet: 2017-06-01, 03:43 »
Ja, dessa ogifta kvinnor av obestämt stånd som cirkulerar mellan olika ståndspersoner är ibland lite förbryllande. På något vis har hon knutit kontakt med familjen Nygren. Möjligen hjälper hon till i hushållet eller också får hon bo där enbart s a s pro bono. Det här fosterbarnsbegreppet användes nog lite annorlunda vid den här tiden. Det var samma sak med Pehr Stenbergs fosterdotter Christina Ström som sedan blir fosterdotter till sin runt tio år äldre fosterbror.
Hedvig Saedenius fungerade nog som någon sorts husföreståndarinna men hamnar till slut hos sin bror Carl Saedenius, som äntligen får tjänst i Degerfors i Västerbotten.
Många hälsningar/ Göran
104
« skrivet: 2017-05-29, 23:02 »
Där satt den!! Roligt att hon hänger med in på 1800-talets andra hälft! Prosten Grans dotter var ju f ö gift Turdfjaell i Bygdeå, d v s med en svåger till Pehr Stenberg och den svåger han tyckte bäst om. Tack Gun för allt arbete Du lagt ned på att fastställa mamsellens identitet och därtill också spårat var och när hon dog!
105
« skrivet: 2017-05-28, 23:28 »
Tack Per!!
106
« skrivet: 2017-05-28, 23:23 »
Gun, Du är helt fantastisk! Nu kan hon träda ut ur anonymiteten tack vare Dina insatser. Det är en nyttig påminnelse om att man alltid skall konsultera bouppteckningar. Gården Gransten kommer f ö med i registerdelens ortregister. Tack!!
107
« skrivet: 2017-05-28, 03:39 »
Tack Ulf! Ja, efternamnet har uppenbarligen skridit från Eichorn till Ekhorn. Hälsningar!
108
« skrivet: 2017-05-28, 02:52 »
I februari 2012 efterlyste jag i den här tråden den mystiska sällskapsdamen mamsell Wahlberg, som runt sekelskiftet 1800 skall ha bott på gården Gransten i Öjebyn tillsammans med prosten Theophilus Grans änka Margareta Catharina Gran, född Lang (f 1744, avl 1802) och hennes syster Eva Elisabet Lang (f 1755, avl 1840).
Uppenbarligen är mamsell Wahlberg inte noterad i husförhörslängden på samma sida som fru Gran och mamsell Lang, men har någon stött på henne någon annanstans i socknen eller t o m i staden? Jag förstår ju att förutsättningarna är dåliga när jag inte ens har ett förnamn. Men finns det någonstans i omgivningarna någon ogift kvinna vid namn Wahlberg och s a s av högrestånd?
Tack på förhand för alla uppslag!
109
« skrivet: 2017-05-26, 21:20 »
Du skall ha stort tack, Ulf!!
110
« skrivet: 2017-05-26, 20:31 »
En landsfiskal Carl Gustaf Björck var verksam i Skellefteå år 1804 enl Ulf Mannbergs historik över byn Nyland. Jag misstänker att det rör sig om Carl Gustaf Björk eller Björck, född 16/9 1753 i Sunnanå 4, Skellefteå lf.
Kan detta styrkas och finns det belägg för att han flyttade till Piteå och blev landsfiskal eller stadsfiskal där? Jag söker också hans dödsår.
111
« skrivet: 2017-05-24, 22:59 »
Tack Gun! Ja, den här fosterdottern Christina Ström "ärvdes" senare av PS:s äldste son förste lantmätaren Gustaf Stenberg och bodde sedan på Hagalund till sin död. Jag har förstått att hon betraktades som en familjemedlem eller i alla fall som en sällskapsdam men det finns inga blodsband; att Pehr Stenbergs farbror hette Ström är bara ett rent sammanträffande. Hon är begravd i makarna Gustaf och Sophie Stenbergs, f Strinnholm, familjegrav på Backen och har en egen liten liggande sten; det stora gjutjärnskorset har däremot skattat åt förgängelsen.
Hälsningar!
Göran
112
« skrivet: 2017-05-21, 07:50 »
Tack Per för second opinion! Då är vi inne på samma spår. Jag tycker att kombinationen skeppsbyggmästare och Joseph är ganska övertygande i sig och Dina exempel visar ju att han flera gånger omnämnts bara Joseph. Sonen Gustaf, som väl då är Anders Gustaf, fick med sin bror privatundervisning av magister Carl Saedenius i Umeå under den korta tid då bodde där.
Morgonhälsningar!
113
« skrivet: 2017-05-21, 04:03 »
Skulle skeppsbyggmästaren Joseph Fredric Eke(n)berg i trådens första inlägg kunna vara identisk med skeppsbyggmästaren Joseph Eric Ekeberg, far till den kände kemisten Anders Gustaf Ekeberg? Jag citerar ur SBL:
"Anders Gustaf Ekeberg, f. 15 jan. 1767 i Stockholm (Hedv. El), d. 11 febr. 1813 i Uppsala. Föräldrar: skeppsbyggmästaren
Joseph Eric Ekeberg och Hedvig Ulrica Kilberg. Privatundervisning i Söderåkra prästgård utanför Kalmar 1779; skolelev
i Västervik 1781—82; student vid Uppsala univ. 5 mars 1784; disp. pro exercitio 1787 och pro gradu 1788; promov.
fil. magister 16 juni s. å.; stipendieresa till Greifswald och Berlin 1789—90; auskultant vid Bergskollegium 27
mars 1794; docent i kemi vid Uppsala univ. 15 maj 1794; adjunkt samt laborator i kemi där 22 jan. 1799. LVA s.
å.; led. av vetenskapsakademien i München 1808; LVS 1810."
Den familj Eke(n)berg som tidigare diskuterats fanns i Umeå på 1770-talet men försvinner sedan. Går det att etablera något samband? (I så fall var skeppsbyggmästaren gift två gånger och änkling i andra giftet.) Kanske att lösningen finns i de småländska kyrkböckerna, där Anders Gustaf tydligen växte upp?
114
« skrivet: 2017-05-20, 18:30 »
Du skall ha stort tack, Gun! Nu är levnadsdata om denna mamsell fullständiga. Det känns bra att (om så bara i ett personregister) uppmärksamma ett människoöde, som varit bortglömt i över 200 år.
Hälsningar!
Göran
115
« skrivet: 2017-05-18, 23:26 »
Varmt tack, Ulf! Det här betyder mycket för mig och för registret till Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Dödsår kan vi undvara. Huvudsaken är att hon är identifierad. Hon tillhörde alltså ecklesiastikstaten i Piteå såsom dotter till en lärare där. Då blir det följdriktigt att Lorens Gadd påminner.
Hälsningar!
Göran
116
« skrivet: 2017-05-18, 21:37 »
Hej Ulf! Kontexten är så bräcklig, men det rör sig om att Pehr Stenberg år 1800 får ett brev från läroverkskollegan Lorens Gadd i Piteå, där denne påminner Stenberg om att mademoiselle Hellén skall ha del av den s k änkehjälpen. Jag är lite osäker på vad det begreppet innebär, men skulle det kunna betyda att mamsellen på något vis tillhörde stiftets prästerskap, kanske som prästdotter, och alltså bör få del av denna socialhjälp för ståndspersoner? Ståndsperson är hon helt visst och bosatt i Piteå enl Stenbergs notis. Dock expedieras penningsändningen till henne genom Stenbergs svåger kapten Johan Peter Turdfjaell och han var väl vid denna tid bosatt i landsförsamlingen. Men det finns ingen släktskap mellan mamsell Hellén och Turdfjaell. Fattig och gammal torde hon dock vara, d v s över 60 enl tidens syn på människans åldrar.
117
« skrivet: 2017-05-18, 17:48 »
Hej! Nu söker jag "en gammal mamsell Hellén" som enl Pehr Stenberg bodde i Piteå stad år 1800. Jag inser att uppgifterna är mycket knapphändiga men ställer ändå denna fråga i hopp om att s a s kunna aktualisera en gammal mamsell.
118
« skrivet: 2017-05-17, 18:19 »
Du skall verkligen ha stort tack för detta! Jag var inne på Hackås men det var i Frösö han dog. Många hälsningar/ Göran
119
« skrivet: 2017-05-17, 17:36 »
Hej! Enl matrikeln Upsalastudenter från Norrland levde regementspastorn Erik Magnus Högström mellan 1756 och 1813. Men var bodde han vid dödsfallet och avled han verkligen 1813 eller ett år senare?
120
« skrivet: 2017-05-15, 04:13 »
En troligare kandidat i det här fallet är trumslagarsonen Carl Magnus Cumlander, född 1757 i Ulvsby, avliden 1809. Denne blir senare fältväbel på annan ort men i Ulvsby är han noterad som skrivare (kommunionboken för Ulvsby 1776–1781, sid 120) och det finns inga anteckningar om att han skulle ha varit volontär eller korpral. I den kommunionbok som följer är han försvunnen. Dock uppger Pehr Stenberg att han stämts inför tinget i ett faderskapsmål 1781 eller 1782, så domböckerna skulle kunna bli en räddning.
121
« skrivet: 2017-05-14, 20:38 »
Går det att identifiera en majorska Taube som 1780 bodde med sina två eller tre döttrar på ett kaptensboställe i Gustavs församling eller i en närliggande församling i Egentliga Finland? Pehr Stenberg avlade visit där detta år. Jag vet att uppgifterna är vaga. Taube skulle kunna vara hennes flicknamn men utifrån Stenbergs gängse sätt att notera kvinnors namn torde det vara hennes gifta namn.
Tack för all tänkbar hjälp!
122
« skrivet: 2017-05-14, 01:22 »
Från tiden hos familjen Gripenberg på Haistila i Ulvsby berättar Pehr Stenberg 1782 om en volontär Cumlander med ett ganska frivolt leverne och en rätt så anmärkningsvärd syn på ansvarstagande o s v. Om man skall identifiera denne unge man, som t o m uppger att han varit stämd i faderskapsmål, är det förstås viktigt att man är säker.
Det finns en släkt Kumlander i närheten, där fadern varit trumslagare, men jag har riktat blicken mot en Axel Adam Cumlander, född 22 december 1763 i Salo och son till sergeanten Lars Johan Cumlander och Eva Johanna Marckqvard. Axel Adam Cumlander gifter sig 1793 i Bjärnå och är då själv sergeant.
Men finns det i kyrkböckerna några belägg för att Axel Adam Cumlander alls vistats i Björneborg eller närliggande socknar i början av 1780-talet?
123
« skrivet: 2017-05-07, 15:33 »
Stort tack! Ja, jag såg den där titeln. Det betyder att väl att han haft en tjänst inom statsförvaltningen men s a s behöll titeln under sin sista tid i Torneå. Hälsningar!
124
« skrivet: 2017-05-04, 21:20 »
Varmt tack, Gun! Bygdén kan f ö därmed kompletteras med dödsdatum.
125
« skrivet: 2017-05-03, 22:19 »
Komministern Salomon Grape i Nedertorneå och hans hustru Christina Wegelius hade dottern Christina Grape, f 11/11 1748, g 15/12 1768 m komminister Jakob Turdfjaell i Nedertorneå, f 16/6 1736, avl 10/11 1785. Ernst Grape anger inget dödsår för henne i sin släktbok Den gamla släkten Grape 1947. Vet någon var och när hon avled? Hon hade barn bosatta i Stockholm, Gävle, Lycksele och Torneå.
126
« skrivet: 2017-05-03, 21:57 »
Hej igen! Ja, jag har fattat saken så att modern först var hushållerska hos Seger Grahn men blev sedan hans hustru. Tack Stig!!
127
« skrivet: 2017-05-03, 20:42 »
Varmt tack Gun!
128
« skrivet: 2017-05-03, 20:40 »
Varmt tack, Gun! Man märker f ö att barnen Rönnbäcks förnamn har lite högreståndsprägel för sin tid. Hälsningar! Göran
129
« skrivet: 2017-05-03, 19:12 »
Stort tack Stig!! Jag trodde att hon skulle bli omöjlig att hitta... Roligt att hon stannade i bygden och uppenbarligen efterlämnar ättlingar. Finns det förresten någon notis om att hennes mor är skriven med henne?
130
« skrivet: 2017-05-03, 18:18 »
Finns det i Nederkalix kyrkböcker några spår av Elisabeth Grahn, född 1795, från Umeå som verkar ha flyttat till Calix ca 1812? Hon är dotter till Seger Grahn och Catharina Fahlström och kan ju ha kommit till Nederkalix för husligt arbete el dyl.
131
« skrivet: 2017-03-03, 21:44 »
Stort tack Ulla! Ja, familjen har prästkopplingar. En syster var ju gift med kyrkoherden i Bjuråker men hon dog ung. Men även dottern var alltså prästfru! Nu hittar jag nog hennes dödsår.
Tacksamma hälsningar!
Göran
132
« skrivet: 2017-03-03, 15:52 »
På gården Rönnebo i Bjuråker bodde på 1810-talet makarna Anders Aspholm (f 1772) och Margareta Zimmerman (f 1769), bägge bördiga från Finland. Mannen torde ha avlidit där 1823 och var då antingen lantmäteridirektör eller förste lantmätare. Men vad hände med änkan? Jag söker alltså hennes dödsår och sista bostadsort. Tack för all tänkbar hjälp!
133
« skrivet: 2017-02-25, 15:42 »
Tack Gun! Då hade han verkligen disputerat. I kommande register, del 5 av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, blir det ett sakregister, ett ortregister och så det för släktforskarna så viktiga personregistret. Avsikten är att man skall kunna använda det s a s i båda riktningarna, dels som ett vanligt register där man söker om en viss person är med i levernesbeskrivningen, dels som en encyklopedisk hjälpreda när man är mitt inne i läsningen och vill ha levnadsdata om en person som Pehr Stenberg nämner. Intressant är att populationen sträcker sig från folk som är födda i slutet av 1600-talet till dem som är avlidna i slutet av 1800-talet.
Många hälsningar!
Göran
134
« skrivet: 2017-02-25, 10:46 »
Tack StigLennart! Registerdel kommer i slutet av året.
G
135
« skrivet: 2017-02-24, 13:42 »
Stort tack Gun!! Han blev skolmästare i alla fall men med kungl. sekreterartitel. Han var i någon sorts lustig konkurrenssituation med Pehr Stenberg eller rättare sagt var det fabriceuren som verkar ha missunnat Pehr Stenberg hans studieframgångar. Men frid över deras minne! De här uppgifterna kommer till pass i registerdelen som kommer ut i slutet av året.
Tack igen!
Göran
136
« skrivet: 2017-02-24, 12:06 »
Vad hände egentligen med studiosus Israel Stecksén/Steckzén (f. trol. 1763 i Umeå lf), son till fabrikören, d v s färgarmästaren, Daniel Stecksén/Steckzén i Röbäck? Pehr Stenberg hör i början av 1790-talet att han efter akademiska studier blivit magister. Han saknas dock i Åbo studentmatrikel liksom i matrikeln över norrlänningar studerande i Uppsala. Inte heller finns han hos Bygdén.
137
« skrivet: 2017-02-21, 18:07 »
Hej! Gården Älvsbacka i byn Dalkarlså, diskuterad ovan 2007 med Gun Jonsson och Johan Winblad von Walter, brann ned till grunden en sommardag 1986, 1987 eller 1988. Vet någon vad som hände sedan? Kom gården att byggas upp? Vilken är den nuvarande postadressen?
138
« skrivet: 2016-12-20, 16:47 »
Den prisbelönta radioserien Släktband ägnar ett program åt Pehr Stenberg. Det sänds måndagen den 26, d v s på annandag jul, kl 10.35 i P1 och med repris på nyårsafton kl 12.05 i samma kanal. Gunilla Nordlund och Pekka Kenttälä intervjuar Fredrik Elgh och mig. Se vidare http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/826035?programid=2068 där det också finns sex bilder från intervjuerna.
139
« skrivet: 2016-09-28, 17:21 »
I dag fick f ö statsrådet Bah Kuhnke en kassett med de fyra delar av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som utkommit; det är ju registerdelen som återstår. Äntligen, d v s efter 200 år, är Pehr Stenberg i finrummet.
140
« skrivet: 2015-01-24, 05:46 »
God morgon, Sylvia! Dina iakttagelser kring nutida frikyrklighet överensstämmer ganska väl med vad som händer inom kyrkan senare under 1700-talet, d v s framför allt genom den första väckelsen i form av pietism. Även där är det den vuxna människans personliga omvändelse och inte dopet som är den stora pånyttfödelsen. Därför blir nog kyrkoboksnotiser av det här slaget ovanligare längre fram under seklet.
Många hälsningar fr Göran
141
« skrivet: 2015-01-23, 12:24 »
Dop refererades ofta till som den andra födelsen i religiös kontext under 1600-talet och i början av 1700-talet, vilket skulle kunna förklara ministerialbokens lite överraskande formulering.
142
« skrivet: 2014-10-22, 14:49 »
Ett så gammalt ärende finns möjligen i Kammarkollegiums arkiv i Riksarkivet.
143
« skrivet: 2013-07-08, 18:34 »
Hej! Som jag förstår saken behöver lösaktighetsmisstankar inte alltid vara den direkta orsaken. Det kan nog räcka med ett oregelbundet leverne på annat sätt. Finns det inte en konnotation till någon som stryker omkring och ev är belastad med egendomsbrott el dyl?
(Meddelandet ändrat av GSt 2013-07-08 18:43)
144
« skrivet: 2013-04-15, 00:05 »
Möjligen ville hon uttrycka samhörighet, d v s släktskap, med andra vid namn Brandfors. Du borde nog kontrollera den här järnhandeln.
Hälsningar!
145
« skrivet: 2013-04-14, 23:56 »
Brandfors var en legendarisk järnhandel i Luleå. Namnet är ganska poetiskt.
146
« skrivet: 2013-04-14, 15:48 »
Före 1901 års namnlag fick man egentligen göra precis som man ville. Men att kvinnor antog släktnamn var nog mindre vanligt, d v s de hade väl inte behov av det. Hade hon något yrke? Drev hon järnhandel i Luleå?
147
« skrivet: 2013-04-12, 11:08 »
Hej! Vilket intressant belägg, d v s just för att det är så tidigt! Möjligen ligger skribenten s a s i framkant. Han skriver i ett mondänt organ och har också syftet att vara lite underhållande samtidigt som han serverar de senaste nyheterna på ordfronten. Men jungfruavvecklingen har uppenbarligen kommit igång i Göteborg.
148
« skrivet: 2013-02-27, 13:35 »
Mitt intryck har varit att Babba var vanligt särskilt under 1700-talets sista decennier och under 1800-talets första. Den förnämliga statistiken ovan bekräftar det. Själv tror jag att Barbro kändes omodernt vid den här tiden och att det var ett sätt att förnya namnet.
(Meddelandet ändrat av Gst 2013-02-27 13:36)
149
« skrivet: 2013-02-07, 10:57 »
Tack för att Du nyanserade diskussionen, Stig-Ove, och lade ut den här länken. Under 1800-talet kom väl den stora avregleringen s a s. Men vissa förbindelser känns fortfarande i dag väldigt tabuerade, exv giftermål med fars änka o s v.
150
« skrivet: 2013-02-07, 10:02 »
Fast de stora förändringarna kom ju, som Du antyder, under 1800-talet. 1751 var det fortfarande lite av Mose lag.
151
« skrivet: 2013-02-07, 09:54 »
Ja, enl kap 2, paragr 5, kan man ju inte gifta sig med sin svägerska. Dock har jag i praktiken sett exempel på motsatsen, t o m talrika exempel.
152
« skrivet: 2013-02-06, 12:33 »
Att styvsyskon gifte sig var heller inte unikt. Huvudsaken är att det ej finns blodsband.
153
« skrivet: 2013-01-22, 14:43 »
Jag vill minnas att jag sett 21 faddrar vid ett barndop i Piteå runt 1830. I vår släktbibel har vi ett barn med 14 faddrar från samma tid. Alla faddrar var inte närvarande vid själva dopet utan deltog s a s frånvarande. Ibland antecknades faddrar utan att faddern i fråga ens blev tillfrågad förrän efteråt, ungefär som när man uppger referenser vid en ansökan och frågar först när ansökan är postad.
154
« skrivet: 2013-01-14, 06:05 »
Det är en fin sedvänja, då det känns som att man följer den döda hela vägen. Kortegen är en aspekt av processionen, som i en mängd olika sammanhang varit ett viktigt element i vår kultur.
155
« skrivet: 2012-11-20, 12:35 »
Kennets inlägg illustrerar ordets betydelse som den uttrycks i början av Stenbocks kurir.
156
« skrivet: 2012-11-20, 12:34 »
Jägare var väl f ö den urgamla titeln på jägmästare. Överjägare betecknade vid 1800-talets mitt en överjägmästare. Jfr Bengts inlägg ovan.
157
« skrivet: 2012-10-28, 20:36 »
Första ekonomibiträde??
(Meddelandet ändrat av GSt 2012-10-29 10:29)
158
« skrivet: 2012-07-29, 21:36 »
Markus, hej! Kan man ändra rubriken Folkskolelärare > Folkskollärare?
159
« skrivet: 2012-07-15, 11:58 »
Ja, det är som hos Gunnar Ekelöf att det mesta står mellan raderna. Tack, Bengt-Arne! Hälsningar!
160
« skrivet: 2012-05-09, 11:04 »
Tänk på att Tit. skall böjas i olika kasus om man upplöser förkortningen i avskrift. Väldigt bekvämt är alltså att behålla förkortningen som den är.
161
« skrivet: 2012-05-04, 09:07 »
Ja, just detta att man nog alltid valt det finaste och mest moderiktiga vid fototillfället gör ju dateringen säkrare.
Jag har också undrat över hur modet spreds. När man läser om hur svägerskan unga Eva Elisabeth Turdfjaell en julafton kring sekelskiftet 1800 blir så upptagen av en schal som hon fått sig tillsänd från Stockholm, tänker man förstås på Napoleon och hans egyptiska fälttåg.
Hälsningar!
162
« skrivet: 2012-05-04, 08:33 »
Det Ann-Mari skriver om 30-tal är väldigt tänkvärt. Då vet vi intuitivt hur folk klädde sig och friserade sig. Breda slipsar är 30-tal och smala är 50-tal. Om man trycker ned studentmössan eller brudkronan långt ner i pannan eller bär den högt upp på skulten visar om det är 20-tal eller 40-tal. Folk med tillräcklig erfarenhet av ännu äldre tiders mode - som exv Christina och Ann-Mari - kan komma med liknande synpunkter på foton från 1800-talet.
163
« skrivet: 2012-05-04, 08:24 »
Stig-Ove och andra! Jag tycker själv att man blir snurrig av alla klädfaktorer, exv krinoliner som försvinner och senare återkommer om man skall tro Broby-Johansen. Egentligen skulle jag önska att någon med praktisk erfarenhet av sådana här dateringar av den typ som Christina och Ann-Mari gör så skickligt också skulle ställa samman någon sorts lathund för oss andra. En sådan skulle också kunna innefatta herrkläder, frisyrer, polisonger, skägg o s v. Som vid många andra tidsbestämningar är det väl just i kombinationen av olika faktorer man blir mest lyckosam.
Ändå tänker jag att man förr i tiden hade kläder väldigt länge, d v s så länge de höll. Säkert ändrades de och syddes om efter gällande mode och genomgick väl också någon sorts klassresa i användningen. Finklänningen blev vardagsklänning som blev skurklänning.
Min anmor Elisabeth Catharina Turdfjaell hade 21 klänningar med sig när hon gifte sig 1796 med Pehr Stenberg och flyttade in i hans hem. (Ändå misstyckte han över att hon inte ville använda förra hustruns kläder.) Jag kan inte tänka mig att denna prästfru behövde anskaffa så mycket mer gångkläder under sin levnad.
164
« skrivet: 2012-05-04, 01:03 »
Betr Håkans foto skulle jag mer fästa mig vid den röda kantlinjen, som jag vill hänföra till 1880-talet. Klänningen är väl också någon sorts turnyr.
165
« skrivet: 2012-04-29, 14:10 »
Missförstånden uppstår först då man lämnat kontexten i tid och rum. Men är man på plats fungerar ordet bra.
166
« skrivet: 2012-04-29, 14:07 »
Ja, så är det nog. Ordet stins fick ett stort folkligt genomslag. Förklaringen ligger väl i att det är kort och lätthanterligt i jämförelse med de officiella SJ-titlarna.
167
« skrivet: 2012-04-28, 17:37 »
Hej igen! En järnvägsarbetare kunde nog enstaka gånger sluta som stationsmästare, men en stationsinspektor hade regelmässigt studenten. Se Jörans inlägg ovan. Ev kunde Du kontrollera vilken yrkesbenämning som står om honom som dödsbodelägare i hans föräldrars bouppteckningar, d v s om de levde länge.
168
« skrivet: 2012-04-27, 14:37 »
Anders! Det är ett mycket stort hopp mellan banarbetare och stins. Är Du säker på att han blev stationsinspektor? En sådan hade skolunderbyggnad i form av läroverk o s v.
169
« skrivet: 2012-03-31, 19:59 »
Vilken tid rör det sig om? Kan han ha varit murare?
170
« skrivet: 2012-02-23, 20:24 »
En sådan familjeform är ju ganska svår att komma åt via kyrkböckerna, då kontrahenterna kanske är bokförda på olika ställen eller mannen upptagen som dräng hos en änka. Om det har funnits s k norrlandsäktenskap förknippar jag nog dem mer med lössläppta sågverksorter än med byar i norrländsk glesbygd
171
« skrivet: 2012-02-17, 18:48 »
Just detta med bortslarvade kvittenser och deras konsekvenser för ministerialböckerna har enl en extern handskrift jag arbetar med just nu haft betydelse för folkbokföringen i Umeå stad under sengustaviansk tid.
172
« skrivet: 2012-02-17, 18:42 »
Hej Anton! Nej, jag kan inte förklara att de finns med men inte hon. Det är just inkonsekven som kännetecknar slarvet eller den mänskliga faktorn. Man måste nog vara djuppsykolog för att förstå hur det fungerar, men om jag anlägger ett hobbyperspektiv kan jag tänka mig att prästen kanske mindes att han redan noterat ett dödsfall från det hemmet och därför trodde att saken var avslutad. Bättre än så kan jag inte.
Hälsningar/ Göran
173
« skrivet: 2012-02-17, 15:18 »
En generell förklaring är annars kyrkobokförarens slarv, d v s det finns ingen specifik orsak.
174
« skrivet: 2012-02-02, 06:41 »
Det är fascinerande med alla hantverkare som i äldre tid rymdes inom hank och stör (och så alla hantverkare på socknen därtill). Det jag funderar över är hantverkarnas inbördes relationer och hur det olika hantverksyrkena skilde sig statusmässigt. Att en guldsmed hade högt anseende har man förstått och detta beror väl på råvaran i sig. Snickarmästare åtnjöt säkert hög prestige. Däremot blev väl ingen vare sig rik eller särskilt ärad av att laga skor. Har forumets deltagare några reflexioner kring det här och t o m kan komma med ett bra litteraturtips? Den tid jag är intresserad av härvidlag är gustaviansk tid.
Tack på förhand!
175
« skrivet: 2012-02-01, 01:03 »
Mitt ganska bestämda råd är att skriva som det står. Alla har olika ingångar och forskningsintressen då man läser ett textmaterial. Just sådana här fraser säger också mycket om vilka relationer som råder mellan avsändare och mottagare.
(Meddelandet ändrat av Gst 2012-02-01 01:14)
176
« skrivet: 2012-01-29, 21:03 »
Tack även till Dig Markus! Särskilt intressant var det att yrket s a s upprätthölls genom ett slags lärlingssystem.
177
« skrivet: 2012-01-29, 20:32 »
Stort tack Eva för högintressant svar och bra litteraturtips! Litet förvånad blev jag över att de höll sig med en stadsmusikant även i Västerbotten. Nu är jag förstås nyfiken på vem Furman var.
178
« skrivet: 2012-01-29, 18:51 »
Även jag undrar över denna titel. Vad kan en stadsmusikant i Umeå tänkas göra år 1803? Var han anställd av magistraten eller var han en militär person? Den jag söker heter förresten Furman, vilket har varit ett soldatnamn i Umeå sn, men det här utspelar sig i staden och jag uppfattar honom inte som soldat.
179
« skrivet: 2012-01-17, 11:37 »
Begreppet fast folkskola säger egentligen ingenting om skolbyggnaden utan betecknar bara skolformen. Men om det redan 1888 fanns ett förslag om skolhus så tyder det ju på att det verkligen fanns en skola.
(Meddelandet ändrat av GSt 2012-01-17 13:25)
180
« skrivet: 2012-01-12, 11:45 »
Bästa källan härvidlag är nog Melvins Bergmans bok som kom till folkskolans jubileum 1942. Jag tror att Nederkalix-byarnas skolförhållandena är ganska detaljerat beskrivna. Fråga efter den på biblioteket.
181
« skrivet: 2011-12-31, 14:09 »
Fast på den tvååriga utbildningen på Skogis blev de nog jägmästare. Vid den här tiden hade inte skogvaktare någon formell utbildning. I slutet av 1800-talet kom de s k skogsskolorna för blivande kronojägare och skogvaktare.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-12-31 14:23)
182
« skrivet: 2011-12-19, 01:13 »
Latinet börjar få en svagare ställning under frihetstiden - när Vetenskapsakademien bildas 1739 väljer man svenska som vetenskapsspråk - och under gustaviansk tid anses det nog gammalmodigt och pretiöst med femininformerna av latiniserade släktnamn.
Själv brukar jag normalisera alla släktnamn rakt av och använder alltid maskulinformen. Är det för djärvt?
183
« skrivet: 2011-11-25, 21:21 »
Saken påminner om de minst sagt generösa åldersuppgifterna i dödböckerna i Överkalix på 1730-talet. Men det är konstigt att det här inte alls har påpekats eller ens uppmärksammats av demograferna. Gör man en sökning av avlidna över 100 år är jag säker på att utlandsfödda skulle vara klart överrepresenterade.
184
« skrivet: 2011-11-25, 20:42 »
För några år sedan fanns det ett antal personer födda på 1890-talet. Jag gjorde då den överraskande iakttagelsen att påfallande många av dem hade utpräglat utländska för- och efternamn, d v s verkar det som om människor från Mellanöstern har högre livlängd än vi.
185
« skrivet: 2011-11-23, 06:49 »
En annan möjlig kontaktkanal vore Postmuseum i Gamla stan. De har hjälpt mig flera gånger med olika brevspörsmål. Fast Anbytarforum är förstås bäst!
186
« skrivet: 2011-11-18, 00:28 »
En rättare har i senare tid också kunnat arbeta i skogen. D v s verkar det som om de generellt är mer naturnära än de industriella verkmästarna. Yvonnes belägg är intressant. Det måste vara tidigt.
187
« skrivet: 2011-10-26, 17:01 »
Det var ett sympatiskt och intimt avsnitt, helt kongruent med huvudpersonen Flinck. Men jag stördes av tobaksröknigen och den okultiverade speakerröstens läsuttal av Nerikes Allehanda.
188
« skrivet: 2011-10-24, 10:14 »
Elisabeth, hej och tack för detta tips! Ja, det är nog bäst att åka ut till Solna, för där finns ju multum. Man kan dessutom botanisera ganska fritt, föreställer jag mig, d v s nästan som på Riddarholmen!
Många hälsningar
189
« skrivet: 2011-10-24, 09:24 »
Kan och vill någon föreslå en (gärna äldre) tryckt släktbok med ett stort inslag av föredömliga grafiska stamtavlor? Jag är involverad i ett utgivningsprojekt där det också ingår att återge ett 30-tal sidor med handskrivna stamtavlor. Vid transkriberingen av dem är det den funktionella aspekten som bör stå i centrum, d v s diplomatarisk avskrift får kanske stå tillbaka för läsbarheten. Själv kommer jag bara på en gammal släktbok över ätten Falkenberg.
Alla råd tas tacksamt emot!
Göran Stenberg
190
« skrivet: 2011-10-09, 05:00 »
Marianne Jenner Ehrenborg, f Borg, var inte skild enl Adelskalendern, d v s hon står ej inom parentes. Maken-änklingen direktör Richard Lars Casper Ehrenborg är avl 1961. Ättlingar finns i USA, Sverige och Norge.
191
« skrivet: 2011-10-06, 21:55 »
Det är ju något djupt odramaturgiskt över mikrofilm, mikrofiche och Genline. Men med tanke på svenskarnas stora datorvana skulle det kanske vara trösterikt att visa hur mycket som kan göras hemma på kammaren.
192
« skrivet: 2011-10-05, 14:59 »
Men jag tycker att det blev någonting gränslöst över programmet. Måste allt upp i dagen och i ett enda flöde? Jag tycker att de två senaste programmen varit svagare, särskilt af Ugglas, där medverkande uttalade huvudpersonens namn med grav accent och namnet Reuterskiöld på tyskt vis. Här anknyter jag till Olles inlägg ovan om att reta sig på petitesser.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-10-05 15:05)
193
« skrivet: 2011-10-05, 14:47 »
Ja, behovet av att omtala någon som Tit. är mindre än att tilltala någon med Tit.
194
« skrivet: 2011-10-05, 00:19 »
Särskilt vanlig är förkortningen Tit. i brevspråk, d v s man slipper upprepa mottagarens alla titlar gång efter annan i brevtexten. Den kan användas om och till både män och kvinnor.
195
« skrivet: 2011-10-02, 22:27 »
Läskunnighet och skrivkunnighet har haft litet olika utveckling i Sverige, d v s folk har kunnat läsa långt innan de kunnat skriva. I andra länder har färdigheterna löpt mer parallellt.
196
« skrivet: 2011-10-02, 21:28 »
Ja, det har Du nog rätt i, Birgitta. Det betyder dock att man måste gå till resp domsagas arkiv och förmodligen söka för varje tingslag. Dessa handlingar finns i landsarkiven.
Göran
197
« skrivet: 2011-10-02, 20:14 »
Linnéa! Spontant tycker man att namnet har en tidig 1900-talsklang, men det var nog ett gångbart alternativ till Gustaf fr a under 1600-talets första hälft. Sedan har vi förstås också kung Gösta. Det vore intressant om man kunde hitta ett geografiskt mönster.
198
« skrivet: 2011-10-02, 20:04 »
Hasse! Nej, någon förteckning existerar inte.
199
« skrivet: 2011-09-16, 08:16 »
Ett bra Dregen-avsnitt - ett slags koncentrat av svensk socialhistoria!
200
« skrivet: 2011-09-14, 23:28 »
I norra Sverige har bondhustrur ofta benämnts värdinna, gärna i anknytning till gårdens namn. Jag tror att ståndspersoner gärna tilltalade bondhustrur med mor.
201
« skrivet: 2011-09-14, 10:24 »
Ja, arrendator är ofta en prestigefylld titel på gravvårdar och i andra sammanhang under 1800-talets senare hälft.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-09-14 23:25)
202
« skrivet: 2011-09-14, 02:03 »
För att inte tala om de lägenhetsägare man ibland möter på gravstenar i övre Norrland, d v s syftande på en mindre jordlott. Betr gravvårdar finns dock alltid den risken att de ej är helt samtida utan har satts upp en längre tid efter personens död och att de därigenom speglar ett modernare språkbruk.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-09-14 02:16)
203
« skrivet: 2011-09-14, 01:17 »
Och längre fram på 1900-talet var det dags för de mer välbeställda hemmansägarna att börja kalla sig lantbrukare, en titel som tidigare nästan betytt 'godsägare'. I dag kallar sig många LRF:are för bönder, så cirkeln är s a s sluten.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-09-14 01:24)
204
« skrivet: 2011-08-20, 21:44 »
Då det gäller just begravning är det ändå ganska påfallande hur många element som först dykt upp i de högre stånden och sedan förallmänligats: dödsannons, procession, begravningsgudstjänst för alla i kyrkan, blomstergärd vid kistan, sorgklädselns utformning och utveckling inkl s k valfri klädsel och ljus klädsel, kremering, familjegrav o s v.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-08-20 23:35)
205
« skrivet: 2011-08-20, 15:07 »
Ja, de regionala skillnaderna är stora. Vissa nya företeelser dröjer länge innan de når ut i provinsen. Även socialt tar det tid innan s k gesunkenes Kulturgut sipprat ned och nått alla samhällsskikt. (Jämför här exv förnamnens spridning.)
Sedan kan vissa isolerade moment finnas kvar på avgränsade områden ganska länge, exv prestaver i Skåne och utfärdsbön i Tornedalen, som ett slags relikter.
206
« skrivet: 2011-08-18, 16:38 »
En bra bok är Louise Hagbergs etnologiska studie När döden gästar (1937). Den innehåller även intressant bildmaterial.
207
« skrivet: 2011-08-17, 22:19 »
Sedan skulle man inte som vid en vigselprocession stå halvt vänd mot de intågande och s a s hälsa dem genom sin kroppshållning utan det inpräntades att man skulle se rakt fram mot altaret som vid en vanlig ståpsalm. De intågandes kransar och andra blomster lades ned av resp anhöriga sedan kistan ställts på plats och togs sedan upp av dem igen - efter en bjudande gest av kyrkvaktmästaren - inför avtåget till begravningplatsen. Mötande biltrafik stannade på vägen där tåget gick fram men detta bruk upphörde efterhand. Dock korsar man aldrig ett begravningståg.
Betr Uppland på 1920-talet kan jag inte tänka mig annat än att man bar fram kistan i procession enl ovan, d v s i den mån man alls hade jordfästningen i kyrkorummet. Många jordfästes direkt i samband med gravsättningen på kyrkogården.
208
« skrivet: 2011-08-17, 16:05 »
Hej Sylvia! I mina hemtrakter uppe i Kalix har man gjort så in på 1980-talet. Sedan var det särskilt viktigt att vända kistan så att den döde s a s skådade mot altaret; under en övergångsperiod vände man inte kistan utan lät den döde blicka mot menigheten. Kanske gör man fortfarande så i Tornedalen?
209
« skrivet: 2011-08-10, 10:03 »
Klart att man bågnar. Olika situationer kräver olika stil och olika ordval.
Bamba är typiskt göteborgskt. Det introducerades för svensk TV-publik via olika samhällstillvända TV-serier på 70-talet. Mot är ett västligt ord, som möter i ortnamn i västra Sverige.
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-08-10 10:28)
210
« skrivet: 2011-08-09, 23:19 »
Ja, ordet måste ha genomgått en betydelseförändring, för den nuv betydelsen är just 'blöt intill upplösning el dyl'. Månne ordet finns i Svenskfinland?
(Meddelandet ändrat av Gst 2011-08-09 23:21)
211
« skrivet: 2011-08-09, 22:44 »
Ordet blottna med precis de betydelser som Erik anger var mycket frekvent i min uppväxtmiljö i Norrbottens kustland. Egentligen är det väl ett s k inkoativt verb, d v s som blåna, mörkna, ljusna, vekna etc. Ursprungsbetydelsen skulle då vara 'bli blöt'.
212
« skrivet: 2011-07-04, 13:59 »
Inom finskt namnskick sker en ömsesidig kommunikation mellan ortnamn och personnamn. Heikkälä kan alltså först ha varit det ställe där en Henrik bor eller har bott och sedan övergått till efternamn och sedan kanske igen ha blivit namnet på en gård. Man ändrade också efternamn då man flyttade från en plats till en annan; ortnamnet ansågs överordnat och fick bestämma efternamnet.
213
« skrivet: 2011-06-26, 17:26 »
Maritha, Anne och Åke! Stort tack för dessa uppgifter! Enl min källa, en levernesbeskrivning under utgivning, tog han även emot mer eller mindre ädla stenar och slipade dem innan de gick vidare till guldsmeden. Det var intressant att Opitz blev kvar i trakten och inte flyttade vidare som många andra glasbruksmänniskor. Man kan också fundera över hur han utövade sin tro i Sörmjöle.
Varma hälsningar/ Göran
214
« skrivet: 2011-06-26, 04:13 »
En Opitz (el Opits) var runt 1790 glasslipare på Strömbäcks glasbruk i Umeå sn. Vad hette han i förnamn och när föddes och dog han? Är det förresten bara en Opitz eller en hel klan?
GS
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-06-26 04:13)
215
« skrivet: 2011-06-17, 15:19 »
I borgerliga kretsar har det varit väldigt viktigt att uttala förnamnet Alice med betoning på i:et; det fanns exv en radiojournalist med detta namn och detta uttal. Jag vet inte när namnet är belagt för första gången, men om jag skulle gissa skulle jag nog tro att de första Alicorna kom på 1830-talet.
216
« skrivet: 2011-05-09, 20:33 »
Det var ju 1928 års arvslag som gällde i det här fallet. Enl den är det väl vara bröstarvingar som har rätt till arv. Denna lag är annars känd och ökänd som den som avskaffade kusiners rätt att ärva.
217
« skrivet: 2011-05-04, 07:05 »
Hej Jan! Jag tror att Din förmodan är riktig. Man har velat vara praktisk och skapat en term, som inte finns i idiomatisk svenska. Det gamla ordet för kusin är ju syskonbarn.
218
« skrivet: 2011-04-16, 23:19 »
Therese! Att någon antar ett släknamn har ofta haft samband med en social förändring, exv att man nyss fått en bättre samhällsställning.
219
« skrivet: 2011-03-03, 00:43 »
Kanske det har med tinget att göra?
220
« skrivet: 2011-02-16, 17:52 »
Reformpedagogen Anna Sandström drev också ett privat lärarinneseminarium; detta tillkom dock inte förrän år 1900. Men HLS (eller KLS) enl Chris inlägg var säkert förstahandsalternativet för blivande ämneslärarinnor.
221
« skrivet: 2011-01-30, 15:04 »
Är det en sorts vargeringskarl?
222
« skrivet: 2011-01-29, 15:28 »
Ordet forstmästare finns nog inte belagt så tidigt. Är Du säker på att det är en titel? Kan det inte bara betyda att personen i fråga bott där tidigare?
223
« skrivet: 2011-01-29, 05:33 »
Eivor! Faddrar kunde vara närvarande och frånvarande. Ibland händer att de spaltas upp så i födelse- och dopböckerna. En frånvarande fadder kunde företrädes av en som närvarade eller vara s a s helt frånvarande. Det hörde dock till god ton att frånvarande faddrar tillfrågades om fadderskap.
224
« skrivet: 2010-12-26, 05:55 »
Fjellman blev psykiskt sjuk och led av förföljelsemani - bl a trodde han att maten förgiftades - och 1801 tog han avsked som kateket; födelseåret skall vara 1760 (se Bill Widén, Kateketinstitutionen i Sveriges och Finlands lappmarker 1744-1820, Åbo 1965, s 123).
Men vad hände med honom sedan?
225
« skrivet: 2010-12-21, 05:46 »
Den samiske studenten Erik Fjellman, f ca 1760 i Lule lappmark, var antagligen ett prästämne och läste i Åbo från 1783. Enl professor Bill Widén skall han emellertid ha blivit resekateket. Vet någon mer, d v s när och var föddes resp dog han?
226
« skrivet: 2010-12-08, 22:12 »
Bengt-Göran! Det skall vara som Du säger, d v s mannen till vänster, som är heraldiskt höger, och kvinnan till höger, som är heraldiskt vänster. Dagens TV-grafiker är tyvärr ganska traditionslösa, vilket man också kunnat se på valvakor o dyl. De senaste politiska valen har man ändrat partiernas placering så att Vänsterpartiet inte är till höger, d v s heraldiskt till vänster, och Moderaterna till vänster, som är heraldiskt till höger. Åtminstone in på 90-talet var det den gamla ordningen som gällde.
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-12-09 16:29)
227
« skrivet: 2010-11-29, 07:26 »
Chris! I syslöjden sydde ni väl förkläde och snibb som ni sedan använde i skolköket.
Ulrika! Textillärarna hette f ö handarbetslärarinnor.
228
« skrivet: 2010-11-28, 14:52 »
Ämnet hette kanske hushållsgöromål men kallades åtminstone skolkök. Numera hör man ibland detta ord skolkök användas för att beteckna barnbespisningar eller lokaler där maten tillreds; själv tycker jag att det låter konstigt.
229
« skrivet: 2010-11-27, 06:16 »
Stefan! Nej, bräcklighet och krämpor behöver det inte alls handla om. Ingegärd, Kristina, Jacob och Anna-Carin ger betydelsen och funktionen på pricken. Ja, visst är det ett bra uttryck!
230
« skrivet: 2010-06-06, 23:33 »
Frågan är väl om pastorsexpeditionen sparat själva intyget sedan hindersprövningsbeviset väl utfärdats. Men sök i tillämpligt kyrkoarkiv.
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-06-07 18:06)
231
« skrivet: 2010-06-04, 20:28 »
Hej igen, Sylvia! Jag känner som Du. På Anbytarforum får jag tillfälle att lära mig om dräktskick, fototekniker och dödsorsaker utan att behöva plöja igenom speciallitteratur. Många hälsningar/ forskarvännen Göran
232
« skrivet: 2010-06-03, 18:18 »
Sylvia! Dessutom kan ordet protestantisk ibland få en litet väl oppositionell eller t o m aggressiv klang. Därför använder man exv gärna i Tyskland också just begreppet evangelisk-luthersk. Å andra sidan implicerar det att katolska kyrkan inte är evangelisk, d v s grundad i evangeliet.
233
« skrivet: 2010-05-03, 22:20 »
I högreståndsfamiljer använde man ibland termen adoptivbarn för att beteckna fosterbarn. Det gav ju förhållandet en antikiserande dimension.
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-05-04 01:09)
234
« skrivet: 2010-04-25, 14:14 »
Tack Kristina! Då kan också påpekas att halvkusin däremot finns, som jag antydde i mitt senaste inlägg.
235
« skrivet: 2010-04-25, 12:30 »
Nej, det tror jag alls inte. Däremot så aktualiserades företeelsen som sådan genom den här mycket uppmärksammade förändrade lagstiftningen. Själv har jag hört de här arvsreglerna debatteras ännu på 1970-talet.
F ö undrar jag om ordet inte finns i SAOL. Vare därmed nog sagt om detta.
236
« skrivet: 2010-04-25, 07:40 »
Ordet halvkusin kan ha fått sin näring i juridiken. Som alla kunniga deltagare i den här tråden redan vet så ärvde kusiner till 1928 eller 1929. En halvkusin ärvde ju hälften, vilket säkert måste ha dryftats i olika diskurser.
237
« skrivet: 2010-04-23, 08:28 »
Hej Åke! Det handlar inte om rätt eller fel. Det handlar om idiomatisk svenska. Vad man tänkt när man börjat släktforska är därvid mindre intressant.
Hälsningar!
Göran
238
« skrivet: 2010-04-23, 07:51 »
Du bör välja det senare alternativet.
239
« skrivet: 2010-04-23, 05:42 »
Halvfarbror och halvmoster har jag aldrig hört i svenskt talspråk; det låter väldigt konstruerat. Däremot har det talats mycket om halvkusiner och dubbelkusiner, den senare gruppen ofta likställd med syskon.
240
« skrivet: 2010-03-24, 11:50 »
Allt som dokumenteras är väl bra. Problemet med vår tid är annars att mycket av det gamla glöms bort.
241
« skrivet: 2010-03-24, 10:17 »
Fast det finns ju ett nästan arkitektoniskt begrepp torp el torpstuga, som inte har att göra med det kamerala ursprunget. Jämför ord som torpargrund och att många kallar sina sommarnöjen för torp oavsett historiken.
242
« skrivet: 2010-03-24, 04:09 »
Tack för era inlägg, Irma och Gunnar! Därvid kom jag att tänka på en senare sorts torpare, de s k kronotorparna på olika kolonat i övre Norrlands inland. Se t ex Eichwurzel, Goldstein & Larsson, Slutdikat, 1978. Här finns det också akademisk forskning från senare tid. Dessa kronotorpare från 1900-talets första hälft är kanske de torpare som varit vanligast i Norrbotten.
243
« skrivet: 2010-03-23, 08:26 »
Ordet har väl också en litet oregelbunden geografisk spridning. Jag har en känsla av att det inte varit lika vanligt i norra Sverige, där man i stället använt benämningar som backstugusittare, inhysesman o s v. Har jag rätt eller har jag fel?
244
« skrivet: 2010-03-21, 21:45 »
Ja, exemplet visar verkligen att dop inte handlar om namngivning!
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-03-22 04:21)
245
« skrivet: 2010-03-19, 19:23 »
Malin! Just i slutet av 1800-talet förekommer många förnamn som nästan har fantasikaraktär, men självfallet kan namnet också bära på en betydelse.
246
« skrivet: 2010-03-17, 16:02 »
Hej! Enda restriktionerna numera är väl att sorgefolk i vissa församlingar förväntas sitta längst fram, d v s om de kommer till tacksägelsen.
247
« skrivet: 2010-03-16, 23:19 »
Det var nog helt otänkbart. Barnen satt väl med modern tills de var konfirmerade, om jag får gissa.
248
« skrivet: 2010-03-14, 13:44 »
Marie! Man omarbetade ju smycken mycket mer i gångna tider än vad man gör i dag. Kan ringen ha varit faderns förlovningsring som man sedan återanvänt till en damring, som också fått bli en minnesring?
249
« skrivet: 2010-03-13, 16:58 »
Fast den här fadderkyssbeskrivningen jag läst är ganska spektakulär, nästan mitt bland gräddtårtorna och med alla dopgästers roade bifall. De andra faddrarna lär nog ha kyssts på ett mer modest sätt.
250
« skrivet: 2010-03-13, 13:16 »
Hej Ingela och tack för boktips, som jag skall rådfråga! Man kan ju börja fundera eller kanske fantisera om de ogifta faddrarna valdes ut med tanke på att de bli ett par även efter dopet.
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-03-14 02:31)
251
« skrivet: 2010-03-12, 13:37 »
Känner någon till den s k fadderkyssen, som skulle ha varit ett inslag i forna tiders dopfestligheter? Seden verkar gå ut på att den av faddrarna som representerar ungherrarna under mer eller mindre muntra former skall kyssa den av faddrarna som företräder unga ogifta kvinnor. Mitt exempel är från gustaviansk borgerlig miljö i övre Norrland. Men finns seden beskriven av etnologerna och i så fall var?
252
« skrivet: 2010-02-23, 11:13 »
Ett kasthus är i norrbottnisk allmogearkitektur den del av ladugården, där man samlar - d v s dit man kastar - dynga.
253
« skrivet: 2010-02-23, 08:39 »
Det finns nog inte något annat alternativ än snedstrecksformerna.
254
« skrivet: 2010-02-23, 01:58 »
Tant och farbror till svärföräldrar var nog mer regel än undantag. Så sade mina egna föräldrar. Vanligen var det väl någon sorts titelbortläggning vid förlovningen.
Ang tant och onkel så är nog det egentliga ursprunget, såsom i fråga om kusin, franskt och inte tyskt, men givetvis gynnas bruket i tysksvenska familjer av bruket i tyskan.
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-02-23 10:34)
255
« skrivet: 2010-02-22, 23:12 »
Ibland har det talats om att vara ringförlovad. Fanns det i det folkliga medvetandet s a s olika grader av förlovning eller återspeglar det här uttrycket just skillnaden mellan förlovning och trolovning? Allmogen kunde väl också ha ett slags provisoriska ringar innan de riktiga ringarna införskaffades?
256
« skrivet: 2010-02-22, 21:58 »
Ja, det här med moster till vuxna kvinnor - d v s som senare tiders tant - är intressant. Även jag kommer vagt ihåg en tråd om detta. Summan av kardemumman är i alla fall för min del att jag ifrågasätter om orden tant och onkel någonsin haft särskilt stor utbredning i svenskan som rena släktskapsbeteckningar. Inom aristokratien är jag inte så hemma, men jag har fått intrycket av att man även där mestadels nöjt sig med faster, farbror, moster, morbror.
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-02-22 22:00)
257
« skrivet: 2010-02-22, 12:41 »
Men även ordet moster har haft en mer vidsträckt användning. Tänk på alla skolmostrar!
258
« skrivet: 2010-02-22, 12:39 »
Statsrådet Olofsson sade i pågående TV-sändning tanten om en sjukskriven äldre dam hon träffat någonstans. Jag hoppade högt. Det lät så respektlöst och har hon ingen självkritik!
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-02-22 23:37)
259
« skrivet: 2010-02-13, 19:51 »
Man bör nog vara konfirmerad.
Inlägget flyttades 14 september 2010 från Stockholm: Allmänt: Dop.
Camilla Eriksson, moderator Stockholm
260
« skrivet: 2010-02-01, 12:09 »
MEA-spåret är väl värt att följa. Deras inriktning var ganska militärisk från början.
261
« skrivet: 2010-02-01, 07:47 »
Såvida hon inte också hade ett förflutet som sekonddansös, vilket var den äldre titeln för solist i Operabaletten!
262
« skrivet: 2010-01-30, 02:46 »
Och det är inte soldatnamnet Sekund, som blivit vantolkat på CD:n?
263
« skrivet: 2010-01-30, 00:11 »
Min sista minnesbild av en regelrätt sorgklädd kvinna med sorgflor och alla tillbehör är konstigt nog från varuhuset NK:s postkontor. Hon höll på att ta fotostatkopior där och verkade väldigt effektiv på ett nästan affärsmässigt sätt. Det måste ha varit i mitten av 80-talet.
264
« skrivet: 2010-01-28, 00:03 »
Personligen tror jag nog att syssling och brylling är normalorden i modernt bildat talspråk, d v s utanför de genealogiska kretsarna. (I finlandssvenska är det givetvis annorlunda.)
265
« skrivet: 2010-01-27, 21:19 »
I Nederkalix och Överkalix används precis som i Svenskfinland småkusin för 'tremänning'. Det är säkert från början ett högreståndsord och ett översättningslån från franskan. Några mil västerut, i Lulesocknarna, säger man tremänning.
266
« skrivet: 2009-12-05, 21:05 »
Har Du förresten sett om det finns någon nekrolog över henne 1960? Där kanske hon benämns just sjuksyster?
267
« skrivet: 2009-12-05, 16:07 »
Ulrika! Det sorgliga är att jag inte har någon sådan... Jag bara spekulerar utifrån egna erfarenheter. Men det jag kom att tänka på i denna stund är legitimationen, d v s när infördes den i fråga om sjuksköterskeyrket?
268
« skrivet: 2009-12-05, 15:55 »
Nej, de senare ålderdomshemsföreståndarinnorna var ju och är väl fortfarande paradoxalt nog inte leg sjuksköterskor. Däremot tror jag att det innan utbildningen fanns var ganska vanligt att de som förestod s k ålderdomshem var just sjuksköterskor. Men går man längre bakåt i tiden var de s k fattiggårdsföreståndarna så klart helt utan adekvat utbildning.
269
« skrivet: 2009-12-05, 15:01 »
Men tror Du att det möjligen kan vara den yrkesgrupp som senare utvecklas till mentalskötare eller t o m skötare, d v s motsvarande undersköterskor? Hur som helst var det roligt att få veta om detta och tack för referensen!
Ett parallellfall skulle kunna vara barnmorskeprofessionen som ju in på 50-talet var en särskild utbildning men som nu är vidareutbildning.
270
« skrivet: 2009-12-05, 14:42 »
Chris! Fanns det vid den här tiden alltså en separat utbildning av sjuksköterskor inom s k sinnessjukvård, motsvarande vår tids psykiatrisjuksköterskor?
271
« skrivet: 2009-12-02, 11:38 »
Även stora T är väldigt fint! Heder åt Elin!
272
« skrivet: 2009-12-02, 11:22 »
Se på det vackra stora H
273
« skrivet: 2009-12-02, 10:45 »
Ang årtalen så började den nog användas på de flesta håll runt 1971 men blev helt obligatorisk 1975. Ut med det gamla och in med det nya. Jag uppfattar hela projektet som en sorts kinesisk kulturrevolution, orkestrerad av SÖ och elitistiska kalligrafer.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-12-03 00:16)
274
« skrivet: 2009-12-02, 10:36 »
F ö kan man undra vad folk sade i början av 1800-talet när man började skriva med engelsk skrivstil i stället för med tyska stilen.
275
« skrivet: 2009-12-02, 10:25 »
Patrick! Du får absolut inte göra ett så utsirat lilla k om Du skall följa Kerstin Anckers.
276
« skrivet: 2009-12-01, 22:08 »
Anckers var elev till legendaren Karl Erik Forsberg.
277
« skrivet: 2009-12-01, 17:13 »
Även en skönandes kalligrafiska experiment kan skapa generationsmotsättningar. Men nästan värre är att Kerstin Anckers stil tog ifrån skolbarn känslan av att skriva vackert, d v s på det sätt som ett skolbarn uppfattar det, litet utsirat och snirkligt.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-12-01 17:17)
278
« skrivet: 2009-12-01, 17:08 »
I alla händelser bidrog Kerstin Anckers till att skapa diskontinuitet i svensk paleografi. En hel generation unga människor kunde inte längre tyda sina föräldrars och mor- och farföräldrars handstil. Mest obegriplig blev väl stapeln på lilla z.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-12-01 17:15)
279
« skrivet: 2009-12-01, 17:00 »
Det var väl skönskrivaren Kerstin Anckers som låg bakom den s k nya skrivstilen från början av 70-talet. Stilen skulle vara sammanbunden med inte innehålla onödiga öglor o s v. Staplarna på lilla y, g, p skulle gå upp samma väg som de s a s kom. Antagligen ansågs stilen lättläst men den var mycket svårskriven. Jag vet inte om den ens används i dag.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-12-01 17:11)
280
« skrivet: 2009-11-27, 11:28 »
Om upplagan är större än 30 exemplar omfattas skriften av lagen om pliktleverans. Sluten eller öppen mottagarkrets har därvid inte någon betydelse. Kungliga biblioteket och Lunds universitetsbibliotek sparar allt.
281
« skrivet: 2009-11-25, 06:34 »
Ja, ibland finns dödsnotiser just i husförhörslängderna. Sjöfolk kan vara skrivna med hustru och barn eller t o m med sina gamla föräldrar. Jag har flera fall från Norrbotten.
282
« skrivet: 2009-11-14, 23:46 »
En Oberländer är förslagsvis en tysk som bor på det s k höglandet, d v s i södra delarna, i de landskap som är indelade på ett sådant sätt, d v s Sachsen, Schlesien m fl.
283
« skrivet: 2009-11-06, 22:00 »
Tack för bilderna! Det är f ö intressant att en aristokratisk familj nöjt sig med en gravvård av trä.
284
« skrivet: 2009-11-04, 13:02 »
De är regelrätt gifta, men hustrun får inte samma ställning som mannen. Ibland kan hon få någon sorts adelstitel som tröst.
285
« skrivet: 2009-11-01, 12:49 »
Jöran! Ditt brudkort från 1916 är verkligen fint. Jag funderar på om bruden kanske representerar någon sorts övergångsform; klänningen är mörk men slöjan och andra detaljer är vita. Brudgummen är mycket proper med näsduk, corsage och beklädda händer. Notera så elegant han står, d v s tio i två.
Vad gjorde han?
286
« skrivet: 2009-10-26, 18:40 »
Eva, hej! Det står antagligen horsbrott, d v s brott mot sjätte budet. Hälsningar!
287
« skrivet: 2009-09-17, 02:20 »
Ang glasblåsarsläkten Greiner så har Hugo Samzelius en excerpt om den i en artikel i Personhistorisk tidskrift 3 (1901) och presenterar familjen Greiner på Sandörsunds glasbruk enl följande:
Johan Georg Greiner, f 1759, glasmästare och hyttmästare vid Sandörsunds glasbruk i Nederkalix.
G 1:o m Margareta Cederlöf, f 1753, avl 27/10 1808 i Nederkalix; 2:o 1/10 1809 m hushållerskan Martha Lindgren från Överkalix.
Barn:
- Caisa Margareta Greiner, f 1784
- Henrik Mathias Greiner, f 1785, glasblåsargesäll, g 19/4 1808 i Nederkalix m Margareta Beata Salander, med vilken han fick sonen Johan Mathias Greiner, f 2/6 1810 i Nederkalix
- Josepha Greiner, f 1792
Hindrich Baltzar Greiner, f 1780, glasblåsare vid Sandörsund, g 26/7 1804 i Nederkalix m Maria Norbarck fr Piteå, f 1782
Barn:
- Anna Magdalena Greiner, f 14/11 1805
Släktskapen mellan Johan Georg Greiner och Hindrich Baltzar Greiner framgår inte av Samzelius' notis (PHT 1901, s 84).
288
« skrivet: 2009-09-02, 11:56 »
Vigseln borde vara bokförd i församlingsboken i makarnas resp hemförsamling. Där står nog också var vigseln skett.
289
« skrivet: 2009-09-02, 11:20 »
I ett inlägg 15/4 har Ann-Mari en länk till en värdefull artikel av Ingela Martenius.
290
« skrivet: 2009-09-02, 11:04 »
Birgit! Det var inte meningen att vara oförskämd. Men jag tänkte bara att Elisabets intressanta exempel var så sent att det var anmärkningsvärt med svart.
Om äldre tiders bruk har Michael och Helene skrivit ganska utförligt 14/4 ovan.
291
« skrivet: 2009-09-02, 10:57 »
Ja, det är helt visst och sant vad Patrik skriver. Det är också bra att påminna om svart som högtidsfärg. Extra tydligt blir ju detta i fråga om konfirmandklänningar.
292
« skrivet: 2009-09-02, 10:09 »
Birgit! Denna kunskap var s a s underförstådd. Här gäller det året 1947.
293
« skrivet: 2009-09-02, 08:51 »
Det var intressant, för det har annars vanligen sagts att bröllop bryter sorg. Många hälsningar/ Göran
294
« skrivet: 2009-08-07, 21:47 »
Dagens ros vill jag ge etnologen Ingela Martenius, som delar med sig av sina unika kunskaper om seder och dräkter. Hon tillhör verkligen dem som när mer än de tär, d v s hon svarar mer än hon frågar.
295
« skrivet: 2009-07-18, 23:20 »
Före ca 1820 var det inte vanligt att folk höll sig med biblar, som helt enkelt var för dyra. De flesta gamla familjebiblar med intressanta anteckningar av det här slaget är från 1800-talet.
296
« skrivet: 2009-07-17, 09:09 »
Helene, Göran och Chris, tack! Vad trevligt att få blommor! Annars tycker jag nog att jag ofta tär mer än jag när. Men jag är bra på att heja på i olika laviner. Ett par kvistar Thérèse Bugnet - min favorit - sänder jag er. Den är härdig upp i zon 6.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-07-18 06:02)
297
« skrivet: 2009-07-14, 00:13 »
En Pahlberg var i början av 1800-talet verksam vid Sandörsunds glasbruk utanför Sangis i Nederkalix.
298
« skrivet: 2009-06-18, 19:53 »
Ann-Charlotte! Det är ett väldigt vitt begrepp. En del av landsstaten var nuv länsstyrelsen, dvs dåv landskansliet. Den ämbetsman som är landshövdingens närmaste man och som numera har titeln länsråd kallades exv in på 1950-talet för landssekreterare.
I vilket sammanhang figurerar Din landsstatstjänsteman? Han kan ha varit landsfiskal, kronofogde, häradsskrivare osv.
Det finns akademiska undersökningar om landsstatens organisation i äldre tid.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-18 19:59)
299
« skrivet: 2009-06-18, 19:47 »
Hej! Jag är här, men jag brukar ibland kosta på mig lyxen att plocka bort korta och mer innehållslösa inlägg för att inte frågan s a s skall anses till fullo besvarad. (Ändå räknas inläggen i den där förargliga statistiken...) Dessvärre är jag ganska dålig på sömmerskor, men jag tror bestämt att den gängse mer officiella benämningen är just monteringssömmerska.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-19 00:11)
300
« skrivet: 2009-06-14, 02:48 »
Men vad betyder egentligen orubbat bo i exemplet ovan? Testamentets formulering liknar de nuv arvsreglerna som sätter änkan/änklingen framför barnen.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-14 14:53)
301
« skrivet: 2009-06-14, 01:11 »
Men mannen i Lars exempel från 1901 har barn, både med nuv hustrun och i föreg gifte. Varför får inte de ut sin laglott? Före 1988 var ju barnens ställning mycket starkare. Kunde den verkligen upphävas av ett testamente?
302
« skrivet: 2009-06-12, 21:21 »
Ja, för många hantverkare har ju själva tillfället då ett föremål blivit färdigt varit så viktigt att en datering varit helt nödvändig. Marten får Du nog betrakta som en form av Martin, dvs helt ekvivalent med Mårten. Även om han kallades Mårten kan man räkna med att öglan varit för svårristad för att man skall bry sig om den i ett sådant här sammanhang. Hack är ett efternamn som veterligen funnits i Finland.
303
« skrivet: 2009-06-10, 17:09 »
Kan det vara det datum då han förvärvade graven, dvs när han själv ännu var i livet?
304
« skrivet: 2009-06-10, 15:45 »
Under det pärlvurmande 1600-talet letade man nog i åar och floder litet varstans. Annars associerar man gärna pärlfisket med övre Norrland, men där kom det kanske igång senare. I min egen hembygd i Nederkalix fanns en pärlfiskinspektor på 1820-talet.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-10 17:21)
305
« skrivet: 2009-06-09, 08:49 »
Ibland var gränsen mellan yrkesmålare och konstnärer inte så knivskarp. En målarmästare kunde medverka vid kyrkoutsmyckningar o dyl. Jag föreslår att Du dels söker i Svenskt konstnärslexikon, det mest omfattande uppslagsverket över svenska konstnärer i flera band, dels tar reda på hans dödsdatum och beställer hans bouppteckning. Däri torde det framgå vilken typ av målare han var. Om Du hittar tecken på att han hade en mer artistisk verksamhet, skulle Du kunna kontakta Östergötlands länsmuseum som kanske har uppgifter om honom.
306
« skrivet: 2009-06-08, 23:48 »
Kerstin! Bäst är att följa hennes flyttningar i kyrkböckerna. Man kan ju med goda skäl anta att hon bodde hos arbetsgivaren, dvs det ligger s a s i sakens natur.
Kjellbergska (obs!) flickskolan var välrenommerad, så hon hade nog inte svårt att få plats.
Hälsningar/ Göran
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-09 08:41)
307
« skrivet: 2009-06-06, 16:41 »
Kyrkogårdarna är väl numera religiöst neutrala på så sätt att alla har rätt att gravsättas där utan krav på kyrkotillhörighet. Det betalar ju folk pengar för genom den s k begravningsavgiften.
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-06 20:47)
308
« skrivet: 2009-06-01, 15:48 »
Man är admitterad till första nattvardsgången.
309
« skrivet: 2009-04-19, 07:37 »
Torsten! Stort tack för tipset om Sten Carlssons bok enl ovan! Jag har tidigare läst hans böcker om ståndscirkulation, men den här specialstudien var verkligen intressant, dvs även den.
Hälsningar!
(Meddelandet ändrat av GSt den 19 april, 2009)
310
« skrivet: 2009-04-18, 05:49 »
Det här med annandagsklänning enl Sylvias inlägg ovan kan ju förklara varför många brudpar man sett på gamla kort ser ut som om de fortfarande vore fästfolk.
311
« skrivet: 2009-04-17, 08:42 »
Även mina ögonen blev öppnade efter att jag fått se just den här bilden. Jag har nämligen ett stort släktporträtt taget i Luleå 1887 i samband med ett bröllop. Att bruden inte var vitklädd har av äldre släktingar förklarats med olika mer eller mindre långsökta argument, men nu förstår jag att alla dessa tillresta gäster från släkterna Stenberg och Bucht bör ha stannat i flera dagar i villan i Luleå och att man givetvis hade behov av flera uppsättningar av det mesta. Sannolikt är även detta kort taget dagen efter.
Sedan måste man ju tänka sig att klänning och kanske fr a slöja är så intimt förknippade med vigseln och att de helt mister sin funktion och symbolik därefter.
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 april, 2009)
312
« skrivet: 2009-04-17, 06:41 »
Annika! Ibland tror jag att allvaret inte bara gällde bilderna utan att människor förr var mer allvarsamma eller i alla fall mer allvarliga när det gällde högtidliga tillfällen.
313
« skrivet: 2009-04-17, 06:27 »
Fast ang yrkesbenämningen husmamsell som fortfarande var vanlig i slutet av 1800-talet har jag inte känslan att den på något sätt hade dålig klang. En husmamsell hade väl ungefär samma ställning som en guvernant? Men som alltid baserar sig mina erfarenheter på förhållandena i Norrland.
314
« skrivet: 2009-04-17, 06:22 »
Frågan är om det är en skriftspråkspraktik. De tidigare mademoisellerna och demoisellerna har kanske benämnts mamseller i talspråk?
Patronymikon-statistiken är ju högintressant, för den visar hur titeln är på väg nedåt.
Tack Leif!
(Meddelandet ändrat av Gst den 18 april, 2009)
315
« skrivet: 2009-04-16, 19:11 »
Fattigt brudfolk kunde inte kosta på sig ett riktigt brudkort utan fick ibland sammanfoga befintliga porträtt av resp mannen och kvinnan. Sedan användes det som brudkort och hängde på väggen i stugan.
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 april, 2009)
316
« skrivet: 2009-04-16, 19:03 »
Annika! Det var en fin bild av August och Albertina Eriksson i Bjurholm s a s dagen efter. Man kan undra varför hon inte bar brudklänningen när kortet ändå skulle fungera som ett brudkort. Hon kanske tyckte att det kändes fel och fånigt att skruda sig i den bara för fotograferingen. Men blommor och corsage markerar ju tillfällets karaktär.
(Meddelandet ändrat av GSt den 16 april, 2009)
317
« skrivet: 2009-04-15, 10:27 »
Det här med att mannen sitter och kvinnan står är inte så udda som vi i dag upplever det. Jag tror möjligen att Solfrid Söderlind, nationalmuseichefen, behandlar det i sin doktorsavhandling. Det behöver inte alls relateras till kroppslängd. På ett brudkort har ju dessutom en stående brud bättre möjligheter att exponera sin brudklädning.
(Meddelandet ändrat av GSt den 15 april, 2009)
318
« skrivet: 2009-04-15, 10:22 »
Mia! Nej, Kalix kommun är nog ganska ensam som kommun om att lägga ut stora delar av sin bildsamling på nätet. Det finns också fina bilder av byggnader, fabriker o s v. Det som är litet förvånande är att länsmuseerna inte hakar på den här idén.
Kriteriet för urvalet till Kalixbilder är att alla bilder skall ha någon sorts anknytning till kommunen; de allra flesta personer i bilddatabasen kommer från kommunen.
(Meddelandet ändrat av GSt den 16 april, 2009)
319
« skrivet: 2009-04-15, 06:40 »
Suzanne Osten är ju i sig en mycket intressant person och det satte givetvis sin prägel på programmet. Men hela serien är nog inte avsedd som ren genealogi utan mer som en aptitretare.
320
« skrivet: 2009-04-15, 05:03 »
Bruket kan väl f ö jämföras med seden med svart konfirmationsklänning.
321
« skrivet: 2009-04-15, 04:59 »
På www.kalixbilder.se finns två olika brudpar från ungefär samma tid där bruden har svart klänning och vit slöja. Skriv ordet brud i snabbsök uppe till höger, så kommer alla brudpar fram. Märk bilden av brudparet Karlsson, där brudklänningen har vita garneringar. Det vita är alltså i antågande. En typisk 20-talslook har brudparet Otto och Ingeborg Stenberg. Kransen sitter långt nere i pannan enl tidens mode. (Meddelandet ändrat av GSt den 15 april, 2009)
322
« skrivet: 2009-04-15, 04:03 »
Det franska inflytandet blev påtagligt mindre under 1800-talets förra hälft eller rättare sagt franskan började vandra nedåt och kom in i folkets språk, ofta i förvrängd form. Även detta kommenteras roligt nog av huvudpersonen i Det går an, men franskan behöll sitt prestigevärde längre i Finland och Norrland, dvs i mer perifera områden. Därför är Leifs exempel intressant. Själv har jag en Anna Magdalena Stenberg, f Strinnholm, sporadiskt kallad Annette, i Umeå från ungefär samma tid, och en Elisabeth Margaretha Turdfjaell, f Westman, kallad Lisette som dopvittne i Piteå på 1830-talet. Så sent som på 1860-talet kallades Fredrikor i Haparanda för Fredrique. Är liknande förfranskningar lika vanliga under karljohanstiden och senare i exv Stockholm och Skåne?
I fråga om frökentiteln tycker jag att detta är mer anmärkningsvärt. Men officerskåren stod ju så nära aristokratin man kunde komma och så kan man väl dessutom undra om det var lättare att annektera frökentitlar i flerspråkiga Finland frigjort från Sverige, dvs dess ståndsriksdag och etikettsregler.
323
« skrivet: 2009-04-13, 05:15 »
Men Per har en poäng i att jungfru länge hade en mer rural utbredning och att mamsell var vanligare i urban miljö. Detta bekräftas ju också av SAOB-artikeln.
324
« skrivet: 2009-04-13, 04:58 »
Och på 1860-talet hade mamsellerna sjunkit så mycket i språkligt socialt hänseende att den s k aftonbladsreformen kom, dvs den som banade väg för att ett allmänt fröken-tilltal. I dag säger vi fröken till servitriser.
325
« skrivet: 2009-04-13, 04:56 »
Det är min bestämda uppfattning att jungfru under hela senare delen av 1700-talet och givetvis också senare var socialt underställd mamsell, demoiselle, mademoiselle.
Problemet med Sara Videbeck är om hon är en finare mamsell eller en enklare jungfru.
326
« skrivet: 2009-04-09, 20:52 »
Ann-Mari! Jag hoppas att Du skall vilja fortsätta med Dina aktiviteter. Det är inte bara bilderna som lyser upp. Dessutom har Du förmedlat många viktiga uppgifter, särskilt om vårt kära Umeå.
Glad påsk!
(Meddelandet ändrat av GSt den 09 april, 2009)
327
« skrivet: 2009-04-09, 11:26 »
Ann-Mari, Dina inlägg och bildbidrag har förgyllt vår tillvaro. Vi saknar Dig redan. Lycka till med allt nytt Du företar Dig!
328
« skrivet: 2009-04-09, 10:38 »
Men målgruppen är knappast släktforskare eller ens släktforskare in spe. Som Monika skriver skall programmet väcka intresse. Kanske är det just därför klokt att stanna vid de närmaste anorna; många människor vet ju inte ens var deras far- och morföräldrar kommer ifrån. En viktig faktor i det här s k formatet är ju huvudpersonen, dvs den som söker. Hans eller hennes personlighet präglar förstås varje program och avgör nog hur man uppfattar det. Själv tycker jag Bergström var bäst. Det var t ex rörande att se med vilken andakt hon lade blommor på familjegraven och hur hon levde sig in i den undersökta tidens sociala och ekonomiska svårigheter såsom fattigdom, trångboddhet, utomäktenskaplig börd.
329
« skrivet: 2009-04-06, 05:28 »
Själv är jag döpt hemma men av en präst. Min gamle konfirmationspräst Arne Lindberg tyckte f ö att de här dopen hemma liksom helgade hemmen på ett särskilt sätt. Nu är de nästan helt försvunna. Dopet skall ju integreras i gudstjänstlivet.
(Meddelandet ändrat av GSt den 06 april, 2009)
330
« skrivet: 2009-04-06, 05:19 »
Nöddop behövde nog inte alltid vara så av nöden. Min egen far döptes genom nöddop på 1920-talet i Nederkalix - drygt två veckor gammal - utan pompa och ståt av sin egen faster, en from lärarinna som vallfärdat till Palestina. Det är väl det som är det allmänna prästadömet. Jag har alltså gjort samma iakttagelser som Irma.
(Meddelandet ändrat av GSt den 06 april, 2009)
331
« skrivet: 2009-03-15, 16:14 »
Myndigheten hette väl Arbetslöshetskommissionen och den borde väl ha sitt arkiv i Riksarkivet.
(Meddelandet ändrat av GSt den 15 mars, 2009)
332
« skrivet: 2009-03-15, 13:59 »
Brittmarie, hej! Jag skulle vilja råda Dig att söka mer om detta i Ragnar Askmarks gradualavhandling Svensk prästutbildning fram till år 1700 (Sthlm 1943). Jag hittar tyvärr inte mitt eget exemplar av den men vet att den dväljs någonstans här i mina hyllor. Det är i alla fall den mest tillämpliga boken att konsultera i den här frågan.
333
« skrivet: 2009-03-15, 07:47 »
Det låter ju inte som särskilt känsligt. Prova att lägga ut det här då.
334
« skrivet: 2009-03-15, 06:40 »
Du kan även läsa artikeln om ordet djäkne på www.saob.se.
335
« skrivet: 2009-03-15, 06:29 »
Ann-Cherie! Kanske att det är bättre att Du frågar någon i Din omgivning, kanhända någon person som är bra på äldre skrivstilar? Sedan kan Du återkomma på Anbytarforum med mer specifika frågor om sjukdomsnamn eller andra äldre svårförståeliga ord o s v.
336
« skrivet: 2009-03-15, 06:24 »
Ang jämförelsen med dagens diakoner vet jag inte vad jag skall svara. När jag var barn kallades de diakonissor och de ägnade sig åt just diakoni, dvs socialt arbete. Nu tycker jag mig se att dagens diakoner får fler och fler uppgifter i gudstjänsten, dvs en sorts liturgisk verksamhet. Men ännu har de i alla fall inte börjat predika!
(Meddelandet ändrat av GSt den 15 mars, 2009)
337
« skrivet: 2009-03-15, 05:44 »
Kan Du alltså se om Jöns senare kom att prästvigas?
338
« skrivet: 2009-03-15, 05:42 »
Termen användes på 1600-talet för män som studerade till präst och som hade sysslor i en viss församling. Ibland har det översatts med 'halvpräst'.
339
« skrivet: 2009-03-12, 14:25 »
Prova att skanna in det och lägga ut det här. Texter brukar väcka nyfikenhet.
340
« skrivet: 2009-03-08, 00:54 »
Det besvarar förstås inte Din fråga, som jag hoppas andra kan hjälpa Dig med.
(Meddelandet ändrat av GSt den 08 mars, 2009)
341
« skrivet: 2009-03-07, 00:49 »
Ibland använder folk ett efternamn mer eller mindre tillfälligt, d v s det är inte i bruk ens under personens egen fortsatta livstid och än mindre i kommande släktled.
Men om efternamnet verkligen blir ett släktnamn är det självklart att man alfabetiserar det på släktnamnet, oavsett om det står med eller utan patronymikon. Under 1700-talets senare del och 1800-talets förra kan detta patronymikon i borgerliga eller småborgerliga miljöer ibland komma efter själva efternamnet.
342
« skrivet: 2009-03-06, 04:22 »
Min erfarenhet är att det var ofta som patronymikon bildats på den utpekade faderns namn. Patronymikon på morfars namn, dvs samma patronymikon som modern, har jag själv aldrig stött på.
343
« skrivet: 2009-03-02, 08:55 »
Standardverket om folkliga begravningsseder är fortfarande Louise Hagbergs När döden gästar (1937).
344
« skrivet: 2009-03-02, 08:52 »
Markus! Mumifierade lik - d v s utan balsamering eller andra åtgärder - har funnits här och var under kyrkgolven, t ex den s k kyrkbruden överjägmästardottern Ulla Petersson i Nederkalix. Jag såg henne vid en gravöppning 1972.
345
« skrivet: 2009-03-02, 05:10 »
D v s kan det som Chris visar användas för såväl söner som döttrar.
346
« skrivet: 2009-03-02, 00:04 »
Titta dels i Göran Stenbergs Döden dikterar, dels i Göran Lindahls Grav och rum. Det var just lukten som gjorde att det mot 1700-talets slut blev förbud mot gravsättning i kyrkorummet. Sylvias fråga kan besvaras med att kroppen var bisatt, dvs tillfälligt gravsatt, innan den kunde nedsättas, dvs gravsättas för gott i den grav man ville ha för den döde. Bruket med temporära bisättningsgravar har också funnits i en helt annan miljö, nämligen i lappmarken.
347
« skrivet: 2009-02-25, 14:52 »
Som Anne-Marie påpekar är kunskaper om namnskick viktiga för släktforskaren. Därför skulle vi trots vad Kristina uttryckt behöva mer diskussioner av det här slaget. Ang namn med efterleden -stein skulle jag som Magnus ovan förmoda judisk etnicitet, precis som jag skulle göra med vissa förnamn och i synnerhet om de uppträder tillsammans med släktnamn av den här typen av efternamn. Men givetvis blir det bara en hypotes som sedan måste verifieras eller falsifieras.
(Meddelandet ändrat av GSt den 25 februari, 2009)
348
« skrivet: 2009-02-25, 14:34 »
Men när det då tillämpats individuellt och personen blivit folkbokförd med ett patronymikon som efternamn, så fungerar det numera som vilket annat släktnamn som helst, dvs ärvs av barn och vidareförs vid giftermål. Det är där den avgörande skillnaden ligger.
Bara det att hovsångerskan var bokförd som Birgit Nilsson Niklasson, dvs med patronymikon som tilläggsnamn, senare mellannamn, visar att vi har att göra med en helt annan typ av patronymika.
(Meddelandet ändrat av GSt den 25 februari, 2009)
349
« skrivet: 2009-02-24, 13:41 »
Fru Nilssons mor hade f ö nog ett -dotter-namn om jag minns rätt.
350
« skrivet: 2009-02-24, 13:39 »
Ja, det är sant. Där kan det ju näppeligen vara behovet av få ett mer särskiljande namn som varit bevekelsegrunden. Hon var nog bara sista länken i en lång traditionskedja.
351
« skrivet: 2009-02-24, 04:39 »
Tack Maud för Ditt klargörande inlägg i den här saken! Enda undantaget vore väl då enstaka äldre individer som fått patronymikonartade efternamn perioden 1901-1963 eller möjligen enl 1963 års namnlag.
(Meddelandet ändrat av GSt den 24 februari, 2009)
352
« skrivet: 2009-02-23, 22:38 »
Då förstår jag. Traditionen har ingen betydelse i äkthetsdiskussionen. Vad jag menar är att dagens patronymika enl gällande namnlag är vanliga efternamn eller släktnamn, dvs till skillnad från allmogens patronymika på 1800-talet. På 1800-talet saknade många efternamn och det är därför man exv har brukat alfabetisera dem på förnamnet.
De patronymika och metronymika som möter i dag är helt enkelt efternamn. Traditionskedjan har ingenting med det här att göra.
353
« skrivet: 2009-02-23, 21:58 »
Det låter bra. Men jag misstänker att namnets ställning är som jag beskrivit den ovan, dvs att namnet inte exklusivt är knutet till Dig utan kan vidareföras.
354
« skrivet: 2009-02-23, 20:57 »
Ett helt annan aspekt på nutida s k patronymika och metronymika är om de ingår i en obruten tradition av samma slags namn. Ofta får jag en mer eller mindre vag känsla att individer antagit ett (förment) patronymikon i ett visst skede i livet, dvs att deras föräldrar inte alls ingår i någon urminnes patronymikonkedja.
De mest traditionsrika patronymika är väl i så fall de förnamn av patronymikonkaraktär som ofta används i aristokratisk miljö. Syftet är väl här att skapa ordning på ättens olika grenar eller att hugfästa ett förnamn av arvnamnstyp.
Men min huvudsynpunkt är att jag starkt betvivlar att det finns en namnkategori benämnd patronymikon, exklusivt bundet till en enda person och utan s a s överföringsmöjligheter till ingifta och barn. Det är så äkta patronymika har fungerar och fortfarande fungerar i isländskt namnskick.
Vad säger Kristina och Christina?
355
« skrivet: 2009-02-23, 20:04 »
Att detta efternamn är bildat som ett patronymikon är en annan sak, men det har status som ett släktnamn och kan föras vidare till make, maka och partner samt till barn. Dessutom kan det väl i samtliga fall bäras som mellannamn, dvs motsvarande vad vi förut kallade tilläggsnamn.
Har jag fortfarande fel?
356
« skrivet: 2009-02-23, 20:01 »
Jag tror inte att det finns en särskild, juridiskt definierad namntyp, benämnd patronymikon. Det är ett efternamn som alla andra.
Så var det väl inte förr. Magnus har nog rätt.
357
« skrivet: 2009-02-23, 19:58 »
Hej Christina! Jag uttryckte mig nog otydligt, men jag tror att detta patronymikonartade namn precis som varje annat släktnamn kan överföras till en maka. På så sätt skiljer det sig från exv 1700-talets patronymika.
358
« skrivet: 2009-02-22, 23:33 »
Rätta mig om jag har fel.
359
« skrivet: 2009-02-22, 23:20 »
Patronymika är väl utdöda i så måtta att de numera har status som släktnamn. Ett namn på -son eller -dotter, bildat av någon av föräldrarnas namn, kan väl ärvas av namnbärarens barn och barnbarn liksom en man eller kvinna som gifter sig med en person med ett patronymikonliknande namn kan anta just detta namn.
Ingemar Nilssons son Tomas Ingemarsson kan gifta sig med kvinna som antar namnet Ingemarsson. Kajsa Toresdotter kan gifta sig med en man som antar namnet Toresdotter. Visst är det så det fungerar enl namnrätten?
(Meddelandet ändrat av GSt den 22 februari, 2009)
360
« skrivet: 2009-02-22, 01:11 »
Mest sybehör och underkläder. Så hette det fortfarande i min barndom.
361
« skrivet: 2009-02-19, 22:17 »
Å andra sidan brukar just namn ofta vara ett hjälpmedel när man vill fastställa släktskap mellan individer.
362
« skrivet: 2009-02-19, 04:09 »
Listor med rekommenderade släktnamn blev aktuella först efter 1901 års namnlag, då samhället ville uppmuntra till släktnamn i stället för patronymika. Själv känner jag till sådana förteckningar över s a s lediga namn från början av 1920-talet. De blev mer och mer fantasifulla vad tiden led.
363
« skrivet: 2009-02-19, 04:05 »
Själv har jag aldrig stött på att en man antagit kvinnans släktnamn. Däremot förekom det oftare än man tror att barn antog ett släktnamn som modern burit eller bar.
364
« skrivet: 2009-02-19, 03:52 »
Som Sven-Ove påpekar hade man inte behov av att hitta originella eller ens särskiljande släktnamn. I stället ville man gärna anknyta till en släktkrets och där befintliga släktnamn eller till hembygdens ortnamn.
365
« skrivet: 2009-02-17, 18:44 »
Har gymnasisten kanske lagt beslag på något liturgiskt plagg han inte var behörig till?
366
« skrivet: 2009-02-17, 17:25 »
Vad heter de inblandade?
367
« skrivet: 2009-02-17, 17:24 »
Det här är ett intressant meningsutbyte. Tre män bråkar på årets största helg. Är gymnasisten där som hjälppräst, men vad är det som felas?
368
« skrivet: 2009-02-12, 08:59 »
Jag tror att de skedde med föräldrarnas goda minne. De tyckte kanske att det var hedervärt eller praktiskt att barnet fick ligga i en familjegrav och inte på allmänna eller samfällda avdelningen.
369
« skrivet: 2009-02-08, 14:52 »
Hej! Visst har ni det - men när hon kom någon gång på 70-talet hade den svenska namnlängden bara ett namn per dag och då stod det helt plötsligt endast Silvia den 8/8.
370
« skrivet: 2009-02-05, 15:52 »
Fast om det gäller Hanna, bibelns profetissa, så har hon ju en egen namnsdag den 5/1, dvs hade hon år 1901 och säkerligen även 1913.
371
« skrivet: 2009-02-05, 15:43 »
Från 1901 och omkr 80 år framåt var namnlängden ganska stabil. Det var egentligen bara kungligheter som fick rubba ordningen. Estrid blev Astrid, Sibylla trängde ut Kasper och Sylvia blev Silvia. Jag har 1901 års almanacka framför mig och där står Johanna just den 21/7, så det gällde nog också 1913.
372
« skrivet: 2009-02-05, 05:01 »
Namnet låg nog i fruntimmersveckan även då, dvs 21/7.
373
« skrivet: 2009-01-27, 07:19 »
Rakt på sak menar jag apokope under äldre nysvensk tid. Runsvenska för enl min blygsamma mening för långt bak i tiden.
374
« skrivet: 2009-01-26, 23:56 »
Kerstin och Kirstin skulle jag skriva, men inte Kristin, där namnet nog bara råkat ut för ett folkligt regionalt bortfall av slutvokalen.
375
« skrivet: 2009-01-25, 05:03 »
Känner någon till bra litteratur om bondetåget? I synnerhet intresserar jag mig för hur bönderna från Norrbotten togs emot, var de inkvarterades och hur deras vistelse i Stockholm organiserades?
376
« skrivet: 2009-01-24, 05:02 »
Dödfödda barn brukade ofta inte antecknas före ca 1860. (Härom se bl a Gösta Lext.) Födelse- och dopböckernas tyngdpunkt låg på dopet. Graviditeten ovan kan alltså ha varit helt fullgången.
377
« skrivet: 2009-01-22, 20:45 »
Monika, hej! Även jag tror att den geografiska variationen varit stor i just det här fallet. Men vi borde inspirera någon att läsa och referera avhandlingen enl ovan.
Många hälsningar/ Göran
378
« skrivet: 2009-01-22, 05:04 »
Manliga småskollärare fanns i Nederkalix, exv P A Sundqvist i Sangis, och jag undrar om inte den legendariske Jöns? Wennberg i Karl Gustav var småskollärare. Märk också att examen hette just småskollärarexamen, dvs i maskulin form.
En sökning i folkräkningen 1890 i Norrbottens län gav 21 manliga träffar på yrket småskollärare. Så extremt ovanligt var det ingalunda.
(Meddelandet ändrat av GSt den 22 januari, 2009)
379
« skrivet: 2009-01-22, 04:57 »
Själv skulle jag spontant tro att det inte var så ovanligt med manliga småskollärare under 1800-talets andra hälft. Har någon förresten läst Sofia Perssons färska avhandling om lärarna under 1800-talet (2008)?
(Meddelandet ändrat av GSt den 22 januari, 2009)
380
« skrivet: 2009-01-18, 16:21 »
Många franska låneord har sipprad ned i folkmålen. Det finns en avhandling om detta.
381
« skrivet: 2009-01-18, 13:29 »
Det är kalixmål.
382
« skrivet: 2009-01-17, 20:55 »
En auditör är jurist och kan mycket väl fortsätta som domare i det civila samhället.
383
« skrivet: 2009-01-04, 05:47 »
Hinder skulle jag låta stå kvar onormerat.
384
« skrivet: 2009-01-04, 05:43 »
Då ett förnamn uppträder så här frekvent inom en och samma släkt kallas det arvnamn. Men detta var en parentes.
385
« skrivet: 2008-12-30, 04:49 »
Men frågan är väl om han eller hon varit ägare till en överlåten eller försåld gård eller om han eller hon s a s följt med på köpet, dvs en gammal moster, dräng osv. Jag håller nog på det senare. Hur som helst lever både undantagsfolk och undantagshjon som s k förgånga.
Det var inte meningen att onödigtvis komplicera Marithas svar, men jag har märkt att man i kyrkböckerna verkar göra den här distinktionen mellan förutv ägare och annat husfolk.
(Meddelandet ändrat av GSt den 30 december, 2008)
386
« skrivet: 2008-12-21, 20:15 »
Det har funnits en adlig el snarare friherrlig ätt Bunge.
387
« skrivet: 2008-12-21, 20:12 »
Man kan ju undra om det här var ett centralt påbjudet system med T för resande, Z för romer, L för samer etc... Kan ingen undersöka det?
(Meddelandet ändrat av GSt den 21 december, 2008)
388
« skrivet: 2008-12-18, 01:07 »
Ingegärd! Egentligen borde vi börja använda ordet främmande mer och mer igen. Alltid retar det ju någon.
389
« skrivet: 2008-12-17, 18:04 »
Fast verbet gästa som hade så storslagen klang i min barndom verkar ha fått en folkligare användning de senaste åren. Numera används det ju i varje TV-show av populärsnitt om någon som s a s gästar programmet. Att gästa inbegrep väl förr flera dagars vistelser i ett hem eller så användes det som ett slags bevis på att man man var ackrediterad hos en viss familj.
390
« skrivet: 2008-12-14, 16:05 »
Såvida hon inte bor med sina far- eller morföräldrar och alltså är barnbarn, verkar barnhusbarn en rimlig förklaring. För Bäste Broder kan det ju knappast vara.
391
« skrivet: 2008-12-02, 15:14 »
Ja, det vore intressant att få ta del av vad Jonas kommer fram till. Hälsningar fr Göran
392
« skrivet: 2008-12-01, 04:12 »
Jonas! Det kan ju också finnas en skilsmässa i Sverige efter begäran av kvinnan när hon befann sig i Förenta staterna. P g a mannens obefintlighet under en period har den kanske inte noterats i kyrkböckerna. Du måste kanhända söka i domböckerna.
Jag tycker att det är för tidigt att som Maud döma ut barnen i Amerika som illegitima.
Göran
393
« skrivet: 2008-11-12, 23:33 »
Står det Sven utan föregående Mäster i bouppteckningen tyder det på ett misstag i folkbokföringen.
394
« skrivet: 2008-11-12, 23:30 »
I och för sig kan det ju ha blivit ett missförstånd p g a av den här särskrivningen och folkbokföraren kan ha trott att han hetat Sven. Särskilt vid en flyttning kan misstag ske. Men själv har han alltid vetat sitt dopnamn och kallats för det - såvida han inte medvetet velat utnyttja fadäsen och få en annan namnidentitet.
(Meddelandet ändrat av Gst den 12 november, 2008)
395
« skrivet: 2008-11-12, 23:14 »
Mäster Sven är nog här bara en särskrivning, som på den tiden var ett acceptabelt och vanligt skrivsätt. Ingen torde ha kallat honom Sven. Men om en man eller kvinna hade flera förnamn, så var det inte som i dag att ett av dem är ett utpräglat tilltalsnamn. Läs härom Carl-Fredriks inlägg ovan.
(Meddelandet ändrat av GSt den 12 november, 2008)
396
« skrivet: 2008-11-12, 23:08 »
Det är alltså fråga om den i dag obrukliga betydelsen 'den som befinner sig i pension', dvs de var i ett slags schweizisk flickpension fast snarare tvärtom...
397
« skrivet: 2008-11-12, 10:47 »
Om det är en familj med små resurser kanske två av barnen finns på barnhem.
398
« skrivet: 2008-11-01, 11:10 »
Halvnasaler hör vi väl fortfarande litet till mans i kalixmålet.
399
« skrivet: 2008-11-01, 10:58 »
z är ju ett vanligt förkortningstecken, men kan det i stället vara så att namnet Måns i Kalix har uttalats på ett nasalerat sätt, dvs som Mångs, och att skrivarna har återgivit det på det här sättet?
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 november, 2008)
400
« skrivet: 2008-10-29, 12:38 »
H, E och A är nog de vanligaste fallen.
401
« skrivet: 2008-10-29, 11:28 »
Exemplet är tidstypiskt, dvs det var vid den här tiden man började vilja sammmaknyta syskonnamn så här, men bokstaven Z i det här sammanhanget har jag aldrig hört talas om eller ens kunnat drömma om att det skulle gå.
402
« skrivet: 2008-10-28, 08:11 »
Släkten Constenius har grundligt utforskats av Stefan E Sundbäck. Det finns en tråd om denna släkt rubricerad Konst / Constenius, dvs på bokstaven K, innehållande 86 inlägg
(Meddelandet ändrat av GSt den 28 oktober, 2008)
403
« skrivet: 2008-10-26, 03:51 »
Men marktecknet - är det månne det i andra raden i vänstra kolumnen?
(Meddelandet ändrat av GSt den 26 oktober, 2008)
404
« skrivet: 2008-10-20, 23:14 »
Christina Helmby får dagens och morgondagens rosor för att hon kompetent och oegennyttigt hjälper och vägleder.
GS
405
« skrivet: 2008-10-19, 02:15 »
Om markör och ordets militära betydelse se www.saob.se. (Meddelandet ändrat av GSt den 19 oktober, 2008)
406
« skrivet: 2008-10-17, 17:52 »
Nu såg jag att Sonja avsåg själva gravsättningen. Mitt inlägg gällde förstås begravningsgudstjänsten eller vad vi förr kallade jordfästningen.
I fråga om gravsättningen tror jag nog att man försöker bevara den gamla traditionen med ansiktet mot öster, men det kan nog variera mycket från församling till församling. Precis som Barbro uppger handlar det om att man tänker sig att uppståndelsens ljus kommer från öster.
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 oktober, 2008)
407
« skrivet: 2008-10-17, 17:44 »
I min gamla hemförsamling hade man ansiktet s a s blickande mot altaret - dvs i liturgiskt hänseende alltid i öster oavsett faktiskt väderstreck - till mitten av 1980-talet. Sedan har man av okänd anledning ändrat denna sed och låter numera den avlidne titta på menigheten. Kanske är detta ytterligare en sekulariseringstendens?
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 oktober, 2008)
408
« skrivet: 2008-10-15, 23:09 »
Det låter ju som plymouthbröder, men jag vet att man i den inomkyrkliga väckelserörelsen laestadianismen till en början varit negativ till fotokonsten. Kanske att samma sak gällde schartauanismen? Det finns en mycket intressant religionsetnologisk avhandling om schartauanskt kvinnoliv, framlagd i Uppsala för omkr 10 år sedan. Sök gärna i den.
GS
(Meddelandet ändrat av GSt den 16 oktober, 2008)
409
« skrivet: 2008-10-15, 15:28 »
Tack Niclas! Det är nog den. En sådan bra titel borde man f ö aldrig glömma bort.
410
« skrivet: 2008-10-14, 22:11 »
Christina Dalhede i Göteborg kan också ha skrivit om det här.
411
« skrivet: 2008-10-14, 22:10 »
Giftermålsmönster är ju gefundenes Fressen för alla som intresserar sig för nätverksteorier.
412
« skrivet: 2008-10-14, 22:08 »
Just den här referensen var nog t o m i disciplinen ekonomisk historia. Möjligen avsåg den staden Malmö.
413
« skrivet: 2008-10-14, 21:12 »
Markus! Det finns en akademisk studie av skånska köpmäns släktförbindelser genom giftermål, dvs med fokus på kusingiften o dyl. Tyvärr och typiskt nog kommer jag inte ihåg vare sig författare eller titel på boken/artikeln.
Hälsningar!
Göran
414
« skrivet: 2008-10-11, 20:05 »
Av den handfull kvinnor som i dag är folkbokförda som Mitte heter en Maj-Britt, en Marie-Therese och en Britt-Marie som andranamn. Min kvalificerade gissning är att de alla på eget initiativ antagit förnamnet Mitte efter ett tidigare smeknamn.
Men varifrån kommer det långt vanligare namnet Minette?
415
« skrivet: 2008-10-11, 17:51 »
Annette var ju en hypokoristisk form för Anna i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet; jag har det belagt från Umeå runt 1820. Är Minette ett namn av samma skrot och korn och vilket dopnamn är det i så fall fråga om? Gäller det kanske Wilhelmina?
416
« skrivet: 2008-10-11, 17:35 »
Fast frågan är om det accepterade som dopnamn vid den här tiden. Nu finns det förvisso många ovanliga förnamn i slutet av förrförra seklet, men jag tror ändå mer på smeknamnsteorin.
Å andra sidan är det ju just vid den här tiden som namn som Betty, Lotten, Mimi etc börjar uppträda som dopnamn. (Det blev mycket velande i detta inlägg.)
(Meddelandet ändrat av GSt den 11 oktober, 2008)
417
« skrivet: 2008-10-11, 13:43 »
Min erfarenhet är att namnet Maria tycks föranleda smeknamn/hypokorismer av de mest skilda slag, i synnerhet vid den här tiden. De flesta bygger förstås på vokalen A, men även namn på I, såsom Mimmi, förekommer för Maria; det mest uppenbara exemplet är givetvis Mia.
(Meddelandet ändrat av GSt den 11 oktober, 2008)
418
« skrivet: 2008-10-10, 21:35 »
Skulle det kunna vara ett smeknamn för Maj-Britt, ungefär som Bitte för Britt-Marie??
419
« skrivet: 2008-10-07, 11:10 »
Seminarie- och skolarkiv hittar Du förhoppningsvis i tillämpligt landsarkiv. Tryckta skolkataloger och årsredogörelser kan också vara till hjälp.
(Meddelandet ändrat av GSt den 07 oktober, 2008)
420
« skrivet: 2008-10-07, 10:58 »
Amelie! Högre lärarinneseminariet i Göteborg hade något slags samband med Kjellbergska flickskolan i samma stad. Seminariet var i verksamhet åren 1908-1932.
Rektor kunde man bli vid ett läroverk, dvs en realskola, en flickskola eller ett gymnasium.
De folkskollärare som i senare tid kallats rektorer hade i äldre tid titeln överlärare. En rektor var alltså förr alltid en akademiker eller en ämneslärarinna utbildad som Din farfars mor. (Därutöver fanns det givetvis rektorer vid universitet, högskolor, seminarier och andra högre läroanstalter.)
(Meddelandet ändrat av GSt den 07 oktober, 2008)
421
« skrivet: 2008-10-06, 14:18 »
Ann-Mari! Det var nog ganska vanligt. Jag har ett sent exempel med en gammal man som dog 1958. Det här var ju under en tid då ålderdomshem var den stora skammen.
(Meddelandet ändrat av GSt den 06 oktober, 2008)
422
« skrivet: 2008-10-01, 20:22 »
Hjälten, s a s indirekt, skulle ju också kunna vara fältherren Moritz av Sachsen, den på 1700-talet så uppburne marskalken.
423
« skrivet: 2008-10-01, 19:42 »
Nej, det är säkert den borgerliga västerbottniska släkten Moritz som avknoppat sig i andra helt oskylda släkter Moritz. Jämför f ö samma fenomen i fråga om släkterna Furtenbach, Grape, Turdfjaell m fl!
Namn handlar om identitet men också om prestige. Namnet Moritz har säkert åtnjutit högt anseende och då har många velat bära det namnet.
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 oktober, 2008)
424
« skrivet: 2008-10-01, 17:40 »
Den övergripande, sammanfattande förkortningen är givetvis HLS och den möter ofta i genealogisk litteratur, men i skolkatalogerna skilde man nog på KLS och PLS.
425
« skrivet: 2008-10-01, 14:40 »
Det jag undrar över är om man kan lita på åldersuppgifter i fråga om extremt gamla immigrerade svenskar? Dvs har folkbokföringen varit lika pålitlig som den svenska i de immigrerades hemländer?
426
« skrivet: 2008-10-01, 11:04 »
Det skulle vara om prästen s a s inte lyft på pennan utan låt s:et i Bergmans bindas samman med f:et i försvar?
427
« skrivet: 2008-10-01, 10:58 »
Det är alltså SAOB:s betydelse 'skydd, beskydd, hägn', som nog var ganska vanligt förekommande vid den här tiden.
428
« skrivet: 2008-10-01, 10:53 »
Nej, jag tror att man förkortat Olson/Olsson och att betydelsen är som Bengt-Göran föreslår. Det står ju någonting före f:et och det verkar vara ett O.
429
« skrivet: 2008-10-01, 07:23 »
Av de nio svenskar som är födda år 1900 har fyra individer utländska för- och efternamn.
430
« skrivet: 2008-10-01, 07:06 »
I fråga om de 1800-talsmänniskor som levde för ett år sedan gjorde jag iakttagelsen att påfallande många hade utomeuropeiska namn.
431
« skrivet: 2008-10-01, 05:48 »
Det fanns även andra privata lärarinneseminarier av samma typ, men jag tror att de flesta av dem tillhörde en litet senare tid.
Dessa ämneslärarinnor brukade f ö få beteckningen KLS resp PLS i skolkatalogerna. Många av dem verkade i flickskolor men lika många av de senare seminaristerna kom ut i samundervisningen. I mitt gymnasium fanns en språklärare som var KLS. Hon ansågs nog minst lika skicklig som de som hade en regelrätt akademisk utbildning.
I fråga om arkiv borde Du konsultera Stockholms stadsarkiv eller ev Riksarkivet.
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 oktober, 2008)
432
« skrivet: 2008-10-01, 05:42 »
Rör det sig inte om Kungl Högre lärarinneseminariet? Det var i alla fall där Selma Lagerlöf studerade. Seminariet var en utbildningsanstalt för blivande flickskollärarinnor och grundades 1861. 1878 fick det sitt namn enl ovan. Seminariet avvecklades 1943. Samma år kom två minnesskrifter: R Fåhraeus' Högre lärarinneseminariets historia och Högre lärarinneseminariet in memoriam under redaktion av V Fevrell.
Själv har jag läst Fåhraeus' bok och har därvid noterat att seminariet från 1871 låg på Riddargatan 5.
(Meddelandet ändrat av Gst den 01 oktober, 2008)
433
« skrivet: 2008-09-24, 23:38 »
Tack Christina och Kent! SAOB:s äldsta belägg i fråga om ordet är f ö från 1635. Märk assimileringen av ds > ss som var helt naturlig för 1600-talets människor men som har börjat försvinna i dag, då vi har fått ett mer skriftnära uttal.
434
« skrivet: 2008-09-24, 12:31 »
Hej, Maud! Majstången blir alltså ett slags artificiellt träd. Det vore intressant att få veta exakt hur det står i källtexten, dvs inte för dödsfallets skull utan med hänsyn till majstången.
Kent, det står väl inte midsommarstång i källan?
435
« skrivet: 2008-09-24, 10:34 »
Eivor, hej! Ja, jag blev också förvånad över det här tidiga belägget. Och visst måste man få vara litet galghumoristisk ibland.
Många hälsningar/ Göran
436
« skrivet: 2008-09-24, 08:10 »
Ja, det tror jag bestämt. Det har jag nog också sett i något gammalt sorgebrev.
437
« skrivet: 2008-09-24, 07:25 »
Då tror jag nog ändå att det är på natten. Vid den här tiden hade inte 0 och 0.15 slagit igenom. Inte ens 1-24 var vanligt, exv i tidtabeller o dyl, och alls inte i dagligt tal.
Morgonhälsningar/ Göran
(Meddelandet ändrat av GSt den 24 september, 2008)
438
« skrivet: 2008-09-24, 05:25 »
Exemplet är intressant, för det visar att majstången fick stå kvar hela sommaren. Men fr a är händelsen givetvis djupt tragisk.
(Meddelandet ändrat av GSt den 24 september, 2008)
439
« skrivet: 2008-09-24, 05:21 »
Lisa! Om klockslaget är angivet i en dödsannons eller i ett notifikationsbrev, har man säkert tänkt på det här med förmiddag och eftermiddag ganska så strikt. Alltså tror jag att Din släkting dog strax efter midnatt.
440
« skrivet: 2008-09-21, 21:17 »
Kan det inte vara ett fall av tularemi?
441
« skrivet: 2008-09-21, 20:45 »
Det är en gripande historia. Saken måste ju ha väckt stor uppmärksamhet på sin tid.
442
« skrivet: 2008-09-21, 16:52 »
Berit, hej och varmt tack! Gissa om länken passar med så många fakta om denna ångbåt, som måste ha betytt mycket för Norrlands befolkning. Stort tack fr Göran
443
« skrivet: 2008-09-20, 22:22 »
Vilket år började ångbåten Norra Sverige trafikera Norrlandskusten? (Den gick ända från Stockholm enl vad jag förstår.) Båten förliste under första världskriget.
(Meddelandet ändrat av GSt den 20 september, 2008)
444
« skrivet: 2008-09-18, 16:17 »
T o m Eva Kajsasson förekommer, dvs moderns båda förnamn har fått bilda patronymikon. Låt mig få komplettera mitt inlägg från i fjol med detta exempel. (Belägget är från Nederkalix och Hietaniemi och avser 1800-talets senare hälft.)
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 september, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 18 september, 2008)
445
« skrivet: 2008-09-17, 18:29 »
Schwarzwalderuren kan vara men behöver inte alls vara s k gökur. Kriteriet är väl att de tillverkats i Schwarzwald. De var under 1800-talet omtyckta som bröllopsgåvor och urtavlans dekor av landskap eller blommor kunde kompletteras med brudparets initialer och bröllopsdag. Uren såldes av kringresande handelsmän. (Se f ö Barbro Åstrands utmärkta bok Gamla ur ur Kulturens samlingar, 1980).
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 september, 2008)
446
« skrivet: 2008-09-17, 17:28 »
Veronica! Skriv ett bevekande brev till landsarkivet, där Du ber om denna enda uppgift ur död- och begravningsboken, så hjälper de säkert Dig.
Göran
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 september, 2008)
447
« skrivet: 2008-09-16, 15:10 »
Anita! Då föreslår jag att Du lämnar det språkliga spåret - men titta i Ulla Ekvalls avhandling Gotländska växtnamn (1990) - och att Du i stället frågar etnologerna. Ibland kan man få hjälp av Nordiska museet i sådana här spörsmål.
Språkrådet sysslar inte med sådana här språkhistoriska frågor. Där arbetar man normativt, dvs ger råd om hur man skall skriva och tala och fr a hur man skall kunna bevara det hotade svenska språket.
Själv har jag, rätt eller fel, någon gång haft kontakt med Nordiska museet på adressen fatburen@nordiskamuseet.se
448
« skrivet: 2008-09-11, 10:49 »
Ibland känns det som om alla dessa människor får liv igen när vi skriver om dem och rörs av deras levnadsöden.
Göran
449
« skrivet: 2008-09-08, 09:40 »
Ann-Britt! Betr baron Rappe så vill jag påpeka att gränsen mellan tilltalsnamn och andra förnamn - det som numera helt felaktigt ibland kallas mellannamn - var mycket mer flytande i äldre tid. En Adam kunde alltså kalla sig Wilhelm beroende på situationen. Omgivningen var också mycket mer medveten om en persons alla förnamn och gratulerade på namnsdagar osv.
450
« skrivet: 2008-09-06, 10:24 »
Vi skall också ha i åtanke att mannen i Sverige ansågs obefintlig 1904, varför kvinnan kan ha handlat i något slags god tro om och när hon gifte sig i USA.
451
« skrivet: 2008-09-05, 21:09 »
När Du talar om bigami och oäkta börd tycker jag därför att Du blir litet väl kategorisk eller i alla fall att Du inte verkar förstå hela problematiken.
452
« skrivet: 2008-09-05, 21:03 »
Mer specifikt: Hennes äktenskap i Sverige kan av olika skäl ha annullerats av de amerikanska myndigheterna, varför giftermålet i USA inte blir vare sig omgifte eller bigami.
Från vårt eget land finns det exempel på sjökaptensfruar som trott sig vara sjökaptensänkor och som gift om sig s a s i god tro, men där den förste maken dykt upp men sedan försvunnit på nytt av fri vilja. (Här syftar jag på en händelse i den norrländska prästsläkten Nordmark, återberättad av Bygdén.)
453
« skrivet: 2008-09-05, 20:48 »
Hej Maud Lindeberg! Vad jag menade är att två olika staters lagar kan betrakta äktenskaps ingående på olika sätt. Enl ett visst lands lagar kan ett föregående äktenskap ogiltigförklaras, dvs annulleras, då det ingåtts under fel former eller fel premisser, exv att någon av kontrahenterna är alldeles för ung, att parterna är för nära släkt eller att ena parten inte kan anses ha ingått äktenskap av fri vilja. Rent formella kultiska eller performativa fel kan också anses föreligga. Sådana här skäl har använts när man av religiösa orsaker föredrar att ogiltigförklara ett föregående äktenskap, dvs förneka att det alls existerat, hellre än att upplösa ett äktenskap (och därigenom indirekt erkänna att parterna varit gifta). Jag talar inte om det här specifika fallet men vill bara påtala att det ibland kan uppstå ett glapp mellan två olika rättsliga synsätt. Förstår Du vad jag menar?
(Meddelandet ändrat av GSt den 05 september, 2008)
454
« skrivet: 2008-09-03, 14:48 »
Har förresten namnet Shooter någonting med Granath att skaffa, dvs som en sorts associativ översättning?
455
« skrivet: 2008-09-03, 13:55 »
Men det är två olika staters lagar som involveras. USA:s lagstiftning var kanske liberalare.
456
« skrivet: 2008-09-03, 06:57 »
DAG är DAG och DAUM är DAUM. DAG samlar på folkminnen från västra Sverige, medan DAUM intresserar sig för övre Norrland. Så i Umeå har man helt andra uppteckningar.
457
« skrivet: 2008-09-03, 06:04 »
Köpmännen kom själva från ganska olikartade förhållanden. Deras status berodde nog till viss del på härkomst och släktförbindelser. Många hade skolunderbyggnad i form av lägre läroverksstudier, medan andra inte alls hade någon skolbakgrund. Jag håller ändå med Anders E och tror att handelsmännen åtnjöt prestige; bland borgerskapet stod de nog mycket högre i kurs än skollärarna. (Då tänker jag på 1800-talets senare hälft.)
Märk dock att själva ordet handlande inte har så god klang i våra dagar, i synnerhet då det ofta ändrar form till handlare.
458
« skrivet: 2008-09-03, 05:51 »
Är han noterad som gift när han avlider i Göteborg, så är han ju gift. Antagligen har ingen av parterna begärt skilsmässa, dvs han har själv inte velat upplösa äktenskapet och för fru Mary R Shooter har det kanske ej spelat någon roll, vare sig praktiskt eller etiskt.
459
« skrivet: 2008-09-03, 05:29 »
Anita, om Du vill gå vidare med hur det var kyrkrötter i Ångermanland, så skall Du ta kontakt med DAUM på Teg i Umeå. Gå in på www.sofi.se och kryssa Dig fram till Umeå.
460
« skrivet: 2008-09-03, 05:25 »
Nils Arne, god morgon! Det finns ju statligt initierade arbetsgrupper kring firandet av 200 årsminnet av 1808-1809 års krig. Ingenting skulle väl hindra att man uppmärksammade Poltava på samma sätt, dvs i ett modernt historiskt perspektiv och med antinationalistisk tendens. Det gäller bara att uppvakta rätt personer på rätt sätt och med s k tunga namn som galjonsfigurer. Du skulle väl kunna försöka med någon på UD.
461
« skrivet: 2008-09-02, 14:42 »
Nej, jag tror verkligen att skalden menar den växt man tar med sig till kyrkan för att hålla sig pigg och vaken.
Göran
462
« skrivet: 2008-09-02, 11:35 »
Växten verkar så central för hela händelseutvecklingen i dikten. Är inte kyrkrot en övergripande allmän benämning på den växt man tar med sig till kyrkan och är inte saken den att flickan i det här fallet valt något nästan bolmörtsliknande eller i alla fall djupt olycksbådande?
(Meddelandet ändrat av GSt den 02 september, 2008)
463
« skrivet: 2008-09-02, 11:14 »
Anita! Ordet låter nog mer regionalt än rent dialektalt. Man borde söka i olika dialektordböcker, exv i den över Multrå-målet, och även i Sigurd Fries produktion eller i Ulla Ekvalls avhandling om växtnamn. Den viktigaste egenskapen hos den här blomman är nog att den doftar, dvs gott eller starkt. Det skulle t o m kunna vara renfana.
(Meddelandet ändrat av GSt den 02 september, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 02 september, 2008)
464
« skrivet: 2008-09-01, 17:54 »
Mycket glada!! Tack Olle!
465
« skrivet: 2008-09-01, 09:24 »
Ja, tack Monica och Olle!! Vi verkar leva i ett land och i en tid där allt är till salu. Hoppas emellertid på ett positivt svar på Olles brev!
466
« skrivet: 2008-09-01, 03:42 »
Det är nog svårt att vara affärsmässig och altruistisk på samma gång i det här fallet. Men man blir i alla händelser alltid glad över ett tack. Jag hittade en blyertsteckning av den store marinmålaren från 1800-talet, en som han förmodligen gjort som mycket ung elev på Sjökrigsskolan. Det var ramen som jag åtrådde och jag hade inget intresse av att behålla teckningen men inte heller av att sälja den utan tyckte att det mest kongruenta vore att tillställa den konstnärens ättelägg och biograf, själv både marinofficer och konstnär. Min tanke var verkligen att teckningen skulle vara just en gåva. Det är ett halvår sedan jag enl telefonöverenskommelse levererade den i ett brevlådeinkast på en mycket fin adress, men jag har ännu inte fått någon reaktion på det hela. Jag vill inte verka småaktig, men så här efteråt känner man sig enbart dum.
Å andra sidan glömmer jag aldrig den glada tacksamhet jag möttes av när jag på eget initiativ sände fil dr Johan Pipons exemplar av Iliaden och Odysséen från början av 1800-talet och på originalspråk till hans ättling släktforskaren och prästen Alrik Hammarén. Pipon var läroverksrektor och bokhandlare i Haparanda. Efter hans död 1894 såldes hans stora bibliotek på bokauktion i Uppsala, men intäkterna lär inte ens ha räckt till att bekosta auktionskatalogen.
Kontakten med kyrkoherde Hammarén, som f ö publicerat en mycket intressant antavla i museiårsskriften Norrbotten 1966, utvecklades till en trevlig släktforskargemenskap. Så man får nog vara beredd på olika typer av reaktioner i sådana här fall.
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 september, 2008)
467
« skrivet: 2008-09-01, 03:09 »
Barnet använder det släktskapsord som resp förälder använder och lägger till förleden gammel-/gammal-. I det här fallet blir det väl gammalmoster och gammalmorbror.
(Meddelandet ändrat av GSt den 01 september, 2008)
468
« skrivet: 2008-08-17, 18:51 »
Det är fascinerande att Anbytarforum kan fungera så här effektivt och uppslagsrikt. Lavinen utlöstes av Monikas fråga i fredags och nu har vi alla dessa bidrag, kanhända en exkurs till en stamtavla över ätten Natt och Dag.
469
« skrivet: 2008-08-17, 14:17 »
Ja, man skulle väl kunna söka efter misstänkta legatarier i testamentsavskrifter som vidhängts bouppteckningar. Forna tiders fäder tänkte ibland även de på sina u ä barn eller t o m på deras mödrar.
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 augusti, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 augusti, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 17 augusti, 2008)
470
« skrivet: 2008-08-16, 14:14 »
Prof Gudrun Utterström har f ö skrivit om svenska adelsnamn på 1600-talet i småskriften Tvåledade svenska adelsnamn under stormaktstiden (Umeå 1980).
(Meddelandet ändrat av GSt den 16 augusti, 2008)
471
« skrivet: 2008-08-16, 14:09 »
Natt och Dag kan göra sig bra på en skomakarskylt! Han var tydligen en man med ambitioner eller också var han bara allmänt subversiv. Ja, att Dahlbergh är ett grevligt namn glömmer man lätt, men då är h:et på slutet ett memento. I fallet med ätten Dalman är det tvärtom.
Hälsningar! Göran
(Meddelandet ändrat av GSt den 16 augusti, 2008)
472
« skrivet: 2008-08-16, 14:00 »
Löwenhamn däremot skulle väl kanske kunna vara ett fint namn, dvs inom citationstecken, som svärsonen kanhända antagit för att det skulle matcha Natt och dag?
473
« skrivet: 2008-08-16, 00:37 »
Carl-Johan! Själv skulle jag nog förmoda adligt påbrå eller t o m adelskap i det här fallet. Å andra sidan fanns det ju bestämmelser om att så enkla människor som skomakare och andra med vanliga hederliga näringsfång om de till äventyrs vore adliga inte skulle få behålla sina fäderneärvda namn utan kunde tvingas byta till något mer ståndsmässigt, dvs mer passande till deras faktiska omständigheter.
Tur att tiderna har förändrats!
474
« skrivet: 2008-08-15, 17:23 »
Monika! Före 1901 års namnlag var allt fritt, dvs det var laglöst land. Det var nog bara adelns namn som var fredade.
Göran
475
« skrivet: 2008-08-11, 09:50 »
Landström kanske kom från Norrbotten eller norra Lappland?? Det fanns en folkskollärarfamilj Landström i Nederkalix, dvs där flera generationer haft detta yrke. Det var bara ett uppslag.
476
« skrivet: 2008-08-10, 15:48 »
Martin! Du kan också gå igenom gamla skolkataloger. Ibland nämndes läroverkens disponibla fondmedel som en extra morot.
477
« skrivet: 2008-08-10, 15:46 »
Då det gäller skolväsendet är det nog bra att konsultera gamla skolfuxar. Jag har själv sökt efter samma sorts information och i samma icke-pekuniära syfte som Martin. Det fanns dålig dokumentation kring de permuterade fonderna men pensionerade läroverkslärare kunde då hjälpa till.
GS
(Meddelandet ändrat av GSt den 11 augusti, 2008)
478
« skrivet: 2008-08-06, 22:42 »
Just matrikeluppgifterna och vad som meddelades vid inskrivningen ansågs nog som mycket viktiga.
479
« skrivet: 2008-08-06, 17:49 »
Äldre tiders bruksförvaltare och sågverksförvaltare motsvarar - precis som Torsten skriver - senare tiders disponenter. Språkskiftet sker väl i början av 1900-talet.
(Meddelandet ändrat av GSt den 06 augusti, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 07 augusti, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 07 augusti, 2008)
480
« skrivet: 2008-07-24, 19:52 »
Familjen Dimitri bodde i Nederkalix en period, kanhända på 1940-talet och då i byn Näsbyn. Gruvarbetarna i Malmberget lär i början ha varit misstrogna när s k zigenare skulle arbeta i gruvan; dessa ansågs inte ha erforderliga kroppskrafter. Men sedan åtnjöt bröderna Dimitri stor respekt i Malmfälten. En av dem var kanske också fackligt aktiv.
GS
(Meddelandet ändrat av GSt den 24 juli, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 24 juli, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 25 juli, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 25 juli, 2008)
481
« skrivet: 2008-07-20, 19:33 »
Mikael! Har Du läst rätt? Det har alltid hävdats att prins Oskar (I) var den förste namnbäraren i vårt land och att namnet, liksom flicknamnet Selma, härrör från Ossians sånger.
482
« skrivet: 2008-07-16, 12:45 »
Om kronolänsmän se f ö litteraturtips i tråden Skrifare, nämligen Bo Westerhults avhandling.
483
« skrivet: 2008-07-16, 12:09 »
Från Överkalix har jag själv ett exempel. Otto Brynolf Stenberg (1870-1950) och hustrun Ida Vilhelmina (Vilma) Stenberg, f Stenberg (1876-1961), var kusiner (och flerfaldiga sysslingar). Därutöver var Otto Stenbergs föräldrar kusiner och Vilma Stenbergs föräldrar kusiner. Själva kunde de dock inte få barn, varför det saknas proband till en antavla som skulle innehålla många anförluster.
GS
484
« skrivet: 2008-07-16, 11:56 »
Ännu obehagligare är kanske när släkt- eller hembygdsforskare, exv Mattias Andersson och Henry Sandberg om byn Korpikå i Nederkalix, lägger ut felaktig information om levande personer.
GS
485
« skrivet: 2008-07-16, 11:48 »
En senare förkortning är väl KB?
486
« skrivet: 2008-07-02, 09:21 »
Om det kan tänkas passa målgruppen kan man inleda allt med en kortare gudstjänst av allmän sommarkaraktär. Jag vet att det förekommer.
487
« skrivet: 2008-07-02, 02:36 »
Tänk att sakkunskap beskrivs som vore den belastande! Utredaren skriver det helt oförblommerat!
488
« skrivet: 2008-06-30, 06:11 »
Dvs 9 vuxna el fler på ca 3 x 3 m.
Det var strongt.
Hälsningar!/ Göran
(Meddelandet ändrat av Gst den 30 juni, 2008)
489
« skrivet: 2008-06-29, 12:28 »
Hej Stig! Ja, den där samfällda eller allmänna avdelningen har ju på många kyrkogårdar levt kvar och s a s utvecklats till familjegravar. Barn till avlidna har satt upp en sten eller kompletterat befintlig gravvård med en annan och fått tillstånd att gravsätta flera närskylda på samma ställe.
Betr familjegravar över huvud taget är det nog stor skillnad mellan stad och landsbygd. I byarna i Nederkalix vet jag exv att allmogen skaffade sig familjegravar först omkr 1920 och därefter.
(Meddelandet ändrat av GSt den 29 juni, 2008)
490
« skrivet: 2008-06-29, 09:51 »
Hej Anders! Man skulle kunna titta i Göran Lindahls studie Grav och rum. Tanken är i alla händelser intressant, dvs att prestigemedvetna bönder höll sig med gravplatser som s a s ärvdes med gården.
491
« skrivet: 2008-06-29, 09:01 »
Man kan alltså inte utan vidare anta att den efterlämnade maken i Anitas exempel gravsatts bredvid hustrun, vilket Du tycks föreslå i Ditt första inlägg.
(Meddelandet ändrat av GSt den 29 juni, 2008)
492
« skrivet: 2008-06-29, 08:57 »
Hej! Nu går det alldeles runt i huvudet, men min tanke eller rättare sagt min uppfattning var och är att man under 1600-talet - med undantag för noblessen - i normala fall inte höll sig med regelrätta familjegravar såsom blivit kutym under 1900-talet.
Anitas exempel är ju från 1651.
GS
493
« skrivet: 2008-06-29, 00:14 »
Att hon var hustru vet vi. Mannen kan ha gravsatts på ett helt annat ställe i en tid då familjegravsbegreppet inte var lika starkt som det varit under senare delen av 1900-talet.
(Meddelandet ändrat av GSt den 29 juni, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 29 juni, 2008)
494
« skrivet: 2008-06-28, 00:30 »
Hans! Mina erfarenheter kommer mest från norra Sverige och där är man ju mer konservativ i fråga om sådana här saker. Jag övergeneraliserade alltså.
Bästa hälsningar
495
« skrivet: 2008-06-27, 20:08 »
Ja, då är det gravsattes vid sin mor. Mannen kan ha gravsatts någon annanstans. Man var inte lika noga som i dag, då man nästan aldrig separerar makar i döden. Om man gör det så blir det det s k markerade fallet, exv särkullbarn, missämja el andra orsaker.
(Meddelandet ändrat av GSt den 27 juni, 2008)
(Meddelandet ändrat av GSt den 28 juni, 2008)
496
« skrivet: 2008-06-27, 09:58 »
Prepositionen hos hade ju i äldre tid även betydelsen 'vid, invid'
497
« skrivet: 2008-06-27, 09:57 »
Det kanske hon inte gjorde. Anita menar kanhända att man gravsatt kvinnan i en s a s befintlig grav, dvs moderns, på något mer eller mindre åtråvärt ställe. Inte heller det var ovanligt. Man tog det som fanns. Mannen gifte kanske om sig och fick sin sista vila på ett helt annat ställe.
498
« skrivet: 2008-06-27, 06:15 »
Du frågar om orsaker till dubbelbegravning. Fr a är det väl praktiskt och mindre kostsamt att samtidigt ha begravning av två personer som avlidit någorlunda nära varandra i tid. Så är det nog också i våra dagar.
GS
(Meddelandet ändrat av GSt den 27 juni, 2008)
499
« skrivet: 2008-06-27, 06:12 »
God morgon! Det är väl inte ovanligt, i synnerhet inte om det som här gäller rödsot. Men är Du säker att det är det som avses här? Kan formeln i stället betyda att hon gravsatts i sin mors grav?
GS
500
« skrivet: 2008-06-19, 22:59 »
Som Jöran påpekat ovan var studentexamen krav för stinsar, dvs stationsinspektorer. Stationsmästarna hade säkert en annan bakgrund.
|
Visa inlägg
Cookie policy