ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Markus Gunshaga

Sidor: [1] 2 3 ... 11
1
Hej Anders och Helena!
 
Dödsnotisen i Sankt Peters kloster 1791 var verkligen intressant, för därigenom fick jag upp ett spår i mina avskrifter ur Lunds stads mantalslängder som nog kan leda vidare i sökandet. Anders, som du själv nämner återfinns ju familjen sista gången i Lunds stads mantalslängd 1776 på Vårfru rote nr. 120 (Johan Löfgren, hustru och 2 barn) men med det nya fyndet av Evas dödsnotis 1791 upptäckte jag några fler notiser ur Lunds stads mantalslängder som jag inte reagerade på då, men som nog kan vara av intresse.
 
I 1777 års mantalslängd finner man på Drottens rote nr. 260 hospitalsklockaren Löfgren med hustru och 3 barn. Året därpå kan jag inte återfinna dem i mantalslängden, men från 1779 och några år framåt bor familjen på Drottens rote nr. 259:
 
MTL 1779 Hospitalsklockaren Löfgren, hustrun, 3 barn
MTL 1780 Förre klockaren Löfgren, hustrun, 3 barn
MTL 1781 Förre klockaren Löfgren, hustrun, 2 barn
MTL 1782 Förre klockaren Löfgren, hustrun, dottern Eva, 2 barn
MTL 1783 Förre klockaren Löfgren, hustrun
 
Under dessa år får man alltså veta att familjen har en dotter Eva, vilket ju passar väldigt bra in i sammanhanget. Åren 1784–1802 finns det inga intressanta Löfgren i Lund (vilket kanske förklaras av att de ju då tycks ha varit skrivna i Sankt Peters Klosters församling?), och jag finner inte heller några ledtrådar hos bryggaren och hökaren Johan Niklas Arvidsson (1761–1829) som gifte sig 1783 med familjens äldsta dotter Anna Stina Löfgren (1754–1829) – men från 1803 finner man på Drottens rote nr. 255 följande intressanta poster:
 
MTL 1803 Löfgren, änkling, dottern Lisa
MTL 1804 tillhör trädgårdsmästaren Möllerström på Trolleberg [hyresgäst] Löfgren, änkling och utfattig
MTL 1805 tillhör trädgårdsmästaren Möllerström
MTL 1806 tillhör trädgårdsmästaren Möllerström
MTL 1807 tillhör trädgårdsmästaren Möllerström
MTL 1808 tillhör trädgårdsmästaren Möllerström som själv är skriven på Bjällerup, [hyresgäst] Substituten Löfgren, änkling, anhörig Christina


Detta stämmer ju väldigt bra in på att dottern Elisabeth gifter sig 1805 i Gödelöv, och då bör alltså Rebecka Wittberg vara död redan före 1803? Frågan är bara i vilken församling; tyvärr hittar jag inga inflyttningsattester för Löfgrens i Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, och vid en snabb genomgång hittar jag dem inte heller i Sankt Peters klosters mantalslängder runt 1791?


2
Börringe (Gustav) / SV: Läshjälp Tobias Tomassons dödsnotis
« skrivet: 2024-03-21, 02:26 »
Hej Bengt-Åke!
 
Ack, om ändå alla dödsnotiser kunde vara lika informativa och detaljerade som de i Börringe-Lemmeströ pastorats kyrkobok 1689–1738!  ;D  Jag tyder Tobias Tomassons dödsnotis på följande sätt (fadern måste ha varit tingsfogde vid de så kallade Börringe birk och Stora Svedala sockens birk, som tydligen stod utanför den ordinarie häradsindelningen under hela den danska tiden, enligt Skånes länsstyrelses hemsida med kulturmiljöprogrammet för Svedala kommun):
 
”Wällacht[a]de Tobias
Tomason barnföd
anno 1643: d 1: Sept[embe]r
af hederl[iga] ächta för-
äldrar, Fadren Wäll[achta]de
Tingzfogde öf[wer] Swedahla
och Börr[inge]: Biörkrätt bod[de]
i Ebbesiö: Modren
Ellna Hansdot[ter]:
Hade hema warit 24 åhr,
sedan gifft til Häslebärga
med en Änkja Kirstj
Jeppesdoter, med
hen[n]e lefde 33 åhr och
aflade 1 son, 8 döttrar,
dereffter flytjade til Ebbe-
siö och der bodde 21: åhr,
sedan 1702: d 15. Jun: åter
giffter med S[alige] Nils Hans
änkja i Lem[m]eströ der
han bodde 4 åhr: der-
effter åter til Ebbesiö
til sin son Tomas flyt-
jade, och hos ho[nom] war
17: åhr, gam[m]al och skröpl[ig]
men sidst nästan 1 åhr
til sängz legatt tils d:
28: Maji han i herran
afsomnade, sedan han
här i W[erlden]: Christel[igen] ährl[igen]
och Gudfruchtel[igen] lef[wa]tt
i 80 åhr ringare 15. Weckor
begrofz d: 7. Junij i hema-
netz ljkstad mitt för
Tornetz dörr sun[n]an til.”


3
Ystad / SV: Läshjälp Anna Maria Gertsdotter bouppteckning
« skrivet: 2024-03-19, 13:53 »
Hej Lennart!
 
Enligt ingressen hade den nu avlidne Gert Johansson seyermaker först varit gift med en icke namngiven kvinna, med vilken han fick dottern Lisebet Gertsdotter, som nu hade varit utomlands under 18 års tid och ingen visste var hon befann sig; Gert hade sedan gift om sig med den nu efterlämnade änkan Johanna Melckorsdotter (som nu vid skiftet var trolovad med sin fästman Oluf Gammelsson klensmed) och i detta senare äktenskap föddes de tre sönerna Hans Gertsson, Melckor Gertsson och Ernst Gertsson samt de två döttrarna Agneta Gertsdotter och Anna Maria Gertsdotter.


4
General questions / SV: Hangelösa death, 1749
« skrivet: 2024-03-17, 19:45 »
Hi Scott!
 
 It think it says ”förderfwad af et löflaß” (fördärvad av ett lövlass, literally ”spoiled by a load of leaves”), which probably means that a large load of leaves fell on poor Anders Larsson and injured him so badly that he died. I have never seen this particular cause of death before, but occasionally I come across people who have died from being crushed or suffocated to death when large loads of smaller branches ("rislass") have fallen on them (usually from carts), branches that were collected in the fall for fire, and since Anders died in August, these leaves (or smaller branches, as I suspect they mean) would probably also be used for fire.


5
Hej Tim!
 
Tyvärr blev det två frågetecken i transkriberingen, men i övrigt tyder jag brevet på följande sätt:
 
”Bergs-Männen wid Stora Koppar
Bergslaget i Fahlun Herrar
Er. Falhem och Joh. Hellsén
Mina Högtärade Herrar
Bröder
 
     På mitt bref till Bror
Gahn efter dess ankomst till
Stockholm wäntar jag eij
swar förän efter återkom-
sten till Fahlun, då jag will
widare yttra mig i ämnet.
Emedlertid, hoppas jag, att Expe-
dition på Philadelphia i rät-
tan tid afgått på Stockholm,
samt att ärendet för detta
genom Præsentanten Assessor
C. J. Lundström och Amptan-
ten Kongl. Hofmästaren Herr
 
August Gotlib Weschau wederbör
ligen uträttat blifwit. Jag hop-
pas detta, sedan jag incaminerat
målet i Westerås Dom-Capittel,
och jag tänker mig hafwa skäl
att tro det, till följe af L. A.
Lilles bref med sista posten, daterat
Stockholm den 23 innewarande
han hemställer mig twenne Alter-
nativer, antingen att låta honom
få komma åter till Rettwik, eller
ock yttra mig om någon prospect
för dess framtid. Att komma åter
till Rettwik, kan jag så mycket min-
dre bewillja, som jag sjelf lefwer
på Fruntimrens nåd inom riket,
och Guds barmhertighet utom riket,
och bör hafwa hwarken förstånd[?]
eller willja, förän swar kommit
från Philadelphia. Kommer åter
 
alldrig swar, så må min handskrift för-
multna deruti på det stället jag
utnämnt. För samma orsaks skull,
har jag äfwen swårt att upgifwa
något förslag för Axel, sedan han
öfwergaf det för honom utsedda
handtwärket, och dessutom bör min
hand för närwarande icke blif-
wa sedd i Stockholm m. m.
     Detta är orsaken, hwarföre jag
wänder mig till mina Herrar Brö-
der, som hafwa Correspondence med
Bror Gahn, eller genom Bror
Magnus Hellsén med Assessor
Lundström, på hwilken jag städ-
se dragit för ungdoms wänska-
pen med dess Broder Anders Al-
brect. Hwilkendera wägen det sker,
är min begäran, att Axel genom
denna Canalen får weta, ”att
 
”jag har samma ömhet för honom som
”förut, och öfwergifwer honom icke,
”så länge jag ser skäl för min omwård-
”nad. Men han måste läras i Minervæ Schola”
Är det nu så, att han ser ingen pro-
spect wid Bokhandelen, icke eller kan
få någon i Stockholm genom wåra
Fahlu-Wänner destädes, så wet ock
jag ingen annan, än att han följer
med Pastor Sisler,[?] såsom uppassare,
till London. Om wåra Fahlu-Wän
ner i Stockholm gilla projectet,
torde en hwar något bidraga der-
till, och min Contingent skall icke stå
tillbaka. Han kunde i det fallet på
sätt och wis som jag utstakat hedra
sin födslo-ort, medelst Expeditionens
förande emellan London och Philadel-
phia, hwaräst några måtte fin-
nas, som känna mig, ehuru swän-
ska kyrkan i America i Herra-
nom afsomnat m. m.
 
     Detta är, hwarmed jag utbeder mig
få chargera mina Herrar Bröder,
såsom Amptanter i Fahlun, ehuru, för
tidens winnande, jag förbigår præ-
sentanterne i Aspeboda.
      Sluteligen, som jag endast syfta på
en Syster-Connection emellan gamla
och nya werlden, hällsas, utom mina
Herrar Bröder Brandberger,
Mademoisellerne Lisa Caisa Kahl-
meter och Defvel, med hwilkas
och Mademoiselle Anna Elisabet
Nauclér, på Stadberg, goda
minne detta ärende uträttas.
     Hwarmed har nåden af Gud
att förblifwa
     Mina Högtärade Herrar Bröders
     förbundnaste wän och
     tjenstberedwilligste tjenare
     Andrew Goeransson
 
Rettwik
den 29 Maji
1796.”


6
Musik / SV: Smith, Jay (f. 1981)
« skrivet: 2024-03-14, 23:45 »
Dessa uppgifter passar väldigt bra in i sammanhanget, för jag har noterat att i Sankt Peters klosters församling begravdes 1723 22/5 ”DeCreaux Swärmör[!] Maria Habereger […] i Closters Kyrkia om afftonen i tysthet, midt emot Kyrkiodörren näst uptil fasters graf – des ållder war 65 åhr 3 Månader, gafz til Kyrkian 6 Dr S:mt” (Sankt Peters klosters kyrkoarkiv CI:1, 1689, 1806, sid. 256; Sankt Peters Klosters församling låg strax utanför Lunds stadsport och utgjorde egentligen en egen församling, men många ur stadens borgerskap både bodde och lät begrava sina anhöriga i Klosterkyrkan därstädes trots att de egentligen tillhörde Lunds domkyrkoförsamling).
 
Den lämpligaste ”DeCreaux” i Lund var vid denna tid Jay Smiths ovanstående anfader, akademidansmästaren Caspar Decreaux (död 1738) som sedan 1706 var gift med Catharina De la Rose – vilket ju passar bra in på att Leonard De la Rose ska ha varit gift med en kvinna vid namn just Maria Haberegger!


7
Radio / Tv / Tidningar (Massmedia) / SV: Batra, David (f. 1972)
« skrivet: 2024-03-13, 16:19 »
Hej Anders!
 
Vad roligt att även din antavla går ihop med Davids (själv upptäckte jag att hans mormors mor Anna Åkesson var kusin till min farmors morfar), och tusen tack för kompletteringarna! Emellanåt hittar jag fler uppgifter än de som hamnar i utkasten till kändisantavlorna på Anbytarforum, men jag känner mig inte tillräckligt säker för att våga ta med dem – så därför blir jag alltid lika tacksam när någon släktforskare vill dela med sig av kompletteringar och tillägg som dessa från din antavla i Håstads socken  ;D


8
Musik / SV: Smith, Jay (f. 1981)
« skrivet: 2024-03-13, 16:16 »
Hej Anna!
 
Jag tänkte direkt på dig när jag upptäckte Malmqvistarna i Jay Smiths antavla, våra gemensamma bekanta från Äsphult! Och det är förresten lite lustigt att Jay har hela tio klockare bland sina förfäder på mormoderns sida; de skulle ju leda kyrkosången vid gudstjänsterna och sjunga vid förrättningarna, och därför behövde de helst ha någorlunda behaglig sångröst och kunna hålla tonen, så musikaliteten har kanske gått i arv från dessa tio klockare – vem vet?  ;D
 
Tyvärr har jag ännu inte lyckats klura ut var hans anmoder Catharina De la Rose kommer ifrån, men ett spår är att hennes mor kan ha burit släktnamnet Haberegger, och då rör det sig väl med största sannolikhet om samma släkt som din ingifta moster härstammar från?


9
Litteratur / Nilsson, Ulf (1948-2021)
« skrivet: 2024-03-13, 15:52 »
För den som är nyfiken på barnboksförfattaren Ulf Nilssons ursprung kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
1 proband
ULF Lennart Nilsson, född 1948 18/9 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, barnboksförfattare, död 2021 22/9 i Stockholms domkyrkodistrikt, Stockholms stad. [Far 2, Mor 3]
 
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
John Emil Nilsson, född 1917 18/9 på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län, tulltjänsteman, död 1995 21/11 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift 1947 24/5 (i Botkyrka eller Hbg Maria?) med efterföljande ana.
 
3 mor
Eudokia Bouzin, sedermera Falck (adopterad av sjuksköterskan Gertrud Falck; Helsingborgs Dagblad 2005 30/9), född 1923 8/7 i Urga i Mongoliet, död 2005 16/9 i Helsingborgs Maria församling, Skåne län. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
Johan Alfred Nilsson, född 1865 14/10 på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län, arrendator, död 1948 27/7 på Bröda nr. 3:3 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1908 5/12 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
5 farmor
Nelly Maria Nilsson, född 1882 9/7 i Hjälmshultshus i Allerums församling, Malmöhus län, död 1977 10/6 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
Michael Bouzin, av ryskt ursprung, levde 1923 i Urga i Mongoliet (Helsingborgs Dagblad 2005 30/9). [Barn 3]
 
Gift med efterföljande ana.
 
7 mormor
Anna, av ryskt ursprung, död 1923 i Urga i Mongoliet (Helsingborgs Dagblad 2005 30/9). [Barn 3]
 
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
8 farfars far
Nils Jönsson, född 1833 26/9 på Myrarp nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus län, arrendator, död 1914 6/12 på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1865 23/6 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Johanna Johansdotter, född 1841 30/4 på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län, död 1915 26/5 på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Olof Nilsson, född 1851 24/10 på Djuramossa nr. 6 i Allerums församling, Malmöhus län, husägare, död 1934 28/2 i Hjälmshult i Allerums församling, Malmöhus län.  [Barn 4, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1878 30/12 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Botilla Olsdotter, född 1852 6/2 på Kulla Gunnarstorp i Allerums församling, Malmöhus län, död 1926 18/7 i Hjälmshult i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 22, Mor 23]
 
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
16 farfars farfar
Jöns Andersson, född 1785 25/9 i Välinge församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), kronoskattehemmansåbo på Myrarp nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus, död därstädes 1860 26/1. [Barn 8]
 
Gift 1823 18/1 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Pernilla Andersdotter, född 1794 16/12 i Bröda i Allerums församling, Malmöhus län, död 1843 3/9 på Myrarp nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Johan Jönsson, född 1800 17/7 i Farhults by i Farhults församling, Malmöhus län, utsockne frälsehemmansåbo på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1879 16/10. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1827 29/12 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Sissa Bengtsdotter, född 1804 31/7 på Allerum nr. 4 i Allerums församling, Malmöhus län, död 1880 20/2 på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Nils Pettersson, född 1810 7/7 på Döshult nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus län, skollärare i Mölle i Brunnby församling, sedermera frälsehemmansåbo på Djuramossa nr. 6 i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1865 3/7. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1837 7/5 i Brunnby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Anna Olsdotter, född 1810 6/10 på Rågåkra nr. 7 i Brunnby församling, Malmöhus länm, död 1893 10/4 på Djuramossa nr. 6 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Ola Persson, född 1817 11/7 i Ljunghuset i Allerums församling, Malmöhus län, ladufogde på Kulla Gunnarstorp i Allerums församling, Malmöhus län, sedermera hemmansåbo på Djuramossa nr. 10 i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1870 25/1. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1851 4/5 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Elna Andersdotter, född 1825 6/3 i Döshult i Allerums församling, Malmöhus län, död 1909 31/8 på Djuramossa nr. 10 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
34 farfars farmors far
Anders Nilsson, född 1760 12/1 i Horsahuset i Allerums församling, Malmöhus län, hemmansåbo i Bröda i Allerums församling, Malmöhus län, sedermera hemmansåbo på Myrarp nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1831 6/5. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift 1:o 1781 28/10 i Allerums församling, Malmöhus län med pigan från Gummarp Ingar Jönsdotter, född omkring 1763, död 1793 8/2 i Bröda i Allerums församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1793 4/7 i Kattarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
35 farfars farmors mor
Elna Jönsdotter, född 1762 20/1 i Svedberg i Kattarps församling, Malmöhus län, död 1831 15/5 på Myrarp nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Jöns Nilsson, född 1765 23/3 i Viaköp i Farhults församling, Malmöhus län, hemmansåbo i Farhults by i Farhults församling, Malmöhus län, sedermera hemmansåbo på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1848 29/1. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift 1798 22/6 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Hanna Johansdotter, född 1776 25/4 på Farhult nr. 14 i Farhults församling, Malmöhus län, död 1842 18/1 på Bröda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
38 farfars mormors far
Bengt Sånesson, född 1764 24/2 i Allerums by i Allerums församling, Malmöhus län, hemmansåbo på Allerum nr. 4 i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1843 10/4. [Barn 19, Far 76, Mor 77]
 
Gift 1791 15/5 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
39 farfars mormors mor
Bengta Andersdotter, född 1766 6/4 i Tåstarp i Riseberga församling, Kristianstads län, död 1847 29/12 på Allerum nr 4 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 19, Far 78, Mor 79]
 
40 farmors farfars far
Petter Månsson, född 1771 14/8 i Döshults by Allerums församling, Malmöhus län, kronoskattehemmansåbo på Döshult nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1821 16/4. [Barn 20, Far 80, Mor 81]
 
Gift 1803 10/10 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
41 farmors farfars mor
Hanna Åkesdotter, född 1779 14/1 i Slus i Allerums församling, Malmöhus län, död 1838 15/2 på Döshult nr. 1 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farmors far
Ola Andersson, född 1767 14/11 i Ornakärr i Väsby församling, Malmöhus län, husman på Rågåkra nr. 7 i Brunnby församling, levde där ännu 1830. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1799 10/3 i Brunnby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Margareta Andersdotter, född 1774 23/1 i Rågåkra by i Brunnby församling, Malmöhus län, levde ännu 1830 på Rågåkra nr. 7 i Brunnby församling. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
44 farmors morfars far
Per Nilsson, född 1790 25/8 i Dammhuset i Allerums församling, Malmöhus län, husman i Ljunghuset i Allerums församling, Malmöhus län, sedermera hemmansåbo på Djuramossa nr. 3 i samma församling, död 1868 20/6 på Djuramossa nr. 9 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift 1815 29/3 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Bertha Persdotter, född 1791 17/4 i Allerums kyrkby i Allerums församling, Malmöhus län, död 1849 12/5 på Djuramossa nr. 8 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
46 farmors mormors far
Anders Ebbesson, född 1788 10/5 i Mjöhult i Allerums församling, Malmöhus län, husman i Döshult i Allerums församling, Malmöhus län, sedermera hemmansåbo på Djuramossa nr. 7 i Allerums församling, Malmöhus län, död 1861 13/1 på Djuramossa nr. 9 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1:o 1813 29/12 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1831 20/12 i Allerums församling, Malmöhus län med Sissa Jönsdotter, född 1809 3/4 i Laröds by i Allerums församling, Malmöhus län, död 1884 30/8 på Djuramossa nr. 9 i Allerums församling, Malmöhus län.
 
47 farmors mormors mor
Kersti Bengtsdotter, född 1788 23/12 i Döshult i Allerums församling, Malmöhus län, död 1830 4/12 på Djuramossa nr. 7 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
68 farfars farmors farfar
Nils Andersson, var dräng i Horsahuset i Allerums församling, Malmöhus län vid vigseln 1754 och bodde där ännu 1760, död 1772 27/10 i Stora Horsahuset i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 34]
 
Gift 1754 30/6 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Hanna Nilsdotter, var piga i Mjöhult i Allerums församling, Malmöhus län vid vigseln 1754. [Barn 34]
 
Gift 1:o 1754 30/6 i Allerums församling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1773 28/11 i Allerums församling, Malmöhus län med Per Andersson, född omkring 1752, död 1808 3/1 i Horsahagen i Allerums församling, Malmöhus län.
 
70 farfars farmors morfar
Jöns Nilsson, född omkring 1730, kallas sockenskräddare vid vigseln 1761, levde 1762 i Svedberg i Kattarps församling, Malmöhus län, död därstädes 1809 4/4. [Barn 35]
 
Gift 1761 12/7 i Kattarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Pernilla Nilsdotter, född omkring juni 1727, död 1794 17/4 i Svedberg i Kattarps församling, Malmöhus län. [Barn 35]
 
72 farfars morfars farfar
Nils Månsson, levde 1765 i Viaköp i Farhults församling, Malmöhus län. [Barn 36]
 
Gift med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Ingar Olsdotter, levde 1765 i Viaköp i Farhults församling, Malmöhus län. [Barn 36]
 
74 farfars morfars morfar
Johan Pålsson, född omkring 1745, hemmansåbo på Farhult nr. 14 i Farhults församling, Malmöhus län, död därstädes 1789 1/5. [Barn 37]
 
Gift 1775 26/12 i Farhults församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
Elsa Persdotter, född 1751 30/9 i Farhults by i Farhults församling, Malmöhus län, död 1821 6/5 på Farhult nr. 14 i Farhults församling, Malmöhus län. [Barn 37, Far 150, Mor 151]
 
Gift 1:o 1775 26/12 i Farhults församling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1790 29/12 i Farhults församling, Malmöhus län med frälsehemmansåbon Lars Persson, född 1759 14/1 (enligt husförhörslängderna), död 1829 1/11 på Farhult nr. 14 i Farhults församling, Malmöhus län.
 
76 farfars mormors farfar
Såne Andersson, död 1781 21/7 i Allerums by i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 38]
 
Gift 1751 20/10 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
77 farfars mormors farmor
Ingar Andersdotter, född omkring 1731, död 1806 7/4 i Allerums by i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 38]
 
78 farfars mormors morfar
Anders Sandberg, levde 1766 i Tåstarp i Riseberga församling, Kristianstads län och var då ladufogde på Herrevadskloster i samma församling. [Barn 39]
 
Gift med efterföljande ana.
 
79 farfars mormors mormor
Thora Gräsdotter, levde 1766 i Tåstarp i Riseberga församling, Kristianstads län. [Barn 39]
 
80 farmors farfars farfar
Måns Ebbesson, född omkring 1738, död 1808 27/9 i Döshults by i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 40]
 
Gift 1768 2/10 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
81 farmors farfars farmor
Mätta Olsdotter, levde 1771 i Döshults by i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 40]
 
82 farmors farfars morfar
Åke Jönsson, levde 1779 i Slus i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 41]
 
Gift 1770 4/11 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
83 farmors farfars mormor
Ingar Niklasdotter, levde 1779 i Slus i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 41]
 
84 farmors farmors farfar
Anders Nilsson, född omkring 1724, död 1785 19/4 i Ornakärr i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 42]
 
Gift 1755 13/4 i Väsby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Anna Månsdotter, född omkring 1720, levde 1767 i Ornakärr i Väsby församling, Malmöhus län, död 1790 27/10 i Fattighuset i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 42]
 
86 farmors farmors morfar
Anders Knutsson, levde 1774 i Rågåkra i Brunnby församling, Malmöhus län. [Barn 43]
 
Gift 1766 2/2 i Brunnby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Ingar Jonsdotter, levde 1774 i Rågåkra i Brunnby församling, Malmöhus län. [Barn 43]
 
88 farmors morfars farfar
Nils Jeppsson, född 1759 23/6 i Fleninge by i Fleninge församling, Malmöhus län, husman i Dammhuset i Allerums församling, Malmöhus län, sedermera i Allerums kyrkby i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1824 3/3. [Barn 44, Far 176, Mor 177]
 
Gift 1785 6/11 i Fleninge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
89 farmors morfars farmor
Kersti Persdotter, född omkring 1756, död 1813 11/5 i Dammhuset i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 44]
 
90 farmors morfars morfar
Per Jönsson, var dräng i Duvestubbe vid vigseln 1778, levde 1791 i Allerums kyrkby i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1799 23/10. [Barn 45]
 
Gift 1778 19/6 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Sissa Andersdotter, var piga i Allerums by vid vigseln 1778, levde 1791 i Allerums kyrkby i Allerums församling, Malmöhus län, död därstädes 1799 6/10. [Barn 45]
 
92 farmors mormors farfar
Ebbe Persson, född 1748 31/7 i Djuramossa i Allerums församling, Malmöhus län, var dräng i Gnetare vid vigseln 1776, levde 1788 i Mjöhult i Allerums församling, Malmöhus län, död 1830 20/6 på Mjöhult nr. 4 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 46, Far 184, Mor 185]
 
Gift 1776 2/6 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Ingar Rasmusdotter, född omkring 1752, var piga i Mjöhults by i Allerums församling, Malmöhus län vid vigseln 1776, död därstädes 1808 20/1. [Barn 46]
 
94 farmors mormors morfar
Bengt Jönsson, husman, levde 1788–1810 i Döshult i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 47]
 
Gift 1784 17/7 i Väsby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Elna Jönsdotter, född omkring 1753, var piga i Klappe vid vigseln 1784, död 1810 3/2 i Döshult i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 47]
 
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
150 farfars morfars mormors far
Per Mårtensson, född omkring 1726, hemmansåbo i Farhults by i Farhults församling, Malmöhus län, död därstädes 1774 19/5. [Barn 75]
 
Gift 1748 31/1 i Farhults församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
151 farfars morfars mormors mor
Sissa Andersdotter, född omkring 1721, död 1798 (begravd 3/6) i Farhults by i Farhults församling, Malmöhus län. [Barn 75]
 
176 farmors morfars farfars far
Jeppa Nilsson, var 1759 reservkarl i Fleninge församling, Malmöhus län. [Barn 88]
 
Relation utom äktenskapet 1758 med efterföljande ana.
 
177 farmors morfars farfars mor
Elna Jönsdotter, född omkring 1721, levde 1759 i Fleninge församling, Malmöhus län och var då gift med ryttaren Ahlgren när hon begick horsbrott med reservkarlen Jeppa Nilsson; död 1770 17/5 i Fleninge by i Fleninge församling, Malmöhus län. [Barn 88]
 
Gift 1748 23/4 i Fleninge församling, Malmöhus län med ryttaren Nils Ahlgren.
Relation utom äktenskapet 1758 med föregående ana.
 
184 farmors mormors farfars far
Per Månsson, död 1751 29/4 i Djuramossa i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 92]
 
Gift 1738 16/4 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
185 farmors mormors farfars mor
Troen Nilsdotter, död 1774 7/1 i Djuramossa i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 92]
 

10
Brock / Skräddargesällen Christian Brock (ca 1704- ) i Ystad
« skrivet: 2024-03-12, 23:30 »
Tillfällighetsfynd rörande utfärdande av bördsbrev 1721 för skräddargesällen Christian Brock i Ystad, som alltså ska vara född omkring 1704 i Skivarp (där kyrkoböckerna börjar först 1779; ur Vemmenhögs häradsrätts dombok 1721 13/11; Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAABB:183, opag.):


 ”Inspektorn välbetrodde Nils Kierrulf ifrån Hörtemölla, anhöll hos häradsrätten om vederbörlig attest och bördsbrev för sin styvson Christian Broch, som är en yngling vid sina 17 år, och har begivit sig till det lovliga skräddarhantverket uti Ystads stad; och alldenstund det är icke allenast genom vederbörlig föreskrift av pastore loci välärevördige och vällärde herr Jacob Sjöbeck intygat, det omtalade yngling Christian Broch är här uti Skivarps församling och Vemmenhögs härad födder, utan och av nämnd och allmoge väl bekant, att dess fader har varit fordom befallningsmannen vid Dybecks gods välbetrodde Christian Broch, samt modern äreborna och dygdesamma hustru Vivika Jönsdotter, som denna deras son af hederlig och äkta säng framburit och honom ifrån barndomen kristligen, ärligen och med heder uppfostrat, så att han i de unga åren givit gott hopp om sin skicklighet, och dygdiga leverne framdeles, varföre förmodar häradsrätten att han Christian Broch, lärer vid det lovliga skräddarhantverket, vilket han antagit haver, göra sig med dygd, ära och gudsfruktan värdig den heder, som samma hantverk, när det rättlig och redlig övas kompeterar, vilket även och häradsrätten prövar rättvist honom till bevis över dess hederliga och ärliga börd, såsom och till åminnelse om des vidare förkovran uti skicklighet och ära att lämna.”


11
Musik / Smith, Jay (f. 1981)
« skrivet: 2024-03-09, 03:32 »
För den som är nyfiken på var melodifestivalaktuella artisten Jay Smith har sitt ursprung kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
1 proband
JAY Jon Christopher Smith, född 1981 29/4 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län, sångare och gitarrist. [Far 1, Mor 3]
 
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
MARTIN Stewart Smith, född 1956 3/4 i Storbritannien, död 2002 10/6 i Strövelstorps församling, Skåne län. [Barn 1]
 
Gift 1:o 1980 19/12 (skilsmässa 1986 10/9) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1988 8/8 med NN, lever 2024.
 
3 mor
lever 2024. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
6 morfar
Klas Bertil Ossian Nilsson, född 1925 19/11 i Raus församling, Malmöhus län, folkskollärare, död 1991 2/3 i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1950 17/6 i Raus församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
7 mormor
Kerstin Inger Jönsson, född 1929 8/11 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län, småskollärarinna, död 2018 9/12 i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
12 morfars far
Fritz Ossian Nilsson, född 1894 19/6 på Ängslott nr. 152 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län, skomakare med egen verksamhet i Helsingborg, död 1955 10/10 i kvarteret Brynjan, Stadsäga 326 i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1922 25/11 i Raus församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Olga Teresia Fredriksdotter Veräjä, född 1894 14/1 i Kieksisvaara i Pajala församling, Norrbottens län, död 1987 23/12 på Borgvalla (Ryavägen 2) i Kvistofta församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Knut Leonard Jönsson, född 1889 21/1 i kvarteret Danmark 21 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, järnarbetare, sedermera sjömaskinist och slutligen övermaskinist vid Helsingborgs stads vattenverk, död 1952 6/1 i kvarteret Flötet, Stadsäga 91 i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1912 27/4 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Ebba Maria Andersson, född 1891 6/7 i kvarteret Hannover 4 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1976 14/1 på Kielergatan 16 på Råå i Raus församling (avled i Gustav Adolfs församling i Helsingborg, Malmöhus län). [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
24 morfars farfar
Nils Nilsson, född 1864 17/4 på Näsbyholm i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län, artillerist vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad, varnades av pastorsämbetet för oenighet 1895 11/11 (Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AIIa:7, sid. 2533), sedermera skinnfärgare i Västra Kattarp i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus samt i Raus församling, Malmöhus län, slutligen hamnarbetare därstädes, död 1944 5/3 i kvarteret Ryttaren i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1888 6/7 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Emma Jeppsson, född 1865 24/7 i Stenstorp i Gumlösa församling, Kristianstads län, död 1944 11/12 i kvarteret Ryttaren i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Fredrik Fredriksson Veräjä, född 1867 15/12 i Kieksiäisvaara i Pajala församling, Norrbottens län, hemmansägare på Kieksiäisvaara nr. 8 (Veräjä) i Pajala församling, Norrbottens län, död 1954 3/11 på Kieksiäisvaara 8:4 i Pajala kyrkobokföringsdistrikt, Norrbottens län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1889 20/1 i Pajala församling, Norrbottens län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Erika Johanna Törmä, född 1865 1/12 i Kaunisvaara i Pajala församling, Norrbottens län, död 1954 3/10 på Kieksiäisvaara 8:4 i Pajala kyrkobokföringsdistrikt, Norrbottens län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
28 mormors farfar
Carl Olof Jönsson, född 1856 23/3 på tomt nr. 249 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, konstförvant, sedermera typograf, död 1907 8/3 i kvarteret Tyskland 14 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1880 31/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Rosalie Agneta Norrman, född 1854 25/5 på Härslöv nr. 15 i Härslövs församling, Malmöhus län, död 1945 14/3 på Norra Tvärgatan 9 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Olander Andersson, född 1864 23/4 på Norra Hultseröd nr. 5 i Billinge församling, Malmöhus län, timmerman i Helsingborg, död 1935 15/11 på Tegelbruksgatan 10 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1886 4/9 i Billinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Emelie Rosalie Rosberg, född 1861 5/10 på Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län, död 1948 22/4 på Tegelbruksgatan 10 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
48 morfars farfars far
Nils Andersson, född 1823 19/9 på Näsby nr. 6 i Nosaby församling, Malmöhus län, husman på Näsbyholm i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län, sedermera arbetare därstädes, död av ”sinnessjukdom” 1885 21/7 på Näsbyholm nr. 14 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift 1849 29/12 i Nosaby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
49 morfars farfars mor
Elsa Bengtsdotter, född 1823 9/3 på Råby nr. 1 i Fjälkestads församling, Kristianstads län, död 1898 17/8 i Barbacka i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Jöns Jeppsson, född 1825 8/2 i rotehuset vid Hälleberga i Gumlösa församling, Kristianstads län, skräddare och handlande i Stenstorp under Rommestorp i Gumlösa församling, Kristianstads län, död därstädes av ”äggvitesjukdom” 1883 24/5. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift 1854 22/10 i Gumlösa församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Ingar Olsdotter, född 1835 31/5 i Västraby torp i Emmislövs församling, Kristianstads län, död 1915 20/5 i Stenstorp under Rommestorp i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
52 morfars morfars far
Johan FREDRIK Veräjä, född 1831 4/2 i Kassa i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna; lucka i födelse- och dopboken 1831–1859 efter branden i Muonionalusta prästgård 1941), kronohemmansägare i Kieksiäisvaara nr. 7 i Pajala församling, Norrbottens län, död 1911 6/11 på Kieksiäisvaara nr. 8 i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 26, Far 104, Mor 105]
 
Gift 1:o (antagligen i Pajala församling, Norrbottens län, där lysnings- och vigselböckerna har en lucka 1782–1859 efter branden i Muonionalusta prästgård 1941) med efterföljande ana.
Gift 2 o 1887 8/4 i Pajala församling, Norrbottens län med Eva Kajsa Henriksdotter, född 1835 1/8 i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna; lucka i födelse- och dopboken 1831–1859 efter branden i Muonionalusta prästgård 1941), död 1911 26/6 i Kieksiäisvaara i Pajala församling, Norrbottens län.
 
53 morfars morfars mor
Anna Cajsa Isaksdotter, född 1827 27/1 (enligt husförhörslängderna), död 1870 20/4 i Kieksiäisvaara i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]
 
54 morfars mormors far
Gustaf Fredriksson Törmä, född 1834 20/8 i Kaunisvaara i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna; lucka i födelse- och dopboken 1831–1859 efter branden i Muonionalusta prästgård 1941), bonde i Kaunisvaara i Pajala församling, Norrbottens län, sedermera backstugusittare därstädes, död 1922 26/12 på Kaunisvaara nr. 12 i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift 1857 5/1 i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna; lysnings- och vigselböckerna har en lucka 1782–1859 efter branden i Muonionalusta prästgård 1941) med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Greta Andersdotter Autio, född 1829 31/10 i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna), död 1899 4/3 på Kaunisvaara nr. 12 i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
56 mormors farfars far
Jöns Christensson, född 1825 27/4 på Örby nr. 9 i Raus församling, Malmöhus län, reskusk, sedermera arbetskarl i Helsingborg, död 1898 22/7 i Fattiginrättningen på Farm 139 A i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]
 
Gift 1852 22/5 i Kropps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Olu Knutsdotter, född 1819 7/3 på Västerby nr. 5 i Kropps församling, Malmöhus län, död 1897 22/4 i Fattiginrättningen på Farm 139 A i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]
 
58 mormors farmors far
August Norrman, född 1823 17/7 på Brödda nr. 3 i Allerums församling, Malmöhus län, inspektor, lantbrukare och arrendator, slutligen stationsinspektor i Ängelholm, sedermera i Raus församling, Malmöhus län, död 1893 8/12 i kvarteret Amerika 11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]
 
Gift 1850 (lysning 15/3 s. å., vigseldatumet ej antecknat i kyrkoboken) i Härslövs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
ANDRIETTE Fredrika Kinberg, född 1822 29/2 i Sonnarp i Asks församling, Malmöhus län, död 1887 8/7 i kvarteret Amerika 11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
60 mormors morfars far
Anders Svensson, född 1821 6/9 på Kolema nr. 1 i Röstånga församling, Malmöhus län, hemmansåbo på Norra Hultseröd nr. 5 i Billinge församling, Malmöhus län, död därstädes 1880 7/2. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1860 19/10 i Billinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Assarina Nilsdotter, född 1833 18/11 i Röstånga församling, Malmöhus län, död 1905 7/5 på Norra Hultseröd nr. 5 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Anders Rosberg, född 1825 6/3 i Billinge by i Billinge församling, Malmöhus län. skomakargesäll i Lund 1843–1852 och i Höör 1852–1854, skomakare och husman samt sedermera lantbrukare på Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län 1854–1886, död därstädes 1886 28/6. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1854 23/6 i Billinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Eva Erika Weibull, född 1821 11/8 i Södra Hultseröd i Billinge församling, Malmöhus län, död 1891 27/4 på Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
 
----------------------------- Generation 6 -----------------------------
 
96 morfars farfars farfar
Anders Trulsson, född 1776 i Huaröds församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo på Näsby nr. 6 i Nosaby församling, Kristianstads län, därefter på Näsby nr. 13, död 1852 15/10 på Näsby nr. 11 i Nosaby församling, Kristianstads län. [Barn 48]
 
Gift 1816 6/10 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
97 morfars farfars farmor
Karna Mattisdotter, född 1786 8/10 i Näsby i Nosaby församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1863 22/6 i Näsby i Nosaby församling, Kristianstads län. [Barn 48]
 
98 morfars farfars morfar
Bengt Björnsson, född 1799 26/7 på Råbelöv nr. 5 i Råbelövs församling, Kristianstads län, husman på Råby nr. 1 i Fjälkestads församling, Kristianstads län, död 1861 11/8 i Tegelladshus i Fjälkestads församling, Kristianstads län. [Barn 49, Far 196, Mor 197]
 
Gift 1823 4/1 i Fjälkestads församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Anna Nilsdotter, född 1797 27/12 i Hjärsås församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; Hjärsås kyrkoböcker före 1869 förstördes vid en brand 1895), död 1869 1/8 i Tegelladshus i Fjälkestads församling, Kristianstads län. [Barn 49]
 
100 morfars farmors farfar
Jeppa Jönsson, född 1792 11/11 i Hälleberga i Gumlösa församling, Kristianstads län, var dräng i rotehuset vid Hälleberga i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 50, Far 200, Mor 201]
 
Gift 1820 11/2 i Gumlösa församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Elsa Svensdotter, född 1791 26/7 vid Tollarp i Oppmanna församling, Kristianstads län. [Barn 50, Far 202, Mor 203]
 
102 morfars farmors morfar
Ola Olsson, född 1806 24/6 i Lunnom i Östra Broby församling, Kristianstads län, torpare i Västraby torp i Emmislövs församling, Kristianstads län, död som fattighjon 1892 31/10 på Västraby nr. 1 i Emmislövs församling, Kristianstads län. [Barn 51, Far 204, Mor 205]
 
Gift 1835 6/6 i Emmislövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Sissa Persdotter, född 1798 29/8 i Kviinge by i Kviinge församling, Kristianstads län, död 1856 31/3 på Västraby nr. 1 i Emmislövs församling, Kristianstads län (avled och begravdes i Gumlösa församling). [Barn 51, Far 206, Mor 207]
 
104 morfars morfars farfar
Fredrik Hansson, född 1793 (enligt husförhörslängderna), nybyggare i Kassa i Pajala församling, Norrbottens län, död därstädes 1838 (enligt husförhörslängderna; lucka i död- och begravningsboken). [Barn 52]
 
Gift med efterföljande ana.
 
105 morfars morfars farmor
Maria Mickelsdotter, född 1794 (enligt husförhörslängderna), död 1838 i Kassa i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna; lucka i död- och begravningsboken). [Barn 52]
 
106 morfars morfars morfar
Isak Johansson, född 1804 (enligt husförhörslängderna), bonde i Kaltio i Sattajärvi by i Pajala församling, Norrbottens län, död därstädes 1833 (enligt husförhörslängderna; lucka i död- och begravningsboken). [Barn 53]
 
Gift 1825 (enligt husförhörslängderna; lucka i lysnings- och vigselboken) med efterföljande ana.
 
107 morfars morfars mormor
Maria Henriksdotter, född 1794 (enligt husförhörslängderna; lucka i död- och begravningsboken), levde ännu 1841 i Kaltio i Sattajärvi by i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 53]
 
Gift 1:o 1825 (enligt husförhörslängderna; lucka i lysnings- och vigselboken) med föregående ana.
Gift 2:o 1836 i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna; lucka i lysnings- och vigselböckerna 1782–1859 efter branden i Muonionalusta prästgård 1941) med Johan Henriksson Kurwander, född 1811 (enligt husförhörslängderna).
 
108 morfars mormors farfar
Fredrik Adamsson, född 1798 (enligt husförhörslängderna), bonde i Kaunisvaara i Pajala församling, Norrbottens län, levde där ännu 1841. [Barn 54]
 
Gift 1824 (enligt husförhörslängderna) med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Maria Helena Isaksdotter, född 1807, levde ännu 1841 i Kaunisvaara i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 54, Far 218, Mor 219]
 
110 morfars mormors morfar
Anders Johansson, född 1785 (enligt husförhörslängderna), bonde i Autio Erkheiki i Pajala församling, Norrbottens län, levde där ännu 1841. [Barn 55]
 
Gift 1812 (enligt husförhörslängderna; lucka i lysnings- och vigselboken) med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Anna Maria Henriksdotter, född 1793 (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1841 i Autio Erkheiki i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 55]
 
112 mormors farfars farfar
Christen Bengtsson, född 1764 31/10 i Övra Glumslövs by i Glumslövs församling, Malmöhus län, rusthållare på Örby nr. 3 i Raus församling, Malmöhus län, sedermera torpare på Örby nr. 9 i likanämnda socken, död därstädes 1836 8/4. [Barn 56, Far 224, Mor 225]
 
Gift 1804 16/3 i Raus församling, Malmöhus län (sammanvigdes i Mariakyrkan i Helsingborg) med efterföljande ana.
 
113 mormors farfars farmor
Elna Svensdotter, född 1784 27/5 i Örby i Raus församling, Malmöhus län, död 1826 10/12 på Örby nr. 9 i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 56, Far 226, Mor 227]
 
114 mormors farfars morfar
Knut Olsson, född 1785 19/2 i Lydestads by i Kropps församling, Malmöhus län, hemmansåbo på Västerby nr. 5 i Kropps församling, Malmöhus län, död därstädes 1835 20/11. [Barn 57, Far 228, Mor 229]
 
Gift 1812 i Fjärestads församling, Malmöhus län (hustrun inflyttade därifrån till Kropps församling samma år; Fjärestads kyrkoböcker förstördes vid en brand i Bårslövs prästgård 1838) med efterföljande ana.
 
115 mormors farfars mormor
Boel Hansdotter, född 1789 23/9 i Fjärestads församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna; Fjärestads kyrkoböcker förstördes vid en brand i Bårslövs prästgård 1838), död 1847 1/3 på Västerby nr. 5 i Kropps församling, Malmöhus län. [Barn 57]
 
116 mormors farmors farfar
Per Norrman, född 1790 28/2 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län, inskriven som student vid Lunds universitet 1808 8/2 (Lunds universitets matrikel 1732-1830, s. 181), inspektor på Krapperup i Brunnby församling, Malmöhus län, sedermera arrendator i Allerum i likanämnda församling och på Stora Görslöv nr. 7 & 8 i Jonstorps församling, bägge i Malmöhus län, kallas frälsekamrer och f.d. inspektor vid sin död, död 1868 6/11 i Härslövs församling, Malmöhus län (kyrkskriven i Raus församling, Malmöhus län). [Barn 58, Far 232, Mor 233]
 
Gift 1822 22/2 i Brunnby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
117 mormors farmors farmor
Anna Rebecka Büttner, född 1788 18/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1841 3/1 på Stora Görslöv nr 7 & 8 i Jonstorps församling, Malmöhus län (enligt Jonstorps kyrkoarkiv, vol. AI:3, sid. 68; saknas i död- och begravningsboken). [Barn 58, Far 234, Mor 235]
 
118 mormors farmors farfar
Carl Kinberg, född 1789 29/6 i Billinge församling, Malmöhus län, kronolänsman i Onsjö härads norra distrikt 1812 17/9, kronolänsman i Rönnebergs härads distrikt 1832 20/3 (Lindberg, Otto, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, Malmö, 1919, sid. 188), vice befallningsman, död 1848 29/3 i Härslövs församling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift i Asks församling, Malmöhus län (kyrkoböckerna börjar 1813) med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors farmor
Anna Elisabeth Malmqvist, född 1791 29/11 i Asks församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna; Asks kyrkoböcker börjar 1813), död 1873 1/5 i Härslövs församling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Sven Olsson, född 1790 24/2 i Röstånga by i Röstånga församling, Malmöhus län, död 1865 21/11 hos sonen på Norra Hultseröd nr. 5 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 60, Far 240, Mor 241]
 
Gift med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Gunnil Andersdotter, född 1789 28/11 i Billinge by i Billinge församling, Malmöhus län, död 1830 5/3 i Norra Hultseröd i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 60, Far 242, Mor 254]
 
122 mormors morfars morfar
Okänd. [Barn 61]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Gunilla Persdotter, född 1804 8/2 i Baljensborg i Norra Rörums församling, Malmöhus län, död 1845 31/8 i Södra Hultseröd i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift omkring 1828 i Billinge församling, Malmöhus län husmannen Jacob Olsson, född 1794 16/4 i Röstånga församling, Malmöhus län.
 
124 mormors mormors farfar
Rasmus Månsson, född 1796 10/7 i Billinge församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), husman under Billinge prästgård (Billinge nr. 1) i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 62]
 
Gift 1:o 1825 23/5 i Billinge församling, Malmöhus län (sammanvigdes i prästgården av kyrkoherden Nils R. Rothstein) med efterföljande ana.
Gift 2:o med Elna Nilsdotter, född 1808 2/7 i Billinge församling, Malmöhus län.
 
125 mormors mormors farmor
Sissela Jönsdotter, född 1796 15/10 i Riseberga församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1839 17/5 på Billinge nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 62]
 
126 mormors mormors morfar
Gustaf Weibull, född 1781 24/6 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, handelsbokhållare och fideikommissarie till egendomen Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län, död 1859 7/8 på Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift 1821 15/3 i Höörs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Christina LOVISA Lindh, född 1794 22/5 i Höörs församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna; Höörs kyrkoböcker börjar 1795), död 1846 29/5 på Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 63, Far 254, Mor 255]
 
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
196 morfars farfars morfars far
Björn Björnsson, född postumt 1772 15/8 på Råbelöv nr. 22 i Råbelövs församling, Kristianstad, hemmansåbo på Råby nr. 1 i Fjälkestads församling, Kristianstads län, levde 1835 i Råbelövs hospital. [Barn 98, Far 392, Mor 393]
 
Gift med efterföljande ana.
 
197 morfars farfars morfars mor
Magnel Nilsdotter, född 1771 5/3 på Råbelöv nr. 18 i Råbelövs församling, Kristianstads län, död 1828 6/3 på Råby nr. 1 i Fjälkestads församling, Kristianstads län. [Barn 98, Far 394, Mor 395]
 
200 morfars farmors farfars far
Jöns Mattisson, var 1792 hemmansåbo i Hälleberga i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 100]
 
Gift med efterföljande ana.
 
201 morfars farmors farfars mor
Kerstina Carlsdotter, levde 1792 i Hälleberga i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 100]
 
202 morfars farmors farmors far
Sven Sjögren, var 1791 ryttare vid Tollarp i Oppmanna församling, Kristianstads län. [Barn 101]
 
Gift med efterföljande ana.
 
203 morfars farmors farmors mor
Anna Truedsdotter, levde 1791 vid Tollarp i Oppmanna församling, Kristianstads län. [Barn 101]
 
204 morfars farmors morfars far
Ola Truedsson, var 1806 hemmansåbo i Lunnom i Östra Broby församling, Kristianstads län. [Barn 102]
 
Gift med efterföljande ana.
 
205 morfars farmors morfars mor
Ingar Persdotter, levde 1806 i Lunnom i Östra Broby församling, Kristianstads län. [Barn 102]
 
206 morfars farmors mormors far
Per Palmqvist, var 1798 ryttare i Kviinge by i Kviinge församling, Kristianstads län. [Barn 103]
 
Gift med efterföljande ana.
 
207 morfars farmors mormors mor
Nilla Jönsdotter, född omkring 1768, levde 1798 i Kviinge by i Kviinge församling, Kristianstads län. [Barn 103]
 
218 morfars mormors farmors far
Isak Henriksson, född 1777 (enligt husförhörslängderna), död 1833 i Kaunisvaara i Pajala församling, Norrbottens län (enligt husförhörslängderna; lucka i död- och begravningsboken). [Barn 109]
 
Gift 1807 (enligt husförhörslängderna; lucka i lysnings- och vigselboken) med efterföljande ana.
 
219 morfars mormors farmors mor
Walborg Clementsdotter, född 1778 (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1841 i Kaunisvaara i Pajala församling, Norrbottens län. [Barn 109]
 
224 mormors farfars farfars far
Bengt Olsson, född omkring 1715, rusthållare i Övra Glumslöv i Glumslövs församling, Malmöhus län, död därstädes 1783 18/2. [Barn 112]
 
Gift 1747 7/6 i Glumslövs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
225 mormors farfars farfars mor
Anna Nilsdotter, född omkring 1720, död 1783 8/11 i Övra Glumslöv i Glumslövs församling, Malmöhus län. [Barn 112]
 
226 mormors farfars farmors far
Sven Persson, född omkring 1750, rusthållare, död 1804 19/1 i Örby i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 113]
 
Gift med efterföljande ana.
 
227 mormors farfars farmors mor
Ingeborg Carlsdotter, född 1756 24/6 i Örby i Raus församling, Malmöhus län, död 1825 19/2 i Örby i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 113, Far 454, Mor 455]
 
228 mormors farfars morfars far
Ola Knutsson, född 1752 3/1 i Västerby i Kropps församling, Malmöhus län, hemmansåbo på Västerby nr. 5 i Kropps församling, Malmöhus län, död därstädes 1812 18/5. [Barn 114, Far 456, Mor 457]
 
Gift 1775 12/2 i Kropps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
229 mormors farfars morfars mor
Olu Persdotter, född omkring 1753, död 1795 19/6 i Västerby i Kropps församling, Malmöhus län. [Barn 114]
 
232 mormors farmors farfars far
Anders Norrman, född 1763 11/4 på Norrvidinge nr. 14 i Norrvidinge församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), betjänt på Borgeby slott i likanämnda församling, Malmöhus län, klockare i Borgeby och Löddeköpinge församlingar 1789 29/4 efter kallelse av riksrådinnan Bonde, död 1815 11/7 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län. [Barn 116, Far 464, Mor 465]
 
Gift 1789 7/6 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
233 mormors farmors farfars mor
Elsa Nilsdotter, född 1770 16/3 i Borgeby församling, Malmöhus län, död 1834 23/7 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län. [Barn 116, Far 466, Mor 467]
 
Gift 1:o 1789 7/6 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o med klockaren i Borgeby och Löddeköpinge pastorat Jöns Peter Brambéer, född 1786 4/9 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län, död 1852 10/6 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län.
 
234 mormors farmors farmors far
Jöns Michael Büttner, född 1751 16/5 i Härslövs församling, Malmöhus län, frälseinspektor på Össjö gård i Össjö församling, Kristianstads län, sedermera i Abullagården i Hjärnarps församling, död därstädes 1797 30/9. [Barn 117, Far 468, Mor 469]
 
Gift 1784 15/10 i Össjö församling, Kristianstads län (sammanvigda på Össjö gård) med efterföljande ana.
 
235 mormors farmors farmors mor
Juliana Beckman, född 1760 1/1 i Södåkra i Jonstorps församling, Malmöhus län, död 1811 20/8 i Abullagården i Hjärnarps församling, Kristianstads län. [Barn 117, Far 470, Mor 471]
 
236 mormors farmors farfars far
Zacharias Kinberg, född 1747 6/2 i Ullstorps församling, Kristianstads län, student vid Lunds universitet 1767, studerade först teologi och sedan juridik; var någon tid tillförordnad klockare, blev därefter extra och sedan 1780 14/1 ordinarie tulluppsyningsman i Lund; blev kronolänsman i Onsjö härads norra distrikt första gången 1781 2/6, erhöll avsked 1804 30/4 och blev kronolänsman för andra gången i samma distrikt 1806 31/7 varifrån han erhöll avsked 1812 17/9, död 1814 2/10 i Asks församling, Malmöhus län (Lindberg, Otto, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, Malmö, 1919, sid. 193). [Barn 118, Far 472, Mor 473]
 
Gift 1781 22/6 i Billinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
237 mormors farmors farfars mor
DOROTHEA Catharina Gjörloff, född i juli 1750 i Malmö, Malmöhus län, död 1810 5/10 i Asks församling, Malmöhus län. [Barn 118, Far 474, Mor 475]
 
238 mormors farmors farmors far
Jöns Malmqvist, född 1758 20/2 i Riseberga församling, Malmöhus län, student vid Lunds universitet 1775 6/10 (Lunds universitets matrikel 1732-1830, sid. 121) och studerade samma år teologi (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid 1682-1832, Lund, 1897, sid. 369), klockare i Konga och Asks pastorat av Lunds stift, död 1828 12/9 i Asks församling, Malmöhus län. [Barn 119, Far 476, Mor 477]
 
Gift 1788 22/11 i Riseberga församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
239 mormors farmors farmors mor
Catharina Siderin, född 1759 26/9 i Svalövs församling, Malmöhus län, död 1823 1/2 i Asks församling, Malmöhus län. [Barn 119, Far 478, Mor 479]
 
Gift 1:o 1785 2/12 i Svalövs församling, Malmöhus län med sadelmakaren vid Norra skånska kavalleriregementet Fredrik Lageman, död 1787 6/9 i Ruggaröd i Riseberga församling, Kristianstads län (enligt bouppteckningen i Norra Åsbo häradsrätts arkiv, vol. FIIa:7, sid. 715; saknas i dödboken).
Gift 2:o 1788 22/11 i Riseberga församling, Kristianstads län med föregående ana.
 
240 mormors morfars farfars far
Ola Svensson, var 1790 prästbonde i Röstånga by i Röstånga församling, Malmöhus län. [Barn 120]
 
Gift med efterföljande ana.
 
241 mormors morfars farfars mor
Elna Andersdotter, levde 1790 i Röstånga by i Röstånga församling, Malmöhus län. [Barn 120]
 
242 mormors morfars farmors far
Anders Wilhelmsson, var 1789 husman i Billinge by i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 121]
 
Gift med efterföljande ana.
 
243 mormors morfars farmors mor
Kerstina Månsdotter, levde 1789 i Billinge by i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 121]
 
246 mormors morfars mormors far
Per Persson, var 1804 husman i Baljensborg i Norra Rörums församling, Malmöhus län. [Barn 123]
 
Gift med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Elna Gunnarsdotter, levde 1804 i Baljensborg i Norra Rörums församling, Malmöhus län. [Barn 123]
 
252 mormors mormors morfars far
Erik Mathias Weibull, född 1738 i Lyby församling, Malmöhus län (födelsedatum saknas, men notisen införd i kyrkoboken mellan april och juni 1738), student vid Lunds universitet 1755 och disputerade under professor Lars Johan Colling 1759, blev stadsnotarie i Lund efter P. Bergh 1762 21/4 och tillträdde som rådman i Lunds stad 1766, hade 1775 andra rummet till borgmästartjänsten i Lund och fungerade slutligen som vice borgmästare i Lund; ägde gården nr. 92 & 93 vid Skomakaregatan i Lund (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid 1682-1832, Lund, 1897, sid. 302), död 1805 1/5 på Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 126, Far 504, Mor 505]
 
Gift 1768 26/8 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
EVA Brita Decreaux, född 1741 18/10 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, död 1814 28/1 på Södra Hultseröd nr. 1 i Billinge församling, Malmöhus län. [Barn 126, Far 506, Mor 507]
 
254 mormors mormors mormors far
PETER Gustaf Lindh, född 1754 15/9 i Kungsholms församling, Stockholms stad, klockare i Höörs pastorat av Lunds stift, död 1828 13/10 i Höörs församling, Malmöhus län. [Barn 127, Far 508, Mor 509]
 
Gift i Höörs församling, Malmöhus län (Höörs kyrkoböcker börjar 1795) med efterföljande ana.
 
255 mormors mormors mormors mor
ANNA Christina Holmström, född 1757 29/1 i Klara församling, Stockholms stad, levde vid makens bouppteckning 1828 men anges vara ”död” i husförhörslängden 1828–1835 (Höörs kyrkoarkiv, vol. AI:4, sid. 5), kan dock ej återfinnas i Höörs död- och begravningsbok. [Barn 127, Far 510, Mor 511]
 
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
392 morfars farfars morfars farfar
Björn Nilsson, född omkring 1743, hemmansåbo, död 1772 (begravd 12/4) på Råbelöv nr. 22 i Råbelövs församling, Kristianstads län. [Barn 196]
 
Gift 1769 26/12 i Råbelövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
393 morfars farfars morfars farmor
Svenborg Mattisdotter, levde 1772 på Råbelöv nr. 22 i Råbelövs församling, Kristianstads län. [Barn 196]
 
394 morfars farfars morfars morfar
Nils Larsson, var 1771 hemmansåbo på Råbelöv nr. 18 i Råbelövs församling, Kristianstads län. [Barn 197]
 
Gift med efterföljande ana.
 
395 morfars farfars morfars mormor
Elsa Persdotter, levde 1771 på Råbelöv nr. 18 i Råbelövs församling, Kristianstads län. [Barn 197]
 
454 mormors farfars farmors morfar
Carl Hansson, född omkring 1712, murmästare i Örby i Raus församling, Malmöhus län, död därstädes 1761 (begravd 1/3). [Barn 227]
 
Gift med efterföljande ana.
 
455 mormors farfars farmors mormor
Ingar Persdotter, född omkring 1736, död 1800 (begravd 27/4) i Örby i Raus församling, Malmöhus län. [Barn 227]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o 1762 28/2 i Raus församling, Malmöhus län med drängen från Norrvidinge socken, sedermera hemmansåbon i Örby Mickel Jönsson, född omkring 1720, död 1795 (begravd 31/5) i Örby församling, Malmöhus län.
 
456 mormors farfars morfars farfar
Knut Ingvarsson, född omkring 1713, från Lydestad vid vigseln, sedan i Västerby, död 1784 15/8 i Lydestad i Kropps församling, Malmöhus län. [Barn 228]
 
Gift 1738 18/6 i Kropps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
457 mormors farfars morfars farmor
Kerstina Bengtsdotter, var piga i Benarp vid vigseln. [Barn 228]
 
464 mormors farmors farfars farfar
Anders Jeppsson, var 1759 hemmansåbo på Norrvidinge nr. 14 i Norrvidinge församling, Malmöhus län och har sannolikt avlidit därstädes 1762. [Barn 232]
 
Gift med efterföljande ana
 
465 mormors farmors farfars farmor
Bengta Persdotter, (född omkring 1714, död 1784 14/2 på Norrvidinge nr. 14 i Norrvidinge församling, Malmöhus län. [Barn 232]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o omkring 1763 med Nils Jönsson, född omkring 1731, död 1808 21/3 på Norrvidinge nr. 14 i Norrvidinge församling, Malmöhus län.
 
466 mormors farmors farfars morfar
Nils Truedsson, var 1770 hemmansåbo i Borgeby församling, Malmöhus län. [Barn 233]
 
Gift med efterföljande ana.
 
467 mormors farmors farfars mormor
Bengta Nilsdotter, levde 1770 i Borgeby församling, Malmöhus län. [Barn 233]
 
468 mormors farmors farmors farfar
OLOF Ludvig Büttner, döpt 1720 4/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, elev vid Helsingborgs skola 1729 1/9, avslutade studierna 1740 13/4 (Gossläroverkets i Helsingborg arkiv, vol. DIa:1, s. 112v, där rektorn på samma sida har noterat att ”Såsom denna af sielswåld war förderfwat, och hade förlorat all lust till boken, ty lät jag honom gå d: 13 Aprilis A:o 1740”), klockare i Härslöv och Säby församlingar av Lunds stift, död 1770 24/3 i Härslövs församling, Malmöhus län. [Barn 234, Far 936, Mor 937]
 
Gift 1748 2/12 i Härslövs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
469 mormors farmors farmors farmor
Rebecka Aschre, född omkring 1720 (med stor sannolikhet dotter till frälseinspektorn Jöns Aschre och hans fru Anna Maria Tungelfelt, av adliga ätten nr. 1155), död 1799 14/1 i Härslövs församling, Malmöhus län. [Barn 234]
 
470 mormors farmors farmors morfar
Elias Beckman, född omkring 1710, inspektor i Tryde församling, Kristianstads län, slutligen i Södåkra i Jonstorps församling, Malmöhus län, död därstädes 1770 4/12. [Barn 235]
 
Gift 1749 9/6 i Tryde församling, Kristianstads län (sammanvigda ”hema på siuksängen”) med efterföljande ana.
 
471 mormors farmors farmors mormor
JOHANNA Elisabeth Refvelman, född omkring 1724, död 1802 4/7 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 235, Far 942, Mor 943]
 
Gift 1:o 1749 9/6 i Tryde församling, Kristianstads län (sammanvigda ”hema på siuksängen”) med föregående ana.
Gift 2:o 1772 19/5 i Jonstorps församling, Malmöhus län med provinsialmålaren och konterfejaren Nathanael Traber, sades vistas utrikes vid hustruns bouppteckning 1802.
 
472 mormors farmors farfars farfar
Knut Kinberg, döpt 1714 20/12 i Trinitatis kirke i København, Danmark, urmakare i Simrishamn, sedermera klockare i Ullstorps och Bollerups församling av Lunds stift, död 1783 7/12 i Ullstorps församling, Kristianstads län. [Barn 236, Far 944, Mor 945]
 
Gift 1738 12/4 i Södra Mellby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
472 mormors farmors farfars farmor
Christina Nordblad, född omkring 1720, död 1792 12/10 i Stora Köpinge församling, Kristianstads län. [Barn 236]
 
474 mormors farmors farfars morfar
Mattias Eriksson, var 1750 timmerman i Malmö. [Barn 237]
 
Gift med efterföljande ana.
 
475 mormors farmors farfars mormor
Anna Catharina Ratke, levde 1750 i Malmö. [Barn 237]
 
476 mormors farmors farmors farfar
David Malmqvist, född 1735 7/10 i Riseberga församling, Kristianstads län, klockare i Riseberga och Färingtofta pastorat av Lunds stift, död 1796 9/3 i Riseberga församling, Kristianstads län. [Barn 238, Far 952, Mor 953]
 
Gift 1757 4/6 i Riseberga församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
477 mormors farmors farmors farmor
Anna Elisabeth Risberg, född 1739 8/9 i Riseberga församling, Kristianstads län, död därstädes 1812 25/6. [Barn 238, Far 954, Mor 955]
 
478 mormors farmors farmors morfar
ALEXANDER Magnus Siderin, ryttare, sedermera rusthållare i Svalöv. [Barn 239]
 
Gift med efterföljande ana.
 
479 mormors farmors farmors mormor
Bengta Håkansdotter. [Barn 239]
 
504 mormors mormors morfars farfar
PETTER Lorentz Weibull, var 1738 hovrättskommissarie i Lyby församling, Malmöhus län, död 1757 20/2 i Lyby församling, Malmöhus län. [Barn 252]
 
Gift med efterföljande ana.
 
505 mormors mormors morfars farmor
Maria Åkerholm, levde 1738 i Lyby församling, Malmöhus län. [Barn 252]
 
506 mormors mormors morfars morfar
Ludvig Decreaux, döpt 1708 29/5 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, akademidansmästare vid Lunds universitet, direktör vid Akademiska tryckeriet i Lund. [Barn 253, Far 1012, Mor 1013]
 
Gift 1736 13/7 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län (efter lysning 20/6 samma år i Landskrona) med efterföljande ana.
 
507 mormors mormors morfars mormor
Anna Brita Wulf, född omkring 1716, död 1802 24/6 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län och sedan begravd i Nosaby församling, Kristianstads län. [Barn 253]
 
508 mormors mormors mormors farfar
Peter Lindh, född omkring 1712, logarvare i Stockholm, död 1767 12/5 i Kungsholms församling, Stockholms stad. [Barn 254]
 
Gift 1752 6/9 i Österlövsta församling, Uppsala län med efterföljande ana.
 
509 mormors mormors mormors farmor
Christina Westbeck, född 1731 11/9 i Österlövsta församling, Uppsala län, levde 1767 i Stockholm. [Barn 254, Far 1018, Mor 1019]
 
510 mormors mormors mormors morfar
Carl Gustaf Holmström, kammarskrivare, sedermera revisor i Kammarrevisionen i Stockholm, död 1760 30/9 i Stockholm (enligt bouppteckningen; sannolikt död i Klara församling där man betalade för likvagnen i oktober 1760). [Barn 255]
 
Gift 1752 15/3 i Klara församling, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
511 mormors mormors mormors mormor
Anna Catharina Rydén, död 1766 21/11 i Klara församling, Stockholms stad. [Barn 255, Far 1022, Mor 1023]
 
 
----------------------------- Generation 9 -----------------------------
 
936 mormors farmors farmors farfars far
Hans Michael Büttner, handelsman och vinskänk i Helsingborg, erhöll burskap i Helsingborg 1702 22/1 Helsingborgs historia [red. Gösta Johannesson], del VI:1. Personhistoriska anteckningar, Helsingborg, 1979, sid. 152f), begravd 1727 10/12 i Helsingborgs stadsförsamling (M). [Barn 468]
 
Gift 1:o 1701 22/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med änkan Anna Catharina Wolfsdotter Reijer Kock, begravd 1718 15/8 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län.
Gift 2:o med efterföljande ana.
 
937 mormors farmors farmors farfars mor
Elisabeth Aulin, född omkring 1692 i Åhus församling, Kristianstads län, död 1754 21/7 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 468, Far 1874, Mor 1875]
 
942 mormors farmors farmors mormors far
Herman Refvelman, kallas rustmästare vid dotterns dop i Halmstad, Hallands län 1723, sägs i svärfaderns bouppteckning 1725 vara sergeant. [Barn 471]
 
Gift med efterföljande ana.
 
943 mormors farmors farmors mormor
Anna Jönsdotter Hindberg, född, död. [Barn 471, Far 1886, Mor 1887]
 
944 mormors farmors farfars farfars far
Zacharias Johansen, född omkring 1685, var 1715 lavettmakargesäll och snickare i København, Danmark, begravd 1722 21/7 i Helligaands kirke i København, Danmark. [Barn 472]
 
Gift 1713 24/5 i Trinitatis kirke i København, Danmark med efterföljande ana.
 
945 mormors farmors farfars farfars mor
Elna Knutsdotter, född, död. [Barn 472, Far 1890, Mor 1891]
 
Gift 1:o 1713 24/5 i Trinitatis kirke i København, Danmark med föregående ana.
Gift 2:o 1727 10/2 i Fru Alstads församling, Malmöhus län med faderns efterträdare som klockare i Västra Alstads och Fru Alstads församlingar av Lunds stift Michael Olthin, född omkring 1688, död 1752 28/10 i Arrie församling, Malmöhus län.
 
952 mormors farmors farmors farfars far
Jöns Malmqvist, född omkring 1686 i Malmö, Malmöhus län, kyrkoherde i Riseberga och Färingtofta av Lunds stift, död 1758 7/6 i Riseberga församling, Malmöhus län. [Barn 476]
 
Gift med efterföljande ana.
 
953 mormors farmors farmors farfars mor
Christina Bergström. [Barn 476]
   
954 mormors farmors farmors farmors far
Anders Risberg, född 1700 4/1 i Ry i Riseberga församling, Kristianstads län, ryttare i Hällebygget i Riseberga församling, Kristianstads, sedermera klockare i Riseberga och Färingtofta församling av Lunds stift, död 1766 30/12 i Färingtofta församling, Kristianstads län. [Barn 477, Far 1908, Mor 1909]
 
Gift 1:o 1720 2/10 i Riseberga församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1739 14/1 i Riseberga församling, Kristianstads län med Juliana Schreiber.
 
955 mormors farmors farmors farmors mor
Elisabeth Mårtensdotter. [Barn 477]
 
Gift 1:o 1716 23/9 i Riseberga församling, Kristianstads län med drängen från Kryneröd Troed Larsson.
Gift 2:o 1720 2/10 i Riseberga församling, Kristianstads län med föregående ana.
 
1012 mormors mormors morfars morfars far
Caspar Decreaux, akademidansmästare vid Lunds universitet, själaringning 1738 23/9 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 506]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1013 mormors mormors morfars morfars mor
Catharina De la Rose, själaringning 1746 24/7 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 506]
 
Gift 1:o 1706 7/12 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o med akademibokhandlaren vid Lunds universitet, bokförararen Johan Ephraim Brodhagen, död före 1742 7/12.
 
1018 mormors mormors mormors farmors far
Zacharias Westbeck, född 1696 1/6 i Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län, kyrkoherde och prost i Österlövsta församling, Uppsala län, död därstädes 1765 14/5. [Barn 509, Far 2036, Mor 2037]
 
Gift 1724 (enligt dödboken 1765) med efterföljande ana.
 
1019 mormors mormors mormors farmors mor
Appolonia Kolbeckia, född omkring 1699, död 1764 26/1 i Österlövsta församling, Uppsala län. [Barn 509, Far 2038, Mor 2039]
 
1022 mormors mormors mormors mormors far
Magnus Rydén, bokhållare och kammarskrivare vid Kammarkollegium i Stockholm, död 1764 28/12 i Stockholm (enligt bouppteckningen); ägde vid sin död två gårdar i Sankt Olai (Adolf Fredriks) församling på Norrmalm i Stockholm. [Barn 511]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o 1752 29/10 i Klara församling, Stockholms stad med hustru Catharina Johansdotter Berg, död 1768 1/1 i Stockholm (enligt bouppteckningen).
 
1023 mormors mormors mormors mormors mor
Maria Johansdotter Nyman, död före 1752 i Stockholm. [Barn 511]
 
 
----------------------------- Generation 10 -----------------------------
 
1874 mormors farmors farmors farfars morfar
Olof Aulin, född 1651 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län, kyrkoherde i Åhus församling av Lunds stift, död därstädes 1698 30/11. [Barn 937]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1875 mormors farmors farmors farfars mormor
Christina Catharina Rönnow, född omkring 1665 i Åhus församling, Kristianstads län, död därstädes 1727. [Barn 937, Far 3750, Mor 3751]
 
1886 mormors farmors farmors mormors far
Jöns Larsson, borgare och svarvare i Lund, själaringning 1724 18/12 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, bouppteckning 1725 28/6 (Lunds stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv, vol. FIIa:10, sid 779ff). [Barn 943]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1887 mormors farmors farmors mormors mor
Margareta Nilsdotter, levde i Lund 1725 men sedermera icke anträffad. [Barn 943]
 
1890 mormors farmors farfars farfars morfar
Knut Andersson, född omkring 1658 i Malmö stad, Malmöhus län, klockare i Västra Alstads och Fru Alstads församlingar av Lunds stift, död 1727 22/7 i Fru Alstads församling, Malmöhus län. [Barn 945]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o 1703 2/12 i Fru Alstads församling, Malmöhus län med Margareta Christoffersdotter Bötcher, född omkring 1670 i Malmö, död 1718 4/10 i Fru Alstads församling, Malmöhus län.
Gift 3:o 1719 12/8 i Fru Alstads församling, Malmöhus län med Marna Hansdotter Iberg, född omkring 1664, död 1728 2/9 i Fru Alstads församling, Malmöhus län.
 
1891 mormors farmors farfars farfars mormor
Marna Sörensdotter, född omkring 1644, död 1702 24/8 i Fru Alstads församling, Malmöhus län. [Barn 945, Far 3782]
 
1908 mormors farmors farmors farmors farfar
Erik Persson, levde 1700 i Ry i Riseberga församling, Kristianstads län. [Barn 954]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1909 mormors farmors farmors farmors farmor
Boel Jeppsdotter, levde 1700 i Ry i Riseberga församling, Kristianstads län. [Barn 954]
 
2036 mormors mormors mormors farmors farfar
Anders Ersson Westbeck, tullnär i Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län. [Barn 1018]
 
Gift med efterföljande ana.
 
2037 mormors mormors mormors farmors farmor
Elisabeth Schillström. [Barn 1018]
 
2038 mormors mormors mormors farmors morfar
Jonas Petri Kolbeckius, född 1664 30/12 i Kolbäcks församling, Västmanlands län, kyrkoherde i Svedvi församling, Västmanlands län, död därstädes 1735 16/4. [Barn 1019]
 
Gift 1695 med efterföljande ana.
 
2039 mormors mormors mormors farmors mormor
Catharina Sevenbaum, död 1843 9/6. [Barn 1019]
 
 
----------------------------- Generation 11 -----------------------------
 
3750 mormors farmors farmors farfars mormors far
Casten Magni Rönnow, född omkring 1638 i Ronneby församling, Blekinge län, kyrkoherde i Åhus församling av Lunds stift, sedermera kyrkoherde i Halmstad, Hallands län, slutligen kyrkoherde och kontraktsprost i Örebro, Örebro län, död därstädes 1691. [Barn 1875]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3751 mormors farmors farmors farfars mormors mor
Elisabeth Gemzæa, född omkring 1642, död omkring 1685 i Åhus församling, Kristianstads län. [Barn 1875, Far 7502, Mor 7503]
 
3782 mormors farmors farfars farfars mormors far
Søffren Haagensen, klockare i Västra Alstads och Fru Alstads församlingar av Lunds stift under första halvan av 1600-talet, omnämns där ännu i jordrevningsprotokollen 1671 men har sannolikt dött före 1677. [Barn 1891]
 
 
----------------------------- Generation 12 -----------------------------
 
7502 mormors farmors farmors farfars mormors morfar
Anders Pedersen Gemzæus, född omkring 1605 i Jämshögs församling, Blekinge län, kyrkoherde i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död därstädes 1650 1/3. [Barn 3751]
 
Gift med efterföljande ana.
 
7503 mormors farmors farmors farfars mormors mormor
Kirstine Rasmusdatter Leth, född omkring 1615, död 1671 23/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 3751]
 

12
Vissefjärda / SV: Dödsorsak?
« skrivet: 2024-03-06, 01:41 »
Hej Simon!
 
Jag får det till att han blev ”Krossad till döds under ett vältande lass. Olyckshändelse” samt ”Polisundersökning 31 2/12. Intet hinder för begravning.


13
Hej Anna!
 
I inledningen till ärendet nr. 20 får jag det till att Jeppa Ohlsson var bonde i Herrestorp, samt att käranden ”omöyeligen utan sin ruin kan förestå” barnagodset.
 
Längre ner får jag det till att Pär Ohlsson ”har nyligen tagit emot gårdzbruk och seyer sig icke kunna taga emot barnagods för dess medels ringhets skull, helst han har på sigh” dessutom sina systrars arv.
 
I själva resolutionen får jag det till att Måns Isachsson ”bör äfwenwähl taga emot egit trettijo Nije” daler 8 öre silvermynt, och får det med viss tveksamhet till att arvet fallit ”efter sahl: Måns Ohls doter i Olarp till dess doter” samt att ”så lembnes dem frijt att söka och leda”.
 
Det sista stycket i ditt andra inlägg, om bonden Måns Pärssons i Sjunnarp omyndiga barn hittar jag dock inte på dessa sidor i domboken?


14
Hej Tim!
 
Vilket intressant dokument med koppling till en så spännande historisk person! Jag tyder brevet på följande sätt:
 
”Contracts Prosten Högärewördige och
Höglärde Herr Mag. Hinric
Gahn i Oret
     Försändes till Capellet med
Mademoiselle Catharina Maria
Lindbom, samt derifrån genom en
ungerswän, som för beswäret undfår 16 ß
 
 
Högärewördige och Höglärde Herr Magister och
     Contracts Prost
Min i Christo dyrt ällskade Broder,
 
Enär min Herr Broder nu för andra gån-
gen måste hafwa beswär för sin tjenare, har
det eij litet bedröfwat mig, att hemresan af-
löpp med så mycken fara, will dock förmoda,
att den derwid timade skada låter sig cure-
ras. Så wida genom Fahlu ortens biträ-
de jag inskränkt min ambition till slut
till privat person på Delaware, har jag wäl
städse i särdeles aktning haft Gahnska, Hall-(?)
derska och Edmanska namnen. Men, som all-
mänheten warit sanfärdig, att tro mitt wit-
nesbörd, som utrikes ifrån bort bestyrkas, har
jag eij förr än i dag fattat fullt förtroende
 
till Fahlun. Till bewis hwarpå Broder J. G. Gahns
bref af den 27 Augusti innewarande blifwit fä-
stat till p. 154 i min Americanska Correspondence
Bok, och det min Herr Broder tillhörande Bref-
wet, som genom gångeß af kulla eller unger-
swän, enliget förordnandet, skulle fortskaffas till
Ohret, medföres till Capellet af ällsta dottren
i huset. Hwarföre de anslagne 16 Sch. under mitt
namn af min Herr Broder inlöses af den unger-
swän, som tillställer Brefwet.
     Wid min första upresa till Fahlun efter åter-
komsten, lämnade mig Sal. Cap. Fornander ett
Carl Christophersson Springers Bref till sin
Swåger Borgmästaren Herman Folkern i
Fahlun, wid det tillfället, som förenämnde Sprin-
ger berättade, att hattmakaren Hans Gior-
gen Schmidt från Fahlun, med sin hustru
Prosten Björks swägerska i förra giftet,
som utförde Fahlu Bergslags skänk till
Helga Trefalldighets Kyrkan på Delaware
– wäl och lyckeligen anländt till Pennsilva-
nien. Detta bref lämnade jag, till ärebe-
tygelse emot huset, i Fru Gahns förwahr,
som förut bekant. Om detta Bref än-
 
nu är i behåll, hörer det mig till såsom privat
person på Delaware. Hwarom Broder Jo-
han Gotlieb behagade påminna sin Fru Mo-
der genom den hosföljande sedeln, med till-
sägelse, att mitt namn inlöses under min
Swenska hustrus namn af Fru Maria
Scharp, född Lidman från Fahlun.
     Hwarmed, jämte allas wår för-
enade hälsning till huset, och Fruntim-
mers Maijestätet, har nåden af Gud att
förblifwa
Högärewördige och Höglärde Herr Magisterns
     och Contracts Prostens
Min i Christo dyrtällskade Broders
 
     Förbundnaste och tjenst
     skylldigste tjenare
     Andreas Goeransson
 
Rettwik den 29
Aug. 1795.”


15
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2024-02-25, 19:05 »
Nu fann jag Åke Bengtssons inlägg från 2017 (https://forum.rotter.se/index.php?topic=139908.msg1427867#msg1427867) om domkapitels utdrag 1782, som visar sig vara Göteborgs domkapitels protokoll 1782 13/11 § 13 (Domkapitlets i Göteborg arkiv, vol. A1A:25, 1781–1782, sid. 174):
 
”13o Klockarens i Harplinge Thomas Eskilssons ansökning, at som
han effter 40 års tjenstetid för ålderdom och aftagande
kraffter nödgats hålla Vicarius och med församl. goda minne
och bifall, som med et bifogadt bewis bestyrkes, samt KHer-
den eij oåtspord, dertill utsedt drängen Sven Pet:r Wenner-
beck; men Hr KHerden skall söka honom sådant bestrida och
en annan, af h[wil]ken Eskilsson eij skall kunna wänta sig
så stor nytta som af Wennerbeck påtränga, Cons[istori]um wille åt-
minstone ad Interim bem:te Wennerbeck till dess Vicarius för
ordna.
Res[olution]. Communiceras KHerden i Harplinge H. Hans Ring, som
hafwer at med sitt utlåtande häröfwer fordersam-
mast inkomma.”
 
Ärendet fortsätter i Göteborgs domkapitels protokoll 1782 18/12 § 9 (Domkapitlets i Göteborg arkiv, vol. A1A:25, 1781–1782, sid. 193), där man bland annat får veta att kyrkoherden Hans Ring i Harplinge tycker att Sven Wennerbeck har en ”sträv och obehaglig röst” (!):
 
”9o. H. KHerden i Harplinge Hans Rings infordrade utlåtande, up-
på dess Klockares Thomas Eskilssons emot honom anförda beswär, –
i anseende till förordnandet af en Vice Klåckare derstädes, hwar-
till H. KHerden med en del af församl. utnämnt sin måg Pehr
Hallenqvist; men Ordinarie Klockaren med en del af församl.
sin dräng Sven Pet: Wennerbeck. H. KHerden anförer härwid
det klockaren Eskilsson låtit H. KHerden oåtspordt, än en än
en annan, och bland dem bem:te Wennerbeck sjunga för sig, så
at H. KHerden måst, eij allenast förbiuda sådant, med war-
ning till klockaren för slik sidwördnad, utan och anmäla ä-
rendet hos H. ContractsProsten, som rest dit, förehållit klockaren
sitt obefogade upförande och gifwit H. KHerden det rådet, at
antaga någon annan skickelig man till Klockarens Vicarius
h[wil]ket H. KHerden och derpå giordt medelst sin mågs förordnande
dertill, som äfwen till slik syssla skall äga ärförderlig skickelig-
het och en behagelig röst, ther Wennerbeck theremot skall äga
sträf och obehagelig, hwartill och församl. då skall nästan en-
hälligt samtyckt; skolandes de af Eskilson å beswären för-
skaffade underskriffter wara af hans egne slägtingar och
H. Capit: Ehrenborgs frälsebönder teknade o: s: w:
Res[olution]. ContractsProsten H. Jacob Comenius anmodas at till förhörs
undergående i Cons[istoriu]o, antyda bägge förenämde Hallenqvist och
Wennerbeck sig i Cons[istori]o härstädes infinna d: 29 näst:de Januarij.”
 
Det blev dock inget förhör den 29 januari 1783, för i Göteborgs domkapitels protokoll 1783 8/1 § 8 (Domkapitlets i Göteborg arkiv, vol. A1A:26, 1783–1784, inget sidnummer) kan man läsa följande:
 
”Herr Contracts Prosten Jacob Commenii Swar
på Consistorii til honom aflåtne skrifwelse, under
d. 18 sistl. December af innehåll att twistemålet
rörande vicarii Klockares tillsättande i Harplinge
til någon dess omständighet, neml. rörande på-
stådd olaglighet, wid underskrifter m. m. före-
kommer wid werldslig rätt; i anseende hwar-
till Herr Probsten sig förfrågar om de 2ne
omrörde personer, Hallenqvist och Wennerbeck
skola til den utsatte dagen inkallas, eller där-
med widare anstå.
Resol[ution]. Får til swar, att anstånd hafwes
i anseende til förberörde emellankommande
omständighet.”
 
Ärendet överflyttades alltså till världslig rätt, som i fallet med Harplinge socken bör innebära Halmstads häradsrätt och dess lagtima tings domböcker 1782 eller 1783 (volymerna AIa:28, 1779–1781 och AIa:29, 1783–1786). Eftersom Sven Wennerbeck ju kallas dräng då han begärs som vikarie av klockaren Thomas Eskilsson i Harplinge är jag dock även nyfiken på ifall han möjligtvis omnämns i Harplinge sockens sockenstämmoprotokoll 1782–1783 som ännu finns bevarade i Harplinge kyrkoarkiv, volym KI:1 (1762–1820). Där kan det nämligen framkomma mer information om varför klockaren Thomas Eskilsson ville ha just Sven som vikarie (kanske var han känd i socknen sedan tidigare?), samt argument för- eller emot från både klockaren, sockenborna och kyrkoherden.


16
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2024-02-25, 18:51 »
Hej Marianne!
 
Tyvärr har jag ännu inte lyckats lösa gåtan kring Sven Wennerbäcks ursprung, trots att han varit på tapeten flera gånger under forskningens gång. Det är ju lite olika bud om hans födelsedatum (1754 enligt Släp AI:2 1800-1811 sid. 90 och 146 samt 1745 27/7 enligt Släp AI:3 1811-25 sid. 14), och som du säger kallas han ju av någon anledning ”Magnus” i dessa bägge husförhörslängder.
 
Det där ”Sven Petter” får mig att tro att hans patronymikon kan ha varit Persson, för i forskningsprojektet har jag funnit många exempel på bondsöner som när de blev klockare eller organister och därmed klättrade socialt tog sig ett släktnamn och sedermera även omvandlade sitt patronymikon till ett mellannamn, såsom att Per Johansson blev Per Johan och att kanske alltså även Sven Persson blev Sven Petter Wennerbäck. Det skulle även stämma bra med att Sven Wennerbäcks äldste son ju döps till Petter 1785.
 
Jag har tyvärr inte funnit honom i något av Lunds domkapitels bevarade protokoll eller handlingar, och därför har jag varit inne på att han antagligen inte var skåning – men man ska ju aldrig säga aldrig! Jag har dock även noterat att vid äldste sonens dop 1785 antecknas det att ”barnet bar organistens Syster”, vilket ju kan antyda att hans släkt kom från hallandstrakten.
 
Jag ska fortsätta hålla utkik i mitt forskningsprojekt, och förhoppningsvis kommer gåtan kring Sven Wennerbecks ursprung till slut att lösas på ett eller annat sätt.


17
Film / Teater / Ferguson, Rebecca (f. 1983)
« skrivet: 2024-02-22, 23:23 »
För den som är nyfiken på bioaktuella skådespelaren Rebecca Fergusons ursprung kommer här ett första utkast över hennes antavla:
 
 
1 proband
REBECCA Louisa Ferguson Sundström, född 1983 19/10 i Johannes församling, Stockholms stad, skådespelare. [Far 2, Mor 3]
 
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
lever 2024. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Sambo med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2024, född i Storbritannien. [Barn 1]
 
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
Karl PERCY Sundström, född 1915 1/9 i Bloka i Ununge församling, Stockholms län, tjänsteman, död 1974 27/5 i Farsta församling, Stockholms stad. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1949 5/3 i Oscars församling, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
5 farmor
RUTH Karin Matilda Frank, född 1917 21/7 i Naggen nr. 1 i Ramsjö församling, Gävleborgs län, död 2017 18/3 i Värmdö församling, Stockholms län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
8 farfars far
Carl Birger Sundström, född 1878 18/2 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län, handelsbokhållare i Uppsala, sedermera handlande, död 1917 7/11 i Ebeneser i Rimbo församling, Stockholms län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1912 7/4 i Sala stadsförsamling, Västmanlands län med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Ida Maria ”Maja” Lindman, född 1884 11/5 i Åskagen i Kroppa församling, Värmlands län, dömd av Falu domsagas norra tingsrätt 1911 15/11 för vid olika tider förövat snatteri till fängelse i en månad (Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AIIa:9, sid. 1556), död 1938 28/9 i Stadsäga nr. 601 i Saltsjöbadens församling, Stockholms län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
Gift 1:o 1912 7/4 i Sala stadsförsamling, Västmanlands län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1919 20/7 i Rimbo församling, Stockholms län med handlanden och sedermera gästgivaren i Bålsta gästgivaregård i Yttergrans församling, slutligen förrådsbokhållaren Henrik Einar Stålhammar, född 1893 1/3 i Karlstads landsförsamling, Värmlands län, död 1983 4/8 i Eskilstuna Klosters församling, Södermanlands län.
 
10 farmors far
Erik Algot Frank, född 1896 2/2 i Naggen under Valsjön i Ramsjö församling, Gävleborgs län, skogsarbetare, sedermera arrendator, död 1971 27/3 i Ljusdals församling, Gävleborgs län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1917 19/8 i Ramsjö församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Ester Margareta Persson Syl, född 1897 13/5 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län, död 1985 6/7 i Ljusdals församling, Gävleborgs län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
16 farfars farfar
Carl Oskar Sundström, född 1845 21/8 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län, tågkonduktör i Uppsala, död 1925 31/1 i Uppsala församling, Uppsala län. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1877 22/3 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Maria Christina Larsson, född 1851 28/2 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län, död 1935 4/4 i Uppsala församling, Uppsala län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Alfred Lindman, född 1853 12/11 i Långban i Färnebo församling, Värmlands län, gruvarbetare, sedermera konstförvant vid Persbergs gruva i Färnebo församling, Värmlands län, därefter förman vid Hörkens gruva i Hörkens kyrkobokföringsdistrikt, Örebro län och slutligen förman vid Sala silvergruva, död 1931 29/3 i Kalkbacken i Sala stadsförsamling, Västmanlands län. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1876 5/3 i Färnebo församling, Värmlands län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Anna Lisa Olsdotter Sten, född 1857 2/4 i Långban i Färnebo församling, Värmlands län, död 1936 20/2 i Kalkbacken i Sala stadsförsamling, Västmanlands län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Olof Persson Frank, född 1863 25/11 i Naggen i Ramsjö församling, Gävleborgs län, arbetare, arrendator, död 1936 9/6 i Naggen i Ramsjö församling, Gävleborgs län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1894 1/6 i Ramsjö församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Catharina Fredrika Svensk, född 1875 20/9 i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1959 26/5 i Ramsjö församling, Gävleborgs län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Lars Olof Persson Syl, född 1867 3/5 i Kyrkbarken i Hassela församling, Gävleborgs län, arbetare, sedermera skomakare, död 1955 29/12 i Naggen 1:48 i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1894 18/5 i Torps församling, Västernorrlands län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Märta Matilda Sjölund, född 1870 18/4 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län, död 1932 29/5 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
32 farfars farfars far
Carl Peter Sundström, född 1817 30/10 i torpet Sundet i Vreta klosters församling, Östergötlands län, murarlärling i Linköping, därefter gårdsmurare i Sturefors och bosatt i Hagastugan under Bostorp i Vists församling, Östergötlands län, drunknade därstädes 1877 15/10. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
 
Gift 1842 11/9 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Maja Lisa Andersdotter, född 1810 7/7 i Mörtlösa i Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län, död 1877 13/7 i Hagstugan under Bostorp i Vists förs, Östergötlands län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]
 
34 farfars farmors far
Carl Larsson, född 1819 14/3 i Komministergården i Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län, sejlare och arrendator i Linköping, död 1890 2/2 med obestämd bostad i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län med efterföljande ana. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift 1842 24/4 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län med efterföljande ana.
   
35 farfars farmors mor
Brita Maria Persdotter, född 1816 3/10 i Bestorp i Vårdnäs församling, Östergötlands län, drev bageriverksamhet i Linköping på 1850-talet (Linköpings domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:51, sid. 591), död 1892 11/2 på Dragarbrunnsgatan 18 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Okänd. [Barn 18]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Maria Lindman, född 1809 14/6 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län, död 1888 20/12 vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län och sedan begravd vid Gåsborn. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
Gift 1:o 1829 25/10 i Färnebo församling, Värmlands län med gruvdrängen vid Långbans gruvor Sven Persson, född 1804 18/6 i Färnebo församling, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), död 1835 7/4 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län.
Gift 2:o 1837 8/7 i Färnebo församling, Värmlands län med gruvdrängen vid Långbans gruvor Henrik Ersson Bratt, född 1796 22/4 i Brattfors församling, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), död 1846 9/8 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län.
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
 
38 farfars mormors far
Olof Jansson Sten, född 1832 16/12 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län, gruvdräng vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län, död därstädes 1897 25/2 och sedan begravd i Gåsborn. [Barn 19, Far 76, Mor 77]
 
Gift 1:o 1854 3/2 i Färnebo församling, Värmlands län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1884 10/12 i Färnebo församling, Värmlands län med änkan Stina Kajsa Nord, född 1839 23/4 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län, död 1920 14/9 vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län.
 
39 farfars mormors mor
STINA Lisa Petersdotter, född 1833 1/12 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län, död 1874 27/2 vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län. [Barn 19, Far 78, Mor 79]
 
40 farmors farfars far
Per Eriksson Frank, född 1829 14/4 i Brändbo i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, skogvaktare i Naggen i Ramsjö församling, Gävleborgs, sedan nybyggare i Valsjön i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, död därstädes 1915 5/2 (avled i Ramsjö församling). [Barn 20, Far 80, Mor 81]
 
Gift 1:o 1862 25/3 i Ljusdals församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1876 5/7 i Ramsjö församling, Gävleborgs län med Karin Andersdotter, född 1842 2/3 i Torps församling, Västernorrlands län, död 1898 9/9 i Valsjön i Bjuråkers församling, Gävleborgs län och därefter begravd i Ramsjö församling.
 
41 farmors farfars mor
Kerstin Olofsdotter, född 1833 9/7 i Holänna i Ljusdals församling, Gävleborgs län, död 1873 20/10 i Naggen i Ramsjö församling, Gävleborgs län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farmors far
PER Erik Pålsson Svensk, född 1850 21/3 i Ulvsjön i Stöde församling, Västernorrlands län, skräddare, sedermera arrendator i Stagelåsen i Ramsjö församling, Gävleborgs län, drunknade 1881 3/12 under skridskoåkning på Skånsjön i Ljusdal församling, Gävleborgs län och drogs upp samma dag, kroppen fördes därefter till Bjuråkers församling där han jordfästes och begravdes (enligt Ramsjö död- och begravningsbok). [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1875 28/3 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Margareta Jönsdotter Norberg, född 1849 3/9 i Korpåsen i Hassela församling, Gävleborgs län, död i barnsäng 1887 20/9 i Stagelåsen i Ramsjö församling, Gävleborgs län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
Gift 1:o 1875 28/3 i Hassela församling, Gävleborgs län med föregående ana.
Gift 2:o 1884 25/5 i Ramsjö församling, Gävleborgs län med arrendatorn Anders Forslund, född 1862 17/1 i Ramsjö församling, Gävleborgs län, död 1931 19/9 i Holmsveden i Ramsjö församling, Gävleborgs län.
 
44 farmors morfars far
Per Jonsson Syl, född 1822 4/12 i Furuberg i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, husman, död 1880 26/1 i Slättberg under Kyrkbacken i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift 1854 5/6 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Gölin Andersdotter, född 1828 27/12 i Stornäs i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1903 27/10 i Skansfors i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
Gift 1:o 1854 5/6 i Hassela församling, Gävleborgs län med med föregående ana.
Gift 2:o 1881 20/11 i Hassela församling, Gävleborgs län med husmannen Johan Ersson Käck, född 1818 21/12 i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1905 25/11 i Skansfors i Hassela församling, Gävleborgs län.
 
46 farmors mormors far
Pål Jönsson Sjölund, född 1825 24/5 i Torps församling, Västernorrlands län (saknas i födelse- och dopboken därstädes) torpare i Naggen, sedermera arbetare, död 1900 19/8 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1851 26/12 i Torps församling, Västernorrlands län med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Greta Kajsa Andersdotter, född i oktober 1831 i Borgsjö församling, Västernorrlands län (enligt husförhörslängderna; Borgsjö kyrkoarkiv förstördes vid en brand i prästgården 1844), död 1909 2/9 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
64 farfars farfars farfar
Olof Carlsson, född 1788 26/5 i Vreta klosters församling, Östergötlands län (enligt husförhörslängderna) eller i Olofstorp i Sjogerstads församling, Östergötlands län (enligt död- och begravningsboken), sockenskomakare i Vreta klosters socken, sedermera skomakare och förpantningstorpare i torpet Sundet i Vreta klosters församling, Östergötlands län, död därstädes 1851 8/7. [Barn 32]
 
Gift 1815 21/5 i Vreta klosters församling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
Maria Hansdotter, född 1794 27/9 i Hässlet i Vreta klosters församling, Östergötlands län, död av tärande 1843 4/12 i torpet Sundet i Vreta klosters församling, Östergötlands län, ”War sjuk och nästan ständigt sängliggande nära 12 år. Fick dock derunder ett barn, som efterlefver tillika med en äldre bror och 2ne Systrar” (enligt död- och begravningsboken). [Barn 32, Far 130, Mor 131]
 
66 farfars farfars morfar
Anders Persson, född 1773 9/2 i Klacksäter i Björsäters socken, Östergötlands län, hemmansbrukare i Mörtlösa i Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län från 1815 då han inflyttade från Örtomta församling, sedermera hemmansbrukare i Lund i Landeryds församling, Östergötlands län, död därstädes 1850 17/9. [Barn 33, Far 132, Mor 133]
 
Gift 1807 15/3 i Örtomta församling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
67 farfars farfars mormor
Brita Stina Jonsdotter, född 1786 2/1 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län, död 1837 2/22 i Lund i Landeryds församling, Östergötlands län. [Barn 33, Far 134, Mor 135]
 
68 farfars farmors farfar
Lars Hansson, född 1781 5/3 i Lilla Ullevid i Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län, inflyttade 1811 från Kaga till Linköping, sägs 1825 vara gift dräng i Linköpings Sankt Lars församling och var sedermera dräng hos häradshövdingen Svan i Linköping, kallas vid sin död gårdsägare, död 1833 26/10 på nr. 15 i Första roten i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län. [Barn 34, Far 136, Mor 137]
 
Gift 1809 17/9 i Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Lena Månsdotter, född 1782 23/12 i Stora Åby i Slaka församling, Östergötlands län, död 1838 28/8 på nr. 15 i Första roten i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län (enligt husförhörslängden). [Barn 34, Far 138, Mor 139]
 
70 farfars farmors morfar
Petter Olofsson, född 1751 18/10 i Norrberga i Vists församling, Östergötlands län, frälsebonde i Bestorp i Vårdnäs församling, Östergötlands län, död därstädes 1841 6/9. [Barn 35, Far 140, Mor 141]
 
Gift 1:o med NN.
Gift 2:o 1804 30/12 i Vårdnäs församling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Anna Cajsa Carlsdotter, född 1781 30/9 i Sjöholm i Vårdnäs församling, Östergötlands län, död 1865 11/5 i Bestorp Södegården i Vårdnäs församling, Östergötlands län (avled och begravdes i Linköping). [Barn 35, Far 142, Mor 143]
 
74 farfars morfars morfar
Petter Jansson Lindman, född 1772 i Färnebo församling, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), gruvdräng vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län, död 1834 20/10 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län.  [Barn 37]
 
Gift 1802 10/5 i Färnebo församling, Värmlands län med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
Cajsa Larsdotter, född 1784 (enligt husförhörslängderna), död i augusti 1820 i Långbanshyttan i Färnebo församling, Värmlands län (enligt husförhörslängden). [Barn 37]
 
76 farfars mormors farfar
Jan Samuelsson Sten, född 1804 29/8 i Gåsborns församling, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), gruvdäng i Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län, död därstädes 1846 24/6 (begravdes i Gåsborns församling). [Barn 38]
 
Gift 1830 i Färnebo församling, Värmlands län (vigda i Gåsborn efter lysning 1830 27/6 i Färnebo) med efterföljande ana.
 
77 farfars mormors farmor
Anna Jansdotter, född 1795 i Färnebo församling, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), var efter makens död tydligen lavpiga vid Långbans gruvor (Färnebo kyrkoarkiv, vol. AI:20c, sid. 16), död 1860 17/6 vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län. [Barn 38]
 
78 farfars mormors morfar
Petter Ersson Lapp, född 1801 18/2 i Yngshyttan i Färnebo församling, Värmlands län, gruvdräng och konstvaktare vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län, död 1839 28/9 i Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län, ”Slagen till döds i StorGrufve Konsten” (Färnebo kyrkoarkiv, vol. AI:18c, s. 36). [Barn 39, Far 156, Mor 157]
 
Gift 1829 13/9 i Färnebo församling, Värmlands län (vigda vid Gåsborn) med efterföljande ana.
 
79 farfars mormors mormor
Britta Petersdotter Carlsten, född 1797 i Rämmens församling, Värmlands län (enligt husförhörslängderna, men saknas i så fall i Rämmens födelse- och dopbok), död 1872 29/6 vid Långbans gruvor i Färnebo församling, Värmlands län. [Barn 39, Far 158, Mor 159]
 
80 farmors farfars farfar
Erik Olofsson, född 1782 25/1 i Ramsjö i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, bonde i Brändbo i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, extra nämndeman, död 1859 8/10 i Brändbo i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 40, Far 160, Mor 161]
 
Gift 1815 25/6 i Bjuråkers församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
81 farmors farfars farmor
Ingrid Jonsdotter, född 1791 30/9 i Brändbo i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, död 1858 30/4 i Brändbo i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, ”Insjuknade i Ljusdal den 25 Mars, men afled i sitt hem i Brändbo saknad och sörjd af efterlefvande make och barn” (död- och begravningsboken). [Barn 40, Far 162, Mor 163]
 
82 farmors farfars morfar
Olof Andersson, kallade sig från 1860-talet Byman, född 1806 3/6 i Holänna i Ljusdals församling, Gävleborgs län, torpare i Remman i Ljusdals församling, Gävleborgs län, sedermera i Remåsen i likanämnda församling, död därstädes 1896 29/5. [Barn 41, Far 164, Mor 165]
 
Gift 1832 25/11 i Ljusdals församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
83 farmors farfars mormor
ANNA Greta Gröndahl, född 1798 3/3 i Adolf Fredriks församling, Stockholms stad, var inskriven som barnhusbarn vid Stockholms barnhus 1803–1812 och flyttades 1805 till Viken i Hogdals församling, Gävleborgs län, död 1884 8/5 i Remåsen i Ljusdals församling, Gävleborgs län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]
 
84 farmors farmors farfar
Pål Persson, född 1815 25/5 i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län, torpare i Ulvsjön i Stöde församling, Västernorrlands län, sedermera bonde i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län och slutligen husman därstädes, död därstädes 1894 16/1. [Barn 42, Far 168, Mor 169]
 
Gift 1844 25/6 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Catharina Hansdotter Dahl, född 1826 19/5 i Kölsjö i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1906 4/3 i Korpåsen i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]
 
86 farmors farmors morfar
Jöns Christoffersson Norberg, född 1809 9/7 i Hassela församling, Gävleborgs län (enligt husförhörslängderna), bonde i Laxbo i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1862 22/12 i Korpåsen i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 43, Far 172, Mor 173]
 
Gift 1833 26/3 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Catharina Olsdotter, född 1814 10/1 i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1894 13/1 i Korpåsen i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]
 
88 farmors morfars farfar
Jon Jonsson, född 1790 30/11 (enligt husförhörslängderna), husman i Sniptorps roten Rantbacken i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, bötade för fylleri (Bjuråkers kyrkoarkiv, vol. AI:10, s. 281), död 1867 28/6 i Rantbacken i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 44]
 
Gift med efterföljande ana.
 
89 farmors morfars farmor
Helena Jönsdotter, född 1792 10/11 i Norrbäck i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1830 4/3 i Rantbacken i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 44, Far 178, Mor 179]
 
90 farmors morfars morfar
Anders Persson, född 1806 15/12 i Svedje i Hassela församling, Gävleborgs län, torpare i Stornäs i Hassela församling, Gävleborgs län, sedermera bonde i Mörtsjön i likanämnda församling, död därstädes 1892 15/1. [Barn 45, Far 180, Mor 181]
 
Gift 1828 12/10 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Greta Jonsdotter, född 1799 9/9 i Nordanbro i Hassela församling, Gävleborgs län, död 1883 6/4 i Mörtsjön i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 45, Far 182, Mor 183]
 
92 farmors mormors farfar
Jöns Pålsson Sjölund, född 1788 7/8 i Stormörtsjön i Torps församling, Västernorrlands län, torpare, sedan bonde och arbetare i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län, död därstädes 1864 18/3. [Barn 46, Far 184, Mor 185]
 
Gift 1819 25/12 i Torps församling, Västernorrlands län med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Emfred Persdotter, född 1792 8/8 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län, död 1883 26/4 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 46, Far 186, Mor 187]
 
94 farmors mormors morfar
Anders, död före 1844 då kyrkoböckerna för Borgsjö församling, Västernorrlands län tar sin början. [Barn 47]
 
Gift med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Brita Carlsdotter, född 1796 3/7 i Gubbyn i Borgsjö församling, Västernorrlands län (enligt husförhörslängderna), död 1866 25/10 i Västanå i Borgsjö församling, Västernorrlands län. [Barn 47]
 
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
130 farfars farfars farmors far
Hans Andersson, var 1794 torpare i Hässlet i Vreta klosters församling, Östergötlands län. [Barn 65]
 
Gift med efterföljande ana.
 
131 farfars farfars farmors mor
Stina Andersdotter, född omkring 1773, levde 1794 i Hässlet i Vreta klosters församling, Östergötlands län. [Barn 65]
 
132 farfars farfars morfars far
Per Andersson, levde 1773 i Klacksäter i Björsäters socken, Östergötlands län. [Barn 66]
 
Gift med efterföljande ana.
 
133 farfars farfars morfars mor
Rebecka Andersdotter, levde 1773 i Klacksäter i Björsäters socken, Östergötlands län. [Barn 66]
 
134 farfars farfars mormors far
Jonas Eriksson, var 1786 vice hållkarl i Linköping, Östergötlands län. [Barn 67]
 
Gift med efterföljande ana.
 
135 farfars farfars mormors mor
Stina Olofsdotter, född omkring 1760, levde 1786 i Linköping, Östergötlands län. [Barn 67]
 
136 farfars farmors farfars far
Hans Samuelsson, var 1781 danneman i Lilla Ullevid i Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län. [Barn 68]
 
Gift med efterföljande ana.
 
137 farfars farmors farfars mor
Annika Persdotter, levde 1781 i Linköpings Sankt Lars församling, Östergötlands län. [Barn 68]
 
138 farfars farmors farmors far
Magnus Davidsson, levde 1782 i Stora Åby i Slaka församling, Östergötlands län. [Barn 69]
 
Gift med efterföljande ana.
 
139 farfars farmors farmors mor
Maja Cajsa Persdotter, levde 1782 i Stora Åby i Slaka församling, Östergötlands län. [Barn 69]
 
140 farfars farmors morfars far
Olof, levde 1751 i Norrberga i Vists församling, Östergötlands län. [Barn 70]
 
Gift med efterföljande ana.
 
141 farfars farmors morfars mor
Brita Johansdotter, levde 1751 i Norrberga i Vists församling, Östergötlands län. [Barn 70]
 
142 farfars farmors mormors far
Carl Hansson, levde 1781 i Sjöholm i Vårdnäs församling, Östergötlands län. [Barn 71]
 
Gift med efterföljande ana.
 
143 farfars farmors mormors mor
Kerstin Jonsdotter, född omkring 1753, levde 1781 i Sjöholm i Vårdnäs församling, Östergötlands län. [Barn 71]
 
156 farfars mormors morfars far
Erik Ersson, var 1801 gruvdräng i Yngshyttan i Färnebo församling, Värmlands län. [Barn 78]
 
Gift med efterföljande ana.
 
157 farfars mormors morfars mor
Catharina Petersdotter, levde 1801 i Yngshyttan i Färnebo församling, Värmlands län. [Barn 78]
 
158 farfars mormors mormors far
Petter Carlsten, född 1773 (enligt husförhörslängderna), var 1797 snickargesäll i Lesjöförs i Rämmens församling, Värmlands län, sedermera nybyggare och torpare i Holmsjöhöjden under Ramsberget i Rämmens församling, Värmlands län. [Barn 79]
 
Gift 1797 12/5 i Rämmens församling, Värmlands län med efterföljande ana.
 
159 farfars mormors mormors mor
Lisa Carlsdotter, född 1772 (enligt husförhörslängderna), levde i början av 1800-talet i Holmsjöhöjden under Ramsberget i Rämmens församling, Värmlands län. [Barn 79]
 
160 farmors farfars farfars far
Olof Nilsson, var 1782 bonde i Ramsjö i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 80]
 
Gift med efterföljande ana.
 
161 farmors farfars farfars mor
Brita Ersdotter, levde 1782 i Ramsjö i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 80]
 
162 farmors farfars farmors far
Jon Persson, född 1756 9/12 i Edsäng i Delsbo församling, Gävleborgs län, nybyggare, sedermera bonde i Brändbo i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, död därstädes 1841 12/2. [Barn 81, Far 324, Mor 325]
 
Gift 1788 26/10 i Bjuråkers församling, Gävleborgs län med efterföljande ana
 
163 farmors farfars farmors mor
Ingrid Joachimsdotter, född 1765 8/11 på Lillön i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, död 1839 30/10 i Brändbo i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 81, Far 326, Mor 327]
 
164 farmors farfars morfars far
Anders Jonsson, född 1768 (enligt husförhörslängderna), torpare i Holänna i Ljusdals församling, Gävleborgs län, död därstädes 1825 24/10 (enligt husförhörslängderna). [Barn 82]
 
Gift 1:o med efterföljande ana
Gift 2:o efter 1821 med Kerstin Persdotter, född 1783 (enligt husförhörslängderna).
 
165 farmors farfars morfars mor
Kerstin Jonsdotter, född omkring 1769, levde 1806 men var död före 1821 i Holänna i Ljusdals församling, Gävleborgs län. [Barn 82]
 
166 farmors farfars mormors far
Mats Isaksson Gröndahl, timmerman i Stockholm, död före 1805. [Barn 83]
 
Gift 1793 7/4 i Jakob och Johannes församling, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
167 farmors farfars mormors mor
Anna Lodin, född omkring 1769, levde 1805, antagligen i Stockholm. [Barn 83]
 
168 farmors farmors farfars far
Per Ersson, var 1815 husman i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 84]
 
Gift med efterföljande ana.
 
169 farmors farmors farfars mor
Catharina Persdotter, levde 1815 i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 84]
 
170 farmors farmors farmors far
Hans Dahl, var 1826 torpare i Kölsjö i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 85]
 
Gift med efterföljande ana.
 
171 farmors farmors farmors mor
Kerstin Eriksdotter, levde 1826 i Kölsjö i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 85]
 
172 farmors farmors morfars far
Christoffer Norberg, född 1772 25/6 i Svedje i Hassela församling, Gävleborgs län, var 1819 dräng i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 86, Far 344, Mor 345]
 
Gift 1803 2/10 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
173 farmors farmors morfars mor
Helena Jönsdotter, född 1782 30/4 i Kyrkobyn i Hassela församling, Gävleborgs län, levde 1819. [Barn 86, Far 346, Mor 347]
 
174 farmors farmors mormors far
Olof Nilsson Ren, var 1814 bonde och beväringskarl i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 87]
 
Gift med efterföljande ana.
 
175 farmors farmors mormors mor
Maria Nilsdotter, levde 1814 i Korpås i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 87]
 
178 farmors morfars farmors far
Jöns Persson Hasselgren, född 1755 14/7 (enligt husförhörslängderna), var 1817 torpare i Norrbäck i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 89]
 
Gift med efterföljande ana.
 
179 farmors morfars farmors mor
Sara Nilsdotter, född 1758 4/6 (enligt husförhörslängderna), död 1817 2/4 i Norrbäck i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 89]
 
180 farmors morfars morfars far
Per Andersson, var 1806 dräng i Svedje i Hassela församling. Gävleborgs län. [Barn 90]
 
Gift med efterföljande ana.
 
181 farmors morfars morfars mor
Gölin Jonsdotter, levde 1806 i Svedje i Hassela församling. Gävleborgs län. [Barn 90]
 
182 farmors morfars mormors far
Jon Persson, född 1769 22/11 (enligt husförhörslängderna), var 1799 torpare i Nordanbro i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 91]
 
Gift 1794 9/11 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
183 farmors morfars mormors mor
Margareta Palm, född 1775 10/8 på Franshammars bruk i Hassela församling, Gävleborgs län, levde 1799 i Nordanbro i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 91, Far 366, Mor 367]
 
184 farmors mormors farfars far
Pål Mellberg, var 1788 avskedad soldat i Stormörtsjön i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 92]
 
Gift med efterföljande ana.
 
185 farmors mormors farfars mor
Märet Olofsdotter, levde 1788 i Stormörtsjön i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 92]
 
186 farmors mormors farmors far
Per Persson, var 1792 bondson i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 93]
 
Gift med efterföljande ana.
 
187 farmors mormors farmors mor
Margeta Persdotter, född omkring 1770, levde 1792 i Naggen i Torps församling, Västernorrlands län. [Barn 93]
 
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
324 farmors farfars farmors farfar
Per Johansson, var 1756 bonde i Edsäng i Delsbo församling, Gävleborgs län. [Barn 162]
 
Gift med efterföljande ana.
 
325 farmors farfars farmors farmor
Rachel Eriksdotter, levde 1756 i Edsäng i Delsbo församling, Gävleborgs län. [Barn 162]
 
326 farmors farfars farmors morfar
Joachim Eriksson, var 1765 nybyggare på Lillön i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 163]
 
Gift med efterföljande ana.
 
327 farmors farfars farmors mormor
Ingjerd Hansdotter, levde 1765 på Lillön i Bjuråkers församling, Gävleborgs län. [Barn 163]
 
344 farmors farmors morfars farfar
Erik Christoffersson, sedermera Norberg, var på 1770-talet bruksarbetare i Svedje i Hassela församling, Gävleborgs län, från 1780-talet sockenskrivare i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 172]
 
Gift 1771 20/10 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
345 farmors farmors morfars farmor
Karin Olofsdotter. [Barn 172]
 
346 farmors farmors morfars morfar
Jöns Jonsson, var 1782 bonde i Kyrkobyn i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 173]
 
Gift med efterföljande ana.
 
347 farmors farmors morfars mormor
Gölin Nilsdotter, levde 1782 i Kyrkobyn i Hassela församling, Gävleborgs län. [Barn 173]
 
366 farmors morfars mormors morfar
Benjamin Johansson Palm, född 1748 31/8 på Ströms bruk i Harmångers församling, Gävleborgs län, mästersmed vid Franshammars bruk i Hassela församling, Gävleborgs län, död därstädes 1796 10/9, ”Warit mycket sjuklig de senare åren, fört en god umgängelse ibland sina medmenniskor, sjuknade i förstoppning d: 5 Septemb:” (död- och begravningsboken). [Barn 183, Far 732, Mor 733]
 
Gift 1774 28/12 i Hassela församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
367 farmors morfars mormors mormor
Brita Persdotter Stockhaus, född 1755 8/10 på Hedvigsfors bruk i Bjuråkers församling, Gävleborgs län, död 1802 21/2 vid Franshammars bruk i Hassela församling, Gävleborgs län, ”Haft god hälsa, lefwat sedigt och gudfrucktigt, och hade godt wittnesbörd” (död- och begravningsboken). [Barn 183, Far 734, Mor 735]
 
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
732 farmors morfars mormors morfars far
Johan Palm, född 1721 på Mackmyra bruk Valbo församling, Gävleborgs län (enligt död- och begravningsboken), mästersmed vid Ströms bruk i Harmångers församling, Gävleborgs län, död därstädes 1754 1/3. [Barn 366, Far 1464, Mor 1465]
 
Gift 1742 24/6 i Harmångers församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
733 farmors morfars mormors morfars mor
Margareta Mårtensdotter, född 1715 i Lögdö bruksförsamling, Västernorrlands län (enligt död- och begravningsboken), död 1773 15/5 på Ströms bruk i Harmångers församling, Gävleborgs län, ”alltid fört et stilla lefwerne, med förswarlig kundska i christendomen” (död- och begravningsboken). [Barn 366, Far 1466, Mor 1467]
 
734 farmors morfars mormors mormors far
Petter Stockhaus, född vid midsommartiden 1730 på Färna bruk i Gunnilbo församling, Västmanlands län (enligt dödboken), hammarsmedsmästare, hjälpsmed vid Franshammars bruk i Hassela församling, Gävleborgs län, död därstädes 1814 1/10. [Barn 367, Far 1468, Mor 1469]
 
Gift 1752 31/5 i Bjuråkers församling, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
735 farmors morfars mormors mormors mor
Elisabeth Olofsdotter, född 1720 12/10 i Hångstads by i Torps församling, Västernorrlands län (enligt dödboken), död 1785 29/3 på Franshammars bruk i Hassela församling, Gävleborgs län; ”på sit 12te år blef fader och moderlös, och på sitt 15de år i tjenst til Sundsvall och efter gjord wacker tjenst i 5 år kom åter hem, flyttade sedan hit til Helsingeland, och Biuråkers sockn, hwarest hon blef antagen i tjenst hos då warande Comministern Eric Thornberg och året på hos Kyrkioherden Johan Austrin uti Norbo och Biuråkers församblingar, på hwilka ställen hon med godt beröm och loford hon [!] tjente til år 1752 midsommarstiden; då hon gaf sig i äcktenskap […]; lefwat berömbliga och wäl både uti och utom Ächtenskapet; så at hon niuter et godt loford både af grannar och andra på sin döda mull. För flera år sedan feck hon sådant fel på synen at hon icke kunde se dagsens lius, af flera ålderdoms krämpor och bräckligheter som tilstötte blef hon sist d: 20 Martii så angripen, at hon nödgades aldeles intaga sängen och efter wacker beredelse feck komma til ro” (död- och begravningsboken). [Barn 367, Far 1470, Mor 1471]
 
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
1464 farmors morfars mormors morfars farfar
Olof Palm, var 1721 mästersmed vid Mackmyra bruk i Valbo församling, Gävleborgs län (enligt sonens dödsnotis i Harmångers kyrkobok 1754). [Barn 732]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1465 farmors morfars mormors morfars farmor
Ingrid Johansdotter, levde 1721 vid Mackmyra bruk i Valbo församling, Gävleborgs län (enligt sonens dödsnotis i Harmångers kyrkobok 1754). [Barn 732]
 
1466 farmors morfars mormors morfars morfar
Martin Fransson, var 1715 bruksarbetare vid Lögdö bruk i Lögdö bruksförsamling, Västernorrlands län (enligt dotterns dödsnotis i Harmångers kyrkobok 1773). [Barn 733]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1467 farmors morfars mormors morfars mormor
Maria Persdotter, levde 1715 vid Lögdö bruk i Lögdö bruksförsamling, Västernorrlands län (enligt dotterns dödsnotis i Harmångers kyrkobok 1773). [Barn 733]
 
1468 farmors morfars mormors mormors farfar
Johan Stockhaus, var 1730 smed på Färna bruk i Gunnilbo församling, Västmanlands län (enligt sonens dödsnotis i Hassela kyrkobok 1814). [Barn 734]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1469 farmors morfars mormors mormors farmor
Stina, levde 1730 på Färna bruk i Gunnilbo församling, Västmanlands län (enligt sonens dödsnotis i Hassela kyrkobok 1814). [Barn 734]
 
1470 farmors morfars mormors mormors morfar
Olof Persson, levde 1720 i Hångstads by i Torps församling, Västernorrlands län (enligt dotterns dödsnotis i Hassela kyrkobok 1785). [Barn 735]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1471 farmors morfars mormors mormors mormor
Brita Persdotter, levde 1720 i Hångstads by i Torps församling, Västernorrlands län (enligt dotterns dödsnotis i Hassela kyrkobok 1785). [Barn 735]
 

18
Musik / SV: Cesarion, Kim (f. 1990)
« skrivet: 2024-02-18, 12:38 »
----------------------------- Generation 9 -----------------------------
 
912 mormors farfars morfars farfars far
Bengt Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, född 1683 2/7 i Sandhem, Skaraborgs län, ryttmästare vid Adelsfanan med majors karaktär, död 1727 10/4 i Abild, Hallands län. [Barn 456, Far 1824, Mor 1825]
 
Gift 1709 9/1 med efterföljande ana.
 
913 mormors farfars morfars farfars mor
Lunetta Maria Kruuse af Verchou, född 1688, död 1728 25/10 i Abild, Hallands län. [Barn 456, Far 1826, Mor 1827]
 
914 mormors farfars morfars farmors far
Johan von Mentzer, född 1670 15/9, överste för Älvsborgs regemente, generalmajor av infanteriet, generallöjtnant, landshövding i Jönköpings län, friherre (ej introducerad), död 1747 1/5 i Angarp, Skaraborgs län; ”Under sin tjänst på Morea bevistade han 1689 belägringen av Napoli-Malvasia, 1690 belägringen och intagandet av Valonia, 1692 belägringen av Canea, 1693 sjöslaget vid Andreos, 1694 belägringen av Xio och 1695 sjöslaget vid Spalneadora samt slaget till lands vid Argos jämte sjöträffningen vid Metelin. Var med vid Gemauertshof 1705, Liesna 1708 och Poltava 1709, därifrån han kom med till Turkiet. Fick efter kalabaliken i Bender befälet över det där vid konungens avresa kvarlämnade fotfolket. Anförde sitt regemente under fälttågen i Norge 1716 och 1718 samt mistade vid Kristiania genom en kanonkula sitt vänstra ben.” [Barn 457, Far 1828, Mor 1829]
 
Gift med efterföljande ana.
 
915 mormors farfars morfars farmors mor
Catharina Charlotta Falkenberg af Trystorp, född 1691 1/4, död 1761 7/1 i Angarp, Skaraborgs län. [Barn 457, Far 1830, Mor 1831]
 
916 mormors farfars morfars morfars far
Gustaf Silfwerswärd, född 1687 15/2, major vid Närkes och Värmlands regemente med överstelöjtnants avsked, död 1752 3/3. [Barn 458, Far 1832, Mor 1833]
 
Gift 1716 28/12 i Lång med efterföljande ana.
 
917 mormors farfars morfars morfars mor
Anna Maria Cremer, född 1693 9/11, död 1736 28/4. [Barn 458, Far 1834, Mor 1835]
 
918 mormors farfars morfars mormors far
Johan Gustaf Uggla, född 1709 31/10, fänrik vid Skaraborgs regemente, död 1786 12/7 i Ölserud, Värmlands län. [Barn 459, Far 1836, Mor 1837]
 
Gift 1733 26/2 med
 
919 mormors farfars morfars mormors mor
Ebba Christina Gadde, född 1718 2/4, död 1781 16/9 i Ölserud, Värmlands län. [Barn 459, Far 1838, Mor 1839]
 
920 mormors farfars mormors farfars far
Erik Mattias von Nolcken, född 1694 24/5 i Riga, friherre, K.N.O., hovkansler, president i Göta hovrätt, död 1755 18/10 i Stockholm. [Barn 460, Far 1840, Mor 1841]
 
Gift 1731 med efterföljande ana.
 
921 mormors farfars mormors farfars mor
Christina Margareta Lode från Livland, född 1707 27/10. [Barn 460, Far 1842, Mor 1843]
 
922 mormors farfars mormors farmors far
Axel Gustaf Kurck, född 1695 16/4, kapten vid Horns garnisonsregemente i Halland, död 1740 31/1 i Malmö. [Barn 461, Far 1844, Mor 1845]
 
Gift 1732 med efterföljande ana.
 
923 mormors farfars mormors farmors mor
Margareta Tott, död 1749 28/12. [Barn 461, Far 1846, Mor 1847]
 
924 mormors farfars mormors morfars far
Ludvig von Schantz, född 1692 25/8, hovjunkare, död 1730 23/6 i Stockholm. [Barn 462, Far 1848, Mor 1849]
 
Gift 1721 19/11 i Stockholm med efterföljande ana.
 
925 mormors farfars mormors morfars mor
Eva Maria Petre, född 1703 22/6 i Stockholm, död 1798 16/3 i Stockholm. [Barn 462, Far 1850, Mor 1851]
 
926 mormors farfars mormors mormors far
Carl Lagerberg, född 1708 14/6 i Värsås, Skaraborgs län, (friherre), justitiekansler, riksråd, president, R.N.O., K.N.O., RoKavKMO, död 1767 7/5 i Stockholm. [Barn 463, Far 1852, Mor 1853]
 
Gift 1747 11/4 med efterföljande ana.
 
927 mormors farfars mormors mormors mor
Catharina Maria Danckwardt-Lillieström, född 1728 28/11, död 1792 10/2 i Stora Mellösa, Örebro län. [Barn 463, Far 1854, Mor 1855]
 
940 mormors farmors farmors morfars far
Sven Enebom, var 1753 besökare i Strömstad, Göteborgs och Bohus län. [Barn 470]
 
Gift med efterföljande ana.
 
941 mormors farmors farmors morfars mor
Elsa Wiborg, levde 1753 i Strömstad, Göteborgs och Bohus län. [Barn 470]
 
1008 mormors mormors morfars farfars far
Laurentius Andreæ Themptander, född 1653 i Tämta församling, Älvsborgs län (enligt Skara stifts herdaminne), student vid Åbo universitet 1680 och utgav därstädes två disputationer 1684 och 1686, sägs ha varit erbjuden att bli professor men föredrog att hellre bli kapellan i hembygden, prästvigdes 1688 och insattes genast till komminister Arenii efterträdare i Bredareds församling, Älvsborgs län, opponent vid prästmötena i Skara 1690 och 1703, respondent 1713, avlade pastoralexamen samma år men slutade sina dagar utan någon vidare befordran; ”En lärd kapellan” (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 2, Mariestad, 1871, sid. 495), död 1723 (begravd 6/11) i Bredareds församling, Älvsborgs län. [Barn 504, Far 2016]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1009 mormors mormors morfars farfars mor
Märta Lodius. [Barn 504, Far 2018, Mor 2019]
 
1010 mormors mormors morfars farmors far
ARNOLD Gregorius Stobæus, född 1675 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län (enligt Göteborgs stifts herdaminne), var först underofficer men blev därefter präst 1703 och förordnades till krigspredikant; i denna egenskap följde han konung Karl XII till Polen och Ryssland, tillfångatogs vid Poltava och utstod i sin fångenskap många lidanden, därunder han försörjde sig med barnaundervisning; slutligen räddade han sig genom flykten, kom efter många irrfärder hem till fäderneslandet och blev antagen till huspräst hos grevinnan Lewenhaupt på Vartofta; år 1717 fick han K. Maj:ts fullmakt på kyrkoherdebeställningen i Vartofta-Åsaka församling, Skaraborgs län; ”Kyrkoh. Stobæi i krig utståndna faror hade gjort sinnet misstänksamt och besynnerligt. I sitt hus hade han många narraktiga anstalter, som skulle föreställa fästningar och skansar. Han fruktade snapphanar öfver allt midt under fridens lugn, och höll ofta med värjan i hand visitation efter dem i sin kammare, källare o. s. v. Sin silfverkanna vågade han ej lemna hemma, utan tog den med sig då han reste till Kjelfveneds kyrka. Såsom gammal krigsprest brukade han mustascher och bar alltid värja vid sidan, äfven på predikstolen. Innan han blef prest hade han varit mycket ostadig. Under fångenskapen gjorde han bekantskap med ett fruntimmer, som befordrae hans flykt och sedan troget följde honom. Han hade lofvat henne äktenskap, men öfvergaf henne så snart han var i säkerhet. Detta skall hafva oroat honom på hans yttersta” (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 525–526); död 1743 15/8 i Vartofta-Åsaka församling, Skaraborgs län [Barn 505, Far 2020, Mor 2021]

 
Gift 1:o 1697 med Stina Kock, en köpmansänka från Göteborg som dog av pesten i Karleby 1710 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 526).
Gift 2:o 1717 21/7 i Rackeby församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
1011 mormors mormors morfars farmors mor
Catharina Tengman, född 1692 15/8 i Rackeby församling, Skaraborgs län. [Barn 505, Far 2022, Mor 2023]
 
1012 mormors mormors morfars morfars far
Paul Themptander, född 1692 (döpt 23/1) i Bredareds församling, Älvsborgs län, undervisades av sin fader tills han blev intagen i rektorsklassen vid Skara skola 1707, student vid Uppsala universitet 1712, magister 1722, antagen till adjunkt utan lön vid Skara gymnasium 1724, vice lektor i filosofin 1725, rektor i Borås 1728, lektor i filosofin vid Skara gymnasium 1735, tillträdde 1737 och råkade då i en långvarig preferenstvist med lektor Lidtgren; riksdagsman 1740 och 1742, erhöll K. Maj:t fullmakt på att vara kyrkoherde i Skövde pastorat av Skaraborgs län 1747, tillträdde och utnämndes till kontraktsprost samma år, predikade vid prästmötet i Skara 1751, vice preses vid prästmötet i Skara 1754; ”Han var en nitisk lärare och mycket gifmild. Hans hustru deremot var en sträng hushållerska och uppbar mannens inkomster. När han sjelf fick någon plåt i hand, gaf han den i tysthet till fattiga. Efter hans död funnos på flera ställen bland hans böcker till detta ändamål undangömda penningar. I hans tid uppbrann hela staden och kyrkan 1757” (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 2, Mariestad, 1871, sid. 272–273), död 1766 30/5 i Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län. [Barn 506, Far 2024, Mor 2025]
 
Gift 1725 (enligt Göteborgs stifts herdaminne) med efterföljande ana.
 
1013 mormors mormors morfars morfars mor
Engel (Inga) Wahlqvist, född 1706 (enligt Göteborgs stifts herdaminne, antagligen i Skara stadsförsamling, Skaraborgs län som har en lucka i födelse- och dopboken detta år), död 1782 (enligt Göteborgs stifts herdaminne). [Barn 506, Far 2026]
 
1014 mormors mormors morfars mormors far
Sven Zetterwall, född 1700 10/3 på Båltorp i Sätuna församling i Broddetorps pastorat, Älvsborgs län (enligt Göteborgs stifts herdaminne, Sätunas kyrkoböcker börjar 1702), student vid Uppsala universitet 1720, prästvigd 1732 till huspredikant hos överste Gustaf Gadde på Kongslena, krigspräst vid Skaraborgs regemente 1738, regementspastor 1739 och samma år kommenderad till Finland, där han ”slet mycket ondt”; år 1742 tjänade han på galäreskadern; blev på församlingens kallelse utnämnd till kyrkoherde i Värings församling, Skaraborgs län 1745 och tillträdde samma år; var respondent vid prästmötet i Skara 1754; prost 1769; ”Prosten Z. var liten till vexten, med ett jemnt och allvarligt sinne. Han har låtit reparera och måla kyrkorna i Wäring, samt upphjelpt prestgården, som var mycket förfallen” (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 141–142), död 1772 23/10 i Värings församling, Skaraborgs län. [Barn 507, Far 2028, Mor 2029]
 
Gift 1:o 1733 med Catharina Tallberg, dotter av stadsmajoren Peter Tallberg i Göteborg (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 142).
Gift 2:o 1745 16/6 i Fridene församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
Gift 3:o 1758 4/7 i Hjälstads församling, Skaraborgs län med jungfru Beata Landin, född 1727 19/12 i Mo församling i Hjälstads pastorat, Skaraborgs län, död 1791 26/12 i Värings församling, Skaraborgs län, dotter till kyrkoherden Peter Landin i Hjälstads församling (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 142).
 
1015 mormors mormors morfars mormors mor
Anna Maria Scarén, född omkring juni 1710, död 1753 30/12 i Värings församling, Skaraborgs län. [Barn 507, Far 2030, Mor 2031]
 
 
----------------------------- Generation 10 -----------------------------
 
1824 mormors farfars morfars farfars farfar
Johan Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, född 1652 20/11 i Sandhem, Skaraborgs län, ryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente, död 1697 20/4 i Sandhem, Skaraborgs län. [Barn 912, Far 3648, Mor 3649]
 
Gift 1682 17/9 i Sandhem, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
1825 mormors farfars morfars farfars farmor
Ingeborg Bonde, född 1651 5/10 på Storeberg, död 1683 13/9 i Sandhem, Skaraborgs län. [Barn 912, Far 3650, Mor 3651]
 
1826 mormors farfars morfars farfars morfar
Carl Gustaf Kruuse af Verchou, född 1655 28/1, överstelöjtnant och chef för Bohusläns dragonbataljon med överstes karaktär, död 1710 15/8 och bisatt i Göteborg samt begraven i Uddevalla, Göteborgs och Bohus län. [Barn 913, Far 3652, Mor 3653]
 
Gift 1672 med efterföljande ana.
 
1827 mormors farfars morfars farfars mormor
Anna Sinclair, född 1652, död 1743 och begravd 1744 25/1 i Göteborg. [Barn 913, Far 3654, Mor 3655]
 
1828 mormors farfars morfars farmors farfar
Johan von Mentzer, född 1624, kapten vid Älvsborgs regemente, död 1678 i Stade. [Barn 914, Far 3656, Mor 3657]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1829 mormors farfars morfars farmors farmor
Sofia Lilliehöök af Fårdala, född 1647 6/1, död 1721 och begraven i Ljungsarps kyrka, Älvsborgs län. [Barn 914, Far 3658, Mor 3659]
 
1830 mormors farfars morfars farmors morfar
Carl Falkenberg af Trystorp, född 1644 12/4, överste vid Viborgs infanteriregemente, landshövding i Viborgs och Nyslotts län, död 1697 5/2 och begraven i Örebro kyrka. [Barn 915, Far 3660, Mor 3661]
 
Gift 1683 20/5 i Stockholm med efterföljande ana.
 
1831 mormors farfars morfars farmors mormor
Ebba Jacquette Sparre, friherrinna, död 1715 7/2. [Barn 915, Far 3662, Mor 3663]
 
1832 mormors farfars morfars morfars farfar
Carl Silfwerswärd, född 1655 27/9 i Kvänum, Älvsborgs län, kapten vid Älvsborgs regemente, död 1700 1/1 i Håksvik, Älvsborgs län. [Barn 916, Far 3664, Mor 3665]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1833 mormors farfars morfars morfars farmor
Märta Uggla, död före 1694. [Barn 916, Far 3666, Mor 3667]
 
1834 mormors farfars morfars morfars morfar
Fredrik Cremer, född 1666, kapten vid Närkes och Värmlands regemente, sedermera tjänstgörande som överstelöjtnant vid Värmlands allmoge, överstelöjtnants avsked 1712, död 1717 i Grums, Värmlands län. [Barn 917, Far 3668, Mor 3669]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1835 mormors farfars morfars morfars mormor
Elsa Catharina Uggla. [Barn 917, Far 3670, Mor 3671]
 
1836 mormors farfars morfars mormors farfar
Johan Uggla, född i maj 1674 i Ölserud, Värmlands län, amiralitetskapten, död 1736, troligen i Ölserud, Värmlands län. [Barn 918, Far 3672, Mor 3673]
 
Gift 1703 1/4 med efterföljande ana.
 
1837 mormors farfars morfars mormors farmor
Maria Eleonora Tigerhielm, död 1744. [Barn 918, Far 3674, Mor 3675]
 
1838 mormors farfars morfars mormors morfar
Gustaf Gadde, adlad Gadde, född 1680 18/4 i Vekkelaks församling i Viborgs län, överste för Närkes och Värmlands regemente, död 1738 9/4. [Barn 919, Far 3676, Mor 3677]
 
1839 mormors farfars morfars mormors mormor
Ebba Magdalena Falkenberg af Trystorp, född 1684 11/10, död 1741 22/5 i Viby, Örebro län. [Barn 919, Far 3678, Mor 3679]
 
1840 mormors farfars mormors farfars farfar
Christoffer Reinhold von Nolcken, född 1650 16/3, överste för garnisonsregementet i Wismar, lantråd på Ösel, död 1732 12/1. [Barn 920, Far 3680, Mor 3681]
 
Gift 1689 med efterföljande ana.
 
1841 mormors farfars mormors farfars farmor
Ingeborg Christina Stackelberg, född 1664 10/5 i Vinäs, död 1747 18/5. [Barn 920, Far 3682, Mor 3683]
 
1842 mormors farfars mormors farfars morfar
Gerhard Lode från Livland, vice president i hovrätten i Dorpat, lantråd i Dorpat, död 1711 och begraven 1711 1/8 i Ampels församling, Estland. [Barn 921, Far 3684]
 
1843 mormors farfars mormors farfars mormor
Margareta Elisabet Horn af Kanckas. [Barn 921, Far 3686, Mor 3687]
 
1844 mormors farfars mormors farmors farfar
Axel Gustaf Kurck, född 1668 11/6 i Stockholm, korpral vid drabanterna (major), död 1704 12/9 i Stockholm. [Barn 922, Far 3688, Mor 3689]
 
1845 mormors farfars mormors farmors farmor
Agnes Sofia von Lützow, död 1745 på Laukko. [Barn 922, Far 3690, Mor 3691]
 
1846 mormors farfars mormors farmors morfar
Fredrik Owesen Tott, döpt 1655 19/10 i Kjöge i Danmark, kapten vid Aderkas regemente, död 1705. [Barn 923, Far 3692, Mor 3693]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1847 mormors farfars mormors farmors mormor
Hedvig Sofia Sehested, begravd 1727 30/1. [Barn 923, Far 3694, Mor 3695]
 
1848 mormors farfars mormors morfars farfar
Christian Schantz, adlad von Schantz, född 1655 14/3, referendariesekreterare vid tyska expeditionen, skjuten till döds av en snapphane i Kurland 1702 2/7 och begraven i Maria kyrka i Stockholm. [Barn 924, Far 3696, Mor 3697]
 
Gift 1680 26/9 i Stockholm med efterföljande ana.
 
1859 mormors farfars mormors morfars farmor
Adriana Fineman, döpt 1661 17/7 i Norrköping, död 1725 17/12. [Barn 924, Far 3698, Mor 3699]
 
1850 mormors farfars mormors morfars morfar
Robert Petre, brukspatron. [Barn 925]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1851 mormors farfars mormors morfars mormor
Eva Maria Leijel. [Barn 925]
 
1852 mormors farfars mormors mormors farfar
Johan Lagerberg, född 1666 25/12 i Hallebo, godsägare, död 1752 6/3 i Värsås, Skaraborgs län. [Barn 926, Far 3704, Mor 3705]
 
Gift 1694 25/7 med efterföljande ana.
 
1853 mormors farfars mormors mormors farmor
Ingeborg Rydingstierna, född 1672 17/3, död 1736 4/12. [Barn 926, Far 3706, Mor 3707]
 
1854 mormors farfars mormors mormors morfar
Jacob Danckward-Lillieström, född 1693 18/10, löjtnant med kornetts indelning vid Livregementet till häst, ryttmästares avsked, R.S.O., död 1759 11/2. [Barn 927, Far 3708, Mor 3709]
 
Gift 1727 17/8 med efterföljande ana.
 
1855 mormors farfars mormors mormors mormor
Hedvig Witte, adlad von Witten, född 1712, död 1741 24/4 och begraven i Storkyrkan i Stockholm. [Barn 927, Far 3710, Mor 3711]
 
2016 mormors mormors morfars farfars farfar
Anders Larsson, var på 1650-talet nämndeman i Tämta församling, Älvsborgs län. [Barn 1008]
 
2018 mormors mormors morfars farfars morfar
Christoffer Olavi Lodius, prästvigd i Linköping 1651 till hovpredikant hos fru Brita Oxe, sändes 1654 till biträde åt herr Knut i annexförsamlingen Tämta i Bredareds pastorat, Älvsborgs län och blev efter honom kompastor 1659; år 1670 begärdes han till kyrkoherde i moderförsamlingen Bredareds pastorat Älvsborgs län, men lät sig nöja med annexförsamlingarna Tämta och Vänga, varjämte han befriades från all skatt till pastor; vid hans död återföll dessa socknar till Bredared (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 2, Mariestad, 1871, sid. 495). [Barn 1009]
 
Gift 1654 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 2, Mariestad, 1871, sid. 495) med efterföljande ana.
 
2019 mormors mormors morfars farfars mormor
NN Knutsdotter. [Barn 1009, Far 4038]
 
2020 mormors mormors morfars farmors farfar
Andreas Stobæus, född 1642 i Stoby församling, Kristianstads län, magister, professor i historia och poesi vid Lunds universitet, universitetsbibliotekarie, död 1714 15/12 Lunds stadsförsamling, Malmöhus län (Ståhl, Magnus Laurentius, Biographiske underrättelser om professorer vid Kongl. Universitetet i Lund ifrån dess inrättning till närvarande tid, Christianstad, 1834, s. 42–45). [Barn 1010, Far 4040, Mor 4041]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o med Geska Hörling.
 
2021 mormors mormors morfars farmors farmor
Ursula Maria Wode, död före 1685. [Barn 1010, Far 4042]
 
2022 mormors mormors morfars farmors morfar
Gunnar Tengman, född omkring 1659 i Tengene församling, Skaraborgs län (enligt Skara stifts herdaminne, blev student vid Uppsala universitet 1680 och prästvigdes 1684 till krigspredikant vid överste Macklérs regemente; kallades till kyrkoherde i Rackeby pastorat, Skaraborgs län 1690 och undergick jämte flera medsökande pastoralexamen samma år; ”Konsistorium ansåg ingendera hafva fullgjort kyrkoordningen, men emedan Tengman är ung, har församlingens kallelse och ämnar upprätta sterbhuset, derföre föreslås han framför de öfrige”; han erhöll K. Maj:ts fullmakt samma år och tillträdde pastoratet vid juletiden; var opponent vid prästmötet i Skara 1692 och predikade vid prästmötet i Skara 1707 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 618); död 1722 8/6 i Rackeby församling, Skaraborgs län. [Barn 1011, Far 4044]
 
Gift 1:o 1690 (enligt Skara stifts herdaminne) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1703 (enligt Skara stifts herdaminne) med Brita Holm från Dimbo församling, Skaraborgs län.
 
2023 mormors mormors morfars farmors mormor
Elin Haraldsdotter, född omkring 1658, död 1702 29/3 i Rackeby församling, Skaraborgs län. [Barn 1011, Far 4046]
 
Gift 1:o med kyrkoherden i Rackeby församling, Skaraborgs län Engelbert Kållman, död 1682 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 617).
Gift 2:o med förste makens efterträdare, kyrkoherden i Rackeby församling, Skaraborgs län Jonas Ormenius, född 1644 17/1 i Ormestorp i Acklinga, död 1689 5/5, ”en vacker, vällärd och meriterad man, hvilken med godt vitnesbörd tjent under militären” (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 617–618).
Gift 3:o 1690 med föregående ana.
 
2024 mormors mormors morfars morfars farfar
Laurentius Andreæ Themptander = anförlust, se ana. nr. 1008. [Barn 1012]
 
Gift med efterföljande ana.
 
2025 mormors mormors morfars morfars farmor
Märta Lodius = anförlust, se ana nr. 1009. [Barn 1012]
 
2026 mormors mormors morfars morfars morfar
Nils Ambjörnsson, var rådman i Skara i början av 1700-talet. [Barn 1013]
 
2028 mormors mormors morfars mormors farfar
Mats Svensson, levde år 1700 på Båltorp i Sätuna församling i Broddetorps pastorat, Älvsborgs län (enligt Skara stifts herdaminne). [Barn 1014]
 
Gift med efterföljande ana.
 
2029 mormors mormors morfars mormors farmor
Brita Larsdotter, levde år 1700 på Båltorp i Sätuna församling i Broddetorps pastorat, Älvsborgs län (enligt Skara stifts herdaminne). [Barn 1014]
 
2030 mormors mormors morfars mormors morfar
Johannes Johannis Scarén, född 1677 i Skara, Skaraborgs län, där fadern var sadelmakare; blev student vid Uppsala universitet 1703 och prästvigdes 1706 till huspredikant hos hovstallmästaren Gustaf Hård på Kavlås; vice komminister i Segerstads församling, Skaraborgs län 1711, ”och som det är en af pest besmittad ort, så får han hopp om snar befordran”; var sedan adjunkt och vice pastor därstädes till 1714, då han jämte sin svåger Jonas Victorin försökte bli kyrkoherde i Segerstads pastorat och ”Emedan begge framvisade goda skäl till sin anhållan” blev lottkastning anställd i konsistoriet, då lotten föll på Victorin; församlingen, som fattat stor kärlek till sin vice pastor Scarén, protesterade mot lottningen, men det kunde icke ändras; Scarén fick istället fullmakt på Varvs pastorat, Skaraborgs län 1715; var respondent vid prästmötet 1725; död första söndagen i advent 1740 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 517) (Segerstads kyrkoböcker börjar 1746). [Barn 1015]
 
Gift 1711 (enligt Skara stifts herdaminne) med efterföljande ana.
 
2031 mormors mormors morfars mormors mormor
Anna Victorin, född i Segerstads församling, Skaraborgs län. [Barn 1015, Far 4062, Mor 4063]
 
 
----------------------------- Generation 11 -----------------------------
 
3648 mormors farfars morfars farfars farfars far
Bengt Christoffersson Lilliehöök. [Barn 1824]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3649 mormors farfars morfars farfars farfars mor
Anna Ekeblad. [Barn 1824]
 
3650 mormors farfars morfars farfars farmors far
Carl Filip Bonde. [Barn 1825]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3651 mormors farfars morfars farfars farmors mor
Maria Elisabet Uggla. [Barn 1825]
 
3652 mormors farfars morfars farfars morfars far
Hans Abraham Kruuse, friherre Kruuse af Verchou, generalmajor vid Dalregementet, landshövding i Västerbottens län. [Barn 1826]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3653 mormors farfars morfars farfars morfars mor
Brita Strömfelt. [Barn 1826]
 
3654 mormors farfars morfars farfars mormors far
David Sinclair, naturaliserad Sinclair. [Barn 1827]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3655 mormors farfars morfars farfars mormors mor
Catharina Makeléer. [Barn 1827]
 
3656 mormors farfars morfars farmors farfars far
Liborius Mentzer, adlad von Mentzer, överste för Bergsregementet och kommendant på Bohus slott. [Barn 1828]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3657 mormors farfars morfars farmors farfars mor
Christina Printz. [Barn 1828]
 
3658 mormors farfars morfars farmors farmors far
Nils Lilliehöök af Fårdala, överste, död 1662 26/11 i Våxtorp, Jönköpings län. [Barn 1829]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3659 mormors farfars morfars farmors farmors mor
Virginia Hand, död 1681. [Barn 1829, Far 7318, Mor 7319]
 
3660 mormors farfars morfars farmors morfars far
Conrad von Falkenberg, naturaliserad Falkenberg af Trystorp, riksråd, rikskammarråd. [Barn 1830]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3661 mormors farfars morfars farmors morfars mor
Catharina Bonde, friherrinna. [Barn 1830]
 
3662 mormors farfars morfars farmors mormors far
Peder Larsson Sparre, friherre (fransk greve) Sparre, rikstygmästare. [Barn 1831]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3663 mormors farfars morfars farmors mormors mor
Ebba Margareta De la Gardie, grevinna. [Barn 1831, Far 7326, Mor 7327]
 
3664 mormors farfars morfars morfars farfars far
Olof Silfwerswärd, kapten vid Skaraborgs regemente. [Barn 1832]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3665 mormors farfars morfars morfars farfars mor
Anna Svinhufvud. [Barn 1832]
 
3666 mormors farfars morfars morfars farmors far
Hildebrand Uggla. [Barn 1833]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3667 mormors farfars morfars morfars farmors mor
Maria Ekeblad. [Barn 1833]
 
3668 mormors farfars morfars morfars morfars far
Johan Cremer, adlad Cremer, major vid kavalleriet. [Barn 1834]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3669 mormors farfars morfars morfars morfars mor
Brita Bagge af Söderby. [Barn 1834]
 
3670 mormors farfars morfars morfars mormors far
Göran Uggla, kapten. [Barn 1835]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3671 mormors farfars morfars morfars mormors mor
Elsa Roos af Hjelmsäter. [Barn 1835]
 
3672 mormors farfars morfars mormors farfars far
Claes Uggla, friherre Uggla, amiral, häradshövding. [Barn 1836]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3673 mormors farfars morfars mormors farfars mor
Christina Maria Sparre af Rossvik. [Barn 1836]
 
3674 mormors farfars morfars mormors farmors far
Bengt Gustaf Carlström, adlad Tigerhielm. [Barn 1837]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3675 mormors farfars morfars mormors farmors mor
Maria Regina Leijoncrona. [Barn 1837]
 
3676 mormors farfars morfars mormors morfars far
Gustaf Gadde, major vid karelska dragonregementet. [Barn 1838]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3677 mormors farfars morfars mormors morfars mor
Susanna Christina Ridder. [Barn 1838]
 
3678 mormors farfars morfars mormors mormors far
Carl Falkenberg af Trystorp = anförlust, se ana nr. 1830 ovan. [Barn 1839]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3679 mormors farfars morfars mormors mormors mor
Ebba Jacquette Sparre, friherrinna = anförlust, se ana nr. 1831 ovan. [Barn 1839]
 
3680 mormors farfars mormors farfars farfars far
Fredrik von Nolcken, ryttmästare i svensk tjänst. [Barn 1840]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3681 mormors farfars mormors farfars farfars mor
Anna von Vietinghoff. [Barn 1840]
 
3682 mormors farfars mormors farfars farmors far
Mattias Stackelberg, naturaliserad Stackelberg, lantråd. [Barn 1841]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3683 mormors farfars mormors farfars farmors mor
Ingeborg Grubbe eller Stiernfelt. [Barn 1841]
 
3684 mormors farfars mormors farfars morfars far
Gerhard Lode, naturaliserad Lode från Livland, kammarherre och stallmästare hos drottning Kristina d.ä. [Barn 1842]
 
3686 mormors farfars mormors farfars mormors far
Gustaf Henriksson Horn af Kanckas, överste. [Barn 1843]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3687 mormors farfars mormors farfars mormors mor
Anna Helena von Gertten. [Barn 1843]
 
3688 mormors farfars mormors farmors farfars far
Gabriel Kurck, friherre, landshövding i Skaraborgs län. [Barn 1844]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3689 mormors farfars mormors farmors farfars mor
Christina Stenbock, grevinna. [Barn 1844]
 
3690 mormors farfars mormors farmors farmors far
August Fredrik von Lützow, överste. [Barn 1845]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3691 mormors farfars mormors farmors farmors mor
Elisabet von Schack. [Barn 1845]
 
3692 mormors farfars mormors farmors morfars far
Ove Tott. [Barn 1846]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3693 mormors farfars mormors farmors morfars mor
Margareta Rantzau. [Barn 1846]
 
3694 mormors farfars mormors farmors mormors far
Axel Sehested, ryttmästare. [Barn 1847]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3695 mormors farfars mormors farmors mormors mor
Öllegård Ottosdotter Tott. [Barn 1847]
 
3696 mormors farfars mormors morfars farfars far
Johan Eberhard Schantz, sekreterare hos konung Karl X Gustav. [Barn 1848]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3697 mormors farfars mormors morfars farfars mor
Elisabet Pfeiff, adlad Pfeiff. [Barn 1848]
 
3698 mormors farfars mormors morfars farmors far
François Fineman, handelsman i Norrköping. [Barn 1849]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3699 mormors farfars mormors morfars farmors mor
Christina von Brobergen. [Barn 1849]
 
3704 mormors farfars mormors mormors farfars far
Lars Jonsson d. y., adlad Lagerberg, häradshövding, hauptman. [Barn 1852]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3705 mormors farfars mormors mormors farfars mor
Anna Örnevinge. [Barn 1852]
 
3706 mormors farfars mormors mormors farmors far
Gustaf Ryding, adlad Rydingstierna, häradshövding. [Barn 1853]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3707 mormors farfars mormors mormors farmors mor
Margareta Björnhufvud. [Barn 1853]
 
3708 mormors farfars mormors mormors morfars far
Jacob Danckwardt Lillieström, överste. [Barn 1854]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3709 mormors farfars mormors mormors morfars mor
Magdalena Christiernin. [Barn 1854]
 
3710 mormors farfars mormors mormors mormors far
Herman Witte, biskop i Åbo. [Barn 1855]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3711 mormors farfars mormors mormors mormors mor
Catharina Margareta Wittmarck. [Barn 1855]
 
4038 mormors mormors morfars farfars mormors far
Canutus Petri, var 1650 kompastor i Tämta församling i Bredareds pastorat, Älvsborgs län och erhöll på sin ålderdom svärsonen Christoffer Olavi Lodius till hjälp i ämbetsförrättningar; han blev ålagd 1655 att betala herredagspenningar i proportionalitet med pastorn i Bredareds församling; död i september 1659 och efterlämnade då en gammal änka (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 2, Mariestad, 1871, sid. 494–495). [Barn 2019]
 
4040 mormors mormors morfars farmors farfars far
Joannes Laurentii Hedenstadensis, kyrkoherde i Stoby församling, Kristianstads län (Ståhl, Magnus Laurentius, Biographiske underrättelser om professorer vid Kongl. Universitetet i Lund ifrån dess inrättning till närvarande tid, Christianstad, 1834, s. 42). [Barn 2020]
 
4042 mormors mormors morfars farmors farmors far
Simon Wode, var på 1680-talet kronobefallningsman över bägge Göinge-häraderna i Skåne, Kristianstads län (Ståhl, Magnus Laurentius, Biographiske underrättelser om professorer vid Kongl. Universitetet i Lund ifrån dess inrättning till närvarande tid, Christianstad, 1834, s. 44). [Barn 2021]
 
4044 mormors mormors morfars farmors morfars far
Johan Gunnarsson, var runt 1660 fogde i Tengene församling, Skaraborgs län (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 618). [Barn 2022]
 
4046 mormors mormors morfars farmors mormors far
Harald Andersson, var fogde i Skaraborgs län vid mitten av 1600-talet (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 618). [Barn 2023]
 
4062 mormors mormors morfars mormors mormors far
Anders Victorinus, född 1650 i Segerstads församling, Skaraborgs län, student vid Uppsala universitet 1672 och prästvigdes 1676 till sin faders medhjälpare i Segerstads pastorat; år 1682 fick han försäkran om pastoratet efter sin fader ”och kan således tryggt flytta in i prestgården med sin familj”; erhöll kollationsbrev i januari 1683 med tillstånd att introduceras följande söndag, sedan hans föräldrar blivit begravda; predikade vid prästmötet i Skara 1699; genom en svår boskapspest hade han mist alla sina kreatur, och blev därför befriad från änkehjälpen 1703; död 1714 23/1 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 393) (Segerstads kyrkoarkiv börjar 1746). [Barn 2031, Far 8124, Mor 8125]
 
Gift med efterföljande ana.
 
4063 mormors mormors morfars mormors mormors mor
Ingeborg Bohm, dotter till en kamrerare; död 1722 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 393). [Barn 2031]
 
Gift 1:o med en Jonas Lutterberg.
Gift 2:o med föregående ana.
 
 
----------------------------- Generation 12 -----------------------------
 
7318 mormors farfars morfars farmors farmors morfar
Johan Hand, häradshövding, kapten, död före 1656. [Barn 3659, Far 14636, Mor 14637]
 
Gift med efterföljande ana.
 
7319 mormors farfars morfars farmors farmors mormor
Agneta Gyllenmärs. [Barn 3659]
 
7326 mormors farfars morfars farmors mormors morfar
Jacob De la Gardie, friherre, född 1583 20/6 i Reval, ståthållare på Revala slott samt landshövding över Estland, riksmarsk, guvernör över Riga och Livland, död 1652 12/8 i Stockholm. [Barn 3663, Far 14652, Mor 14653]
 
Gift med efterföljande ana.
 
7327 mormors farfars morfars farmors mormors mormor
Ebba Brahe, grevinna, född 1596 16/3 i Angered, Älvsborgs län, död 1674 5/1 i Stockholm. [Barn 3663]
 
8124 mormors mormors morfars mormors mormors farfar
Jonas Victorelius; hade länge varit sin faders adjunkt vid Segerstads pastorat, Skaraborgs län då han efter dennes död fick andra hälften av pastoratet 1639; vid kyrkoherden herr Eriks död 1667 blev han ensam pastor i Segerstads pastorat, Skaraborgs län och avled i december 1682 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 392). [Barn 4062, Far 16248, Mor 16249]
 
Gift med efterföljande ana.
 
8125 mormors mormors morfars mormors mormors farmor
Anna Svensdotter, från Bogesunds församling, Älvsborgs län (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 392). [Barn 4062, Far 16250]
 
 
----------------------------- Generation 13 -----------------------------
 
14636 mormors farfars morfars farmors farmors morfars far
Håkan Knutsson Hand, död 1633 på Vret. [Barn 7318]
 
Gift med efterföljande ana.
 
14637 mormors farfars morfars farmors farmors morfars mor
Virgina Eriksdotter. [Barn 7318, Far 29274, Mor 29275]
 
14652 mormors farfars morfars farmors mormors morfars far
Pontus De la Gardie, född 1520 på La Gardie i Languedoc, generalfältherre, ståthållare i Livland, drunknade 1585 5/11 i Welikafloden. [Barn 7326]
 
Gift 1580 5/2 på Vadstena slott med efterföljande ana.
 
14653 mormors farfars morfars farmors mormors morfars mor
Elisabet Sofia Gyllenhielm. [Barn 7326, Far 29306, Mor 29307]
 
16248 mormors mormors morfars mormors mormors farfars far
Laurentius Svenoni Segerstadius; var komminister i Vånga församling, Skaraborgs län då han underskrev Uppsala mötes beslut 1593, blev kyrkoherde i Segerstads församling, Skaraborgs län 1604; död 1638 29/5 (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 392). [Barn 8124]
 
Gift med efterföljande ana.
 
16249 mormors mormors morfars mormors mormors farfars mor
Karin (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 392). [Barn 8124]
 
16250 mormors mormors morfars mormors mormors farmors far
Sven Helgesson, var en förmögen handelsman i Bogesunds församling (sedermera Ulricehamn), Älvsborgs län (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 392). [Barn 8125]
 
 
----------------------------- Generation 14 -----------------------------
 
29274 mormors farfars morfars farmors farmors morfars morfar
Erik XIV, född 1533 13/12 på Stockholms slott, Sveriges konung 1561–1569, död 1577 26/2 på Örbyhus, begravd i Västerås domkyrka. [Barn 145637, Far 58548, Mor 58549]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
29275 mormors farfars morfars farmors farmors morfars mormor
Agda Persdotter. [Barn 145637]
 
29306 mormors farfars morfars farmors mormors morfars morfar
Johan III, född 1537 20/12 på Stegeborgs slott i Östergötland, Sveriges konung 1569–1592, död 1592 17/11 på Gripsholms slott. [Barn 14653, Far, Mor]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
293907 mormors farfars morfars farmors mormors morfars mormor
Catharina Hansdotter. [Barn 145637]
 
 
----------------------------- Generation 15 -----------------------------
 
58548 mormors farfars morfars farmors farmors morfars morfars far
Gustav I (Vasa), född troligen 1496 12/5 på Lindholmens gods i Orkesta, Stockholms län, Sveriges konung 1528–1560, död 1560 29/9 på Stockholms slott [Barn 29274]
 
Gift 1531 24/9 i Stockholm med efterföljande ana.
 
58549 mormors farfars morfars farmors farmors morfars morfars mor
Katarina av Sachsen-Lauenburg, född 1513 24/9, död 1535 23/9 på Stockholms slott. [Barn 29274]
 
58612 mormors farfars morfars farmors mormors morfars morfars far
Gustav I (Vasa) = anförlust, se ana nr. 58548. [Barn 29306]
 
Gift 1536 1/10 i Uppsala med efterföljande ana.
 
58613 mormors farfars morfars farmors mormors morfars morfars mor
Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), född troligen vid årsskiftet 1515/1516, död sannolikt 1551 25/8 på Tynnelsö i Överselö församling, Södermanlands län. [Barn 29306]


19
Musik / Cesarion, Kim (f. 1990)
« skrivet: 2024-02-18, 12:26 »
För den som är nyfiken på melodifestivalaktuelle artisten Kim Cesarions ursprung kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
 
1 proband
KIM Hugo Leonel Niko Cesarion, född 1990 10/7 i Matteus församling, Stockholms stad, sångare, låtskrivare. [Far 2, Mor 3] 
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
lever 2024, från Guadeloupe. [Barn 1]
 
Sambo med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2024. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
6 morfar
Kleon Stratakis, född 1929 6/9 i Athen, Grekland, medicine student därstädes, död. [Barn 3]
 
Gift 1955 18/4 (skilsmässa 1967 26/4) i Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län med efterföljande ana.
 
7 mormor
Jenny Elin ANITA Mæchel, född 1933 3/11 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län, död 2013 18/9 i Nacka församling, Stockholms län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
Gift 1:o 1955 18/4 (skilsmässa 1967 26/4) i Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län med föregående ana.
Gift 2:o 1989 19/12 med NN, död 2007 23/7.
 
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
14 mormors far
ROLF Jonas Didrik Mæchel, född 1897 4/4 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län, stadsnotarie och 1:e rådman i Karlstad, fältkrigsdomare inom femte militärområdet under krigsåren, död 1956 3/1 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1931 21/12 med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Agnes (”ANITA”) Emilia Hagge, född 1902 21/1 i Kristinehamns församling, Värmlands län, sjukgymnast, död 1981 29/12 i Norrstrands församling, Värmlands län. [Barn 7, Far 30, Mor 31] 
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
28 mormors farfar
Didrik JOHN Wilhelm Mæchel, född 1862 7/7 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län, kamrer vid Wermlands hypoteksförening, död 1954 17/2 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1894 11/7 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
ELIN Maria Lysander, född 1871 29/1 i Strömstads församling, Göteborgs och Bohus län, död 1957 3/4 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Johan Enoch Johansson, född 1856 8/1 i Blidsbergs församling, Älvsborgs län, handelsresande, död 1923 15/7 i Kristinehamns församling, Värmlands län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1890 23/8 (skilsmässa 1915 4/8) i Broddetorps församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Syster Jenny Olivia Strandberg, sedermera Berggård, född 1871 26/4 i Barne-Åsaka, Skaraborgs län, död 1957 8/7 i Karlstad, Värmlands län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
Gift 1:o 1890 23/8 (skilsmässa 1915 4/8) i Broddetorps församling, Skaraborgs län med föregående ana.
Gift 2:o 1916 20/11 i Kristinehamns församling, Värmlands län med Oscar EDWIN Strömberg, född 1880 13/3 i Vreta Klosters församling, Östergötlands län, ingenjör vid Husqvarna vapenfabrik, sedermera vid turbinavdelningen hos KMW i Kristinehamn död 1973 11/12 i Norrstrands församling, Värmlands län. 
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
56 mormors farfars far
Frans Fredrik Mæchel, född 1823 11/7 i Västerviks församling, Kalmar län, auditör vid Värmlands regemente, länsnotarie i Värmlands län, sedermera vice häradshövding, KVO2kI, R.N.O., död 1915 4/10 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]
 
Gift 1861 26/9 i Gillberga församling, Värmlands län med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
ANNA Charlotta Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, född 1843 7/4 i Gillberga församling, Värmlands län, död 1915 9/10 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]
 
58 mormors farmors far
Edvard Bernadotte Lysander, född 1845 7/12 i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län, handlande, död 1903 29/10 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]
 
Gift 1868 13/9 i Strömstad, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Fredrika Amalia Nordström, född 1841 6/8 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, död 1924 24/4 i Karlstads stadsförsamling, Värmlands län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
60 mormors morfars far
Johan Andersson, född 1815 18/11 i Stora Gisslared i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län (kallas felaktigt ”Johannes” i födelseboken), mjölnare i Kringlekvarn i Blidsbergs församling, Skaraborgs län, sedermera mjölnare i Baggekvarn i Solberga församling, Älvsborgs län, död 1860 14/1 i Baggekvarn i Solberga församling, Älvsborgs län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1843 22/12 i Blidsbergs församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Inga Brita Andersdotter, född 1817 2/9 i Alarp Storegård i Blidsbergs församling, Skaraborgs län, död 1900 11/6 i Lilla Bråared i Sandhems församling, Skaraborgs län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
Gift 1:o 1843 22/12 i Blidsbergs församling, Skaraborgs län med med föregående ana.
Gift 2:o 1862 21/11 i Blidsbergs församling, Skaraborgs län med skolläraren Carl Andersson, född 1832 31/5 i Södra Vings församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1923 20/4 i Tunarp Broberg i Sandhems församling, Skaraborgs län.
 
62 mormors mormors far
Peter Strandberg, född 1841 14/5 i Äggen i Malungs församling, Kopparbergs län, furir vid Västgöta regemente, bataljonsadjutant därstädes, sedermera stationsföreståndare på Broddetorps järnvägsstation i Broddetorps församling, Skaraborgs län, död 1930 5/2 i Lidköpings församling, Skaraborgs län. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1866 19/8 i Sjogerstads församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
GUSTAVA Maria Themptander (kallas före vigseln Westberg efter fosterfadern, komministern Bengt Westberg i Sjogerstads församling, Skaraborgs län), född 1847 5/7 under Strömsholm i Kolbäcks församling, Västmanlands län (enligt husförhörslängderna), död 1937 30/12 i Lidköpings församling, Skaraborgs län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
 
----------------------------- Generation 6 -----------------------------
 
112 mormors farfars farfar
Carl Gustaf Didric Mæchel, född 1786 11/9 i Västerviks församling, Kalmar län, klädesfabrikör och handlande i Västervik, död 1870 22/10 i Norra Kvarteret nr. 77 & 78 i Västerviks församling, Kalmar län. [Barn 56, Far 224, Mor 225]
 
Gift 1814 20/12 i Västerviks församling, Kalmar län med efterföljande ana.
 
113 mormors farfars farmor
Petronella Margareta Moberg, född 1795 5/11 i Västerviks församling, Kalmar län, död 1840 5/4 i Västerviks församling, Kalmar län. [Barn 56, Far 226, Mor 227]
 
114 mormors farfars morfar
FREDRIK Gustaf Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, född 1803 9/7 i Bro församling, Värmlands län, major vid Värmlands regemente, R.S.O., död 1884 4/5 i Stockholms stad. [Barn 57, Far 228, Mor 229]
 
Gift 1828 5/1 i Ny församling, Värmlands län med efterföljande ana.
 
115 mormors farfars mormor
Augusta Fredrika Charlotta von Nolcken, friherrinna, född 1805 13/7 på Färjestad vid Karlstad i Värmlands län, död 1874 10/12 på Sanna vid Karlstad, Värmlands län. [Barn 57, Far 230, Mor 231]


116 mormors farmors farfar

Per Börjesson, född 1799 2/5 i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län, hemmansägare i Gånehed i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län, död 1883 14/6 på Mungseröd nr. 1 i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 58, Far 232, Mor 233]
 
Gift 1832 7/4 i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
117 mormors farmors farmor
Anna Elisabeth Lysell, född 1815 5/3 i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län, död 1879 28/7 i Gånehed i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 58, Far 234, Mor 235]
 
118 mormors farmors morfar
Johan Fredrik Nordström, född 1815 28/1 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, skräddarmästare i Uddevalla, död 1886 10/6 i 2:a Förhörsroten nr. 47 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift 1840 26/1 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors mormor
Anna CHRISTINA Andersson, född 1811 12/8 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län., död 1880 1/12 i 2:a Förhörsroten nr. 47 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängden och bouppteckningen i Uddevalla rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIIa:42, s. 165); saknas i död- och begravningsboken). [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Anders Andersson, född 1790 19/5 i Stora Gisslared i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län, kallas nämndeman vid sonens födsel i Trävattna församling 1815, sedermera tredingsmjölnare i Kringlekvarn i Blidsbergs församling, Skaraborgs län, slutligen lägenhetsägare, död 1872 23/9 i lägenheten Nyatorp under Nyarps gård i Trävattna församling, Skaraborgs län. [Barn 60, Far 240, Mor 241]
 
Gift 1813 6/6 i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Maria Andersdotter, född 1796 25/11 i Gullåkra i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län, död 1855 19/11 i lägenheten Nyatorp under Nyarps gård i Trävattna församling, Skaraborgs län. [Barn 60, Far 242, Mor 243]
 
122 mormors morfars morfar
Anders Apelberg, född 1787 30/4 i Alarp Storegård i Blidsbergs församling, Skaraborgs län, rusthållare därstädes efter fadern, blev 1842 hemmansägare i Alarp Västergård i likanämnda socken, död därstädes 1848 30/1. [Barn 61, Far 244, Mor 245]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o med Annika Andersdotter, född 1792 23/5 i Blidsbergs församling, Skaraborgs län, flyttade efter makens död till Björnarp i Blidsbergs församling, Skaraborgs län 1848.
 
123 mormors morfars mormor
Maja Lena Jacobsdotter, född 1787 (döpt 27/5) i Svenstorp i Dalums församling, Skaraborgs län (kallas felaktigt ”Johanna” i födelse- och dopboken), död 1834 16/12 i Alarp Storegård i Blidsbergs församling, Skaraborgs län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]
 
124 mormors mormors farfar
Bojords Lars Persson, född 1812 7/9 i Äggen i Malungs församling, Kopparbergs län, levde därstädes hos sina föräldrar, ”1843 för smädeord mot sine föräld[rar] dömd till 20 dygns vat[ten] o[ch] b[röd] och 1 Sönd[ags] upp[en]b[ar] Kyrkp[likt]” (Malungs kyrkoarkiv, vol. AI:4d, 1835–1844, s. 6), flyttade 1862 från Malungs församling, Kopparbergs län till Bitternas församling, Skaraborgs län, död ”på socknen” 1889 4/9 i östra sockendelen i Bitterna församling, Skaraborgs län. [Barn 62, Far 248, Mor 249]
 
Gift 1841 9/5 i Malungs församling, Kopparbergs län med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Kerstin Ersdotter, född 1817 7/6 i Bjuråker i Malungs församling, Skaraborgs län, död ”på socknen” 1895 11/6 i östra sockendelen i Bitterna församling, Skaraborgs län. [Barn 62, Far 250, Mor 251]
 
126 mormors mormors morfar
Nils Jacobsson (Themptander) Wahl, född 1795 22/4 i Varnhems församling, Skaraborgs län, soldat vid Skaraborgs regemente, sedermera torpare, flyttade med sin familj från Valtorps pastorat i Skaraborgs län till Karlsborgs garnisonsförsamling 1847 15/3 (Valtorps kyrkoarkiv, vol. AI:3, s. 105) men sedermera icke anträffad, död före 1858. [Barn 63, Far 262, Mor 253]
 
Gift 1:o med Maria Jonsdotter, född 1793 14/10 i Varola församling, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1838 6/12 i Lilla Tittås i Bredviks församling, Skaraborgs län.
 
Gift 2:o 1839 18/8 (enligt Breviks kyrkoarkiv, vol. AI:3, sid. 199, men vigseln är ej antecknad i Breviks kyrkobok eller Kyrkefalla där hon inflyttade ifrån 1839) med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Maria Stina Jonsdotter, född 1809 15/3 i Ransbergs församling, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), flyttade med sin familj från Valtorps pastorat i Skaraborgs län till Karlsborgs garnisonsförsamling 1847 15/3 (Valtorps kyrkoarkiv, vol. AI:3, s. 105) men sedermera icke anträffad. [Barn 63]
 
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
224 mormors farfars farfars far
Didrik Mæchel, född 1752 25/3 i Västerviks församling, Kalmar län, student vid Uppsala universitet, auskultant vid Svea hovrätt 1773, sedermera vid Göta hovrätt och i Kommerskollegium, klädesfabrikör i Västervik 1775, vice stadsnotarie därstädes och slutligen justitieborgmästare därstädes 1811, var riksdagsman 1800 (Odén, Klas, Östgötars minne: biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900, nr. 3336), död 1828 1/4 i Västerviks församling, Kalmar län. [Barn 112, Far 448, Mor 449]
 
Gift 1778 24/6 i Knivsta församling, Stockholms län med efterföljande ana.
 
225 mormors farfars farfars mor
Gustava Westerberg, född omkring 1756, död 1794 16/6 i Västerviks församling, Kalmar län. [Barn 112]
 
226 mormors farfars farmors far
Jöns Niklas Moberg, född 1762 29/2 i Västerviks församling, Kalmar län (enligt uppgift i död- och begravningsboken), grosshandlare därstädes, död därstädes 1819 10/1. [Barn 113]
 
Gift 1793 5/2 i Misterhults församling, Kalmar län med efterföljande ana.
 
227 mormors farfars farmors mor
DOROTHEA Christina Wimmercrantz, född 1773 25/6 på Java i Indonesien, död 1809 10/8 i Västerviks församling, Kalmar län. [Barn 113, Far 454, Mor 455]
 
228 mormors farfars morfars far
Gustaf Adolf Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, född 1769 20/8 i Stavsinge, Hallands län, stabskapten vid Närkes och Värmlands regemente och major i armén, död 1836 8/8 i Frölunda, Göteborgs och Bohus län. [Barn 114, Far 456, Mor 457]
 
Gift 1798 25/9 i Ölserud, Värmlands län med efterföljande ana.
 
229 mormors farfars morfars mor
Johanna Gustafva Silfverswärd, född 1763 6/11 i Ölserud, Värmlands län, död 1855 19/1 i Gillberga, Värmlands län. [Barn 114, Far 458, Mor 459]
 
230 mormors farfars mormors far
Arvid von Nolcken, född 1771 20/11 i Kviinge, Kristianstads län, friherre, landshövding i Värmlands län, död 1807 11/10 i Karlstad, Värmlands län. [Barn 115, Far 460, Mor 461]
 
Gift 1802 2/11 i Lillkyrka, Örebro län, med efterföljande ana.
 
231 mormors farfars mormors mor
Hedvig Maria Lovisa von Schantz, född 1779 9/1, död 1825 10/12. [Barn 115, Far 462, Mor 463]
 
232 mormors farmors farfars far
Börje Persson, var 1799 bonde i Unnerberg i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 116]
 
Gift med efterföljande ana.
 
233 mormors farmors farfars mor
Kerstin Olsdotter, levde 1799 i Unnerberg i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 116]
 
234 mormors farmors farmors far
Elias Lysell, född 1781 21/10 i Skår i Lyse församling, Göteborgs och Bohus län, klockare i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län, död 1858 6/11 i Hoghem Östergården i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 117, Far 468, Mor 469]
 
 
Gift 1814 8/3 i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
235 mormors farmors farmors mor
Gustava Enebom, född 1793 23/4 i Hede gästgivargård i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län, levde 1860 i Hoghem Östergården i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 117, Far 470, Mor 471]
 
236 mormors farmors morfars far
Olof Nordström, född i december 1753 i Naverstads församling, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), arbetskarl i Uddevalla, levde därstädes på nr. 65 i 2:a förhörsroten, död före 1823. [Barn 118]
 
Gift med efterföljande ana.
 
237 mormors farmors morfars mor
Johanna Andersdotter, född i december 1787 i Lilla Edet (enligt husförhörslängderna), levde 1823 i Uddevalla, Göteborgs och Bohus län. [Barn 118]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o 1823 7/11 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län med arbetskarlen Elias Fix, född 1795 25/12 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, död därstädes 1853 17/6.
 
238 mormors farmors mormors far
Christian Andersson, född 1785 19/3 i Skredsviks församling, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), sjöman i Uddevalla, död 1830 10/4 på 8:e Förhörsroten nr. 200 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 119]
 
Gift med efterföljande ana.
 
239 mormors farmors mormors mor
Inga Engelbrektsdotter, född 1783 6/1 i Torps församling, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), levde 1830 på 8:e Förhörsroten nr. 200 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 118]
 
240 mormors morfars farfars far
Anders Jansson, född 1750 6/11 i Vilske-Kleva församling, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna; enligt dödboken hette hans föräldrar Jan Andersson och Kerstin Andersdotter), rusthållare i Stora Gisslared i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län, död därstädes 1823 16/11. [Barn 120]
 
Gift med efterföljande ana.
 
241 mormors morfars farfars mor
Maria Andersdotter, född 1758 11/12 i Gisslared i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län, död 1824 25/2 i Stora Gisslared i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län. [Barn 120, Far 482, Mor 483]
 
242 mormors morfars farmors far
Anders Andersson, född omkring 1748, var 1796 bonde i Gullåkra i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län, död därstädes före 1816. [Barn 121]
 
Gift 1:o med Catharina Ambjörnsdotter, född omkring 1740, död 1795 19/3 i Gullåkra i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län.
Gift 2:o 1795 29/12 i Göteve församling (Floby pastorat), Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
243 mormors morfars farmors mor
Stina Jonsdotter, född 1766 11/12 i Floby församling, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna; enligt dödboken hette hennes föräldrar Jonas Persson och Anna Persdotter), död 1820 28/6 i Gullåkra i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län. [Barn 121]
 
244 mormors morfars morfars far
Anders Svensson Apelberg, var 1781 ryttare och rusthållare i Alarp Storegård i Blidsbergs församling, Skaraborgs län, var 1787 rusthållare därstädes. [Barn 122]
 
Gift med efterföljande ana.
 
245 mormors morfars morfars mor
Annika Andersdotter, levde 1787 i Alarp Storegård i Blidsbergs församling, Skaraborgs län. [Barn 122]
 
246 mormors morfars mormors far
Jacob Hansson, var 1787 hemmansbrukare i Svenstorp i Dalums församling, Skaraborgs län. [Barn 123]
 
Gift med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Brita Andersdotter, levde 1787 i Svenstorp i Dalums församling, Skaraborgs län. [Barn 123]
 
248 mormors mormors farfars far
Per Persson Bojord, född 1766 10/7 (enligt husförhörslängderna), soldat, levde 1848 i Äggen i Malungs församling, Kopparbergs län. [Barn 124]
 
Gift 1792 (enligt husförhörslängderna) med efterföljande ana.
 
249 mormors mormors farfars mor
Kerstin Larsdotter, född 1772 10/3 (enligt husförhörslängderna), levde 1848 i Äggen i Malungs församling, Kopparbergs län. [Barn 124]
 
250 mormors mormors farmors far
Mor Erik Andersson, född 1780 29/4 (enligt husförhörslängderna), levde 1817 i Bjuråker i Malungs församling, Kopparbergs län, död därstädes före 1841. [Barn 125]
 
Gift 1:o 1804 med okänd, död 1812 (enligt husförhörslängderna).
Gift 2:o 1814 (enligt husförhörslängderna) med efterföljande ana.
 
251 mormors mormors farmors mor
Kerstin Larsdotter, född 1792 22/3 (enligt husförhörslängderna), var 1841 änka i Bjuråker i Malungs församling, Kopparbergs län. [Barn 125]
 
252 mormors mormors morfars far
Jacob Themptander, född 1763 16/1 i Vartofta-Åsaka församling, Skaraborgs län, student vid Lunds universitet 1781, prästvigd 1788, tredje predikant vid Varnhems församling, Skaraborgs län 1791, vice pastor därstädes 1793, komminister i Hjälstads församling, Skaraborgs län 1800, bataljonspredikant vid Älvsborgs lantvärnsbrigad 1808, död 1809 17/1 i Överby prästgård i Bohuslän (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 2, Mariestad, 1871, sid. 130) (Överby prästgård ligger i Tossene församling, Göteborgs och Bohus län, där kyrkoböckerna förstördes vid en brand 1898). [Barn 126, Far 504, Mor 505]
 
Gift 1791 18/5 i Kyrkefalla prästgård i Kyrkefalla församling, Skaraborgs län med efterföljande ana (sin kusins dotter).
 
253 mormors mormors morfars mor
Anna Maria Themptander, född 1773 16/5 i Sjogerstads församling, Skaraborgs län, död 1808 12/7 i Hjälstads församling, Skaraborgs län. [Barn 126, Far 506, Mor 507]
 
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
448 mormors farfars farfars farfar
Didrik Mæchel, född omkring 1710, fabrikör, handelsman och rådman i Västerviks församling, Kalmar län, död därstädes 1775 9/9. [Barn 224]
 
Gift med efterföljande ana.
 
449 mormors farfars farfars farmor
MARIA Gertrud Wullman, född omkring 1718, död 1784 7/12 i Västerviks församling, Kalmar län. [Barn 224]
 
454 mormors farfars farmors morfar
Sven Johan Wimmercrantz, student, ingenjör, sedermera sjökapten, död före 1834. [Barn 227]
 
Gift med efterföljande ana.
 
455 mormors farfars farmors mormor
Johanna Maria Cæsar, född 1750 9/7 i Batavia på Java i Indonesien (enligt dödboken), död 1834 27/3 på Hvalstad i Gladhammars församling, Kalmar län. [Barn 227]
 
456 mormors farfars morfars farfar
Fredrik Malcolm Lilliehöök af Gälared och Fårdala, född 1722 26/8 i Abild, Hallands län, löjtnant vid Garnisonsregementet i Göteborg, R.S.O., död 1796 11/3 i Stavsinge, Hallands län. [Barn 228, Far 912, Mor 913]
 
Gift 1756 24/11 i Agnetorp, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
457 mormors farfars morfars farmor
Charlotta von Mentzer, född 1729 5/12 i Jönköping, Jönköpings län, (friherrinna), död 1806 27/2 i Morup, Hallands län. [Barn 228, Far 914, Mor 915]
 
458 mormors farfars morfars morfar
Erik Ludvig Silfverswärd, född 1731 24/8, fänrik, död 1788 5/8 i Ås, Skaraborgs län. [Barn 229, Far 916, Mor 917]
 
Gift 1758 med efterföljande ana.
 
459 mormors farfars morfars mormor
Elisabet Ulrika Uggla, född 1741 25/2 i Knistad, friherrinna, död 1822 12/5 i Nor, Värmlands län. [Barn 229, Far 918, Mor 919]
 
460 mormors farfars mormors farfar
Arvid Reinhold von Nolcken, född 1732 24/9 i Stralsund, friherre, fänrik vid Svenska livgardet med majors avsked, förste hovstallmästare hos hertigen av Södermanland, R.S.O., K.N.O., död 1802 9/4 i Kviinge, Kristianstads län. [Barn 230, Far 920, Mor 921]
 
Gift 1756 10/3 med efterföljande ana.
 
461 mormors farfars mormors farmor
Margareta Sofia Kurck, född 1739 21/5, friherrinna, död 1824 1/12 i Kviinge, Kristianstads län. [Barn 230, Far 922, Mor 923]


462 mormors farfars mormors morfar
Jacob Ludvig von Schantz, döpt 1723 3/11 i Stockholm, lagman i Västerbotten, landshövding i Örebro län, R.N.O., död 1817 30/12 i Lillkyrka, Örebro län. [Barn 231, Far 924, Mor 925]
 
Gift med efterföljande ana.
 
463 mormors farfars mormors mormor
Hedvig Johanna Lagerberg, född 1750 13/9 i Stockholm, (friherrinna), död 1821 16/1 i Lillkyrka, Örebro län. [Barn 223, Far 926, Mor 927]
 
468 mormors farmors farmors farfar
Nils Andersson, född omkring 1730, klockare i Lyse församling, Göteborgs och Bohus län, död 1805 30/9 i Lyse församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 234]
 
Gift med efterföljande ana.
 
469 mormors farmors farmors farmor
Anna Larsdotter, född omkring 1739, död 1781 22/10 i Skår i Lyse församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 234]
 
470 mormors farmors farmors morfar
Jonas Enebom, född 1753 21/5 i Strömstads församling, Göteborgs och Bohus län, korpral vid Tanums kompani, sedermera furir därstädes, slutligen gästgivare vid Hede gästgivargård i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län, död därstädes av vådlig händelse 1814 28/12. [Barn 235, Far 940, Mor 941]
 
Gift 1:o 1778 10/2 i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1806 29/12 i Krokstads församling, Göteborgs och Bohus län med Anna Cajsa Sörquist, född 1784 8/12 (enligt husförhörslängderna), levde 1814.
 
471 mormors farmors farmors mormor
Maria Elisabeth Wagner, född omkring april 1748, död 1805 2/9 i Hede gästgivargård i Tanums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 235]
 
482 mormors morfars farfars morfar
Anders Larsson, var 1758 rusthållare i Gisslared i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län. [Barn 241]
 
Gift med efterföljande ana.
 
483 mormors morfars farfars mormor
Elika Olofsdotter, levde 1758 i Gisslared i Trävattna församling (Floby pastorat), Skaraborgs län. [Barn 241]
 
504 mormors mormors morfars farfar
Johan Themptander, född 1708 24/1 i Bredareds församling, Älvsborgs län (enligt Skara stifts herdaminne, saknas i födelseboken), student vid Lunds universitet 1728, magister 1738, prästvigd 1739 till adjunkt i Rångedala församling, kyrkoherde i Vartofta-Åsaka församling 1744, tillträdde 1745, opponent vid prästmötet i Skara 1748, kyrkoherde i Valstads församling, Skaraborgs län 1763, tillträdde 1764, prost 1763, vice preses vid prästmötet i Skara 1768, vice kontraktsprost 1771; ”Han hade en vacker teologisk lärdom och var i de döda språken, särdeles det hebreiska, väl bevandrad. Var dertill en verksam man med saktmodigt sinnelag och fogligt uppförande” (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 498), död 1776 10/3 i Valstads församling, Skaraborgs län. [Barn 252, Far 1008, Mor 1009]
 
Gift 1745 3/6 i Vartofta-Åsaka församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
505 mormors mormors morfars farmor
Mätta Stobæa, född 1720 (döpt 12/10) i Vartofta-Åsaka församling, Skaraborgs län, död 1796 6/4 i Otterstorp i Valstads församling, Skaraborgs län. [Barn 252, Far 1010, Mor 1011]
 
506 mormors mormors morfars morfar
Nils Themptander, född 1728 i Skara domkyrkoförsamling, Skaraborgs län (enligt Göteborgs stifts herdaminne, lucka i födelse- och dopboken 1727-1736), student vid Uppsala universitet 1745, magister 1752, prästvigd i Karlstad 1753 till adjunkt i Acklinga församling, Skaraborgs län, vice pastor i Skövde 1756, pastorsexamen 1757, vice pastor i Gudhems församling, Älvsborgs län 1759, kyrkoherde i Sjogerstads församling, Skaraborgs län 1769, opponent vid prästmötet i Skara 1775 och utnämnd till vice preses 1794, prost 1785, kyrkoherde i Kyrkefalla församling, Skaraborgs län 1787, tillträdde 1788, vice kontraktsprost 1789, ordinarie kontraktsprost 1791,”Prosten Themptander var liten till vexten. Han satte prestgården till hus och åkerbruk i godt skick, var en god ordningsman, driftig hushållare, öm husfader, och lemnade åt sina barn en betydlig egendom” (Warholm, Johan Wilhelm, Skara stifts herdaminne, del 1, Mariestad, 1871, sid. 46), död 1798 2/10 i Kyrkefalla prästgård i Kyrkefalla församling, Skaraborgs län. [Barn 253, Far 1012, Mor 1013]
 
Gift 1770 (enligt Göteborgs stifts herdaminne) med efterföljande ana.
 
507 mormors mormors morfars mormor
Anna Brita Zetterwall, född omkring 1746 i Värings församling, Skaraborgs län (saknas i födelse- och dopboken), död 1797 12/5 i Kyrkefalla prästgård i Kyrkefalla församling, Skaraborgs län. [Barn 253, Far 1014, Mor 1015]


20
Radio / Tv / Tidningar (Massmedia) / Alandh, Tom (f. 1944)
« skrivet: 2024-01-30, 19:35 »
För den som är nyfiken på förfäderna till journalisten och dokumentärfilmaren Tom Alandh, som i dagarna tackar för sig efter över femtio års tjänst vid Sveriges Television, kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
1 proband
TOM Hardy Alandh, född 1944 13/6 i Oscars församling, Stockholms stad, journalist, dokumentärfilmare. [Far 2, Mor 3]
 
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
Fritz HARDY Alandh, född 1916 28/6 i Elofsbyn (Lennartsfors bruk) i Trankils församling, Värmlands län, flygingenjör, död 1983 22/11 i Kungsholms församling, Stockholms stad. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift 1:o 1942 14/3 (skilsmässa 1947 14/4) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1950 17/6 (skilsmässa 1954 4/2) med skådespelerskan LISSI Sofia Holmqvist, född 1930 29/12 i Sköns församling, Västernorrlands län, död 2008 3/8 i Vällingby församling, Stockholms stad.
Gift 3:o 1965 18/7 (skilsmässa 1968 29/8) i Torrskogs kyrka i Torrskogs församling, Älvsborgs län (Dagens Nyheter 1965 21/7) med JERSEY Margareta Hedgren.
 
3 mor
MAUD Ruth Dagmar Fröberg, född 1917 3/9 på Odengatan 15 i Stockholm, Engelbrekts församling, Stockholms stad, korrespondent, död 2012 28/10 i Veta församling, Östergötlands län. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
Gift 1:o 1942 14/3 (skilsmässa 1947 14/4) med föregående ana.
Gift 2:o 1958 1/3 med ingenjören ERIK Gustaf Johansson, född 1918 22/1 i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län, död 2004 1/4 i Veta församling, Östergötlands län.
 
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
4 farfar
Johan Fritsner Andersson, född 1874 11/7 i Bön i Torrskogs församling, Älvsborgs län, arrendator därstädes, sedermera hemmansägare i Östbyn i Åmåls landsförsamling, Älvsborgs län, död 1963 21/11 på Nya Örnäsgatan 10 i Åmåls församling, Älvsborgs län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1900 16/2 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
5 farmor
Hilma Elisabet Hansson, född 1879 30/6 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död 1939 8/5 i Östby i Åmåls landsförsamling, Älvsborgs län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
CARL Fredrik Fröberg, född 1879 25/9 på Tavastgatan 19 i Maria Magdalena församling, Stockholms stad, prokurist i Stockholm, död 1937 19/9 på Parmmätargatan 7 i Kungsholms församling, Stockholms stad. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1914 28/4 (skilsmässa 1922 31/5) i Oscars församling, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
7 mormor
RUTH Lorentze Eugenia Hedlund, född 1893 27/2 på Linnégatan 63 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad; ”utbildade sig till pianist hemma och utomlands. Efter engagemang i bl. a. Paris och London medverkade hon som pianist vid olika svenska dansskolor, bl. a. Karin Strandbergs och Lalla Cassels. 1950 anställdes hon som pianist vid operans balettelevskola, där hon tjänstgjorde till i somras” (Svenska Dagbladet 1966 14/10); död 1966 2/10 på Birger Jarlsgatan 57 i Johannes församling, Stockholms stad. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
8 farfars far
Anders Edvin Olsson, född 1849 14/9 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansägare i Bön i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1929 11/5. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1871 8/5 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Amalia Andersdotter, född 1852 18/7 i Bön i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död 1934 21/7 i Bön i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Emanuel Hansson, född 1852 26/3 i Södra Kölviken i Nössemarks församling, Älvsborgs län, arbetskarl, död 1927 30/12 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1877 2/4 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Anna Lisa Serafia Gustafsdotter, född 1853 13/5 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död 1914 15/1 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
Adolf Fredrik Jansson, född 1847 19/1 på 7:e roten nr. 63 i Arboga stadsförsamling, Västmanlands län, lokomotivförare i Stockholm, död 1915 1/10 på Wallingatan 33 i Adolf Fredriks församling, Stockholms stad. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1872 14/12 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Johanna Petersdotter, född 1846 15/9 i Gåtahult i Östra Torsås församling, Kronobergs län, död 1931 2/5 på Kungsholmsgatan 67 i Sankt Görans församling, Stockholms stad. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Per August Hedlund, född 1862 21/3 i Kyrkobyn i Grangärde församling, Kopparbergs län, typograf, extra biträde vid Generalstabens typografiska avdelning, slutligen ingenjör vid Generalstabens kartverk där han var verksam i fyrtio år (Svenska Dagbladet 1954 2/5), död 1954 23/4 på Ringvägen 103 i Katarina församling, Stockholms stad. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1:o 1886 29/4 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms stad med efterföljande ana.
Gift 2:o 1935 24/8 i Gustav Vasa församling, Stockholms stad med fru OLGA Elisabet Svan, f. Sällström, född 1882 21/2 i Grundsunda församling, Västernorrlands län, död 1963 12/11 på Ringvägen 103B i Katarina församling, Stockholms stad.
 
15 mormors mor
Augusta Eugenia Fogelström, född 1863 28/9 i Gällnönäs i Värmdö församling, Stockholms län, död 1933 29/8 på Ringvägen 107 i Katarina församling, Stockholms stad. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
16 farfars farfar
Olof Andersson, född 1818 28/3 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansägare därstädes, död därstädes 1866 15/3. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1839 26/12 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Stina Johansdotter, född 1815 23/11 i Alsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död 1899 16/1 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Anders Andersson, född 1813 16/7 i Humlegården i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansägare i Bön i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1869 25/6. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1836 26/6 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Johanna Jonasdotter, född 1811 16/8 i Näs i Vårviks församling, Älvsborgs län, död 1867 9/2 i Bön i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Hans Andersson, född 1801 i Kölviken i Nössemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna; lucka i Nössemarks kyrkobok 1790–1816), bonde i Södra Kölviken i Nössemarks församling, Älvsborgs län, död därstädes 1883 11/3 (avled i Ödskölts församling, Älvsborgs län). [Barn 10]
 
Gift 1825 10/7 i Nössemarks församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Lisa Jacobsdotter, född 1809 i Dalen i Nössemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna; lucka i Nössemarks kyrkobok 1790–1816), död 1891 29/4 i Södra Kölviken i Nössemarks församling, Älvsborgs län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Gustaf Kilander, född 1821 6/11 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansägare därstädes, död därstädes 1861 23/7. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1852 4/1 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Anna Maria Nilsdotter, född 1822 27/5 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1891 14/3. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
Gift 1:o 1852 4/1 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med med föregående ana.
Gift 2:o 1865 3/1 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med hemmansägaren Johannes Nilsson, född 1828 20/6 i Nössemarks församling, Älvsborgs län, där 1891 13/9 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län.
 
24 morfars farfar
Okänd. [Barn 12]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Christina Lovisa Jansson, sedermera Andersdotter, född 1822 7/8 i Strömsnäs i Arboga landsförsamling, Västmanlands län, död ogift 1874 24/2 i Arboga stadsförsamling, Västmanlands län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Peter Johansson, född 1812 25/7 i Östanstorps Södergård i Vederslövs församling, Kronobergs län, hemmansägare i Gåtahult i Östra Torsås församling, Kronobergs län, ”Förser sig med råd. Tros vara i Stockholm” (Vederslövs kyrkoarkiv, vol. AI:8, 1848–1855, s. 28), antecknades från 1852 bland de ”Till Socknen hörande” i Vederslövs församling med anmärkningen ”Vistelse-orten obekant” (Vederslövs kyrkoarkiv, vol. AI:8, 1848–1855, s. 169), sägs därefter åter ”Vistas i Stockholm” och utflyttade 1858 16/9 från Vederslövs församling, Kronobergs län till Kungsholms församling, Stockholms stad (Vederslövs kyrkoarkiv, vol. AI:9, 1856–1860, s. 192), antecknad som arbetskarl och boende i kvarteret Bergsklippan större nr. 20 i Kungsholms församling (Kungsholms kyrkoarkiv, vol. AIa:54, 1858, s. 63) men sedermera icke anträffad. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1846 10/3 i Östra Torsås församling, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
INGRID Catharina Petersdotter, född 1814 1/7 i Torsjö Bengtsgård i Östra Torsås församling, Kronobergs län, ”Vistas hos Slägtingar i Urshult Sn: / på Lazarettet. död på Wexjö Lazarett 3/3 1855” (Vederslövs kyrkoarkiv, vol. AI:8, 1848–1855, s. 169), död av vattusot 1855 3/3 på socknens slut i Vederslövs församling, Kronobergs län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
Gift 1:o 1842 30/12 i Östra Torsås församling, Kronobergs län med hemmansägaren Jonas Peter Johansson, född 1820 28/5 i Hovmantorps församling, Kronobergs län, död av förkylning 1844 7/2 i Tollstorp Norregård i Hovmantorps församling, Kronobergs län.
Gift 2:o 1846 10/3 i Östra Torsås församling, Kronobergs län med föregående ana.
 
28 mormors farfar
Per Johan Hedlund, född 1825 1/9 i Nedre Hagge i Norrbärke församling, Kopparbergs län, bruksskomakare vid Ludvika bruk i Grangärde församling, Kopparbergs län, sedermera skomakare i Kyrkobyn i Grangärde församling, Kopparbergs län, slutligen bagare därstädes, död 1876 15/9 i Stora Björnaboda i Lindesbergs församling, Örebro län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1:o 1852 19/6 i Norrbärke församling, Kopparbergs län med Carolina Albertina Ödman, född därstädes 1828 5/2, död 1855 19/2 i Ljusnarsbergs församling, Kopparbergs län.
Gift 2:o 1859 23/7 i Grangärde församling, Kopparbergs län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Anna Lovisa Lindell, född 1838 25/8 på Attersta nr. 1 i Gällersta församling, Örebro län, död 1928 9/1 (hos sonen Theodore Hedlund) på 321 West Republican Street i Seattle, Washington, USA (Washington Death Certificates 1907-1960). [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
Gift 1:o 1859 23/7 i Grangärde församling, Kopparbergs län med föregående ana.
Gift 2:o 1885 10/10 i Örebro Nikolai församling, Örebro län med arbetaren Carl Johan Olsson, född 1839 9/1 i Hallsbergs församling, Örebro län, levde 1890 som arbetskarl i Johannes församling, Stockholms stad, död före 1928.
 
30 mormors morfar
Carl Petter Fogelström, född 1810 15/11 i Gällnönäs i Värmdö församling, Stockholms län, bonde och nämndeman i Gällnönäs i Värmdö församling, Stockholms län, död därstädes 1871 1/2. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1852 22/10 i Värmdö församling, Stockholms län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Carolina Sjöberg, född 1832 5/1 i Alsvik i Värmdö församling, Stockholms län, död 1896 15/12 i Alsvik i Värmdö församling, Stockholms län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
Gift 1:o 1852 22/10 i Värmdö församling, Stockholms län med föregående ana.
Gift 2:o 1872 14/9 i Värmdö församling, Stockholms län med hemmansägaren Carl August Westerberg, född 1831 6/7 i Värmdö församling, Stockholms län (enligt husförhörslängderna), död 1913 27/5 på Gällnö-Hägerön i Värmdö församling, Stockholms län.
 
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
32 farfars farfars far
Anders Olofsson, född 1782 5/9 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansägare därstädes, död därstädes 1835 20/6. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
 
Gift 1811 24/6 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Marit Nilsdotter, född 1785 12/3 i Torrskogs församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1851 19/3 i Stommen i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 16]
 
Gift 1:o 1811 24/6 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med föregående ana.
Gift 2:o 1836 26/11 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med hemmansägaren och kyrkvärden Andreas Andersson, född 1807 14/7 i Torrskogs församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1862 31/7 i Stommen i Torrskogs församling, Älvsborgs län.
 
34 farfars farmors far
Johan Hansson, född 1762 12/3 i Alsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansägare därstädes, död därstädes 1828 4/3. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift 1793 29/12 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
35 farfars farmors mor
Catharina Börjesdotter, född 1776 12/2 i Ramsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna; saknas i födelseboken), död 1841 23/8 i Alsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Anders Olofsson, född 1787 15/4 i Gyltenäs i Trankils församling, Värmlands län, bonde i Humlegården i Torrskogs församling, Älvsborgs län, sedermera i Bråttnäs i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1854 21/12, ”funen död ute å marken” enligt dödboken. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift 1810 26/12 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Anna Andersdotter, född 1784 23/12 i Öna i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död 1861 19/5 i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
38 farfars mormors far
Jonas Andersson, född 1785 16/6 i Ärtemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), hemmansägare i Näs i Vårviks församling, Älvsborgs län, från 1820 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1864 26/3. [Barn 19, Far 76, Mor 77]
 
Gift 1:o 1807 4/10 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1831 29/12 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med änkan Catharina Eriksdotter, född 1780 4/9 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död av magsjuka 1835 29/5 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län.
Gift 3:o 1837 2/4 i Trankils församling, Värmlands län med änkan Ingegerd Pettersdotter, född 1776 3/2 i Norra Vikan i Trankils församling, Värmlands län, död av slag 1852 2/1 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län.
Gift 4:o 1859 (men tycks saknas i lysnings- och vigselboken) i Torrskogs församling, Älvsborgs län med sin tjänstepiga, änkan Böret Jonsdotter, född 1806 31/3 i Nössemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna; lucka i Nössemarks födelse- och dopbok 1790–1816), död av kräfta i munnen 1880 12/5 i Norra Kölviken i Nössemarks församling, Älvsborgs län.
 
39 farfars mormors mor
Cajsa Arnesdotter, född 1792 18/7 i Torrskogs församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död av lungsot 1825 6/2 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 19]
 
42 farmors farmors far
Jacob Nilsson, född 1777 i Rörviken i Nössemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), hemmansägare i Dalen i Nössemarks församling, Älvsborgs län, död därstädes 1848 26/4 (enligt husförhörslängderna; lucka i Nössemarks död- och begravningsbok 1837–1860). [Barn 21]
 
Gift med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Catharina Olsdotter, född 1782 24/6 i Nolby i Nössemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1857 7/12 i Dalen i Nössemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna; lucka i Nössemarks död- och begravningsbok 1837–1860). [Barn 21]
 
44 farmors morfars far
Andreas Kilander, född 1789 4/1 i Gummenäs i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansbrukare i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1871 3/3. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift 1811 29/12 i Vårviks församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Anna Thoresdotter, född 1790 22/1 i Mossviken i Vårviks församling, Älvsborgs län, död 1840 11/4 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
46 farmors mormors far
Nils Eriksson, född 1775 29/3 i Snaggenäs i Torrskogs församling, Älvsborgs län, hemmansbrukare i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1840 31/3. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1807 26/12 i Torrskogs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Anna Nilsdotter, född 1779 7/3 i Borgen i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död 1857 4/11 i Kesnacken i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
50 morfars farmors far
Anders Jansson, född 1799 7/10 i Hambre i Arboga landsförsamling, Västmanlands län, övertog föräldrahemmet Strömsnäs i Arboga landsförsamling, Västmanlands län och var hemmansbrukare därstädes tills han istället blev sjöman och 1841 flyttade in med sin familj till Arboga stadsförsamling, Västmanlands län där han blev båtskeppare, drunknade 1842 13/8 vid Hässelbyholm (enligt Arboga stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AIa:9a, s. 285; saknas i Arboga stadsförsamlings död- och begravningsbok). [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift 1820 19/4 i Arboga stadsförsamling, Västmanlands län med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Catharina Nilsdotter, född 1797 13/5 i Stäberg i Götlunda församling, Örebro län, död 1873 7/12 i Arboga stadsförsamling, Västmanlands län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
52 morfars morfars far
Johannes Jonasson, född 1773 22/4 (enligt husförhörslängderna), hemmansägare i Östanstorp Södergård i Vederslövs församling, Kronobergs län, död därstädes av svulst i bröstet 1837 11/11. [Barn 26]
 
Gift 1800 28/12 i Ormesberga församling, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Elisabeth Persdotter, född 1771 24/12 i Ormesberga församling, Kronobergs län (enligt Väckelsångs kyrkoarkiv, vol. AI:9, s. 198); Ormesbergas födelse- och dopbok har en lucka 1762–1788), flyttade 1841 till sin dotter i Kersebärshult i Väckelsångs församling, Kronobergs län och fick därifrån attest till Tävelsås församling, Kronobergs län 1855 19/3 (Väckelsångs kyrkoarkiv, vol. AI:12, s. 294), död 1856 2/7 i Stenslanda Östergård i Tävelsås församling, Kronobergs län. [Barn 26]
 
54 morfars mormors far
Peter Andersson, född 1792 8/1 i Gåtahult i Östra Torsås församling, Kronobergs län, hemmansägare, hemmansägare i Torsjö Bengtsgård i Östra Torsås församling, Kronobergs län, åren 1820–1830 hemmansägare i Gransholm i samma församling och från 1830 i Gåtahult i samma församling, död därstädes 1859 6/2. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift 1813 14/2 i Östra Torsås församling, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
BRITA Christina Petersdotter, född 1790 2/5 i Torsjö Bengtsgård i Östra Torsås församling, Kronobergs län, död 1871 23/10 i Gåtahult i Östra Torsås församling, Kronobergs län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
56 mormors farfars far
Lars Jansson, född 1791 i Norrbärke församling, Kronobergs län (enligt husförhörslängderna), levde 1825 i Nedre Hagge i Norrbärke församling, Kopparbergs län, slutligen backstugusittare, död 1836 9/8 i Lernbo i Norrbärke församling, Kopparbergs län. [Barn 28]
 
Gift med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Stina Jansdotter, född 1797 i Norrbärke församling, Kopparbergs län (enligt husförhörslängderna), levde 1848 i Källänget i Norrbärke församling, Kopparbergs län (Norrbärke kyrkoarkiv, vol. AI:10c, s. 223). [Barn 28]
 
58 mormors farmors far
Cornelius Lindell, född 1809 9/2 i Lagmansbacka kvarn under Skogaholm i Svennevads församling, Örebro län, mjölnare i Attersta i Gällersta församling, Örebro län, sägs vid dotterns vigsel i Grangärde 1859 vara byggmästare och maskinist vid Norrgruvan i Norrbärke församling, Kopparbergs län, slutligen arbetare, död 1895 9/1 i Marnäs i Norrbärke församling, Kopparbergs län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]
 
Gift 1836 24/6 i Sköllersta församling, Örebro län med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Anna Greta Matsdotter, född 1814 27/11 i Pålsbo i Sköllersta församling, Örebro län, död 1878 17/7 i Svarthyttan i Norrbärke församling, Kopparbergs län (avled i Lindes socken). [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
60 mormors morfars far
Daniel Danielsson, född 1772 (enligt husförhörslängderna), bonde i Gällnönäs i Värmdö församling, Stockholms län, död därstädes 1829 3/12. [Barn 30]
 
Gift 1802 12/12 i Värmdö församling, Stockholms län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
BRITA Catharina Hansdotter, född 1781 (enligt husförhörslängderna), död 1850 25/5 i Gällnönäs i Värmdö församling, Stockholms län. [Barn 30]
 
62 mormors mormors far
Mats Matsson Sjöberg, född 1806 24/11 (enligt husförhörslängderna), arrendator i Alsvik i Värmdö församling, Stockholms län, sedermera skattebonde i Brottö i likanämnda församling, död därstädes 1856 4/5. [Barn 31]
 
Gift 1828 (lysning 27/4 samma år) i Värmdö församling, Stockholms län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
BRITA Stina Ersdotter, född 1802 (enligt husförhörslängderna), död 1856 4/7 i Brottö i Värmdö församling, Stockholms län. [Barn 31]
 
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
64 farfars farfars farfar
Olof Olofsson, född omkring 1744, bonde i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död därstädes 1815 13/9. [Barn 32]
 
Gift med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
Gunvor Börjesdotter, född omkring 1749, död 1811 31/5 i Kärnsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 32]
 
68 farfars farmors farfar
Hans Tohlsson, levde 1762 i Alsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 34]
 
Gift med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Böret Olofsdotter, levde 1762 i Alsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 34]
 
70 farfars farmors morfar
Börje Halvardsson, född 1748 3/4 i Ramsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län, bonde därstädes, död därstädes 1815 8/6. [Barn 35, Far 140, Mor 141]
 
Gift med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Böret Amundsdotter, född 1749 25/12 i Breviken i Torrskogs församling, Älvsborgs län, död 1827 22/12 i Ramsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 35, Far 142, Mor 143]
 
72 farfars morfars farfar
Olof Bryngelsson, levde 1787 i Gyltenäs i Trankils församling, Värmlands län. [Barn 36]
 
Gift med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Karin Engelbrektsdotter, levde 1787 i Gyltenäs i Trankils församling, Värmlands län. [Barn 36]
 
74 farfars morfars morfar
Anders Jonsson, levde 1784 i Öna i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 37]
 
Gift med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
Marit Persdotter, levde 1784 i Öna i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 37]
 
76 farfars mormors farfar
Anders Christoffersson, född 1747 i Ärtemarks församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1819 27/9 i Norra Herrenäs i Ärtemarks församling, Älvsborgs län. [Barn 38]
 
Gift 1780 9/7 i Vårviks församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
77 farfars mormors farmor
Anna Britta Brattström, född 1764 30/3 i Näs i Vårviks församling, Älvsborgs län, död 1833 26/10 i Norra Herrenäs i Ärtemarks församling, Älvsborgs län. [Barn 38, Far 154, Mor 155]
 
88 farmors morfars farfar
Erik Eriksson, levde 1789 i Gummenäs i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 44]
 
Gift med efterföljande ana.
 
89 farmors morfars farmor
Maria Zachrisdotter, levde 1789 i Gummenäs i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 44]
 
90 farmors morfars morfar
Thore Andersson, levde 1790 i Mossviken i Vårviks församling, Älvsborgs län. [Barn 45]
 
Gift med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Karin Nilsdotter, levde 1790 i Mossviken i Vårviks församling, Älvsborgs län. [Barn 45]
 
92 farmors mormors farfar
Erik Svensson, levde 1775 i Snaggenäs i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 46]
 
Gift med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Marit Nilsdotter, levde 1775 i Snaggenäs i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 46]
 
94 farmors mormors morfar
Nils Nilsson, levde 1779 i Borgen i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 47]
 
Gift med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Böret Nilsdotter, levde 1779 i Borgen i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 47]
 
100 morfars farmors farfar
Jan Andersson, levde 1799 i Hamre i Arboga landsförsamling, Västmanlands län. [Barn 50]
 
Gift med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Brita Olsdotter, levde 1799 i Hamre i Arboga landsförsamling, Västmanlands län. [Barn 50]
 
102 morfars farmors morfar
Nils Andersson, levde 1797 i Stäberg i Götlunda församling, Örebro län. [Barn 51]
 
Gift med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Cajsa Andersdotter, levde 1797 i Stäberg i Götlunda församling, Örebro län. [Barn 51]
 
108 morfars mormors farfar
Anders Johansson, levde 1792 i Gåtahult i Östra Torsås församling, Kronobergs län. [Barn 54]
 
Gift med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Elin Månsdotter, levde 1792 i Gåtahult i Östra Torsås församling, Kronobergs län. [Barn 54]
 
110 morfars mormors morfar
Peter Jonsson, var 1790 bergstingsnämndeman i Torsjö Bengtsgård i Östra Torsås församling, Kronobergs län. [Barn 55]
 
Gift med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Eva Nilsdotter, levde 1790 i Torsjö Bengtsgård i Östra Torsås församling, Kronobergs län. [Barn 55]
 
116 mormors farmors farfar
Erik Jonsson Lindell, född 1781 20/4 i Gällersta församling, Örebro län, byggmästare och mjölnare i Lagmansbacka kvarn under Skogaholm i Svennevads församling, Örebro län, död därstädes 1846 21/4. [Barn 58, Far 232, Mor 233]
 
Gift 1801 i Sköllersta församling, Örebro län (första lysningen därstädes 20/9 samma år, fick attest 16/10 för att sammanvigas i Tjällmo församling, Örebro län) med efterföljande ana.
 
117 mormors farmors farmor
Maja Lisa Persdotter, född 1779 i Tjällmo församling, Östergötlands län (enligt husförhörslängderna), död 1845 19/2 i Lagmansbacka kvarn under Skogaholm i Svennevads församling, Örebro län. [Barn 58]
 
118 mormors farmors morfar
Mats Andersson, född 1780 9/8 i Askers församling, Örebro län (enligt husförhörslängderna), hemmansbrukare i Pålsbo i Sköllersta församling, Örebro län, slutligen i Falla i likanämnda församling, död därstädes 1834 17/1, enligt anteckning i dödboken ”allmännt aktad och saknad”. [Barn 59]
 
Gift med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors mormor
Catharina Persdotter, född 1783 1/5 i Askers församling, Örebro län (enligt husförhörslängderna), död 1872 21/6 i Gambo i Sköllersta församling, Örebro län. [Barn 59]
 
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
140 farfars farmors morfars far
Halvard Börjesson, levde 1748 i Ramsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 70]
 
Gift med efterföljande ana.
 
141 farfars farmors morfars mor
Anna, levde 1748 i Ramsbyn i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 70]
 
142 farfars farmors mormors far
Amund, levde 1749 i Breviken i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 71]
 
Gift med efterföljande ana.
 
143 farfars farmors mormors mor
Kerstin, levde 1749 i Breviken i Torrskogs församling, Älvsborgs län. [Barn 71]
 
154 farfars mormors farmors far
Sven Brattström, född 1730 25/3 i Breviken i Blomskogs församling, Värmlands län, lantbrukare därstädes, död 1780 14/2 på Näs i Vårviks församling, Älvsborgs län. [Barn 77, Far 308, Mor 309]
 
Gift 1:o 1756 11/11 i Blomskogs församling, Värmlands län med matronan Annika Brask.
Gift 2:o 1762 29/6 i Vårviks församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
155 farmors mormors farmors mor
Annika Aronsdotter, född omkring 1720, död 1803 11/2 i Näs i Vårviks församling, Älvsborgs län. [Barn 77]
 
232 mormors farmors farfars far
Jonas Ersson, född 1747 i Sköllersta församling, Örebro län (enligt husförhörslängderna), mjölnare i Lagmansbacka kvarn under Skogaholm i Svennevads församling, Örebro län, död därstädes 1822 1/6. [Barn 116]
 
Gift med efterföljande ana.
 
233 mormors farmors farfars mor
Lisa Persdotter, född 1755 i Björskogs församling, Västmanlands län (enligt husförhörslängderna), död 1817 3/3 i Lagmansbacka kvarn under Skogaholm i Svennevads församling, Örebro län. [Barn 116]
 
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
308 farfars mormors farmors farfar
Simon Brattström, född 1702 27/1 i Blomskogs församling, Värmlands län, tullnär i Blomskogs socken, begravd 1740 18/5 i Blomskogs församling, Värmlands län. [Barn 154, Far 616, Mor 617]
 
Gift 1728 16/6 i Blomskogs församling, Värmlands län (sammanvigda på Bråtenäs gård i Torrskogs församling, Älvsborgs län) med efterföljande ana.
 
309 farfars mormors farmors farmor
Maria Labeckia, född omkring 1700 i Trankils församling, Värmlands län (kyrkoböckerna börjar 1760), död 1779 24/1 på Näs i Vårviks församling, Älvsborgs län. [Barn 154, Far 618]
 
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
616 farfars mormors farmors farfars far
Lars Brattström, född omkring 1666, tullnär i Blomskogs socken, död 1733 (begravd 9/6) i Breviken i Blomskogs församling, Värmlands län. [Barn 308]
 
Gift med efterföljande ana.
 
617 farfars mormors farmors farfars mor
Elisabeth Wahlenberg, född omkring 1679, död 1763 28/3 i Klevan i Silbodals församling, Värmlands län. [Barn 308, Far 1234, Mor 1235]
 
618 farfars mormors farmors farmors far
Sveno Nicolai Labeckius, komminister i Trankils församling, Värmlands län. [Barn 309]
 
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
1234 farfars mormors farmors farfars mor
Alexander Wahlenberg, länsman och tullnär i Trankils församling, Värmlands län. [Barn 617]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1235 farfars mormors farmors farfars mor
Ingegerd Svensdotter. [Barn 617]


21
Sommar / SV: Sommar
« skrivet: 2024-01-30, 19:23 »
Snyggt jobbat Hannes! :) Jag sökte lite i mantalslängderna runt 1698 utan att hitta något, men följde sedan upp ditt fynd ur mantalslängden 1715 och kom under tiden fram till samma slutsats som du med det slutliga beviset i inventariet 1739. ”Hr RådMan Sommar” finner man som begravd 1739 14/6 i Nyköpings Alla Helgona församling (C:1, s. 29), om jag läser rätt 79 år gammal och alltså född omkring 1660, men några spår efter hustruns namn och dödsdatum hittar jag inte i skrivande stund. Förhoppningsvis dyker hon upp i domböckerna, och det är inte helt osannolikt att familjen tillhörde Nyköpings borgerskap, för i ingressen till inventariet 1739 sägs det att man ägde en gård på östra sidan av staden bestående ”af arf och egen jord”, vilket väl får tolkas som att antingen Petter Sommar eller hans hustru delvis hade ärvt mark i Nyköping?


22
Sommar / SV: Sommar
« skrivet: 2024-01-30, 17:36 »
Det visade sig att Toresunds församlings husförhörslängder finns bevarade tillbaka till 1694, och på Salby finner man i husförhörslängden 1772–1785 (Toresunds kyrkoarkiv AI:5, s. 142) den då 79-åriga änkefru Anna Stina Sommar, som anges komma från Nyköping. Hon är boende hos den då 74-årige hovsekreterararen C. J. Sommar och dennes fru Eva Taube, och detta par visar sig vara kronofogden i Selebo härad, hovsekreteraren Johan Claes Sommar (född 1698 i Nyköping, död 1782 14/6 på sin egendom Salby) och fröken Eva Christina Taube (född 1723 29/3 på egendomen Sundsta, död 1798 2/3 i Stockholm) (tabell 73 under adliga ätten nr. 734 i Svenska adelns ättartavlor), och om man gissar att Anna Christina, Johan Claes och Susanna Margareta var syskon kan de alltså vara födda omkring 1694, 1698 och 1700 i Nyköping.


23
Sommar / SV: Sommar
« skrivet: 2024-01-30, 17:19 »
Hej Hannes!
 
Susanna Margareta Sommar hamnar senare i Nyköping där hon gifter om sig i juli 1749 (utan angivet datum) i Nyköpings Alla Helgona församling (titulerad ”hustru Susanna Margreta Sommar”) med löjtnanten Johan Grass (Nyköpings Alla Helgona kyrkoarkiv, vol. C:1, s. 345). Därefter lever hon bara i sex år och dör i slutet av 1755, för den 9 december 1755 begravs i Nyköpings Alla Helgona församling ”fru Susanna Sommar el. Grass, druncknad då hon skulle gå ur qwarnen hem, i morkret”, 55 år gammal och alltså född omkring 1700 (Nyköpings Alla Helgona kyrkoarkiv, vol. C:1, s. 158)
 
Hennes bouppteckning upprättas 1756 5/1 (Nyköpings rådhusrätt och magistrat FIIa:4, s. 519), och där sägs det att hon var änka efter löjtnanten Johan Grass samt att hennes enda efterlämnade arvinge var myndige sonen från förra giftet, guldsmedsgesällen Peter Åkerblom. Man får ytterligare en viktig ledtråd i bouppteckningen, nämligen att egendomen uppgavs av Susanna Margaretas syster, krigskommissarien och provinsialinspektorn Peter Carlings änka Anna Christina Sommar (född omkring 1694, död 1774 13/1 i Salby i Toresunds socken, Södermanlands län).
 
Susanna Margareta och hennes syster Anna Christina Sommar är väl därmed med största sannolikhet inte döttrar till Baltzar Sommar, men frågan är vem som var deras föräldrar? Anna Christina gifter sig i varje fall 1738 1/1 i Nyköpings Alla Helgona församling med dåvarande inspektorn Petter Carling (Nyköpings Alla Helgona kyrkoarkiv C:1, s. 339), så kanske har Susanna flyttat till Nyköping efter maken Olof Åkerbloms död för att bo hos sin syster? Och frågan är ju om de kom från trakten kring Östra Ryd, Nyköping, eller möjligtvis någon helt annanstans?


24
Hej Peter!
 
Tyvärr är brudgummens förnamn inte Truls utan Trued (annandag påsk inföll år 1653 den 11 april):
 
”Anno 1653.
Anden Paasche dag bleff Trued Anderß:
och Karine Henningsdatter sam[m]en
wiede wdj Gullerup Kirche.”
 
På grund av denna fråga blev jag osäker på om jag verkligen läst faderns namn rätt i Lucia Trulsdotter dopnotis 1660 i ditt tidigare inlägg (https://forum.rotter.se/index.php?topic=196598.0), så jag undersökte kyrkoboken, men det står mycket riktigt Trögels Anderssön. Vid denna tid fördes anteckningarna över födda, vigda och döda i både Gullarps församling och Näs församling i samma kyrkobok, och det ovanstående paret Trued Andersson och Karine Henningsdatter, som ju sammanvigs i Gullarps kyrka, bor kvar i Gullarp där även deras två barn antecknas bland Gullarps födda (sonen Anders döpt Dominica Oculi 1654, högst upp på sidan 20 och dottern Kistine döpt Dominica S. S. Trinitatis 1656, längst ned på sidan 28).
 
Truls (Trögels) Andersson bor däremot i Näs församling, och det är i den delen av kyrkoboken man (utöver dottern Lucia 1660) även hittar sonen Ostred som döpt på Sankt Mikaels dag 1656 (längst ned på sidan 35) och sonen Anders döpt Kyndelsmässodagen 1658 (högst upp på sidan 43).
 
Någon vigselnotis för Trögels Andersson hittar man inte i Näs/Gullarps kyrkobok, men däremot i det närbelägna Bosarps församling finns en anteckning 1656 om att ”Dom 1 Adventus troloffuedis Trugls Anderss af Næss med Boeld Rasmusdater Paa Wlstrup, de wjedis Dom 3 Epiph.”, som 1656 inföll den 27 januari (Bosarps kyrkoarkiv, vol. CI:1, sid. 99). Namnet på hustrun passar väldigt bra in i sammanhanget, för vid ett dop i Näs Dominica Jubilate 1658 är ett av dopvittnena ”Boeld Trögelsses” (längst ned på sidan 43 i Gullarps kyrkoarkiv, vol. CI:1), och därmed kan man väl med ganska stor säkerhet fastställa att Trögels = Trugls = Truls.


25
Näs / Trollenäs / SV: Födelse notis
« skrivet: 2024-01-04, 21:03 »
Hej Peter!
 
Det ser ut som att du kan ha funnit rätt person! Stavningen på faderns förnamn är lite udda, men jag har tidigare sett namnet Truls skrivas både Tröls och Tröels under skånskt 1600-tal, och Trögels är ju inte alltför långt från dessa stavningsvarianter. Dopet ägde rum Dominica 1 [post] Epiphania (första söndagen efter trettondagen), som år 1660 inföll den 8 januari.
 
”Anno Domini 1660.
Dom: 1. Epip. bleff Trögels Anderßöns
daatter Lucia döbt.
Testes Nielß Olß. Anna Peder Olß.
Aage Pederß. Zidße Rasmus Pers.
Jep Michelß. Zidße Ped. Møllers.”


26
Brunnby / SV: Klockare Jöns Adamsson i Brunnby
« skrivet: 2023-12-29, 13:10 »
Hej Peter och Ewa!
 
Brunnbys kyrkoböcker börjar 1747, så de yngre barnens födelsenotiser hittar man i Brunnbys första kyrkobok – Kerstina föds 1747 27/9 (och dör uppenbarligen i unga år), Adam föds 1750 3/6, Anna föds 1753 14/4 och Kerstina föds 1755 7/4 – men även de exakta datumen för föräldrarnas vigsel och äldste sonen Påls dop har bevarats tack vare Krapperups dåvarande ägare, Petter Gotthard von Kochen. Han skriver nämligen i sin dagbok att han den 25 mars 1743 ”warit på Klåckaren Jöns Adamsson bryllop i Flundrarp” och att den 5 februari 1744 ”blef Klåckaredrängen Jöns Adamssons första Piltebarn Christnat” (Kochen, Petter Gotthard von, Petter Gotthard von Kochens journal (red. Sven Horndahl och Carin Olofsson), [Lund]: Skånes släktforskarförbund, [2017], sid. 262 och 315). Sonen Hans’ dop har dock inte antecknats av von Kochen, men eftersom han anges vara 67 år gammal vid sin död i Flundrarp, Brunnby socken 1812 5/4 bör han vara född 1745.
 
När det gäller Jöns Adamsson själv så döptes han 1716 2/12 i Lomma, precis som det står på hemsidan som Eva Dalin länkar till (han bars för övrigt till dopet av hustrun till sin farbror Herman Jönsson (1664-1728), som är min anfader), och källan till hans död i oktober 1795 är mycket riktigt den ”Förteckning på de i Brundby församling sedan sista Ting, döda personer, hwarefter Boförteckningar böre hållas” i Luggude häradsrätts arkiv, vol. FIII:1.
 
Sonen Adam Adamssons exakta dödsår 1770 som anges på hemsidan hittar jag dock inte i källorna, men enligt Helsingborgs gossläroverks matrikel inskrevs han som elev i Helsingborgs skolas första klass 1762 23/10, där rektorn sedan antecknar att han ”Hinde till 2dra Classen sedan förgick honom all lust till Studier”, och att Adam därför istället ”Begaf sig till Skieppare omsider från Hålland, druncknade” (Gossläroverkets i Helsingborg arkiv, vol. DIa:1, s. 123).


27
Ravlunda / SV: Läshjälp Hans Jönsson Ravlunda
« skrivet: 2023-12-26, 12:44 »
Hej Ann-Britt!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”[April] 7. Begrofz g[år]dM[anne]n i Killehuset Hans Jönson som war född
i Göingehäradt i Gumlösa sochn, blef gifft i Maglehem
sochn med sin första sahl. hustru Truen Nilsdotter lefde ihop i
20 åhr, med den senare Ingar Hans dotter i Ohlseröd lefde
ihop i 18 åhr aflade ihop 2 söner som lefwa, bodde sedan i soch-
nen i Killehuset och blef effter 8 dagars siukdom sedan han på
sin sotesäng war besökt med Herrans H. Nattward död 80 åhr gl.”


28
Radio / Tv / Tidningar (Massmedia) / Batra, David (f. 1972)
« skrivet: 2023-12-23, 00:23 »
För den som är nyfiken på var årets julvärd i SVT har sina svenska rötter (med avstickare till Danmark och Tjeckien) kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
1 proband
DAVID Chandra Batra, född 1972 29/11 i Lunds Allhelgonaförsamling, Malmöhus län, ståuppkomiker, programledare, skådespelare, författare. [Far 2, Mor 3]
 
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
lever 2023. [Barn 1]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2023. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
6 morfar
SVEN Eskil Metzén, född 1908 6/1 i kvarteret Olga III i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län, direktör vid det av fadern grundade företaget A.-B. Eskil Metzéns Kemiska Tvätt och Färg i Malmö, sedermera driftschef vid Saltsjöbadens Tvätt och därefter konsulent i Degerfors, Örebro län, slutligen distriktschef i Linköping, död 1974 24/12 på Tornhagsvägen 4 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1:o 1934 28/7 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län (sammanvigda i Köpenhamn; paret flyttade isär hösten 1941, skilsmässa genom Stockholms rådhusrätts utslag 1946 11/2) med sjukgymnasten Ebba ANITA Rottbøll, född 1910 26/3 i Ordrup i Danmark, död 1988 23/5 i Gustavsbergs församling, Stockholms län.
Relation utom äktenskapet 1937 (och lagligen erkänt faderskapet till barnet) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1949 23/7 i Olaus Petri församling, Örebro län med telefonisten Anna BIRGITTA Karlsson, född 1919 11/5 i Kvistbro församling, Örebro län, död 1997 17/7 på Sockengatan 4B i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Skåne län.
 
7 mormor
Elna Ingrid Maria Malmqvist, född 1913 2/1 i kvarteret Humle XII i Malmö Caroli församling, Malmöhus län, affärsbiträde, sedermera affärsföreståndare i Malmö, död 1997 22/2 på Torupsgatan 1D i Slottsstadens församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
Relation utom äktenskapet 1937 med föregående ana (som lagligen erkände faderskapet till barnet).
Gift 1946 24/6 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län (sammanvigda i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län) med tullvaktmästaren i Malmö, sedermera 1:e tulluppsyningsmannen därstädes Carl Harry Gabriel Hägg, född 1913 24/3 i Nässjö församling, Jönköpings län, död 1985 20/3 i Slottsstadens församling, Malmöhus län.
 
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
12 morfars far
Eskil Metzén, född 1875 14/7 i kvadraten Gripen nr. 5 i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län, civilingenjör, grundare av Metzéns kemiska tvätt och färgeri i Malmö (SvD 1962 29/1), död 1931 9/7 i kvarteret Väveriet I A i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1907 27/4 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
GERDA Elvira Möller, född 1888 11/1 i kvarteret von Konow XXIV i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län, död 1962 19/1 på Fridhemsgatan 10 i Sankt Görans församling, Stockholms stad. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Nils Albert Malmqvist, född 1880 2/1 på Trollenäs gård i Trollenäs församling, Malmöhus län, tapetserargesäll i Malmö, slutligen kusk därstädes, död 1918 18/8 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1908 12/4 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Anna Åkesson, född 1880 8/2 på Övrabyborg i Övraby församling, Kristianstads län, baderska i Malmö under 1930- och 40-talet, död 1950 15/8 på Sofielundsvägen 28A i Malmö, Möllevångens församling i Malmöhus län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
24 morfars farfar
Fredrik Wilhelm Metzén, född 1832 12/5 på Första roten nr. 37 & 39 i Sankt Pers kvarter i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län, student vid Uppsala universitet 1853, filosofie kandidat 1862, filosofie doktor 1863, adjunkt vid Norrköpings högre elementarläroverk samma år, prästvigd 1866, predikant vid arbetshuset i Norrköping 1872, kyrkoherde i Skänninge från 1875, kontraktsprost 1891-1902, ledamot i Styrelsen för Östergötlands enskilda banks expeditionskontor i Skänninge under flera år från 1892, kommunalordförande, landstingsman, ledamot av Riksdagens andra kammare för Vadstena, Skänninge, Söderköping, Motala och Gränna 1887 A – 1890 (Svenskt porträttgalleri XXV:2, 1895-1913, sid. 102), död 1907 19/2 på nr. 3 & 4 i Skänninge församling, Östergötlands län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1867 16/7 i Norrköpings Hedvigs församling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Elvira Amalia Wawrinsky, född 1846 16/10 i första roten nr. 52 i Sankt Lars kvarter i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län, död 1909 11/6 på 11:e roten nr. 10/4 13 i Göteborgs Oskar Fredriks församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Viggo Laurits Møller, född 1843 28/9 på Den Kongelige Fødsels- og Plejestiftelse i København, Danmark, utan angivna föräldrar i födelse- och dopboken; var 1855 fosterson i København hos pensionerade sjömilitären Christopher Peter Møller (född omkring 1794, död 1870 25/3 på Haregade 10 i Holmens menighed i København, Danmark); konfirmerad 1857 27/9 i Holmens menighed i København, Danmark, och som föräldrar anges då endast fosterfadern Møller; handlande i Malmö, död 1900 9/2 i kvarteret Söderport I B i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 13]
 
Gift 1889 7/4 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Anna Svenson, född 1864 25/3 på Snårestad nr. 25 i Snårestads församling, Malmöhus län, död 1938 11/3 i Svenska Konstgödningsfabriken i kvarteret Sälen och Valen i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
28 mormors farfar
Per Malmqvist, född 1849 17/2 på Stävie nr. 7 i Stävie församling, Malmöhus län, tegelmästare på Trollenäs, död 1931 29/1 på Trollenäs nr. 1 i Trollenäs församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1879 4/10 i Trollenäs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
ELNA Maria Andersson, född 1852 6/1 på Trollenäs i Trollenäs församling, Malmöhus län, död 1888 8/5 på Trollenäs gård i Trollenäs församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Åke Andersson, född 1843 11/2 på Övrabyborg i Övraby församling, Kristianstads län, statdräng på Övrabyborg i Övraby församling, Kristianstads län, sedermera stalldräng därstädes, död därstädes 1923 14/11. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1869 27/11 i Övraby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Elna Sjöstrand, född 1848 21/11 på Valleberga nr. 41 i Valleberga församling, Kristianstads län, död 1927 9/10 på Övrabyborg i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
48 morfars farfars far
CARL Johan Metzén, född 1796 22/6 i Törnevalla församling, Östergötlands län, student vid Uppsala universitet, filosofie magister därstädes, docent därstädes, bibliotekarie vid Linköpings gymnasie- och stiftsbibliotek, sedermera konsistorienotarie vid Linköpings domkapitel, slutligen kyrkoherde och kontraktsprost i Klockrike församling, Östergötlands län, död 1869 20/7 på pastorsbostället Täcktö i Klockrike församling, Östergötlands län. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift 1:o 1831 4/8 i Kimstads församling, Östergötlands län med efterföljande ana (sin sysslings dotter).
Gift 2:o 1835 13/10 i Kräcklinge församling, Örebro län med Sara ”SALLY” Röhl (syster till konstnären och porträttmålaren MARIA Charlotta Röhl 1801–1875), född 1813 12/7 i Stockholms stad (enligt husförhörslängderna), död 1871 30/5 på pastorsbostället Täcktö i Klockrike församling, Östergötlands län (avled i Linköping).
 
49 morfars farfars mor
Hedvig Amalia Sjöström, född 1804 25/12 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län, död 1834 28/6 på Första roten nr. 69 & 70 i Sankt Pers kvarter i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Carl Johan Wawrinsky, född 1818 12/2 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län, stadsfogde i Linköping, sedermera stadsbokhållare och slutligen stadskamrer i Norrköping, blev omkring 1876 disponent för Fiskeby aktiebolag vilken beställning han snart avträdde, och var därefter disponent vid Skörtinge aktiebolag; mästare vid frimurarlogen i Norrköping, R.V.O. (Norrköpings Tidningar 1886 10/6), död 1886 10/6 i kvarteret Gamla Rådstugan i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift 1843 7/11 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Augusta Amalia Widmark, sedermera Sundström (efter styvfadern), född 1814 1/8 i Örebro Nikolai församling, Örebro län, död 1887 11/12 i Fållingekvarteret nr. 9 i Skänninge församling, Östergötlands län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
54 morfars mormors far
Okänd. [Barn 27]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Anna Larsdotter, född 1844 13/5 i Vanstadtorp i Vanstads församling, Malmöhus län, död 1912 9/9 på nr. 464a i Ystads stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1870 15/5 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län med grovarbetaren Sven Nilsson, född 1845 17/3 i Tosterups församling, Kristianstads län, död 1924 31/1 på Arbetsinrättningen i Ystads församling, Malmöhus län.
 
56 mormors farfars far
NILS Christian Malmqvist, född 1811 20/8 på Löddeköpinge nr. 2 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län, inspektor på Borgeby herrgård i likanämnda församling, Malmöhus län, sedermera banmästare vid Lunds järnvägsstation, död 1867 15/12 på järnvägen vid Lund sedan hans huvud och bröst krossats av ett lokomotiv försett med snöplog (Stävie församlings dödbok); i Aftonbladet kan man den 20 december 1867 läsa följande: ”En olyckshändelse af sorglig art inträffade sistl. söndag, berättar Lunds Veckoblad, i det banmästaren vid Lunds station, Malmqvist, kommande från Wallkärra och å banvallen promenerande mot Lund, blef af en ankommande train, för hvars lokomotiv en snöplog var förspänd, af denna senare kullslagen och, med hufvudet alldeles genomskuret, kastad bortom vallen. Att han upptogs död på platsen, behöfver knappast nämnas. Dock bör härvid tilläggas att denna olyckshändelse ej härrörde af någon vårdslöshet, ty fullt antagligt är att Malmqvist varseblifvit bantåget, men ej haft kännedom om att detsamma var försedt med snöplog, som är bredare än spåret, och fördenskull ej gått tillräckligt undan. Malmqvist lär varit känd såsom särdeles duglig och ordentlig”. [Barn 28, Far 112, Mor 113]
 
Gift omkring 1840 i Borgeby församling, Malmöhus län (men tycks saknas i lysnings- och vigselboken därstädes) med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Botilla Persdotter, född 1810 7/10 i Väggarps by i Örtofta församling, Malmöhus län, död 1882 10/3 på Stävie nr. 18 i Stävie församling, Malmöhus län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]
 
58 mormors farmors far
Anders Larsson, född 1810 4/2 på Häggenäs nr. 10 Fulltofta församling, Malmöhus län, ladufogde på Trollenäs gård i Näs (Trollenäs) församling, Malmöhus län, död därstädes 1896 30/9. [Barn 29, Far 116, Mor 117]
 
Gift 1834 1/4 i Fulltofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Bertha Persdotter, född 1814 9/1 på Häggenäs nr. 16 i Fulltofta församling, Malmöhus län, död 1880 26/12 på Trollenäs gård i Näs (Trollenäs) församling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
60 mormors morfars far
Anders Åkesson, född 1813 9/6 i Skipparp i Ravlunda församling, Kristianstads län, statkarl på Övrabyborg i Övraby församling, Kristianstads län, död därstädes 1872 5/5. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1840 20/4 i Övraby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Karna Olsdotter, född 1819 2/7 på Övraby nr. 18 i Övraby församling, Kristianstads län, död 1885 27/3 på Övrabyborg i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Göran Sjöström, född 1823 4/1 på Hörup nr. 10 i Hörups församling, Kristianstads län, skomakare och hemmansåbo på Tryde nr. 21 i Tryde församling, Kristianstads län, död därstädes 1889 20/5. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1845 27/12 i Valleberga församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Ingar Olsdotter, född 1824 10/7 i Östra Torp i Bollerups församling, Kristianstads län, död 1894 8/2 på Tryde nr. 21 i Tryde församling, Kristianstads län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
 
----------------------------- Generation 6 -----------------------------

96 morfars farfars farfar
Isaac Olofsson Metzén, född 1738 24/4 i Åkerby i Kimstads församling, Östergötlands län, hovpredikant på Solberga sätesgård i Östergötland, sedermera komminister i Kimstads församling, Östergötlands län, slutligen kyrkoherde i Törnevalla församling, Östergötlands län, död 1805 26/7 i Törnevalla församling, Östergötlands län (avled på Stora Kolstad vid Söderköping under en brunnskur). [Barn 48, Far 192, Mor 193]
 
Gift 1:o 1765 1/11 i Ramundeboda församling, Örebro län med jungfru Maria Margareta Helgsten, född beräknat 1737 16/4, död 1773 14/4 i Kimstads prästgård i Kimstads församling, Östergötlands län.
Gift 2:o med efterföljande ana.
 
97 morfars farfars farmor
Gertrud Christina Lejman, född 1753 20/11 i Västra Husby församling, Östergötlands län, död 1818 10/8 på Alvestad i Kimstads församling, Östergötlands län. [Barn 48, Far 194, Mor 195]
 
98 morfars farfars morfar
Peter Andersson Sjöström, född 1753 24/8 i Rydnäs i Västra Ryds församling, Östergötlands län, handelsman i Linköping, död 1813 13/12 i Sankt Lars-kvarteret nr. 1 & 2 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötland slän. [Barn 49, Far 196, Mor 197]
 
Gift 1795 8/10 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
HEDVIG Eleonora Metzén, född 1765 4/1 Öknehult i Kisa församling, Östergötlands län, död 1827 1/5 på Lerboga i Svinstads (Bankekinds) församling, Östergötlands län. [Barn 49, Far 198, Mor 199]
 
100 morfars farmors farfar
Joseph Wawrinsky, född omkring 1785, sannolikt i Prag i nuvarande Tjeckien, ska ha nedsatt sig i Göteborg 1805 såsom kattunstryckare men blev sedermera fortifikationsmålare därstädes, sägs vid sin död vara viktualiehandlare enligt dödboken men enligt bouppteckningen kattunstryckare, död 1834 26/12 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 50]
 
Gift 1814 4/12 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Christina Thulin, född 1784 (enligt husförhörslängderna), död 1874 21/4 i Norrköpings Hedvigs församling, Östergötlands län. [Barn 50]
 
102 morfars farmors morfar
Per Adolf Widmark, född 1788 26/4 på nr. 107 i Norra staden i Örebro Nikolai församling, Örebro län, sekreterare och postbokhållare i Örebro, sedermera postiljon och slutligen landsgevaldiger samt vaktmästare vid Landskansliet därstädes, död 1824 30/7 på nr. 102 i Norra staden i Örebro Nikolai församling, Örebro län, ”förstörde först genom dryckenskap helsa och sans samt Kastade sig slutel. under et anfall af sinnesängslan i strömen, der hans lik efter några dagar återfanns, och blef enl. Konungens H. BefallningsHafv. i stillhet Christeligen begrafven” (dödboken). [Barn 51, Far 204, Mor 203]
 
Gift 1811 10/10 i Örebro Nikolai församling, Örebro län med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Christina Kjellin, född 1789 11/5 på Övre Södra Bön i Dals-Eds församling, Älvsborgs län, död 1876 1/1 på nr. 37 i Tannerfors-kvarteren i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län. [Barn 51, Far 206, Mor 207]
 
Gift 1:o 1811 10/10 i Örebro Nikolai församling, Örebro län med föregående ana.
Gift 2:o 1827 2/12 i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län med sejlarmästaren i Linköping Lars Sundström, född 1798 3/12 i Ärentuna församling, Uppsala län (enligt husförhörslängderna), död 1875 2/8 på nr. 37 i Tannerfors-kvarteren i Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län.
 
110 morfars mormors morfar
Lars Andersson, född 1817 12/1 på Karup nr. 11 i Blentarps församling, Malmöhus län, statkarl under Rydsgård i Villie församling, sedermera inhyses på Snårestad nr. 24 i Snårestads församling, Malmöhus län, slutligen fattighjon, död 1893 15/5 på Snårestad nr. 37 (Snårestads fattighus) i Snårestads församling, Malmöhus län. [Barn 55, Far 220, Mor 221]
 
Gift 1840 15/4 i Blentarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Margareta Persdotter, född 1814 27/2 i Stenåsen i Sövde församling, Malmöhus län, dömd för 1:a resan stöld vid Malmö rådhusrätt 1863 31/8, dömd för 2:a resan stöld med ett år och sex månaders straffarbete samt åtta dygns vatten och bröd enligt Ystads rådhusrätt 1864 15/11 (Balkåkra kyrkoarkiv, vol. AI:15, sid. 277), död 1884 11/11 på Snårestad nr. 25 i Snårestads församling, Malmöhus län. [Barn 55, Far 222, Mor 223]
 
112 mormors farfars farfar
Henrik Malmqvist, född 1770 2/3 i Perstorps församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), inspektor på Löddeköpinge nr. 2 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län, död 1841 23/5 på Löddeköpinge nr. 2 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län (enligt Skånska Posten den 29 maj 1841; dödsfallet är ej antecknat i Löddeköpinge död- och begravningsbok). [Barn 56]
 
Gift före 1799 (antagligen i Asks församling, Malmöhus län där kyrkoböckerna börjar 1813) med efterföljande ana (fr Borgeby 1799).
 
113 mormors farfars farmor
ELSA Brita Möller, född 1777 2/8, enligt husförhörslängderna på Trolleholm i Torrlösa församling, Malmöhus län, där fadern visserligen var inspektor, men snarare född på Röka nr. 4 (Rökaholm) i Asks församling, Malmöhus län, där föräldrarna var kyrkskrivna och där kyrkoböckerna börjar först 1813, död 1851 15/6 på Löddeköpinge nr. 2 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län. [Barn 56, Far 226, Mor 227]
 
114 mormors farfars morfar
Per Persson, född 1779 16/12 i Håstads församling, Malmöhus län, skräddare och husman på Väggarp nr. 3 i Örtofta församling, Malmöhus län, sedermera skolmästare därstädes, död 1849 5/3 på Väggarp nr. 9 i Örtofta församling, Malmöhus län (avled i Öslöv i Bosarps församling, Malmöhus län och begravdes därstädes). [Barn 57, Far 228, Mor 229]
 
Gift med efterföljande ana.
 
115 mormors farfars mormor
Karna Månsdotter, född 1777 2/4 på Västra Gårdstånga nr. 18 i Gårdstånga församling, Malmöhus län, död 1830 14/7 på Väggarp nr. 3 i Örtofta församling, Malmöhus län. [Barn 57, Far 230, Mor 231]
 
116 mormors farmors farfar
Lars (Lasse) Persson, född 1781 3/12 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län, frälsehemmansåbo på Häggenäs nr. 10 i Fulltofta församling, Malmöhus län, död därstädes 1834 18/5. [Barn 58, Far 232, Mor 233]
 
Gift 1803 16/10 i Fulltofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
117 mormors farmors farmor
Elna Knutsdotter, född 1782 1/11 i Attarp i Fulltofta församling, Malmöhus län, död 1859 23/12 på Häggenäs nr. 10 i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 58, Far 234, Mor 235]
 
118 mormors farmors morfar
Per Mattsson, född 1786 14/5 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län, hemmansåbo på Häggenäs nr. 16 i Fulltofta församling, Malmöhus län, kyrkvärd i Fulltofta kyrka, död 1845 17/12 på Häggenäs nr. 16 i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift 1810 11/11 i Fulltofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors mormor
Anna Nilsdotter, född 1790 6/2 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län, död 1861 12/2 på Häggenäs nr. 16 i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Åke Andersson Löfgren, född 1778 9/2 på Brösarp nr. 18 i Brösarps församling, Kristianstads län, murlärling, sedermera rotekarl och hemmansåbo på Brösarp nr. 18 i Brösarps församling, Kristianstads län, död därstädes 1832 28/5. [Barn 60, Far 240, Mor 241]
 
Gift 1796 9/11 i Brösarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Bengta Jönsdotter, född 1766 12/6 i Killehusen i Ravlunda församling, Kristianstads län, död mellan 1833 och 1840 på Brösarp nr. 16 i Brösarps församling, Kristianstads län. [Barn 60, Far 242, Mor 243]
 
122 mormors morfars morfar
Ola Jönsson, född 1788 12/5 på Övraby nr. 18 i Övraby församling, Kristianstads län, husman därstädes och ringare i Övraby kyrka, död 1861 2/6 på Övraby nr. 18 i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 61, Far 244, Mor 245]
 
Gift 1819 12/4 i Benestads församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Anna Nilsdotter, född 1794 17/3 i Bollerups församling, Kristianstads län, död 1862 10/11 på Övraby nr. 18 i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]
 
124 mormors mormors farfar
Anders Pettersson Sjöström, född 1790 8/11 i Hörups församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, men födelsenotisen saknas i kyrkoboken), artillerist vid Wendes artilleriregemente, sedermera skomakare på Hörup nr. 10 i Hörups församling, Kristianstads län, husman och dräng på Borrby gård i Borrby församling, Kristianstads län, död som fattighjon 1865 11/12 på Sandby nr. 19 i Borrby församling, Kristianstads län. [Barn 62, Far 248, Mor 249]
 
Gift 1817 19/3 i Hörups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Ingar Persdotter, född 1790 6/2 i Hörups församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1850 16/2 på Borrby gård i Borrby församling, Kristianstads län. [Barn 62]
 
126 mormors mormors morfar
Ola Nilsson, född 1792 29/3 i Bollerups församling, Kristianstads län, husman i Östra Torp (sedermera kallade Norra Torp) i Bollerups församling, Kristianstads län, död därstädes 1840 20/4. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift 1816 29/3 i Bollerups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Elna Hansdotter, född 1795 10/8 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806), död 1876 6/4 i Norra Torp i Bollerups församling, Kristianstads län (avled och begravdes i Tryde församling, Kristianstads län). [Barn 63, Far 254, Mor 255]
 
Gift 1:o 1816 29/3 i Bollerups församling, Kristianstads län med föregående ana.
Gift 2:o 1842 31/7 i Bollerups församling, Kristianstads län med änklingen och husmannen Håkan Carlsson, född 1792 30/4 i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län, död 1869 13/5 i Norra Torp i Bollerups församling, Kristianstads län.
 
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
192 morfars farfars farfars far
Olof Metzén, född 1701 19/3 i Östra Husby församling, Östergötlands län, kyrkoherde i Kimstads församling, Östergötlands län, död 1754 9/7 i Kimstads prästgård i Kimstads församling, Östergötlands län. [Barn 96, Far 384]
 
Gift med efterföljande ana.
 
193 morfars farfars farfars mor
Anna Margareta Werning. [Barn 96]
 
194 morfars farfars farmors far
Anders Lejman, född 1703 28/8 i Kimstads församling, Östergötlands län, filosofie kandidat, kyrkoherde i Västra Husby församling, Östergötlands län, död därstädes 1762 25/4. [Barn 97, Far 388]
 
Gift med efterföljande ana.
 
195 morfars farfars farmors mor
Christina Margareta Tornelia. [Barn 97]
 
196 morfars farfars morfars far
Andreas Sjöström, född omkring 1700, kyrkoherde i Västra Ryds församling, Östergötlands län, död därstädes 1764 4/7. [Barn 98]
 
Gift med efterföljande ana.
 
197 morfars farfars morfars mor
Catharina Törner. [Barn 98]
 
198 morfars farfars mormors far
Olof Metzén Olofsson, född 1730 29/3 i Kimstads herrgård i Kimstads församling, Östergötlands län, premiärkonstapel vid Artilleriregementet, sedermera förare och slutligen sergeant, drunknade 1768 28/9 i Öknehult i Kisa församling, Östergötlands län. [Barn 99, Far 396, Mor 397]
 
Gift 1:o 1754 5/4 i Löts församling, Östergötlands län med madame Maria Elisabeth Öhrström, född omkring 1719, död 1754 20/7 i Kimstads prästgård i Kimstads församling, Östergötlands län.
Gift 2:o 1763 20/10 i Kisa församling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
199 morfars farfars mormors mor
Maria Elisabeth Jern, född 1741 4/6 i Bennemåla i Västra Eneby församling, Östergötlands län (enligt dödboken), död 1822 25/8 på Lerboga i Bankekinds församling, Östergötlands län. [Barn 99, Far 398, Mor 399]
 
Gift 1:o 1763 20/10 i Kisa församling, Östergötlands län med föregående ana.
Gift 2:o 1779 5/9 i Kisa församling, Östergötlands län med Nils Almqvist.
 
204 morfars farmors morfars far
Anders Widmark, född 1754 14/11 i Viby församling, Örebro län, var 1786 betjänt hos landshövdingen Franc i Örebro, sedermera vaktmästare och slutligen postiljon i Örebro, död 1839 22/3 på nr. 83 i Norra Staden i Örebro Nikolai församling, Örebro län, ”Gudfruktig” (dödboken). [Barn 102, Far 408, Mor 409]
 
Gift 1785 18/10 i Örebro Nikolai församling, Örebro län med efterföljande ana.
 
205 morfars farmors morfars mor
Brita Catharina Bergdahl, född 1760 2/4 i Örebro Nikolai församling, Örebro län (enligt husförhörslängderna), död 1833 7/8 på nr. 147 i Södra staden i Örebro Nikolai församling, Örebro län. [Barn 102]
 
206 morfars farmors mormors far
Johan Olofsson, född 1754 24/9 i Kårslätt i Dals-Eds församling, Älvsborgs län, bonde på Övre Södra Bön i Dals-Eds församling, Älvsborgs län, död därstädes 1824 4/3. [Barn 103, Far 412, Mor 413]
 
Gift 1:o 1787 24/10 i Dals-Eds församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1810 23/6 i Rölanda församling, Älvsborgs län med Kerstin Persdotter, född 1784 i Rölanda församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1863 12/5 i Eklanda i Gesäters församling, Älvsborgs län.
 
207 morfars farmors mormors mor
Ulrika Kilström (kallas emellanåt även Kinström och Kinlock i källorna), född 1768 (enligt husförhörslängderna), var piga i Västra Ed vid vigseln 1787, död 1809 28/1 på Övre Södra Bön i Dals-Eds församling, Älvsborgs län. [Barn 103]
 
220 morfars mormors morfars far
Anders Carlsson, född 1773 1/5 i Blentarps församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo på Karup nr. 11 i Blentarps församling, Malmöhus län, död därstädes 1829 20/8. [Barn 110]
 
Gift 1803 7/10 i Blentarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
221 morfars mormors morfars mor
Gertrud Larsdotter, född 1785 5/7 i Blentarps församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1858 20/5 på Karup nr. 11 i Blentarps församling, Malmöhus län. [Barn 110]
 
222 morfars mormors mormors far
Per Mårtensson, född 1785 3/9 i Vrångabäck i Sövde församling, Malmöhus län, hemmansåbo i Stenåsen i Sövde församling, Malmöhus län, sedermera inhyses i Bosarpshus i Blentarps församling, Malmöhus län, död därstädes 1849 29/1, ”vådligen omkommen ute å marken” (dödboken). [Barn 111, Far 444, Mor 445]
 
Gift 1810 2/11 i Sövde församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
223 morfars mormors mormors mor
Mätta Nilsdotter, född 1789 4/3 i Blentarps församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1847 25/4 i Bosarpshus i Blentarps församling, Malmöhus län. [Barn 111]
 
226 mormors farfars farmors far
Sven Henrik Möller, född 1735 9/6 i Sövde by i Sövde församling, Malmöhus, inspektor på Trolleholm i Torrlösa församling, Malmöhus län, död omkring 1811 på Röka nr. 4 (Rökaholm) i Asks församling, Malmöhus län. [Barn 113, Far 452, Mor 453]
 
Gift (antagligen i Asks församling, Malmöhus län där kyrkoböckerna börjar 1813) med efterföljande ana.
 
227 mormors farfars farmors mor
Fredrika Tullberg. [Barn 113, Far 454, Mor 455]
 
228 mormors farfars morfars far
Per Lödström, var 1779 adelsryttare i Håstads församling, Malmöhus län. [Barn 114]
 
Gift 1779 11/4 i Håstads församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
229 mormors farfars morfars mor
Kjerstina Persdotter, levde 1779 i Håstads församling, Malmöhus län. [Barn 114]
 
230 mormors farfars mormors far
Måns Olsson, född omkring 1735, hemmansåbo på Västra Gårdstånga nr. 18 i Gårdstånga församling, Malmöhus län, död därstädes 1793 8/11. [Barn 115]
 
Gift 1763 21/3 i Gårdstånga församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
231 mormors farfars mormors mor
Hanna Bengtsdotter, född omkring 1738, levde 1777 på Västra Gårdstånga nr. 18 i Gårdstånga församling, Malmöhus län. [Barn 115]
 
232 mormors farmors farfars far
Per Truedsson (Tryggasson), var dräng i Ousby i Hörby församling vid vigseln, levde 1781 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 116]
 
Gift 1771 2/2 i Fulltofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
233 mormors farmors farfars mor
Anna Åkesdotter, var piga i Häggenäs vid vigseln, levde 1781 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 116]
 
234 mormors farmors farmors far
Knut Knutsson, född omkring 1736, hemmansåbo i Attarp i Fulltofta församling, Malmöhus län, död därstädes 1808 28/1. [Barn 117]
 
Gift 1:o 1766 2/2 i Fulltofta församling, Malmöhus län med änkan Kjerstina Åkesdotter, född omkring 1729, död 1779 4/2 i Attarp i Fulltofta församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1779 24/6 i Fulltofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
235 mormors farmors farmors mor
Karna Sönasdotter, levde 1808 i Attarp i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 117]
 
236 mormors farmors morfars far
Mats Bonnasson, hemmansåbo i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 118]
 
Gift 1776 8/4 i Fulltofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
237 mormors farmors morfars mor
Elna Månsdotter, levde 1786 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 118]
 
238 mormors farmors mormors far
Nils Åkesson, levde på Häggenäs nr. 16 i Fulltofta församling, Malmöhus län, död därstädes före 1813. [Barn 119]
 
Gift med efterföljande ana.
 
239 mormors farmors mormors mor
Bengta Olsdotter, född 1759 27/9 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län, levde 1813 på Häggenäs nr. 16 i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 119, Far 478, Mor 479]
 
240 mormors morfars farfars far
Anders Löfgren, född omkring 1732, artillerikarl vid Artilleriregementet, sedermera husman och skjutsrättare vid gästgivargården i Brösarp, död 1810 14/11 på Brösarp nr. 18 i Brösarps församling, Kristianstads län. [Barn 120]
 
Gift 1770 2/9 i Vä församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
241 mormors morfars farfars mor
Sine Persdotter, född omkring 1744, död 1806 25/4 på Brösarp nr. 18 i Brösarps församling, Kristianstads län. [Barn 120]
 
242 mormors morfars farmors far
Jöns Bengtsson, född 1730 31/5 i Killehusen i Ravlunda församling, Kristianstads län, husman och fiskare därstädes, död därstädes 1782 20/1. [Barn 121, Far 484, Mor 485]
 
Gift 1757 28/9 i Vitaby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
243 mormors morfars farmors mor
Lisbeth Persdotter, född 1735 3/3 i Vitemölla by i Vitaby församling, Kristianstads län, död 1798 4/7 i Killehusen i Ravlunda församling, Kristianstads län.  [Barn 121, Far 486, Mor 487]
 
Gift 1:o 1757 28/9 i Vitaby församling, Kristianstads län med föregående ana.
Gift 2:o 1784 22/10 i Ravlunda församling, Kristianstads län med avskedade soldaten Johan Tobin, född omkring 1714, död 1802 2/9 i Tryde by i Tryde församling, Kristianstads län.
 
244 mormors morfars morfars far
Jöns Sassersson, född 1748 9/10 i Övraby by i Övraby församling, Kristianstads län, husman, död 1827 21/11 på Övraby nr. 18 i Övraby församling, Kristianstads län.  [Barn 122, Far 488, Mor 489]
 
Gift 1781 13/11 i Tryde församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
245 mormors morfars morfars mor
Boel Larsdotter, född 1761 29/12 i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län, död 1841 11/1 på Övraby nr. 18 i Övraby församling, Kristianstads län.  [Barn 122, Far 490, Mor 491]
 
246 mormors morfars mormors far
Nils Nilsson, född 1759 20/9 i Bollerups församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), husman i Bollerups gathus i Bollerups församling, Kristianstads län, död därstädes 1834 17/2. [Barn 123]
 
Gift 1:o 1793 29/4 i Bollerups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1805 3/4 i Bollerups församling, Kristianstads län med Mätta Bengtsdotter, född 1780 10/4 i Tosterups församling, Kristianstads län, död 1841 22/4 i Bollerups fattighus i Bollerups församling, Kristianstads län.
 
247 mormors morfars mormors mor
Troen Isaksdotter, född 1762 13/11 på Toarp nr. 2 i Ullstorps församling, Kristianstads län, död 1804 23/9 i Bollerups gathus i Bollerups församling, Kristianstads län.  [Barn 123, Far 494, Mor 495]
 
248 mormors mormors farfars far
Petter Sjöström, född 1761 16/10 i Simrishamns församling, Kristianstads län, skomakarmästare, sockenskomakare i Hörups by i Hörups församling, Kristianstads län före 1786, död 1802 26/6 på Hörup nr. 10 i Hörups församling, Kristianstads län (enligt bouppteckningen i Ingelstads häradsrätts arkiv, vol. FIIa:16, bouppt. nr. 180; dödsnotisen saknas i Hörups kyrkobok). [Barn 124, Far 496, Mor 497]
 
Gift 1786 19/4 i Hörups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
249 mormors mormors farfars mor
Cajsa Ahlgren, född 1757 7/1 i Hörups by i Hörups församling, Kristianstads län, levde 1817 som änka på Hörup nr. 9 i Hörups församling, Kristianstads län. [Barn 124, Far 498, Mor 499]
 
252 mormors mormors morfars far
Nils Tykesson, var 1792 husman i Bollerups församling, Kristianstads län. [Barn 126]
 
Gift med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
Bengta Svensdotter, född, död. [Barn 126]
 
254 mormors mormors mormors far
Hans Olsson, född 1768 13/8 i Tranås församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Tranås kyrkoböcker har en lucka 1752–1794), ryktare på Bollerups gård i Bollerups församling, Kristianstads län, död ”af ett svårt fall” 1820 18/12 på Bollerup nr. 17 i Bollerups församling, Kristianstads län. [Barn 127]
 
Gift (antagligen i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län där kyrkoböckerna börjar 1806) med efterföljande ana.
 
255 mormors mormors mormors mor
Margareta Mattiasdotter, född 1772 28/1 i torpet Hassleboda i Smedstorps församling, Kristianstads län. [Barn 127, Far 510, Mor 511]
 
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
384 morfars farfars farfars farfar
Sveno Svenonis Metzenius, född 1666 i Lillkyrka församling, Östergötlands län, komminister i Östra Husby församling, Östergötlands län, död därstädes 1710 27/3. [Barn 192, Far 768]
 
388 morfars farfars farmors farfar
Simon Lejman, var 1703 kronofogde i Kimstads församling, Östergötlands län. [Barn 194]
 
396 morfars farfars mormors farfar
Olof Metzén = anförlust, se ana nr. 192. [Barn 198]
 
Gift med efterföljande ana.
 
397 morfars farfars mormors farmor
Anna Margareta Werning = anförlust, se ana. nr 193. [Barn 198]
 
398 morfars farfars mormors morfar
Nils Larsson Jern, född omkring 1690, skräddarmästare i Västra Eneby församling, Östergötlands län, sedermera i Kisa, begravd 1754 28/7 i Kisa församling, Östergötlands län. [Barn 199]
 
Gift 1:o 1717 24/9 i Kisa församling, Östergötlands län med änkan Elisabet Larsdotter, död 1733 (begravd 30/12) i Kisa krog i Kisa församling, Östergötlands län.
Gift 2:o 1734 19/9 i Norra Vi församling, Östergötlands län med efterföljande ana.
 
399 morfars farfars mormors mormor
Catharina Christoffersdotter Höijer, död 1789 19/1 i Kulla i Kisa församling, Kristianstads län. [Barn 199]
 
408 morfars farmors morfars farfar
Anders Mattsson Hus, var 1754 soldat i Viby församling, Örebro län. [Barn 204]
 
Gift med efterföljande ana.
 
409 morfars farmors morfars farmor
Anna Andersdotter, levde 1754 i Viby församling, Örebro län. [Barn 204]
 
412 morfars farmors mormors farfar
Olof Mattsson Kjellin, född omkring 1728, klockare i Dals-Eds församling, Älvsborgs län, död 1797 15/11 i Kårslätt i Dals-Eds församling, Älvsborgs län. [Barn 206]
 
Gift 1750 3/1 i Dals-Eds församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
413 morfars farmors mormors farmor
Kerstin Johansdotter, född omkring 1732, död 1805 15/8 i Södra Bön i Dals-Eds församling, Älvsborgs län. [Barn 206]
 
444 morfars mormors mormors farfar
Mårten Bengtsson, levde 1785 i Vrångabäck i Sövde församling, Malmöhus län. [Barn 222]
 
Gift med efterföljande ana.
 
445 morfars mormors mormors farmor
Sanna Persdotter, levde 1785 i Vrångabäck i Sövde församling, Malmöhus län. [Barn 222]
 
452 mormors farfars farmors farfar
Henrik Jönsson Möller, skomakare i Sövde by i Sövde församling, Malmöhus län, död 1756 (enligt hustruns dödsnotis). [Barn 226]
 
Gift 1719 19/5 i Hörby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
453 mormors farfars farmors farmor
Else Svensdotter, född 1696 1/5 i Ousby i Hörby församling, Malmöhus län (enligt dödboken), död 1769 28/6 i Borgeby församling, Malmöhus län. [Barn 226, Far 906]
 
454 mormors farfars farmors morfar
Arvid Tullberg, inspektor på Trolleholms gods i Torrlösa församling, Malmöhus län, död omkring 1781 på Röka nr. 4 (Rökaholm) i Asks församling, Malmöhus län. [Barn 227]
 
Gift 1734 20/11 i Västra Strö församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
455 mormors farfars farmors mormor
Anna Christina Krook, född 1718 (döpt 5/4) i Germundtorp i Näs (Trollenäs) församling, Malmöhus län. [Barn 227, Far 910, Mor 911]
 
478 mormors farmors mormors morfar
Ola Andersson, född omkring 1721, död 1785 19/4 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 239]
 
Gift 1754 22/2 i Fulltofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
479 mormors farmors mormors mormor
Bereta Trulsdotter, levde 1759 i Häggenäs i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 239]
 
484 mormors morfars farmors farfar
Bengt Olsson, född omkring 1685, skytt under Torups gods i Vitaby församling, Kristianstads län, död 1752 3/2 i Killehusen i Ravlunda församling, Kristianstads län. [Barn 242]
 
Gift 1:o 1711 16/2 i Vitaby församling, Kristianstads län med Hanna Larsdotter, född omkring 1686, död 1729 (begravd 30/3) i Killehusen i Ravlunda församling, Kristianstads län.
Gift 2:o 1729 20/12 i Ravlunda församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
485 mormors morfars farmors farmor
Elna Svensdotter, född omkring 1700, död omkring 1771. [Barn 242]
 
486 mormors morfars farmors morfar
Per Persson, sockenskomakare i Vitaby församling, Kristianstads län. [Barn 243]
 
Gift 1722 4/11 i Vitaby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
487 mormors morfars farmors mormor
Bengta Truedsdotter, född omkring 1695 på Vitemölla nr. 3 i Vitaby församling, Kristianstads län, död 1760 (begravd 11/5) i Vitemölla by i Vitaby församling, Kristianstads län. [Barn 243, Far 974, Mor 975]
 
488 mormors morfars morfars farfar
Sasser Andersson, född 1716 på Ullstorp nr. 14 i Ullstorps församling, Kristianstads län (födelsenotisen saknas i kyrkoboken), husman och sockenskräddare i Övraby församling, Kristianstads län, död 1794 5/5 på Övraby nr. 12 i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 244, Far 976, Mor 977]
 
Gift 1:o omkring 1744 i Övraby församling, Kristianstads län (vigselnotisen saknas) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1768 18/11 i Övraby församling, Kristianstads län med Marna Matsdotter, född omkring 1739, död 1806 20/3 i Övraby församling, Kristianstads län.
 
489 mormors morfars morfars farmor
Hanna Esbjörnsdotter, född 1722 17/2 på Övraby nr. 24 i Övraby församling, Kristianstads län, död 1768 28/3 i Övraby by i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 244, Far 978, Mor 979]
 
490 mormors morfars morfars morfar
Lars Olsson, född före 1721, husman, död 1786 16/3 i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län. [Barn 245]
 
Relation utom äktenskapet 1740 med änkan Mätta Persdotter, född omkring 1700, död 1741 (begravd 21/6) i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län.
Gift 1:o 1745 22/6 i Tryde församling, Kristianstads län med Boel Tykesdotter, född omkring 1715, död 1759 27/9 i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län.
Gift 2:o 1760 16/12 i Tryde församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
491 mormors morfars morfars mormor
Mätta Larsdotter, född 1739 (döpt 18/3) i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län, död 1809 16/1 i Hästängarna under Tryde by i Tryde församling, Kristianstads län. [Barn 245, Far 982, Mor 983]
 
494 mormors morfars mormors morfar
Isak Persson, född 1727 14/10 på Nedraby nr. 2 i Benestads församling, Kristianstads län, hemmansåbo på Toarp nr. 2 i Ullstorps församling, Kristianstads län, död därstädes 1769 4/1. [Barn 247]
 
Gift 1:o 1753 28/12 i Ullstorps församling, Kristianstads län med Troen Jönsdotter, född omkring 1730.
Gift 2:o 1761 12/9 i Glemminge församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
495 mormors morfars mormors mormor
Bengta Christensdotter, född 1733 25/12 på Bollerup nr. 3 i Bollerups församling, Kristianstads län. [Barn 247]
 
496 mormors mormors farfars farfar
Ola Persson, född omkring 1734, vagnman och borgare i Simrishamn, död 1795 20/4 i Simrishamns församling, Kristianstads län. [Barn 248]
 
Gift 1:o 1758 14/11 i Simrishamns församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1766 31/1 i Simrishamns församling, Kristianstads län med pigan Hanna Persdotter.
 
497 mormors mormors farfars farmor
Karna Jönsdotter, född omkring 1738, död 1765 23/7 i Simrishamns församling, Kristianstads län. [Barn 248]
 
498 mormors mormors farfars morfar
Jöran Svensson Ahlgren, kallas hovskomakare vid vigseln 1750, sägs från 1752 vara skomakarmästare i Hörups by i Hörups församling, Kristianstads län, levde där ännu 1788. [Barn 249]
 
Gift 1:o 1750 2/11 i Simrishamns församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1789 9/1 i Hörups församling, Kristianstads län med änkan Elna Jönsdotter.
 
499 mormors mormors farfars mormor
Christina Andersdotter Træne, född omkring 1720, död 1787 10/4 i Hörups by i Hörups församling, Kristianstads län. [Barn 249]
 
510 mormors mormors mormors morfar
Mattias Holmstedt, född 1744 i Södra Mellby församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), soldat, död 1825 7/12 i Getaborg i Smedstorps församling, Kristianstads län. [Barn 255]
 
Gift 1:o 1771 6/10 i Smedstorps församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1800 5/10 i Smedstorps församling, Kristianstads län med Helena Olsdotter, född 1762 28/5 i Norra Åsums församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna).
 
511 mormors mormors mormors mormor
Gertrud Christiansdotter Ekman, död före 1800. [Barn 255]
 
 
----------------------------- Generation 9 -----------------------------
 
768 morfars farfars farfars farfars far
Sveno Magni Metzenius, född 1616 i Vårdsbergs församling, Östergötlands län, filosofie doktor, kyrkoherde i Lillkyrka församling, Östergötlands län från 1655, död 1665. [Barn 384]
 
906 mormors farfars farmors farmors far
Sven Brun, skomakare vid Ousbyholm i Hörby församling, Malmöhus län (enligt dotterns dödsnotis i Borgeby dödbok 1769). [Barn 453]
 
910 mormors farfars farmors mormors far
Jacob Krook, född omkring 1682, kallas student vid vigseln 1714, inspektor på Trollenäs i Näs (Trollenäs) församling, Malmöhus län, död 1752 26/4 i Västra Strö församling, Malmöhus län. [Barn 455]
 
Gift 1714 29/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
911 mormors farfars farmors mormors mor
Anna Brita von Wowern, född 1697 9/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 455, Far 1822, Mor 1823]
 
974 mormors morfars farmors mormors far
Trued Olsson, död 1727 (begravd 22/10) på Vitemölla nr. 3 i Vitaby församling, Kristianstads län. [Barn 487]
 
Gift med efterföljande ana.
 
975 mormors morfars farmors mormors mor
Elna. [Barn 487]
 
976 mormors morfars morfars farfars far
Anders Holmström, född omkring 1688 i Södermanland, ryttare vid Södra skånska kavalleriregementet, sedermera skomakare, död 1759 24/7 i Långvälahusen i Smedstorps församling, Kristianstads län. [Barn 488]
 
Gift 1:o 1715 11/3 i Ullstorps församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1747 2/7 i Övraby församling, Kristianstads län med Anna Nilsdotter, född omkring 1685, död 1767 1/11 i Listarum i Smedstorps församling, Kristianstads län.
 
977 mormors morfars morfars farfars mor
Karna Sassersdotter, född omkring 1672, död 1746 (begravd 16/11) på Övraby nr. 12 i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 488]
 
Gift 1:o 1702 11/9 i Ullstorps församling, Kristianstads län med bonden Anders Olsson på Ullstorp nr. 14 i Ullstorps församling, Kristianstads län.
Gift 2:o 1715 11/3 i Ullstorps församling, Kristianstads län med föregående ana.
 
978 mormors morfars morfars farmors far
Esbjörn Jönsson, född omkring 1692, död 1770 21/2 i Övraby by i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 489]
 
Gift 1717 10/11 i Övraby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
979 mormors morfars morfars farmors mor
Signe Nilsdotter, född omkring 1696, död 1740 30/11 i Övraby församling, Kristianstads län. [Barn 489]
 
982 mormors morfars morfars mormors far
Lars Nilsson Appelgren, född omkring 1708, ryttare vid Södra skånska kavalleriregementet, död 1780 1/7 i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län. [Barn 491]
 
Gift med efterföljande ana.
 
983 mormors morfars morfars mormors mor
Kjerstina, född omkring 1701, död 1791 13/10 i Everöds by i Tryde församling, Kristianstads län. [Barn 491]
 
988 mormors morfars mormors morfars far
Per Jeppsson, född omkring 1689, hemmansåbo på Nedraby nr. 2 i Benestads församling, Kristianstads län, död därstädes 1751 4/4. [Barn 494]
 
Gift 1717 29/12 i Övraby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
989 mormors morfars mormors morfars mor
Sissa Svensdotter, född omkring 1692, död på Nedraby nr. 2 i Benestads församling, Kristianstads län. [Barn 494]
 
990 mormors morfars mormors mormors far
Christen Nilsson, född omkring 1700, hemmansåbo på Bollerup nr. 3, sedermera på Bollerup nr. 13 i Bollerups församling, Kristianstads län. [Barn 495]
 
Gift 1:o 1730 11/10 i Bollerups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1742 23/8 i Bollerups församling, Kristianstads län med Karna Persdotter.
 
991 mormors morfars mormors mormors mor
Hanna Hansdotter, född omkring 1701, död 1742 (begravd 21/2) på Bollerup nr. 3 i Bollerups församling, Kristianstads län. [Barn 495]
 
 
----------------------------- Generation 10 -----------------------------
 
1822 mormors farfars farmors mormors morfar
Johan von Wowern, född omkring 1655, handelsman i Helsingborg, död 1740 7/11 i Västra Strö församling, Malmöhus län. [Barn 911]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1823 mormors farfars farmors mormors mormor
Anna Margareta, begravd 1714 25/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 911]
 

29
Hej Tommy!
 
Den angivna orten i utflyttningslängden är Espinge, alltså Äspinge församling i nuvarande Hörby kommun. Som Leif konstaterar flyttar ju dock Nils istället till Landskrona garnisonsförsamling, och han återfinns mycket riktigt inte heller bland de inflyttade i Äspinge församling 1856 (Äspinge CI:4, 1839-1861), så någonstans på vägen har han uppenbarligen ändrat sig - vilket kanske också förklarar varför han inte lämnar sin flyttningsattest till prästen i Landskrona garnisonsförsamling.


30
Hej Lena!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”d. 10. döptes Bondens Nils Jön-
sons son ifrån Filborna wid
namn Jöns, af Hr Böök
uti Kyrckian. Pernilla
Ohls ibm bar honom, och Mar-
na Swens stod hos. Per
Påhlson ibm war mans-
fadder, ock Per Swenson
ungkarlsfadder. Pige
faddrar woro Gunnila
Swens doter och Hanna
Pers doter”.


31
Börringe (Gustav) / SV: Läshjälp med dödsnotis
« skrivet: 2023-12-14, 20:45 »
Hej Bengt-Åke!
 
Det var en ovanligt informativ dödsnotis! Jag tyder den på följande sätt:
 
Thomas Augustineson
i N[orra]: Bör[ringe]: barnföd i Dunstorp i
Lyngby sochn af ächta föräld:
bortmistat sina föräldrar
i sitt andra åhr, sedan hos
främande updragen och tient
til sina 38 åhr, kom[m]it då i äch-
tenskap och bodt 29 åhr i Börr[inge].
aflat 5. söner och 1: doter.
warit långan tjd siuk af Colique
som honom och ödade dagen
d: 10. Decemb: då han wardt
pålagd med andra åboerna i
skogen utgå til Timberträdz lagfö-[?]
rande at sågskära för Bör[ringe]: gård
då han under wägen strax kände
sin passion och gik derf[öre]. in i Löf-
boden [itt hus i skogen ??tt] i Swedahla sochn, derest
hon[om] påkom itt foysande, och då
han i säng fik sig nedläggia
wardt effter några suckars
# #”
 
…varpå notisen fortsätter lite högre upp på samma sida, i vänstermarginalen:
 
”suckars dragande, då han swarat hadde, dem som hon[om]
tilfrågade huru det skulle wara, om han der döö skulle,
skee Gudz wilja, han hadde alla sina effterläm[m]nade
befallat i Gudz wåld, han war nögd med Gudz
wilja, derpå sachteligen afsomnade: Wardt
altså död heemfördt, och begrafwen d[ie]: Ap[ostoli]: Thomæ
d. 21. Dec: i hemanetz ljksta, hadde här Christel[igen].
och ährl[igen]. lefwat 67: åhr: och några månader.
Text: Mar: 13. 31.”


32
Hej Anna-Lena!
 
Vilken innehållsrik dödsnotis! Jag tyder den på följande sätt:
 
”1743 d 29 Maji S. festo Trinitatis.
Afl. Soldaten Jonas Alberg född i Martii månad
1702. fadren war bonden Pär Pålsson i Lillherdal
och Kyrkiobyn, Modren hustru Anna Jons dr
döpt. förswarlig i sin christendom, ändock han
bortmiste modren 2 timar efter födelsen, så
har dock fadren som än lefwer dragit omsorg
för thes uptuchtan. Hos ho[n]o[m] han ock warit
hema, tils han kom hit i församl. at
tiena; han har här tient i 2 år ärl. och wäl.
på 18de året blef han soldat; På 20 året
el. 1722 trädde han i ächtenskap med sin qwarlåtna
k. maka N: hust. Karin Larsdr ifrån Los,
med hwilken han kärl. samanlefwat i 20
år, och blifwit wälsignad med 6 barn
5 söner och 1 dotter; ther af en son är
död. De andre lef[w]a etc. Tu år sistl. Wal-
borgzmässo dag sedan reste han efter befal-
ning med flera til Finland, therest han
med god hälsa tient sit fädernes land;
men sistl. Michaelis tid började han at
klaga öfwer opasslighet, som bestod i
rödsot och efter 8 dagar blef han sal:n
död, och blef begrafwen på första holme
the träffade på denna sidan om Ålands haf.
Almenna lefwernet ärligit christel:t och fromt.
Hans lifstid har således warit 40 år.
Ty göres tacksäjelse til Gud etc. Debet Testam. Til 2. 3 D.
d 14 Junii 1744 bet 2 D. 18 ’/,”


33
Hej Bo!
 
Jag får det till att Carl Wilhelm Fröjd ”Dömdes af W[äster]ås R[ådhus]R[ätt] 14/9 1885 för 1sta resan snatteri till 25 kr. böter”.


34
16) Latin / SV: Pergament från 1680
« skrivet: 2023-12-02, 20:44 »
Jag skulle vilja placera dokumentet i hertigdömet Suffolk i England. Tyvärr blir jag ännu inte helt klok på innehållet, eftersom texten består av en väldig massa förkortningar av de latinska ordens ändelser, men orten som omnämns är Hitcham i Suffolk county (”Hicham”, som ju även står överst på skriftens framsida) och den person som oftast omnämns i skriften är ”Johannis Grimwade de Hicham yeoman” – och enligt Norfolk record office online catalogue var John Grimwade (eller Grimwood) mycket riktigt yeoman i Hitcham i slutet av 1600-talet. En annan person som omnämns i brevet är ”Jeremiæ Squirrill”, och man kan konstatera att en Jeremiah Squirrill begravdes 1687 2/4 i Buxhall i Suffolk county (History of the Parish of Buxhall, 1902, sid. 298), bara tio minuters bilresa från Hitcham. Jag ska kika lite mer på dokumentet och se om jag kan få till en tydning, eller åtminstone en vettigare transkribering.


35
Film / Teater / Martini, Anneli (f. 1948)
« skrivet: 2023-11-27, 15:11 »
För den som är nyfiken på skådespelaren Anneli Martinis ursprung kommer här ett första utkast över hennes antavla:
 
 
 
1 proband
ANNELI Margareta Martini, född Christensen, född 1948 21/12 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län, skådespelare. [Far 2, Mor 3]
 
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
GERT Edvard Christensen, född 1925 7/11 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län, försäljare, inredningskonsulent, död 2000 17/8 i Lunds Allhelgonaförsamling, Skåne län. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift 1:o 1948 21/8 (skilsmässa) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1955 18/6 med Ester Evelina Frideborg Johansson, född 1922 11/1 i Västra Kärrstorps församling, Malmöhus län, död 1965 3/7 i Slottsstaden (M).
Gift 3:o 1966 24/6 med hushållslärarinnan Inga-Maja Schmidt, född 1931 18/9 i Göteborgs Vasa församling, Göteborgs och Bohus län, död 2017 26/10 i Lunds östra stadsförsamling, Skåne län.
 
3 mor
Inga Margareta Persson, född 1922 21/6 på Lilla Beddinge nr. 3 i Lilla Beddinge församling, Malmöhus län, död 2019 16/7 i Beddingestrand i Källstorps församling, Skåne län. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
Gift 1:o 1948 21/8 (skilsmässa) med föregående ana.
Gift 2:o 1956 21/6 (skilsmässa 1964 14/2) med muraren Nils Erik Martini, född 1918 6/7 i Lunds domkyrkoförsamling, Malmöhus län, död 1998 16/3 i Malmö Sankt Petri församling, Skåne län.
 
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
HANS Edvard Christensen, född 1892 15/9 i kvarteret Jerusalem XXX & XXXI i Malmö Caroli församling, Malmöhus län, brandsoldat, sedermera bildhuggare i Malmö, död 1957 29/3 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1920 31/1 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
5 farmor
IDA Augusta Schön, född 1895 9/8 i kvarteret Papegojan XII i Hyllie församling, Malmöhus län, död 1994 1/12 i Eriksfälts församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
Ola Persson, född 1879 18/3 i Larstorp i Slimminge församling, Malmöhus län, grovarbetare, död 1952 13/9 i Lilla Beddinge församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1901 26/10 i Lilla Beddinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
7 mormor
Johanna Larsson, född 1882 26/7 på Östra Torp nr. 20 i Östra Torps församling, Malmöhus län, död 1960 8/2 i Lilla Beddinge församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
8 farfars far
Hans EDVARD Christensen, född 1847 9/5 i Garnisons sogn i København, Danmark, var vid vigseln 1877 teckningslärare i Malmö, sedermera bildhuggare därstädes och drev som sådan firman ”Edv. Christensen” i Malmö (Sydsvenska Dagbladet 1888 30/6), död 1932 26/11 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1877 30/10 i Nykøbing Falster i Maribo amt, Danmark med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Ane Margrete Mortensen, född 1861 4/5 i Nykøbing Falster i Maribo amt, Danmark, död 1948 7/9 i Malmö Karoli församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Anders Persson Schön, född 1859 10/5 på Käglinge nr. 1 i Glostorps församling, Malmöhus län, husägare i Limhamn och cementarbetare vid Limhamns cementfabrik, död 1947 2/2 på Kalkbrännerigatan 6 i Limhamns församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Relation utom äktenskapet med Maria Olsdotter i Hököpinge (”skall betala 35 Kr. årl. i fosterlön t. Maria Olsdr. i Hököp. i 15 år fr. 1878” enligt Hyllie kyrkoarkiv, vol. AI:12, sid. 321).
Gift 1880 30/10 i Hyllie församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Cecilia Jönsdotter, född 1856 10/5 på Hyllie nr. 17 i Hyllie församling, Malmöhus län, död 1939 12/11 i kvarteret Boniten III i Limhamns församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
Okänd. [Barn 6]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Mätta Jönsdotter, född 1849 23/2 på Eggelstad nr. 14 i Tolånga församling, Malmöhus län, död 1935 25/2 på Lilla Beddinge nr. 19 i Lilla Beddinge församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1883 21/3 med statdrängen, sedermera arbetaren och husägaren Nils Mårtensson, född 1861 29/5 i Slimminge församling, Malmöhus län, död 1946 27/8 i Ystads församling, Malmöhus län.
 
14 mormors far
Okänd. [Barn 7]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Karna Svensdotter, född 1846 26/12 på Östra Torp nr. 20 i Östra Torps församling, Malmöhus län, tjänstepiga, död ogift 1933 29/4 på församlingen skriven i Östra Torps församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
16 farfars farfar
Lars (Lauritz) Christensen Holmgaard, född omkring 1818 i Viborg amt, Danmark, var 1840 skräddarlärling hemma hos föräldrarna i Ramsing sogn i Viborg amt, Danmark, var 1844–1847 militärskräddare vid Garnisonen i København, Danmark, var 1870 hökare i København. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1844 22/9 i Garnisons sogn i København, Danmark med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Johanne Wichmann, 1820 31/1 i Maglebrænde i Maglebrænde sogn, Maribo amt, Danmark, levde 1870 i København, Danmark. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Morten Jensen, född 1832 25/1 på Skoven i Tingsted sogn i Maribo amt, Danmark, arbetskarl (arbeidsmand) i Nykøbing Falster, död 1895 16/8 i Nykøbing Falster sogn i Maribo amt, Danmark. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1857 10/4 i Nykøbing Falster i Maribo amt, Danmark med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Ane Sophie Henriette Hansdatter, född 1828 13/3 i Nykøbing Falster sogn i Maribo amt, Danmark, död 1916 2/4 i Nykøbing Falster sogn i Maribo amt, Danmark. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Okänd. [Barn 10]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Boel Andersdotter, född 1834 24/1 på Käglinge nr. 5 i Glostorps församling, Malmöhus län, död 1900 22/10 i kvarteret 42 Papegojan XII i Hyllie församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1862 20/9 i Malmö garnisonsförsamling, Malmöhus län med husaren och husägaren Nils Nilsson Sjölin, sedermera Schön, född 1840 27/1 i Hyllie församling, Malmöhus län, död 1916 8/4 på Järnvägsgatan 63 i Limhamns församling, Malmöhus län.
 
22 farmors morfar
Jöns Nilsson Bäckman, född 1806 i Oxie församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), husman på Hyllie Strandmark nr. 17 i Hyllie socken, Malmöhus län, död därstädes 1861 10/7. [Barn 11]
 
Gift 1834 25/4 i Hyllie församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Sissa Larsdotter, född 1813 14/11 i Glostorps by i Glostorps församling, Malmöhus län, död 1858 22/6 på Hyllie Strandmark nr. 17 i Hyllie församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
26 morfars morfar
Jöns Olsson, född 1814 24/8 i Sandledahuset å Näsby skog i Tolånga församling, Malmöhus län, husman på Eggelstad nr. 14 i Tolånga församling, sedermera arbetare, ”Dömd för stöld första resan 1870; dömd för andra resan stöld 1887 d. 17/10 förlustig medborgerligt förtroende 5 år utöfver ådömdt straffarbete i ett år som tilländagår d. 12 augusti 1888” (Slimminge kyrkoarkiv, vol. AI:21, sid. 360), död 1898 7/6 i Fattighuset i Slimminge församling, Malmöhus län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1846 1/5 i Tolånga församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Hanna Svensdotter, född 1820 9/2 i Eggelstad i Tolånga församling, Malmöhus län, död 1881 20/9 på Kläggeröd nr. 4 i Slimminge församling, Malmöhus län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
30 mormors morfar
Sven Jönsson, född 1818 10/10 i Kalthus i Östra Vemmenhögs socken, Malmöhus län, husman, död 1888 3/4 såsom fattighjon i Fattighuset i Östra Torps församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1839 27/12 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Bertha Andersdotter, född 1814 19/3 i Lilla Jordberga i Källstorps församling, Malmöhus län, död 1875 22/2 på Östra Torp nr. 20 i Östra Torps församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
32 farfars farfars far
Christen Hansen Holmgaard, född omkring 1784 i Rønberg (enligt dödboken), död 1857 26/2 i Ramsing i Ramsing sogn i Viborg amt, Danmark. [Barn 16]
 
Gift med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Kirsten Laursdatter, född omkring 1784, död 1863 12/3 i Ramsing i Ramsing sogn i Viborg amt, Danmark. [Barn 16]
 
34 farfars farmors far
Hans Wichmann, född 1781 (döpt 21/10) i Maribo Domsogn i Maribo amt, Danmark, skomakarmästare i Maglebrænde sogn, Maribo amt, Danmark, sedermera i Stubbekøbing by i Stubbekøbing sogn i samma amt, död därstädes 1859 29/9. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift 1816 18/7 i Maglebrænde sogn i Maribo amt, Danmark med efterföljande ana.
 
35 farfars farmors mor
Kirsten Erichsdatter, född omkring 1791, död 1868 12/11 i Stubbekøbing by i Stubbekøbing sogn, Maribo amt, Danmark. [Barn 17]
 
36 farfars morfars far
Jens Olsen, född 1800 16/12 på Nye Kirstineberg i Tingsted sogn i Maribo amt, Danmark, husmand i Kraghave Teglværkshuse i Tingsted sogn i Maribo amt, Danmark, slutligen fattiglem på Tingsted fattiggaard i likanämnda socken, död därstädes 1886 8/2. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Anne Kirstine Larsdotter, född omkring september 1793 i Melby sogn i Frederiksborg amt, Danmark (enligt dödboken), död 1870 29/3 i Kraghave Teglværkshuse i Tingsted sogn i Maribo amt, Danmark. [Barn 18]
 
38 farfars mormors far
Hans Jørgen Jørgensen, var 1828 kusk i Nykøbing Falster i Maribo amt, Danmark, sedermera husman i Tingsted sogn i samma amt, död därstädes före 1857. [Barn 19]
 
Gift med efterföljande ana.
 
39 farfars mormors mor
Maren Christensdatter, levde 1828 i Nykøbing Falster sogn i Maribo amt, Danmark. [Barn 19]
 
42 farmors farmors far
Anders Ågren, född 1794 4/4 i Fosie by i Fosie församling, Malmöhus län, smedgesäll, sedermera husman, död 1860 6/5 på Käglinge nr. 5 i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1821 15/7 i Arrie församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Kjersti Hansdotter, född 1798 25/1 i Arrie församling, Malmöhus län, död 1869 24/2 på Käglinge nr. 5 i Glostorps församling, Malmöhus län (avled i Hyllie). [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
46 farmors mormors far
Lars Sjöstedt, född 1768 20/8 i Fjärdingslöv i Glostorps församling, Malmöhus län, dragon vid Skånska dragonregementet, sedermera husman, död 1829 20/4 på Glostorp nr. 6 i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1:o 1805 6/10 i Glostorps församling, Malmöhus län med pigan Hanna Larsdotter, född omkring 1776, död 1813 30/3 i Glostorps by i Glostorps församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1813 4/10 i Glostorps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Kjersti Jönsdotter, född 1787 22/7 i Västra Klagstorps församling, Malmöhus län, död 1860 26/2 på Glostorp nr. 10 (fattighuset) i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
52 morfars morfars far
Ola Håkansson, född 1772 30/4 på Tjärby nr. 4 i Skartofta församling, Malmöhus län, husman, död 1851 7/3 i Sandledahus under Näsby nr. 11 i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 26, Far 104, Mor 105]
 
Gift 1801 21/10 i Öveds församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Mätta Jönsdotter, född 1773 28/10 på Vressel nr. 13 i Öveds församling, Malmöhus län, död 1842 12/5 i Sandledahus under Näsby nr. 11 i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]
 
54 morfars mormors far
Sven Risberg, född 1793 5/10 i Eggelstad i Tolånga församling, Malmöhus län, dragon vid Skånska dragonregementet, död 1862 18/1 på Eggelstad nr. 14 i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift 1817 28/3 i Tolånga församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Elna Persdotter, född 1793 1/8 i Vanstads by i Vanstads församling, Malmöhus län, död 1851 5/4 på Eggelstad nr. 14 i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
60 mormors morfars far
Jöns Johansson, född 1787 28/12 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, fiskare därstädes, död 1836 2/5 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1818 15/2 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Ingar Nilsdotter, född 1790 10/6 i Dybeck i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, död 1847 23/12 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Anders Olsson, född 1769 26/4 i Rävstadhuset i Börringe församling, Malmöhus län, husman, död 1825 27/12 i Lilla Jordbergas onumrerade gathus i Källstorps församling, Malmöhus län. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1797 27/12 i Källstorps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Karna Nilsdotter, född 1776 4/1 i Lilla Jordberga i Källstorps församling, Malmöhus län, död 1844 24/7 i Lilla Jordbergas onumrerade gathus i Källstorps församling, Malmöhus län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
68 farfars farmors farfar
Niels Wichmandsen, sedermera Wichmand, född omkring 1742, levde 1781–1801 i Maribo Domsogn i Maribo amt, Danmark, bodde i folkräkningen 1787 på Søndergade No. 14 i Maribo Købstad och sägs då vara dagleier. [Barn 34]
 
Gift 1779 14/12 i Maribo Domsogn i Maribo amt, Danmark med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Anne Jensdatter, född omkring 1741, levde 1781–1801 i Maribo Domsogn i Maribo amt, Danmark. [Barn 34]
 
72 farfars morfars farfar
Ole Hansen, var 1800 ladufoged på Nye Kirstineberg i Tingsted sogn i Maribo amt, Danmark. [Barn 36]
 
Gift med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Maren Pedersdatter, levde 1800 på Nye Kirstineberg i Tingsted sogn i Maribo amt, Danmark. [Barn 36]
 
84 farmors farmors farfar
Åke Månsson, född 1769 22/1 i Käglinge i Glostorps församling, Malmöhus län, husman i Toarp i Oxie församling, Malmöhus län, sedermera rusthållare och hemmansåbo på Käglinge nr. 5 i Glostorps församling, Malmöhus län, död därstädes 1845 4/10. [Barn 42, Far 168, Mor 169]
 
Gift 1:o 1792 28/10 i Lockarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1817 14/11 i Glostorps församling, Malmöhus län med Bengta Christensdotter, född 1787 9/11 i Kvarnby i Husie församling, Malmöhus län, död 1852 5/4 på Käglinge nr. 5 i Glostorps församling, Malmöhus län.
 
85 farmors farmors farmor
Anna Andersdotter, född 1763 30/4 i Lockarps by i Lockarps församling, Malmöhus län, död 1816 5/6 på Käglinge nr. 5 i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]
 
86 farmors farmors morfar
Okänd. [Barn 43]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Bengta Jönsdotter, född 1761 (döpt 11/10) i Arrie församling, Malmöhus län, levde 1798 ogift i Arrie församling, Malmöhus län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]
 
92 farmors mormors farfar
Jon (Johan) Sjöstedt, var 1768 ryttare i Fjärdingslöv i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 46]
 
Gift 1766 23/3 i Arrie församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Sissa Hansdotter, levde 1768 i Fjärdingslöv i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 46]
 
94 farmors mormors morfar
Jöns Nilsson, var 1787 husman i Västra Klagstorps församling, Malmöhus län. [Barn 47]
 
Gift 1:o 1783 16/11 i Västra Klagstorps församling, Malmöhus län med Sissa Brorsdotter, född omkring 1741, död 1786 28/1 i Västra Klagstorps församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1786 22/10 i Bunkeflo församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Ingar Eriksdotter, var piga i Naffentorp i Bunkeflo församling, Malmöhus län vid vigseln 1786. [Barn 47]
 
104 morfars morfars farfar
Håkan Bengtsson, född omkring 1735, husman på Tjärby nr. 4 i Skartofta församling, sedermera inhyses därstädes, död därstädes 1800 23/12. [Barn 52]
 
Gift 1766 20/7 i Skartofta församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
105 morfars morfars farmor
Elsa Bengtsdotter, född omkring 1729, var piga i Linhultshuset vid vigseln 1766, död 1806 10/3 på Tjärby nr. 4 i Skartofta församling, Malmöhus län. [Barn 52]
 
106 morfars morfars morfar
Jöns Nilsson, född 1735 (döpt 14/12) i Öveds by i Öveds församling, Malmöhus län, smed och husman på Vressel nr. 13 i Öveds församling, Malmöhus län. [Barn 53, Far 212, Mor 213]
 
Gift 1:o 1761 8/11 i Öveds församling, Malmöhus län med pigan Mätta Pålsdotter, död 1772 (begravd 12/1) i Vressel i Öveds församling, Malmöhus län, ”En mycket skickelig hustru” enligt dödboken.
Gift 2:o med efterföljande ana.
Gift 3:o 1774 22/5 i Öveds församling, Malmöhus län med Ingeborg Andersdotter, född 1751 5/5 i Södra Kolehuset i Öveds församling, Malmöhus län.
 
107 morfars morfars mormor
Kerstina Andersdotter, född 1747 29/5 på Vressel nr. 1 i Öveds församling, Malmöhus län, död 1773 7/12 på Vressel nr. 13 i Öveds församling, Malmöhus län av ”En hitsig siukdom som varade 6 veckor i hvilken hon föll in efter sin barnsäng” (enligt dödboken). [Barn 53, Far 214, Mor 215]
 
108 morfars mormors farfar
Måns Risberg, född 1756 7/5 i Vanstads by i Vanstads församling, Malmöhus län, ryttare i Eggelstad i Tolånga församling, Malmöhus län, död 1828 6/2 på Eggelstad nr. 3 & 4 i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 54, Far 216]
 
Gift 1780 29/12 i Tolånga församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Sissela Svensdotter, född 1757 1/8 i Eggelstad i Tolånga församling, Malmöhus län, var sjuk i cancer hösten hösten 1815 (Tolånga kyrkoarkiv, vol. AI:2, sid. 37), död 1831 28/11 på Eggelstad nr. 3 & 4 i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 54, Far 218, Mor 219]
 
110 morfars mormors morfar
Per Ström, född 1770 (enligt husförhörslängderna), ryttare i ett gathus under Vanstad nr. 5 i Vanstads församling, Malmöhus län, död före 1813. [Barn 55]
 
Gift 1791 3/11 i Vanstads församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Gertrud Mårtensdotter, född 1758 12/10 i Vanstads by i Vanstads församling, Malmöhus län, död 1826 9/4 på Vanstad nr. 33 i Vanstads församling, Malmöhus län. [Barn 55, Far 222]
 
Gift 1:o 1791 3/11 i Vanstads församling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1815 12/8 i Vanstads församling, Malmöhus län med f.d. rusthållaren och undantagsmannen Per Mårtensson, född 1760 5/2 (enligt husförhörslängderna), död 1819 18/5 på Vanstad nr. 2 i Vanstads församling, Malmöhus län.
 
120 mormors morfars farfar
Johan Jönsson, född 1751 i Vik (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1810 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 60]
 
Gift 1780 17/5 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Karna Persdotter, född omkring 1755, levde vid vigseln 1780 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, död därstädes före 1810. [Barn 60]
 
122 mormors morfars morfar
Nils Jönsson, född 1759 26/6 i Dybeck i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, husman därstädes, tjänade under 1810-talet på Dybecks gård, levde 1827 i Dybeck i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 244, Mor 245]
 
Gift 1787 19/12 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Karna Persdotter, född 1756 28/10 i Källstorps by i Källstorps församling, Malmöhus län, levde 1818 i Dybeck i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]
 
124 mormors mormors farfar
Ola Nilsson, var 1764 tjänstedräng i Grönby by i Grönby församling, Malmöhus län, levde 1769 i Rävstadhuset i Börringe församling, Malmöhus län. [Barn 62]
 
Gift 1764 2/9 i Grönby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Bengta Svensdotter, var 1764 piga i Grönby by i Grönby församling, Malmöhus län, levde 1769 i Rävstadhuset i Börringe församling, Malmöhus län. [Barn 62]
 
126 mormors mormors morfar
Nils Jönsson, född omkring 1739, frälsehemmansåbo i Lilla Jordberga i Källstorps församling, Malmöhus, död 1816 16/1 i Hospitalet i Källstorps församling, Malmöhus, ”i flere år wid sängen liggande” (enligt dödboken). [Barn 63]
 
Gift 1769 29/11 i Källstorps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Boel Jönsdotter, född omkring 1745, död 1819 22/3 i Hospitalet i Källstorps församling, Malmöhus län. [Barn 63]
 
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
168 farmors farmors farfars far
Måns Åkesson, levde 1769 i Käglinge i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 84]
 
Gift med efterföljande ana.
 
169 farmors farmors farfars mor
Karna Knutsdotter, levde 1769 i Käglinge i Glostorps församling, Malmöhus län. [Barn 84]
 
170 farmors farmors farmors far
Anders Nilsson, var 1763 tjänstedräng i Lockarps by i Lockarps församling, Malmöhus län. [Barn 85]
 
Gift 1762 26/12 i Lockarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
171 farmors farmors farmors mor
Kerstina Larsdotter, levde 1763 i Lockarps by i Lockarps församling, Malmöhus län. [Barn 85]
 
174 farmors farmors mormors far
Jöns Johansson, var 1798 husman i Arrie församling, Malmöhus län. [Barn 87]
 
Gift 1760 9/11 i Arrie församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
175 farmors farmors mormors mor
Boel Nilsdotter, levde 1798 i Arrie församling, Malmöhus län. [Barn 87]
 
212 morfars morfars morfars far
Nils Mickelsson, född i början av 1710-talet, smed i Öveds by i Öveds församling, Malmöhus län från 1730-talet, död 1766 (begravd 22/3) i Öveds by i Öveds församling, Malmöhus län, ”låg länge siuk” enligt dödboken. [Barn 106]
 
Gift med efterföljande ana.
 
213 morfars morfars morfars mor
Kerstina Nilsdotter, född omkring 1712 (enligt dödboken dotter till Nils Andersson i Vollsjö), död 1785 29/8 i Vressel i Öveds församling, Malmöhus län. [Barn 106]
 
214 morfars morfars mormors far
Anders Olsson, född 1711 5/3 på Vressel nr. 1 i Öveds församling, Malmöhus län, hemmansåbo på Vressel nr. 1 i Öveds församling, Malmöhus län, död därstädes 1775 19/9. [Barn 107, Far 428, Mor 429]
 
Gift med efterföljande ana.
 
215 morfars morfars mormors mor
Sissa Persdotter, levde 1747 på Vressel nr. 1 i Öveds församling, Malmöhus län. [Barn 107]
 
216 morfars mormors farfars far
Jöns Olsson, levde 1756 i Vanstads by i Vanstads församling, Malmöhus län. [Barn 108]
 
218 morfars mormors farmors far
Sven Risberg, född omkring 1726, ryttare vid Södra skånska kavalleriregementet, död 1780 15/10 i Eggelstad i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 109]
 
Gift med efterföljande ana.
 
219 morfars mormors farmors mor
Ingar Eriksdotter, levde 1760 i Eggelstad i Tolånga församling, Malmöhus län. [Barn 109]
 
222 morfars mormors mormors far
Mårten Nilsson, levde 1758 i Vanstads by i Vanstads församling, Malmöhus län. [Barn 111]
 
244 mormors morfars morfars far
Jöns Gunnarsson, född omkring 1724, hemmansåbo i Dybeck i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, död därstädes 1791 7/11. [Barn 122]
 
Gift 1:o 1746 14/11 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med pigan Bengta Nilsdotter, född omkring 1714, död 1751 22/5 i Dybeck i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1751 8/11 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 3:o 1760 28/6 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med pigan Kerstina Erlandsdotter, född, död.
 
245 mormors morfars morfars mor
Elna Trulsdotter. [Barn 122]
 
246 mormors morfars mormors far
Per Wiberg, var 1756 artillerikarl i Källstorps by i Källstorps församling, Malmöhus län. [Barn 123]
 
Gift med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Gertrud Olsdotter, levde 1756 i Källstorps by i Källstorps församling, Malmöhus län. [Barn 123]
 
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
428 morfars morfars mormors farfar
Ola Andersson, levde 1711 på Vressel nr. 1 i Öveds församling, Malmöhus län. [Barn 214]
 
Gift med efterföljande ana.
 
429 morfars morfars mormors farmor
Elsa Jönsdotter, levde 1711 på Vressel nr. 1 i Öveds församling, Malmöhus län. [Barn 214]


36
Hej igen Peter!
 
Via din andra läshjälpsförfrågan idag misstänker jag att du härstammar från Lars Åkessons och Karna Nilsdotters äldsta dotter Boel Larsdotter (1753–1832) i Södra Sandby i hennes äktenskap med Henrik Christensson (1759-1799)? Själv härstammar jag från deras äldste son Åke Larsson (1751–1826), som till en början bodde i Fjelie men sedermera flyttade till Vallkärra, så då är vi alltså avlägset släkt några generationer tillbaka – vad kul!  ;D


37
Hej Peter!
 
Det står att ”Samma dag eller d. 28 dödde af fläckfeber HemmansÅboen Hinric Christensson af Sandby 40 år och 2ne månader gammal och begrofs äfwen d. 13 Maji”.


38
Hej Peter!
 
Vad roligt att kunna hjälpa till med läshjälp rörande ett par av mina egna förfäder!  ;D  I mantalslängden 1767 står det ”Lars Åkass: h: s: Åke 13. Nils 4. Hans 2. D. Boell 10. Ingar 7 år dr Tufwe p: Olu” och på raden under finner man ”Ihs Lars Jönss: 65. hust: d: Bengta 5. Ellna 1. son Hans 6. år”, och i mantalslängden 1770 finner man ”Enck: Karna, d: Lars s. Åke” samt på raden under ”Inhs Hans Larss: h:”.


39
Hästveda / SV: Läshjälp med dödsnotis 1720 Lars Frostius
« skrivet: 2023-11-15, 13:45 »
Hej Peter!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”Ao 1720. d 12 Febr. en Fredag. Begrofs Kyrkioherden för desse För
samblingar den Ährw:rd:e och Högwällärde Herren, nu hoos Gud Sal.
H:r Lars Frostius, Barnfödd i Malmö Ao 1663. mit in Majio. Faderen
Handelsmannen Hans Larsson, Moderen, den Gudfruchtiga Ma
trona Inger Andersdotter. Freqventerade i Malmö Latinska Scho
la i 12 åhr. 1685. in Maijo. är han från samma Schola ditmitterat
af då warande Rectore Clariss[imus] D[omi]no Mag[ister]: Laurentio Petræo till den
Carolinska Academien i Lund, hwarest han effter öfwerstånden Exa-
men och depositionis actum som en Civis Academicus inscriberat in
Album Studiosorum, hwarest han et åhr förtöfwat. Sedan Præceptore
rat i 3. åhr uthj Qvidinge. Ao 1690. är han undergången Exam: Theolo:
och infördt in Numerum Candidatum Suggestus, Sedan blef han Collega
i Ystadz Latinske Schola och der sin function i 7. åhr förestod, hwarifrån han
1698. wart vocerat och constituerat till Pastor öf:r desse Forsambl. och der
effter ingådt et kärligit ächtenskap med sin Första Hustru Sal. Marena
Reinholtzdott:r Klerck af Ystad, och lefwade med henne i 6 åhr och 6. wekor,
och aflade 6. Barn. 3 söner och 3 döttrar. Viduus. i 2. åhr. 11. wekor 5. dagar,
kom andra gång i ächtenskap med Höglärde Hr Probstens Mag; Ejlertz
Barfoots Jungfru dåtter Jungfru Christina Barfoot i Glemmin-
ge Prästegård Ao 1706. d 1. Novembr. stod deras Bröllop. och lefwa-
de de tilsammans i 13 åhr. 2. månader och 14 dagar; aflade tilhopa. 9
barn. 6. söner 3. dottrar. Blef hastig död om morgonen wijd dagningen
d 7 Januar: ætat[is]. 56. 6. månader 3 wekor. Lägerstället rätt up
wijd Altaret in wijd manfolcke raden.”


40
Film / Teater / SV: Berger, Simon J. (född 1979)
« skrivet: 2023-11-08, 19:43 »
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
164 farmors farfars morfars far
Per Pålsson, var dräng och sockenskräddare i Hemmestorp i Reslövs socken, Malmöhus län vid vigseln 1791, var sockenskräddare därstädes 1795. [Barn 82]
 
Gift 1791 8/5 i Reslövs socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
165 farmors farfars morfars mor
Maria Jönsdotter, var piga i Åkarp i Reslövs socken, Malmöhus län vid vigseln 1791. [Barn 82]
 
166 farmors farfars mormors far
Lars Nilsson, född 1741 10/9 (enligt Stora Harries husförhörslängd 1814 i Stora Harrie kyrkoarkiv, vol. AI:1, opag.), var dräng och husman i Stora Harrie socken, Malmöhus län vid vigseln 1781, husman på Hermanstorp nr. 1 i Stora Harrie socken, Malmöhus län, död 1819 5/8 på Hermanstorp nr. 1 i Stora Harrie socken, Malmöhus län. [Barn 82]
 
Gift med efterföljande ana.
 
167 farmors farfars mormors mor
Marna Heljesdotter, född 1751 17/10 i Stora Harrie socken, Malmöhus län, död 1819 28/7 på Hermanstorp nr. 1 i Stora Harrie socken, Malmöhus län. [Barn 82, Far 334, Mor 335]
 
168 farmors farmors farfars far
Per Bengtsson, född 1746 14/2 i Tostarps by i Stora Harrie socken, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1814 1/3 på Kävlinge nr. 15 i Kävlinge socken, Malmöhus län. [Barn 84, Far 336, Mor 337]
 
Gift 1776 19/5 i Kävlinge socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
169 farmors farmors farfars mor
Hanna Håkansdotter, född 1745 2/10 i Kävlinge by i Kävlinge socken, Malmöhus län, död 1828 22/4 på Kävlinge nr. 15 i Kävlinge socken, Malmöhus län. [Barn 84, Far 338, Mor 339]
 
170 farmors farmors farmors far
Börje Persson, född 1754 6/11 i Stävie socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna, lucka i Stävie kyrkobok 1751–1763), rusthållare och hemmansåbo på Stångby nr. 13 i Stångby socken, Malmöhus län, kyrkvärd i Stångby kyrka, död 1829 4/10 på Stångby nr. 13 i Stångby socken, Malmöhus län. [Barn 85]
 
Gift 1784 4/4 i Stångby socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
171 farmors farmors farmors mor
Margareta Persdotter, född 1765 13/12 på Stångby nr. 13 i Stångby socken, Malmöhus län, död 1842 6/3 på Stångby nr. 13 i Stångby socken, Malmöhus län. [Barn 85, Far 342, Mor 343]
 
172 farmors farmors morfars far
Anders Larsson, född 1738 (döpt 26/11) i Vallkärratorns by i Vallkärra socken, Malmöhus län, skattehemmansåbo på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län, kyrkvärd i Vallkärra kyrka, död 1808 13/8 på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län, ”fallen af våda från en vind”. [Barn 86, Far 344, Mor 345]
 
Gift 1771 30/1 i Norra Nöbbelövs socken, Malmöhus län (enligt vigselboken sammanvigda ”hemma i huset, hos brudens Moder, änkjan Ingri Jepp Olufs, uti många wittnens närwaro”) med efterföljande ana.
 
173 farmors farmors morfars mor
Elsa Jeppsdotter, född 1746 5/1 i Nöbbelövs by i Norra Nöbbelövs socken, Malmöhus län, död 1821 3/3 på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län. [Barn 86, Far 346, Mor 347]
 
174 farmors farmors mormors far
Håkan Larsson, född 1759 10/1 på Lackalänga nr. 17 i Lackalänga socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna, lucka i Lackalängas kyrkobok 1751–1763), annexhemmansåbo, död 1826 1/10 på Lackalänga nr. 17 i Lackalänga socken, Malmöhus län. [Barn 87, Far 348, Mor 349]
 
Gift 1791 23/10 i Stora Harrie socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
175 farmors farmors mormors mor
Signe Mickelsdotter, född 1771 26/5 i Stora Harrie socken, Malmöhus län, död 1846 27/3 på Lackalänga nr. 17 i Lackalänga socken, Malmöhus län. [Barn 87, Far 350, Mor 351]
 
Gift 1:o 1791 23/10 i Stora Harrie socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1836 8/4 i Lackalänga socken, Malmöhus län med hemmansåbon John Månsson, född 1761 15/6 i Stävie socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna, lucka i Stävie kyrkobok 1751–1763), död 1847 27/1 på Lackalänga nr. 17 i Lackalänga socken, Malmöhus län.
 
176 farmors morfars farfars far
Lars Andersson, född 1756 24/3 i Runtuna socken, Södermanlands län (enligt husförhörslängderna; antagligen född 1756 24/2 därstädes som son till Anders Olofsson och Maria Olofsdotter), hemmansbrukare i Österberga i Runtuna socken, Södermanlands län, sedermera hemmansbrukare i Ingelsta i Svärta socken, Södermanlands län, död därstädes 1830 5/5. [Barn 88]
 
Gift med efterföljande ana.
 
177 farmors morfars farfars mor
Margareta Nilsdotter, född 1765 3/4 eller 3/11 Lids socken, Södermanlands län (enligt husförhörslängderna; antagligen född 1765 13/11 därstädes som dotter till torparen Nils Jansson och Kerstin Johansdotter i Spånslagartorp), död 1835 14/5 i Stora Oppeby i Råby-Rönö socken, Södermanlands län. [Barn 88]
 
178 farmors morfars farmors far
Olof Olsson, född 1774 29/6 i Runtuna by i Runtuna socken, Södermanlands län, hemmansägare, död 1841 14/4 i Morpan i Råby-Rönö socken, Södermanlands län. [Barn 89, Far 356, Mor 357]
 
Gift med efterföljande ana.
 
179 farmors morfars farmors mor
Carin Ersdotter, född 1768 5/1 i Österberga i Runtuna socken, Södermanlands län, död 1840 18/5 i Morpan i Råby-Rönö socken, Södermanlands län. [Barn 89, Far 358, Mor 359]
 
180 farmors morfars morfars far
Olof Petersson, född 1751 (enligt Bjurtjärns husförhörslängder), död 1811 i Ullvetterstorp i Bjurtjärns socken, Värmlands län (enligt husförhörslängden; lucka i Bjurtjärns död- och begravningsbok 1799–1844). [Barn 90]
 
Gift 1781 23/9 i Bjurtjärns socken, Värmlands län med efterföljande ana.
 
181 farmors morfars morfars mor
Sara Hansdotter, född 1764 (enligt Bjurtjärns husförhörslängder), levde 1818 i Ullvetterstorp i Bjurtjärns socken, Värmlands län. [Barn 90]
 
182 farmors morfars mormors far
Olof Andersson Östberg, född 1774 9/1 i Gällersta socken, Örebro län (enligt husförhörslängderna), bonde i Elgesta i Kils socken, Örebro län, slutligen extra slottsvakt på Örebro slott, död 1809 26/10 i Örebro Nikolai församling, Örebro län. [Barn 91]
 
Gift 1804 12/2 i Örebro Nikolai församling, Örebro län med efterföljande ana.
 
183 farmors morfars mormors mor
Brita Persdotter, född 1774 i Karlskoga församling, Örebro län (enligt husförhörslängderna), död 1816 3/12 på nr. 67 i Örebro Nikolai församling, Örebro län. [Barn 91]
 
Gift 1:o 1804 12/2 i Örebro Nikolai församling, Örebro län med föregående ana.
Gift 2:o 1812 16/10 i Örebro Nikolai församling, Örebro län med borgaren och klensmeden Erik Luthman, född 1775 i Mosjö socken, Örebro län (enligt husförhörslängderna).
 
184 farmors mormors farfars far
Thomas Mattsson, född 1754 23/8 i Siglajvs i Näs socken, Gotlands län, bonde i Starlause i Stånga socken Gotlands län, död därstädes 1826. [Barn 92, Far 368, Mor 369]
 
Gift med efterföljande ana.
 
185 farmors mormors farfars mor
Margreta Mårtensdotter, född 1754 7/7 i Starlause i Stånga socken, Gotlands län, död därstädes 1820 21/4. [Barn 92, Far 370, Mor 371]
 
186 farmors mormors farmors far
Claes Persson, levde 1788 i Haltarve i När socken, Gotlands län. [Barn 93]
 
Gift med efterföljande ana.
 
187 farmors mormors farmors mor
Helvi Hansdotter, levde 1788 i Haltarve i När socken, Gotlands län. [Barn 93]
 
188 farmors mormors morfars far
Johan Sojdelius, född 1762 16/8 i Sojdungs i Fole socken, Gotlands län, sockenskräddare därstädes. [Barn 94, Far 376, Mor 377]
 
Gift 1785 27/10 i Visby stadsförsamling, Gotlands län med efterföljande ana.
 
189 farmors mormors morfars mor
Helena Elisabeth Chemnitz, född 1763 5/11 i Visby stadsförsamling, Gotlands län, död 1830 20/2 i Sojdungs i Fole socken, Gotlands län. [Barn 94, Far 378, Mor 379]
 
192 morfars farfars farfars far
Sven Jönsson, född omkring 1733, hemmansåbo i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död därstädes 1810 10/4. [Barn 96]
 
Gift 1758 10/12 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
193 morfars farfars farfars mor
Kjerstina Knutsdotter, född 1738 28/9 i Höörs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död 1816 7/4 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 96, Far 386, Mor 387]
 
194 morfars farfars farmors far
Bengt Knutsson, född 1734 18/1 i Höörs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, rusthållare och mjölnare i Höörs mölla i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död därstädes 1810 8/5. [Barn 97, Far 388, Mor 389]
 
Gift 1768 4/4 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
195 morfars farfars farmors mor
Anna Nilsdotter, född omkring 1744, död 1795 28/6 i Höörsmölla i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 97]
 
196 morfars farfars morfars far
Anders Persson, född 1753 4/9 i Sönnarslövs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, hemmansåbo på Sönnarslöv nr. 3 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död därstädes 1832 18/4. [Barn 98, Far 392, Mor 393]
 
Gift 1785 9/11 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
197 morfars farfars morfars mor
Olu Bengtsdotter, född 1764 7/12 på Björnekulla nr. 1 i Björnekulla socken, Kristianstads län, död 1852 21/5 på Sönnarslöv nr. 3 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 98, Far 394, Mor 395]
 
198 morfars farfars mormors far
Nils Broddesson, levde 1796 i Vedby socken, Kristianstads län. [Barn 99]
 
Gift 1793 6/10 i Vedby socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
199 morfars farfars mormors mor
Pernilla Torstensdotter, levde 1796 i Vedby socken, Kristianstads län. [Barn 99]
 
200 morfars farmors farfars far
Sven Persson, född 1758 29/6 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län, arbetsdräng, sedan mjölnare i Åbro kvarn i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län, död 1807 20/2 i Åbro kvarn i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 100, Far 400, Mor 401]
 
Gift 1787 6/7 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
201 morfars farmors farfars mor
Elna Arvidsdotter, född 1764 11/11 i Kågeröds socken, Malmöhus län, levde 1825 i Åbro kvarn i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 100, Far 402, Mor 403]
 
202 morfars farmors farmors far
Lasse Andersson, levde 1795 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 101]
 
Gift med efterföljande ana.
 
203 morfars farmors farmors mor
Hanna Sörensdotter, levde 1795 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 101]
 
206 morfars farmors mormors far
Anders Larsson, född i november 1767 i Oderljunga socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), husman i Nyhus i Kågeröds socken, Malmöhus län, död därstädes 1832 7/11. [Barn 103]
 
Gift 1795 12/9 i Kågeröds socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
207 morfars farmors mormors mor
Bengta Larsdotter, född 1769 18/1 i Kågeröds socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1840 8/11 i Nyhus i Kågeröds socken, Malmöhus län. [Barn 103]
 
208 morfars morfars farfars far
Jöns Olsson, född 1757 26/9 i Höja socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), frälsehemmansåbo på Maglaby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län, död därstädes 1812 28/11 (enligt bouppteckningen i Södra Åsbo häradsrätts arkiv, vol. FIIa:16, sid. 609; saknas i dödboken). [Barn 104]
 
Gift 1791 20/3 i Kvidinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
209 morfars morfars farfars mor
Pernilla Nilsdotter, född 1757 20/12 i Kärreberga i Kvidinge socken, Kristianstads län, levde 1823 som änka på Maglaby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 104, Far 418, Mor 419]
 
Gift 1:o 1780 2/1 i Kvidinge socken, Kristianstads län med frälsehemmansåbon Sven Nilsson, född omkring 1760, död 1789 19/7 på Maglaby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län.
Gift 2:o 1791 20/3 i Kvidinge socken, Kristianstads län med föregående ana.
 
214 morfars morfars mormors far
Erik(?). [Barn 107]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
215 morfars morfars mormors mor
NN Persdotter; dotter till Per Persson som 1807 bodde i Hyllinge hus i Västra Broby socken, Kristianstads län. [Barn 107]
 
218 morfars mormors farmors far
Bengt Svensson, levde 1797 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 109]
 
Gift med efterföljande ana.
 
219 morfars mormors farmors mor
Hanna Nilsdotter, levde 1797 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 109]
 
220 morfars mormors morfars far
Anders Persson, född 1750 (döpt 17/6) i Västerby i Kropps socken, Malmöhus län, hemmansåbo på Västerby nr. 6 i Kropps socken, Malmöhus län, död därstädes 1811 15/2. [Barn 110, Far 440, Mor 441]
 
Gift 1778 8/2 i Kropps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
221 morfars mormors morfars mor
Hanna Pålsdotter, född 1752 (döpt 25/3) i Västerby i Kropps socken, Malmöhus län, död 1821 1/2 i Lydestad i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 110, Far 442, Mor 443]
 
222 morfars mormors mormors far
Måns Andersson, född 1759 (döpt 30/7) i Tollarp i Mörarps socken, Malmöhus län, rusthållare därstädes, död därstädes 1817 15/4. [Barn 111, Far 444, Mor 445]
 
Gift 1782 26/4 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
223 morfars mormors mormors mor
Kerstina Nilsdotter, född 1763 12/4 på Frillestad nr. 11 i Frillestads socken, Malmöhus län, död 1833 23/10 på Tollarp nr. 2 i Mörarps socken, Malmöhus län. [Barn 111, Far 446, Mor 447]
 
224 mormors farfars farfars far
Mårten Löfstedt, född i Tosterups socken, Kristianstads län (enligt Röddinges husförhörslängd AI:1, sid. 13), var 1795 betjänt på Tosterups gård i likanämnda socken, Kristianstads län, var åtminstone 1803–1810 skogvaktare i Skoghuset i Röddinge socken, Malmöhus län. [Barn 112]
 
Gift 1:o 1795 25/3 i Tosterups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1808 11/11 i Vanstads socken, Malmöhus län med Elna Tykesdotter.
 
225 mormors farfars farfars mor
Kerstina Jönsdotter, född omkring 1767, var piga i Gärarp i Tosterups socken vid vigseln 1795, död 1808 2/5 i Skoghuset i Röddinge socken, socken, Malmöhus län. [Barn 112]
 
226 mormors farfars farmors far
Nils Andersson, född 1761 3/4 i torpet Snugga i Smedstorps socken, Kristianstads län, var 1796 rusthållare i Grevlunda i Vitaby socken, Kristianstads län och levde där ännu 1818. [Barn 113, Far 452, Mor 453]
 
Gift med efterföljande ana.
 
227 mormors farfars farmors mor
NN, född omkring 1759, död före 1818. [Barn 113]
 
230 mormors farfars mormors far
Jöns Persson, född 1770 29/4 på Stiby nr. 26 i Stiby socken, Kristianstads län, husman och arrendator på Ingelstad nr. 13 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län. [Barn 115, Far 460, Mor 461]
 
Gift före 1796 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (kyrkoboken börjar 1807) med efterföljande ana.
 
231 mormors farfars mormors mor
Ingar Jönsdotter, född 1774 28/3 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoboken börjar 1807; antagligen född 1774 6/4 i Östra Ingelstad som dotter till Jöns Jönsson, född 1739 och Margareta född 1752 19/11, död 1827 19/11 på Ingelstad nr. 13, som i 1780 års katekismilängd bor på Ingelstad nr. 13 vilket Jöns Persson sedermera arrenderar). [Barn 115]
 
234 mormors farmors farmors far
Ola Olsson, född 1763 8/3 i Örum i Hörups socken, Kristianstads län, hemmansåbo och rusthållare på Örum nr. 2 i Hörups socken, Kristianstads län, död därstädes 1830 6/4. [Barn 117, Far 468, Mor 469]
 
Gift 1786 22/10 i Hörups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
235 mormors farmors farmors mor
Sissela Larsdotter, född 1767 3/1 i Borrby socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1824 18/4 på Örum nr. 2 i Hörups socken, Kristianstads län. [Barn 117]
 
236 mormors farmors morfars far
Mårten Nilsson, född 1765 10/3 på Stora Köpinge nr. 30 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, husman, död 1808 18/8 på Stora Köpinge nr. 26 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 118, Far 472, Mor 473]
 
Gift 1799 27/12 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län efterföljande ana.
 
237 mormors farmors morfars mor
Sara Nilsdotter, född 1775 2/12 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, död 1832 2/5 på Stora Köpinge nr. 26 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 118, Far 474, Mor 475]
 
Gift 1:o 1799 27/12 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med föregående ana.
Gift 2:o 1811 20/11 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med husmannen Mårten Andersson, född 1779 29/8 på Stora Herrestad nr. 43 i Stora Herrestads socken, Malmöhus län, död 1847 26/3 på Stora Köpinge nr. 27 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län.
 
238 mormors farmors mormors far
Jeppa Jönsson, född 1769 16/1 på Kabusa nr. 3 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, husman på Kabusa nr. 3 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, död 1850 31/3 på Kabusa nr. 1 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 119, Far 476, Mor 477]
 
Gift med efterföljande ana.
 
239 mormors farmors mormors mor
Kerstina Jönsdotter, född 1779 i Ingelstorps socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1849 13/12 på Kabusa nr. 1 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 119]
 
244 mormors morfars morfars far
Per Månsson Lundgren, född 1753 1/5 i Glemminge socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Glemminge kyrkobok börjar 1756), sockensmed, riksdagsman, hemmansåbo på Tommarp nr. 29 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län, död därstädes 1815 13 maj. [Barn 122]
 
Gift 1:o 1787 17/11 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1791 26/12 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län med Ingar Mårtensdotter, född 1764 10/11 i Simris socken, Kristianstads län.
 
245 mormors morfars morfars mor
Karna Henriksdotter, född omkring 1752, död 1791 11/5 i Tommarps by i Östra Tommarps socken, Kristianstads län. [Barn 122]
 
246 mormors morfars mormors far
Anders Larsson, levde 1796 i Vallby by i Vallby socken, Kristianstads län. [Barn 123]
 
Gift med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Karna Olsdotter, levde 1796 i Vallby by i Vallby socken, Kristianstads län. [Barn 123]
 
250 mormors mormors farmors far
Henrik Johnsson, född 1760 15/5 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806), fjärdingsman och hemmansåbo på Ingelstad nr. 19 & 21 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död 1828 24/5 på Ingelstad nr. 19 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län. [Barn 125]
 
Gift i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806) med efterföljande ana
 
251 mormors mormors farmors mor
Elna Trulsdotter, född 1775 4/12 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806). [Barn 125, Far 502, Mor 503]
 
252 mormors mormors morfars far
Nils Olsson, född 1770 23/4 i Onslunda socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Onslunda kyrkböcker har en lucka 1723–1794), rusthållare och hemmansåbo på Onslunda nr. 37 i Onslunda socken, Kristianstads län, död därstädes 1845 12/10. [Barn 126]
 
Gift 1799 8/12 i Onslunda socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
Estred Olsdotter, född 1779 i Onslunda socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Onslunda kyrkböcker har en lucka 1723–1794), död 1829 10/4 på Onslunda nr. 37 i Onslunda socken, Kristianstads län. [Barn 126]
 
254 mormors mormors mormors far
Nils Månsson, född 1777 16/3 i Tjustorps by i Smedstorps socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1832 16/4 på Tjustorp nr. 7 i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 127]
 
Gift 1:o med Elna Persdotter.
Gift 2:o 1819 5/3 i Smedstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
255 mormors mormors mormors mor
Elsa Henriksdotter, född 1790 15/4 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1851 28/8 på Tjustorp nr. 7 i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 127]
 
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
334 farmors farfars mormors morfar
Helje Bengtsson, född omkring 1719, var vargeringskarl vid vigseln 1749, död 1768 27/2 i Stora Harrie socken, Malmöhus län. [Barn 167]
 
Gift 1749 18/6 i Stora Harrie socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
335 farmors farfars mormors mormor
Elsa Johansdotter, född omkring 1711, död 1786 8/7 i Stora Harrie socken, Malmöhus län. [Barn 167]
 
336 farmors farmors farfars farfar
Bengt Nilsson, levde 1746 i Tostarps by i Stora Harrie socken, Malmöhus län. [Barn 168]
 
Gift med efterföljande ana.
 
337 farmors farmors farfars farmor
Gunilla, levde 1746 i Tostarps by i Stora Harrie socken, Malmöhus län. [Barn 168]
 
338 farmors farmors farfars morfar
Håkan Guskasson, född omkring 1699, död 1773 27/10 i Kävlinge by i Kävlinge socken, Malmöhus län. [Barn 169]
 
Gift 1:o 1724 18/10 i Kävlinge socken, Malmöhus län med Boel Gunnarsdotter, född omkring 1703, död 1741 3/9 i Kävlinge by i Kävlinge socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1742 7/2 i Lilla Harrie socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
339 farmors farmors farfars mormor
Boel Persdotter, född omkring 1712, död 1767 28/1 i Kävlinge by i Kävlinge socken, Malmöhus län. [Barn 169]
 
342 farmors farmors farmors morfar
Per Andersson, född omkring augusti 1712, rusthållare på Stångby nr. 13 i Stångby socken, Malmöhus län, död därstädes 1793 18/4. [Barn 171]
 
Gift 1763 30/10 i Håstads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
343 farmors farmors farmors mormor
Elsa Persdotter, född 1740 (döpt 8/5) i Mellanmöllan i Håstads socken, Malmöhus län, var piga i Mellanmöllan i Håstads socken vid vigseln, död 1783 19/12 på Stångby nr. 13 i Stångby socken, Malmöhus län. [Barn 171]
 
344 farmors farmors morfars farfar
Lars Jöransson, född omkring 1707, död 1748 (begravd 13/12) i Vallkärratorn i Vallkärra socken, Malmöhus län. [Barn 172]
 
Gift med efterföljande ana.
 
345 farmors farmors morfars farmor
Kersti Torkelsdotter, född omkring 1713, död 1783 10/9 i Vallkärratorn i Vallkärra socken, Malmöhus län. [Barn 172]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o med Per Johnsson, levde 1783.
 
346 farmors farmors morfars morfar
Jeppa Olsson, född omkring 1700, bonde i Nöbbelövs by och kyrkvärd i Norra Nöbbelövs socken, Malmöhus län, död därstädes 1765 7/1 av ”halsswulnad och andra inwärtes krämpor” (enligt dödboken). [Barn 173]
 
Gift med efterföljande ana.
 
347 farmors farmors morfars mormor
Ingar, född omkring 1713, död 1775 9/9 i Nöbbelövs by i Norra Nöbbelövs socken, Malmöhus län. [Barn 173]
 
348 farmors farmors mormors farfar
Lars Håkansson, född omkring 1717, annexhemmansåbo på Lackalänga nr. 17 i Lackalänga socken, Malmöhus län, död därstädes 1802 3/9. [Barn 174]
 
Gift med efterföljande ana.
 
349 farmors farmors mormors farmor
Ingeborg Jönsdotter, född omkring 1728, död 1798 3/12 på Lackalänga nr. 17 i Lackalänga socken, Malmöhus län. [Barn 174]
 
350 farmors farmors mormors morfar
Mickel Mårtensson, född omkring 1736, rusthållare i Stora Harrie by i Stora Harrie socken, Malmöhus län, död därstädes 1779 13/7. [Barn 175]
 
Gift med efterföljande ana.
 
351 farmors farmors mormors mormor
Kerstina Olsdotter, född omkring 1730, död 1798 (begravd 22/4) i Stora Harrie by i Stora Harrie socken, Malmöhus län. [Barn 175]
 
356 farmors morfars farmors farfar
Olof Eriksson, levde 1774 i Runtuna by i Runtuna by i Runtuna socken, Södermanlands län. [Barn 178]
 
Gift med efterföljande ana.
 
357 farmors morfars farmors farmor
Ingrid Eriksdotter, levde 1774 i Runtuna by i Runtuna by i Runtuna socken, Södermanlands län. [Barn 178]
 
358 farmors morfars farmors morfar
Erik Eriksson, var 1768 skräddare i Österberga i Runtuna socken, Södermanlands län. [Barn 179]
 
Gift med efterföljande ana.
 
359 farmors morfars farmors mormor
Maria Olofsdotter, levde 1768 i Österberga i Runtuna socken, Södermanlands län. [Barn 178]
 
368 farmors mormors farfars farfar
Matts Mattsson, född 1713 (enligt dödboken), husbonde i Stora Siglajvs i Näs socken, Gotlands län, död därstädes 1763 3/11. [Barn 184]
 
Gift med efterföljande ana.
 
369 farmors mormors farfars farmor
Kerstin Jöransdotter, född 1723 (enligt dödboken), död 1778 17/2 i Stora Siglajvs i Näs socken, Gotlands län. [Barn 184]
 
370 farmors mormors farfars morfar
Mårten Simonsson, född 1732 16/6 (enligt dödboken), död 1802 16/4 i Starlause i Stånga socken, Gotlands län. [Barn 185]
 
Gift 1753 1/7 i Stånga socken, Gotlands län med efterföljande ana.
 
371 farmors mormors farfars mormor
Anna Paulsdotter. [Barn 185]
 
376 farmors mormors morfars farfar
Per Jacobsson, var 1762 husbonde i Sojdungs i Fole socken, Gotlands län. [Barn 188]
 
Gift 1748 18/10 i Hörsne med Bara socken, Gotlands län med efterföljande ana.
 
377 farmors mormors morfars farmor
Margareta Olofsdotter, levde 1762 i Sojdungs i Fole socken, Gotlands län. [Barn 188]
 
378 farmors mormors morfars morfar
Adolf Fredrik Chemnitz, född omkring 1721, kofferdisjöman, sedermera fiskare i Visby, död 1789 27/6 i Visby stadsförsamling, Gotlands län. [Barn 189]
 
Gift 1753 25/4 i Visby stadsförsamling, Gotlands län med efterföljande ana.
 
379 farmors mormors morfars mormor
Anna Norman, född omkring 1732, död 1804 28/3 i Visby stadsförsamling, Gotlands län. [Barn 189]
 
386 morfars farfars farfars morfar
Knut Bengtsson, född omkring 1698, död 1775 24/19 i Höörs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 193]
 
Gift med efterföljande ana.
 
387 morfars farfars farfars mormor
Hanna Persdotter, född omkring 1702, död 1782 19/2 i Höörs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 193]
 
388 morfars farfars farmors farfar
Knut Bengtsson = anförlust, se ana. nr. 386. [Barn 194]
 
Gift med efterföljande ana.
 
389 morfars farfars farmors farmor
Hanna Persdotter = anförlust, se ana nr. 387. [Barn 194]
 
392 morfars farfars morfars farfar
Per Andersson, levde 1753 i Sönnarslövs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 196]
 
Gift med efterföljande ana.
 
393 morfars farfars morfars farmor
Kerstina Svensdotter, levde 1753 i Sönnarslövs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 196]
 
394 morfars farfars morfars morfar
Bengt Olsson, var 1764 nämndeman på Björnekulla nr. 1 i Björnekulla socken, Kristianstads län. [Barn 197]
 
Gift med efterföljande ana.
 
395 morfars farfars morfars mormor
Bengta Jönsdotter, levde 1764 på Björnekulla nr. 1 i Björnekulla socken, Kristianstads län. [Barn 197]
 
400 morfars farmors farfars farfar
Per Jonasson, levde 1758 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 200]
 
Gift med efterföljande ana.
 
401 morfars farmors farfars farmor
Catharina Svensdotter, levde 1758 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 200]
 
402 morfars farmors farfars morfar
Arvid Persson, levde 1764 i Kågeröds socken, Malmöhus län. [Barn 201]
 
Gift med efterföljande ana
 
403 morfars farmors farfars mormor
Bengta Jönsdotter, levde 1764 i Kågeröds socken, Malmöhus län. [Barn 201]
 
418 morfars morfars farfars morfar
Nils Nilsson, född 1733 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), levde 1757 i Kärreberga i Kvidinge socken, Kristianstads län, levde åtminstone 1786–1803 på Maglaby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 209]
 
Gift 1757 25/9 i Kvidinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
419 morfars morfars farfars mormor
Elna Jönsdotter, levde 1757 i Kärreberga i Kvidinge socken, Kristianstads län, död före 1803 på Maglaby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 209]
 
440 morfars mormors morfars farfar
Per Andersson, född omkring 1713, död 1772 (begravd 14/6) i Västerby i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 220]
 
Gift 1739 14/1 i Kropps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
441 morfars mormors morfars farmor
Tyre Gudmundsdotter, född omkring 1714, död 1778 (begravd 1/11) i Västerby i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 220]
 
442 morfars mormors morfars morfar
Pål Hansson, född omkring 1719, var 1751 dräng i Tollarp i Mörarps socken, levde 1752 i Västerby i Kropps socken, Malmöhus län, död 1781 (begravd 16/11) i Lydestad i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 221]
 
Gift 1751 14/4 i Kropps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
443 morfars mormors morfars mormor
Gunilla Nilsdotter. [Barn 221]
 
Gift 1:o 1738 16/4 i Kropps socken, Malmöhus län med Eskil Gudmundsson, född omkring 1713, död 1750 (begravd 21/3) i Västerby i Kropps socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1751 14/4 i Kropps socken, Malmöhus län med föregående ana.
 
444 morfars mormors mormors farfar
Anders Hansson, född omkring 1729, död 1773 (begravd 24/6) i Tollarp i Mörarps socken, Malmöhus län. [Barn 222]
 
Gift 1753 7/2 i Risekatslösa socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
445 morfars mormors mormors farmor
Kerstina Månsdotter, född omkring 1728, död 1792 (begravd 4/3) i Tollarp i Mörarps socken, Malmöhus län. [Barn 222]
 
446 morfars mormors mormors morfar
Nils Svensson, född omkring 1736, var dräng i Hässlunda vid vigseln 1762, rusthållare på Frillestad nr. 11 i Frillestads socken, Malmöhus län, död därstädes 1769 18/10. [Barn 223]
 
Gift 1762 4/4 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
447 morfars mormors mormors mormor
Karna Thorsdotter, sköttes vid slutet av sitt liv av svärsonen i Frillestad men dog 1809 1/9 i Mörshög i Bjuvs socken, Malmöhus län (enligt bouppteckningen i Luggude häradsrätts arkiv, vol. FIIa:34, sid. 354). [Barn 223]
 
Gift 1:o 1762 4/4 i Frillestads socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1770 25/11 i Frillestads socken, Malmöhus län med rusthållaren, sedermera husmannen Nils Pålsson, född omkring 1719, död 1776 10/1 i Frillestads by i Frillestads socken, Malmöhus län.
 
452 mormors farfars farmors farfar
Anders Bengtsson, var 1761 hemmansåbo i Snugga i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 226]
 
Gift 1754 6/1 i Smedstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
453 mormors farfars farmors farmor
Bereta Nilsdotter, levde 1761 i Snugga i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 226]
 
460 mormors farfars mormors farfar
Per Erlandsson, var 1770 hemmansåbo på Stiby nr. 26 i Stiby socken, Kristianstads län. [Barn 230]
 
Gift 1758 8/12 i Stiby socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
461 mormors farfars mormors farmor
Kerstina Jönsdotter, levde 1770 på Stiby nr. 26 i Stiby socken, Kristianstads län. [Barn 230]
 
Gift 1:o med NN.
Gift 2:o 1758 8/12 i Stiby socken, Kristianstads län med föregående ana.
 
468 mormors farmors farmors farfar
Ola Månsson, bonde på Örum nr. 24 i Hörups socken, Kristianstads län. [Barn 234]
 
Gift 1:o med Marna Lassdotter, född omkring 1722, död 1757 11/5 i Örum i Hörups socken, Kristianstads län.
Gift 2:o 1757 18/11 i Hörups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
469 mormors farmors farmors farmor
Kerstin Olsdotter, levde 1763 i Örum i Hörups socken, Kristianstads län. [Barn 234]
 
472 mormors farmors morfars farfar
Nils Larsson, levde 1765 på Stora Köpinge nr. 30 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 236]
 
Gift med efterföljande ana.
 
473 mormors farmors morfars farmor
Elna Jönsdotter, levde 1765 på Stora Köpinge nr. 30 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 236]
 
474 mormors farmors morfars morfar
Nils Mårtensson, född 1737 23/5 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, död 1808 20/5 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 237, Far 948, Mor 949]
 
Gift 1760 14/12 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
475 mormors farmors morfars mormor
Hanna Svensdotter, född 1744 19/6 i Stora Köpinge i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, död 1809 25/6 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 237, Far 950, Mor 951]
 
476 mormors farmors mormors farfar
Jöns Jeppsson, levde 1769 på Kabusa nr. 3 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 238]
 
Gift med efterföljande ana.
 
477 mormors farmors mormors farmor
Karna Persdotter, levde 1769 på Kabusa nr. 1 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 238]
 
502 mormors mormors farmors morfar
Truls Larsson, född 1749 22/6 (enligt Östra Ingelstads församlings katekismilängd 1780), kallas fjärdingsman i hustruns bouppteckning 1781, levde 1780 på Ingelstad nr. 21 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, levde där ännu 1810 men var död där före 1823. [Barn 251]
 
Gift med efterföljande ana.
 
503 mormors mormors farmors mormor
Ingeborg Olsdotter, född 1752 16/5 (enligt Östra Ingelstads församlings katekismilängd 1780), död 1780 16/12 på Ingelstad nr. 21 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt bouppteckningen i Ingelstads häradsrätts arkiv, vol. FIIa:8, bouppt. nr. 16). [Barn 251]
 
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
686 farmors farmors farmors mormors far
Per Persson, levde 1740 i Mellanmöllan i Håstads socken, Malmöhus län. [Barn 343]
 
948 mormors farmors morfars morfars far
Mårten Persson, född 1691 15/2 i Nedraby i Övraby socken, Kristianstads län, död 1767 19/5 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 474, Far 1896, Mor 1897]
 
Gift 1721 29/1 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
949 mormors farmors morfars morfars mor
Sara Persdotter, född 1700 19/3 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, död därstädes 1770 4/7. [Barn 474, Far 1898, Mor 1899]
 
950 mormors farmors morfars mormors far
Sven Andersson, född 1711 29/11 på Möllan i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, mjölnare, död 1745 16/11 i Möllan i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 475, Far 1900, Mor 1901]
 
Gift 1728 29/12 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
951 mormors farmors morfars mormors mor
Karna Jönsdotter, född 1706 2/8 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, död 1770 19/6 på Stora Köpinge nr. 1 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 475, Far 1902, Mor 1903]
 
Gift 1:o 1728 29/12 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med föregående ana.
Gift 2:o 1746 12/10 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med mjölnaren och hemmansåbon Nils Henriksson, född omkring 1715, död 1784 24/1 på Stora Köpinge nr. 1 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län.
 
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
1896 mormors farmors morfars morfars farfar
Per Jöransson, levde 1691 i Nedraby i Övraby socken, Kristianstads län. [Barn 948]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1897 mormors farmors morfars morfars farmor
Hanna Nilsdotter, levde 1691 i Nedraby i Övraby socken, Kristianstads län. [Barn 948]
 
1898 mormors farmors morfars morfars morfar
Per Olsson, född omkring 1669, död 1727 19/2 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 949]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1899 mormors farmors morfars morfars mormor
Sine Nilsdotter, född omkring 1676, död 1727 10/2 på Stora Köpinge nr. 32 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 949]
 
1900 mormors farmors morfars mormors farfar
Anders Jönsson, född omkring 1653, mjölnare, död 1728 4/4 på Möllan i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 950]
 
Gift 1705 27/12 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
1901 mormors farmors morfars mormors farmor
Karna Svensdotter, död 1712 7/10 i Möllan i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 950]
 
1902 mormors farmors morfars mormors morfar
Jöns Andersson, född omkring 1655, död 1733 (begravd 2/2) på Stora Köpinge nr. 22 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 951]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1903 mormors farmors morfars mormors mormor
Karna Jönsdotter, född omkring 1664 22/3 i Stora Herrestads socken, Malmöhus län, död 1730 8/3 på Stora Köpinge nr. 22 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län. [Barn 951]


41
Film / Teater / Berger, Simon J. (född 1979)
« skrivet: 2023-11-08, 19:31 »
För den som är nyfiken på var skådespelaren Simon J. Berger, som under hösten och vintern är berättare i SVT-serien ”Historien om Sverige”, har sitt ursprung kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
 
1 proband
Simon Jönsson Berger, född 1979 1/6 i Högalids församling, Stockholms stad, skådespelare. [Far 1, Mor 2]
 
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
BENGT Viktor Berger, född 1942 31/8 i Matteus församling, Stockholms stad, jazzmusiker, kompositör och producent. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Sambo med efterföljande ana.
 
3 mor
Elna BIRGITTA (”Gittan”) Jönsson, född 1948 9/8 i Gustav Adolfs församling i Helsingborg, Malmöhus län, konstnär och författare. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
Oangiven; ej omnämnd i födelse- och dopboken 1942 eller i sonens personakt i Matteus kyrkoarkiv. [Barn 2]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
5 farmor
Edit Cecilia Berger, född 1918 4/7 i Jakobs församling, Stockholms stad, kontorist, död 1962 23/10 i Matteus församling, Stockholms stad. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
Nils VICTOR Jönsson, född 1924 28/6 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs församling, Kristianstads län, kontorist, sedermera inspektör och slutligen direktör, död 2004 26/11 i Maria församling i Helsingborg, Skåne län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1:o 1948 29/5 i Klippans församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1983 20/9 (skilsmässa 2003 4/9) med Lena Birgitta Böcker, f. Johansson, född 1945 1/10 i Maria församling i Helsingborg, Malmöhus län, död 2009 30/5 i Maria församling i Helsingborg, Skåne län.
 
7 mormor
ELNA Gunborg Löfstedt, född 1925 16/9 på Gråmanstorp nr. 3 i Gråmanstorps församling, Kristianstads län, hushållsbiträde, död 1981 6/2 i Maria församling i Helsingborg, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
10 farmors far
HÅKAN Gustaf Berger, född 1881 28/10 i Sockenhuset i Södra Sallerups socken, Malmöhus län, tapetserare i Malmö, sedermera hovmästare, källarmästare vid restaurang Lilla W6 i Stockholm, ämbetsbroder i ordenssällskapet Wänskapsbröderna, död 1968 20/2 i Bromma församling, Stockholms stad. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1917 16/5 i Jakobs församling, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
EDIT Viktoria Broberg, född 1884 25/12 i Eskilstuna församling, Södermanlands län, kassörska, död 1959 10/1 i Matteus församling, Stockholms stad. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
Alfred Jönsson, född 1879 12/12 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, lantbrukare, död 1963 13/5 i Kvidinge församling, Kristianstads län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1921 4/11 i V Sönnarslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Estrid Johanna Helena Jönsson, född 1893 6/3 i Gruvan i Norra Vrams socken (Södra Vrams sockendel), Kristianstads län, död 1971 11/6 i Kvidinge församling, Kristianstads län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Ernst Löfstedt, född 1889 26/5 på Hannas nr. 8 i Hannas socken, Kristianstads län, inspektor på Bjärsgård i Gråmanstorps socken, sedermera arrendator, död 1967 29/3 i Hannas församling, Kristianstads län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1917 27/12 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Gerda Henriksson, född 1893 12/3 på Östra Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död 1949 15/4 i Klippans församling, Kristianstads län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
20 farmors farfar
Lars Johansson, född 1851 20/10 i Örtofta by i likanämnda socken, Malmöhus län, skräddare, överfördes 1909 till obefintlighetsboken i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län och dödförklarades 1913 8/12 av Malmö rådhusrätt (Limhamns kyrkoarkiv, vol. AIIa:45, sid. 2138). [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1873 29/3 i Lunds domkyrkoförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Bengta Håkansdotter, född 1849 14/6 i Kävlinge by i likanämnda socken, Malmöhus län, barnmorska i Malmö, död 1940 1/10 i Limhamns församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Carl Victor (Johansson) Broberg, född 1861 14/4 i Vrå i Hölö socken, Södermanlands län, mässingsarbetare, smidesarbetare, död 1944 1/12 i Sankt Görans församling, Stockholms stad. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1883 25/11 i Eskilstuna stadsförsamling, Södermanlands län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Hilda Herodina Heliodora Löfgren, född 1857 26/2 i Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län, död 1945 5/4 i Göteborgs Vasa församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
24 morfars farfar
Anders Jönsson, född 1839 17/8 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, hemmansägare, kyrkvärd, död 1913 21/4 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs församling, Kristianstads län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1870 3/7 i Norra Vrams socken (Södra Vrams sockendel), Malmöhus län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Christina Svensdotter, född 1852 1/11 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Malmöhus län, död 1926 4/4 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs församling, Kristianstads län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Alfred Jönsson, född 1864 29/6 i Vrams Gunnarstorps mölla i Norra Vrams socken, Malmöhus län, gruvarbetare, död 1935 18/3 i Höör i Västra Sönnarslövs församling, Kristianstads län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1889 1/11 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Hilda Bengtsdotter, född 1857 20/9 på Ljungsgård nr. 2 i Södra Vrams by, Norra Vrams socken, Malmöhus län, död 1934 6/11 i Höör i Västra Sönnarslövs församling, Kristianstads län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
28 mormors farfar
Magnus Löfstedt, född 1852 1/4 vid Ingelstads gård i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, smed, död 1927 7/8 på Hannas nr. 8 i Hannas församling, Kristianstads län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1880 27/12 i Hammenhögs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Hanna Nilsdotter, född 1860 6/10 på Örum nr. 8 i Hörups socken, Kristianstads län, död 1941 27/2 på Hannas nr. 8 i Hannas församling, Kristianstads län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Lars Henriksson, född 1862 7/4 på Östra Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, hemmansägare, kyrkvärd, död 1919 17/7 på Östra Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1892 25/2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Elna Persdotter, född 1869 16/10 på Östra Ingelstad nr. 20 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död 1947 10/10 på Östra Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
40 farmors farfars far
Johannes Larsson, född 1810 15/2 på Virke nr. 3 i Virke socken, Malmöhus län, statdräng, död genom olyckshändelse 1852 21/9 (på sin första bröllopsdag) på Örtofta nr. 3 i Örtofta socken, Malmöhus län. [Barn 20, Far 80, Mor 81]
 
Gift 1851 21/9 i Örtofta socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
41 farmors farfars mor
Maria Andersdotter, född 1817 1/4 i Stora Harrie socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna; saknas i födelseboken), död 1893 5/2 i Hästhagshusen nr. 12 under Örtofta säteri i Örtofta socken, Malmöhus län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farmors far
Håkan Bengtsson, född 1816 2/10 i Kävlinge by i Kävlinge socken, Malmöhus län, husman på Kävlinge nr. 15 i likanämnda socken, Malmöhus län, var 1861–1873 arbetare och husägare på tomt nr. 393A i Lunds domkyrkoförsamling, Malmöhus län, slutligen hemmansägare på Västra Hoby nr. 6 i Västra Hoby socken, Malmöhus län, död därstädes 1894 28/8. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1842 2/12 i Kävlinge socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Elsa Larsdotter, född 1825 8/10 på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län, död 1905 19/11 på Västra Hoby nr. 6 i Västra Hoby socken, Malmöhus län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
44 farmors morfars far
Anders Peter Andersson Broberg, född 1831 11/6 i Morpan i Råby-Rönö socken, Södermanlands län, statdräng, sedermera postiljon i Eskilstuna, död 1878 27/12 på nr. 160 i Eskilstuna stadsförsamling, Södermanlands län. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift 1858 24/10 i Lids socken, Södermanlands län med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Clara Sofia Lätt, född 1838 1/5 i Ingermanstorp i Svennevads socken, Örebro län, död 1913 31/8 i Sjöboda Damark i Hammars församling, Örebro län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
46 farmors mormors far
Gustaf Löfgren, född 1827 22/9 i Starlause i Stånga socken, Gotlands län, borgare och skräddarmästare i Visby, Gotlands län, sedermera poliskonstapel därstädes; dömdes genom Visby rådhusrätts utslag 1872 16/3 tillsammans med hustru Johanna Fredrika Pousette mot sitt nekande för att i samråd med henne ha anlagt den i Löfgrens ägande hus natten mellan 21 och 22/9 1871 utbrutna eldsvådan; han till fem och hon till fyra års straffarbete samt bägge till förlust av medborgerligt förtroende för alltid (Wisbyposten den 22 mars 1872); enligt Svea hovrätts utslag 1872 17/5 hade Gustaf Löfgren emellertid ”icke kunnat åt saken fällas” (Visby domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:56); han blev därefter klädesmäklare och handlande i Stockholm och i Uppsala, död 1892 7/1 i kvarteret Kransen nr. 6 (Dragarbrunnsgatan 31 / Sankt Persgatan 11) i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1:o 1851 13/4 Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1886 19/9 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms stad med Matilda Gustava Mattsdotter Wallin, född 1842 20/7 i Gamla Uppsala socken, Uppsala län, död 1916 3/5 på Repslagaregatan 14 i Uppsala församling, Uppsala län.
 
47 farmors mormors mor
GUSTAVA Wilhelmina Sedelius, född 1820 7/6 i Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län, död 1870 7/7 i Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
48 morfars farfars far
Jöns Andersson, född 1803 4/10 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, hemmansägare, nämndeman, död 1892 23/12 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift 1835 27/11 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
49 morfars farfars mor
Elisabeth Bengtsdotter, född 1820 10/3 på Sönnarslöv nr. 3 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död 1896 20/12 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Sven Andersson, född 1816 28/6 i Åbromölla i Södra Vrams by, Norra Vrams socken, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1855 4/5 på Södra Vram nr. 2 i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift 1:o 1846 5/2 i Kattarps socken, Malmöhus län med Gunnel Gunnarsdotter, född 1822 27/11 i Kattarps by i Kattarps socken, Malmöhus län, död 1851 16/5 på Södra Vram nr. 2 i Norra Vrams socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1854 5/9 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Helena Persdotter, född 1828 28/5 i Hägnadehus i Kågeröds socken, Malmöhus län, död 1902 6/2 på Södra Vram nr. 2 i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
Gift 1:o 1854 5/9 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1858 14/8 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med hemmansägaren Nils Persson, född 1825 13/9 i Stora Mörshögs by i Bjuvs socken, Malmöhus län, död 1882 28/12 på Södra Vram nr. 3 i Norra Vrams socken, Malmöhus län.
 
52 morfars morfars far
Jöns Svensson, född 1824 17/5 på Magleby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län, möllare i Vrams Gunnarstorps mölla i Norra Vrams socken, Malmöhus län, sedermera torpare i Ottarp i likanämnda socken, död därstädes 1895 27/4. [Barn 26, Far 104, Mor 105]
 
Gift 1864 30/4 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Helena Timm, född 1838 16/1 i Risekatslösa socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1916 26/12 i Ottarp i Norra Vrams församling, Malmöhus län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]
 
54 morfars mormors far
Bengt Svensson, född 1821 29/8 i Hässlunda prästgård i Hässlunda socken, Malmöhus län, hemmansägare, död 1880 1/4 på Ljungsgård nr. 2 i Södra Vrams by, Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift 1856 28/11 i Mörarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Johanna Persdotter, född 1832 29/8 på Tollarp nr. 2 i Mörarps socken, Malmöhus län, död 1914 16/1 på Ljungsgård nr. 2 i Södra Vrams by, Norra Vrams församling, Malmöhus län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
56 mormors farfars far
Nils Magnus Löfstedt, född 1826 2/8 i Gärarp i Tosterups socken, Kristianstads län, smed på Ingelstads gård i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död 1897 27/9 på Tullstorp nr. 1 i Borrby socken, Kristianstads län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]
 
Gift 1847 4/12 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Johanna Svensdotter, född 1822 26/9 på Östra Ingelstad nr. 18 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död 1874 12/11 på Hannas nr. 22 i Hannas socken, Kristianstads län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]
 
58 mormors farmors far
Nils Jönsson, född 1825 26/4 på Örum nr. 19 i Hörups socken, Kristianstads län, hemmansåbo på Örum nr. 8 i Hörups socken, sedermera hemmansåbo på Hammenhög nr. 4 i Hammenhögs socken, död 1906 29/12 på Hammenhög nr. 4 i Hammenhögs församling, Kristianstads län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]
 
Gift 1854 30/12 i Hörups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Kersti Andersdotter, född 1834 11/9 på Löderup nr. 32 i Löderups socken, Kristianstads län, död 1903 11/1 på Hammenhög nr. 4 i Hammenhögs församling, Kristianstads län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
60 mormors morfars far
Henrik Larsson, född 1822 5/3 på Östra Ingelstad nr. 23 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, hemmansåbo, kyrkvärd, död 1904 12/3 på Östra Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1854 30/9 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Gertrud Persdotter, född 1831 5/1 på Vranarp nr. 16 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län, död 1879 25/12 på Östra Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Per Persson, född 1838 9/4 på Östra Ingelstad nr. 20 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1921 26/5 på Östra Ingelstad nr. 20 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1862 5/7 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Elsa Månsdotter, född 1841 18/6 på Tjustorp nr.7 i Smedstorps socken, Kristianstads län, död 1925 29/6 på Östra Ingelstad nr. 20 i Östra Ingelstads församling, Kristianstads län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
80 farmors farfars farfar
Lars Johansson, kallas Liljendal i Virke kyrkobok 1807, född 1769 22/8 i ”Småland” (enl. Virke sockens husförhörslängder 1809 och 1824 i Virke kyrkoarkiv, vol. AI:1, opag.), husman på Virke nr. 3 i Virke socken, Malmöhus län åtminstone 1809–1824, är ej kvar där i husförhörslängden 1825. [Barn 40]
 
Gift 1806 22/10 i Virke socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
81 farmors farfars farmor
Karna Olsdotter, född 1775 24/3 eller 31/3 (enl. Virke sockens husförhörslängder 1810 och 1824 i Virke kyrkoarkiv, vol. AI:1, opag.; kanske identisk med Olof Liljegrens och Elna Andersdotters dotter Karna som föds 1774 31/3 i Virkes moderförsamling Stora Harrie), levde 1810 i Virke by i Virke socken, Malmöhus län. [Barn 40]
 
82 farmors farfars morfar
Anders Persson, född 1795 18/6 i Högestorps by i Reslövs socken, Malmöhus län, rotesoldat i Hermanstorps by i Stora Harrie socken under soldatnamnet Sparf, sedermera statkarl i Örtofta socken, Malmöhus län, blev efter hustruns död 1832 arbetsdräng vid handelsbolaget Frick & Möller i Malmö, var därefter dräng vid skjutsinrättningen i Malmö och slutligen arbetskarl vid stadens arbetshus, död 1852 26/4 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 41, Far 164, Mor 165]
 
Gift 1816 22/4 i Stora Harrie socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
83 farmors farfars mormor
Elna Larsdotter, född 1785 22/12 i Stora Harrie socken, Malmöhus län, död 1832 29/12 på Örtofta nr. 12 i Örtofta socken, Malmöhus län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]
 
84 farmors farmors farfar
Bengt Persson, född 1782 5/8 i Kävlinge by i Kävlinge socken, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1830 16/5 på Kävlinge nr. 15 i Kävlinge socken, Malmöhus län. [Barn 42, Far 168, Mor 169]
 
Gift 1812 18/3 i Stångby socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Elsa Börjesdotter, född 1790 21/7 i Stångby by i Stångby socken, Malmöhus län, död 1855 3/4 på Kävlinge nr. 15 i Kävlinge socken, Malmöhus län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]
 
86 farmors farmors morfar
Lars Andersson, född 1777 10/5 i Vallkärratorn i Vallkärra socken, Malmöhus län, kronoskattehemmansåbo på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, kyrkvärd i Vallkärra församling, död 1840 13/9 spå Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län. [Barn 43, Far 172, Mor 173]
 
Gift 1:o 1806 7/4 i Vallkärra socken, Malmöhus län med Sissa Svensdotter, född 1784 30/8 i Vallkärratorn i Vallkärra socken, Malmöhus län, död 1813 26/4 på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1814 13/5 i Hardeberga socken, Malmöhus län med Sissa Bengtsdotter, född 1780 23/11 i Tygelsjö by i Hardeberga socken, Malmöhus län, död 1818 31/5 på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1819 31/5 i Lackalänga socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Sissa Håkansdotter, född 1794 17/8 i Lackalänga by i Lackalänga socken, Malmöhus län, död 1863 10/3 på Vallkärratorn nr. 7 i Vallkärra socken, Malmöhus län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]
 
88 farmors morfars farfar
Anders Larsson, född 1805 7/4 i Österberga i Runtuna socken, Södermanlands län, hemmansbrukare i Morpan i Råby-Rönö socken, Södermanlands län, sedermera hemmansbrukare i Stora Oppeby i Råby-Rönö socken, Södermanlands län, död därstädes 1839 27/9. [Barn 44, Far 176, Mor 177]
 
Gift 1829 11/10 i Råby-Rönö socken, Södermanlands län med efterföljande ana.
 
89 farmors morfars farmor
Margareta Olsdotter, född 1808 27/12 i Morpan i Råby-Rönö socken, Södermanlands län, död 1848 3/6 i Stora Oppeby i Råby-Rönö socken, Södermanlands län. [Barn 44, Far 178, Mor 179]
 
Gift 1:o 1829 11/10 i Råby-Rönö socken, Södermanlands län med föregående ana.
Gift 2:o 1840 27/12 i Råby-Rönö socken, Södermanlands län med hemmansbrukaren i Stora Oppeby i Råby-Rönö socken, Södermanlands län, sedermera mureriarbetaren i Nyköping Per Gustaf Pettersson, född 1819 8/9 i Tjällmo socken, Östergötlands län, var ännu 1903 skriven bland Nyköpings Alla Helgona församlings obefintliga personer (AIIa:2, sid. 1).
 
90 farmors morfars morfar
Peter Olsson, född 1808 10/1 i Ullvetterstorp i Bjurtjärns socken, Värmlands län län, soldat i Ingermanstorp i Svennevads socken, Örebro län, först med soldatnamnet Averfeldt och sedan med soldatnamnet Lätt, död 1854 5/10 i Averbytorps soldattorp nr. 92 i Bo socken, Örebro län (avled och begravdes i Vaxholm). [Barn 45, Far 180, Mor 181]
 
Gift 1831 10/7 i Karlskoga församling, Örebro län med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Anna Olsdotter Östberg, född 1806 5/3 i Elgesta i Kils socken, Örebro län, död 1890 23/3 i Averbytorps soldattorp nr. 92 i Bo socken, Örebro län. [Barn 45, Far 182, Mor 183]
 
92 farmors mormors farfar
Thomas Thomasson, född 1788 26/3 i Starlause i Stånga socken, Gotlands län, husbonde därstädes, död 1865 30/5 i Starlause i Stånga socken, Gotlands län. [Barn 46, Far 184, Mor 185]
 
Gift 1809 2/2 i Stånga socken, Gotlands län med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Maria Claesdotter, född 1788 7/4 i Haltarve i När socken, Gotlands län. [Barn 46, Far 186, Mor 187]
 
94 farmors mormors morfar
PETTER Fredrik Sojdelius, sedermera Sedelius, född 1786 i Fole socken, Gotlands län (födelse- och dopdatum saknas i kyrkoboken), kofferdisjöman, sedan styrman i Visby, död 1860 8/9 på tomt nr. 26 i 3:e kvarteret i Visby stadsförsamling, Gotlands län. [Barn 47, Far 188, Mor 189]
 
Gift 1809 27/6 i Källunge socken, Gotlands län med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Stina Lisa Berg, född 1779 på Öland, Kalmar län (enligt husförhörslängderna; enligt vigselboken 1809 var hennes föräldrar styrmannen Per Berg och hans hustru Maja Stina på Öland), död 1855 30/12 på tomt nr. 26 i 3:e kvarteret i Visby stadsförsamling, Gotlands län. [Barn 47]
 
96 morfars farfars farfar
Anders Svensson, född 1764 6/7 i Knutstorp i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, hemmansåbo på kronoskatterusthållet Knutstorp nr. 1 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död därstädes 1833 31/3. [Barn 48, Far 192, Mor 193]
 
Gift 1802 5/11 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana (sin kusin).
 
97 morfars farfars farmor
Hanna Bengtsdotter, född 1775 22/8 i Höörsmölla i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död 1858 22/9 på Knutstorp nr 1 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 48, Far 194, Mor 195]
 
98 morfars farfars morfar
Bengt Andersson, född 1786 15/11 i Sönnarslövs by i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, hemmansåbo på Sönnarslöv nr. 3 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, död därstädes 1845 11/9. [Barn 49, Far 196, Mor 197]
 
Gift 1813 27/11 i Vedby socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Bengta Nilsdotter, född 1796 27/1 i Vedby socken, Kristianstads län, död 1879 4/5 på Sönnarslöv nr 3 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län. [Barn 49, Far 198, Mor 199]
 
100 morfars farmors farfar
Anders Svensson, född 1790 22/10 i Åbro i Norra Vrams socken, Malmöhus län, hemmansåbo och mjölnare i Åbro kvarn i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län, död därstädes 1850 30/7. [Barn 50, Far 200, Mor 201]
 
Gift 1:o 1813 5/2 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med Kersti Olsdotter, född 1787 10/4 i Kattarps socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1814 13/4 i Åbro kvarn i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län.
Gift 2:o 1815 25/3 i Norra Vrams socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Boel Larsdotter, född 1795 24/5 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län, död 1852 7/7 i Åbro kvarn i S Vram, N Vram, Kristianstads län. [Barn 50, Far 202, Mor 203]
 
102 morfars farmors morfar
Per Jönsson, född 1788 29/1 i Konga socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna; Konga kyrkobok börjar 1813), tröskeman på Knutstorps gård i Kågeröds socken, Malmöhus län, sedermera husman i Hägnadehus i samma socken, blev 1832 tjänstedräng på Bensinge nr.1, 2 & 3 i Kågeröds socken, slutligen inhyses och fattighjon i torpet på grunden under Knutstorp nr. 4 i Kågeröds socken, Malmöhus län, död därstädes 1872 2/5 (avled hos sin dotter i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län). [Barn 51]
 
Gift 1817 21/11 i Kågeröds socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Johanna Andersdotter, född 1795 14/9 i Kågeröds socken, Malmöhus län (”son Johan”), död 1854 5/9 i torpet på grunden under Knutstorp nr. 4 i Kågeröds socken. [Barn 51, Far 106, Mor 107]
 
104 morfars morfars farfar
Sven Jönsson, född 1791 6/7 på Magleby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län, frälsehemmansåbo på Magleby nr. 6 i Kvidinge socken, död därstädes 1863 26/3. [Barn 52, Far 208, Mor 209]
 
Gift 1815 1/4 i Mörarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
105 morfars morfars farmor
Anna Johansdotter, född 1793 12/4 i Bjuvs socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1847 9/5 på Magleby nr. 6 i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 52]
 
106 morfars morfars morfar
Jonas Månsson Timm, född 1804 23/3 i ”Småland” (enligt husförhörslängderna), inflyttade 1822 från ”Småland” till Norra Vrams socken, Malmöhus län, blev sedan husar vid Kronprinsens husarregemente, död 1844 6/10 i Lunnom i Risekatslösa socken, Malmöhus län. [Barn 53]
 
Gift med efterföljande ana.
 
107 morfars morfars mormor
Elna Eriksdotter, född 1808 21/1 i Hyllinge hus i Västra Broby socken, Kristianstads län, död 1886 26/1 i fattighuset i Risekatslösa socken, Malmöhus län. [Barn 53, Far 214, Mor 215]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o 1857 14/11 i Risekatslösa socken, Malmöhus län med f.d. trumpetaren och inhyses änklingen Jöns Fallberg, född 1797 3/4 i Gråmanstorps socken, Kristianstads län, död 1880 20/9 i fattighuset i Risekatslösa socken, Malmöhus län.
 
108 morfars mormors farfar
Sven Larsson, född 1786 6/1 i Norra Vrams socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), var 1817 arrendator i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län, var 1821 hälftenbrukare i Hässlunda prästgård i Hässlunda socken, Malmöhus län, slutligen hemmansåbo på Ljungsgården nr. 2 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län, död därstädes 1824 26/7. [Barn 54]
 
Gift 1817 22/11 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Hanna Bengtsdotter, född 1797 21/3 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län, död 1856 19/6 på Ljungsgården nr. 2 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 54, Far 218, Mor 219]
 
Gift 1:o 1817 22/11 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1825 25/12 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med kronohemmansåbon Lars Persson, född 1794 30/11 i Bjuvs socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1834 30/8 på Ljungsgården nr. 2 i Södra Vrams by i Norra Vrams socken, Kristianstads län.
 
110 morfars mormors morfar
Per Andersson, född 1779 12/6 i Västerby i Kropps socken, Malmöhus län, frälsehemmansåbo på Tollarp nr. 2 i Mörarps socken, Malmöhus län, död därstädes 1849 16/10. [Barn 55, Far 220, Mor 221]
 
Gift 1812 11/12 i Mörarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Pernilla Månsdotter, född 1791 13/11 i Tollarp i Mörarps socken, Malmöhus län, död 1874 21/12 på Tollarp nr. 2 i Mörarps socken, Malmöhus län. [Barn 55, Far 222, Mor 223]
 
112 mormors farfars farfar
Måns Löfstedt, född 1803 11/7 i Skoghuset i Röddinge socken, Malmöhus län, torpare och skomakare i Gärarp i Tosterups socken 1826–1832, betjänt hos ryttmästaren Wulffcrona på Hagestaborg i Löderups socken 1832–1841, följde med denne till Östra Ingelstads gård i likanämnda socken och var från 1841 dennes jägare därstädes, slutligen bokhållare på Nygård i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död därstädes 1866 31/10. [Barn 56, Far 224, Mor 225]
 
Gift omkring 1825 (lucka i kyrkoboken 1807–1825) i Tosterups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
113 mormors farfars farmor
Berta Nilsdotter, född 1796 22/3 i Grevlunda by i Vitaby socken, Kristianstads län, död 1865 17/8 på Nygård i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län. [Barn 56, Far 226, Mor 226]
 
114 mormors farfars morfar
Sven Christensson, född 1798 11/1 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoboken börjar 1807), hemmansägare på Östra Ingelstad nr. 18 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död därstädes 1844 28/12. [Barn 57]
 
Gift 1821 31/10 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
115 mormors farfars mormor
Kerstina Jönsdotter, född 1801 1/2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoboken börjar 1807), död 1867 7/11 på Östra Ingelstad nr. 18 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län. [Barn 57, Far 230, Mor 231]
 
116 mormors farmors farfar
Jöns Svensson, född 1796 i Hagestad i Löderups socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; kanske född 1796 5/5 i Löderup som son till rusthållaren Sven Jönsson och Kerstina Persdotter på Löderup nr. 21), husman och sockenskräddare på Örum nr. 19 i Hörups socken, sedermera hemmansåbo på Örum nr. 1 i samma socken, dör därstädes 1855 14/1. [Barn 58]
 
Gift 1823 12/7 i Hörups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
117 mormors farmors farmor
Ingar Olsdotter, född 1805 10/6 på Örum nr. 2 i Hörups socken, Kristianstads län, död 1862 22/10 på Örum nr. 1 i Hörups socken, Kristianstads län. [Barn 58, Far 234, Mor 235]
 
118 mormors farmors morfar
Anders Mårtensson, född 1806 6/12 på Stora Köpinge nr. 26 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, husman på Löderup nr. 32 i Löderups socken, Kristianstads län, död 1874 25/6 på Örum nr. 26 i Hörups socken, Kristianstads län (avled i Blästorps by i Borrby socken). [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift 1:o 1833 28/12 i Stora Köpinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1841 3/7 i Löderups socken, Kristianstads län med Eljena Svensdotter, född 1811 22/2 i Löderups socken, Kristianstads län, död 1871 23/1 på Örum nr. 26 i Hörups socken, Kristianstads län.
 
119 mormors farmors mormor
Hanna Jeppsdotter, född 1810 18/7 i Kabusa i Stora Köpinge socken, Kristianstads län, död 1840 13/8 på Löderup nr. 32 i Löderups socken, Kristianstads län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Lars Håkansson, född 1792 5/8 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806), husman, död 1865 10/5 på Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län. [Barn 60]
 
Gift 1820 17/3 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Kersti Henriksdotter, född 1793 13/6 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806), död 1873 18/8 på Ingelstad nr. 2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län. [Barn 60]
 
122 mormors morfars morfar
Per Persson, född 1781 20/1 på Tommarp nr. 29 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län, frälsehemmansåbo på Vranarp nr. 16 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län, död därstädes 1853 20/6. [Barn 61, Far 244, Mor 245]
 
Gift 1814 (lysning anmäldes 14/10 samma år) i Vallby socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Kerstina Andersdotter, född 1796 10/9 i Vallby by i Vallby socken, Kristianstads län, död 1866 20/3 på Vranarp nr. 16 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]
 
124 mormors mormors farfar
Per Bengtsson, född 1794 2/2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806), hemmansåbo på Ingelstad nr. 20 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län, död därstädes 1862 31/10. [Barn 62]
 
Gift 1:o 1824 12/3 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län med efterföljande ana (sin kusin, enligt vigselboken).
Gift 2:o 1844 26/10 i Östra Herrestads socken, Kristianstads län med änkan Mätta Olsdotter, född 1791 5/10 i Östra Tommarps socken, Kristianstads län, död 1857 8/7 på Ingelstad nr. 20 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län.
 
125 mormors mormors farmor
Kerstina Henriksdotter, född 1803 21/2 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, Östra Ingelstads kyrkoböcker börjar 1806), död 1843 17/1 på Ingelstad nr. 20 i Östra Ingelstads socken, Kristianstads län. [Barn 62, Far 250, Mor 251]
 
126 mormors mormors morfar
Måns Nilsson, född 1807 18/12 på Onslunda nr. 37 i Onslunda socken, Kristianstads län, hemmansåbo på Tjustorp nr. 7 i Smedstorps socken, Kristianstads län, död därstädes 1855 23/9. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift 1836 27/5 i Smedstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Elna Nilsdotter, född 1819 17/9 på Tjustorp nr. 7 i Smedstorps socken, Kristianstads län, död 1902 23/6 på Tjustorp nr. 7 i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 63, Far 254, Mor 255]
 
Gift 1:o 1836 27/5 i Smedstorps socken, Kristianstads län med föregående ana.
Gift 2:o 1857 13/6 i Smedstorp med hemmansåbon Jöns Nilsson, född 1826 8/12 i Tjustorps by i Smedstorps socken, Kristianstads län, begick självmord genom hängning 1890 15/2 på Tjustorp nr. 7 i Smedstorps socken, Kristianstads län och blev jordfäst i tysthet i Lund samt begravd därstädes (antagligen sedan hans döda kropp begagnats i universitets anatomiundervisning); man kan läsa i Ystadsposten den 20 februari 1890 att ”63-årige förre åbon Jöns Nilsson å n:r 7 Tjustorp, Smedstorps socken, Ingelstads härad, beröfvade sig lifvet genom hängning i stallet lördagen den 15 d:s. J. N. påträffades först af ende sonen N. Jönsson, hvilken nedskar liket. Lifsvärmen hade då icke ännu försvunnit, men lifstråden var fullkomligt afklippt. Besigtning af liket förrättades dagen derefter af kronolänsman W. Bach i Ö. Herrestad. Motivet till den mörka gerningen har redan angifvits vara det dåliga förhållande, som på senare tiden rådt mellan fader och son”.


42
Linköping / SV: Dödsorsak?
« skrivet: 2023-11-07, 17:12 »
Hej Niklas!
 
Det ser ut att finnas ett litet ”a.” framför Agranulocytosis och ett litet ”b.” framför läkemedelsförgiftningen, så det verkar som att den huvudsakliga dödsorsaken är agranulocytos (enligt Wikipedia ett tillstånd som uppstår när kroppen i mycket hög grad lider brist på något slag av infektionsbekämpande vita blodkroppar) och den sekundär dödsorsaken har varit läkemedelsförgiftning av Tridion.
 
Enligt Anders Cronlunds artikel ”Epilepsi – en omfattande historia” i tidskriften Neurologi i Sverige 2020:4 kan man på sid. 39 läsa att epilepsi ofta behandlades i Sverige vid mitten av 1950-talet med läkemedelsämnet oxazolidinderivat, framförallt i form av tabletten Tridione. Detta är en intressant ledtråd, för på internet hittar man nämligen flera artiklar på engelska som beskriver hur olika läkemedelsbehandlingar mot epilepsi kan orsaka just agranulocytos, så i fallet med den 12-åriga flickan låter det ju nästan som att hon kan ha lidit av epilepsi som behandlats med Tridione, vilket gått till överdrift och därmed primärt orsakat agranulocytos och sekundärt läkemedelsförgiftning, vilket tillsammans orsakade hennes död?


43
18) Danska / SV: Läshjälp av dansk text födsel 1812
« skrivet: 2023-10-29, 03:11 »
Hej Orvar!
 
Notisen på bilden gäller en Anders, döpt den 13 september 1812 som son till gårdmannen Ole Andersen (moderns namn omnämns ej) i byn Ugledi i Allerslev sogn; jag tyder notisen på följande sätt:
 
16 Söndag efter Trinit: d: 13 Sept:
Anders Gd: Ole Andersens Sön i Ugledie.
Test: Gd: Hans Frandsens Kone i Amme-
drup, Jens Hansen, Peder Kristensen og
Peder Jascobsen alle Gaardmænd i
Ugledie.”


44
Hej Marianne!
 
Avskedade soldaten Johan Palmström, född omkring 1711, sägs vid sin död 1780 18/5 vara boende i jordstugan uti Hanaskogs vång, Kviinge socken. Där är han också boende när han gifter sig som avskedad soldat och änkling 1771 29/11 i Kviinge med kvinnspersonen Elna Tuvesdotter, och man kan konstatera att hans tidigare hustru Elna Svensdotter, född omkring 1706, dör 1771 30/4 i Kviinge socken.
 
Johan Palmströms och Elna Svensdotters vigselnotis finner man i Kviinge socken 1734 27/10, och här är det intressant att lägga märke till att Johan nu kallas Johan Andersson Palmström och anges vara soldat vid överste baron Horns regemente. Denne överste hette Bengt Horn, och vid hans regemente värvas mycket riktigt 1732 21/10 Johan Andersson Palmström till platsen som soldat nr. 98 vid kapten Ehrensparres kompani; Johan sägs vid generalmönstringen i Malmö 1735 26/6 vara 22 år gammal, alltså född omkring 1712-1713, samt född i Skåne (uppgifterna hämtade ur generalmönsterrullan för Överste Bengt Horns regemente 1735).
 
En hel del av soldaterna vid regementet är vid denna tid födda på alla möjliga platser i resten av Sverige och även utanför landets gränser, men Johan är alltså infödd skåning, även om ”Skåne” ju är en väldigt oprecis födelseort. Jag funderade därför på om han möjligtvis är född i trakten, och lade märke till att vid Johan Palmströms första barns dop i Kviinge socken i april 1735 närvarar en piga Elna Andersdotter från Västerslöv (en by i Kviinge socken) som dopvittne. Med tanke på patronymikonen Andersson-Andersdotter kan det ju hända att Elna är en syster till Johan, men jag lyckas tyvärr inte spåra Elna i Västerslöv och finner heller ingen Johan född 1710–1713 i Kviinge socken. I så fall är de möjligtvis födda i en annan socken och kom till Kviinge i barndomen tillsammans med föräldrarna, men då skulle man nog först behöva spåra Elna Andersdotter.


45
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-10-26, 13:41 »
Även jag har undersökt denna gäckande familj, och kom till slut fram till att guldsmeden Hans Fick född ”1766 1/6” i Lund och hans syster Ingrid Brita Fick född ”1775 16/8” i Lund måste vara identiska med akademiklensmeden Hans Christiansson Ficks barn Hans född 1769 1/6 i Lund och Ingrid Brita född 1766 9/10 i Lund. Som Ola anmärker sägs ju födelsenotisen 1766 9/10 gälla Hans Ficks namnlösa ”barn”, som i marginalen dessutom anges vara en ”gåsse” – men detta är uppenbarligen felaktigt, för i Lunds universitets mantalslängd 1766 finner man klensmeden Fick med sin hustru, 73-åriga svärmodern samt barnen Christian 12 år, Anna Christina 10 år, Nicolaus 9 år, Jöns Petter 8 år, Maria 4 år, Fredrik 3 år, Gertrud Lisa 2 år och Ingrid Brita ½ år gammal.
 
Gertrud Lisa föddes bevisligen 1763 25/2 och barnet som föds 1766 9/10 är ju näst på tur i ordningen i mantalslängden, så det måste rimligtvis vara Ingrid Brita som föds 1766 och inte någon ”gåsse”. Kronologin haltar lite, men universitets mantalslängder tycks ha upprättats en bit in på efterföljande år – exempelvis anges dottern Eva, född 1768 29/3 i Lund, vara ¾ år gammal i mantalslängden 1767 (!), och med det i åtanke blir det ännu rimligare att Ingrid Brita måste vara identisk med den namnlösa ”gosse” som föds 1766 9/10 i Lund.
 
Jag har i övrigt rekonstruerat familjen på följande sätt:
 
Hans Christiansson Fick, borgare och mästare i Landskrona vid vigseln 1749, kallas klensmedsmästare 1760 och sedermera akademiklensmed, omnämns som sådan sista gången i Lunds universitets mantalslängd 1785; kanske identisk med den vandrande smedmästare Hans Fick som avlider 1799 27/10 i Magleby, Kvidinge socken, ”66” år gammal.
Gift hemma 1749 25/4 i Lund med mön Anna Catharina Roos.
Barn:
1. Christian Fick, född 1750 7/3 i Landskrona, levde hemma 1776 och är kanske identisk med smedåldermannen Christian Fick som dör ”66–70 år gammal” 1817 26/7 i Kristianstads stadsförs.
2. Maria Fick, född 1752 19/9 i Landskrona, levde hemma 1775 men är sedermera icke anträffad.
3. ANNA Christina Fick, född 1754 20/9 i Lund, levde 1781 hemma hos föräldrarna som ”fånig”, får två barn utom äktenskapet i Lund 1792 2/12 och 1795 24/1, och anges vid det yngsta barnets födelse vara själabodslem.
4. Niklas Fick, född 1756 30/9 i Lund, levde 1781 hemma som ”krympling”, sedermera icke anträffad.
5. JÖNS Peter Fick, född 1758 7/3 i Lund, levde 1781 hemma som ”krympling”, sägs slutligen vara f.d. smedgesäll, död i akademins själabodar 1807 6/4 i Lund.
6. Jacob Fick, född 1759 15/12 i Lund, död 1760 13/6 i Lund.
7. Fredrik Fick, född 1761 12/5 i L., levde 1766, sedermera icke anträffad.
8. GERTRUD Lisa Fick, född 1763 25/2 i Lund, död 1821 10/9 i Kristianstads stadsförsamling, gift därstädes 1792 30/5 med hattmakarmästaren Mattias Sörensson, född därstädes 1761 16/12, död därstädes 1801 16/11.
9. INGRID Brita Fick, född 1766 9/10 i L. (namnet saknas i födelseboken), levde 1768 (och alltså tydligen identisk med ladufogden Per Perssons hustru i Vä?).
10. Eva Fick, född 1768 29/3 i Lund (”Elsa Lena”), död 1787 10/5 i Lund.
11. Hans Fick, född 1769 1/6 i Lund, guld- och silversmed i Kristianstad, död 1822 5/6 i Kristianstads stadsförsamling.
 
Jag funderade inledningsvis på om smeden Hans Christiansson Fick möjligtvis föddes 1727 4/2 i Kävlinge som son till mjölnaren Christian Fick och Christina Andersdotter, särskilt med tanke på faddrarna vid barndopen från Kävlinge-släkten Fick – men till slut blev jag allt mer säker på att den Hans som föds i Kävlinge 1727 snarare blev krögare och bryggare i Lund (hans två äldsta barn döps till Christian och Kerstina), där han slutar sina dagar 1758 20/3. Jag var därmed tillbaka på ruta ett med smeden Hans Christiansson Ficks föräldrar, så hypotesen att han skulle kunna vara son till Christian Fick (och Märna) i Görarps mölla låter därför väldigt intressant – särskilt med tanke på att hans två äldsta barn får heta Christian och Maria.


46
Odensvi / SV: Odensvi Dödbok C:2 (1721-1760) sid 486.
« skrivet: 2023-10-21, 17:06 »
Hej Anita!
 
Vilken intressant och innehållsrik dödsnotis! Du tycks ha funnit rätt person, och jag tyder hela notisen på följande sätt:
 
”sam[m]a dag [31 januari] begrofs g[am]la änkan Lisa Jansdot:r
ifrå Lärsätter, hwiken föddes
hit till werlden född år 1676
af ärliga och Christeliga föräl-
drar uti Heed Sochn: Fadren
war Hammarsmedzmästaren
Johan Hansson Holtz och mo-
dren Kerstin Ers dot:r: hwil-
ka straxt eft:r den naturliga födel-
sen låto befordra henne til dop
och Christendom: Sedermera och
då hon uti sin barn och ungdom
gått sine föräldrar tillhanda
ingeck hon med deras wilijo
och samtycke ett Christeligit äg-
tenskap, med sin längst för
detta i Herranom afsomna-
de k: man: Hammarsmeden
Jacop Andersson, med hwil-
ken hon under 19 års samman
lefnad blef af Gud wälsignad
med 9: barn 4 söner och 5
 
dottrar: af hwilka 3 dottrar och 1 son
öfwerlefwa sin moder: eft:r sin
k: mans frånfälle har hon lef-
wat i änkiestånd uti 34 år
och derunder blifwit beswärad
med mångfaldiga krämpor och
siukdom[m]ar: i synnerhet har hon
sitt sista lefnadz år måst hållit
wid sängen och då intet allenast
af ålderdoms bräckligheter swårt
plågats; utan ock warit aldeles
blind och måst wandrat i mör-
kret: detta Herrans elände, och
under hwilket hon warit tålig
och förnögd med Gudz skickelse
samt suckat till Himmelen
om nådig förändring, behagade
den aldrahögsta göra et
önskeligit slut uppå den 19 uti
innewarande månad: sedan
hon här i werlden lefwat uti 77 år wid pass
dog af ålderdoms krämpor.”


47
Hej Gunilla!
 
Jag undersökte nyligen denna syskonskara i samband med mitt forskningsprojekt kring Lunds befolkning 1650–1820, och det stämmer att Anna Beata Balck, vars tilltalsnamn tycks ha varit Beata, föddes 1760 23/7 i Lund som dotter till borgaren och dåvarande grynmalaren, sedermera vagnmannen (1769) Lars Jönsson och hans första hustru Elna Andersdotter (född 1716 21/11 i Lund, död där 1763 27/3; de gifte sig 1749 12/12 i Lund). Tyvärr har jag ännu inte lyckats finna Lars Jönssons ursprung eller dödsnotis, men han gifter om sig 1763 15/11 i Lund med mön Maria Svensdotter, och i sina båda äktenskap blir han far till sammanlagt elva barn, varav de fem som nådde vuxen ålder tog efternamnet Balck.
 
Som jag förstått arbetade Beata Balck som hushållerska på gården Södra Lindved i Svedala socken, vilken delvis kan förklara titeln jungfru (som i husjungfru), men antagligen syftar man väl främst (som KG Hammarlund nämner) på att Beata var en ogift kvinna ur de högre samhällsklasserna.


48
Botkyrka / SV: Hjälp att tyda läkares namn?
« skrivet: 2023-10-19, 01:00 »
Hej Johanna!
 
Jag får det till att ”1927 steriliserades hon av Dr Ada Nilsson på Allm. B. B. Sthlm”, vilket bör vara medicine doktorn, gynekologen och sexualupplysaren Ada Nilsson (1872-1964) som åtminstone 1903 var extra läkare vid Södra barnbördshuset i Stockholm (enligt hennes biografi i Svenskt biografiskt lexikon https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8931) och som alltså kanske även var knuten till Allmänna Barnbördshuset, där Sigrid Natalia Karlsson steriliserades.



49
Hej Peter!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”Den 15 April, Nachmittag um 3 Uhr, ist Meistern
Herman Räfwerman Lavetenmacher bey hiesiger Ar-
telieries von seiner lieben Ehe-fr. Metta, ein Söhnlein
zur welt gebohren; so d: 19des ejusd: von H:r Sarnov getaufft
und Lorentz ist genen[n]et worden. Die Gewattern
sind gewesen Meister: Gregorius Borandt Skinner Hr
Jöns Helleson Brauer und Mons:r Peter Meldou Barbirer-
Gesell. Die Gewatterin[n]en Fr: Anna Catharina Suel,
Jungfr: Magdalena Bechshöfft und das kind trug Fr:
Helena Hegardts.”
 
Alltså:
 
”Den 15 april efter middagen vid klockan 3, är mästaren
Herman Räfwerman lavettmakare vid härvarande ar-
tilleriet, av sin älskade hustru Metta, en son
till världen född; som den 19 samma månad av herr Sarnov döptes
och Lorentz är benämnd vorden. Faddrarna
som närvarade mäster Gregorius Borandt skinnare, herr
Jöns Helgesson bryggare och monsieur Peter Meldou barberar-
gesäll. De kvinnliga faddrarna fru Anna Catharina Suel,
jungfru Magdalena Bechshöfft och som barnet bar fru
Helena Hegardts.”

50
Hej Roland!
 
Jag får det till att ”Aug. d 11 Siähleringdes med alla Kl[ockorna]. ifrån 11 till 12 för Wälborne Herr Lieutnanten Nills Törner” samt att ”Aug. d 13 Bisattes Sahl. Hr. Lieutnant Törner uthi Witfeltz graf”.


51
Hej Conny!
 
Min erfarenhet är att dessa fullmakter följde en viss förutbestämd mall som någon kunglig kanlist eller sekreterare använde sig av när fullmakterna sammanställdes. Det var alltså inte kungen själv som skrev fullmakterna, i synnerhet inte när avskrifterna fördes in i Riksregistraturet, men jag får ofta intrycket att regenten tycks ha dikterat för sekreteraren ifall särskilda uttryck eller meningar skulle infogas i fullmakterna, så regenten bör alltså i vissa fall ha varit personligen närvarande då fullmakterna författades. Så tycks ha skett i detta fall, där Karl XI tydligen inte bara ber sekreteraren att infoga att kungen personligen hade sett exempel på mäster Augustins skickliga hantverk, utan även ber honom tillägga på slutet att överståthållaren, borgmästaren och rådet i Stockholm skulle informeras om att Augustin från och med nu var konungens enskilde hantverkare (hovsvärdfejare?). Jag tyder fullmakten på följande sätt:
 
”Fullmacht för Mest:r Augu-
stin                           at wara
Kongl: Maij:tz Swerdfeijare.
Wij Carl p. Giörom wetterligit,
 
at emedan Wij een egen Swerdhfeijare
behöfwom och Mest: Augustin     godt
låfordh om sigh hafwer, at han skall wa-
ra skickeligh och giöra godt och dugeligit ar-
bete hwar af Wij och så proof sedt hafwom:
ty hafwom Wij her medh och i krafft af
detta Wårt öpne breef honom Mester
Augustin     till Wår Swerdfeijare an-
taga och förordna weelat: Skohlandes
han åthniuta derföre, all den frijheet
och förmåhn, som Wåre Swärdfeijare
tillförene hafft, och elliest Wåre enskyl-
te handtwärkare i gemen nyttia
och åthniuta: hwilket alle som weder-
böre serdeeles Wår ÖfwerStåthållare
och Borgm: och Rådh i Stockholm hafwe
sigh hörsambligen at effterrätta: Till etc.:
Carolus.”


52
Malung / SV: Hjälp att tyda i dödbok
« skrivet: 2023-10-17, 02:33 »
Hej Emelie!
 
Med viss tveksamhet tyder jag anteckningen på följande sätt:
 
”Lefwat Xstligt,
ärbart, tyst och
stilla; med andackt
läst Guds ord; för-
manat andra till
Gudsfrucktan; wäl
med maka, barn och[?]
läst under sjukdo-
men ständigt.”


53
Hej Conny!
 
Jag tyder bouppteckningen på följande sätt:
 
”1067.
Anno 1721 d: 16 December Woro af Ju-
stitiæ Collegio och Förmyndare Cammaren förordnade
Rådmannen H:r Petter Aulævill, Assistenten
Wälb:de Petter Tegenman och Notarien Gustaf Joh: Rath,
att uprätta Inventarium effter afl:e Borgaren och
Ålderman för Swärdfäijare Embetet Sahl: Augustin
Rensfeld som d: 4 Januarij af innewarande åhr
är med döden afgången. Till dehlningz och Rät-
telße för Sahl: Mannens 3ne effterlemnade Söner,
nembl:n 1o Lieutenanten Hr Augustin Rensfeld:
2o Swärdfeijaren Mäst: Jacob Rensfeld, samt 3o
Corneten wid K: M:ss LifRegemente H:r Carl
Rensfeld, warandes de alla tillstädes och uppgåfwo
Egendomen som fölljer Nembl:n
 
Fasta.
Twenne Små Steenhuus i Hörnet wid
stora Torget och Skomakare Gatan numehra
till ett sammanlagde å frij och egen
grund belägen Wärderades till – 11500.
 
/-----------------------------------------------------------------------------/
 
Sölfwer.
Någre Skiedar och Bägare wäga tillsam-
mans 60 lod à 3 D:n – 180:
 
Teen.
Uti gl: Fath, Talrickar och andra Persedlar
wäga tillsam[m]ans 10 [lispund]: 5 [marker] à 20 D:r – 205:
 
Koppar à 20 D;r [lispund]:
Utj gl: KopparKiettlar och andra Persedlar
finnes i wickten tillsam[m]ans 5 [lispund] 8 [marker] 108:
 
Meßing à 15 D [lispund]
Utj gl: MeßingzKietlar och andra Persedlar
finnes tillsam[m]ans wägande 2 [lispund] 10 [marker]
 
Malm.
3 st. Liusstakar, och 1 gl: Malmpanna samt 1
Sterkejärn wäga 1 [lispund] – 10:
 
Jern- och Bleck-Saker.
Som består utj några gl: Grytor, Halster
Pannor och annan jernredskap werderades till – 33:
 
Linnekläder.
Beståendes af några Par Lakan, gl: dukar, Örn-
gåtzwahr och Servieter, Werderades tillsam[m]ans för – 150:
 
Sängkläder
6 st: gl: Räkinbolster, några gl: Hufwubolster, någon
Örngåt och 1 dunbädd Werderades för – 200:
 
/-----------------------------------------------------------------------------/
 
1068.
Huusgeråd.
Hußetz Meubler såßom 1 Skåp, några Stohlar
Kistor, Speglar wärderades tillsammans för – 400:
 
Wärkstaden med des tillhörande wärk-
tyg, jempte färdigt arbete samt Klingor
äro effter närlagde Förteckning af Mästar-
ne i Swärdfäijare Embetet, Johann Sebker
och Lorens Lang Werderades för – 1229: 12:
 
Owiß Infordrande Skuld.
Hwaraf så snart något inflyter kom-
mer det samptel: Sterbhuus Interessenterne
till Godo och dehlning.
H:r General Major Koskiöl – 545:
H:r Grefwe Welling – 187:
H:r Baron Wüderholt von Weidenheim – 108:
H:r Öfwersteen Biörnschildt – 162:
H:r Håff Stallmästaren Anrep – 15:
H:r Grefwe Gyllenborg – 18:
H:r General Major Törnflycht – 72:
H:r General Major Flettwodh – 24:
H:r Baron Carl Ulfsparre – 60:
/-----------------------------------------------------------------------------/
H:r Major Reusch – 84:
RyttMästaren H:t Manderstierna – 81:
H:r Ryttmästaren Hammarberg – 30:
H:r Capitain Lodh – 44:
Regementz Qwartermästaren H:r Ehrenfalk 411:
Lieutenanten H:r Bratt – 72:
H:r Lieutenant Brandt – 15:
H:r Lieutenant Trywaldt – 94:
H:r Höller – 33:
H:r Alexander Bak – 34:
Handelsmannen S:r Joh: Friewaldt – 207:
Handelsmannen S:r Ström – 60:
Madame Fehrman – 57:
Madames Biörkgrens Sterbhuus – 108:
H:r Ström – 80: 16:
Sämskmakaren Mäst: Klotz – 600:
H:r Hans Foorlach – 300:
 
/-----------------------------------------------------------------------------/
 
1069.
Afgår.
Förmyndare Cammarens Provision effter
K: M:ttz Förordning à ½ proC: 70: 8:
Till dhe Fattige effter K: M:ttz
resol: af d. 21 Octob:r 1698: ½ proC: 17: 18:
 
Betahlande Skuld.
Sonen Swärdfäijaren Mäst: Jacob
Rensfeld har för des tienste åhr hoos Fa-
dren samt för Wärckstadens före-
stående så under Sahl: Faders långliga
siuckdom, som sedan effter des död
att fordra, och det effter öfwerenskom-
mande med des Bröder i de Deputerades
närwaro en summa af – 1000:
Sterbhuset skyldig till H:r ÖfwerCommissa-
rien Drufwa som på huus-brefwen lånte äro 3000:
Ett halfåhrs Interesse der på à 6 proC: 90:
H:r Dahlström har att fordra 231: 2:
H:r Diqvet – 92: 11
För uphandlat Talgrester – 150:
H:r Suck – 72:
Katrina Rudolphs fordra – 240:
 
/-----------------------------------------------------------------------------/
 
Hust: Maria Elisabetha Wendell for-
drar för En rest uppå en Räkning 30:
Pigornas löhn som effter deras uthsa-
gan, bestiger sig på 4 åhr à 40 D:r 320:
_______________________5313: 7:
Enär förbemälte Betahlande Skuld som
är 5313 D:r 7 /:r K:mtt Warda af Egen-
doms summan de 14052 D:r 22 /: K:mtt
subtraherade och afdragne blifwer öfrigt till dehl-
ningz en summa af 8739 D:r 21 /:r K:mtt
     Hwaraf.
Sönerne hwardera undfå i fäderne
2913 D:r 7 /:r K:mtt ell:r alla 3ne
tillsammans_________________ 8739: 21:
 
Summarum_________________ 14052: 28
 
/-----------------------------------------------------------------------------/
 
1070.
Som samtel:e Sterbhuus Interessenterne sielfwa
myndige äro och således frij Disposition ähga
öfwer sine andehlar; Ty kunna de sig emellan
förena och affinna angående dehlningen i det
lößa, sedan som först dem emellan är öfwerens-
kommit hwad Sterbhusetz Egendom till giäldz
afbetahlning anwändas skall, men beträf-
fande uthbrytningen i det Fasta, så wela
de Deputerade der Sterbhuus Interessenterne
sielfwa så åstunda och begiära wara till-
städes, på det alt ordentel:n tillgå måtte
samt den fasta Egendomen således må i
godo dem emellan dehlt och parterat blifwe.
 
Således wara Inventerat och förrättadt,
betyga Undertecknade Actum ut Supra.
P: Aulævill:   P: Tegenman
Gust: Joh: Rath”


54
Röke / SV: Vad är det som händer 1692-03-06
« skrivet: 2023-10-13, 19:07 »
Hej Anders!
 
På sidorna 57–58 finns en notis rörande ett dödsfall den 6 mars 1691, som jag tyder på följande sätt:
 
”d: 6. Martij ehr till Nills Hansöns i Eljalt, ankom[m]en ehn gam[m]ell Mann
som der lånte Huuß, huar han bleff siuck till döden, och i sam[m]a sin
siuckdom bekende han haffwa hiemmer i Wisletoffte, på Laßesgårds Ega,
huar han sagde sig haffwa sin gamla hustru, och sagde sig hafwa afflat med
sin Hustru 4ra dottrer, och alla döde wara, men Ehn dåtter som lefde som
schola wara hos hans hustru i Wisletoffte till och frå, men dett
bleff forgett utj hans dödsstund att fråga effter hans nampn
/---------------------------------------/
Er så bleffwen död d: 6. Martij 2 time effter middag, och be-
groffs hans legeme westen Norren wed Kiörckan, wed huiß
hoffued ehr upreist ehn steen, han sagde sig wara föed i Hallan.
Dom: Oculj begroffs offwenschrefne tiggare, och Kaste H:r Hans
Jörgenss i Åckarp på honom.”
 
Notisen rörande Nils Gunderssön längst ner på sidan 58 är däremot daterad 1692, och lyder ”d: 14. Febr. begroffs Nills Gunnerson i Elljalt.”, men Else Kirstensdotters dödsnotis kan jag inte hitta på dessa uppslag?

55
Söderbärke / SV: Vad står i 1549 års dombok?
« skrivet: 2023-10-05, 22:16 »
Hej Desirée!
 
Jag tyder domboksnotisen på följande sätt:
 
”Kom for retta Oloff Screddar j Prestebodha midt
flere syna medtarwa och talade till Erick Byörss j
Tolffzbodha / ßeyend / adt Oloff Scredders Hust:o Mod[er] ha-
deth köfft och uprodt midh[e]n hoon Erickz hustru
waar, hwilkedt ärende Nemden ranßakade / adt Bar-
nen motte gå efft[er] Tredingen aff allo dy ßom hoon
hadhe Affladt och köfft medt Erick Byorßone / ßom
foreskels j Gifftemåle balken vdi det. 19. cap. Af
det Bonden och Hustru affla eller köpa”
 
…vilket med moderniserad stavning alltså blir ungefär följande:
 
”Kom för rätten Olof skräddare i Prästeboda med
flera sina medarvingar och talade till Erik Björsson i
Tolfsboda, sägandes, att Olof skräddares hustrumoder ha-
de köpt och upprott medan hon Eriks hustru
var, vilket ärende nämnden rannsakade, att bar-
nen måtte gå efter tredjedelen av allt det som hon
hade avlat och köpt med Erik Bjorsson, som
föreskälls i giftermålsbalken uti det 19:e kapitlet, att
det bonden och hustru avla eller köpa…”.
 
…vilket får mig att instämma i din tolkning av ärendet, för som du säger gav ju uppenbarligen inte lagen per automatik styvbarn rätt till arv efter styvförälder, och säkerligen var det denna tveksamhet som fick Olof skräddare och hans medarvingar att vända sig till häradsnämnden, som alltså gjorde bedömningen att arvingarna hade rätt till en tredjedel av den egendom som Eriks hustru / Olof skräddares svärmor hade förvärvat medan hon var gift med Erik, och att Erik alltså inte fick skifta denna egendom.


56
Hej Marianne!
 
Det blev tyvärr en del frågetecken, men jag tyder i varje fall texten på följande sätt (Lars dog som synes mycket riktigt den 13 oktober 1735 och begravdes den 22 samma månad):
 
”A:o 1735 d. 13 April blef drängen från
Hinby Lars Perss. wigd wid Lars
Jöns dotter Bengta.
 
Anno 1735 d. 13 Oct: dödde Lars Jönss. ock
begrofs d 22 ejusdem i W: Skräflinge.
 
Anno 1737 d 20 Maii blef Jöns Larssons ock
hans hustrus Karna Jöns dotters dränge-
barn född och d 22 ejusdem til dopet befordrat.
Hanna Jöns Truetz bar til dopet barnet som
kallades Lars. Wittnen woro Bror(?) Jonss.
Nils Anderss. Kristen(?) Assers. Hanna
Pohl Bengts(?) ock […].
 
Anno 1737 d 25 Junii dödde Jöns Lars barn Lars
ock blef följande dagen begrafwen.”


57
Hej John!
 
Det låter som ett intressant projekt! Jag gjorde en liknande kartläggning av dödsorsakerna i min släkt, och så småningom gick det faktiskt att se återkommande mönster i släktträdets olika grenar.
 
När det gäller din mormors far så tyder jag dödsorsaken ordagrant på följande sätt:
 
Ulcus callas. duodec.
+
Peritonit och Broncho-
pneumonia acut.
 
Den sekundära dödsorsaken uppvisar inga konstigheter, det är peritonitis (bukhinneinflammation) och bronchopneumonia acuta (akut inflammation i de s. k. bronkerna, som sitter i de mindre luftrörens väggar), men när det gäller den primära dödsorsaken misstänker jag att prästen i Bjuv har skrivit av dödsattesten från Helsingborgs lasarett inkorrekt. Jag tror nämligen att det egentligen borde stå ”Ulcus callos. duoden.”, alltså ulcus callosum (ett kroniskt, icke-läkande magsår) duodeni (i duodenum, alltså i tolvfingertarmen).
 
För säkerhets skull kontrollerade jag SCB-utdraget över avlidna i Bjuv 1932, och där skrivs dödsorsaken på exakt samma sätt som i originaldödboken, så det var inte mycket till hjälp. Där får man dock även veta att han avled på den kirurgiska avdelningen på Helsingborgs lasarett, vilket bekräftas av SCB-utdraget över avlidna på Helsingborg lasarett 1932 (som detta år intressant nog är uppdelat på avdelningar; öron-, näsa- och halsavdelningen, medicinska avdelningen, barnbördsavdelningen samt den kirurgiska avdelningen). I sistnämnda SCB-utdrag står det för övrigt bara att dödsorsaken är ”Magsår”, vilket ju tekniskt sett överensstämmer med ulcus, så man specificerar alltså inte närmare vilken sorts magsår det rör sig om.
 
Om du är nyfiken på att undersöka saken närmare (där du förhoppningsvis även bör kunna bekräfta min hypotes rörande den primära dödsorsaken) skulle du kunna kontakta Regionarkivet i Lund och begära ut journalen från Erik Grips sista sjukhusinläggning och död på Helsingborgs lasaretts kirurgiska avdelning 1932, där anteckningarna förhoppningsvis ger mer utförlig information rörande dödsorsaken.


58
Oj, denna var lite knepig! Jag får det till ”Ock widare ängzrödning tarfwas nu icke", och sedan kommer då alltså marginalanteckningen: "så wida stubbar ock pukkor hädanefter […] bortskaffas”. Jag är dock lite osäker på ”pukkor”, framförallt på det första ”k”-et och det faktum att ordet (eller liknande) inte finns i SAOB. Men så kom jag att tänka på att vi ju rör oss i Skåne, så jag Googlade ”pukker” – och då föreslog Google översättning att detta ord är danska och detsamma som engelskans ”humps”!
 
Tyvärr hittar jag inte ordet pukker med denna betydelse i danska ordböcker från förr (jag hittade några från 1820-talet), de omnämner endast pukkel = puckel, så Google kanske tänker fel? Hursomhelst så stämmer det ju ändå väldigt bra in på ojämnheter (pucklar) i marken och på min tydning ”pukkor”, så kanske ordet pukkel har vandrat från danskan i Skåne och sedermera förvanskats till pukkor (puckor)?


59
Vilken rolig anteckning, Anna! Tydligen konstaterade man redan vid synen 1772 att getter hade förstört (förskämt) träden i trädgården, och dessa träd hade ännu inte ersatts, för nu upprepar man att träden var ”af gietter förskämde och nu aldeles bortgångne”. ;D


60
Södra Åsum / SV: Agneta Ficks död 1733.
« skrivet: 2023-09-20, 01:10 »
Det stämmer, och hon planerade tydligen att gifta sig en tredje gång men förblev änka livet ut. Lunds stifts herdaminne avslöjar att Agneta Fick, som begravdes 1734 20/9 i Södra Åsum och var dotter till kvartermästaren och gästgivaren i Kävlinge Christian Fick och Ida Hansdotter, gifte sig första gången 1696 3/6 i Kävlinge med dåvarande prebendekomministern i Uppåkra pastorat, sedermera kyrkoherden i Tranås och Onslunda församlingar Åke Nilsson Ulmberg, född i Småland omkring 1662 och död 1704 9/5 enligt en av änkan lagd gravsten (Lunds stifts herdaminne, band 5, 1954, sid. 595); Agneta Fick gifte därefter om sig med sedermera kyrkoherden i Västra Hoby och Håstads församlingar Björn (Bero) Montan, född omkring 1668, död 1715 i Västra Hoby (Lunds stifts herdaminne, band 4, 1952, sid. 326-327). Sistnämnda bok (sid. 328) avslöjar även att Agneta ville gifta om sig efter makens död 1715, men dessa planer gick om intet: ”Efter makens död supplikerade hon 1716 6/2 och 28/5, ehuru förgäves, om konservering. Enl. Malmö garn.-förs:s vigselbok 1718 26/10 anförde hon jäv mot lysning mellan reg.-pastorn Lars Wagner och änkan Anna Catharina Bang men ’måste tillstå sådant vara ohemult gjort’, varefter lysningen kunde fortgå.”


61
Södra Åsum / SV: Christina Germondsdotters dödsnotis 1761
« skrivet: 2023-09-20, 00:56 »
Hej Ola!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”Onsdagen d. 7. Januarij, Begrofs uti Åsums
Kyrckia, på breda gången, emellan de där liggande
2ne likstenar, Christian Ulmbergs Hustru
af Åsums Mölla, Nom: Christina Germonsdotr
Barnfödd i Småland, lefwat i äktenskap
34. åhr och 3. Månader, född 11. Barn till werlden
Legat siuk en Månad, döde af ålderdom
och bräckelighet.           och war 60. åhr 4. Månader
och några dagar gammal.”


62
Södra Åsum / SV: Agneta Ficks död 1733.
« skrivet: 2023-09-19, 13:46 »
Hej Ola!
 
Jag tyder notisen på följande sätt (efter "Ætat", ålder på latin, har man tydligen utelämnat hur gammal Agneta blev).
 
”d 20 Sept. PrästeEnkian
sahl. Agneta Fick, som
först hafft till äckta, sahl: Kyr-
ckioherden wed Tranås H:
Åke Ulmberg, ock sedan Kyr-
ckioherden i Hoby sahl: H: Biörn
Montan. Ætat:”


63
Osby / SV: Läshjälp
« skrivet: 2023-09-15, 18:09 »
Hej Zärne!
 
Jag tyder anteckningen på följande sätt (kyrkoherden i Visseltofta pastorat hette åren 1908-1933 Thordarson och var islänning):
 
”Barnets föräldrar hafva mundt-
ligen hos pastor i Wisseltofta
erkänt barnet såsom deras
samt anhållit att det måtte
antecknas såsom trolofningsbar[n]
enl. skrifvelse fr. kyrkoh. Tor-
darson 14. 1. 23.”

64
Tack själv Anna, det är alltid lika roligt att lära sig nya ord genom dina transkriberingsprojekt  ;D
 
Den första posten får jag till ”5 Par fönster med stormjern, Bågar och Rammor, kosta inberäknat arbetslön á 2 Rdr Paret”, och även om jag inte hittar exakt denna stavningsvariant i SAOB eller minns den från min egen forskning så har jag sett just fönsterramar stavas på liknande sätt tidigare (”rammer”, ”rammar”).
 
Den andra posten får jag också till ”16 st: EkKaflar under golfwen”, och det närmaste jag kommer i SAOB är att uppslagsordet kavel kan syfta på ett ”kortare, mer eller mindre cylindrisk(t) (i vissa fall dock även skivformig(t)) trästycke eller -stång”, som man i detta fall alltså tycks ha tillverkat i ek för att ha under golvplankorna?


65
Hej Anna!
 
Bokstav för bokstav får jag det till ”Lös hullt”, vilket inte alls lätt rätt förrän jag slog upp ordet löshult i Svenska Akademiens Ordbok:
 
”horisontalt trästycke som förbinder stående stolpar och dylikt; särskilt dels (vanligen i formen löshult) om dylikt trästycke användt vid försträvning av träkonstruktion i en byggnad (till exempel i ett korsvirkeshus), dels (vanligen i formen losholts) om tvärpost i ett fönster”.


66
Raus / SV: Ida Amanda Helrich, f. 10.10.1862
« skrivet: 2023-09-09, 16:51 »
Hej Rune!
 
Ida Amanda Helrich föddes 1862 1/10 på gården Pålstorp nr. 3 i Raus socken som dotter till murgesällen Johan Albrekt Hellrick, född 1833 19/3 i Raus socken, och hans hustru Petronella Olsdotter, född 1833 8/1 i Starby socken; föräldrarna hade inflyttat från Helsingborgs församling 1860 och familjen flyttade vidare till Raus nr. 3 år 1863 (Raus kyrkoarkiv, volym AI:16, husförhörslängd 1861-1865, sid. 184) där man inflyttade i ett av gathusen vid Råå, tillhörande gården Raus nr. 3 (Raus kyrkoarkiv, volym AI:16, husförhörslängd 1861-1865, sid. 30).
 
Familjen bodde kvar där ännu 1866-1870 med anmärkningen att fadern ”Fått d. 15/3 – 70 fr[ejd]bet[yg] för att söka arbete i Dannemark” (Raus kyrkoarkiv, volym AI:17, husförhörslängd 1866-1870, sid. 42) samt 1871 då man anges utvandra till Amerika den 2 oktober 1871, hela familjen med bägge föräldrarna samt barnen Julius Alfred född 1860 14/7 i Helsingborg, Ida Amanda född 1862 1/10 i Raus, Carl född 1864 25/10 i Raus, Olof Bernhard född 1868 11/3 i Raus och Clara Olina född 1870 30/5 i Raus (Raus kyrkoarkiv, volym AI:19, husförhörslängd 1871-1875, sid. 45).


67
Södra Unnaryd / SV: Död och begravningsboken 1780
« skrivet: 2023-09-06, 17:45 »
Hej Sara!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”d 2 Jan begrofs Enkan Britta Swensdotter i Bökana, lefde 3 weckor efter mannen, lades i gårdsens grifteplats. Skickelig Danneqwinna”. Tyvärr blir jag inte klok på dödsorsaken, men jag funderar på om det ska vara ”Rasel och magep[l]åga”?


68
Fjelie / SV: Fjelie
« skrivet: 2023-09-04, 16:22 »
Tillfällighetsfynd rörande en släktkrets i Fjelie socken 1685 (ur Torna häradsrätts dombok 1685 18/7; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:6 (1683–1686), opag.):
 
”dhernäst instäldte sigh för Rätten H:s Excell:ces H:r Kongl.
Rådetz och Gen: Lieutenantens HöghWählb:ne Grefwe Pontus
Delagardies för detta wid dess gårdh Skarholt här i Skå-
ne warande skytt, numehra boendes i Sandby Sockn
och Byy Ehrlig acktad Hans Mårtensson, och upwijste
för Rätten ett skrifftlig kiöp slutit honom och drängen
Anders Trulsson : / som tienar hoos dess swärfader
Christian Fick i Kieflinge : / emällan, d: 17: Junij nästleden
om bem:te drängs arfwelott, dhen han förmehnar sig
effter sin faarbroder Anders Ibsson wijd OstIndiska
Compagnie i Amsterdam hwarest bem:te drängs
faarbroder effter dess breef af d: 4: Dec: 1672 d: 22:
Nov:br nästtilförende på 7 åhrss tijd i tienst finnes
wara antagen, så och effter itt annat dess seenare
breef af d: 18: April 1673: uppå Skeppet Asia då seg-
ladt till Castellet wijd Cap de bon Esperance, wara
tilfallen, begiärandes bem:te Hans Mårtensson
Skytt, at TingzRätten täcktes honom itt sannfärdigt
Attestatum meddehla, först, dhet drängen Anders
Trulsson nu för tijden, sedan dess fader Truls Ibss.
sampt Modren Ingri Clemetzdotter, Systren Bengta
Ibssdotter i Fiellie Krogh döde blifwit, är effter sin
faarbroder, bem:te Anders Ibsson eendeste arfwinge,
och för dhet andra, at dhet honom och drängen emällan
slutne kiöp om Anders Ibssons effterlåtenskap, sär-
deles dhen fodran han hoos OstIndiska Compagniet kun-
nat hafwa, dhen tijd han dödde, är i sigh ricktigt och
klaart. Såssom fördenskuld hwad dess förste begäran
angår, heela Toorne Häradz Nämbd och särdeles Per
Andersson i Fiellie, sampt Per Månsson i Flädie
witterligit war, dhet Anderss Ibsson för een rum
tijd sedan gifwit sigh åt fremmande land, och han
dhen tijden dhet förste brefwet skrefs A:o 1672: d: 4: Dec
ingen arfwinge här i landet hafft, uthan ofwanb:te
sin Moder och Broder sampt Syster, hwilke alle
tree nu äre döde, warandes eij heller någon af
derass barn mehr i lijfwet ähn dhenne drängen
Anders Trulsson, som är Anders Ibssons Broorsohn;
och hwad dhen andra angår om kiöpets ricktighet,
drängen Anders Trulsson sielf för Rätten tillstädes
war och tilstod sigh sin arfsrätt effter bem:te sin
faarbroder, til Hans Mårtensson såldt hafwa,
altså resolverades at dhet begiärte Attestatum
under Häradz Insigle meddehlas skulle.”
=
Jeppa NN.
Barn:
1. Anders Jeppsson, var 1672–73 i tjänst hos Ostindiska kompaniet i Amsterdam och hade 1685 inte hörts av sedan dess.
2. Truls Jeppsson (död före 1685), gift med Ingrid Clemmetsdotter (död före 1685) med vilken han hade sonen Anders Trulsson, som 1685 var dräng hos Christian Fick i Kävlinge och som då sade sig vara Anders Jeppssons enda arvinge.
3. Bengta Jeppsdotter, levde i Fjelie krog men var död (barnlös) före 1685.


69
Fick / SV: Fick
« skrivet: 2023-09-04, 16:20 »
Tillfällighetsfynd rörande släkten Fick i Kävlinge (ur Torna häradsrätts dombok 1685 18/7; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:6 (1683–1686), opag.):
 
”dhernäst instäldte sigh för Rätten H:s Excell:ces H:r Kongl. Rådetz och Gen: Lieutenantens HöghWählb:ne Grefwe Pontus Delagardies för detta wid dess gårdh Skarholt här i Skåne warande skytt, numehra boendes i Sandby Sockn och Byy Ehrlig acktad Hans Mårtensson, och upwijste för Rätten ett skrifftlig kiöp slutit honom och drängen Anders Trulsson : / som tienar hoos dess swärfader Christian Fick i Kieflinge : / emällan, d: 17: Junij nästleden om bem:te drängs arfwelott…”.
 
(Väl)aktade (skytten) Hans Mårtensson, som i juli 1685 bodde i Södra Sandby by och socken men som innan dess hade varit skytt (jägare) hos riksrådet greve Pontus De la Gardie på Skarhult, var alltså 1685 svärson till Christian Fick i Kävlinge.


70
Förnamn - A / SV: Ahna
« skrivet: 2023-09-03, 15:39 »
Hej Bertil!
 
Tack för ditt svar! Jag försökte också hitta förklaringen i personliga preferenser, vilket inte riktigt tycks förklara namnet Ahna.
 
Bjällerups pastorat hade samma kyrkoherde 1827–1888 (han var närmare 94 år gammal då han avled), och under åtminstone 1830- och 1840-talet kan man konstatera att handstilen mycket riktigt är densamma i födelse- och dopboken. Under dessa år föddes fyra stycken Anna 1837, en Anna 1838, en Anna 1839, två Anna och en Ahna 1840, inga Anna eller Ahna 1841, samt slutligen två Anna 1842. Den Ahna som föddes 1840 är som synes densamma som Ahna på gravstenen, och man kan även konstatera att hon omedelbart förs in i Bjällerups husförhörslängder med just denna stavning vilket alltså kvarstår genom livet och till slut hamnar på gravstenen. För systern Anna är fallet detsamma, stavningen på hennes namn är också konsekvent genom hela livet ända fram till gravstenen.
 
Som jag var inne på i mitt inlägg ovan funderade jag på om Ahna var en lokal stavningsvariant för att särskilja henne från ”grundformen” Anna, men i fallet med systrarna ovan kom ju Ahna först medan Anna föddes sexton år senare. Därmed lutar det ju nästan åt att Ahna är ett ”fristående namn” (eller åtminstone en fristående stavningsvariant) som inte nödvändigtvis behövde stå i relation till namnet Anna.
 
När jag vidgade sökningen lite kunde jag konstatera att det i folkräkningen 1880 finns 76 stycken Ahna, samtliga födda åren 1803–1878 i Malmöhus län och ännu boende där 1880. De flesta av dem föddes i häraderna Torna (där Bjällerup ligger) och Bara med några avstickare till socknarna Gärdslöv, Klagstorp och Örsjö i Vemmenhögs härad. Tyvärr blev jag inte mycket klockare på varför namnet Ahna förekommer just i dessa härader, men det var en intressant iakttagelse och ringar in namnet / stavningsvarianten till ett bestämt geografiskt område i Skåne. Man borde nog egentligen följa upp alla dessa "Ahnor" för att se ifall någon av dem emellanåt kallas Anna i källorna, eller om användningen av stavningen Ahna är konsekvent även genom deras liv.


71
Kristianstad / SV: Läshjälp dop 1698
« skrivet: 2023-09-03, 15:00 »
Hej Kristina!
 
Ditt svar påminde mig om en annan tråd i mitt klockarprojekt, nämligen klockaren Casten Schlyter (ca 1692–1775) i Bräkne-Hoby. Jag har antecknat att hans dotter Anna Christina Schlyter, född omkring 1727 och död 1792 26/11 i Bräkne-Hoby, ska ha varit gift med Tobias Prawitz, född omkring 1706 och död 1788 4/3 i Mölleskog, Bräkne-Hoby socken, som vid sin död sägs vara ”StärkelseBruksBokhållare”. Denne herre passar ju in perfekt på Tobias Pettersson Prawitz son, men det låter märkligt att en sockenskomakare sedermera blir bruksbokhållare – eller är det måhända samma person ändå?


72
Hej Anders!
 
Det stämmer, av inventariesumman på 241 riksdaler, 26 skilling och 6 runstycken specie drar man först av skulderna på 56 riksdaler, 28 skilling och 7 runstycken specie.
 
Av de återstående 184 riksdalerna, 45 skilling och 11 öre skulle änkan njuta tjugondepenningen i fördel. Jag blir inte helt klok på hur detta fungerade, men denna andel valde (eller kanske beviljades) alltså änkan att ta ut i form av sin dagliga säng värderad till 6 riksdaler, den osålda silverbägaren värd 2 riksdaler, en specieriksdaler samt 11 skilling av de kontanter som auktionen inbringade.
 
Det som därefter återstod skulle delas i tre delar, varav änkan erhöll 33 riksdaler och 16 skilling i form av sin giftorätt i boet samt 25 riksdaler, 11 skilling och 7 2/3 runstycken av auktionsmedlen; det specificeras även ytterligare att av makens behållning på 117 riksdaler, 7 skilling och 4 runstycken skulle änkan dessutom erhålla tjugondelen som morgongåva i kontanter av auktionsmedlen, vilket blev 5 riksdaler och 41 skilling (sammanlagt fick hon alltså 73 riksdaler, 31 skilling och 7 2/3 runstycken specie).
 
Därefter skulle barnen få de återstående två tredjedelarna (55 riksdaler, 31 skilling och 1 2/3 runstycken var), vilket Ola och Nils erhöll i form av vardera 33 riksdaler och 16 skilling som andelar i huset, 14 riksdaler och 15 2/3 öre i kontanter från auktionsmedlen samt var sin järnkakelugn värderad till 8 riksdaler.


73
Anundsjö / SV: Anundsjö C:3 1754-1795 s 335
« skrivet: 2023-08-18, 13:51 »
Hej Jens!
 
Det stämmer, 2-åriga Anna blev tydligen vådaskjuten till döds av sin 12-årige bror Eric. Jag tyder hela notisen på följande sätt:
 
”Unga Anna Johansdr Berg,
föddes 1771. dn 23 Januarii,
fadren Crono Båtzmannen Johan
Berg, modren Anna Olofz dotter,
dn 31. October, när barnen War
hemma allena på 1. Söndag,
månde hennes broder Eric af
12. års ålder nedtaga en laddad
Bössa, och af oförsigtighet henna
lossade, hwar igenom detta
barnet som satt wid spisen af
skottet träffades i bröstet och strax
ändade sit lif dn 31. October.
Begrofz d. 7. Nowember.
Ålder 2. År, och 9. månader.”

74
Görslöv / SV: Eller är detta hans dödsnotis?
« skrivet: 2023-08-16, 23:15 »
Hej Marianne!
 
Ja, här har vi Nils Olofssons egen dödsnotis, som jag tyder på följande sätt:
 
”Martius d 30 el. 8de dagen der effter, Begrofz Mannen
eller Rusthållaren Nils Olufsson, en ärlig, Gudfruk-
tig och Förnufftig Bonde; Barnfödt i Nordanno By,
henna waret hos sina ärl. och beskedl. Föräldrar, tills
han ingått ägtenskap, och hemman der uti Byen
bekommet och i sin lefnatz tijd, hafft. Hans ålder
waret 48 åhr, 1 Månat och 9 dagar, ämbetet haf:r
förättat N. S. Krut[meier]”.


75
Görslöv / SV: Tacksam läshjälp dödsnotis
« skrivet: 2023-08-16, 23:11 »
Hej Marianne!
 
Det är tydligen inte Nils Olofsson själv utan hans hustru som avlider i denna notis, som jag tyder på följande sätt:
 
”d 23 hujus begrofz Rusthållaren uti Nordanno, Nils
Ohlssons, liufwa och kiära hustru, hwilken 10 dagar för uth,
omsijder blef förlöst med 2ne st. dödfödda barn, men och
derpå straxt måste upgifwa andan och döö. Barnfödt hade
hon waret uti Östra Skräflinge Sochn, och det 1703 d 12 Maij.
Upföt uti Sönnanå hos sin Morbror Jeppe Jönsson, och der
ifrån gifftat sig med sin effterlefwande maka Nils Olufsson.
Hennes ålder waret såledz: 40 åhr 10 månat, några dagar.
                                                                 ämbetet förrättade N. V. Krut[mejer].”
 
I marginalen står ”För detta starbhus är betalt de fattiges andel, effter skifftetz förrättning är 900 D som går[?]...", vilket alltså tycks röra sig om den avgift som dödsboet betalade till socknens fattiga i proportion till boets behållning.


76
Bjällerup / SV: Tacksam för läshjälp!
« skrivet: 2023-08-16, 23:09 »
Hej Marianne!
 
Där ser man, då möts alltså våra släktgrenar ytterligare ett led längre fram i tiden! För egen del var Karna mor till min farmor Britt Larssons (1944–1997) farfar Lars Larssons (1871–1945) farmor Ingar Nilsdotters (1807–1890) morfar Nils Persson (1740–1817), så om jag räknar rätt är du 8-männing med min pappa – vad roligt! Jag följer med spänning dina frågor och inlägg rörande Görslöv m.fl. socknar kopplade till denna släktkrets, och om det finns något jag kan hjälpa till med är det bara att höra av sig  ;D


77
Kristianstad / SV: Tobias Pettersson Pravitz d1729 Kristianstad
« skrivet: 2023-08-15, 23:08 »
Hej Kristina!
 
Petrus Prawitz’ brev i faderns bouppteckning låter väldigt spännande, för i min forskning kring klockare i Lunds stift har jag ännu inte funnit några uppgifter alls angående hur han blev klockare och hamnade i Skåne (det äldsta spåret kommer från Lunds domkapitels arkiv 1721 3/5 och de utgående brevkoncepten i volym BI:31 som berättar att Petrus inledningsvis vägrade gifta sig med klockaränkan Catharina Pilo, trots att det ingick i överenskommelsen om klockartjänsten och trots att domkapitlet hade försökt övertala dem ”til wänlig förening, at sökia hwarannans bästa genom ett kiärligt hionelag tilsamman” och övervinna ”den på bäggie sidor emot hwarandra uppwuxna missförstånd och owilja). I skrivande stund har jag inte tillgång till volym FIIb:29, men så fort jag får möjlighet ska jag undersöka volymen och se om jag kan transkribera breven och publicera texten här i tråden.


78
Kristianstad / SV: Läshjälp dop 1698
« skrivet: 2023-08-15, 23:05 »
Hej Kristina!
 
Vad roligt att även du undersöker denna familj! Själv går mitt intresse för Prawitz via klockaren Petrus Prawitz, född 1695 (som jag nu upptäckte har fått fel födelseår på det vackra epitafiet över honom i Dalby kyrka – där står det att han var ”Född i Christianstad den 24 Aug: A:o 1694”, men rätt ska alltså vara 1695).
 
När det gäller skomakaren Tobias Pettersson Prawitz tycks uppgifterna ha blandats ihop, för jag kan inte heller se att han får någon son Hans 1698 utan hittar endast fyra barn till honom i Kristianstads stadsförsamling:
 
Elna, döpt 1692 14/8, fadern ”Tobias Pettersson” (Kristianstads stadsförsamling CI:3, sid. 39).
Petter, döpt 1695 25/8, fadern ”Tobias Petterson” (Kristianstads stadsförsamling CI:3, sid. 67).
Doretha, döpt 1700 6/5, fadern ”Tobias Skomachare” (Kristianstads stadsförsamling CI:3, sid. 117).
Karna, döpt 1703 1/3, fadern ”Tobias skomakare” (Kristianstads stadsförsamling CI:3, sid. 154).
 
Ännu ett barn borde som synes få plats mellan 1695 och 1700, och 1698 16/10 lät faktiskt Tobias skomakare begrava ”et spet Barn” (Kristianstads stadsförsamling FI:1, sid. 73). Någon födelsenotis för detta barn lyckas jag dock inte hitta, men eftersom både Elna f. 1692 och Petter f. 1695 ju når vuxen ålder måste det röra sig om ett barn fött omkring 1697–98 (vars dopnotis tydligen har förkommit) som var spädbarn då det avled 1698. Antagligen har väl någon forskare sett dödsnotisen 1698 och parat ihop den med födelsenotisen för Tobias Sattlers son Hans samma år, men detta är alltså inkorrekt.


79
Bille / SV: Bille, Martin. Borgare och skomakare i Lund
« skrivet: 2023-08-15, 22:24 »
Hej Ylva!
 
I min forskning kring Lunds stads befolkning 1650-1820 har jag hittills bara stött på en Bille inom borgerskapet, nämligen borgaren Lars Olsson Bille (ca 1697-1767) vars ursprung jag ännu inte lyckats utröna.
 
Om man för en stund bortser från släktnamnet Bille och istället fokuserar på yrket skomakare och namnet Martin (Mårten) finns det däremot två passande kandidater, nämligen skomakaren Mårten Hansson (levde ännu 1689 i Lund då han får en dotter där) och Mårten Knutsson (död 1671 i Lund). Vid skiftet efter den senare 1671 omnämns dock endast fyra barn vid namn Knut, Johanna, Karna och Elna (alltså ingen Per eller Peter), men vid Mårten Hanssons hustrus skifte 1677 (samt Lunds rådhusrätts dombok 1681) sägs det att hon efterlämnade fyra barn varav dottern Elna Mårtensdotter föddes i äktenskapet med Mårten Hansson medan tre (namnlösa) barn tycks ha fötts i hennes tidigare äktenskap med Hans Mårtensson (död 1665) i Lund. Det kan ju hända att Peter Bille har varit ett av dessa tre barn som föddes före 1665, och som alltså var skomakaren Mårten Hanssons styvbarn men som kanske såg honom som sin far eftersom de knappt mindes sin biologiska far?
 
Var gifter sig Peter Bille 1691? Vad döper han sina barn till? Står det möjligtvis något mer i vigselnotisen angående att fadern Martin Bille ska ha varit avliden eller ännu i livet då sonen gifte sig?


80
Kristianstad / SV: Läshjälp dop 1698
« skrivet: 2023-08-11, 15:50 »
Hej Kristina!
 
Barnets namn är Hans, och jag får faderns efternamn till Zätler (notera även faddern Mickel, vars efternamn ser ut att vara Zättler – kanske faderns bror?). För säkerhets skull kontrollerade jag efternamnets stavning vid några andra av Tobias’ barns dop, och när hans tvillingar Niclaus och Ellna döps 1695 19/4 är efternamnet Satler (Kristianstad CI:3, sid. 59) och när dottern Dorotea Lissebet döps 1701 27/10 tycks namnet stavas Zattler (Kristianstad CI:3, sid. 135).


81
En tidningsnotis rörande muraren Nils Mattsson (född 1825 3/10 i Västra Karaby, död 1927 1/2 på Karaby nr. 19 i samma socken) finner man i Helsingborgs Dagblad den 3 oktober 1925 under rubriken ”En 100-åring i Västra Karaby”:
 
”Ett hundra år fyller i dag förre muraren i V. Karaby, Nils Mattsson. För sin höga ålder är Nils Mattsson ovanligt rörlig och duktig. Visst svika hörseln och synen något, men sinnet är ovanligt spänstigt, för att ej säga ungdomligt, och intresserad för allting tycks den gamle vara, om också hans tankar mest röra sig kring gamla tider.
     Det är ett ovanligt arbetsfyllt liv den gamle har bakom sig. Då Nils Mattsson var på sjunde året fick han ta tjänst som vallpojke hos lantbrukaren Jöns Larsson i Höj, riksdagsman Jöns Jönssons farfar. Här fick han tvenne vintrar gå i skola och här konfirmerades han. Efter att ha tjänat här ett femtontal år kom han i tjänst på andra håll. 30 år gammal gifte han sig och lärde murareyrket. I detta yrke fortsatte han under fyrtio år, och då krafterna började svika tog han plats som ryktare. På senare år har han fått en fristad i Västra Karaby kommungård.
     Den gamle har levat under fem konungars tid, men inte sett mer än den förste av dem, nämligen Karl XIV Johan. Han minns även den tid då Annelövs galgbacke var i flitigt bruk.”
 
Till tidningsnotisen hör även ett foto på den gamle mannen.


82
Bjällerup / SV: Tacksam för läshjälp!
« skrivet: 2023-08-09, 13:24 »
Hej Marianne!
 
Vad roligt att du härstammar från Nils Hansson, då är vi avlägset släkt! (jag härstammar själv från hans äldsta dotter Karna Nilsdotter 1715–1768). Jag tyder födelsenotisen på följande sätt:
 
”d 5 Augusti bläf Hans Nelsons son födt
wedh Namp Nels och bläf döfft d 10 huius
af Capallafnen Her: Hendrich och war fadder-
ne disse som fölger Tröls Clauss: Jeppa Jönss:
Nels Hanss: Per Trulsons hustru och pigan
Anna Berttels dotter och Per Jönsons hust-
stru bar ham till till sin Christendom”


83
Malmö Karoli / SV: Vad döps han till?
« skrivet: 2023-07-28, 22:45 »
Hej Anders!
 
Fadern anges vara ”Meistern […] Carrethenmacher”, alltså karettmakarmästare, och sonen både föds och döps i juni (den 26 och 29). Namnet är lite mer svårtolkat, men jag läser det som Peterrumijn eller Peterrumyn. Hur detta namn ska förklaras har jag tyvärr ännu inte blivit helt klok på (jag undersöker sedan tidigare familjen Winckler i mitt forskningsprojekt kring Lunds befolkning 1650-1820), men i vuxen ålder kallar han sig i varje fall bara Peter (se mitt inlägg från 2021 om familjen här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=174520.msg1579123#msg1579123).


84
Ramsberg / SV: Läshjälp: tolka dokument
« skrivet: 2023-07-19, 19:34 »
Hej Jesper!
 
Tyvärr blev det två frågetecken på en av sidorna där texten klämts in mellan raderna och kommit för nära bindningen, men i övrigt lyckades jag tyda allting, så min transkribering ser ut på följande sätt (med de överstrukna styckena uteslutna för läsbarhetens skull):
 
”Protocoll, hållet vid
Utmålsläggning till
Glittre, Bäck, Katås och Ambrusgruf-
vorne på Bäckegrufvejernmalms-
fält i Torpet Bäckegrufvans
ägor i Ramsbergs Socken och
Bergslag den 26 Julii 1841.
     §. 1.
Efter det att åtskillige Mutsedlar inneva-
rande år blifvit hos Bergmästare Embetet
uttagne å serskildte grufvor uppå Bäcke-
grufvorne sedan fordna tider ödeliggande jernmalmsfält i Rams-
bergs Socken nämligen 1:o den 8de April efter anmälan den 24de Februarii af
Torparen Ambrus Ambrusson i Bäckegrufvan
å 3ne st. nya malmanledningar på egna
ägor, nu benämnde Ambrusgrufvorne; 2:o den 8de
April efter anmälan den 7de Mars af Hindric
Ersson vid Sjöfallet, Jan Berggren och unga
Carl Berggren vid Bäckegrufvan å ödeliggande Glittregruf-
van belägen på Jan och gamle Carl Berggrens skogs-
mark; 3:o samma dag af samma personer å
ödeliggande Katåsgrufvan på nyssberörde
mark; 4:o den 10de April af Herr Brukspatronen
Casselli å ödeliggande Stora Bäckegrufvan,
invid Torpägaren Carl Eric Berggrens stugubygg-
ning; samt sluteligen 5:o samma dag af Herr
Brukspatronen S. Heijensköld
å en ny malmanledning
strax Söder om så kallade Glittregrufvan,
hade anmälan om Utmål
till dessa grufvor skett den 8de och 26 April
för Glittregrufvan, den 26 April för Katåsgruf-
van,
 
samt en sluteligen för Bäckegrufvan, i an-
ledning hvaraf, sedan Utmålsläggning blifvit
till denne dag utsatt att företagas och kungörelse derom i
Ramsbergs Kyrka uppläst, nu vid Grufvefal-
let inställde sig, förutom undertecknad t. f. Bergmä-
stare, till biträde vid förrättningen Sex-
mannen Per Ersson i Resta samt af Grufveägar-
ne Herrar Brukspatroner Heijkensköld
och Casselli, jemte Torpägarne Carl Erik
Berggren och Ambrus Ambrusson, som nu
äfven anmälte sig till erhållan-
de af Utmål för numera så kallade
Ambrus Grufvan.
 
     §. 2.
Sedan följande Fyra Interessentskap
blifvit uppgifne, deruti äfven Jordägarerättelsen är inbegripen nämligen
1o Katåsgrufve: Glittregrufve Bolag – ¾.
                          Carl Erik Berggren – ¼.
2o Glittregrufve: Granhults Bruk – ¼.
                          Gammelbo Bruk – ¼
                         Brukspatron Casselli – 1/8
                         Jan Berggren – 1/8
                         Carl Berggren – 1/8
                        Hindric Ersson i Sjöfallet – 1/8
3o Bäckegrufve: Gammelbo Bruk – 15/32
                         Granhults Bruk – 15/32
                         Carl Erik Berggren – 2/32
4o Ambrusgrufve: Ambrus Ambrusson – 1.
resolverades det skulle Fyra serskildte Ut-
mål härstädes utstakas nämligen ett för
 
hvardera grufvelaget, så mycket hellre
som belägenheten äfven detta syntes gifva
anledning; Och företogs derpå uppmät-
ning och utstakning, på sätt hosfogade
plancharta ungefärligen wisar, hvarå de
puncterade lineerne nu blefvo uppgån-
ne och röslagde samt sålunda tjena
till rättesnöre för sjelfva Utmåls-
gränsornes framtida utstakning, der de
ej nu blifvit med rösen utmärkte. –
     Som hela Grufvefältets sträckning går
ungefär i Norr och Söder, bestämdes
directionslineen för samtelige Utmå-
len ungefär i detta väderstreck och
utmärktes med Rösen vid A och B på en mot Öster sluttande grusås samt en
med sten kringskolad Enpåle vid C i kanten
af en skogsmåsse. På samma
linea ligga ytterligare röset O i
berörde måsse, och röset K vid ett gärdes-
gårdshörn i en dal med ett mot söder rin-
nande bäckdrag, hvarförutan vid I uti
Bäckegrufvans NordÖstra brädd en påle blifvit
nedslagen. – Afståndet från A till nuvarande
Katåsgrufvan är 18 famnar och från A till
B 75 famnar samt från B till C 45 do. –
Om denna linea utdrages 30 famnar från
A mot Norr till d träffas Katåsgrufve Utmålets
Norra gränslinea P d Q, som stryker vinkel-
rätt mot den förra och är inalles 200 fam-
nar lång, hvaraf 20 fr på vestra och 180 do
på Östra sidan om d. På samma sätt träf-
 
far Södra gränslineen S e R som är parallel och lite större[?] med den Norra om linean A C
utdrages 50 fr till c.
     Katåsgrufvans Utmål utgöres sålunda af
en liksidig och rätvinklig fyrkant P Q R[?]
hvars alla sidor hafva 200 famnars
längd. – Inom detta Utmål var blott en
liten och föga lofvande skärpning
med en svag anledning till
Blodstensmalm upptagen. –
     Om från punkten C en linea uppgås åt Wester tvärdt öfver en grusås vinkel-
rätt emot AC till 50 famnars längd till D,
samt genom punkten D åter drages en linea
EDF parallel med AC förbi Glittregrufvans södra
gafvel, bestämmes derigenom riktning
af Glittregrufvans Utmål, som utgöres af
fyrsidiga rätvinkliga figuren T U W Y,
hvars 2ne sidor U W och T Y äga 170 famnars längd
i Norr och Söder samt U T och W X F Y 200
fr do i Öster och Wester. – Wid E i Vestra
sluttningen af ofvanomförmäldte grusås
lades ett Röse och vid 109 ½ famnar Söder om E inslogs en jerndubb i
en emot Öster ned i en mosse lutande berghäll.
     Glittregrufvan är en i äldre tider
med tillmakning be-
arbetad grufva af 15 famnars längd och
ungefär 5 famnars djup, anlagd på en
svängande gång af fjällig och
kristallinisk jernglans med
lameler af grå qvarz och något glimmer
emellan, till utseende fullkomligt lik
malmerne från Dahlgrufvan eller från Gräns-
hytte Mosegrufvan i Lindes Socken.
 
     Då lineen E F fortsättes åt Söder, erhålles
rigtningslineen för Ambrusgrufvans Utmål,
som från Glittregrufve Utmålets Södra gräns
sträcker sig 200 famnar i längd åt Söder
till lineen ba. – Wid g på 65 ½ famnars
afstånd från jerndubben F nedsattes en Enpåle
inwid ett större aflopps dike, gående
fortsättningen af samma linea genom
punkten H, midt på bron öfver den från Mossen
kommande bäcken, 63 gamnar Söder om G. –  Genom
punkten G uppgicks vinkelrätt
mot Styrningslineen, en annan linea
N G M Z O, som vid Röset N i Östra sluttningen af en annan ås, 55 famnar Vester
om G träffar Ambrusgrufve Utmålets Westra
gränslinea X N b samt vid M, 5 famnar
Öster om G Bäckegrufve utmålets Nordwestra hörn-
punkt, hvarifrån denna linea vidare i Öster utgör sist-
nämnde Utmålets Norra gränslinea och
går genom Röset O, på styrnings-
linean för Katås- ocih Bäckegrufve Ut-
målen. – Ambrusgrufvans Östra gräns utgöres
på Norra änden af lineen Y Z, 30 famnar
Öster om styrningslineen F G H, och utgörande
fortsättningen af skillnadslineen emellan
Katås och Glittregrufve Utmålen till dess
denna träffar Bäckegrufve Utmålets
Norra gränslinea; men Söder om G af line-
en M La, belägen 5 fam-
nar Öster om F G H och midtemellan Bäcke
och Ambrusgrufvorne samt utgörande skillna-
 
[…]
 
intrång af andra sitt grufvearbete fort-
drifva och hvad malmtillgången derinnnan
finnas sig och det allmänna till nytta
användas.
Sålunda förelupet och förrättadt be-
tygar Ut Supra
På Bergmästare Embetets vägnar
     C; O; Troilius”

85
Ramsberg / SV: Läshjälp: tolka dokument
« skrivet: 2023-07-19, 14:15 »
Javisst, bara lägg upp resten av sidorna också så ska jag kika på dem  :)
 
De omnämnda kungliga förordningarna var tydligen allmänna för riket, för när man söker på de aktuella datumen i libris.kb.se får man upp följande kungliga förordningar som rör just gruvdrift:
 
Kongl. maj:ts nådiga Förordning, Om Grufwors Utmål och thet mera, som til befordran af Bergwärkens upkomst och drift länder. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 20. octobris 1741.
Stockholm, tryckt uti Kongl. tryckeriet, hos directeuren Pet. Momma., [1741] Svenska [16] s.
 
Kongl. maj:ts nådige Förordning, Angående Grufwors utmål och hwad mera, som til Bergwerks drift och wård hörer. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 6. december 1757.
Stockholm, tryckt uti Kongl. tryckeriet hos directeuren Pet. Momma., [1757] Svenska [16] s.


86
Ramsberg / SV: Läshjälp: tolka dokument
« skrivet: 2023-07-19, 13:51 »
Hej Jesper!
 
Detta blev en intressant lektion i gamla tiders gruvtermer! Förhoppningsvis har jag tytt alla termer korrekt, och min transkribering ser ut som följer:
 
”den emellan båda dessa Grufvors Utmål och
bemärkt med jerndubben L, 5 fr Öster om H i en mot Wester slutande.
     Ambrusgrufvan är [ett nytt] ett försök på en
ny anledning till malm, som är en ännu fot[?]
tig blodsten af samma art som Glittergrufvan
i en glimmerrik qvarz.
     Slutligen är Bäckegrufvans Utmål bestämd
till 170 famnars längd Söder om Norra gräns-
lineen M O Å och 200 famnar bredd, näm-
ligen 45 famnar Wester och 155 famnar Öster
om O J K; varande denna sistnämnda lineen
bemärkt, såsom förut är nämndt, med Rören
vid O och K samt en påle i grufvans NordÖstra
brädd 63 famnar Söder om O och 45 famnar
Öster om [L] Jerndubben L; samt utgöres sålun-
da af rätvinklige fyrsidiga figuren M Å Ä Ö. –
     Bäckegrufvan är – 24 famnar lång, afdrifven
på en stock af svartmalm, strykande i Öster
och Wester samt blandad med något svafvel-
kis och homblande, och sålunda i betyde-
lig mån skiljaktig från förut omförmälde
grufvor, i det malmgången åt denna sida
synes vara ej mindre rubbad ur [sitt] sin
vanliga strykning än förändrad till sin art.
     Inom sålunda [utm] bestämda Utmål äga
fördenskull Katås, Glittre, Ambrus och
Bäckegrufvelagen, [att] med stöd af Kongl.
Förordningarne den 20de October 1741 och
6te December 1757, att så länge de [som]
arbetet fortsätta och iakttaga de i
bemälte författningar stadgade föreskrif-
ter om grufvebrytningen fritt och utan”


87
Grönvall / Grönwall / SV: Grönvall / Grönwall
« skrivet: 2023-07-07, 11:23 »
Hej Jan!
 
Tack för dina intressanta reflektioner! Detta är något jag själv funderat över, och i synnerhet lagt märke till i min forskning kring befolkningen i staden Lund 1650–1820 där jag haft möjlighet att följa hela syskonskaror genom livet. I Lund hände det ofta att "släktnamnslösa" borgares barn tog släktnamn med förledet Lund- (Lundberg, Lundgren, Lundqvist eller Lundsten är nog de vanligaste varianterna), men precis som du har jag också lagt märke till att detta var vanligast under 1700-talets första hälft och att det inte alltid var samtliga syskon som antog namnet. Vissa tycks ha behållit sitt patronymikon, oftast döttrarna eller de söner som flyttade ut på landsbygden och blev bönder. Jag fann även en variant (tyvärr lyckas jag inte lokalisera dem i skrivande stund) där en syskonskara födda i Lund under 1730- och 1740-talet har tre olika efternamn i källorna – de flesta av döttrarna bar vanligen patronymikon medan sönerna kallade sig Lundberg och Lundqvist, om jag inte minns fel.
 
När det gäller släkten Grönvall i Börringe har jag kunnat konstatera att samtliga Johan Olsson Grönvalls fyra barn som når vuxen ålder bär namnet Grönvall i källorna, men av Rasmus Olssons barn är det sönerna (åtminstone de tre av fyra som jag finner i vuxen ålder) som ständigt bär namnet Grönvall i källorna. Döttrarna tycks däremot bära namnet Grönvall som ogifta dopvittnen samt när de gifter sig, därefter växlar det mellan Grönvall och Rasmusdotter för att till slut helt kallas Rasmusdotter i källorna.


88
Bonderup / SV: Nils Persson Strömberg 1760 Bonderup
« skrivet: 2023-07-07, 11:08 »

Hej Monica!
 
Det låter som spännande dokument! Har du ännu inte fått hjälp kan du maila mig det på markus_gunshaga @ hotmail.com (skriv ihop) så kikar jag på det.



89
Grönvall / Grönwall / SV: Grönvall / Grönwall
« skrivet: 2023-07-05, 13:43 »
Hej Jan!
 
När Johan Olsson Grönvalls bror Rasmus Olsson (som själv aldrig bär namnet Grönvall i kyrkoböckerna, men vars barn också kallar sig Grönvall) gifter sig 1723 17/2 i Börringe socken sägs han vara dräng från Grönby by i likanämnda socken, och jag misstänker därför att de bägge bröderna är söner till bonden Ola Rasmusson i Grönby by (som bland annat får sonen Rasmus där 1700 1/7) och att Johan Olsson Grönvall alltså tog släktnamnet Grönvall efter födelseorten Grönby. Det finns alltså antagligen inget släktskap till kaptenen – men man ska ju aldrig säga aldrig  ;D


90
Smedstorp / SV: Läshjälp Dödsnotits Karna Mattsdotter 1750
« skrivet: 2023-07-03, 23:52 »
Hej Stig!
 
Ja, de flesta svenska och danska kyrkoböcker (även de norska) är ju annars väldigt snåla med uppgifterna, så när man finner såhär innehållsrika notiser är det verkligen en släktforskares dröm  :D
 
Det stämmer, i slutet av notisen sägs det att Karna var sjuk de sista 3 åren innan sin död. Sedan sägs det att hon dog den 1 huius (från latinet = ”dennas"), alltså "den första dennas", vilket i detta fall var månaden december - Karna dog alltså den 1 december.
 
Slutligen sägs det att det saknades 2 dagar innan hon skulle uppnå 58 års ålder (”58 år ringare än 2:ne dagar”), vilket ju stämmer bra med att hon dog den 1 december och sägs vara född den 3 december; då dog hon alltså mycket riktigt två dagar innan sin 58-årsdag.


91
Rödön / SV: Hjälp att tyda text.
« skrivet: 2023-07-03, 13:27 »
Hej David!
 
Det var Jon Mickelsson som blev huggen; han hade vid senaste marknaden stått och sålt sitt gods och sina varor då han utan giltig anledning blev illa slagen och huggen i huvudet och ena armen av ryttaren Lodwick Hofslagare. Jon Mickelsson var tydligen så pass illa skadad så att han inte själv klarade av att instämma ryttaren, så det var därför hans hustru Märit Eriksdotter anmälde saken vid tinget, som dömde ryttaren till att ”vårda” Jon Mickelsson ”intill natt och år är ute”. ”Natt och år" var en äldre juridisk term som omfattade tidsrymden av ett år, så ryttaren skulle tydligen bekosta vården av Jon Mickelssons skador som längst under ett års tid.



92
Smedstorp / SV: Läshjälp Dödsnotits Karna Mattsdotter 1750
« skrivet: 2023-07-03, 00:58 »
Hej Stig!
 
Vilken innehållsrik dödsnotis! Jag tyder den på följande sätt:
 
”d: 9 Dec: begrofs Möllnarens Sören Christens hustru Karna Matthz dotter
af Smedstorpzmölla, som war född Anno 1692 d: 3 Dec utj Smedztorps Sn
hennes Fader warit hanskemakaren Matthz Hansson och Modren Ingar
Nils dotter warit hema 11 åhr och några Månader tient 6 åhr, kom
så i äcktenskap med förm:te Sören Christenss: som war Ladufougde å Smedstorpz
gård och wardt theras brölopzfäst A:o 1716 wid Påsketijden uti Smedstorpz by
lefwat samman 34 åhr, 9 månader och 1 dag aflat samman 8 barn, 6 söner
och 2 dottrar af hwilcka 2ne söner för modren äro i Herranom insomnadt
och 4 söner och 2ne dottrar med Fadren effterlefwa warit siuk 3 åhrs tijd
af hosta, bröstwärck och styng deraf hon doo d: 1 huius i sitt ålders 58:
åhr ringare än 2ne dagar.”

93
Hej Ola!
 
Jag får det till att Stillman är ”Rytt: i tjenst” samt ”dess hustru ständigt sjuk och sängliggande” (den inledande anteckningen rör Sven Nilsson och anger att ”Svens h: beständigt sjuk” medan den sista anteckningen, som rör inhyses Per, lyder ”Per wärkbruten”).


94
Skarpenfelt (Skarp von Felt) / SV: Skarpenfelt (Skarp von Felt)
« skrivet: 2023-06-10, 01:34 »
I samma volym (Riksarkivets ämnessamlingar, serien Personhistoria, Biographica 1500t – 1800t, volym S:I:S36) finns även ett annat brev rörande släkten Skarp von Felt, nämligen en odaterad skrivelse (uppenbarligen från drottning Kristinas regeringstid 1632-1654, mest sannolikt efter 1650 då det undertecknas med den adliga formen Skarp von Felt) från sedermera överstelöjtnanten Isak Skarp von Felt. I brevet omnämner han att hans mormor Carin Bröms hade fråntagits jordegendom sedan hon såsom frälsekvinna ingått äktenskap med en ofrälse man (kyrkoherden Petrus Svenske) med vilken hon fick sonen Abel Svenske, som sägs ha stupat vid Vittsjö 1612 (dessa uppgifter överensstämmer med vad som sägs i Elgenstiernas ättartavlor under den år 1638 introducerade adliga ätten Svenske, nr. 258).

 
För ätten Skarp von Felts del är brevet intressant eftersom Isak omnämner ”wij fäm Bröder som på dätta sättet tiänt haffua, wthaf huilka nu icke mehr ähn twå igenleffua som ännu j tiensten ähre”. Kyrkoherden Petrus Nicolai Skarp och hans hustru Beata Svenske ska ha alltså utöver Isak haft ytterligare fyra söner, som alla blev militärer, varav tre dog före 1650/1654 och den fjärde ännu var i livet såsom militär då Isak skrev brevet i början av 1650-talet:
 
”Stormäcktigaste Dråttning Alldranådigaste
Frööken, E:rs Kongl: May:tt skal min Wnderdånige
Trooplichtige tiänst, Troligen Bewijsaß.
 
Eders Konungzl: May:tt kan iag I allsomstörsta Wnderdånighet ey okunnugt
Låtha, hurusåsom min Modermoder hafwer sine faste Arffuegodz
igenom Ofrälse Giffte Förwerkat, ther med godzen Under När-
maste Släckt Förfaldne ähre, Men thå hoon sig såledeß med ofrelße
giffto Försett hade och henneß Fader och Moder thereffteråt ähre
döde Wordne, thå haffue hennes Syskon all Orätt tillfogat, I
dät the henne huarken Wtaff lööst eller Fast hafua låtitt bliffua
deelacktig, ey heller det Ringaste låtho förstå när hennes Föräldrar
begroffues, myckit mindre när the sin emillan både lööst och fast
Skifftade: Och aldenstund thänna min Modermoder hade med
then ofrälse mannen een son hoon wthj Kongl: May:tz och
Crononeß Krigztiänst instält hade, Abel Swenske Be:ndh, På huilken
hoon een god förhopning hade, at han både lööst och fast genom
trogen och flijtig tiänst kunne åtherwinna, ty lät hoon thänne
inJurij I sin tijdh så passera; och thå Abell Swenske effter
långlig trogen giordh tiänst både i Ryßland, Lijfflandh och förre
gången i Dannemark, sig Wnder Militien öffuat hade, och han
Wthi Ryßby Skantz aff Glorwerdigast j åminnelße Konung Carll
bleff till Ryttmästare förestäldt, anhölt han i största Wnderdånighet
aff Högloflig Sal: Konung Carl at honom måtte bliffua sin Mo-
ders frälsebrot perdonerat, huilket och honom af H:ns K: May:tt
Nådigast låffuadeß, som Twänne adelßmäns Wittneß Skriffter
Wnder hand och Segel Wthwijsa kunna, Men j kort tijdh thereffter
ähr samme min Moderbroder Abel Swänske för Fienderna Slagen
bleffuen, Strax på samma tijdh haffuer åther thänne Abell
Swenskes Systersöner sig wthj Krigzwäsendet begiffuit, och så fort
then eene effter then andre, sig till den ända j Cronones tienst låtit
Bruka, at nogonthera aff oß kunne wptiäna och förwerffua sigh
samma godz igen, så at wthaff min Fader och Moder ähra wij
fäm Bröder som på dätta sättet tiänt haffua, wthaf huilka nu
icke mehr ähn twå igenleffua som ännu j tiensten ähre:
När nu dee tree mine bröder woro wthomlandz och wij båda yngre
och Omyndige woro, tå hafue min Sal: Fader befrucktat sig att
sakan skulle förtegadh bliffua, huarföre hafuer han hafft samma
saak wnder Kongelig Hoffrätz förhöör, men efftersåsom Hofrätten
intet i mackt war nogot frälsebrot perdonera eller nogon giord
tiänst ansee, ty bleff domen oß nogot wnder Ögonen, huarföre
hafuer min Fader söökt Beneficium Revicionis, och sedan så snart wy
som yngre woro, komme till åhren, strax oß j lijka måtho wthj Krigz-
tiänsten instält, wthj huilken tienst iag som yngste sonen ähr, hafuer
Continuerat wthj Siutton åhr som mina öffuer Commenderares
Atestationer wthwijsa, them iag wthi E:rs Kongl: May:tz Cantzli Inlefue-
rerade tå E:rs Kongl: May:tt mig aldranådigest Nobilitet förwnthe.
Altderföre ähr iag wthj den wnderdåniga Stadige Wißa Förhop-
ning, E:rs Kongl: May:t aff Högh Kongelig Mackt och Mynde, Jämbwäl
och Kongelig Ynnest och Nåde, låther sigh nådeligen om thänna handel
Wårda, och itt nådigt Påskådande hafua till den trogna Wäll-
mente tiänst som wij alla sampteliga wid dänna wnderdåniga
wptäckta mening och wthslag hafft haffua, at ther så woro Ingalunda
the faste godzen Winnaß kunna, som iag doch j aldrastörsta wnderdå-
nighet ahnmodar, och therföre så länge gud mig liffuet Wnner och
Barn effter mig skola wara Plicktige troligen tiäna, E:rs Kongl: May:tt
werdigaß thå mig löößörerna till Arffß inrymma, huilket
syynes wara medh godt skiäll och samweth.
 
Förmodandeß j aldrastörsta Wnderdådh E:rs Kongl: May:tt mig Nådeligen
Böönhorandeß[!] Warder, Efftersåsom iag aldrig j andra Måtho
Er:s Kongl: May:tt om nogon staake till Donation söökt haffwer,
Wthan altijdh hoppaß Upå dätta midt mödernes löösa och fasta godz.
 
Förblifuandes Effter Plikt och
Skyldigheedt,
E:rs Kongl: May:tt
 
till all Underdånig
Trogen tiänst
 
Isaak
Skarp von Feldt”


95
Skarpenfelt (Skarp von Felt) / SV: Skarpenfelt (Skarp von Felt)
« skrivet: 2023-06-10, 00:52 »
Vilka intressanta fynd, Magnus, och visst är Skarpenfeltarna trevliga juveler, Ulla? Jag är själv inte släkt med dem (mer än ”släkt till släkten”, om ens det), men genom åren har jag inte kunnat motstå att samla på mig uppgifter om Skarp von Felt och försökt lägga ihop pusselbitarna kring denna spännande släktkrets.
 
Den senaste pusselbiten sammanfaller med Magnus Lindskogs fynd rörande Gustaf Skarp von Felts arrest och dom, nämligen ett av de brev som Gustaf skrev till kung Gustaf III i maj 1775 vilket av någon anledning har hamnat i Riksarkivets ämnessamlingar och serien Personhistoria, Biographica 1500t – 1800t, volym S:I:S36. I brevet omnämner Gustaf att han vänt sig till kungen ett flertal gånger, men dessa vädjanden har uppenbarligen varit för döva öron och det är endast detta brev jag lyckats snoka fram. Överst på brevets framsida står det ”Gustaf Skarp von Feldt at antingen emot borgen blifwa ur Arresten endtledigad, eller ock at få blifwa här qvarsittande. Inkom d: 16 Maii 1775.”, och längst ned på samma sida står det att brevet ”1775 th: 22 Maji föredr: i K: M:t Just: Rev: vis cap: gm öppet utslag anmäles hos K: Mt D:o D:o anmält hos Kgl: Mt:”. Brevet är väldigt poetiskt och högtidligt skrivet, och om Gustaf Skarp von Felt själv skrev det – vilket han antagligen gjorde, han var ju notarie – hade han verkligen skrivartalang:
 
”Stormägtigste Allernådigste Konung!
 
Den wisa Solon, har af naturens ljus kunnat säga: för döden är ingen lyckelig, enär en uplyst Christen långt efter kunnat intyga: at den fattiga ser sin föda borttwika, och mister långt mer? Jag menar sin timmeliga wälfärd.
 
Jag gjör mig en gladelig plickt, af en sorgelig åminnelse, då jag inför Eders Kongl. Maij:t min allernådigste Konung, i desse rader måste å nyo, allerunderdånigst föredraga; huru jag, fådt kännas wid den swåra frihet eller beklageliga fördel, at under Njo månaders arrest ärfara, en fullkomlig wisshet, af dessa sanningar.
 
Eders Kongl: Maij:ts makalösa allernådigste nit och ömhet för stadgars helgd, bestånd och lydno, äro de råmärken, hwarwid jag efter min underdånigste tanka, tryggadt mig, skulle hägna en uppenbar oskuld, och till rättelse för en del domare, at afstå med sin förra tilltagsenhet.
 
At nu nalkas Tronen med konsilad sak; at klaga utan ordsak eller söka en mild, nådig och rätt älskande Konungs allernådigste hjelp och kraftägande rättelse utan liden oförrätt, äro wida afskilde, ja aldeles aflägse från min menlösa afsikt, som allerunderdånigst endast är, at lefwa laglydig, under en så stor och rättwis Konung.
 
Den oförrätt Söder Kämners Rätt igenom Arrestering mig oskyldigt tillfogadt; då Eders Kongl: Maij:ts Nummer Lotterje Direction mig till wittne åberopadt, de lagliga skjäl jag till mitt förswar och oskyldighet hos Kongl: HofRätten ingifwit och hwaröfwer jag med wisshet förestält mig få åtnjuta Lag till godo har jag igenom igenom flere böneskrifter allerunderdånigst wågat föredraga Eder Kongl: Maij:t.
 
Åtankan at winna Eders Kongl: Maij:ts nåd härutinnan har under min Arreste tid smickrat mitt allerunderdånigste hopp, at blifwa frälst ifrån ett förestående öde och min totala undergång; enär jag på det högsta blottstält min timeliga wälfärd för at hjelpa Eders Kongl: Maij:ts Nummer lotterje ifrån det bedrägerie, som flera sammangaddade bedragare sökt anställa.
 
Lefwadt tillika uti aller underdånigste förtröstan at mine underdånigste Subliquer, skulle haft den lyckan framkommit för Eder Kongl: Maij:ts nådigste åsyn och skärskådande; men derom lämnar min continuerande belägenhet mig en hel annan öfwertygelse.
 
Allernådigste Konung!
Dristigt men blott i afseende och förtröstan på Eders Kongl: Maij:ts Nåd, har jag wäl för pass fjorton dagar sedan wågat igenom Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gyllenstorm allerunderdånigste böneskrift till Eder Kongl: Maij:t inlemna, i en sak som ännu återstår och ankommer på hela min timmeliga wälfärd; men allerunderdånigst föreställer mig det Eder Kongl: Maij:ts högst priswärdigaste och dyra gjöromål har betagit ett nådigt tilfälle at allerunderdånigst genomögna mitt allerunderdånigste anliggande och se till den nöd hwaruti jag befinnes; wågar mig therföre med thenna min böneskrift allerunderdånigst för Eders Kongl: Maij:ts allernådigste utslag öfwer det bedrägeriet som skjedt emot Eder Kongl: Maij:ts Nummer Lotterje, har jag allerunderdånigst intagit, det Eders Kongl: Maij:t behagat i nåder tils widare fastställa Eder Kongl: Maij:ts Swea HofRätts Utslag i den del mig rörer ock at jag således fölgackteligen bör till Malmö Stad under bewakning nedsändas at derstädes undergå ransakning uti de omständigheter hwilka för detta extra Cancellisten Tollsten såsom Nummer Litteriets bedragare sökt til jäf i mitt wittnesmål emot mig anföra.
 
Allernådigste Konung!
De af Tollsten uti största arghet och afwund emot mig angifne grofwa brott och då han med största ifwer sökte sin winning samt Eder Kongl: Maij:ts Nummer Lotterje filutering, hoppas jag allerunderdånigst ej må blifwa mig til last lagde och förordsakade mig widare Chican än dem mig redan medelst en swår arrest öfwergådt; häldst jag är öfwertygad det en framtid skall utwisa min oskuld samt at ingen menniskja med skjäl skall kunna sätta en sådan skamfläck på min lefnad fast Tollsten som tyckte i anseende till mine swaga wilkor sig kunna säga på mig hwad honom behagade i tancka at utföra emot mig då han redan trodde sig wara en mägtig man samt äga gynnare, i en lång och widlöftig process.
 
At desto bättre utröna detta angifwandet emot mig hade jag förmodat det Eder Kongl: Maij:ts Swea HofRätt då intet afseende gjordes på alt hwad jag till min oskuld anförde, skulle under sakens förehafwande efter min begäran skrifwit till landsorten och därstädes efterfrågat detta målets rätta sammanhang och förhållande; hwarigenom jag är öfwertygad, at långt för detta hafwa undwikit en arrest som i många delar satt mig på lyckans widrigaste trappsteg.
 
Min Allernådigste Konung
Jag lefwer i den allerunderdånigste förtröstan det Eders Kongl: Maij:t allernådigst icke tillräcknar mig som last, at i min underdånigste tanka från barndomen är influtit och ännu anhängig, att fattigdomen medförer widrigheter, förackt, förföljelse och sällan någon lag, utan genom många swårigheter och obehageliga öden; Jag föreställer mig således allerunderdånigst, at däräst jag ej warit fattig, utan ägt någre betydande gynnare härå orten som främling, hade hwarken Söder Förstads Kämners Rätt handterat mig på ett emot Lag stridigt sätt, eller hade Hof Rätten warit :/ wid mitt lidande :/ efterlåtne at ju icke i min landsret gjordt sig underrättade om denne sak; jag hade icke eller undergådt såsom Swänsk Adelsman och hwilken oförwunnen ej förlorar sine rättigheter, det hårda öde uti Eders Maij:ts LifGardes Högwackt, hwaräst jag bordt åtnjutit beskydd; men i det stället, af en kitslig wackthafwande med wärja hårdeligen öfwerfallen.
 
Uti denne senare så wäl som uti förra omständigheterne, skall den Alsmägtige Guden under min lefnad och på den yttersta dagen, wara mitt wittne, at jag icke åtnjutit den rätt, som lagen förunnar hwar Swänsk undersåte;
 
Min Allernådigste Konung!
Jag understår mig icke i underdånighet at härå gjöra något åtal utan häldre will lida den Tort och oförrätt, mig härutinnan öfwergådt ty igenom hwad medel will wäl den fattiga wisa sin lidna oförrätt.
 
Mildaste Allernådigste Konung!
Aller underdånigst är mig bekant det Eder Kongl: Maij:t af Kongl: Nåd och mildhet, mången en grof Syndare och flere brottslige Undersåtare allernådigst förlåtit; hwarföre skulle jag nu icke äga den underdånigste förhoppning at då jag nalckas Eder Kongl: Maij:ts höga Tron winna en nådig hjelp uti en omständighet hwarpå hela min ungdoms lycka ankommer.
     Det torde nu således falla uti Eders Kongl: Maij:ts Allernådigste åtanka at för det brott som Tollsten mot mig angifwit, har ingen ifrån min landsort antingen mig anklagadt eller härifrån requirerat; Therföre wågar jag nu i djupaste underdånighet bönfalla, det täcktes Eders Kongl: Maij:t allernådigst, och för at skydda min wälgång tillåta, det måtte jag, antingen emot giltig Borgen utur Arresten endtledigas och min oskuld å daga lägga, till dess wederbörlig skrifwelse til Eder Kongl: Maij:ts Befalningshafwande i Malmö afgådt, rörande denna sak; Så hoppas jag allerunderdånigst icke undergå det hårda öde, och timmeliga Chican, at med Kronomedel som en ogjärningsman genom landet transporteras; wärdes therföre Allernådigste Konung! behjärta detta mitt underdånigsta åliggande, så kan jag med Job trösta mig thermed; at Herren gaf och Herren tog, Han kan ock en gång enär honom täckes återgifwat; nemligen Eders Kongl: Maij:ts Nåd i detta mitt allerunderdånigste ämne till min wälgång.
 
Med aller undersåteligaste nit och trohet, framhärdar jag till mitt sidsta i djupaste underdånighet.
Stormägtigste Allernådigste Konungs
Eders Kongl: Maij:ts
 
allerunderdånigste och tropligtigste undersåte
Gustaf Skarp von Feldt
v. Notarius
en olyckel: arrestant.”

96
Västra Strö / SV: Läshjälp
« skrivet: 2023-06-09, 14:59 »
Hej Christina!
 
Jag tyder attesten på följande sätt:
 
Paul Svensson och dess Hustru Hanna Svensdotter,
Han 30 och Hon 21 åhr gamla, flytta ifrån Strö
till Kroghuset i Sallerups församling med
bewis, at de härstädes fört en skicklig lef-
nad, oförsumel:n brukat nådemedlen
och sednast den H. Nattwarden i förl: Fastetid;
läsa förswarligen Lutheri Catheches och göra
derföre enfaldig redo. De flytta med
sig en liten doter wid namn Hanna
2 åhr gammal, som med föräldrarna
i bästa måtto recommenderas af
Bosarp d. 12 Junii 1784.
C: Kruzén
P: L:” [pastor loci]


97
Äppelbo / SV: Namn m.m.
« skrivet: 2023-06-07, 03:44 »
Hej Christina!
 
Vilken spännande anteckning! Jag tyder den som följer:
 
Har ock födt son förut som är i Stockholm i Skräddar-lära, heter Johan, och är vid 12 år, 1825 Dess fader är Capitain Lindolpt från Småland.
 
Jag tänkte först att jag måste läst kaptenens efternamn fel, men sedan upptäckte jag att flera andra släktforskare som besvarade din fråga redan i mars 2021 (https://forum.rotter.se/index.php?topic=177504.msg1581364#msg1581364) också utläste namnet som Lindolpt, så namnet måste uppenbarligen ha feltolkats av prästen som gjorde anteckningen.
 
Jag testade därför att istället följa Kerstin Larsdotter i kyrkoböckerna – och till slut lyckades jag faktiskt hitta sonen Jogan! Kerstin Larsdotter, född 1787 30/1 i Äppelbo, flyttar 1808 från Äppelbo socken till Forsbacka i Stora Tuna socken, Kopparbergs län och är skriven där ännu i husförlängden 1811 (Stora Tuna AI:16a 1800-1811 sid 329). I efterföljande husförhörslängd har hon dock försvunnit från Forsbacka (Stora Tuna AI:17a, 1812-1822, sid. 321-326), men år 1816 sägs hon vara skriven i Hångsarvet i Stora Tuna socken då dottern Anna föds där 1816 2/4 med anmärkningen att modern är ”I tjenst på Krafsbo, Schedvie” (Stora Tuna C:9, 1809-1830, sid. 105), alltså gården Kraftsbo i Stora Skedvi socken.
 
I Stora Skedvi socken har Kerstin dock inte förts in i husförhörslängden (vilket väl förklaras av att hon hela tiden tycks ha varit kyrkbokförd i Stora Tuna socken), så jag återvände till Stora Tunas husförhörslängder där jag letade upp Hångsarvet – och hos lagmannen och häradshövdingen Gustaf Sommelius i Hångsarvet fann jag mycket riktigt pigan Stina Larsdotter, född i Äppelbo (utan födelseår). Hon sägs ha inflyttat från Forsbacka 1811 och utflyttar 1816 till Äppelbo med anmärkningen ”Defl” (från latinets deflorata, alltså att hon haft sexuellt umgänge utanför äktenskapet), vilket ju stämmer med övriga uppgifter…
 
…men det mest intressanta är att i marginalen intill Stina Larsdotters namn finns ett litet #, och fyra rader längre ner på samma sida finns ännu ett # intill ”Dess oägta Son Jannes”, född 1812 12/4, som får anteckningen ”Fosterbarn”. Han överförs till föregående sida där han tycks bli fosterbarn hos en inhyses kvinna hos lagman Sommelius, Maria Westberg, född 1759 i Skåne, och nu kallas han dessutom ”Jan Görsson” (Stora Tuna AI:17b, sid. 208) – den mystiske kaptenen med det märkliga efternamnet kan alltså ha hetat Göran i förnamn?
 
Tyvärr omnämns inte fadern i födelsenotisen, som man finner i Stora Tunas kyrkobok 1812, gossen ”Jannes”, född ”oägta” 1812 12/4 som son till pigan Kjerstin Larsdotter, ”född i Apelbo tjenar på Hångsarvet” (Stora Tuna C:9, 1809–1830, sid. 48), men nu när vi vet när och var han föddes kanske man kan undersöka domböckerna. Johan bor kvar som fosterson hos Maria Westberg (hon avlider 1830 24/12) i Hångsarvet och sägs flytta till Stockholm 1824, då han ännu kallas ”Jan Görsson”, född 1812 12/4 (Stora Tuna AI:18ba, 1823–1834, sid. 211). Tyvärr hittar jag honom inte i Stockholm, åtminstone inte med namnet Görsson / Göransson, så måhända tog han sig ett släktnamn när han inledde sin bana som hantverkare.


98
Växjö / SV: Läshjälp dödsorsak Axel Koræn
« skrivet: 2023-06-05, 11:25 »
Hej Magnus!
 
Detta blev en intressant anatomilektion! Efter en del jämförande och letande lyckades jag till slut åstadkomma följande transkribering:
 
Influenza,
Tyfoidfeber
Partialinflam.
-mation i buk-
hinnan, utg. från
suppur. mesenteriel
-Körtlar.
 
Dödsorsaken är alltså influensa och tyfoidfeber i kombination med en partialinflammation utgående från suppurativa mesenterialkörtlar (inflammationen satt alltså inte i hela tarmkäxet, mesenterium, den hinna i buken som tunntarmen fäster i, utan var partiell och utgick från varfyllda, suppurativa, körtlar i mesenterium).

99
Skarpenfelt (Skarp von Felt) / SV: Skarpenfelt (Skarp von Felt)
« skrivet: 2023-05-31, 23:19 »
Detta var en intressant uppgift, och det stämmer bra med att Gustaf Skarp von Felt sägs uppehålla sig i Köpenhamn i augusti 1770. Han tycks ha rest över till Danmark med vederbörligt tillstånd innan skandalen briserade, för i Malmö kämnärsrätts dombok 1770 16/8 – 13/9 kan man läsa att Gustaf utreddes för häleri (han försökte tydligen sälja stulet tyg och en vävstol som också bedömdes vara stulen) men eftersom han inte inställde sig vid kämnärsrätten efterlystes han 1770 17/9 av landshövding Cronman i Malmö (Magnus Lindskog citerar efterlysningen här ovan 2017-10-15).
 
Ett år senare är Gustaf tillbaka i Sverige, då han i augusti 1771 kontaktar Lunds domkapitel i samband med att han vill uppnå adlig skattefrihet åt sig själv genom att bekräfta att farfadern verkligen tillhörde en introducerad svensk adelsätt. Ärendet remitterades till ridderskapet och adelns riksdagsutskott, där jag ännu inte lyckats ta reda på hur det gick – men man kan konstatera att Gustafs yngre syster Anna Greta Skarp von Felt från och med 1772 års mantalslängd för slottsstaten i Landskrona i varje fall antecknas vara ”frij efter Adelige Privilegierne”.
 
Hösten 1773 befinner sig Gustaf Skarp von Felt i Stockholm där en efterlysning i Dagligt Allehanda 1773 30/10 säger att han var notarie. Han tycks ha tjänstgjort som notarie vid Nummerlotteriet, och som sådan blev han inblandad i den stora bedrägeriskandalen 1775 där han på grund av ett oriktigt vittnesmål dömdes till ett mindre straff samma år (Björkman, Axel, Bellmansforskning, Stockholm 1892, sid. 130).
 
Hur det gick för Gustaf Skarp von Felt efter avtjänat straff 1775 har jag ännu inte lyckats ta reda på, för inte heller jag lyckas hitta honom i svenska handlingar eller dokument efter detta år – så det är ju inte helt omöjligt att han ännu en gång reste över till Danmark?


100
11 Föremål / SV: Läshjälp , hantverkaren
« skrivet: 2023-05-28, 17:28 »
Hej Anne!
 
Jag instämmer i din tydning av stämpeln, och när man söker bland dagstidningarna hos tidningar.kb.se får man 20 träffar på Laurents Möbelaffär – varav två av träffarna anger butikens fullständiga namn som det står på stämpeln, John Laurents Möbelaffär (1897 och 1901). Denna butik låg mycket riktigt i Stockholm, och utifrån dagstidningsannonserna kan man konstatera att butiken huserade åtminstone åren 1896–1901 på Kungsgatan 24, 1903–1907 på Malmskillnadsgatan 48A och 1909–1913 på Birger Jarlsgatan 13. Den sista annonsen jag hittar är från Dagens Nyheter den 6 oktober 1913 som berättar att John Laurent på Birger Jarlsgatan 13 säljer ”Möbler billigt”.
 
John Laurent tycks ha börjat tillverka och sälja möbler i hemstaden Hedemora vid mitten av 1880-talet, för redan den 6 april 1886 finner man en annons i Tidning för Hedemora, Säter och Avesta eller Södra Dalarnes Veckoblad som berättar att John Laurent på Gussarfsgatan 37 i Hedemora söker en någorlunda kunnig snickarlärling.
 
John Laurent, född 1860 i Hedemora, hette ursprungligen Johan Larsson (folkräkningen 1880) då han var snickeriarbetare i Maria Magdalena rote i Stockholm; han återvände därefter till hemstaden Hedemora (där dottern Signe föds 1888) och kallas Johan Larsson Laurent då han noteras som diversehandlare i Adolf Fredriks rote i folkräkningen 1890. I folkräkningen 1900 antecknas han i Klara rote som möbelhandlaren John Laurent, men i folkräkningen 1910 kallas han åter Johan Larsson Laurent då han antecknas som möbelhandlare i Oscars rote.
 
Tyvärr tycks affärerna ha gått snett för John Laurent efter 1913, för Dagens Nyheter omnämner den 10 juli 1917 att grosshandlare John Laurent dömdes till 100 kronor i böter och Aftonbladet omnämner den 5 september 1927 att han var inblandad i något slags kriminella affärer rörande två förfalskade inteckningsreverser.
 
Johan Larsson Laurent (född 1860 12/7 i Hedemora) avlider 1939 29/4 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm (enligt Sveriges Dödbok), och Svenska Dagbladet den 3 maj 1939 nämner bara kort att grosshandlaren John Laurent i Stockholm avled på Röda korsets sjukhem närmast sörjd av två döttrar och barnbarn.


101
Stora Tuna / SV: Tyda text i födelselängd
« skrivet: 2023-05-27, 15:20 »
Hej Annette!
 
Vilka spännande fynd du gör! Notisen rörande Jöran Sigfridsson tyder jag på följande sätt:
 
”19 Sondagh Efter trinitatis
Jöran Sigfridsson j Lerbeckken. Böött til kyrkian penning
gar – 1 RigszDaller, För han Ryggadhe sitt votum [troloffningh]
i Skomsarby medh Hustru Brijta, men ingen prest war ther
öffuer utan allenast Hina Emillan medh granna”.
 
…och notisen angående farbrodern Anders Clemmetsson tyder jag såhär:
 
”item En Koona ifrån Wlffzhyttan Benämdh Margrita Föd
widh Koperberghet, För sit andre Bolerij medh Andersz
Clemetszon, Han drogh för någon tjd sedan ifrån Wlfz-
hyttan til WestergötLand, Bleff en Ryttare, ähr nu
död worden j Tyszlandh, Hon Utgiffuit för sitt Bööte
3 Styckken Järngrytor, godhe om 5 daller got mynt”.


102
Kistner / SV: Kistner
« skrivet: 2023-05-22, 01:30 »
Hej Lars-Göran!
 
Vid första lysningens utfärdande för paret i Ystads S:t Maria församling 1737 25/6 (E:1, sid. 123) kallas hon Anna Margareta Johansdotter Kistner, och det anmärks då att hon föddes i Västerstads socken men att hennes föräldrar numera bodde i Baldringetorp. Vid sin död 1738 10/1 i Ystads S:ta Maria församling sägs hon dessutom vara 28 år gammal, alltså född omkring 1710.
 
Tyvärr börjar Västerstads kyrkoböcker först 1736, och i mantalslängderna 1710–1711 finner jag ingen passande kandidat till hennes far. Baldringes kyrkoböcker börjar ännu senare, först 1758, men i Baldringe sockens mantalslängd 1727 finner man på Baldringe gård ”HåfJägaren Kijsner” och i samma mantalslängder under Baldringetorp nr. 3 ”Håfjägaren Kijsners Hustru”.
 
Tyvärr omnämns inte hovjägarens förnamn i mantalslängderna, men i 1739 års katekismilängd för Herrestads härad (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIgd:29) antecknas under Enehus i Baldringe socken ”Hoff-Jäg: Jacob Kisner, h: Catharina”. Frågan är då om Anna Margareta fått fel patronymikon vid lysningen 1737, om fadern möjligtvis hette Johan Jacob, eller om det rentav är en bror och inte fadern som omnämns i 1739 års katekismilängd?


103
22) Tyska / SV: Kan detta vara min ffffff?
« skrivet: 2023-05-20, 12:16 »
Hej Marianne!
 
Vilket spännande fynd! Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”A:o 1738 nati
Jacob, Hinrich Boysen Solses[?]. geb[oren] d 4 Febr
gev[atteren]. Jacob Boysen Peter Paulssen
Peter Claussen, Ellin Hanss:s, Engeborg
P.”
 
Bland 1738 års födda i Gross-Solt finner man alltså Jacob, Hinrich Boysens [son], född den 4 februari [och döpt med] faddrarna Jacob Boysen, Peter Paulssen, Peter Claussen, Ellin Hanssens och Engeborg. Tyvärr blir jag inte klok på faderns yrke, som står direkt efter hans namn, men förhoppningsvis lyckas någon annan tyda det eller också framgår det tydligare vid något av Hinrich Boysens övriga barns dop i Gross-Solt (Nils 1718 6/1, Dorothea 1720 29/2, Maria Christin 1724 8/3, Peter 1726 13/7, Hans 1732 23/9 och Jürgen 1734 24/9).


104
Förnamn - A / Ahna
« skrivet: 2023-05-19, 15:50 »
Hej!
 
När jag släktforskar i Skåne stöter jag ibland på kvinnonamnet Ahna i kyrkoböckerna, uteslutande under perioden 1770–1850 i Torna och Bara härader i sydvästra Skåne. Jag har hela tiden föreställt mig att detta bara var ett ”kreativt” sätt att stava Anna, kanske t.o.m. något slags smeknamn, men så upptäckte jag nedanstående gravsten på Bjällerups kyrkogård i Torna härad utanför Lund, rest över helsystrarna Ahna Nilsson (1840–1912) och Anna Nilsson (1856–1936).
 
Här ser man ju tydligt att den äldre systerns namn verkligen stavas Ahna, och kontrollerar man Bjällerups födelsebok 1840 är hon mycket riktigt införd som Ahna, medan den yngre systern Annas namn stavas precis så i födelseboken 1856.
 
Hur hänger detta ihop? I Bjällerup-systrarnas fall skulle man ju kunna tänka sig att föräldrarna ville döpa två döttrar till Anna, och lät stava den ena dotterns namn lite annorlunda i efterhand för att ”skilja dem åt” – men faktum är ju att Ahna kom först och Anna sexton år senare, så den hypotesen går inte ihop. Ska Ahna tolkas som ett helt eget namn, eller är det en lokal (smek-)variant av Anna?


105
Staffan har läst ortnamnen helt korrekt – Höij = socknen och byn Hög, Flädie (by och socken), Stävie (by och socken), Håkantorp (by i Västra Karaby socken), Kanaby = Karaby (by i Västra Karaby socken).
 
Att bouppteckningen har hamnat bland Torna häradsrätts bouppteckningar beror sannolikt på att Torna, Bara och Harjagers härader (som på den tiden utgjorde en egen domsaga) hade en gemensam häradshövding. Felplaceringarna har tydligen varit omfattande, för i exempelvis Landsarkivets maskinskrivna namnregister till Torna häradsrätts bouppteckningar 1678–1810 finner man i slutet en lista på omkring 110 (!!) stycken ”Bouppteckningsinstrument tillhörande Bara häradsrätts arkiv rörande personer bosatta inom Torna härad”, och vice versa innehåller registret över Bara häradsrätts bouppteckningar 1664-1810 i slutet en lista på omkring 75 ”Bouppteckningsinstrument tillhörande Torna häradsrätts arkiv rörande personer bosatta inom Bara härad”.
 
Jag kan även bidra med att borgaren Åke Jeppsson (född omkring 1733, död 1810 12/5 i Lunds stadsförsamling) från Lund, som ju sägs vara änkan Sissa Mårtensdotters svåger och därmed bör ha varit gift med en av hennes systrar, mycket riktigt var gift med en Elna Mårtensdotter (född omkring 1731, död 1794 20/11 i Lunds stadsförsamling); de gifte sig 1769 13/4 i Örtofta socken, och som löftesmän närvarade en Mårten Jeppsson. Kanske var han Elnas och Sissas far, men tyvärr sägs det inte var han bodde vid tiden för vigseln och någon Mårten Jeppsson får inte heller barn i Örtofta 1728–1740, vad jag kan se.


106
Svalöv / SV: Svalöv C1:1 (1690-1751) sid 78
« skrivet: 2023-05-16, 15:54 »
Hej Ann!
 
Tyvärr blir jag lite osäker på vissa ord, men jag tyder notisen på följande sätt:
 
”Novembris 6 Nata et
d: 12 l: Dom: 24 a Trinit: baptizata
från Karatoffta Christen Bengtssons
och Else AsmundzDoters lilla
dotter kallat Elna.
Suscepit Anna Påhl Pers i
Skogznäbben.
Testes Jöns Pålsson i Kielstorp[?] Jöns[Jöran?]
Asmundss. Matt[?] Oluf Lundersten
Tohra Per Truls i Skoggård”.


107
Hej Pernilla!
 
Det rör sig tydligen om ett självmord(sförsök). Lars Andersson hade varit orolig till sinnet och hade den 3 juli hängt sig i ladugården, men han dog inte utan räddades av någon som hörde hans vrål. Lars tycks då ha drabbats av någon sorts hjärnskada och låg sedan medvetslös till dagen därpå, då han avled. Jag tyder den intressanta notisen på följande sätt:
 
”den 3 Julii [hände] tildrog sig i Ekeby By den beklageliga hän-
delsen, at åboen på et fiärdedels Cronohemman, Lars Anders-
son, klockan wid pass fem om morgonen, hängde sig sielf
up i et afsides rum [wed] uti ladugården. Blef wäl wid lif
conserverad af en förbigående, som hörde dess wrålande; men
kunde sedan intet ord tala, war utan känsel i högra sidan,
låg i beständigt slummer med tätt och tungt andande och
pustande til kl. 5 dagen derpå, eller den 4 Julii, då siälen
geck bortt til sit rum. War på det 63die året. Prästerska-
pet, som beständigt honom besökte under de 2 sista dagarna,
kunde för hans mållöshet, samt mer och mer tiltagande
sansslöshet ingen ting uträtta. Intet utwärtes tecken kunde
märckas til någon rörelse eller arbete i siälen, hwarcken af
egit efftertänckande, eller andras gudeliga påminnelser.
I anseende der til, at han, effter allmänt intygande,
 
fördt et stilla och ärligit lefwerne, warit oförsummelig i de
stycken, som den utwärtes christendomen tilhöra, samt en
lång tid, ju längre, ju wärre, warit i en swår sinnes oro;
Resolverade Konungens Befallnings hafwande, genom skriffte-
ligit utlåtande af den 5 Julii nysswekna, at Lars An-
derssons döda kropp måtte uti kyrckiogården i stillhet
begrafwas; hwilcket skiedde den påföljande dagen, el. den 6 Julii.”


108
Säby / SV: Säby F:3 (1895-1950) Bild: 84 Sida: 81 Nummer 3
« skrivet: 2023-05-11, 23:39 »
Hej Staffan!
 
Din farfars syster dog av Carcinoma recti, alltså en form av cancer i ändtarmen.


109
Hej Sören!
 
Tyvärr lyckas jag inte tyda familjens hemort, men fadern i denna intressanta notis ser tyvärr ut att heta Thore Joensson (det stackars barnet som hamnade framstupa och kvävdes av sin egen uppkastning hette i varje fall Joen); jag tyder hela notisen på följande sätt:
 
”…Restituerades Thore Joensson i […]tz[?]
gårdh medh sijn hustru Ingeborgh, till Gudhz försam-
blingz frijheet igen, som mijste sijtt barn emil-
lan sig i sengien som war 14 wekor gammalt,
Christnadt 27 Aprilis[?] och bleff döödt emillan
29 och 30 Julij om Een sonndagz natt i th[et]z at
föräldrarna haffua lagdt barnet emillan sig
i sengien om lögerdagz afftonen, och insömnat
och barnet kommet framstupat och kastat up
och quoaafft sig ther uthi, så at om sonndagz
morgonen nähr föräldrarne waknadhe, fun-
no the aff sorg barnet dödt wara, och haffr
be:te Thore med sijn hustru tagit skrijfft
och absolution widh denne[?] kyrkian och giffuit
i böter 12 daler k.mt. till treskijfftes, 4 daler
domkyrkian, 4 hospitalet, och 4 Sochne-
kyrkian, och samma barn Joen Thoresson begraff-
wadhes 23[?] Julij.”


110
Hej Marie!
 
Jag får det till att hon heter Tunelius i efternamn och att hon föddes 1792 i Falun ("Fahlun").


111
Hej Tim!
 
Bokstav för bokstav fick jag det Bernigeroth, vilket först lät som nonsens – men en googling på detta efternamn gav en väldig massa träffar på en kopparstickare i Leipzig vid namn Johann Martin Bernigeroth (1713–1767), som nog är en sannolik skapare av din koppartrycksplåt?


112
17) Norska / SV: Läshjälp
« skrivet: 2023-05-01, 01:52 »
Hej Christel!
 
Jag är tyvärr inte helt säker på de tre förkortningarna som förekommer i samband med bevillningarna (jag gissar att det står "Kg" med ett förkortningstecken, alltså ”Kongelig”), men i övrigt tyder jag notisen på följande sätt:
 
”Viet i huset if[ø]l[ge]. Kg: Bewill af 9de Juni d[ette]. A[ar]., efterat
han forewiist Kg: Skilsmisse-Bewill af 17 April[?]
1849, samt Kg: Bewill til at indgaae nyt Ægteskab
dæn[?] 2 Mai 1856. Han: ligesaa forewiist
Attest fra Skifteretten.”
 
Paret sammanvigdes alltså hemma i huset till följd av kunglig bevillning den 9 juni samma år, efter att brudgummen uppvisat en kunglig skilsmässobevillning av den 17 april(?) 1849 samt en kunglig bevillning till att ingå nytt äktenskap den 2 maj 1856. Brudgummen hade dessutom förevisat en attest från skiftesrätten (antagligen som bevis på att bodelning ägt rum mellan honom och hans förra hustru).


113
Hej Irene!
 
Ola Karlssons dödsorsak anges vara Marasmus Insania manici depress. Han har alltså ha dött genom avtynande (marasmus) på grund av manodepressiv (manici depressio) sinnessjukdom (insania) vilket stämmer bra med att han anges ha avlidit på Ängsgården i Kristianstad, som enligt Medicinalstyrelsens arkiv på Riksarkivet var en anstalt inom mentalsjukvården.


114
Hej Linnéa!
 
Jag tyder texten på följande sätt:
 
”Sedan Bouppteckningen war slut, öfwerenskommo Arf-
wingarne att icke låta auctionera de upptecknade warorna,
utan den sig emellan fördela till lika lott hwardera, Och
de Kontante penningarne som i denna Bouppteckning äro
upptagne, hafwer den aflidne i lifstiden sålunda disponerat;
att dottren Hanna skall först utan lott och bytte deraf
bekomma 111 Rd:r 6 s: [skilling] 4 rst [runstycken] Banco, Och sedan skall hon
gå i lika lott med sina bröder af resten af de om-
nemnde Kontante penningarna, härom äro wi alla öf-
werens
     Jöns Jönsson. Ola Jönsson Truwid Olsson”


115
Övriga släkter - H / SV: Hagertz
« skrivet: 2023-04-28, 13:55 »
Hej Vincent!
 
I de personella berättelserna för över- och underbetjänterna vid landtulls- och acciskammaren i Göteborg 1748 (Äldre centrala tullarkiv 1671-1824; Överdirektören vid landtullen [Generallandtullskontoret] 1697-1824, 01 Huvudarkivet / Kansliet 1748-1801, vol. 3E3:1, akt nr. 49) får man veta att Isaac Hagert (som han tydligen själv stavar sitt namn då han undertecknar det årets personella berättelser) redan då var överinspektor i Göteborg, samt att han då var 42 år gammal, född i Finland och mycket riktigt ogift.
 
Under hans meriter skriver Isak själv att han ”I yngre åren idkat Studierne, fördt Protocoll wid Häradzting och betiänt de rättsökande med Advocature. År 1730 antagen till Extra Cancellist wid respective Herrar Fullmächtiges Cancellie, 1731 om wåhren förordnad till ordina:ie Cancellist därstädes, år 1733 befordrad till notarie sedan iag förut blifwit brukad wid Protocollet och en tid warit Ledamot i AccisRätten, wid särskildte tillfällen förrättat Secreterare Sysslan hos Herrar Fullmägtige. – jämwäl företrädt Justitiæ Ombudzmannens Vices, år 1734 förordnad till ombudzman i Finland, – år 1742 transporterad till lika syssla i Swerige och in Julio 1746 blifwit ÖfwerInspector härstädes.”


116
Hörby / SV: Anders Dahlström, Hörby
« skrivet: 2023-04-27, 02:19 »
Hej Åse!
 
I generalmönsterrullan 1763 25/1 för Södra skånska kavalleriregementet och Sallerups kompani finner man under rote nr. 6 (Köinge by) sventjänaren Anders Dahlström, som vid tidpunkten anges vara en 33 år gammal gift dalkarl med tre tjänsteår samt anteckningen ”antagen af Kongl. Landshöfd: ämbetet d: 18. Junii 1759”.
 
Det var alltså dåvarande landshövdingen i Malmöhus län, friherre Georg Bogislaus Staël von Holstein (1685–1763) som hade ett finger med i spelet när Anders Dahlström blev ryttare, men tyvärr anges ingenting i generalmönsterrullorna om vad han sysslade med innan han kom till Södra skånska kavalleriregementet eller om han tidigare tjänstgjort vid något annat regemente.
 
Vid vissa regementen var det vanligt att man värvade folk från alla möjliga platser runtom i Sverige (värvarna tycks ha rest omkring i landet och sökt upp folk som kunde tänka sig att bli militärer), och först tänkt jag att detsamma kanske var fallet med Anders Dahlström – men vad jag kan se är han den ende dalkarlen vid hela Sallerups kompani, för alla andra ryttare vid kompaniet anges vara skåningar 1763. Det finns dock ytterligare några ryttare vid kompaniet det året som likt Anders sägs ha antagits av landshövdingeämbetet, men även dessa anges vara skåningar, så frågan är vad som förde dalkarlen Anders ner till Skåne?
 
I Malmöhus läns landskontors arkiv (del 2) 1717–1952, som förvarar stora delar av landshövdingeämbetets bevarade handlingar, finns en serie G I ca (”Rekryterings- och mönstringsrullor Huvudserie”) där volym 3 ska innehålla generalmönsterrullor och rullor över vargeringsmanskap vid Södra skånska regementet till häst 1760–1763 medan volym 164 sägs innehålla namn- och mönsterrullor 1759 och 1761. Volym nummer 2 i denna serie sägs innehålla generalmönsterrullor för Södra skånska regementet till häst 1758–1759, men denna volym är tyvärr rödmärkt och skadad och kan därför inte beställas fram på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Malmöhus läns landskontors arkiv innehåller även serien G I cb (”Rekryterings- och mönstringsrullor Tilläggsserie”), som hade kunnat vara intressant i Anders Dahlströms fall, men tyvärr sägs detta arkiv bara innehålla namnrullor från 1764- samt rekryteringsrullor från 1773-, vilket nog inte ger särskilt mycket eftersom han ju antogs 1759.
 
Kanske hittar man inte fler uppgifter om Anders Dahlström i Malmöhus läns landskontors arkiv än vad som anges i generalmönsterrullorna, men det kan ju vara värt ett försök i hopp om att där står fler uppgifter om Anders och varifrån i Dalarna han kom.


117
Hej Elin!
 
Detta låter väldigt intressant, och fenomenet tycks ju ha varit tillräckligt besvärande för att Linköpings domkapitel skulle gå till kungs. Formuleringarna är ju lite vaga, men jag drar nog samma slutsatser som du angående barnen och kvinnorna. Jag hade hoppats finna en mer detaljerad redogörelse i Linköpings domkapitels protokoll som lyckligtvis har digitaliserats åren 1600-1860 hos Riksarkivet / Digitala Forskarsalen (serien A I a i arkivet ”Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv”), men vid en snabb genomgång finner jag tyvärr ingenting om dessa obekanta kvinnfolk och deras barn i protokollen oktober 1675 – juni 1676. Kanske någon annan lyckas bättre, eller till och med känner till detta fenomen sedan tidigare? Avskriften i Åtvids kyrkobok tyder jag i varje fall på följande sätt:
 
”Transumt af Kongl. Majstetz Nådigaste
Resolution uppå Consistorij i Linkiöpingz in-
sinuerade memorial gifuin Stockholm d 25
Maij Anno 1676. D.
                    10.
Sluteligen andrager Consistorium underdånigaste huru som några
gånger är hänt att främmande obekante quinfolck äro ankomne hijt
til Stifftet och där födt barn, huilka de under huarjo handa fördrän-
ande Nampn och updicktade tilfällen hafua öfuertalt Prästerna till att döpa
Barnet, huar uppå Möderena straxt där effter äro bortreste, så att på
dät sättet aldeles äre blifuit okunnit huadan dee äro komne, eller huart
seda[n] dee sigh begifuit, sampt huariest dee lefnat Barnen till att upfostras el:r
mäd huäm dee däm samma hafua aflat. Och som Consistorium förden-
skuld Kongl. Maij:ttz Nådigan Welbehag nu Nådigast hemställer, om icke till häm-
mande aff en sådan oordning Magistraterne i Städerne och fogderne å
Landet måtte blifua anbefalte til att hädan effter, hålla sådanna obekanta
qiunpersoner[!] i quarstad till däs dee om sigh och sitt tilstånd hafua gifuit
behörit beskied och effter rättelse. Ty finner Kongl. Maij:tt sådant wara
wäl uppå mint, och låter därom ordres til wederbörande LansHöfdin-
gar affgåå.
                  Carolus”


118
Skatelöv / SV: Skatelöv AI:16 p.145
« skrivet: 2023-04-25, 17:57 »
Hej Peppe!
 
Denna var knivig, men jag är ganska säker på att det åtminstone står ”Anklagad f. försäljn[in]g af … judna drycker”. Med större osäkerhet funderar jag på om den saknade delen av ordet kan vara ”B…gbjudna”, men därefter tar det helt stopp.
 
Förhoppningsvis lyckas någon knäcka nöten, men i annat fall skulle det kunna finnas uppgifter om detta i kommunalstämmans protokoll, där jag emellanåt sett sockenbor anklagas för olovlig alkoholförsäljning. Där bör man även finna svaret på de svårlästa orden ur husförhörslängden. I fallet med Magnus Svensson rör det sig således om Skatelövs sockenstämmas protokoll (uppenbarligen åren 1873–1876, som ju tycks vara första och enda gången anklagelserna omnämns) som bör förvaras på Alvesta kommunarkiv.


119
Hej Nils!
 
Den hittills enda konkreta källan jag funnit är rättegångsprotokollen rörande dråpet på kornetten Johan Caspar Petri (död 1738 i Trelleborg). Jag har ännu inte haft möjlighet att leta fram originalkällan (Skytts häradsrätts urtima tingsprotokoll 1738?), men händelserna skildras i varje fall i Berit och Hans Fridhs bok Rätt och snett på Söderslätt (Malmö, 1980). Bröderna Johan och Frans Jablonsky var huvudmisstänkta för dråpet, och av den anledningen fick de inledningsvis avlämna sina levnadsbeskrivningar till häradsrätten (citat ur Fridhs bok, sid. 276):
 
»Extratinget inleddes med en levnadsbeskrivning för skyttarna, varav endast bröderna Iablonsky var närvarande. Båda var födda i Kristianstad som söner till ’Cammartienaren och tolken hoos Hans Maijtt. Konung Stanislaus, Joseph Iablonsky’. Johan var 27 år. ’Sedan han lärdt på Skytteriet uti 6 åhr hoos Holger Rosencrantz på Glimminge, är han till Skytte antagen först hos Gärsnäs hoos Secreteraren Lindstedt, hwarest han warit i 6 åhr, sedan Michaelitiden nästledne åhr på Dybeck hoos Ingelotz’. Frans var 26 år. Han hade lärt skytteriet hos löjtnant Christopher Laurin i Småland under fem år, sedan som skytt hos Olof Steuk på Gåvetorp ett år, var sjuk ett år, därpå skytt hos Maweille på Torsjö och sist alltså på Rydsgård.»
 
Enligt dessa egenhändiga uppgifter ska alltså Johan och Frans Jablonsky ha fötts i Kristianstad, Johan 1711 och Frans 1712. Detta rimmar ju lite illa med att föräldrarna gifte sig först i januari 1713, men såvida inte bröderna överdrev sina åldersangivelser vid rättegången 1738 funderar jag på om den fördröjda vigseln kan ha berott på föräldrarnas olika religioner?
 
Hursomhelst så finner man ju, precis som du själv konstaterar, inga födelsenotiser för lakejens barn i Kristianstads kyrkoböcker, vilket jag misstänker också beror på religionen. Polske exilkungen Stanislaus, som vistades i Kristianstad från september 1711 och ett par år framåt, hade säkerligen sin egen hovpredikant som utan inblandning av stadens protestantiska prästerskap döpte hovfolkets barn enligt katolska seder. För detta krävdes ju egentligen bara något att förvara dopvattnet i – även jordfästningarna av det avlidna hovfolket har säkerligen hanterats av denne katolske hovpredikant – och därmed har det polska hovets dop och jordfästningar inte efterlämnat några spår i Kristianstads kyrkoböcker. Efter de katolska jordfästningarna behövde man ju emellertid någonstans att gräva ner kistan, och dessa fysiska begravningar har faktiskt efterlämnat några spår i Kristianstads stadsförsamlings död- och begravningsbok 1689–1717 (FI:1):
 
1712 30/5 »lätt Påhlska Håfstaten begrafwa ett dööd fött barn, som blef lagdh utji Kiöpe-Jorden» (sid. 182).
 
1713 11/4 »begrofz ett barn från dhett Påhlske Hofvet som blef lagdh uthi fattige Jorden, ock gaf därföre till Kyrckian 1 D:r Sijllfwer M:tt» (sid. 185).
 
1713 22/9 »begrofz H:r Grefwe Meitzeris Lacheije widh Påhlska hofstaten, ock blef lagdh uthi KiöpeJorden» (sid. 187).
 
Detta bevisar ju att det polska hovet verkligen vistades i Kristianstad vid denna tid, även om man uppenbarligen inte efterlämnade några spår i kyrkoböckerna i samband med hovfolkets barndop. Därmed kan man ju även fråga sig var lakejen Jablonsky höll hus efter att polske kungen lämnade Kristianstad och säkerligen tog med sig hovpredikant 1714; i mars 1720 föds ju Jablonskys tvillingbarn i Södra Mellby församling och den överlevande dottern döps uppenbarligen enligt protestantisk sed eftersom hon förs in i kyrkoboken, men var föddes barnen 1715-1719? I någon helt annan socken i Kristianstads län, eller hade Jablonsky måhända tillgång till någon katolsk predikant även under dessa år?


120
Hej Anna-Lena!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”Hustro Kerstin Nilsdr i Storbyn
war född uti Rogsweden 1682, och til of[w]an:de
by, gift på sit 18de åhr med länsman
Lars Nilsson ibidem. ägde tilsam-
mans 9 st. Barn, 5 äro döde, och 4 lef[w]a,
war gift uti 48 åhr 3 månader och 2 wekor,
 
och förestod sitt hus wähl och beskiedel:n
så länge hälsan tilsade, samt för-
samlingens förmohner med andakt
nyttiade, men blef af et obotli-
git olyksfall sängehäftad för 2 åhr
sedan; och derefter ej såg mehra
sin hälsodag, utan dagel. afmat-
tades, dock hade et godt förstånd
til slutet, och stundom yrade, der-
under hennes långl. wärk tilskyn-
dade döden - - - - - - - - - - långl. wärk | 66 ¼ å[…]”.


121
Skytte / SV: Skytte
« skrivet: 2023-04-14, 17:30 »
Hej Peter!
 
I Karolinska krigares dagböcker, del 1 (R. Petres och C. M. Posses dagböcker), 1901, sid. 327 kan man den 23 september 1708 läsa i C. M. Posses dagbok att ”Man feck ock säker kunskap, att General Major Krus hade blifwit attaqverad af fijenden i ariergvardien wijdh Krisziow…” (http://runeberg.org/karolikrig/1/0371.html).
 
Enligt personregistret till samma bok ska denne generalmajor Krus vara identisk med ”Kruse af Kajbala [Cruse, Krus, Cruus], Karl Gustaf, friherre, generalmajor och chef för Upplands kavall. reg., d. 1732. General” (http://runeberg.org/karolikrig/1/0409.html).
 
Något sådant regemente lyckas jag dock inte finna, men enligt Elgenstiernas ättartavlor var friherre Carl Gustaf Kruse af Kajbala (1651-1732) sedan år 1700 överste för Upplands tremänningskavalleriregemente (antagligen fram tills regementet upplöstes 1719), och han blev under tiden generalmajor (1706) vilket ju stämmer bra med uppgifterna rörande Nils Skyttes transport 1714.
 
Tyvärr innehåller de äldsta bevarade generalmönsterrullorna för ”Upplands tremänningsregemente kavalleri” hos Digitala Forskarsalen endast sporadiska rullor för diverse kompanier vid regementet 1715, 1717 och 1719, och bland dem hittar jag inte trumpetaren Skytte. Jag testade även att kika i serien rullor 1620-1723, och där fanns visserligen en bevarad rulla från 1715, men den innehåller bara samma information som detta års generalmönsterrulla. För övrigt finner jag inte Carl Gustaf Kruse af Kajbala i dessa rullor, vilket väl förklaras av att han tillfångatogs i slaget vid Poltava 1709 och återvände till Sverige först vid fredsslutet (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11809). Om Nils Skytte var trumpetare vid hans regemente är det alltså fullt möjligt att han tillhörde den skara som undkom fångenskapen efter slaget vid Poltava, och istället följde Karl XII och resten av armén till Turkiet.


122
Thilenius / SV: Thilenius
« skrivet: 2023-04-13, 18:48 »
Hej Jan!
 
Du har läst texten i födelseboken helt korrekt, för jag får det också till att Lovisa Hammar anges vara ”Förlofvad med Dräng J. Tillenius, och intagen i Kyrka som dess H:u”.
 
Det latinska uttrycket deflorata kan man läsa om på Anbytarforum här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=128390.0, ett uttryck för att beskriva att kvinnan inte längre var jungfru (hon hade "deflorerats"). Bis kommer från latinets bi ("två"), så bis deflorata syftar på att hon ”deflorerats” två gånger; hon hade alltså haft sexuellt umgänge utom äktenskapet vid två tillfällen.


123
Färgelanda / SV: Färgelanda A1:3 sid 43
« skrivet: 2023-04-13, 14:21 »
Hej Barbro!
 
På sidan 43 i Färgelanda AI:3 finner jag ingen anteckning efter Per Magnusson i Västra Stigen, men angående hans far Magnus Persson har man först skrivit att han ”har Bibel”, vilket sedan strukits, varpå man åter har skrivit att Magnus ”har Bibell” på raden ovanför. Kanske var den första uppgiften om bibel felaktig, eller också hade Magnus sedermera gjort sig av med den första bibeln för att lite senare skaffa en ny bibel. Om hans hustru Anna Andersdotter sägs det att hon kan ”intet [läsa] i bok”.


124
Hej Ronald!
 
Kopplingen mellan släktnamnet Klinström och församlingen Slimminge (som mycket riktigt ligger i Malmöhus län) låter intressant, för i min forskning kring befolkningen i staden Lund har jag stött på en Mårten Klinström (född ca 1699, död 1765 5/5 i byn Kläggeröd i Slimminge församling) vars ursprung jag inte lyckas finna. Jag vet bara att han sägs vara hovslagare på godset Svaneholm när han gifter sig 1730, men från 1736 bor han i just Slimminge församling. I källorna stavas efternamnet ibland Klingström eller Klenström, men oftast Klinström, vilket gjorde att jag reagerade på ditt inlägg.
 
En uppgift på internet (https://www.carlin.no/slekt/Ancestors/ff/ana1076.html) säger att Mårten Klinström föddes 1699 1/5 i byn Kläggeröd i Slimminge församling (varifrån nu denna uppgift kommer, eftersom Slimminges kyrkoböcker börjar 1736?) som son till Jeppa Nilsson och Bengta Andersdotter, vilka även ska ha haft sönerna Lars Klenström (född 1705) och Jöns Klenström.
 
Där omnämns dock ingenting om en son Ambrosius, men det kan ju hända att även han tillhörde denna barnaskara från Slimminge, för jag instämmer i att han tycks vara ”van Slimmingien in Zweden” när han gifter sig 1736 (https://forum.rotter.se/index.php?topic=192423.msg1647221#msg1647221).
 
Det jag undrar är ifall du fått fram några uppgifter om vad Ambrosius Klinström / Klein lät döpa sina barn till? Mårten Klinström i Lund döpte sin äldste son till Jacob, en variant av namnet Jeppa, vilket pekar mot att han nog faktiskt kan vara son till Jeppa Nilsson – så om även Ambrosius döpte en son till Jacob kan det vara ett gott indicium.[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]


125
Uniformer / SV: Uniform med eklöv på kragen
« skrivet: 2023-04-06, 15:52 »
Detta fotografi gav mig nya kunskaper, för utöver lantmätare tycks en uppsjö av statligt anställda haft liknande ämbetsuniformer en bit in på 1900-talet, med variationer på både knappar, kragar och hattar för att markera vilket statligt ämbetsverk de tillhörde.
 
Det var dock tråkigt att inte kommissionslantmätarspåret ledde till någon tänkbar kandidat, men som du säger kan det ju vara en bekant till familjen. Jag funderar på om det är möjligt att snoka fram vilka herrar som var kommissionslantmätare i fotoalbumets ägares hemtrakt omkring 1885, för att därigenom finna kandidater till mannen på fotot? Viktor Ekstrands bok Svenska landtmätare: biografisk förteckning 1628–1900 finns tydligen numera digitaliserad (https://digital.ub.umu.se/node/419445?fulltext-query=&preview=419445%2F8%2Fsimple%2F0) med ett par fotografier i inledningen, men jag tyckte mig inte känna igen mannen på fotot bland dessa herrar?


126
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Kristersson, Ulf (f. 1963)
« skrivet: 2023-04-06, 15:49 »
Hej Paul!
 
Stort tack för den fina kompletteringen till antavlan och dessa spännande uppgifter, som var särskilt intressanta för min del eftersom jag funderade lite extra kring just Anna Maria Norbergs ursprung och vidare öden! Det är ju alltid en utmaning att följa personer som flyttade längre geografiska sträckor och kanske inte alltid agerade "som förväntat" på den tiden, så när man väl lyckas – så som du har gjort – känns det extra roligt  ;D  Själv har jag varit i kontakt med Värmlands Släktforskarförening som kompletterat och uppdaterat den värmländska delen av Ulf Kristerssons antavla, vilket man nu alltså hittar på föreningens hemsida Värmlandsrötter: https://start.varmlandsrotter.se/anor/kandisanor.



127
Tanum / SV: Läshjälp dödsnotis önskas!
« skrivet: 2023-04-04, 15:47 »
Jag var först lite osäker på ”bränning” eftersom jag inte sett detta sjukdomsbegrepp i någon kyrkobok tidigare, men Svenska Akademiens Ordbok omnämner faktiskt ett exempel från 1806 som beskriver bränning som ”om feber eller törst eller smärta eller dylikt: kännas eller svida såsom eld”. Stackars Anna måste alltså haft sådan värk så att smärtan kändes brännande eller svidande som eld. :(


128
Tanum / SV: Läshjälp dödsnotis önskas!
« skrivet: 2023-04-04, 15:42 »
Hej Marianne!

Jag får det till att ”Frå Hudt Christens hustru [Anna Ollsdr:] efter swår bränning och wärck död d:n 13 Julii, 28 åhr gammal”.


129
Hej Anita!
 
Jag tyder ingressen såhär:
 
Ӂhr 1766: d: 3. Julii blef af undertecknade up-
på wederbörande Arfwingars begjäran Laga Inven-
tering och Delning hållen efter Bonden Pehr Anderssons
i Eneby och Wansö Sochn, hustru Anna Jonsdotter, som
med döden afgådt d: 8. April sidstl:ne, warandes Arf-
tagare jemte Pehr Andersson, Sönerne Anders, Jonas
och Pehr Pehrs Söner, samt dottren Carin Pärs dotter,
för hwilka 3ne sdnare såsom omyndige, theras mo-
derBroder Bonden Olof Jonsson i Husby sig som
Förmyndare instälte och theras rätt härwid bewa-
kade. Ägendomen upgafs af merbemälte Pär
Andersson och befants som följer.”
 
Inom den källkritiska historieforskningen är grundregeln att den källa som skapades tidsmässigt närmast den händelse som omnämns eller beskrivs är mest trovärdig, och eftersom ju bouppteckningen ägde rum tre månader efter dödsfallet medan dödsnotisen förhoppningsvis nedtecknades samma dag eller de närmaste dagarna efter dödsfallet bör det angivna dödsdatumet i dödboken vara det korrekta. Helt säker kan man ju dock inte vara, så när angivna dödsdatum inte överensstämmer mellan dödboken och bouppteckningen brukar jag själv föra in en anmärkning i min släktdatabas i stil med ”bouppteckningen anger dödsdagen vara 8/4” eller liknande.


130
Arboga / SV: Bouppteckning 1699
« skrivet: 2023-04-01, 12:59 »
Hej Rolf!
 
Det finns ingen angiven ort i den bifogade bouppteckningsingressen, som jag tyder på följande sätt:
 
”Anno 1699 den 19. Octobris woro undertecknade Efter
af Magistraten undfångne Ordres, uppå Sahl: kopparslagarens,
fordom wällförståndige och konstehrfarne Mester Lorentz Biörns
Efterlåtne käre makas, dygdesamma hustru Anna Jonssdotters
och dhess samptelige k: Barns ödmiuke begäran, tilsamman
uthi des huus, Qwarlåtenskapen dher sammastädes efter
dheras Respective Sahl: k: man och fader, att öffwersee
inventera, och ändteligen dhem emellan En Lagha delningh
dher uppå göra, hwilken företogz och på följande sätt
förrättades.”


131
17 Juridik / SV: Utnämning av häradshövding
« skrivet: 2023-03-31, 14:36 »
Hej Kerstin!
 
Rörande kronolänsmannen kan man läsa i Otto Lindbergs bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 (Malmö 1919, sidan 22) att en kunglig resolution 1720 stadgade att länens landshövdingar hade K. M:t förtroende att förordna ”skickliga, beskedliga och rättrådiga länsman”. Nu gällde ju detta visserligen Skåne, men den kungliga stadgan bör även ha fungerat i Blekinge, och därmed finner man sannolikt uppgifter om tillsättandet av kronolänsman i Blekinge läns landskanslis arkiv 1685–1974 på Arkivcentrum Syd i Lund – företrädesvis i serierna AIa (brevkoncept och registratur) eller AIIa (utslags- och resolutionskoncept) då kronolänsmännen tycks ha rekommenderats av allmogen i det aktuella häradet (Otto Lindbergs bok, sid. 22–23).
 
När det gäller häradshövdingar får man nog söka sig högre upp, eftersom 1600-talets praxis (vilket bekräftades genom Karl XI:s domstolsreform 1680) var att kungen eller riksföreståndaren utnämnde häradshövdingar som en slags belöning åt välförtjänta högre statstjänstemän. Jag misstänker därför att man kan hitta något i Riksregistraturet hos Riksarkivet, alltså de kronologiskt ordnade kopiorna av det svenska kungliga kansliets utgående skrivelser. Där har jag själv funnit avskrifter av olika häradshövdingars fullmakter under 1600- och en bit in på 1700-talet, där man ofta får en motivering till varför kungen utnämnde honom och / eller vem som rekommenderade personen till häradshövdingetjänsten. De första 696 volymerna ur Riksregistraturet (1523–1718) finns digitaliserade hos RA / Digitala forskarsalen, men enligt Wikipedia ska hela Riksregistraturet omfatta närmare 2000 volymer som nu håller på att skannas, så det finns uppenbarligen många fler volymer efter 1718. Här kan det finnas ledtrådar till den blekingske häradshövdingens utnämning, men det kan även vara en bra idé att undersöka Blekinge läns landskanslis arkiv, i synnerhet registraturen över inkommande och utgående skrivelser, där det kan finnas en kunglig fullmakt eller rekommendationer från landshövdingen osv.


132
Osby / SV: Osby (L) CI:1 (1647-1690) Bild: 2070 Sida: 202
« skrivet: 2023-03-31, 13:58 »
Osby kyrkobok är lite speciell vid denna tid, för man skriver endast ut förnamnet på de avlidnas mödrar då faderns namn ju redan har angetts i de avlidnas patronymikon. Här sägs det alltså att Oluff Monsön Graa föddes ”ibid. [Jonstorp, som son till fadern Mons och] Mat. Karine”, så Karine var Oluff Monsöns mor (mater) medan hans äkta hustru (uxorem duxit) under 80 års tid hette Citze.
 
Den latinska texten på slutet får jag till Vir dives, erga Ministerius haud ingratus (vilket tydligen även Demografiska Databasen Södra Sverige har tytt det som), vilket betyder ungefär ”En förmögen man, mot prästerskapet ingalunda otacksam”.


133
Uniformer / SV: Uniform med eklöv på kragen
« skrivet: 2023-03-27, 18:08 »
Hej Maria!
 
Jag reagerade på den ovanliga triangeln ovanpå kragens broderade eklöv (jag instämmer med dig Lars, en sådan krage hade inte suttit helt fel, särskilt inte om man bär ditt efternamn  ;D ), och efter lite sökande hittade jag en snarlik uniform med samma kragbroderier som mannen på fotot bär (förvarad på Västergötlands museum, länk här https://digitaltmuseum.se/021028340825/uniformsrock), en uniform som beskrivs på följande sätt:
 
Uniformsrock, till lantmäteriuniform för kommissionslantmätare, av mörkblått kläde, åtta mässingsknappar framtill med en triangel omgiven av en öppen krans av eklöv och ekollon. Rocken knäpps inte med knapparna utan med två hyskor framtill. Ståndkrage med metalltrådsbroderi med mönster i form av eklöv, ekollon, kornax samt trianglar.
 
Mannen på fotot skulle alltså kunna vara en kommissionslantmätare?


134
Hej Gunilla!
 
Gravstenen finns beskriven på sidorna 206–209 i G. W. Widmarks innehållsrika bok Hällar och hävder. En studie av S:ta Maria kyrkas gravminnen i sten och deras samband med tiden (Helsingborg, 1970), där man finner följande avskrift av inskriptionen (som verkar vara mer korrekt än Follins tydning):
 
SUB HOC SEPULCRALI LAPIDE
QUIESCUNT OSSA BEATI DOMIN SCHWERD
FEGER SENATORIS QUONDAM & MERCA
TORIS APUD HELSINGB AEQVISSIM QVINQVE
FILIORUM ET QVATUOR FILIARUM GENITORIS
NATI RECUPERATÆ SALUTIS Ao 1659 D 24 MART
DENATI 1711 D 26 SEP CUJUS PERENNATURAE
LAUDIS QVA… EXIGUO HOC ET MERITIS
IMPARI MONUMENTO CONSTRUERE VOLUIT
 
Tyvärr innehåller boken inga översättningar av de många latinska texterna på Mariakyrkans gravstenar, men jag gjorde själv ett försök vilket till slut blev ”Under denna gravsten vilar benen efter salige herr Schwerdfeger, fordom rådman och handlande i Helsingborg; fem söner och fyra döttrar överlevde föräldrarna; född till återvunnen frälsning år 1659 den 24 mars, död 1711 den 26 september; vars bestående berömmelse som… kräver detta och förtjänar byggandet av ett märkvärdigt monument.”


135
Västra Vram / SV: Hjälp att tyda texten
« skrivet: 2023-03-20, 22:57 »
Hej Sam!
 
Texten hör till notisen ovanför; där sägs det ju att ”Dom: Oculi [1 Martij] döptis Min lilla dotter wed Namn Anna”, och eftersom detta barns fader – som uppenbarligen själv skrev notisen – glömde att ange sitt namn i notisen så undertecknade han istället notisen i efterhand med ”M: Nillsson” nedanför raden, vilket gjorde att efterföljande notis den 5 april fick ”maka lite på sig”. Vid denna tid förde ju ofta klockaren kyrkoböckerna, och i Västra Vrams pastorat hette klockaren år 1703 mycket riktigt Mårten Nilsson (ca 1666-1721), så det är alltså han som har skrivit in sitt eget barns födelsenotis i kyrkoboken.


136
Lovö / SV: Läshjälp
« skrivet: 2023-03-10, 00:57 »
Hej Owe!
 
Vilken ruskig historia! Jag tyder notisen på följande sätt (”mz” som förekommer tre gånger i texten står för ”med”):
 
”d 25. Feb: S. Matthiæ dagh, begrofs af Hans Högwyrdig-
heet Pastore i StoorKyrckian, Mag:ro Matthia Iser,
Sal: BarnhuusPredijkantens, H:r Olai Cumblæi, effter-
låtne k. Macka, Sal: Hustru Sidonia Clovera,
född hijt till wärlden af Förnämme föräldrar uti Säby
och Gryta Sochn, A:o 1666. d 11. Feb: uti Upland, Fadren
war den fordom EhreWyrdige Herren H:r Jöns Cloverus
då för tijden Capellan i Giristad och Gryta Församblingar,
sedan wällförordnat Kyrckioherde i Sånga och Skåå
på Swartsiöö; Modren dygdesamme Matrona, Hust:
Brijta Hansdotter Lundia. A:o 1686. d 21. Jan:
är hon inträdd i Ecktenskap mz Sal: H:r Oluf, mz hwil-
ken hon sammanlefde till d 28. Maij, åhr 1689, och samman-
aflat 3. barn, 2. söner och 1. dotter, alle i Herranom afsom-
nade. och uti S: Oluffz Kyrckiogårdh hoos sin Sal: Fader
begrafne. Affsomnade i Looföö hoos sin k. broder H:r
Hans Cloverum d 29. Aug: om natten A:o 1691. reesan-
des i den acht och meeningh uth på landet att niuta nå-
gon recreation uti sitt siuckeliga tillstånd, effter hennas,
uti Stockholm och sitt ägat huus A:o 1691. d 5. Feb: ganska ynkeli-
ge, högst förskräckelige och oskyldige öf[w]erfallande, af en Mordisk och
Gudlöös Guldzsmedz drängh, no[m]ine Jonas West, then ther mz
sin wärja uti hennes kiöck, under hennes huussysla, henne heel owe-
tandes och ochristel: ränner henne genom wänstre armen och i bröstet, Nbl:
 
af denne ohörlige och omeniskelige gärning (den Gudh tillseen-
des och aldrigh ohämnat låter fara, som är Fattige Änckiors
förswar och deras förtryckiares förtryckiare) är denne Sal:
Matronan äntel: fallen, och sitt döde såår fått, och måste alt-
så sitt Unga Lijff qvittera, effter mycken sweda, möda och
uselheet, sedan hon här i wärldenne lef[w]at haf[we]r uti 25. åhr, 6.
månader, och 10. dagar. Ligger nu begraf[w]en uti Looföö
Kyrckio uti sitt för Aderton D:r kiöpte hwijlorum, näst
Sal: Landzherrens H:r Gyldenhoffs graff, under Slottzbän-
karna på Qwinfolckzsijdan mitt emoth H:r Erich Soofs
graaf. Votum.”


137
Musik / SV: Zia, Oscar (f. 1996)
« skrivet: 2023-03-10, 00:13 »
Via e-post från Elly Forshell har jag emottagit följande kompletteringar till antavlan:
 


1016 mormors mormors mormors farfars far
 Anders Jonasson Sjögren, född omkring 1723, sägs vara ”ifrån Skiöfde” då sonen Johan föddes 1756 i Häggums socken, Skaraborgs län, sägs slutligen i dödboken vara ”Blind Allmosehion”, död 1801 9/12 i Häggums socken, Skaraborgs län. [Barn 508]
 
 Gift med efterföljande ana.


 1017 mormors mormors mormors farfars mor
 Anna Christina Ekeberg, född 1729 5/7 i Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län, sägs vara ”ifrån Skiöfde” då sonen Johan föddes 1756 i Häggums socken, Skaraborgs län. [Barn 508, Far 2034, Mor 2035]
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
2034 mormors mormors mormors farfars morfar
Johan Ekeberg, född 1706 23/4 i Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län, borgare i Skövde. [Barn 1017, Far 4068, Mor 4069]
 
Gift med efterföljande ana.
 
2035 mormors mormors mormors farfars mormor
Annika Sjögren. [Barn 1017]
 
-------------------------------- Generation 11 --------------------------------
 
4068 mormors mormors mormors farfars morfars far
Jonas Jönsson Ekeberg, född omkring 1660, rådman i Skövde, död 1737 18/1 i Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län. [Barn 2034, Far 8136, Mor 8137]
 
Gift 1699 29/10 i Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
4069 mormors mormors mormors farfars morfars mor
Kerstin Nilsdotter, sägs vara från Dala församling vid vigseln 1699. [Barn 2034]
 
-------------------------------- Generation 12 --------------------------------
 
8136 mormors mormors mormors farfars morfars farfar
Jöns? [Barn 4068]
 
Gift med efterföljande ana.
 
8137 mormors mormors mormors farfars morfars farmor
Ebba Andersdotter, född omkring 1624, begravd 1719 31/12 i Skövde stadsdförsamling, Skaraborgs län. [Barn 4068]


138
Övriga släkter - G / SV: Grönman
« skrivet: 2023-03-09, 15:07 »
Hej Paul!
 
Jag funderade också på om det kunde finnas någon släktkoppling mellan denna familj och Henrik Grönman 1686, eller om han rentav är identisk med Henrik G. i Harlösa socken. Tyvärr har jag aldrig sett någon åldersangivelse för den senare, och jag misstänker att den förre nog inte återfinns i någon regelrätt generalmönsterrulla och att man därför inte kan få fram hans ålder den vägen.
 
Tyvärr omnämns ju inte regementet i notisen 1686, men ryttmästaren bör väl vara identisk med Johan Orrfelt (ca 1641–1702) som enligt Elgenstierna blev ryttmästare vid Södra skånska kavalleriregementet 1683.


139
Hej Lennart!
 
Vilket lustigt sammanträffande! I somras besökte jag nämligen Starby kyrka och ägnade mycket tid åt att få till en bra bild på kvartermästaren Daniel Hults fantastiska gravsten i koret, och när jag transkriberade breven började jag fundera på om det kanske var samma släkt med tanke på närheten till Höja – så det var roligt att det visade sig stämma!
 
Släkten Hult låter mycket intressant, och tycks ha haft god sammanhållning. Jag reagerade exempelvis på brevet daterat 1708 9/2 där Troeds bror Jochum avslutningsvis nämner att ”Daniel kan nu wäl läsa och skrifwa men nu will iag sätta honom till handtwärck, Ty han kan intet wäxa, han är intet mycket större nu än strax iag fick honom till mig” – Jochum tycks alltså ha tagit hand om åtminstone en av Troeds söner när denne utkommenderades i kriget?[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]


140
00 - Självmord / SV: Självmord i kyrkoböckerna
« skrivet: 2023-03-09, 14:59 »
Hej Desirée!
 
Stort tack för tipsen! Jag kände till bägge böckerna sedan tidigare (i samband med gengångare och begravningstraditioner) men jag tänkte inte på att där ju även kan finnas fakta om självspillingar, så dessa böcker ska jag absolut kolla upp vid tillfälle! :)


141
Stehag / SV: Jägersborg: Hvor kom Fredric Woll fra?
« skrivet: 2023-03-06, 21:32 »
Hej Jon!
 
Det kan nog bli svårt att bekräfta att det rör sig om samma person, men det finns en väg som jag tror kan ge svar på frågan.
 
Vid vigseln 1795 sägs ju Fredrik Woll vara snickare i Kristianstad, och som sådan (vare sig han var snickarmästare, gesäll eller bara lärling) var han tvungen att tillhöra ett så kallat ”skrå”. I Kristianstad hette detta skrå Snickareämbetet i Kristianstad, och lyckosamt nog har faktiskt detta snickarämbetes protokoll för åren 1674–1827 överlevt och finns bevarade på Nordiska museet i Stockholm. Jag vet dock att man även lät mikrofilma dessa protokoll för länge sedan, och de går alltså även att läsa på mikrofilm hos Arkivcentrum Syd i Lund.
 
I dessa protokoll bör det framgå när Fredrik Woll inskrevs vid Snickareämbetet i Kristianstad, varifrån han kom samt vem han tidigare varit gesäll eller lärling hos. Har man riktig tur kan även födelseorten finnas omnämnd i dessa protokoll, eftersom hantverksskråna bara släppte in personer som var födda inom äktenskapet och därför krävde ett så kallat bördsbrev, vilket utfärdades av prästen i den församling alternativt av häradsrätten i det härad där Fredrik Woll föddes.

142
Spånga / SV: Spånga, dödbok, 1833
« skrivet: 2023-03-05, 16:37 »
Hej Monica!
 
Jag tyder anmärkningen på följande sätt:
 
har så länge han här
varit känd lefvat i
fylleri och oordent[lig]
lefnad: och på många [år]
hvarken bevistat kyrkans
öfningar eller deltagit i
nådemedlens bruk.


143
Bonderup / Sven Olsson i Bonderups by och socken (1705)
« skrivet: 2023-03-03, 17:59 »
Tillfällighetsfynd rörande Sven Olsson i Bonderups by och socken 1705 (ur Torna häradsrätts dombok 1703 6/10 § 46; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAABB:31 (1703), sid. 170f):
 
”Gårdmannen Swen Ohlsson uthi Bonnerup Socken
och By, bewijste sigh lagl: hafwa instembdt Bonden
Swen Nilsson på Söndre Ullerup och drengen Nils
Swenson i Lunnarp till att afleggia sit witnesmåhl
angående des sohn Swen Swensson som uthi Kiöpen-
hambn skall wara dödh blefwen, och at han är des
retta kiötzlige fader, kunnandes han intet få
Erfwa något effter honom förän han sigh herpå
förskaffat behörigdt bewijs.
     Hwarpå Inkallades Swen Nilsson och Nils Swenss:
som af TingzRätten förmantes Reena sanningen
at bekienna, hwareffter dhe och särskilt blefwe
Examinerade.
     Tå effter aflagdh Eedh witnade Swen Nilsson 34
åhr gammall, at honom witterligit är, dhet Swen
Ohlson hade een kiötzligh sohn widh Nampn Swen
Swensson som är Barnföd uthi Halland och Twåger
By Een Mijhl på dhenne sijda Warbergh, hwilcken
för 4 åhr sedan reste öfwer till Kiöpenhambn, och
nu säyes der sammastädes wara dödh blefwen,
hafwandes Swen Ohlsson des uthan her i landet boende
2:ne Söhner, dhen eene widh Nampn Oluf Swensson
på Esserup, och dhen andre Bonne Swenss: i Bonnarp.
     Dito effter aflagdh Eedh witnade drengen Nils
Swensson 28 åhr gammall hwilcken in Omnibus
Cum priori Conveniebat.
     Hwareffter Swen Ohlsson war Tingz Attestatum begie-
randes, som HäradzRätten honom eij kunne förwägra.”


144
Övriga släkter - G / Grönman
« skrivet: 2023-03-03, 17:56 »
Tillfällighetsfynd rörande en ryttare Henrik Grönman i Skåne 1685 (från ett vittnesmål ur Torna häradsrätts rannsakning 1685 21/11; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:6 (1683-1686), opag.):
 
”Ad: 10 m[oment]um: Ryttaren Hindrich Grönman, som ligger i qwarter
i Frosta Häradh och Höör Sockn, Långstrupe gårdh och är
under H:r Ryttmäster Orrfeldts Compagnie, hwilken
för Indehlningen legat i qwarter ett åhr hoos Jep An-
dersson i Räfwinge, sedan då blifwit Swentienare
hooss H:r Maioren Ankargrijp, men sedermehra hoos
Bonden i Långstrup, om hwilken Rätten icke har kun-
nadt fådt någon underrättelsse…”


145
Övriga släkter - U / Uggleskiöld
« skrivet: 2023-03-03, 17:53 »
I Uppåkra socken i Skåne finner man i byn Hjärup en Brita Uggleskiöld, som omnämns där senast i Bara häradsrätts dombok 1704. Hon är involverad i ett antal arvsfrågor med sina barn vid Torna och Bara häradsrätter 1691–1704, där det framgår att hon först varit gift med den sannolikt finske adelsmannen och löjtnanten vid Norra skånska kavalleriregementet, ryttmästaren Mattias Spåre (död omkring 1677), andra gången med löjtnanten Andreas Johansson Björk (död omkring 1699 på Hjärup nr. 4 i Uppåkra socken) samt tredje och sista gången med kvartermästaren Petter Fick.
 
Uggleskiöld låter ju som ett klassiskt adelsnamn från 1600-talet, men hur jag än söker hittar jag ingen sådan adelsätt med stavningsvarianter i svenska källor eller litteratur. I samband med löneavräkningen efter förste maken 1693 undertecknar hon ”Brijta Hansdotter Sahl: Ryttmestar Spores Effterlefuerska” (Kammarkollegiet, serie 5-6 Hären Löneavräkningar 1620-1680, vol. 179) så hennes far bör alltså ha hetat Hans, vilket åtminstone är ett litet spår.
 
Kan det röra sig om en finsk ointroducerad adelsätt, med tanke på att förste maken Mattias Spåre sägs vara finsk adelsman? (Christopher von Warnstedt, ”Officerare och högre stabsbetjänte vid Norra Skånska Kavalleriregementet åren 1658-1709”, Släkt och Hävd 1994:3–4, sid. 48).


146
Övriga släkter - F / Fledelius
« skrivet: 2023-03-03, 17:46 »
Tillfällighetsfynd ur Torna häradsrätts dombok 1703 26/5; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län, vol. EVIIAABB:31 (1703), s. 106: ”Höraren uti Landskrona skola vällärde Andreas Fledelius, insinuerade uti rätten en avvittringsskrift emellan sin k. moder Boel Larsdotter i Flädie och dess k. barn, näml. bemälte hörare, samt dess bröder Måns Persson, Lars Persson, Trued Persson och Hans Persson upprättat, och av dem samtliga underskrivit dat. Flädie den 23 maj 1703 som kopialiter ad acta finnes, angående deras tillfallna arvslott efter deras fader nämndemannen salig Per Månsson i Flädie, varuti de tillstå sig till fullt nöje bemälta deras fädernearv vara betalt, så att de icke den ringaste penning därav hava att fordra, men däremot påtager modern Boel Larsdotter sig all den skuld att betala som en eller annan rättmätigen kunna hava uti sterbboet att fordra, item svara till alla de rättigheter som av kronan uti ordinarie eller extraordinarie utlagor av gården som är rusthåll, kan påkomma, helst hon sitter i possession av gården, och densamma bebor, som själva avvittringsskriften vidare exprimerar, som efter begäran uti tingsprotokollet insereras.”
/----------------------------------------------------------------------------------/


Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), 1897, sid. 73.
227. Andreas Fledelius, antagligen från Flädie; gick i Lunds skola; kollega i Landskrona 17 febr. 1697; + 2 april 1709.
Gift 1) med – – (+ 1705); 2) i Landskrona 1706 med Catharina Åderman (+ 1717)”.


147
Hej Lennart!
 
Vilka intressanta tidsdokument! Själva testamentet tycks bestå av två brev från Troed Hult till fästmön Hanna (Johanna) Jönsdotter i Perstorp, Höja socken, daterade Pommern 1702 24/4 och "Bookhålt" 1702 9/5, samt en testamentarisk disposition daterad Damin (väl detsamma som dagen Demmin) 1702 9/5. Dessa visades upp vid skiftet i Perstorp 1708 13/3, tillsammans med två brev från Troed Hults brorson Jochum Hult i Trelleborg, daterade därstädes 1708 9/2, det ena sänt till Troed Hults fästmö och det andra till häradshövdingen Andreas Klein. Jag transkriberade även dessa bägge brev åt dig, tillsammans med den kortare besiktning över rusthållsdelen i Perstorp som hölls vid skiftet 1708 13/3 och sparades som kopia i skiftet:
 
”Copia. Exhib: på Skifftet i Perstorp d 13: Martij 1708.
     En Contract effter aftal.
Efftersåsom tiden drager sigh nu så lång drager[!] at wij
intet komma hem så snart, så will iagh undertecknat
gifwa min Kiereste En sådan fullmacht effter wårt
föriga aftal, hwilcket underskrefne män som war
derhos, som wetna detsamma hwilcket war Per
Ingelsson, Jöns Pålsson, Swen Pärsson i Killare,
desse Tree män hafwa warit öfwer wårt tål
hwilcket Jag hafwer med min Mun sagt Ibland desse
ährliga Män, at min Kiereste Hanna Jöns dotter
skall wara min Arfwinge i lif och i dödh, som een ährlig
hustru tillstår, det är sin tredendel uti alt hwad som
i Boo är. Der emot skall min Kiereste förestå
alt hwad som mig tillkommer så mycket som mögeliget
är. Datum Pomeren d 24: April Anno 1702.
                                                 Troet TH Hult
     desse föreskrefna män sättia sina
hender under och Bomerche.
Pär      Ingelsson. Jöns     Påhlsson. Swän    Pärsson i Killare.
 
     Exhib: på Skifftet i Perstorp d 13: Martij 1708.
     Min AldraKieresta gode wen och fästemö
     Hanna Jönsdotter Salutem.
Min AldraKierestes hugnelige skrifwelse bekom iag till
handa, och iag förnimmer min AllerKierestes hugnelige
och helsosamma tillstånd [sampt mina barns helsosamma tillstånd], så när som det ena mitt barn
som den Högste Gud hafwer taget till sig Gud ske lof Gud gif[we]r
och tager till sig, Hans Namn ware ärat Ewinnerliga.
Elliest beder iag min AllerKiereste fästemö att hon sträfwar
med mig det bästa som i kan, iag skall stå med Eder
/-------------------------------------------------------------------------/
och blifwa och hålla wad iag har låfwat, så framt
att iag kan komma dher Gud skiffter sina Nåde, Min
AldraKiereste gode wän håll mitt huus uti een god
acht och tillijka mina barn och det som skall uthläggas
till Konungens tienst och Nytta så sträfwa medg mig
som i war wjgd och gif[we]n, iag skall gifwa edher
fullmacht att i skall wara och een arfwinge
till min trebut utj Munstring samt utj alt annat
som mig tillhörer. Jag betackar Per Ingelss: för sin
goda skrifwelse, och iag troor att han hielper mig till retta
dhet mästa som i kan, sådan wedergielling blif[we]r belönat,
och i min dräng tiena mig och sträfwa med mig, Eer
lön skall wehl blif[w]a betalt, men dhet att dhi taga
af godzet till skatt och uthlager, ty Konungens skatter
måste uth, men lijkwel kan i mig tiena och är lön
får i wähl och i bör henne dhen hafwa, intet nytt
förefaller denne gången till att skrif[w]a om, utan
först och fremst låter iag helsa eder min gode Wen
och fästemöö med 1000: frijdefulla 1000 goda dagar
och Nätter, och dherhos Per Ingelsson samt hustru och barn,
tillijka mine Rusthållare med derass k: hust: och barn
samt min dreng och alla goda Wenner så många som
mitt namn känna, och iag är och förblifwer min
gode wen och fästemös trogne och hulde kiereste och
tillstundande k: man intill min dödh.     Troet Hult
     Datum Bookhålt d 9: Maij A:o 1702.
Jag låter helsa Nils Troedss: i Sonåcker med dhess k: hustru
och barn, Bengt Jönss: i Höija med dess k: hustru och barn,
tillijka Ehrwördige k: fader samt dess dygdige kiäre
prästmodher med dess lijfsarfwingar, Klockaren med
dess k: hust: och barn och alla mina Mardala
/-------------------------------------------------------------------------/
uti ett slut både män och qwinnor samt barn och
tienstehion och derhos alla mina Cameraters hustrur
och iag befaller eder samtl: Gudh alzmechtig både till
Lijf och Siäl. Gudj ware hoos Eder Vale.
      Min gode Per Olsson i Torp min gamble Rusthållare
iag tror eder att i undsätter mig med ett lass brenne
eller 2: för ett gott gammalt umgenge, iag skall
med Gudz hielp förskylla den stund iag lefwer.
 
     Exhib: på Skifftet i Perstorp d 13: Martij 1708.
     effter Sal: Troed Hullt.
Jag låfwar och tillstår, att min Kiäre gode wän och
fästemö Hanna Jöns dotter, effter den låfwen
som iag låffwadhe dhen tijdh när iagh afreste ifrån
Mardala att hon skall warda Contribuerat
uthi all min Egendomb så uti Munstringen
som uti all annat Egendomb som mig kan
tillhöra, detta attesterar iag siälf och derhos
hafwer iag begärt min gode Camerat Elias Kang
till underskrifwelse att det skall warda stad-
fäst. Datum Damin d 9 May Anno
1702.                    Troet Hult.
     Effter begiäran      Elias [bomärke] Kang
till witterlighet           Harald [bomärke] Herling”.
 
”Exhib: på Skifftet i Perstorp d 13: Martij 1708.
    Hälsan med Gud pijgan Johanna Jöns dotter
Edert bref Daterat Perstorp d 28: Decembr:
bekom iag i dag d 9: Febr: hwar af iag seer
at i åstundar at låta hålla Skiffte Effter
Eder förlåfwade fästeman, min farbroder
Truet Hult, Altså och Emädan iag omöge-
ligit för min tienst skull kan komma
dijt up, har jag skrifwit både H:r Häradz-
höfdingen Klein och H:r Tulnär Hans
Trägård till, at om den ene icke skulle
hafwa tid, den andre wille det förrätta
för min skull, och kan i siälf gå till dem och
hälsa dem ifrån mig och bee dem att de wille
det förrätta som iag dem i mina bref
ombudit, j blifwer wid Rusthållsparten
och bruket, så länge i är ogifft och till barnen
blifwa myndiga, men skole i inträda i
Echtenskap, så hafwen i med mig widare der
om at Correspondera, då i der om sedan skall
blifwa underwijst huru der med skall blifwa.D
Daniel kan nu wäl läsa och skrifwa men
nu will iag sätta honom till handtwärck,
Ty han kan intet wäxa, han är intet
mycket större nu än strax iag fick honom
till mig, här med Gudj befallat, och
 
hälsa Jöns Pålss: och alla goda wänner.
Trälleborg d 9: Februarij 1708.
                                 J: Hult.
 
     Exhib: på Skifftet i Perstorp d 13: Martij 1708.
     Edle och Lagfarne H:r Häradzhöfding,
     Högtärade wän och gynnare.
Emädan förnimmes både af Corresponderande
uth ifrån Armeen, som och af några andra
Wissa budh som äre kombne der ute ifrån,
at min farbroder Truedt Hult, skall
wara igenom döden afgången; Altså
och Emädan som H:r Häradzhöfdingen nocksamt
kunnigt är, at bemälte min farbroder
T: Hullt lembnade Effter sig när han
blefwet utCommenderat, hwad som han
ägde i lösören och annat, wid gården
Perstorp och Höija Sockn, och som nu är
nödigt at öf[we]rsee hwad af samma ägodelar
kunna wara till barnen, at uthlägga,
/ : när pijgan Johanna Jönsdotter först
bekommer den trediedelen, som Truedt
Hult henne skrifftel: tillsagt att antingen
han lefde eller döde så skulle hon niuta
een Hustrus rätt : / Altderföre länder
till H:r Häradzhöfdingen min tiänstl:
 
begäran, att han för min skull wille hålla
et lijtet Skiffte öf[we]r Sal: Truedt Hullts
effterlåtenskap och sättia hwad som kan blifwa
till barnen hos en god man i förwar till
widare, och så behagade H:r Häradzhöfdingen
meddela mig ett Extract af Skifftesbref-
wet; H:r Häradzhöfdingen wille och wara
så from att meddela mig et Extract af
Truedt Hullts barns möderne arf,
som Per Ingelsson i Mardal lärer hafwa
det skifftesbref, Jag tillijter H:r Häradz-
höfdingen här om som een förtrogen god
wän, näst tiänstl: hälsning till H:r
Häradzhöfdingen med dess dygdiga fru
och alt kiert hafwanden, förblif:r
     H:r Häradzhöfdingens
Trälleborg den 9:     Tienstfärdigste Tienare
Febr: 1708.                    Jochum Hult
     P: S: pijgan Johanna blif[we]r wid bruket i
Perstorp så länge hon kan swara till
Konungens Skatter.
 
Originalen af desse 5: Documenter
blifwa pijgan Johanna Jöns dotter
tillbaka lefwererade, undantagandes
detta sidsta som H:r Häradzhöfdingen
är tillskrifwit,
 
Copia.
     Exhib: på Skifftet i Perstorp d 13: Martij 1708.
Undertecknade hafwa effter H:r Häradzhöf-
dingens Edle och Lagfarne Andreas Kleins
befalning, besichtigat Bristfälligheten
Uppå den Part i Perstorp, som Sal: Troed
Hullt åbodt, hwilcken bristfällighet,
på Timber, Taak och wäggar, belöper
till 10 D:r S:mt. Datum Perstorp d 13:
Martij 1708.
Bendt Jönss: Jöns Persson Per Ohlssons
                      Egen hand.       Egen hand
     Concordare vidi.
                         J: Swensson”.


148
Jag upptäckte nu att det tydligen finns en utflyttningslängd för Brågarps socken 1752–1775 i kyrkoboken 1735–1772 – tyvärr finns det ingen inflyttningslängd, vilket ju hade varit till stor hjälp i sökandet efter Daniel och Hanna – men jag fann i varje fall deras utflyttningar från Brågarp 1760 och 1761:
 
Brågarp C:1, s. 145.
1760 ”25. Lars Anders dr. i Gullåkra Daniel Truedson flyttiat till Ola Larson i Hämestorp”.
 
Brågarp C:1, s. 145.
1761 ”2. Böne Söndagen skref iag på Tingz Rättens utslag at qwinfolcket Hanna Bengts dotter, som flyttiat frå Gullåkra till Dörup i Weberöd Sockn, har undergåt enskylt skrifft och aflösning”.
 
Byn Hemmestorp, dit Daniel flyttade, ligger antingen i det närbelägna Kyrkheddinge socken eller i det lite mer avlägsna Everlövs socken. Min tanke var att han kanske återvände till sin födelsebygd efter tjänstetiden i Gullåkra, och det bor mycket riktigt en Ola Larsson på Hemmestorp nr. 2 i Kyrkheddinge sockens mantalslängd 1759 - men jag finner ingen Trued i Hemmestorp i Kyrkheddinges mantalslängder och inte heller någon Trued eller Daniel i Kyrkheddinges födelse- och dopbok 1736-1760, så det spåret kallnade fort.


149
Hej Emma!
 
Tyvärr tycks inte Hanna vara identisk med Bengt Anderssons dotter född 1740 14/3 i Bjällerup, för enligt dödboken avlider hon redan en månad senare – ”[1740] d 14 April, dödde Bengt Anderssons dotter Hanna i L. Bielrup begrofs d 4 Maji, 1 Månad och 4 dagar gammal.” (Bjällerup CI:1, s. 285).
 
Jag lyckas inte hitta några spår efter hennes eller Daniel Truedssons ursprung i Brågarps kyrkoböcker, däremot fann jag till slut Daniel med familj i Burlövs socken. Han blev tydligen husman under den krog / gästgivargård som sedermera kom att kallas Kalinan, och som än idag finns kvar invid stora landsvägen till Malmö, strax norr om Malmö stads gräns i Lilla Segeå; namnet Kalinan lär för övrigt ha sitt ursprung i att när en potentiell kund närmade sig krogen sprang krögaren ut till sin dräng och skrek ”kala in han!” (Ortnamnsregistret under Institutet för språk och folkminnen). Man finner familjen med tre barn som inhyses under Arlövs by i Burlövs sockens mantalslängd 1776; från 1786 och framåt sägs de vara boende i ett onumrerat gathus under Kalinan (i mantalslängderna skrivs det ”Kallingshus” eller ”Collinshuset”, men i kyrkoböckerna sägs familjen i regel vara boende i ”Lilla Kallinshuset”). I mantalslängden 1786 tycks både Daniel och hustrun vara befriade från skatt med anmärkningen ”gamla bräckliga”, 1787–1788 anges endast hustrun vara bräcklig. Åldern på barnen Trued som dör 1804 och Elna som dör 1772 passar som synes ganska perfekt in på de barn som föds 1764 i Bjällerup och 1766 i Brågarp:
 
Daniel Truedsson, född omkring 1738, husman, död av hetsig sjukdom 1793 29/3 i Lilla Collinshuset i Burlövs socken (Burlöv CI:2, s. 256), ingen bevarad bouppteckning i Bara häradsrätts arkiv.
Hustrun Kerstina Andersdotter, född omkring 1735, död av ålderdomssvaghet 1814 25/1 i Lilla Kallinshuset i Burlövs socken (Burlöv CI:4, s. 212), bouppteckning 1814 7/2 då hon sägs ha avlidit utan bröstarvingar och därför ärvdes av sina sidoarvingar (Bara häradsrätts arkiv, vol. FIIa:40, bouppt. nr. 69).
Barn:
1. Trued Danielsson, född omkring 1763, dräng, död av hetsig feber 1804 18/1 i Lilla Kallinskrogen i Burlövs socken (Burlöv CI:4, s. 193).
2. Elna Danielsdotter, född omkring 1766, begravd 1772 13/12 i Burlövs socken (Burlöv CI:2, s. 242).
3. Nils Danielsson, antagligen född omkring 1771/72 eftersom han omnämns vid namn första gången tillsammans med föräldrarna i 1787 års mantalslängd och därmed bör han ha fyllt 15 år dessförinnan; i samma mantalslängd sägs han vara ”liten, klen”, men han återfinns inte i Burlövs dödbok och har kanske lämnat socknen; omnämns ej i moderns bouppteckning 1814 och bör alltså ha avlidit barnlös dessförinnan.
4. Jöns Danielsson, född 1774 8/12 i "Lilla Collinshuset" i Burlövs socken (Burlöv CI:2, s. 46), död därstädes 1776 (begravd 21/7) (Burlöv CI:2, s. 246).


150
Språk / SV: Vad står det på denna ”ligsten”?
« skrivet: 2023-02-23, 02:18 »
Vilken fantastisk liksten! Jag instämmer i Niels' tydning av den inledande texten (fast står det möjligtvis ”men glem dy ei du self est lær” på den sista raden?), läste med stort intresse den fina språkliga redogörelsen, och har följande förslag till den nedre texten:
 
     ”DENNE STEEN HAFVER DEN ERLIG AGTBAR OG WEL
     FORSTANDIG NU SALIG MAND HANS CHRISTENSEN
     RAFN FORDUM HERRIDTSFOGDE I WALBORES HER
     RIT HANS EFTERLATTE KIERE HUSTRU DEN ER
     LIG DYDERIG OG GUDELSKENDE MATRONE[?] MARGA
     RETE ELIIS DAATTER HANNEM OG SIG TIL AMIN
     DELSE LADIT BEKOSTE OG DØDE HAND 1685
     DEN 27 IULII OG TILHØRER DENNEM OG DERIS ARFVINGER”
 
Likstenen omnämns för övrigt i bokverket Danmarks Kirker under Allerslev kirke i Lejre (sid. 814):
 
”O. 1685. Hans Christensen Rafîn, Herredsfoged i Walboeres Herred, og Hustru Margarete Eliis Datter. Han døde 27. Juli 1685, men havde forinden bekostet Stenen. Herefter manende Vers til Læseren. Rødlig Kalksten, 154 x 103 cm, med fordybede Versaler. I Hjørnerne Cirkler med Evangelisterne i højryggede Lænestole, i en Oval foroven et hjelmet Vaaben med afdødes Initialer. I Skibets Gulv.”


151
Konst / SV: Wingårdh, Gert (f. 1951)
« skrivet: 2023-02-21, 01:17 »
Stort tack för detta fina tillägg Nils, det ser mycket intressant ut!  :)  Under tiden har jag även fått Gert Wingårdhs blekingska anorna kompletterade med forskning av Sebastian Bergheim och Hans Rosenlund, så den delen av antavlan ser numera ut på följande sätt:

 
 
64 farfars farfars farfar
Per Persson, född 1743 10/8 i Rävaryd (numera Nya Ryedal) i Gammalstorps församling, Blekinge län, bonde i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län, nämndeman, död 1802 12/3 i Hosaby 15 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 32, Far 128, Mor 129]
 
Gift 1:o med Berta Persdotter, född 1749 23/2 i Hosaby 14 i Mjällby församling, Blekinge län, död 1772 15/10 i Hosaby 15 i Mjällby församling, Blekinge län.
Gift 2:o med Nilla Nilsdotter, född 1754 30/11 i Hörby i Mjällby församling, Blekinge län, död 1783 26/3 i Hosaby 15 i Mjällby församling, Blekinge län.
Gift 3:o 1786 18/8 i Mjällby församling, Blekinge län med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
 Anna Johnsdotter, född 1761 1/6 i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län, död 1833 26/12 i Hosaby 15:3 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 32, Far 130, Mor 131]
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
128 farfars farfars farfars far
Per Persson, född omkring 1690, bonde, nämndeman, död 1743 i Rävaryd (numera Nya Ryedal) i Gammalstorps församling, Blekinge län. [Barn 64]
 
Gift 1:o 1710 24/4 i Gammalstorps församling, Blekinge län med H anna Svensdotter, född omkring 1689, död 1727 8/11 Rävaryd (numera Nya Ryedal) i Gammalstorps församling, Blekinge län.
Gift 2:o 1728 2/6 i Ysane församling, Blekinge län med efterföljande ana.
 
129 farfars farfars farfars mor
Berta Mårtensdotter, född 1713 13/8 i Norje nr. 7 i Ysane församling, Blekinge län, död i april 1754 i Norje i Ysane församling, Blekinge län. [Barn 64, Far 258, Mor 259]
 
130 farfars farfars farmors far
John Olsson, född 1727 i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län, bonde, död 1795 23/4 i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 65, Far 260, Mor 261]
 
Gift 1754 5/7 i Mjällby församling, Blekinge län med efterföljande ana.
 
131 farfars farfars farmors mor
Karna Andersdotter, född före 1734 i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 65, Far 262, Mor 263]
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
258 farfars farfars farfars morfar
Mårten Jönsson, född 1691 23/2 på Ysane 14 i Ysane församling, Blekinge län, bonde, nämndeman, begick självmord i april 1753 på Norje 7 i Ysane församling, Blekinge län. [Barn 129, Far 516, Mor 517]
 
Gift med efterföljande ana.
 
259 farfars farfars farfars mormor
Elna Mattsdotter, född i januari 1696 på Norje 7 i Ysane församling, Blekinge län. [Barn 129, Far 518, Mor 519]
 
260 farfars farfars farmors farfar
Ola Jonsson, född omkring 1689 på Hosaby 1 i Mjällby församling, Blekinge län, bonde, död 1759 4/8 på Hosaby 1 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 130, Far 520, Mor 521]
 
Gift före 1730 med efterföljande ana.
 
261 farfars farfars farmors farmor
Sissa Persdotter, född omkring 1702 på Hosaby 17 i Mjällby församling, Blekinge län, död 1772 3/7 på Hosaby 1 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 130, Far 522, Mor 523]
 
262 farfars farfars farmors morfar
Anders Larsson, född omkring 1686, bonde, död i maj 1746 på Hosaby 13:4 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 131]
 
Gift med efterföljande ana.
 
263 farfars farfars farmors mormor
Svenborg Olsdotter, född omkring 1690 på Istby 15 (Bondgården) i Mjällby församling, Blekinge län, död 1760 21/7 på Hosaby 13:4 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 131, Far 526]
 
----------------------------- Generation 9 -----------------------------
 
516 farfars farfars farfars morfars far
Jöns Ingemansson, född omkring 1668 på Jockarp 2 i Gammalstorps församling, Blekinge län, levde på Ysane 14 i Ysane församling, Blekinge län. [Barn 258, Far 1032, Mor 1033]
 
Gift 1689 10/2 i Gammalstorps församling, Blekinge län med efterföljande ana.
 
517 farfars farfars farfars morfars mor
Sissa Mårtensdotter, född omkring 1670 i Ysane församling, Blekinge län, död i april 1695 på Ysane 14 i Ysane församling, Blekinge län. [Barn 258, Far 1034, Mor 1035]
 
518 farfars farfars farfars mormors far
Matts Persson, född omkring 1654, levde på Norje 7 i Ysane församling, Blekinge län, antagligen död i pesten omkring 1711. [Barn 259]
 
Gift med efterföljande ana.
 
519 farfars farfars farfars mormors mor
Berta Jönsdotter, född före 1654, levde på Norje 7 i Ysane församling, Blekinge län, antagligen död i pesten omkring 1711. [Barn 259]
 
520 farfars farfars farmors farfars far
Jon Jonsson, nämndeman, död omkring 1723 på Hosaby 1 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 260]
 
Gift med efterföljande ana.
 
521 farfars farfars farmors farfars mor
Kersta, död omkring 1723 på Hosaby 1 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 260]
 
522 farfars farfars farmors farmors far
Per Nilsson Lund, född omkring 1667, död i juni 1739 på Hosaby 17 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 261]
 
Gift med efterföljande ana.
 
523 farfars farfars farmors farmors mor
Berta Andersdotter, född omkring 1668, död i april 1740 på Hosaby 17 i Mjällby församling, Blekinge län [Barn 261]
 
526 farfars farfars farmors mormors far
Ola Bengtsson, född omkring 1670 på Istaby 15 (Bondgården) i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 263]
 
----------------------------- Generation 10 -----------------------------
 
1032 farfars farfars farfars morfars farfar
Ingeman Eriksson, född omkring 1641, död i januari 1691 på Jockarp 2 i Gammalstorps församling, Blekinge län. [Barn 516]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1033 farfars farfars farfars morfars farmor
Kerstin, född omkring 1634, död i november 1710 på Jockarp 2 i Gammalstorps församling, Blekinge län. [Barn 516]
 
1034 farfars farfars farfars morfars morfar
Mårten Abrahamsson, född omkring 1657, levde i Ysane församling, Blekinge, län, död omkring 1700. [Barn 517]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1035 farfars farfars farfars morfars mormor
Sissa Eriksdotter, född omkring 1654, levde i Ysane församling, Blekinge, län, död 1695. [Barn 517]


152
Stumaeus / SV: Stumaeus
« skrivet: 2023-02-20, 16:50 »
Snyggt jobbat Magnus! Det ser absolut ut som Ebba Stumaeas dödsnotis, så jag infogar den direkt i biografin över farbrodern Andreas Stumaeus' som jag arbetar på.


153
Musik / Liamoo (f. 1997)
« skrivet: 2023-02-17, 22:48 »
För den som är nyfiken på artisten och låtskrivaren Liamoo’s förfäder kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
1 proband
Per LIAM ”Liamoo” Pablito Cacatian Thomassen, född 1997 10/9 i Lidköping, Skaraborgs län. [Far 2, Mor 3]
 
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
lever 2023. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Sambo med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2023. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
4 farfar
Per Bengt Thomassen, född 1948 16/9 i Norge, fabriksarbetare, död 2012 11/5 i Gunnareds församling, Västra Götalands län. [Barn 2]
 
Gift första gången (skilsmässa 1968 6/4) med NN.
 
Sambo med efterföljande ana.
 
5 farmor
lever 2023. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
lever 2023, från Filippinerna. [Barn 3]
 
Gift med efterföljande ana.
 
7 mormor
lever 2023, från Finland. [Barn 3]
 
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
10 farmors far
Rolf Lennart Larsson, sedermera Höckersten, född 1931 20/12 i Göteborgs Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län, truckförare, död 2009 25/7 i Nylöse församling, Västra Götalands län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1:o (skilsmässa 1959 14/1) med efterföljande ana.
 
Gift 2:o 1962 10/3 med Vanja MARIANNE Holmström, född 1932 12/7 i Göteborgs Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län, död 2016 12/7 i Göteborg, Västra Götalands län.
 
11 farmors mor
Ing-Britt Augusta Amalia Hermansson, född 1932 19/12 i Brastads församling, Göteborgs och Bohus län, expeditionsbiträde, död 1994 16/1 i Stenungsund i Norums församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
Gift 1:o 1950 30/12 (skilsmässa 1953 16/3) med chauffören Assar Yngve Ljunggren, född 1927 11/5 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län, död 1985 2/2 i Strömsund i Ströms församling, Jämtlands län.
 
Gift 2:o (skilsmässa 1959 14/1) med föregående ana.
 
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
20 farmors farfar
Einar Napoleon Larsson, född 1898 18/3 i Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län, textilarbetare, död 1979 8/10 i Härlanda församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1928 30/6 (skilsmässa 1946 26/8) i Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Leila Gunborg Irene Mellqvist, född 1907 11/2 i Masthuggs församling, Göteborgs och Bohus län, tidningsbud, död 1974 18/9 i Göteborgs Johanneberg, Göteborgs och Bohus län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
Gift 1:o 1928 30/6 (skilsmässa 1946 26/8) i Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
Gift 2:o 1952 11/10 med lagerbiträdet Folke Tore Vilhelm Bengtsson, född 1902 19/10 i Skaftö församling, Göteborgs och Bohus län, död 1976 16/4 i Göteborgs Johanneberg, Göteborgs och Bohus län.
 
22 farmors morfar
Johan Hjalmar Hermansson, född 1897 7/8 i Flateby i Valbo-Ryrs socken, Göteborgs och Bohus län, stenhuggare, död 1968 13/4 i Göteborgs Masthuggs församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1:o 1922 26/12 (skilsmässa 1930 1/10) med Elin Charlotta Johansson, född 1882 22/8 i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län, död 1943 20/3 i Trollhättans församling, Älvsborgs län.
 
Gift 2:o 1935 22/6 (skilsmässa 1963 1/4) med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Hulda Evelina Rosengren, född 1899 4/7 i Ejde i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län, hushållerska, död 1975 16/10 i Kortedala församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
40 farmors farfars far
Johan Leonard Larsson, född 1868 20/9 i Lilla Edet i Fuxerna socken, Älvsborgs län, textilfabriksarbetare, död 1950 4/7 på Fjällbohemmet i Göteborgs Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 20, Far 80, Mor 81]
 
Gift 1893 4/3 i Göteborgs Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
41 farmors farfars mor
Selma Gustafsdotter, född 1871 1/5 i Stommen i Uvereds socken, Skaraborgs län, död 1915 5/10 i 18:e Roten nr. 18:3 i Göteborgs Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farmors far
Johan August Andersson Mellqvist, född 1872 12/3 i Uddevalla socken, Göteborgs och Bohus län, skomakare, sedermera stationskarl och slutligen agent, död 1943 30/10 i Eskilsbo, Ekebäck i Älvsborgs kyrkobokföringsdistrikt, Göteborgs och Bohus län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1893 30/6 i Göteborgs Haga församling, Göteborgs och Bohus län (sammanvigda inför Göteborgs magistrat då brudgummen ej var konfirmerad) med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Adolfina Olsson Lange, född 1867 23/5 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län, trikåstickerska, död 1921 15/12i 20 Roten nr. 7:11 i Göteborgs Gamlestads församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
44 farmors morfars far
Herman Samuelsson, född 1862 23/8 i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län, statdräng, torpare, död 1946 4/7 i Vese i Bro församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift 1886 5/3 i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Justina Amalia Hansdotter, född 1862 2/2 i Dalekas i Hede socken, Göteborgs och Bohus län, död 1951 30/10 i Mellberg 1:15 i Bro församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
46 farmors mormors far
Carl Albin Rosengren, född 1858 4/9 i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län (saknas i kyrkoboken), bleckslagare, död 1939 8/7 i Varp i Skee församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1884 12/9 i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Augusta Fredrika Alexandersdotter, född 1866 9/7 i Rellen i Skee socken, Göteborgs och Bohus län, död 1950 10/7 i Hjältsgård i Skee församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
 
----------------------------- Generation 6 -----------------------------
 
80 farmors farfars farfar
Lars Svensson, född 1842 16/10 i Kullås i Fuxerna socken, Älvsborgs län, jordbruksarbetare, död 1920 9/9 i Lilla Edet i Fuxerna församling, Älvsborgs län. [Barn 40, Far 160, Mor 161]
 
Gift 1866 18/11 i Fuxerna socken, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
81 farmors farfars farmor
Emilia Olsdotter, född 1844 11/9 i Ballabo Mellangården i Västerlanda socken, Älvsborgs län (saknas i födelse- och dopboken), död 1909 16/10 i Lilla Edet i Fuxerna församling, Älvsborgs län. [Barn 40, Far 162, Mor 163]
 
82 farmors farfars morfar
Gustaf Johansson, född 1842 25/6 i Gökhems socken, Skaraborgs län (även om föräldrarna vid tillfället var skrivna i Larvs socken; han återfinns dock varken i Gökhems eller Larvs sockens födelse- och dopböcker 1842), arbetskarl, sedermera torpare och slutligen tjänstedräng, begick självmord genom hängning 1910 12/2 i Lomsgården i Norra Härene församling, Skaraborgs län. [Barn 41, Far 164, Mor 165]
 
Gift 1871 1/3 i Uvereds socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
83 farmors farfars mormor
Maja CAJSA Andersdotter, född 1846 11/2 vid Boda kvarn i Uvereds socken, Skaraborgs län, död 1903 25/11 i Badene Nolgården i Kvänums församling, Skaraborgs län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]
 
84 farmors farmors farfar
Anders Andersson, född 1845 4/3 i Åker i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län, skomakare i Uddevalla, sedermera slaktare och husägare i Mellerud, död 1930 16/3 i Mellerud i Holms församling, Älvsborgs län. [Barn 42, Far 168, Mor 169]
 
Gift 1871 16/6 i Forshälla socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Anna Christina Olausdotter, född 1849 31/5 i backstugan Stenevad under Konungsberg i Forshälla socken, Göteborgs och Bohus län, död 1912 11/4 i Mellerud i Holms församling, Älvsborgs län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]
 
86 farmors farmors morfar
Okänd. [Barn 43]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Christina Olsdotter, född 1841 20/11 i Söpple i Gillberga socken, Värmlands län, arbetade vid vigseln 1881 som tapetsörska, död 1897 11/4 i Göteborgs Tyska församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
 
Gift 1881 27/2 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län med filaren, sedermera järnvägsarbetaren Carl Heinrich Christian Lange, föd 1828 25/4 i Rostock i Mecklenburg-Schwerin, död 1905 20/6 i Göteborgs Tyska församling, Göteborgs och Bohus län.
 
88 farmors morfars farfar
Samuel Hansson Dahl, född 1816 6/2 i Hällestigen under Påstigen i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län, antagen 1837 som soldat nr. 58 vid Stångenäs kompani och Bohusläns regemente, erhöll avsked 1870, död 1886 29/7 i backstugan Myren under Bräcke i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 44, Far 176, Mor 177]
 
Gift 1:o 1841 28/5 i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län med Inger Eriksdotter, född 1810 5/11 i Heden under Folkesberg i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län, död av kräfta 1859 27/8 på Lerkasen under Fibendal i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län, dotter till soldaten Erik Kling och Sara Olsdotter.
Gift 2:o 1860 12/6 i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
89 farmors morfars farmor
Maria Svensdotter, född 1824 16/4 i Kasen under Fibendal i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län, död 1907 1/12 i backstugan Myren under Bräcke i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 44, Far 178, Mor 179]
 
90 farmors morfars morfar
Hans Johannesson, född 1836 19/1 i Torbjörneröd i Hede socken, Göteborgs och Bohus län (nedkom i torpet Sjökasen under Grinås i Svarteborgs socken), torpare, sedermera backstugusittare, död 1901 20/4 backstugan Övre Hulteskogen under Hult i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 45, Far 180, Mor 181]
 
Gift 1863 28/8 i Hede socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Anna Christina Borg, född 1836 6/9 i torpet Kalvhagen under Ryr i Hede socken, Göteborgs och Bohus län, död 1909 18/10 i backstugan Övre Hulteskogen under Hult i Svarteborgs församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 45, Far 182, Mor 183]
 
92 farmors mormors farfar
Gustaf Larsson Rosengren, född 1820 (troligen i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län), backstugusittare, död 1901 18/4 i Ejde i Naverstads församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 46, Far 184, Mor 185]
 
Gift 1:o med Maria Christina Lindqvist, född 1820 (enligt husförhörslängderna), död 1845 30/3 i Tysteröd under Klageröd i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län.
 
Gift 2:o 1853 9/9 (efter lysningar 1850 den 3, 10 och 17/11) i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
Relation utom äktenskapet omkring 1862–1866 med Gustava Carlsdotter.
 
93 farmors mormors farmor
Hedda Sofia Lind, född 1817 20/6 (enligt husförhörslängderna), död 1857 9/6 i Tysteröd under Klageröd i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 46]
 
Gift 1:o med NN (vid lysningarna 1850 uppvisade hon bevis om avvittring från pastorsämbetet i Kvistbro, Örebro län 1847 16/3).
 
Gift 2:o 1853 9/9 (efter lysningar 1850 den 3, 10 och 17/11) i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län med föregående ana.
 
94 farmors mormors morfar
Alexander Andersson, född 1836 18/2 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, valackare i Skee socken, sedermera hemmansägare i Edsäm i Naverstads socken, död 1898 25/9 i Långåker i Grebbestads socken, Göteborgs och Bohus län (avliden och begravd i Naverstads socken). [Barn 47, Far 188, Mor 189]
 
Gift 1866 21/12 i Skee socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
JULIE Gustava Marie Olausdotter, född 1841 28/7 i Eidsberg sogn i Østfold fylke, Norge (enligt anteckning vid hennes dop som skedde 1857 18/10 i Vestby sogn i Akershus fylke, Norge; ej antecknad i Eidsbergs födelse- och dopbok), död 1919 30/5 som fattighjon hos Fattigvården i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 47, Far 190, Mor 191]
 
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
160 farmors farfars farfars far
Sven Larsson, född 1818 28/12 i Hjärtums socken, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), arbetare, sedermera statdräng och slutligen inhysesman, begick självmord 1870 3/9 genom att dränka sig i Göta älv, begravdes i tysthet 4/12 samma år på Fuxerna kyrkogård enligt Fuxerna häradsrätts utslag 1870 26/11 (kyrkskriven i Tösslanda Frälsegård i Fuxerna socken, Älvsborgs län). [Barn 80]
 
Gift 1842 26/12 i Fuxerna socken, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
161 farmors farfars farfars far
Anna Britta Johansdotter, född 1815 24/6 i Härrstorp i Rommele socken, Älvsborgs län, död 1907 20/7 i Kullås i Fuxerna församling, Älvsborgs län. [Barn 80, Far 322, Mor 323]
 
162 farmors farfars farmors far
Olof Berntsson, född 1814 26/12 (enligt husförhörslängderna), skeppare, hemmansåbo i Ballabo Mellangård i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län, död därstädes av kolera 1853 2/9. [Barn 81]
 
Gift 1:o 1837 17/2 i Ödsmåls socken, Göteborgs och Bohus län med Inger Maja Johannesdotter, född 1815 19/2 i Gamleberg i Ödsmåls socken, Göteborgs och Bohus län, död därstädes av nervfeber 1841 22/1.
Gift 2:o 1842 12/7 i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
163 farmors farfars farmors mor
Olena Olsdotter, född 1820 1/7 i Ballabo Mellangård i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län, död 1885 15/10 i Lilla Edet i Fuxerna socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 81, Far 326, Mor 327]
 
164 farmors farfars morfars far
Johannes Lund, född 1820 14/10 i torpet Snipen under Stora Heden i Larvs socken, Skaraborgs län, soldat vid Vilske kompani och Skaraborgs regemente, död 1857 16/4 i Sulevad i Larvs socken, Skaraborgs län. [Barn 82, Far 328, Mor 329]
 
Gift 1842 21/1 i Larvs socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
165 farmors farfars morfars mor
Maja Cajsa Magnusdotter, född 1821 16/12 i Gåsebacken i Trävattna socken, Skaraborgs län, ”dömd vid Vilske Härads Sommarting 1843 för olovlig mjölkning av annans kor” (Larvs kyrkoarkiv, vol. AI:4, sid. 117). [Barn 82, Far 330, Mor 331]
 
166 farmors farfars mormors far
Anders Eriksson, född 1802 19/1 i Flo socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), mjölnare vid Boda kvarn i Uvereds socken, Skaraborgs län, sedermera torpare, död 1870 1/6 i Stommens kvarn i Uvereds socken, Skaraborgs län. [Barn 83]
 
Gift med efterföljande ana.
 
167 farmors farfars mormors mor
Anna Andersdotter, född 1804 16/1 i Råda socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1888 1/11 i Stommens kvarn i Uvereds socken, Skaraborgs län. [Barn 83]
 
168 farmors farmors farfars far
Andreas Jansson, född 1793 15/7 i Kesarekasen i Väne-Ryrs socken eller i Korstakan i Vassända-Naglums socken, bägge i Vänersborgs pastorat, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna; går ej att återfinna i födelseboken), torpare, sedermera bonde, död 1846 5/5 i Åker i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län. [Barn 84, Far 336, Mor 337]
 
Gift 1824 28/11 i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
169 farmors farmors farfars mor
Christina Börjesdotter, född 1801 4/11 i Lane-Ryrs socken, Göteborgs och Bohus län, död 1885 22/5 i Åker i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län. [Barn 84, Far 338, Mor 339]
 
170 farmors farmors farmors far
Olaus Andersson Rapp, född 1812 i Herrestads socken, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), antagen 1831 som soldat nr. 85 vid Stångenäs kompani och Bohusläns regemente, erhöll avsked 1834, sedermera skräddare, död 1882 18/4 i backstugan Stenevad under Konungsberg i Forshälla socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 85]
 
Gift 1834 18/4 i Herrestads socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
171 farmors farmors farmors mor
Catharina Jonsdotter, född 1804 Herrestads socken, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), död 1871 24/7 i backstugan Stenevad under Konungsberg i Forshälla socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 85]
 
174 farmors farmors mormors far
Olof Pettersson, född 1803 26/5 i Hallerud i Kila socken, Värmlands län, var 1852 hemmansägare i Söpple i Gillberga socken, Värmlands län. [Barn 87, Far 348, Mor 349]
 
Gift 1834 26/12 i Långseruds socken, Värmlands län med efterföljande ana.
 
175 farmors farmors mormors mor
Kajsa Ersdotter, född 1808 3/8 i Gillberga socken, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), död 1852 6/4 i Söpple i Gillberga socken, Värmlands län. [Barn 87]
 
176 farmors morfars farfars far
Hans Olsson, född 1781 27/10 (enligt husförhörslängderna), levde 1824 i Hällestigen under Påstigen i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 88]
 
Gift med efterföljande ana.
 
177 farmors morfars farfars mor
Anna Larsdotter, född 1780 23/10 (enligt husförhörslängderna), levde 1824 i Hällestigen under Påstigen i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 88]
 
178 farmors morfars farmors far
Sven Dahlgren, född 1797 9/3 Krokstads socken, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), blåsare vid Överstelöjtnantens kompani och Bohusläns regemente, begick självmord genom att hänga sig 1862 30/1 i torpet Myrholmen under Tibendahl i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län och begravdes i tysthet enligt Tunge häradsrätts beslut. [Barn 89]
 
Gift 1821 26/1 i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
179 farmors morfars farmors mor
Christina Corneliusdotter, född 1800 12/3 i Bro socken, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna; saknas i födelseboken), levde 1862 i torpet Myrholmen under Tibendahl i Svarteborgs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 89, Far 358, Mor 359]
 
180 farmors morfars morfars far
Johannes Svensson, levde 1836 i Torbjörneröd i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 90]
 
Gift med efterföljande ana.
 
181 farmors morfars morfars mor
Agata Olsdotter, levde 1836 i Torbjörneröd i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 90]
 
182 farmors morfars mormors far
Weddich Borg, född 1812 18/4 i Näset under Utängen i Hede socken, Göteborgs och Bohus län, varnades 1838 6/12 av pastorsämbetet för osämja (Hede kyrkoarkiv, vol. AI:8 1861-1868, sid. 8) , torpare i Dalekas under Bön i Hede socken, sedermera backstugusittare under Möllebacka i likanämnda socken, död 1882 18/2 under Möllebacken i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 91, Far 364, Mor 365]
 
Gift 1835 9/10 i Hede socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
183 farmors morfars mormors mor
Maja Lena Nilsdotter, född 1812 13/1 i Lilla Brattön i Hede socken, Göteborgs och Bohus län, död 1887 21/3 under Möllebacken i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 91, Far 366, Mor 367]
 
184 farmors mormors farfars far
Lars Rosengren, född 1790 (enligt husförhörslängderna), torpare, valackare, död 1859 15/10 i Tysteröd under Klageröd i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 92]
 
Gift 1827 25/12 i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
185 farmors mormors farfars mor
Sibylla Rosch, född 1788 (enligt husförhörslängderna; kanske identisk med den Sibilla som föds 1786 2/1 i Karlstens slottsförsamling, Göteborgs och Bohus län som dotter till arrestanten ”Rask”?), död 1857 7/1 i Tysteröd under Klageröd i Naverstads socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 92]
 
188 farmors mormors morfars far
Anders Simonsson, född 1812 22/3 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, torpare, död 1892 28/1 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 94, Far 376, Mor 377]
 
Gift 1833 21/9 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
189 farmors mormors morfars mor
Christiana Andersdotter, född 1811 17/3 i Tågeröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1877 30/11 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 94, Far 378, Mor 379]
 
190 farmors mormors mormors far
Olaus Paulsson, kom från Rölanda socken i Älvsborgs län (enligt anteckning vid sonen Carl Magnus’ födsel 1848 20/5 i Aremark sogn i Østfold fylke, Norge), var död före 1855. [Barn 95]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
191 farmors mormors mormors mor
Anne Grete Gustavsdatter, antagligen född på 1810-talet, bodde 1866 i Meige i Norge då hon gav sitt bifall till dotterns äktenskap i Skee; år 1859 berättas följande i en kartläggning över resandefolket i Norge: ”Drammen. Karl Magnus Olausen, født 1848. I Foraaret 1855 arresteredes i Drammen et Fantefølge, som bestod af følgende Personer: Johan Fredrik Jonassen Darell, hans Ledsagerske Anne Grethe Gustavdtr. og denne sidstes to Børn: Julia Gustava Maria og ovennævnte Karl Magnus (denne sidste 7 Aar gammel.) Ifølge de ved Forhør og paa anden Maade erhvervede Oplysninger har Moderen avlet disse Børn i en tidligere Forbindelse med en Svenske Olaus Paulsen, med hvem hun har streifet om mest i Smaalenene og tilgrændsende Egne af Sverige. Men efter hans Død eller i de sidste Par Aar har hun slaaet sig i Lag med nævnte Johan Darell (en Omstreifer, som i 29 Aars Alder er komfirmeret paa Throndhjems Tugtehus), og de have udgivet sig for Ægtefolk og han for Børnenes Fader. Ja, det er oplyst, at de i 1854, da de i Id Præstegjeld fæstede sig et Stykke Rydningsmark, hvor de tænkte at bo, kunde fremlægge en svensk Præste-Attest om, at de vare uberygtede Ægtefolk, hade gaaet til Alters o. s. v. Ved Forhøret i Drammen tilstode de dog tilsidst Sandheden i dette Stykke. Hin Arrestation skede, fordi de to Voxne og det ældste af Børnene vare efterlyste for Forbrydelse. Disse sendtes ogsaa strax did, hvor Gjerningen skulde være begaaet. Men det nu forladte mindste Barn, Karl Magnus, maatte Fattigvæsnet i Drammen tage sig af. Siden bleve Udgifterne ved hans Opfostring overtagne af Fantefondet” (Sundt, Eilert, ”Fortsat beretning om Fantefolket. Hvad der er udrettet med de penge, som Storthinget har bevilget til ’Førsøg paa at skaffe Fanter og andre deslige omstreifende og hjemstavnsløse personer en lovlig næringsvei, og deres børn en ordentlig opdragelse’”, Christiania, 1859, sid. 64). [Barn 95]
 
Relation utom äktenskapet omkring 1841–1848 med föregående ana.
 
Relation utom äktenskapet från omkring 1855 med korgmakaren Johan Fredrik Jonasson Darell, född i Sverige.
 
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
322 farmors farfars farfars farfar
Johannes Bryngelsson, född 1781 13/9 (enligt husförhörslängderna), var torpare med utsäde i Snullered i Rommele socken, Älvsborgs län. [Barn 161]
 
Gift med efterföljande ana.
 
323 farmors farfars farfars farmor
Kerstin, född omkring 1780 (enligt husförhörslängderna), levde i Snullered i Rommele socken, Älvsborgs län. [Barn 161]
 
326 farmors farfars farmors morfar
Olof Olsson, född i februari 1784 i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo, död 1850 8/10 i Ballabo Mellangård i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 163]
 
Gift 1820 5/1 i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
327 farmors farfars farmors mormor
Elin Arvidsdotter, född 1797 31/12 i Ballabo i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län, död 1885 4/6 i Ballabo Mellangård i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 163, Far 654, Mor 655]
 
328 farmors farfars morfars farfar
Isak Carlsson Lund, född 1783 5/9 i Larvs socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), var 1834 avskedad dragon i torpet Snipen under Stora Heden i Larvs socken, Skaraborgs län. [Barn 164]
 
Gift med efterföljande ana.
 
329 farmors farfars morfars farmor
Lisa Pettersdotter, född 1783 10/2 (enligt husförhörslängderna), var 1834 avskedad dragon i torpet Snipen under Stora Heden i Larvs socken, Skaraborgs län. [Barn 164]
 
330 farmors farfars morfars morfar
Magnus Bengtsson, född 1786 7/5 i Skölvene socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), hemmansägare, död 1849 8/3 i Sulevad i Larvs socken, Skaraborgs län. [Barn 165]
 
Gift med efterföljande ana.
 
331 farmors farfars morfars mormor
Greta Jonsdotter, född 1794 7/7 i Ransbergs socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), levde 1849 i Sulevad i Larvs socken, Skaraborgs län. [Barn 165]
 
336 farmors farmors farfars farfar
Jan Jansson, född 1750 15/10 i Värmland (Vänersborgs kyrkoarkiv, vol. AI:7, sid. 434), kykväktare i Väne-Ryrs kyrka, död 1831 11/7 i Åkers kas i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län. [Barn 168]
 
Gift 1783 31/10 i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län med efterföljande ana
 
337 farmors farmors farfars farmor
Anna Persdotter, född 1759 i Gundlebo i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1833 3/8 i Åkers kas i Väne-Ryrs socken, Älvsborgs län. [Barn 168]
 
338 farmors farmors farfars morfar
Börje Abrahamsson, levde 1801 i Lane-Ryrs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 169]
 
Gift med efterföljande ana.
 
339 farmors farmors farfars mormor
Karin Andersdotter, levde 1801 i Lane-Ryrs socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 169]
 
348 farmors farmors mormors farfar
Petter Eriksson, född 1768 13/11 i Gillberga socken, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), död 1819 5/10 i Söpple i Gillberga socken, Värmlands län. [Barn 174]
 
Gift med efterföljande ana.
 
349 farmors farmors mormors farmor
Karin Svensdotter, född 1770 6/12 i Kila socken, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), död 1830 20/12 i Söpple i Gillberga socken, Värmlands län. [Barn 174]
 
358 farmors morfars farmors morfar
Cornelius Andersson, levde 1809 i torpet Sandbacken i Bro socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 179]
 
Gift 1799 25/1 i Bro socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
359 farmors morfars farmors mormor
Kerstin Johansdotter, levde 1809 i torpet Sandbacken i Bro socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 179]
 
364 farmors morfars mormors farfar
PETTER Mattias Borg, född 1766 26/7 i Kville socken, Göteborgs och Bohus län (enl. husförhörslängderna; kyrkoboken förstördes vid en eldsvåda 1904), torpare, slutligen rotehjon, död 1838 9/10 i backstugan Nyhagen under Alsbo i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 182, Far 728, Mor 729]
 
Gift 1812 7/1 i Hede socken, Göteborgs och Bohus län.
 
365 farmors morfars mormors farmor
Karin Andersdotter, född 1786 1/7 i Hällane i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 182, Far 730, Mor 731]
 
366 farmors morfars mormors mor
Nils Nilsson Wass, sedermera Hägg, soldat i Hede socken, Göteborgs och Bohus län, sägs sedermera ha rymt från sin hustru (Hede kyrkoarkiv, vol. AI:8 sid. 8 ). [Barn 183]
 
Gift med efterföljande ana.
 
367 farmors morfars mormors mor
Elin Olsdotter, född 1787 (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1868 i Hede socken, Göteborgs och Bohus län (Hede kyrkoarkiv, vol. AI:8 sid. 8 ). [Barn 183]
 
376 farmors mormors morfars farfar
Simon Hansson, född 1779 22/5 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, bonde, död 1831 23/5 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 188, Far 752, Mor 753]
 
Gift 1811 5/5 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
377 farmors mormors morfars farmor
Johanna Johansdotter, född 1784 13/9 i Ejgde i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1872 9/4 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 188, Far 754, Mor 755]
 
378 farmors mormors morfars morfar
Anders Olsson, född 1784 12/7 i Surtung i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1831 16/5 i Tågeröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 189, Far 756, Mor 757]
 
Gift 1810 12/8 i Lurs socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
379 farmors mormors morfars mormor
Niliana Hansdotter, född 1785 3/12 i Tova i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1851 24/9 i Tågeröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 189, Far 758, Mor 759]
 
Gift 1:o 1810 12/8 i Lurs socken, Göteborgs och Bohus län med föregående ana.
Gift 2:o 1835 11/4 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med Olof Hansson.
 
 
----------------------------- Generation 9 -----------------------------
 
654 farmors farfars farmors mormors far
Arvid Börjesson, född 1754 2/4 i Ballabo i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län, rusthållare, död 1808 25/1 i Ballabo i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 327, Far 1308, Mor 1309]
 
Gift 1795 1/1 i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
655 farmors farfars farmors mormors mor
Anna Persdotter, född 1762 12/4 i Ballabo i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län, död 1830 6/3 i Ballabo Mellangård i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 327, Far 1310, Mor 1311]
 
728 farmors morfars mormors farfars far
Weddich Borg, född 1730 2/2 på Sjöbol i Morups socken, Hallands län (”enligt edligt intygande 1757 af bönder, enär kyrkboken brunnit 1743”), bedrev studier i Varberg och Göteborg innan han 1753 inskrevs som student vid Lunds universitet (Göteborgs nation), prästvigd 1757 till skvadronspräst vid Bohusläns dragoner, kommenderades till Pommern 1758-1759 och togs som krigsfånge vid Anklam, blev regementspastor 1766 och utnämndes 1768 till magister i Greifswald, blev 1772 kyrkoherde i Tossene pastorat i Göteborgs stift, död i juni 1776 i Överby prästgård i Tossene socken, Göteborgs och Bohus län (kyrkoboken förstörd vid eldsvåda i prästgården 1898) och sedan begravd i Tossene kyrkas vapenhus (Skarstedt, Carl Wilhelm, Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, Lund, 1885, sid. 876 och 1147; Sjöström, Carl, Göteborgs nation i Lund 1669-1906: biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1907, sid. 120, 133 och 171), bouppteckning 1776 4/9 (Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt, vol. FIIa:5 (1771–1776), sid. 2595ff). [Barn 364, Far 1456, Mor 1457]
 
Gift 1764 15/3 i Bro socken, Göteborgs och Bohus län (sammanvigda i Bro prästgård) med efterföljande ana.
 
729 farmors morfars mormors farfars mor
Elisabeth Zachrisson, född 1741 18/9 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, död omkring 1784 i Överby prästgård i Tossene socken, Göteborgs och Bohus län (kyrkoboken förstörd vid eldsvåda i prästgården 1898). [Barn 364, Far 1458, Mor 1459]
 
730 farmors morfars mormors farmors far
Anders Mayer, var 1786 soldat i Hällarne i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 365]
 
Gift med efterföljande ana.
 
731 farmors morfars mormors farmors mor
Anna Andersdotter, levde 1786 i Hällarne i Hede socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 365]
 
752 farmors mormors morfars farfars far
Hans Eriksson, född 1748 20/9 (enligt husförhörslängderna), bonde, död 1816 13/9 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 376]
 
Gift med efterföljande ana.
 
753 farmors mormors morfars farfars mor
Christina Gödesdotter, född 1751 27/12 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1816 13/10 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 376, Far 1506, Mor 1507]
 
754 farmors mormors morfars farmors far
Johannes Trulsson, född omkring 1735, bonde, död 1797 8/5 i Ejgde i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 377]
 
Gift med efterföljande ana.
 
755 farmors mormors morfars farmors mor
Johanna Jacobsdotter, född omkring 1750, död 1813 16/10 i Ejgde i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 377]
 
756 farmors mormors morfars morfars far
Olof Simonsson, född 1753 13/8 i Säm i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1816 11/6 i Tågeröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 378, Far 1512, Mor 1513]
 
Gift i februari 1774 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
757 farmors mormors morfars morfars mor
Catharina Andersdotter, född omkring 1744, död 1808 19/4 i Surtung i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 378]
 
Gift 1:o 1764 28/10 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med bonden och änkemannen Anders Olsson, född omkring 1722, död 1772 24/9 i Surtung i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län.
Gift 2:o i februari 1774 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
758 farmors mormors morfars mormors far
Hans Bryngelsson, torpare, levde 1787 i Tova i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län.
 
Gift 1:o 1779 19/12 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med Anna Mickelsdotter, född omkring 1743, död 1783 4/5 i ett torp under Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län.
Gift 2:o 1784 4/1 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
759 farmors mormors morfars mormors mor
Anna Olsdotter, född omkring 1751, död 1787 3/12 i Tova i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län.
 
 
----------------------------- Generation 10 -----------------------------
 
1308 farmors farfars farmors mormors farfar
Börje Arvidsson, född omkring 1682, död 1768 5/11 i Ballabo i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 654, Far 2616]
 
Gift 1734 29/12 i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
1309 farmors farfars farmors mormors farmor
Ingrid Mårtensdotter, född omkring 1715, död 1768 15/11 i Ballabo i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 654]
 
1310 farmors farfars farmors mormors morfar
Per Olofsson, född omkring oktober 1717, död 1785 5/1 i Ballabo Mellangård i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 654]
 
Gift 1748 5/6 i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. med efterföljande ana.
 
1311 farmors farfars farmors mormors mormor
Elin Eriksdotter, var piga i Åby vid vigseln. [Barn 654]
 
1456 farmors morfars mormors farfars farfar
Carl Borg, född beräknat 1700 26/11, fänrik vid Älvsborgs regemente, sedermera strandridare (Bergström, Gunnar, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765: biografiska anteckningar, Lund, 1958, sid. 29; Bergström, Gunnar, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765. Supplement, Lund, 1962, sid. 6), död 1772 4/12 i Sjöbol i Morups socken, Hallands län. [Barn 728, Far 2912, Mor 2913]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1457 farmors morfars mormors farfars farmor
Hedvig Frisch, född omkring 1707, död 1797 12/6 på Sjöbol i Morups socken, Hallands län. [Barn 728, Far 2914, Mor 2915]
 
1458 farmors morfars mormors farfars morfar
Josias Zachrisson, född omkring augusti 1711 i Finnekumla, Älvsborgs län (kyrkoboken börjar 1724), inskriven som student vid Lunds universitet 1729 (Göteborgs nation) och prästvigdes 1735 till nådårspräst i Uddevalla där han 1738 blev komminister, kyrkoherde i Bro pastorat av Göteborgs stift 1751; ”Vid Visitationen 1750 (1?) sägs, at han borde tilsäga presten (i Lyse) at inskrifva i kyrkoböckerna, emedan klockarne skrifva slarfigt och illa (först nu insedt?). P. l. ville ej beqväma sig at ge Borg mer än etc. för dess myckna besvär med Lyse etc. Mot Z. förklarade G. Wallin inför Clerus misnöje med en valförrättning i Skee, men Prosten tog honom i fullgodt försvar (1753). Incingi Zona. Ov.” (Carl, Göteborgs nation i Lund 1669-1906: biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1907; Skarstedt, Carl Wilhelm, Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, Lund, 1885, sid. 258 och 1059), död 1764 21/3 i Bro socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 729, Far 2916]
 
Gift 1738 17/10 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
1459 farmors morfars mormors farfars mormor
Maria Catharina Rodhe, född 1709 1/1 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, levde ännu 1779 (Skarstedt, Carl Wilhelm, Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, Lund, 1885, sid. 1059). [Barn 729, Far 2918, Mor 2919]
 
1506 farmors mormors morfars farfars morfar
Göde Olsson, född omkring 1728, bonde, död 1765 2/6 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 753]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1507 farmors mormors morfars farfars mormor
Anna Amundsdotter, levde 1765 i Skageröd i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 753]
 
1512 farmors mormors morfars morfars farfar
Simon Björnsson, född omkring 1722, bonde i Säm i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, sedermera i Surtung i likanämnda socken, död 1779 1/11 i Surtung i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 756]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o 1764 4/11 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län med Cecilia Hansdotter, född omkring 1739, död 1809 1/3 i Surtung i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län.
 
1513 farmors mormors morfars morfars farmor
Britta Olsdotter, född omkring 1732, död 1762 5/6 i Nedre Säm i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 756]
 
 
----------------------------- Generation 11 -----------------------------
 
 
2616 farmors farfars farmors mormors farfars far
Arvid Börjesson, född omkring 1660, död 1737 (begravd 27/3) i Ballabo i Västerlanda socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 1308]
 
2912 farmors morfars mormors farfars farfars far
Weddich Borg, fick 1689 12/11 fullmakt som tullnär, var därefter tullförvaltare vid Stora Sjötullen i Norrköping, död 1714 (Bergström, Gunnar, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765: biografiska anteckningar, Lund, 1958, sid. 29). [Barn 1456]
 
Gift med efterföljande ana.
 
2913 farmors morfars mormors farfars farfars mor
Anna Brita Lindeflycht, född 1671 i Halmstad, Hallands län, död 1734 i Morup socken, Hallands län (Möller, Peter von, Halländska herrgårdar, 1871, sid. 89). [Barn 1456, Far 5826, Mor 5827]
 
2914 farmors morfars mormors farfars farmors far
Petrus Suenonis Frisch, född omkring 1681 i Okome socken, Hallands län, som son till en ryttare; student vid Lunds universitet 1700, prästvigd i Lund 1702 3/2 till ”nådårspräst i Morup” men var en tid komminister i Varberg omkring 1704, kyrkoherde i Morups pastorat av Göteborgs stift 1708, prost ”efter Bökman i Faurås 1749, i Himle efter Widelius 1751, och avträdde detta ämbete [17]55 med bibehållande af hela lönen”; han hade i ett äktenskapsmål 1719 givit orätt råd rörande forum och förmanades därför att ej blanda sig i det som honom ej tillhörde; år 1726 offererades åt honom Valinge pastorat, men han ville ej ”hälst han för några år sen föll af en häst och bröt ett ben”; han skrev 1729 till domkapitlet att församlingen ville ha någon komministratur, och att han kunde sköta gället själv, ävensom att det anslagna kaplansbostället i Svartrå socken låg för långt bort, varför han ville bli av med det (Skarstedt, Carl Wilhelm, Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, Lund, 1885, sid. 609f och 1117); död 1755 i Morups socken, Hallands län. [Barn 1457]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o med Regina Schröder, levde som änka 1756 (Skarstedt, Carl Wilhelm, Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, Lund, 1885, sid. 610)
 
2915 farmors morfars mormors farfars farmors mor
NN Ljungh. [Barn 1457]
 
2916 farmors morfars mormors farfars morfars far
Olof Zachrisson, kommissarie, levde omkring 1711 i Finnekumla socken, Älvsborgs län. [Barn 1458]
 
2918 farmors morfars mormors farfars mormors far
Mathias Rodhe, handelsman, begravd 1722 2/3 i koret i Uddevalla kyrka i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 1459]
 
Gift med efterföljande ana.
 
2919 farmors morfars mormors farfars mormors mor
Magdalena Lembak, levde 1723 i Uddevalla, Göteborgs och Bohus län. [Barn 1459]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o 1723 20/3 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län med rådmannen Niklas Bagge.
 
 
----------------------------- Generation 12 -----------------------------
 
5826 farmors morfars mormors farfars farfars morfar
Lars Gilliusson Tollet, adlad (men ej introducerad) Lindeflycht, född 1641 i Falun, Kopparbergs län, landskamrer i Hallands län, död 1693 och begravd i Morups kyrka i likanämnda socken, Hallands län. (Möller, Peter von, Halländska herrgårdar, 1871, sid. 89). [Barn 2913, Far 11652, Mor 11653]
 
Gift med efterföljande ana.
 
5827 farmors morfars mormors farfars farfars mormor
Engel Grooth (Möller, Peter von, Halländska herrgårdar, 1871, sid. 89). [Barn 2913, Far 11654]
 
5830 farmors morfars mormors farfars farmors morfar
Petrus Arvidi Ljungh, var kyrkoherde i Morups pastorat av Hallands län vid slutet av 1600-talet (Skarstedt, Carl Wilhelm, Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, Lund, 1885, sid. 609). [Barn 2915]
 
Gift med efterföljande ana.
 
5831 farmors morfars mormors farfars farmors mormor
Helena Sundberg (Skarstedt, Carl Wilhelm, Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan, Lund, 1885, sid. 609). [Barn 2915]
 
 
----------------------------- Generation 13 -----------------------------
 
11652 farmors morfars mormors farfars farfars morfars far
Gillius Tollet, kronofogde i Värmland (Möller, Peter von, Halländska herrgårdar, 1871, sid. 89). [Barn 5826]
 
Gift med efterföljande ana.
 
11653 farmors morfars mormors farfars farfars morfars mor
Anna Schytte (Möller, Peter von, Halländska herrgårdar, 1871, sid. 89). [Barn 5826]
 
11654 farmors morfars mormors farfars farfars mormors far
Anton Grooth, myntmästare (Möller, Peter von, Halländska herrgårdar, 1871, sid. 89). [Barn 5827]

154
Södra Åsarp / SV: Högberg, glashandlare
« skrivet: 2023-02-14, 19:17 »
Jag får det till att Carl Högberg, som tydligen avled i Kilahemmet, dog af bröstwärk och språng i alla leder Det liknar dock mest ”spräng”, men prästen utformar som synes ringen över ”å” på lite olika sätt - ”spräng” finns dessutom inte med som sjukdomsord i SAOB, däremot finner man mycket riktigt språng som enligt SAOB är en sjukdomsbeskrivning ”(i vissa trakter) om tvärt eller oförmedlat påkommande anfall eller utbrott av (smärtsam) sjukdom eller krämpa”.


155
Stenbrohult / SV: Olof Jönssons dödsnotis 1795
« skrivet: 2023-02-09, 11:16 »
Hej Annika!
 
Med utgångspunkt i din tydning kombinerat med mina kompletteringar och korrigeringar i fetstil blev transkriberingen till slut som följer:
 
”Ährlige mannen Olof Jönsson i Skålshult föd i Bölsnäs
Norregård 1749 d. 8 maij, fadren Jöns Olofsson, modren Anna Jönsdotter.
Blef gift med sediga pigan Karin Eskilsdotter, aflat tillhopa 6 barn, af
hvilka en är död, 5 lefver. Han war s.p.f. i 4 åhr i roslagen.
Han har varit en mycket beskedlig, redelig och gudfruchtig man.
haft nog swag hälsa, dock flitig i sit arbete där han warit
såsom i Rephult o Skålshult: lefwat ganska wäl med sin Kära
hustru, åtagit sig halfnadsbruk i Råshult Söregård men plågades
af sting i bröstet, och angreps deraf i synnerhet hårt mot aftonen
om torsdags, och uthärdade ei längre dermed an till måndagen
om morgonen Kl. X då han sahl. afled: lämnade sin K. hustru
med sina alla små barn uti tryckande fattigdom”


156
För den som är nyfiken på förfäderna till den ena av årets programledare för Melodifestivalen, komikern Jesper Rönndahl, kommer här ett första utkast över hans antavla (i varje fall fädernet; mödernet finner man i Danmark):
 
 
1 proband
Per JESPER Rönndahl, född 1979 27/6 i Veberöds församling, Malmöhus län, komiker, programledare, författare, producent, skådespelare och radiopratare. [Far 2, Mor 3]
 
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
lever 2023. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift 1974 17/8 med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2023, född i Danmark. [Barn 1]
 
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
4 farfar
Knut VERNER Rönndahl, född 1920 1/1 på Östra Vram nr. 8 i Östra Vrams församling, Kristianstads län, poliskonstapel i Malmö, sedermera 1:e polisassistent, död 2008 20/12 i Limhamns församling, Skåne län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1945 30/6 i Limhamns församling, Malmöhus län (vigda i Sankt Petri församling i Malmö) med efterföljande ana.
 
5 farmor
ANNA Marta Elisabet Ljunggren, född 1924 29/4 på Sandbäck nr. 2 i Södra Åsums församling, Malmöhus län, död 2002 16/8 i Sankt Johannes församling i Malmö, Skåne län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
8 farfars far
Per Rönndahl, född 1877 3/8 i Tolseröd i Degeberga församling, Kristianstads län, jordbruksarbetare, sedermera metallarbetare, död 1960 7/7 på Marielund 1:22 i Östra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1908 20/6 i Sankt Johannes församling i Malmö, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Anna Petersson, född 1880 24/2 i Svenstorp i Gumlösa församling, Kristianstads län, död 1955 7/8 på Marielund 1:22 i Östra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
August Ljunggren, född 1878 24/11 på Silvåkra nr. 2 i Silvåkra församling, Malmöhus län, antagen 1899 som soldat nr. 10 vid Herrestads kompani och Södra skånska infanteriregementet, vice korpral, erhöll avsked 1907, hemmansägare, vägarbetare, död 1965 7/11 i kv. Vilhelm 11 i Södra Åsums församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1905 11/2 i Silvåkra församling, Malmöhus län med efterföljande ana (sin kusin).
 
11 farmors mor
Elin Malmberg, född 1882 6/9 på Silvåkra nr. 2 i Silvåkra församling, Malmöhus län, död 1974 24/2 på Domaregatan 12 i Sjöbo, Södra Åsums församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
16 farfars farfar
Per Rönndahl, född 1838 4/5 på Nöbbelöv nr. 16 i Vä församling, Kristianstads län, antagen 1856 som soldat nr. 85 vid Gärds kompani och Norra skånska infanteriregementet, vice korpral, torpare, död 1907 5/10 på Nöbbelöv nr. 5 i Vä församling, Kristianstads län. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1869 5/1 i Vä församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Elna Andersdotter, född 1847 25/10 i Stathuset under Marielund i Östra Vrams församling, Kristianstads län, död 1940 6/10 på Everöd nr. 5 i Everöds församling, Kristianstads län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Peter Johansson, född 1854 22/9 på Värsjö nr. 3 i Röke församling, Kristianstads län, hemmansägare, död 1933 27/1 i Skulkarp i Norra Åkarps församling, Kristianstads län. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1880 31/1 i Gumlösa församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Bengta Persdotter, född 1855 19/6 i Skoghult under Hälleberga nr. 1 i Gumlösa församling, Kristianstads län, död 1919 13/4 i Skulkarp i Norra Åkarps församling, Kristianstads län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Jöns Bengtsson, född 1853 21/8 i Torreberga i Nevishög församling, Malmöhus län, arbetskarl och statarhjon, därefter jordtorpare, sedermera arrendator, slutligen hemmansägare, död 1932 23/3 på Grimstofta nr. 2 i Södra Åsums församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1878 29/12 i Silvåkra församling, Malmöhus län efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Mätta Andersdotter, född 1855 29/4 på Silvåkra nr. 2 i Silvåkra församling, Malmöhus län, död 1938 21/3 på Grimstofta nr. 2 i Södra Åsums församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Nils Malmberg, född 1859 23/10 på Silvåkra nr. 2 i Silvåkra församling, Malmöhus län, antagen 1878 som soldat nr. 8 vid Torna kompani och Södra skånska infanteriregementet, död 1939 22/10 på Silvåkra nr. 1 i Silvåkra församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1880 26/12 i Silvåkra församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Anna Larsdotter, född 1856 19/5 på socknen i Bonderups församling, Malmöhus län, död 1920 2/5 på Silvåkra nr. 10 i Silvåkra församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
32 farfars farfars far
Jöns Andersson Rönn, född 1807 15/7 i Emmaljunga i Vittsjö församling, Kristianstads län, rotesoldat, sedermera korpral, död 1880 20/12 på Nöbbelöv nr. 16 i Vä församling, Kristianstads län. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
 
Gift 1830 14/12 i Vä församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Kjersti Nilsdotter, född 1807 9/12 i Nöbbelöv i Vä församling, Kristianstads län, död 1868 26/12 på Nöbbelöv nr. 16 i Vä församling, Kristianstads län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]
 
34 farfars farmors far
Anders Persson, född 1821 15/9 i Benarp i Äspinge församling, Malmöhus län, statdräng, sedermera torpare, död 1900 6/6 på Gräsma nr. 2 i Huaröds församling, Kristianstads län. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift 1:o 1846 28/12 i Östra Vrams församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1877 12/5 i Huaröds församling, Kristianstads län med Ingar Nilsdotter, född 1842 6/3 i Huaröds församling, Kristianstads län, död 1905 20/7 på Gräsma nr. 2 i Huaröds församling, Kristianstads län.
 
35 farfars farmors mor
Maria Öberg, född 1818 29/3 i Hörby by i Hörby församling, Malmöhus län, död 1876 1/3 på Gräsma nr. 2 i Huaröds församling, Kristianstads län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Johannes Nilsson, född 1819 7/12 i Allgustorp i Röke församling, Kristianstads län, torpare, död 1907 21/9 på Värsjö nr. 3 i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift 1848 17/7 i Röke församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Johanna Persdotter, född 1827 27/10 i Englarps hus i Röke församling, Kristianstads län, död 1913 29/11 på Värsjö nr. 3 i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
38 farfars mormors far
Per Svensson, född 1815 3/3 på Sörby nr. 6 i Sörby församling, Kristianstads län, torpare, död 1888 23/2 i Skoghult under Hälleberga nr. 1 i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 19, Far 76, Mor 77]
 
Gift 1839 27/12 i Sörby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
Gift 2:o 1866 23/3 i Gumlösa församling, Kristianstads län med Elna Torkelsdotter, född 1821 8/1 i Sörby församling, Kristianstads län, död 1883 5/7 i Skoghult under Hälleberga nr. 1 i Gumlösa församling, Kristianstads län.
 
39 farfars mormor mor
Else Nilsdotter, född 1810 10/7 eller 10/9 (födelseorten anges ej i husförhörslängderna), död 1865 6/7 i Skoghult under Hälleberga nr. 1 i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 19, Far 78, Mor 79]
 
40 farmors farfars far
Bengt Jönsson, född 1807 25/5 på Flackarp nr. 12 i Flackarps församling, Malmöhus län, statdräng i Torreberga i Nevishögs församling, Malmöhus län, död 1881 27/11 i Torreberga i Nevishögs församling, Malmöhus län. [Barn 20, Far 80, Mor 81]
 
Gift 1837 3/3 i Uppåkra församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
41 farmors farfars mor
Hanna Knutsdotter, född 1814 20/10 på Kabbarp nr. 1 i Tottarps församling, Malmöhus län, död 1890 8/10 på Torreberga fattighus i Nevishögs församling, Malmöhus län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farmors far
Anders Nilsson, född 1809 1/4 på Önneslöv nr. 3 & 18 i Bonderups församling, Malmöhus län, torpare på Silvåkra nr. 2 i Silvåkra församling, Malmöhus län, sedermera husägare på Silvåkra nr. 1, död 1890 22/4 på Silvåkra nr. 1 i Silvåkra församling, Malmöhus län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1852 3/4 i Silvåkra församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Marna Jönsdotter, född 1818 8/8 på Karup nr. 4 i Blentarps församling, Malmöhus län, död 1896 8/3 på Silvåkra nr. 2 i Silvåkra församling, Malmöhus län. [Barn 21, Far 86, Mor]
 
Trolovad med Nils Andersson från Hässleberga i Lyngby församling, Malmöhus län, och efter borgen och intyg om hinderslöshet hölls tre lysningar till äktenskap i Silvåkra kyrka i maj och juni 1848; den blivande brudgummen rymde dock före vigseln och efterlystes förgäves i Post- och Inrikes tidningar nr. 185, 192 och 203 år 1849 (Silvåkra kyrkoarkiv, vol. AI:9, sid. 136 och EI:1, opag.), varefter Lunds domkapitel upplöste trolovningen genom utfärdat skiljobrev 1852 10/3 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:130, sid. 113f).
Gift 1852 3/4 i Silvåkra församling, Malmöhus län med föregående ana.
 
44 farmors morfars far
Anders Nilsson = anförlust, se ana nr. 42. [Barn 22]
 
Gift med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Marna Jönsdotter = anförlust, se ana nr. 43. [Barn 22]
 
46 farmors mormors far
Lars Mårtensson, född 1804 6/11 på Everlöv nr. 1 i Everlövs församling, Malmöhus län, tilltalades 1839 vid Torna häradsrätt för stöld samt för innehav och döljande av annans egendom, och dömdes till att stånda tjuvsrätt, böta 25 riksdaler och undergå uppenbar kyrkoplikt (Everlövs kyrkoarkiv, vol. AI:10, sid. 82), straffad för tredje resan stöld med tre år på fästning före 1847, häktades i juli 1847 för häststöld och dömdes vid Torna häradsrätts laga höstting i Dalby 1847 17/9 till tre par spö, uppenbar kyrkoplikt och livstids fästning (Bonderups kyrkoarkiv, vol. AI:5, 1838-1850, sid. 174), antecknas därefter vara ”Dömd på lifstiden för 4de res: stöld” (Landskrona slottsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:3, 1848–1855, fånge nr. 136) och sägs på 1850-talet vara ”Dömd för 2 resor stöld till 40 par spö uppb kyrkop. Tilltalad för [mord och] 2ne resor stöld”, vistades därefter på Malmö citadell varifrån han 1858 inflyttade till hemförsamlingen Bonderup (Bonderups kyrkoarkiv, vol. AI:6, 1851–1858, sid. 195); blev sedermera arbetare, död 1879 17/3 på Hällestad nr. 5 i Hällestads församling, Malmöhus län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1832 30/11 i Veberöds församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Else Nilsdotter, född 1814 19/10 i Veberöds by i Veberöds församling, Malmöhus län, dömdes 1847 för tredje resan tjuvnad till uppenbar kyrkoplikt vilket hon undergick 17/9 samma år (Bonderups kyrkoarkiv, vol. AI:5, 1838–1850, sid. 174), död 1896 26/1 på Hällestad nr. 5 i Hällestads församling, Malmöhus län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
 
----------------------------- Generation 6 -----------------------------
 
64 farfars farfars farfar
Anders Jönsson, född 1776 16/5 i Vittsjö församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; födelseboken ofullständig), levde 1807 i Emmaljunga i Vittsjö församling, Kristianstads län, sedermera hemmansåbo i Nöbbelöv i Vä församling, Kristianstads län. [Barn 32]
 
Gift 1807 26/4 i Örkelljunga församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
Tyre Nilsdotter, född 1783 17/9 i Örkelljunga församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna). [Barn 32]
 
66 farfars farfars morfar
Nils Andersson, född 1757 (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo, död 1811 4/8 på Nöbbelöv nr. 15 i Vä församling, Kristianstads län. [Barn 33]
 
Gift med efterföljande ana.
 
67 farfars farfars mormor
Else Persdotter, född 1769 8/4 (enligt husförhörslängderna). [Barn 33]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o 1812 26/12 i Vä församling, Kristianstads län med drängen Ola Andersson, född 1777 6/4 i Hörröds församling, Kristianstads län.
 
68 farfars farmors farfar
Per Olsson, född 1779 12/2 i Rosenlund i Vittskövle församling, Kristianstads län, inhyses, slutligen fattighjon, död 1853 15/11 på Äspinge nr. 18 kvarnen i Äspinge församling, Malmöhus län. [Barn 34, Far 136, Mor 137]
 
Gift 1816 12/5 i Äspinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Elna Andersdotter, född 1781 20/6 i Södra Rörums församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna; födelseboken börjar 1795), död 1847 19/4 på Äspinge nr. 18 kvarnen i Äspinge församling, Malmöhus län. [Barn 34]
 
70 farfars farmors morfar
Per Johansson, sedermera Öberg, född 1792 1/6 i Hörby by i Hörby församling, kronoskogvaktare i Maglasäte i Höörs församling, Malmöhus län, död 1856 1/3 i Långstorps hus i Höörs församling, Malmöhus län. [Barn 35, Far 140, Mor 141]
 
Gift med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Maria Öberg, född 1798 27/4 på Ousbyholms säteri i Hörby församling, Malmöhus län, död före 1832. [Barn 35, Far 142, Mor 143]
 
72 farfars morfars farfar
Nils Persson, född 1773 1/8 i Allgustorp i Röke församling, Kristianstads län, torpare, död 1846 22/10 på Allgustorp nr. 1 i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 36, Far 144, Mor 145]
 
Gift 1809 22/5 i Röke församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Bengta Nilsdotter, född 1780 16/4 i Slättsjö i Röke församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; lucka i födelseboken 1780–1782), död 1857 4/5 på Allgustorp nr. 1 i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 36]
 
74 farfars morfars morfar
Per Persson, född 1803 22/2 i Panketorpet i Röke församling, Kristianstads län, torpare, död 1879 2/7 i Englarp i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 37, Far 148, Mor 149]
 
Gift 1823 12/12 i Röke församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
Bengta Pålsdotter, född 1799 22/10 i Oderljunga församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1867 17/4 i Englarp i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 37, Far 150, Mor 151]
 
76 farfars mormors farfar
Sven Svensson, född 1787 16/2 i Sörby by i Sörby församling, Kristianstads län, frälsehemmansåbo på Sörby nr. 6, död 1861 25/5 på Sörby nr. 6 i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 38, Far 152, Mor 153]
 
Gift 1811 17/2 i Sörby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
77 farfars mormors farmor
Pernilla Hansdotter, född 1790 14/9 i Sörby by i Sörby församling, Kristianstads län, död 1868 13/3 på Sörby nr. 6 i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 38, Far 154, Mor 155]
 
80 farmors farfars farfar
Jöns Nilsson, född 1764 12/8 i Flackarps by i Flackarps församling, Malmöhus län, husman på Flackarp nr. 12, död 1841 5/2 på Flackarp nr. 12 i Flackarps församling, Malmöhus län. [Barn 40, Far 160, Mor 161]
 
Gift 1791 9/10 i Flackarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
81 farmors farfars farmor
Hanna Bengtsdotter, född 1765 20/8 i Stora Uppåkra by i Uppåkra församling, Malmöhus län, död 1837 12/4 på Flackarp nr. 12 i Flackarps församling, Malmöhus län. [Barn 40, Far 162, Mor 163]
 
82 farmors farfars morfar
Knut Nilsson, född 1782 23/12 i Kabbarps by i Tottarps församling, Malmöhus län, husman på Kabbarp nr. 1 i Tottarps församling, sedermera på Brågarp nr. 6 i Brågarps församling, Malmöhus län, begick självmord 1846 genom att dränka sig i ett drankekar i Nordanå by (antecknad sist bland 1846 års avlidna i Brågarps församling utan döds- och begravningsdatum). [Barn 41, Far 164, Mor 165]
 
Gift 1809 9/4 i Tottarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
83 farmors farfars mormor
Hanna Mårtensdotter, född 1784 11/5 i Lomma by i Lomma församling, Malmöhus län, död 1839 2/5 i Brågarps by i Brågarps församling, Malmöhus län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]
 
84 farmors farmors farfar
Nils Persson, född 1782 (döpt 9/6) i Sjöstorp i Dalby församling, Malmöhus län, var 1809 tjänstedräng i Lunnarp, sedermera husman på Önneslöv nr. 3 & 18 i Bonderups församling, Malmöhus län. [Barn 42, Far 168, Mor 169]
 
Gift med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Kjersti Persdotter, född 1771 3/4 i Önneslöv i Bonderups församling, Malmöhus län, levde 1809 på Önneslöv nr. 3 & 18 i Bonderups församling, Malmöhus län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]
 
86 farmors farmors morfar
Jöns Andersson, född 1778 19/3 i Vombs församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo på Karup nr. 4 i Blentarps församling, Malmöhus län, sedermera på Silvåkra nr. 11 i Silvåkra församling, död 1838 20/12 på Silvåkra nr. 5 i Silvåkra församling, Malmöhus län. [Barn 43]
 
Gift 1:o med Karna Persdotter, född omkring 1765, död 1816 14/11 på Karup nr. 4 i Blentarps församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1817 27/6 i Blentarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Mätta Göransdotter, född 1787 5/12 i Blentarps by i Blentarps församling, Malmöhus län, död 1830 17/3 på Silvåkra nr. 11 i Silvåkra församling, Malmöhus län. [Barn 43, Barn 174, Mor 175]
 
92 farmors mormors farfar
Mårten Svensson, född omkring 1758 (enligt Everlövs kyrkoarkiv, vol. AI:3, sid. 5), husman under Everlöv nr. 1 i Everlövs församling, Malmöhus län, död 1817 19/4 i Orehusen i Everlövs församling, Malmöhus län. [Barn 46]
 
Gift 1789 6/1 i Veberöds församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Hanna Persdotter, född 1763 10/5 i Veberöds by i Veberöds församling, Malmöhus län, död 1841 26/6 i ett gathus under Everlöv nr. 2 i Everlövs församling, Malmöhus. [Barn 46, Far 186, Mor 187]
 
94 farmors mormors morfar
Nils Olsson, född 1769 21/11 i Vombs församling, Malmöhus län, husman i Veberöds församling, Malmöhus län, död 1845 13/4 på Everlöv nr 15 i Everlövs församling, Malmöhus län. [Barn 47, Far 188, Mor 189]
 
Gift 1809 15/11 i Everlövs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Mätta Carlsdotter, född 1776 24/12 i Everlövs by i Everlövs församling, Malmöhus län, död omkring 1833 på Everlöv nr. 15 i Everlövs församling, Malmöhus län. [Barn 47, Far 190, Mor 191]
 
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
136 farfars farmors farfars far
Ola Friberg, född omkring 1717, skogvaktare på Rosenlund i Vittskövle församling, Kristianstads län, begravd 1785 22/7 i Vittskövle församling, Kristianstads län. [Barn 68]
 
Gift 1:o med Bolla, född omkring 1711, begravd 1775 29/1 i Vittskövle församling, Kristianstads län.
 
Gift 2:o med efterföljande ana.
 
137 farfars farmors farfars mor
Lusse Persdotter, levde 1785 i Vittskövle församling, Kristianstads län. [Barn 68]
 
140 farfars farmors morfars far
Johan (Reinholdsson) Reinholtz, född omkring 1759, levde 1792–1807 i Hörby by i Hörby församling. [Barn 70]
 
Gift med efterföljande ana.
 
141 farfars farmors morfars mor
Dorothea Persdotter, född omkring 1764, levde 1792–1807 i Hörby by i Hörby församling. [Barn 70]
 
142 farfars farmors mormors far
Anders Öberg, född 1765 9/1 (enligt Hörby kyrkoarkiv, vol. AI:2, 1807–27, sid. 202) eller 1765 26/6 (Hörby kyrkoarkiv, vol. AI:8, 1842-1846, sid. 259), var 1796 betjänt hos landshövdingen von Seth på Ousbyholm i Hörby församling, Malmöhus län, levde 1842 i Hörby församling, Malmöhus län. [Barn 71]
 
Gift 1796 18/6 i Hörby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
143 farfars farmors morfars mor
Maria Hagman, född 1767 (döpt 18/6) i Ousby i Hörby församling, Malmöhus län, var 1796 hushållerska hos landshövdingen på Ousbyholm, död 1832 21/3 i Olstorps hus under Ousby i Hörby församling, Malmöhus län. [Barn 71, Far 286, Mor 287]
 
144 farfars morfars farfars far
Per Persson, född 1746 (enligt husförhörslängderna), död 1816 11/3 i Allgustorp i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 72]
 
Gift med efterföljande ana.
 
145 farfars morfars farfars mor
Pernilla Nilsdotter, född 1746 (enligt husförhörslängderna), död 1822 9/2 i Allgustorp i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 72]
 
148 farfars morfars morfars far
Per Johnsson, född 1774 (enligt husförhörslängderna), torpare, död 1840 20/8 i Slättsjö i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 74]
 
Gift 1795 6/4 i Vittsjö församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
149 farfars morfars morfars mor
Kerstina Nilsdotter, född i mars 1774 på Hårsjö nr. 1 i Vittsjö församling, Kristianstads län, död 1839 20/11 i Sjöholma i Röke församling, Kristianstads län. [Barn 74, Far 298, Mor 299]
 
152 farfars mormors farfars far
Sven Jeppsson, född 1751 (döpt 4/8) i Elesåkra i Sörby församling, Kristianstads län, hemmansåbo i Sörby by, död 1828 27/12 på Sörby nr. 11 i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 76, Far 304, Mor 305]
 
Gift med efterföljande ana.
 
153 farfars mormors farfars mor
Kerstina Svensdotter, född omkring 1745, död 1811 4/8 på Sörby nr. 11 i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 76]
 
154 farfars mormors farmors far
Hans Månsson, född 1757 19/5 på Råröd nr. 4 i Gumlösa församling, Kristianstads län, hemmansåbo i Sörby, död 1850 16/5 på Sörby nr. 8 i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 77, Far 308, Mor 309]
 
Gift 1785 16/10 i Sörby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
155 farfars mormors farmors mor
Kerstina Persdotter, född 1764 21/4 i Sörby by i Sörby församling, Kristianstads län, död 1836 25/12 på Sörby nr. 8 i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 77, Far 310, Mor 311]
 
160 farmors farfars farfars far
Jöns Nilsson, född omkring 1736, husman, död av ”böld i bröstet, svulst och bröstsjuka” 1804 25/9 i Flackarps by i Flackarps församling, Malmöhus län (felaktigt införd som ”Nils Jönsson”). [Barn 80]
 
Gift med efterföljande ana.
 
161 farmors farfars farfars mor
Boel Nilsdotter, född omkring 1735, död av ”bröstsjuka och kort andedräkt” 1800 2/3 i Flackarps by i Flackarps församling, Malmöhus län. [Barn 80]
 
162 farmors farfars farmors far
Bengt Andersson, född omkring 1736, husman, död 1806 16/11 i Lilla Uppåkra by i Uppåkra församling, Malmöhus län. [Barn 81]
 
Gift 1763 17/7 i Uppåkra församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
163 farmors farfars farmors mor
Hanna Åkesdotter, född omkring 1745, piga i Lilla Uppåkra by vid vigseln, död 1775 13/3 i Lilla Uppåkra by i Uppåkra församling, Malmöhus län. [Barn 81]
 
164 farmors farfars morfars far
Nils Hansson, född omkring 1731, rusthållare i Kabbarp i Tottarps församling, Malmöhus län, död därstädes 1794 9/2 (enligt dödboken ”Hederlige och Beskiedelige Rusthållaren och Kyrkowärden”). [Barn 82]
 
Gift 1767 5/7 i Tottarps församling, Malmöhus län (”utan at giöra Bröllop och i tysthet”) med efterföljande ana.
 
165 farmors farfars morfars mor
Estred Månsdotter, född 1747 1/2 i Kabbarp i Tottarps församling, Malmöhus län, död 1819 7/11 i Kabbarp i Tottarps församling, Malmöhus län. [Barn 82, Far 330, Mor 331]
 
166 farmors farfars mormors far
Mårten Olsson, född 1745 26/11 i Tottarps församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), husman i Karstorp i Lomma församling, sedermera på Lomma nr. 15 i likanämnda socken, död 1820 18/3 på Lomma nr. 15 i Lomma församling, Malmöhus län. [Barn 83]
 
Gift 1771 20/10 i Lomma församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
167 farmors farfars mormors mor
Hanna Jönsdotter, född omkring 1746, död 1812 27/3 i Lomma by i Lomma församling, Malmöhus län. [Barn 83]
 
168 farmors farmors farfars far
Per Andersson, var 1782 husman i Sjöstorp i Dalby församling, Malmöhus län. [Barn 84]
 
Gift med efterföljande ana.
 
169 farmors farmors farfars mor
Hanna, levde 1782 i Sjöstorp i Dalby församling, Malmöhus län. [Barn 84]
 
170 farmors farmors farmors far
Per Hansson, levde 1771 i Önneslöv i Bonderups församling, Malmöhus län. [Barn 85]
 
Gift med efterföljande ana.
 
171 farmors farmors farmors far
Hanna, levde 1771 i Önneslöv i Bonderups församling, Malmöhus län. [Barn 85]
 
174 farmors farmors mormors far
Göran Hansson, levde 1787 i Blentarps by i Blentarps församling, Malmöhus län. [Barn 87]
 
Gift med efterföljande ana.
 
175 farmors farmors mormors mor
Kerstina Persdotter, levde 1787 i Blentarps by i Blentarps församling, Malmöhus län. [Barn 87]
 
186 farmors mormors farmors far
Per Olsson, levde 1763 i Veberöds by i Veberöds församling, Malmöhus län. [Barn 93]
 
Gift med efterföljande ana.
 
187 farmors mormors farmors mor
Hanna Åstradsdotter, levde 1763 i Veberöds by i Veberöds församling, Malmöhus län. [Barn 93, Far 374, Mor 375]
 
188 farmors mormors morfars far
Ola Nilsson, var 1769 husman i Vombs by i Vombs församling, Malmöhus län. [Barn 94]
 
Gift med efterföljande ana.
 
189 farmors mormors morfars mor
Bengta Nilsdotter, levde 1769 i Vombs by i Vombs församling, Malmöhus län. [Barn 94]
 
190 farmors mormors mormors far
Carl Bengtsson, var 1776–1787 husman i Everlövs by i Everlövs församling, Malmöhus län. [Barn 95]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o 1787 14/12 i Everlövs församling, Malmöhus län med änkan Elna Larsdotter.
 
191 farmors mormors mormors mor
Gunnel Olsdotter, född omkring 1731, död 1786 20/5 i Everlövs by i Everlövs församling, Malmöhus län. [Barn 95]
 
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
286 farfars farmors morfars morfar
Carl Hagman, född omkring 1729, snickarmästare, snickare under Ousbyholms gods i Hörby församling, Malmöhus län, död 1811 20/8 i Olstorp i Hörby församling, Malmöhus län. [Barn 143]
 
Gift 1766 24/9 i Hörby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
287 farfars farmors morfars mormor
Botilla (Andersdotter) Holmgren, född omkring 1740, var jungfru på Ousbyholm vid vigseln, död 1805 11/10 i Ousby i Hörby församling, Malmöhus län. [Barn 143]
 
298 farfars morfars morfars morfar
Nils Jönsson, född omkring 1732, hemmansåbo, död 1813 (begravd 24/10) i Hårsjö i Vittsjö församling, Kristianstads län. [Barn 149]
 
Gift 1754 27/10 i Vittsjö församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
299 farfars morfars morfars mormor
Estred Persdotter, född omkring 1735, död 1796 17/1 i Hårsjö i Vittsjö församling, Kristianstads län. [Barn 149]
 
304 farfars mormors farfars farfar
Jeppa Simonsson, född 1719 (döpt 2/8) i Elesåkra i Sörby församling, Kristianstads län, hemmansåbo därstädes, död därstädes 1771 (begravd 28/4). [Barn 152, Far 608, Mor 609]
 
Gift 1:o 1748 4/4 i Sörby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1767 15/2 i Sörby församling, Kristianstads län med pigan Elna Nilsdotter.
 
305 farfars mormors farfars farmor
Kerstina Eriksdotter. [Barn 152]
 
308 farfars mormors farmors farfar
Måns Månsson, född omkring 1712, hemmansåbo, död 1785 18/2 i Råröd i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 154]
 
Gift 1738 11/6 i Gumlösa församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
309 farfars mormors farmors farmor
Nilla Olsdotter, född omkring 1720, död 1788 30/12 i Råröd i Gumlösa församling, Kristianstads län. [Barn 154]
 
310 farfars mormors farmors morfar
Per Andersson, född omkring 1702, hemmansåbo, död 1774 5/11 i Sörby by i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 155]
 
Gift 1756 29/11 i Gumlösa församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
311 farfars mormors farmors mormor
Hanna Trulsdotter, född omkring 1729, var piga på Sinclairsholms sätesgård vid vigseln, död 1808 8/4 i Sörby by i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 155]
 
330 farmors farfars morfars morfar
Måns Svensson, född omkring 1699, rusthållare, död 1780 26/4 i Kabbarps by i Tottarps församling, Malmöhus län. [Barn 165]
 
Gift 1:o 1734 22/12 i Tottarps församling, Malmöhus län med Kerstina Jönsdotter, född omkring 1705, död 1738 (begravd 27/8) i Kabbarp i Tottarps församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1739 28/10 i Tottarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
331 farmors farfars morfars mormor
Bengta Knutsdotter, född 1715 (döpt 4/9) i Tottarps by i Tottarps församling, Malmöhus län, död 1788 8/9 i Kabbarps by i Tottarps församling, Malmöhus län. [Barn 165, Far 662, Mor 663]
 
374 farmors mormors farmors morfar
Åstrad Gunnarsson, levde ännu 1744 i Veberöds by i Veberöds församling, Malmöhus län men var död före 1759. [Barn 187]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o 1744 10/6 i Veberöds församling, Malmöhus län med pigan Hanna Larsdotter, född omkring 1697, död 1756 (begravd 7/3) i Veberöds by i Veberöds församling, Malmöhus län.
 
375 farmors mormors farmors mormor
Sofia Bengtsdotter, född omkring 1696, död 1739 (24/8) i Veberöds by i Veberöds församling, Malmöhus län. [Barn 187]
 
 
----------------------------- Generation 9 -----------------------------
 
608 farfars mormors farfars farfars far
Simon Kjerstensson, född 1686 (döpt 8/12) i Elesåkra i Sörby församling, Kristianstads län, bondes därstädes, död 1754 1/3 i Elesåkra i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 304, Far 1216, Mor 1217]
 
Gift 1713 31/5 i Sörby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
609 farfars mormors farfars farfars mor
Hanna Jeppsdotter. [Barn 304]
 
662 farmors farfars morfars mormors far
Knut Månsson, född omkring 1684, död 1746 (begravd 23/4) i Tottarps by i Tottarps församling, Malmöhus län. [Barn 331]
 
Gift med efterföljande ana.
 
663 farmors farfars morfars mormors mor
Agnes Nilsdotter, född omkring februari 1686, död 1753 (begravd 19/12) i Tottarps by i Tottarps församling, Malmöhus län. [Barn 331]
 
 
----------------------------- Generation 10 -----------------------------
 
1216 farfars mormors farfars farfars farfar
Kjersten Magnusson, född omkring 1640, död 1712 (begravd 22/6) i Elesåkra i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 608, Far 2432]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1217 farfars mormors farfars farfars farmor
Else, född omkring 1662, död 1731 (döds- och begravningsdatum saknas) i Elesåkra i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 608]
 
 
----------------------------- Generation 11 -----------------------------
 
2432 farfars mormors farfars farfars farfars far
Magnus Kjerstensson, född omkring 1610, död 1691 (begravd 21/6) i Elesåkra i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 1216]
 

157
Konst / Wingårdh, Gert (f. 1951)
« skrivet: 2023-01-30, 22:49 »
För den som är nyfiken på arkitekten och Tv-profilen Gert Wingårdhs förfäder kommer här ett första utkast över hans antavla:
 
 
1 proband
GERT Bo Wingårdh, född 1951 26/4 i Skövde församling, Skaraborgs län, arkitekt, adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola. [Far 2, Mor 3]
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
Carl August BO Wingårdh, född 1927 27/3 i Skövde församling, Skaraborgs län, ingenjör, död 2015 18/1 i Älvsborgs församling, Göteborgs och Bohus län. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift 1949 13/8(i Borås Gustav Adolfs församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2023. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
4 farfar
ERIK August Wingårdh, född 1891 21/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, civilingenjör, disponent, R.V.O.; ”Efter studentexamen 1908 tog han 1911 civilingenjörsexamen vid tekniska högskolan i Stockholm och arbetade därefter några år som driftsingenjör vid sin faders fabrik i Riga, Första ryska superfosfatfabriken, varefter han 1916 kom till superfosfatfabriken i Malmö. Då hans fader 1923 startade a.-b. Gullhögens bruk i Skövdekom han dit som fabrikschef och blev sedermera företagets verkställande direktör. Under hans framsynta ledning har bolaget vuxit fram till ett storföretag inom cementbranschen” (Svenska Dagbladet 1953 21/1); död 1953 19/1 i Våmbs församling, Skaraborgs län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1923 3/11 i Oscars församling, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
5 farmor
SVEA Matilda Warenius, född 1890 16/5 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms stad, död 1977 29/7 i Lunds Allhelgonaförsamling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
Klas Emil Andersson, född 1878 7/11 i Östergärdet i Brismene församling, Skaraborgs län, köpman, död 1951 12/4 i Borås Gustav Adolfs församling, Älvsborgs län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1907 30/12 i Örsås församling, Älvsborgs län (sammanvigda i Göteborgs domkyrkoförsamling) med efterföljande ana.
 
7 mormor
Lydia Viktoria Torsson, född 1887 31/3 i Örsås Östergård (Kärret) i Örsås församling, Älvsborgs län, död 1971 1/10 i Borås Gustav Adolfs församling, Älvsborgs län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
8 farfars far
Carl AUGUST Bernhard Wingårdh, född 1860 7/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, köpman, rysk vicekonsul; ”började som femtonårig sin bana i en affär som han senare övertog och ombildade till det stora företag vars ledare han under en mansålder var. År 1902 bildades August Wingårdhs a.-b., vars verksamhet spänt över vida områden och nått en betydande omfattning. År 1949 lämnade han sin befattning som direktör där. Han var i många år ordförande i styrelsen för Hälsingborgs konstgödnings- och foderämnesa.-b. och dess verkställande direktör och har under årens lopp varit ordförande i flera andra bolagsstyrelser. Sedan år 1934 var han ledamot av Skandinaviska banken. Han tillhörde under åren 1893-1910 drätselkammaren i Hälsingborg och 1895-1917 stadsfullmäktige samt 1908-1920 hamndirektionen, vars ordförande han var åren 1913-1920” (Svenska Dagbladet 1955 19/2);  död 1955 17/2 i Villa Solbacka i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1887 12/1 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana (sin kusin).
 
9 farfars mor
ELLA Beata Henckel, född 1864 19/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1948 24/3 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Carl Lewin Warenius, född 1861 20/9 i Hårdaholm i Suntaks församling, Skaraborgs län, skräddarmästare, skrädderifabrikör i Stockholm, död 1922 5/1 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1885 4/10 i Klara församling, Stockholms stad med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Matilda Carlsson, född 1863 3/11 i Mölletorp i Augerums församling, Blekinge län, död 1929 18/1 i Oscars församling, Stockholms stad. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
Anders Petter Johansson, född 1839 15/8 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län, hemmansägare, död 1915 1/8 i Östergärdet i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1861 20/12 i Brismene församling, Skaraborgs län med efterföljande ana (sin kusin).
 
13 morfars mor
Inga Maja Andersdotter, född 1839 29/5 i Brismene Skattegården i Brismene församling, Skaraborgs län, död 1925 15/7 i Östergärdet i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Axel Theodor Johansson, sedermera Toresson, född 1853 6/11 i torpet Revasten i Revesjö församling, Älvsborgs län, arrendator, rättare, död 1937 20/4 i Örsås Kärret i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1876 2/9 i Örsås församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Amanda Andersdotter, född 1854 5/8 i Örsås församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), död 1937 10/2 i Örsås Kärret i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
16 farfars farfar
JULIUS Wilhelm Wingårdh, född 1830 2/7 på Ramlösa brunn i Raus församling, Malmöhus län, bagarmästare i Helsingborg, emigrerade till USA 1869. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1857 30/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Beata Lovisa Henckel, född 1834 26/8 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1866 1/9 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Axel Benedictus Henckel, född 1832 10/3 i Helsingborgs stadsförsamling, garvarmästare, garverifabrikör i Helsingborg, död 1903 23/9 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1856 14/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Johanna Christina Jönsson, född 1835 23/6 i Helsingborgs stadsförsamling, död 1892 28/1 Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Johan Svensson, sedan Boll, född 1830 6/2 i Flata Millomgården i Suntaks församling, Skaraborgs län, torpare i Hårdaholm i Suntaks församling, Skaraborgs län, död 1902 14/12 i Flata Millomgården i Suntaks församling, Skaraborgs län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1853 26/12 i Valstads församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Anna Andersdotter, född 1831 29/6 i torpet Sjöbo under Grunnevads säteri i Valstads församling, Skaraborgs län (saknas i födelseboken), död 1917 24/3 i Flata Millomgården i Suntaks församling, Skaraborgs län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Okänd. [Barn 11]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Carolina Carlsdotter, född 1844 26/9 i Mölletorp i Augerums församling, Blekinge län, död 1914 20/2 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1885 26/12 i Löddeköpinge församling, Malmöhus län med arrendatorn Nils Svensson, född 1835 6/7 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, död 1896 22/2 på Löddesborg i Löddeköpinge församling, Malmöhus län.
 
24 morfars farfar
Johannes Persson, född 1818 18/5 i Brismene Tången i Brismene församling, Skaraborgs län, bonde därstädes, död 1906 14/4 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1:o 1838 9/12 i Brismene församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
Gift 2:o 1843 14/7 i Brismene församling, Skaraborgs län med sin första hustrus syster Sara Gabrielsdotter, född 1809 19/2 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län, död 1860 18/5 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län.
 
Gift 3:o 1865 9/7 i Brismene församling, Skaraborgs län med Inga Lena Andersdotter, född 1840 7/4 i Brismene församling, Skaraborgs län, död 1887 8/4 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län.
 
25 morfars farmor
Annika Gabrielsdotter, född 1811 16/2 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län, död 1841 19/10 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Anders Persson, född 1809 12/9 i Brismene Ekesgärdet i Brismene församling, Skaraborgs län, bonde i Brismene Skattegården, sedermera hemmansägare i Östergärdet i Brismene församling, Skaraborgs län, död 1899 21/5 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1833 27/12 i Brismene församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Cajsa Magnusdotter, född 1803 29/12 i Brismene Skattegården i Brismene församling, Skaraborgs län, död 1874 1/2 i Lillegården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
28 mormors farfar
Johannes Toresson, född 1820 25/8 i Guskulle i Örsås församling, Älvsborgs län, hemmansägare, död 1910 12/1 i Röstorp Rättaregård i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1851 22/3 i Revesjö församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Eva Andersdotter, född 1828 15/3 (enligt husförhörslängderna), död 1894 29/11 i Röstorp Rättaregård i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 14]
 
30 mormors morfar
Anders Andersson, född 1824 6/1 i Drägved Yttregård i Håcksviks församling, Älvsborgs län, torpare i torpet Stångsjön under Örsås Storegård i Örsås församling till 1865, mjölnare i Fredriksborg med Röstorps kvarn i likanämnda socken 1865–1876, torpare i Röstorp Rättaregård i Örsås från 1876, död 1905 29/9 i Lille Backe under Örsås Jönsagård i Örsås församling, Älvsborgs län län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Anna Christina Johansdotter, född 1827 17/10 i Lilla Björlida i Örsås församling, Älvsborgs län, död 1905 19/4 i Lille Backe under Örsås Jönsagård i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
32 farfars farfars far
Ola Persson Wingårdh, född 1795 9/4 i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län, brunnssekreterare vid Ramlösa brunn, sedermera inspektor därstädes, slutligen bagare i Helsingborg, död 1877 7/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
 
Gift 1827 18/3 i Raus församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Brita CHRISTINA Lundblad, född 1804 5/4 i Köpings stadsförsamling, Västmanlands län, död 1877 10/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]
 
34 farfars farmors far
Bengt Henckel, född 1791 25/3 i Tunneberga i Jonstorps församling, Malmöhus län, bryggare i Helsingborg, död 1863 7/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift 1815 14/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
35 farfars farmors mor
Anna CATHARINA Ek, född 1796 20/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1850 28/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Bengt Henckel = anförlust, se ana nr. 34. [Barn 18]
 
Gift med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Anna CATHARINA Ek = anförlust, se ana nr. 34. [Barn 18]
 
38 farfars mormors far
Gudmund Jönsson, född 1793 29/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, färjeman i Helsingborg, död 1858 16/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 19, Far 76, Mor 77]
 
Gift 1829 12/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
39 farfars mormors mor
BENEDIKTA Maria Tengwall, född 1809 15/1 i Helsingborgs landsförsamling, död 1872 15/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 19, Far 78, Mor 79]
 
40 farmors farfars far
Sven Svensson, levde 1830 i Flata Millomgården i Suntaks församling, Skaraborgs län. [Barn 20]
 
Gift med efterföljande ana.
 
41 farmors farfars mor
Eva Larsdotter, levde 1830 i Flata Millomgården i Suntaks församling, Skaraborgs län. [Barn 20]
 
42 farmors farmors far
Anders Andersson, född 1807 4/1 i Äspang i Valstads församling, Skaraborgs län, torpare i torpet Sjöbo under Grunnevads säteri i Valstads församling, Skaraborgs län, död 1884 28/7 såsom inhyses vid Nybo under Grunnevads säteri i Valstads församling, Skaraborgs län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1:o 1832 22/1 i Valstads församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1866 21/10 i Valstads församling, Skaraborgs län med Anna Maja Andersdotter, född 1832 9/9 i Daretorps församling, Skaraborgs län, utvandrade 1887 22/10 från Valstads församling till USA (Valstads kyrkoarkiv, vol. AI:17, sid. 46).
 
43 farmors farmors mor
Cajsa Lisa Andersdotter, född 1790 24/2 på Traneberg i Dimbo församling, Skaraborgs län, död 1856 31/8 i torpet Sjöbo under Grunnevads säteri i Valstads församling, Skaraborgs län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
Gift 1:o 1818 27/12 i Dimbo församling, Skaraborgs län med pannmästaren på Oltorps bruk i Dimbo församling, Skaraborgs län, Anders Backlin, född 1791 13/11 i Nora (enligt Dimbo kyrkoarkiv, vol. AI:8, sid. 137), död omkring 1826 i Valstads församling, Skaraborgs län.
Gift 2:o 1832 22/1 i Valstads församling, Skaraborgs län med föregående ana.
 
46 farmors mormors far
Carl Olsson Pipare, född 1817 22/11 i Jacobstorp i Tvings församling, Blekinge län, båtsman, död 1868 29/3 i Mölletorp i Augerums församling, Blekinge län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Botilla Svensdotter, född 1808 12/8 i Rödeby församling, Blekinge län (enligt husförhörslängderna), död 1868 2/3 i Mölletorp i Augerums församling, Blekinge län. [Barn 23]
 
48 morfars farfars far
Per Andersson, född 1768 15/2 i Brismene Ekesgärdet i Brismene församling, Skaraborgs län, hemmansägare i Brismene Tången i Brismene församling, Skaraborgs län, sedermera i Brismene Skattegården i Brismene församling, Skaraborgs län, död därstädes 1829 18/2. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift med efterföljande ana.
 
49 morfars farfars mor
Ingeborg Johansdotter, född 1778 11/1 i Brismene Tången i Brismene församling, Skaraborgs län, död 1833 28/5 i Brismene Skattegården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Gabriel Andersson, född 1775 23/5 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län, hemmansägare därstädes, ”Vansinnig; för 23 år tillbaka el. 1811 och är ännu” (Brismene kyrkoarkiv, vol. AI:3, sid. 2), död 1838 28/11 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift 1800 21/2 i Börstigs församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Maria Bengtsdotter, född 1780 22/9 i Kringlarp Yttergården i Börstigs församling, Skaraborgs län, död 1851 17/3 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län (enligt Brismene kyrkoarkiv, vol. AI:4, sid. 2; saknas i dödboken). [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
52 morfars morfars far
Per Andersson = anförlust, se ana nr. 48. [Barn 26]
 
Gift med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Ingeborg Johansdotter = anförlust, se ana nr. 49. [Barn 26]
 
54 morfars mormors far
Magnus Jonsson, född 1775 27/9 i Brismene församling, Skaraborgs län, inhyses, sedermera backstugusittare under Brismene Skattegården i Brismene församling, Skaraborgs län, död därstädes 1845 21/3. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Valborg Larsdotter, född 1766 15/11 i Stora Tåhult i Kölingareds församling, Älvsborgs län, ”Svagsint” (Brismene kyrkoarkiv, vol. AI:3, sid. 62), död 1845 14/2 under Brismene Skattegården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
56 mormors farfars far
Tore Hök, född 1782 (enligt husförhörslängderna), soldat, död 1853 29/4 på Laberg i Örsås församling, Skaraborgs län. [Barn 28]
 
Gift med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Johanna Samuelsdotter, född 1782 (enligt husförhörslängderna), död 1855 19/1 på Laberg i Örsås församling, Skaraborgs län. [Barn 28]
 
60 mormors morfars far
Anders Andersson, född 1796 18/10 på Håcksviks Stom i Håcksviks församling, Älvsborgs län, åbo i Drägved yttre i Håcksviks församling, Älvsborgs län, död 1867 7/6 i torpet Paradiset under Drägved Övre i Håcksviks församling, Älvsborgs län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Brita Månsdotter, född 1799 27/2 i Norra Ingerdebo i Håcksviks församling, Älvsborgs län, död 1854 3/11 i torpet Paradiset under Drägved Övre i Håcksviks församling, Älvsborgs län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Johan Abrahamsson, född 1791 12/11 i Örsås församling, Älvsborgs län (enligt husförhörslängderna), torpare, död 1865 29/3 i torpet Stångsjön i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 31]
 
Gift 1820 6/1 i Örsås församling, Älvsborgs län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Ingrid Andersdotter, född 1786 23/8 i Kärret i Örsås församling, Älvsborgs län, död 1860 6/5 i torpet Stångsjön i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
----------------------------- Generation 6 -----------------------------
 
64 farfars farfars farfar
Per Persson, var 1795 bonde i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 32]
 
Gift med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
Anna Johnsdotter, levde 1795 i Hosaby i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 32]
 
66 farfars farfars morfar
Anders Lundblad, född 1779 3/1 i Köpings församling, Västmanlands län (enligt husförhörslängderna), var sjöman i Köpings stadsförsamling, Västmanlands län 1804, sedermera skeppare i Västerås och bodde då med familjen i Södra kvarteret nr. 152 (Västerås domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. AIb:13 1819, sid. 67). [Barn 33]
 
Gift med efterföljande ana.
 
67 farfars farfars mormor
Brita Nordström, född 1777 i Köpings församling, Västmanlands län (enligt husförhörslängderna), levde 1819 i Södra kvarteret nr. 152 (Västerås domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. AIb:13 1819, sid. 67). [Barn 33]
 
68 farfars farmors farfar
Joachim CHRISTIAN Henckel, född 1750 9/12 i Anklam i Tyskland (Helsingborgs stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:23, sid. 39), handskmakare, sedermera bryggare, bebodde tomt nr. 139 i Helsingborg (Helsingborgs stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:23, sid. 39), död 1822 14/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 34]
 
Gift med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Christina Möller, född 1758 24/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1818 15/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 34, Far 138, Mor 139]
 
70 farfars farmors morfar
Carl PETER Ek, född i november 1769 i Fjälkestads församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), snickare, bebodde tomt nr. 179 i Helsingborg (Helsingborgs stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:23, sid. 52), död 1814 28/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 35]
 
Gift 1795 2/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Botilla Larsdotter Hellgren, döpt 1764 26/11 i Tågabacken i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 35, Far 142, Mor 143]
 
76 farfars mormors farfar
Jöns Gudmundsson, född omkring 1758, färjeman i Helsingborg, död 1801 29/1 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 38]
 
Gift 1792 10/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
77 farfars mormors farmor
Tyre Larsdotter Hellqvist, levde 1801 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 38]
 
78 farfars mormors morfar
Andreas Gabriel Tengwall, född 1778 16/6 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, besökare vid Tullkammaren i Lund, sedermera strandridare vid Gravarna i Helsingborg, död 1852 31/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 39, Far 156, Mor 157]
 
Gift med efterföljande ana.
 
79 farfars mormors mormor
Anna Nilsdotter, född 1773 8/9 i Bjuvs församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1844 14/12 i Tinkarps gravar i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 39]
 
84 farmors farmors farfar
Anders Svensson, levde 1807 i Äspang i Valstads församling, Skaraborgs län. [Barn 42]
 
Gift med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Maria Andersdotter, levde 1807 i Äspang i Valstads församling, Skaraborgs län. [Barn 42]
 
86 farmors farmors morfar
Anders Billman, levde 1790 på Traneberg i Dimbo församling, Skaraborgs län. [Barn 43]
 
Gift med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Charlotta (”LOTTA”) Sofia Krumhorn, född 1761 14/12 på Jan Catharinæ alunbruk i Dimbo församling, Skaraborgs län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]
 
92 farmors mormors farfar
Ola Jönsson, levde 1817 i Jacobstorp i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 46]
 
Gift med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Elin Persdotter, levde 1817 i Jacobstorp i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 46]
 
96 morfars farfars farfar
Anders Eriksson, levde 1768 i Brismene Ekesgärdet i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 48]
 
Gift med efterföljande ana.
 
97 morfars farfars farmor
Annika Persdotter, levde 1768 i Brismene Ekesgärdet i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 48]
 
98 morfars farfars morfar
Johannes Eriksson, levde 1778 i Brismene Tången i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 49]
 
Gift med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Ingrid Svensdotter, levde 1778 i Brismene Tången i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 49]
 
100 morfars farmors farfar
Anders Gabrielsson, levde 1775 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 50]
 
Gift med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Karin Nilsdotter, levde 1775 i Sonarp Dalbogården i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 50]
 
102 morfars farmors morfar
Bengt Svensson, levde 1780 i Kringlarp Yttergården i Börstigs församling, Skaraborgs län. [Barn 51]
 
Gift med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Maria Andersdotter, levde 1780 i Kringlarp Yttergården i Börstigs församling, Skaraborgs län. [Barn 51]
 
108 morfars mormors farfar
Jonas Öjebom, korpral, levde 1775 i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 54]
 
Gift med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Annika Svensdotter, levde 1775 i Brismene församling, Skaraborgs län. [Barn 54]
 
110 morfars mormors morfar
Lars Andersson, levde 1766 i Stora Tåhult i Kölingareds församling, Älvsborgs län. [Barn 55]
 
Gift med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Brigitta Håkansdotter, levde 1766 i Stora Tåhult i Kölingareds församling, Älvsborgs län. [Barn 55]
 
120 mormors morfars farfar
Anders Andersson, levde 1796 på Håcksviks Stom i Håcksviks församling, Älvsborgs län. [Barn 60]
 
Gift med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Johanna Jönsdotter, levde 1796 på Håcksviks Stom i Håcksviks församling, Älvsborgs län. [Barn 60]
 
122 mormors morfars morfar
Måns Abrahamsson, levde 1799 i Norra Ingerdebo i Håcksviks församling, Älvsborgs län. [Barn 60]
 
Gift med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Maria Månsdotter, levde 1799 i Norra Ingerdebo i Håcksviks församling, Älvsborgs län. [Barn 60]
 
126 mormors mormors morfar
Anders Svensson, levde 1786 i Kärret i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 63]
 
Gift med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Anna Torstensdotter, levde 1786 i Kärret i Örsås församling, Älvsborgs län. [Barn 63]
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
138 farfars farmors farmors far
Bengt Jönsson, född omkring 1732, rusthållare och mjölnare vid Vattenkvarnarna i Helsingborg, begravd 1772 9/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 69]
 
Gift 1756 7/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
139 farfars farmors farmors mor
Anna Christina Mårtensdotter Borgqvist, levde 1785 i Helsingborg. [Barn 69]
 
Gift 1:o 1756 7/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1773 23/4 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med rusthållaren och mjölnaren vid Vattenkvarnarna i Helsingborg, sedermera borgaren och sadelmakarmästaren Åke Möller, född omkring 1749, död 1785 i Vattenkvarnarna i Helsingborg och begravd 11/9 samma år i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län.
 
142 farfars farmors mormors far
Lars Nilsson Hellgren, född omkring 1735, borgare i Tågabacken i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1818 26/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 71]
 
Gift 1760 1/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
143 farfars farmors mormors mor
Johanna Nilsdotter. [Barn 71]
 
156 farfars mormors morfars far
Tengwall, Göran, döpt 1746 1/11 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län, tullnär, sedermera tullskrivare i Lund, död 1784 7/3 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 78, Far 312, Mor 313]
 
Gift 1769 14/2 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
157 farfars mormors morfars mor
Benedikta Maria Kall, född 1751 21/6 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, död 1806 8/5 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 78, Far 314, Mor 315]
 
Gift 1:o 1769 14/2 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1785 12/3 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med tullinspektorn och handelsmannen Peter Fredrik Herbst, född 1761 15/1 i Malmö S:t Petri församling, Malmöhus län, död 1830 27/5 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län.
 
174 farmors farmors mormors far
Nils Johan Krumhorn, född 1730 2/6 i Dragsfjärd i Finland, verkmästare vid Jan Catharinæ alunbruk i Dimbo församling, Skaraborgs län (Dimbo kyrkoarkiv, vol. AI:2, sid. 16), var direktör i Hästhagen i Österplana församling, Skaraborgs län då en dotter föddes därstädes; död 1814 6/10 som inhyseshjon på Tidaholms säteri i Agnetorps församling, Skaraborgs län; Inrikes Tidningar 1815 3/1 rapporterat att inspektor Ericsson på Tidaholm utanför Skövde söker ”framlidne Directeur N. J. Krumhorns anförwanter, som kunna wara berättigade till dess ganska ringar qwarlåtenskap”. [Barn 87, Far 348, Mor 349]
 
Gift 1758 20/9 i Dimbo församling, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
175 farmors farmors mormors mor
Sofia Moberg, född 1724 i Finland (enligt Dimbo kyrkoarkiv, vol. AI:2, sid. 16; möjligen född i Sagu församling). [Barn 87, Far 350, Mor 351]
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
312 farfars mormors morfars farfar
Andreas Tengwall, född 1707 10/5 i Kviinge församling, Kristianstads län, handlande och rådman i Kristianstad, död 1766 17/11 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län. [Barn 156, Far 624, Mor 625]
 
Gift 1734 4/12 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
313 farfars mormors morfars farmor
Anna Margareta Dunckler, döpt 1705 11/6 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län. [Barn 156, Far 626, Mor 627]
 
314 farfars mormors morfars morfar
Gabriel Kall, döpt 1718 4/7 i Fosie församling, Malmöhus län, handelsman, död 1759 1/12 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 157, Far 628, Mor 629]
 
Gift 1750 26/10 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
315 farfars mormors morfars mormor
Mätta Christina Berg, född 1730 26/3 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, död 1774 7/6 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 157, Far 630, Mor 631]
 
Gift 1:o 1747 3/4 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med borgaren och bryggaren Per Brorsson, född 1702 26/6 i Lilla Råby i Lunds landsförsamling, Malmöhus län, död 1749 17/10 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1750 26/10 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 3:o 1761 17/6 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med handelsmannen Lars Areskog, född 1728 13/2 i Simrishamns församling, Kristianstads län, död 1799 3/1 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län.
 
349 farmors farmors mormors farfar
Carl GUSTAF Krumhorn, född omkring 1685 i Stockholm, rustmästare vid Närkes och Värmlands infanteriregemente 1701 1/5, förare därstädes 1702, sergeant därstädes 1704, avsked 1706, sergeant vid Hagens regemente 1706 28/7, kornett vid Albedyhls dragonregemente 1708 9/3, fången 1709 1/7 vid Perevolotjna och hemkom i maj 1722, kaptens avsked 1723 24/10, deltog i slagen vid Riga, Saladen, Gemauerhoff, Birsen, Bauske, Radziowka, Veprick och Poltava, död i januari 1755 i Riga (Lewenhaupt, Adam, Karl XII:s officerare, 1919). [Barn 174]
 
Gift 1716 15/3 i Estland (enligt uppgift hos FamilySearch) med efterföljande ana.
 
349 farmors farmors mormors farmor
Anna Dorothea Burgmeister, levde 1730 i Dragsfjärds församling i Finland. [Barn 174]
 
350 farmors farmors mormors morfar
Bartold Moberg, möjligen född omkring 1686, dragon, död 1736 24/2 i Västers i Sagu (Sauvo) församling, Finland. [Barn 175]
 
Gift med efterföljande ana.
 
351 farmors farmors mormors mormor
Maria Johansdotter (enligt dotterns vigselnotis i Dimbo kyrkobok 1758). [Barn 175]
 
----------------------------- Generation 9 -----------------------------
 
624 farfars mormors morfars farfars far
Lars Tengwall, född 1671 24/8 i Tengene församling, Skaraborgs län, kyrkoherde i Kviinge och Gryts församlingar av Lunds stift och Kristianstads län, död 1731 4/6 i Kviinge församling, Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 11, Lund 2001, sid. 547ff). [Barn 312]
 
Gift 1:o 1703 29/12 i Kviinge församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
625 farfars mormors morfars farfars mor
Anna Margareta Tinckel, född omkring 1677 i Malmö, begravd 1716 14/9 i Kviinge församling, Kristianstads län. [Barn 312, Far 1250, Mor 1251]
 
Gift 1:o 1701 5/7 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med kyrkoherden i Kviinge och Gryts församlingar av Lunds stift och Kristianstads län Michael Hagström, född omkring 1668 i Östergötland, död 1702 11/5 i Kviinge församling, Kristianstads län.
Gift 2:o 1703 29/12 i Kviinge församling, Kristianstads län med föregående ana.
 
626 farfars mormors morfars farmors far
Jöran Dunckler, född omkring 1675, handelsman i Kristianstad, rådman därstädes 1721 21/10, död 1725 3/8 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län (Enghoff, Karl, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700–1800, Stockholm, 1910, sid. 64f). [Barn 313]
 
Gift 1702 11/12 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län (efter tre lysningar i Åhus församling) med efterföljande ana.
 
627 farfars mormors morfars farmors mor
Margareta Sofia (Johansdotter) Cronman, född omkring september 1672, av en livländsk adelssläkt (Enghoff, Karl, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700–1800, Stockholm, 1910, sid. 65), död 1755 2/12 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län. [Barn 313]
 
628 farfars mormors morfars morfars far
Petter Kall, född omkring 1686, kornett, begravd 1740 19/12 i Brandstads församling, Malmöhus län. [Barn 314]
 
Gift med efterföljande ana (skilsmässa 1732 9/8 sedan Petter Kall dömts vid Färs häradsrätt 14/5 samma år till 80 daler silvermynts böter för enfalt hor [Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 483])
 
629 farfars mormors morfars morfars mor
Benedikta Christophersdotter De Fine, född omkring 1667 i Brandstads församling, Malmöhus län, död 1744 18/6 i Fjelie församling, Malmöhus län. [Barn 314, Far 1258, Mor 1259]
 
Trolovad med faderns utnämnde efterträdare som kyrkoherde i Brandstads och Södra Åsums pastorat av Lunds stift och Malmöhus län, prästvigde studenten Daniel von Emmertz, född omkring 1682, begravd 1710 3/6 i Brandstads församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 483).
Gift med föregående ana.
 
630 farfars mormors morfars mormors far
Christian Bengtsson Berg, skräddarmästare i Lund, själaringning 1742 8/1 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 315]
 
Gift 1723 8/1 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
631 farfars mormors morfars mormors mor
Marna Persdotter Brun, född 1698, död 1757 5/7 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Batrn 315]
 
Gift 1:o 1723 8/1 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1743 4/2 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län med borgaren och skräddarmästaren Bodel Wickman, född omkring 1712, död 1782 16/5 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län.
 
----------------------------- Generation 10 -----------------------------
 
1250 farfars mormors morfars farfars morfar
Peder Rasmusson Tinckel, handlande i Malmö (Lunds stifts herdaminne, band 11, Lund 2001, sid. 548). [Barn 625]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1251 farfars mormors morfars farfars mormor
Cecilia Hansdotter Borup (Lunds stifts herdaminne, band 11, Lund 2001, sid. 548). [Barn 625]
 
1258 farfars mormors morfars morfars morfar
Christopher Hansen De Fine, född omkring 1626 i Helsingborg, Malmöhus län, kyrkoherde i Brandstads och Södra Åsums pastorat av Lunds stift och Malmöhus län, begravd 1701 27/8 i Brandstads församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 481f). [Barn 629, Far 2516, Mor 2517]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1259 farfars mormors morfars morfars mormor
Anna Andersdotter Brock, född omkring 1638, begravd 1700 8/3 i Brandstads församling, Malmöhus län. [Barn 629]
 
----------------------------- Generation 11 -----------------------------
 
2516 farfars mormors morfars morfars morfars far
Hans Arnoldsen De Fine, född omkring 1579 i Köpenhamn, Danmark, rektor vid skolan i Helsingör, Danmark, kyrkoherde i Helsingborgs pastorat av Lunds stift och Malmöhus län 1614, häradsprost i Luggude och Södra Åsbo kontrakt 1615, död 1637 9/6 i Helsingborgs församling, Malmöhus och begravd i Sankta Maria kyrka där hans gravsten ännu är bevarad (Lunds stifts herdaminne, band 8, Lund 1961, sid.  224ff). [Barn 1258, Far 5032, Mor 5033]
 
Gift antagligen i Helsingör, Danmark med efterföljande ana.
 
2517 farfars mormors morfars morfars morfars mor
Christine Knudsdatter, född omkring 1585, död 1650 21/5 i Helsingborgs församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 8, Lund 1961, sid.  22). [Barn 1258]
 
----------------------------- Generation 12 -----------------------------
 
5032 farfars mormors morfars morfars morfars farfar
Arnold von Ende, sedermera de Fine, född i Antwerpen, hade enligt gamla uppgifter tvingats fly undan religionsförföljelse i Brabant och kom vid mitten av 1500-talet till Danmark, där han blev medlem av det kungliga kapellet och slutligen kapellmästare samt innehavare av ett prebende vid kapitlet i Århus, död 1586 (Lunds stifts herdaminne, band 8, Lund 1961, sid.  225). [Barn 2516]
 
Gift 1:o med NN.
Gift 2:o med efterföljande ana.
 
5033 farfars mormors morfars morfars morfars farmor
Barbara Hieronymidatter, syster till kung Fredrik II:s hovpredikant Christopher Knoff (Lunds stifts herdaminne, band 8, Lund 1961, sid.  225). [Barn 2516]


158
Övriga kända personer / Gynning, Carolina (f. 1978)
« skrivet: 2023-01-29, 04:46 »
För den som är nyfiken på allkonstnären Carolina Gynnings förfäder kommer här ett första utkast över hennes antavla:
 
 
1 proband
Carolina Gynning, född 1978 6/10 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län, programledare, bloggare, sångerska, skådespelerska, konstnär. [Far 2, Mor 3]
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
lever 2023. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2023. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
Karl Axel Nilsson, född 1922 27/7 på Landroten nr. 8 i Båstads församling, Kristianstads län, representant, sedermera fabrikör, död 1993 19/8 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1950 25/2 (med efterföljande ana.
 
5 farmor
Ingeborg Elisabet Persson, född 1925 22/3 på Sandby nr. 5 i Norra Sandby församling, Kristianstads län, död 2014 19/1 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
Ernst INGE Gynning, född 1914 17/12 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län, medicine licentiat, överläkare; ”Han blev student i Karlskrona 1933, med kand i Lund 1936 och med lic i Stockholm 1942, varefter han var amanuens vid Allmänna BB 1942–43. Efter tjänstgöring som tf biträdande överläkare i Malmö 1949–50 blev han 1951 överläkare – Sveriges då genom tiderna yngste – vid den nyöppnade radioterapeutiska kliniken på Malmö allmänna sjukhus, vilken tjänst han upprätthöll till och med 1980. Från 1958 var han biträdande lärare vid Lunds universitet. 1974 promoverades han till hedersdoktor i Lund. Han var en av de starkaste drivkrafterna för skapandet av Allmänna sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer. Inom idrotten gjorde han sig känd som en duktig handbollsspelare och deltog i seriespel på högsta nivå i Lugi respektive IFK Malmö” (Svenska Dagbladet 1986 6/9), död 1986 26/8 i Stora Hammars församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1:o 1946 11/9 (skilsmässa 1972 3/3) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1972 27/3 med NN, lever 2023.
 
7 mormor
BRITA Gunnel Ingeborg Fransson, född 1911 29/12 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län, död 1999 2/8 i Skanörs församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
8 farfars far
Fredrik Adrian Nilsson, född 1887 5/3 på Landroten nr. 12 i Båstads församling, Kristianstads län, murare, död 1953 25/8 i Slottsstadens församling i Malmö, Malmöhus län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1910 14/8 i Västra Karups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Hilma Alfrida Hallberg, född 1892 20/9 på Karup nr. 2 & 3 i Västra Karups församling, Kristianstads län, död 1965 23/3 i Möllevångens församling i Malmö, Malmöhus län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Emil Persson, född 1889 8/4 på Sörby nr. 14 & 15 i Sörby församling, lantbrukare på Sandby nr. 5 i Norra Sandby församling, Kristianstads län, död 1978 15/7 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1918 6/4 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Hilda Lydia Svensson, född 1895 31/7 på Åraslöv nr. 6 i Vinslövs församling, Kristianstads län, död 1988 25/7 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
ERNST Gustaf Johansson, sedermera Gynning, född 1881 4/6 i Ed i Voxtorps församling, Jönköpings län, mejeriföreståndare, disponent; ”Åren 1913–1951 var han disponent och företagsledare i Karlskronatraktens rederiförening. Han var på sin tid styrelseledamot i Karlskrona stads offentliga slakthus och i Karlskrona bostads a.-b. Han tillhörde flera år Blekinge läns tidnings styrelse och var några år dess ordförande” (Svenska Dagbladet 1960 28/5); död 1960 25/5 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1914 2/1 i Fridlevstads församling, Blekinge län med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Maria (”Maja”) Nelson, född 1890 28/1 i Buskaboda i Fridlevstads församling, Blekinge län, död 1979 22/8 i Täby församling, Stockholms län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
John Emil Fransson, född 1879 8/6 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län, speditör, sedermera skeppsmäklare i Malmö, död 1932 15/3 i Fosie församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1905 23/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Ester Dagmar Elisabeth Johnsson, född 1877 16/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1959 8/1 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
16 farfars farfar
Nils Peter Nilsson, född 1848 13/6 i Valhall i Barkåkra församling, Kristianstads län, murare, kalkbrännare, död 1931 22/12 på Landroten nr. 12 i Båstads församling, Kristianstads län. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1872 9/10 i Båstads församling, Kristianstads län.
 
17 farfars farmor
Christina Persdotter, född 1851 31/3 i Båstads församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; Båstads kyrkoböcker börjar 1869), död 1922 3/10 på Landroten nr. 12 (Kristinehall) i Båstads församling, Kristianstads län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Niklas Hallberg, född 1849 13/1 i Södertorp i Västra Karups församling, Kristianstads län, målare, död 1923 14/1 på Karup nr. 2 & 3 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1876 11/11 i Västra Karups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Christina Wirack, född 1852 1/2 i Västra Karups by i Västra Karups församling, Kristianstads län, död 1936 1/7 på Karup nr. 20 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Per Nilsson, född 1858 26/3 på Vinslöv nr. 10 i Vinslövs församling, Kristianstads län, kvarndräng, sedermera arrendator och kronofjärdingsman, död 1950 8/11 på Åraslöv nr. 7 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1885 31/3 i Sörby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Jeanna Bergholtz, född 1860 8/8 på Sörbytorp i Sörby församling, Kristianstads län, död 1913 5/10 på Eksåkra i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Sven Svensson, född 1859 21/9 på Lommarp nr. 3 i Vinslövs församling, Kristianstads län, hemmansägare på Åraslöv nr. 6 i Vinslövs församling, Kristianstads län, död 1943 14/7 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1889 23/12 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efter
 
23 farmors mormor
Nilla Carlsson, född 1862 2/3 på Åraslöv nr. 14 i Vinslövs församling, Kristianstads län, var folkskollärarinna vid vigseln 1889, död 1938 8/8 på Åraslöv nr. 6 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
24 morfars farfar
Gustaf Fredrik Johansson, född 1850 8/8 på Kättilstorp i Ljungarums församling, Jönköpings län, rättare, ladufogde, död 1932 12/5 på Lösen nr. 5 i Lösens församling, Blekinge län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1878 28/10 i Värnamo församling, Jönköpings län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Johanna Svensdotter, född 1851 15/3 i torpet Norrabo i Värnamo församling, Jönköpings län, död 1935 9/8 på Lösen nr. 5 i Lösens församling, Blekinge län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Abraham Nilsson, född 1849 28/9 i Långasjö i Tvings församling, Blekinge län, husägare, död 1904 22/12 i Buskaboda i Fridlevstads församling, Blekinge län (avled i USA). [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1878 12/11 i Tvings församling, Blekinge län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Maria Matilda Andersdotter, född 1854 3/4 i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län, död 1926 31/12 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
28 mormors farfar
Josef Frans Fransson, född 1846 19/3 i Dalköpinge skolhus i Dalköpinge församling, Malmöhus län, arbetare, sedermera dragareförman i Malmö, död 1919 12/3 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1:o 1871 18/5 med Boel Persdotter, född 1849 22/2 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, död 1877 21/2 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1878 6/4 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Elna Nilsdotter, född 1844 16/11 på Stora Mölleberga nr. 9 i Mölleberga församling, Malmöhus län, död 1937 10/3 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Gustaf Fredrik (Jonasson) Johnsson, född 1851 22/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, sjöman, timmerman, död 1931 1/8 på Lerberget nr. 20 i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1874 27/2 i Väsby församling, Malmöhus län med
 
31 mormors mormor
Johanna Malmberg, född 1851 10/8 på Väsby nr. 4 i Väsby församling, Malmöhus län, död 1933 5/2 på Lerberget nr. 20 i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
32 farfars farfars far
Per Nilsson, född 1819 11/4 i Hillarp i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län, husar vid Kronprinsens regemente, sedermera torpare och arbetare, död 1906 30/8 på Landroten nr. 4 i Båstads församling, Kristianstads län. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
 
Gift 1848 (lysning 6/8) i Barkåkra församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Kersti Nyström, född 1820 16/1 i Rössjöholms mölla i Tåssjö församling, Kristianstads län, död 1868 12/7 på Båstad nr. 13 i Båstads församling, Kristianstads län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]
 
Gift 1:o 1840 3/6 i Tåstarps församling, Kristianstads län med rusthållaren, sedermera kvarnarrendatorn och mjölnaren Ola Bengtsson, född 1817 6/12 i Välinge församling, Malmöhus län, död 1847 27/7 i Västra kvarn i Barkåkra församling, Kristianstads län.
Gift 2:o 1848 (lysning 6/8) i Barkåkra församling, Kristianstads län med föregående ana.
 
34 farfars farmors far
Per Pålsson, född 1822 12/3 i Björkered i Hasslövs församling, Hallands län, jordägare, husägare, död 1887 10/4 på Landroten nr. 8 i Båstads församling, Kristianstads. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift med efterföljande ana.
 
35 farfars farmors mor
ANNA Johanna Samuelsdotter, född 1820 23/7 i Lya i Östra Karups församling, Hallands län, död 1892 19/1 på nr. 85 Köpingen i Båstads församling, Malmöhus län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Nils Hallberg, född 1811 12/10 i Slättaryd i Västra Karups församling, Kristianstads län, husar vid Skånska husarregementet, begick självmord 1852 30/5 i Västra Karups församling, Kristianstads län och begravdes i tysthet. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift 1840 31/8 i Västra Karups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Catharina MARIA Lund, född 1811 6/12 i Barkåkra skolhus i Barkåkra församling, Kristianstads län, död 1879 25/5 på Karup nr. 2 & 3 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
38 farfars mormors far
Per Wirack, född 1820 6/6 i Saxtorps församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), husar, död 1906 11/4 på Karup nr. 3 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 19]
 
Gift med efterföljande ana.
 
39 farfars mormors mor
Johanna Nilsdotter, född 1818 25/6 i Karups by i Västra Karups församling, Kristianstads län, död 1897 12/8 på Karup nr. 2 & 3 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 19, Far 78, Mor 79]
 
40 farmors farfars far
Nils Nilsson (Windahl), född 1815 7/8 i Bjära i Vinslövs församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; född 1815 3/8 därstädes som son till husaren Per Windahl och Else Nilsdotter?), hemmansägare på Vinslöv nr. 10 i Vinslövs församling, Kristianstads län, husar vid Skånska husarregementet, distinktionskorpral, död 1879 4/6 på Vinslöv nr. 10 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 20]
 
Gift 1847 19/11 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
41 farmors farfars mor
Else Nilsdotter, född 1819 5/2 i Åraslöv i Vinslövs församling, Kristianstads län, död 1905 3/6 på Vinslöv nr. 11 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farmors far
Anders Bergholtz, född 1817 17/5 i Krokhus i Stehags församling, Malmöhus län, trädgårdsmästare på Sörbytorp i Sörby församling, Kristianstads län, död 1896 12/8 på Elisåkra i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1846 4/12 i Kristianstads stadsförsamling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Bengta Nordberg, född 1819 26/3 på Berghus nr. 2 i Bosarps församling, Malmöhus län, död 1886 27/5 på Sörby nr. 14 & 15 i Sörby församling, Kristianstads län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
44 farmors morfars far
Sven Sonesson, född 1815 18/6 i Lommarp i Vinslövs församling, Kristianstads län, hemmansåbo på Lommarp nr. 3 i Vinslövs församling, Kristianstads län, död 1891 21/2 på Åraslöv nr. 6 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift 1855 30/3 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Else Persdotter, född 1826 17/9 i Brödåkra hus i Ignaberga församling, Kristianstads län, död 1897 21/12 på Åraslöv nr. 6 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 22, Far 90, Mor 89]
 
46 farmors mormors far
Carl Larsson, född 1826 25/1 i Vä by i Vä församling, Kristianstads län, hemmansägare, död 1915 23/7 på Åraslöv nr. 17 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1851 27/6 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Bengta Trulsdotter, född 1829 31/8 i Norra Strö församling, Kristianstads län, död 1902 24/11 på Åraslöv nr. 17 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 22, Far 94, Mor 95]
 
48 morfars farfars far
Johan Fredrik Johansson, född 1816 17/6 i Sjöbo i Hakarps församling, Jönköpings län, rättare på Kättilstorp i Ljungarums församling, Jönköpings län. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift med efterföljande ana.
 
49 morfars farfars mor
Johanna Bergström, född 1817 14/12 i backstugan Frökenborg i Ljungarums församling, Jönköpings län, levde 1850. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Sven Jonasson, född 1812 18/12 i Värnamo församling, Jönköpings län (enligt husförhörslängderna; födelseboken börjar 1825), levde 1876 på Hendsekind Norrabo i Värnamo församling, Jönköpings län. [Barn 25]
 
Gift med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Lena Cajsa Petersdotter, född 1818 6/12 i Värnamo församling, Jönköpings län (enligt husförhörslängderna; födelseboken börjar 1825), levde 1876 på Hendsekind Norrabo i Värnamo församling, Jönköpings län. [Barn 25]
 
52 morfars morfars far
Nils Abrahamsson, född 1815 9/12 i Långasjö i Tvings församling, Blekinge län, bonde i Långasjö i Tvings församling, Blekinge län, död 1893 6/12 i Långasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 26, Far 104, Mor 105]
 
Gift 1843 27/1 i Tvings församling, Blekinge län med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Elin Månsdotter, född 1819 14/7 i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län, död 1894 21/5 i Långasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]
 
Trolovad före 1843 men trolovningen upphävd genom Lunds domkapitels skiljobrev.
Gift 1843 27/1 i Tvings församling, Blekinge län med föregående ana.
 
54 morfars mormors far
Anders Andersson, född 1814 4/3 i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län, bonde i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län, död 1870 8/12 i Södra Boasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Karin Carlsdotter, född 1819 8/10 i Alnary i Tvings församling, Blekinge län, död 1882 25/7 i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
56 mormors farfars far
Okänd. [Barn 28]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Kjersti Persdotter, född 1823 17/7 i Gylle församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), piga, utflyttade från Dalköpinge församling till Stora Slågarp 1846. [Barn 28]
 
58 mormors farmors far
Nils Pålsson, född 1819 16/1 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län, hospitalshemmansåbo på Stora Mölleberga nr. 9 i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]
 
Gift med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Karna Jacobsdotter, född 1816 10/10 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
60 mormors morfars far
Såne Jonasson, född 1816 11/8 i Laröd i Allerums församling, Malmöhus län, arbetskarl i Helsingborg, död 1868 24/8 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1840 7/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
CAROLINA Elina Flinck, född 1819 12/6 i Fleninge by i Fleninge församling, Malmöhus län, död 1875 4/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län (avled i Köpenhamn). [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Anders Malmberg, född 1826 23/6 i Väsby församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), husar, sedermera kustvakt på Lerberget i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 31]
 
Gift 1850 29/4 i Jonstorps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Anna Andersdotter, född 1824 13/1 i Väsby församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna). [Barn 31]
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
64 farfars farfars farfar
Nils Persson, född 1790 18/4 i Hillarp i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län, död 1879 29/5 på Munka-Ljungby nr. 2 & 3 (Ängarne) i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län. [Barn 32, Far 128, Mor 129]
 
Gift 1817 7/9 i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
Pernilla Nilsdotter, född 1796 14/11 i Munka-Ljungby by i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län, död 1881 1/7 på Munka-Ljungby nr. 2 & 3 (Ängarne) i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län. [Barn 32, Far 130, Mor 131]
 
66 farfars farfars morfar
Pål Nyström, född 1794 21/6 i Omma Nymölla i Södra Åsums församling, Malmöhus län, mjölnare i Rössjöholms mölla i Tåssjö församling, Kristianstads län, sedermera hemmansägare och mjölnare i Gamla Stampen i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län, död därstädes 1833 3/2. [Barn 32, Far 132, Mor 133]
 
Gift med efterföljande ana.
 
67 farfars farfars mormor
Helena Persdotter, född 1794 26/3 i Tåssjö församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1863 14/9 i Neuhoff i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län. [Barn 32]
 
68 farfars farmors farfar
Pål Svensson, levde 1822 i Björkered i Hasslövs församling, Hallands län. [Barn 34]
 
Gift med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Pernilla Svensdotter, levde 1822 i Björkered i Hasslövs församling, Hallands län. [Barn 34]
 
70 farfars farmors morfar
Samuel Pålsson, levde 1820 i Lya i Östra Karups församling, Hallands län. [Barn 35]
 
Gift med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Kerstin Johansdotter, levde 1820 i Lya i Östra Karups församling, Hallands län. [Barn 35]
 
72 farfars morfars farfar
Per Persson, född 1775 (enligt husförhörslängderna), åbo, död 1844 5/2 på Slättaryd nr. 11 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 36]
 
Gift 1801 6/2 i Västra Karups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Sissa Jönsdotter, född 1780 7/4 i Möllhult i Västra Karups församling, Kristianstads län, död 1865 3/8 på Slättaryd nr. 11 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 36, Far 146, Mor 147]
 
74 farfars morfars morfar
Okänd. [Barn 37]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
HEDVIG Elisabeth Hallenborg, född 1788 6/5 i Skörpinge i Höja församling, Kristianstads län, död 1867 11/7 i ett gathus under Karup nr. 1 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 37, Far 150, Mor 151]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift med torparen Nils Jönsson Lund, född 1796 (enligt husförhörslängderna), död 1844 13/9 i ett gathus under Karup nr. 1 i Västra Karups församling, Kristianstads län.
 
78 farfars mormors morfar
Nils Nilsson, var 1818 husman i Karups by i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 39]
 
Gift med efterföljande ana.
 
79 farfars mormors mormor
Anna Andersdotter, levde 1818 i Karups by i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 39]
 
82 farmors farfars morfar
Nils Johnsson, född 1788 14/2 på Åraslöv nr. 16 i Vinslövs församling, Kristianstads län, frälsehemmansåbo på Åraslöv nr. 16 i Vinslövs församling, Kristianstads län, sedermera hemmansåbo på Lommarp nr. 1 i Vinslövs församling, Kristianstads län, död därstädes 1853 20/2. [Barn 41, Far 164, Mor 165]
 
Gift 1:o 1817 26/1 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1829 20/4 i Gryts församling, Kristianstads län med Bengta Persdotter, född 1800 15/4 i Gryts församling, Kristianstads län, död 1869 20/1 på Lommarp nr. 1 i Vinslövs församling, Kristianstads län.
 
83 farmors farfars mormor
Elna Hansdotter, född 1796 13/12 på Vanneberga nr. 11 i Vinslövs församling, Kristianstads län, död 1827 19/9 på Åraslöv nr. 16 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]
 
84 farmors farmors farfar
Nils Andersson, var 1817 husåbo i Krokhus i Stehags församling, Malmöhus län. [Barn 42]
 
Gift med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Signe Svensdotter, levde 1817 i Krokhus i Stehags församling, Malmöhus län. [Barn 42]
 
86 farmors farmors morfar
Per Nordberg, född 1778 12/4 i Öslöv i Bosarps församling, Malmöhus län, snickarmästare, levde 1819 i Berghus i Bosarps församling, Malmöhus län. [Barn 42, Far 172]
 
Gift med efterföljande ana.
 
87 farmors farmors mormor
Kersti Persdotter, född 1790 16/12 i Berghus i Bosarps församling, levde 1819 i Berghus i Bosarps församling, Malmöhus län. [Barn 42, Far 174]
 
88 farmors morfars farfar
Sone Isaksson, född 1783 26/12 i Västra Ejared i Nävlinge församling, Kristianstads län, husman, död 1843 22/2 på Lommarp nr. 3 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 44, Far 176, Mor 177]
 
Gift 1810 11/8 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana,
 
89 farmors morfars farmor
Kerstina Åkesdotter, född 1787 13/2 på Lommarp nr. 12 i Vinslövs församling, Kristianstads län, död 1869 28/11 på Lommarp nr. 3 & 13 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 44, Far 178, Mor 179]
 
90 farmors morfars morfar
Per Åkesson, född 1792 26/8 i Lommarps by i Vinslövs församling, Kristianstads län, torpare i Brödåkra hus i Ignaberga församling, Kristianstads län, flyttade därifrån till Vinslövs församling, Kristianstads län 1838. [Barn 45, Far 180, Mor 181]
 
Gift 1822 5/5 i Ignaberga församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Elna Persdotter, född 1803 15/8 i Brödåkra i Ignaberga församling, Kristianstads län, levde 1838. [Barn 45, Far 182, Mor 183]
 
92 farmors mormors farfar
Lars Carlsson, född 1801 20/6 på Gringelstad nr. 15 i Köpinge församling, Kristianstads län, åbo i Vä by i Vä församling, Kristianstads län, sedermera åbo på Åraslöv nr. 17 i Vinslövs församling, Kristianstads län, död därstädes 1842 14/8. [Barn 46, Far 184, Mor 185]
 
Gift 1824 2/7 i Vä församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Kerstina Persdotter, född 1795 3/8 i Vä by i Vä församling, Kristianstads län, död 1854 22/10 på Skepparslöv nr. 4 i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 46, Far 186, Mor 187]
 
Gift 1:o 1824 2/7 i Vä församling, Kristianstads län med föregående ana.
Gift 2:o 1851 27/4 i Vinslövs församling, Kristianstads län med undantagsmannen Nils Nilsson, född 1796 22/10 i Skepparslövs församling, Kristianstads län, död 1871 20/1 på Skepparslöv nr. 4 i Skepparslövs församling, Kristianstads län.
 
94 farmors mormors morfar
Truls Trulsson, född 1798 6/9 i Strö by i Norra Strö församling, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1875 10/2 på Åraslöv nr. 3 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 47, Far 188, Mor 189]
 
Gift med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Anna Olsdotter, född 1801 24/6 i Åby i Färlövs församling, Kristianstads län, död 1874 16/3 på Åraslöv nr. 3 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 47, Far 190, Mor 191]
 
96 morfars farfars farfar
Johannes Johansson, var 1816 torpare i Sjöbo i Hakarps församling, Jönköpings län. [Barn 48]
 
Gift med efterföljande ana.
 
97 morfars farfars farmor
Stina Zachrisdotter, levde 1816 i Sjöbo i Hakarps församling, Jönköpings län. [Barn 48]
 
98 morfars farfars morfar
Anders Bergström, född 1774 17/1 (enligt husförhörslängderna), skräddare, bodde i backstugan Frökenborg i Ljungarums församling, Jönköpings län, och flyttade därifrån till Jönköping 1819. [Barn 49]
 
Gift 1797 17/4 i Barnarps församling, Jönköpings län med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Maja Lisa Samuelsdotter, född 1779 24/6 (enligt husförhörslängderna), levde 1819. [Barn 49]
 
104 morfars morfars farfar
Abraham Svensson, var 1815 bonde i Långasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 52]
 
Gift med efterföljande ana.
 
105 morfars morfars farmor
Elsa Jönsdotter, levde 1815 i Långasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 52]
 
106 morfars morfars morfar
Måns Persson, var 1819 bonde i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 53]
 
Gift med efterföljande ana.
 
107 morfars morfars mormor
Elin Jönsdotter, levde 1819 i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 53]
 
108 morfars mormors farfar
Anders Persson, var 1814 bonde i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 54]
 
Gift med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Agda Andersdotter, levde 1814 i Boasjö i Tvings församling, Blekinge län. [Barn 54]
 
110 morfars mormors morfar
Carl Nilsson, var 1819 bonde i Alnary i Tvings församling, Blekinge län, död. [Barn 55]
 
Gift med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Maria Petersdotter, levde 1819 i Alnary i Tvings församling, Blekinge län, död. [Barn 55]
 
116 mormors farmors farfar
Pål Nilsson, född 1779 15/2 i Hällestads by i Hällestads församling, Malmöhus län, hospitalshemmansåbo, död 1851 27/6 på Stora Mölleberga nr. 9 i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 58, Far 232, Mor 233]
 
Gift 1:o 1807 8/5 i Mölleberga församling, Malmöhus län med Karna Olsdotter, född omkring 1777, död 1813 23/3 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1813 1/10 i Mölleberga församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
117 mormors farmors farmor
Ingar Olsdotter, född 1781 25/12 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län, död 1865 14/8 på Stora Mölleberga nr. 9 i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 58, Far 234, Mor 235]
 
118 mormors farmors morfar
Jacob Rasmusson, född 1781 17/4 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län, hospitalshemmansåbo, död 1823 10/7 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors mormor
Elna Göransdotter, född 1793 9/9 i Svedala församling, Malmöhus län, död 1870 12/2 på Stora Mölleberga nr. 2 i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Jonas Andersson, född 1790 1/1 i Laröd i Allerums församling, Malmöhus län, rusthållare, död 1842 9/12 på Laröd nr. 2 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 60, Far 240, Mor 241]
 
Gift 1811 18/12 i Väsby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Hanna Nilsdotter, född 1793 12/1 på Långaröd nr. 4 i Väsby församling, Malmöhus län, död 1856 7/7 på Laröd nr. 2 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 60, Far 242, Mor 243]
 
122 mormors morfars morfar
Anders Bengtsson Flinck, född 1792 11/12 i Örkelljunga församling, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), kronoskattehemmansåbo, sedermera kvarnarrendator, slutligen husman, död 1871 29/12 i Fleninge fattighus i Fleninge församling, Malmöhus län. [Barn 61]
 
Gift 1817 21/9 i Fleninge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
CAROLINA Christina Wædich, född 1780 9/9 i Bodarp i Nävlinge församling, Kristianstads län, död 1845 22/5 på Fleninge nr. 3 i Fleninge församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
128 farfars farfars farfars far
Per Olsson, levde 1790 i Hillarp i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län. [Barn 64]
 
Gift med efterföljande ana.
 
129 farfars farfars farfars mor
Boel Ebbesdotter, levde 1790 i Hillarp i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län. [Barn 64]
 
130 farfars farfars farmors far
Nils Persson, levde 1796 i Munka-Ljungby by i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län. [Barn 65]
 
Gift med efterföljande ana.
 
131 farfars farfars farmors mor
Bengta Hansdotter, levde 1796 i Munka-Ljungby by i Munka-Ljungby församling, Kristianstads län. [Barn 65]
 
132 farfars farfars morfars far
Per Hansson, levde 1794 i Omma Nymölla i Södra Åsums församling, Malmöhus län. [Barn 66]
 
Gift med efterföljande ana.
 
133 farfars farfars morfars mor
Kerstina Nilsdotter, levde 1794 i Omma Nymölla i Södra Åsums församling, Malmöhus län. [Barn 66]
 
146 farfars morfars farmors far
Jöns Ebbesson, levde 1780 i Möllhult i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 73]
 
Gift med efterföljande ana.
 
147 farfars morfars farmors mor
Bengta Heljesdotter, levde 1780 i Möllhult i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 73]
 
150 farfars morfars mormors far
Andreas Hallenborg, född 1752 10/3 i Åstorp i Björnekulla församling, Kristianstads län, mönsterskrivare, död 1817 15/10 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 75, Far 300, Mor 301]
 
Gift 1775 19/5 i Västra Karups församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
151 farfars morfars mormors mor
ULRIKA Sofia Hult, född omkring 1751, död 1817 13/10 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 75, Far 302, Mor 303]
 
164 farmors farfars morfars far
Jon Andersson, var 1788 åbo på Åraslöv nr. 16 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 82]
 
Gift med efterföljande ana.
 
165 farmors farfars morfars mor
Elna Mänsdotter, levde 1788 på Åraslöv nr. 16 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 82]
 
166 farmors farfars mormors far
Hans Jönsson, var 1796 rusthållare på Vanneberga nr. 11 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 83]
 
Gift med efterföljande ana.
 
167 farmors farfars mormors mor
Hanna Nilsdotter, levde 1796 på Vanneberga nr. 11 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 83]
 
172 farmors farmors morfars far
Östergren, ryttare, levde 1778 i Öslöv i Bosarps församling, Malmöhus län. [Barn 86]
 
174 farmors farmors mormors far
Per Olsson, levde 1790 i Berghus i Bosarps församling, Malmöhus län. [Barn 87]
 
176 farmors morfars farfars far
Isak Persson, var 1783 åbo i Västra Ejared i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 88]
 
Gift med efterföljande ana.
 
177 farmors morfars farfars mor
Nilla Mattisdotter, levde 1783 i Västra Ejared i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 88]
 
178 farmors morfars farmors far
Åke Åkesson, var 1787 husman på Lommarp nr. 12 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 89]
 
Gift med efterföljande ana.
 
179 farmors morfars farmors mor
Hanna Persdotter, levde 1787 på Lommarp nr. 12 i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 89]
 
180 farmors morfars morfars far
Åke Åkesson, levde 1792 i Lommarps by i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 90]
 
Gift med efterföljande ana.
 
181 farmors morfars morfars mor
Hanna Persdotter, levde 1792 i Lommarps by i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 90]
 
182 farmors morfars mormors far
Per Andersson, var 1803 husman i Brödåkra i Ignaberga församling, Kristianstads län. [Barn 91]
 
Gift med efterföljande ana.
 
183 farmors morfars mormors mor
Karna Nilsdotter, levde 1803 i Brödåkra i Ignaberga församling, Kristianstads län. [Barn 91]
 
184 farmors mormors farfars far
Carl Olsson, levde 1801 på Gringelstad nr. 15 i Köpinge församling, Kristianstads län. [Barn 92]
 
Gift med efterföljande ana.
 
185 farmors mormors farfars mor
Elna Jönsdotter, levde 1801 på Gringelstad nr. 15 i Köpinge församling, Kristianstads län. [Barn 92]
 
186 farmors mormors farmors far
Per Olsson, var 1795 åbo i Vä by i Vä församling, Kristianstads län. [Barn 93]
 
Gift med efterföljande ana.
 
187 farmors mormors farmors mor
Bengta Jeppsdotter, levde 1795 i Vä by i Vä församling, Kristianstads län. [Barn 93]
 
188 farmors mormors morfars far
Truls Persson, var 1798 åbo i Strö by i Norra Strö församling, Kristianstads län. [Barn 94]
 
Gift med efterföljande ana.
 
189 farmors mormors morfars mor
Sissa, levde 1798 i Strö by i Norra Strö församling, Kristianstads län. [Barn 94]
 
190 farmors mormors mormors far
Olaus Åberg, var 1801 smed i Åby i Färlövs församling, Kristianstads län. [Barn 95]
 
Gift med efterföljande ana.
 
191 farmors mormors mormors mor
Bengta, levde 1801 i Åby i Färlövs församling, Kristianstads län. [Barn 95]
 
232 mormors farmors farfars far
Nils Andersson, var 1779 nämndeman i Hällestads by i Hällestads församling, Malmöhus län. [Barn 116]
 
Gift med efterföljande ana.
 
233 mormors farmors farfars mor
Elisabeth, levde 1779 i Hällestads by i Hällestads församling, Malmöhus län. [Barn 116]
 
234 mormors farmors farmors far
Ola Persson, levde 1781 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 117]
 
Gift med efterföljande ana.
235 mormors farmors farmors mor
Ingar Trulsdotter, levde 1781 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 117]
 
236 mormors farmors morfars far
Rasmus Andersson, levde 1781 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 118]
 
Gift med efterföljande ana
 
237 mormors farmors morfars mor
Hanna Nilsdotter, levde 1781 i Stora Mölleberga i Mölleberga församling, Malmöhus län. [Barn 118]
 
238 mormors farmors mormors far
Göran Jönsson, var 1793 åbo i Svedala församling, Malmöhus län. [Barn 119]
 
Gift med efterföljande ana.
 
239 mormors farmors mormors mor
Marna Hansdotter, levde 1793 i Svedala församling, Malmöhus län. [Barn 119]
 
240 mormors morfars farfars far
Anders Jonasson, född omkring 1733, rusthållare, död 1800 12/5 på Laröd nr. 2 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 120]
 
Gift 1768 26/12 i Väsby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
241 mormors morfars farfars mor
Sissa Persdotter, född omkring 1753, död 1811 8/1 på Laröd nr. 2 i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 120]
 
Gift 1:o 1768 26/12 i Väsby församling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1803 8/6 i Allerums församling, Malmöhus län med rusthållaren Per Nilsson, född 1773 26/7 i Väsby församling, Malmöhus län, död 1851 14/10 på Laröd nr. 2 i Allerums församling, Malmöhus län.
 
242 mormors morfars farmors far
Nils Sonesson, född 1759 3/12 i Långaröd i Väsby församling, Malmöhus län, rusthållare, död 1842 25/1 på Långaröd nr. 4 i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 121, Far 484, Mor 485]
 
Gift 1787 26/10 i Allerums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
243 mormors morfars farmors mor
Pernilla Eskilsdotter, född 1766 21/1 i Gummarp i Allerums församling, Malmöhus län, död 1823 5/9 på Långaröd nr. 4 i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 121, Far 486, Mor 487]
 
246 mormors morfars mormors far
Carl Gustaf Wædich, född 1737 6/4 i Stoby församling, Kristianstads län (enligt Arméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa, vol. E5:7, sid. 793; Stoby kyrkobok börjar 1778), kvartermästare vid Norra skånska kavalleriregementet och Sandby kompani, död 1789 27/10 i Bodarp i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 123, Far 492, Mor 493]
 
Gift 1764 22/1 i Huaröds prästgård i Huaröds församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Johanna Nolén, född 1740 27/9 i Ravlunda församling, Kristianstads län, död 1812 2/4 i Nävlinge by i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 123, Far 494, Mor 495]
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
300 farfars morfars mormors farfar
Andreas Hallenborg, var 1752 rotemästare i Åstorp i Björnekulla församling, Kristianstads län. [Barn 150]
Gift med efterföljande ana.
 
301 farfars morfars mormors farmor
Botilla Larsdotter, levde 1752 i Åstorp i Björnekulla församling, Kristianstads län. [Barn 150]
 
302 farfars morfars mormors morfar
Johan Daniel Hult, född omkring 1706, kvartermästare vid Norra skånska kavalleriregementet, begravd 1770 18/2 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 151]
 
Gift med efterföljande ana.
 
303 farfars morfars mormors mormor
Catharina Thulin, döpt 1718 23/3 i Västra Karups församling, Kristianstads län, död 1777 20/1 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 151, Far 606, Mor 607]
 
484 mormors morfars farmors farfar
Sone Nilsson, levde 1759 i Långaröd i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 242]
 
Gift med efterföljande ana.
 
485 mormors morfars farmors farmor
Rigel Bengtsdotter, levde 1759 i Långaröd i Väsby församling, Malmöhus län. [Barn 242]
 
486 mormors morfars farmors morfar
Eskil Persson, levde 1766 i Gummarp i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 243]
 
Gift med efterföljande ana.
 
487 mormors morfars farmors mormor
Hanna Rasmusdotter, levde 1766 i Gummarp i Allerums församling, Malmöhus län. [Barn 243]
 
492 mormors morfars mormors farfar
Friedrich Ludwig Wædich, trumpetare vid Norra skånska kavalleriregementet, död omkring 1769 i Grantinge i Stoby församling, Kristianstads län (enligt bouppteckning i Västra Göinge häradsrätts arkiv 1769 10/4, volym FIIa:22, bouppteckning nr. 91; Stoby kyrkobok börjar 1778). [Barn 246]
 
Gift med efterföljande ana.
 
493 mormors morfars mormors farmor
Magdalena Juliana, född omkring 1711, begravd 1791 19/4 i Stoby församling, Kristianstads län. [Barn 246]
 
494 mormors morfars mormors morfar
Johan Nolén, född 1707 11/7 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län, student vid Lunds universitet 1725 7/9, prebendekomminister i Stävie och Lackalänga pastorat av Lunds stift och Malmöhus län, slutligen kyrkoherde i Huaröds och Svensköps pastorat av Lunds stift och Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 12, Lund, 2004 sid. 447f), död 1766 11/3 i Huaröds församling, Kristianstads län. [Barn 247, Far 968, Mor 969]
 
Gift 1737 24/6 i Ravlunda församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
495 mormors morfars mormors mormor
Anna Margareta Kiökemeister, född 1713 30/8 i Höörs församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 12, Lund, 2004 sid. 447). [Barn 247, Far 970, Mor 971]
 
Gift 1:o 1737 24/6 i Ravlunda församling, Kristianstads län med föregående ana.
Gift 2:o 1768 21/8 i Huaröds församling, Kristianstads län med makens efterträdare, kyrkoherden i Huaröds och Svensköps pastorat av Lunds stift och Malmöhus län Olaus Hiersovius, född 1717 3/11 i Finja församling, Kristianstads län, död 1776 17/6 i Huaröds församling, Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 12, Lund, 2004 sid. 448)
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
606 farfars morfars mormors mormors far
Knut Nielsen Tulin, född 1666 24/6 i Allerums prästgård i Allerums församling, Malmöhus län, elev vid Helsingörs skola, student vid Köpenhamns universitet, student vid Lunds universitet, kyrkoherde och prost i Västra Karups och Hovs pastorat av Lunds stift och Kristianstads län, begravd 1730 15/4 i Västra Karups församling, Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 10, Lund 1985, sid. 367f). [Barn 303, Far 1212, Mor 1213]
 
Gift med efterföljande ana.
 
607 farfars morfars mormors mormors mor
Anna Rasmusdotter, begravd 1739 18/2 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 303, Far 1214, Mor 1215]
 
968 mormors morfars mormors morfars far
Anders Noleen, född 1673 25/3 i Bottnaryds församling, Jönköpings län, student vid Lunds universitet, predikant vid överste A. Faltzburgs regemente, slutligen stadskomminister i Malmö Sankt Petri församling av Lunds stift och Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 128f), död 1709 13/4 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 494, Far 1936, Mor 1937]
 
Gift 1705 11/7 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
969 mormors morfars mormors morfars mor
Catharina Hofverberg, född 1682 21/6 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 129), död 1767 2/6 i Huaröds församling, Kristianstads län. [Barn 494, Far 1938, Mor 1939]
 
Gift 1:o 1705 11/7 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1710 16/11 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med makens efterträdare, stadskomministern i Malmö, sedermera kyrkoherden i Hörby och Lyby pastorat av Lunds stift och Malmöhus län Erasmus Bredahl, född, död 1737 2/5 i Lyby församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 45f).
 
970 mormors morfars mormors mormors far
Frans Kiökemeister, student vid Lunds universitet, komminister i Stångby pastorat av Lunds stift och Malmöhus län, slutligen kyrkoherde i Ravlunda och Brösarps pastorat av Lunds stift och Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 9, Lund 1963, sid. 25f), begravd 1736 15/12 i Ravlunda församling, Kristianstads län. [Barn 495, Far 1940, Mor 1941]
 
Gift omkring 1713 i Höörs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
971 mormors morfars mormors mormors mor
Anna Nollerodh, född omkring 1689 i Höörs församling, Malmöhus län, död begravd 1753 14/3 i Huaröds församling, Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 9, Lund 1963, sid. 26). [Barn 495, Far 1942, Mor 1943]
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
1212 farfars morfars mormors mormors farfar
Niels Jensen Tulin, född omkring 1622 på Jylland i Danmark, kyrkoherde i Allerum och Fleninge pastorat i Lunds stift och Malmöhus län, död 1686 i Väsby prästgård i Väsby församling, Malmöhus län och begravd i Allerums kyrka i Allerums församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 8, Lund 1961, sid. 12ff). [Barn 606]
 
Gift 1:o med Karne Hansdatter.
Gift 2:o med efterföljande ana.
 
1213 farfars morfars mormors mormors farmor
Elisabeth Larsdotter Gemzæus, född omkring 1647 i Jämshögs församling, Blekinge län, död 1709 10/1 i Östra Ljungby församling, Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 8, Lund 1961, sid. 13). [Barn 606, Far 2426, Mor 2427]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o 1687 10/7 med makens efterträdare, kyrkoherden i Allerum och Fleninge pastorat i Lunds stift och Malmöhus län Palle Jacobsson Bang, född 1660 17/9 på Munkasjö gård i Sövde församling, Malmöhus län, död 1695 4/11 i Allerums församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 8, Lund 1961, sid. 14f).
 
1214 farfars morfars mormors mormors morfar
Rasmus Jönsson, född 1629 19/7 i Västra Karups prästgård i Västra Karups församling, Kristianstads län, student vid Köpenhamns universitet, student vid Lunds universitet, kyrkoherde i Västra Karups och Hovs pastorat i Lunds stift och Kristianstads län, död 1696 (Lunds stifts herdaminne, band 10, Lund 1985, sid. 366f). [Barn 607, Far 2428, Mor 2429]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1215 farfars morfars mormors mormors mormor
Marina Hansdotter, begravd 1731 4/8 i Hyby församling, Malmöhus län. [Barn 607]
 
1936 mormors morfars mormors morfars farfar
Jon Larsson, fältväbel vid Småländska regementet (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 128). [Barn 968]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1937 mormors morfars mormors morfars farmor
Gertrud Jonsdotter, kyrkoherdedotter från Dalstorp i Göteborgs stift (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 128). [Barn 968]
 
1938 mormors morfars mormors morfars morfar
Johannes Hofwerberg, född 1652 21/10 i Bergs församling i Jämtland, filosofie magister, kyrkoherde och prost i Malmö Sankt Petri församling av Lunds stift och Malmöhus län, död 1728 28/3 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 54ff). [Barn 969, Far 3876, Mor 3877]
 
Gift 1681 16/3 i Sunne prästgård i Jämtland (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 58) med efterföljande ana.
 
1939 mormors morfars mormors morfars mormor
Rachel Petræus, född 1665 24/11 i Sunne prästgård i Jämtland, död 1728 24/2 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 58). [Barn 959, Far 3878, Mor 3879]
 
1940 mormors morfars mormors mormors farfar
Nils Nilsson Kiökemeister, kapellan i Glimåkra församling, Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 9, Lund 1963, sid. 25). [Barn 970]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1941 mormors morfars mormors mormors farmor
Margareta Leche (Lunds stifts herdaminne, band 9, Lund 1963, sid. 25). [Barn 970]
 
1942 mormors morfars mormors mormors morfar
Erasmus Nollerodh, född i prästgården Noleröd i Torslanda församling, Göteborgs och Bohus län, kyrkoherde i Höör och Munkarps pastorat i Lunds stift och Malmöhus län, död 1714 18/6 i Höörs församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 134ff). [Barn 971, Far 3884]
 
Gift 1:o 1685 i Höörs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o omkring 1706 med Brita Broberg, död omkring 1711 i Höörs församling, Malmöhus län.
 
1943 mormors morfars mormors mormors mormor
Anna Rask, död omkring 1705 i Höörs församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 136). [Barn 971, Far 3886, Mor 3887]
 
Gift 1:o med kyrkoherden i Höör och Munkarps pastorat i Lunds stift och Malmöhus län Olof Gemzæus, död före 1683 4/5 i Höörs församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 134).
Gift 2:o 1685 i Höörs församling, Malmöhus län med föregående ana.
 
-------------------------------- Generation 11 --------------------------------
 
2426 farfars morfars mormors mormors farmors far
Lars Pedersen, född omkring 1602 i Jämshögs församling, Blekinge län, kyrkoherde i Jämshögs pastorat av Lunds stift och Blekinge län, död omkring 1657 i Jämshögs församling, Blekinge län (Lunds stifts herdaminne, band 13B, Lund 2006, sid. 235f). [Barn 1213]
 
Gift 1627 (Lunds stifts herdaminne, band 13B, Lund 2006, sid. 236) med efterföljande ana.
 
2427 farfars morfars mormors mormors farmors mor
Karine Pedersdatter, född omkring 1594, död omkring 1671 (Lunds stifts herdaminne, band 13B, Lund 2006, sid. 236). [Barn 1213]
 
2428 farfars morfars mormors mormors morfars far
Jöns Olsson, född i september 1596, prästson från Laholm; kyrkoherde i Västra Karups och Hovs pastorat i Lunds stift och Kristianstads län, död 1676 8/10 (Lunds stifts herdaminne, band 10, Lund 1985, sid. 365f). [Barn 1214]
 
Gift 1:o 1622 3/11 med efterföljande ana.
Gift 2:o med Else Svendsdatter Hammer, död före 1673 29/3 (Lunds stifts herdaminne, band 10, Lund 1985, sid. 366).
 
2429 farfars morfars mormors mormors morfars mor
Anna Rasmusdatter, levde ännu 1641 (Lunds stifts herdaminne, band 10, Lund 1985, sid. 366). [Barn 1214, Far 4858, Mor 4859]
 
3876 mormors morfars mormors morfars morfars far
Janus Sigvardi, kyrkoherde i Bergs församling i Jämtland (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 54). [Barn 1938]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3877 mormors morfars mormors morfars morfars mor
Christina Hansdotter Berg (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 54). [Barn 1938]
 
3878 mormors morfars mormors morfars mormors far
Johannes Olai Petrus, kyrkoherde i Sunne församling i Jämtland (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 58). [Barn 1939]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3879 mormors morfars mormors morfars mormors mor
Catharina Månsdotter (Lunds stifts herdaminne, band 2, Lund 1948, sid. 58). [Barn 1939]
 
3884 mormors morfars mormors mormors morfars far
Jacob Rasmussen, kyrkoherde i Torslanda och Öckerö i Bohuslän (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 134). [Barn 1942]
 
3886 mormors morfars mormors mormors mormors far
Elias Rask, född omkring 1614, kyrkoherde i Höör och Munkarps pastorat i Lunds stift och Malmöhus län, död 1671 29/8 i Höörs församling, Malmöhus län (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 131ff). [Barn 1943]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3887 mormors morfars mormors mormors mormors mor
Kirstine Lauritsdatter, levde ännu 1672 17/1 (Lunds stifts herdaminne, band 6, Lund 1957, sid. 133). [Barn 1943]
 
-------------------------------- Generation 12 --------------------------------
 
4852 farfars morfars mormors mormors farmors farfar
Peder Olsen, kyrkoherde i Jämshögs pastorat av Lunds stift och Blekinge län, död omkring 1630 (Lunds stifts herdaminne, band 13B, Lund 2006, sid. 234f). [Barn 2426]
 
4858 farfars morfars mormors mormors farmors far
Rasmus Johannis Frisius, född 1547 på Jylland i Danmark, kyrkoherde i Västra Karups och Hovs pastorat i Lunds stift och Kristianstads län, död 1631 22/4 i Västra Karups församling, Kristianstads län (Lunds stifts herdaminne, band 10, Lund 1985, sid. 364f). [Barn 2429]
 
Gift med efterföljande ana.
 
4859 farfars morfars mormors mormors farmors mor
Elene Hansdatter, född 1567 i Förslövs prästgård i Förslövs församling, Kristianstads län, död 1627 7/7 i Västra Karups församling, Kristianstads län. [Barn 2429]
 

159
Bjällerup / SV: Bjällerup CI:1 (1689-1797) Bild 68 / sid 111
« skrivet: 2023-01-06, 01:32 »
Hej Bertil!
 
Vad roligt att även du har dessa funderingar, för varje gång jag stöter på Lars Bertilsson i Fjelies mantalslängder eller kyrkoböcker tänker jag att han bara måste vara son till Bertil Larsson i Bjällerup – men trots detaljerade studier av faddrar vid barndop och noggranna genomgångar av Torna härads domböcker har jag ännu inte funnit något belägg för denna hypotes.
 
Bertil Larssons hittills bekräftade barn är Anna Bertilsdotter (född beräknat 1676 26/12), Ingar Bertilsdotter (född beräknat i september 1677) och Per Bertilsson (född omkring 1681, drunknad 1689 hos morfadern i Knästorps socken); ingen av dessa tre är dock antecknade i Bjällerups sockens katekismilängd 1683, så det kan jag finnas fler barn. Nu var ju Lars Bertilsson vuxen redan 1681, och måste därmed varit född i Bertil Larssons första äktenskap där jag varken lyckats få fram hustruns eller barnens namn. I 1670 års mantalslängd för Bjällerup är dock en ogift Hans Bertilsson skriven direkt efter Bertil Larsson och hans hustru i Lilla Bjällerups by, och i samma by finner man detta år även en Bengt Bertilsson med hustru, men bägge dessa försvinner sedan mystiskt från Bjällerups socken (möjligen döda under kriget 1676/77?). Kanske finns där även en son Lars?


160
Efterlysningar / SV: Norsk hustru, avliden i Norge
« skrivet: 2023-01-02, 11:35 »
Hej Inga Lill!
 
Nils Johansson Söderström inflyttar 1857 2/1 till Nykirke annexförsamling i Borre pastorat ”for at drive Vognmager Professionen”; han kom då från Sverige med attest undertecknad av Johansson 1856 11/6 och skulle nu bo hos Sørensen i Søndre Horten (Borre kirkebøker, Ministerialbok nr. I 6, 1852-1862, sid. 340).
 
I Nykirke annexförsamling i Borre pastorat gifter han sig 1857 7/8 med änkan Margrethe Helene Olsdatter som anges vara född i Slagen och vid vigseln 31 år gammal samt dotter till Ole Thomassen Blix; Nils Johansson Söderström anges vid vigseln vara född i Sverige, 31 år gammal samt son till Johan Andersson Spets (Borre kirkebøker, Ministerialbok nr. I 6, 1852–1862, sid. 236).
 
Paret får tillsammans dottern Hanna Mariane, född 1857 21/12 på Baggerød i Borre pastorat som döps 1858 11/4 (Borre kirkebøker, Ministerialbok nr. I 6, 1852-1862, sid. 109).
 
Tyvärr hittar jag inte Margrethe Helene Olsdatters dödsnotis i Borre pastorat, däremot antecknas det att Nils Johansson Söderström utflyttar från Borre 1860 8/10 till Christiania, födelsedatum 1826 17/9 och ”födt i Sverige” (Borre kirkebøker, Ministerialbok nr. I 6, 1852-1862, s. 346) – det verkar alltså som att hon kan ha avlidit i Oslo?


161
Tyska / SV: Läshjälp
« skrivet: 2022-12-29, 02:25 »
Hej Anders!
 
Det var en knepig text som jag inte blir helt klok på, men mitt försök till tydning ser ut som följer:
 
”d 1 Junij starb[en]: d[er] v[on] Italien kom[m]ende
… seine freündst hier auftragende Oberst.
Lieutnandt Francke und war
d 7: in d[er] teütsche kirchen begraben mit
Missio[?] in gefolen wirker … officiren
auch lossung. 32 CononenShüsse.
gehordt regreb. unter den frembden
dov. nach Hegarte.”
 
Vad jag kan utläsa av detta dog alltså den 1 juni 1750 den från Italien kommande, vilken sökt sig till sina vänner här i staden, överstelöjtnant Francke, som blev den 7 juni begravd i den tyska kyrkan (med begravningsmässa och officiant?), varefter man avlossade 32 kanonskott; han blev sedan begravd… någonting… efter Hegarte (alltså möjligen begravd under kyrkgolvet näst efter rådmannen Peter Hegardts 1638–1711 gravsten inne i kyrkan?).[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]


162
Vånga / SV: Vånga (L) CI:3 (1718-1742) Bild 143 / sid 134
« skrivet: 2022-12-22, 17:29 »
Hej Anders!
 
Jag är lite osäker på stavningen av namnet (Matsse?), men i övrigt utläser jag notisen på följande sätt:
 
”d 16 Maj: begrofs, bonde från Wånga Möl-
la ben[embd]: Mathse föd i Näsum Socken i
Westenåå. des fader Swen Bengtsson
Mod:r Beretha Lars dottr: i ungdomen
bortdöde dessa h[an]s föräldrar; då han
kom till sin Broder, och förblef när honom
till des han kom i ägtenskap med första
hustruun Anna Gissels dott:r 5 åhr. Sedan
kom till Wånga Mölla och ingick andra
ägtenskap med Sissa Niels dott:r 17 åhr
aflat 5 barn, 1 son och 1 dotter efterlefwer
3die gång ingick ägtenskap med effterlef[wan]de
hustru Anna Truls dott:r 4 åhr; aflat
1 son, som qwarlefwer, fört et skicke-
ligit lef[we]rne Warit siuk 8 dagar död
d 5 Maj: 54 åhr mindre 7 wekor
gammall.”


163
Film / Teater / Benn, Sissela (f. 1980)
« skrivet: 2022-12-15, 21:54 »
För den som är nyfiken på skådespelaren Sissela Benns förfäder kommer här ett första utkast över hennes antavla på mödernet (fädernet finner man i Storbritannien). Eftersom de flesta av förfäderna var skötsamma bönder finner man nog den mest spännande uppgiften hos Sisselas mormors farfars mor Elna Nilsdotter (1826–1899) från Skättilljunga i Västra Vrams socken, som i en husförhörslängd sägs vara ”orolig, envis, trätgirig”  ;D
 
 
1 proband
Klara SISSELA Sivsdotter Benn, född 1980 14/5 i Kirsebergs församling, Malmöhus län, skådespelare, regissör och komiker. [Far 2, Mor 3]
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
Lever 2022. [Barn 1]
 
Gift 1985 1/4 med efterföljande ana.
 
3 mor
Lever 2022. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
6 morfar
Inge Reinhold Eriksson, född 1918 13/5 i Bosjöklosters församling, Malmöhus län, cykelreparatör, död 2003 30/7 i Östra Strö församling, Skåne län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1946 24/2 i Hörby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
7 mormor
Elsa Klara Ingegerd Olsson, född 1925 11/3 i Lyby församling, Malmöhus län, död 2001 15/11 i Östra Strö församling, Skåne län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
12 morfars far
Nils Peter Eriksson, född 1885 7/4 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, lantbrukare, arrendator, död 1957 13/6 i Eslövs församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1909 29/5 i Bosjöklosters församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Emma Sofia Persson, född 1881 3/9 i Bosjöklosters församling, Malmöhus län, död 1963 26/4 i Eslövs församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Nils Olsson, född 1897 2/1 i Norra Åsums församling, Malmöhus län, hemmansägare, kommungårdsföreståndare, död 1980 21/6 i Lyby, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1924 21/10 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Ida Maria Lundgren, född 1894 24/11 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län, död 1988 2/1 i Lyby församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
24 morfars farfar
Per Eriksson, född 1857 6/2 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, arbetare, hemmansägare, död 1922 17/1 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1882 29/12 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Johanna Persdotter, född 1854 6/12 i Skarhults församling, Malmöhus län, död 1944 19/3 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Per Andersson, född 1841 2/8 i Fränninge församling, Malmöhus län, statkarl, död 1922 9/1 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1879 14/3 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Bothilda Persdotter, född 1855 17/2 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län, död 1918 29/10 i Bosjöklosters församling, Malmöhus län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
28 mormors farfar
Ola Persson, född 1867 4/2 i Västra Vrams församling, Kristianstads län, husman, sedermera hemmansägare, död 1939 21/6 i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1892 26/11 i Norra Åsums församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Elna Hansson, född 1867 19/10 i Skepparslövs församling, Kristianstads län, död 1948 23/2 i Lundby församling, Göteborgs stad. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Jöns Jönsson (Lundström) Lundgren, född 1853 6/5 i Bosjöklosters församling, Malmöhus län, rotesoldat, husägare, död 1909 29/5 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1885 5/11 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Christina Hansdotter, född 1861 18/10 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, död 1935 8/5 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
48 morfars farfars far
Erik Mårtensson, född 1827 5/5 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, hemmansägare, död 1907 5/12 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift 1:o 1855 1/1 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1860 3/2 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län med Hanna Larsdotter, född 1819 10/8 i Stehags församling, Malmöhus län.
 
49 morfars farfars mor
Hanna Svensdotter, född 1835 9/5 på Lilla Kastberga nr. 2 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, död 1859 25/6 på Eslöv nr. 11 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Per Andersson, född 1808 23/9 i Södertou i Lyby församling, Malmöhus län, torpare, död 1885 1/8 på Gudmuntorp nr. 1 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Maria Olsdotter, född 1821 15/10 i Östra Strö församling, Malmöhus län, död 1895 10/10 på Gudmuntorp nr. 7 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
52 morfars morfars far
Anders Persson, född 1815 21/12 på Vollsjö nr. 17 i Vollsjö församling, Malmöhus län, torpare, flyttade 1852 med hustru och barn från Östraby nr. 11 i likanämnda församling till Löberöd i Hammarlunda församling, Malmöhus län (Östraby kyrkoarkiv, vol. AI:4, sid. 88). [Barn 26, Far 104, Mor 105]
 
Gift 1840 27/1 i Fränninge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Ingar Håkansdotter, född 1813 5/12 i Västerstads by i Västerstads församling, Malmöhus län, levde 1852. [Barn 26, Far 106, Mor 107]
 
54 morfars mormors far
Per Nilsson, född 1807 27/5 på Hurva nr. 7 i Hurva församling, Malmöhus län, husman och arbetskarl, död 1866 17/7 i Stribbhult i Gudmuntorps församling, Malmöhus län (avled och begravdes i Vankiva församling, Kristianstads län). [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Karna Olsdotter, född 1810 22/8 i Stora Harrie by i Stora Harrie församling, Malmöhus län, död 1874 22/3 i Stribbhult i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
56 mormors farfars far
Per Trulsson, född 1821 12/10 på Skättilljunga nr. 4 i Västra Vrams församling, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1897 7/3 på Skättilljunga nr. 5 i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]
 
Gift med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Elna Nilsdotter, född 1826 4/6 på Västra Vram nr. 13 i Västra Vrams församling, Kristianstads län, ”orolig, envis, trätgirig, hvarom beteende vid Husförhöret visat sig den 29/11 71” (Västra Vrams kyrkoarkiv, vol. AI:15, sid. 199), död 1899 30/12 på Skättilljunga nr. 5 i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]
 
58 mormors farmors far
Hans Persson, född 1830 10/4 i Ramnahuset i Skepparslövs församling, Kristianstads län, torpare, död 1916 28/5 på Skepparslöv nr. 24 i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]
 
Gift 1865 18/6 i Skepparslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 1884 22/6 i Skepparslövs församling, Kristianstads län med Margareta Larsson, född 1848 14/1 i Vä församling, Kristianstads län, död 1903 21/7 på Skepparslöv nr. 24 i Skepparslövs församling, Kristianstads län.
 
59 mormors farmors mor
Hanna Månsdotter, född 1841 21/3 i Spånekullshuset under Backeboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län, död 1881 27/1 på Skepparslöv nr. 24 i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
60 mormors morfars far
Jöns Jönsson, född 1824 18/9 i Huggelseke i Hörby församling, Malmöhus län, statdräng under Bosjökloster i likanämnda församling, Malmöhus län, sedermera arbetare, död 1896 14/1 på Gudmuntorp nr. 1 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Catharina Jönsdotter, född 1826 13/11 på Fulltofta nr. 15 & 26 i Fulltofta församling, Malmöhus län, död 1869 22/9 i Håkantorp i Bosjöklosters församling, Malmöhus län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Hans Larsson, född 1826 22/5 i Södra Villie by i Villie församling, Malmöhus län, husman, sedermera kreatursskötare, död 1917 12/1 på Stora Beddinge nr. 31 i Tullstorps församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1:o 1861 27/3 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1869 24/3 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med Johanna Hansdotter, född 1844 25/4 i Tullstorps församling, Malmöhus län, död 1920 16/4 på Stora Beddinge nr. 31 i Tullstorps församling, Malmöhus län.
 
63 mormors mormors mor
Elsa Nilsdotter, född 1829 6/3 på Kalthus fiskeläge nr. 1 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, död 1865 4/5 vid Vemmenhögsgården i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 126, Mor 127]
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
96 morfars farfars farfar
Mårten Eriksson, född 1785 31/10 i Asmundtorps by i Näs församling, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1857 10/6 på Ellinge nr. 1 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 48, Far 192, Mor 193]
 
Gift med efterföljande ana.
 
97 morfars farfars farmor
Elna Nilsdotter, född 1789 7/8 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1859 18/12 på Ellinge nr. 1 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 48, Far 194, Mor 195]
 
98 morfars farfars morfar
Sven Olsson, född 1804 25/9 i Krokhuset i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, torpare, död 1855 11/4 på Lilla Kastberga nr. 2 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 49, Far 196, Mor 197]
 
Gift med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Hanna Jönsdotter, född 1805 6/10 i Lilla Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, död 1875 1/3 på Lilla Kastberga nr. 2 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 49, Far 198, Mor 199]
 
100 morfars farmors farfar
Anders Andersson, född 1770 19/11 i Högseröds församling, Malmöhus län (enligt Hörby kyrkoarkiv, vol. AI:1, 1795–1800, sid. 223; kyrkoboken börjar 1805), var 1808 frälselantbonde i Södertou by i Lyby församling, Malmöhus län. [Barn 50]
 
Gift 1805 27/12 i Lyby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Tören Jönsdotter, född 1784 1/2 (enligt Hörby kyrkoarkiv, vol. AI:1, 1795–1800, sid. 223), var piga i Södertou by i Lyby församling, Malmöhus län vid vigseln 1805, levde där ännu 1808. [Barn 50]
 
102 morfars farmors morfar
Ola Isaksson, född 1788 5/6 på Bjärröd nr. 3 i Östra Kärrstorps församling, Malmöhus län, gårdsdräng på Trulstorp i Östra Strö församling, Malmöhus län, död 1854 3/9 då han ”Omkom vådligen genom hästars skenande vid Malmö” (Skarhults kyrkoarkiv, vol. C:2, sid. 221). [Barn 51, Far 204, Mor 205]
 
Gift med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Karna Bengtsdotter, född 1781 26/12 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län, död 1861 9/2 i Kullahus i Skarhults församling, Malmöhus län. [Barn 51, Far 206, Mor 207]
 
104 morfars morfars farfar
Per Jönsson, född 1772 13/1 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län, levde 1815 på Vollsjö nr. 17 i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 52, Far 208, Mor 209]
 
Gift med efterföljande ana.
 
105 morfars morfars farmor
Kerstina Persdotter, född 1772 9/11 i Brösarps by i Vollsjö församling, Malmöhus län, levde 1815 på Vollsjö nr. 17 i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 52, Far 210, Mor 211]
 
106 morfars morfars morfar
Håkan Andersson, född 1786 9/12 i Västerstads by i Västerstads församling, Malmöhus län, hälftenbrukare i Hårderups by i Fränninge församling, Malmöhus län. [Barn 53, Far 212, Mor 213]
 
Gift med efterföljande ana.
 
107 morfars morfars mormor
Elna Lassesdotter, född 1778 i Tullsåkra by i Östra Sallerups församling, Malmöhus län (lucka i födelseboken 1763–1791), levde i Hårderups by i Fränninge församling, Malmöhus län. [Barn 53]
 
108 morfars mormors farfar
Nils Larsson, född 1759 i Hurva (enligt Gudmuntorps kyrkoarkiv, vol. AI:1, sid. 11; Hurva kyrkobok börjar 1795), var 1813 hemmansåbo på Hurva nr. 7 i Hurva församling, Malmöhus län. [Barn 54]
 
Gift med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Hanna Persdotter, född 1768 i Hurva församling, Malmöhus län (enligt Gudmuntorps kyrkoarkiv, vol. AI:1, sid. 11; Hurva kyrkobok börjar 1795), levde 1813 på Hurva nr. 7 i Hurva församling, Malmöhus län. [Barn 54]
 
110 morfars mormors morfar
Ola Persson, sedermera Trast, född 1788 27/3 i Håstads församling, Malmöhus län, var 1810 husman i Stora Harrie by i Stora Harrie församling, Malmöhus län. [Barn 55, Far 220]
 
Gift med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mormor
Anna Larsdotter, född 1787 23/10 i Stora Harrie by i Stora Harrie församling, Malmöhus län, levdes därstädes, bodde 1856 i Gudmuntorps församling, Malmöhus län. [Barn 55, Far 222, Mor 223]
 
112 mormors farfars farfar
Truls Trulsson, född 1797 21/2 i Bröt i Träne församling, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1878 9/5 på Skättilljunga nr. 4 i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 56, Far 224, Mor 225]
 
Gift 1818 27/11 i Västra Vrams församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
113 mormors farfars farmor
Hanna Persdotter, född 1792 17/10 i Skättilljunga by i Västra Vrams församling, Kristianstads län, död 1844 20/9 på Skättilljunga nr. 4 i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 56, Far 226, Mor 227]
 
114 mormors farfars morfar
Nils Andersson, född 1797 15/4 i Sasserup i Äspinge församling, Malmöhus län, husman på Västra Vram nr. 13 i Västra Vrams församling, Kristianstads län, död 1826 26/7 på Kristianstads lasarett ”af Inflammation, medelst ett vådeligt knif-styng i högra låret” (Västra Vrams kyrkoarkiv, vol. CI:5, sid. 238). [Barn 57, Far 228, Mor 229]
 
Gift med efterföljande ana.
 
115 mormors farfars mormor
Anna Månsdotter, född 1794 11/8 i Västra Vrams by i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 57, Far 230, Mor 231]
 
116 mormors farmors farfar
Per Åkesson, född 1786 3/1 i Skepparslövs by i Skepparslövs församling, Kristianstads län, var 1830 sockenskräddare i Ramnehuset i Skepparslövs församling, död 1855 11/11 i Jordboden vid Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 58, Far 232, Mor 233]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o omkring 1834 i Västra Vrams församling, Kristianstads län (lucka i kyrkoboken) med Hanna Nilsdotter, född 1804 13/1 i Önnestads församling, Kristianstads län, död 1841 12/3 i Jordboden vid Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län.
 
117 mormors farmors farmor
Kerstin Olsdotter, född 1791 1/12 i Ramnahuset i Skepparslövs församling, Kristianstads län, död 1834 13/6 i Jordboden vid Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 58. Far 234, Mor 235]
 
118 mormors farmors morfar
Måns Jönsson, född 1803 30/8 i Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län, var 1841 husman i Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift 1828 7/12 i Nävlinge församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors mormor
Ingar Nilsdotter, född 1808 27/11 i Röe by i Nävlinge församling, Kristianstads län, levde 1841 i Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Okänd. [Barn 60]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Bengta Nilsdotter, född 1800 18/4 i Hörby by i Hörby församling, Malmöhus län, död 1869 27/1 på Hästäng nr. 2 i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 60, Far 242, Mor 243]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1:o med åbon Jöns Olsson, född 1802 27/9 i Tolånga församling, Malmöhus län, död 1837 12/8 på Vollsjö nr. 7 i Vollsjö församling, Malmöhus län.
Gift 2:o med åbon Anders Nilsson, född 1809 13/11 i Vollsjö församling, Malmöhus län, död 1867 6/12 på Hästäng nr. 2 i Fulltofta församling, Malmöhus län.
 
122 mormors morfars morfar
Jöns Persson, född 1791 4/8 i Fulltofta by i Fulltofta församling, Malmöhus län, husman på Fulltofta nr. 15 & 26 i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 244, Mor 245]
 
Gift med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Anna Nilsdotter, född 1794 21/5 i Röinge i Fulltofta församling, Malmöhus län, levde på Fulltofta nr. 15 & 26 i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]
 
124 mormors mormors farfar
Lars Andersson, född 1799 27/1 på Måsby nr. 13 i Västra Nöbbelövs församling, Malmöhus län, torpare på Södra Villie nr. 20 i Villie församling, Malmöhus län, död 1848 14/2 på Öremölla nr. 8 i Skivarps församling, Malmöhus län. [Barn 62, Far 248, Mor 249]
 
Gift med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Kerstina Hansdotter, född 1800 27/4 i Södra Villie by i Villie församling, Malmöhus län, död 1863 31/12 på Öremölla nr. 8 i Skivarps församling, Malmöhus län. [Barn 62, Far 250, Mor 251]
 
126 mormors mormors morfar
Nils Jeppsson, född 1800 23/9 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, fiskare, död 1862 7/10 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift 1828 27/6 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Kersti Jönsdotter, född 1791 8/6 i Köpenhamn, Danmark (Östra Vemmenhögs kyrkoarkiv, vol. AI:14, sid. 272), död 1884 22/2 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 63, Far 254, Mor 255]
 
Gift 1:o 1815 14/7 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med drängen från Dybeck, sedermera husmannen Lars Bengtsson, född 1773 16/4 i ”Dörröd” (enligt dödboken), död 1827 7/5 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1828 27/6 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med föregående ana.
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
192 morfars farfars farfars far
Erik Mårtensson, född 1752 7/4 i Lavaröds by i Bosarps församling, Malmöhus län, frälsehemmansåbo på Asmundtorp nr. 11 i Näs församling, Malmöhus län, död 1819 11/7 på Asmundtorp nr. 11 i Näs församling, Malmöhus län. [Barn 96, Far 384, Mor 385]
 
Gift 1778 1/4 i Gullarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
193 morfars farfars farfars mor
Kerstina Hansdotter, född 1757 26/4 i Görmundtorps by i Gullarps församling, Malmöhus län, död 1831 15/11 på Asmundtorp nr. 11 i Näs församling, Malmöhus län. [Barn 96, Far 386, Mor 387]
 
194 morfars farfars farmors far
Nils Persson, född 1753 3/2 i Ellinge by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1821 2/11 på Ellinge nr. 1 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 97, Far 388, Mor 389]
 
Gift 1780 (första lysningen 2/12 samma år) i Västra Sallerups församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
195 morfars farfars farmors mor
Hanna Persdotter, född 1752 15/1 i Veberöds församling, Malmöhus län (enligt Västra Sallerups kyrkoarkiv, vol. AI:2, 1810–1818, opag.), död 1816 18/8 på Ellinge nr. 1 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 97]
 
196 morfars farfars morfars far
Ola Svensson, född 1777 22/11 i Stora Kastberga i Västra Sallerups församling, Malmöhus län, var 1804 husman i Krokhuset i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 98, Far 392, Mor 393]
 
Gift 1803 22/4 i Västra Sallerups församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
197 morfars farfars morfars mor
Anna Jönsdotter, född 1779 20/10 i Stabbarps by i Gullarps församling, Malmöhus län, levde 1804 i Krokhuset i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 98, Far 394, Mor 395]
 
198 morfars farfars mormors far
Jöns Månsson, levde 1805 i Lilla Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 99]
 
Gift med efterföljande ana.
 
199 morfars farfars mormors mor
Kerstina, levde 1805 i Lilla Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 99]
 
204 morfars farmors morfars far
Isak Olsson, född 1753 1/1 i Bjärröd i Östra Kärrstorps församling, Malmöhus län (enligt Östra Strö kyrkoarkiv, vol. AI:7, sid. 104; Östra Kärrstorps kyrkobok börjar 1774), hemmansåbo på Bjärröd nr. 3 i Östra Kärrstorps församling, Malmöhus län, död 1834 20/5 i Kullahuset i Skarhults församling, Malmöhus län. [Barn 102]
 
Gift 1780 10/12 i Södra Åsums församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
205 morfars farmors morfars mor
Elsa Persdotter, född 1761 3/2 i Bjärröd i Östra Kärrstorps församling, Malmöhus län (enligt Östra Strö kyrkoarkiv, vol. AI:7, sid. 104; Östra Kärrstorps kyrkobok börjar 1774), var piga i Omma vid vigseln 1780, levde 1834 i Kullahuset i Skarhults församling, Malmöhus län. [Barn 102]
 
206 morfars farmors mormors far
Bengt Jönsson, född omkring 1740, död 1801 22/1 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 103]
 
Gift 1768 18/12 i Vollsjö församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
207 morfars farmors mormors mor
Sissa Andersdotter, född omkring 1745, död 1800 19/12 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 103]
 
208 morfars morfars farfars far
Jöns Larsson, född 1740 12/12 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län, död 1824 29/6 på Vollsjö nr. 17 i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 104, Far 416, Mor 417]
 
Gift 1:o 1762 24/10 i Vollsjö församling, Malmöhus län med Ingar Persdotter, född omkring 1726, död 1769 15/2 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län.
Gift 1:o 1769 6/8 i Vollsjö församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
209 morfars morfars farfars mor
Elna Persdotter, född omkring 1745, död 1797 1/3 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 104]
 
210 morfars morfars farmors far
Per Jönsson, levde 1772 i Brösarps by i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 105]
 
Gift med efterföljande ana.
 
211 morfars morfars farmors mor
Eljena Nilsdotter, levde 1772 i Brösarps by i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 105]
 
212 morfars morfars morfars far
Anders Hansson, född 1758 28/1 i Västerstads by i Västerstads församling, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1835 4/4 i Västerstads undantagshus i Västerstads församling, Malmöhus län. [Barn 106, Far 424, Mor 424]
 
Gift 1781 18/5 i Västerstads församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
213 morfars morfars morfars mor
Sissa Axelsdotter, född 1763 (döpt 17/9) i Farboret i Västerstads församling, Malmöhus län, död 1821 23/11 på Västerstad nr. 7 i Västerstads församling, Malmöhus län. [Barn 106, Far 426, Mor 427]
 
220 morfars mormors morfars far
Per Löfström, var 1788 ryttare i Håstads församling, Malmöhus län. [Barn 110]
 
222 morfars mormors mormors far
Lars Tuvesson, var 1787 husman i Stora Harrie by i Stora Harrie församling, Malmöhus län. [Barn 111]
 
Gift 1781 25/11 i Stora Harrie församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
223 morfars mormors mormors mor
Karna Andersdotter, levde 1787 i Stora Harrie by i Stora Harrie församling, Malmöhus län. [Barn 111]
 
224 mormors farfars farfars far
Truls Trulsson, var 1797 hemmansåbo på Bröt nr. 1 i Träne församling, Kristianstads län, död före 1813. [Barn 112]
 
Gift 1794 23/12 i Östra Sönnarslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
225 mormors farfars farfars mor
Elna Nilsdotter, född 1762 25/9 i Ebbaröds by i Degeberga församling, Kristianstads län, levde sedermera på Skättilljunga nr. 4 i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 112, Far 450, Mor 451]
 
226 mormors farfars farmors far
Per Jönsson, var 1792 frälsehemmansåbo i Skättilljunga by i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 113]
 
Gift med efterföljande ana.
 
227 mormors farfars farmors mor
Hanna, levde 1792 i Skättilljunga by i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 113]
 
228 mormors farfars morfars far
Anders Larsson, levde 1797 i Sasserups by i Äspinge församling, Malmöhus län. [Barn 114]
 
Gift med efterföljande ana.
 
229 mormors farfars morfars mor
Kerstina Englasdotter, levde 1797 i Sasserups by i Äspinge församling, Malmöhus län. [Barn 114]
 
230 mormors farfars mormors far
Måns Nilsson, var 1794 sockenskomakare i Västra Vrams by i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 115]
 
Gift 1779 23/10 i Västra Vrams församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
231 mormors farfars mormors mor
Elna Eriksdotter, var 1794 sockenskomakare i Västra Vrams by i Västra Vrams församling, Kristianstads län. [Barn 115]
 
232 mormors farmors farfars far
Åke Månsson, född 1749 (döpt 19/2) i Skepparslövs by i Skepparslövs församling, Kristianstads län, rusthållare, död 1809 14/9 på Skepparslöv nr. 23 i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 116, Far 464]
 
Gift 1777 16/11 i Skepparslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
233 mormors farmors farfars mor
Pernilla Clemmetsdotter, född 1752 11/7 i Skepparslövs by i Skepparslövs församling, Kristianstads län, död 1817 19/2 på Skepparslöv nr. 23 i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 116, Far 466]
 
234 mormors farmors farmors far
Ola Persson, född 1756 Önnestads församling, Kristianstads län (enligt Skepparslövs kyrkoarkiv, vol. AI:2, sid. 28), husman, död 1818 16/5 i Ramnahuset i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 117]
 
Gift med efterföljande ana.
 
235 mormors farmors farmors mor
Gunnel Eriksdotter, född 1752 11/9 i Skepparslövs by i Skepparslövs församling, Kristianstads län, död 1824 2/5 i Ramnahuset i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 117, Far 470]
 
236 mormors farmors morfars far
Jöns Månsson, var 1803 husman i Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 118]
 
Gift med efterföljande ana.
 
237 mormors farmors morfars mor
Nilla, levde 1803 i Bockaboda i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 118]
 
238 mormors farmors mormors far
Nils Nyman, född 1780 20/8 i Östra Ejareds by i Nävlinge församling, Kristianstads län, soldat vid Konungens eget värvade regemente, död 1864 26/1 å socknen i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 119, Far 476, Mor 477]
 
Gift 1808 20/2 i Nävlinge församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
239 mormors farmors mormors mor
Karna Mårtensdotter, född 1779. [Barn 119]
 
242 mormors morfars farmors far
Nils Hörgren, var 1800 ryttare i Hörby by i Hörby församling, Malmöhus län. [Barn 121]
 
Gift 1791 11/5 i Hörby församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
243 mormors morfars farmors mor
Anna Eriksdotter, var 1791 piga i Hörby by i Hörby församling, Malmöhus län. [Barn 121]
 
244 mormors morfars morfars far
Per Jönsson, levde 1791 i Fulltofta by i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 122]
 
Gift med efterföljande ana.
 
245 mormors morfars morfars mor
Pernilla Olsdotter, levde 1791 i Fulltofta by i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 122]
 
246 mormors morfars mormors far
Nils Åkesson, levde 1794 i Röinge i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 123]
 
Gift med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Gertrud Andersdotter, levde 1794 i Röinge i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 123]
 
248 mormors mormors farfars far
Anders Larsson, levde 1799 på Måsby nr. 13 i Västra Nöbbelövs församling, Malmöhus län. [Barn 124]
 
Gift med efterföljande ana.
 
249 mormors mormors farfars mor
Pernilla Jönsdotter, levde 1799 på Måsby nr. 13 i Västra Nöbbelövs församling, Malmöhus län. [Barn 124]
 
250 mormors mormors farmors far
Hans Persson, levde 1800 i Södra Villie by i Villie församling, Malmöhus län. [Barn 125]
 
Gift med efterföljande ana.
 
251 mormors mormors farmors mor
Gunnel Pålsdotter, levde 1800 i Södra Villie by i Villie församling, Malmöhus län. [Barn 126]
 
252 mormors mormors morfars far
Jeppa Nilsson, född 1777 8/1 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, fiskare därstädes. [Barn 126, Far 504, Mor 505]
 
Gift 1799 (första lysningen 22/9 samma år) i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
Ingar Persdotter, född 1774 19/8 i Västra Nöbbelövs församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna; Västra Nöbbelövs födelsebok börjar 1779), levde i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 126]
 
254 mormors mormors mormors far
Jöns Knutsson, född 1752 (döpt 16/2) i Hassle i Stehags församling, Malmöhus län, var mjölnarsven vid Hörte mölla vid vigseln 1788, levde 1813 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 127, Far 508, Mor 509]
 
Gift 1788 10/10 i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
255 mormors mormors mormors mor
Anna Trulsdotter, född 1761 13/2 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län, levde 1813 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 127, Far 510, Mor 511]
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
384 morfars farfars farfars farfar
Mårten Appelman, född omkring 1714, var krogman i Borgeby socken 1735–1736, levde 1752 i Lavaröd i Bosarps socken, Malmöhus län, sedermera rusthållare på Öslöv nr. 12 i likanämnda socken, död 1772 (begravd 8/6) på Öslöv nr. 12 i Bosarps församling, Malmöhus län. [Barn 192, Far 768, Mor 769]
 
Gift 1:o 1734 6/1 i Lomma församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1770 31/3 i Bosarps församling, Malmöhus län med pigan Karna Eriksdotter.
 
385 morfars farfars farfars farmor
Elna Andersdotter, född omkring 1712, bodde i Bron i Lomma socken vid vigseln, död 1768 (begravd 31/1) på Öslöv nr. 12 i Bosarps församling, Malmöhus län. [Barn 192]
 
386 morfars farfars farfars morfar
Hans Jönsson, född omkring 1718, hemmansåbo i Görmundtorps by i Gullarps församling, Malmöhus län, kallas fjärdingsman vid hustruns död 1768, död 1791 9/9 i Görmundtorps by i Gullarps församling, Malmöhus län. [Barn 193]
 
Gift 1:o 1752 27/9 i Gullarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o med Marna Olsdotter, levde 1791.
 
387 morfars farfars farfars mormor
Kerstina Hansdotter, född omkring 1732, var piga i Görmundtorps by i Gullarps församling, Malmöhus län vid vigseln, död 1768 24/7 i Görmundtorps by i Gullarps församling, Malmöhus län. [Barn 193]
 
388 morfars farfars farmors farfar
Per Nilsson, levde 1753 i Ellinge by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 194]
 
Gift med efterföljande ana.
 
389 morfars farfars farmors farmor
Karna, levde 1753 i Ellinge by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 194]
 
392 morfars farfars morfars farfar
Sven Nilsson, född omkring 1741, frälsehemmansåbo, död 1793 6/2 i Stora Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 196]
 
Gift 1:o med Karna, född omkring 1744, död 1770 30/12 i Stora Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1771 29/6 i Bosarps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
393 morfars farfars morfars farmor
Boel Olsdotter, var piga i Kärrstorp vid vigseln, levde 1793 i Stora Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 196]
 
394 morfars farfars morfars morfar
Jöns Månsson, född omkring 1753, var dräng i Asmundtorps by i Näs församling vid vigseln, sedermera husman i Krokhuset och Lilla Kastberga by i Västra Sallerups församling, död 1809 1/2 i Lilla Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 197]
 
Gift 1779 20/3 i Näs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
395 morfars farfars morfars mormor
Hanna Jönsdotter, född omkring 1763, var piga i Asmundtorps by i Näs församling vid vigseln, död 1809 8/2 i Lilla Kastberga by i Västra Sallerups församling, Malmöhus län. [Barn 197]
 
416 morfars morfars farfars farfar
Lars Larsson, levde 1740 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 208]
 
Gift med efterföljande ana.
 
417 morfars morfars farfars farmor
Hanna Nilsdotter, levde 1740 i Vollsjö by i Vollsjö församling, Malmöhus län. [Barn 208]
 
424 morfars morfars morfars farfar
Hans Olsson, levde 1758 i Västerstads by i Västerstads församling, Malmöhus län. [Barn 212]
 
Gift med efterföljande ana.
 
425 morfars morfars morfars farmor
Truen Andersdotter, levde 1758 i Västerstads by i Västerstads församling, Malmöhus län. [Barn 212]
 
426 morfars morfars morfars morfar
Axel Thomasson, född omkring 1718, var dräng i Bulleröd vid vigseln 1749, död 1789 14/1 i Farboret i Västerstads församling, Malmöhus län. [Barn 213]
 
Gift 1:o 1749 17/6 i Västerstads församling, Malmöhus län med änkan i Farboret, Karna Persdotter.
Gift 2:o 1760 18/10 i Västerstads församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
427 morfars morfars morfars mormor
Hanna Håkansdotter, var piga i Östra Vedåkra by vid vigseln 1760. [Barn 213]
 
450 mormors farfars farfars morfar
Nils Olsson, levde 1762 i Ebbaröds by i Degeberga församling, Kristianstads län. [Barn 225]
 
Gift med efterföljande ana.
 
451 mormors farfars farfars mormor
Karna Andersdotter, levde 1762 i Ebbaröds by i Degeberga församling, Kristianstads län. [Barn 225]
 
464 mormors farmors farfars farfar
Måns Persson, levde 1749 i Skepparslövs by i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 232]
 
466 mormors farmors farfars morfar
Clemmet Persson, levde 1752 i Skepparslövs by i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 233]
 
470 mormors farmors farmors morfar
Erik Eriksson, levde 1752 i Skepparslövs by i Skepparslövs församling, Kristianstads län. [Barn 235]
 
476 mormors farmors mormors farfar
Hans Nyman, född 1757 3/4 i Östra Ejareds by i Nävlinge församling, Kristianstads län, soldat, död före 1813 i Nävlinge by i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 238, Far 952, Mor 953]
 
Gift med efterföljande ana.
 
477 mormors farmors mormors farmor
Kerstina Persdotter, född 1751 i Djurröds församling, Kristianstads län (enligt Nävlinge kyrkoarkiv, vol. AI:1, opag.), död 1813 30/4 i Nävlinge by i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 238]
 
504 mormors mormors morfars farfar
Nils Jönsson, var 1777 fiskare i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 252]
 
Gift med efterföljande ana.
 
505 mormors mormors morfars farmor
Karna Jönsdotter, född omkring 1743, levde 1777 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 252]
 
508 mormors mormors mormors farfar
Knut Jönsson, var dräng i Hassle i Stehags församling, Malmöhus län vid vigseln 1741, levde där även 1752. [Barn 254]
 
Gift 1741 6/12 i Stehags församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
509 mormors mormors mormors farmor
Elsa Åkesdotter, var piga i Börkeröd i Stehags församling, Malmöhus län vid vigseln 1741. [Barn 254]
 
510 mormors mormors mormors morfar
Truls Nilsson, levde 1761 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 255]
 
Gift med efterföljande ana.
 
511 mormors mormors mormors mormor
Karna Andersdotter, levde 1761 i Kalthus i Östra Vemmenhögs församling, Malmöhus län. [Barn 255]
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
768 morfars farfars farfars farfars far
Per Svensson Appelman, född 1676 i Västergötland, krögare i Borgeby by i Borgeby församling, Malmöhus län, död 1732 24/7 i Borgeby by i Borgeby församling, Malmöhus län; dödsnotisen lyder: ”d 24 Julii om afftonen kl: 10 dödde Krogmannen Pehr Swenson Appelman, war föd i WästerGiöthland uti Hiernerupz Sockn ock Appelagårdh så kallat 1676; war hemma hoss sine föräldrar uti 15 åhr, kom så uth at tiena ock tiente sin egen Broder uti Borråhs handel 15 åhr; 1707 kom han hijt till Byn ock emottog Kroget ock wid samma tillfälle kom i äktenskap med sin qwarlåtne hustru, Anna Erikzdotter ock med henne deruti lefwat 25 åhr, warit emedlertid wällsignad med 6 Barn, af hwilka dhe 3 ännu lefwa; Begrofz fredagz d 28 Julii wästan om Kyrkian uti Kroghusets wanliga Lägerställe. a:o ætat: 56.” [Barn 384]
Gift 1707 i Borgeby församling, Malmöhus län (enligt uppgift i 1732 års dödbok; Borgeby kyrkobok börjar 1724)
 
769 morfars farfars farfars farfars mor
Anna Eriksdotter, levde 1732 i Borgeby by i Borgeby församling, Malmöhus län. [Barn 384]
 
952 mormors farmors mormors farfars far
Nils Olsson, född 1712 (döpt 30/11) i Lommarp i Vinslövs församling, Kristianstads län, husman, död 1774 19/4 i Östra Ejared i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 476, Far 1904, Mor 1905]
 
Gift 1742 i Nävlinge församling, Kristianstads län (trolovning 1742 12/12) med efterföljande ana.
 
953 mormors farmors mormors farfars mor
Ingar Troedsdotter, född 1720 25/4 i Maglehult i Matteröds församling, Kristianstads län, död 1795 30/10 i Östra Ejared i Nävlinge församling, Kristianstads län. [Barn 476, Far 1906, Mor 1907]
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
1904 mormors farmors mormors farfars farfar
Ola Torkelsson, levde 1712 i Lommarps by i Vinslövs församling, Kristianstads län. [Barn 952]
 
Gift 1708 14/6 i Vinslövs församling, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
1905 mormors farmors mormors farfars farmor
Kerstina Nilsdotter. [Barn 952]
 
1906 mormors farmors mormors farfars morfar
Troed Pålsson, var trossdräng vid vigseln 1719, var 1720 ryttare i Maglehult i Matteröds församling, Kristianstads län. [Barn 953]
 
Gift 1719 13/12 i Matteröds församling, Kristianstads län.
 
1907 mormors farmors mormors farfars mormor
Tora Jönsdotter, levde 1720 i Maglehult i Matteröds församling, Kristianstads län. [Barn 953]
 

164
Jag utläser den latinska kommentaren som Hoc anno Denati 107 tot verò pestis interemit quod habent literas Characteristicas M. N. P., och instämmer i KG:s tolkning att prästen förklarar att 107 personer avlidit under året och att de som bekräftats döda i pesten karakteriseras av bokstäverna M. N. P. (”Detta år avled 107, så många sannerligen pesten förgjorde som har de karakteriserande bokstäverna M. N. P.”). Jag funderar på om bokstavskombinationen helt enkelt ska utläsas Mortuus eN Pestis, ”död i pesten”?


165
24 Rekord / SV: Längsta titeln
« skrivet: 2022-12-13, 15:04 »
Hej Nils!
 
Vilken rolig tråd du startat! Den fick mig genast att tänka på den maffiga titel jag fann i 1874 års generalmönsterrulla för Wendes artilleriregemente, då min farmors morfars far mönstrades av Carl Victor Gustafsson Leijonhufvud (1822–1900); denne herre tituleras nämligen på följande sätt i rullans ingress:
 
”Översten och chefen för Kungliga Svea Artilleriregemente, tillförordnande generalfälttygmästaren och chefen för Artilleriet, tillförordnade ledamoten i Krigsundervisningskommissionen, före detta adjutanten hos Hans Majestät konung Oscar I, hovmarskalken hos Hennes Majestät Änkedrottningen, Kommendören av kungliga Nordstjärneorden av första klassen, riddaren av kungliga Svärdsorden, kommendören av kungliga norska Sankt Olofsorden av första klassen, kommendören av kungliga Danska Dannebrogsorden av första klassen, kommendören av Mexikanska Guadeloupeorden, ledamoten av kungliga Krigsvetenskapsakademin, friherre Carl Victor Gustafsson Leijonhufvud".
 
Det kan tilläggas att Leijonhufvud sedermera lade till titlarna riddare av storkorset av Italienska kronorden (1878), riddare av första klassen med briljanter av Ryska Sankt Annas orden (1879) och riddare av andra klassen av Preussiska Röda örns-orden (1888) – men tituleringen vid generalmönstringen 1874 är ju maffig nog  ;D  Kanske var det vanligare att militärer lyckades "samla på sig" många titlar och utmärkelser på en gång?


166
Räpplinge / SV: Räpplinge CI:3 sid 291
« skrivet: 2022-12-13, 14:44 »
Hej Berit!
 
Tyvärr lyckas jag inte tyda den sista raden, som är inklämd mellan denna och föregående notis, men i övrigt tyder jag Per Larssons innehållsrika dödsnotis på följande sätt:
 
”Per 46 år; den 27 Januarii begrafdes Bonden Per Larsson från
     Repplinge, hwilken den 19 ejusdem om aftonen på Lundtorp
     krog blef i högra armen så illa skjuten, af et skott, som
     kom från Styrman Jaën Hultins medhafda bössa
     at, oagtat en Doctor, så fort ske kunde, sig infant
     til förbindning, han likwäl om natten i förberörde
     krogarestuga med döden afled och, efter besigtning,
     af Landets Medicus, Herr Doctor Olof Kullberg, hwars
     attest in[n]ehåller, at bemälte Per Larsson döden lju-
     tit af detta skott, blef des andelösa lekamen weder-
     börligen begrafwen besagde dag den 27 Januarii – han
     war gift – nära 46 år g:l – Urtima Ting härom
     börjades på Kolstad den 26 Januarii, utan at målet än-
     nu kun[n]at afslutas – den 17 derpå följande Mars ut-
     föll Ölands Norra Mots TingsRätts utslag, som af
     Höglofl. Kongl. Götha Hof-Rätt den 21 derefter ingåen-
     de April, fastställtes, at bemälta Hultin, som på up-
     tagne grunder, icke blifwit ansedd hafwa upsåtligen wål-
     lat Per Larssons död, skulle sin oförsåtlighet umgälla med ärläg-
     gande af half mansbot 50 Rdr B:co, eller 14 dag. fängelse wid w: och bröd samt
                                                       [svårläst]”.


167
Hej Kenneth!
 
Jag lyckades till slut åstadkomma följande tydning:
 
     ”wid hemresan från
     Lidköping d 1 Aug hade
     hästen då Eric föl[?] wi-
     kit af wägen ned åt
     Kolbäckshagen. Om
mogon[!] d 2 fans Eric i ett djupt
Orhål[?] der kärran wälte
upned på liggande under
hänne qwafd i gyttjan”.


168
Jönköping / SV: Familj på Tyska Maden 24-25 1790-1802
« skrivet: 2022-12-11, 11:19 »
Hej Johan!
 
Jag ”fuskade” och tog hjälp av ArkivDigitals färgbilder, där det tydligare syns att det rör sig om två anteckningar som gjorts vid två olika tillfällen. Först har man med ljusare bläck skrivit ”Guldsmeden Mester / Olaus Hasselqvist” (rad 1 och 3), sedan har Hasselqvist noterats vara avliden 1792 (med samma ljusa bläck), och därefter har man skrivit in änkans nye make med mörkare bläck ”Guld och Silfver Arbet. / Johan Sallen” (på rad 2 och 4).


169
Tyska Sankt Gertrud / SV: Läshjälp
« skrivet: 2022-12-11, 09:32 »
Hej Christel!
 
Det stämmer, Jacob heter Schwartzkopf i efternamn; hela notisen lyder Jacob Schwartzkopf, Kön: HoffSchumacher, mit Jgfr: Cathrina Magnusson, seel. Magnuss Magnusson, Schneiders tochter (”Jacob Schwartzkopf, kunglig hovskomakare, med jungfru Cathrina Magnusson, salige Magnus Magnusson skräddares dotter”).


170
Flinkenberg / SV: Flinkenberg
« skrivet: 2022-12-10, 19:24 »
Hej igen Yngve!
 
Det var bra att du nämnde detta, för jag beställde kopior på denna skrivelse för några år sedan. Tyvärr var de lite svårlästa, framförallt har några ord i Peter Flinkenbergs egenhändiga brev ”fallit bort” i marginalen, medan en del personer inte har gått att identifiera p.g.a. de sirliga namnteckningarna. Det verkar som att K. M:t avslog ansökan om pension med motiveringen att han borde sökt direkt efter avskedstagandet, istället för att leja ut tjänsten till en annan person? Jag får intrycket att Peter kämpade med ekonomin, vilket ju överensstämmer med ditt senaste fynd av auktionen 1824 – mycket intressant! Skrivelsen 1832 består egentligen av flera mindre skrivelser och kopior på fullmakter och intyg från 1782, 1814 och 1832, förvarade i arkivet Statskontoret till Kungl. Maj:t, volym 239 (oktober-december 1832), och min avskrift av skrivelsen lyder som följer:
 
Landshövding Johan von Rajalins förordnande för Peter Flinkenberg att vara skogvaktare i Medelstads härad 1782 18/9
”Kongl: Maijt:s till Sverige &c.
Arfwinge till Norrige samt Hertig till
Schleswiig Holstein &c &c &c
Min Allernådigste Konungs och Herres
     Tro=Man
     Vice Amiral
Lands Höfding och Öfwer Commendant
I Blekinge Län, och de deruti belägne Fästningar
     Samt
Commendeuren af Kongl: Maijt:s Swärds-Orden.
Johan von Rajalin
Fri Herre!
 
Gör wetterligt, att som Skogwaktare sysslan uti Me-
delstad Härad af det mig nådigt anförtrodde Län
blifwit ledig efter Skogwaktaren Olof Schjött,
som ifrån samma syssla afsjed erhållit, och till
densammas återbesättjande och ärhållande [hos mig] Jä-
garen Petter Flinckenberg sig anmält och af
wederbörande föreslagen blifwit, hwilcken äger
godt loford om ett skickeligt uppförande, att
så i kraft häraf samt å dragande skall och
ämbetes wägnar hafwer jag härmed welat för-
ordna honom Petter Flinckenberg att wara Skog-
waktare utj Medelstad härad och bemelte Schjöts
ställe, hwarwid han har at åtniuta den lön, som
thyföre bestås, samt de sysslan i öfrigt åtföl-
jande förmohner; Thet wederbörande till ef-
terrättelse länder.
     Till yttermera wisso warder detta med min
underskrift och friherrliga insigel bekräftat.
Carls Crona Lands Cancellie den 18. September 1782.
J. v. Rajalin.
[Sigill]
/L.S.                                    /L.C.
Jacob H; Billing.                 Johan Sylvander.”
 
Landshövding Gustaf Anton af Brinkmans förordnande för Peter Flinkenberg att vara kronohejderidare i Blekinge län 1814 22/3
     ”Konungens Befallningshafwande
     öfver
     Blekinge Lähn
Göre wetterligt: att aldenstund genom Hof
Jägmästaren Jonas Humbles död, Krono Hej-
deridare Sysslan uti Blekinge Lähn blif-
wit ledig, och wid dess återtillsättande, hos
mig i åtancka kommit Skogwaktaren Pet-
ter Flinckenberg, i anseende till dess län-
gre tjenstetid, hwarunder Han före detta med
Konungens Befallningshafwandes Full-
magt på Hejderidare namn blifwit hug-
nad; Fördenskuld har jag genom detta öpp-
na Constitutorial welat intaga och för-
ordna honom Petter Flinckenberg, att tills
widare och så länge han Sysslan åtföljan-
de skyldigheter med nit och wercksamhet up-
fyller, wara Krono-Heijderidare uti Blekin-
ge Lähn, emot åtnjutande af den i Stat be-
stådde Löhn och öfrige thy åtföljande förmå-
ner; Det alla som wederbör, hafwa att stäl-
la sig till efterrättelse, och warder detta
till yttermera wisso bekräftat; Carlscrona
å LandsCancelliet den 22. Mars 1814.
     G. v. Brinkman
     [Sigill]
     /Joh. Jac. Kleman.
Med Originalen lika lydande, intyga
P, I, Hultman.             E, Rydberg”
 
Peter Flinkenbergs supplik till K. M:t 1832 13/10
”Stormägtigste AllerNådigste Konung!
 
Uti djupaste underdånighet wågar en af Eders
Kongl: Majt:s ringaste dock trognaste undersåter,
nu nalkas Eders Kongl: Maj:ts Thron, med en an-
hållan, hwars bifall eller afslag afgör hela mitt
framtida öde.
     Jag har, på sätt underdånigst bilagde 2ne Consti-
tutorialer utwisa, innehaft Krono Skogwaktare-
ställning inom Medelstad Härad af Blekninge Län
ifrån den 18. Sept: 1782 till den 22. Mars 1814 och
ifrån sistnämnde dag Hejderidare befattning uti sam-
ma Län intill den 22. nästledne Junii, då jag, dertill
föranlåten af min upphunna höga ålder, af 72 år
och dermed förenad Sjuklighet och oförmåga, att
nitiskt och werksamt som wederborde, uppfylla
Sysslan åtföljande skyldigheter, sökte och snart
derefter erhöll Eders Kongl: Maijt:s Befallningshaf-
wandes afsked och endtledigande från sagde be-
fattning; Men med denna grannlagenhet och ra[…]
skaffenhet i tänkesätt, war oskiljaktigt före[…]
uppoffringen af den lön och de inkomster som
Sysslan åtföljde, eller med ett ord: hela mit[…]
soutien.
     I en säkraste och gladaste öfwertygelse om Eders Kongl:
Maijt:s aldrig tröttnande ädelmod och Landsfaderliga
omtanka för alla sina trogne undersåters wäl, är
det alltså som jag nu aldra hälst wädjar till Eder
Kongl: Maijt:s Nåd, då jag underdånigst dristar
blott nämna några få omständigheter, såsom stöd
för min lika underdåniga anhållan: att nådigst
blifwa hugnad med ett lifstidsunderhåll eller Pen-
sjon, af de medel som sådant fall kunna wara
i Staten att disponera.
     Om det än icke skulle såsom merit få komma i nå-
digt öfwerwägande, att jag i samställta 50 år tro-
get tjenat Eders Kongl: Maij:t och Staten, inom den
wekningskrets som warit mig anwisad, utan att
hwarken känna inre förebråelser, eller att någonsin
hafwa ådragit mig sådane af mine Respective Herrar
Förmän, långt mindre för ringaste tjenstefel wa-
rit tilltalad; Så torde likwäl, jag wågar hoppas
det, Eders Kongl: Maj:t i nåder göra afseende derpå,
att jag ifrån mitt tillträde i tjensten och än-
da till år 1814. eller i 32 års tid, icke innehaft
högre lön än 16. Daler Silfwermynt årligen, och
sedermera 20. RD: B:co såsom Ordinarie årlig lön;
äfwensom att ifrån och med år 1790. till år 1795.
eller 5. års tid, Skogwaktare tjensterne vo-
ro indragne, och jag, lika med de öfrige måste tjenst-
göra wid de, längs Blekingska kusten placerade så kal-
lade Wårdkasar, erhöll aldeles ingen lön, hwaraf
otwifwelaktigt följer, att någon behållning eller
besparing för kommande dagar, oaktadt strän-
gaste hushållning, icke warit möjelig att åstad-
komma; Likaså det wid 72. års ålder är mig omöj-
ligt att genom annat arbete min bergning för-
wärfwa.
     Aller Nådigste Konung!
Ju mera sällan det lärer inträffa, att en värn-
lös gubbe, hwars Maka och hoppgifwande barn län-
gesedan fallit ett rof för döden, nalkas Eders Kongl:
Maij:ts, och bland mängden af behöfwande af alla
slag, framräcker recommenderationen[!] af ett halft
Sekel oförwiteliga tjenste år, ju mera säkert
synes mig Eders Kongl: Maij:ts nådiga uppmärk-
samhet och bifall – Och ehuru jag icke dristar
något derom bestämma, önskar jag dock under-
dånigst, att den nu sökte pensionen blefwe
i Nåder lämpad efter mina behof, med afseende den
på att detta understöd wäsendteligen kommer
att utgöra min enda tillgång för fyllandet af
lifwets oundgängeligaste behof, och min ålder-
dom icke lemnar twifwel öfrigt, det ju ett så-
dant understöd snart kommer att åter upp-
höra.
     Med djupaste undersåteliga wördnad, nit
och trohet, framhärdar till min sista stund
Stormäktigste eller Nådigste Konung!
     Eders Kongl: Maij:ts
 
Ronneby den 13.               Aller Underdånigste Tje-
October 1832.                          nare och undersåte
                                                 Peter Flinckenberg”
 
Kyrkoherden Jonas Magnus Wettergrunds prästattest för Peter Flinkenberg 1832 14/10
Att Hejderidaren Herr Pet. Flinkenberg, som vistas inom Församlingen
är född Ett Tusende Sjuhundrade Sextjo /: 1760 d, 4 Maij uti Hyby, har med
utmärkt Embetsmannanit uppfyllt sina åligganden, och fört en dygdig och
hedrande wandel, samt med utwertes vördnad brukat nådemedlen, intygar Ron-
neby d: 14 Oct. 1832.
                                                                 J. Wettergrund
                                                                      P. L”
 
Landshövding Johan Otto Nauckhoffs skrivelse till K. M:t 1832 18/10
”Stormägtigste, allernådigste Konung!
[…]
Sedan Krono-hejderidaren P. Flinkenberg under
den 22. nästledne Junii hos Eders Kongl. Majt:s
Befallningshafwande anhållit om afsked från
Landshöfdingen i Carlscrona med
sin innehafwande Krono hejderidare tjenst här
i Länet samt att blifwa bibehållen wid
den samma tjenst åtföljande Lön såsom pen-
sion, så och efter det Flinkenbergs begäran om
afsked blifwit bifallen, har han nu inkom-
mit med bifogade till Eders Kongl: Maj:t
ställde underdåniga ansökan; Och då Flinken-
berg redan uppnått 70. års ålder och wida öf-
wer 30. år warit i oafbruten tjenst dels så-
som Skogwaktare, dels såsom hejderidare, an-
ser jag mig i öfwerensstämmelse med Kongl:
Brefwet den 12. Mars 1807, böra under-
dånigst understödja hans berörde underdåni-
ga ansökning.
     Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet
och nit framhärdar
Stormägtigste, allernådigste Konung!
     Eder Kongl: Majt:s
 
Carlskrona Lands                             Underdånigste, Tropligtigste
Cansli den 18. October 1832                   tjenare och undersåte
                                                                         O. Nauckhoff”
 
[K. M:t anteckning å skrivelsen:
”Kungl: Maj:st will häröfwer i Nåder inhemte
Dess och Rikets Stats-Contoirs underdånige utlåtande.
Stockholm som ofwan.      På Nådigste befallning
                                            C, S, Skogman”]
 
Statskontorets yrkande 1832 11/12 om avslag å Peter Flinkenbergs pensionsansökan
”Stormägstigste, Allernådigste Konung!
[…]
Hos Eder Kongl. Maj:t har Dess Befallningshafvan-
de i Blekinge Län i underdånighet anmält Krono-
Hejderidaren Petter Flinkenberg jemwäl insände un-
derdåniga ansökning, att han, som efter 50 års tjenste-
tid och vid 72 års ålder, i anseende till sjuklighet och
oförmåga att Sysslan förrätta, warit föranlåten be-
gära afsked, hwilket han den 22re Junii detta år erhållits,
måtte, med nådigt afseende å dess långa och trogna
tjenstgöring samt knappa wilkor, warda hugnad med
Pension eller årligt understöd för Sin bergning un-
der dess återstående lifstid: Deröfwer Eder Kong:
Maj:t, genom Nådig Remiss, infordrat Dess och Ri-
kets StatsContors underdåniga utlåtande.
     I följd häraf får StatsContoret i underdånig-
het uplysa, att, efter hwad Eder Kong: Maj:t i ena-
handa fråga, angående Krono Jägaren och Extra Hej-
deridaren E. Frössberg genom Nådig Skrifwelse
till StatsContoret af den 27de Maji 1819, förkla-
rat, Krono-Jägeri-Betjente icke kunna hänföras
till de Tjenstemän och den Betjening, som äga vid
afskedslägandet undfå pension swarande till större
eller mindre del mot innehafd lön, samt att det
af Eder Kong: Maj:ts Befallningshafwande i detta hän-
seende åberopade Kong: Bref af den 12te Martii 1807,
hwilket innefattas i KammarCollegii och StatsCon-
toirets till följd deraf utfärdade Kungörelse af
den 13de Maji samma år, endast föreskrifwer det
de Tjenstemän och Betjente, som begära afsked och
kunna vara berättigade till pension böra om den
sednare på samma gång göra ansökning; kunnan-
de StatsContoiret i underdånighet alltså icke tillstyr-
ka Pensions bewiljande för Hejderidaren Flinken-
berg, ehuru han i denna egenskap åtnjutit
Lön å Stat med Tjugo Riksdaler i contanter.
     De i Nåder remitterade Handlingarne åter-
ställas och StatsContoiret framhärdar med djupaste
wördnad, trohet och nit.
 
Stormägtigste, Allernådigste Konung
Eder Kong: Maj:ts
underdånigste, tropliktigste
tjenare och undersåter
P: W: ??
CE af Tuneld.     L. C. af Sillén     W: Tauson
/ W, Karström            Joh, ? Östman
Stockholm den 11te December 1832.”


171
Ekeby / SV: Vad står det här?
« skrivet: 2022-12-01, 11:57 »
Hej Mårten!
 
Jag instämmer helt i din tydning av f. d. furir, f. d. posttjensteman, och raden under får jag till hus (med Friberg, Östervärn. Först blev jag osäker på tydningen, men Östervärn är tydligen en plats under Skrombergaverken, och dessa år bodde där faktiskt en Friberg, smeden Oskar Berni Friberg (född 1894) (Ekeby AIIa:9, 1916–1927, sid. 737). På sidan 756 i samma volym finns en anteckning om att längden framöver innehåller ”Icke-bruksarbetare utan hus”, så det verkar alltså som att Carl Anton Cyrén först har hyrt in sig under Skrombergaverken (”Nummerföljden”) men sedan har han skaffat sig ett hus – uppenbarligen tillsammans med smeden Friberg – vilket man alltså gjorde en anmärkning om i församlingsboken.
 
Anteckningen för Carl Anton Cyrén under ”Yrke” får jag också till Fbarb 198, vilket jag tolkar som hans anställningsnummer bland Skrombergaverkens fabriksarbetare (på föregående sida finner man exempelvis ”Fbarb 162” och ”Fabr. 194”). Jag ser på Wikipedia att Skrombergaverken ursprungligen hette Skromberga Stenkols- och Lerindustri eftersom man både grävde fram stenkol och sedan använde den överblivna leran från stenkolsbrytningen till olika sorters lergods såsom tegelstenar och kakelplattor – så Cyrén har alltså tydligen arbetat i fabriken vid den sistnämnda verksamheten.


172
Flinkenberg / SV: Flinkenberg
« skrivet: 2022-11-27, 14:43 »
Stort tack för svaret, Yngve! Catharina Magdalenas dödsnotis kanske dyker upp efterhand, men antagligen får vi väl nöja oss med att de yngsta bröderna Flinkenbergs dödsnotis är och förblir borta i Nättraby.
 
När det gäller dödsnotisen 1798 får jag det till att man lät begrava ”Snickaren Hindrich Hillgrens dotterdotter Anna Beata frå Kärtorp[?]”, och i marginalen står det nog ”Anna Beata Hillgrensdotter Kjärtorp”.
 
Angående dopnotisen 1788 har man nog missat ett kommatecken mellan ”fru” och ”mamsell”, så att det alltså ska stå ”Vikenberg med des fru, mamsell Eva Vagner”. Vikenbergs fru har alltså inget namn i notisen, medan Evas titel mamsell (mademoiselle) antyder att hon var ogift (annars hade det nog stått ”madame Eva Vagner” om hon varit gift med Vikenberg). Nu upptäcker jag dock att jag inte har något vigseldatum för Eva och Johan Smitt, och jag lyckas inte heller hitta något när jag söker i registren – har du möjligtvis funnit deras vigsel, eller är den lika försvunnen som bröderna Flinkenbergs dödsnotiser?


173
Dehn / SV: Dehn
« skrivet: 2022-11-27, 06:10 »
Hej Ida!
 
Stort tack för detta intressanta fynd! Uppgifterna i boken bekräftar det som sägs i Archiv für Sippenforschung und Alle Verwandten Gebiete (en bok om arkiv för genealogisk forskning och relaterade områden) från 1956 (”volym 22–26”), som uppger att att Asmus Dehn var född ”um 1679 in Deutschland, Tischlermeister in Landskrona”. Därefter står det ”Für Herkunftsnachweis 20, - DM”, vilket tycks röra hans bördsbrev, så det hade ju varit väldigt intressant att få tillgång till denna källa, men vad ”20 – DM” innebär har jag tyvärr inte lyckats utröna ännu.
 
Annars är det enda beviset jag funnit på Asmus Dehns tyska ursprung en liten räkning i glasmästaren Hans Larssons hustrus bouppteckning i Lund 1722, där Asmus på klingande tyska undertecknar i ”Lundt d 21 Nouember anno 1721” att han utfört arbete åt glasmästarens son Ivar Hansson som blivit ”zu danck bezahlt" (Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:10, 1717–1733, sid. 405).


174
Flinkenberg / SV: Flinkenberg
« skrivet: 2022-11-25, 23:23 »
Jag har nu lokaliserat lämpliga domböcker från Medelstads härad att beställa fram på landsarkivet i Lund, med hopp om att där finns intressanta uppgifter rörande Lars Peter Flinkenberg – jag gör en uppdatering här i tråden om så sker!
 
Vad roligt att du härstammar från Laurina Wagners syster Eva! Jag har själv kikat lite på systrarnas anor, och det tycks ha ett intressant ursprung. Jag har fått fram att fadern var hejderidaren och gästgivaren Georg Wagner (född 1726 10/12 i Karlshamn, död 1761 på nr. 21–22 Norje i Ysane socken, begravd 25/4 samma år) och modern Catharina Magdalena Liebing (Libbing) (döpt 1724 19/12 i Karlshamn), som gifte sig 1754 13/1 i Mörrum. Jag lyckas dock inte få fram när Catharina Magdalena Liebing dog, men där kanske du har kommit längre?
 
Jag har även ett (eller egentligen två) mysterium som du kanske redan har lyckats lösa. De uppgifter jag hittills fått fram om familjen Flinkenberg-Wagner är följande:
 
Peter Flinkenberg, född 1760 4/5 i Skarnberga, Södra Sandby socken, gästgivare, kronohejderidare, död 1834 30/9 på nr. 170 i Ronneby stadsförsamling. Gift 1786 27/10 i Ronneby stadsförsamling med LAURINA Magdalena Wagner, född 1760 (döpt 30/3) på nr. 21, 22 Norje, Ysane socken, död 1814 2/5 på nr. 10 Förkärla, Förkärla socken.
Barn:
1. Jöns Ola Flinkenberg, född 1788 19/4 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken, död därstädes 1790 21/3.
2. INGRID Catharina Flinkenberg, född 1790 12/7 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken, död 1827 3/12 i nr. 1 Anglemåla, Edestads socken. Gift 1824 19/12 i Förkärla socken med skatteåbon Måns Johnsson, född 1786 26/11 i Nättraby socken, död 1839 8/4 på nr. 30 Tromtesunda, Förkärla socken.
3. Johanna Laurina Flinkenberg, född 1791 28/8 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken, död därstädes 21/12 samma år.
4. Ola Wagner Flinkenberg, född 1793 21/1 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken, död därstädes 25/12 samma år.
5. Lars Wagner Flinkenberg, född 1794 31/7 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken, död därstädes 6/8 samma år.
6. LARS Petter Flinkenberg, född 1795 10/8 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken, kronoskogvaktare, död genom självmord 1819 10/4 på nr. 10 Förkärla, Förkärla socken.
7. Olaus Wagner Flinkenberg, född 1796 25/12 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken, död därstädes 1797 13/2.
8. Göran Wagner Flinkenberg, född 1798 17/3 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken.
9. Sven Wagner Flinkenberg, född 1799 14/11 på nr. 59 Skillinge, Nättraby socken.
 
…men som synes saknas de två yngsta sönernas dödsnotiser. De finns inte antecknade med föräldrarna vid utflyttningen från Nättraby till Förkärla 1811, och måste ha dött före 1814 eftersom de ej omnämns i moderns bouppteckning samma år. Bägge har sannolikt avlidit före 1805 då endast dottern Ingrid 14 år och sonen Lars 10 år är antecknade hos föräldrarna i Nättrabys mantalslängd, men trots att familjen hela tiden är boende på nr. 59 Skillinge i Nättraby under dessa år återfinns varken Göran Wagner eller Sven Wagner i Nättrabys död- och begravningsbok 1798–1805. Visserligen är boken ganska kladdig och svårläst, så för säkerhets skull gick nu noggrant igenom alla dödsnotiser en gång till – men de finns verkligen inte antecknade där. Kan de ha dött någon annanstans, eller har enkelt personen som fört dödboken så kladdigt och slarvigt under dessa år även glömt att anteckna Flinkenbergs yngsta söners dödsfall?


175
Hej Matts!
 
Jag funderar på om det kan stå HusPenigh? Dock skrivet av en annan person än den som förde pennan på resten av sidan (jag tycker att bokstäverna är tjockare och annorlunda utformade, jämför exempelvis ”u” i ”Hus-” och ”Skrikerum” eller ”g” i ”HusPenigh” och ”konung”).
 
Uppslagsordet huspenning återfinns dock inte i Svenska Akademiens Ordbok, men däremot omnämner bokverket Danmarks kirker i samband med det sedermera försvunna småkapellet i Nykøbing Mors att ”…i Pavebrevet af 1445 nævnes forskelligt Gods knyttet til denne Kirke, nemlig »en Mølle […] og de spedalskes Huse og Almisser og den Afgift, der paa Folkemaalet hedder Huspenning…”.
 
Huspenning omnämns även på sidan 199 i Tore Nybergs artikel ”Johanniterna i Norden i äldsta tid”, publicerad i Festskrift tillägnad Matts Dreijer på hans 80-åsdag 31.01.1981, där man kan läsa om den särskilda skatt som Valdemar I av Danmark på 1100-talet instiftade för johanniterna: ”Denna skatt skulle tas ut med en penning per hushåll i hela Danmark. I den latinska urkunden traderas det gammaldanska namnet: huspenning. Skatten skulle uteslutande gå till det Heliga Landets behov.”
 
Det låter väl mindre troligt att att småländska 1500-talsbönder skulle betalat en extraavgift avsedd för katolska kyrkan, även om Sverige ju vid denna tid styrdes av den katolskvänlige Johan III, så jag skulle vilja finna en annan förklaring. Det danska huspenning tycks i varje fall ha varit en särskild extraavgift avsedd för ett visst syfte, och antagligen är fallet detsamma med bönderna i Tryserums socken (vad jag kan se är det ju nästan bara Henning och Ingevall som har dessa marginalanteckningar), men till vad? Slottsreparationer?


176
Hej Ola!
 
Tyvärr blir jag inte alls klok på ordet ovanför namnen på de som närvarade å de omyndigas vägnar, vilket är irriterande eftersom det antagligen var släktingar (”den dödas S…farbror?”), men i övrigt tyder jag ingressen på följande sätt:
 
”uppå begiäran af Enkan Elna Olas doter
i Fegleberga och Emetslöf Socken, är Boför-
tekning uprättadt effter des man Sal:e Ola
Knutson som med döden afled d: 23 nästl:
December, och lemna effter sig effternembde
Barn, giffta sonen Knut Olsson Boende i Felke-
sta 30 år g: doteren Hanna, gifft med Anders
Olssen uti Myren, ogiffta doteren Else på 15de
året g: dotteren Lisebet på 9 året, son Åke
på 5te året, närwarande war Knut Olssen och
Anders Olssen, at bewaka sina och de omyndi-
gas rätt äfwen war den dödas [...] Trued Olssen
i Wästraby och Truet Swensson i Knijslinge, å de
omyndigas wägnar, så wijd Boförtekningen, som
[wijd] delningen mellan Enkan och Barnen,
Wärderingzmännen war Nembdemannen
Swen Jönsson i Swänarp, och rusthållaren Ored
Andersson i Fegleberga: Enkan ombads ägen
dommen ricktigt upgifwa.”


177
Även jag har en väldigt ung brud i mitt släktträd i början av 1700-talet, säkerligen tillhörande extremfallen men ändå ett exempel på att så unga brudar fanns. I Bjällerups socken i Skåne dör nämligen 1712 24/11 ”Måns Månssons änka Ingri Hansdotter i Lilla Bjällerup […] hennas ålder 16 år”, och när man letar fram deras vigsel kan man konstatera att änklingen Måns Månsson i Lilla Bjällerup vigdes 1711 17/5 ”vid salige Hans Nilssons dotter därsammastädes Ingri Hansdotter”.
 
Hans Nilsson i Lilla Bjällerup hade avlidit två månader före bröllopet 1711 (så familjen hade kanske inget annat val än att gifta bort dottern), och när man kontrollerar kyrkoboken får man veta att Hans Nilssons dotter Ingar i Lilla Bjällerup föddes den 22 januari 1697 – och alltså bara var 14 år och 4 månader gammal då hon gifte sig med den 37-årige änklingen Måns Månsson.


178
Flinkenberg / SV: Flinkenberg
« skrivet: 2022-11-22, 15:43 »
Det stämmer, den efterlyste Johan Erik Flinkenberg (född 1761) och hans helbror Carl Fredrik (1765–1765) var söner till Reinhold Flinkenberg i hans första äktenskap, med Maria Asp (1731–1766), och vid bouppteckningen efter Reinhold 1790 berättade änkan Brita Maria Höijer att Johan Erik hade ärvt 200 riksdaler specie efter sin mor Maria Asp 1767 som han utfick först 1786 (enligt utdrag ur Ystads rådhusrätts förmyndarkammares protokoll 1786 6/3).
 
Vilka intressanta uppgifter rörande Lars Peter Flinkenberg, de notiserna kände jag inte till sedan tidigare! Jag vet bara att han tog livet av sig under "sinnessvaghet" genom att svälja gift 1819, så det hade varit intressant att se ifall man redan i samband med misshushållningen och de borttappade böckerna 1818 kunde ana den psykiska ohälsa som året därpå ledde till hans död? Det får nog bli ett besök på landsarkivet i Lund!


179
Stenbrohult / SV: Text i DB 1816
« skrivet: 2022-11-21, 23:01 »
Hej Lennart!
 
Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”Hustru Kerstin Swensdr i Taxås, född år 1762 i
Werpeshult fadr Sven Anderson, Modren hustr.
Carin Ingemansdr. Var hem[m]a tils dess hon vid
8 års ålder kom bort at tjena i Werpeshult
Dihult, Nybygden och sist på Möckelsnäs –
Vid 22 års ålder blef hon gift med sin nu af-
lidne man Jöns Olofsson i Taxås – haft 10 Barn
hvaraf 6 är Döda och fyra lefva – haft god
hälsa till dess hon 14 dagar för sistlidne Mid-
somar blef sjuk af rötasot och död om dagen
d 27 November kl. half 6. e. m. 54 år”.


180
Flinkenberg / SV: Flinkenberg
« skrivet: 2022-11-17, 14:43 »
Hej Yngve!
 
Stort tack för detta fynd, vad intressant! Efterlysningen sammanhänger nog med att Johan Erik året därpå utfick sitt mödernearv, och kanske är det främst detta fadern syftar på när han omnämner ”det understöd, som min kära Sons omständigheter kan fordra”? Johan Eric tycks nämligen ha varit en orolig sälle, så tystnaden berodde nog inte så mycket på sjukdom som på pengabrist eller slarv.


181
Hej igen Lena!


Det är bara roligt att kunna hjälpa till, särskilt när det gäller Bårslöv – större delen av kyrkoarkivet brann ju upp 1838, och eftersom jag själv har mina rötter i Bårslöv vet jag hur kämpigt det kan vara att släktforska i denna socken  ;D


182
Per Möller omnämns i Otto Lindbergs bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 (Malmö, 1919) på sid. 302, där det framkommer att han vid moderns bouppteckning nyligen hade blivit kronolänsman (i Riseberga distrikt):

 
”[Riseberga distrikt] 7. Per Möller, f. i Bårslöv 1789 13/2; ladufogde och kronohejderidare; krl. 1828 12/3; hovrättskommissarie; avsked 1838 1/12; död i Kristianstad 1860 4/9.
     G. m. Charlotta Johanna Malmberg, f. i Malmö 1798 5/3, död i Kristianstad 1875 11/3, dotter av trädgårdsmästaren Mårten M. och Pernilla Nilsdotter. Barn: Börje Magnus, f. i Verum 1820 23/8, prästvigd 1844, död 1868 14/11; Maria Charlotta, f. i Osby 1822 25/2.”


183
Hej Lena!
 
Jag tyder ingressen såhär:
 
”År 1828 den 14. Junii förrättades laga
bouppteckning efter Åboen Nils Börjassons
i Bårslöf afl: hustru Bengta Danielsdotter
som lemnat efter sig bemälte dess man
med 5 barn, älsta sonen kronoläns-
mannen Pehr Möller, Åboen Bengt Nils-
son i Hildeshög och Hans 29 år, döttrar-
ne Kerstina gift med förre Åboen
Jöns Nilsson samt Pernilla gift med
förre Åboen Anders Mårtensson i Bårslöf,
hwilka alla woro närwarande, utom
sonen Pehr, som inlemnat skriftel: att
han af tjenstgörande är hindrad.
     Som wärderingsmän infunno
sig Nämdemännen Ola Månsson i
Ultarp, och Jöns Påhlsson i Welluf.
     Enklinken[!] tillsades redel: uppgifwa
boet, som det förefinnes efter hustruns
död."


184
Övriga släkter - T / Trott
« skrivet: 2022-11-12, 16:36 »
Hej!
 
Jag försöker knyta ihop några personer med namnet Trott i Skåne, och undrar nu om någon känner till dessa personer:
 
1) Anna Margareta Trott, född omkring 1720, död som ”gammal jungfru” 1797 4/5 på Gyllenbielkeska hospitalet i Kvidinge socken, Kristianstads län; hon omnämns på hospitalet första gången i 1790 års annotationsbok (Domkapitlets i Lund arkiv FIInc:11, 1790–1799), och är väl identisk med salige löjtnant Trotts dotter Anna Margareta, som av Vemmenhögs häradsrätt 1752 19/11 tilldöms förmyndaren kronohejderidaren Bartolomeus Dahlman (enligt uppgift ur Vemmenhögs häradsrätts dombok 1754 7/3 § 26).
 
2) Dorothea Rebecka* Trott, född omkring 1721, död 1799 31/3 på hemmanet Grönhult under Rydsgård i Villie socken, Malmöhus län (”änkan Rebecka Bökman i Grönhult”), bouppteckning 1799 8/4 (Ljunits häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, 1799–1800, bouppt. nr. 15; även som kopia i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIIa:30, 1796-1799, sid. 591ff); i bouppteckningen sägs det att hon efterlämnar en artonårig dotterdotter Karna Jöns, vars mor varit gift med arbetskarlen Jöns Nilsson i staden Lund (Dorothea Rebecka Trotts dotter är alltså identisk med den Maria Johansdotter, född omkring 1753, död 1781 12/12 i Lunds stadsförsamling, som gifter sig 1780 24/9 i Bara med dåvarande spannridaren på Torup, sedermera domkyrkoringaren och arbetskarlen i Lund Jöns Nilsson, född omkring 1757, död 1821 26/12 i Lunds stadsförsamling).
 
I Grönhult i Villie socken avlider även en blind jungfru ”Christina Bökman”, född omkring 1729, död 1799 21/2; hon visar sig vara en halvsyster till Dorothea Rebecka Trott, för i hennes bouppteckning 1799 4/3 (Ljunits häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, 1799–1800, bouppt. nr. 15½) kallas hon Anna Christina Björkman och har som närmaste arvingar helsystern Emerentia Björkman med obekant vistelseort samt halvsystern Dorothea Rebecka Trott.
 
Jag funderar på om den före 1752 avlidne löjtnanten Trott kan vara identisk med den i Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare omnämnde (sid. 713) Georg Fredrik Trott som blev fältväbel vid Sachsiska infanteriregementet, sedermera regementsadjutant 1711 29/11 och slutligen löjtnant därstädes 1716 19/5, död 1719 8/5 samt gift med Emerentia Bursh, en syster till kornetten Johan David Bursh? Då skulle man ju kunna tänka sig att detta par blev föräldrar till Dorothea Rebecka Trott (och Anna Margareta Trott?), och att Emerentia Bursh efter makens död 1719 gifte om sig med en (officer?) Björkman som hon fick döttrarna Anna Christina Björkman och Emerentia Björkman med (Emerentia möjligen namngiven efter modern, som måhända dött i barnsäng?).


185
Furuby / SV: Furuby (G) CI:2 (1726-1771) Bild 27 / sid 45
« skrivet: 2022-11-12, 16:10 »
Hej Ylva!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”Johan Nillson i Korestad är i förra rekningen
annoterad wara skylldig med interesse
10 D. 26 ’/, 3/15 pg:r, men wid effterfrå-
gan är befunnit och af församlin-
gen bekiendt, at han, för sin död,
betalt de, emot pant, af Kyrkan
läntagne 8 D. S:mt, hwarföre de nu
uteslutes, och tillkommer Hr Kyrkio
herden Siggonius at giöra rekning
före.”


186
Hej Jonas!
 
Vilken informativ och vacker dödsnotis! Upplägget påminner om en likpredikan (det detaljerade avsnittet om hennes sjukdom och sista stunder i livet pekar starkt åt det hållet), så detta var antagligen den text som lästes upp i kyrkan i samband med begravningen. Om Zacharias själv har författat texten vågar jag inte säga med säkerhet, men det är väl inte helt otänkbart att han bidrog till stora delar av den. Jag reagerar i varje fall på de många stavfelen, borttappade bokstäverna och orden, samt de ovanligt många missade ringarna och prickarna över å, ä och ö – misstag en sörjande make säkerligen skulle kunnat göra. Jag tyder notisen på följande sätt:
 
”d: 9 octobr begrofz Comministerns Ehrwördige och wällärde
Hr Zachariæ Holmbecks hustru i Ramkulla
Soreg:, den Ehreborna och dygdesamma hustru
nu Sal: Margaretha Almelin, född af Hederl: för-
äldrar: Ao 1702 d: 29 Septembr i Dalskoug, Fadren war fordom den Ehrewör-
dige och Wällärde Herren Hr Petrus Alme-
lin Comminister i Börköö Modren den Ehreborna och dygdElskan-
de matronan hustru Maria Ausenia for-
dom Hr Kyrkioherdens Andreæ Ausenii k:
dotter i Hultsiö hwilka hennes föräldrar be-
fordrade henne till doop och Christendom, war hem-
ma hoos sina k[ära]: foräldrar och them lydagtel[ige]n
tiente och sedan Gud hennes k[ära]: Moder åhr
1729 ifrån werlden hädankallat, trädde hon
genom Gudz underl[iga]: skickelse följande åhret
1730 d: 17 Junii i thet Hel: Äktenskapz ståndet med då waran-
de Adjunctus S[acri]: Ministerii wid Börköö den
Wördige och Wällarde Herren H:r Zachariæ Holm-
beck nu Comminister wid Ramkulla Backaby och Frö-
dery, med h[wil]ken hon lefde allenast [med h[wil]ken hon]
i sämja och kärlek [under] i 4 åhr 3 månader och 15
dagar. Aflade med honom 3 Barn 2ne Söner
och 1 dotter af h[wil]ka dottren redan för sin Sal: Mo-
der är i Herranom men Sönerne lef[w]a. Almanna
lef[w]erna anlangande förde hon ett Gudfruktigt, stilla
och ährebart lef[w]erne älskade gudz ord, gick flitigt
till Gudz huus och brukade sina salghetz medel –
from och kärlig mot sin Maka gifmild mot the fattige
 
wänl: mot sina grannar och noggrann flitig och arbetsam i sin huus
håldning. Siukdom och dödh beträffande så har hon bade i sin jung-
frudom som i sitt äktastånd warit undertiden behäfftat med hiert-
skott samt en unfången skada i sin länd. Men då d: 1 octobr när
dagarne woro fulbordade att hon det 3die Barnet föda
skulla gick fuller barnefodlens[!] for sig, fast genom ganska stor
sweda, men strax thereffter af stor wanmäktighet måste
gå till sängz; innan hon war qwitt sina Secundiner, då hon
så mycket hårdare blef ansatt och angrepen intet tålandes
att knapt röra wid sig, mycket mindre låta uphielpa sig af sän-
gen. Om aftonen ropade hon […] på sin Man att han hen-
ne meddela skulle Herrans högwärdiga Nattward oansedt
att hon war der af meddelad tillika med sin Man 10 dagar
förut, gif[w]andes der med sin hiertel[iga]: längtan och trängtan
tillkomma till sin Jesum, hwilken hon emottog med hiertans andagt till
sin gud samt diupa till honom utgutne sukningar; sedan hon
för honom giort sitt wackra skrifftermåhl antwårdandes
sedan sin siel i gudz hand och aldeles förlåtande och öf[we]r
gif[w]andes detta wärdzl: sin Man och Barn, samt uthär-
dandes med tålamodh, otwif[w]elaktigt hopp och stadig tro
till sin Frälsare, sin swåra och bittra Siukdom, tills gud
henne nådel: förlåssade af thenna Usla Sorgedalen och
genom den timel: döden såsom uti ett liuft insomnan-
de till den himmelske Brudesalen hädankallade
som skedde d: 2 Octobr kl:n wid pass 3 om Morgonen
sedan hon här i werlden gudfruktel:, beröml: och
wäl lef[w]at i 32 åhr 1 dygn och 6 Timar. Hennes grift-
plas är i Kyrkian wid Prestestohlen.”


187
Förkortningar / SV: v. p. et h. ??
« skrivet: 2022-10-28, 12:24 »
Hej Klas!
 
Tidigare i samma bok (se exempelvis sidorna 212 och 242) finner man förkortningarna vit. p., vit. hon. och vita hon. et pia, så anteckningen v. p. et h. æt. 52 om Pehr Bertilsson ska nog alltså utläsas vita pius et honestus ætatis 52, ”levnaden gudfruktig och hederlig, åldern 52 år”.

188
Hej Thomas!
 
Detta ser verkligen ut att vara ett intressant protokoll! Jag är som synes inte 100% säker på alla frågetecken, men mina kompletteringar och kommentarer kommer här:
 
Fredzskoog är jag osäker på, men jag misstänker att det är samma som ”fredskog” som enligt en rapport från Jordbruksverket 1994 är ”en skog som skall brukas för god, långvarig och mångsidig skogsdrift” och som även omnämns i en kunglig förordning angående skogarnas utskiftning, vidmakthållande och fredning den 27 september 1805. Det är dock märkligt att detta ord inte alls återfinns i SAOB, som du säger?
 
Äst har jag emellanåt sett i domböckerna när vittnesmål citeras, i betydelsen ”är” (”du äst en skälm”)
 
Hunsfott är en stavningsvariant av hundsvott, som återfinns i SAOB som ”hundsfott”, alltså de yttre könsdelarna hos en hund av honkön, oftast använt som starkt nedsättande förolämpning mot en manlig individ.
 
Städta / städha (som jag utläser orden) bör vara detsamma som ”städja” i SAOB, alltså jordlega eller jordlegoavtal.
 
Bild 550v.
Fredzskoog = korrekt transkriberat.
Limungsten = limugnssten = sten som använts för att bygga en limugn (kalkugn).
Waten och Watten = korrekt transkriberade.
 
Bild 550h.
åthwardning = åtvarning (personen hade visat sidvördnad för rätten, trots att han flera gånger varnats om detta).
”berättadt Wittnet sig hördt
 
Bild 560v.
Hunsfott = hundsvott
”S: V:” = förkortning av latinets salva venia, ”hjälp mig” (som en förvarning om att personen måste skriva ordet "fitta").
äst = är
 
Bild 560h.
städtan = korrekt transkriberat.
städhan (se ovan).
 
Bild 570v.
uhra nisse = "Ura-Nisse", vad nu detta kan vara för sorts förolämpning?
 
Bild 570h.
städtan
 
bild 580v.
Limugnsteen = sten som använts för att bygga en limugn, se ovan.
”för sijdowördning emot Tingz Rätten”.


189
Karlskrona tyska / SV: Finns någon anteckning om modern?
« skrivet: 2022-10-23, 17:08 »
Hej Marianne!
 
Jag hade hoppats att hustrun omnämndes i En Karlskronaborgares dagbok. Lorens de Rees’ dagbok 1692–1735 / med inledning och kommentar av Paul Wilstadius (Karlskrona, 1966), men det gjorde hon tyvärr inte. De dagboksanteckningar som berör familjen Strelenert kan ju dock ändå vara intressanta, så de kommer här (med Paul Wilstadius' kommentarer och tillägg inom hakparentes):
 
Sid. 28 – Elias Christoffer Strelenert:
”[1697] D 10 aug. war iag fadder till stora Johannes Dotters, barn Helena Margareta, Wester-Schiölds fru bar barnet, min kiäresta Anna Schlyter, Neindorps h. Control:n Emmers, och Hillebrandt besökares dotter. Mans faddrar war Ernest Cratz och El Cr Strehlenerdt.
 
Sid. 45 – Elias Christoffer Strelenert och Eva Strelenert:
”[1701] D 3 Dito [december] Alexander Sweder med C: E: Strelenertz dotter här i Staden et: [Datum rätt enl. Katy vigselbok. Eva Strelenert, dotter till Elias Christopher Strelenert]”
 
Sid. 52 – Eva Strelenert:
”[1703] D 22 Dito [december] fick Alexander Sweders hustru en gåsse Elias Christ: Sweder [Alexander Sweder och Eva Strelenert. Datum rätt enl. Katy dopbok. Gossen blev 1730 9/6 g. m. Elsebe Margareta Wincklaer.]”
 
Sid. 103 – Elsebe Strelenert:
”[1725] D 6 Dito [augusti] dödde handelsman Jerman Witte etc. [Jerman Witte, köpman, g. 1:o m. Anna Birgitta Ambrosia – 2:o m. Elsebe Strelenert.]”


190
00 - Självmord / SV: Självmord i kyrkoböckerna
« skrivet: 2022-10-21, 21:24 »
Tanken var att jag skulle skriva en artikel som sammanfattar det jag hittills fått fram i forskningen rörande självmord i äldre tid, men den planen gick tyvärr om intet. Än så länge är forskningen alltså mest en massa utkast samt mer eller mindre sorterade fakta, men en vacker dag ska det resultera i en bok :)
 
Även jag har stött på en del gravida självspillingar i södra Sverige under 1800-talets andra hälft, men då har det varit kvinnor som försökt göra abort genom att exempelvis skrapa av fosfor från tändstickor och på kuppen råkat ta sig själv av daga. Vad jag kan minnas har jag dock inte sett några gravida kvinnor i södra Sverige som aktivt tagit sitt liv, men det kanske dyker upp så småningom.


191
Hej Leif!
 
Ja, handstilen är verkligen svårläst, särskilt på sista sidan, så jag förstår absolut att du läste hustru som ”fästman”. Det gjorde jag själv också, innan jag började misstänka att det kanske snarare stod ”fästmö” för att till slut inse att det skulle vara ”höstru”. Jag håller tummarna för att du kanske lyckas identifiera kvinnan B S N, det hade varit roligt att få veta vem som skrev dessa charmiga kärleksbrev en gång för länge sedan  :)
 
När det gäller brevets ålder är jag också ganska osäker, för på några ställen antyder stavningen att brevet skrivits i äldre tid (t.ex. ”lif”) men eftersom större delen av brevet annars har ett mer modernt uttryckssätt och stavning skulle jag snarare vilja datera brevet till omkring 1900–1920.


192
Alsen / SV: Hjälp tyda text
« skrivet: 2022-10-19, 11:33 »
Hej Mikael!
 
Jag tyder anteckningen på följande sätt:
 
”Skrifningsorten okänd vid begrafningen. Förfrågan
derom afs[änd] 17/7 t[ill] P[astors] E[mbetet] i Alsen. Svar ank[om] 23/7.
Döds- o[ch] begrafn[ing]s attest afs[änd] t[ill] P[astors] E[mbetet] i Alsen
24/7.”


193
Hej Leif!
 
Detta var något av en läsövning, men till slut lyckades jag åtminstone rekonstruera ett sammanhang. Det tycks vara en gift kvinna med initialerna BSN (som ännu bor hemma hos sina föräldrar, eftersom hon är nygift(?) och skriver brevet till sin make (”min gris”, ”min lalin”, raring) som är på arbete norröver, och som snart ska komma hem igen till sin väntande hustru. Tyvärr är sista sidan svårläst eftersom brevskrivaren blir trött i handen, men jag tyder brevet såhär:
 
”Nu vill ja skriva några
rader till dig så såm bevis
att du är mina tankar o
o[!] mine dät är i dag du
åläger dig en sak mote
du kunna upfylla dän
plikten i fall så måte
du vara kry o äij så[....]
lesen dät är min önskan
ja har så mycke [........]
o ont i halsen män blåt
ja tänker på dig så blir
dät bätte o dät syssel
säter ja mig med gämt
både natt o dag o ja
känner att du min ängel
gör dät o så, i går på
lördan kåm ja hem o dät
/---------------------------------------------------------/
dät var omöyligt att få
gå häm[?] i fredas var ja
så rysligt lesen så ja gret
så rysligt så di hade äy
händer med mig di viste
äy varför ja gret män
dät var för ja tänkte
på dig ängel; jo älskade
i dag flytar ja ju få se
hur dät kan gå åm du kan
få kåmma när går dät
skall vi håppas; ja älsk[ling?]
att vi äy fick träfas sist
du var här. dät var för
färligt ja var så lesen
så ja viste äy vad ja
skulle ta mig till.
du lille stakare såm var
så olycklig å hade så
långt att gå till dät
jorde mig så ont så
dät kan ja äy säga män
ja vile[?] äy ty ja tyade[?]
te så mycke såm möglig[t]
[.............] älskade min
/---------------------------------------------------------/
lille gris bli äy vred
på mig der för är du
så snäll o dät gör du
äy ty du är min lille
lalin dät vet ja nog
snart vill ja att du
skall kåmma o ha
[......] kyssen skynda
dig o kåm, så får du
dän men i dag skall
här kåmma främmande
så ja hinner att skriva
mycke i dag o äy [.....]
[.........] ty här blir mäst
främmande hela vikan
så tröt ja är ty klåkan
är tålf o här har varit
fullt å främmande kan
ja äy låta bli att skriva
ett par rader o säga dig
att ja i kväll liger på
mitt rum o har dät
k[.......] dät kan du tänka
dig min laling utan att
ja ser dät
/---------------------------------------------------------/
[...............] att vi tänker låta
dig gå ju nån[?] gån[g?] men dät
är äy gåt att tro[?] ty den
lukten di i alla vegar[?] män
så fort ja kan så får allt
min lille l[.......] gå till
min lille gris ja allt[.......]
min lalin ty ja läntar äfter
dig så[.........................]
hjärt[..........]snart ty [.....]
[...] di [.....] dig [.........]; än
sända kan hända att
du X lalin [......] vid [.....]
då tanke[?] hända ja kåm
mer dit få se [..............]
ja nedkommer så
fort du kan till din
väntande höstru far
väl tusen kyssar o
famtag fölger[?] till
dig ängel, din i lif
o död trogne höstru
B S N”
 
Vissa stycken är svåra att förstå och som synes skrivna både fonetiskt och på dialekt, men mitt försök till modernisering av stavningen ser ut såhär:
 
”Nu vill jag skriva några
rader till dig såsom bevis
att du är i mina tankar och
minne; det är idag du
ålägger dig en sak, måtte
du kunna uppfylla den
plikten, ifall så måtte
du vara kry och ej så
ledsen, det är min önskan.
Jag har så mycket [.........]
och ont i halsen, men blott
jag tänker på dig så blir
det bättre och det syssel-
sätter jag mig med jämt,
både natt och dag, och jag
känner att du min ängel
gör det också; igår på
lördagen kom jag hem och det
/---------------------------------------------------------/
det var omöjligt att få
gå hem, i fredags var jag
så rysligt ledsen så jag grät
så rysligt så de hade ej
händer med mig, de visste
ej varför jag grät, men
det var för jag tänkte
på dig, ängel. Jo älskade,
idag flyttar jag ju, få se
hur det kan gå, om du kan
få komma, när går det
skall vi hoppas. Ja älskling,
att vi ej fick träffas sist
du var här, det var för-
färligt, jag var så ledsen
så jag visste ej vad jag
skulle ta mig till.
Du lille stackare som var
så olycklig och hade så
långt att gå till, det
gjorde mig så ont så
det kan jag ej säga men
jag ville ej, ty jag tyade
till så mycket som möjligt,
[.................] älskade min
/---------------------------------------------------------/
lille gris, bli ej vred
på mig därför är du
så snäll, och det gör du
ej, ty du är min lille
raring, det vet jag nog.
Snart vill jag att du
skall komma och ha
[........] kyssen, skynda
dig och kom så får du
den, men idag skall
här komma främmande,
så jag hinner att skriva
mycket idag och ej [.....]
[.........] ty här blir mest
främmande hela veckan.
Så trött jag är, ty klockan
är tolv och här har varit
fullt av främmande; kan
jag ej låta bli att skriva
ett par rader och säga dig
att jag ikväll ligger på
mitt rum och har det
k[…], det kan du tänka
dig, min raring, utan att
jag säger det.
/---------------------------------------------------------/
[..............] att vi tänker låta
dig gå ju nån[?] gån[g?], men det
är ej gott att tro[?], ty den
lukten de i alla vägar[?], men
så fort jag kan så får allt
min lille l[........] gå till
min lille gris ja allt[.......]
min raring, ty ja längtar efter
dig så[............................]
hjärt[..........]snart ty [......]
[?] de [......] dig [........]; än
sända kan hända att
du raring [.....] vid [......]
då tanke[?] hända jag kom-
mer dit få se [.............]
jag nedkommer så
fort du kan till din
väntande hustru; far-
väl, tusen kyssar och
famntag följer[?] till
dig ängel, din i liv
och död trogna hustru.
B S N”


194
Nej, detta är verkligen ett seglivat mysterium. Jag har nu gjort ett försök att finna ledtrådar till löjtnant Gieschens död i taxeringslängderna, men där framgår nog inte mer än vad som redan är känt.
 
Vid taxeringen den 13 november 1741 över personer som enligt den kungliga förordningen 1739 5/6 var skyldiga att avlägga löne- och betalningsavgiften i Sunnerbo härad finner man på Ingelstad kvarn i Berga socken ”Wälädle Hr Lambert Rudolph Gieske – Betalar efter Caracteren” (alltså utifrån den löjtnantskaraktär han erhöll då han avskedades från kornettsbeställningen 1719) (Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIg:828 (1741), sid. 309).
 
Året därpå är han ännu kvar på Ingelstad kvarn, i taxeringslängden undertecknad den 28 februari 1743, ”Lieutnanten wälädle Hr Lambert Rudolph Gieskin – förafskiedad” (Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIg:829 (1742), sid. 271).
 
Året därefter finner man istället på Ingelstad kvarn bara ”Fru Giesken” i längden som är undertecknad den 1 oktober 1743 (Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIg:830 (1743), sid. 261).
 
I längderna 1742 och 1743 undertecknar inblandade parter på heder och samvete att de personer som upptas i längden var skyldiga att betala avgifterna nämnda år, och det borde ju rimligtvis innebära att löjtnant Gieschen var i livet den 28 februari 1743 men avliden före den 1 oktober samma år, då endast hustrun är antecknad på Ingelstad kvarn. Jag finner honom tyvärr inte i avkortningslängderna i dessa volymer, där man annars borde antecknat något i stil med att han avled i början av året och därför fick avgifterna reducerade.
 
Som vi redan kunnat konstatera finns han ju inte antecknad i Berga sockens död- och begravningsbok, där han rimligtvis borde funnits med. Jag kan inte alls finna honom eller hustrun antecknade i Södra Ljunga sockens taxeringslängder 1741-1743, så de tycks ha haft sin huvudsakliga bostad i Ingelstads kvarn. Jag hoppades annars att det kunde finnas bevarade kyrkoräkenskaper från Berga socken, där det möjligtvis fanns anteckningar rörande lån av bårtäcke, testamentspenningar eller liknande. Kring 1743 finns det dock inga bevarade kyrkoräkenskaper alls från Berga socken, så där tog det också stopp.


195
Falun / SV: Jag undrar vem det gäller i texten
« skrivet: 2022-10-13, 13:04 »
Hej Madeleine!
 
Det står att han blivit Af Falu Doms. S. Tingslags H. R. den 1.12.03 dömd till 30 kronors böter för snatteri. Besvärstiden utgår den 21.12.03. Karl Oscar Pettersson hade alltså dömts vid Falu domsagas södra tingslags häradsrätt den 1 december 1903 för snatteri till 30 kronors böter, och hade fram till den 21 december på sig att överklaga domen.


196
Gammalkil / SV: Text i begravningsbok 1690
« skrivet: 2022-10-09, 19:23 »
Hej Birgitta!
 
Jag är ganska osäker på ”hell” (häll utan prickar över a?) och ”neder-”, men i övrigt utläser jag notisen på följande sätt:
 
d: 30 Martij begrofs H. Maria i Skiesta 60 åhr gammal, som lades i
sin ettehage, wijdh Lars Bryngelses hell på nedersijdan.


197
Myckleby / SV: Myckleby präst - Andreas Fornelius - latin
« skrivet: 2022-10-07, 18:48 »
Hej Ingrid!
 
Jag tyder den latinska texten på följande sätt:
 
Sacerdos factus e 1744
Comminister in Möckleby. Officio &
sacerdotali munere privatus 1757, tandem
Regia gratia in sacro ordine restitutus, cum
a:o 1760 morte repentina obiit.
 
…vilket jag skulle vilja översätta till ungefär:
 
”Blev präst 1744.
Komminister i Myckleby. Ämbetet och
prästtjänsten fråntagen 1757, slutligen
[genom] Kunglig nåd i det heliga ämbetet återinsatt, då
[han] år 1760 dog en plötslig död.”


198
Dehn / SV: Dehn
« skrivet: 2022-10-04, 13:59 »
Snyggt jobbat Staffan, vilka intressanta uppgifter! Nu kanske man kan nysta vidare i släkten på den tyska sidan, för detta var en lovande utgångspunkt  ;D

 
Jag har förgäves försökt påvisa något släktskap mellan familjerna, men det närmaste jag kommer är att när svarvarmästaren Nils Högströms (ca 1725-1792) och Elsa Maria Dehns (1732-1784) dotter Johanna döps i Landskrona 1776 1/1 bärs barnet visserligen av ”Herr Lieutenanten Dehns Fru”, alltså hustrun till Elsa Marias bror, sedermera fortifikationsmajoren Hans Christian Dehn (1722-1797) i Landskrona – men bland dopvittnena noteras även ”Fru Inspectorskan Dehn” (Landskrona stadsförsamling CI:5, 1769–1790, sid. 61), som ju måste vara identisk med Caspar Dehns änka Christina Benedictsson. Frågan är om detta är en ren tillfällighet, eller om fadderskapet beror på att det faktiskt finns ett släktskap – åldersmässigt kan ju Caspar vara en brorson till den tyskfödde snickarmästaren Asmus Dehn (ca 1679–1749) i Lund/Landskrona, vilket gör att hans änka alltså skulle vara dopvittne åt sin avlidne makes kusinbarn 1776?


199
Dehn / SV: Dehn
« skrivet: 2022-10-01, 16:25 »
Hej Staffan!
 
Jag har forskat en del kring denna familj, och har då fått fram att Casper Dehn tycks ha avlidit någon gång mellan februari 1772, då sonen Georg beräknas vara född, och 1776 27/4 då sonen begravs och Christina kallas ”änkefru inspektorskan”. Den familjebild jag lyckats rekonstruera utifrån Christina Benedictsson ser ut såhär:
 
Christina Benedictsson, född 1740 30/12 i Saxtorps mölla, Saxtorp (inget namn i födelseboken), jungfru i Saxtorps mölla vid första vigseln, änkefru inspektorska i Asmundtorp vid andra vigseln, död 1805 19/11 i Landskrona stadsförsamling, bouppteckning 1806 7/2 (Landskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:16, s. 845), dotter till möllaren Lars Benedictsson och Kerstina Persdotter.
Gift 1:o 1765 22/11 i Saxtorp med Casper Dehn, var inspektor och arrendator på Tågerups gård vid vigseln 1765, var inspektor på Hardeberga gård 1768; inspektor och arrendator på Hardeberga nr. 1 i Hardeberga socken i mantalslängderna 1767-1770 (samtliga år med en anhörig gosse Philip, som i mantalslängden 1769 sägs vara en systerson), fr.o.m. 1771 års mantalslängd är familjen Dehn ej kvar där.
Barn:
1. Christina MARIA Dehn, född 1766 8/8 i Saxtorps mölla, Saxtorp, ogift mamsell, död ”af vådeligt fall i en svaltunna” 1819 6/4 i Laholms stadsförsamling, Hallands län, bouppteckning 8/7 samma år (Laholms rådhusrätt och magistrat FIIa:9, sid. 507).
2. Ulrika LOVISA Dehn, född 1768 (döpt 9/5) på Hardeberga gård, Hardeberga, ogift mamsell, död av tärande sjukdom 1830 24/4 i Halmstads stadsförsamling, Hallands län.
3. Georg Dehn, född omkring februari 1772, död av maskfeber 1776 27/4 i Landskrona stadsförsamling och sedan bortförd för att begravas i Saxtorp.
Gift 2:o 1779 26/3 (efter lysning 1778 26/7) i Landskrona stadsförsamling med borgaren och handelsmannen Johan Berggren, född 1751 18/4 i Landskrona stadsförsamling, död av vattusot 1814 18/9 i Laholms stadsförsamling, Hallands län, bouppteckning 24/10 samma år (Laholms rådhusrätt och magistrat FIIa:9, sid. 237).
Barn:
1. Sara Catharina Berggren, född som trolovningsbarn 1778 20/4 i Landskrona stadsförsamling, död av vattusot 1828 9/7 i Halmstads stadsförsamling, Hallands län. Gift med borgaren och handelsmannen David Lindström, född 1773 3/8 (enl. husförhörslängderna), var 1806 borgare i Köpenhamn, var 1814 handelsman i Laholm, var 1828 hökerihandlande i Halmstad, sedermera viktualiehandlande därstädes, död av magkräfta 1844 29/8 i Halmstads stadsförsamling, Hallands län.
 
Casper Dehns dödsnotis har inte gått att återfinna, men i Lunds domkapitels protokoll 1778 framgår det att Christina Benedictsson inte fick gifta om sig förrän hon framtett avvittringsbevis från Pommern, eller åtminstone säkerhet och borgen för sina barns arv i Pommern efter deras avlidne fader, inspektor Dehn:
 
Lunds domkapitels protokoll 1778 23/9, §. 11; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:56 (1778), s. 605ff. Köpmannen från Landskrona Johan Berggren har lysts med avlidne inspektor Caspar Dehns änka Christina Benedichtsson, men prosten Tengmark vill ej viga förrän avittringsbevis uppvisats. Berggren säger att inget annat bevis från Pommern kunnat erhållas, ”hälst därstädes omyndige Barns och Enkors Curatorer icke af Enckan efter behag få antagas, utan af domstolen tillsättes”. Beslutades att kommuniceras med prosten Tengmark.
 
Lunds domkapitels protokoll 1778 7/10, §. 5; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:56 (1778), s. 637ff. Tengmark berättar att ingen annan boförteckning eller avvittring kunnat erhållas än den attest tribunaladvokaten herr Holfer såsom änkans och de omyndigas fullmäktig gett och in originali följer, därför kan ej prosten viga och vet ej om lagarna i romerska riket stämmer överens med de svenska. Beslutades att prosten kan viga när Berggren ställer vederhäftig borgen och säkerhet för sina styvbarns arv i Pommern efter deras avlidne fader, inspektorn Dehn.
 
Lunds domkapitels protokoll 1778 21/10, §. 8; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:56 (1778), s. 684f. Berggren försäkrar att inget intyg om avvittring kan ges, och ber om befrielse. Beslutas att han måste från vederbörlig domstol förete intyg, att laga avvittring skett innan.


200
Hej Arne!
 
Det första ordet får jag till fjardingl:. alltså fjärdingland (eller fjärdingeland). Det andra ordet får jag till hemkall, som enligt SAOB är ”(förr) i fråga om indelningsvärket: i vissa naturaförmåner (såsom spannmål, hö och halm, i äldre tid ofta husrum och kost, stundom husrum och vedbrand) eller i pängar såsom ersättning för dessa naturaförmåner…”. De två sista orden får jag till bom., alltså att Anders Ersson och Simon Lockianoff hade skrivit sina bomärken mellan för- och efternamnet.



201
Öved / SV: Övedskloster smed
« skrivet: 2022-09-27, 03:28 »
Hej Wandrille!
 
Detta var en svår nöt att knäcka! Med tanke på att det fanns omyndiga barn vid Botillas död 1842 hade man ju hoppats att någon av hennes släktingar närvarade vid bouppteckningen, men då denna hölls den 3 juni 1842 – efter ”Smedmästaren Richters på ÖfvedsCloster Hustru Botilla JosephsDotter” – sägs det bara att ”För att vid Bouppteckningstillfället bevaka de omyndigas rätt, var tillstädes Herr Inspector Malmberg från Tullesbo” (Färs häradsrätt FIIa:54, 1842–1843, sid. 412).
 
Jag ser vid vigseln 1808 26/4 att ”Boël Joseph” sägs vara piga på Blommeröd, som var en gård i Skartofta socken, men där återfinner jag henne inte i vare sig husförhörslängderna kring 1807–1808 eller mantalslängderna. I den första husförhörslängd som jag lyckas lokalisera henne (på Tullesbo gård i Skartofta socken 1808) kallas hon bara Botilla och är 18 år gammal, året därpå har hon fått födelseåret 1790 och -orten ”Öf: Closter” (Öved AI:3, 1809–1812, sid. 63) medan hon i efterföljande längd anges vara född i ”Öfveds Clo 1790 Sept. 13” (Öved AI:5, 1812-1813, sid. 21).
 
Man tycks alltså ha varit osäkra på födelsedatumet trots att hon ska ha varit född inom pastoratet, och jag funderar därför på om hon möjligtvis är identisk med den Boel som föds utom äktenskapet 1790 9/4 i Öveds socken som dotter till Chirstena Nilsdotter i ”Öfveds”. Någon fader omnämns inte i födelsenotisen, och det enda spåret efter modern finner jag i Öveds sockens kyrkoräkenskaper för året 1792 under ”Lägersmåls Böter” som noterar att böter betalats ”af Pigan Kiersti Nilsdotter [till Öfved för lägersmål]” (Öved LIa:1, 1706–1805, sid. 216); det är förresten intressant att notera att Botillas och Jonas Richters första dotter 1810 får heta just Christina, som ju är en variant av Kjersti eller Chirstena.
 
Märkligt nog omnämns ingen fader i kyrkoräkenskaperna heller, vilket kan ha berott på att modern hade instämt en person som vägrade erkänna faderskapet och att rättegången därför drog ut på tiden. Tyvärr hittar jag inga fler uppgifter än så, men det kan ju hända att fadern är en person vid namn Joseph Rotta (Botilla kallas som du nämner både Joseph och Josephsdotter samt Rotta vid sina barns dop 1810 och 1825) – och det fanns faktiskt en person med detta namn i Skåne under denna tid; i Helsingborgs stadsförsamling avlider nämligen den 12 april 1817 ”Italienaren Josef Rotta 60 år gammal af bröstsjuka” (Helsingborgs stadsförsamling FI:2, 1751–1818, sid. 255). Han sägs vara f. d. barberare och född 1752 i Piemont då han bor i Helsingborg 1815–1816 med sin fästmö Christina Constantine, född 1786 4/8 i Göteborg och deras dotter Marie Josefine född 1811 4/12 i Helsingborg (Helsingborgs stadsförsamling AI:26, 1813–1819, sid. 183). Tyvärr finns det ingen bevarad bouppteckning i Helsingborg efter denne Joseph Rotta, men han låter ju absolut värd att följa upp för att se om det kanske är han som blir far till den utomäktenskapliga Boel i Öved 1790.


202
Allmänt / SV: Judar som konverterat
« skrivet: 2022-09-21, 14:57 »
Hej Andreas!
 
Friedmann omnämns i några svenska dagstidningar 1845–1846 i samband med bedrägerier, och i en av dessa – Aftonbladet den 18 mars 1846 – finner man några uppgifter rörande konversionen:
 
”Af Köpenhamns kriminal- och politi-rätt har, berättar tidningen Medborgaren, upplysning blifvit sökt hos poliskammaren i Götheborg angående en döpt jude, Christian Friedmann, som varit bosatt i Christiania och Bergen, och nu i Köpenhamn gjort sig misstänkt för bedrägeri vid försäljning af silfver. Handlanden W. M. Levin i Götheborg har hos poliskammaren upplyst, att Friedmann för omkring 20 år sedan i utfattigt tillstånd vistats i Götheborg, men begifvit sig till Uddevalla och Strömstad, uti endera af hvilka städer han låtit döpa sig och antagit kristna läran…”.
 
Om dessa uppgifter stämmer ska Friedmann alltså ha konverterat omkring 1826 i Uddevalla eller Strömstad, som bägge ligger i Göteborgs stift. I samband med detta har den berörde prästen säkerligen varit i kontakt med domkapitlet och biskopen i Göteborg, och jag ser att Göteborgs domkapitels protokoll 1823–1852 åtminstone har förteckningar över inkommande brev i början av varje volym:
 
https://sok.riksarkivet.se/fritext?Sokord=domkapitlet+g%c3%b6teborg&EndastDigitaliserat=true&page=1&postid=Arkis+38fbb1bd-1e2e-42f9-96c8-6344978f082f&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder
 
Handstilen är lite svårläst, men dessa volymer är som synes digitaliserade, och om Friedmann omnämns i något inkommande brev till Göteborgs domkapitel runt 1826 så bör han alltså finnas med här.


203
Vånga / SV: Thomas Broome, Brom, Broomè född ca 1625
« skrivet: 2022-09-20, 14:25 »
I inledningen till Bertil Broomés uppsats ”Släkten Broomé” (publicerad i Personhistorisk Tidskrift 1980:1-2) finns en intressant sammanfattning av det som är känt om släktens ursprung, och som kommenterar uppgifterna i mitt föregående inlägg; antagligen har väl inte mycket mer framkommit sedan uppsatsen publicerades 1980:
 
”Släkten Broom (Broom, Broome) härstammar från kemisten Thomas Broome. Av en notis i Villands härads dombok 1656 framgår, att denne åtminstone sedan 1642 uppehållit sig i Skåne. Han gifte sig 1648 i Kristianstad och dog 1679 på Snäckestad i Vånga socken (Villands härad). Om hans ursprung är intet närmare bekant än vad som anges i yngre berättelser och i den ännu levande släkttraditionen. I dödboken för Husie (i anslutning till notisen om hans son Daniel Broomes frånfälle 1696) och i en på KB förvarad avskrift av anteckningar av hans måg Peter Schaeij från början av 1700-talet (Biographica: Schaeij) heter det, att Thomas Broome var engelsman till börden. I samband med ett rådmansval i Helsingborg något av de första åren av 1700-talet, där Thomas’ son Jonas Broome var kandidat, påpekar en av dennes konkurrenter i ett underdånigt memorial, att Jonas’ far var skotte.
     Enligt släkttraditionen har släkten brittiskt, möjligen skotskt ursprung. Traditionen anknyter till en ännu i släkten bevarad sigillstamp, som anses ha tillhört stamfadern och som innehåller tre ginstblommor i skölden (ginst heter på engelska broom, jfr planta genista), varav den alldeles obevisade härstamningen från släkten Plantagenet blivit en typisk traditionskonstruktion. Från historisk-kritisk synpunkt måste en sådan tradition bestämt avvisas. Släktens vapen representerar en ingalunda sällsynt typ av engelska släktvapen och har sannolikt tillskapats med utgångspunkt från namnet på släkten.
     I England och Skottland var och är namnet Broome relativt vanligt. Även namnet Thomas Broome förekommer på engelsk botten under årtiondena före 1642 (en student med detta namn inskriven 1626 i Cambridge och en i Oxford samma år). Hittills har emellertid ej någon möjlighet erbjudit sig att knyta samman den i Skåne bo satte mannen med detta namn med någon namne i Storbritannien. Försök att i sammanhanget utnyttja också ett par av hans söners ganska typiska anglosachsiska namn (Michael, Richard) har likaledes misslyckats. Frågan har därför inte kunnat lösas. De av varandra oberoende uppgifterna från slutet av 1600-talet och början av 1700-talet bekräftar dock släkttraditionens hänvisning till ett brittiskt (engelskt eller skotskt) ursprung för släkten Broomé.”


204
Vånga / SV: Thomas Broome, Brom, Broomè född ca 1625
« skrivet: 2022-09-20, 14:18 »
En del uppgifter och källhänvisningar framkommer i biografin över Thomas Brooms son Daniel Broome (1664–1696) som blev kyrkoherde i Husie och Västra Skrävlinge, i Lunds stifts herdaminne, band 2 (1948), sid. 239:
 
”Vid D.B:s dödsnotis i H[usie] kb. är av J. Espman antecknat: ’1664 barnfödd på Sneckestad i Wånga s:n i Villands hd av välförnäme föräldrar, fadern den beröml. och välbekante Ängeländer och Chymicus Thomas Broome, modern Johanna Danielsdotter Lange”. Vid mitten av 1600-talet skall enl. släkttraditionen (Örnberg, Svensk slägtkalender, band 3, s. 54) en medlem av en ännu i Storbritannien kvarlevande släkt Broom (med namnet hämtat av ginstens, Genistas, blomma, eng. broom; i det bevarade släktsigillets sköld finnas 3 dylika blommor), en kemist vid namn Thomas Broom el. Brom, ha inflyttat till Sverige och bosatt sig på Snäckestad; enl. bevarade handlingar är han också från 1650 innehavare av denna gård, där han anlade ett in på 1700-talet kvarvarande pottaskebruk.”
 
J. Espman, som skrev notisen i Husie kyrkobok 1696 med påståendet om att Thomas Broom ska ha varit en engelsk kemist, är identisk med sedermera kyrkoherden i Tranås och Onslunda, Jöns Espman (1660–1737), som vid tiden för Daniel Broomes död 1696 delvis studerade vid Lunds universitet och delvis arbetade som vikarierande präst i trakten kring Malmö; han har säkerligen varit personligen bekant med Daniel Broome och uppgifterna i dödsnotisen får väl därför anses ha ganska stort källvärde. Tyvärr säger ju notisen tyvärr inget specifikt om Thomas Brooms härkomst i England, och sidan i Husie kyrkobok är numera ganska trasig, men man kan i varje fall ännu läsa att Daniel Broome mycket riktigt var ”Barnföd på Sneckestad i Wanga Sockn i Willandz Härad, af Wälfornehme Föräldrar, hans Fader D[e]n beröml: och Wälbekante ängeländer och Chymicus [Thomas B]roome” (Husie kyrkoarkiv, vol. CI:1, 1688-1776, sid. 2).
 
Vigseln ägde mycket riktigt rum den 2 januari 1648 och hölls i Kristianstad; tyvärr ger inte heller denna notis några vidare ledtrådar till Thomas Brooms ursprung i England, utan lyder endast ”D[omi]nica post Circumcision. 2. Jan. Induiedis i det H. Ecteskab. M. Thomas Brun[!] oc Johanne Daniels datter” (Kristianstads stadsförsamling CI:1, 1646–1661, sid. 25).
 
Carl Sjöström lämnar en del uppgifter i sin bok Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) (Lund, 1897, sid. 128) i biografin över prästen Jöns Broome (son till den ovanstående Daniel B. i Husie), uppgifter som inte alls omnämns i Lunds stifts herdaminne och som väl därför får anses mindre sannolika: ”Farfadren Thomas Brom inkom i midten af 1600-talet från England till Skåne och bosatte sig på Snäckestad i Vånga socken. ’Brom’ är det engelska namnet på växtslaget Genista, hvaraf kommit en sägen att stamfadren skulle varit naturlig son af någon utaf ätten Plantagenet (= ’planta genistæ’).”


205
Köpinge (L) / SV: Åke från Gringelsta född 1755
« skrivet: 2022-09-16, 13:09 »
Hej Karin!
 
Vilken information söker du? Åke föds mycket riktigt den 25 juli 1755 i Gringelstad i (Gärds-)Köpinge socken, Kristianstads län, som son till husmannen Nils Åkesson och hans hustru Bengta Persdotter (Köpinge CI:1, 1752–1793, sid. 32). Åke kallas Nilsson och anges vara husman när barnen Per och Elna föds 1786 respektive 1788 i Köpinge socken, men när sonen Nils föds i Köpinge 1797 anges fadern vara KronoKutsken Åke Fortmayer. Åke tycks alltså ha tagit efternamnet i samband med han fick tjänst som kusk i kronans tjänst (SAOB).


206
Sjukdomar och dödsorsaker / SV: Tolkning av dödsorsak
« skrivet: 2022-09-15, 14:09 »
Dödsnotisen kommer från SCB-utdraget över avlidna i Lyrestads församling i Skaraborgs län 1944, där originaldödboken tyvärr inte har digitaliserats varken hos ArkivDigital eller Digitala forskarsalen.
 
Precis som Stefan säger finns det dock andra vägar att gå, och i SCB-utdraget från Lyrestad 1944 står det att John Hilding Håkansson avled på Mariestads lasarett – och i SCB-utdraget över avlidna på Mariestads länslasarett 1944 ser man tydligt att dödsorsaken anges vara ”Bronchopneumonia. Laesis”. Jag antar att handstilen, det märkliga mellanrummet mellan "Bronch" och "opneum." samt den tydliga pricken över n:et missledde oss andra, men Christina hade alltså rätt  ;D


207
----------------------------- Generation 6 -----------------------------
 
64 farfars farfars farfar
Per Matsson, levde 1813 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 32]
 
Gift med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
Marit Persdotter, levde 1813 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 32]
 
66 farfars farfars morfar
Mats Andersson, levde 1819 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 33]
 
Gift med efterföljande ana.
 
67 farfars farfars mormor
Anna Nilsdotter, levde 1819 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 33]
 
68 farfars farmors farfar
Hård Nils Ersson, levde 1814 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 34]
 
Gift med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Marit Andersdotter, levde 1814 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 34]
 
70 farfars farmors morfar
Anders Olsson, levde 1813 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 35]
 
Gift med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Anna Nilsdotter, levde 1813 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 35]
 
72 farfars morfars farfar
Per Andersson, levde 1808 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 36]
 
Gift med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Brita Olsdotter, i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 36]
 
74 farfars morfars morfar
Per Persson, levde 1807 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 37]
 
Gift med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
Kerstin Andersdotter, levde 1807 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 36]
 
80 farmors farfars farfar
Nils Persson, levde 1784 i Oppala i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 40]
 
Gift med efterföljande ana.
 
81 farmors farfars farmor
Magdalena Persdotter, levde 1784 i Oppala i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 40]
 
82 farmors farfars morfar
Per Olsson, levde 1793 i Åbyggeby i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 41]
 
Gift med efterföljande ana.
 
83 farmors farfars mormor
Brita Persdotter, levde 1793 i Åbyggeby i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 41]
 
84 farmors farfars farfar
Lars Hassel, levde 1800 som gardessoldat i Sveden i Hamrånge socken, Gävleborgs län. [Barn 42]
 
Gift med efterföljande ana.
 
85 farmors farfars farmor
Kerstin Olsdotter, levde 1800 i Sveden i Hamrånge socken, Gävleborgs län. [Barn 42]
 
86 farmors farfars morfar
Abraham Isaksson, född 1753, var 1789 dräng i Lingbo i Skogs socken, Gävleborgs län, sedermera dagkarl, död 1823 29/12 i Vifors i Hamrånge socken, Gävleborgs län. [Barn 43]
 
Gift 1787 10/3 i Skogs kyrkoarkiv, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
87 farmors farfars mormor
Kerstin Jönsdotter, född 1755, död 1827 3/3 i Vifors i Hamrånge socken, Gävleborgs län. [Barn 43]
 
88 farmors morfars farfar
Olof Larsson, var 1808 torpare i Skallbo i Odensvi socken, Västmanlands län. [Barn 44]
 
Gift med efterföljande ana.
 
89 farmors morfars farmor
Catharina Andersdotter, levde 1808 i Skallbo i Odensvi socken, Västmanlands län. [Barn 44]
 
90 farmors morfars morfar
Erik Ersson, var 1803 skjutsrättare på Kungsörs gästgivargård i Kung Karls socken, Västmanlands län. [Barn 45]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Christina Norell, född 1776 12/7 i Ljusnarsbergs socken, Örebro län (enligt husförhörslängderna; kanske född 1774 1/3 i Rällen i Ljusnarsbergs socken som dotter till bonden Per Nilsson och Stina Matsdotter, vars övriga barn tog namnet Norell), var 1803 piga i Kung Karls socken, Västmanlands län, död ogift som inhyses piga 1850 5/4 i Kung Karls socken, Västmanlands län (avled och begravdes i Torpa). [Barn 45]
 
92 farmors mormors farfar
Erik Andersson, levde 1795 i Greksnäs i Grythyttans socken, Örebro län. [Barn 46]
 
Gift med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Greta Jansdotter, levde 1795 i Greksnäs i Grythyttans socken, Örebro län. [Barn 46]
 
98 morfars farfars morfar
Gustaf? [Barn 49]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Kerstin Persdotter, var 1794 tjänstepiga på Sörby gästgivargård i Sköllersta socken, Örebro län då hon födde en dotter utom äktenskapet i Ålsta ägor under Ekeby i samma socken. [Barn 49]
 
100 morfars farmors farfar
Anders Jansson, var 1779 torpare på Åkerby ägor i Sköllersta socken, Örebro län. [Barn 50]
 
Gift med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Karin Danielsdotter, levde 1779 på Åkerby ägor i Sköllersta socken, Örebro län. [Barn 50]
 
102 morfars farmors morfar
Anders Andersson, levde 1778 i Linnerud i Lerbäcks socken, Örebro län. [Barn 51]
 
104 morfars morfars far
Anders Jönsson, var 1776 torpare på Kilafallet i Viby socken, Örebro län. [Barn 52]
 
Gift med efterföljande ana.
 
105 morfars morfars far
Maria Hansdotter, levde 1776 på Kilafallet i Viby socken, Örebro län. [Barn 52]
 
106 morfars morfars mor
Nils Andersson, var 1776 torpare på Tegen i Viby socken, Örebro län. [Barn 53]
 
Gift med efterföljande ana.
 
107 morfars morfars mor
Cajsa Persdotter, levde 1776 på Tegen i Viby socken, Örebro län. [Barn 53]
 
108 morfars mormors far
Lars Simonsson, var 1776 torpare i Prästgårdens skog i Edsbergs socken, Örebro län. [Barn 54]
 
Gift med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors far
Stina Eliasdotter, levde 1776 i Prästgårdens skog i Edsbergs socken, Örebro län. [Barn 54]
 
110 morfars mormors mor
Lars Olsson, levde 1777 i Logsjö i Edsbergs socken, Örebro län. [Barn 55]
 
Gift med efterföljande ana.
 
111 morfars mormors mor
Brita Henriksdotter, levde 1777 i Logsjö i Edsbergs socken, Örebro län. [Barn 55]
 
120 mormors morfars farfar
Lars Svensson, var 1797 hemmansägare i Hallan i Björsäters socken, Skaraborgs län. [Barn 60]
 
Gift med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Bolla Svensdotter, levde 1797 i Hallan i Björsäters socken, Skaraborgs län. [Barn 60]
 
122 mormors morfars morfar
Jonas Gustafsson, levde 1798 i Gullsäter i Björsäters socken, Skaraborgs län. [Barn 61]
 
Gift med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Margareta Ambjörnsdotter, levde 1798 i Gullsäter i Björsäters socken, Skaraborgs län. [Barn 61]
 
124 mormors mormors farfar
Rasmus Larsson, född 1774 18/11 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län, rusthållare, död 1839 22/10 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 62, Far 248, Mor 249]
 
Gift 1798 18/3 i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Elin Larsdotter, född 1778 28/2 (enligt husförhörslängderna), död 1818 15/9 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 62]
 
126 mormors mormors morfar
Lars Hansson, född 1763 10/11 i Sköllunga i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. rotehållare, död 1835 24/5 i Sköllunga Övergård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift 1:o 1791 16/10 i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län med pigan Anna Bengtsdotter, född omkring 1758, död 1793 27/9 i Sköllunga Övergård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län.
Gift 2:o 1794 12/10 i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Karin Jonsdotter, född 1763 21/5 (enligt husförhörslängderna), död 1821 3/5 i Sköllunga Övergård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 63]
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
248 mormors mormors farfars far
Lars Rasmusson, född 1746 (döpt 30/11) i Huveröd i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län, rusthållare, död 1793 2/3 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 124]
 
Gift 1771 10/11 i Hjärtums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
249 mormors mormors farfars mor
Anna Nilsdotter, född omkring 1746, död 1809 1/9 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 124]
 
252 mormors mormors morfars far
Hans Andersson, född omkring 1722, död 1782 2/8 i Sköllunga Övergård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 126]
 
Gift 1756 4/7 i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
Börta Jönsdotter, född omkring 1731, död 1787 24/5 i Sköllunga Övergård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 126]
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
496 mormors mormors farfars farfar
Rasmus Larsson, född omkring 1692, död 1765 2/3 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 248]
 
Gift 1729 25/10 i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. med efterföljande ana.
 
497 mormors mormors farfars farmor
 Marit Andersdotter. [Barn 248]


208
Politik / Offentlig verksamhet / Andersson, Magdalena (f. 1967)
« skrivet: 2022-09-11, 22:34 »
För den som är nyfiken på statsminister Magdalena Anderssons förfäder kommer här ett första utkast:
 
 
1 proband
Eva MAGDALENA Andersson, född 1967 23/1 i Vaksala församling, Uppsala län, statssekreterare i Finansdepartementet (2004–2006), överdirektör vid Skatteverket (2009–2012), ledamot av Sveriges riksdag (2014-), Sveriges finansminister (2014–2021), partiledare för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (2021-), Sveriges statsminister (2021-). [Far 2, Mor 3]
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
Bror Erik GÖRAN Andersson, född 1936 17/5 i Flens församling, Södermanlands län, lektor i statistik vid Uppsala universitet, död 2002 26/10 i Helga Trefaldighets församling, Uppsala län. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift 1965 19/6 med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2022. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
4 farfar
Back Erik ARVID Andersson, född 1905 21/8 i Älvdalens församling, Kopparbergs län, folkskollärare, död 1980 6/7 i Olaus Petri församling i Örebro, Örebro län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1935 4/8 med efterföljande ana.
 
5 farmor
Ellen HELFRID Ingeborg Lindén, född 1905 19/11 i Solleröns församling, Kopparbergs län, ämneslärare, död 1998 22/3 i Olaus Petri församling i Örebro, Örebro län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
Gustaf Ragnar Granell, född 1905 29/2 i Vintrosa församling, Örebro län, murare, död 1984 11/1 i Olaus Petri församling i Örebro, Örebro län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1939 8/4 med efterföljande ana.
 
7 mormor
Berta Linnea Hallqvist, född 1906 5/7 i Finnerödja församling, Skaraborgs län, fabriksarbetare, död 1994 7/1 i Uppsala, Uppsala län (folkbokförd i Olaus Petri församling i Örebro, Örebro län). [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
8 farfars far
Back Mats Andersson, född 1867 11/8 i Älvdalens socken, Kopparbergs län, arbetare, skräddare, död 1959 14/3 i Åsens kyrkobokföringsdistrikt, Kopparbergs län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1900 12/3 i Älvdalens socken, Kopparbergs län med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Maria Karolina Olsson, född 1873 21/5 i Älvdalens socken, Kopparbergs län, död 1934 2/10 i Åsens kyrkobokföringsdistrikt, Kopparbergs län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Per Lindén, född 1861 26/8 i Hille socken, Gävleborgs län, folkskollärare, död 1926 25/1 i Södertälje landsförsamling, Stockholms län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1899 17/9 i Sollerö församling, Kopparbergs län med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Gustava Jakobina Svedlund, född 1870 30/12 i Kumla socken, Örebro län, död 1942 27/3 i Täby församling, Stockholms län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
Per Teodor Granell, född 1860 8/8 i Vintrosa socken, Örebro län, soldat, död 1935 10/10 i Vintrosa församling, Örebro län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1884 19/8 i Vintrosa socken, Örebro län med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Emma Matilda Israelsdotter, född 1862 14/5 i Viby socken, Örebro län, död 1939 27/4 i Vintrosa församling, Örebro län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Karl Hallqvist, född 1880 28/12 i Nysunds socken, Örebro län, arbetare, död 1961 4/6 i Finnerödja församling, Skaraborgs län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1903 31/10 i Finnerödja församling, Örebro län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Olga Hallqvist, född 1878 3/7 i Finnerödja socken, Örebro län, död 1976 9/7 i Finnerödja församling, Örebro län. [Barn 7, Far 30, Mor 21]
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
16 farfars farfar
Back Anders Andersson, född 1843 22/10 i Brunnsberg i Älvdalens socken, död 1919 11/5 i Älvdalens församling, Kopparbergs län. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1865 1/1 i Älvdalens socken, Kopparbergs län med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Marit Matsdotter, född 1842 27/12 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län, död 1920 4/5 i Älvdalens församling, Kopparbergs län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Gröt Olof Olsson, född 1833 2/6 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län, handlande, död 1912 19/12 i Älvdalens församling, Kopparbergs län. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1860 med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Margit Andersdotter, född 1832 28/7 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län, död 1901 1/6 i Älvdalens församling, Kopparbergs län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Nils Olsson, född 1823 10/7 i Oppala i Hille socken, Gävleborgs län, bonde, död 1896 1/1 i Oppala i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1854 30/6 i Hille socken, Gävleborgs län med efterföljande ana.
 
21 farmors farfar
Margta (Märta) Westin, född 1819 1/7 i Hagsta i Hamrånge socken, Gävleborgs län, död 1886 19/4 i Oppala i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 11, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Anders Gustaf Svedlund, född 1831 19/12 i Kungs-Barkarö socken, Västmanlands län, smedgesäll, död 1890 8/5 i Elim under Hallsbergs stations omnejd i Kumla socken, Örebro län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1869 29/12 i Kumla socken, Örebro län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Sofia Jakobina Grytzell, född 1834 20/12 i Eskilstuna församling, Södermanlands län, död 1897 19/11 i Haga under Sannaholm i Hallsbergs församling, Örebro län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
24 morfars farfar
Anders Gran, född 1824 2/6 på Säterbol i Sköllersta socken, Örebro län, soldat, död 1878 9/9 i Östra Granhammar i Vintrosa socken, Örebro län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1845 18/11 i Sköllersta socken, Örebro län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Lovisa Andersdotter, född 1821 29/4 på Tarsta ägor i Sköllersta socken, Örebro län, död 1907 18/12 i Östra Granhammar i Vintrosa församling, Örebro län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Israel Jansson, född 1816 20/2 i Karlsbygget i Viby socken, Örebro län, torpare, död 1879 5/12 i Norra Norrängsbacken under Körtingsbergs ägor i Viby socken, Örebro län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1841 20/6 i Edsbergs socken, Örebro län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Maria Andersdotter, född 1816 8/9 i Logsjö i Edsbergs socken, Örebro län, död 1889 11/3 i Råtorp under Körtingsbergs ägor i Viby socken, Örebro län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
28 mormors farfar
Johan Peter Jansson, född 1825 5/6 i Skagershults socken, Örebro län (enligt husförhörslängderna; Skagershults födelse- och dopbok börjar 1862, husförhörslängderna 1871), hemmansägare i Däldenäs i Nysunds socken, Örebro län, död 1920 28/8 i Lidetorp i Nysunds församling, Örebro län. [Barn 14]
 
Gift 1873 31/5 i Tiveds socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Johanna Jansdotter, född 1840 29/2 i Myrmon i Tiveds socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna, Tiveds- födelse- och dopbok börjar 1848), blev sedermera sinnessjuk (Nysunds kyrkoarkiv, vol. AIIa:2, 1901–1906, sid. 83), död 1910 9/3 i Däldenäs i Nysunds församling, Örebro län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Gustaf Svensson Hallqvist, född 1833 24/9 i Björsäters socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna), hemmansägare, rättare, död 1914 22/7 i Finnerödja församling, Skaraborgs län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1862 27/12 i Hova socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Andrietta Rasmusson, född 1838 2/6 i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1922 22/4 i Finnerödja församling, Skaraborgs län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
32 farfars farfars far
Back Anders Persson, född 1813 17/2 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län, uppsyningsman, sedermera nämndeman. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
 
Gift med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Anna Matsdotter, född 1819 2/1 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]
 
34 farfars farmors far
Mats Nilsson, född 1814 6/12 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län, död 1870 3/5 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift med efterföljande ana.
 
35 farfars farmors mor
Anna Andersdotter, född 1813 24/2 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Gröt Olof Persson, född 1808 13/6 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län, hemmansägare därstädes. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Kerstin Persdotter, född 1807 17/12 i Loka i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
38 farfars mormors far
Anders Larsson, levde 1832 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 19]
 
Gift med efterföljande ana.
 
39 farfars mormors mor
Margit Andersdotter, levde 1832 i Brunnsberg i Älvdalens socken, Kopparbergs län. [Barn 19]
 
40 farmors farfars far
Olof Nilsson, född 1784 14/5 i Oppala i Hille socken, Gävleborgs län, bonde och nämndeman därstädes, död 1833 3/8 i Oppala i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 20, Far 80, Mor 81]
 
Gift med efterföljande ana.
 
41 farmors farfars mor
Brita Persdotter, född 1793 24/3 i Åbyggeby i Hille socken, Gävleborgs län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farfars far
Olof Larsson, född 1800 12/4 i Sveden i Hamrånge socken, Gävleborgs län, bonde i Hagsta i Hamrånge socken, Gävleborgs län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift med efterföljande ana.
 
43 farmors farfars mor
Anna Abrahamsdotter, född 1789 9/4 i Lingbo i Skogs socken, Gävleborgs län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
44 farmors morfars far
Anders Svedlund, född 1808 6/6 i Skallbo i Odensvi socken, Västmanlands län, grenadjär i Kungs-Barkarö socken, Västmanlands län. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Stina Cajsa Ersdotter, född 1803 5/4 i Kung Karls socken i Västmanlands län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
46 farmors mormors far
Anders Grytzell, född 1795 6/3 i Greksnäs i Grythyttans socken, Örebro län, lismedsgesäll, död 1849 13/4 i Eskilstuna församling, Södermanlands län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift 1821 28/10 i Eskilstuna församling, Södermanlands län län med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Maria Catharina Nyström, född 1797 4/3 i Visnums socken, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), levde 1849. [Barn 23]
 
48 morfars farfars far
Okänd. [Barn 24]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
49 morfars farfars mor
Stina Cajsa Gustafsdotter, född 1794 26/1 på Ålsta ägor under Ekeby i Sköllersta socken, Örebro län, ogift piga, drev en lönnkrog i Säterbol i Sköllersta socken, Örebro län (Sköllersta kyrkoarkiv, vol. AI:20b, 1846–1850, sid. 290) och dömdes flera gånger för olovlig brännvinsförsäljning, bland annat 1839, vilket kan man läsa om i Aftonbladet den 20 april 1839: ”Vid granskningen af fånglistorne för Örebro länshäkte fanns att […] pigan Stina Cajsa Gustafsdotter, för oloflig bränvingsförsäljning undergått 6 veckors, i stället för en månads fängelse. […] Rörande Gustafsdotters qvarhållande 14 dagar utöfver lagliga tiden, förklarade K:s Bef:de att hon blifvit tre gånger för oloflig bränvingsförsäljning dömd till 20 Rdr böter eller 2 veckors fängelse hvarje gång…” ; sedermera fattighjon och backstugusittare. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Anders Andersson, född 1779 2/3 på Åkerby ägor Sköllersta socken, Örebro län, torpare på Tarsta ägor i Sköllersta socken, Örebro län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Maria Andersdotter, född 1778 14/6 i Linnerud i Lerbäcks socken, Örebro län. [Barn 25, Far 102]
 
52 morfars morfars far
Jan Andersson, född 1776 12/12 på Kilafallet i Viby socken, Örebro län, torpare i Karlsbygget i Viby socken, Örebro län. [Barn 26, Far 104, Mor 105]
 
Gift med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Cajsa Nilsdotter, född 1776 21/9 på Tegen i Viby socken, Örebro län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]
 
54 morfars mormors far
ANDERS Israel Larsson, född 1779 7/4 i Prästgårdens skog i Edsbergs socken, Örebro län, bonde i Logsjö i Edsbergs socken, Örebro län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Brita Larsdotter, född 1777 23/3 i Logsjö i Edsbergs socken, Örebro län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
58 mormors farmors far
Jan Petter Nilsson, född 1813 i Myrmon i Tiveds socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna, Tiveds kyrkoböcker börjar 1848), torpare. [Barn 29]
 
Gift (antagligen i Tiveds socken, Skaraborgs län där kyrkoböckerna börjar 1848) med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Stina Eriksdotter, född 1811 5/10 i Lättaåsen i Tiveds socken, Skaraborgs län (enligt husförhörslängderna, Tiveds kyrkoböcker börjar 1848). [Barn 29]
 
60 mormors morfars far
Sven Larsson, född 1797 1/12 i Hallan i Björsäters socken, Skaraborgs län, hemmansägare därstädes. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o med Catharina Bryngelsdotter, född 1805 5/11 i Björsäters socken, Skaraborgs län.
 
61 mormors morfars mor
Stina Jonsdotter, född 1798 11/12 i Gullsäter i Björsäters socken, Skaraborgs län, död 1834 11/8 i Hallan i Björsäters socken, Skaraborgs län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Lars Rasmusson, född 1798 25/4 i Huveröd i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län, rusthållare och nämndeman, valdes 1839 till riksdagsman för Inlands och Nordre och Fräkne härader (Post- och Inrikes tidningar den 2 december 1839) och närvarade vid samtliga riksdagar 1840-1863; vid hans död skriver redaktören i Göteborgsposten den 14 april 1866 med illa dold kritik att ”Lars Rasmusson, som i egenskap af de fyra Inlandshäradernas ombud fungerat vid alla riksdagarne mellan 1840 och 1863, var en man med godt hufvud, ’en slipad karl’, som det heter, och i karaktersegenskaper på samma ståndpunkt, som t. ex. Petter Jönsson i Träslända, men denne vida underlägsen i fyndighet och förmåga. Han egde stort inflytande i ståndet, isynnerhet på intrigens vägar, i hvilka han var särdeles bevandrad. En stor vän af ’det rena bondeståndet’, hatade han de ’herrar’, som deri gjorde inträde, och motsatte sig med ifver ståndets förstärkning med intelligenta elementer. En sjelfskrifven ledamot i statskutskottet, motsatte han sig vanligen de anslag som regeringen företrädesvis lade vigt på, men då sedermera votering derom anställdes, blef man ofta oviss, huruvida Rasmusson lagt en nej- eller ja-sedel i urnan. Anledningen till hans icke-återväljande vid denna riksdag känner jag ej; om han sjelf afböjde ett återval, så skedde det troligen på grund af inträffad sjuklighet; men i hans lynne låg annars ingen tillbakadragenhet. Kanske var det en förkänsla af den stora frågans framgång, som instkinktlikt höll honom hemma; ty han tillhörde den gamla stammen inom bondeståndet, som väl talade mycket om, men föga ifrigt önskade en reform af det gamla representationssättet”; Öresundsposten skriver den 16 april 1866 lite mer kryptiskt men lika kritiskt att Lars Rasmusson ”war en ’slipad karl’, hörde för öfrigt till gammalswenskarne som tyckte bäst om det rena bondeståndet och att representationen gick på fyra ben, hwadan han öfwerlefwat sin tid”; död 1866 6/4 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1820 8/10 i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Börta Larsdotter, född 1796 10/10 i Sköllunga Övergård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1869 1/5 i Huveröds Norgård i Ucklums socken, Göteborgs och Bohus län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]


209
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Kristersson, Ulf (f. 1963)
« skrivet: 2022-09-11, 22:32 »
----------------------------- Generation 6 -----------------------------
 
72 farfars morfars farfar
Christen Nilsson, var 1801 matros i Falsterbo, Malmöhus län. [Barn 36]
 
Gift med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Anna Nilsdotter, levde 1801 i Falsterbo, Malmöhus län. [Barn 36]
 
74 farfars morfars morfar
Okänd. [Barn 37]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
Anna Maria Norberg, född omkring 1787, levde 1811 som piga i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län. [Barn 37]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1813 31/10 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län (efter tre lysningar på samma dag ”I anseende till hastig SjöCommenderin för Kongl: Majestät och Kronan” enligt vigselboken) med kofferdisjömannen Sven Christiansson, levde 1814 i Karlskrona.
 
76 farfars mormors farfar
Andreas Kromnow, född 1778 9/12 i Skanörs församling, Malmöhus län, skeppare och borgare i Skanör. [Barn 38, Far 152, Mor 153]
 
Gift 1805 6/9 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
77 farfars mormors farmor
Nilla Pettersdotter. [Barn 38]
 
78 farfars mormors morfar
Okänd. [Barn 39]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
79 farfars mormors mormor
Bengta Pålsdotter, levde 1806 som piga i Skanör, Malmöhus län. [Barn 39]
 
84 farmors farmors farfar
Nils Nilsson, född 1780 (enligt husförhörslängderna), död 1824 16/12 i Visterud i Östra Ämterviks socken, Värmlands län. [Barn 42]
 
Gift med efterföljande ana
 
85 farmors farmors farmor
Britta Larsdotter, född 1778 (enligt husförhörslängderna), död 1845 22/10 i Visterud i Östra Ämterviks socken, Värmlands län. [Barn 42]
 
88 farmors morfars farfar
Nils Bengtsson, levde 1790 i Holmana i Hishults socken, Hallands län. [Barn 44]
 
Gift med efterföljande ana.
 
89 farmors morfars farmor
Pernilla Bengtsdotter, levde 1790 i Holmana i Hishults socken, Hallands län. [Barn 44]
 
90 farmors morfars morfar
Nils Göransson, levde 1796 i Långhult i Hishults socken, Hallands län. [Barn 45]
 
Gift med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Kerstin Andersdotter, levde 1796 i Långhult i Hishults socken, Hallands län. [Barn 45]
 
92 farmors mormors farfar
Nils Persson, levde 1791 i Genaholm i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län. [Barn 46]
 
Gift med efterföljande ana.
 
93 farmors mormors farmor
Hanna Persdotter, levde 1791 i Genaholm i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län. [Barn 46]
 
94 farmors mormors morfar
Nils Persson, levde 1804 i Bjäringatorp i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län. [Barn 47]
 
Gift med efterföljande ana.
 
95 farmors mormors mormor
Johanna Olofsdotter, levde 1804 i Bjäringatorp i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län. [Barn 47]
 
96 morfars farfars farfar
Anders Fyrkant, var 1778 soldat i Mjäla i Torpa socken, Kronobergs län. [Barn 48]
 
Gift med efterföljande ana.
 
97 morfars farfars farmor
Brita, levde 1778 i Mjäla i Torpa socken, Kronobergs län. [Barn 48]
 
98 morfars farfars morfar
Per Eriksson, levde 1786 i Annerstads Bergsgård i Annerstads socken, Kronobergs län. [Barn 49]
 
Gift med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Kerstin Christiansdotter, levde 1786 i Annerstads Bergsgård i Annerstads socken, Kronobergs län. [Barn 49]
 
100 morfars farmors farfar
Sven Andersson, levde 1793 i Ryd i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 50]
 
Gift med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Kerstin Jönsdotter, levde 1793 i Ryd i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 50]
 
102 morfars farmors morfar Nils Persson, levde 1789 i Emmaboda i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 51]
 
Gift med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Ingjärd Svensdotter, levde 1789 i Emmaboda i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 51]
 
106 morfars morfars morfar
Anders Larsson, levde 1780 i Abbeshult i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 52]
 
Gift 1777 29/6 i Torpa socken, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
107 morfars morfars mormor
Christina Lagerqvist, född 1756 26/9 i Nöttja Backagård i Nöttja socken, Kronobergs län. [Barn 52, Far 214, Mor 215]
 
120 mormors morfars farfar
Rasmus Nilsson, född 1751 20/1 i Ingelsträde i Väsby socken, Malmöhus län, rusthållare, död 1815 31/3 i Ingelsträde i Väsby socken, Malmöhus län. [Barn 60, Far 240, Mor 241]
 
Gift 1784 21/11 i Väsby socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
121 mormors morfars farmor
Troen Pålsdotter, född 1759 16/9 i Äsperöd i Väsby socken, Malmöhus län, död 1822 24/12 i Ingelsträde i Väsby socken, Malmöhus län. [Barn 60, Far 242, Mor 243]
 
122 mormors morfars morfar
Bengt Knutsson, levde 1798 i Västratorps torp i Rya socken, Kristianstads län. [Barn 61]
 
Gift med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Bengta Christensdotter, levde 1798 i Västratorps torp i Rya socken, Kristianstads län. [Barn 61]
 
126 mormors mormors morfar
Sven Winberg, född 1759 11/8 i Göteborg (enligt Lunds domkyrkoförsamlings husförhörslängder; Skartoftas husförhörslängder anger födelseorten vara Starrkärr, en by i Ödsmåls socken, men det tycks inte heller stämma); var 1792 betjänt på Kulla-Gunnarstorp i Allerums socken, Malmöhus län, var 1795 traktör vid Övedskloster i Öveds socken, Malmöhus län, levde 1807 i Skolhuset i Skartofta socken, Malmöhus län, kallas trädgårdsmästare när han flyttade från Skartofta till Lund 1820, sedermera f.d. trädgårdsmästare, död 1829 15/4 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 63]
 
Gift 1:o 1792 29/10 i Allerums socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o före 1820 med Brita Maria Pettersson, född 1779 1/11 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län.
 
127 mormors mormors mormor
Johanna Hagelberg, född omkring 1760 (vid dotterns dop 1795 i Öved var ”inspektor Petter Hagelberg” fadder), levde 1807 i Skolhuset i Skartofta, död före 1820. [Barn 63]
 
----------------------------- Generation 7 -----------------------------
 
152 farfars mormors farfars far
Tobias Kromnow, född 1741 2/11 i Skanörs församling, Malmöhus län, borgare och skräddare i Skanör, sedermera stadsvaktmästare därstädes, död 1811 11/11 i Skanörs församling, Malmöhus län. [Barn 76, Far 304, Mor 305]
 
Gift med efterföljande ana.
 
153 farfars mormors farfars mor
Johanna Persdotter (Jönsdotter?), född omkring 1741, död 1807 14/2 i Skanörs församling, Malmöhus län. [Barn 76]
 
214 morfars morfars mormors far
Sven Lagerqvist, född 1717 i Brusarp i Nöttja socken, Kronobergs län, student vid Lunds universitet 1745, prästvigd 1757, komminister i Torpa av Annerstads pastorat i Växjö stift 1762 (Växjö stifts herdaminne, band 3, 1929, sid. 206f), död 1790 7/3 i Torpa socken, Kronobergs län. [Barn 107]
 
Gift 1:o 1751 24/2 i Nöttja socken, Kronobergs län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1787 29/7 i Torpa socken, Kronobergs län med änkefru Margareta Christina Brandt, f. Pihlgren, född 1737 22/3 i Ljunggårdsköp i Göteryds socken, Kronobergs län, död 1816 30/9 i Halmstad, Hallands län.
 
215 morfars morfars mormors mor
Benedikta Persdotter, född omkring 1713, död 1786 4/12 i Torpa socken, Kronobergs län. [Barn 107]
 
Gift 1:o 1735 30/7 i Bergunda socken, Kronobergs län med komministern i Nöttja av Annerstads pastorat i Växjö stift Petrus Sellegren, döpt 1712 7/1 i Lekaryds socken, Kronobergs län, avsattes från komministraturen på grund av sedelförfalskning 1749 och fördes till Stockholm där han avrättades genom hängning på Järntorget 1749 27/5 (Växjö stifts herdaminne, band 3, 1929, sid. 199).
Gift 2:o 1751 24/2 i Nöttja socken, Kronobergs län med föregående ana.
 
240 mormors morfars farfars far
Nils Pålsson, född omkring 1705, död 1756 7/8 i Ingelsträde i Väsby socken, Malmöhus län. [Barn 120]
 
Gift med efterföljande ana.
 
241 mormors morfars farfars mor
Boel Nilsdotter, född omkring 1708, död 1794 4/3 i Ingelsträde i Väsby socken, Malmöhus län. [Barn 120]
 
242 mormors morfars farmors far
Pål Nilsson, född omkring 1722, död 1805 22/10 i Äsperöd i Väsby socken, Malmöhus län. [Barn 121]
 
Gift med efterföljande ana.
 
243 mormors morfars farmors mor
Bengta Persdotter, född omkring 1718, död 1797 10/3 i Äsperöd i Väsby socken, Malmöhus län. [Barn 121]
 
----------------------------- Generation 8 -----------------------------
 
304 farfars mormors farfars farfar
Christoffer Hansson Kromnow, född omkring 1700, skräddare, begravd 1742 23/5 i Skanörs församling, Malmöhus län. [Barn 152]
 
Gift med efterföljande ana.
 
305 farfars mormors farfars farmor
Elna Jönsdotter, född omkring 1701, begravd 1747 11/5 i Skanörs församling, Malmöhus län. [Barn 152]
 

210
Politik / Offentlig verksamhet / Kristersson, Ulf (f. 1963)
« skrivet: 2022-09-11, 22:31 »
För den som är nyfiken på moderatledaren Ulf Kristerssons förfäder kommer här ett första utkast:
 
 
1 proband
ULF Hjalmar Kristersson, född 1963 29/12 i Lund, Malmöhus län, civilekonom, riksdagsledamot 1994-, finanskommunalråd i Strängnäs kommun 2002–2006, socialborgarråd i Stockholms stad 2006–2010, socialförsäkringsminister 2010–2014, partiledare för Moderaterna 2017-.  [Far 2, Mor 3]
 
----------------------------- Generation 1 -----------------------------
 
2 far
LARS Erik Hjalmar Kristersson, född 1938 3/5 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län, filosofie kandidat, ekonomikonsult, död 2015 30/10 i Eskilstuna, Södermanlands län. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift 1963 3/5 med efterföljande ana.
 
3 mor
KARIN Alice Ingegerd Axelsson, född 1938 18/2 i Gustav Adolfs församling i Helsingborg, Malmöhus län, filosofie magister, adjunkt, död 2020 6/6 i Eskilstuna, Södermanlands län. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
----------------------------- Generation 2 -----------------------------
 
4 farfar
Hjalmar Fredrik Kristensson, född 1897 30/5 i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, kontorist, sedermera korrespondent, död 1944 19/3 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1927 10/12 i Hörkens kapellförsamling, Örebro län med efterföljande ana.
 
5 farmor
Ellen Alida Mariana Persson, född 1899 18/2 i Grängesbergs församling, Kopparbergs län, död 1994 28/8 i Malmö S:t Pauli församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
HJALMAR Mante Axelsson, född 1887 18/1 i Vrå socken, Kronobergs län, byggnadssnickare, död 1977 12/9 i Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1933 8/4 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
7 mormor
HELGA Bernhardina Bengtsson, född 1903 16/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1980 3/2 i Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
----------------------------- Generation 3 -----------------------------
 
8 farfars far
Okänd. [Barn 4]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Emilia Fredrika Christensson, född 1873 7/2 i Falsterbo församling, Malmöhus län, handsksömmerska, död 1931 10/6 i Lunds domkyrkoförsamling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Erik August Persson, född 1868 28/3 i Grangärde socken, Kopparbergs län, gruvarbetare, smörjare, död 1939 15/3 i Ljusnarsbergs församling, Örebro län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1894 14/8 i Ljusnarsbergs församling, Örebro län med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Bernhardina Oktavia Bengtsson, född 1861 20/12 i Hasslövs socken, Hallands län (kyrkskriven i Voxtorps socken), död 1936 28/9 i Ljusnarsbergs församling, Örebro län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
Axel Jonasson, född 1862 25/4 i Vrå socken, Kronobergs län, hemmansägare, död 1937 19/4 i Vrå församling, Kronobergs län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1884 27/12 i Vrå socken, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Matilda Magnusdotter, född 1859 22/7 i Vrå socken, Kronobergs län, död 1921 26/4 i Vrå församling, Kronobergs län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Okänd. [Barn 7]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Hilma Bengtsson, född 1870 28/5 i Höganäs församling, Malmöhus län, piga, död 1942 15/11 i Västra Broby församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1906 4/6 i Västra Broby församling, Kristianstads län med eldaren, sedermera tegelbrännaren Måns Bengtsson, född 1858 15/4 i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, död 1936 29/4 i Västra Broby församling, Malmöhus län.
 
----------------------------- Generation 4 -----------------------------
 
18 farfars morfar
Christian Christensson, född 1834 1/10 i Falsterbo församling, Malmöhus län, fyrvaktare vid Falsterbo fyrbåk, drunknade 1890 22/8 i Falsterbo församling, Malmöhus län; ”I fredags eftermiddag vid fyratiden, då fyrvaktaren Christian Christensson och hans tjugoårige son begåfvo sig hem från Falsterbo ref, der de varit på jagt, vräktes deras båt omkull af en häftig kastvind, med den påföljd att de ombordvarande kommo i vattnet och drunknade” (Skånska Posten 1890 25/8). [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1865 20/10 i Skanörs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
NICOLINA Beata Kromnow, född 1834 14/9 i Skanörs församling, Malmöhus län, död 1929 16/4 i Norrtälje församling, Stockholms län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Okänd. [Barn 10]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Betty Jonsdotter, född 1844 5/4 i Nedre Ulleruds socken, Värmlands län, död 1920 8/9 i Hörkens församling, Örebro län (avled i Ljusnarsberg). [Barn 10, Far, 42, Mor 43]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana,
Gift 1:o 1868 26/12 i Grangärde socken, Kopparbergs län med arbetaren Per Olsson, född 1843 11/6 i Östra Ämterviks socken, Värmlands län, död 1881 31/10 i Ljusnarsbergs församling, Örebro län.
Gift 2:o 1883 1/7 i Ljusnarsbergs socken, Örebro län med arbetaren och torpägaren Per Oskar Johansson, född 1850 20/9 i Arby socken, Kalmar län; ”Grufarbetaren Per Oskar Johansson i Lomberget företog sig i söndags förmiddag i wredesmod att i sin hustrus bostad med en yxa sönderslå femton fönsterrutor samt derefter i små bitar sönderhugga all i huset befintlig, hustrun tillhörig lösegendom. Ej nöjd med detta dåd, ikullknuffade han ute i kölden – som det heter i kronolänsmannens raport – den förtwiflade hustrun, hwilken i famnen hade sitt åtta månader gamla barn, som han frånryckte henne och kastade i waggan, så att det erhöll en blånad i närheten af högra tinningen. Innan grannarne hunnit tillskynda, wände han, sedan han ej hade mer att förstöra i hustruns bostad, sin wrede mot en närboende qwinnas, Stina Korneliidotter, byggnad, å hwilken han utslog sex fönsterrutor. Derefter kröp han in genom ett fönster och jagade de innewarande på flykten. Nu hann J. dock ej göra mera skada, emedan en arbetare P. A. Carlsson, som kommit tillstädes, rusade in på lifwet på honom och fråntog honom yxan, hwilken J. förut riktat mot C. Äfwen efter det han tillfångatagits, till och med under förhöret, wisade han sig mycket wildsint. Af hotelser, som J. fält, framgår, att han haft för afsigt att efter fullbordadt dåd begifwa sig till sin hembygd, Karlslunda, Kalmar län. Han är sedan sidstlidne juni gift med Betty Jonsdotter, med hwilken han har ett barn.” (Barometern 1883 24/12); ”Grufarbetaren Per Oskar Johansson, som söndagen 16 december i sin hustrus bostad i Lomberget betedde sig mycket vildsint, misshandlade hustrun o. s. v. samt begick hemfridsbrott m. m. hos en närboende kvinna Stina Korneliidotter, har af Nya Kopparbergs häradsrätt dömts för misshandeln å hustrun till två månaders straffarbete och för grof skadegörelse å hennes egendom till 3 månaders fängelse samt för hemfridsbrott och skadegörelse till 3 månaders fängelse. Detta straff förvandslas enligt strafflagen till fem och en half månaders straffarbete, som ökas med sex dagar, om han ej förmår gälda 20 kronors böter, ådömda för misshandel å Stina K. Dessutom skulle J. utgifva åtskilliga ersättning för skadegörelse och åt vittnen” (Nerikes Allehanda 1884 2/1); ”dömd vid Koppb. H. rätt 29/12 84 för misshandel å s. hustru, hemfridsbrott m. m. till straffarbete under 5 mån. 15 dagar o. 20 kr. böter” (Ljusnarsberg AI:21b, sid. 533), ”flyttat t. N:a Amerika 1887” (Hörkens kyrkobokföringsdistrikt AI:1, sid. 1946).
 
22 farmors morfar
Nils Peter Bengtsson, född 1837 26/8 i Hishults socken, Hallands län, examinerad folkskollärare, skollärare i Skånes-Fagerhults socken, vice klockare i Östra Karups församling av Lunds stift, klockare, organist och folkskollärare i Kungs-Barkarö församling, Västmlands län, samt i Ingarö församling, Stockholms län, död 1925 12/7 i Ytterenhörna församling, Södermanlands län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1:o 1861 6/10 i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1866 15/2 i Östra Karups socken, Hallands län med Amanda Charlotta Killberg, född 1841 26/9 i Östra Karups socken, Hallands län, död 1886 16/3 i Hjulsjö socken, Örebro län.
Trolovad omkring 1887 med soldatänkan Karolina Eriksson, född 1856 5/2 i Grythyttans socken, Örebro län, död 1913 4/10 i Örebro norra församling, Örebro län; tre lysningar till äktenskap avkunnades 1887 men trolovningen upphävdes genom Västerås domkapitels skiljobrev 1891 15/7 (Hjulsjö kyrkoarkiv, vol. AI:15b, sid. 489).
 
23 farmors mormor
Talena Persdotter, född 1833 16/2 i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län, död 1865 13/3 i Kungs-Barkarö socken, Västmanlands län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
24 morfars farfar
Jonas Nilsson, född 1810 19/5 i Skogstorpet i Torpa socken, Kronobergs län, bonde, torpare, död 1868 17/3 i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1:o 1836 5/1 i Vrå socken, Kronobergs län med Ingjerd Andersdotter, född 1807 12/10 i Vrå socken, Kronobergs län, död 1844 11/1 i Ryd i Vrå socken, Kronobergs län.
Gift 2:o 1844 27/10 i Vrå socken, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Anna Andersdotter, född 1823 8/1 i Ryd i Vrå socken, Kronobergs län, död 1910 15/2 i Vrå församling, Kronobergs län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Magnus Persson, född 1816 8/2 i Ljunghult i Vrå socken, Kronobergs län, bonde, död 1869 6/2 i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]
 
Gift 1843 20/12 i Vrå socken, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Anna Stina Petersdotter, född 1820 30/1 i Brealt i Lidhults socken, Kronobergs län, död 1898 8/2 i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
30 mormors morfar
Bengt Jönsson, född 1831 28/10 i Jonstorp i Jonstorps socken, Malmöhus, gruvarbetare vid Höganäs stenkolsgruva, död 1878 23/3 i Höganäs församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift 1:o 1862 3/9 i Väsby socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1873 18/10 i Brunnby socken, Malmöhus län med änkan Troen Sörensdotter, född 1827 4/3 i Brunnby socken, Malmöhus län, död 1895 12/1 i Höganäs församling, Malmöhus län.
 
31 mormors mormor
Anna Botilla Westerholm, född 1836 15/12 i Väsby socken, Malmöhus län, död 1871 16/3 i Höganäs församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
----------------------------- Generation 5 -----------------------------
 
36 farfars morfars far
Nils Christensson, född 1801 8/9 i Falsterbo församling, Malmöhus län, styrman och sjöman, sedermera fyrmästare vid Falsterbo fyrbåk, död 1888 26/5 i Trelleborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift 1834 10/1 i Falsterbo församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Johanna Fredrika Christiansson, född 1811 21/9 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län, död 1900 31/3 i Trelleborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
38 farfars mormors far
Anders Petter Kromnow, född 1807 12/11 i Skanörs församling, Malmöhus län, styrman, sedermera sjöman, död 1889 9/6 i Falsterbo församling, Malmöhus län. [Barn 19, Far 76, Mor 77]
 
Gift 1832 13/1 i Skanörs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
39 farfars mormors mor
Elsa Beata Jeppsson, född 1806 9/8 i Skanörs församling, Malmöhus län, död 1875 20/12 i Skanörs församling, Malmöhus län. [Barn 19, Far 78, Mor 79]
 
42 farmors farmors far
Jonas Nilsson, född 1821 30/8 i Visterud i Östra Ämterviks socken, Värmlands län, levde i unga år som lösdrivare i trakten kring hemsocknen Östra Ämtervik och undvek husförhören, varvid kyrkoherden 1843 antecknade i husförhörslängden att Jonas ”återflyttar till Emt[ervik]: med bevis, att han vid husförhöret d. 11/7 n: a: undanhöll sig o. inte åtlydde 2 kallelser att sig inställa; o. har orsaken i dag vid enskildt förhör befunnits vara den, att han aldeles afglömt sin Xstendom. Han har detta oaktadt här begått H:ns hel. Nvd: d: 25/6, men bör ej vidare få göra det – innan han påminner sig sina stycken etc:” (Östra Ämterviks kyrkoarkiv, vol. AI:10, sid. 206); blev sedermera tjänstedräng, anställdes slutligen som konstvaktare och tilldelades vid Patriotiska sällskapets sammankomst 1878 28/2 den mindre medaljen med konungens bröstbild för 31 års tjänst hos Grängesbergs konst- och järnvägsaktiebolag (Nya Dagligt Allehanda 1878 3/4), död 1895 28/12 i Grängesbergs socken, Örebro län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1844 4/2 i Nedre Ulleruds socken, Värmlands län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Brita Jonsdotter, född 1821 4/5 i Nedre Ulleruds socken, Värmlands län (enligt husförhörslängderna), död 1890 3/10 i Grangärde socken, Kopparbergs län. [Barn 21]
 
44 farmors morfars far
Bengt Nilsson, född 1790 22/7 i Holmana i Hishults socken, Hallands län, hemmansåbo, död 1842 17/2 i Östra Långhultsbygget i Hishults socken, Hallands län. [Barn 22, Far 88, Mor 89]
 
Gift 1813 12/6 i Hishults socken, Hallands län med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Nilla Nilsdotter, född 1796 8/5 i Långhult i Hishults socken, Hallands län, död 1862 7/12 i Snapparp i Hishults socken, Hallands län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
46 farmors mormors far
Per Nilsson, född 1791 12/4 i Genaholm i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1852 1/6 i Genaholm i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län. [Barn 23, Far 92, Mor 93]
 
Gift med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Pernilla Nilsdotter, född 1804 14/9 i Bjäringatorp i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län, död 1869 14/4 i Bjäringatorp i Skånes-Fagerhults socken, Kristianstads län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
48 morfars farfars far
Nils Andersson, född 1778 2/10 i Mjäla i Torpa socken, Kronobergs län, torpare, död 1848 24/1 i Skogstorpet under Nortorpa Sörgård i Torpa socken, Kronobergs län. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift 1806 7/12 i Annerstads socken, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
49 morfars farfars mor
Catharina Persdotter, född 1786 10/9 i Annerstads Bergsgård i Annerstads socken, Kronobergs län, död 1833 24/7 i Skogstorpet under Nortorpa Sörgård i Torpa socken, Kronobergs län. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Anders Svensson, född 1793 12/2 i Ryd i Vrå socken, Kronobergs län, torpare, död 1846 19/12 i Ryd i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift 1817 11/11 i Vrå socken, Kronobergs län med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Johanna Nilsdotter, född 1789 28/2 i Emmaboda i Vrå socken, Kronobergs län, död 1856 8/10 i Ryd i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
52 morfars morfars far
Per Magnusson, född 1780 23/4, drunknade 1821 21/10 i Ljunghult i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 26]
 
Gift med efterföljande ana.
 
53 morfars morfars mor
Maria Andersdotter, född 1780 22/5 i Abbeshult i Vrå socken, Kronobergs län, död 1862 18/1 under Hästhult i Vrå socken, Kronobergs län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]
 
54 morfars mormors far
Peter Larsson, född 1796 30/9 (enligt husförhörslängderna), ”vådeligen mör[dad]” 1825 13/3 i Brealt i Lidhults socken, Kronobergs län. [Barn 27]
 
Gift med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Karin Persdotter, född 1794 5/10 (enligt husförhörslängderna), levde 1825 i Brealt i Lidhults socken, Kronobergs län. [Barn 27]
 
60 mormors morfars far
Jöns Rasmusson, född 1797 4/12 i Ingelsträde i Väsby socken, Malmöhus län, hemmansåbo i Jonstorps by i likanämnda socken, sedermera husman, död 1844 26/3 i Görslövs boställsplan i Jonstorps socken, Malmöhus län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1827 2/3 i Farhults socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Catharina Bengtsdotter, född 1798 13/9 i Västrarps torp i Rya socken, Kristianstads län, död 1856 14/3 på Stora Görslöv nr. 12 & 13 i Jonstorps socken, Malmöhus län. [Barn 30, Far 122, Mor 122]
 
62 mormors mormors far
Adam Westerholm, född 1796 15/12 i Göteborg (enligt husförhörslängderna), gruvarbetare vid Höganäs stenkolsgruva, död 1851 1/1 i Väsby socken, Malmöhus län. [Barn 31]
 
Gift 1:o 1818 9/5 i Väsby socken, Malmöhus län med änkan Hanna Larsdotter, född 1779 16/1 i Tjörröd i Väsby socken, Malmöhus län, död 1831 20/11 vid Höganäs stenkolsgruva i Väsby socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1834 2/8 i Väsby socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Amalia GUSTAVA Winberg, född 1795 11/7 i Öveds socken, Malmöhus län, död 1867 21/7 i Höganäs socken, Malmöhus län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]


211
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Åkesson, Jimmie (f. 1979)
« skrivet: 2022-09-11, 22:29 »
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
64 farfars farfars farfar
Per Nilsson, född 1792 3/7 (enligt husförhörslängderna), var dräng i Mellby vid vigseln, sedermera torpare, död 1846 19/11 i Vittskövle by i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 32]
 
Gift 1819 i Vittskövle socken, Kristianstads län (datum ej angivet) med efterföljande ana.
 
65 farfars farfars farmor
Sine Bengtsdotter, född 1792 14/8 i Vittskövle by i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 32, Far 130, Mor 131]
 
66 farfars farfars morfar
Lars Andersson, född 1776 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo, död 1833 20/4 på Bjäresjö nr. 19 i Bjäresjö socken, Malmöhus län. [Barn 33]
 
Gift 1:o 1811 15/4 i Bjäresjö socken, Malmöhus län med Boel Andersdotter, född 1787 30/6 i Skårby socken, Malmöhus län, död 1822 23/11 i Bjäresjö i Bjäresjö socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1823 19/5 i Bjäresjö socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
67 farfars farfars mormor
Hanna Bengtsdotter, född 1799 10/8 i Gundralöv i Bjäresjö socken, Malmöhus län, död 1836 6/12 på Bjäresjö nr. 19 i Bjäresjö socken, Malmöhus län. [Barn 33, Far 134, Mor 135]
 
Gift 1:o 1823 19/5 i Bjäresjö socken, Malmöhus med föregående ana.
Gift 2:o 1834 23/5 i Bjäresjö socken, Malmöhus län med hemmansåbon Mårten Jönsson.
 
68 farfars farmors farfar
Nils Ebbesson, född 1775 (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo, död 1846 27/6 i Österlia i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 34]
 
Gift med efterföljande ana.
 
69 farfars farmors farmor
Hanna Nilsdotter, född 1778 (enligt husförhörslängderna), död 1858 5/9 på Österlia nr. 5 i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 34]
 
70 farfars farmors morfar
Hans Åkesson, född 1807 28/7 i Borråkra i Degeberga socken, Kristianstads län, hemmansåbo, frös till döds ute på marken 1877 14/2 vid Österlia nr. 4 i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 35, Far 140, Mor 141]
 
Gift i Vittskövle socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
71 farfars farmors mormor
Kjersti Hansdotter, född 1806 15/12 i Bosarp i Brösarps socken, Kristianstads län, död 1850 31/12 i Österlia i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 35, Far 142, Mor 143]
 
72 farfars morfars farfar
Truls Nilsson, född 1810 24/10 i Andrarums socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo, död där 1870 26/11 på Rebbetuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 36]
 
Gift 1839 26/12 i Hörröds socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
73 farfars morfars farmor
Hanna Olsdotter, född 1823 19/1 på Rebbetuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län, död 1887 18/9 på Rebbetuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 36, Far 146, Mor 147]
 
74 farfars morfars morfar
Mårten Nilsson, född 1817 13/5 i Andrarums socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), tjänstedräng, sedermera torpare och slutligen husägare, död 1894 22/1 i Hemmeneköp i Långaröds socken, Malmöhus län. [Barn 37]
 
Gift 1843 22/12 i Långaröds socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
75 farfars morfars mormor
Kjersti Olsdotter, född 1820 7/2 i Fränninge by i Fränninge socken, Malmöhus län, död 1873 27/8 i Hemmeneköp i Långaröds socken, Malmöhus län. [Barn 37, Far 150, Mor 151]
 
76 farfars mormors farfar
Måns Persson, född 1810 1/7 i Olseröd i Maglehems socken, Kristianstads län, husman, död 1878 8/10 i Ebberöd i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 38, Far 152, Mor 153]
 
Gift med efterföljande ana.
 
77 farfars mormors farmor
Bengta Olsdotter, född 1812 29/2 i Stockahusen under Hörröd nr. 10 i Hörröds socken, Kristianstads län, död 1880 27/6 i Ebberöd i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 38, Far 154, Mor 155]
 
78 farfars mormors morfar
Bodel Nilsson, född 1818 6/3 på Hörröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län, husägare, död 1891 22/1 på Hörröd nr. 7 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 39, Far 156, Mor 157]
 
Gift med efterföljande ana.
 
79 farfars mormors mormor
Anna Mårtensdotter, född 1825 26/11 på Lyngsjö nr. 11 i Lyngsjö socken, Kristianstads län, död 1895 25/5 på Hörröd nr. 7 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 39, Far 158, Mor 159]
 
80 farmors farfars farfar
Sven Eriksson Lindholm, född 1796 28/4 på Vansjötorp i Dädesjö socken, Kronobergs län, var sockenskomakare i Granhults socken, Kronobergs län fram till 1819, då han flyttade till Dädesjö socken och blev sedermera inhyses snickare i Östra Rismåla i Madesjö socken, Kalmar län, död 1857 28/3 i backstugan Lilla Idehult i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 40, Far 160, Mor 161]
 
Gift 1:o 1819 31/10 i Dädesjö socken, Kronobergs län med Anna Maja Nystrand, född 1793 1/10 (enligt husförhörslängderna), död 1831 12/12 på Östra Rismåla nr. 2 i Madesjö socken, Kalmar län.
Gift 2:o 1834 31/1 i Madesjö socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
81 farmors farfars farmor
Anna Lisa Andersdotter, född 1802 5/8 i Skedsbygd i Bäckebo socken, Kalmar län, död 1842 15/6 på Östra Rismåla nr. 2 i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 40, Far 162, Mor 163]
 
82 farmors farfars morfar
Peter Persson Snabb, född 1803 21/11 på Södra Råsbäcks ägor i Mortorps socken, Kalmar län, båtsman, död 1854 22/3 på flottans sjukhus i Karlskrona (enligt Ljungby kyrkoarkiv, Kalmar län, vol. AI:25, sid. 143). [Barn 41, Far 164, Mor 165]
 
Lyst till äktenskap i Madesjö socken, Kalmar län men någon vigsel genomfördes aldrig (då han inflyttade till Ljungby, Kalmar län påpekas det att ”Attesten anmärker att det 3ne ggr lyst till äktenskap för honom i Madesjö. Upplyst Dom. Skiljobref af 17/4 1824.” (Ljungby kyrkoarkiv, Kalmar län, vol. AI:18, sid. 130).
Gift 1826 5/2 i Ljungby socken, Kalmar län (”wigde på Torpet, på Mölebo ägor” enligt vigselboken) med efterföljande ana.
 
83 farmors farfars mormor
Christina Håkansdotter, född 1803 4/6 i Runtorps ägor i Mortorps socken, Kalmar län, död 1886 15/12 på Kulla nr. 1 i S:t Sigfrids socken, Kalmar län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]
 
Gift 1:o 1826 5/2 i Ljungby socken, Kalmar län (”wigde på Torpet, på Mölebo ägor” enligt vigselboken) med föregående ana.
Gift 2:o 1856 15/11 i Ljungby socken, Kalmar län med båtsmannen, sedermera brevbäraren Johan Peter Håkansson Ekelund, född 1815 2/3 i Madesjö socken, Kalmar län, död 1886 21/12 på Kulla nr. 1 i S:t Sigfrids socken, Kalmar län.
 
84 farmors farmors farfar
Peter Nilsson, född 1792 28/2 i Krumhall i Madesjö socken, Kalmar län, torpare, sedermera arbetare, död 1887 12/7 i Krumhall i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 42, Far 168, Mor 169]
 
Gift 1827 15/11 i Madesjö socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
85 farmors farmors farmor
Stina Jonsdotter, född 1807 22/6 i Råsmåla i Madesjö socken, Kalmar län, död 1903 10/3 i Elmeberg i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]
 
86 farmors farmors morfar
Nils Jonsson, född 1796 13/5 i Södra Agebo i Madesjö socken, Kalmar län, bonde därstädes, död 1872 11/8 i Hökahult i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 43, Far 172, Mor 173]
 
Gift 1:o 1819 7/7 i Mortorps socken, Kalmar län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1846 23/1 i Madesjö socken, Kalmar län med änkan Johanna Månsdotter, född 1801 17/4 i Hökahult i Madesjö socken, Kalmar län, död 1877 12/4 i Hökahult i Madesjö socken, Kalmar län.
 
87 farmors farmors mormor
Stina Nilsdotter, född 1793 19/4 i Björnasjö i Mortorps socken Kalmar län, död 1843 27/10 på Södra Agebo nr. 2 i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]
 
90 farmors morfars morfar
Per? [Barn 45]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
91 farmors morfars mormor
Johanna Andersdotter, född 1806 28/6 i Ljunghuset i Ränneslövs socken, Hallands län, död 1868 27/12 i Killebäckstorp nr. 10 i Grevie socken, Kristianstads län. [Barn 45, Far 182, Mor 183]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1841 3/4 i Grevie socken, Kristianstads län med skomakaren, sedermera arbetskarlen Nils Brorsson, född 1810 3/4 i Böske i Grevie socken, Kristianstads län, död 1871 23/5 i Killebäckstorp i Grevie socken, Kristianstads län.
 
94 farmors mormors morfar
Sven Roos, född 1808 25/1 i Lilla Nötte i Grevie socken, Kristianstads län, soldat, sedermera torpare; häktades och tilltalades 1849 för stöld och dömdes samma år för rån (Förslövs kyrkoarkiv, vol. AI:9, sid. 89) till tio års straffarbete på Landskrona fästning, och frisläpptes omkring 1859 (Ängelholms kronohäktes arkiv, vol. D3AA:14), sägs i samband med detta vara ”på fästning” (Grevie kyrkoarkiv, vol. AI:13, 1864–1869, sid. 243) och anges sedan vara ”straffad för rån 69.” (Grevie kyrkoarkiv, vol. AI:15, 1876–1882, sid. 531); var pingstafton 1869 inblandad i ett grovt misshandelsfall som beskrivs på följande sätt i Engelholms Tidning den 1 juni 1869: ”Det wåldsamma uppträdet i Grefwie sistl. pingstafton, då hemmansegaren Nils Clemmedsson i Salomonhög höll på att bli mördad af förre soldaten och fästningsfången Swen Ros, war i går (’utslagsdagen’) föremål för ransakning wid Bjäre häradsrätt. Såsom wi förut nämnt, blef Ros redan på pingstdagsmorgonen häktad af hr kommissarien Rommedahl och till cellfängelset härstädes införpassad för det grofwa wåld som mot Clemmedsson föröfwats, ett wåld hwilket man i början trodde skulle blifwa orsak till den slagnes död. Denne har emellertid qwicknat wid igen och war igår wid rätten närwarande, försedd med en mängd plåsterlappar på sitt delwis kala, af Ros illa tilltygade hufwud. Äfwen den sednares skalle företedde en anblick, som tydligen wittnade om att han fått sitta hårdt emellan wid slagsmålet. Om förloppet härwid berättade målsegaren, Clemmedsson: att då han wid 5-tiden på e. m. nämnde dag war ute på egorna och gick att efterse sina får, hwilka gifwit sig i slanger er[!] med en hare, kom Ros emot honom och började ’skälla’. Clemmedsson yttrade då några ord såsom swar på tal, hwaröfwer Ros blef ursinnig och högg genast C. i hufwudet med en yxa, så att denne ögonblickligen stöp till marken och förlorade sansen. Ros fortfor derefter att med en sten slå C. alldeles förskräckligt, så att blodet flöt i strömmar och stänkte omkring wid hwarje slag. Omsider tillkommo ett par personer, som togo wård om C. och ledde honom till hans hem, der han genast måste intaga sängen. Läkare efterskickades oförtöfwadt och de många gapande såren blefwo i hast förbundne. Ros – en 62 år gammal krabat, som för rån äfwen slitit spö och är mycket illa känd i orten – påstod att Clemmedssons berättelse ej war tillförlitlig och omförmälde rörande uppträdet följande: Han försåg sig sagde dag på e. m. med yxa, och gick ut för att hugga stubbar. Hunnen nära intill det ställe der Clemmedsson uppehöll sig, fick han se denne komma emot sig under så räfaktiga omständigheter, att han började ana det wärsta, synnerligast som han förut warit swårt hotad af Clemmedsson. Han gick emellertid så lugnt sig göra lät sin stig framåt, men – pang! ett pistolskott smällde och en hagelskur hwen omkring öronen på den förskräckte Ros. Skottet träffade emellertid icke, men Ros såg tydligt att Clemedsson aflossade detsamma samt att han beredde sig att ladda på nytt. Då stannade Ros, och Clemmedsson närmade sig honom samt gaf honom med pistolpipan ett så häftigt slag öfwer ögonen, att han bums föll till jorden och blef helt hwimmelkantig. Sedan Ros fallit, kastade sig Cl. öfwer honom och slogs som en wilde. Slutligen fick dock R. öfwertaget och kastade sig ofwanpå målsegaren samt bankade på honom duktiga tag. Om han derwid såsom tillhygge anwände sin ena träsko eller en sten, minnes han nu icke. Ett af de afhörda wittnena tog på sin ed, att det sett Ros hugga Clemmedsson i hufwudet med yxan, men ingen hade hört något skott lossas eller sett Cl. innehafwa pistol. Målet förekommer ännu den 18 nästa Juni kl. 11 f. m. Ros återfördes i häktet”; man kan läsa att Sven Roos intogs i Ängelholms kronohäkte raden den 16 maj 1869, då han antecknades ha medbragt en rock, en väst, ett par byxor, en skjorta, en mössa, strumpor och stövlar, en halsduk, en bindtröja samt 45 öre i kontanter, samt angavs vara ”5 fot 9 tum, [av] ordinär wäxt. Svart hår, blå ögon, rak och stor nesa, aflångt ansikte” (Ängelholms kronohäktes arkiv, vol. D3AA:14, 1869–1870, opag.); Engelholms Tidning fortsätter att beskriva händelserna den 22 juni 1869: ”Swen Roos, som förliden pingstafton höll på att slå ihjel Nils Clemmedsson i Salomonhög och derför blef af hr kommissarien Rommedahl häktad, war i Lördags inställd wid Bjäre häradsrätt till undergående af ny ransakning; och dömdes han att för nämnde wåld wistas på fästning i all sin tid. Nils Clemmedsson, som ansat om Rosen efter förtjenst, fick ingenting för sitt beswär – utom de många sår han wid slagsmålet erhöll. Det är att märka att Ros förut warit dömd till lifstids fästning, men derifrån blifwit af kunglig nåd befriad, med willkor att han skulle förhålla sig i allo laglydigt. Aldraförst blef Ros 1839 för fyra rån och 2:ne stölder dömd att mista lifwet genom halshuggning, men han bad kungen att få lefwa; detta fick han samt derjemte 40 par spö och ofwannämnda fästningsstraff. – Karlen har alltsedan han släpptes ut från fästningen, warit en skräck för det samhälle der han wistas, hwadan Grefwie sockenboar äro glade öfwer att nu wara honom qwitt för alltid. – Det är icke troligt att hofrätten skall upphäfwa den dom, häradsrätten i Lördags afkunnade”; Hovrätten upphävde visserligen inte domen, men ändrade den vilket beskrivs i kronohäktes rullor på följande sätt: ”Enligt Kongl. HofRättens Utslag af den 23 Juli [1869] som hitkom den 19 September, dömd för bruk af Lifsfarligt hvapen, män som berörde misshandel, hvilken jemlikt 14 Cap: 45 § strafflagen endast må af målsegare eller uppå dennes angifvelse åtalas, icke kan anses vara af beskaffenhet att hafva stört allmenna sekerheten pröfvar Kongl. HofRätten rättvist dömma Roos att därför undergå två års straffarbete”; varpå besvär avsändes till Konglig Majestät 1869 24/9 med kompletterande förklaring 22/11 samma år (Ängelholms kronohäktes arkiv, vol. D3AA:14, 1869–1870, opag.); Sven Roos blev slutligen fattighjon på Grevie sockens bekostnad, död 1876 19/11 i Salomonhög i Grevie socken, Kristianstads län. [Barn 47, Far 188, Mor 189]
 
Gift 1:o 1829 24/1 i Grevie socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1863 13/6 i Grevie socken, Kristianstads län med pigan Johanna Bengtsdotter, född 1829 25/1 i Kvinnaböske i Grevie socken, Kristianstads län, död 1894 22/3 i Axelstorp i Grevie socken, Kristianstads län.
 
95 farmors mormors mormor
Kjersti Persdotter, född 1803 i Västra Karups socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1846 12/4 i Önnarp i Förslövs socken, Kristianstads län. [Barn 47]
 
96 morfars farfars farfar
Per Jönsson, född 1783 26/9 i Norje i Ysane socken, Blekinge län, hemmansåbo, nämndeman, död 1864 5/8 på Bjäraryd nr. 23 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 48, Far 192, Mor 193]
 
Gift med efterföljande ana.
 
97 morfars farfars farmor
Bengta Mattsdotter, född 1792 22/8 i Gränum i Jämshögs socken, Blekinge län, död 1873 1/6 på Bjäraryd nr. 23 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 48, Far 194, Mor 195]
 
98 morfars farfars morfar
Måns Nilsson, född 1794 15/11 i Åryds by i Åryds socken, Blekinge län, hemmansåbo, död 1836 28/5 på Agerum nr. 48 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 49, Far 196, Mor 197]
 
Gift 1822 14/6 i Ysane socken, Blekinge län med efterföljande ana.
 
99 morfars farfars mormor
Hanna Matsdotter, född 1797 25/9 i Ysane by i Ysane socken, Blekinge län, död 1838 8/5 på Agerum nr. 48 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 49, Far 198, Mor 199]
 
100 morfars farmors farfar
Ola Bengtsson, född 1779 16/5 i Kylinge i Gammalstorps socken, Blekinge län, hemmansåbo, död 1829 22/12 på Agerum nr. 45 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 50, Far 200, Mor 201]
 
Gift 1806 26/7 i Gammalstorps socken, Blekinge län med efterföljande ana.
 
101 morfars farmors farmor
Johanna Jönsdotter, född 1782 27/5 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län, död 1857 18/7 på Agerum nr. 45 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 50, Far 202, Mor 203]
 
102 morfars farmors morfar
Nils Nilsson, född 1787 3/2 i Jockarp i Gammalstorps socken, Blekinge län, hemmansåbo, död 1868 23/2 på Agerum nr. 40 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 51, Far 204, Mor 205]
 
Gift 1813 12/11 i Gammalstorps socken, Blekinge län med efterföljande ana.
 
103 morfars farmors mormor
Sissa Trulsdotter, född 1791 8/5 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län, död 1839 6/9 på Agerum nr. 43 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 51, Far 206, Mor 207]
 
108 morfars mormors farfar
Ola Persson Spets, född 1793 24/8 i Bräkne-Hoby socken, Blekinge län (enligt husförhörslängderna), fiskare, död 1851 25/10 i Pukavik i Ysane socken, Blekinge län. [Barn 54]
 
Gift med efterföljande ana.
 
109 morfars mormors farmor
Sissa Svensdotter, född 1784 8/4 (enligt husförhörslängderna), död 1849 25/5 i Pukavik i Ysane socken, Blekinge län. [Barn 54]
 
110 morfars mormors morfar
Ola Sunesson, född 1798 27/8 i Gammalstorps by i Gammalstorps socken, Blekinge län, var 1825 dräng i Leingaryd av Ivetofta socken, Kristianstads län, sedermera torpare på Västanå nr. 11 i Näsums socken, Kristianstads län, död 1863 23/12 på Västanå nr. 6 i Näsums socken, Kristianstads län. [Barn 55, Far 220, Mor 221]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
Gift 1833 27/9 i Näsums socken, Kristianstads län med pigan Bengta Håkansdotter, född 1801 16/8 i Näsums socken, Kristianstads län, utvandrade 1866 från Västanå nr. 6 i Näsums socken, Kristianstads län till Amerika.
 
111 morfars mormors mormor
Hanna Abrahamsdotter, född 1796 20/8 i Siretorp i Mjällby socken, Blekinge län, piga, död ogift 1861 8/5 på Agerum nr. 40 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 55, Far 222, Mor 223]
 
124 mormors mormors farfar
Torsten Sandfelt, sedermera Samfelt, född 1774 23/2 i Värby i Bara socken, Malmöhus län, mjölnare, begick självmord 1823 25/7 genom att hänga sig i sin egen loge vid Värby mölla i Bara socken, Malmöhus län, och begravdes därför i tysthet. [Barn 62, Far 248, Mor 249]
 
Gift med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Anna Persdotter, född 1778 20/3 i Anderslövs socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1836 16/11 i Värby i Bara socken, Malmöhus län. [Barn 62]
 
126 mormors mormors morfar
Jöns Jönsson, född 1781 17/11 i Bunkeflo by i Bunkeflo socken, Malmöhus län, husman på Mellan-Grevie nr. 18, död före 1840. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Elna Jönsdotter, född 1783 25/6 i Toarp i Oxie socken, Malmöhus län, död före 1840. [Barn 63, Far 254, Mor 255]
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
130 farfars farfars farmors far
Bengt Carlsson, född 1758 (enligt husförhörslängderna), död 1834 (begravd 22/12) i Vittskövle by i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 65]
 
Gift 1789 20/11 i Vittskövle socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
131 farfars farfars farmors mor
Elna Sonesdotter, född omkring 1766, död 1825 (begravd 26/12) i Vittskövle by i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 65]
 
134 farfars farfars mormors far
Bengt Larsson, var 1799 hemmansåbo i Gundralöv i Bjäresjö socken, Malmöhus län. [Barn 67]
 
Gift med efterföljande ana.
 
135 farfars farfars mormors mor
Anna Nilsdotter, levde 1799 i Gundralöv i Bjäresjö socken, Malmöhus län.  [Barn 67]
 
140 farfars farmors morfars far
Åke Nilsson, var 1807 hemmansåbo i Borråkra i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 70]
 
Gift med efterföljande ana.
 
141 farfars farmors morfars mor
Kjersti Jeppsdotter, levde 1807 i Borråkra i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 70]
 
142 farfars farmors mormors far
Hans Trulsson, var 1806 dräng i Bosarp i Brösarps socken, Kristianstads län. [Barn 71]
 
Gift med efterföljande ana.
 
143 farfars farmors mormors mor
Ingeborg Jeppsdotter, levde 1806 i Bosarp i Brösarps socken, Kristianstads län. [Barn 71]
 
146 farfars morfars farmors far
Ola Olsson, född 1786 9/9 i Rebbetuaröd i Hörröds socken, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1843 19/8 på Rebettuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 73, Far 292, Mor 293]
 
Gift med efterföljande ana.
 
147 farfars morfars farmors mor
Elna Göransdotter, född 1784 24/2 i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län, död 1863 23/10 på Rebettuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 73, Far 294, Mor 295]
 
150 farfars morfars mormors far
Ola Nilsson, levde 1820 i Fränninge by i Fränninge socken, Malmöhus län. [Barn 75]
 
Gift med efterföljande ana.
 
151 farfars morfars mormors mor
Elna Nilsdotter, levde 1820 i Fränninge by i Fränninge socken, Malmöhus län. [Barn 75]
 
152 farfars mormors farfars far
Per Månsson, född 1774 16/12 (enligt husförhörslängderna), var 1810–1823 husman i Olseröd i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 76]
 
Gift med efterföljande ana.
 
153 farfars mormors farfars mor
Kjerstina Nilsdotter, född 1775 3/9 (enligt husförhörslängderna), levde 1810–1823 i Olseröd i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 76]
 
154 farfars mormors farmors far
Ola Arnasson, född 1783 11/11 i Stockahusen i Hörröds socken, Kristianstads län, var 1812 husman i Stockahusen i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 77, Far 308, Mor 309]
 
Gift med efterföljande ana.
 
155 farfars mormors farmors mor
Elisabeth Persdotter, född 1778 25/3 i Stockahusen i Hörröds socken, Kristianstads län, levde 1812 i Stockahusen i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 77, Far 310, Mor 311]
 
156 farfars mormors morfars far
Okänd. [Barn 78]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
157 farfars mormors morfars mor
Ingar Bodelsdotter, född 1788 11/11 i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 78, Far 314, Mor 315]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift med husmannen Nils Arnesson, född 1794 14/3 i Hörröds socken, Kristianstads län.
 
158 farfars mormors mormors far
Mårten Rosenlund, född 1758 (döpt 15/10) i Steglahuset i Råbelövs socken, Kristianstads län, karabinjär vid Skånska karabinjärregementet, död 1840 13/5 på Lyngsjö nr. 11 i Lyngsjö socken, Kristianstads län. [Barn 79, Far 316]
 
Gift 1:o med Elna Sonesdotter, född 1759 15/3 i Vä socken, Kristianstads län.
Gift 2:o med efterföljande ana.
 
159 farfars mormors mormors mor
Karna Åkesdotter, född 1793 1/11 i Hommentorp i Lyngsjö socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna). [Barn 79]
 
160 farmors farfars farfars far
Erik Jonasson, levde 1796 i Vansjötorp i Dädesjö socken, Kronobergs län. [Barn 80]
 
Gift med efterföljande ana.
 
161 farmors farfars farfars mor
Anna Svensdotter, levde 1796 i Vansjötorp i Dädesjö socken, Kronobergs län. [Barn 80]
 
162 farmors farfars farmors far
Anders Smitt, var 1802 soldat i Skedsbygd i Bäckebo socken, Kalmar län. [Barn 81]
 
Gift med efterföljande ana.
 
163 farmors farfars farmors mor
Lena Svensdotter, levde 1802 i Skedsbygd i Bäckebo socken, Kalmar län. [Barn 81]
 
164 farmors farfars morfars far
Peter Persson, var 1803 torpare på Södra Råsbäcks ägor i Mortorps socken, Kalmar län. [Barn 82]
 
Gift med efterföljande ana.
 
165 farmors farfars morfars mor
Maria Svensdotter, levde 1803 på Södra Råsbäcks ägor i Mortorps socken, Kalmar län. [Barn 82]
 
166 farmors farfars mormors far
Håkan Sjögren, var 1803 båtsman i Runtorps ägor i Mortorps socken, Kalmar län. [Barn 83]
 
Gift med efterföljande ana.
 
167 farmors farfars mormors mor
Stina Jonsdotter, levde 1803 i Runtorps ägor i Mortorps socken, Kalmar län. [Barn 83]
 
168 farmors farmors farfars far
Nils Månsson, var 1792 bonde i Krumhall i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 84]
 
Gift med efterföljande ana.
 
169 farmors farmors farfars mor
Maria Månsdotter, levde 1792 i Krumhall i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 84]
 
170 farmors farmors farmors far
Jonas Larsson, levde 1807 i Råsmåla i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 85]
 
Gift med efterföljande ana.
 
171 farmors farmors farmors mor
Lovisa Håkansdotter, levde 1807 i Råsmåla i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 85]
 
172 farmors farmors morfars far
Jonas Danielsson, född 1758 4/2 (enligt husförhörslängderna), bonde i Södra Agebo i Madesjö socken, Kalmar län. [Barn 86]
 
Gift med efterföljande ana.
 
173 farmors farmors morfars mor
Maria Nilsdotter, född 1764 (enligt husförhörslängderna). [Barn 86]
 
174 farmors farmors mormors far
Nils Staffansson, var 1793 bonde i Björnasjö i Mortorps socken, Kalmar län. [Barn 87]
 
Gift med efterföljande ana.
 
175 farmors farmors mormors mor
Stina Andersdotter, levde 1793 i Björnasjö i Mortorps socken, Kalmar län. [Barn 87]
 
182 farmors morfars mormors far
Anders Persson, född 1769 19/5 (enligt husförhörslängderna), levde 1806 i Ljunghuset i Ränneslövs socken, Hallands län, levde 1821–1823 på Ysby nr. 3 i samma socken. [Barn 91]
 
Gift med efterföljande ana.
 
183 farmors morfars mormors mor
Bengta Ingelsdotter, född 1775 19/12 (enligt husförhörslängderna), levde 1806 i Ljunghuset i Ränneslövs socken, Hallands län, levde 1821–1823 på Ysby nr. 3 i samma socken. [Barn 91]
 
188 farmors mormors morfars far
Per Nilsson, levde 1808 i Lilla Nötte i Grevie socken, Kristianstads län. [Barn 94]
 
Gift med efterföljande ana.
 
189 farmors mormors morfars mor
Troen Svensdotter, levde 1808 i Lilla Nötte i Grevie socken, Kristianstads län. [Barn 94]
 
192 morfars farfars farfars far
Jöns Hansson, levde 1783 i Norje i Ysane socken, Blekinge län. [Barn 96]
 
Gift med efterföljande ana.
 
193 morfars farfars farfars mor
Bengta Jönsdotter, levde 1783 i Norje i Ysane socken, Blekinge län. [Barn 96]
 
194 morfars farfars farmors far
Mats (Masse) Eriksson, levde 1792 i Gränum i Jämshögs socken, Blekinge län. [Barn 97]
 
Gift med efterföljande ana.
 
195 morfars farfars farmors mor
Karna Persdotter, levde 1792 i Gränum i Jämshögs socken, Blekinge län. [Barn 97]
 
196 morfars farfars morfars far
Nils Månsson, var 1794 mjölnare i Åryds by i Åryds socken, Blekinge län, död före 1822. [Barn 98]
 
Gift med efterföljande ana.
 
197 morfars farfars morfars mor
Kersti Olsdotter, levde 1794 i Åryds by i Åryds socken, Blekinge län, död före 1822. [Barn 98]
 
198 morfars farfars mormors far
Masse Eriksson, hemmansåbo på Ysane nr. 31 i Ysane socken, Blekinge län, död före 1819. [Barn 99]
 
Gift med efterföljande ana.
 
199 morfars farfars mormors mor
Elna Jönsdotter, född 1757 6/3 (enligt husförhörslängderna), död 1819 8/3 på Ysane nr. 31 i Ysane socken, Blekinge län. [Barn 99]
 
200 morfars farmors farfars far
Bengt Olsson, var 1779 och 1806 gårdman i Kylinge i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 100]
 
Gift med efterföljande ana.
 
201 morfars farmors farfars mor
Bereta Åkesdotter, levde 1779 och 1806 i Kylinge i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 100]
 
202 morfars farmors farmors far
Jöns Hansson, levde 1782 och 1806 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 101]
 
Gift med efterföljande ana.
 
203 morfars farmors farmors mor
Bereta Jonsdotter, levde 1782 och 1806 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 101]
 
204 morfars farmors morfars far
Nils Nilsson, var 1787 och 1813 hemmansåbo i Jockarp i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 102]
 
Gift med efterföljande ana.
 
205 morfars farmors morfars mor
Bengta Persdotter, levde 1787 och 1813 i Jockarp i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 102]
 
206 morfars farmors mormors far
Truls Trulsson, levde 1792 och 1813 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 103]
 
Gift med efterföljande ana.
 
207 morfars farmors mormors mor
Hanna Jönsdotter, levde 1792 och 1813 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 103]
 
220 morfars mormors morfars far
Sune Liten, var 1798 båtsman i Gammalstorps by i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 110]
 
Gift med efterföljande ana.
 
221 morfars mormors morfars mor
Truen Truedsdotter, levde 1798 i Gammalstorps by i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 110]
 
222 morfars mormors mormors far
Abraham Gedda, var 1796 båtsman i Siretorp i Mjällby socken, Blekinge län, död före 1830. [Barn 111]
 
Gift med efterföljande ana.
 
223 morfars mormors mormors mor
Karin Ingemansdotter, född 1770 4/9 i Gammalstorps socken, Blekinge län, levde ännu 1830 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 111]
 
248 mormors mormors farfars far
Jonas Sandfelt, född omkring 1721, ladufogde, död 1793 28/5 i Värby i Bara socken, Malmöhus län. [Barn 124]
 
Gift 1769 21/5 i Bara socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
249 mormors mormors farfars mor
Karna Nilsdotter, född omkring 1736 (enligt husförhörslängderna), död 1812 5/3 i Värby i Bara socken, Malmöhus län. [Barn 124]
 
252 mormors mormors morfars far
Jöns Pålsson, var 1781 dräng i Bunkeflo by i Bunkeflo socken, Malmöhus län. [Barn 126]
 
Gift 1781 14/10 i Bunkeflo socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
Sissa Mickelsdotter, levde 1781 i Bunkeflo by i Bunkeflo socken, Malmöhus län. [Barn 126]
 
254 mormors mormors mormors far
Jöns Jeppsson, var 1783 husman i Toarp i Oxie socken, Malmöhus län. [Barn 127]
 
Gift med efterföljande ana.
 
255 mormors mormors mormors mor
Bengta Jönsdotter, levde 1783 i Toarp i Oxie socken, Malmöhus län. [Barn 127]
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
292 farfars morfars farmors farfar
Ola Andersson, var 1786 husman i Rebbetuaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 146]
 
Gift med efterföljande ana.
 
293 farfars morfars farmors farmor
Sissela Nilsdotter, levde 1786 i Rebbetuaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 146]
 
294 farfars morfars farmors morfar
Göran Andersson, var 1784 rusthållare i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 147]
 
Gift med efterföljande ana.
 
295 farfars morfars farmors mormor
Karna Trulsdotter, levde 1784 i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 147]
 
308 farfars mormors farmors farfar
Arne Olsson, född 1745 19/6 i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län, husman, levde ännu 1816 i Stockahusen under Hörröd nr. 10 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 154, Far 616, Mor 617]
 
Gift med efterföljande ana.
 
309 farfars mormors farmors farmor
Sissa Persdotter, född 1748 i Huaröd (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1816 i Stockahusen under Hörröd nr. 10 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 154]
 
310 farfars mormors farmors morfar
Per Grönman, var 1778 ryttare i Stockahusen i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 155]
 
Gift med efterföljande ana.
 
311 farfars mormors farmors mormor
Bolla Lavesdotter, levde 1778 i Stockahusen i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 155]
 
315 farfars mormors morfars morfar
Bodel Andersson, var 1788 rusthållare i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 157]
 
Gift med efterföljande ana.
 
315 farfars mormors morfars mormor
Bengta Trulsdotter, levde 1788 i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 157]
 
316 farfars mormors mormors farfar
Per Mårtensson, levde 1758 i Steglahuset i Råbelövs socken, Kristianstads län. [Barn 158]
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
616 farfars mormors farmors farfars far
Ola Arnesson, levde 1745 i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 308]
 
Gift med efterföljande ana.
 
617 farfars mormors farmors farfars mor
Boel Persdotter, levde 1745 i Gaddaröd i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 308]
 

212
Politik / Offentlig verksamhet / Åkesson, Jimmie (f. 1979)
« skrivet: 2022-09-11, 22:27 »
För den som är nyfiken på Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons förfäder kommer här ett första utkast:
 


1 proband
Per JIMMIE Åkesson, född 1979 17/5 i Ivetofta, Kristianstads län, partiledare för Sverigedemokraterna 2005-, riksdagsledamot 2010-. [Far 2, Mor 3]
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
 
2 far
lever 2022. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Sambo med efterföljande ana.
 
3 mor
lever 2022. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
Nils Gunnar Åkesson, född 1927 18/3 i Vittskövle församling, Kristianstads län, snickarmästare, verkstadssnickare, sedermera försäljnings- och affärschef, död 2000 1/3 i Västra Vrams församling, Skåne län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
 
Gift 1947 18/10 (skilsmässa 1973 27/9) med efterföljande ana.
 
5 farmor
Elsa Vera Gunborg Karlsson, född 1925 5/8 i Södra Rörums församling, Malmöhus län, död 2009 29/6 i Sölvesborgs församling, Blekinge län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
 
6 morfar
Sven Allan Persson, född 1912 1/2 i Mjällby församling, Blekinge län, jordbruksarbetare och diversearbetare, sedermera kommunalarbetare, död 1987 28/10 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]
 
Gift 1941 25/3 med efterföljande ana.
 
7 mormor
Hedvig Mattsson, född 1914 4/8 på Västanå nr. 6 i Näsums församling, Kristianstads län, död 1997 18/7 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
8 farfars far
Nils Andersson, sedermera Åkesson, född 1895 6/1 i Vittskövle församling, Kristianstads län, grovarbetare, skogvaktare, död 1971 4/1 i Everöds församling, Kristianstads län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
 
Gift 1925 21/11 med efterföljande ana.
 
9 farfars mor
Anna Maria Andersson, född 1904 20/7 i Hörröds församling, Kristianstads län, död 1933 3/11 i Everöds församling, Kristianstads län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]
 
10 farmors far
Axel Teodor Fabian Karlsson, född 1890 19/4 i Ljungby socken, Kalmar län, statdräng, död 1973 15/5 i Södra Rörums församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]
 
Gift 1921 26/8 med efterföljande ana.
 
11 farmors mor
Ellen Viktoria Persson, född 1899 12/10 i Bjuvs församling, Malmöhus län, död 1970 5/12 i Södra Rörums församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
 
12 morfars far
Berndt Persson, född 1877 4/6 i Bjäraryd i Gammalstorps socken, Blekinge län, bonde, död 1946 13/3 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]
 
Gift 1905 2/12 med efterföljande ana.
 
13 morfars mor
Annette Bengtsson, född 1874 12/3 på Stiby nr. 5 i Mjällby socken, Blekinge län, död 1952 30/12 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]
 
14 mormors far
Okänd. [Barn 7]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Anna Mattsson, född 1880 28/3 i Näsums socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; saknas i kyrkoboken), arbeterska, död ogift 1976 31/7 i Näsums församling, Kristianstads län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
16 farfars farfar
Anders Åkesson, född 1861 27/11 i Vasakärr i Vittskövle socken, Kristianstads län, torpare, sedermera lantbrukare, död 1940 27/5 på Vittskövle nr. 22 i Vittskövle församling, Kristianstads län. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
 
Gift 1889 23/3 i Vittskövle socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
17 farfars farmor
Elna Olsdotter, född 1858 6/7 i Österlia i Vittskövle socken, Kristianstads län, död 1929 19/9 på Vittskövle nr. 22 i Vittskövle församling, Kristianstads län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]
 
18 farfars morfar
Anders Nilsson, född 1870 17/1 på Rebbetuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län, arbetare, hemmansåbo, träskomakare, död 1958 10/7 på Degeberga nr. 87:1 i Degeberga församling, Kristianstads län. [Barn 9, Far 36, Mor 37]
 
Gift 1897 10/9 i Hörröds socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
19 farfars mormor
Anna Nilsson, född 1873 26/12 på Hörröd nr. 6 i Hörröds socken, Kristianstads län, död 1958 13/9 på Degeberga nr. 87:1 i Degeberga församling, Kristianstads län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]
 
20 farmors farfar
Karl Gottfrid Johansson, född 1867 23/2 i Ingelstorp i Dörby socken, Kalmar län, statdräng, död 1943 26/10 på Ljungby 1 (Haga) i Ljungby församling, Kalmar län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]
 
Gift 1890 2/2 med efterföljande ana.
 
21 farmors farmor
Alma Charlotta Jonsson, född 1869 27/5 i Södra Agebo i Madesjö socken, Kalmar län, död 1945 9/6 på Ljungby 1 (Haga) i Ljungby församling, Kalmar län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]
 
22 farmors morfar
Paulus Persson, född 1863 23/10 på Glimminge nr. 4 i Västra Karups socken, Kristianstads län, statdräng, död 1912 10/4 i Lydinge i Kropps församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
 
Gift 1889 21/12 i Välinge socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
23 farmors mormor
Maria Segerström, född 1864 16/1 i Väsby socken, Malmöhus län (kyrkskriven i Välinge socken), död 1906 22/2 på Östra Ljungby nr. 3 i Östra Ljungby socken, Kristianstads län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
 
24 morfars farfar
Per Månsson, född 1853 12/7 i Bjäraryd i Gammalstorps socken, Blekinge län, bonde, död 1915 25/5 på Bjäraryd nr. 1 i Gammalstorps församling, Blekinge län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]
 
Gift 1876 17/11 i Gammalstorps socken, Blekinge län med efterföljande ana.
 
25 morfars farmor
Nilla Jönsdotter, född 1855 24/2 på Agerum nr. 40 i Gammalstorps socken, Blekinge län, död 1932 21/1 på Agerum nr. 7 i Gammalstorps församling, Blekinge län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]
 
26 morfars morfar
Okänd. [Barn 13]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
27 morfars mormor
Sissa Persdotter, född 1850 9/11 på Pukavik nr. 1 i Ysane socken, Blekinge län, piga, död 1931 19/9 på Stiby nr. 7 i Mjällby församling, Blekinge län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1878 16/11 i Mjällby med torparen och änklingen Mattis Mattsson, född 1832 21/10 i Mjällby socken, Blekinge län, död 1912 11/6 på Stiby nr. 7 i Mjällby församling, Blekinge län.
 
30 mormors morfar
Mattis Svensson, född 1836 5/8 i Västanå i Näsums socken, Kristianstads län, torpare, inhyses, död 1887 25/6 på Västanå nr. 6 i Näsums socken, Kristianstads län (det är lite osäkert ifall han verkligen är far till ana nr. 15, eftersom hennes födelsenotis 1880 saknas och någon vigselnotis omkring 1879 inte går att återfinna). [Barn 15]
 
Gift 1:o med Margareta Nilsdotter, född 1837 i Norra Åsums socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1867 4/4 på Västanå nr. 8 i Näsums socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängden avled hon i Färlöv).
Gift 2:o (troligen 1879, även om någon vigselnotis inte går att återfinna) med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Elna Axelsdotter, född 1850 20/6 på Stora Slågarp nr. 15 i Stora Slågarp socken, Malmöhus län, kallas ”kringvandrande qvinsperson” då hon får en dotter utom äktenskapet i Näsums socken 1877, några år senare är hon inblandad i en stöld då man kan läsa i Smålandsposten den 16 augusti att: ”För inbrottsstöld begången i Hallaryds socken och dervid tre fruntimmersklädningar tillgripits, ha sotaren Johan Tell från Hästveda och ogifta Elna Axelsdotter från Näsum införpassats till Wexiö cellfängelse utaf kronolänsman Rooth i Ljungby”; sedermera arbeterska, död 1937 1/9 på Näsum nr. 12 i Näsums församling, Kristianstads län. [Barn 15, Far 63, Mor 63]
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
32 farfars farfars far
Åke Persson, född 1822 26/12 i Vittskövle by i Vittskövle socken, Kristianstads län, torpare i Vasakärr i Vittskövle socken, sedermera hemmansåbo på Kärråkra nr. 3 i Vankiva socken, Kristianstads län, död därstädes 1884 2/1. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
 
Gift 1861 4/5 i Vittskövle socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
33 farfars farfars mor
Anna Larsdotter, född 1829 19/12 på Bjäresjö nr. 19 i Bjäresjö socken, Malmöhus län, död 1921 1/12 på Kärråkra nr. 1 i Vankiva församling, Kristianstads län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]
 
34 farfars farmors far
Ola Nilsson, född 1825 16/1 i Österlia i Vittskövle socken, Kristianstads län, husman i Österlia i Vittskövle socken, död 1906 28/11 på Vittskövle nr. 3 i Vittskövle församling, Kristianstads län. [Barn 17, Far 68, Mor 69]
 
Gift 1850 3/11 i Vittskövle socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
35 farfars farmors mor
Kjersti Hansdotter, född 1828 16/4 i Österlia i Vittskövle socken, Kristianstads län, död 1909 7/11 på Vittskövle nr. 3 i Vittskövle församling, Kristianstads län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]
 
36 farfars morfars far
Nils Trulsson, född 1841 6/5 på Rebbetuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län, arrendator, sedermera hemmansåbo, död 1889 5/7 på Rebbetuaröd nr. 1 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 18, Far 72, Mor 73]
 
Gift 1875 29/12 i Hörröds socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
37 farfars morfars mor
Hanna Mårtensdotter, född 1842 25/9 i Kagarp i Långaröds socken, Malmöhus län, död 1930 24/3 på Rebbetuaröd nr. 1 i Hörröds församling, Kristianstads län. [Barn 18, Far 74, Mor 75]
 
38 farfars mormors far
Nils Månsson, född 1840 20/12 på Hörröd nr. 6 i Hörröds socken, Kristianstads län, arrendator, sedermera hemmansägare, död 1896 22/1 på Hörröd nr. 6 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 19, Far 76, Mor 77]
 
Gift 1878 27/7 i Hörröds socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
39 farfars mormors mor
Elna Bodelsdotter, född 1848 3/5 på Hörröd nr. 6 i Hörröds socken, Kristianstads län, död 1896 10/10 på Hörröd nr. 6 i Hörröds socken, Kristianstads län. [Barn 19, Far 78, Mor 79]
 
40 farmors farfars far
Johan August Svensson, född 1838 17/11 i Östra Rismåla i Madejsö socken, Kalmar län, statdräng, sedermera arbetare, död 1917 13/8 på Björnhovda samfällda mark i Torslunda församling, Kalmar län. [Barn 20, Far 80, Mor 81]
 
Gift 1:o 1864 22/6 i Dörby socken, Kalmar län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1898 19/2 i Torslunda socken, Kalmar län med Anna Sofia Ljunggren, född 1846 27/8 i Torslunda socken, Kalmar län, död 1938 29/5 på Björhovda samfällda mark i Torslunda församling, Kalmar län.
 
41 farmors farfars mor
Wendla Helena Pettersdotter, född 1834 15/4 i Lilla Mölebo i Ljungby socken, Kalmar län, död 1896 24/8 på Dörby nr. 5 i Dörby socken, Kalmar län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]
 
42 farmors farmors far
Jonas Petersson, född 1830 2/8 i Krumhall i Madesjö socken, Kalmar län, torpare och timmerman, sedermera snickare, död 1909 14/4 på Agebo nr. 2 i Madesjö församling, Kalmar län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]
 
Gift 1854 1/9 i Madesjö socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
43 farmors farmors mor
Christina Nilsdotter, född 1828 10/11 i Södra Agebo i Madesjö socken, Kalmar län, död 1913 3/2 på Agebo nr. 2 i Madesjö församling, Kalmar län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]
 
44 farmors morfars far
Okänd. [Barn 22]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
45 farmors morfars mor
Petronella Persdotter, sedermera Nilsdotter, född 1834 29/4 i Ängelsbäck i Grevie socken, Kristianstads län, tjänstepiga, ”Skottan” (Båstads kyrkoarkiv, vol. AIIa:1, sid. 262), död ogift 1907 9/2 på Ålderdomshemmet i Båstads församling, Kristianstads län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]
 
46 farmors mormors far
Okänd (Segerström?). [Barn 23]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
47 farmors mormors mor
Anna Svensdotter Roos, född 1842 21/5 i Önnarp i Förslövs socken, Kristianstads län, död 1900 25/7 på Härninge nr. 6 i Ausås församling, Kristianstads län. [Barn 23, Far 94, Mor 95]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1891 5/12 i Välinge socken, Malmöhus län med smeden Johannes Andersson, född 1851 2/6 i Välinge socken, Malmöhus län, död 1925 13/9 på Ålderdomshemmet i Fleninge församling, Malmöhus län.
 
48 morfars farfars far
Måns Persson, född 1820 7/5 i Bjäraryd i Gammalstorps socken, Blekinge län, hemmansägare, död 1916 30/8 på Bjäraryd nr. 1 i Gammalstorps församling, Blekinge län. [Barn 24, Far 96, Mor 97]
 
Gift 1843 29/12 i Gammalstorps socken, Blekinge län med efterföljande ana.
 
49 morfars farfars mor
Kersta Månsdotter, född 1822 25/9 i Brännelycke i Gammalstorps socken, Blekinge län, död 1909 27/7 på Bjäraryd nr. 1 i Gammalstorps församling, Blekinge län. [Barn 24, Far 98, Mor 99]
 
50 morfars farmors far
Jöns Olsson, född 1814 22/4 i Kylinge i Gammalstorps socken, Blekinge län, hemmansbrukare, död 1895 31/7 på Agerum nr. 7 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]
 
Gift 1847 23/10 i Gammalstorps socken, Blekinge län med efterföljande ana.
 
51 morfars farmors mor
Hanna Nilsdotter, född 1818 9/7 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län, död 1888 5/2 på Agerum nr. 7 i Gammalstorps socken, Blekinge län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]
 
54 morfars mormors far
Per Olsson, född 1818 15/8 i Pukavik i Ysane socken, Blekinge län, husman, sedermera lotsdräng och därefter kronolots vid Pukavik, slutligen fattighjon, död 1888 3/6 på Pukavik nr. 1 i Ysane socken, Blekinge län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]
 
Gift 1850 7/6 i Ysane socken, Blekinge län med efterföljande ana.
 
55 morfars mormors mor
Pernilla Olsdotter, född 1825 11/5 i Agerum i Gammalstorps socken, Blekinge län, död 1882 27/12 på Pukavik nr. 1 i Ysane socken, Blekinge län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]
 
62 mormors mormors far
Axel Samfelt, född 1809 13/11 i Värby mölla i Bara socken, Malmöhus län, tjänstedräng, sedermera arbetare, död 1875 7/4 efter socknen i Västra Kärrstorps socken, Malmöhus län (avled på Lunds lasarett). [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1840 1/11 i Stora Slågarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Anna Jönsdotter, född 1813 29/4 på Mellan-Grevie nr. 18 kronohus i Mellan-Grevie socken, Malmöhus län, död 1853 19/19 på Stora Slågarp nr. 15 i Stora Slågarps socken, Malmöhus län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]


213
Börringe (Gustav) / SV: Magnus Grönvall
« skrivet: 2022-09-06, 15:08 »
Hej Curth!
 
Jag har alltid misstänkt att Magnus Grönvall på något sätt är släkt med övriga Grönvall, men lyckades aldrig riktigt bekräfta denna hypotes. Jag minns att jag gjorde ett försök när du efterfrågade Magnus Grönvall här på Anbytarforum redan den 28 mars 2010, men tyvärr fann jag ingenting den gången.
 
Under de tolv år som passerade gjorde jag dock ett intressant fynd i Holmby kyrkobok, nämligen att 1795 22/9 avlider en 63-årig änka vid namn Helena Johansdotter i Östra Gårdstånga, som anges vara ”Snidkarl[en]s Olof Grönvals i Södr: Börringe Enka”. Jag gjorde därför en anteckning i min släktdatabas: ”kanske mor till smeden Magnus Grönvall där, som får barn där på 1790-talet?”, men jag följde inte upp spåret – förrän nu när jag såg din förnyade förfrågan. Min tanke var ju att Helena kanske hade bott hos Magnus Grönvall i Östra Gårdstånga, om han nu var hennes son – och mycket riktigt finner man en Helena, 71 (!) respektive 65 år gammal, som inhyses hos sockensmeden Grönvall i Östra Gårdstånga gathus i Holmby socken i mantalslängderna 1794 och 1795. I 1796 års mantalslängd finns hon inte längre kvar där, vilket ju beror på att hon avled hösten 1795.
 
Med anledning av detta faktum gjorde jag en ny djupdykning i källorna, och det verkar som att Magnus Grönvalls födelsenotis av någon anledning aldrig fördes in i Börringes kyrkobok. Ola Grönvall och Helena Johansdotter tycks i varje fall ha bott i Börringe socken hela tiden 1759–1769, men de har som synes en rejäl lucka i barnafödslarna 1762–1768, och därför tror jag att Magnus bör vara född omkring 1763 (såvida han inte är identisk med brodern ”Johan” född 1761, som jag sedermera inte lyckas följa framåt).
 
Tyvärr finns det inga bevarade bouppteckningar för föräldrarna, jag hittar heller inga mantalslängder där familjen återfinns med barnen namngivna före 1778, och det stör mig lite att modern Helena aldrig kallas just ”moder” när hon är inhyses hos Magnus i Holmby sockens mantalslängder 1794–1795 – men i övrigt ser familjebilden ut såhär:
 
Ola Grönvall, född 1731 25/6 i Börringe, son till mjölnaren Rasmus Olsson (bror till den mer kända släktgrenen Grönvalls stamfader, ladufogden Johan Olsson Grönvall i Börringe) och Kerstina Månsdotter; snickare och husman, död av ”insnärt bråck” 1778 20/8 i Yddinge, Hyby socken.
     Gift 1759 29/12 i Börringe med Helena Johansdotter, född omkring 1732 (enligt Hyby kyrkoarkiv AI:1, sid. 121 är hon född omkring 1730 i Södra Börringe, och är väl identisk med den Helena som föds 1735 21/10 i Börringe som dotter till inhyses föravskedade ryttaren Johan Axelsson Kruskopp [ca 1687-1748] och Cajsa Jonasdotter [ca 1694-1760] i Södra Börringe ”som med god Attest ifrån Harrebärga d. 12 Sept kommo till Bärtils i N: Börr:” enligt dotterns födelsenotis 1735), levde 1778–1786 som änka i Yddinge gathus i Hyby socken (Hyby kyrkoarkiv AI:1, sid. 120 och 121), levde i Holmby sockens mantalslängder 1794–1795 som inhyses hos sonen Magnus i Östra Gårdstånga gathus, död av bröstfeber 1795 22/9 i Östra Gårdstånga gathus, Holmby socken (”Snidkarl[en]s Olof Grönvals i Södr: Börringe Enka”).
     Barn:
1. Sissela Olsdotter, född 1760 28/2 i Norra Börringe, Börringe socken, begravd därstädes 7/4 samma år.
2. Johan Olsson, född 1761 26/1 i Norra Börringe, Börringe socken.
3. ?Magnus Grönvall, född sannolikt omkring 1763 i Börringe socken, sockensmed i Holmby socken.
4. Catharina Olsdotter, född 1769 18/1 i Bramstorpshusen, Börringe socken, levde 1778–1786 hemma hos modern.
5. Christen Olsson, född 1771 4/7 vid Svenstorp, Svedala socken.
6. Erasmus Grönvall, född 1776 18/2 i Yddinge, Hyby socken, levde 1778–1786 hemma hos modern, blev sedermera smed i Östra Odarslövs by och levde ännu 1856 på Östra Odarslöv nr. 41 i Odarslövs socken (Odarslöv AI:3, sid. 27).
7. Kersti Olsdotter, född 1778 25/6 i Yddinge, Hyby socken, levde 1778–1786 hemma hos modern.[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]


214
Hej Stefan! Jag tyder anteckningarna såhär:
 
”Enligt ofwanskrifwit det Änckan Christina Gieschen be-
fans i ett frucktsamt tillstånd wid sin Salig mans död
har nu sedermera des bouppteckning framfödt en wälskapat
dotter wid namn Lisa.
 
Så Leds wara up gifwet och up tek
nat som före skrefwet står in tygas
Christina C. G. Gisk. en be dröfwad Enka
Swän S. A. S. Anders son för myndare
G: L: Gieschien – På Enkians wägnar
Klåckaren Nils Jonas son i Liunga
     Olof Danjellsson i Ifla”


215
Osten, von der / SV: Osten, von der
« skrivet: 2022-09-02, 17:04 »
Tillfällighetsfynd ur Frosta häradsrätts dombok 1731 18/5 § 10 (Frosta häradsrätts arkiv, vol. AIa:13, 1729–1731, opag.):
 
”Ingafs och uplästes Arendt Sveder von der Ostens i dag aflåtne skrifwelse till tingzrätten, hwarutinnan han widgår sig häfdat och med Barn rådt löösQwinfolket Bengta Pers dotter i Tolerup, som sidstl: ting blifwit af Commissarien Welb:de Sveder Åkerholm på Hollma instemt, men då, medelst thet Bengta några dagar föruth fallit i Barnsäng wordet till detta Ting upskiutit, inkallandes uthj Häradzandelen af böterne Tree D. 10 ’/, 16. d Smt: sampt begiär domb. Bengta närwarande tillstår sig hafft med von der Osten kötzligit umgiänge 2. g:r wjd Walbormässotjden förledne åhr på Holma Säterje, där Bengta då tjente; skolandes hon deraf först i Febr. månad sidstl: framfödt ett gossebarn, som ännu lefwer; och skall intet wjdare hafwa att andraga. von der Osten eller Bengta hafwa icke sig tilförende således försyndat, ej hel. är i släkt el. swågerskap. Resolutio: Effter egen friwillig bekjennelse dömmes ogiffta Arendt Sveder von der Osten och qwinfolket Bengta Persdotter från Tolared[sic!] att för första resan å Holma Sätesgård med hwarannan föröfwade lönskaläger böta i föl: af lag. 3. cap. gifftM:B:LL; och Kgl: förord. de a:o 1694. han sine 40. och hon 20. [mark] Smt: ståendes sedan begge enligt Kgl. Kyrkjolagens de a. 1686: cap. 9: §. 4: i Hörs Kyrkja en Söndagz Kyrkjoplicht, hwareffter de offentel. skriftas och aflöses; Till Barnets upfostrande gifwer von der Osten i följe af Kgl: förord. de a:o 1697: 5. D. Smt åhrl: till thess thet sig sielff ärnara kan, så wjda det blifwer wid lifwet.”
 
Arendt Sveder von der Osten fick alltså en son utom äktenskapet, som han erkände faderskapet för och som föddes i februari 1731 (uppenbarligen i Höörs församling, vars kyrkoböcker börjar först 1795) och levde ännu maj samma år, tillsammans med lösa kvinnfolket Bengta Persdotter från Tollerup i Höörs socken som 1730 tjänade på Holma säteri i likanämnda socken.


216
Hej Stefan!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”F[r]aml: Lieutnanten H: Lambret Rudolph Giskens
Änkefru Christina Gisken, lät igenom sin Swåger
Inspectoren Wälbetrodde Lars Udd, ingifwa in
duplo den Uptechning hon författa låtit öfwer
befintel. ägendommen så uti Fast och Löst effter thes
bemelte Sal. man utförd till TwåTusende Femb-
hundrade Nijttijo åtta dal:r 7 öre Smt, hwar af
tet ena Exemplaret behörigen påskrefz och det
andra Emottogz, att wid tingzhandlingarne förwaras,
med ansökning therhos, det berörde Inspector
Udd effter ingen anhörige å fädernessidan är
att tillgå, måtte jempte giästgifwaren i Dörarp
Jöns Risbeck, honom till hielp måtte förordnas
till Förmyndare för then ende warande Omyn-
dige sonen Gerhard Gisken och tes godz wårda.
Fördenskull som merberörde Inspector förmäler
sig slicht ey undandraga willja och des utom
Giästgifwaren Risbeck såsom å orten boende
intyges wara en skickelig och Bofast man; Ty
blifwer och de till detta förmynderskaps För-
waltande här medelst af TingzRätten förordnade,
hwarunder dem således tillkomma effterlefwa
ÄrfdeB:n XXII och XXIII Capitlar, så at denne
Omyndiges förmohn och bästa behörigen iacht-
tagen och bewakad warder.”


217
Tillfällighetsfynd 1726 rörande gamla kringvandrande pigan Kerstin Johansdotter i Munka-Ljungby socken:
 
Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:36 (brevkoncept; registratur 1726–1727).
”Til Probsten och Kyrckioherden i Ösiö H: Benedict Wallgren, angående ålderstegne Pigan i MunckaLiungby Kerstin Johansdotter.
Utaf Eders WälEhrwyrdighetz skrifwelse af d: 30. Aprilis sidstl: har Consistorium inhämttat, huru ålderstegne Pigan Kerstin Johansdotter, som nu på andre åhret sig uppehållit uti Eders WälEhrwyrdighetz annexe församling, och förmedelst det hon eij kunnat framte något Prästebewijs om sitt förra förde lefwerne, och i medler tijdh hon eij til någon wiss församling sig hållit, utan wanckat omkring ifrå een ort til een annan, förlohrat sin PrästeZedel den hon ifrå Hiernarp församling berättar sig hafft, eij kunnat admitteras til Herrans Nattward, eller hon underståt sig i så måtto samma at begiära; utan någre åhr bort åt således sin tijd passerat, lämnandes eljest Eders WälEhrwyrdighet henne det goda wittnesbörd, at sedan hon kommen til Muncka Liungby församling, fört ett wackert och effter utwärtes anseende, Christeligit lefwerne, och wijd alle tilfällen flitigt söckt Gudz hus, och oförsummeligen Gudztiänsten biwistat, har och med tårar betygat sin ånger för Eders WälEhrwyrdighet, öfwer sin willfarelse och åstundan effter Herrans H. Nattwardz dehlacktighet, förfrågandes altderföre Eders WälEhrwyrdighet huru man sig i detta måhl medh benämbde Pigan Kerstin Johansdotter förhålla måtte, och länder til wänligit swar; Aldenstund Kongl. Maij:tt Kyrkolag Cap. XI. §. 2. förbiuder allenast dem, som motwilleligen, och effter trogne förmaniungar, försummeligen sig hålla ifrå Herrans Nattward, utan någon serdeles och skiälig orsak, at böra ansees och tiltalas som een Ochristen, och med dem förfaras effter Lag och Kongl: förordningar, och befinnes denne Ålderstegne Pigan i MunckaLiungby Kerstin Johansdotter, af blott eenfald och oförstånd sig försedt, som eliest godt wittnesbörd om sig hafwer, och sedan Eders WälEhrwyrdighet genom bättre underwijsning henne igen til rätta fördt och i sina christendoms st:n förkåfrat, hon nu wijsar een alfwarlig ånger och ruelse öfwer sin begångne synd, och utlåfwar bättring, ty pröfwar Consistorium för hennes samwete rödeligast, det man eij så strängt med henne förfarer, som eljest des brott effter lag torde synas förtiänt, utan på det hon eij i någon swårare anfäcktning falla måtte, häldre henne uprättar och sachtmodel. hielper, och effterdes åstundan medh aflösning och Herrans Helige Nattward; kommer des samwete til ro; hälst som Kongl: Maij:tt wijd sine serdeles tilfällen och Nådigste Bref, betygat i Nåder sitt misshag, at stängia sine åhörare ifrån sine Salighetz medels Nyttiande emot thet, som uti Kyrkiolagens VIII. X och XI Cap. förordnat är, hwar öfwer de sedan torde råka uti den skadeliga säkerhet eller af frucktan, at eij mera täncka på sin Ewiga Salighetz befordran och des medel. Kunnandes doch Eders WälEhrwyrdighet henne Kerstin Johansdotter förut uti sin christendoms kundskap förhöra, och effter beskaffenheten, henne sedan, befordra til det Heliga Sacramentet, enär hon sig der til angifwer och christeligen bereder; doch på thet icke någon säker syndare måtte här af taga sig tilfälle at styrckjas i sin galenskap, kan Eder Wälährewyrdighet, när han finner så lägligit, någon gång effter sluten Gudztienst underrätta församlingens ledamöter, om beskaffenheten häraf, huru som förenämda Piga wäl någon tijd wistadtz i wilfarelse, men at hon råkadt theruti af enfaldighet, then hon genom Gudz nådh och hans ordz kraft nu wet at ångra; Med bijfogad förmaning at andra see sig bättre före i ett så angeläget måhl. förblif:s
     Eders WälEhrwyrdighetz
     Tienstberedwilligste Ti:
     Jonas Linnerius.
B. Humerus.     Jac: Benzelius.
     Joh: Er: Klinthe.
Lund d: 18. Maii
A:o 1726.”[size=0pt][/size]


218
Sövde / Bonden Jöns Andersson (1729) i Lien, Sövde
« skrivet: 2022-09-01, 02:22 »
Tillfällighetsfynd 1729 rörande bonden Jöns Andersson i Lien, Skövde socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:34 (brottmålsutslag 1729–1730), ärende nr. 312.
”Tingzrättens uti Färs härad ransakning och dom öfwer Bonden Jöns Andersson i Lien som blefwit anklagad för det han åhr 1728. kort för Juhletijden samma Söndag som drengen Jon Månson begådt Herrans Natward, uti Söfde Kyrkia bem:te dräng stödt skufwat och näsan på honom wridit. De wid denna ransakning edel:n afhörde witnen intyga, at Bonden Jöns Anderson hafwer den Söndagen, då drängarne Jon Månson och Per Christenson begådt Herrans Nattward kommit utj Söfde Kyrckja under den tjd församl:n siungit på Troen, och då ingådt uti den stolen hwaräst drengen Jon Månson stod, hwilken Jöns Anderson icke allenast så skuffat at drengen som stod uppe, och siungde deraf kom neder på bänken, utan och tagit honom om näsan med utlåtande han skulle wända näsan ditföre och icke tränga honom i sin stohl. Tingzrätten har dömt denna Jöns Anderson at för detta sitt brott enligit förordningen af d 22 Decembr 1686. at böta 100 D:r Srmt eller i brist af botum plickta med 6. gatulop genom 50 par spö, eller sittja i fengelse på watn och bröd en månad, samt stå uppenbara Kyrckjoplikt, hwilket Kongl: HofRättens ompröfwande är understält.
     Resolutio Aldenstund Bonden Jöns Anderson friwilligen tillstådt och genom wittnen blefwit tillwunnen at om en Söndag nestl:ne åhr 1728 kort för Juhletijden uti Söfde Kyrckja skuffat och wridit näsan på drengen Jon Månson samma dag som han Jon Månson begådt Herrans Heliga Nattward, fördenskull pröfwar Kongl: HofRätten rättwist samt med Kongl. Förordningen af d 22. Decembr. 1686 enl:t det bör Jöns Anderson för detta sitt begångna Brått böta 50 D:r Srmt el:r i brist af bothum sittja 14 dagar i fängelse på watn och bröd samt stå en Söndag på pliktepallen skrifftas och aflösas.
     Jönköping d 15 November 1729.
     Germ: Cederhielm
N: Lilliecreutz.     J: Clerck
Samuel Auséen.     B: Bering.     Åke Soop.
Gudm: Adlerbeth.     J. O. Häger.     Wilh: M: von Post.”


219
Stoby / Bonden Nils Kroksson (1729) i Rättelöv, Stoby
« skrivet: 2022-09-01, 02:22 »
Tillfällighetsfynd rörande bonden Nils Kroksson i Rättelöv, Stoby socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:34 (brottmålsutslag 1729–1730), ärende nr. 172.
”TingsRättens i Wästra Giönge härad ransakning och dom, öfwer bonden Nils Kroksson i Rättelöf, hwilken, tå fierdingsmannen Abraham Assarsson i Algustorp efter undfångne ordres, skulle hos honom låta upbära, för halfwa rusthållet, the sidst påbudne 3 mark Indelnings Commissionens underhålds penningar, icke welat erlägga mer än hälften sin egen andel med 12 öre Smt; utan när fierdingsmannen therpå uti Witnens närwaru widare fordrat samma 3 mark, them Nils fyllest icke welat erlägga och altså på wäggen taget ett bisman i pant, Nils tå fattat honom för bröstet med handen och sonen Christen bak til ryckt bismalen [sic!] ifrån honom och dertill med skymfelige ord honom bemött. TingsRätten har altså dömt Nils Kroksson och Christen Nilsson, i förmågo af Kong: Förordningarne af d: 21 Aug. 1684, så och 21 Decembr: 1691 til 2 gånger 40 mark för förbudzbrottet, samt Christen för skiälsordet til 2 g:r 3 mark jemwäl thessutan at hafwa brutit Konungens Edzöre så at enligt 35 cap: Edzör:b. L. de skola mista högra hand sina samt thera lösa gods til skiöflings gånga; dock sådant med mildrande skiäl Kong. HofRättens widare ompröfwande understält.
     Resolutio. Aldenstund bonden Nils Krokson och hans son Christen Nilsson icke af ransakningen befinnes hafwa med hugg, slag eller blodwite fierdingsmannen Abraham Assarsson wid den honom anbefalte executions förrättning öfwerfallit; Ty pröfwar Kongl. Rätten i följe af Kongl. Förordningen d 21 Augusti 1684 rättwist, at bemelte Nils Kroksson och Christen skola för förbudzbrottet hwardera sine Fyratijo Mark, samt Christen för skiälsord 3 mark i twåböte plikta.
     Jönkiöping d 6 Febr. 1729.
     Germ: Cederhielm.
N: Lilliecreutz.     Nicolaus Silfwerschiöld.     J: Clerck.
     Samuel Auséen.     Åke Soop.     Joh: Stenholm”.


220
Tillfällighetsfynd 1730 rörande bönderna Christen Nilsson i Färlöv och Nils Nilsson i Grantinge, Stoby socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:34 (brottmålsutslag 1729–1730), ärende nr. 23.
”Tingzrättens i Luggudde härad ransakning ock dom öfwer Bönderne Christen Nilson i Fährlöf ock Nils Nilson i Grantinge, hwilka blefwit af Swenska Plenipotentiair Ministeren wid Danska Hofwet Hr Cancellie rådet Örncrona angifne hafwa öferfördt ock till Danska Officerare så godt som bortsåldt en hoop Swänska Deserteurer, hwaröfwer Wästra Göinge Härads Tingzrätt åhr 1728 ransakat ock utlåtit sig, at inga sådane skiähl wid den undersökningen fundne woro, hwarigenom förenämde Bönder, emot deras enständige nekande till brottslighet uti Ryttaren Erich Tulbergz öfwerförande ock försäljande under Dansk Krigztienst, öfwertygas kunnat, som eljest torde kunnat skie, om Tulberg stådt med dem deröfwer att Confronteras, el:r ock Ryttaren Böös, ock Per Hole i Fleninge, hwilka hade sitt hemwist under en annan tingzrätts jurisdiction derwid höras kunnat. Och som detta måhl Hans Kongl. Maj:t underdånigst blefwit föredragit, ock Hans Kongl. Maj:t funnit det af den beskaffenhet, att det erfordrar ytterligare ransakning; Ty har Hans Kongl. Maj:tt d. 26 Sept:r sidstl. i nåder anbefalt Kongl. Hofrätten att låta sådant genom wederbörande underdomare skie, hwilket d. 21 Octobr derpå följande i underdånighet wordet effterlefwat, ock lagmannen Wälborne Hr Henrich Hammarberg derom befallning fådt. – Wid denna senare ransakningen hafwa altså Christen Nilson ock Nils Nilson ändtel. måst tilltså, att de wetat af Tulbergz förehafwande, att wilja rymma öfwer till Dannemark, ock honom derutinnan så wida behielpelige warit, att de låtit honom på samma Danska fiskarebåt, som de öfwerkommit, sig foga. Men till hans el:r någon annors bortsäljande äro de icke förwundne. Hwarföre som Christen Nilson och Nils Nilson utan Pass ock wederbörligit tillstånd sielfwa practicerat sig utur Riket, försnillat Kongl. Maj:ts ock Cronans rätt, medelst oförtullad Humbles utförande, samt befordrat Erich Tulbergz bortrymmande uhr Kongl. Maj:ts tienst; Ty har tingzrätten för detta sidsta brottet enl:t 141 art: uti Krigzarticlarne samt råds bane placatet d. 29 Julii 1698, dömt dem att undergå samma straff, som Erich Tulberg, – i fall han ertappas skulle, bör undergå, neml. till döden, ock deras mindre brott såmedelst blifwa absorberade. Som Kongl. Hofrättens widare ompröfwande är understält.
     Resolutio. Af ransakningen har wähl Kongl. Hofrätten befunnit huru Christen Nilson ock Nils Nilson då de sielfwa ärnadt sig med humble öfwer till Dannemark, ock idy begefwit sig ned till Stranden, hafwa hoos Ryttaren Böös uti Fleninge sökt Ryttaren Erich Tulberg, som då hoos bem:te Böös warit, ock derifrån med honom sedan fölgts åt, tingat en fiskarebåt, ock sedan tillika med honom till Danska sidan sig öfwersatt; Men som de mot deras enständige nekande icke kunnat öfwertygas hafwa honom Erich Tulberg el:r någon annan försåldt, som det jämwähl af CommissionsSecreterarens Wälb:ne Carl Silfwerschiölds till domaren i orten aflåtne skrifwelse inhämtas, att denne Tulberg, nu mera eij är i Kiöpenhamn, utan bortCommenderad, att af honom uti denna Saken således ingen uplysning erhållas kan, el:r han med dem till Confrontation kan bringas; ty finner Kongl. Hofrätten skiäligt att ändra tingzrättens öfwer dem affattade dödsdom; dock likwähl, som de sielfwa måst tillstå, att de wetat af Ryttaren Erich Tulbergz upsåt att wilja öfwerrymma, ock sådant icke uppenbarat el:r förekomma sökt; utan honom derutinnan hulpit ock befordrat; ty pröfwar Kongl. Hofrätten rättwist att Christen Nilson ock Nils Nilson sig till wählförtiänt straff ock androm till wahrning skola hwardera afstraffas med Tiugu par Spö, Tre slag af hwart paret. Kommandes öfwer den af dem oförtullade utförde humblen wid sitt behörige forum att dömas, som ock det måhlet härmed ditremitteradt warder.
     Jönkiöping d. 26 februarii 1730.
     Germ: Cederhielm.
Nicolaus Silfwerschiöld.     J: Clerck.
B: Bering.     Åke Soop.     Joh: Stenholm
     J. O. Hager.”


221
Helsingborg / Ryttaren Anders Persson (1726) i Helsingborg
« skrivet: 2022-09-01, 02:20 »
Tillfällighetsfynd 1726 rörande ryttaren Anders Persson i Helsingborg:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:32 (brottmålsutslag 1726–1727), ärende nr. 64.
”RådstuguRättens uti Helsingborg ransakning och domb öfwer Ryttaren Anders Pärsson, hwilcken öfwertygad måst tilstå, dhet han på åtskillige ställen dher i staden, stält sig som en dumb, eller som dhen icke tahla kunnat, att dymedelst genom tiggande bringa sig till penningar, fast han befunnes till sitt Måhlföre wara frisk och färdig, hwarföre RådstuguRätten funnit skiähligt, dhet bör Anders Pärsson afstraffas med 10 par spö 3 slag af hwart paret, samt sedan undergå en Söndags kirckeplickt, hwilcket Kongl. Rättens widare ompröfwande är understält.
     Resolutio: Såsom utaf dhen öfwer dhetta måhl håldne ransakning och Anders Pärssons egit widgående, befinnes dhet han, som till tahl och Måhlföre är frisk och färdig, har till att så mycket mehra förmå Christmilda Menniskor till medlidande emot sig, utgifwit sig såsom dhen dher wore dumbe, och således på ett wanartigt sätt missbrukat dhen Nåd och förmån, som Gud honom förunt och gifwit hafwer; Altfördhenskull pröfwar Kongl. Rätten skiähligt, dhet skall Anders Pärsson för dhetta sitt straffbara framfarande, afstraffas med 10 par spöö, 3 slag af hwart paret, stånda sedan En Söndag på plicktepallen och dhereffter skrifftas och aflösas.
      Jönkiöping d. 30 April 1726.
H: G: Strömfelt.     J: Clerck
Gudmundus Nordhbergh.
B: Bering.     Jöran v: Knorring.    Åke Soop.     Joh: Stenholm.
J. O. Lager.”


222
Tillfällighetsfynd rörande norske f.d. soldaten Olof Olofsson som 1725 befann sig i Helsingborg:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:31 (brottmålsutslag 1725), ärende nr. 112.
”RådstuguRättens i Helsingborg insände Ransakning öfwer En djt till Staden ankommen person som sig kallar Ohlof Ohlsson om 36. åhrs ålder, föregifwandes sig wara barnfödd uti Norrige i Wåhler Sochn wid Christiania, hwilcken, wid bettlande, stält sig aldeles dumb och måhllöös, till des Stadzwachtmästaren Strandborg som jemte någre af Borgerskapet, funnit honom full liggandes wid Möllerna, begynt slå honom, då han tahlat och bedt dem icke slå sig, berättandes i öfrigt, det han tient för Soldat uti Dannemarck och därifrån sitt afskiedz pass erhållit, men sedan han det bortmist, har han uppå en obekant persons inrådande sig företagit att ställa sig dumb i tanka att därmedelst kunna förtiena penningar samt gå fritt omkring i landet, till hwilcken ända han och af samma person en odaterad Zedel bekommit, och sedan uti ett sljkt företagande ungefähr 4. wekor fortfahrit, hwilcket han nu säger sig ångra, och om nåd anhåller, med yttrande, sig giärna wille tiäna Konungen eller bonden efter han wid den hälsa och färdighet är, att han tiena kan. Rådstugurätten har detta, såsom ett måhl hwarom ingen beskrefwen lag finnes, till Kongl: Rätten refererat, och uti det wid ransakningen bifogade Missive Kongl: Rättens ompröfwande understält om icke Olof Olsson för des begångne brått med 20 par spö kan afstraffas.
     Resolutio. Emedan af ransakningen erhålles att ehuruwähl Ohlof Ohlsson wid den hälsa och krafter finnes wara, att han med arbete, sitt uppehälle förtiena kunnat, har han likwäl under ett strafbahrt förställande som wore han aldeles dumb och mållöös, sökt, någon tid med tiggiande att bringa sig igenom landet, och således på ett syndigt och wahnartigt sätt missbrukat och förachtat den nåd och förmåhn, som Gud, medelst sunda lemmar honom gifwit; fördenskull pröfwar i anseende därtill Kongl. Rätten rättwjst, att denne Ohlof Ohlsson sig till näpst och wahrning detta sitt brått bör umgiälla med 10. par spö tre slag af hwart paret, samt sedan undergå en Söndags uppenbahra Kyrkioplicht, skrifftas och aflösas.
     Jönkiöping d: 10 Junii 1725.
Nicolaus Silfwerschiöld.     J: Clerck
     ut in prot:
Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre.
     Joh: Stenholm”.


223
Raus / Elsa Olofsdotter Skats (1725) på Råå fiskeläge, Raus
« skrivet: 2022-09-01, 02:18 »
Tillfällighetsfynd 1725 rörande hustrun Elsa Olofsdotter Skats på Råå fiskeläge i Raus socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:31 (brottmålsutslag 1725), ärende nr. 91.
”TingzRättens utj Luggude Harad ransakning öf[w]er Elsa Olufs dotter Skatz på Rås Feskeläye, hwilcken 1mo: af Anders Tomeson dersammastädes blif[w]it anklagad, för dett hon sagt des hustru wara wållande att hon eij kunnat få smör; 2do: har Cronolänsmannen Möllerström henne tilltalt för det hon emot Höga Öf[w]erheten och des betienter der neder i landet, fält oanständige ord och uthlåtelser, som genom fierdingzmannens Gabriel Ohlsons Edel. witnesmåhl och den jäf[w]ade pigans Kirstina Larsdotters öf[w]erensstämmande blif[w]it bestyrkt. 3tio: är Elsa Skats af Per Ohlson instämder, för dett hon honom beskylt att haf[w]a hotat henne det Råsboerne skulle brenna up des huus som hon tillstått, men eij kunnat bewijsa. 4to: kärar förafskedade Fendricken Magnus Lybeck till berörda Elsa Skats, för dett hon honom tillagt att öf[w]erpracticerat en Öf[w]erste ifrån denna sijdan, och derföe bekommit en grå klädesRåck samt 40 Dr Smt uti penningar, hwartill Elsa wähl berättat Jonas Andersson warit angif[w]are och des sagesman, men han som med intet skiähl eller witne härtill är öf[w]ertygad, anständigt nekar. 5to: Pigan Gunnilla Larsdotter instämt Elsa Skats, för dett hon henne beskylt att haf[w]a slagit sin moder, hwilket Elsa annorlunda sedan sökt förklara. Heremoth har åter uppå Elsas angif[w]ande Cronobetienterne för dett första anklagat Fendricken Lybeck, för dett han skall hysat och öf[w]erhulpit en Inspector till andra sijdan, Hÿphauff benämbd, som skall hoos sitt Härskap råkat i Ballance, hwilket så wida blef[w]it bestyrkt, som berörde Inspector öf[w]erkommit, och Fendricken des häst på landet försåldt, men widare skiähl till Fendrickens öf[w]ertygande, har eij kunnat bijbringas; För dett andra äro förafskedade Ryttaren Jonas Anderson och Fiskaren Lars Swenson angifne att haf[w]a öf[w]erfördt en Swensk Gardieskarl Swen Mårtenson Holm, och för dett 3die Elsa äf[w]en berättat att fendricken Lybeck, Jonas Anderson och Anders Thomasson skohla inne på andra sidan haf[w]a intagit och sedermera under wägen förkommit 2ne Danska karlar, hwilka måhl doch eij heller äro med några bindande skiähl eller witne bewiste, Fördenskull ehuruwähl TingzRätten nogsamt funnit dett desse af Elsa Skats angifne Personer, såsom uti intet måhl förwunna, böra för desse tillwitelser frijkennas, likwäl som emoth Kongl. Rättegångs Processens 20. §. TingzRätten icke är befogad öf[w]er slika bråttmåhl, som böra räcknas under Crimina Læsa Majestatis sig att uthlåta, och Elsa Skats för sitt obetänksamma utlåtande emot Höga Öf[w]erheten torde till ett slickt grofft förseende blif[w]a förfallen; Ty har TingzRäten detta altsammans Kongl: Rättens afgiörande understält.
     Resolutio Såsom all dom bör enl:t DomareReg: 35. §. med uppenbara Skiähl och bewis befästas, och Elsa Olufsdotter emot des inständige förnekande eij widare är förwunnen, att haf[w]a emot Höga Öf[w]erheten eller des betienter uti oanständige ord och uthlåtelser utbrustit, än hwad fierdingzmannen Gabriel Ohlson witnat, aldenstund Kirstina Larsdotter, såsom Jäfwad eij kan i detta måhl någor bewis genom sin berättelse åstadkomma; ty kan Kongl: Rätten wid så befundne omständigheter Elsa Skats eij heller fälla, uthan hwad de öfrige tillmählen angår, hwarföre berörde Elsa Skats är worden tilltalter, så hänwisas de till TingzRätten, som enl:t Lag och Kongl: Förord:r har sig deröf[w]er behörigen att uthlåta.
     Jönkiöping d. 24 Maj 1725.     J: Clerck
Gudmundus Nordhbergh.     Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre.
B: Bering.     Åke Soop.    Joh: Stenholm”.


224
Brunsell / SV: Brunsell
« skrivet: 2022-09-01, 02:17 »
Ett tillfällighetsfynd 1724 rörande skeppskaptenen Peter Brunsell som skulle föra skeppet Ulrica Eleonora från Stockholm till Spanien men strandade utanför Hasslö i Blekinge återfinns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=187901.msg1627611#msg1627611.


225
Tillfällighetsfynd 1724 rörande skeppsplundring på Hasslö:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:30 (brottmålsutslag 1723–1724), ärende nr. 226.
”TingsRättens uti Medelstad härad Ransakning och domb öfwer BåtsMännen Sven Liten och Olof Falck, samt Bönderne Pär Jöransson, Måns Pärsson och Lars Pärsson, hwilcka, sedan ett KiöpMansSkepp ifrån Stockholm wid nampn Ulrica Eleonora, som ärnade sig till Hispanien under SkiepsCapiteinens Peter Brunsells anförande, d 3 sistl:ne Januarij strandat på en klippa utför Hasslöe, hwarjehanda saker och redskap af dhet samma stuhlit, hafwandes så wähl Sven Liten och Pär Jöranssons, som Måns Pärssons hustrur Ingrid Månsdotter, Kierstin Knutsdotter och Kierstin Mårtensdotter af desse sine Mäns stölder hafft wetenskap, Men sådant för ingen uppenbarat, hwarföre TingzRätten har dömt Swen Liten, som uphofsMan tillika med Olof Falck och Bönderne Pär Jöransson, Måns Pärsson och Lars Pärsson i följe af Kongl: placatet angående öfwerwåld och röfwerij på Skieppsbrutne och strandade Farkoster af d. 6 Decemb: 1697 till döden, samt om af sin ägendom, i proportion ährsättja SkiepsCapitainen Brunsell, hwad dhe redan kunna hafwa förtärt, eller på hwarjehanda annat sätt förderfwat, och ey tilbakars lefwererat, samt Ingrid Månsdotter, Kierstin Knutsdotter och Kierstin Mårtensdotter i förmågo af Kongl: Maij:ttz Förordning af åhr 1698 att afstraffas hwardera med 10 par rijs 3 slag af hwart paret, Men hwad så wähl Bonden Anders Knutsson, som BåtsMannen Mathias Ström angår, af hwilcka dhen förra skall tagit 2:ne på Hästholmen fundne öhlfat hem till sig, och dhen senare wähl hafft upsåt på berörde skiepp stiähla, dock på åtwarning sin ärnade misshandel afstått, och ey med någon dhelacktighet eller wettenskap af dhe andras stölder befunnen, så har TingsRätten Strömmen i så beskaffat måhl ifrån straff befrijas, jämwähl friärkiänt Anders Knutzon ifrån plickt, i anseende dhertill, att han dhenna handel först uppenbarat, och dherigenom sin oskuld förklarat, dock sådant, samt huruwida Bönderne Pär Jöransson, Måns Pärsson och Lars Pärsson, som synas till dhenna gierningen af Liten blefwit förledde, och fast ringa af stölden åtniutit, kunna någon lindring i straffet åtniuta, Kongl: Rättens ompröfwande understält.
     Resolutio. Ehuruwähl Capiteinen Peter Brunsell ingifwit förteckning och wärdering på dhe saker, som uppå dhet wid Hasslö strandade skepp Ulrica Eleonora benämd, blefwit stulne af BåtsMännen Sven Liten och Olof Falck, samt Bönderne Pär Jöransson, Måns Pärsson och Lars Pärsson, dock likwähl som dhesse perssoner till en dhel af stölden enständigt neka, dhen tiufnaden, som dhe tilstå begången wara, ey heller är worden uti dommen behörigen wärderad, eller för en hwar af dhem till sitt wärde utsatter, dhet och härjempte befinnes och dhenna stöld skett sedan skieppet blefwit af skiepsfolcket öfwergifwit och lämnat; Fördenskull wid så befundne omständigheter, pröfwar Kongl: Rätten skiäligt, tingsRättens domb sålunda ändra, som tingsRätten åligger, likmätigt Kongl: Maij:ttz straffordning af åhr 1653 och Kongl: Förordningen af d. 6 Decemb: 1697 dhetta måhl uptaga och dhermed så förfara, som med Högtbemelte Förordningar pröfwas enligt wara.
     Jönkiöping d. 14 Martj 1724.
     Germ: Cederheilm.
Samuel Auséen.     Nicolaus Silfwerschiöld.     J: Clerck.
Jöran v: Knorring.     Carl G: Silfversparre.     B: Bering.
     Joh: Stenholm”.


226
Tillfällighetsfynd 1722 rörande danske handelsmannen Jesper Rasmussen Martener och skräddargesällen Lars Bagge i Karlshamn:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:29 (brottmålsutslag 1722), ärende nr. 141.
”RådstuguRättens i Carlshamn ransakning och domb öfwer Danska HandelsMan Jässper Rasmusson Martener och Skräddare gesällen Lars Bagge som förestådt wärkstaden hoos Afl: Skräddaren Christian Brodds änka, hwilken förra uti bemälte stad burit och brukat kläder med guldtråds knaphohl och knappar och den senare dem samma förfärdigat hwarföre de af StadzFiscalen Noreen blifwet anklagade och han påstådt det måtte de effter förordningen d 3 Junii 1720 derföre plickta. Handelsman Martener har sig dermed sökt unskylla at han frågat Fiscalen Noreen til råds innan han köpte kläder eller gultråden til knapparne och at Fiscalen sagt det kunde ej skada honom, Men sådant ej fultyga gittat, icke eller förebära någon okunnighet om förordningen emedan han måst tilstå at Fiscalen honom wid sin första ankomst warnat honom at ej bära den hatt med gallon omkring han då hade, hafwandes eljest denne Martener sagt åt Capitain Echestråle som derom sit edel: witnesmåhl giort, at om han wetat sådan ordning warit här, skulle han tagit med sig sina andra hemmawarande kläder af Brocader och annat dylikt kostbart tyg, och dem burit samt haft lust at se uppå hwem honom derföre något giöra wehlat. Och när Capitainen sagt han torde få förtret för desse Kläder; derpå swaras han blås deråt. Skräddare Gesällen Bagge har och föregifwet sig frågat Fiscalen til Rådz innan han desse Kläder förfärdigadt hwilken skall swarat; hwarom icke doch sådant icke bewijst.
     RådstuguRätten har befriat Handelsman Martener för straff, emedan utj högb:te förordning d 3 Junii 1720 icke nämnes om utlänningar och utj Kongl: Maij:tts förklaring d 22 Junii sidstl. 7 § förmähles at hwad utj förordningen specifices ej finnes utnämt bör icke eller derunder begripas. Men Skräddare Gesällen är effter 1720 åhrs förordning dömbd at plickta 100 D Smt eller i Brist af botum sittia 14 dagar i Arrest, doch sådant Kongl. Rättens widare ompröfwande understält.
     Resolutio. Aldenstund af ransakningen befunnos at Danska Handelsman Martener uti Carlshamns Stad låtit förfärdiga sig kläder med gulltråds knappar och knapphål oansedt han tilförene af StadzFiscalen Noreen blifwit wid des ankomst till b:te stad warnad at bära den hatt han då med gallon hade, och således aldeles ingen okunnighet gittat förebära om Kongl: Maij:tts d 3 Junii 1720 utgångne nådige förordning hwarutinnan alt således arbetet guld och silfwer wid utsatt straff uttryckeligen förbudit är at bära. Fördenskull och som effter Kongl: Maij:tts nådige förordning d 15 Martii 1683 utlänningar böra straffade effter Swerges Lag och stadgar der de sig här i riket deremot förse och bryta, Pröfwar Kongl: Rätten skäligt det bör Handelsman Martener effter Högb:te förordning plikta sina 200 D:r Smt: och hwad Skräddare gesällen Bagge angår finner Kongl: Rätten rättwijst, det bör han enliget RådstuguRättens fälte domb effter offtab:te Kongl: förordning 1720 d 3 Junii plikta 100 D:r Smt eller i brist af botum sittia 14 dagar i fängelse. Doch som af ransakningen befinnes, at Fiscalen Noreen warit tilstädes när Martener den sedermer köpte guldtroden effterfrågat i tanka att den samma köpa, men honom derifrån ej afrått eller warnat, hwarigenom han synes wara härtill förledd; Och Rätten icke eller är för[...]d om huru wida förordningen d 3 Junii 1720 skall förstås om utlänningar som sådanne förbudne Kläder bruka, emedan derigenom ingen af Kongl: Maij:tts undersåtare någon skada tilfogas utan snarare nytta och fördehl igenom afsättiandet af slike waror som de förrän denna förordning utkom, kunnat innehafwa, och Högb:te Kongl: förordn: synes förnämligast hafwa sitt syfftemåhl på slike yppigheters hämmande bland riksens undersåtare. Ty warder sådant Hans Kongl: Maij:tts egit allernådigste ompröfwande understält.
     Jönköping d 20 Octob: 1722.
     Nicolaus Silfwerschiöld.     J: Clerck
Gudmundus Nordhbergh.     Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre
     Jöran v: Knorring
[…]
Till underdånigst följe af Hans Kongl: Maij:tts nådigste Swar d 12 Decemb: 1722 gifwet på Kongl: Rättens betänkande i föregående måhl, bör danske handelsman Jässper Martener enligit Kongl: förord: d 15 Martii 1683 för det han emot Kongl: förordningen d 3 Junii 1720 utj Carlshamns stad, burit och brukat Kläder med gulltrådz knappar och knapphohl plikta 200 D:r Smt. Och hwad skräddare gesällen Lars Bagge angår pröfwar Kongl: Rätten rättwijst det bör enliget Högb:te förordning af åhr 1720. han plikta 100 D:r Smt för det han desamma kläder åt Martener förfärdigat. Orkar han ej botum sittia 14 dagar i fängelse.
     Jönköping d 18 Decemb: 1722.
N: Lilliecreutz.     Nicolaus Silfwerschiöld.     J: Clerck.
Gudmundus Nordhbergh.     Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre.
B: Bering.     J: Lillienadler.      Jöran v: Knorring.     Åke Soop.”


227
Tillfällighetsfynd rörande 1721 rörande Måns Thorsson, Anders Andersson, Nils Fröstensson och Thora Amundsdotter i Verums socken
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:28 (brottmålsutslag 1721), ärende nr. 96.
”TingzRättens i Wästra Göinge härad Ransakning och domb öfwer Bonden Måns Thorsson på Hognarpetorp, saltpettersiudaren Anders Andersson i Hörlinge och siudaredrängen Nills Fröstensson i Skeinge, hwilka siunget och utspridt i Socknen en ähreskändig wisa om Pigan Thora Amundsdotter henne till wanheder och förklening, emedan utij samma wijsa ett och annat ährerörigt är wordet henne tillwijtt. Och ehuruwäll Bonden Måns Thorsson och sallpettersiudaren Anders Andersson påstå sig icke hafwa dicktat berörde wisa: utan den först hört af någre okände Ryttare: så hafwa de dock icke kunnat utnämnda nogon som de skolat hört samma wisa siungas af, mindre nogon annan uphofsman dertill, hwarföre Tingzrätten i föllje af Kongl. Maij:tts förordning om pasquiller af d:n 21 April åhr 1665 dömt dem i förmågo af 20 Cap: Ting M: B: till 40 marks böter och at giöra Thora offentelig afbön, samt betala 6 D:r Smt rättegångz omkåstnad: Men Siudaredrängen Nills Fröstensson, som bewist sig samma wisa lärt af Siudaren Anders Andersson och Bonden Måns Thorsson är effter 43 Cap: förenämde Balck ansedd med 3 mark Smts plickt och at bedia Thora om förlåtelse, hwilket alt dock såsom ett owanliget och i lagen icke expresse utfört måhl Kongl: Rättens widare ompröfwande understält är.
     Resolutio: Det påstå wäll Bonden Måns Thorsson och Saltpettersiudaren Anders Andersson at de icke hafwa dicktat den ähreskändige wisan de siunget om Pigan Thora Amundsdotter, men som de icke kunnat leda ifrån sig el:r bewisa nogon annan uphofsmann dertill, och de öfwer alt i Socknen siunget och utspridt samma dicktade smädewijsa till Pigans Thoras förklening och wanheder, som elliest alltid warit af god frägd. Altså warda de enliget Kongl. Maij:tts placat och förbud angående pasquiller och smädeskriffter af d:n 21 April åhr 1665 ansedde, och fördenskull pröfwar Kongl: Rätten rättwist at dömma, det skola de derföre afstraffas med femton par spöö hwardera, 5 slag af hwart paret och sielfwa wisan till deras skimpf och nesa offentel. af bödelen upbrännas, hwarutom de och skola betala pigan Thora de henne af tingzrätten till dömde 6 Dr Smtz rättegångz omkåstnad.
     Men hwad Saltpettersiudaredrängen Nills Fröstensson widkommer, så emedan han bewisat, det Bonden Måns och saltpettersiudaren Anders mehra beflitat sig om at lära honom berörde wisa, än han sielf hafft lust den samma at fatta, så warder han för denna gång för straff förskonad med allfwarsam åtwarning en annan gång sig icke låta förleda at lära och utsprida hwad till en annors förklening i nogon motto länder.
     Jönkiöping d:n 9: Maij 1721.
N: Lilliecreutz.     Nicolaus Silfwerschiöld.     Samuel Auséen.
B: Bering.     J: Lillienadler.     Jöran v: Knorring
Åke Soop.”


228
Tillfällighetsfynd 1720 rörande bönderna Anders Persson, Gammal Håkansson och Truls Torkelsson i Sörby med flera personer i samma socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:27 (brottmålsutslag 1719–1720), ärende nr. 321.
”Extraordinarie Tingsrättens i Wästra Göinge härad ransakning och dom, öfwer Solldaterne af H:r General Major Billsteins Regimente, Jöns Bergfelt, Per Rosenquist och Erich Löfgrén, som d: 6 Augusti sistledne hos några bönder i Sörby öfwerwåld och hemgång skola föröfwat: klagandes Anders Perssons hustro Ingjärd Nillsdotter, att då Bergfelt och Rosenquist i hennes stugu inkommit, skall Bergfelt, när han strax på begjäran eij fått mat, äfter hon ey förut wetat deras ankomst, slagit henne under örat, samt stött henne mäd foten, att hon raglat fram åt golfwet. Straxt äfter, då hennes Mann hemkommit, skall Bergfelt, frågandes om han wore wärd i gården, fått honom i håret, och stött honom emot wäggen, samt Rosenquist slagit honom på munnen att bloden sprutat ut, hwarpå Bergfelt skall jagat mannen med en sten kring gården, och sedan jämte Löfgrén som mäd andra Solldater, dem han ey känt, tillkommit knubbat och stött honom mäd näfwen samt trampat honom med fötterne wid porten, till dess han, wid Kyrkjoherden Platii ankomst sluppit undan. Sedermera skall ock Bergfelt stött omkull Ingjär Nillsdotter, såsom ock med wärjan henne förföllgt, samt tillfogat hennes tjänstegåsse Troed blodwite.
     Detta är af Solldaterne Bergfelt, Rosenquist och Löfgrén ey tillstått widare än att Bergfelt, som mäd Rosenquist haft på den gården pollet, skall allenast tagit igen mot Anders Persson, den där skall; då mat fordrades, sagt sig sett så stor herre förr, och farit Bergfelt först i håret. Berörde Kyrckjoherde Platius, genom dess under edeligit bestyrckande utgifne attest, hafwer betygat sig, uppå begjäran, kommit till Anders Perssons gård, att bjuda till styra owäsendet, då han funnit för sig några Solldater, och ibland dem Bergfelt och Löfgrén, jämwäl sett Anders Persson stå på Hans Torkelssons tomt, så blodig och medfaren, att han honom knapt igenkänt, såsom ock åskådat huru som Bergfelt stötte Anders Perssons hustru för bröstet, att hon for omkull och slog sig, förbannandes sig Bergfelt, att han torde slå en kula i Bonden ehwar han funno honom. Bergfelt har sådant ey welat widgå emädan han det ey skall minnas, och därjämte warit drucken.
     Löfgren hafwer bekjänt, att mädan han satt på Krogen, skall Bergfelt mäd utdragne hår på axlarne liggande, kommit dit och sagt sig wara af några bönder öfwerfallen i qwarteret, då Löfgren, på hans begjäran, fölgt mäd till Anders Perssons, men intet slagsmål skola de bägge föröfwat, widare än Löfgren, som han ock själlf tillstått, då Anders Persson och dess hustro wore utgångne uti stugun sönderslagit bytter, fat och sådant mera, som är wärderat för 5 D:r 12 /: Smt. Äfwen hafwer Bergfelt widgått, att han straxt, därpå gått i Hans Torkelssons stugu och där slika husgerådssaker fördärfwat, som till lika pris wärderade äro; hafwandes äganderne också häröfwer klagat samt påstått betalning därföre. Sedan allt dätta sig tilldragig, berättas af Bönderne Gammal Håkansson, Trulls Torkellsson och Jöran Månsson i Sörby, att Bergfelt och Löfgren mäd dragne wärjor kommit utur Anders Perssons gård och gått i Nills Perssons, och då bönderne täpt igen dörren, skola desse Solldater stött dem upp, samt en af dem hugget Sissa Tuesdotter ett hugg i hufwudet, som är besiktigat, och ärret befunnit twå finger bredt, därföre läkaren i lön 5 D:r Smt fordrat, hwaräfter de mäd blotta wärjor skola rusat på bönderne, hwilka nappat till hwar sin stång och hållet fram för sig, gåendes baklänges utpå och öfwer gatan igenom Gammal Håkanssons portlucka, då Gammal af Bergfelt skall blifwit huggen i wänstra handen twärt öfwer knoken på mällanfingret, därföre läkarelön är fordrad 3 D:r Smt. Bergfelt och Löfgren hafwa på tillfrågan wid Tingsrätten ingen ting haft wid desse bönders berättellse att inwända; utan en skyllat sig de warit druckne, gifwandes Löfgrén Anders Persson skulld till alltsammans. Tingsrätten har om där första owäsendet som i Anders Perssons stugu skall förelupit, samt om jagandet på gården icke något wist kunnat sluta. Menn som Bergfelt straxt därpå hämtat Löfgren från Krogen och thess willjande gått tillbaka och stött Anders Perssons hustru omkull, fördärfwat och sönderslagit bohagstyg, öfwerfallit Gammal Håkansson och Sissa Tuesdotter mäg hugg och slag, hafwer Tingsrätten dömt Bergfelt och Löfgren såsom farnötesmän efter 1, 2, 21 och 35 Cap: Edsörsb:n samt 27 Cap Konungsb:n LL. mista högra hand sina; deras lösa gods till skjöflings gånga, sedan däraf först äro guldne gäld thera, samt läkarelönen 8 D:r Smt och skadan för de sönderhuggne bohagstingen 10 D:r 24 /: Smt, jämte såramålsböterne, äfter 10 Cap Såram: will. L: till twegille 6 mark för hwart såret på Bonden Gammal Håkansson och hustro Sissa Tuesdotter till treskiptes,samt därofwanpå att wara biltoge öfwer allt Sweriges Rike; Dock sådant Kongl. Rättens ompröfwande underställt.
      Ehuruwäl hustro Ingiärd Nillsdotter sig beswärat, att hon i stugun af Solldatren Bergfelt, och hennes man såwäl af Bergfelt som Rosenquist genast därefter skola wara slagne, mäd mera som i förstone förelupit, hwaröfwer klagas; likwäl som hwarken genom wittnen äller på annat sätt wisas uti hwad upsåt, de den gången till Anders Persson inkommit, äller om sådant af annor skillnader dem emällan timat, emädan de på bägge sidor stå i stridige berättellser, så kan, under sådan beskaffenhet den ena äller den andra i dy mål något straff icke påläggas; Menn emädan Bergfelt straxt därpå ifrån Krogen tagit mäd sig Solldaten Löfgrén, och jämte honom thess willjande att skada giöra gått tillbaka i Anders Perssons gård, därest äfter Kyrckjoherden Platii attest Bergfelt icke allenast hustro Ingjärd för bröstet stött, att hon omkull fallit, utan ock äfter egit widgående i hennes så wäl som Hans Torkellssons stugu åtskillige käril sönderhuggit och fördärfwat, jämwäl sedermera Bergfelt och Löfgrén mäd dragne wärjor gått från bemälte Anders Perssons och sökt hem till bönderne Gammal Håkansson, Trulls Torkellsson och Jöran Månsson dörren, som igentäpt war, upstött, genom wärjehugg illa sårat hustro Sissa Tuesdotter i hufwudet förfölgt Gammal och Trulls in till Gammals gård, därest han i luckan af Bergfelt blifwit i wänstra handen huggen: fördenskull finner Kongl. Rätten att desse Solldater Bergfelt och Löfgrén såsom farnötesmän enligit Tingsdommen sig till Edsöres straffet skylldige gjort; menn i anledning af Kongl. M:tts förordningar om slika måls Leutererande d. 23 Aprilis 1714 och d. 10 Junii 1719 warder straffet för Edsöres brottet sålunda lindrat, som de hwardera skola wid Regimentet afstraffas mäd tretio par spö tre slag af hwart paret och dessutom äfter häradsdomen af d. 19 sistledne Augusti återgällda skadan för de sönderslagne bohagstingen Tio D:r 24 /: Smt och betala den utsatte läkarelön åtta D:r Smt, hwilka böter om ingen annan tillgång finnes, böra i föllje af Kongl. förordningen den 4 Martii 1685 tagas af deras innestående äller fölliande lön.
     Resolutio Kongl. Rätten pröfwar rättwist, dät skola Solldaterne Jöns Bergfelt och Erich Löfgrén för deras föröfwade Edsöres brott afstraffas wid Regimentet, hwardera mäd Tretio par spö tre slag af hwart paret, och dessutom äfter häradsdomen af d. 19 sistledne Augusti återgällda skadan för de sönderslagne bohags tingen tio daler 24 /: Smt och betala den utsatte läkarelön åtta D:r Smt, hwilka böter, om ingen annan tillgång finnes, böra i föllje af Kongl. Förordningen d. 4 Martii 1685 tagas af deras innestående äller föliande lön.
     Jönkjöping den 14 Octobris 1720.
N: Lilliecreutz.     H: G: Strömfelt     J: Clerck
     Gudmund Nordhbergh.     Samuel Auséen.
Leonhard Hägerhielm.     B: Bering.”


229
Tillfällighetsfynd rörande dödsdomen 1712 över skogvaktaren Truls Jeppsson i Bosarp, Brösarps socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. EIac:7 (Kungliga brev och resolutioner i kriminalmål 1710–1713), ärende nr. 69.
”Wälborne Ädle och Wälb: wijse och lagfarne H:r Vice Præsident och samptel: Assessorer. Af Kongl. Maij:tt wij till Justitiens administrerande Förordnade och Befullmächtigade Rådh hafwa låtet oss föreläsas den Kongl. HoffRättens underdånigst insände Skrifwelse af den 1. Decemb:r sidstl:ne med bijfogad Albo Häradz TingzRättz ransakning och derå fälde domb ang:de Skogzwachtaren Trulls Jeppesson i Bosarp som på hwariehanda sätt gått de Danska tillhanda, då de som Fiender woro här i landet i Skåne, och deriempte försmädeligen och högstförgripeligen sig om Wår Allernådigste Konung uthlåtet, hwarföre han tillföllie af 8. och 9. Cap: HögM: B: L: L: Krigzarticlarnes 76. och 77 art: och Kongl: Maij:ttz Placat af A:o 1677 den 14. Jan: af den Kongl. HofRätten är dömder att mista lijf ähra och godz, och som een landzens förrädare androm till skräck och warning halsshuggas parteras och steglas, hwilcket doch först Kongl: Maij:tt den Kongl: HofRätten underdånigst hemställer hwaruppå länder den Kongl: HofRätten till ett behörigt swar, att Wij för skiähligt funnit Kongl. HofRättens i denna saak fälte domb som på lag[…] det är aldeles att gilla hwarmed Wij befalle den Kongl: HofRätten Gudz Alzmechtig.
     Stockholm den 2. Jan: A:o 1712.
Carl Gyllenstierna.      Falkenbergh.     Carl Gustaf Hårdh[?]
Knut Posse.     Arvid Horn.      J. Spens”


230
Tillfällighetsfynd 1723 och 1724 rörande Helge Höjman i Västerstads socken och hans styvfar Jörgen Sollsten:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:30 (brottmålsutslag 1723–1724), ärende nr. 117.
”Tingzrätternes uti Albo, Jerestad och Färs häradz ransakningar och domb öfwer Tiufwarna Görgen Sollstein 64 åhr gammal, och stiufsonen Helge Höiman som tillstådt sig hafwa stulit på uthskilliga ställen i Schone till 77 Dr och 16 ’/, Smt wärde. Görgen Sollstein har och tillförne wijdh Krigsrätt warit afstraffat för tiufwerij. Ty har TingzRätten effter 1653 åhrs Strafordningz 3 § dömt både Görgen Sollstein och Helge Höiman att straffas till lifwet och uphängias. Samt sådant K: Rättens wijdare ompröfwande understält.
    Resolutio Såsom af ransakningen och Tiufwarnes Görgen Sollsteins och Helge Höimans eget tillstående befinnes att de, utom det den förre Görgen Sollsten tillförne för stöld warit afstraffat, hafwa under samråd stulit tillsamman på åthskillige ställen i Schone Siuttio Siu Dr 16 ’/, Smt. Altså finner Kongl: Rätten at Görgen Sollsten och Helge Höiman efter 1653 åhrs straffordning och lagens stränghet giort sig skylldige till döden. Dock warder i följe af K: Maij:ttz Nådigste förordningar af d 23 April 1714 och d 10 Junii 1719 om dylika måls leutererande dödzstraffet sålunda lindrat, att Görgen Sollsten sig till wälförtiänt straff och androm till warnagell skall afstraffas med trettijo par spöö 3 slag af hwart paret, stånda 2 söndagar på plicktepallen och sedan skriftas och aflösas. Likaledes skall Helge Höiman för denne sin begågne stöld i anseende dertill, att det är första gången han med denna synd är worden beträdd, afstraffas med tiugufemb par spö 3 slag af hwart paret, samt undergå en söndagz kyrkioplickt.
     Jönkiöping d 11 Octob: 1723.     J. Clerck
Gudmundus Nordhbergh.     Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre
B: Bering.     J: Lillienadler.     Åke Soop.”
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:30 (brottmålsutslag 1723–1724), ärende nr. 186.
”TingzRättens i Färs Härad Ransakning ock dom öfwer Tiufwen Helge Höjman, som meddelst edeligen afhörde wittnen är öfwertygad, att hafwa åhr 1719, om Sommaren, sedan GudsTiensten war förrättad i Wästersta Kyrkia; haft om Hennes Kongl. Maij:tts Wår allernådigste drottningz Qwarterordning, som samma dag i berörde Kyrkia är worden publicerad, af det tillfället, at när dess Inqvarteringzbönder wägrat Honom att Tiudra sin Häst i deras bästa ängar, ock sig högst bemelte Konungens Ordres åberopat, högststrafbare utlåtelser. Han är också sidstl. åhr 1723 blefwen af underrätten för Tiufwerij, till döden dömd; Men af Kongl. Rätten likmätigt Kongl: Maij:tts förordningar lindrat till 25 par spöö. Wid denna nu senare ransakningen är han jemwäl för ett ock annat groft brottmåhl blefwen anklagad ock öfwertygad. TingzRätten har enligit processen hemstält detta måhl, som rörande Kongl: Maij:tts Höga Person, till Kongl: Rättens afgiörande.
     Resolutio: Aldenstund af ransakningen ock edeligen afhörde wittnen befinnes, att denne Helge Höjman åhr 1719, effter förrättad Gudstienst wid Wästersta Kyrkia, warit så förmäten och högst förgripelig att han om Hennes Kongl. Maij:tts Wår Allernådigste Drottningz mycket hälsosamma och lofwärde Qwarterordning, hafft högststrafbare ock grufwelige utlåtenheter; fördenskull, och emedan han sig jemwähl med så grof stöld förbrutit, att han af underrätten warit till döden dömd; Men likmätigt Kongl. förordningar af Kongl. Rätten Leutererat till 25 par spö; samt wid denna nu senare ransakningen för ett ock annat groft brott är blefwen anklagad och öfwertygad; Men öfwer alt detta ingen ånger eller tekn till Bättring påskina låtit, pröfwar Kongl. Rätten skiäligt, att han för detta grofwa Crimine Læsæ Majestatis i förmågo af 9 Cap: Kongb: L: L: ock Kongl. Maj:tts KrigzArticlar af åhr 1683, bör mista Lif sitt, Halshuggas ock i Rättareplatzen nedergrafwas; dock till ödmiuk efterlefnad af Kongl: Maij:tts nåädigste Leuterations förordningar af d 23 April 1714 ock 10 Junii 1719, blifwer detta, som ett af Kongl. Rätten allena afgiordt måhl, till Kongl. Maij:tts nådige ompröfwande understält.
     Jönkiöp: d. 10 Febr. 1724.
Germ: Cederhielm
     N: Lilliecreutz.     Nicolaus Silfwerschiöld.    J: Clerck
Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre.     B: Bering.
J: Lillienadler.     Jöran v: Knorring.     Åke Soop.     Joh: Stenholm
[…]
     Resolutio.
Till underdånigste följe af Hans Kongl. Maij:tts Nådigste swar dat: d:n 19 hujus, skall Helge Höjman, som om Hennes Kongel: Maij:tts Wår allernådigste Drottningz åhr 1719 utfärdade Qvarterordning, hafft högst förgripelige ock Straffbare utlåtelser, Sig till wälförtiänt straff ock androm wanartigom, till warning afstraffas med 5 Gatulopp samt ett åhrs Arbete i Marstrand.
     Jönkiöping d: 29 Feb:r 1724.
     Germ: Cederhielm.
N: Lilliecreutz.     Nicolaus Silfwerschiöld.      J: Clerck.
Samuel Auséen.     Carl G: Silfversparre.     B: Bering.
Jöran v: Knorring.     Åke Soop.     Joh: Stenholm”.
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. EIac 9 (Kungliga brev och resolutioner i kriminalmål 1722–1732), ärende nr. 49.
”Friedrich med Gudz Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung p. p. p. Wår ynnest och nådiga benägenhet med Gud Altzmächtig, TroMän och Tiänare, President, Vice President, Hofrättzråd, Lagmän och Samtel: assessorer! Eder underdånige skrifwelse med bilagde Ferss häradz ransakning öfwer Helge Hoiman, som igenom wittnen lagl. är öfwertygad, at hafwa år 1719. utbrustit uti högstförgripelige ord om Hennes Kongl. M:tt wår Högstälskelige Gemåhls Qwarterordning, hafwa wij, jämpte Edert däröfwer gifne betänkiande hwarmedelst be:te Hoiman i förmågo af lag 9. Cap. Kongl. LL. och Krigzartiklarne skyldig dömas at mista lijf sitt, halshuggas, och i rättareplatzen nedgrafwas Oss til öfwerwägande föredraga låtit; Och aldenstund wij i nåder för skiäligt finna, at förskona denne Helge Hoiman ifrån dödzstraffet, och i dess ställe belägga honom med straff af Femb Gatulopp, och Ett års arbete i Marstrand; Altså är wår nådige willja och befallning, att I sådant til en wederbörlig wärkställighet befordrar. Och wij befalle Eder Gud altzmächtig Nådeligen.
     Stockholm i rådCammaren d. 19. Februarii 1724.
           Friedrich”


231
Tillfällighetsfynd 1722 rörande bonden Per Jöransson i Torstorp, Söderåkra socken
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:29 (brottmålsutslag 1722), ärende nr. 139.
”Cämnärs och Rådstugurätternes i Carlscrona ransakning och domb öfwer bonden Pär Jöranson i Torstorp i Söderåckra Sochn hwilken den 8. Julii nästl: då han först kl: 4 eller 5 gådt förbij Artillerie gården i Carlscrona blifwet af volonteuren Pär Yhr som der på poste stod tilfrågad om han wille köpa Järn, Men då han sig förklarat at han då inga pängar med sig hade och b:te Pär Yhr budit honom skaffa sig pängar och komma igen Klockan 9 om affton har Pär Jöranson det giort, kommit til honom med en 2 Dr Smts Plåt hwarföre han af Volonteuren fyra stångkuhlor bekommit, hwilka effter artillerie contoirets upgifne wärde kosta 1 Dr 26 /: Smt; och ehuru Pär Jöranson sökt sig förklara at han ej om rätta sammanhanget härmed wiste så har han doch tilkännagifwet sig wetat det warit olofl:t emedan han effter volonteurens ansägning gådt så sent om afftonen at hämta järnet, och det samma medtagit inswept i dess tröja, hwarwid volonteuren Yhr budit honom gå sin wäg och wähl akta sig, och derjämte när han af wäktaren Tibäk blifwet om denna sin börda åtspord, densamma på gatan effter sig lämnat och flykten tagit, denna Pär Jöranson är wähl i förstone för detta sit brått arresterad, men sedan han af CämnärsRätten blifwet remitterad til RådstuguRätten at dömmas, och derstädes nöjaktig Caution præsterat åter på fri fot stäld. Hafwandes RådstuguRätten effter Kongl: förord: d 29 Julii 1698 om Råds bana dömt Pär Jöranson at sittia 14 dagar i fängelse wid watten och bröd, doch sådant Kongl: Rättens widare ompröfwande understält.
     Resolutio. Kongl: Rätten pröfwar skähligt så wida ändra RådstuguRättens fälte domb, at bonden Pär Jöranson, som utj volonteuren Pär Yhrs wid Carlscrona artilleriegård begångne stöld sig dehlaktig giort, i det han af honom köpt 4 st: stångkulor som wägt 3 [lod]: 12 m:r bör i förmåga af Kongl: förordningen d 29 Julii 1698 i stället för de ådömde 14 dagar sittia otta dagar i fängelse wid wattn och bröd.
     Jönkjöping d 19 octob: 1722.
     Nicolaus Silfwerschiöld.     J. Clerck
     Gudmundus Nordhbergh.     Samuel Auséen.
     Jöran v: Knorring.      Åke Soop”[size=0pt][/size]


232
Karlskrona / Mjölnaren Bengt Persson (1721) i Karlskrona
« skrivet: 2022-09-01, 02:06 »
Tillfällighetsfynd 1721 rörande mjölnaren Bengt Persson i Karlskrona:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:28 (brottmålsutslag 1721), ärende nr. 82.
”Rådstugurättens i Carlscrona ransakning och domb öfwer Möllaren Bengt Persson, som hafft at mala för Kongl. Ammiralitetet åtta Tunnor Råg, wid hwilkas igenlefwererande befunnitz miölet wara sandblandat och sådan orichtighet derwid föröfwat, at det warit alldeles otiänliget at baka till Bröd. Ordsaken till at sand warit bland miölet, har wäll Möllaren föregifwet wara kommit af en Spijk, som skall kommit emellan qwarnstenarne, hwilket och dess Möllare-dräng Pähr Andersson berättat wara sant: Men de förordnade Besicktningz Männen, som synat qwarnen, intyga edel: att utj den understa stenen kring qwarnseglet warit en diup rand som en half [...]ne, hwilcken dock icke warit g[…] af nogon spijk, utan syntz såsom hackad, hwaraf och eij heller mehr än ett stop samt skall kunnat […]wa; Men ingalunda sådan Mängd som ibland miölet är befunnen; har altså Rådstugurätten dömdt Bengt Pährsson, såsom den der sin giärning förfalskat effter 19. Cap: Kiöp: M: B: St: L: at böta 6 mk: Smt, samt det förfalskade miölet at wara förlustig och med annat godt rågmiöhl ersätta Cronan; dock sådant Kongl. Rättens widare ompröfwande understält.
     Resolutio: Alldenstund af Ransakningen och de edel:a afhörde witnens utsagor intygas att Möllaren Bengt Pährsson undfådt för Kongl. Ammiralitetet af Cronans Spannemåhl Otta tunnor Råg at mala, hwarmed han så swikel. umgåts, at då miölet effter samma råg skulle lefwereras, det blifwet befunnet sandblandat, förfalskat och i stället för emottagen god Råg odugeliget miöhl igengifwet. Altså och emedan Möllaren Bengt Pärsson således försnillat Cronan på dess Spannemåhl, samt det gods och den wäld som honom warit ombetrodd och han bort redeligen handla med, för en lastbar winning skuld falskat och således effter 3. Cap: KiöpM: B: St: L: 2. §: wärkelig tiufnad begådt: fördenskull pröfwar Kongl. Rätten rättwist, det han skall betala Cronan den förskjämde Spannemålen, böta effter 1653 åhrs straffordning tredubbla böter emot rågens wärde han emottaget at mala, wara det förfalskade miölet förlustig och blifwa aldrig mehr ombetrodd at förestå någon qwarn el. mölla der på orten.
     Jönkiöping d:n 17: April: 1721.
     H: G:Strömfelt.      Nicolaus Silfwerschiöld
     J: Clerck.      Gudmundus Nordhbergh.      Samuel Auséen.
                                                          Åke Soop.”


233
Tillfällighetsfynd 1730 rörande bonden Lars Andersson i Huggelseke, Hörby socken med flera personer i samma socken:
 
Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIa:34 (brottmålsutslag 1729–1730), ärende nr. 36.
”TingzRättens i Frosta härad ransakning och dom öfwer Lars Anderson i Huggels-Eke, hwilken genom edelige wittnen är öfwertygad hafwa till-lagt en och annan der i orten Ök-namn, såsom Nils Nillson i Turingbatt, som har Bråk, det förbannade Juret och Pungmann, Nils Person i Grankarp som är flenskallot, skallepanna: Oret Oretson i Allmarckeröd, som är mager och långlagd, fåragrina: Torkel Person i Wenaröd Runenpanna: förutan flere andra han på lika sätt med hwarjehanda ök-namn belagt, aderton personer till antalet ihopa. Hwilcket måhl, såsom ingen bskrifwen lag derpå wara skall, Tingsrätten Kongl: Rättens ompröfwande understält hafwer.
     Resolutio. Såsom af Ransingen [sic!] och Edel:e Wittnens utsagor erhålles, att Lars Andersson af slemt kynne till-lagt och utspridt i bygden, ährligt folck till smälek ock missfirmande, hwarjehanda ök-namn. Altså finner Kongl: Rätten skiäligit det Lars Anderson skall för denna sin lättsinnighet afstraffas wid TingsStugu dörren med Tijo par spöö, 3 slag af hwart paret.
     Jönkiöping d: 23. Mart: 1730.
     Germ: Cederhielm.”


234
Billeberga / Namnlös trumpetare i Billeberga socken 1686
« skrivet: 2022-09-01, 02:04 »
Tillfällighetsfynd rörande en trumpetare vid ryttmästare Mallins kompani, som 1686 fick ett barn i Billeberga socken vilket blev döpt på inkorrekt sätt:
 
Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:2 (brevkoncept; registratur 1684–1686).
     ”Til RittMester Mallin, 10. Julij, 86.
Consistorium haf[we]r af Welb. RitMestarenss ankombne skrifwelse förnummit den Casum som Widh Trompetarens Barnss doop är förefallen; däröfwer Hr. RitM: begiära Consistorij betänchiande, huilchet gehrna hade nu strax skulle blifwit Communicerat, men såsom man finner nödigt at Kyrkioherden H. Börge först blif:r inkallat sig häröf[we]r att f[ör]klara är han Citerat att mötha här f[ör] Consistorio den 14. Julij nestk:de då uppå H. RitM:s skrifwelse wijdare swahr skall föllia; Imedlertijd f[ör]modar man at föräldrarne äller andra iche tager sig däraf nogon förargellse eller samwetz stööth, aldenstund när Barnet i nampn Gud Faderss Sonss och H. Andess är med watn döpt, det wetterligen effter Chr[ist]i befallning är döpt, och den öfrige döpelse Essentialia angå. Consistorium förblif[we]r nest Gudz beskermelses önskan.
 
     Til Hr. Börje Kock i Billeberga, samma dato,
Såsom hos Ven: Consist: är inkommit Beswär öf:r Een Casus som widh Trompetarens Barns döpelse i R. T. försambl. skall wara förelupen, och Consist. finner saken af den beskaffenhet, att R. T. sig däruppå måste f[ör]klara, altså […], att hann onsdagen den 14. Julij Kl. 8. f[ör]middag specifice här f[ör] Consistorio Kann Comparera…”.
 
[…]
 
     Til Probsten, H. Candidatus Howerberg, 14. Julij, 86.
För Consistorio, haf[we]r H:r RitM. Mallin angifwit En Casum som uthi Billeberga sokn skall för nogon tijd sedan wahra passerat, med en Trompetares barn, som Kyrkioherden Hr. Börje skall effter föräldrarnas begiäran och föregifwande det swagt wahra, hemma i huset döpt; då ut[…] sagt de wahnlige […]: Afsäger tu diefwulen, h. Troor du på gud fader, äro […] mera förbigånget; Och ej heller sedan då Barnet blef fördt til Kyrkian des doop at publicera, af Presten til Barnet och faderen giorde, hwaröf[wer] RitM. skrif[we]r att föräldrarne äro mycket bekymrade, lijkasom barnet skulle iche wahra retteligen döpt, eller genom någet löffte Gudj til tiänst förplichtat, thy haf[we]r Consistorium låthit Kyrkioherden H. Börge hijthkalla och med flijt af honom därom inqvererat, och f[ör]nimmer att Barnet är effter begiäran hemma i huset retteligen döpt i nampn, gudh Fadrens och den H. Andes; men då det 5. Wekor däreffter blef fördt til Kyrkian til des doopz publication haf[we]r hann stricte fölgdt dhen formalia som wthi handboken stå om nöddop, och ingen […] widare giordh; Altså emedan Consist. iche kan wetta om föräldrarna skulle haf[wa] nogon scrupulus däraf i dheras sinne, än Consistorij begiär, R. T. C. wille så öf[we]wachta, dati occasion, g. s. aliud agron[?], därom hos föräldrarne f[ör]nimma och där så ski[…] wahra, grundeligen informera dhem, att dhe om dheras Barn intet hafwer at twifla att det ju retteligen är döpt, och altså är in statu Verè Venatos, så dhe ingen scrupulus wijdare däruthinnan haf[wa] sig att giöra, Men skulle R: T: C. f[ör]nimma att dhe ingen tahla gifwa sig därom, wille R. T. C. mychet Cautè et prudentia därmed omgås, att han iche skall movera dhem nogra scrupulus, som tillförne ingen hafwa; detta R. T. C. bekante dexteritet wijdare hemställes, förwäntandes Consistorium sedan R. T. C. notificatium härom, att man RitM. på sit bref kan swahra förblif: i det öfriga, nest Gud beskermelses önskan.”


235
Hög / Kvinnfolket Bengta (1746) i Högs socken
« skrivet: 2022-09-01, 02:03 »
Tillfällighetsfynd rörande kvinnfolket Bengta i Högs socken, som 1746 erkände sig skyldig till högmålsbrott:
 
Lunds domkapitels protokoll 1746 8/10 § 11; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:23 (1746), sid. 239–241.
”Kyrckoherden i Höij Petrus Stevenius insänder sin berättelse om hwad som förelupit i saken, angående qwinfollcket Bengtas på sig bekänte högmålsbrott, af innehåll ut in actis. Rs: H:r Professor Westring påminner härwid, at han för sin del är af then tankan, at Extractum protocolli öfwer hwad, som förelupit i thetta brottmål måtte hos domaren af Consistorio begiäras, på thet, om något finnes uti bem:te protocoll, som rörer en, eller annan, som står under Consistorii wård han tå af Consistorio kunde fredas. H:r Doctor Wåhlin håller före för sin del, at han eij finner sig uti, at thet begäres nomine publico; men om han för sin enskylte del finge läsa thenna ransakning, wore han thermed eij nögd. H:r Doctor Engeström yttrar sig, at Consistorii fullmägtig har ingifwit sin relation til Consistorium, uti samma Relation är intet, som graverar någon af them, som stå under Consistorii wård; förthenskul kan ransakningen eij, efter thess tanka nomine publico begiäras, särdeles som, om något rörde en, eller annan uti högmålssak af them, som stå under Consistori word, thet ålegat domaren saken med Consistorio communicera: Imedlertid bör han tro Consistorii fullmägtige, til thes bewist blifwit, at han icke giordt sin skyldighet.”


236
Tillfällighetsfynd 1789 rörande Kerstina Persdotter i Hagestad, Löderups socken, som 1782 lät giftmörda sin förste make, nämndemannen Per Mårtensson och vars andre make Lars Håkansson nu begärde skilsmässa:
 
Lunds domkapitels protokoll 1789 3/8 § 8; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:67 (1789), sid. 274–275.
”Uti ingifwen skrift andrager Härads Prosten Johan Gram det uti hans församling hustru Kierstina Persdoter blifwet år 1788 dömd till lifstids arbete i Norrköpings Krono Spinhus för det hon år 1782 i samråd med gifta drängen Måns Jönsson, med hwilcken hon äfwen dubbelt hor begått med förgift af daga tagit sin förra man, Nämdemannen Pehr Mårtensson. Och som hennes senare man Lars Håkansson således icke kan förwänta någon hjelp af henne önskar han att ifrån henne blifwa lagligen skilgd; men som ingen allmän författning lärer i detta ämne wara utkommen ehuru Kongl. Maij:t altid behagat i nåder bewillja ägtenskaps skillnader i dylika händelser så anhåller Prosten i synnerhet i anseende till Lars Håkanssons fattigdom som nekar honom att sjelf hos Kongl. Maij:t härom anhålla det täcktes Consistorium till Kongl. Maij:ts nådigste godtfinnande detta i underdånighet hemställa samt efter erhållan nådigste tillåtelse bewillja honom skillnad i ägtenskapet till annat giftermål. Consistorium tog detta i öfwerwägande, och emedan de omständigheter härwid förefaller som tarfwa ytterligare uplysning så i anseende till Lars Håkanssons ingångne gifte med förenämde hustru som hans eget förhållande; hwaröfwer intygande bifogas så Resolverades att bref härom skulle till Prosten afgå samt han tillika anmodas infordra den öfwer hustru Kierstina Persdoter fälde dom hwilcken bör Consistorium tillställas förr än Consistorium kan göra ofwan nämde underdåniga hemställan; hwartill Consistorium i afseende på Lars Håkanssons fattigdom icke finnes obenäget."
 
Lunds domkapitels protokoll 1789 9/9 § 13; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:67 (1789), sid. 353.
”Föredrogs Härads Prosten Grams i anledning af Consistorii skrifwelse afgifne swar rörande Lars Håkansons med Hustru Kierstina Pers doter ingångne gifte hwarifrån han söker skillnad: och inhämtades deraf att denna Hustrus förre Man Nämdeman Per Mårtenson 1782 den 7 Dec: aflidit af Swulnad i Kroppen, som då föregafs. År 1783 den 7 Dec: blef Hustrun åter gift med senare Mannen Lars Håkanssin. Derefter blef det år 1787 yppadt att bemälte Hustru i samråd med Gifte tjenstedrängen Måns Jönsson genom förgift af daga tagit Per Mårtensson och sedan Hon blifwit dertill förwunnen, samt att dessutom hafwa med bemälte tjenstedräng begått dubbelt hor; blef Hon sluteligen igenom Höglofl: Kongl: HofRättens dom ålagd att afstraffas med 30 par Ris samt Lifstids arbete å Norrköpings Spinnhus, hwilcket ock blifwet werckstäldt. Denna dom anförer Prosten icke kunna erhållas; emedan den blifwet med den brottslige till bestämd ort afsänd. Hwad i öfrigt Lars Håkansson widkommer så meddelar Prosten Honom wittnesbörd om ett beskedeligt och christeligt lefwerne samt recommenderar Honom till winnande af tillåtelse att få i gifte träda. Resolution: Consistorium finner af föregående icke anledning för sig, att omedelbarligen detta mål hos Kongl: Maij:t anmäla utan tillhörer det sökanden, att sådant werckställa.”
 
Lunds domkapitels protokoll 1789 9/12 § 10; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:67 (1789), sid. 470–471.
”Uti ingifwen skrift anhåller Husmannen Lars Håkansson från Hagestad det enligt Ingelstads Härads Tings Rätts Utslag af den 7 nästl: Now: Honom måtte bewilljas skilljobref ifrån sin förra Hustru Kierstina Pers doter, hwilcken nästledne år blifwet af Härads Rätten dömd att halshuggas och å Båhle brännas: Men af Kongl: Maij:t blifwet från dödsstraffet skont och i stället dömd till 30 par Ris samt Lifstids arbete å Norrköpings Spinnhus; för det Hon sin förra man Nämdemannen Pehr Mårtensson med förgift af daga tagit i samråd med gifta Husmannen Pehr Mårtensson, med hwilcken Hon erkändt sig hafwa flere resor Kjöttsliget umgänge plägat. Resolution: detta skilljobrefs utfärdande bewilljas.”


237
Örkened / Bonden Erik Bengtsson (1786) i Komålen, Örkened
« skrivet: 2022-09-01, 02:01 »
Tillfällighetsfynd 1786 rörande bonden Erik Bengtsson i Komålen, Örkeneds socken:
 
Lunds domkapitels protokoll 1786 13/9 § 7; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:64 (1786), sid. 483–484.
”Kongl. Hof Predikanten och Kyrckoherden Andersson anmäler uti ingifwen skrift, det uti hans annexe församling en bonde wid namn Eric Bengtsson i Komålen – den 18 Junii som war 1 Söndagen efter trinitatis angifwit sig för sjuk och låtit uti Örkenöds Kyrcka anställa offentlig förbön för sig; ehuru han werckeligen war frisk och som bewisligt är, sysslosatt med groft arbete, hwarigenom han begick Sabbats brott: Och som Hof Predikanten förmenar emot detta brott icke wara någon lag; hemställer han huruwida underdånig förfrågan häruti hos Kongl. Maijs:et må göras m. m. Resolutio Genom Bref anmodas Härads Prosten Lorich gifwa Kongl. Hof Predikanten Andersson tillkänna, det bör han detta mål till sin hela beskaffenhet hos wederbörande Krono Betjente till uptagande och instämmande wid behörig domstol angifwa, hwarefter Eric Bengtsson icke lärer undgå, att derföre lagligen ansedd warda.”


238
Tillfällighetsfynd 1782 rörande ryttaren Carl Fredrik Blomberg i Norra Sandby socken, som vållade sin sons död:
 
Lunds domkapitels protokoll 1782 9/1 § 6; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:60 (1782), sid. 6–7.
”Föredrogs och uplästes Kongl:a Maije:sts och Riksens Gjötha HofRätts utslag öfwer Ryttaren Carl Fr: Blomberg, hwilcken för thet han genom en hård och grym aga till dess på 3dje året gamla gåsse-barns död wållande warit, af Kongl:a HofRätten blifwit till dödsstraff skyldig förklarad: men af Kongl. Maije:st ifrån dödsstraffet befrijat, och i stället dömd at afstraffas med 30 par spö uppenbar kyrckopligt, och 10 års fästningsarbete: warandes thess Hustru Ingar Nilsdotter ifrån alt answar och delagtighet i mannens förhållande befrijat; i anseende hwartill nyssnemde Hustru Ingar Nilsdoter hos Consistorium anhåller thet måtte Hon igenom behörig skillnads dom ifrån thenna thess olyckelige Man Carl Fr: Blomberg, måtte lagligen skild warda; och fant Consistorium wid så fatta omständigheter wäl skjäligt att till thenna Hustru Ingar Nilsdoters giorda ansökning sitt bifall lämna; dock som Kongl:a HofRättens utslag in originali till Consistorium inlämnadt blifwit, wille Consistorium imedlertid genom Bref till Wällofl:a Landshöfdinge Embetet i Christianstad söka at ärhålla originalet af thetta Kongl:a HofRättens utslag öfwer berörde Ryttare Blomberg, då Consistorium efteråt genast will thetsamma återsända.”
 
Lunds domkapitels protokoll 1782 29/1 § 4; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:60 (1782), sid. 25–26.
”Uplästes Herr Baron och Landshöfdingens i Christianstad Sparres till Consistorium under den 23 Januarii innewarande år ankomne skrifwelse, innehållande swar uppå Consistorii den 6 i samma månad till Wällofl:a Landshöfdinge Embetet i Christianstad afgångne bref, rörande öfwersändande af Kongl: HofRättens originaldom öfwer Ryttaren Blomberg, hwilket Document, i anseende till PlaceMajorens bortowaro eij kunnat af Herr Baronen och Landshöfdingen så hastigt införskaffas, men blifwer likwäl Consistorio tillstadt, så snart omständigheterne sådant medgifwa.”
 
Lunds domkapitels protokoll 1782 21/12 § 7; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:60 (1782), sid. 729–730.
”Företeddes den ifrån Konungens Befallningshafwande i Christianstads Län under den 20 Nov: reqvirerade Kongl:a Maije:sts originaldom öfwer arrestanten Carl Friedrich Blomberg, i anledning hwaraf dess Hustru Ingar Nilsdotter blifwit tillåtit at skillnad i ägtenskap ifrån berörde Blomberg ärhålla. Hwarwid beslöts det detta mål efter instundande Helg till sluteligit afgjörande företagas skulle”.


239
00 - Självmord / SV: Självmord i kyrkoböckerna
« skrivet: 2022-09-01, 01:56 »
Hej igen Anna-Lena!
Vad roligt att det visade sig vara Carl Lycke, och att han dök upp direkt i kämnärsrättens dombok! Det låter som ett mycket intressant fall, för jag har forskat en hel del kring äldre tiders självmord i Skåne och mitt intryck är att domstolarna oftast tycks ha friat hellre än fällt självmördarna genom att ta minsta lilla vittnesmål eller utsago som argument för sinnessjukdom eller förvirring, vilket ju gjorde att de åtminstone fick begravas i vigd jord även om det skedde i tystnad i ett hörn av kyrkogården. Att stackars Carl grävdes ner av skarprättaren i skogen måste därför varit lika ovanligt som sorgligt när det kommer till självmord i äldre tid, så det låter som att du undersöker ett fascinerande levnadsöde!


240
00 - Självmord / SV: Självmord i kyrkoböckerna
« skrivet: 2022-08-30, 17:37 »
Läser man vidare i rannsakningen rörande Carl Lyckes självmord får man veta att han varken bedömdes ha varit sinnessjuk eller förvirrad (de giltiga skäl som Maud Svensson omnämner ovan), varpå Västerås kämnärsrätt ”förordna, det skall en sådan sjelfspilling af Skarprättaren till skogs föras och i jord gräfwas” – han begravdes alltså mycket riktigt i ovigd jord, vilket förklarar varför han saknas i död- och begravningsboken.


241
00 - Självmord / SV: Självmord i kyrkoböckerna
« skrivet: 2022-08-30, 17:29 »
Hej Anna-Lena!
 
I städerna utreddes självmord vanligtvis inte av rådhusrätten utan av kämnärsrätten; jag ser att Västerås kämnärsrätts domböcker har digitaliserats av ArkivDigital, och när man bläddrar i domboken 1816 finner man nästan direkt rannsakningen av ett självmord, nämligen 1816 12/1 och 19/1 rörande matrosen och fiskaren Carl Lycke som hade intagit vit arsenik (Kämnärsrätten i Västerås A:22, 1815–1816). Carl Lycke återfinns dock inte i död- och begravningsboken, vilket ju även tycks vara fallet med ”din” självmördare. Vad heter den person du söker mer information om, kan det möjligtvis vara Carl Lycke?


242
Äldre ord L - Ö / SV: Renoneret
« skrivet: 2022-08-25, 14:19 »
Hej Ylva!
 
Jag får det till Reuoceret, alltså revokerat, vilket innebär att något har återkallats eller upphävts, eller att ett löfte förklarats ogiltigt (SAOB). I ett citerat exempel från 1562 hos SAOB stavas det faktiskt nästan exakt som i ditt exempel, ”Jagh ähr åff Edher Kong:e Ma:tt reuoceredt”, så kungen hade alltså i oktober 1575 återkallat (revokerat) spannmål från adeln.

243
Hej igen Annette!
 
Oj, detta lät märkligt! För säkerhets skull dubbelkollade jag nu notisen, men jag har läst på rätt rad och det står verkligen ”Äldste broders skriftliga och muntliga bifall, och intyg att Föräldrarna äro döde”. Detta har mycket riktigt att göra med giftomannasamtycket, för som omyndig kvinna behövde ju Maria Catharina sin faders bifall till äktenskap, om denne var avliden var det modern och om även hon var avliden stod (äldste) brodern på tur att godkänna äktenskapet – vilket ju skedde i detta fall, om man får tro anteckningen i lysnings- och vigselboken.
 
Man skulle ju kunna tänka sig att det skett något misstag, men enligt anteckningen lämnade ju brodern inte bara sitt skriftliga bifall utan även sitt muntliga bifall (antagligen inför prästen i samband med att paret begärde lysning) och lämnade dessutom in ett intyg om att Maria Catharinas föräldrar var avlidna, vilket gav honom rätt att vara hennes giftoman.
 
Dessa dokument bör ha hamnat i kyrkoarkivet, och jag ser att Maria Magdalena kyrkoarkiv har en serie HVa Lysningshandlingar, där man borde kunna hitta intyget om Maria Catharinas föräldrars död och broderns namn. ArkivDigital har digitaliserat den första volymen ur denna serie (1844) och Digitala Forskarsalen har kommit så långt som till 1844–1850, men irriterande nog är volymerna från och med 1851 ännu inte digitaliserade hos någon av de bägge aktörerna och måste alltså beställas fram på Stockholms stadsarkiv.
 
Jag letade fram lysningen (nr. 44 år 1851 i Maria Magdalena EIIa:5, 1839–1854, v88553.b175), som undertecknades den 1 augusti 1851 av snickargesällen Gustaf Krause samt ”Gustaf Johansson, Bensvärtstillvarkare” – och den sistnämnde bör ju vara Maria Catharinas bror?


244
Hej Annette!
 
Jag tyder anmärkningarna såhär:
 
”ledighetsbetyg från Brännkyrka.
Bevis om 24 skillings bevilln[ing]. eft[er]. 2. a[rtikeln].
(Debet S[edel].)
Barn Carolina Eugenia, f[ödd]. å Allm[änna]. B[arn]b[örds]h[uset].
d. 16, döpt 17 Mars 1851, erkändt
N:o 6. d. 15/7 50 från Catharina.
Äldste broders skriftliga och
muntliga bifall, och intyg att Föräldrarne
äro döde.


{Bet. Till Brän-
kyrka 27/9 51.”


245
Hej Björn!
 
Ogifta Ulrika Sofia Jansson avlider av lungsot och lungblödning 1887 16/4 på Birger Jarlsgatan 5 i Jakobs församling, 30 år och 19 dagar gammal, och begravs den 28/4 (Jakob och Johannes kyrkoarkiv, FIa:7, 1885–1894, sid. 85).


246
Äktenskap med nära släkting / SV: Giftemål inom släkten.
« skrivet: 2022-08-24, 20:41 »
Hej Pontus!
 
Förr i tiden var det nog ganska vanligt att besläktade personer ingick äktenskap, men under långa perioder krävdes kungligt tillstånd i både Sverige, Norge och Danmark när så pass närbesläktade personer som kusiner gifte sig med varandra. Exemplet från 1911 låter ju därför nästan otroligt, men jag har faktiskt ett likadant exempel i mitt eget släktträd – från just Norge.
 
Min morfars mormors syster gifte sig 1896 i Norge med sin morbror, och precis som i ditt exempel ovan var han alltså biologisk bror till hennes mamma. Jag trodde först att jag forskat fel, för jag har aldrig sett något liknande när jag släktforskat i Sverige – men nyligen fick jag veta att Norge och Danmark tydligen godkände sådana äktenskap förr i tiden. Angående förbjudna led skriver nämligen Nordisk familjebok (1882) följande på sidan 650:
 
Dansk och norsk rätt medgifver äktenskap mellan sidoskylda, äfven der respectus parentelæ eger rum; dock erfordras dispens, om det är qvinnan, som står närmare stammen.”
 
Detta överensstämmer väl med mitt exempel, för vid äktenskapet 1896 finns det ingen anteckning i vigselboken om att brudgummen var morbror till bruden, eller att det krävts något kungligt tillstånd, och det stämmer ju bra med vad som sägs i Nordisk familjebok. Ett sådant tillstånd krävdes tydligen bara om en faster eller moster skulle gifta sig med sin brorson eller systerson, men om en farbror eller morbror gifte sig med sin brorsdotter eller systerdotter (som i våra bägge exempel) var det alltså fullt tillåtet i Norge (och Danmark), åtminstone under årtiondena kring förra sekelskiftet.


247
Sövde / SV: Margretha döpt 1717-02-24
« skrivet: 2022-08-21, 14:28 »
Man finner kornetten i Adam Lewenhaupts bok Karl XII:s officerare (sid. 749), och tydligen stavade han själv sitt efternamn Werdh (eftersom det är en liten stjärna direkt därefter i Lewenhaupts bok): "Werdh,* Henrik, kvartermästare vid Livreg. till häst 1710 30/9; sekundkornett därst. 1711 11/9; konfirm. 1716 6/10; premiärkornett därst. 1713 7/7; löjtn. därst. 1718 31/3; avsked 1722 25/1; ryttm:s karaktär 1740 3/12; d. 1749 6/2 i Stockholm.”
 
Lägersmålet behandlas för övrigt vid Färs häradsrätt 1717 7/2 § 46 (Färs häradsrätt AIa:6, 1715–1718, v97534.b264) där man kan läsa att Anna till barnfader ”uthlägger en Cornet af Kongl. Lijfregementet och Nårra Uplandz compagniet Henrich Wärdt”, om vilken häradsrätten behövde undersöka ifall han var gift eller ej. Han tycks dock ha varit och förblivit ogift, för vid dödsfallet ärvs han av sin avlidna helsysters och två avlidna halvsystrars barn i framförallt Finland (enligt sammanfattningen av hans bouppteckning vid Stockholms rådhusrätt 1749/1:315 som återfinns här: v480752.b2690.s5939).


248
Sövde / SV: Margretha döpt 1717-02-24
« skrivet: 2022-08-21, 14:00 »
Hej Anders!
 
Du är helt rätt ute! Notisen lyder såhär:
 
”Ett oäckta Barn N: Margaretha af Heire, Mod: N: Anna
Pärs dtr; uthlagt till Barnfahr wijd dopet Cornet Hindrich
Verd under LjfRegementet, faddr: Jöns Matss:, Holger Pärss.
i Heire och Gudmon i Raftarp, Elna Welases bar Barnet.”


249
Vist / SV: Dödsorsak?
« skrivet: 2022-08-20, 12:45 »
Hej Niklas!
 
Jag får det till Insufficientia cordis c[um] asthma cardiale. Morbus arterioscleros[is] cordis, alltså hjärtsvikt med väsande ljud från hjärtat samt åderförkalkning /-förfettning i hjärtat.


250
Hej Stefan!
 
Jag tyder texten såhär:
 
”No 165. Aflidne Lieutenantens H:r Lambert Rudolph
Gieschens Enka wälädla Fru Christina
Gieschen anförer uti ingifwen skrift, at
sedan hon brefwäxladt med sin anför-
want Wälborne H:r Majoren Mannerhierta
angående förmynderskapet för hennes
omyndiga son Gerhard Gieschen och gifwit
thet förslag, som H:r Majoren både gilladt
och til TingzRättens fastställande förmält,
 
nembl:n, at få thertil vice Häradshöfdin-
gen Wälborne H:r Gustaf Adolph Liungfelt,
hwilken uti Liunga Sockn boende är och
til thenna angelägenhet bäst skickad och
beqwäm. Så har hon therom med honom
öfwerlagdt och therföre nu hos Tingz-
Rätten anhåller, at bem:te H:r v: Härads-
höfding thertil må Lagel: förordnad
blifwa. Och althenstund TingzRätten
har sig bekant, at the förut tilsatte för-
myndare Giästgifwarne Jöns Risbeck
i Dörarp och Mattis Enberg i Hamneda
icke äga thet begrepp och skickelighet, som
härwid erfordras i synnerhet nu
tå thet pårörer then unga Gieschens up-
fostring och underwisning i the stycken
honom anständige wara kunna,
samt en noga tilsyn, at Hans ägen-
dom icke förslösas och förstöras; H:r vice
Häradshöfdingen jämwäl närwarande
utlät sig willig, at thetta förmynder-
skap anträda; förthenskul warder
merbem:te H:r vice Häradshöfding Liung-
felt Constituerad och förordnad til före-
nämnde Gerhard Gieschens Laga förmyn-
dare, med tilförsicht, at han i bästa
måtton låter sig then omyndigas för-
mohn och fromma om hiertat wa-
ra, som han för Gudi och mannom
answara gitter.”
 

251
Adel & ätt / SV: Hans Christian von Preitlack 1715
« skrivet: 2022-08-12, 12:46 »
Hej Desirée!
 
Hans Christian finns med i Adam Lewenhaupts bok Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar (Stockholm: Norstedt, 1920-1921), sid. 521, där man kan lösa följande:
 
von Pretlack*, Hans Christian, fänrik vid Fabian Wrangels reg. i kejserlig tjänst i spanska Nederländerna 1693; kapten därst. 1695 5/3; kapten vid Zöges Lifländska inf,-bat. 1700 30/3; konfirm. s. å. 11/10; erhöll 1702 permission till franska armén i Brabant; kapten vid Ingermanländska dragonreg. 1711 20/4; avsked 1720 22/10; majors karaktär 1721 18/2.”
 
Efter Hans Christians efternamn är det som synes en liten stjärna, vilket Lewenhaupt förklarar i bokens inledning: ”En stjärna efter tillnamnet angiver egenhändig stavning”, så Enligt Lewenhaupt stavade alltså Hans Christian själv sitt efternamn Pretlack, inte Preitlack. Detta bekräftas också av de bevarade brev som återfinns i Riksarkivets ämnessamlingar, Personhistoria, Biographica 1500-tal – 1800-tal, vol. P:24 (i Digitala forskarsalen börjar de på bild A0070060_00179), som innehåller en del genealogiska ledtrådar. I ett brev daterat 1739 berättar Hans Christian von Pretlack själv att drottning Kristina hade skänkt räntorna av Verdiska domkapitlets kanonikat till ”min sahl. Far-Fader Öfwersten Christian von Pretlack”, och i ett kungligt dokument daterat 1675 omnämns ”Obersten Christian von Pretlacks hinterlaßenne söhn Capitain Philipp Hindrich Pretlack”, som utifrån sammanhanget bör vara Hans Christians far. Tyvärr hittar jag inga av dessa namn online, men kanske är det möjligt att ändå följa dessa spår på något sätt?


252
Lilla Beddinge / SV: Läshjälp dödnotis Nils Nilsson 1691
« skrivet: 2022-08-10, 21:16 »
Hej Helena!
 
Vilken informativ dödsnotis! Jag tyder den såhär:
 
”den 24 Dito begroofz bonden och Rusthollaren i Lilla Bedinge
Nils Nilson, som war födder i Lilla Bedinge af förnehmt
bondefolk, Fadren war Nils Ollson, Modren Sissa N.
desse föräldrar hade honom sohnen hemma hoos sigh till dess han
war 36 åhr gammal, då han kom i Echtenskap med sin nu effter-
låtne hustru Brita Lars dotter, med hwilchen han lefwat
i ächtenskap på 17 åhret, och i warande ächtenskap aflat med
henne 5 st: barn 2 söhner och 3 dottrar, af desse
äro 2 döttrar och een sohn döde, men een sohn och een
dotter igienlefwer. Esomofftast haf[we]r han waret siuk, men för-
nemblig haf[we]r han klagat sig som hehla soknen weet öfwer
det han för nogra fåå åhr sedan illa blef hanterat af Qvarteer-
mästaren Sven Bondeson, och sedan förledet åhr, då han war
i Christianstadh till Gen: Munstringen, då hästarna Reente med
honom. Sedan haf[we]r han så gångit och klagat sig intill sist
förleden den 15 Julij, då han måtte gånge till sängz ifrån
hwilchen dag han alz intet orkade, Blef betient på Siäle-
nes wägnar den 21 hujus, och sedan döde dagen der-
effter, som war i onsdagz den 22. om morgonen
bittijda effter han ett mycket stilla och saktmodigt lefwerne fört
her i Werlden uthj – – – – – – 55 åhr och 9 weckor
NB de fattige bekom nogra fåå penningar – – 12 öre.”


253
Rinkaby / SV: Ingeborg Trulsdotter död 1803
« skrivet: 2022-08-09, 17:36 »
Vad roligt att följa dina efterforskningar Kristina, snyggt jobbat!  :D  I den första notisen heter Nils Jönssons hustru Marena, i den andra notisen är faddern Pärs efternamn mycket riktigt Svensson (Swenss.) och i den tredje notisen är hustruns namn åter Marena medan faddern Pärs efternamn åter är Swensson.
 
På tal om Rinkaby så upptäckte jag nu att kyrkoböckerna från Fjälkinge och Rinkaby har indexerats och gjorts sökbara hos Demografiska Databasen Södra Sverige (www.ddss.nu); i förstnämnda församling tycks indexeringen ännu ha stora luckor, men för Rinkaby är alla födda, vigda och döda 1730-1823 registrerade i sin helhet.


254
Efternamn B / SV: Bergström, Maria Lovisa
« skrivet: 2022-08-08, 20:16 »
Hej Karin!
 
Jag har skrivit ett svar i tråden som rör denna familj från 2021 (https://forum.rotter.se/index.php?topic=179487.msg1625918#msg1625918), för där framkommer ju lite mer information som kan vara till hjälp vid vidare forskning.


255
Efternamn B / SV: Bergström, Maria Lovisa
« skrivet: 2022-08-08, 20:15 »
Hej Karin!
 
Syskonens födelseförsamling är verkligen ett mysterium, och hur jag än letar hittar jag ingenting som överensstämmer med de uppgifter som hittills är kända. Tyvärr omnämns ju varken faderns förnamn eller moderns flicknamn i barnhusets rullor, men utifrån uppgifterna här ovan i denna tråd kan man rekonstruera följande syskonskara:
 
1. Brita Stina Bergström, född omkring 1774–1776, intagen på barnhuset 1786.
2. Maria LOVISA Bergström, född tvilling omkring 1780–1781, intagen på barnhuset 1786.
3. ett tvillingsyskon till Maria Lovisa, född tvilling omkring 1780–1781, omnämns i pastorsadjunktens skrivelse i juli 1786 men tycks inte ha tagits in på barnhuset?
4. Johan Fredrik Bergström, född omkring 1782, återtagen till barnhuset 1788 18/6 och var då 5 och 5/6 år gammal, med anmärkningen att han blev ”1788 den 20 Junii med döden afgången” (Allmänna barnhuset D2A:10, 1785–1789, AD Online bild 1460).
 
När det gäller deras mor kan man ju i dokumentet som Sven Andersson hänvisar till ovan den 3 juli 2021 läsa att pastorsadjunkten vid Katarina församling berättar den 17 juli 1786 att änkan Stina Bergström hade dött den 13 juli, vilket fick mig att misstänka att hon kanske avled i denna församling – och i Katarina församlings dödbok kan man mycket riktigt läsa att den 13 juli 1786 dog och den 15 juli begravdes spinnerskan Stina Bergman(!), änka och 40 år gammal samt död av håll och (styng?), och hennes dödsfall anmäldes av fabrikören Apiarie (Katarina FI:6, 1784–1804, sid. 56).


256
Rinkaby / SV: Ingeborg Trulsdotter död 1803
« skrivet: 2022-08-07, 13:06 »
Hej Kristina!
 
Vilken informativ dödsnotis! Jag tyder den på följande sätt:
 
Ingeborg Trulsd. Inh. Änka wid N:o
20 Fjelk. född 1724 af Åb. Truls Olsson
och Hust. Gun[n]il Matthsd. i Rinkaby,
gifft 1:o Åb. Christen Andersson ibm
14 år, och hafft med Honom 3 Sö-
ner och 3 döttrar, hwaraf endast
2 döttrar lefwa, 2:o effter et
års änkestånd med Husm. Per
Lasson i Fjelk., oc hafft äfwen
med Honom 3 S. och 3 D. af h[wil]ka
endast 1 Son lefwer, änka
22 år, död d 16, begrafwen
D 20 Martii.”
 
Att sönerna inte räknas upp i Christen Anderssons bouppteckning 1762 måste alltså bero på att de dog i späd ålder. Du har även tolkat antalet barn rätt, för enligt dödsnotisen födde Ingeborg mycket riktigt tre söner och tre döttrar i vardera gifte, alltså sammanlagt tolv barn varav endast två döttrar från första giftet och en son från andra giftet levde vid moderns död 1803 – Ingeborg måste alltså ha följt nio av sina tolv barn till graven. :(
 
När det gäller Per Larsson så anger dödsnotisen 1803 mycket riktigt att han var ”i Fjelk.”, vilket jag tolkar som att han bodde i Fjälkinge – och det finns faktiskt en Per Larsson som dyker upp i Fjälkinge sockens mantalslängd 1775 i ett onumrerat gathus under Fjälkinge nr. 42, ”Per Larsson Hustrun, 5 Barn”. Han återfinns där även i mantalslängderna 1776 (”Per Larsson hustru, 3 Barn”) och 1777 (”Per Larss:, H:, 5 Barn”), då man i Fjälkinges död- och begravningsbok ser att husmannen Per Lasson i Fjälkinge dör 1777 6/4 av huvudsjuka och bröstvärk, 54 år gammal (Fjälkinge CI:3, 1737–1799, sid. 398). När man därefter kikar i Fjälkinge sockens mantalslängd 1778 finner man mycket riktigt inte längre någon Per Larsson i det onumrerade gathuset under Fjälkinge nr. 42, utan istället ”Enkan Ingebor, son Lasse, 2 B:” (!), så detta låter ju som rätt familj.


257
Jag blev också nyfiken på denne Nils Hammar, för han kan ju inte vara identisk med Catharina Elisabeth Nilsdotters far men han tycks ha känt familjen väl eftersom han ju närvarar vid bouppteckningen.
 
Man finner honom i Norra skånska kavalleriregementets generalmönsterrulla 1718 den 19 och 24 mars vid Bjäre kompanis andra korpralskap; förste korpralen vid detta korpralskap var då Troed Bergman, som sägs vara ”i Julj månad 1710 till Corporal antagen, barnföd i Skånne och Örkeliunga S:n är 30 åhr g:l” (så där fick vi en ålder och födelseort på honom), och han delade detta år korpralskapet med andre korpralen Nils Hammar som sägs ha avancerat dit från roten nr. 56 vid samma kompani den 10 augusti 1716.
 
I samma regementes och kompanis generalmönsterrulla 1714 finner man mycket riktigt Nils Hammar som ryttare för roten nr. 56, med anteckningen ”Barnföd i Skåne och Försslöf S:n, [...] är 21 åhr g:l”. Tyvärr har han inget patronymikon i generalmönsterrullorna, men om han nu föddes i Förslövs socken omkring 1693 så överensstämmer det ju varken med det faktum att korpralen Nils (Larsson) Hammar d.ä. ska ha varit mantalsskriven i Böskestorp i Grevie socken åtminstone 1684–1711 eller att Gertrud Ditmar ska ha varit född 1641 (även om 52-åriga mödrar väl inte är helt osannolika).
 
Nu är ju visserligen Grevie annexförsamling till moderförsamlingen Förslöv, men jag tror ändå att Nils Hammar d.y. närvarar vid bouppteckningen såsom närmaste arbetskamrat till Troed Bergman (och i egenskap av att han tydligen har hört Troed säga att han ville att hustruns utomäktenskapliga döttrar skulle få ärva), och att det alltså inte fanns något släktskap – vilket ju bouppteckningen annars är väldigt noga med att beskriva i detalj, bland moderns halvbröder och fastermän och syskonbarn. ;D


258
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-06, 13:03 »
Ett annat sammanträffande är förresten att Sören Jönsson även hade dottern Kerstina Sörensdotter (född omkring 1663, själaringning 1728 14/5 i Lund) som var gift med akademisnickaren Jeppa Hansson (själaringning 1731 16/4 i Lund); denne var ju bror till vår gamle bekant Truls Hansson i Västra Klagstorp (se bouppteckningen efter deras bror Per Hansson i Lund 1719) – så om alla släktled är korrekta var alltså klockaren Johan (Hans) Fabraeus kusin med klockarhustrun Agnes Fabricias svärsons farbrors hustru. Som vi konstaterat finns det väl antagligen inget gemensamt ursprung för Fabraeus och Fabricius, men det var ändå lite lustigt att det faktiskt finns en släktkoppling – om än väldigt tunn genom ett antal ingifta led  ;D


259
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-06, 13:01 »
Det stämmer, Paul! Klensmeden Jöns Sörensson (född omkring 1662, själaringning 1730 18/4 i Lund) var son till borgaren Sören Jönsson och Karna Jacobsdotter, och som du säger tog de flesta av hans barn efternamnet Roos. Det gjorde även deras kusin, alltså deras faster Margareta Sörensdotters enda överlevande barn Sören Wilhelmsson Roos (1702–1782) som blev skräddarmästare i Lund, och som för övrigt gifte sig med Cecilia Catharina* Risbeck (1699–1772) vars svåger domkyrkoklockaren Johan Reinholtz ju var gift med Sören Wilhelmsson Roos’ kusin Maria Christiansdotter.


260
Ilstorp / SV: Utdrag Färs häradsrätt 27 februari 1801
« skrivet: 2022-08-06, 12:58 »
Det tycks ha funnits få Jonas Gisberg i Sverige på den tiden, men jag fann ett intressant spår i Dagligt Allehanda den 23 november 1802:
 
”Anmodas at Herr Secreteraren G. J. Gisberg gifwer sitt wistande tilkänna, emedan det är angelägit och till dess förmon, då därom kan förf. Billet lämnas i Boden där dessa Blad utgifwas.”
 
Denna notis passar ju både åldersmässigt samt till initial och yrke in på en skrivare Jonas Gisberg, och när jag sökte i Familysearchs databas fann jag en hänvisning till en intressant dödsnotis. En ”J. G. Gisberg” avlider nämligen 1808 13/12 i ”Stockholm”, född omkring 1779 och ”gift” enligt uppgift i databasen.
 
Det visade sig att den aktuella församlingen var Svea livgardes församling, där man mycket riktigt finner avskedade korpralen och vaktmästaren J. G. Gisberg som död i feber på nämnda datum, och mycket riktigt gift. Man finner honom bl.a. i Svea livgardes församling AIa:18 (1807), sid. 20, men tyvärr som ”Johan Gustaf Gisberg”, vilket han även kallas då han gifter sig 1805 10/10 med pigan Maria Ulrika Kjellström respektive 1808 14/1 med jungfrun Sabina Ulrika Mann (Svea livgardes församling EI:1, sid. 140 och 151).
 
Frågan är då om Johan och Jonas verkligen kan anses vara olika former av samma namn, om det rör sig om två olika personer, om det är Johan Gustaf Gisberg som har sadlat om från sekreterare till korpral eller om detta är en helt annan person än sekreteraren / skrivaren?


261
Ilstorp / SV: Utdrag Färs häradsrätt 27 februari 1801
« skrivet: 2022-08-05, 23:38 »
Hej Andreas!
 
Fadern är enligt uppgift en skrivare vid namn Gisberg, som vid tiden för barnets födelse hade lämnat orten; tyvärr omnämns inte hans förnamn, men detta får man kanske veta genom barnets patronymikon? Jag tyder hela notisen såhär:
 
”Pigan Ingar Mårtensdr fr. Ilstorp
företräder och gifwer tilkjänna det
hon wijd sidstl. års winterting härstä-
des låtit sig lägra af Skrifwaren
Gisberg hwaraf hon blifwit hafwande
och för 14 weckor sedan framfödt
ett oägta gåssebarn, anhållandes
i anseende til des meddellöshet,
at detta hennes för 2dra ggn bedrif-
ne lägersmålsbrott, måtte i kropps
straff förwandlat blifwa, helst
som bemte Gisberg från orten bortrest
och hon ser sig ur stånd honom för
denna brotslighet lagföra.
     Och aldenstund derom kunna nemnd
intyga eij mindre om Ingars fattig-
dom än äfwen ock at Gisbergs
wistande för närwarande är i
orten obekant; förthenskull och
med anledning af lag 53 Cap: 1 och
3§§ samt 55 Cap: 5 § M:b finner
tingsr:n skjäligt härigenom anse
Ingar Mårtensdr skyldig detta sitt
nu för andra gången föröfwade
lägersmålsbrott umgälla med
14 dagars fängelse i häradets fånga-
hus och gifwa til Åsums Kyrkja
32 ß eller sådant med arbete aftjena,
samt hos någon af det wördi-
ga Prästerskapet sig anmäla til
hemlig skrift och aflösnings
undergående.
     Beträffande nu angifne
lägersman Gisberg så skall det an-
komma på orten kronobetjening
at emot ho[n]o[m] då han til orten återkommer
anställa laga talan så wida
skäl och bewis dertil finnes.
Then missnöijde etc.”


262
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 16:40 »
När det gäller Per Nilsson så hittar jag honom första gången som klockare i Stora Harrie by i 1691 års mantalslängd, men han tycks ha varit en orolig själ och anklagades redan i december 1692 för ”otillbörligt” beteende och hotades därför med avsättning från klockarsysslan om han inte slutade leva oskickligt mot kyrkoordningen och försumma sin tjänst (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:5, 1691–1692). Ett mål vid Harjagers häradsrätt 1698 14/2 (§ 10) handlar om hur Per Nilsson bråkar med byborna angående skador på hans råg, och 1708 10/2 hölls det rättegång vid samma häradsrätt angående att Per Nilsson ska ha gjort sig skyldig till ärerörige skällsord, varvid han dömdes att böta 3 daler silvermynt till treskiftes ”med åthwarningh at taga sigh för een slijk obetencksamheet hedan efter better till wahra”.
 
Jag finner därefter inga anteckningar om Per Nilsson i Lunds domkapitels protokoll förrän 1718 27/8, 17/9 och 11/10 då konsistoriet meddelar att den tillträdande klockaren Johan Törning skulle få åtnjuta pingstoffret och övriga tillfälliga inkomster medan klockaren Per Nilssons änka Christensa skulle uppbära hela den ordinarie inkomsten från Stora Harrie klockarsyssla. Ett sådant ”nådår” till änkan brukade räknas från makens dödsdatum till och med den 1 maj året därpå, och eftersom Johan Törning fick fullmakt i juli 1718 bör alltså Per Nilsson ha avlidit senast under försommaren 1718.
 
Jag har sett några exempel i Lunds stift under 1600- och 1700-talet på att klockare som misskötte sig, men inte så pass grovt så att det kunde leda till avsättning, tvingades dela klockartjänsten med en substitut, i synnerhet om den ordinarie klockaren hade hustru och barn att försörja. Kanske var så fallet även här, vilket förklarar hur änkan kunde uppbära inkomsterna så sent som 1718 trots att maken tycks ha ”avsatts” runt 1709?
 
Tyvärr har jag inte lyckats hitta klockaren Per Nilssons ursprung, men en märklig ledtråd är att hans änka plötsligt kallas ”Christentza sahl. Peter Becks” i Lunds domkapitels protokoll 1718 17/9, där man även kan läsa att en stämning hade sänts iväg till hennes son i Landskrona, inspektorn Ebbe Finerus (begravd 1729 21/9 i Helsingborg); han var kronolänsman i Stora Harrie då han blev inspektor över strandridarna i Skåne, Halland och Blekinge, och slutade sina dagar som kontrollör och förvaltare vid Stora sjötullen i Helsingborg (Kammarkollegiet Ämnessamlingar: 16 Kammarkollegiet Löneavräkningar 1620-1680, vol. 50:4, Tullstaten efter 1680; Gunnar Bergström, Stora sjötullen & lilla tullen… 1958, sid. 47f).


263
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 16:37 »
Det stämmer, Paul! Jag har funnit sammanlagt tio barn, varav jag lyckats följa tre till vuxen ålder (fyra, om man räknar med Johan Fabraeus) medan fyra tycks avlida i späd ålder och sönerna Arvid och Sören försvinner ur källorna – såvida de inte också antog släktnamnet Fabraeus? Detta är vad jag hittills forskat fram:
 
Christian Arvidsson, klensmed, själaringning 1716 23/1 i Lund. Gift 1680 19/10 i Lund med Marna Sörensdotter, född omkring 1665, själaringning 1730 29/4 i Lund, dotter till borgaren i Lund Sören Jönsson och Karna Jacobsdotter.
Barn, födda i Lund:
1. Margareta Christiansdotter, döpt 1681 11/12, själaringning 1739 30/9 i Lund, gift hemma 1703 15/4 i Lund med grovsmeden i Lund Nils Olsson, själaringning 1740 28/11 i Lund.
2. Anna Christiansdotter, döpt 1683 5/4, sannolikt död späd i Lund.
3. Anna Catharina Christiansdotter, döpt 1684 14/9, sannolikt död späd i Lund.
4. Sören Christiansson, döpt 1686 18/4, sannolikt död späd i Lund.
5. Anna Catharina Christiansdotter, döpt 1688 25/1, möjligtvis död späd i Lund.
6. Maria Christiansdotter, döpt 1689 20/10, död 1754 2/8 i Lund, gift hemma 1711 13/6 i Lund med domkyrkoklockaren i Lund Johan Reinholtz, död 1729 16/5 (enligt bouppteckningen), själaringning samma dag i Lund.
7. Hans Christiansson, född 1691 10/7 = Johan (Hans) Fabraeus.
8. Arvid Christiansson, född 1693 18/3, sedermera icke anträffad.
9. Catharina Christiansdotter, född 1695 24/5, själaringning 1745 9/2 i Lund, gift hemma 1714 8/6 i Lund med akademigrovsmedsmästaren Ola Jockumsson, född 1689 30/8 i Lund, död 1745 17/12 (enligt bouppteckningen), själaringning samma dag i Lund.
10. Sören Christiansson, född 1697 21/1, sedermera icke anträffad.


264
Länna / SV: Länna (D) C:1 (1751-1850) Bild 312 / sid 308
« skrivet: 2022-08-04, 16:25 »
Hej Anita!
 
Jag tyder hela notisen på följande sätt:
 
”Junii 7. 11. Änkan Hust. Maria Larsdotter ifrån Stenbro, blef född år 1738 d 1
Junii i Åker Fadren war Sold. Lars Wahlberg för Wahlsberga Rote
och modren Maria Anders dotter, kom från Åker för ungefär 50 år se-
dan hit till Stenbro, blef där gifft [1757 d 8 Maji] med sin StjufBror Eric Pehrsson,
hafft med honom 8 Barn 3 Söner och 5 Döttrar, af hwilka en son dog straxt
effter sitt dop, blef änka d 2 Maji 1784 [d 11 Julii] warit altsedan hos sin Son Pehr
Ersson i Stenbro, hafft jämn hälsa, men siuknade d 1 Junii k: ½ till 8 f.
m. dog d 7 ejusdem k. 6. e. m. lefwat ------------------ 63 [år]”.


265
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 13:45 »
Jag roade mig med att undersöka denna släkts barndop i Lund runt 1707–1715, där jag i varje fall gjorde ett fynd – när grovsmeden Nils Olssons och Margareta Christiansdotters dotter Justina döps i Lund 1712 6/6 är en av faddrarna ”Hans Fabræus”.


266
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 13:22 »
Hypotesen kring Hans (Johan) Fabricius / Fabraeus låter väldigt intressant, Paul! För när jag nu dyker ner i mitt forskningsprojekt kring Lunds befolkning kan jag konstatera att jag sedan tidigare har kommit fram till exakt samma slutsats som du – stadsfiskalen Wilhelm Nilsson (själaringning 1730 25/9 i Lund) var gift med Margareta Sörensdotter (döpt 1672 14/4 i Lund, själaringning 1733 18/1 i Lund) medan grovsmeden Nils Olsson (själaringning 1740 28/11 i Lund) var gift med Margareta Sörensdotters systerdotter Margareta Christiansdotter (döpt 1681 11/12 i Lund, själaringning 1739 30/9 i Lund), som i sin tur var dotter till klensmeden Christian Arvidsson (själaringning 1716 23/1 i Lund) och Marna Sörensdotter (född ca 1655, själaringning 1730 29/4) – ett par som även hade sonen Hans, född 1691 10/7 i Lund, som jag ännu inte lyckats ”ta död på” – men som ju passar väldigt bra in på Hans (Johan) Christiansson Fabricius / Fabraeus, som då måste ha tagit sin faders latiniserade yrke som efternamn, och som alltså lät sin far, svåger och mosterman gå i borgen för honom.


267
Fabricius / SV: Fabricius, Hans
« skrivet: 2022-08-04, 13:17 »
Väldigt intressanta dokument, Paul! Detta överensstämmer med vad jag själv fått fram, och det enda egentliga tillägget är att jag funnit Nils Aschengrens klockarfullmakt som hänger samman med vad som sägs i klockarmålet. Fullmakten är undertecknad av biskop Jonas Linnerius i Lund 1720 3/5, och den har av någon anledning hamnat bland äktenskapsmålen för januari till juni 1720 (om man utgår ifrån att placeringen inte är ett misstag kan ju anledningen vara ett tilltänkt äktenskap med företrädarens dotter, även om detta inte sägs rakt ut). I fullmakten får man veta att gamle klockaren i Tygelsjö och Klagstorp, Hans Danielsson, ”öfwer sin ålder och siukdom sig beswärar, at han eij widare förmår sin anförtrodde klockare tienst wid bemälte församlingar förrätta”, såsom han ock haft konsistoriets tillstånd och tillåtelse att någon tid vara förunnad med en substitut, f. d. discipeln vid skolan i Lund och sedermera substituten vid Stora Harrie och Virke, Nils Trulsson, som för sin trohet och flit i anbefallda ärenden den tid han varit vid Tygelsjö församling ”godt wittnesbörd gifwer, och förhoppning, til at än wijdare kunna anförtros, det som mera war”. Av den anledningen hemställde klockaren Hans Danielsson till biskopens och vederbörandes behag ifall Nils Trulsson kunde till succession vid klockarkallet i dess ställe höggunstigt befordras, ”altså emedan han uthi det med honom hållne examie [sic!] och förhör, så wähl uti sången, som andra behörige stycken til sin Christendoms kundskap, skickelig befunnen, i anseende til det som förbemält är” (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIf:39, sid. 160f).
 
När det gäller klockaren Erland Nilsson (född ca 1635, begravd 1717 26/3 i Bosarp) så har jag antecknat att han var klockare i Stora Harrie från omkring 1655 till 1677 då han 18/12 fick biskopens fullmakt på klockarsysslan i Bosarp, som han behöll till sin död. Jag har inte funnit några anteckningar i Lunds domkapitels arkiv om att han ska ha alternerat mellan de bägge klockarsysslorna, men med tanke på att en Erland Nilsson ju i jordeböckerna 1714–1715 sägs inneha Stora Harrie nr. 7 trots att denna gård anges vara ett öde klockarebol i mantalslängden 1711 så funderar jag på om Stora Harrie nr. 7 kan ha varit hans egen gård som han behöll även efter att han blivit klockare i Bosarp? Klockare i Stora Harrie var nämligen omkring 1691–1717 en Per Nilsson som bebodde Stora Harrie nr. 29.


268
Hej Christina!
 
Vilken innehållsrik bouppteckning, snacka om släktutredning! För översiktens skull skrev jag av hela ingressen, som jag läser på följande sätt:
 
”Anno 1719 d 18: Martij, höltz
Registrering och gäldz afwittring [och]
dereffter laga arfskiffte utj
Killeröd, Grefwe Sochn och Biärehärad,
effter Corporalen Sal. Troed Helljesson
Bergman, samt dess hustru Ehreb:[?] dygdes:
[Elisabeth] Catharina Elisabeth
Nilsdotter, som bägge utj Febru-
arij Månad Innewarande åhr
äre genom döden afgångne,
Hustrun d 12: och Corporalen d 17.
warandes effter henne 2:ne kullar
Barn, den förste kullen [hade hon]
med [sin förste Man] Sal. Qwartermästaren
[Sal.] Börje Andersson Högman,
Nembl: sonen Anders Börjesson
Högman, som är Myndig, och
dotteren Kirstina Börjesdotter
gifft, hennes Man och laga målsman
är Nils Johansson i Killeborgztorp.
Den andra kullen med [förste]
Sal. Corporalen Bergman 2:ne söner
och 1 dotter, den äldste sonen Börje
Troedsson Bergman på 7de åhret,
den andra Nils Troedss. Bergman
på 6te åhret, och dotteren
 
Elena Troedzdotter på annat åhr gl:
Item 2:ne Sal: Corporalskans Oächta
döttrar, den Eena Elisabeth Jöns
dotter är gifft, hwilckens Man är
[Bonden] Jöns Persson i Böskestorp
och den andra Ingrj Augustinsdotter
ogifft och är 13: åhr gammal.
     Betygandes så wäl deras Mormoder
Corporalskan Gertrud Ditman, som
Corporalen Nils Hammar, Nemdeman
Hellie Troedsson och flere närwarande
att icke allenast Moderen Catharina
Elisabeth, utan och Stiffadren Bergman
förklarat dem för arfwingar med de
andra Barnen, effter deras moder,
hwilcket så wäll MorModeren Ditmar
påstår, som och de Myndige Arfwingarne
och Sl: Corporalens fader Helje Troed[sson]
på de Omyndiges wägnar samtyck[t].
     Blifwandes altså förmyndarne
för Sal: Corporalens egne omyndige
Barn, samt HalfSysteren Ingrj
för det som dem effter Moderen
kan tillfalla, deras Swågrar Nils
Johanss: i Killebergztorp och Jöns
 
Persson i Böskestorp. Ehuruwäl
den förre har 14 D:r Barnegodz nu för
Sal: Jeppes Barn i Gunnerstorp, Farhollt
Sochn och Luggudehärad.
 
På fäderne sijdan äre effterskrefne
närmaste skyldemän till Sal:
Corporalen Bergmans Barn, Nembl:
     1:o Sal: Corporalens [halfs] Moders half-
bröder Bengt Nilss: i Mörckahullt
och Zachris Nilss: i Swijnstorp; [som]
hwilcka den förre wijst lotz Zedel att
han innehaf:r 27 D:r 9 öre S:mz Barnegodz,
och den senare effter 2:ne Mäns samt
H:r Kyrckioh: Corvitz Tulins attest, har
för sine Syskonebarn Åke Axelssons
Barn på Torpet 48 D: 9 öre S:mz Barnegodz.
     2:o Sl: Corporalens farsysters Man
Anders Person i Bärebygget.
     3:o Heelbrodren till hans Sal: moder,
Jöns Nilsson i Åkarp, öfwer 60
åhr bräckel. och inhyses.
     4:o Syskonebarnen Bengt Perss: i Liungaskog,
Swen Perss: i Tockarp och Påhl Perss: item men
 
bem:te Bengt Perss: i Liungaskog har effter
Nemdem: Hellje Turess: betygande
70 D:r Barnegodz för sine ogiffte Systrar
och Swen Perss: i Tockarp är ogifft
men för 1 åhr sedan städt hemmanet.
     5:o farefaderen Nembdem: Hellje Troedss: i
Lemmeshullt, är öfwer sine 60 åhr
och har sielf 2:ne kullar barn;
hwarföre han befrijas för förmyn-
derskapet: doch bör han hafwa
ett gott upseende med Barnen, och
låta sig wårda om deras uptuchtelse
och wälgång.”[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]


269
Västerbotten / SV: Kan någon läsa dödsorsaken?
« skrivet: 2022-07-31, 13:31 »
Hej Anette!


Du har läst det sista ordet korrekt, och det har mycket riktigt med hjärtat att göra; dödsorsaken är Vitium organicum cordis, alltså organiskt hjärtfel.


270
Kristianstad / SV: Johan Christian Kraiser
« skrivet: 2022-07-30, 21:44 »
Hej Kristina!
 
Efter hustruns död flyttar Johan Christian tydligen ut till Gumlösa socken, där han blir inhyses hos dottern Christina och hennes make bildhuggaren Jonas Bokelund på Gumlösa nr. 3. Där finner man honom i mantalslängden 1792 som ”Ihs gl. Brandfogd: Kreitz” samt i de efterföljande mantalslängderna som inhyses med den något förvrängda stavningen Kreits, Kroitz och Croitz; den korrekta stavningen är dock tillbaka i hans dödsnotis, för i Gumlösa dödbok 1796 kan man läsa att ”[juni] d. 5te Begrofs gamle Brandtmästaren Johan Christ: Kreiser i Gumlösa; död af ålder d. 1, 82 år ga[mm]al” (Gumlösa CI:3, 1776–1849, sid. 135).


271
Hjärnarp / SV: Hjärnarp, skolmästare ? Pehr Nilsson
« skrivet: 2022-07-29, 11:33 »
Hej Christina!
 
Jag får det till att Per Nilsson var SockneSkolmästare (sockenskolmästare). Vanligtvis ansvarade skolmästarna för undervisningen i en särskild by eller rote, men denna specifika formulering antyder kanske att Per Nilsson undervisade hela socknens barn?


272
Meisner / Meissner / SV: Meisner / Meissner
« skrivet: 2022-07-26, 15:04 »
Det låter rimligt, Anne! Jag ser vid vigseln i Helsingborg 1729 2/2 att Anders Borgh då var notarie vid Stora Sjötullen i Stockholm, men att han året därpå tillträdde som tullförvaltare i Ystad (Gunnar Bergström, Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765, 1958, sid. 29), så som du säger har paret säkerligen fått kontakt i hemstaden Helsingborg men bestämt sig för att bilda familj först när Anders fått vittring på en bättre anställning – vilket ju bör ha skett i.o.m. klivet från notarie i Stockholm till tullförvaltare i Ystad, en position jag förstått kunde bli väldigt inkomstbringande.


273
Tärna / SV: Läshjälp Lars Andersson 1765
« skrivet: 2022-07-26, 12:00 »
Hej Maria!
 
Jag får det till att Lars Andersson ”Fick lof 1sta g[ången] at begå H. H. Nattward d. 25 Febr 1780. I Sala Schola [17]80”.
 
Familjen flyttar till ”Sörhofb”, alltså Sör Hovberga; du hittar dem på sidan 62 i samma volym (i den del som täcker åren 1793-1799).


274
Äldre uttryck / SV: Latinskt eftermäle
« skrivet: 2022-07-26, 11:49 »
Hej Karl!
 
Jag får det till vir mansvetus, ex verecundus, vilket jag skulle vilja tolka som ett positivt omdöme. Mansuetus kan nämligen betyda både ödmjuk och foglig medan verecundus har betydelsen blygsam eller anspråkslös. Frasen kan alltså översättas till ungefär ”en ödmjuk man, genom anspråkslöshet”, egenskaper som prästen säkerligen uppskattade bland alla överdådiga och myndiga storbönder i socknen.


275
Meisner / Meissner / SV: Meisner / Meissner
« skrivet: 2022-07-25, 20:24 »
Hej Anne!
 
Borgmästaren Anders Borghs hustru Sofia Sibilla Meisner föddes 1708 19/6 i Helsingborg som dotter till handlanden, skolföreståndaren, överbrandmästaren och kyrkoföreståndaren Erasmus Meisner d.ä. (1678–1754) och Catharina Erman (död 1743) (enligt Helsingborgs historia, del VI:I. Personhistoriska anteckningar, Helsingborg, 1979, sid. 217).


276
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-07-17, 17:10 »
Siv Troedsson skriver i sin artikel i Slättforskaren 1994:1 att Christoffer Lundgrens far var Jöns Christensson, som 1703 var klockare i Billeberga pastorat då han strax före julhelgen detta år besökte kyrkoherden i Håslöv för att medla mellan denne och sonen Christoffer Lundgren. Denna uppgift fick jag dock inte att gå ihop med vad som sägs i tullbesökaren Gudmund Bengtssons bouppteckning i Lund 1714, om att korpralen Christoffer Lundgren ska ha varit bror till Gudmunds första hustru Anna Maria Andersdotter – men så började jag fundera på om de kanske var halvsyskon på mödernet, och då föll pusselbitarna på plats. Genom att lägga samman uppgifterna om Christoffer Lundgren, klockarfamiljen i Tirup, bouppteckningen 1714 och diverse notiser och fadderskap i Lund kan man nämligen rekonstruera följande familj:
 
Maria Christoffersdotter, begravd 1711 20/8 i Tirup, dotter till Christoffer NN och Catharina Persdotter (Catharina var gift första gången med en Christoffer, andra gången med handskmakaren Mats Andersson i Lund, bouppteckning 1677 25/10 i Lund, och tredje gången med handskmakaren Samuel Mårtensson i Lund, själaringning i Lund 1706 18/5, bouppteckning 1710 13/5 i Lund; vid Catharina Persdotters  bouppteckning i Lund 1683 15/11 antecknas hennes dotter ”Marie Christofers datter […] som er gifft wed Jens Christenssen Skreder her i Lund”; Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:4, 1679–1684, sid. 441).
 
Gift första gången 1671 19/6 i Lund med Anders Mårtensson Speleman, som måste ha dött före 1679/1680, men någon bouppteckning finns inte bevarad i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv; kanske lämnade paret staden under kriget varvid Anders avled någon annanstans.
Barn:
1. Dorothea Catharina Andersdotter, döpt 1672 10/3 i Lund (vid hennes dop närvarar Mats Andersson och Boel Matsdotter, alltså moderns styvfar och halvsyster).
2. Anna Maria Andersdotter, döpt 1674 21/1 i Lund, själaringning 1711 6/2 i Lund, gift 1696 i Lund (första lysningen 3/3 samma år) med tullbesökaren Gudmund Bengtsson, själaringning 1714 30/3 i Lund, bouppteckning 1714 10/4 då det antecknas att ”warandes wid detta tillfälle […] Corporalen Christopher Lundgreen som stijfbarnens morbroder” (alltså Gudmund Bengtssons andra hustrus styvbarns morbror; Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:9, 1709–1716, sid. 515).
 
Gift andra gången med Jöns Christensson, skräddare i Lund, sedermera klockare i Billeberga och Tirup, begravd 1731 10/3 i Tirup.
Barn:
1. Christoffer Lundgren, född omkring 1680 i Lund (kanske, men antagligen inte, identisk med ”Jens Christensens bemands drenge barn paa bredegade […] ved naffn Christen” som döps 1679 3/5 i Lund; dopvittnena kommer dock inte från Maria Christoffersdotters familj till skillnad från vid dopen 1672 och 1684, vilket talar emot att denna Christen skulle vara identisk med Christoffer, precis som faderns yrke bemand = bedemand = gravgrävare), klockare i Håslöv, korpral.
2. Per Jönsson, döpt 1684 6/7 i Lund (vid detta dop närvarar Anders Matsson handskmakare, alltså moderns halvbror).

277
Tåby / SV: Brutet äktenskap
« skrivet: 2022-07-12, 21:20 »
Hej Eva!
 
Jag tyder anmärkningen om Otto Artur Edvin Fyrberg som följande:
 
”bunden till äktenskap vid Maria Cecilia Jo-
hansson fr. Fristad (s. 66) hvilken på hans be-
gäran kyrkotagits som hans fästekvinna.
Kyrkotagning har ej skett enl. m[edde]l[ande] från past. ämb. i Å d. 12/2 17”.
 
På sidan 66 i samma volym finner man Maria Cecilia Johansson med anmärkningen ”hinderlöshetsbet. för kyrkotagn. som fästek. till Edvin Otto Artur Fyrberg från Brunneby. kyrkotagn. aldrig skedd. äkt. lysn. 1/1917”.


278
Malmö / SV: Johan Kolokovsky
« skrivet: 2022-07-10, 16:37 »
Hej Christina!
 
Jag är själv inte släkt med dessa Kolokowskys, men har samlat på mig en del anteckningar om dem av allmänt genealogiskt intresse. Johans födelseår och -församling har blivit fel i husförhörslängderna, för han var inte född 1771 utan 1779 och har antagligen råkat tilldelas sina yngre syskons födelseort Malmö av bara farten när någon präst gjorde anteckningar om familjen. Tyvärr har jag inte lyckats finna Johan Fredriks dödsnotis, men i övrigt har jag fått fram följande:
 
Johan Fredrik Kolokowsky, kallas hovsmed 1778–1787, död före 1809 då hans hustru kallas änka.
Gift 1778 11/2 i Reslövs församling (Reslöv CI:2, sid. 111) med pigan från Åkarps by Kerstina (Christina) Persdotter, född omkring 1762, död av lungsot 1809 23/11 i Vombs by i Vombs församling, ”47” år gammal.
     Barn:
     1. Johan Kolokowsky, född 1779 4/4 i Åkarp, Reslövs församling (CI:2, sid. 115).
     2. Gustaf Kolokowsky, född 1782 28/4 i Malmö Caroli församling (CI:5, sid. 156).
     3. Per Kolokowsky, född 1785 10/11 i Malmö Caroli församling (CI:5, sid. 233), död 17/11 samma år i Malmö Caroli församling (CI:5, sid. 234).
     4. Anna Christina Kolokowsky, född 1787 5/5 i Malmö Caroli församling (CI:5, sid. 263).
 
Jag har även funnit en intressant bouppteckning i Lunds universitets arkiv efter Johan Fredriks syster Maria Christina Kolokowsky (född omkring 1749, död 1781 20/9 i Lunds stadsförsamling). Hon var vid sin död husjungfru hos akademisekreteraren Gustaf Adolf Löwenhielm och avled i dennes hus i Lund, och eftersom han var såsom hennes arbetsgivare var knuten till Lunds universitet som på den tiden hade egen jurisdiktion har hennes bouppteckning (daterad 1781 24/9) hamnat i Lunds universitets arkiv (Lunds universitets arkiv. Kansliet 1666-1930/31, vol. E18A:4, 1751-1782), inget nummer). I denna bouppteckning framgår det att Maria Christina efterlämnade fem syskon:
     1. brodern hovslagaren Johan Fredrik Kolokowsky, gift med Christina.
     2. systern Anna Lovisa Kolokowsky, gift med klockaren Ekelund i Landskrona.
     3. systern Sofia Amalia Kolokowsky.
     4. systern Regina Kolokowsky.
     5. systern Anna Stina Kolokowsky, frånvarande i Landskrona.
 
Jag har även noterat ytterligare ett syskon i denna skara, nämligen ”Hofsmeden Johan Kulikopchis och des hustrus Ana Stina Schreibers son" Andreas som föds 1760 12/12 i Södra Sandby församling och dör på Flyinge kungsgård i Södra Sandby församling, begravd 1761 15/11 (”Kullekopskes lilla son”).


279
Rengsjö / SV: Läshjälp Eftermäle
« skrivet: 2022-07-10, 14:47 »
Hej Björn!

I den första bilden står det hlka, alltså ett förkortat ”hwilka”.

I den andra bilden står det kärl., alltså ett förkortat ”kärlig”.

I den tredje bilden står det besyn̅erl. i the̅a̅, alltså ”besynnerligen i thenna”; dubbla konsonanter, vanligtvis nn eller mm, förkortades ofta genom att man bara skrev ett enda n eller m med ett ”nasalstreck” ovanför, som i ”besynnerligen” i denna bild, men här har skrivaren gjort en ovanlig variant genom att utesluta bägge konsonanterna n och ersatt dem med ett långt, dubbelt ”nasalstreck” ovanför / mellan e och a.


280
Tillfällighetsfynd rörande Rasmus Jönssons hustru Margareta Göransdotter (ca 1691-1767) i Arrarp, Härslövs socken, ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1750 30/10 § 52; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753), opag.:
 
”Framträdde för Rätten Bonden Rasmus Jönson uti Arrarp, anhållandes at gamla och bedagade männen HäradsDommaren Jöns Jeppson i Äskatorp och Önner Olofsson i Tiutegården, dem han nu inkallat, måge Edeligen aflägga sine wittnesmåhl och berättelser, angående dess hustrus Margareta Jörrans dotters warande twenne systrar uti Dannemark, hwaraf den ena, nembl: Karna, effter erhållit bref derifrån, död wara skall, på det han Rasmus Jönsson, dermed må kunna, utan någons befarande af dessa syskons och bröstarfwingars richtighet, undfå arf i Dannemark effter des derstädes afdöda swägerska; TingzRätten tog denna ansökning uti öfwerwägande, och pröfwades rättwist den samma bewilja, i följe hwaraf förenemde wittnen HäradsDommaren Jöns Jeppson och Önner Olofson, blefwo för rätten framkallade och såsom wälfrägdade med hand å bok aflade den wanl. wittnes Eden samt effter erhållen alfwarl. förmaning om Edens wicht och wärde, giorde de hwar för sig följande berättelse nembl:
     1:o Jöns Jäppson: 76 år gammal: at Rasmus Jönsons hustru Margareta Jörrans dotter i Arrarp hade trenne systrar, som alla äro födda uti Ottarp sockn och Ormastårp by, wid namn Anna, Bengta och Karna Jörran Mickels döttrar, med hwilka ohngefehr för 53 à 54 åhr sedan bemelte deras fader och moder Ingebor Jönsdotter reste til Dannemarck, då den yngsta dottren Karna, som wittnet säger sig stått fadder til, låg wid sin Moders bröst, hafwandes ingen af desse trenne som wärkel:n äro systrar til Rasmus Jönsons i Arrarp hustru Margareta Jörrans dotter, sig sedermera här i landet infunnit, utan blefwo de i Dannemark eller Köppenhamn tillika med föräldrarne, hwilka senare derstädes af pästen dödde. Upläst och widkendt.
     2:o Önner Olofsson 73 åhr gammal, giör lika och enahanda berättelse med föregående wittnet Jöns Jäppson.
     Häreffter ingaf Rasmus Jönson Extract af Ottarps Kyrckio bok af Pastoren Höglärde H:r Hans Otterström utgifwit och besannad, som innehåller at Jörran Mickelsons dotter Karna i Ormastårp är född åhr 1697 och döpt den 12 November: Blifwandes detta gienom utdrag af domboken Rasmus Jönson på begiäran til behörigt bewis meddelt.”


281
Aquilonius / Aquilon / SV: Aquilonius / Aquilon
« skrivet: 2022-07-09, 18:16 »
Tillfällighetsfynd rörande Cornelius Aquilonius, som 1732 var mönsterskrivare vid Landskrona kompani och Norra skånska kavalleriregementet (han omnämns där i GMR 1722, med fullmakt daterad 1720 27/4, omnämns sedan i GMR 1724 och 1732 och sägs i GMR 1737 ”Effter begäran erhållit afskied d: 27 November 1734”) ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1732 25/2; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:13 (1731–1732), opag.

”Såsom under Onsiö Häradz påstående ordinarie WinterTing uti Annelöf för domhafwanden blifwit angifwit, att ett förledit åhr utur orten afwijkit Qwinfollck ben:d Ingar Påhlsdr, sig åter infunnit, och samma Qwinfollk sedan hon af Ländzm:n Lundhök blifwit ärtappad och förhörd, bekändt, det hon med giffte Mönsterskrifwaren Cornelius Aquilonius barn sammanaflat, som hon på dess samwete eij kunnat förneka, utan därföre igenom bref till domhafwanden tillstådt samma sitt förseende, och om ett skyndsamt sluth anhållit, uhrsäcktandes dess utheblifwande för blygzell och swaghet ställd […]; då berörde qwinfollck blef af Ländzm:n Lundhök för Rätta ställd och anklagad, hwilcken bekiände, att hon förledit åhr war i tienst hos Munsterskrifwaren under LandsCrona Compagnie Cornelius Aquilonius, af hwilcken hon blef besof[w]en, och sedan låckad att resa öfwer till andra sijdan, som skall skedt på en dansker båth wijd Hilleshögs dalar, hwareffter hon inne uti Seland och en By Wallby ben:d framfödde twenne twillingar, som straxt effter blef[w]o Bägge döde, och har sedan uppehållit sig hos en dess släckting på Amager, men äntel:n blifwit hågad, att förfoga sig hijt till orten att besöka sin släckt och goda Wänner, men besynnerl:n ett barn som hon tillförne äfwen på sådant sätt aflat; hwar wijd berättades och blef af henne tillstådt, att hon twenne g[ånger] tillförne warit lägrad, n:bl först af en ogifft dräng; men sedan af en gifft ryttare Jöns Michellson i Nybbelöf ben:d.
     Däruppå blef Mönsterskrifwarens bref till TingzRätten förleden gårdag daterat upläsit, och där af yttemera inhämptat, att han tillståd detta grofwa förseende, och utber sig ett skyndsamt slut. Hwilcket således blef författadt och upläsit.
                                                          Resolutio:
Efftersom Mönsterskrifwaren under LandsCrona compagnie Cornelius Aquilonius tillijka med lösa qwinfollcket Ingar Påhlsdr ifrån Tijrup frijwilligt tillstådt dheras förseende, att hafwa i hordom med hwar andra barn samman aflat [etc]”.


282
Tåstarp / SV: Vad står det
« skrivet: 2022-07-08, 00:40 »
Med utgångspunkt från Staffans transkribering skulle jag vilja föreslå följande:

”Dublette af Carl Emils
attest utskrefs den 17/5 92, sedan Fa-
dren afvikit till Amerika med
den för både Fader och son ge-
mensamma attesten (gossen vi-
stas i Tossjö hos sin förmyndare)”
 
Det verkar alltså som att fadern Nils Peter Nilsson bad om en gemensam utflyttningsattest för sig och sonen då de flyttade till Helsingborg 1889 22/11, men denna attest tog fadern med sig då han avvek till USA och kvarlämnade sonen hos sin förmyndare i det närbelägna Tåssjö socken. Detta har tydligen prästen fått veta, och utfärdade därför 1892 en dubblett av den gamla utflyttningsattesten som fadern hade tagit med sig till USA.


283
Cock, se Kock / SV: Coccius
« skrivet: 2022-07-03, 17:28 »
Inte heller det nyare herdaminnet är säker på sin sak, men argumenterar på följande sätt (Lunds stifts herdaminne, band 10, 1985, sid. 311):
 
”när han 1720 10/3 av Amiralitetskollegiet i Karlskrona voceras till e o skeppspred, uppges, att han var ’född här på orten av hederliga föräldrar’. Med stöd härav kan man förmoda, att han varit född i Karlskrona (Amir förs:s kb börjar 1693, Stadsförs:s 1769) och varit son av den då här som amir-pred tjänstgörande, sedermera några få år som kh i Fridlevstad verksamme Mattias Coccius och h h Christina Norström. Förmodandet bestyrks av att G C:s äldste son får namnet Mattias.”


284
Men oj, nu ser jag att svaret ju fanns rakt framför näsan på oss hela tiden – vid bouppteckningen i Landskrona 1808 6/12 efter tygvaktaren och postförvaltaren M. Lundegrens fru Cecilia Sophia Wejlander närvarade nämligen för att bevaka de omyndiga barnens rätt ”Moder Broderen Herr Post-Commissarien Otto L. Wejlander”. Antagligen har väl resten av släkten Wejlander alltså hunnit ”glömma bort” Cecilia Sophia och hennes barn under de trettio år som passerade mellan hennes död 1808 och broderns bouppteckning i Malmö 1838, vilket är väldigt märkligt, för detta bevisar ju utan tvekan för att Cecilia Sophia Wejlander verkligen var dotter till Nils Wejlander och Wendela Helena Güllich i Helsingborg.


285
Hej Kristina!
 
Jag kunde inte låta bli att undersöka denna familj, och även om jag inte lyckas besvara din huvudfråga så tycks släktnamnet Wejlander ha sitt ursprung i byn Vejby i Barkåkra socken.
 
Jonas Jönsson, född omkr. 1690, död 1773 7/2 i Vejby, Barkåkra socken. Gift med Sissa Nilsdotter, född omkr. 1691, död 1762 13/10 i Vejby, Barkåkra socken.
Barn:
1. Cecilia Wejlander, född 1719 (döpt 29/2) i Vejby, Barkåkra socken (”Sissa”), jungfru, död ogift 1802 27/5 i Vejby, Barkåkra socken; ingen bouppteckning i Bjäre häradsrätts arkiv.
2. Nils Wejlander, född 1722 (döpt 21/1) i Vejby, Barkåkra socken, postkommissarie i Helsingborg, död 1792 24/3 i Helsingborgs stadsförsamling, ”71 år gammal”.
3. Christina Jonasdotter, född 1724 (döpt 24/6) i Vejby, Barkåkra socken, död därstädes samma år (begr. 16/8).
4. Jöns Wejlander, född 1724 (döpt 8/8) i Vejby, Barkåkra socken, skomakarmästare i Landskrona, död 1778 7/12 i Landskrona stadsförsamling, ”53 år gammal”.
 
Släktskapet mellan dessa syskon bekräftas i bouppteckningen efter Jöns Wejlanders ogifta dotter Eva Cecilia Wejlander i Landskrona 1789 30/6, som omnämner att hennes farbror postkommissarien Nils Weilander i Landskrona inte kunde närvara och att boet därför istället uppgavs av ”den aflidnas Faders syster Jungfru Cicilia Weilander” (Landskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:14, 1786–1791, sid. 765), och i bouppteckningen efter Jöns Wejlanders änka Agneta Britta Brenning i Landskrona 1783 1/2 som omnämner att Eva Cecilia Weilander då bodde i Ängelholm och att skomakaren Weilanders syster Cecilia Wejlander i Vejby (Landskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:13, 1781–1786, sid. 309).
 
Så långt allt väl, men enligt Carl Sjöströms bok Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832), 1897, sid. 380 hade postkommissarien Nils Wejlander (död 1792) och hans hustru Wendela Helena Güllich (död 1777) två söner som studerade vid Lunds universitet, nämligen Otto Leonard Wejlander (1766–1827) som blev postkommissarie i Helsingborg med postdirektörs titel och Magnus Didrik Wejlander (1768–1838) som var provinsialläkare i Malmö. Den yngre av dem dog tydligen barnlös, så om Cecilia Sophia Wejlander också var en dotter till postkommissarien Nils Wejlander borde ju hon eller hennes barn ärvt honom – men tyvärr sägs Magnus Didrik Wejlanders närmaste arvingar vid bouppteckningen 1838 9/4 endast vara hans avlidne broders postdirektör O. L. Wejlanders barn och avlidna systern Helena Johanna Wejlanders barn i äktenskapet med handlanden J. Liedberg (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:84, 1838–1840, sid. 3814).
 
Frågan är ju då om Cecilia Sophia verkligen inte var dotter till Nils och Wendela, eller om hon och barnen saknas i Magnus Didrik Wejlanders bouppteckning av andra skäl? För som du säger är det ju lite väl många indicier som pekar åt det hållet (födelsenotisen 1769, kopplingen till postverket, namnen Nils och Wendela på Cecilia Sophias barn osv.). Jag ser dessutom att vid dopet av Mattias Lundegrens dotter Vendela Juliana i Varberg 1794 är en av faddrarna mademoiselle Helena Juliana Veilander – alltså postkommissarien Nils Wejlanders dotter med samma namn, född 1771 24/10 i Helsingborg.


286
Fundahn / Fondahn / SV: Fundahn / Fondahn
« skrivet: 2022-07-01, 19:58 »
Två tillfällighetsfynd ur Skytts häradsrätts dombok 1709 (Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län, vol. EVIIAABB:89, opag.) som kanske kan bidra med ny information om Fundahn-släkten i södra Skåne:
 
Skytts häradsrätts dombok 1709 26/1.
”Såsom framl:ne Mathiæ Fundans arfwingar hafwa hoos HäradzRätten anhållit om wederbörligit och laga witnesbörd angående dheras förwant- och skyldskap med förenämbde dheras framl:ne Sahl: Broder och Morbroder Mathias Fundan, sampt till HäradzRättens närmare effterrettelse ingifwit en H:r Kyrckioherdens uthi Dahlkiöpinge försambling Wählärewyrdige Johannis Wanzonij d. 20 Januarij sidstl:ne uthgifne attest, som ock jembwehl är tillijka underskrifwen af twå ärliga och hedersamma Män Mårten Jpson uthi Gislöf sampt Lars Pärson uthi Fiälingzlöf och innehåller att Klåckaren uthi Kneslinge och Giärsåhs församblingar Axel Swenson Fundan, sampt snickaren uthi Trelleborg Mest:r Anders Swenson Fundan tillijka med hustru Karin Swensdotter Fundahn jämpte Marina Swensdotter Fundan som med döden afgångne är och har lembnat effter sigh twå söhner och twå döttrar, äro alle förbem:te Mathiæ Swenson Fundahns rätta syskon och systerbarn; Fördenskull och emedan allmogen tillijka med Häradetz edswurne nämbd sammaledes wiste om dhenne förberörde skylldskap att intyga; Altså warder härmed alt sådant wederbörandom till säkert bewijs under Ordinarie dombhafwandes och Skiutz Häradz wanlige Signeten bekräfftat.”
 
Skytts häradsrätts dombok 1709 4/6.
”Snickaren uthi Trälleborg Mest:r Anders Fundan kom för HäradzRätten och beklagade sigh huruledes dhet wid sidstl:ne WinterTing af HäradzRätten uthgifne Attestatum angående dess och dess medarfwingars skylldskap med dheras Sahl: Broder och Morbroder Mathias Fundan hwilken skall genom döden wara afgången uthi Kiöpenhambn, icke skall blifwit wid dheras arfs uthfordrande attenderat af dhen orsak, att uthi samma Attestato ey äro uthnämbde förbem:te Mathiæ Fundans sampt dess syskons förälldrar. Så ehuruwähl HäradzRätten nogsampt befinner att dhet attestatum som allaredan och wid sidstl:ne WinterTing d: 27 Januarij 1709 fullkommel:n och inför hela wärlden uthan gensäyelse kan intyga framledne Sahl: Mathiæ Fundans skylldskap med dess bröder och systerbarn hwilka äro effter all Landz och wärdzlig Rätt sedan ingen uthi ascendenti vel descendenti linea, mehra finnes, närmaste och owedersäyelige arfwingar effter framl:ne Mathias Fundan, lijkwehl på dhet att icke omtallde arfwingar må skee något motstånd angående dheras arfsRätt i anseende därtill att icke Mathiæ Fundans och dess syskons föräldrar äro uthi förberörde attestato nämbde, fördenskull har HäradzRätten funnit för Rättwijst att betyga dhet Sahl: Mathiæ Fundans föräldrar hafwa i Lifstiden warit Swän Matzson Fundan så och hustru Johanna Andersdotter boende uthi Gislöfs by wid Trälleborg, af hwilka dhen förra är genom döden afgången d. 6 Januarij A:o 1693, och dhen sennare Moderen, nembl:n död blifwen åhr 1697, hwilket alt wederbörande till Laga säkerheet jämpte dhet förra Attestatum betygat warder.”
 
Dessa notiser ger alltså följande familjebild:
 
Sven Mattsson (Fundan), klockare i Dalköpinge och Gislöv, död 1693 6/1 (sannolikt i Dalköpinge, där han är mantalsskriven 1691 och vars församlings död- och begravningsbok börjar 1719). Gift med Johanna Andersdotter, död 1697 (sannolikt i Dalköpinge, där död- och begravningsboken börjar 1719).
Barn:
1. Mattias Fundan, var död barnlös före 1709 26/1 i Köpenhamn.
2. Axel Svensson Fundan, var 1709 klockare i Hjärsås & Knislinge.
3. Anders Svensson Fundan, var 1709 snickarmästare i Trelleborg.
4. Karna Svensdotter Fundan, var död före 1709 men efterlämnade barn.
5. Marna Svensdotter Fundan, var död före 1709 men efterlämnade barn.


287
Hej Andreas!
 
Jag instämmer i din transkribering och bekräftar att du läst rätt på ”skohla blifwa hoos”, och kan bara tillägga att det skriftliga betygandet upprättades ”d:n 27 Junii sidstwekne” samt korrigera ”Contante penningar efter då gående valeur…”.


288
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Tomas Friberg
« skrivet: 2022-06-23, 13:31 »
Två tillfällighetsfynd rörande trumpetaren Thomas Fribergs familj ur Rönnebergs härads dombok 1758 och 1763:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1758 17/10 § 2; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:20 (1758–1763).
”Efter laga stämning kiärar wälborne herr Capitan Lundebergz[sic!] wägnar des swåger nämbdemannen wälförståndige Påll Ohlson i Tullstorp till samtliga afledne nembdemannens Knut Bängsons arwingar…”.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1763 4/3 § 30; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:20 (1758–1763).
”Till Rätten ingafs en Disposition af fölljande innehåll.
Jag hafwer tillförene igenom bref till Mina 3ne barn neml:n Bengt, Anders och Botilla Friberg, utaf moderlig kiärlek tillagt dem alla lika del i RusthålsHemmanet N:o 1. utj Rönneberga By och Assmundtorps socken, och som jag till bemälte mina Barn, uplåtit besagde Hemman, utan at deruti tilläggia min yngsta doter som jag med min nuwarande man, hafwer sammanaflat någon del, eij heller för mig sielf något förbehållit, hwarken för giftorätt eller Testamente, som mig gifwit war och än mer at jag utbetalt till mina stiufbarn, den del de effter wederbörligit skifte efter sin fader, uti besagde RusthållsHemman tillagt Blef; och som mine förbemälte barn, om utlösande till hwarandra, eij utom men åtgiärd öfwerenkommit, så skall älsta sonen Bengt Fribergh, som Hemmanet nästa Lördag får tillträda, gifwa till hwardera sine syskon Fyrahundrade dlr Srmt neml: så fort han mäcktar sig besagde Summa afbörda och till dem utbetala, men them wara förbudit at twinga honom gårdarne än han förmår, eij eller skola de hafwa magt at af besagde utlösningz Summa någon ränta af honom fordra, åtminstone intet uti min lifstid, hälst de eij förenar wäl efter min död, det med fog kunna begiära.
     Denna min giorda Disposition förmodar iag, at mina Barn ställa sig till hörsam efterlefnad, så wida de sig der utaf willja beqwäma, hwilket med egenhändigt namns underskrift besannas. Queggen d: 9. Sept: 1760.
                                                                                      Agnetha Lindeberg
                                                                                       (L. S.)
Denna min kiära hustrus giorda Disposition till sina kiära Barn, som äro mina stifbarn, skall af mig nu och framdeles klanderlöst och opåtalt få förblifwa som med egenhändigt namn och Sigill samt goda mäns underskrift besannas.                                                                                                                                     
                                                                                                            F: Lindebergh”.


289
Glumslöv / Släktutredning från Glumslövs socken 1767
« skrivet: 2022-06-23, 13:05 »
Tillfällighetsfynd av en släktutredning från Glumslövs socken 1767, ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1767 16/12 § 52 (Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:22, 1767–1769):

”För HäradsRätten upter Fiskaren Oluf Jacobsson från Åhlaboderne, Probstens och Kyrkoherdens Högährewördige och Höglärde Magister Herr Jacob Wilh: Faxes, honom meddelte betyg af innehåll som följer: Ψ
Hwarjemte, uppå förenemde Oluf Jacobssons anmodan, Nemdemannen Wälförståndige Anders Nilsson från Glumslöf, 66 år gam:, för rätten framträdde och ojäfwug, med Hand å Bok beEdigade sandfärdigheten af dess utlämnade betyg, som sålunda lyder: H
     Öfwer föregående warder, uppå begäran, genom Utdrag af domboken, bewis meddelt.


Ψ
Emedan Fiskaren Olof Jacobsson i Åhlaboderne på sin Hustrus Elna Hansdoters sida förmenar sig til något Arf i Dannemark efter En therstädes Afliden gammal man wid namn Ola Svensson, som skulle wara Broder åt Hustru Elna Hans doters Fadermoder, jämte några flere slägtingar, hwilcka bo och wistas i Dannemark, wara berättigad, och för then ordsaken om sin slägt begärt upplysning af Glumslöfs Kyrkjo-bok: så warder alt ther ljus, som thärutur ärnås kan härmed meddeladt, neml:
     1:o Ola Svensson, efter hwilcken arfwet faller, finnes icke i Kyrcko-Boken, förmodeligen af then ordsak, at Han warit född för 1689, med hwillket årtal Kyrcko-boken begynner. Men som Hans Fader skola hetat Sven Svensson, så befinnes at en Man af thetta namn bodt i Glumslöf och
     2:o Åhr 1689 then 6 Octob. hafft en doter til Dopet, som blifwit kallad Karna.
     3:o Åhr 1691 then 16 Aug. har äfwen Sven Svensson låtit döpa en doter, som nämnde Cissa.
     4:o Åhr 1697 then 6. Jan. döptes en Sven Svenssons från Nedra Glumslöf doter och blef nämd Ingar.
At föregående af Glumslöfs Kyrcko-Bok riktigt är utdragit, intygas af Qwistofta then 7. Decemb. 1767.
                                                                                                                    Jacob W: Faxe
                                                                                                                    Pr. och K:herde härstädes.

H
Uppå anmodan warder härmed til bewjs meddelt, at en gammal man som bodt i Helsingöhr och nu skal med döden wara afliden, wid namn Ola Svensson, är Barnfödd här i Nedra Glumslöf, hwars Fader war åboen Sven Svensson på N:o 12.
     Denna Sven Svensson hade effter sig ägta Barn Fyra stycken, en sohn wid namn Ohla, som nu är död i Helsingöhr, Barnlös, Äldsta doteren Elna, som blef gift med en man här i byen heta Ola Hanson, hwilken är död för 30: års tid tilbaka, och lemnat effter sig 2:ne söner och 2:ne döttrar, äldsta sonen Jöns Olson är död Barnlös, Andra sonen Hans Olson äfwen död, men lemnat efter sig 2:ne söner och 2:ne döttrar som ännu lefwer; hennes äldsta doter Elna är nu gift med Fiskaren Ola Jacobson i Åhlaboderne och Glumslöf sockn, andra doteren Boel och äldsta sonen Per äro ogifta och tjenar på Hvéen, samt yngsta sonen Ohla, är Ryttare för Rydebecks Tegelbruk.
     Andra doteren Elna och tredje dito Sissa äro flytte til Dannemark och der warit gifta, men äro begge döda och hafwa begge barn efter sig, hwarom icke widare kundskap är, än at Sissa har en sohn wid namn Ola Larsson som skal tjena i Helsingöhr.
     De öfrige uti utdraget, af Glumslöfs Kyrckio-Bok nembde Sven Svenssons Barn, weth jag ingen underrättelse om at gifwa tilkiänna.
     At detta är sanfärdigt och min Sahl: Fader Nils Hanson warit nästa granne til afledne Sven Svensson, och således har mig ganska wäl bekant at med denna släckt är så beskaffat som förmält är, intygas under Edelig Förplicktelse. Nedra Glumslöf d. 16 Decembr: 1767.                   
                                                                                                                   Anders Nilson
                                                                                                                   Nämndeman”.

290
Torsåker / SV: Torsåker, AI/3 (1797–1814)
« skrivet: 2022-06-18, 16:03 »
Nej, den anteckningen var inte helt lättläst, men mitt försök ser ut såhär:
 
”Enkan Lisa Pehrsdr
har lofwat […]
arbet[…]
om stor[…]
Blef h[är an]tag[en?]
1805 [med förbe?]håll
at ej [be]gära fat-
tigdel”.
 
Anteckningen tycks alltså handla om familjens försörjning. Tyvärr är stora stycken i mitten oläsliga, men jag tolkar det som att änkan Lisa Persdotter (vem hon nu är?) har lovat att försörja familjen (genom att låta dem arbeta hos henne?), och därmed skulle de inte begära fattigdel (alltså fattigunderstöd av socknen). Då det rör socknens ekonomi och fattigmedlen bör det finnas någon anteckning om detta ärende i Torsåkers sockenstämmans protokoll runt 1805, som finns bevarade i Torsåkers kyrkoarkiv, volym KI:1 (1769–1831).


291
Hej Gudrun!
 
Ja, fuktskadorna i kanterna och vecken gör tyvärr att en del text blir nästintill oläslig, men mitt försök till transkribering ser i varje fall ut såhär:
 
                                                         ”Kongl. Majsts
Min Allernådigste Konungs och Herres Tro Man, Lagman och Häradshöfding öfver Öland[………]
Jag Fredric Adolph de Berg, Gjör wetterligt: Att år efter Christi Börd Ett Tusende Åttahundrade [och]
det Tolfte den nittonde dagen i Junii Månad,då jag förrättade Laga Sommar Tinget med Ölands Södra
Mot uti Färjestaden, meddeldte HäradsRätten Laga Fasta å de Tre TrettioTvåendelar af Krono[skattehem]-
manet N 23. Lenstad, belägit i Algutsrums Härad och Thorslunda Sochn, som Jöns Andersson och
hustru Carin Wessman försåldt till deras son Sven Jönsson Källman för Etthundrade Fem[…]
Fem rd:r 26 ß:r 8 rst:n Banco, enligt bewittnad afhandling den 27. Martii 1811: Och som 3:ne […]
Laga Uppbud härå blifwit meddeldte den 6. Junii, den 25. November sistberörde och den 6. Febru-
arii innewarande år, samt Laga Stånds[…] jämlikt Kongl. Förordningen den 13. Ju[…..…]
1800. klanderfritt framflutit; altså dömde jag med Nämnden denna åtkomst för fast-
stånden och icke återgången; I följe hwaraf ofwannämnde Tre Trettiotvåendels Mantal
kronoskatte N 23. Lenstad, med alt hwad [………………] lyder eller för[………………]
[…………] kan, Sven Jönsson Källman tillerkänns, att för sig, Hustru, barn och arfwingar
såsom sin wälfgångne egendom nyttja, bruka och behålla; Fördrista sig derföre ingen […..]
Fastedom qwällja wid den Bot Lag förmår. Sådant bestyrkes jämwäl af Motets tilstädes
warande Nämnd: Och warder till yttermera wisso med mitt Namns egenhändiga unders[krift]
samt Motets och egit Insegel bekräftadt; Som skjedde – år och dag förr skrifne.
          På HäradsRättens och Häradshöfdinge Embetets wägnar.
 
                             F: Ad: de Berg.”


292
Vad roligt att listan kunde bidra till att lösa gåtan kring en av ”dina” ryttare, Christer! Jag har samma erfarenhet som du, för luckorna i militärrullorna under det kaotiska nordiska kriget gör det svårt att följa ryttarna och soldaterna steg för steg, så dessa listor ur Lunds domkapitels arkiv var en trevlig överraskning. I en av listorna fann jag för övrigt lite oväntat en ana som jag sökt länge, en soldat som saknas i hemsocknen Odarslövs dödbok 1708–1713, vilket fick sin förklaring i en lista från 1711 i domkapitlets arkiv, som avslöjade att stackaren tydligen insjuknade i pesten och dog i Stralsund kort efter att regementet skeppades över 1710. :-\


293
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-06-07, 18:44 »
Anna: samma här! Jag fann också många bekanta orter i antavlan, och en del namn lät särskilt intressanta, men något släktskap dök aldrig upp - åtminstone inte så långt som jag lyckades komma i antavlan. Fast vi kanske är släkt med utrikesministern längre bak, man vet ju aldrig!  :D
 
Paul: vad roligt att du fann en släktkoppling i antavlan! Jag trodde först att även jag var släkt med utrikesministern via denne Jöran Hellberg, men det visade sig att hans namne (som gifte sig med en av mina anfäders systrar i grannsocknen Genarp) sedermera flyttade till Landskrona, och utöver den ovanliga namnkombinationen Jöran + Hellberg i Genarp-Gödelövs pastorat tycks det inte finnas någon gemensam nämnare mellan de båda herrarna.  ;D


294
Hej Marianne!
 
Ja, detta var verkligen ett intressant fynd, och lite oväntat, för de flesta biografierna i Bergströms böcker om svenska tulltjänstemän är kortfattade och ganska "torra". Jag håller tummarna för att uppgifterna kan hjälpa dig på traven, och bidra till att länka ihop Catharina Elisabeth med kompaniskrivaren Jonas Hall och bröderna Phalén! ;D


295
Alfta / SV: Läshjälp Alfta(X) AIIa:7a sid 136 rad 2
« skrivet: 2022-06-07, 18:36 »
Hej igen Per-Olov!
 
Vad bra att min tydning av ”invalid” gick att bekräfta i andra källor! Ja, det måste varit en rejäl skada eller dylikt om det påverkade arbetsförmågan i så hög grad att han beskrivs som invalid, så man undrar ju vad som hade hänt. Jag funderar på om det kan finnas bevarade handlingar från försörjningshemmet, eller om någonting nämns i de kommunala handlingarna? Tyvärr omnämns väl inga årtal vad jag kan se, men det är kanske ändå möjligt att finna något i Ovanåkers kommunarkiv där dåvarande Alfta kommuns arkiv bör ha hamnat, om jag förstår rätt.


296
Morup / Paulina Pålsdotter i Komleryd, Morups socken (1756)
« skrivet: 2022-06-06, 23:57 »
Tillfällighetfynd rörande Paulina Pålsdotter som 1756 bodde i Komleryd, Morups socken tillsammans med modern Elna Eliasdotter och styvfadern Lars Magnusson. Det kan anmärkas att Paulinas far drängen Pål Jeppsson (född omkr. april 1717) dör 1741 22/5 i Övra Glumslöv i Glumslövs socken i Skåne, där även dottern Paulina föds postumt 1742 3/2, samt att Elna Eliasdotter är änka i Nedra Glumslövs by då hon gifter sig 1744 11/3 i Glumslövs socken med skräddaren Lars Magnusson.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1756 16/6 § 6; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.
”S: d: För Rätten framkom hustru Ellna Eliassons dotter från Halland Kommelär by by och Moruppe Socken begärandes få blifwa förordnat till förmyndare för sin dotter Påulina Påfwels benämd, samt tillstånd att lyfta dess, hos förmyndaren Giästgifwaren Wälacktade Jöns Persson i Glumslöf innestående FäderneArf en summa Ett Hundrade Tiugu Tre dahler Silfwermynt, jämte siu Års Ränta; häruppå företrädde Giästgifwaren Jöns Persson, och bestrider Ellnas  begiäran, och skall han eij såsom Förmyndare med godt samwete och säkerhet för Påulina utlemna till Ellna något arf hälst hennes tillstånd är obekant, och hon icke någon gilltige bewijs om sin förmögenhet eller skickelighet företedt, och skall han eij eller kunna sättja någon lit till en cautions skrifft honom från en Herre wid namn Clæs Hierta blifwit tillsänd, emedan han honom icke kiänner, warandes förenämde Caution och fölljande innehåld.
     T: T: Min nu underhafwande Lars Magnusson låtit mig se ett bref ifrån Giästgifwaren angående det arf som dess K: Stiufdotter Paulina Påfvelsdotter skall hafwa uti Skåne, efter dess Sahl: Fader Påfvel Jepsson och skal sielfwa Capitalet wara Ett Hundrade dahl. S:rmt samt 7. Års innestående Ränta; Nu finner iag äfwen af bemälte bref at ofwanb:te flicka åstundas skulle komma neder till Skåne och där på sin födelse ort förblifwa, men det har flickan ingen lust till, utan har fästat större hop och lust för denna orten, och täncker här blifwa sin öfriga liufstid…”.


297
Fortsättningen på den ovanstående arvsfrågan finner man i Rönnebergs häradsrätts dombok 1755 11/6 § 39 (Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.):
 
”S: d: anmäler sig förr rätten gamlafolken Jöns Anderson och des hustru Gunnela Pers dotter uti Qwistofta andragandes huru som then förras Broder Anders Anderson Lunnegard för en tjd sedan uti Dannemark med döden afgåt och al dess qwarlemnade ägendom dem såsom närmaste arfwingar tillfaller men som the äro gamla och redan til åhren, så förklara de nu införrätta at de uti samma arf eij nägon dehl hafwa wilja, utan alt hwad thenna aflidne efter sig lämnadt warder skänkt och gifwit till theras dotter Beata Jöns dotter och mågen Måns Torsson hwilka nu uti Dannemark wistas blifwandes detta tillföllje derå uppå begjäran genom utdrag af Protocollet till behörig bewis meddelat.”


298
Övriga släkter - P / SV: Palumbus
« skrivet: 2022-06-06, 17:01 »
Hej Johannes!
 
Stort tack för dessa uppgifter, som jag inte kände till sedan tidigare! Det är tyvärr ganska tunnsått med information om Benjamin Palumbus’ levnad innan han kom till Lund, så dessa brev låter som ett fint tillskott till biografin. Jag ska undersöka breven nästa gång jag besöker Stockholm, ännu en gång stort tack för att du uppmärksammade mig på detta!  :)


299
Farhult / SV: Farhult
« skrivet: 2022-06-05, 13:56 »
Rörande Anders Olssons och Bereta Jönsdotters barn i Farhults by, sannolikt födda omkring 1660- och 1670-talet, se detta inlägg: https://forum.rotter.se/index.php?topic=186552.msg1621406#msg1621406.


300
Tillfällighetsfynd rörande bonden Jöns Andersson i Kvistofta by, som levde 1754 och väl är identisk med den JA som dör i Kvistofta by 1756 4/3, nittio år gammal (alltså född omkring 1666) (ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1754 18/6 § 13; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.):

”Framträdde för Rätten, såsom Frällse Bonden uti Qwistoffta, Jöns Anderssons, hwilken medelst åkommen siukdom är hindrad sig sielf inställa, laga ombud giestgifwaren Jöns Persson i Glumslöf, begiärandes at thess medhafwande wittnen Per Jönsson uti Wijakiöp ock Farhult sockn, samt Per Sånasson i Rya och Qwistoffta sockn, måtte tillåtas med Ed sin wittna ock intyga, at Jöns Andersson är rätter ock endaste arfwinge till dess i Kiöpenhamn boende ock för kort sedan afgångne Broder Anders Andersson Lundegård. –
     Ock som TingzRätten wid effterfrågan inhämtade desse Personers goda frägd ock ojäfacktighet, ty lät TingsRätten dem med hand å Bok then wanliga wittnes Eden aflägga hwareffter the samma sedan the om Edens wickt ock wärde blifwit warnade, hwar för sig giorde fölljande berättelse.
     1:mo Per Jönsson 74 åhr gammall, berättar at han kiänner Jöns Andersson, jämwäl tillförne kiänt hans föräldrar nembl: fadren Anders Ohlsson ock modren Bereta Jönsdotter i Farhult sockn ock By boende, hwilcken för ohngefär 50. åhr sedan aflidit och effter sig lämnat 3:ne Barn sönerne Jöns Andersson ock Anders Andersson samt dotteren Anna Andersdotter, af hwilcka Anders Andersson sig för 30 eller 40 åhr sedan ohngefär till Kiöpenhamn begifwit, men dottren Anna är för 18 åhr sedan utan Bröst arfwingar aflidit, är således Jöns Andersson then i Kiöpenhamn afdöda Anders Andersson helbroder samt thess endaste ock närmaste arfwinge, så wida Anders Andersson utan arfwingar aflidit.
     2:do Per Sånasson 72 åhr gammal, instämmer uti enahanda berättelse med förra wittnet.
Hwilcken föregående wittnens berättelse äfwen en del Nemden intygade, som genom utdrag af domboken sökanden till bewis lämnades.”


301
Asmundtorp / Trumpetaren Thomas Friberg
« skrivet: 2022-06-05, 13:52 »
Angående trumpetaren Thomas Friberg i Asmundtorp (död före 1752), se denna tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=20779.msg313673#msg313673.


302
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Tomas Friberg
« skrivet: 2022-06-05, 13:45 »
Tillfällighetsfynd rörande trumpetaren Thomas Fribergs familj i Rönnebergs härad 1752 (ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 8/2 § 66; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18, opag.):

”Hos tingzrätten låter wälädle Herr Capitain Fried: Lindeberg genom nemdemannen wälförståndige Knut Bengtsson i Rönneberga anhålla, at såsom han ärnar sättia däss stiufsåhn Anders Friberg till något handwärk, det tingzrätten wille bewilja honom behörigt bördsbref, hwilket tingzrätten fann skiäligt bifalla, och emedan äfter undersökning genom nemden och närwarande menighet intygades, at förenemde Anders Friberg, nu fiortion år gammal, är barnfödd här i häradet, Asmuntårp sockn och Rönneberga by af ärliga ächta föräldrar som war fadren afl: trumpetar Thomas Friberg och modren Agnis Olofsdåtter, som nu är gift med Herr Capitain Lindeberg, fördenskuld kan tingzrätten eij annat, än lemna bemelte Herr Capitains stiufsåhn förenemde til bewis, så wäl om des goda frägd, som ährl. födelse, genom utdrag af domboken under wanlig verification.”


303
Orup / SV: Orup
« skrivet: 2022-06-05, 13:42 »
Här kommer ett intressant tillfällighetsfynd ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1751–1752, där man inte bara får veta att frälseinspektor Michael Orup var kusin med kyrkoherden Corvins döttrar i Bårslöv, utan även att han drack te, att hans hustru Hanna Nilsdotter använde puder samt att man pudrade den då 5-årige sonens huvud med mjöl:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1751 17/9 § 5; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Herr Krono Befalningz Mannen Nils Malmgren hade til detta ting lagl. instemt frälse Inspectoren Mickell Orup för det han uti des hus brukat Thee och puder, utan at låta sig derföre till Consumtions ärläggande antekna, hwarföre laga plikt påstås.
      Frälse Inpectoren gifwer skriftel. tilkenna, at såsom han utaf sit härskap är worden befalt sig i dag wid Lagmans Rätten i Lund at infinna, så har eij här wid tingzRätten sig kunnat inställa; utan begiärer derföre at saken til nästa ting måtte upskiutas; hwartill Crono Befalningzmannen förklarade sig äfwen wara nögd, hälst som han likaledes wore förordnadt wid Lagmans Rätten sig at infinna; men anhölt likwäl, at de utaf honom inkallade wittnen Ladufogden Nils Pärsson, AdelsRyttaren Abraham Hallenberg och Hustrun Boel Anders dotter, måtte för dödsfall skull Edel: blifwa afhörde, dock under förbehåld, af de Jäf hwilka Orup emot dem kunde hafwa at anföra, hwartil, såsom tingz rätten fant skiäligt at bifalla; ty framkallades de åberopade wittnen, som med hand å bok, sedan de om Edens wicht och wärde blefwo påminte, afl:de den wanl. wittnesEden och hwar för sig särskilt wittnade:
      1:o Nils Persson: at han en gång hos Inspectoren Orup sedt en Thee kanna med kokat wattn uti stå på des bord, samt Thee tassar, den ena uti den andra, wid wäggen upstapplade; kunnandes sig icke erindra om det är halftannat eller twenne åhr sedan. Genom rätten tilfrågade H:r Befalningzmannen wittnet, om det icke sedt något såcker wara på bordet? Swarades, neij. Hwad pudret beträffar,berättar wittnet sig icke äga någon kundskap.
     2. Abraham Hallenberg: at han sedt Orup bruka Thee åtskillige gånger uti des hus förra året och äfwen förl: wintras, när han skulle köra för honom till Mörarp, då wittnet äfwen wäl derstädes druckit, med tilläggning, at det icke kunnat förmärka Orup wara siuk. Puder säger wittnet sig icke sedt Orup bruka eller hafwa hos sig.
     3:o Boel Anders dotter: at hon förl. sommar druckit Thee hos Orup, då såwäl Orup, som dess hustru och barn tillika druckit, men beträffande pudret säger wittnet sig icke äga någon kundskap.
     Wittnesmåhlen uplästes och erkändes. Såsom Krono befalningzmannen uti detta mål icke hade något widare för denna gången at påminna, och Orup af anförde skiähl, begiärer, at saken til nästa ting måtte upskiutas; ty warder detta måhl til nästa Winter ting upskiutit, då parterna utan widare stemning sig böra infinna.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 4/2 § 1; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Upropades det ifrån förra Tinget upskutne måhl emel. Crono Befallningzmannen Nils Malmgren och Frällse Inspectoren Michael Orup, angående olåfl:t brukat The och puder, som den förra söker den sednare at bewisa, Iemte en til detta Ting utaf Crono Befallningzmannen emot Orups hustru Hanna Nilsdotter utwärckad stämning at olofl: bruka puder, Hwarwid uplystes den wid förra gånget håldne ransakning och Inspectoren Orup anmodat at anföra de jäf som honom då blefwo förbehåldne emot de afhörde wittnen, hwartil Orup förklarade sig emot de då afhörde wittnen inga jäf hafwa at andraga, undantagandes emot hustru Boel Andersdr, hwars man Orup berättar städse hafwa wist sig widrig, sedan slagzmålet emellan honom och ladufogden på Sirekiöpinge förelupit, af den anledning, at Orup welat tysta och förlika dem, wid hwilket tilfälle Swen Nilson stöt honom för bröstet; men som tingz rätten icke kan anse detta Jäf för lagligit och för sådane som dess wid förra tinget aflagde wittnesmåhl kunna döda; så förklara tingz rätten det för ogiltigt och anser dess wittnesmåhl för lagligit.
     H:r Befalningzmannen Malmgren anhåller, at dess til detta ting inkallade wittnen, skräddaren Efwert Beckman, Klåckaren Petter Schoug, Qwartermästar Wessman, hustru Älna Pärs dotter i Kläsinge, pigan Ingar Jöns doter ibm, drengen Tuwe Trulson i Sirekiöpinge, Ladufogdens hustru Kierstina Swänsdr ibm, pigan Nilla Pärsdr i Brödåkra, deras Edel. witnesmål fingo aflägga, hwilka ojäfwade med hand å bok aflade den wanliga Wittnes Eden och effter ärhållen förmaning om Edens innehåld, wittnade särskilt följande:
     1 Efwert Beckman: at då han arbetar hos Inspector Orup, år 1750 om sommaren, har Orup gifwit honom så wäl The som annat at dricka med såcker ock miölk uti, och säger at han icke kunnat förmärka Orup eller dess hustru hafwa warit siuka, eij heller för wisso, at det warit grönt eller de bon The han druckit, utan smakat som annat The han på andra ställen druckit.
     2 Klåckaren Petter Skoug: wittnar, at han kommit til Orups hustru under den tiden hon warit siuk, då han druckit en kopp Thewattn som han berättar hafwa warit obeskt til smaken, och hade osmak framför annat wattn, ock på tilfrågan berättar, at deruti warit inte Socker. Om pudret äger wittnet ingen kundskap.
     3 Wilhelm Wessman: har sig om denna sak ingen ting bekant.
     4 Älna Pärsdåtter: berättar sig på 3ne års tijd icke druckit något The hos Orup, eij heller sedt dem bruka puder.
     5 Ingar Jöns dr: at Orup och dess Hustru förl. sommar druckit krydde The förmedelst Hustruns och dåttrens siukdom, men berättar dock, at Orup warit frisk. Beträffande pudret, så säger wittnet, sig icke derom äga widare kundskap, än at Orups lilla sohn blifwit pudrat med hwete miöhl en söndag han gick til Kyrkan, och har icke sedt Orup eller dess Hustru bruka puder.
     6 Kiärstina Swäns dr, äger ingen kundskap om The, ock icke heller widare om pudret, än at hon sedt Orups lilla sohn 5 år g:l warit hwit i hufwudet en söndag i Kyrkan, men wet icke om det war af puder eller miöl.
     7 Tue Trulson: at han förledit år då han tiente hos Orup, sedt honom bruka The under det så wäl Orup, dess Hustru och barn warit ganska siuka, har sig dock icke bekant antingen det warit Krydde-The eller The de bon; beträffande pudret, så instemmer wittnet derom med begge nästföregående wittnen.
     8 Nilla Pärs dr: at hon förl. sommar sedt Orup bruka The i dess hus som offtast, då Hustrun och dotteren warit såwäl siuk som frisk, men wet icke hwad det hwar för The, wet äfwen at Orups barn warit pudrade, men icke af hwad slag.
     Wittnesmåhlen uplästes och erkendes. Härefter anhåller Herr Befalningz. at som qwartermästar Wessmans Hustru Cicillia Höijer, förmedelst siukdom sig wid tingzrätten nu icke kunnat inställa, det tingzrätten wille förordna 2:ne af nemden, at Hennes Edel. wittnesmåhl i dess hus i Tågarp aftaga och det sedermera tingzr:n föredraga, tillika med H:r Pastor Corwins döttrar i Bårslöf Jungfrurna Cecillia, Juliana, Sophia och Catharina, samt Jungfru Chatarina Cronquist i Fiärestad.
     Anförandes Inspectoren Orup ett jäf emot H:r Kyrckioherden Corvins döttrar, at de äro syskonebarn med honom och förmenar således dem wara iäfaktige Wittnen; men aldenstund å kiäranden endast påstår deras wittnesmåhl huruwida Orups hustru brukat Puder, hwilket egentel. Orup icke rörer; så will tingzrätten hafwa dem ansedde för ojäfwaktiga wittnen och om nästa torsdag förordna HäradsDommaren Wälförståndige Anders Nillson och nemdemannen Jöns Wifwesson, at samma wittnes Ed enligt 17 Cap: 4 § rättegångz b:n behörigen henne aftaga och sedermera rätten skriftel: förelägga.”
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 8/2; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Utslag. TingzRätten hafwer sig om detta måls beskaffenhet utaf hwad parterna anfört, sig noga underrättadt giort, och befunnit, huru KronoBefalningz: Malmgren har efter laga kundgiort stemning tiltalat frälse Inspectoren Orup för brukat The och dess Hustru Hanna Nils dåtter för brukat Puder, utan at låta sig derföre til Consumtions erläggande antekna; hwilket Orup bestrider, med föregifwande at han icke druckit annat än Krydde-The, förmedelst sit, sin hustrus och dåtters siukel: tilstånd, hwarföre Krono BefalningzMannen henne åtskill: inkallade wittnen, sökt honom at derom öfwertyga; men aldenstund de fläste af åklagarens wittnen icke annat intygat, än at det warit blått Krydde-The, som de druckit, widare än at skräddaren Beckman intygat, at det smakat såsom annat The, hwilket han druckit på andra ställen, jemte det, at Orup, så wäl som dess Hustru warit friska, samt Abraham Hallenberg at han druckit The med Orup, då han kiört för honom till Mörarp, då han icke kunnat förneka at Orup warit siuk; h:ka skiäl och omständigheter gifwa stor anledning, at Orup druckit utan Krydde-The, The de bon, hwarföre han enl:t Häradsskrifwaren H:r Niclas Cerwins skriftel: intygande icke har låtit sig til Consumtions ärläggande anteckna; fördenskul och som tingzrätten anser dessa omständigheter för halfwa skiäl och bewis emot Orup; ty bör han wid nästa ting med sielf sins Ede sig ifrån detta tilmäle befria. Och hwad Pudret beträffar, för h:ket åkäraren tiltalar hustru Hanna Nils doter, så och emedan det igenom Jungfrurna Corviner Edel. är intygat wordet, at bemelte Hanna uti Bårslöfs Kyrka warit pudrat i början af förl:t år; ty skal hon tilfölje af Hans Kongl: Maij:ts nådigste förord. plikta 100 D:r S:mt angifwarens ensak. – Emot föregående utslag förklarade Orup laga missnöje.”


304
Övriga släkter - B / Balle
« skrivet: 2022-06-05, 13:40 »
Tillfällighetsfynd rörande familjen Balle i Landskrona (ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 7/2 § 37; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753), opag.):
     ”För rätten framkom Båtsmans änkan Margareta Nilsdotter i LandsCrona, anhållandes om behörigt bewis öfwer dess sohns Pär Sörensons Balles ärl: födelse och goda frägd; och emedan af Probstens Högärewördige och Höglärde Herr Magister Ganes utdrag af Kyrckioboken under den 14 Junii 1751, befinnes at förenemde Pär Sörenson Balle är född af ächta ärl: och Christel: föräldrar år 1732 uti Hilleshög by i Herslöf sockn och dätta härad, fadren afledne Båtsmannen Sören Persson Balle och modren Margareta Nilsdåtter; hwilket äfwen wid nu skiedd undersökning besannat blef; ty finner häradsrätten skiäligt, at slikt wittnesbörd genom utdrag af domboken under wanlig verification til bewis lemna.”


305
Fabricius / Kyrkoherden Michael Fabricius’ barn i Lemmeströ
« skrivet: 2022-06-05, 13:36 »
I Lunds stifts herdaminnes biografi över kyrkoherden i Lemmeströ och Börringe, Michael Fabricius (1684–1739), omnämns endast kortfattat att dottern Hedvig* Cecilia Fabricius föddes 1721 7/6 i Lemmeströ och dog 1773 2/2 i Vanstad (Lunds stifts herdaminne, band 3, 1951, sid. 529), men i ett tillfällighetsfynd från 1754 (Rönnebergs häradsrätts dombok 1754 9/10 § 9; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.) beskrivs hennes livssituation av svågern Tuve Hvaling, sedermera kyrkoherde i Vanstad men vid tidpunkten kyrkoherde i Svalöv:
 
”Kyrckioherden Herr Tufve Walling lät till Tings Rätten ingifwa en i dag Dat: skrift, genom hwilcken han såsom förmyndare för dess swaga Swägerska Jungfru Hedvig Cicelia Fabricius, tillkienna gifwer, det hon som nu är 31. åhr gammal, altijd warit fånig, kan intet tahla och aldeles ingen gierning förrätta, måste med warsamhet skiötas af andra såsom ett barn – , och hwar med en pijga skall hafwa nog at sysla; anhållandes at af bem:te sin Swägerskas under förmynderskap innehafwande fäderne och moderne arfwelotter få giöra sig betalt för en Pigas löhn och underhåld, samt uti sina förmyndare Räckningar få afskrifwa, hwad han till kläder och annan nödwändighet för denna sin hufwudswaga Swägerska måste påkosta…”.


306
Lena / SV: Lena (C) C:1b (1727-1753) sid 134
« skrivet: 2022-06-05, 13:33 »
Hej Kåre!
 
Jag är lite osäker på Magdalenas dödsdag, men i övrigt tyder jag notisen såhär:
 
”Den 16 December begrofs Nils Pers hustru Magda-
lena Lars dotter ifrå Kunsta född i Lena By
d 24 octobr 1699. warit 2 gånger gift 1o med An-
ders Johansson 2o med Nils Persson i Kunsta, ägt
7 barn och efter en swår barnsbörd död 4 De-
cember. lefwat wäl och Christel[igen]. 34. åhr.
     Samma dag begrofs begge deras barn, wid namn
Lars, född d 11 Nov: dödt 1 December.”



307
Övriga släkter - Z / SV: Zehyrina Margareta
« skrivet: 2022-06-03, 00:55 »
Hej Agnetha!
 
Det finns en prästänka Margaretha Zephyrina, som var dotter till domprosten i Växjö Jonas Zephyrinus (ca 1620–1682) (Växjö stifts herdaminne, band 1, 1921, sid. 191–195); hon gifte sig med kyrkoherden i Ås pastorat i Småland Paschasius Robertzonius (1651–1702) (Växjö stifts herdaminne, band 5, 1931, sid. 258), men tyvärr nämner herdaminnet ingenting om hennes födelse- och dödsdatum – det kan ju dock hända att hon gifte om sig efter makens död 1702 med en Johan och blev mor till Maria Johansdotter, och enligt uppgifter (https://forum.rotter.se/index.php?topic=206.msg6140#msg6140) på Anbytarforum 2008 ska i varje fall hennes dotter Christina Robertzonia sedermera ha hamnat i just Fridlevstad. När ungefär ska Maria Johansdotter som avlider 1748 vara född?


308
En del intressanta ledtrådar får man i biografin över kompaniskrivaren Jonas Halls äldste son strandridaren Jonas Hall, alltså han som bodde hemma hos föräldrarna i Stilleryd 1752–1753, i Gunnar Bergströms bok Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765. Biografiska anteckningar (Lund, 1958), sid. 58 (jag har skrivit ut förkortningarna):
 
”330. Hall, Jonas, strandridare i Karlskrona.
f[ödd] i Hällaryd i Blek[inge] 1728 10/11, son av kompaniskr[ivaren] Jonas H[all]. + 1776 och Sara Elisabet Phalen + 1753, som han vid dopet bars av Madame Christina Phalén får det anses troligt att modern Sara var dtr till räntmäst[aren] Johannes Ph[alén], och skulle han således på mödernet härstamma från en berömd krigarsläkt eftersom morbrodern Claudius stupade vid Pultava, Johan var med om slaget vid Pultava och kalabaliken i Bender, Israel deltog i slaget vid Pultava men stupade vid kalabaliken i Bender och Daniel stupade vid Pultava (Lej[on]h[ufvud, Ny Svensk Släktbok]:451). Enl P[ersonella] B[erättelserna] 1765 har han efter avlagda studier varit skepps- och mönsterskr[ivare] vid Amiralitetet, biträtt sin fader, varit skr[ivare] vid L[illa] T[ullen] i K[arlsham]n. År 1752 16/8 ant[agen] till lotsuppsyningsman samma år strandr[idare]. i K[arlsham]n och 1763 transp[orterad] till K[arlskron]a, att bevaka sträckan Ronneby-Kristianopel. Han erhöll 1760 5/12 inte mindre än 1800 Dlr smt i beslagarandel (K[arlsham]n T[ull]A[rkiv]), strandr[idare] i M[alm]ö 1772.
G[ift] i Asarum 1761 29/5 m Maria Sommar”.


309
Hej igen Marianne!
 
Du tycks ha hittat rätt! I födelsenotisen 1733 hemmadöps ”Compagnie Skrifwarens Jonas Halls barn i trenßom […] Catharina Elisabet” (byn Trensum i Hällaryds socken), medan vigselnotisen anger att Catharina Elisabet Hall var jungfru ”uti Stillery”, alltså byn Stilleryd i Asarums socken.
 
Tyvärr är det ont om mantalslängder från Asarum under 1750-talet hos Digitala Forskarsalen, men i 1759 års mantalslängd finner man på nr. 53 i Stilleryd dykerikommissarien och änklingen Jonas Hall med sina barn Carl, Stina, Anna och Botilla (bild-ID A0001611_00182).
 
I Blekinge läns landskontors arkiv finns däremot fler bevarade mantalslängder från Asarum, och där kan man konstatera att i 1753 års mantalslängd bodde på nr. 53 i Stilleryd kompaniskrivaren Hall (vilket ju stämmer bra med titeln i födelsenotisen 1733) med hustru, döttrarna Stina Maja, Cajsa och Anna, samt ogifte strandridaren Jonas Hall (Blekinge läns landskontor EIa:12, 1753, AD Online bild 9270).
 
I 1753 års mantalslängd fanns alltså en dotter Cajsa, som väl är smeknamnet för Catharina, vilket bekräftas av 1752 års mantalslängd där man på nr. 53 i Stilleryd finner kompaniskrivaren Hall med hustrun, sonen Jonas samt döttrarna Stina Maja och Catharina (Blekinge läns landskontor EIa:11, 1752, AD Online bild 10730). Det bör alltså rimligtvis vara samma Catharina Elisabet som föds i Trensum 1733 som bor hemma hos föräldrarna i Stilleryd 1752 och som gifter sig där 1756. Tyvärr finns det inga bevarade bouppteckningar för familjen Hall i Stilleryd, så det hade ju varit perfekt om det gick att bekräfta att kompaniskrivaren i Trensum 1733 utöver Catharina Elisabet även fick barnen Jonas, Carl, Stina Maja, Anna och Botilla.


310
Karlskrona tyska / SV: Läshjälp födelsenotis 1721 önskas
« skrivet: 2022-05-31, 13:39 »
Hej Marianne!
 
Jag läser notisen såhär:
 
”Herr Diederich Strellener Sein kleines
söhnerlein Der ist Zur Weltt Gebohren[n]
denn 19 Febr. Des Morgens so ümb 7 Uhr;
Und Er hatt die Heil: tauffe bekom[m]enn
den[n] 24 dito: des Nachmittages zwi-
schen 2 und 3 Uhr in unser teütschen[n]
Heyligen Dreyfoltigkeitz Kirchenn.
Allwo Ihn Der Nahme ist beygele-
get Wordenn! Elias Christopher
Dessen Gewattern sindt geweßen
Der H: burgermeister Andreasz Ap-
peltofft und der H: Rahtmann Sœren
Witte und Mons: Johann Friedrich
Strellener, ann Frauens persohnenn
Die Fraues Elsabe Luneusz, und die
Frau Witt br. Eva Schmeders, und noch
die Jungfer. Britha Holsts! H: Magistr
Flordelius[?] hast der kindt getaufft”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta på följande sätt:
 
”Herr Diederich Strellener sin lilla son som är till världen född den 19 februari om morgonen vid klockan 7; och har det heliga dopet bekommit den 24 dito på eftermiddagen mellan klockan 2 och 3 i vår tyska heliga trefaldighetskyrka, där det namn som utsades var Elias Christopher. Dessa faddrar närvarade: herr borgmästaren Andreas Appeltofft och herr rådmannen Sören Witte och monsieur Johann Friedrich Strellener, med kvinnspersonerna fru Elsabe Luneus och fru Witt född Eva Schmeders, samt jungfrun Brita Holsts! Herr magister Flordelius[?] har döpt barnet”.


311
Hej Marianne!
 
Jag får det till att ”d:n 17:de dog HandelsMannen Herr Elias Christopher Strehlenerts af wådelig händelse druknad uti en ijswak 70 åhr jordfästes på Tyska B[r]yggarens Kyrkogård af v: P: H:r Magist: Lars Hind:r Kraak.”


312
Karlskrona tyska (t.o.m. 1846) / SV: Översättning
« skrivet: 2022-05-30, 21:14 »
Hej igen Kristina!
 
Tack för förtydligandet – det är inte alltid helt lätt att få med sig alla uppgifter, bland alla namn och datum  ;D  Vigselnotisen läser jag i varje fall såhär:
 
”d. 26: May Dom: festo 2:da Pascha 1: Marice Proclamati Sund.
d. 1. Junij Dom: festo Trinitatis 2da et 3tia d. 8: Junij Dom:
1. Post Trinit: Sponsus. Johan Christopher Kräiser.
burger und brantmeister in Christianstadt, Sponsæ ist
Jungfrau Polyxijna Guthmans. sint darauff Copuliret.
d. 13: Junij des abens umb 6. uhr bey meister David Guthman”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta till följande:
 
”den 26 Maj, annandag påsk [pingst!], proklamerades första gången till äktenskap, den 1 juni Trefaldighetsdagen andra gången, och tredje gången den 8 juni Första söndagen efter Trefaldighet. Brudgum Johan Christopher Kreiser, borgare och brandmästare i Kristianstad, bruden är jungfru Polyxena Guthmans, och därefter sammanvigda den 13 juni på kvällen vid klockan 6 med mästaren David Guthman [som vittne]”.
 
Här noterar jag att personen som skrev notisen tänkte fel; att första lysningen hölls den 26 maj stämmer ju bra med att efterföljande lysning hölls den 1 juni, men den 26 maj år 1740 var inte annandag påsk (pascha) utan annandag pingst (pentacoste). När det gäller födelsenotisen 1720 läser jag i marginalen till vänster ”No 24 Meister Lorentz Gudeman der Schlachter, [die ist in der] Dessenn kleines Töchterl[ein] die ist in der Heiligen Tauffe benemnet worden Bolixina.”, alltså ”Nr. 24. Mäster Lorentz Guthman slaktaren, dess lilla dotter som i det hela dopet benämndes Polyxena”. Själva notisen tyder jag såhär:
 
”Meister Lorentz Gudemann Der Schlach-
ter sein kleines Töchterlein Die ist zur
Weltt Gebohrenn Denn 21 Octobr: so gege[n]-
den Mittag ümb 10 Uhr! Und sie hatt die
Heilige tauffe beckommen[n] denn 23 dito
des Nachmittages Zwischen, und 2 Uhr
in unser Teutschen Heiligen Dreyfol-
tigkeit Kirchenn, allwo Ihr der Nahme
ist beigeleget wordenn Bolixina. Dessen[n]
Gewattern seindt geweßen Meister Frie-
derich Herzog der Maurer, und Meister
Christopher Kuster Der bleckenschläger
ann Frauens persohnenn Die Wohlge-
bohrne Frauen Anna Magretha Clærcks ge-
bohrenn, und noch des Mannes Zunsherrenn[?]
Hauswolffs, noch Meister Marthias Jan-
tzenn seine Frauen!”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta på följande sätt:
 
”Mäster Lorentz Guthman slaktaren sin lilla dotter som är till världen född den 21 oktober runt middag vid klockan 10! Och hon har det hela dopet bekommit den 23 dito mitt på eftermiddagen och klockan två i vår Tyska Heliga Trefaldighetskyrka, där det namn som utsades var Polyxena. Dessa faddrar närvarade: mäster Christopher Herzog muraren, och mäster Christopher Kuster bleckslagaren, med kvinnspersonerna välborna frun Anna Margaretha född Clærcks, och nock dess man [prosten?] Hauswolffs, nock mäster Mattias Jantzens sin hustru.”
 
Tyvärr blir jag inte klok på Hauswolffs titel; mannen ifråga är i varje fall dåvarande 1:e pastorn vid Karlskrona tyska församling, prosten Justus Christoffer Hauswolff (1666–1722) vars hustru Margareta Clerck (1668–1748) tydligen närvarade som fadder vid Polyxenas dop 1720.


313
Karlskrona tyska (t.o.m. 1846) / SV: Översättning
« skrivet: 2022-05-30, 19:14 »
Hej Kristina!
 
Jag hjälper gärna till med översättningen, men du skriver inte vilka notiser det gäller. Är det Andreas Heydings sons dop 1720 och vigseln 1740 mellan Catharina Elisabeth Heydingern och David Guthman?


314
Hej Staffan!
 
Jag får det till ”Slägtnamn: Bergström. Afskedad 1874 för sjuklighet med vittnesbörd att han sig väl förhållit.” samt ”Dödföddt flickebarn 1872.


315
Hemmesdynge / SV: Dramatiskt i dödboken
« skrivet: 2022-05-27, 01:25 »
Hej igen Annelie!
 
Jag upptäckte nu att jag sparat en gammal referens till denna märkliga händelse, nämligen Helge Anderssons text ”Märklig 1700-talsfödsel” som publicerades i tidskriften Byahornet nr. 3 år 1971. Jag utelämnar artikelförfattarens transkribering av dödsnotisen (som överensstämmer med min egen transkribering här ovanför), men citerar resten av den intressanta texten här nedan:
 
”Folktraditionen i södra Skåne berättar i olika versioner om en mystisk födsel, där en död kvinna fött en son i likkistan. 'För i varden gick de besynnorlet ti. Fårr mångga Harrans år sin va darr en bonakvinga, såmm fydde en glytt nårr honn sto lij, glytten fyddes i tjistan, å darr ble itt farlet fårrvänne (uppståndelse) po gåren, darr ble begravning å kristnajille (dop) po samma dag' har upptecknats i Genarp i Bara härad. Folktraditionen om den döda modern, som födde ett barn, och begravning och barndop på samma dag har med all sannolikhet sitt ursprung i en mystisk födsel på 1700-talet i Hemmesdynge i Vemmenhögs härad, där en i kyrkogårdsmuren inmurad gravsten förtäljer om den märkliga händelsen, som på sin tid gav ett så starkt eko i bygden att den ännu lever kvar i folktraditionen, låt vara i utbroderat skick. Gravstenen är rest över hemmansåboen Truls Olssons hustru Mätta Larsdotter, som dog den 7 september 1781 i en ålder av 38 år. Den något nötta och mossiga stenen har versen:
 
     DEN MOR SOM HÄR SIN HVILA HAR
     VAR HAFVAND MED EN SON
     DÅ OFÖRLÖST HON DÖDDE
     7 DAGAR EFTER ÅT
     HON HONOM DÖD FRAM FÖDE
     TIL DUBBEL SORG FÖR MAN OCH FAR
     DÅ AF DEN HÄNDELSE
     SÅ MÅNGA BLIFVIT RÖRDA
     LÄR ÄFVEN LÄSAR DU
     FÖRSYNENS STYRSEL VÖRDA.
 
Den märkliga födseln föranledde prästen att lämna en utförlig redogörelse över en hel sida i Hemmesdynge dödsbok, som nu förvaras i Lunds landsarkiv. Dödsdatum för Truls Olssons hustru Mätta Larsdotter är enligt dödsboken den 6 september, medan gravstenen har den 7 september. [...]. Det är vanskligt att efter snart 200 år på basis av de rätt knapphändiga upplysningarna söka klargöra vad som verkligen inträffade i Hemmesdynge på hösten 1781. Medicinsk expertis, som granskat fallet, har pekat på olika möjligheter. Modern kanske inte var död, då hon i likkistan födde barnet, som antingen varit dödfött eller avlidit i kistan strax efter födseln. Kvinnan kan ha råkat i så djup medvetslöshet att hon ansetts som död. Mycket tyder på att hon drabbats av hjärnblödning; hon förlorade känsel, hörsel och tal. Tänkbart är också att hon i samband med havandeskapet drabbats av äggvitekoma eller annan koma. Moder och foster kan också ha avlidit samtidigt, och genom stark gasbildning från förruttnelsen i den avlidna moderns kropp kan fostret sedan ha drivits ut. Detta är endast hypoteser, och det verkliga händelseförloppet torde aldrig kunna utredas. Hemmesdyngefödseln är emellertid intressant också såtillvida, att den visar hur en märklig händelse kan traderas från generation till generation genom två sekler, gå från bygd till bygd. Trots olika berättares utstofferingar finns dock en kärna av sanning kvar. Såväl gravsten som dödsbok innehåller uppgift om att både moder och barn avlidit, men folkfantasin har satt till extra krydda och talar om begravning och barndop på samma dag.”


316
Barnhusförsamlingen / SV: Läshjälp inspektionsanteckning
« skrivet: 2022-05-26, 14:31 »
Jag kan bara instämma med dig Malin; språket i anteckningen gör innehållet lite oklart, men jag tolkar det på samma sätt som du. Fosterföräldrarnas grannar hade anmält (miss)förhållanden till pastorsämbetet i Havdhem, som utan att kontrollera sanningshalten hade vidarebefordrat uppgifterna till barnhuset. Detta hade fostermodern fått reda på, och den 13 januari 1906 kontaktade hon därför barnhuset (pastorsämbetet?) och meddelade att anmälan gjordes av ”elaka grannar” som dessutom var baptister. Därefter tolkar jag det som att pastorsämbetet gjorde sin egen undersökning, där de talade med fosterföräldrarnas husbonde och flera andra personer, som intygade att ingen uttalat sig ofördelaktigt om fosterföräldrarna.
 
Detta informerades barnhuset om, och antecknade därför att ärendet skulle undersökas vid en återinspektion. Denna återinspektion skedde den 18 maj 1906, då barnhuset konstaterade att allt såg bra ut samt att husbonden lämnade goda vitsord om fosterföräldrarna, i synnerhet fostermodern.
 
Som du säger blir man ju dock nyfiken vad de elaka grannarna påstod om fosterföräldrarna? Anmälan finns ju inte kvar i fosterbarnets akt, men jag funderar på om barnhuset har något eget arkiv med bevarade dokument, exempelvis anmälningar och korrespondens? Kanske finns det något i Havdhems kyrkoarkiv, bland bilagorna till församlingsboken eller liknande? Eller till och med i kommunens arkiv, om kyrkoherden har agerat som ordförande i exempelvis kommunalnämnden eller liknande?


317
Barnhusförsamlingen / SV: Läshjälp inspektionsanteckning
« skrivet: 2022-05-23, 20:49 »
Hej Malin!
 
Dessa anteckningar var lite kniviga, men till slut fick jag fram följande transkribering:
 
”13.1.06 F[oster]modren sade att genom P[astors]ämb[etet] i Hafdhem anm[älda] förh[ållanden] ej vore sanna utan förestafvade af ’elaka’ grannar (baptister) i den församlingen. P[astors]ämb[etet] hade hört sig för med Husbonden m[ed] fl[era] personer att inga ofördelaktige uttalanden hade gjorts om f[oster]f[öräldrarna]. – Kommer s[…?]n att återinsp[ekteras]. att undersökas.
 
18.5.06. ominsp[ektion]. godt o[ch] ha den förut[nämnde?] Husbonden Herr Lindell lämnadt godt vitsord om f[oster]f[öräldrarne]; intet. hustrun mycket bra.”

318
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-05-21, 16:14 »
----------------------------- Generation 7 -----------------------------

132 farfars farfars morfars far
Nils Quärberg, född 1763 4/2 i Karaby by i Västra Karaby socken, Malmöhus län, ryttare, husman, död 1814 12/6 i Kvärlövs by i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 66, Far 264, Mor 265]

Gift 1792 29/4 i Annelövs socken, Malmöhus län med efterföljande ana,

133 farfars farfars morfars mor
Else Månsdotter, född 1766 12/4 i Laxmans Åkarp i Fjelie socken, Malmöhus län, död 1816 24/12 i Kvärlövs by i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 66, Far 266]

134 farfars farfars mormors far
Lars Andersson, född 1776 3/11 i Högs socken, Malmöhus län, husman, ”Fattighjon. Besvärad av Kräftan” (Annelöv AI:10, 1810–1822, sid. 74), död 1841 9/5 på Annelöv nr. 3 i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 67, Far 268, Mor 269]

Gift 1799 11/10 i Norrvidinge socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

135 farfars farfars mormors mor
Else Lassesdotter, född 1760 14/10 i Barsebäcks socken, Malmöhus län, död 1839 12/12 på Annelöv nr. 3 i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 67, Far 270, Mor 271]

154 farfars mormors morfar
Anders Nilsson, född 1725 (döpt 17/5) i Lummarps by i Vinslövs socken, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1801 27/2 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 77, Far 308, Mor 309]

Gift 1753 26/12 i Vinslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

155 farfars mormors mormor
Kerstina Trulsdotter, född 1731 31/1 (enligt husförhörslängderna; döpt 7/2) i Vanneberga by i Vinslövs socken, Kristianstads län, död 1780 20/1 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 77, Far 310, Mor 311]

160 farmors farfars farfars far
Per Persson, levde 1790 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 80]

Gift med efterföljande ana.

161 farmors farfars farfars mor
Hanna Olsdotter, levde 1790 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 80]

166 farmors farfars mormors far
Nils Nilsson, levde 1802 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 83]

Gift med efterföljande ana.

167 farmors farfars mormors mor
Hanna Olsdotter, levde 1802 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 83]

168 farmors farmors farfars far
Henrik Olsson, var 1788 husman i Tungby i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 84]

Gift med efterföljande ana.

169 farmors farmors farfars mor
Karna Håkansdotter, levde 1788 i Tungby i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 84]

170 farmors farmors farmors far
Jon Ingemarsson, född 1761 16/2 i Tungby by i Smedstorps socken, Kristianstads län, levde i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 85, Far 340, Mor 341]

Gift med efterföljande ana.

171 farmors farmors farmors mor
Ingar Svensdotter, född 1769 3/2 i Månstorp i Smedstorps socken, Kristianstads län, levde i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 85, Far 342, Mor 342]

172 farmors farmors morfars far ryttaren
Lars Hellberg, var 1788 ryttare i Granneholm i Genarps socken, Malmöhus län. [Barn 86]

Gift med efterföljande ana.

173 farmors farmors morfars mor
Elna Andersdotter, levde 1788 i Granneholm i Genarps socken, Malmöhus län. [Barn 86]

174 farmors farmors mormors far
Nils Nilsson, levde 1789 i Assartorpshusen i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 87]

Gift med efterföljande ana.

175 farmors farmors mormors mor
Hanna Olsdotter, levde 1789 i Assartorpshusen i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 87]

182 farmors morfars mormors far
Jöran Hellberg, född 1767 (döpt 5/7) i Gödelövs by i Gödelövs socken, Malmöhus län, soldat, död 1836 8/10 i ett hus under Hässleberga nr. 4 i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 91, Far 364]

Gift med efterföljande ana.

183 farmors morfars mormors mor
Boel Andersdotter, född 1768 Dalby (enligt husförhörslängderna), död 1829 29/6 i ett hus under Hässleberga nr. 4 i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 91]

184 farmors mormors farfars far
Anders Sonesson, född 1775 3/3 på Västervång i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), åkerbrukare och borgare i Malmö, död 1835 23/12 på Östra Förstaden nr. 25 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 92]

Gift 1804 14/10 i Bunkeflo socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

185 farmors mormors farfars mor
Boel Persdotter, född 1777 i Hyllie socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1847 28/1 på Östra Förstaden nr. 25 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 92]

186 farmors mormors farmors far
Samuel Dyk, född 1786 16/6 i Rögle i Hardeberga socken, Malmöhus län, var 1808 stalldräng på Flyinge kungsgård i Södra Sandby socken, Malmöhus län, var under året 1810 kusk på Tullesbo sätesgård i Öveds socken, flyttade samma år därifrån till Stockholm (Öved AI:7, 1813-1819, sid. 161) och var 1819-1820 livkusk hos ryttmästare Hageman på Blasieholmen (Jakob och Johannes AIa:38, sid. 377), var 1824 livkusk hos H. K. H. prinsessan på Tullgarn i Hölö socken, Stockholms län, död 1832 12/6 på Fogdö i Stockholms län (enligt Hovförsamlingens kyrkoarkiv, vol. AIIa:2, sid. 71). [Barn 93, Far 372, Mor 373]

Relation utom äktenskapet (”Barnfadr. sägz wara Stalldr. Sam: Dyk på Flyinge KongzGård”) med efterföljande ana.
Gift 1824 28/2 i Hölö socken, Stockholms län med Johanna Gustava Domke, född 1789 19/8 i Hölö socken, Stockholms län.

187 farmors mormors farmors mor
Elna Jönsdotter, född 1786 i Hurva socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1796); i samband med hennes vigsel 1817 uppstod en konflikt med Samuel Dyk, fadern till hennes utomäktenskapliga barn, vilket föranledde kyrkoherden att fylla ett helt uppslag i Malmö Caroli församlings lysnings- och vigselbok 1814-1828 med följande förklaring: ”1817 d. 1. October emottog jag bref dateradt Tullgarns Slott d. 26 sistledne September från Samuel Dyk, som tecknadt sig såsom Lifkusk hos H: K: H: Prinsessan, hvaruti han säger sig hafva blifvit underrättad, att Ellna Jöns dotter, varande i tjenst hos StadsSekreteraren Centerwall och född i Hurfva, ingådt ägtenskaps förbindelser med MurareGesellen Swen Lundholms, utan att hon fådt hans bifall dertill, hvarföre han anhåller, det lysning och wigsell måtte hindras till dess hon fådt hans ja, emedan emellan honom och henne vore nogonting oliquideradt; hvarjämte Dyk undrar deröfwer, att så kan tillgå, då hennes prästebewis icke kan wara fritt ifrån förbindelser. Sådant var innehållet af Samuel Dyks bref. Till förklaring öfver lysningens utfärdande, gifves här vid handen, att Ellna Jöns Dotter prästebetyg, dateradt Hardeberga d. 29 Sept. 1813 visserligen innehåller den meningen: Säger sig vara förlåfwad med Kusken Dyk på Tullesbåda. Men deremot framwisade hon ett bref från Dyk dat: Stockholm d. 30. Julii 1813, hwaruti han, förmodeligen på hennes flere gånger förnyade begäran, att fullborda sin förbindelse med henne, förklarar, att han aldeles icke gifter sig med henne förrän Excellencen flyttar till Skåne och hadde hon icke tolamod så länge, så kunde hon gifta sig, när hon behagar; Han ger henne förebråelser för sina påminnelser om lysning och wigsell, säger att han wäl sedt flickor här och der, som haft både ett och twå barn och intet haft minsta hjelp och lika wäl tagit sit fram, men att hon gör all ting omöjeligt utan att blifwa gift, vägrande han nu aldeles att hjelpa henne, emedan hon för nogra år tillbaka afslagit hans tillbud, att taga barnet. Till uplysning häröfwer förklarade Ellna Jöns dotter, att hon och Dyk började sin wänskap för Ellofwa år tillbaka, att de hadde tillsammans ett barn f: 1807. icke döpt såsom ägta, hvarföre hon icke heller blifwit kyrkotagen såsom hans hustru; hon trodde sig sjelf ömmast kunna vårda barnet och afslog derföre hän förutnemda anbud. Det ena året framlopp efter det andra, utan att han wille besluta sig till wigsell; Han bidrog väl till barnets underhåll, men hon bar den olika drygare bördan; hennes bästa tid försvan under tomma löften å hans sida, hwarföre hon begärde afgordt svar, hvarpå sist anförda brefvet deri han afsäger sig sin rätt att klandra hennes förhållande i afseende på förbindelse. I ett annat bref af 1813 d. 15 Oct: Stockholm säger han åter, att om hon skulle finna sig bättre på nogot annat sätt än med honom, så skulle han ej hindra det, och han kunde intet undra derpå efter det hans löften dragit så långt ut på tiden. Fyra år hafwa sedan förflutit; Hans dubbla afsägelse af alt anspråk, de gode mäns ansvarighet, som caverade wid lysningen och den vigtiga omständigheten som Ellna Jönsdotter anförde, att hennes timmeliga välfärd förspilldes, om hon genom löften å hans sida skulle vara bunden till att afslå hvarje annat tillbud, som henne gordes; alt detta ansåg jag fullkomligen uphäfwa den förbindelse som hennes prästebetyg innehåller. [Jag kunde icke anse henne häfdad efter förlofningen, ty deraf skulle hafva fölgt, att barnet borde varit döpt såsom ägta och modren kyrkotagen såsom hans hustru.] Är detta rigtigt så kunde jag icke anse hans förbud, såsom skedt i laga ordning, således icke heller skäligen hindra Swen Lundholms och Ellna Jöns d. wigsell. Ut supra. Quiding. NB. de citerade brefwen förwaras in Originali bland årets prästesedlar” (Malmö Caroli kyrkoarkiv, vol. EI:1, sid. 58–59); död 1832 18/7 i Södra Förstaden nr. 34 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 93]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1817 5/10 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län med murgesällen och genantborgaren Sven Lundholm, född 1792 14/11 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län, död 1865 26/10 i Södra Förstaden nr. 34 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län.

190 farmors mormors mormors far
Nils Persson, var 1792 hemmansåbo i Ryds by i Skabersjö socken, Malmöhus län. [Barn 95]

Gift med efterföljande ana.

191 farmors mormors mormors mor
Bengta, levde 1792 i Ryds by i Skabersjö socken, Malmöhus län. [Barn 95]

216 morfars mormors farfars far
Nils Modig, född omkring 1739, ryttare, död 1809 8/7 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län. [Barn 108]

Gift 1765 15/11 i Åhus socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

218 morfars mormors farfars mor
Malena Olsdotter, född omkring 1743, död 1806 2/9 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län. [Barn 108]

222 morfars mormors mormors far
Per (Petter) Wramstedt, var grovsmedsgesäll från Kristianstad vid vigseln 1759, levde i september samma år i Åsums by i Norra Åsums socken, Kristianstads län. [Barn 111]

Gift 1759 2/2 i Norra Åsums socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

223 morfars mormors mormors mor
Elin Mattisdotter, kallas kvinnfolk vid vigseln 1759. [Barn 111]

230 mormors farfars mormors far
Holger Jönsson, född omkring 1735 (var 81 år gammal i 1817 års mantalslängd, upprättad i november 1816), rusthållare på Norra Vallåkra nr. 4 i Fjärestads socken, Malmöhus län, levde där ännu i november 1816 (1817 års mantalslängd för Fjärestads socken). [Barn 115]

Gift 1770 11/2 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

231 mormors farfars mormors mor
Kirstina Eskilsdotter, född 1746 1/5 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län, levde ännu i november 1816 på Norra Vallåkra nr. 4 i Fjärestads socken, Malmöhus län (1817 års mantalslängd för Fjärestads socken). [Barn 115, Far 462, Mor 463]

232 mormors farmors farfars far
Tyke Bondesson, levde 1779 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 116]

Gift med efterföljande ana.

233 mormors farmors farfars mor
Kersti Hansdotter, levde 1779 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 116]

234 mormors farmors farmors far
Sven Åkesson, levde 1793 i Magleby by i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 117]

Gift med efterföljande ana.

235 mormors farmors farmors mor
Hanna Jönsdotter, levde 1793 i Magleby by i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 117]

236 mormors farmors morfars far
Adam Borgström, född 1732 13/12 i Öveds socken, Malmöhus län, skogvaktare och jägare på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län, död 1815 6/1 i Kropps by i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 118, Far 472, Mor 473]

Gift 1:o med NN, född omkring 1735, död 1775 (begravd 30/6) på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1775 17/12 i Kropps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 3:o 1789 2/7 i Kropps församling, Malmöhus län med pigan Elna Nilsdotter, född 1754 i Helsingborg, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna).

237 mormors farmors morfars mor
Olu Bodelsdotter, född 1747 (döpt 9/8) i Holk i Kropps socken, Malmöhus län, död 1788 4/9 på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 118, Far 474, Mor 475]

238 mormors farmors mormors far
Sven Håkansson, född 1747 (döpt 29/11) i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, husman och skomakare i Filborna by, död 1816 22/9 på Filborna nr. 23 (hus) i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 119, Far 476, Mor 477]

Gift 1:o 1777 12/12 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1800 31/10 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med pigan Kjersti Gunnarsdotter, född 1761 31/1 i Kvidinge socken, Kristianstads län.

239 mormors farmors mormors mor
Elna Olsdotter, född omkring 1745, död 1800 28/4 på Filborna nr. 23 (hus) i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 119]

244 mormors morfars morfars far
Jöns Hageltorn, född omkring 1737, timmerman, död 1785 23/3 i Lummarps by i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 122]

Gift 1774 18/9 i Nävlinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

245 mormors morfars morfars mor
Karna Bengtsdotter, född 1739 2/9 (enligt husförhörslängderna), död 1820 2/3 i Anderstorp i Riseberga socken, Kristianstads län. [Barn 122]

246 mormors morfars mormors far
Hans Fredrik Claesson, född 1747 7/4 på Glasbruket i Perstorps socken, Kristianstads län, slottsvaktmästare på Citadellet i Landskrona, sedermera hökare i Helsingborg, död 1822 28/11 i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 123, Far 492, Mor 493]

Gift 1:o före 1771 (antagligen i Landskrona slottsförsamling, Malmöhus län där kyrkoböckerna börjar 1778) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1809 28/12 i Brunnby socken, Malmöhus län med Magdalena Thirman, född 1756 i Asks socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1830 8/5 i Kvidinge socken, Kristianstads län.

247 mormors morfars mormors mor
Anna Christina Skarp von Felt (adliga ätten nr. 517), född 1744 13/9 i Västra Värlinge by i Bodarps socken, Malmöhus län, död 1801 27/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 123, Far 494, Mor 495]

----------------------------- Generation 8 -----------------------------

264 farfars farfars morfars far
Anders Larsson, levde 1763 i Karaby by i Västra Karaby socken, Malmöhus län. [Barn 132]

Gift med efterföljande ana.

265 farfars farfars morfars far
Pernilla Persdotter, levde 1763 i Karaby by i Västra Karaby socken, Malmöhus län. [Barn 132]

266 farfars farfars morfars mor
Måns Truedsson, var 1766 husman i Laxmans Åkarp i Fjelie socken, Malmöhus län. [Barn 133]

268 farfars farfars mormors far
Anders Ljunggren, ryttare vid Billesholms kompani och Norra skånska kavalleriregementet, kom från Norrvidinge församling vid vigseln 1775 och levde senare samma år i Högs socken, Malmöhus län. [Barn 134]

Gift 1775 9/7 i Högs socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

269 farfars farfars mormors far
Hanna Matsdotter, levde 1775 i Högs socken, Malmöhus län. [Barn 134]

270 farfars farfars mormors mor
Lasse Jöransson, levde 1760 i Barsebäcks socken, Malmöhus län. [Barn 135]

Gift 1760 3/2 i Barsebäcks socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

271 farfars farfars mormors mor
Kerstina Persdotter, levde 1760 i Barsebäcks socken, Malmöhus län. [Barn 135]

308 farfars mormors morfars far
Nils Åkesson, född i januari 1701 i Lummarps by i Vinslövs socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1778 7/12 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 154]

Gift 1724 21/6 i Sörby socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

309 farfars mormors morfars mor
Sissa Abrahamsdotter, född omkring december 1693, död 1757 19/2 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 154]

310 farfars mormors mormors far
Truls Persson, född omkring 1701, död 1748 (begravd 1/5) i Vanneberga by i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 155]

Gift 1730 8/2 i Vinslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

311 farfars mormors mormors mor
Kerstina Åkesdotter, född omkring 1712, död 1782 20/4 i Vinslövs by i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 155]

340 farmors farmors farmors farfar
Ingemar Andersson, var 1761 bonde i Tungby by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 170]

Gift med efterföljande ana

341 farmors farmors farmors farmor
Elna Persdotter, levde 1761 i Tungby by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 170]

342 farmors farmors farmors morfar
Sven Månsson, levde 1769 i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 171]

Gift med efterföljande ana.

343 farmors farmors farmors mormor
Karna Andersdotter, levde 1769 i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 171]

364 farmors morfars mormors farfar
Lars Hellberg, var 1767 ryttare i Gödelövs by i Gödelövs socken, Malmöhus län. [Barn 182]

372 farmors mormors farmors farfar
Lars Dyk, var 1786 ryttare i Rögle i Hardeberga socken, Malmöhus län. [Barn 186]

Gift med efterföljande ana.

373 farmors mormors farmors farmor
Karna Jeppsdotter, levde 1786 i Rögle i Hardeberga socken, Malmöhus län. [Barn 186]

462 mormors farfars mormors morfar
Eskil Pålsson, född 1708 20/10 i Frillestads by i likanämnda socken, Malmöhus län, rusthållare, död 1769 31/3 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län. [Barn 231, Far 924, Mor 925]

Gift 1743 27/6 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

463 mormors farfars mormors mormor
Bengta Persdotter, född omkring 1700 i Risekatslösa socken, Malmöhus län (enligt vigselboken 1743), död 1780 13/2 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län. [Barn 231]

Gift 1:o 1733 14/1 i Frillestads socken, Malmöhus län med Per Andersson, född 1702 28/6 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län, död 1741 (begravd 26/4) på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1743 27/6 i Frillestads socken, Malmöhus län med föregående ana.

472 mormors farmors morfars farfar
Pål Borgström, född omkring 1702, skomakare, död 1784 9/5 i Vressel i Öveds socken, Malmöhus län. [Barn 236]

Gift med efterföljande ana.

473 mormors farmors morfars farmor
ELSA Christina Pihlberg, född omkring 1704 på Skartofta nr. 11 i Skartofta socken, Malmöhus län, död 1787 23/5 i Vressel i Öveds socken, Malmöhus län. [Barn 236, Far 946, Mor 947]

474 mormors farmors morfars morfar
Bodel Olsson, levde 1747 i Holk i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 237]

Gift med efterföljande ana.

475 mormors farmors morfars mormor
Gunnel Nilsdotter, född, död. [Barn 237]

477 mormors farmors mormors farfar
Håkan Pålsson, född omkring 1712, var dräng i Vattenkvarnarna vid vigseln 1744, sockenskräddare i Helsingborgs landsförsamling, död 1768 (begravd 11/12) i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 238]

Gift 1744 31/10 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

478 mormors farmors mormors farmor
Hanna Nilsdotter, född omkring 1720, död 1785 (begravd 3/6) i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 238]

492 mormors morfars mormors farfar
Jöran Christian Claus, var 1747 glasritare vid Glasbruket i Perstorps socken, Kristianstads län. [Barn 246]

Gift 1744 4/3 i Perstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

493 mormors morfars mormors farmor
Anna Greta Kamph, levde 1747 vid Glasbruket i Perstorps socken, Kristianstads län. [Barn 246]

494 mormors morfars mormors morfar
Isak Skarp von Felt (adliga ätten nr. 517), född 1709 19/5, kvartermästare vid Södra skånska kavalleriregementet, dödsskjuten 1758 12/1 i pommerska kriget. [Barn 247, Far 988, Mor 989]

Gift 1741 21/5 i Vanstads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

495 mormors morfars mormors mormor
Anna Lovisa Skog, död 1767 16/8 i Everlövs socken, Malmöhus län (enligt bouppteckningen daterad 3/9 samma år i Torna häradsrätt FIIa:14, sid. 24). [Barn 247]

----------------------------- Generation 9 -----------------------------

924 mormors farfars mormors morfars far
Pål Månsson, född omkring 1654 i Assartorp i Hässlunda socken, Malmöhus län (enligt vigselboken), död 1714 (begravd 31/3) i Frillestads by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 462]

Gift 1706 18/2 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

925 mormors farfars mormors morfars mor
Kerstina Tuvesdotter, född omkring 1668 i Farhults socken (enligt vigselboken), död 1731 (begravd 20/6) i Hjortshögs by i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 462]

Gift 1:o 1706 18/2 i Frillestads socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1716 1/7 i Frillestads socken, Malmöhus län med drängen, sedermera husmannen Jöns Persson, född omkring 1690 i Skaglarps by i Frillestads socken, Malmöhus län (enligt vigselboken), död 1762 (begravd 21/2) i Hjortshögs by i Kropps socken, Malmöhus län.

946 mormors farmors morfars farmors far
Iwar Pihlberg, klockare i Skartofta och Öved av Lunds stift, död 1730 i Skartofta socken, Malmöhus län (enligt brev från biskopen Jonas Linnerius till kyrkoherden i Skartofta den 21/5 samma år; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:39). [Barn 473]

Gift med efterföljande ana.

947 mormors farmors morfars farmors mor
Mätta Nilsdotter, levde 1728 i Skartofta socken, Malmöhus län. [Barn 473]

988 mormors morfars mormors morfars far
Gustaf Skarp von Felt (adliga ätten 517), född på Kvarnstad i Frinnaryds socken, Jönköpings län, var först korpral vid Södra skånska kavalleriregementet, sedan lantjägare i Skåne, död 1722 11/9 och begravd 21/9 samma år på Everlövs kyrkogård, Malmöhus län. [Barn 494, Far 1976, Mor 1977]

Gift 1695 med kungligt tillstånd med efterföljande ana, ”en bonddotter i Everlövs by i likanämnda socken, som han förut hävdat”.

989 mormors morfars mormors morfars mor
Helena Nilsdotter, född omkring 1665, död 1745 30/1 i Västra Värlinge by i Bodarps socken, Malmöhus län. [Barn 494]

----------------------------- Generation 10 -----------------------------

1976 mormors morfars mormors morfars farfar
Isak Skarp, adlad Skarpenfelt, sedermera Skarp von Felt (adliga ätten nr. 517), född i Höreda prästgård, kornett vid Smålands kavalleriregemente, adlad 1650 29/11 och introducerad 1652 under nr. 517, löjtnant vid Smålands kavalleriregemente 1656, regementskvartermästare 1659, avsked 1669, överstelöjtnant, bodde på sin efter svärfadern ärvda egendom Kvarnstad i Frinnaryds socken, Jönköpings län. [Barn 988, Far 3952, Mor 3953]

Gift 1651 17/9 i Herrestad med efterföljande ana.

1977 mormors morfars mormors morfars farmor
Elisabeth Pistol (adliga ätten nr. 253). [Barn 988, Far 3954, Mor 3955]

----------------------------- Generation 10 -----------------------------

3952 mormors morfars mormors morfars farfars far
Petrus Nicolai Skarp, född 1567 i Kalmar, kom med fadern i barndomen till Norge och insattes där i Bergens stadsskola 1577 och i Trondhjems 1580, i Västerås skola 1586-1588 och var därefter under sistnämnda år anställd som musikant vid kung Johan III:s hovkapell, student vid Uppsala universitet 1589, prästvigd av biskopen i Linköping som predikant på Kalmar slott 1594, kommenderad till tjänstgöring på flottan 1595, var fältpredikant vid armén i Livland 1600, återgick till predikantbefattningen på Kalmar slott 1601, kyrkoherde i Höreda pastorat av Linköpings stift 1603, blev under ett vistande i Stockholm 1697 arresterad såsom misstänkt för brevväxling med rikets fiender i Polen, men förklarades snart för oskyldig och lössläpptes; kyrkoherde i Hallingebergs pastorat av nämnda stift 1610 och åter i Höreda 1614, död 1645 27/4 i Höreda prästgård, Jönköpings län. [Barn 1976, Far 7904, Mor 7905]

Gift 1603 med efterföljande ana.

3953 mormors morfars mormors morfars farfars mor
Beata Svenske (adliga ätten nr. 258), född 1585, död 1645 14/4. [Barn 1976, Far 7906, Mor 7907]

3954 mormors morfars mormors morfars farmors far
Jacob Jacobsson, adlad Pistol (adliga ätten nr. 253), till Herrestad i Marbäcks socken samt Kvarnstad och Dagstorp, båda i Frinnaryds socken, alla i Jönköpings län; förare vid Smålands kavalleriregemente 1622, korpral därstädes 1624, kornett 1629, löjtnant 1630, ryttmästare 1632, adlad 1636 5/10 och introducerad 1637 under nr. 253, regementskvartermästare 1646, avsked därifrån 1650, erhöll konformation på adelskapet 1647 24/3, mottog donation av gods 1651, major, avsked från regementet 1654, död 1655 1/4 på Herrestad och begravd 17/6 samma år i Frinnaryds kyrka, där ättens gravkor finns; ”Han skall redan innan han blev adlad hava fått konung Gustaf II Adolfs tillsägelse på sköld och hjälm. Bekostade 1649 jämte svärfadern en altartavla i Frinnaryds kyrka”. [Barn 1977]

Gift 1635 med efterföljande ana.

3955 mormors morfars mormors morfars farmors mor
Märta Kåse (adliga ätten nr. 139), född 1619, död 1669 på Herrestad och begravd 17/6 samma år. [Barn 1977]

----------------------------- Generation 11 -----------------------------

7904 mormors morfars mormors morfars farfars farfar
Nils Skarp, sjöofficer. [Barn 3952]

Gift med efterföljande ana.

7905 mormors morfars mormors morfars farfars farmor
Ingrid Hillebrandsdotter. [Barn 3952]

7906 mormors morfars mormors morfars farfars morfar
Petrus Petri Svenske (adliga ätten nr. 258), född omkring 1525, prästvigd 1559, kyrkoherde i Höreda och Mellby församlingars pastorat av Linköpings stift 1560, död 1591. [Barn 3953]

Gift 1570 med efterföljande ana.

7907 mormors morfars mormors morfars farfars mormor
Catharina Bröms (adliga ätten nr. 161). [Barn 3953]


319
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-05-21, 16:13 »
----------------------------- Generation 6 -----------------------------

66 farfars farfars morfar
Måns Nilsson Berg, född 1800 22/1 i Kvärlövs by i Annelövs socken, Malmöhus län, husar vid Kronprinsens husarregemente och överstelöjtnant Ekelunds skvadron, död 1862 2/6 på Asmundtorp nr. 1 i Asmundtorps socken, Malmöhus län. [Barn 33, Far 132, Mor 133]

Gift 1826 27/12 i Annelövs socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

67 farfars farfars mormor
Maria Larsdotter, född 1801 1/4 i Annelövs by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1845 9/1 å församlingen i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 33, Far 134, Mor 135]

68 farfars farmors farfar
Ivar Eriksson Wessman, född 1781 3/1 (enligt husförhörslängderna), var 1804 dräng på torpet Knallen i Veinge socken, Hallands län, sedermera rotebåtsman därstädes, död därstädes 1853 23/6. [Barn 34]

Gift 1:o 1804 22/6 i Veinge socken, Hallands län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1839 9/2 i Veinge socken, Hallands län med änkan Karin Jacobsdotter, född 1781 26/5 (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1854.

69 farfars farmors farmor
Kersti Persdotter (Bengtsdotter?), född 1781 13/6 (enligt husförhörslängderna), död 1838 28/3 28/3 på torpet Knallen i Veinge socken, Hallands län. [Barn 34]

70 farfars farmors morfar
Johan Svensson, född 1773 1/12 (enligt husförhörslängderna), torpare, död 1828 25/3 i Kohagshuset i Laholms landsförsamling, Hallands län. [Barn 35]

Gift 1808 19/3 i Veinge socken, Hallands län med efterföljande ana.

71 farfars farmors mormor
Anna Sevedsdotter, född 1776 14/9 (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1841 i Huset under Linghultabygget i Veinge socken, Hallands län. [Barn 35]

76 farfars mormors farfar
Nils Nilsson, född 1757 i Knislinge socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; kyrkoböckerna börjar 1851), hemmansåbo, död 1829 21/4 på Lummarp nr. 15 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 38]

Gift 1783 21/9 i Vinslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

77 farfars mormors mor
Sissa Andersdotter, född 1757 26/11 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län, död 1814 28/1 på Lummarp nr. 15 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 38, Far 154, Mor 155]

80 farmors farfars farfar
Ola Persson, född 1790 2/3 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län, torpare på Södra Rörum nr. 10 i likanämnda socken, därefter husman i Blossehus i Fulltofta socken, sedan hemmansåbo på Fulltofta nr. 10 i likanämnda socken och slutligen husman på Fulltofta nr. 18 och 22 i likanämnda socken, död 1864 4/12 på Fulltofta nr. 18 och 22 i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 40, Far 160, Mor 161]


Gift före 1815 med efterföljande ana.

81 farmors farfars farmor
Hanna Nilsdotter, född 1786 7/4 i Lyby socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1845 5/12 på Fulltofta nr. 18 och 22 i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 40]

82 farmors farfars morfar
Per? [Barn 41]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

83 farmors farfars mormor
Karna Nilsdotter, född 1802 24/12 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1889 3/8 på Fulltofta nr. 19 i Fulltofta socken, Malmöhus län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]

Relation utom äktenskapet 1827 med föregående ana.
Gift 1829 22/4 i Fulltofta socken, Malmöhus län husmannen Per Larsson, född 1804 25/10 i Fulltofta socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1894 22/12 på Fulltofta nr. 19 i Fulltofta socken, Malmöhus län.

84 farmors farmors farfar
Hans Henriksson, född 1788 13/6 i Tungby i Smedstorps socken, Kristianstads län, hemmansåbo i Listarum i Smedstorps socken, sedermera hemmansåbo i Hammenhög, slutligen torpare, död 1850 5/9 på Elmhult nr. 1, 2 och 3 i Sankt Olofs socken, Kristianstads län. [Barn 42, Far 168, Mor 169]

Gift 1818 27/12 i Smedstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

85 farmors farmors farmor
Hanna Jonsdotter, född 1801 26/5 i Korsbäckahusen i Smedstorps socken, utflyttade 1858 från Sankt Olofs församling till Hannas församling, Kristianstads län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]

86 farmors farmors morfar
Ola (Hellberg) Ond, född 1788 30/6 i Granneholm i Genarps socken, Malmöhus län, vice korpral, död 1850 13/2 i gathuset under Stora Herrestad nr. 22 i Stora Herrestads socken, Malmöhus län. [Barn 43, Far 172, Mor 173]

Gift före 1818 med efterföljande ana.

87 farmors farmors mormor
Ingeborg Nilsdotter, född 1789 26/5 i Assartorpshusen i Lyngby socken, Malmöhus län, död 1871 20/3 i fattighuset i Stora Herrestads socken, Malmöhus län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]

90 farmors morfars morfar
Anders? [Barn 45]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

91 farmors morfars mormor
Margareta Göransdotter, född 1795 19/11 i Hässleberga i Lyngby socken, Malmöhus län, död 1870 7/2 i Bosarp i Svedala socken, Malmöhus län. [Barn 45, Far 182, Mor 183]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1832 26/12 i Bara socken, Malmöhus län med soldaten Anders Björn, född 1809 25/11 i Kärrstorps socken (enligt husförhörslängderna), död 1875 30/5 i Bosarp i Svedala socken, Malmöhus län.

92 farmors mormors farfar
Sone Andersson, född 1810 4/8 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län, tjänstedräng hos garvaren Malmqvist i Malmö, död av tärande sjukdom 1832 17/7 på nr. 486 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 46, Far 184, Mor 185]

Relation under äktenskapslöfte med efterföljande ana.

93 farmors mormors farmor
Elna Lundholm, född 1808 15/9 i Hurva by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1856 2/9 i huset nr. 25 på Västervång i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 46, Far 186, Mor 187]

Relation under äktenskapslöfte med efterföljande ana.
Gift 1836 30/4 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med arbetskarlen Peter Andersson, född 1811 1/9 i Skanörs församling, Malmöhus län, död 1891 5/3 i huset nr. 24 på Västervång i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län (avled i Hyllie).

94 farmors mormors morfar
Jeppa Olsson, född 1795 16/10 i Hyby socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län, anges ha flyttat därifrån 1846 till Vismarlöv nr. 8 i likanämnda socken, men kan ej återfinnas där. [Barn 47]

Gift 1826 17/3 i Hyby socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

95 farmors mormors mormor
Karna Nilsdotter, född 1792 21/4 i Ryds by i Skabersjö socken, Malmöhus län, död 1840 6/2 på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län. [Barn 47, Far 190, Mor 191]

Gift 1:o 1814 23/3 i Skabersjö socken, Malmöhus län med hemmansåbon Nils Persson, född 1772 23/10 i Hyby socken, Malmöhus län, död 1825 27/2 på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län, ”genom olyckshändelse, i det att ett lass bränne vältade på honom några bösseskott från dess hem, hvarunder han befans död om qvällen”.
Gift 2:o 1826 17/3 i Hyby socken, Malmöhus län med föregående ana.

100 morfars farmors farfar
Esbjörn Andersson, född 1764 7/5 (enligt husförhörslängderna), husman i Vittskövle by i likanämnda socken, Kristianstads län. [Barn 50]

Gift med efterföljande ana.

101 morfars farmors farmor
Hanna Mårtensdotter, född 1775 (enligt husförhörslängderna). [Barn 50]

102 morfars farmors morfar
Ola Strickardsson, var 1798 husman i Borråkra by i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 51]

Gift med efterföljande ana.

103 morfars farmors mormor
Hanna Persdotter, levde 1798 i Borråkra by i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 51]

106 morfars morfars morfar
Måns Andersson, var 1788 husman i Olseröds by i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 53]

Gift med efterföljande ana.

107 morfars morfars mormor
Elna Åkesdotter, levde 1788 i Olseröds by i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 53]

108 morfars mormors farfar
Erik Modig, född 1773 23/7 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län, ryttare, död 1838 22/7 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län. [Barn 54, Far 216, Mor 217]

Gift 1:o 1799 12/10 i Åhus socken, Kristianstads län med pigan Sissa Nilsdotter, född omkring 1774, död 1813 24/5 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1813 4/12 i Åhus socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

109 morfars mormors farmor
Bolla Månsdotter, född 1781 8/6 i Maglehems socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna). [Barn 54]

110 morfars mormors morfar
Jöns Johansson, född 1759 21/12 i Andrarums socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1875), husman och stensprängare, död 1819 4/11 i ett onumrerat gathus (under Maltesholm) i Vrams by i Östra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 55]

Gift med efterföljande ana.

111 morfars mormors mormor
ANNA Catharina Persdotter, född 1759 13/9 i Åsums by i Norra Åsums socken, Kristianstads län, död 1819 8/11 i ett onumrerat gathus (under Maltesholm) i Vrams by i Östra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 55, Far 222, Mor 223]

112 mormors farfars farfar
Jöns Persson, född omkring november 1756, hemmansåbo, död 1812 16/6 i Humlarps i Ausås socken, Kristianstads län. [Barn 56]

Gift med efterföljande ana.

113 mormors farfars farmor
Kerstina Knutsdotter, född omkring 1762, död 1808 5/9 i Humlarps by i Ausås socken, Kristianstads län. [Barn 56]

114 mormors farfars morfar
Nils Trulsson, född omkring 1771 i Fjärestads socken, Malmöhus län (han var 48 år gammal hösten 1819 i 1820 års mantalslängd, och enligt hans bouppteckningen var han svåger med nämndemannen Gunnar Olsson i Härslövs socken, vars hustru Karna Trulsdotter anges vara född 1777 17/6 i Fjärestad), hemmansåbo på Fjärestad nr. 17 i likanämnda socken, Malmöhus län (han ägde även Fjärestad nr. 19, enligt 1820 års mantalslängd), nämndeman vid Luggude häradsrätt, död omkring 1828 i Fjärestads by i likanämnda socken, Malmöhus län, bouppteckning 1828 15/9 (Luggude häradsrätt FIIa:74, sid. 216). [Barn 57]

Gift (antagligen i Fjärestads socken, Malmöhus län) med efterföljande ana.

115 mormors farfars mormor
Bengta Holgersdotter, född omkring 1784 på Norra Vallåkra nr. 5 i Fjärestads socken, Malmöhus län (var 48 år gammal hösten 1819 i 1820 års mantalslängd), levde 1828 på Fjärestad nr. 17 i likanämnda socken, Malmöhus län men var död före 1832. [Barn 57, Far 230, Mor 231]

116 mormors farmors farfar
Nils Tykesson, född 1779 8/4 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län, husman, död 1831 24/9 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 58, Far 232, Mor 233]

Gift med efterföljande ana.

117 mormors farmors farmor
Kerstina Svensdotter, född 1793 3/7 i Magleby by i Kvidinge socken, Kristianstads län, död 1867 27/12 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 58, Far 234, Mor 235]

118 mormors farmors morfar
Bodel Borgström, född 1785 13/4 på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län, husman, arbetskarl, död 1861 28/12 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]

Gift 1815 3/3 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

119 mormors farmors mormor
Pernilla Svensdotter, född 1784 7/11 i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, död 1870 30/5 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]

122 mormors morfars morfar
Anders Hageltorn, född 1775 9/3 på Nävlinge nr. 9 i Nävlinge socken, Kristianstads län, vice slottsvaktmästare vid Citadellet i Landskrona, sedermera trumpetare vid Norra Skånska Kavalleriregementet, slutligen kvartermästare, död 1822 20/7 i Anderstorp i Riseberga socken, Kristianstads län. [Barn 61, Far 244, Mor 245]

Gift 1796 22/8 i Landskrona stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

123 mormors morfars mormor
Anna Lovisa Claesson, född 1771 23/12 i Landskrona stadsförsamling, Malmöhus län, död 1838 27/6 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]

124 mormors mormors farfar
Okänd. [Barn 62]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

125 mormors mormors farmor
Petronella Svensdotter, född 1785 1/12 i Svalövs socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), tjänstepiga i Helsingborg, död ogift 1856 28/8 på nr. 5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 62]

126 mormors mormors morfar
Per? [Barn 63]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

127 mormors mormors mormor
Tyre Pålsdotter, född 1806 14/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna, där födelsedatumet sedan ändras till 1805 6/11), var hushållerska vid vigseln 1840, död 1857 3/1 på nr. 189 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 63]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1840 31/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med f.d. stadbetjänten (polisbetjänten) Lars Carlström, född 1796 30/9 i Landskrona stadsförsamling, Malmöhus län, död 1845 24/1 på nr 245 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län.


320
Politik / Offentlig verksamhet / Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-05-21, 16:10 »
För den som är nyfiken på utrikesminister Ann Lindes förfäder så kommer här ett första utkast till hennes antavla:


1 proband
ANN Christin Linde, född 1961 4/12 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län, filosofie kandidat i statsvetenskap vid Stockholms universitet, statssekreterare vid Justitiedepartementet, Sveriges handelsminister och EU-minister (2016–2019), Sveriges utrikesminister (2019-). [Far 2, Mor 3]

----------------------------- Generation 1 -----------------------------

2 far
JAN Egon Linde, född 1934 23/8 i Raus församling, Malmöhus län, försäljare, död 2011 9/5 i Helsingborgs Maria församling, Skåne län. [Barn 1, Far 4, Mor 5]

Gift 1960 12/6 (skilsmässa 1991 7/2) med efterföljande ana.

3 mor
lever. [Barn 1, Far 6, Mor 7]

----------------------------- Generation 2 -----------------------------

4 farfar
Egon Edvin Folke Linde, född 1906 6/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, typograf, sedermera målare, död 1993 1/8 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]

Gift 1929 7/9 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

5 farmor
Inga Lisa Olsson, född 1910 22/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 2001 13/3 i Helsingborgs Maria församling, Skåne län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]

6 morfar
Johan Nilsson, född 1903 12/11 i Östra Sönnarslövs församling, Kristianstads län, typograf, död 1946 9/3 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]

Gift 1937 1/5 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

7 mormor
Lilly Fransiska Johnn, född 1905 11/1 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, hårfrisörska, död 1971 10/9 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]

----------------------------- Generation 3 -----------------------------

8 farfars far
Frans Joel Lindström, sedermera Linde, född 1876 7/12 i Ängelholms stadsförsamling, Kristianstads län, vagnsputsare, död 1930 21/3 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]

Gift 1:o 1899 26/3 i Kropps församling, Malmöhus län med Frida Maria Persson, född 1878 18/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1900 8/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1901 8/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län efterföljande ana.

9 farfars mor
Amalia Charlotta Lund, född 1878 1/2 i Lövestads socken, Malmöhus län, död 1966 5/7 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]

10 farmors far
Gustaf Adolf Olsson, född 1885 11/8 i Svedala socken, Malmöhus län, målare, död 1972 19/5 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]

Gift 1909 29/5 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

11 farmors mor
Hulda Lovisa Vilhelmina Lindsjö, född 1887 28/7 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län, död 1979 15/4 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 22, Mor 22]

12 morfars far
Anders Nilsson, född 1864 5/9 på Böke gård i Vittskövle socken, Kristianstads län, husar, sedermera statdräng, slutligen arbetare i Helsingborg, död 1918 9/4 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]

Gift 1892 17/12 i Maglehems socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

13 morfars mor
Anna Jönsson, född 1867 28/8 på Maglehem nr. 4 i Maglehems socken, Kristianstads län, död 1947 23/6 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]

14 mormors far
Birger Teodor Georg Johnn, född 1878 6/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, murare, sedermera kamrer, vaktmästare och kassör, död 1952 6/1 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]

Gift 1902 2/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

15 mormors mor
Anna Teresia Persson, född 1880 21/9 i Össjö socken, Kristianstads län, död 1962 11/9 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]

----------------------------- Generation 4 -----------------------------

16 farfars farfar
Carl Gustaf Gustafsson Lindström, född 1854 18/4 på Konga nr. 17 i Konga, Malmöhus län, husar vid regementet Carl XV, död 1920 20/6 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 8, Far 32, Mor 33]

Gift 1876 14/5 i Ängelholms stadsförsamling, Kristianstads län med efterföljande ana.

17 farfars farmor
Amalia Jönsson, född 1854 6/7 i Arie i Hjärnarps socken, Kristianstads län, död 1926 1/4 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]

18 farfars morfar
Okänd. [Barn 9]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

19 farfars mormor
Anna Jeppsdotter, född 1848 28/11 på Ry nr. 1 i Lövestads socken, Malmöhus län, död 1924 6/8 på Ry nr. 6 i Lövestads församling, Malmöhus län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1880 13/3 i Lövestads socken, Malmöhus län med soldaten vid Södra skånska infanteriregementet, sedermera hemmansåbon Nils Johansson Lund, född 1853 8/5 i Lövestads socken, Malmöhus län, död 1938 28/7 på Ry nr. 6 i Lövestads församling, Malmöhus län.

20 farmors farfar
Ola Persson, född 1850 24/4 på Fulltofta gård i Fulltofta socken, Malmöhus län, arbetskarl i Ystad, sedermera stationskarl i Svedala, död 1924 28/3 i Svedala köping i Svedala församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]

Gift 1877 28/7 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

21 farmors farmor
Ingrid Hansson, född 1853 24/4 på nr. 259 i Ystads Sankt Petri församling, Malmöhus län, död 1938 20/9 på Södergatan 95 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]

22 farmors morfar
Anders Mårtensson Lindsjö, född 1857 7/1 i Bosarp i Svedala socken, Malmöhus län, husar, sedermera järnvägsarbetare i Malmö, erhöll 1916 19/5 jämte sin hustru betyg såsom tilltalad för brott (Malmö Sankt Pauli AIIa:112, 1904-1919, sid. 41), död 1941 24/1 på Källargatan 5 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]

Gift 1881 12/11 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

23 farmors mormor
Kersti Lovisa Möller, född 1858 9/11 på Lyngby nr. 8 i Lyngby socken, Malmöhus län, död 1939 22/5 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]

24 morfars farfar
Nils Jönsson, född 1816 6/9 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, födelseboken börjar 1818), gårdsdräng på Böke gård, sedermera torpare därstädes, död 1871 7/5 på Böke gård i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]

Gift 1852 14/11 i Vittskövle socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

25 morfars farmor
Kersti Andersdotter, född 1827 21/11 i Tegelhagen i Vittskövle socken, Kristianstads län, död 1887 24/6 i Olseröd i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]

26 morfars morfar
Jöns Olsson, född 1824 21/9 på Olseröd nr. 5 i Maglehems socken, Kristianstad, husman, död 1891 25/8 på Maglehem nr. 4 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]

Gift 1852 29/12 i Maglehems församling, Kristianstads län med efterföljande ana.

27 morfars mormor
Sissa Hansdotter, född 1828 21/3 i Yngsjö i Åhus socken, Kristianstads län, död 1896 13/7 på Maglehem nr. 4 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]

28 mormors farfar
Peter Bengtsson, född 1842 12/5 på Fjärestad nr. 19 i Fjärestads socken, Malmöhus län, arbetskarl, död av kronisk alkoholism och lunginflammation 1879 15/5 i kvarteret Kolonien 1 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län [Barn 14, Far 56, Mor 57]

Gift 1877 15/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

29 mormors farmor
Christina Persson, född 1853 22/8 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, död 1936 16/12 på Tollarp nr. 1 i Mörarps församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]

Gift 1:o 1877 15/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1881 27/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med slaktaren Johannes Jönsson Johnn, född 1846 18/9 i Kvistofta socken, Malmöhus län, död 1910 18/10 på Mörarp nr. 7 i Mörarps församling, Malmöhus län.

30 mormors morfar
Per Persson, född 1842 12/11 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län, mjölnare på Nedre Mölla nr. 1 i Össjö församling, Kristianstads län, sägs vid hustruns död 1914 vistas i Amerika (Össjö AII:2, sid. 217). [Barn 15, Far 60, Mor 61]

Gift 1872 17/5 i Össjö socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

31 mormors mormor
Augusta Petronella Nordlund, född 1848 30/7 på nr. 157 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1914 1/5 på Näremölla nr. 1 i Össjö församling, Kristianstads län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]

----------------------------- Generation 5 -----------------------------

32 farfars farfars far
Gustaf? [Barn 16]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

33 farfars farfars mor
Else Månsdotter, född 1827 3/4 i Annelövs by i Annelövs socken, Malmöhus län, död 1890 26/1 på Radby nr. 6 i Örtofta socken, Malmöhus län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1861 30/7 i Konga socken, Malmöhus län med f.d. soldaten Ola Torn, född 1794 16/2 i Stävie socken, Malmöhus län, död 1888 13/5 på Radby nr. 6 i Örtofta socken, Malmöhus län.

34 farfars farmors far
Jöns Ivarsson, född 1811 20/11 i Knallen i Veinge socken, Hallands län, statdräng, död 1863 2/6 i Arie i Hjärnarps socken, Kristianstads län. [Barn 17, Far 68, Mor 69]

Gift 1839 8/9 i Veinge socken, Hallands län med efterföljande ana.

35 farfars farmors mor
Elna Johansdotter, född 1808 13/8 (i Veinge socken eller i Laholms landsförsamling, Hallands län; saknas emellertid i bägge dessa socknars födelseböcker), död 1868 21/3 på socknen i Hjärnarps socken, Kristianstads län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]

38 farfars mormors far
Jeppa Nilsson Sjöblom, född 1789 9/2 på Lummarp nr. 15 i Vinslövs socken, Kristianstads län, tjänstgjorde vid lantvärnet och erhöll därefter årligt gratial (Lövestad AI:14, sid. 103), var 1834 mjölnare och arrendator av Korremölla i Röddinge socken, Malmöhus län, sedermera husman, död 1876 19/10 på Lövestad nr. 22 i Lövestads socken, Malmöhus län. [Barn 9, Far 76, Mor 77]

Gift 1834 21/3 i Röddinge socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

39 farfars mormors mor
Hanna Nilsdotter, född 1806 3/8 i Stenby i Benestads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1877 23/1 på Lövestad nr. 22 i Lövestads socken, Malmöhus län. [Barn 9]

40 farmors farfars far
Per Olsson, född 1824 29/12 i Blossehusen i Fulltofta socken, Malmöhus län, gårdsdräng på Fulltofta gård i likanämnda socken, sedermera husman, död 1889 13/6 i Ramstorp i Fulltofta socken, Malmöhus län. [Barn 20, Far 80, Mor 81]

Gift 1849 16/11 i Fulltofta socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

41 farmors farfars mor
Hanna Persdotter, född 1827 18/2 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1912 27/10 på ålderdomshemmet i Pålstorp i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]

42 farmors farmors far
Ola Hansson Klint, född 1830 25/5 på Hammenhög nr. 4 i Hammenhögs socken, Kristianstads län, soldat vid Södra skånska infanteriregementet i november 1851 ”derifrån han afskedades i Mars detta år [1852], t. f. af tjufnadsbrott, det han försonat med 10 dagars fängelse v[id]. v[atten]. och bröd, samt uppenbar kyrkoplikt (Ystads Sankta Maria E:3, 1828-1862, opag.), sedermera arbetskarl i Ystad, ”undergått uppenbar kyrkoplikt för stöld. Föraktar gudstjensten” (Ystads Sankt Petri AI:8, 1852–1856, s. 167); i Ystads Tidning den 19 januari 1883 kan man läsa att ”Allm. åklagaren hade på anmälan af åkaren Ola Jönsson instämt arbetarne F. O. Lundblad och Ola Klint för det de för någon tid sedan, då Ola Jönsson var sysselsatt med att forsla spanmål till hamnen, öfverfallit och slagit honom samt sönderbrutit hans piska. Ett vittne hördes, och hade detta sett de begge svaranderna ligga öfver Jönsson på marken. Denne senare var då blodig och hade flera skråmor i ansigtet. De tilltalade neka; Ola Klint kunde ej minnas det ringaste af tilldragelsen. Målet uppsköts”; död 1883 29/5 i Östra Förstaden nr. 136 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]

Gift 1852 3/5 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

43 farmors farmors mor
Johanna Olsdotter Hellberg, född 1826 24/4 i Åsums by i Södra Åsums socken, Malmöhus län, död 1894 23/7 i Ystads stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]

44 farmors morfars far
Mårten? [Barn 22]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

45 farmors morfars mor
Hanna Andersdotter Björn, född 1830 15/10 i Enighetshuset i Bara socken, Malmöhus län, arbetspiga, död ogift 1907 11/2 på Stora Svedala nr. 2 i Svedala församling, Malmöhus län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]

46 farmors mormors far
Elias Sonesson Möller, född 1831 24/4 i huset nr. 199 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län, murare, sedermera arbetare och torpare, övergav hustrun på 1860-talet och sägs 1867 vara ”rymd” (Lyngby AI:14, sid. 129), anges på 1870-talet vara ”förmodl[igen i] Amerika” (Lyngby AI:15, sid. 214) och var ännu 1899 antecknad bland ”personer, hvilkas vistelseort är okänd” (Lyngby AI:17, sid. 450); är väl sannolikt identisk med den brick mason (murare) ”Elias Miller”, född omkring 1831 i Sweden, som i amerikanska folkräkningen 1870 är boende i Chicago, Illinois med hustrun Hattie, född omkring 1839 i Sverige samt deras barn Emma, född omkring 1862 i Sverige och Sohne (!), född omkring 1869 i Illinois; kanske identisk med den Elias Moller som blir naturaliserad amerikansk medborgare 1872 19/10 (Illinois, Northern District Naturalization Index 1840–1950). [Barn 23, Far 92, Mor 93]

Gift 1854 27/10 i Hyby socken, Malmöhus län (lagligen skilda genom skiljobrev 1865 5/7, varpå skifte hölls över makens kvarlåtenskap 1867 5/2; Lyngby CI:5, sid. 9) med efterföljande ana

47 farmors mormors mor
Ingar Jeppsdotter, född 1826 31/5 på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län, död 1895 24/11 på Genarp nr. 3 i Genarps socken, Malmöhus län (avled i Kvidinge socken, Kristianstads län). [Barn 23, Far 94, Mor 95]

Gift 1:o 1854 27/10 i Hyby socken, Malmöhus län (lagligen skilda genom skiljobrev 1865 5/7, varpå skifte hölls över makens kvarlåtenskap 1867 5/2; Lyngby CI:5, sid. 9) med föregående ana
Gift 2:o 1867 24/3 i Lyngby socken, Malmöhus län med husmannen Mårten Larsson, född 1800 8/4 i Genarps socken, Malmöhus län, död 1880 22/8 på Genarp nr. 15 i Genarps socken, Malmöhus län.

48 morfars farfars far
Jöns Olsson, född 1780 3/11 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1818), frälselandbonde under Trolle-Ljungby, sedermera husman och fårvaktare i Västra Ljungby by i Trolle-Ljungby socken, slutligen torpare, död 1843 24/1 i gathuset Östra Ljungby nr. 24 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län. [Barn 24]

Gift 1:o 1806 15/11 i Åhus socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1832 9/6 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län med Bengta Persdotter, född 1782 28/9 i Hammars by i Nosaby socken (enligt husförhörslängderna), död 1833 24/2 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län.
Gift 3:o 1839 21/12 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län med Karna Fajersdotter, född 1787 9/4 i Östra Ljungby by i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1818), död 1858 21/8 i gathuset Östra Ljungby nr. 24 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län.

49 morfars farfars mor
Karna Nilsdotter, född 1784 20/6 i Horna i Åhus socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1830 19/8 i Västra Ljungby gatehus i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län. [Barn 24]

50 morfars farmors far
Anders Esbjörnsson, född 1801 14/12 i Vittskövle by i likanämnda socken, Kristianstads län, husman, död 1885 31/10 i Tegelhagen i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]

Gift 1823 6/12 i Degeberga socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

51 morfars farmors mor
Karna Olsdotter, född 1798 4/2 i Borråkra i Degeberga socken, Kristianstads län, död 1878 17/6 i Tegelhagen i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]

52 morfars morfars far
Ola Håkansson, född 1778 22/2 i Vittskövle socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), husman, död 1860 30/5 på Olseröd nr 2 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 26]

Gift 1815 16/12 i Maglehems socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

53 morfars morfars mor
Anna Månsdotter, född 1788 12/9 i Olseröd i Maglehems socken, Kristianstads län, död 1855 2/22 på Olseröd nr. 2 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]

54 morfars mormors far
Hans Eriksson, född 1801 17/1 i Horna by i Åhus socken, Kristianstads län, dragon i Yngsjö i Åhus socken, sedermera torpare i Maglehems by i likanämnda socken, död 1868 16/7 på Maglehem nr. 6 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]

Gift 1821 29/12 i Åhus socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

55 morfars mormors mor
Maria Jönsdotter, född 1801 8/3 i Östra Vrams by i likanämnda socken, Kristianstads län, död 1871 28/1 på Maglehem nr. 6 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]

56 mormors farfars far
Bengt Jönsson, född 1798 18/11 i Humlarps by i Ausås socken, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1852 15/5 på Fjärestad nr. 19 i Fjärestads socken, Malmöhus län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]

Gift före 1828 (i Fjärestads socken, där kyrkoböckerna börjar 1832) med efterföljande ana.

57 mormors farfars mor
Tyre Nilsdotter, född 1805 5/2 i Fjärestads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; kyrkoböckerna börjar 1832), död 1875 5/4 på Fjärestad nr. 19 i Fjärestads socken, Malmöhus län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]

58 mormors farmors far
Per Nilsson, född 1820 3/6 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län, husman, död 1880 9/8 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]

Gift 1847 6/11 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

59 mormors farmors mor
Olu Bodelsdotter, född 1821 19/4 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, död 1898 22/1 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]

60 mormors morfars far
Per? [Barn 30]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

61 mormors morfars mor
Catharina CHARLOTTA Hageltorn, född 1803 14/11 i Söndraby i Vedby socken, Kristianstads län, död 1888 30/1 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]

Gift 1826 23/6 i Färingtofta socken, Kristianstads län med mjölnaren Per Rasmusson, född 1794 13/2 i Djupedal i Färingtofta socken, Kristianstads län, död av delirium tremens 1841 25/8 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län.
Relation utom äktenskapet med föregående ana.

62 mormors mormors far
Gustaf Adolf Nordlund, född 1825 4/8 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län, murare, var 1869 skriven som obefintlig i Helsingborgs stadsförsamling vilket han tycks vara ännu 1896 (Helsingborgs stadsförsamling AI:55, sid. 88), efterföljande obefintlighetsbok täcker åren 1895–1991. [Barn 31, Far 124, Mor 125]

Trolovad (och lät i samband med dotterns dop 1848 kyrkotaga hennes som sin hustru, enligt Helsingborgs stadsförsamling AI:41, 1852–1855, sid. 35, men någon vigsel genomfördes aldrig) med efterföljande ana.

63 mormors mormors mor
Anna Christina Persdotter Carlström, född 1825 7/1 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län, död 1912 6/1 på Mörarp nr. 7 i Mörarps församling, Malmöhus län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]

Trolovad (och blev i samband med dotterns dop 1848 kyrkotagen som hans hustru, enligt Helsingborgs stadsförsamling AI:41, 1852–1855, sid. 35, men någon vigsel genomfördes aldrig) med föregående ana.
Gift 1864 24/4 i Mörarps socken, Malmöhus län med urmakargesällen Carl Henrik Schmidt, född 1832 5/1 i Östraby socken, Malmöhus län, död 1898 28/6 på Mörarp nr. 7 i Mörarps församling, Malmöhus län.


321
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels arkiv, rörande de underofficerare, korpraler och gemena vid Silfverhielms skvadron 1712 som var gifta med uppgift om deras hustrurs vistelseort; som synes kommer de från ett flertal olika regementen, vilket stämmer bra med att Anders Koskull fem månader innan listan upprättades hade blivit överste för Benderska dragonregementet, ett regemente som uppsattes 1712 av svenskt manskap i Bender i Osmanska riket, i dagens Moldavien:
 
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym JI:2 (Landsarkivet i Lund).
Specification af min Esqvadron på Under Officerare Corpor: och
gemene som äro giffta, och hwarest deras hustrur äro nemb:
 
Regemente. | Compagnie. | Chargè. | Nampn. | Annotation
Af Gvardie | af Bengt Håls Comp: | Corpor: men nu Fältwb: | Olof Dahlman | gift hafwer sin hustru i Stockholm stadh.
LijfRegemente. | Majorens Comp: | Profossen. | Mortn[sic!] Frimodig | gifft i Upland, uti Lisselena sochn och Haller by.
LijfRegemente. | Majorens Comp: | Ryttarne | Eric Lagerbäck | gifft i Roslagen och Longtora sochn.
LijfRegmenete. | Majorens Comp: | Ryttarne | Sven Salberg | gifft och haf:r hustron i Stockholm.
Af Rigska Adelsfahnan. | Öf:stLieut:s Compag: | Ryttaren | Michel Bedack | gift haf:r Hustrun i Lifland på Håfwet Tvejden.
Af Rigska Adelfsahnan. | Major:s Compag: | Ryttaren | And: Jacobsson | Gifft i Lifland på Slåtet Frikaten 18 mijhl ifrån Riga.
Af Rigska Adelsfahnan. | Ryttm: Mecks | Ryttaren | Joh: Kijk | gifft hafwer sin hustru i Wenden 15 mijhl ifrån Riga.
Af Rigska Adelsfahnan. | Ryttm: Mecks | Ryttare | Hans Tillman. | Gifft hafwer sin hustro förlorat i Action wid Litzna.
Åbo Lähns Cavall:e | Ryttm: de la Mots Comp: | Ryttaren | Anders Kank | Gifft hafft sin hustru o Een flåck benembd Raumo.
Södra Skånska Cavallerie | Göinge Häradz | Ryttaren | Mons Palm | Gifft i Söd: Skåne uti Broby sochn och på Rusthållet Nyra.
Södra Skånska Cavallerie | Öf:stLieut:s Compag: | Ryttaren | Sven Lund | Gifft i Söd: Skåne uti Oxie Härad och Giessins[sic!] sochn.
Södra Skånska Cavallerie | Torhna Häradz Comp: | Rytt:n | Petter Grädda[sic!] | Gifft, hustron[sic!] bor i Söd Skåne ut8 Baara Härad och Yby sochn.
Södra Skånska Cavallerie | Siutz Häradz Comp: | Ryttarn | Bengt Årre | Gifft. hustrun bor i Söd: Skåne uti S:t Olof sochn på Rusthållet Kyrckholla.
Södra Skånska Cavallerie | Ryttm:n Rotts Comp: | Ryttaren | Olof Lundahl | hafwer hustru i Ingelsta Härad och Unslona[sic!] sochn och by.
Carelska Cavall:e | Leskerts Comp: | Ryttaren | Petter Laxvjk. | Gifft i Carelen uti Sulkava sochn och Loppa by.
Carelska Cavall:e | Brusins | Ryttaren | And: Siungare | Gifft i Carelen utj Seemings sochn 4 mijhl if:n Nyslått.
Carelska Cavall:e | Qvantz Compag: | Ryttaren | Michel Bonde | Gifft uti Wiborgs Lähn 2 mijhl ifrån Weklax stadh.
Gen: Maj: Krusens | Wadstena | Ryttaren | Mons Broman. | hafwer hust: i Östergötl: i Lysingz Härad och Hea sochn
Gen: Maj: Krusens | Majorens Comp: | Ryttaren | Jon Bärgh | Gifft i Östergiötl: uti Skiärkindz Herad och Styrsta sochn.
Af öfwerste Wennerstedts Reg:te | Öf:st Lieut:s | Corporalen. | Lars Nyman | haf:r hust: i Örebros Lähn och Ekebys sochn
Af Öfwerste Wennerstedts Reg:te | Öf:st Lieut:s | Dragoun | Petter Klingh | haf: hust: i Örebros Lähn och Bora sochn.
Af Dahl Reg: | LijfCompagnie | Pijparen nu Dragon | Eric Bärgdahl | Gifft haf:r hust:n i Dahlarna uti Håsby sn och Mökelby.
Af Dahl Reg: | LijfCompag: | Soldaten | Pehr Enroth | haf:r hust: i Söderm: och Halla Sn.
Af Dahl Reg: | LijfCompag: | Soldaten | Joh: Wesman | haf:r hustru i Söderm:d och Stonqvista[sic!] sochn.
Af Dahl Reg: | ÖfwerstLeut:s | Soldaten | And: Årman | haf:r hustru i Westerås.
Af Dahl Reg: | Wester Rekars | Soldaten | And: Frisk | haf:r hustru i Södermanland och Jeder sochn.
Af Dahl Reg: | Öster Rekars | Soldaten | Joh: Palm | haf:r hust: i Södermanland och Wahlby sochn.
Af Dahl Reg: | Oppunda Com: | Soldaten | Sven Brobergh | haf:r hustru i Södermanland och Ådala sochn.
Artollerie | - - - - - - | Kutzken | Morten Pålsson | Gifft hafwer hustru i Narven.
 
Warnitza d 21 Septemb:
A:o 1712.             S. Silfwerhielm.”


322
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels arkiv, rörande de underofficerare, korpraler och gemena vid Anders Koskulls skvadron 1712 som var gifta med uppgift om deras hustrurs vistelseort; som synes kommer de från ett flertal olika regementen, vilket stämmer bra med att Anders Koskull fem månader innan listan upprättades hade blivit överste för Benderska dragonregementet, ett regemente som uppsattes 1712 av svenskt manskap i Bender i Osmanska riket, i dagens Moldavien:
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym JI:2 (Landsarkivet i Lund).
”Förslag af min Esqvadron uppå underofficerare Corpor:r
och Gemene, som giffta äro, och hwarest deras hustrur äro
Neml:
Regemente. | Compagnie | Charge. | Nampn. | Annotation.
LijfRegemente | Örebros | Ryttare | Joh: Fiuggstedt | dess hustru i Närcke wid Örebro.
LijfDragon:er | Öf:st Lieut:s | Mönsterskrif: | Jöns Warning | hustrun i Skåne wid Alunbruket i stora Elliarödz sochn.
Artollerie | - - - - - | Föraren | Lorents Brant | hustrun fången i Ryssland.
Rigiska Adelsfahnan | Ryttmäst:n Bocks | Ryttare | Fred: Joh: Paulsson | dess hustru wid Pernow i byen Abia.
Åbo Landz Cavallerie | Ryttmästaren de la Motz | Corporal | Eric Bruse 1711 d 19 Junij blif: gemen | dess hust: i Finland i Ulsby sochn, och Lilla Ram[m]o by.
Åbo Landz Cavallerie | Ryttmäst:n Sckomans | Hofslagare | Jacob Hindersson | dess hustru i Åbo Lähn och Mortnia sochn.
Åbo Landz Cavallerie | Öf:st Lieut: | Ryttare | Bertil Röökman | dess hust: i Åbo Lähn Squites sochn.
Östgöta Cavall: | Tingstz | Ryttare | Jons Sundman | dess hustru i Linkiöping
Norra skåningar | Öf:st Lieut:s | Hofslagare | Clas Keijer | dess hust: på Bostället i Skåne.
Södra Skåning:r | Ryttm: Ehrenmarck | Corpor: men nu Siergiant | Reinhold Blomberg | dess hust: i Skåne i Liungby.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Leskers | Corp: men nu Serg: | Johan Montan | dess hust: i Wiborgz Lähn i Safwitaipall.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Qvantens | Prophos | Jörgen Manck | dess hust: i Wiborgz Lähn i Wirlax Sn.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Brusins | Ryttare | Erich Stahlspåre | dess hust: i Wib: Lähn wid Nyslott i Jora sochn.
Carelska Cavallerie | Majorens | Ryttare | Anders Loo | dess hust: i Wiborgz Lähn wid Lapstrand
Carelska Cavallerie | Ryttm: Leskers | Ryttare | Joh: Järn | dess hust: i Wiborgs Lähn wid Nyslott och Ransalms sochn.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Leskers | Ryttare | Samuel Torst | dess hust: i Wiborgz Lähn och Jarass Sn.
Wennerstedts | LijfCompag: | Fourier | Leijondahl | dess hustru i staden Åbo.
Schreitfelts | LijfCompag: | Dragon | Fransiscus Novratsky | dess hust: i Lijfland på Otterhast
Schreitfelts | Capit: Gin[n]ings | Dragon | Clas Kees | dess hustru i Curland.
Uplandz Infant: | Öf:st Lieut: | Soldat | Peter Frilundh | dess hust: i Upland och Kongzby
Södermanlandz Infanterie | Östreckanes | Fältwäb: | Jonas Biörckman | dess hust: i Sörmanl: i Stenpusta sn.
Södermanlandz Infanterie | Åpbona | Föraren men nu Fäldtwäblen: | Håcken Frassare | dess hust: i Sörmanl: i Frustuna Sn.
Wästmanlandz Inf: | Sahlbergs | Soldat | Johan Brask | dess hustru: i Stockholm
Wärmlandz Inf:t | Christianhambns[sic!] | Soldat | Bengt Ekfeldt | dess hustru i Carlstad.
Wrangels Infant: | Cap: Patkuls | Rustmäst: | And: Dahlijn | dess hustru i Rewel.
Taubens Reg: warit dräng hoos | Cap: Warg: | Dragon | Math: Sahlström | dess hustru i Westeråhs
 
Warnitz d 15 Septemb:
A:o 1712.                            And: Koskull”.


323
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels arkiv, rörande de soldater vid överste Lennart Ribbings regemente (mer känt som Garnisonsregementet i Malmö) som avlidit sedan regementet ankommit till Stralsund (1710), och som kvarlämnat sina hustrur i Sverige (mestadels i Skåne):
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym JI:2 (Landsarkivet i Lund).
”Rulla
Uppå de Gifte Soldater af Herr
Öfwerste Wälborne Lennardt Ribbings Regemente, som
äre döde sedan Regementet ankom till Stralsundh och sine
Hustrur eij hijtt med sig brachte, utan dem qwarlembna-
de uthi Swerige och Schåne.
 
LijfCompagniet
Jeppe Hylleqwist – {uthj September 1710 des Hustru Nella Pehrsdotter wistas i Malmöe.
Truls Stadig – {uthj September 1710 des Hustru Ellna Larsdotter wistas i Oxsiö härad och Öster-Gräfwinge sochn.
Anders Hultman – {uthj September 1710 dess Hustru Karin Jönsdotter wistas i Malmö.
Corpor: Jonas Tieder – {d: 26 October 1710 des Hustru Karna Essbiörnsdotter wistas i Malmö.
Nils Klintman – {i October 1710 des Hustru N: N: wistas i Weberö sochn.
Corpor: Oluf Stockman – {d: 5 November 1710 dess Hustru Johanna är i Malmö.
Pehr Flink – {d: 9 December 1710 dess Hustru Catharina Bengtzdotter wistas i Malmö.
 
ÖfwerstLieutnantens Compagnie
Pehr Jönsson Boman – {d: 12 September 1710 des Hustru Marna Andersdotter wistas i Schåne och Sallerup.
Anders Bengtson Åhman – {d: 8 October 1710 des Hustru Brita Andersdotter wistas i Östergiötland, Walbo Härad och Skea sochn.
Håkan Hyllerot – {d: 13 October 1710 des Hustru är i Skåne och uthj Oxsiö härad och By.
Clas Claeson Pijhl – {d: 6 November 1710 des Hustru Ellena N: wistas i Ystadh.
Nils Persson Tranman – {d: 7 November 1710 des Hustru Bengta Jönsdotter wistas i Skåne och Onslunda By.
Nils Christensson Öfwerman – {d: 18 November 1710 des Hustru Ellena är i Skåne och Rahmsåhs By.
Jonas Jonasson Lindbom – {d: 10 Januarij 1711 des Hustru är i Östergiötland och Skenninge, heter Ingebor.
 
Majorens Compagnie.
Jöns Pehrsson Bärsiö – {död d: 15 Januarij 1710 des Hustru Johanna Andersdotter wistas i Malmö.
Anders Åhman – {d: 6 Junij 710 des Hustru Anna Månsdotter är i Skåne och Westersta sochn.
Nils Hussman – {d: 5 Junij 710 des Hustru Ingebor wistas i Östergiötland.
Joen Håkansson Smit – {d: 18 September 710 des Hustru är i Götheborg.
Nils Nilsson Siöström – {d 20 September 710 des Hustru Brita Andersdotter wistas i Malmö.
Lars Löding – {d: 7 October 710 des Hustru Boel Jepzdotter är i Malmö.
Anders Wenberg – {d 24 October 1710 des Hustru Kirsti Jönsdotter wistas i Skiutz härad och Wäm[m]enhögz sochn.
Anders Westerdahl – {d: 28 October 710 des Hustru Boel Pehrsdotter wistas i Skåne, Färss härad och Westerstad sochn.
Erick Åhlbom – {d: 5 November 710 des Hustru Kari Halfwarsdotter wistas i Östergiötland i Kemble häradh Äska by.
Erik Matzson Stubb – {död d: 11 Novemb:r 710 des Hustru N N är i Swerige
Joen Jönsson Pijhl – {d 14 November 710 des Hustru N N wistas i Östergiötland, Gustingz häradt Byrena sochn, Öringe by.
Jeppe Jepson Brems – {d: 30 November 710 des Hustru Anna Andersdotter är i Malmö.
 
Capitain Böningz Compagnie
Pehr Wall – {död d: 12 Januarij 1710 des Hustru är i Skintorn wid Lund.
Remmert Möller – {d: 24 Aug: 710 des Hustru Karna Remmertz wistas i Malmö.
Joen Buth – {d: 2 September 710 des Hustru Maria Butz är i Malmö.
Jöns Roos – {d: 5 September 710 des Hustru Johan[n]a Rooses är i Malmö.
Rassmus Kiöping – {d: 10 September 710 des Hustru N: är i Skreflinge uthj Schåne.
Joen Utter – {d: 14 September 710 des Hustru Margareta Utters wistas i Malmö.
Anders Horn – {d: 14 September 710 des Hustru Christina Horns wistas i Swerige wed Westerwijk.
Anders Trulsson Skytt – {d: 5 October 710 des Hustru Merta Skytz är i Malmö.
Trued Sahlström – {d: 13 October 710 des Hustru Sissa Trues är i Salrop wed Malmö.
Åke Rohlig – {d: 14 October 710 des Hustru wistas i Skåne wed Nääs och Gryte by.
Corporal Pehr Möller – {d: 15 October 710 des Hustru Annika Möllers är i Malnö.
Matz Lustig – {död d: 19 October 710 des Hustru Anna Lustigz wistas i Malmö.
Nils Andersson Hellberg – {d: 14 Novemb:r 1710 des Hustru är i Skåne och Kyrckiopinge[sic!].
 
Capitain Modeè Compagnie
Lars Knutsson Berg – {död d: 28 Augustij 1710 des Hustru Metta Jacobsdotter är i Barahärad.
Torsten Torstenss: Asping – {d: 6 September 710 des Hustru Elisabet Gregorius är i Malmö.
Tore Qwist – {d 8 September 710, des Hustru är i Hörby Mölla.
Nils Bryning – {d 23 Septemb:r 710 des Hustru är i Oxsiö Häradh.
Jöns Hörberg – {d 13 October 710 des Hustru är i Lyby.
Pehr Månsson – {d: 19 October 710 des Hustru Elsa Pehrsdotter wistas i Burlöf.
Anders Nilsson – {d: 24 October 710 des Hustru Bengta Pehrsdotter är i Malmö.
Pehr Hagelberg – {d: 3 Februarij 1711 des Hustru wistas i Norra häradh.
Matz Byring – {d: 5 Februarij 1711 des Hustru Kirstina Pehrsdotter är i Terningholm.
 
Capitain Lünous Compagnie
Hans Lindahl – {död d: 26 Martij 1710 des Hustru Usela Bengtzdotter är i Malmö.
Lars Pilof – {död d. 21 September 1710 des Hustru Karna Trulsdotter wistas i Malmö.
Jöns Skog – {d: 3 October 1710 des Hustru Kirstin Thomasdotter wistas i Tornehäradh.
Anders Frijsberg – {d: 11 October 710 dess Hustru Karna Anders är i Malmö.
Matz Berg – {d: 18 October 710 des Hustru Bengta Matz är i Malmö.
Mattis Lillia – {d: 25 October 710 des Hustru Bengta N: wistas i Tornehäradh.
Petter Ram – {d: 17 November 710 des Hustru Maria Adamsdotter är i Malmö.
 
Capitain Meijburgz Compagnie
Anders Isralsson Siöberg – {uthj October 1709 des Hustru Metta Hansdotter wistas i Skåne och Färsshärad.
Måns Lustig – {uthj Aprill 710 des Hustru Johanna N: är i Skåne och Oxsiö härad.
Casten Andersson Wiman – {uthj Julij 1710 des Hustru wistas i Östergiötland.
Åke Willig – {uthj September 710 des Hustru är i Skåne och Wemmenahögz Häradh.
Henning Christophersson Malmgren – {uthj September 710 des Hustru Anna Pehrsdotter är i Malmö.
Hans Andersson Frisk – {uthj September 710 des Hustru Kirstina är i Skåne och Wäm[m]enhögz Härad.
Åke Broman – {uthj October 710, des Hustru Anna N: är i Skåne och Tornehärad.
Johan Egman – {uthj October 1710 des Hustru N N wistas i Östergiötland.
Joen Eriksson Roos – {uthj October 710 des Hustru N N wistas i Östergiötland.
Swen Ham[m]ar – {uthj November 1710 des Hustru Sidzela N är i Malmö.
Åke Knutsson Grunman – {uthj December 710 des Hustru N N är i Malmö.
Åke Billing – {uthj Martij 1711 des Hustru är i Skåne och Trannäss by.
 
Capitain Schantz Compagnie
Tyge Hierpe – {d: 6 Augustij 710 dess Hustru Christina Bengtzdotter är i Malmö.
Anders Pehrsson – {d: 12 Augustij 710 dess Hustru Metta Persdotter är i Malmö.
Måns Lustig – {d 22 dito 710 dess Hustru Anna Jönsdotter är i Weberö sochn och Husagårderne.
Oluf Ram – {d: 24 Augustij 710 dess Hustru Brita Olufzdotter är i Malmöe.
Pelle Werrn – {d: 3 September 710 des Hustru Brita N: wistas i Malmö.
Nils Hansson – {d: 17 September 710 des Hustru Christina wistas i Smedztorp sochn och Lijstarum by.
Mårten Pehrsson Ring – {d 21 September 710 des Hustru Olu Swensdotter wistas i Malmö.
Nils Jönsson Ask – {d. 23 September 710 des Hustru N: N: wistas i Malmö.
Lars Olufsson Råå – {d: 2 October 710 des Hustru Gertru Michelsdotter är i Malmö.
Nils Hansson Karaby – {d: 4. October 710 des Hustru Lusia Nilsdotter är i Malmöe.
Jöns Beck – {d: 10 October 710 des Hustru Ellna Larsdotter är i Malmö.
Måns Isacksson Frenning – {d: 28 October 710 dess Hustru Ellna Carlsdotter är i Frenninge
sochn och Ferss härad.
Sören Larsson – {d: 1 November 710 dess Hustru Lussia Fagersdotter wistas i Odeslöf sochn.
Anders Bom – {d: 15 Februarij 1711 dess Hustru Sigri Nilsdotter är i Malmö.
Nils Andersson – {d: 14 Martij 1711 dess Hustru Karna Andersdotter är i Högsiö sochn och Westraby.
 
Att denne Rulla uppå de genom döden afgångne soldater wed mit mig nådigst anförtrodde Regemente uthj Contagions tiden, hwilka Hustrur uthj Swerige äre qwarlembnade, är Extraherat och lijka med de till Kongl: Cam[m]aren i Stettin öfwersände Månatl: Rullar, det warder af undertecknade med Egen Hand och Signete attesterat. Stralsundh d: 13 Aprill A:o 1711.
Lennardt Ribbingh
/Jonas Kråka
Reg:tz Audit:r”


324
Plagman / SV: Plagman
« skrivet: 2022-05-21, 15:32 »
Tillfällighetsfynd rörande Margareta Plagman, som 1749 var gift med kronolänsmannen Gudmund Schmidt i Östra Sallerup (tyvärr har en del ord gått förlorade på grund av brevet bundits in i en volym):
 
Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIIa:38 (”1749 Års Generalers Lands-
 höfdingars, Öfwerstars, Officerares och Befallningsmäns Bref”
), inget sidnummer (Landsarkivet i Lund).
”Högwälborne Herr Baron, ÖfwerAm-
miral, LandsHöfding och ÖfwerCom[m]endant,
samt Com[m]endeur af Kongl. Maij:tts Swärds
Orden.
 
1749 d 9 Januarii beswarat
 
Sedan Consistorium utaf then Visitationsför-
rättning, som Kyrckoherden i Gudmuntorp
Arvid Stuhre uti HäradsProbsten Nils Rin-
gii stelle hållit uti Östra Sallerups försam-
ling i Frostahärad, inhemtat, huru föraf-
skedade CronoLändsmannen Gudmund
Smidt och thess hustru Margareta Plag-
man uti tu års tid, skola afhållit sig i-
från then Hel. Nattwarden, samt at bem:te
Margareta Plagman för några måna-
der sedan af arghet gådt ifrån thenna sin
man och uppehåller sig i Longaryds
Församling och Skieppered hos sin syster, haf-
wandes eij welat instella sig wid Visitationen
ehuru hon therom allfwarligen skall blifwit
antydat; så har Consistorium tillskrifwit
Kyrckoherden i Östra Sallerup Joh. […]
rin och begierdt, at blifwa underrättadt
huru med thessa ächta follcks sam[m]an-
hengde tillsam[m]an, med mera, hwarpå Con-
sistorium till swar erhållit, at bem:te
follcks sam[m]anlefnad merendels warit
kif, träta och osemja; Och ehuru [theras]
Kyrckoherde sökt förmå them till […]
och en Christelig sam[m]anlefnad, skall [han]
wäl eij kunnat något hos them […].
I anseende hwartill och som förberörde [Läns-]
man Smidt uti sin, till Högwälborne
Baron, ÖfwerAmmiral, LandsHöfding,
ÖfwerCom[m]endanten samt Com[m]endeuren [af]
Kongl. Maij:ts Swärds Orden, af[gifne]
förklaring öfwer thess hustrus insinuerade [be-]
swärs skrift, skall hafwa anhållit, at […]
let, angående theras okärliga sam[m]an[lef-]
nad måtte kom[m]a under behörig domstohl;
Ty har Consistorium funnit sig föranlåtit, at
härmedelst hos Högwälborne Herr Baron,
Öfwer Ammiral, Landshöfding och Öfwer-
Com[m]endanten, samt Com[m]endeuren af Kgl.
Maij:tts Swärds Orden anhålla, thet tächtes
Högwälborne Herr Baron, Öfwer Ammiral,
LandsHöfding och Öfwer Com[m]endanten, samt Com-
mendeuren af Kongl. Maij:tts Swärds Orden
berörde mål thit förwisa, at therom sam[m]a
behörigen må undersökas och dömas och then
brotslige befordras till then plicht, som
lag förmår. Förblifwer
Högwälborne Herr Baron, Öfwer Ammi-
ral, LandsHöfding och ÖfwerCom[m]endantens,
samt Com[m]endeurens af Kongl. Maij:tts Swärds
Orden.
                                            ödmiuke tienare
Lund then 17                      Johan Engeström
[dec.] 1748.                        Jonas Wåhlin
                                           
                                            /Paul Nehrman”


325
Alfta / SV: Läshjälp Alfta(X) AIIa:7a sid 136 rad 2
« skrivet: 2022-05-20, 02:03 »
Tyvärr lyckas jag inte tyda det sista ordet, som tycks vara en förkortning, men i övrigt får jag det till ”å försörjningshemmet: invalid i s...”. Det ska tydligen mycket riktigt ha funnits ett försörjningshem i Alfta, som skymtar i bakgrunden på detta foto från 1953 (https://www.dibis.se/index.php?a=sp&cid=159&item=148690&pos=4105&plimit=20) hos Ovanåkers Hembygdsförening / Edsbyns Museum, och som sedermera kom att kallas Alfta Kurhem.


326
Vid denna tid innehåller Brösarps kyrkobok alla möjliga notiser (utöver födda, vigda och döda även in- och utflyttningar, trolovningar, kristendomsförhör och nattvardsgångar samt absolutioner), och eftersom det inte sägs i notisen att Kirstina avlidit – endast att hon piskades med ris på kroppen, och därefter stod på kyrkans pliktpall tre söndagar i rad – så måste hon alltså ha överlevt sitt straff.


327
Hej Peter!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”[juli] d 3. Skrifftades qwinfolket Kirstina Olofsdot-
ter i Brösarp, som, under warande äck-
tenskap medh hennes man Olof Flygare,
låtit sig besofwas af Ryttaren Hans
Rottman, och således bedrifwit enkelt
hoor, och stod hon i dag tridie söndagen
å rad på Plicktepallen effter det hon
corporaliter med rijs-slijtande hade plick-
tat; som Häradzskrifwarens Wälbetrodde
Ebbe Jönssons attest och remiss af d 2. Junij
nästleden gifver tillkiänna”.


328
Axelius / SV: Axelius
« skrivet: 2022-05-12, 01:36 »
Ett tillfällighetsfynd ur Rönnebergs häradsrätts dombok kastar plötsligt nytt ljus på sökandet efter ursprunget till de ovannämnda skånska syskonen Axelius / Axelia:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1750 30/10 § 55; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753), opag.
”S: d: anmälte sig för Rätten afskiedade Artillerie Karlen Olof Axelson, andragandes huruledes dess son Swän Olofson Axelius för någon tijd tilbaka begifwit sig i lära hos Bokbindaren wälaktade Johan Kirkhoff i Carlshamn, och på det han må obehindrat derutinnan widare kunna fortfara, så anhåller Olof Axelson at tingz rätten wille meddela bemelte däss sohn behörigt börds bref. Dätta ärende lät Tingz Rätten til undersökning för sig komma, och aldenstund emedan enhälligt intygade, at denna Swän Olofss. Axelius är Barnfödd här i Glumslöf, af äckta, ärl. och beskiedel. föräldrar; fadren förenemde Olof Axelson och modren Christensa Pers dotter, hwilket iemwäl bestyrckes med Kyrckioherdens Ärewyrdige och Höglärde Herr Magister Adam Lorents Hiorts den 4 sistl: Januarii utgifne attest; ty finner Tingz Rätten skiäligt at sådant under behörig verification genom utdrag af domboken til bewis meddela.”
 
Med hjälp av dessa uppgifter kan man återskapa följande familj:
 
Olof Axelsson, född i Östra Ramlösa by i Välluvs socken (väl son till den Axel Svensson som tillsammans med sin hustru brukar gården Östra Ramlösa nr. 7 i 1700 års mantalslängd tillsammans med en Sven Axelsson med hustru), kallas artillerikarl i födelseboken 1729, kallas avskedad artillerikarl i Rönnebergs häradsrätts dombok 1750, då han ännu var i livet.
Ur vigselboken: ”Dom: 24 post Trinit: wardt Copulerat Oluf Axelss: Barnföd i Östra Ramlösa – ock Pigan Crestensa Pehrs Wibulss dotter, Barnföd i Klintorp wed [R]insiö ock Frasta Härad Och nu förtijden Boer uti Schaglarp”.
Gift 1724 15/11 i Frillestads socken med Christensa Persdotter Weibull, född i ”Klintorp vid Ringsjön” (och alltså med största sannolikhet dotter till klockaren i Bosjökloster, Per Persson Weibull, född ca 1664, begr. 1714 26/4 i Bosjökloster, och Elna Larsdotter Skoug, född ca 1656, begr. 1709 19/3 i Bosjökloster, som bebodde klockargården Klinta nr. 3 i Bosjöklosters socken, som mycket riktigt ligger alldeles intill Ringsjön i Frosta härad).
Barn:
1. Anna Petronella, född 1725 7/3 i Skaglarp, Frillestads socken.
2. Sven Axelius, född 1729 (döpt 9/11) i Nedra Glumslöv, Glumslövs socken, var 1750 lärling hos bokbindaren Johan Kirkhoff i Karlshamn.
3. Axel, född 1738 (döpt 27/3) i Magleby, Kvidinge socken, död därstädes samma år (begravd 2/7).
 
Med tanke på det ovanliga namnet och åldern låter det onekligen som att sonen Sven kan vara identisk med sedermera klockaren i Halmstads socken Sven Hartvig Axelius (född ca 1729, begr. 1774 18/2 i Halmstad), som när han blev bokbindarlärling alltså skapade släktnamnet Axelius baserat på faderns patronymikon Axelsson, kanske samtidigt som systern Anna Petronella – som ju onekligen passar bra in på den Anna Petronella Axelia (född ca 1721, död 1794 i Perstorp) som gifte sig med glasbruksskomakaren Hans Jacob Beckman (1709-1786). Anna Petronellas bevisliga syster Lena Axelia (född ca 1730) passar bra in i glappet 1729–1737, men hennes födelsenotis lyckas jag tyvärr inte hitta.
 
Det enda som besvärar mig är att klockaren Sven Axelius inte fick någon dotter Christensa, efter den förmodade farmodern – är det känt om Anna Petronella eller Lena Axelia gav någon av sina döttrar detta namn?


329
Långaröd / SV: Önneköp lanthandel
« skrivet: 2022-05-09, 11:58 »
Hej Ann-Charlotte!
 
Jag tror att jag lyckades lösa gåtan, men eftersom det rör nu levande personer sänder jag uppgifterna till dig i ett meddelande.


330
Östra Karup / SV: Soldaten Carl Collet, född ca 1750
« skrivet: 2022-05-08, 11:54 »
Jag hoppades att födelseorten skulle specificeras i någon av de generalmönsterrullor Carl Colett fanns med i, men tyvärr står det alltid bara ”Tyskland”. Kanske är det ändå möjligt att finna tänkbara kandidater med hjälp av namnet och den angivna åldern i generalmönsterrullorna; jag håller tummarna, och det var roligt att kunna hjälpa till!  ;D


331
Östra Karup / SV: Soldaten Carl Collet, född ca 1750
« skrivet: 2022-05-08, 01:44 »
Även vigseln ägde tydligen rum i Göteborgs garnisonsförsamling – efter lysning den 24 oktober 1779 vigdes den 26 december samma år ”Soldaten vid Cap. Jernskjölds C. Carl Collet, med Pigan Kerstin Heljes-doter”, han 23 och hon 20 år gammal (Göteborgs garnisonsförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:8, 1772–1784, sid. 498).


332
Östra Karup / SV: Soldaten Carl Collet, född ca 1750
« skrivet: 2022-05-08, 01:12 »
Hej Simon!
 
Carl Colett var tydligen soldat vid det regemente som sedermera kom att kallas Göta artilleriregemente. När han värvades den 12 juni 1775 kallades det dock Saltzaske regementet (efter regementschefen, överste Hugo Herman von Saltza), och man finner Carl Colett som soldat nr. 20 (detta nummer behåller han under hela tjänstetiden) vid kapten Jernskiölds kompani samt närvarande då kompaniet mönstrades i Göteborg den 20 juli 1776; han sägs då vara 22 år och 11 månader gammal, född i Tyskland, ogift och katolik samt lärt tenngjutarhantverket.
 
Han var även närvarande då kapten Jernskiölds kompani mönstrades i Göteborg den 29 juni 1778 och 8 juni 1780; förstnämnda år anges han vara 24 år och 10 månader gammal, ogift, katolik samt lärt tenngjutarhantverket, sistnämnda år sägs han vara 26 år gammal, gift, katolik och lärt hantverket skärslipare (!), samt ”Född i Tyskland Capitulation för rymmande beräknad från den 5 Julii 1779” (han har alltså tydligen rymt från regementet, och när han återvände verkar man ha förlängt hans tjänstetid som straff).
 
Carl Colett närvarade då kompaniet (som nu övertagits av kapten Frankenheim) mönstrades i Göteborg den 29 juni 1782, han sägs då vara 28 år gammal, gift och katolik samt lärt skärsliparhantverket.
 
Han närvarade även då kapten Frankenheims kompani mönstrades i Göteborg den 25 juni 1785; Carl sägs då ha karaktären och beställningen av grenadeur (grenadjär) samt vara 30 år och 8 månader gammal.
 
Regementet får därefter en ny chef, överste Carl Adam Wachtmeister, och det byter därför namn till Wachtmeisterska regementet; även kompaniet får en ny chef, kapten af Forselles, och då detta kompani mönstrades vid Göteborg i juni 1786 finner man Carl Colett som 32 år och 8 månader gammal, ogift (!) och av luthersk religion (!) samt lärt skärsliparhantverket.
 
Carl Colett är även närvarande när kapten af Forselles kompani (som numera kallades Andre majorens kompani) mönstrades vid Göteborg den 20 juni 1788, han var då 34 år och 8 månader gammal, gift samt hade karaktär och beställning av timmerman (!).
 
Regementet byter därefter namn ännu en gång, till Stedingkska regemente, och vid generalmönstringen i Göteborg den 27 juli 1790 får man veta Carl Collets slutliga öde – ”genom döden afgått d: 17 Maii 1789”.
 
Dödsfallet ägde rum i Göteborgs garnisonsförsamling, där man finner att soldaten vid sekundmajorens kompani Carl Collet dog av rötfeber 1789 16/5, 36 år gammal (Göteborgs garnisonsförsamling, vol. CI:10, 1785–1801, sid. 434). I samma församling finner man även ytterligare tre barn som dog i späd ålder – det var alltså bara modern Christina Heljesdotter och dottern Catharina Elisabeth, din anmoder, som återvände från Göteborg till Östra Karup med livet i behåll:
 
Maria Sophia Collet, född 1783 8/1 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:8, 1772–1784, sid. 30), död av tvinsot 1784 22/8 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:8, 1772–1784, sid. 436).
Olof (Olaus) Collet, född 1785 13/9 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:10, 1785–1801, sid. 15), död av koppor 1788 24/11 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:10, 1785–1801, sid. 413).
Maria Sophia Collet, född 1789 16/1 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:9, 1777–1801, sid. 63), död av torsken 1789 5/4 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:10, 1785–1810, sid. 433).
 
Källor för de militära uppgifterna:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1811 (1776), inget sidnummer.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1812 (1778–1780), sid. 238 och 192.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1813 (1782), inget sidnummer.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1814 (1784), sid. 155.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1815 (1786), sid. 386–387.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1816 (1788), sid. 258–259.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1818 (1790), sid. 266–267.


333
Övriga släkter - S / SV: Sören Fredriksson Sture
« skrivet: 2022-05-07, 20:17 »
Vad roligt att Benedikta Sture dök upp som fadder! Lunds stifts herdaminne säger ingenting om att Fredrik Pedersen Sture ska ha haft en dotter med detta namn, och Sörens Stures enda bror Mats Fredriksson Sture (ca 1650–1694), kyrkoherde i Gladsax, hade inte heller någon dotter med detta namn (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, sid 187), så det bör ju rimligtvis vara Sören Stures dotter från första äktenskapet som nu hade hunnit bli konfirmerad, och därmed tilläts vara fadder åt sin yngre halvbror 1704.
 
Jag har Sockenbeskrifningar från Frosta härad... 1746–1747 (tryckt 1920) hemma i bokhyllan, och ser att Fredrik Pedersen Stures gravsten mycket riktigt hittas på sidan 65 i denna bok. Där omnämns även hans epitafium, som beskrivs av kyrkoherden H. Ursell i Harlösa på följande sätt den 28 januari 1747 (sid. 66):
 
”Uti Sachrestian finnes Sahl. H. Probsten Stures och dess hustrus Effidies på en stor tafla med denna Inschription.
 
               Τἀ ἀνω φρονειτε: Col: 3. 2.
      Ven: Præp: h: Nomarck: Dom: Fredricus P:
     Sture vir incorrupta Fide Deo Devotus Regi
     Fidus Parens 8 Nat: Desiderat: animam Deo
     Beatam Reddidit Anno 1687 Die 2: Mart: Aetat:
     66: Nec non Svavissima ipsius Coniux Anna
     Matthiæ Filia Rare Pietatis et Reliovarum vir-
     tutum incomparabile Exemp: Mater 8 Lib: Di-
     lect. vivere Moriens Cooepit 1685 D: 16 Iul:
     Aetat 59.
           Deo animam, Mundo Famam.”
 
Åttiotre år senare, vid inventeringen i Harlösa kyrka den 6 april 1830, beskrivs epitafiet med ungefär likalydande text, och i marginalen har någon skrivit med blyerts att epitafiet finns ”Nu i norra utbygget” samt ”Inskriften nu ommålad och vanställd” (Domkapitlets i Lund arkiv). Vid det laget omnämns dock inte Fredrik Pedersen Stures gravsten alls, så kanske hade den redan då försvunnit?


334
Övriga släkter - S / SV: Sören Fredriksson Sture
« skrivet: 2022-05-07, 15:02 »
Snyggt jobbat Ove, mycket intressant! Jag kikade nu på de tre dopnotiserna från Södra Åsum, och ser att det fullständiga namnet på barnet som döps 1702 är Anna Dorothea (”Anna Dorethe”) medan fadern Sören Sture vid dopet 1706 mycket riktigt anges vara ”S” med ett förkortningstecken efter, alltså salig. Det stämmer bra med att den dotter som då döps uppkallas efter sin avlidne far och får bära en feminin variant av hans förnamn, Severina Maria (Sören = Severin = Severina).
 
Tack vare detta fynd kan man alltså ringa in Sören Stures dödsdatum lite bättre; han var alltså avliden före dotterns dop den 7 mars 1706 men måste ju varit i livet vid hennes tillblivelse nio månader tidigare. Om vi då antar att dottern föddes några dagar före dopet bör hon alltså ha ”blivit till” den första veckan i juni 1705, och därmed måste alltså Sören Sture ha dött mellan den första juni 1705 och den 7 mars 1706. Jag lyckas dock inte hitta dödsnotisen i Södra Åsums kyrkobok under den tiden, även om den väl borde finnas där med tanke på att barnen ju döps där 1704 och 1706 och Sören Sture dessutom arrenderade en gård i socken under dessa år. Antagligen har väl prästen tyvärr glömt att anteckna dödsfallet i Södra Åsums kyrkobok?
 
Jag hoppades att Sören Sture kanske begravdes under golvet i Södra Åsums kyrka, och kikade därför i ”Kyrkornas märkvärdighet” för Färs härad i Domkapitlets i Lund arkiv. Det gav dock ingenting, för inventeringen i augusti 1830 anger endast att ”Inuti Kyrkan ligga 5 st. Likstenar, samt en vid ingången. Deras inscriptioner äro af wandrare så utslitne, att de ej kunna läsas, utom en” som tillhörde välaktade mannen Iver Nilsson i Omma, död 1666.
 
När det gäller den skånska prästsläkten Stures ursprung ser jag att uppgifterna går isär, vilket jag till slut lyckades utröna anledningen till. Lunds stifts herdaminne (band 6, 1957, sid. 264) anger att Fredrik Pedersen Sture föddes omkring 1621 (enligt gravstensinskriptionen) på Frederiksborgs slott i Själland som son till konglige confessionarius, teologie doktor Peder Hansen Sture och Gertrud Hansdatter, men letar man upp ”Kongelige Confessionarier eller øverste Hofpræster” i det danska herdaminnet online, S. V. Wibergs Personalhistorie, statistiske og genealogiske bidrag til en almindelig dansk præstehistorie, band 1-5, utgivna i Odense 1870-1878, anges han inte heta Peder Hansen Sture utan Peder Clausen Sture (död 1624) (https://wiberg-net.dk/603-Kgl.Confess.htm#PederSture). Enligt detta  herdaminne ska denne Peder Clausen Sture ha varit son till kyrkoherden i Hygum, Claus Stuhr (Sture) (död 1620) (https://wiberg-net.dk/522-Hygum.htm#ClausStuhr) som i sin tur möjligtvis var son till kyrkoherden i Hammelev, Georg (Jørgen) Stuhr (Stuer) (död 1561) (https://wiberg-net.dk/1436-Hammelev.htm#JorgenStuhr-de), vilket ju överensstämmer med de uppgifter du själv funnit online.
 
Uppgifterna i det danska onlineherdaminnet stämmer också väl med de forskningsfynd som lyftes fram 2013 i en tråd på forumet Danske Slægtsforskere (https://forum.slaegt.dk/index.php?topic=58898.0), men även biografin över Fredrik Pedersen Stures systerson Peter Stuure (1636-1707) i Lunds stifts herdaminne (band 3, 1951, sid. 15) säger något helt annat rörande släktens ursprung:
 
Peder Hansen Sture var enligt Wiberg son av en rådman i Köpenhamn Hans Rasmussen och synes ha varit den förste bäraren av det för en prästsläkt märkliga namnet Sture; någon som helst anknytning till de vid denna tid utdöda adelssläkter med namnet Sture, som funnits i Holstein och på Jylland, har icke kunnat spåras och givetvis än mindre till de svenska Sturarna.”
 
Fotnoten till denna uppgift sägs vara "Wiberg 2, s. 101", alltså Wibergs danske præstehistorie, del 2, 1870, sid. 101 (https://slaegtsbibliotek.dk/911593.pdf), där man mycket riktigt kan läsa följande:
 
Peder Hansen Sture, f[ödd] i K[ö]b[en]h[avn]; F[ar] H. Rasmussen, R[aa]dm[an]d”.
 
Det verkar alltså som att den tryckta upplagan av det danska herdaminnet (1870) felaktigt kallar Fredrik Pedersen Stures (ca 1621-1687) far Peder Hansen Sture, en uppgift som sedan snappades upp av författaren till Lunds stifts herdaminne (1951) och upprepades i biografin över Fredrik Pedersen Sture i Lunds stifts herdaminne (1957), men därefter korrigerades uppgiften i enlighet med nya forskningsrön och fördes in i den uppenbarligen korrigerade och uppdaterade onlineversionen av Wibergs danska prästhistoria, som nu alltså anger de korrekta namnen och släktleden till skillnad från de felaktiga i Lunds stifts herdaminne.


335
Bonderup / SV: Bengta Nilsdotter Född 18071008 i Bonderup
« skrivet: 2022-05-07, 12:17 »
Om protokollen från Torna härads urtima ting 1809 inte återfinns bland lagtima tingets protokoll samma år kan de med lite tur finnas på landsarkivet i Vadstena, närmare bestämt i Göta Hovrätt. Advokatfiskalens arkiv, volym E VII AABB:1106. Denna volym innehåller avskrifter av 1809 års domböcker från Torna, Bara och Harjagers härader, och min erfarenhet är att dessa vanligtvis omfattar både lagtima och urtima tingens protokoll.


336
Övriga släkter - S / SV: Sören Fredriksson Sture
« skrivet: 2022-05-05, 23:02 »
Hej Ove!
 
De fem senare frågorna hittar jag tyvärr inte svaren på, men enligt Lunds stifts herdaminne (band 6, 1957, sid. 267) hade kyrkoherden i Harlösa och Hammarlunda, Fredrik Pedersen Sture (ca 1621–1687) och hans hustru Anna Madsdotter Vare (ca 1626–1685) bland annat sonen Sören, ”hejderidare, sedermera befallningsman på Näs (Trollenäs) och Eriksholm (Trolleholm), slutligen arrendator å annexhemmanet i S. Åsum, nämnd i Färs härads dombok senast 1704 25/10 (jämför nedan, s. 482)”. Sistnämnda sida i samma bok berättar att Sören var gift med Barbara de Fine, dotter till kyrkoherden Christopher Hansen de Fine i Brandstad och Södra Åsum; där står även att Sören ”nämnes senast 1704 25/10 i Färs härads dombok och 1709 11/2 har gästgivaren Johan Wessman i Hörby till Färs häradsting instämt Barbro Sal. Sören Stures för olaglig ölförsäljning”.


337
De två senaste breven var tyvärr extra svårlästa, vilket gjorde att tydningen drog ut på tiden. Andra saker kom dessutom emellan, men när jag återupptog transkriberingen upptäckte jag att avbrottet bara var positivt för nu kunde jag läsa texten med ”nya ögon”. Jag lyckades därmed tyda några fler ord och namn, och identifierad en del av gårdarna och byarna med hjälp av Ortnamnsregistret online, men tyvärr innehåller transkriberingen fler frågetecken och luckor än vad jag skulle önskat (det ovannämnda medeltidsbrevet ur SDHK med nr. 23392 omnämns tydligen i det femte stycket i brev 1 här nedan):
 
BREV 1
 
Ett breff på halff[ua] broma[?] som Jönss Gett saltt haff[uer] thill […] Closter
för Ett par Oxssar Och [17 mark] panning[ar] Den andre halffparthen […] sam[m]a brom[m]a
lag för thill Clostredh, aff huilkett Jag haff[uer] En offörssegledh Copie daterat
dett ar M C D X C Ockta[…].
 
”Ett brev på halva Bromma[?] sin Jöns Geet sålt haver till […] Kloster
för ett par oxar och 17 mark penningar, den andra halvparten […] samma Bromma
lag förr till klostret, av vilket jag haver en oförseglad kopia daterad
det året MCDXC Octa[vo?].”
 
Nåck Ett Jönss Gettz gaffue breff på Malmmensssårss[?] Och Min Engh […]
[…] som han gaff thill Krockeckz Klåster aff huilket her finness En gamell
förssegledh Copie datedh[!] –
 
”Nock ett Jöns Geets gåvobrev på Malmenfors[?] och min äng […]
[…] som han gav till Krokeks kloster av vilket här finnes en gammal
förseglad kopia daterar [lucka].”
 
Nåck Ett Jonss Gettz breff lydhendz på stara[?] i rompåcker socken huilckett
han saldhe boskap bortt i Strengnäss för 40 Mark Medh ett för alldh atth han
Och hanss aruingar skulle dhett förssaml[?] pang ii gå[?] att köppas aff hilcket
Jag haff[uer] En förssegledh kopie d: – 1480
 
”Nock ett Jöns Geets brev lydande på Stara[?] i Rumpåkers socken vilket
han sålde boskap bort i Strängnäs för 40 mark med ett för allt att han
och hans arvingar skulle det församl[…] penning i gå[?] att köpas av vilket
jag haver en förseglad kopia daterad 1480.”
 
Nåck Ett Jonss gettz breff på […] han saldhe […] ii
Strengness för 40 [mark] huilke […] sölff Medh sam[m]e welkår
att han Eller hanss arffu[inger] Måge dhett genlössie D: 1480 aff huilkett Jag
haff[uer] En forssegledh Copie (
 
”Nock ett Jöns Geets brev på […] han sålde […] i
Strängnäs för 40 mark vilka […] silver med samma villkor
att han eller hans arvingar må det igenlösa, daterat 1480, av vilket jag
haver en förseglad kopia.”
 
Etth dombreff som gamle Jon karssan Och hanss Medh arffuingar, Nielss, Karll,
och Larss Finkenogar finge på halffth Östrehuargarna på westre Rekerne aff
Andherss Rusk Dat 1440
 
”Ett dombrev som gamle Johan Karlsson och hans medarvingar, Nils, Karl
och Lasse Finkenov fick på halva Östra Vargarn på Västerrekarne av
Anders Rusk, daterat 1440.”
 
Ett köpe breff som Jossep Passanss. halffsyster Lasse Kuress hustru, wedh
Nampn Ingeborg Harelss dått[er], såldhe En gårdh på Östre Rekarnes […] ii ydhersta
– 12 öress landh Medh Jossep pssånss samthyckie thill H Jahan Ingemanssån
Erkedieckne i Westerårss för – 130 [mark] forssa[…] panning hon Och henness Man
Laress Kurre sedhan köpthe aff fru Kärin[?] Gun[n]e Larss Kurress syster hustru Elin
i akarleby i Husseby socken 3 gård[ar] som Er tuå gård[ar] ii mallem[…] Och
En gårdh hette Kärssiö i Stegetomthe socken ii Jönåkerss häredh.
 
”Ett köpebrev som Joseph Pederssons[?] halvsyster Lasse Kurres hustru, vid
namn Ingeborg Haraldsdotter, sålde en gård på Österrekarnes […] i Yttersta
12 öres land med Joseph Pederssons samtycke till herr Johan Ingemansson
ärkedjäkne i Västerås för 130 mark fors[…] penning, hon och hennes man
Lars Kurre sedan köpte av fru Karin Gunne Lars Kurres syster hustru Elin
i Akarleby i Husby socken tre gårdar som är två gårdar i Malmen[?] och
en gård i Kärrsjö i Stigtomta socken i Jönåkers härad” (ovanför ”Jossep Passanss.” på översta raden i detta stycke finns en hänvisning till anteckningen i marginalen, som jag tyvärr ej lyckas läsa då texten beskurits).
 
Etth köppe breff lydhendz atth Jossep pssån köpthe aff Mattz Felprisson wäp[…]
Fårssödhe quern En gårdh i Stenhulthe Och brogetårp i Malmssoken för 200 [mark]
pris dhett Mynth som då gieck Och galtt
 
”Ett köpebrev lydandes att Joseph Pedersson köpte av Mats Felprisson[?] väpnare
Forssjö kvarn, en gård i Stenhulta och Brogetorp i [Stora] Malms socken för 200 mark
pris, det mynt som då gick och gällde.”
 
Etth köpebreff atth Jossep perssån köpthe Snacketårp i Malm socken för – 12
[mark] arthuger[?], thill […]dheköpp, aff Jonss Larssån i sledsta wepnare Och Cirsten
Bergerss dått[er] såldhe dhett Jossep dhett 1510 same Jonss Larssån war
Erick Jonssåns far på tuna
 
”Ett köpebrev att Joseph Pedersson köpte Snacketorp i [Stora] Malms socken för 12
mark örtugar, till […]deköp, av Jöns Larsson i Slädsta, väpnare, och Kirsten
Birgersdotter sålde det Joseph det 1510, samme Jöns Larsson var
Erik Jonssons far på Tuna.”
 
Nåck Ett köppe breff atth Jossep pårssån köpthe 2 gård[ar] i stenstorp
Och En gardh i kälberge aff Erick Jönssåns [fader] på tuna hett Jönss Larssån ii
sledsta
 
”Nock ett köpebrev att Joseph Pedersson köpte två gårdar i Stenstorp
och en gård i Källeberga av Erik Jönssons fader på Tuna, hette Jöns Larsson i
Slädsta.”
 
 
 
 
BREV 2
”Ett köpe breff atth Jossep passerss. halff syster haff[uer] såltt biskop Lydick
ii westerås – 6 öress landh i gåldheberg[?] i dhen östere och syndherste
[…] för 80 [mark] 1481. same gardh aff aruid […] och faltt
på hustru Anis Jossepz dåtthers lått för 3 pdz […] – 6 örre peng same gårdh
köpthe Min Morffar i gän aff för Nemdhe biskop
[i marginalen:] dette koffdhe[?] Jossep pssan en gån[g] och faltt på Min Morssyster hustru Annesse thel Effther hanss dödh.[/i]
 
”Ett köpebrev att Joseph Pederssons halvsyster haver sålt biskop Lydick
i Västerås 6 öres land i Gålleberg[?] i den östra och södraste
[…] för 80 mark 1481. Samma gård av Arvid […] och föll
på hustru Agnes Josephsdotters lått för 3 punds […] 6 öre penning, samma gård
köpte min morfar igen av förenämnde biskop”
[i marginalen:] ”detta köpte Joseph Pedersson en gång och föll på min moster
hustru Agnes’ del efter hans död.”
 
Etth breff atth Welbyrdige quin[n]e h. Margrethe Oloffz dått[er] i Adöö gaff sin Man
Skåning Larssån i Örrkesålm[?] i steste[…] Effther dhe […] huar. 3 penges
landh ii henness Jordhe godttz Nemligen i Kleff i Call socken dat 1496
 
”Ett brev att välbördig kvinna hustru Margareta Olofsdotter i Adö gav sin man
Skåning Larsson i Orkesholm i sista […] efter de […] var 3 pennings
land i hennes jordagods nämligen i Klev i Kall socken, daterat 1496.”
 
     War Och Någre breff i K: M: kamer i sam[m]e forn[…]
     som Jag Icke wetth Om dhe hörer[?] Min Eller Min sleckth thill dhee […]
     i sam[m]e breff förmelthe ärre för en Jag dherom[?] får Ranssackett
 
”Var ock några brev i K. M:ts kammare i samma forn[…]
som jag icke vet om de hörer min eller min släkt till de […]
i samma brev förmälda är förrän jag därom får rannsakat.”
 
Ett förlikningess breff Om Suluesta, Melen H Alff Hem[m]ingssån wepnare Och
Pher[?] Olssån så atth huardhere skulle haffue – 12 öress landh i förskreffne
Seluesta Peuel[?] Olssån beholtt thett som lig[ger] syndhersth ii sam[m]e gårdh Eller by
lighendh.i Olandhz häredh i Adhelundhe socken 1474
 
”Ett förlikningsbrev om Söderlövsta, mellan herr Alf Hemmingsson väpnare och
Per Olsson så att vardera skulle hava 12 öres land i föreskrivna
Söderlövsta, Påvel[?] Olsson behöll det som ligger söderst i samma gård eller by
liggande i Olands härad i Alunda socken, 1474.”
 
Ett breff Melem Jonss Raguallssån Och Ingeredh Jerksdått[er] Om – 10.
orriges landh Jordh ii […] Och Nagre orelandh ii Lerberga i Rydh socken
och Bro häredh, hui[lke]tt the gaffue En friboren quin[n]e hui[lke]tt hustru gu[…]
för – 19 ores landh i Wadhesta i Kneffsta socken i Erlige hundratz häredh
Och – 5 öress landh Jordh i Wlffuestuen ii Husseby ssocken ii Langehund[…]
haredh 1487
 
”Ett brev mellan Jöns Ragvaldsson och Ingrid Jerksdotter om 10
öresland jord i […] och några öreland i Lerberga i [Västra] Ryds socken
och Bro härad, vilket de gav en friboren kvinna vilket hustru gu[…]
för 19 öresland i Vadesta i Knivsta socken i Ärlinghundra härad
och 5 öresland jord i Ulvesta i Husby[-Långhundra] socken i Långhundra
härad, 1487.”
 
Ett breff att Jönss Swenssån i Härerne[?] Wepnare haff[uer] saltt
Nielss Anderssån ii Sörby 7 origes landh Hedessiöö ij Trögdh i Mekell[?] socken
för – 21 [mark] A: 1421 Om Nagre aff desse Err aff Min byrdh wetth Jag
Icke för En Jag dher Om far Ranssackett (
 
”Ett brev av Jöns Svensson i Härene[?] väpnare, haver sålt
Nils Andersson i Sörby 7 öresland Hedesjö i Trögd[?] i Mekell[?] socken
för 21 mark anno 1421. Om några av dessa är av min börd vet jag
icke förrän jag därom får rannsakat.”
 
Ett köpe breff atth Wäborne[!] Man Knutt Jönssan å gamleberg köpdhe
2 [mark] land Jordh i askerby [asköö thill nampn] nesth then syndersta gårdhen ii backare Socken
ii tuhundattz häredh, aff Jon Larssån i seffsta för 8 [mark] peng
Datt. 1487
 
”Ett köpebrev att välborne man Knut Jönsson å Gamleberg köpte
2 markeland jord i Askerby [Askö till namn] näst den södersta gården i [Västerås-]Barkarö socken
i Tuhundra härad, av Jon Larsson i Sävsta för 8 mark penningar,
daterat 1487.”
[/i]

338
Hej Thomas! Först nu upptäckte jag att jag missat ett besvara din fråga om tvådelarna, jag beklagar! Förhoppningsvis har du redan funnit svaret vid det här laget, för jag blir själv inte klok på vad som menas / hur man räknat. Det låter ju nästan som att brödernas mor har ägt en tredjedel av hälften av Övergården (som du säger alltså en sjättedel av hela gården), och att tudelarna alltså syftar på de övriga två delarna. Formuleringen blir dock lite missvisande, men jag tolkar det också som att Nils Josefsson löser ut sin broder tredjedel och därmed blir ägare till två tredjedelar (tudelarna).


339
Stumaeus / SV: Stumaeus
« skrivet: 2022-05-04, 14:02 »
Stort tack för dessa intressanta uppgifter, Bertil! En klockare på Stommen skulle ju på ett snyggt sätt knyta samman det något högre samhällsskikt jag hade i åtanke med en rimlig förklaring på det ovanliga släktnamnet Stomaeus / Stumaeus, så detta spår måste absolut undersökas närmare.


Det var även intressant att Windrufwa är inblandad; ovannämnde Elias Windrufwas son Sven Windrufwa (1664–1722) i Borås gifte sig nämligen några år senare i Lund med Ingeborg Kråka, systerdotter till postmästaren Sven Kråka i Lund vars svåger var medlem i samma rådhusrätt som Andreas Stumaeus. Om vi antar att Anders Stumaeus är den av Anders Biörssons söner som 1681 bodde hos Elias Windrufwa i Borås, och utgår ifrån att han då lärde känna dennes son Sven Windrufwa, så kanske de fortsatte hålla kontakten även sedan Anders Stumaeus flyttat till Lund och att Anders förmedlade kontakten mellan Sven Windrufwa och dennes blivande brud Ingeborg Kråka? Några andra kontakter mellan Lund och Borås vid denna tid kan jag inte erinra mig, men det gör i varje fall att Anders Stumaeus passar väl in i sammanhanget.


340
Det låter som ett ypperligt förslag, Kalle! Med tanke på närheten till Jena är det ju inte helt osannolikt att orten ifråga ska vara Stettfeld, och när jag nu dubbelkollar protokollet ser jag att den andra bokstaven i ortnamnet inte liknar övriga ”l” i notisen utan snarare påminner om ett ”t” som man glömt göra en ”knorr” på – så att orten alltså ska vara Stettfelt. Tyvärr gav generalmönsterrullorna för Södra skånska kavalleriregementet inga ledtrådar; i 1724 års rulla saknas regementsstaben, i rullorna för åren 1732, 1737, 1744 och 1754 räknas Sebastian Schmidt upp under regementsstaben utan angiven födelseort eller ens nationalitet, och i 1759 års rulla har en Johan Fredrik Schmidt övertagit tjänsten som regementssadelmakare.


341
Fast jämför man bouppteckningarna kan man konstatera att den Hack Söffrensen som bor i Fulltofta på 1650-talet inte kan vara son till borgmästaren Söffren Christensen i Malmö; vid borgmästarens bouppteckning i Malmö 1650 21/1 omnämns nämligen ingen son Hack Söffrensen, däremot sägs det att skiftet hölls ”I mellomb […] Börn och Börnebörn”, och bland barnen och mågarna uppräknas ”Morten Wiborg paa Maren Hachsdaatters wegne” (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:23, 1650–1652, bouppteckning nr. 736). Denna Maren bör alltså vara ett barnbarn till borgmästaren Söffren Christensen, vilket ju stämmer bra med att det vid bouppteckningen i Ystad 1642 2/6 efter Hack Söffrensen, som då var ”S: affgangenn”, omnämns att han gemensamt med sin hustru Gertrud Lauritzdatter endast efterlämnade ”begge dj S: folckis datter Marine Hachs daatter” (Ystads rådhusrätt och magistrtat FII:2, 1622–1694, sid. 98).


342
Hej Anna-Carin!
 
Kanske har du redan fått svar på din fråga efter de 4,5 år som passerat, men jag ville ändå skriva ett litet svar. Upplägget i Einar Bagers bok är lite förvirrande, men Söffren Christensens fyra gravstenar som omnämns på sid. 64 i del I beskrivs närmare på sid. 12–14 i del II. Där omnämns en förteckning över kyrkans gravstenar från 1666, som berättar att gravstenarna mycket riktigt låg i mittgången:
 
Meddelste gang nr 42.43.47.48 Sören Christensens arfvinger”.
 
Eftersom stenarna 47 och 48 inte beskrivs eller finns avritade i Malmöhistoria i sten gissar jag att de har förkommit, men stenarna 42 och 43 beskrivs och finns avritade på sidan 12–13 i del II:
 
”De båda gravstenarna äro helt släta och sakna utsmyckning. Mitt på dem bägge Jacob Rasmusens bomärke och initialer, överst gravstenarnas nummer, som dock på den mindre stenen stått på dess avsågade hälft. På den större stenen nedtill Jacob Rasmusens svärsons, borgmästaren Söffren Christensens bomärke och årtalet 1652. Längst ner till höger initialerna M H M = Martin Hartman, rådman och svärson till föregåendes dotter Kirstine i hennes äktenskap med borgmästaren Hermand Krutmeijer.”
 
Tyvärr omnämns alltså inga namn utöver bomärket och årtalet 1652, som tycks vara året då gravplatsen inköptes. Detta är i varje fall året då Söffren Christensens epitafium uppsattes i S:t Petri kyrka; det ståtliga epitafiet hänger ännu kvar högt upp på väggen i norra sidoskeppet, och när jag besökte kyrkan 2016 fotograferade jag noggrant epitafiet och särskilt texten i kartuschen som lyder såhär:
 
”ANNO 1652 Den 20 SEPTEMBRIS Haffuer Erlig Act och Velfornemme Mand Søffren Christessøn, forige Borgermester I Malmöe, Och Erlig Dyderige oc gudfryctige Matrone, Marne Jacobs datter begge deriss Samplige Epterlatte Börn oc Arffuinger ladet dette EPITAPHIUM forferdige oc opsette, deris kiere oc Salige Forældre til en Christelig Amindelse oc I Hukommelse Oc hensoff i Herren Forbemelte S: Borgemester Soffren Christenssön 1649 den 29 NOVEMBR: oc ligger her neden for i mod Funten begrafvet, Hans förste, Erlige oc Dydige Hustru Birrtte Povels datter Hensoff i HERRen 1614 den 27 Februarij, oc huiler her tuende ud fra Den anden Hans dydefulde Hustru Erlig oc gudfryctige Matrona Marne Jacobs datter I Herren hensoff 1651 den 13 Septemb: oc huiler hoss Hendis S: Hossbonde Oc en Part deris i Herren hensoffuede Börn, Gud forlene dem alle en glædelige Opstandelse”.
 
Tyvärr har man alltså inte gjort några tillägg i texten efter att epitafiet uppsattes 1652, och ”en part deras i herren hänsovna barn” tycks vara de två spädbarn (och kanske även den bortvända dottern) som avbildas på familjeporträttet på epitafiet, och som alltså hade avlidit före föräldrarna. Gravstenarna och epitafiet ger således inget svar på om även Hack Söffrensen vilar i familjegraven, men jag funderar på om kyrkoräkenskaperna kanske nämner något om detta? Jag tänkte först att gravsättningar i redan inköpta gravställen kanske uteslöts ur räkenskaperna, men kan konstatera att man bland 1649 års inkomster ”Aff Begraffuelse steder for Jord och Klocherne” finner att ”Den 4 Decembr Bleff begraffuit Salig Borgmester Söfren Christenssön” för vilket man betalade för jorden och klockorna (Malmö Sankt Petri kyrkoarkiv, vol. LIb:7, 1636–1654, sid. 10), så även Hacks begravning bör finnas med i dessa räkenskaper, ifall han fått sin sista vila i familjegraven i S:t Petri kyrka.


343
Övriga släkter - P / Plåt
« skrivet: 2022-04-18, 21:27 »
Den som släktforskar i 1700-talets Skåne och Blekinge har kanske någon gång stött på det lite udda efternamnet Plåt / Plåth – själv har jag ofta undrat över om, och i så fall hur dessa "Plåtar" hänger samman och varifrån efternamnet kommer. Tyvärr lyckas jag inte besvara den senare frågan, men genom en djupdykning i källorna lyckades jag till slut knyta ihop de flesta av dem. Tyvärr lyckas jag inte alls få fram namnet på Carl Pettersson Plåts första hustru, eller hans andra hustrus ursprung, men kanske någon annan har lyckats bättre?:
 
Familj 1
Carl Pettersson Plåt, född omkring 1659, var fogde i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län 1691 (mtl), arrendator därstädes 1694–1711 (mtl), begr. 1721 26/2 i Ystads S:ta Maria församling, Malmöhus län.
Kallas Plåt första gången i Remmarlövs mtl 1705.
Gift 1:o före 1691 med NN, död före 1697 (maken sägs vara änkling i mtl samma år), avvittring 1704 4/3 i Remmarlövs socken (enl. anteckning vid vigseln 1704).
Barn:
1. Petter Plåt, född omkring 1690 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län – se familj 2.
2. Christoffer Plåt, född omkring januari 1694 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län – se familj 3.
Gift 2:o 1704 8/6 i Malmö S:t Petri församling, Malmöhus län (vigda hemma) med jungfru Jannika Lorentzdotter Rulberg (kallas Johanna i mtl 1705–1711).
 
Familj 2
Petter Plåt (son till Carl Pettersson Plåt, familj 1), född omkring 1690 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län (enl. GMR 1710), antagen 1710 29/6 som 2:e korpral vid Billesholms kompani och Norra skånska kavalleriregemente (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 884; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1710), slottsbokhållare (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832). Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid. 189), död 1719 26/1 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 890; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1719) på Dragsholm i Stenestads socken, Kristianstads län, begravd 8/2 samma år i Stenestads kyrka.
Gift 1711 22/8 i Bjuvs socken, Malmöhus län med Anna Maria Jochumsdotter Cremohn (gift 2:o före februari 1725 [då »Mönsterskrifwarens Flobergz kärsta Anna Maria Cremon i Mörsshög bar barnet» vid ett dop i Bjuvs socken] med mönsterskrivaren Anders Peter Floberg, född omkring 1694, död 1768 4/6 på Lilla Mörshög nr. 1 i Bjuvs socken, Malmöhus län), född omkring 1679 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, levde ännu i Bjuvs sockens mtl 1742 men saknas i mtl från och med 1749 (finns dock ej antecknad i död- och begravningsboken), dotter till klockaren vid Helsingborgs stadsförsamling Jöns Jöransson Kitte och hans andra hustru Kirsten Jacobsdotter (som blev omgift med regementsfältskären Jochum Cremohn; Anna Maria, som bara var något år vid faderns död, har alltså tagit styvfaderns efternamn och använt hans förnamn som patronymikon).
Barn:
1. Carl Fredrik Plåt, född 1712 11/3 i Bjuvs socken, Malmöhus län – se familj 4.
2. Susanna Plåt, född 1713 7/9 i Bjuvs socken, Malmöhus län, död 1743 8/10 i Ingelstorps gästgivaregård i Strövelstorps socken, Malmöhus län. Gift 1742 3/12 i Bjuvs socken, Malmöhus län med gästgivaren Olof Andersson.
3. barn, sannolikt fött i Stenestads socken, Malmöhus län där kyrkoboken har stora luckor under 1710-talet, död 1718 (begr. 25/3) på Dragsholm i Stenestads socken, Kristianstads län.
4. Malena Plåt, sannolikt född i Stenestads socken, Malmöhus län där kyrkoboken har stora luckor under 1710-talet; levde som jungfru i Lilla Mörshög 1759. Gift 1759 28/4 i Bjuvs socken, Malmöhus län med borgaren och tobaksspinnaren från Landskrona, änklingen Erik* Gustaf Gran (gift 1:o 1754 12/7 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med jungfrun i prästgården Rebecka Ågren).
 
Familj 3
Christoffer Plåt (son till Carl Pettersson Plåt, familj 1), född omkring januari 1694 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län (enl. GMR 1718), värvades 1715 7/1 till 2:e korpral vid 1:a korpralskapet under Överstelöjtnanten kompani och Norra skånska kavalleriregementet (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 888; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1716) och transporterades 1716 till 1:e korpral vid 2:a korpralskapet under samma kompani (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 889; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1718), avancerade i augusti 1718 till 3:e kvartermästare vid samma kompani och transporterades 1719 20/7 därifrån till Månstorps kompani under samma regemente såsom kvartermästare (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 890; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1719), begärde avsked i november 1721 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 891; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1722), död 1754 28/6 i Baskemölla i Gladsax socken, Kristianstads län.
Gift 1717 23/4 i Åhus församling, Kristianstads län med jungfru Maria Elisabeth Fröhling, född omkring 1687, död 1753 3/12 i Baskemölla i Gladsax socken, Kristianstads län, bouppteckning 18–19/12 samma år (Järrestads häradsrätts arkiv, vol. FIIb:1, bouppt. nr. 18) med förnyade förhandlingar i februari 1754 efter klander mot makarnas inbördes testamente (Järrestads häradsrätts arkiv, vol. FIIa:1, bouppt. nr. 24 och nr. 63), dotter till besökaren i Åhus Nils Fröhling och Margareta Lentz.
      Inga barn; åtminstone inga som nådde vuxen ålder.
 
Familj 4
Carl Fredrik Plåt (son till Petter Plåt, familj 2), född 1712 11/3 i Bjuvs socken, Malmöhus län, gick i Lunds skola i tre år, student vid Lunds universitet 1729 (Skånska nationen, nr. 915), var 1748 rådman vid Sölvesborgs rådhusrätt och preses vid Sölvesborgs kämnärsrätt, postmästare i Sölvesborg 1768 tillika borgmästare därstädes, erhöll assessors rang 1789 (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832). Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid. 189f), död 1805 28/12 på nr. 75 i Sölvesborgs stadsförsamling, Blekinge län.
Gift 1748 30/12 i Kviinge socken, Kristianstads län med jungfrun på Hanaskog Christiana Horster, född omkring 1716, död 1762 14/6 i Sölvesborgs stadsförsamling, Blekinge län.
Barn:
1. Petter Plåt, född 1749 11/11 på Årups gård i Ivetofta socken, Kristianstads län, kom i Lunds skola 1760, student vid Lunds universitet 1764 (Blekinge nation, nr. 911) (Sjöström, Carl, Blekingska nationen 1697–1900. Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1901, sid. 183), notarie, död 1798 27/10 i Edenryds by i Ivetofta socken, Kristianstads län (dödsfallet antecknat i Sölvesborgs stadsförsamlings kyrkobok).


344
Hej Thomas!
 
Vilken kuriös information rörande Samuel Rogberg, stort tack för detta! Ja, texternas innehåll är ju verkligen en släktforskares dröm, men handstilen är frustrerande svårläst. För mig som forskar i Skåne är konsistorienotarien Johan Eriksson Klinthe ett liknande problembarn, hans handstil gör att Lunds domkapitels protokoll 1693–1720 är väldigt svårlästa. Klinthe är dock relativt konsekvent och handstilen påminner nästan om stenografi, så efterhand lär man sig hur han utformar vanligt förekommande ord eller särskilda ändelser – vilket jag inte riktigt tycker är fallet med Samuel Rogberg, och jag kan bara instämma med J. E. Lagergrens beskrivning av förstoringsglas och en halv dags slit  ;D


345
Hagelbeck / SV: Hagelbeck
« skrivet: 2022-04-14, 16:35 »
Tillfällighetsfynd ur Saxtorps död- och begravningsbok 1744 (Saxtorp CI:2, 1722–1804, sid. 147v):
 
”[1744] Dom. Oculi begrofs Qwinfolket Karna Helias dotter, som dödde d 13 Febr: under barnsbörden. Smeden Abraham Hagelbeck på Barsebecks gård blef upnämdt såsom barnafader. ætas 30 år, 8 månader.”


346
Glumslöv / SV: Glumslöv
« skrivet: 2022-04-13, 01:53 »
Tillfällighetsfynd rörande danske desertören och sedermera ryttaren Torsten Rasmusson(?), som 1738 vistades i Rönnebergs härad i Skåne (antagligen i Glumslöv, som var annexförsamling till Kvistofta och vari Ålabodarna är beläget):
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1738 4/10 § 15; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”I föllje af Plurimum Ven: Consistorii i Lund d: 20 Sept: 1738 aflåtne bref till Kyrckoherden Ehrewördige och Höglärde H:r Magister Hiort i Qwistoffta, ang:de deserteuren från Köpenhamn nu Ständige Ryttaren under Norra Skånska Cavallerie Regementet Torsten Rasmunson, som will härstädes bygga äcktenskap, anhålles nu hos TingzRätten at de 2:ne männen Jöns Person och Ohlstorp och Lenart Torckelson i Åhlaboden, som för bem:te Ryttares hinderslöshet detta äcktenskap till at fullborda, willja gå i borgen, och säkerhet, måge häröfwer edel: förhörde blifwa. TingzRätten lätt sig alltså desse begge män förekomma, som effter erhållen förmaning om Edens riktighet, aflade den wanliga witneseden med hand å bok, och giorde Jöns Person fölljande berättelse.
     Att in medio Septembris woro wittnet i det ärende öfwerrest till Kiöpenhamn at giöra sig underrättad om beskaffenheten af Torsten Rasmunson, och om han på något sätt skohla inlåtit sig i äcktenskaps handell å danska sijdan, då han hos Controleuren Dorpler derest Torsten städze under sitt warande i Dannemark wistadtz, samt dess husfolck fått förnimma, at han därstädes hwarcken war gifft eller förlofwad, utan wähl och skickel: sig där förhållit.
     Äfwen lijka berättelse giorde Lenard Torckelson, erkännandes begge, at det af dem gifne skrifftelige wittnesbördet under d: 17 Sept: 1738 som för dem upläsit blef, alldehles har sin ricktighet, och sig så förhåller som det i bokstafwen lyder.
     Hwilket intygande och berättelse till Torsten Rasmunson på des begäran utur Rättens dombok uthdragit warder.”


347
Övriga släkter - K (se även C) / SV: Kruus
« skrivet: 2022-04-13, 01:50 »
Tillfällighetsfynd rörande soldaten Caspar Schmidts änka Anna Sophia Krus, som 1738 vistades i Rönnebergs härad i Skåne:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1738 30/5 § 47; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”Af CronoLändzmannen wählak:t And: Lundhöök framstältes för rätten qwinfålket Anna Sophia Krus, hwilken säger sig wara född på Landtrügen och H:r Ryttmästar Barnekous gods, men wet intet hwad godset el:r byen heter, emedan hon war helt liten enär hon följde med grefwinnan Ascheberg hit till Swerje, och har hon warit här i landet gift med en fältwäbel wid H:r Baron Hammiltons regemente benämd Caspar Smidt, hwilken blef död i Giöteborg för 6 år sedan. Sedermera säger hon sig warit på Hassle Prästegård och spunnit, hwarefter hon gik till Christianstad, och när hon kom derifrån, war hon uti Togarpa hus, hwaräst H:r Lieutenant Stobée på Tågarp tog henne i sin tienst. Detta qwinfolk som ingen här på orten kiänner ehuru hon säger sig wara allmänt bekant, är angifwen för det hon sagt sig hafwa funnit ansenl:a skatter uti Jorden, med mehra och at högwälborne H:r Baron general majoren, Landshöfdingen och ÖfwerCommendanten Bennet fådt af henne 4000 D:r hwarföre CronoLändzmannen Lundhöök på ämbetes wägnar påstod laga plickt; Lieutenanten wählborne H:r Samuel Stobée, hoos hwilken detta qwinfolk warit några dagar uti tienst, berättar: at han tagit detta qwinfolk Anna Sophia Krus som kommit till des hus, till sig, at wara Torramma, åt dess Barn, och enär hon några dagar warit hos honom, begynte hon at säga: det hon icke woro så fattig, som hon såg ut till, utan hade hon penningar och ägodehlar nog, som hon kunde giöra både honom och flere lyckeliga med, allenast det blefwo hållit tyst, och enär H:r Lieutenanten sade det woro wähl, och frågade hwar hon fådt så många medell och war de woro? swarade hon: at hon funnit dem i Rönnebärga högar, och at de nu stodo hos en man i Rönnebärga…”.


348
Övriga släkter - A / Amnelius
« skrivet: 2022-04-13, 01:07 »
Tillfällighetsfynd rörande Gilius Amnelius ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1737; som synes skrivs namnet konsekvent Egilius i domboken men det kan noteras att i Näsums socken i Skåne gifter sig 1728 30/5 professor Estenbergs tjänare Gilius Amnelius med jungfru Anna Catharina Weibull (vigseln skedde i Jämshögs prästgård), och man kan konstatera att namnet kommer från morfadern Gilius de Flon (se detta inlägg https://forum.rotter.se/index.php?topic=67391.msg1411558#msg1411558):
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1737 28/1 § 42; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”Såsom Egilius Amnelius hwilcken d 11 oct: 1735 blifwit här wijd Tinget underdömbd för att på Tågerupz gård med qwinfollcket Kirsti Sebronsdr begångit änckellt hor, men där uppå skrifwit sig ett fallskt quittance under LändzMannens Andreas Lundhökz namn; att dess böter blifwit betahlte, och således kommit till att stå Kyrckioplickt och undfått dhen där på följde absolutionen; nu förnimmes åter här i orten, sedan Han någon tijd sig i Blekingen hos Hr Professor Estenberg i Gemsiö Pastorat uppehållet [och därstädes blif:it effterslagen], wore återkommen, och i tienst tagen uppå Boserups godz till Jägare och Skogwacktare, så war anstallt fogad, att Han under förwahr blifwit i dag hijt till Tinget afhämptad; tå Han frijwilligt tillstod sitt förseende, med föregifwande, att Han i sin enfalldighet gripit till detta orådet, som Han wähl föregifwer blifwit förledd till; men effter Han har intet bewijs därpå; Så törs Han intet sådant uppenbara, utan åberopar sig Gud till Wittne, williandes intet på ytterligare föreställande uthnämna någon utan underkastar sig hällre sielf TingsR:s dom och laga straff, med ödmiuk anhållan att dett sålunda emot Ho[nom] måtte exequeras, att dess timmeliga wählfärd icke måtte blifwa alldeles förspilld. Fråg:s därföre af hwad släckt Han är kommen? Swarandes att dess fader war Landtmätare här i Skåne ben:d Andreas Amnelius, som bodde i Stoby S:n och Ärkellstorpz hemman; hwarest Modren Elisabet Deflon blif[w]it död. Fråg:s hwarest Han under dess tijd sig uppehållet? Swarade, att först uti 10 åhrs tijd hos Sal. Häradzhöfding Ekewall, sedan i tre åhrs tijd hos Bef: Stare; och så hos H:r Professor Estenberg uti 8 åhr, sampt sist hos H:r Lagman Fridenreich uti 4 ½ åhr på Tågerup”.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1737 29/1 § 56; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”Sedan förehades åter Egilius Amnelius hit tillfrågades af hwad tillfälle Han åter infunnit sig här i orten? Swarade effter Han weste dett Han burit sig illa åth; Så wille Han hällre godwilligt infinna sig åter härstädes än igenom laga medell blifwa därtill förmådd, på dett Han måtte kunna komma till någon stadighet och säker hemwijst, sedan Han sökt umgälla hwad dess i enfalldighet begångne förseende kunnat förtiäna.
     Effter Han förleden gårdag gifwit wijd handen som skulle Han här till af någon blifwit förledd; Så blef Honom föreställt att Han borde uptäcka sådant, på dett En slijk förförare äfwen måtte komma att umgälla dess förtiänte straff: Swarade att hwad i så måtto skedt, har sig tilldraget emellan fyra ögon, och kan således af Honom intet bewijsas, utan torde inweckla Honom i än större olägenhet, därföre understår Han sig intet att namngifwa någon. Hwarföre effter med Honom intet wijdare war att uthrätta, blef Han tillsagd att göra afträde, tå TingzR:n sedan effter öfwerläggande stadnade i fölljande
Resolution
Alldhenstund förra Betienten på Tågerup men nu warande Jägaren på Boserupp Egilius Amnelius måst tillstå, dett Han under CronoLändzM:ns Lundhökz namn skrifwit fallskt quittance för dhe änckla hors böter, som Han blifwit såsom gifft man dhen 11 oct. 1735 här wijd domstohlen sakfälld till, och sedan uppå samma quittance kommit att stå Kyrckioplickten, och blifwit till församblingens gemenskap admitterad; dy pröfwar TingzRätten i förmågo af Missgärningz B:ns 8 cap: och dess 3 § för rättwijst, att Han för detta dess förseende, bör mista ähran, sampt böta fyratijå dhl Smt, eller i brist af botum [enligit dett 5 cap. StrafB: och dess 4 §.] sitta tålf dagar på watten och bröd, som dock lijkmätigt RättegångzB 25 cap. och dess 5 § Kongl. Maij:ttz och Rijkzens Håglåflige Götha HåfRätts Högwählwijsa ompröfwande ödmiukel:n underställes.”


349
Övriga släkter - L / Lageman
« skrivet: 2022-04-08, 01:58 »
Tillfällighetsfynd rörande Fredrik Lageman som 1732 var regementssadelmakare vid Norra skånska kavalleriregementet (ur Sadelmakareämbetets i Malmö protokoll 1732 6/6; Sadelmakareämbetet i Malmö, vol. A1:1 (1727–1818), opag, Malmö stadsarkiv).
 
”Sedan anmälte sig RegementsSadelmakarne under Norra och Södra Skånska Cavallerie Regementet Sebastian Schmitt och Friederich Lageman benämnde, begiärandes at få äska Embetet och blifwa härunder Embetet Mästare; upwijsandes den förra nembligen Schmitt wid Södra regementet sitt geburts bref dat: Slettfelt d: 12: Januarii 1708, och sitt lärebref dat: Jena d: 16: Maji 1729 och den senare Friederich Lageman under Norra Regementet sitt geburts Bref dat: Homburg, für der Höhe d: 29: octobr: 1731, samt des LäreBref dat: Homburg wor der Höhe d: 22: Octobr: 1731.”
 
Fredrik Lagemans hemort, eller kanske snarare födelseort, är alltså staden Homburg vor der Höhe i Hessen, i dagens Tyskland, nordväst om Frankfurt am Main.


350
Tillfällighetsfynd rörande Sebastian Schmidt som 1732 var regementssadelmakare vid Södra skånska kavalleriregementet (ur Sadelmakareämbetets i Malmö protokoll 1732 6/6; Sadelmakareämbetet i Malmö, vol. A1:1 (1727–1818), opag, Malmö stadsarkiv).
 
”Sedan anmälte sig RegementsSadelmakarne under Norra och Södra Skånska Cavallerie Regementet Sebastian Schmitt och Friederich Lageman benämnde, begiärandes at få äska Embetet och blifwa härunder Embetet Mästare; upwijsandes den förra nembligen Schmitt wid Södra regementet sitt geburts bref dat: Slettfelt d: 12: Januarii 1708, och sitt lärebref dat: Jena d: 16: Maji 1729 och den senare Friederich Lageman under Norra Regementet sitt geburts Bref dat: Homburg, für der Höhe d: 29: octobr: 1731, samt des LäreBref dat: Homburg wor der Höhe d: 22: Octobr: 1731.”
 
Sebastian Schmidts hemort, eller kanske snarare födelseort, är tyvärr svårläst; det kan eventuellt stå Stettfelt.


351
Hej Thomas!
 
Vilken intressant men sorglig läsning, stackars Johan Gunnarsson måste verkligen haft ett rent helvete under sin sista levnadstid. Tyvärr är det ett par ord som jag inte alls blir klok på (markerade i rött), men resten (korrigeringar och kompletteringar) har jag markerat med grönt:
 
"Den 15 Julii begrofz Johan Gunnarsson, född i Ekenäs och Skepper-
stad sochn af ärliga föräldrar åhr 1708 wintertiden, fadren het Gunnar, och modren Sigrid,
fadren dödde, tå sonen war 10 år gammal; och modren lefwer ännu.
Tienat i Sandsiö prästgård och Ljunganäs Nilsagård. Gift den 5 Maji 1742
kommande ifrån Thorset och Wallsiö sochn med pigan Helena Suensdotter i Frösiö Wästre-
gård, med henne lefwat i godt ächtenskap i 8 åhr och 2 månader 7
dagar, aflat tillhopa 3 barn, 2 döttrar och 1 son, 1 dotter död,
sonen och then andra dottern lefwer. För 4 åhr sedan begynt
kiänna sig siuchel, samt lamhet i then ena armen, thet
tog allt mehr och mehr till; i fiohl blef ännu wärre, att han
för något med then armen begynte kunna taga, eler arbeta,
och wid sidstlidne Mickaelii tid, och litet thärefter begynte samma arm
ganska mycket och […] tiokna, tillika med en stor och jäm-
merlig pina för honom, dag och natt. Thet höll alt uti, in till thet
litet för midsommar äntligen brast, men blef […] ei armen mindre, och gick elak materia
och thärifrån anat /: Solesa venia, :/ på slutet matkar ut, och been
worde sönderbrutne huilcke ock utgingo. I hwad plåga then arme
mannen thetta sidsta åhr warit, står ei till att beskrifwa.
 Äntligen satte alt mehr och mehr an. Den 1 Julii lät
bespisa sig med herrens heliga nattward. Den 11 blef alt swagare och swagare, och fistel
[…] gå in åt bröstet. Dödde ändtligen stilla och sachtmodigt den 12 hujus
sedan han lefwat i 42 åhr och några månader.
Warit altid en stilla, tolig, from och gudfruchtig man.
Gud lägger sina kiäraste barn ofta största plågor på.”


352
Stumaeus / SV: Stumaeus
« skrivet: 2022-03-22, 16:22 »
Hej igen Bertil! 
 
Stort tack för dessa uppgifter, mycket intressant! Då måste alltså rådmannen Andreas Stumaeus i Lund vara bror till denne Olof Andersson Stumaeus i Gällared, och därmed är han kanske ändå identisk med den ”Anders Andersson” som gifter sig 1684 3/3 i Lund med Elna Mattsdotter (som bevisligen var gift med rådmannen Andreas Stumaeus). Jag ska genast undersöka källmaterialet för Gällareds socken, ännu en gång stort tack!


353
Hej Bengt!
 
Vad roligt att den latinska anteckningen tycks sprida lite ljus på vem som kan ha varit far till Karna! Då skulle jag nog tro att mannen ifråga kan ha bott i Särslövs socken (eller kanske i moderförsamlingen Görslöv), vilket förklarar varför prästen beskriver honom som ”en viss man” (som väl antyder att prästen kände till honom), och sedan har Lisbeth, som du säger, antagligen rest till sin storebror i Västra Kattarp för att föda barnet. Detta fenomen har jag själv sett i mitt eget släktträd, att kvinnor föder barn i andra socknar utan att formellt flytta dit, och sedan har barnet noterats i hemsocknens födelse- och dopbok. Antagligen ville väl kvinnorna undkomma hemsocknens barnmorska och skvallret i byn, och genom att göra såhär var det ju bara prästen i hemsocknen som fick informationen när han nedtecknade barnets födelse och dop i kyrkoboken.
 
Jag håller tummarna för att du lyckas hitta Karnas far, som såhär pass långt tillbaka i tiden (1833) nog bör finnas antecknad i någon dombok. Som jag förstått hanterades utomäktenskapliga barn av häradsrätten i den by / socken där barnet ”blev till”, vilket i detta fall troligen begränsas till Oxie härad där både Särslöv och Västra Kattarp ligger.


354
Väldigt intressant, stort tack för dessa uppgifter Karin! Ingen födelseort men däremot lärotid i Kristianstad, så vi närmar oss Lund. Jag ser att Kristianstads guldsmedsämbetes protokoll 1690–1751, skrivelser 1691–1829 samt ”personhistoriska anteckningar” 1687–1742 tydligen förvaras på Regionmuseet i Kristianstad, så jag får bege mig dit vid tillfälle och se om Otto Henrik Sjöberg går att återfinna där  :)


355
Hemmesdynge / SV: Dramatiskt i dödboken
« skrivet: 2022-03-18, 12:31 »
Hej Annelie!
 
Vad spännande att du har Mätta Larsdotter som din ana! Jag har tidigare hört talas om denna unika händelse, som bland annat omnämns på Källstorps församlings hemsida där man kan läsa att hennes gravsten tydligen ännu finns bevarad på Hemmesdynge kyrkogård: ”Kyrkogården innehåller många gamla och vackra gravstenar. Mest märklig är den som beskriver hur Mätta Larsdotter sju dagar efter sin död framfödde en död son, till dubbel sorg för maken och fadern” (https://www.svenskakyrkan.se/kallstorp/hemmesdynge-kyrka). Den utförliga notisen i kyrkoboken tyder jag såhär: 


”September den 6. dödde Hem[m]ans åboen Truls
Olssons Hustru Mätta Larsdotter på No 3 i
Hem[m]estynge af HufwudWärck; och begrofs
den 14 dito, dess ålder war 38 år, 4. Månad: 3 W: och 4 dagar.
denna hustrus sidsta märckwärdige omständigheter torde
förtiena at här, för effterwerlden, något utförliga an-
 
andraga; hon insiuknade d: 4 nyssnämd. månad;
siukdomen bestod i början af hufwudwärck och nys-
ningar; och afftonen saknade man hos henne, känsel, hörsel
och tal, jemte det hon stadigt höll ögonen tillslutne; i högra
sidan kändes hon ha slag; i detta tillståndet war hon till
sin död, hwilcken inföll, som nämndt är d: 6 kl: millan 1 och 2
om natten; följande morgon blef liket klädt, samt om-
sider lagt i kista, utan at låcket tillspikades. Natten
mellan d: 12 och 13de hördes frå det rum där liket stod, af
flere med begrafnings anstalten sysslosatte, 4 gånger
å rad et slags läte; detta giorde så mycket mera up-
märcksamhet, så hos mannen som närwarande jordgum-
man, som den afdöde inan sin död allena hade 14
dagar igen, in[n]an hon annars skulle gå i Barnsäng;
dagen derpå eftersågo de liket; befunno det i en
ställning och författning, som en förlöst Barne Föderska,
samt et fullburet men dödt gåsse Barn liggande på behörigt
ställe; Barnet twåddes och kläddes, inlades åter
hos modren i likkistan; och blefwo altså båda, näm-
da dag, begrafne.”

356
Osby / SV: Gustava Johansdotter
« skrivet: 2022-03-18, 00:11 »
Hej Kjell!
 
Jag har noterat en del skånska hittebarn i Lunds domkapitels protokoll, men tyvärr är inte Gustava Johansdotter en av dem. Jag gissar dock att domkapitlet mest engagerade sig i späda hittebarn som eventuellt inte hunnit döpas, så kanske var Gustava något äldre när hon hittades vilket gjorde att hon bedömdes vara döpt.
 
Jag funderar därför på om det kan finnas något i sockenstämmans protokoll? Som hittebarn hade väl Gustava ingen känd anhörig med skyldighet att försörja henne, och därmed blev hon socknens ansvar. Nu sägs ju Gustava vara född 1805, och tyvärr börjar protokollen från Osbys sockenstämmor först 1810 (Osby kyrkoarkiv, vol. KI:1, sockenstämmans protokoll och handlingar 1810–1832; på Landsarkivet i Lund / Arkivcentrum Syd), men det kan ju hända att där finns någon anteckning om vilka sockenbor som skulle försörja henne och varför, samt något om hur hon hittades och varför hon så småningom erhöll fadersnamnet Johansdotter?


357
Hej Peter!
 
Vilka intressanta dokument! Texten från 1683 tyder jag såhär (de sista raderna på latin skulle jag vilja översätta till ungefär ”Jag vet inte vad han skrev; han sände ett oklippt[?] brev till mig. Ärovördige baron herr Johannes Jöransson Flemmingh den 2:a i månaden september anno 1683):
 
Ao 1485.
NB. Finnes uti min Sahl. Fader Jøran Knutsons iordabook,
som sielf m[ed]z sin egen hand skrifuit haf[ue]r, att denne gård Åby
i Høle Sochn ær den østre gården i samma by, den satte
Jøns Geeth ut till pant, till Per Jønssons hustro på Ber-
diggie gard, th[et]z kommer mig, Mauritz Jøransson och Arfuid
Classons barn att uptaga och igenløsa.                 Fagerhult
d[et]z haf[ue]r af war slecht warit gifwit eller soldt till kyrckian,
det haf[ue]r H. Ifwar Flemming børdat sig till, effter han ær
och af wår slecht p.        Stensund det fick min Morsyster
Karin Josephsdotter på sin lott effter min Mormoor. Nescio
q[ua] hæc scripserat. Schedulam, cui inarata erant, ad me misit
Perillustris Baro Dn. Joh[ann]es Georgii Fili[us] Flemmingh. d. 2. m[ensis] 7bris
Ao 1683.
 
Brevet från 1580-talet var lite (eller snarare mycket) knivigare, men till slut lyckades jag tyda det såhär, tyvärr med stora luckor. De personer som omnämns är Porse Geet (död före 1389) och hans hustru Ingrid Siggesdotter, samt deras söner Jöns Geet (död mellan 1413 och 1424) och Erik Geet (död före 1456), gift med Lucia Henriksdotter som blev omgift med Gillcken Håkansson; Hejne Snakenborg, Håkan Halstensson, Ragvald Pampe, Håkan Algutsson samt slutligen historikern Rasmus Ludvigsson:
 
Ett Regester påå dhee Jordhebreff som Jag haff[uer] …och …… som
lydhe alle thill Min Mödherness släckht Och på dheesse gottz huilcke bre[ef]
Erre godhe låffelige pargaments breff Medh dherass Och andre godhe Manss
……., Och Erre alle desse breff i kungenss breff kam[m]er
 
Ett register på de jordbrev som jag har (…) och (…) som
lyder alla till min mödernesläkt och dessa gods, vilka brev
är goda lovliga pergamentbrev med deras (= mödernesläktens) och andra goda mäns
(…), och är alla dessa brev i kungens brevkammare.
 
Her Pårsse Geetz breff lydhendz Om En förlikning som han, samdh Häyne Snacken-
bårg Och Haken Halstenssån, giordhe Medh Ragwaldhe Pampee Om dhett gottz
och lössörre han hadhe Effther H Håckin Alguttzssån (aff sam[m]e breff haff[uer]
Jag En oförssegledh Copie)
 
Herr Porse Geets brev lydandes om en förlikning som han, samt Hejne Snaken-
borg och Håkan Halstensson gjorde med Ragvald Pampe om det gods
och lösöre han hade efter herr Håkan Algutsson (av samma brev har
jag en oförseglad kopia).
 
Ett Ereck Gettz breff som war h Paress sån, Medh huilckenh han hafft stad
fasth Dee godz widh Nampn Synålzstadhe[?] Och brengie[?] [ii Östergylendh legendz] som hanss för
Eldrar haffue giffuedh thill wastens Closter thill Een dhels äggie huilckeett hanss
Fad[er] och Mod[er] h Pårsse Gett Och hanss fru Ingredh, Sige Manssånss dått[er] thill …
…, Och thill förrene stadfästes thill sam[m]e Clåster aff huilckett Jag haff[uer]
En Offörssegledh Copie
 
Ett Erik Geets brev som var herr Porses son, med vilken han haft
stadfäst de gods vid namn Synålstad(?) och Bränge(?) i Östergötland liggande som hans för-
äldrar har givit till Vadstena Kloster till en dels ägo, vilket hans
fader och moder Porse Geet och hans fru Ingrid, Sigge Månssons dotter till
(…), och tillförne stadfästes till samma kloster av vilket jag har
en oförseglad kopia.
 
Ett breff på dhee gottz som Gilcken Hacken sån gaff Fru Lussie Hindrekz
datt[er] Erick Gettz Efftherleffuerska, thill Margengåffua sam[m]e Er 12 Öress landh J[…]
i week i stegetomthe sockn Och Ett Öress landiordh i Hagesta i sam[m]e socken (
i Östergylen ii …kirke socken Ett ……landh i Renne Feelle[?], Jn[?]
2 oringe[?] land Jordh i bårdåtorp[?] i borkebergs socken i Östergylen Dt
1430 aff huilcketth Jag haff[uer] En förssegledh Copie ( [struket]
år.
 
Ett brev på de gods som Gilcken Håkansson gav fru Lucia Henriks-
dotter, Erik Geets efterleverska, till morgongåva, samma är 12 öres landjord
i Vik i Stigtomta socken och ett öres landjord i Hagesta i samma socken;
i Östergötland i […]kyrka socken ett (…)land i (…),
2 öres landjord i Baardatorp (Båltorp) i Björkebergs socken i Östergötland; daterad
1430 av vilket jag har en förseglad kopia.
 
Ett påffue breff på dessee sam[m]e gottz, Och En gardh dær thill [benemdh Helgssta i stegetomthe Socken] som för
Nemdhe Lussie Hendreckz dåtter Effter Gilcken Hackenssånss död, sedhan hon fick
dhen 3 Manen Bärinh[?] Hansson thill gåhrssundh[?] gaff sin sån Jönss Getth sa[…]
[…] gaffue [struket] gottz som Er thill Nampn udhi Stegetomthe Socken wedh
Nyköpings week, Hagesta Helgsta i Östergylen intill Kirkee Parken[?], Jönsffelle[?]
Och bordhe torp i Borkebergs socken. Dett same breff 1450 aff huilcket
Jag haff[uer] En förssegledh Copie.
 
Ett påvebrev på dessa samma gods, och en gård därtill benämnd Helgesta i Stigtomta socken som före-
nämnda Lucia Henriksdotter efter Gilcken Håkanssons död, sedan hon fick
den tredje mannen Bärin(?) Hansson till Gårsund, gav sin son Jöns Geet (…)
(…) gods som är till namn uti Stigtomta socken vid
Nyköpings vik, Hagesta, Helgesta, i Östergötland intill kyrkoparken(?) Jönsfälle
och Baardatorp (Båltorp) i Björkebergs socken. Det samma brev 1450 av vilket
jag har en förseglad kopia.
 
Ett Mårgon gaffue breff som Jenss Getth gaff sin hustru, [Lussie Hendrekss]
[datter…] Catarina, Essbiern Crestierssanss[?] dått[er] thill Hoff i Dråttning
Margretes Näruare [aff] huilcket Er dottherdh[?] Lussie…………………….
… sam[m]e breff lyd[er] på………. Mark sölff[uer] som han
henne gaff i Morgongaffue Och wedherladhe henne dhett i………..
Södhermänske Jordhe gottz. Och i dhett breff Er Ikie godhett[!] Nemdh widh
Nampn Eller………… aff same breff haff[uer] Jag En Offör-
Segledh Copie.
 
Ett morgongåvobrev som Jöns Geet gav sin hustru [Lucia Henriks-
dotter] Catharina, Esbjörn Kristiersson dotter till Hov, i drottning
Margareta närvaro, av vilket är dotter(…) Lucia (…)
(…) samma brev lyder på (…) mark silver som han
henne gav i morgongåva och vederlade henne det i (…)
Södermanländska jordagods. Och i det brev är icke godset nämnt vid
namn eller (…) av samma brev har jag en oför-
seglad kopia.
 
På same Mårgen gaffue Ewar[?] Och dher i Cameren dhett stadfestelse breff
på alle dhee gottz, hon fick i Margengaffue i wedherlegning för dhe – hundrade
… Marker ssölff, ij huilckett stedh alle gottzssen wedh Nampn Medh…
…, Och huar dhe leggie, sam[m]e stadffesstelse breff wille Rassmus
Lodueck sån ………… ett Copie aff huilcketh Er Markandz att
sam[m]e gottz Ere […] Oloflig[en] komen wed kronan etc[?].
 
På samma morgongåva var ock där i kammaren det stadfästelsebrev
på alla de gods, hon fick i morgongåva i vederläggning för de hundra
(…) marker silver, i vilket ställe alla godsen vid namn med (…)
(…) och var de ligga, samma stadfästelsebrev ville Rasmus
Ludvigsson (…) en kopia av vilket är (an)märkande att
samma gods är (…) olovligen komna vid kronan etc.

 

358
Sandmark / SV: Sandmark, Lars Comminister/ Pastor
« skrivet: 2022-03-13, 13:06 »
Hej Ove!
 
Som obefordrad präst finns Lars Sandmark med i Lunds stifts herdaminnes sista band, där man kan läsa följande biografi över honom (Lunds stifts herdaminne: från reformationen till nyaste tid. Ser. 2 Biografier, 14 De obefordrade prästerna, Lund, 1991, sid. 231):
 
LARS SANDMARK
Prv 1792 24/6
Född sannolikt i Ö Herrestad 1756 30/6, son till skolmästaren i Ö Herrestad Nils Sandmark,(1) vars hustru antagligen hette Anna Maria (död som änka i Ystad Maria 1798 15/3). Elev i Ystads skola. Student i Lund 1780 17/2. Prästvigd 1792 24/6.(2) Pastoralexamen 1808 16/11.(3) Föreslagen till kh i Harlösa 1809, i Högseröd 1820 och i Ö Kärrstorp 1821.
     L S hade eget hus och släktingar i Ystad,(4) och önskade få missiv dit för att bättre kunna sköta sin hälsa.(5) Som exempel på de metoder han kunde tillgripa för att komma bort från de missiv han fann misshagliga, kan man anföra en episod från Mjällby i Blekinge. Kyrkoherden Carl Engeström kom ingen vart med den sturske pastorsadjunkten, varför han vände sig till prosten i Mörrum och bad om hjälp. Efter åtskilliga påstötningar och med hjälp av kronobetjäning infann sig L S slutligen hos den förfärade prosten fängslad med handbojor – vilket han själv begärt – och ’i yttersta måtto sordid, lik en som nyligen nedstigit från förrättad rengöring av en skorsten’.(6) Från Hästveda, dit han förordnats 1797 9/8 kom han något närmare hemorten genom ett missiv till Tryde 1802 22/9 och s å 1/12 till Marsvinsholm. Han förflyttades till Övraby 1806 6/8 och till Högestad 1811 27/3.(7) Han var redan 1814 i Hedeskoga (Folkestorp 9). Död i Hedeskoga 1827 15/2, enligt husförhörslängden ’blind och fattig’.
     Gift (okänt var) 1781 27/2 med Anna Maria Holmbeck, född i Snårestad 1744 14/3, död i Hedeskoga 1825 2/10, dotter till skräddaren Truls Olsson Holmbeck och Cecilia Holgersdotter Pihlgård. Barn: Cecilia Maria, född i V Nöbbelöv 1781 20/5, död i Hästveda 1801 27/1. – Sara, född omkr 1783 (husf), död i Hedeskoga 1860 18/6. – Nils, född i Ystad Petri 1785 16/1, död i Hedeskoga 1823 28/6, lantmäteriauskultant.
 
1/ Mantalslängd 1757 och Ystads skolmatrikel, LLA. – Om Nils Sandmark på sommarkondition se A Tidström, Resa i Halland, Skåne och Blekinge 1756, i Boksaml. utg. av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening 1898, s 63.
2/ Alb. ord, LDA, LLA.
3/ Sex teser på latin. Se G Wikmark, Pastoralexamenstryck, 1984 s 138.
4/ Gift sig som student och var bosatt i Ystad Petri nr 287 (husf.).
5/ Sjm Sk 2097.
6/ Lunds domk prot, LDA, LLA.
7/ Data enligt Lunds Weckoblad.
8/ Enligt Rothstein.
9/ Enligt andra uppgifter var Sara född 1784 4/12, 1785 9/5, jämför dock följande broders säkra födelsedatum.”
 
Fadern Nils Sandmark ingår i mitt forskningsprojekt kring klockare, kantorer och organister i Lunds stift från medeltid till nutid, och i det opublicerade manuskriptet har jag hittills samlat följande uppgifter om klockaren Nils Sandmark:
 
"NILS SANDMARK
Född omkring 1719, skolmästare i Ö. Herrestad, blev 1774 klockare i Simrishamn efter Johannes Schrewelius, som avsatts för begången stöld i Järrestads kyrka. (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832): biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid. 403), död 1776 12/11 i Simrishamn genom ett olycksfall i klocktornet.
     Nils Sandmark framträder i den resedagbok som Carl von Linnés lärjunge, mineralogen och kemisten Anders Tidström (1723–1779) förde under sina resor i Halland, Skåne och Blekinge 1756. Den 28 augusti 1756 besökte Tidström gästgivargården i Degeberga, där han stötte på Nils Sandmark: ”Här var såsom halffrämmande en halfstuderad person, som var skolmästare i Östra Herrestad i Ingelstads härad, Nils Sandmark, som studerat i Wexiö Gymnasium och nu hade sommarkondition hos en skeppare. Han frågade, om vi icke vore botanici. Jag svarade: vi klåpa med det. Deröfver blef han hjerteligen glad. Han obligerade mig att gå ut, så ville han följa mig till Forsakar. (Se Linnés Skånska resa p. 177). Mannen hade mycken curiosité om botaniquen, kände mest alla förekommande örter, som han lärt af böcker och andra studerande, som han träffat. Vi funno då Dianthus arenarius, Stoechas citrina, Thymus Serpyllum med insektbo, Geranium med flera i sanden växande vegetabilier” (Tidström, Anders, Anders Tidströms resa i Halland, Skåne och Blekinge år 1756 : med rön och anmärkningar uti oeconomien, naturalier, antiqviteter, seder , lefnads-sätt / utg af Martin Weibull, Lund : De skånska landskapens historiska o. arkeologiska förening, 1891, sid. 73-74).
     Ur Lunds domkapitels protokoll 1774 26/10 § 9: ”En färgare från Simrishamn vid namn Magnus Ahlström anmäler i skrivelse av den 24 hujus, att sedan klockarsysslan där i staden blivit genom förre klockarens avsättande ledig, har  20:e söndagen efter Trinitatis sistlidne klockarval gått för sig, varvid han erhöll 32 röster, och en skolmästare i Östra Herrestad vid namn Sandmark 45 röster; och alldenstund bemälte färgare av borgmästaren därstädes flera gånger begärt förenämnde klockarvalakt, men icke kunnat den bekomma, så anhåller han att konsistorium täcktes avstanna med fullmakts avlämnande till bemälte Sandmark, till dess samma färgare fått tillfälle att över förenämnda förrättning närmare sig yttra. Resolution: som konsistorium om allt detta som förbemält är varken från magistraten eller kyrkoherden i Simrishamn haft någon kunskap, ty föranledes konsistorium anmoda häradsprosten Andreas Thomæus det han med allra första gör sig behörigen och noga underrättad, huru så med det ena som andra förberörde klockarsyssla angående rätteligen hänger tillsamman och sådant sedan konsistorium vid handen ge (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:52, sid. 844f).
     Ur Lunds domkapitels protokoll 1774 2/11 § 4: ”Lovliga kyrkorådet i Simrishamn anmäler i skrivelse av 20 nästlidne oktober, att alldenstund den av Johan Schrwelius innehavda klockarbeställningen där i staden genom bemälte Johans förövade grova brott av kyrkotjuvnad ledig blivit, och vid återbesättande härav skolmästaren Nils Sandmark icke allenast erhållit kyrkoherdens och kyrkorådets gemensamma förtroende, utan även vid det anställda klockarvalet den 16 oktober undfått församlingens mesta röster; ty anhåller bemälte kyrkoråd att konsistorium täckes bemälte Nils Sandmark uti omförmälte Schrewelii ställe till stadsklockare i Simrishamn med fullmakt förse. Resolution: emedan konsistorium har nödigt att få del av Göta hovrätts dom i förenämnde Schrewelii begångna brott angående, ty uppskjutes med bemälte klockarsysslas tillsättande, till dess denna dom blir konsistorium tillsänd, då konsistorium vill åtgöra vad sig härvid åligger (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:52, sid. 851ff).
     Ur Lunds domkapitels protokoll 1774 9/11 § 14: ”Inlämnades en avskrift av K. M:ts Göta hovrätts dom av 12 nästlidne augusti, över klockaren från Simrishamn Johannes Schrewelii, för begången inbrottsstöld utur Järrestads kyrkokista 181 dr 21 1/3 ’/, smt varutinnan bemälte klockare sig till välförtjänt straff, och androm till varning blivit dömd att avstraffas med 30 par spö, tre slag av paret, undergå en söndags uppenbar kyrkoplikt, skrift och avlösning, samt därefter försändas till Kristianstads fästning, att där uti fyra års tid till arbete hållas, varifrån han likväl ej får lösgivas förr än K. hovrätten efter inhämtad underrättelse om dess uppförande under arbetstiden därtill sitt bifall lämnat, varjämte även inlämnades den i Simrishamns stad hållna val till den efter förenämnde Schrewelii lediga klockarsysslas återbesättande, varav befinnes att skolmästaren Nils Sandmark erhållit pastor loci och de flesta församlingens ledamöters kallelse. Resolution: uti anledning härav meddelas förbemälte skolmästare Nils Sandmark behörig fullmakt på klockarsysslan vid Simrishamns stads församling sedan han undergått behörigt förhör, och avlagt sin klockarämbetsed (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:52, sid. 889f).
     Gift med Anna Maria, född omkring 1722, död 1798 15/3 i Ystads S:ta Maria.
Barn:
?Maria Sandmark, född omkring 1746, gift 1778 15/2 i Ystads S:ta Maria med kofferdisjömannen och änklingen Nils Ekelund.
Lars Sandmark, född 1756 30/6 i Ö. Herrestad, prästvigd 1792 24/6 (se vidare L.st.h. 14, sid. 231).
Anna Lovisa (’Anna Lisa’) Sandmark, född omkring 1757 i Ö. Herrestad, död 1812 30/5 i Ystads S:ta Maria, gift därstädes 1788 19/12 med styrmannen och skepparen, sedermera extra uppsyningsmannen Andreas Norberg (gift 2:o med Johanna Pettersson, född 1772 30/9 [enl. husf.]), född 1762 27/8 (enl. husf.), död 1818 13/5 i Ystads S:ta Maria.
Wilhelm Sandmark, levde hemma hos föräldrarna 1766.
Nils Sandmark, levde hemma hos föräldrarna 1766, kanske identisk med fattighjonet Nils Sandmark som dör 1809 27/10 i Ronneby, 49 år gammal.
Albrecht Sandmark, född 1765 i Ö. Herrestad (enl. flyttningsattest avsedd till Malmö, dat. Ystad 1785 24/8, i Karlshamns kyrkoarkiv, vol. HII:3, 1785–1788), kopparslagarmästare i Ystad, död 1803 16/11 i Ystads S:ta Maria.”
 
Jag har även följt upp familjen Sandmark i Östra Herrestads mantalslängder, där man kan konstatera att Nils Sandmark hade sin mor Sara och syster Lisa som inneboende samtidigt som hans svärmor Elsa och hennes dotter Anna Dorothea. Tyvärr tar ju Östra Herrestads kyrkoböcker sin början först 1806, så jag lyckas inte få fram ledtrådar kring deras åldrar och fullständiga namn, men såhär ser i varje fall anteckningarna ut i mantalslängderna 1753–1774 (familjen är under samtliga nedanstående år boende i ett onumrerat insockne gatehus i Östra Herrestads by):
 
1753. Skolemästaren Sandmark h.
1754. Skolemästaren Sandmark h.
1755. Skolemästaren Sandmark h.
1756. Skolemästaren Sandmark h.
1757. Skolemästaren Sandmark h.
1758. Skolemästaren Sandmark h.
1759. Skolemästaren Sandmark h.
1760. Skolemästaren Sandmark h.
1764. Skolemäst: Sandmark h.
1765. Skolemäst: Sandmark h.
1766. Pedagog. Sandmark, h, barn s Lars, Wilhelm och Nils, dtr Anna Lovisa, inhs modren Sara, syster Lisa, svärmor Elsa och svägerskan Anna Dorothea, ”Sara och Elsa över 65 år gl. och Anna Dorothea krömpl.”
1767. Pedagogus Sandmark, och h, barn Anna(?), Lars, Wilhelm, Nils och Albrecht, ihs modren Sara, dr Lisa, änkan Elna Truls, ”Lisa fri effter Resol.”
1768. Sandmarck, h, 5 barn, ihs modren Sara, dr Lisa, do enkan Elna Truls, ”Lisa frj effter resolut.”
1779. Sandmarck, h, 5 barn, ihs modren Sara och änk Elna
1770. Sandmarck, h, 6 barn, ihs modren Sara och änk Elna, dtr Maja, ”M: skiöter sin g: Moder”.
1771. Pedagog: Nils Sandmarck, h, 5 barn, inhs modren Sara och änkan Elna
1772. Pedagogus Nils Sandmarck, h, 5 barn, inhs modren Sara och änkan Elna, ”man utfattig”.
1773. Pedagogus Nils Sandmarck, h, 5 barn, ”m: utfattig”.
1774. Pedagog Nils Sandmarck, h, inhs modren Sara och änkan Elna 4 barn, ”Sandmark utfattig”.


359
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-03-11, 01:34 »
Hej Ulla-Stina!
 
Jag blev själv förvirrad av Karsjö – Karshult, men som du säger verkar ju de båda ortnamnen användas omväxlande för samma plats! Ortnamnsregistret tycks dra samma slutsats (i arkivposten du länkade till), även om det är med fyra små frågetecken i marginalen.
 
Jag gjorde en liten undersökning i Fjärås' mantalslängder, och 1681 finner man i Karsiö ”Anders Torson drängh / Thore Anderson Gaml: dööf” (bild-ID A0006178_00117). Tio år senare finner man i Karssiö åren 1690 och 1691 ”Enckan Karin / Anders Tohrsson Broderen Nills, Systeren Kirstin” (bild-ID A0006186_00025). Dessa år vet vi ju att Anders Thoressons barn 1690 i födelseboken anges vara född i Karshult, inte Karsjö, och året därpå anger ju samma kyrkobok dessutom att gamle Thore Andersson sluta sina dagar i Karshult, trots att mantalslängderna uppger att han i livstiden var skriven i Karsjö där ju även barnen är mantalsskrivna under samma år. I de mantalslängder jag undersökt finner jag heller aldrig något Karsjö, så det måste vara så att Karsjö och Karshult är två vitt skilda benämningar på en och samma plats – hur märkligt det än låter!
 
Vad spännande att du fann Anders Thoressons pappas dödsnotis! Jag tyder också hustrus namn som Mareta, vilket ju är detsamma som Anders Thoressons dotters namn 1701 – hon fick alltså bära sin farmors namn? Detta namn finns i mitt eget skånska släktträd under samma tid, och som jag förstått är det en variant som användes i de gamla skånelandskapen (som ett mellanled?) mellan det danska kvinnonamnet Merete och det svenska Märta. Åtminstone får kvinnan Merete eller Märede i mitt släktträd, född vid mitten av 1600-talet i Skåne, ett barnbarn på 1730-talet som i källorna alltid kallas Märta.
 
Jag tyder Thore Anderssons dödsnotis såhär:
 
”d 26. dit. Om Torssdhagen affsomnadhe Sal: Thore Andhersson i Karss-
hult, som medh sin för afledhna hustru Sal: Mareta Bengtz
dhoter leffuat hadhe i Echtenskap 30. åhr, ock medh hän-
ne afflat 7. stycken barn 4. Sönner, 3. dhottrar Suutett
Enkling på 13. åhrs tijdh, Warett Siuk 13. Weckor ock Gam-
mall 82. åhr, begraffuen d. 30. dit. Andreæ dhag Noor-
ost om Choret aff Kyrkian”.


360
Musik / Zia, Oscar (f. 1996)
« skrivet: 2022-03-05, 10:40 »
För den som är nyfiken på var programledaren för årets melodifestival har sina rötter, så kommer här ett första utkast över hans anor i Sverige:
 
 
1 proband
Oscar Zia, född 1996 10/10 i Hyby, Malmöhus län, artist, låtskrivare, programledare och skådespelare. [Far 2, Mor 3]
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
                                                   
2 far
Paolo, lever. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3 mor
Elisabet, lever. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
Severino, lever. [Barn 2]
 
Gift 1963 28/12 med efterföljande ana.
 
5 farmor
Benita Maria Tanzariello, född 1938 19/12 i Italien, rullerska, död 1988 29/5 i Västra Skrävlinge, Malmöhus län. [Barn 2]
 
6 morfar
Marziano, lever. [Barn 3]
 
Gift med efterföljande ana.
 
7 mormor
Britt, lever. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
14 mormors far
Sture Heribert Delin, född 1911 7/7 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län, maskinsnickare, död 1989 22/11 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1944 14/10 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Karin Jenny Charlotta Svensson, född 1914 17/2 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län, hembiträde, död 2003 8/2 i Kulladal, Skåne län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
Gift första gången 1936 12/12 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med kontoristen, sedermera isoleringsmontören Frans Einar Berglind, född 1913 7/7 i Gustavsbergs församling, Stockholms län, död 1941 16/1 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län.

Gift andra gången 1944 14/10 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län med föregående ana.
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
28 mormors farfar
August Hansson Delin, född 1876 30/10 på Rönneholm i Stehags socken, Malmöhus län, grovarbetare, sedermera lagerarbetare och tomtarbetare, död 1959 2/1 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1910 17/12 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Olinda Josefina Persson, född 1885 25/3 i Stora Skuddarp i Norra Rörums socken, Malmöhus län, död 1955 13/11 i Möllevångens församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Isak Emanuel Svensson, född 1867 10/12 i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län, gjuteriarbetare, sedermera tryckeriarbetare, död 1954 19/11 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift första gången 1891 8/11 i Kungsholms församling, Stockholms stad (skilsmässa 1918 5/6) med Anna Lovisa Bergström, född 1869 16/3 i Uppsala, Uppsala län, död 1955 16/3 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms stad.

Gift andra gången 1919 25/1 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Jenny* Elisabeth Lundin, född 1882 30/9 i Björkelund i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1935 17/11 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
Lyst tre gånger till äktenskap i Stockholm med telefonarbetaren Karl Georg Augustsson, född 1887 16/5 i Katarina församling, Stockholms stad, sedermera icke anträffad.

Gift 1919 25/1 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län med föregående ana.
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
56 mormors farfars far
Hans Mårtensson, född 1840 7/12 i Stora Kastberga i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, statdräng, död 1909 24/7 på Rönneholm i Stehags församling, Malmöhus län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]
 
Gift 1866 23/11 i Västra Sallerups socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Elna Nilsdotter, född 1839 2/12 i Kalvhus i Östra Strö socken, Malmöhus län, död 1914 19/9 i Hassle i Stehags församling, Malmöhus län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]
 
58 mormors farmors far
Okänd. [Barn 29]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Celia (Cecilia) Nilsdotter, född 1860 21/10 i Skuddarp i Norra Rörums socken, Kristianstads län, död 1912 8/12 i Häringstorp i Matteröds församling, Kristianstads län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
 
Gift 1890 2/8 i Norra Rörums socken, Kristianstads län med arrendatorn Nils Svensson, född 1860 17/11 i Matteröds socken, Kristianstads län, död 1950 28/10 i Stora Torsjö i Västra Torups församling, Kristianstads län.
 
60 mormors morfars far
Nils Peter Svensson, född 1826 20/10 i Lämmedal i Döderhults socken, Kalmar län, faktoriarbetare, arbetskarl, död 1897 10/10 i Norrköpings Hedvigs församling, Östergötlands län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1852 6/6 i Döderhults socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Maria Charlotta Ågren, född 1821 3/3 i Kyrkeby i Döderhults socken, Kalmar län, död 1885 10/3 i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Johannes Andersson Lundin, född 1838 19/8 i Lummerilund i Segerstads socken, Skaraborgs län, skräddare i Björkelund, död 1912 30/4 på Socknens mark i Segerstads församling, Skaraborgs län. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1859 4/12 i Segerstad, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Lotta Andersdotter, född 1838 30/4 i Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1892 24/10 på Allmän mark i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
112 mormors farfars farfar
Mårten Nilsson, född 1796 15/8 i Selarp i Näs socken, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1865 4/3 i Stora Kastberga i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 56, Far 224, Mor 225]
 
Gift 1824 12/11 i Gullarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
113 mormors farfars farmor
Kjerstina Persdotter, född 1800 22/11 i Asmundtorp i Gullarps socken, Malmöhus län, död 1869 15/10 i Stora Kastberga i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 56, Far 226, Mor 227]
 
114 mormors farfars morfar
Nils Nilsson, född 1811 14/2 i Östra Strö socken, Malmöhus län, statdräng, sedermera väktare på Ellinge gård i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, död därstädes 1894 28/2. [Barn 57, Far 228, Mor 229]
 
Gift 1840 7/1 i Östra Strö socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
115 mormors farfars mormor
Hanna Olsdotter, född 1819 25/9 i Skarhults socken, Malmöhus län, död 1902 7/11 på Ellinge gård i Västra Sallerups församling, Malmöhus län (avled i Stehag). [Barn 57, Far 230, Mor 231]
 
118 mormors farmors morfar
Nils Jeppsson, född 1818 13/11 Avenböke i Västra Torups socken, Kristianstads län, torpare, sedermera hemmansåbo, död 1882 2/10 i Stora Skuddarp i Norra Rörums socken, Kristianstads län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift 1851 9/11 i Västra Torups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors mormor
Hanna Nilsdotter, född 1820 2/3 i Harastorps hus i Röke socken, Kristianstads län, död 1889 28/4 i Stora Skuddarp i Norra Rörums socken, Kristianstads län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Sven Olofsson, född 1805 23/10 i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län (enl. husf.), bonde i Lämmedal i Döderhults socken, Kalmar län, sedermera hemmansbrukare i Baggetorp i Misterhults socken, Kalmar län, drunknade 1841 4/5 i Misterhults socken, Kalmar län. [Barn 60, Far 240, Mor 241]
 
Gift första gången med efterföljande ana.
Gift andra gången 1836 21/10 i Misterhults socken, Kalmar län med pigan Stina Catharina Larsdotter.
 
121 mormors morfars farmor
Ingrid Lena Nilsdotter, född 1799 i Misterhults socken, Kalmar län (enl. husf.), död omkring 1835 i Misterhults socken, Kalmar län. [Barn 60]
 
122 mormors morfars morfar
Okänd. [Barn 61]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Stina Persdotter, född 1790 24/2 vid kyrkan i Döderhults socken, Kalmar län, död 1844 31/5 i Kyrkobyn i Döderhults socken, Kalmar län. [Barn 61]
 
Gift första gången 1812 25/10 i Döderhults socken, Kalmar län med arbetskarlen Daniel Ågren, född 1788 4/4 i Döderhults socken, Kalmar län, död 1816 21/9 i Döderhults by i Döderhults socken, Kalmar län.

Relation utom äktenskapet med föregående ana.

Gift andra gången 1823 26/12 i Döderhult socken, Kalmar län med orgeltramparen Johan Fredriksson, född 1795 1/5 i Kristdala socken, Kalmar län (enl. husf.), död 1847 6/1 i Fattigstugan i Döderhults socken, Kalmar län.
 
124 mormors mormors farfar
Andreas Johansson, född 1794 17/12 i Raglås Nolgård i Valtorps socken, Skaraborgs län, torpare, död 1856 11/12 i Lummerilund i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 62, Far 248, Mor 249]
 
Gift med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Ingrid Jacobsdotter, född 1790 17/8 i Dala socken, Skaraborgs län (enl. husf.), död 1856 24/12 i Lummerilund i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 62]
 
126 mormors mormors morfar
Anders Fredriksson, född 1814 15/1 på Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län, hemmansbrukare, död 1875 2/11 under Barnegården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift 1835 20/2 i Segerstads socken, Skaraborgs län, med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Maria Jonsdotter, född 1817 6/5 i backstugan Hagen under Ledsgården i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1874 3/12 under Barnegården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 63, Far 254, Mor 255]
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
224 mormors farfars farfars far
Nils Andersson, född 1758 (enl. husf.), var dräng i Selarp i Näs socken vid vigseln 1780, sedermera undantagsman, död 1812 18/12 på Selarp nr. 5 i Näs socken, Malmöhus län. [Barn 112]
 
Gift 1780 7/7 i Näs socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
225 mormors farfars farfars mor
Kerstina Nilsdotter, född 1754 (enl. husf.), var piga i Selarp i Näs socken vid vigseln 1780, död 1809 14/5 på Selarp nr. 5 i Näs socken, Malmöhus län. [Barn 112]
 
226 mormors farfars farmors far
Per Nilsson, född 1753 i Strö socken, Malmöhus län (enl. husf.), var dräng och sockenskräddare i Näs by i likanämnda socken vid vigseln 1780, sedermera skräddare i Asmundtorps by, död 1827 27/5 i Asmundtorp i Gullarp socken, Malmöhus län. [Barn 113]
 
Gift 1780 9/9 i Gullarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
227 mormors farfars farmors mor
Hanna Persdotter, född 1762 12/10 i Ellinge i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, var piga i Asmundtorps by i Gullarps socken vid vigseln 1780, död 1848 8/2 i Asmundtorp i Gullarps socken, Malmöhus län. [Barn 112, Far 454, Mor 455]
 
228 mormors farfars morfars far
Nils Jeppsson, var 1811 tjänstedräng i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län, troligen död därstädes omkring 1813 (saknas i så fall i Östra Strö död- och begravningsbok). [Barn 114]
 
Gift 1811 23/3 i Östra Strö socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
229 mormors farfars morfars mor
Hanna Johnsdotter, född 1789 4/2 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län, död 1841 21/4 på Kalvhus nr. 1 i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 114, Far 458, Mor 459]
 
Gift 1:o 1811 23/3 i Östra Strö socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1815 20/1 i Östra Strö socken, Malmöhus län med husmannen Jeppa Nilsson, född 1780 29/1 i Östra Strö socken, Malmöhus län, död 1825 17/6 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län.
Gift 3:o 1826 23/6 i Östra Strö socken, Malmöhus län med husmannen, sedermera åbon Jöns Johansson, född 1787 7/8 i Gudmuntorps socken, Malmöhus län (enl. husf., kyrkoböcker saknas före 1796), död 1839 15/12 på Kalvhus nr. 1 i Östra Strö socken, Malmöhus län.
 
230 mormors farfars mormors far
Ola Nilsson Qvist, sedermera Strö, född 1791 8/6 i Råby hus i Hörby socken, Malmöhus län, rotesoldat vid Skarhult, sedermera avskedad med pension, död 1835 8/2 på Tegelbruket i Skarhults socken, Malmöhus län. [Barn 115, Far 460, Mor 461]
 
Gift 1812 29/5 i Borlunda socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
231 mormors farfars mormors mor
Boel Nilsdotter, född 1791 2/2 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län, död 1873 2/9 på Hurva nr. 16 i Hurva socken, Malmöhus län. [Barn 115, Far 462, Mor 463]
 
236 mormors farmors morfars far
Jeppa Ahlberg, född 1769 15/3 i Avenböke i Västra Torups socken, Kristianstads län, sägs 1816 vara häradets bro- och stenhusbyggmästare, sägs vid sin död vara murare, död 1839 17/2 i Avenböke i Västra Torups socken, Kristianstads län. [Barn 118, Far 472, Mor 473]
 
Gift 1816 16/3 i Perstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
237 mormors farmors morfars mor
Thora Henriksdotter, född 1786 22/7 i Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län, död 1869 18/2 på Avenböke nr. 1 i Västra Torups socken, Kristianstads län. [Barn 118, Far 474, Mor 475]
 
238 mormors farmors mormors far
Nils Svensson, född 1781 4/6 i Röke socken, Kristianstads län (enl. husf., sidorna med 1780–81 års födda barn i Röke är utrivna ur kyrkoboken), torpare, död 1839 7/1 i torpet Hagahuset under Röke prästgård i Röke socken, Kristianstads län. [Barn 119]
 
Gift 1:o 1816 3/7 i Röke socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1825 8/7 i Röke socken, Kristianstads län (sedan de fått Kongl. Maj:ts tillstånd, dat. Stockholms slott 1825 24/3) med sin avlidna hustrus syster Nilla Persdotter, född 1788 30/6 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län, ”Dömd 22/3 41 för snatteri till Böter och enskild skrift” (Röke AI:4, sid. 33), död 1860 9/4 på Harastorp nr. 1 i Röke socken, Kristianstads län.
 
239 mormors farmors mormors mor
Pernilla Persdotter, född 1794 1/1 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län, död 1824 19/12 i Harastorps hus i Röke socken, Kristianstads län. [Barn 119, Far 478, Mor 479]
 
240 mormors morfars farfars far
Olof Gabrielsson, född 1759 (döpt 11/11) i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län, död 1826 7/4 i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 120, Far 480, Mor 481]
 
Gift 1:o gången med Ingrid Börjesdotter.
Gift 2:o 1797 26/12 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
241 mormors morfars farfars mor
Elisabeth Persdotter, född 1773 18/6 i Malghult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 120, Far 482, Mor 483]
 
246 mormors morfars mormors far
Per Andersson, född omkring 1759, var sockenskomakare i Döderhult och bodde 1788 vid Döderhults kyrka, död 1794 20/5 i Döderhults socken, Kalmar län. [Barn 123]
 
Gift 1788 2/11 i Döderhults socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Catharina Eriksdotter, född omkring 1756, död 1812 30/11 i Kyrkobyn i Döderhults socken, Kalmar län. [Barn 123]
 
248 mormors mormors farfars far
Johan Andersson, levde 1794 i Raglås Nolgård i Valtorps socken, Skaraborgs län. [Barn 124]
 
Gift med efterföljande ana.
 
249 mormors mormors farfars mor
Lisken Jonsdotter, levde 1794 i Raglås Nolgård i Valtorps socken, Skaraborgs län. [Barn 124]
 
252 mormors mormors morfars far
Fredrik Nilsson, född 1794 11/9 i Ryckla i Håkantorps socken, Skaraborgs län, hemmansbrukare, död 1828 9/2 på Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 126, Far 504, Mor 505]
 
Gift 1813 30/12 i Segerstads socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
Inga Maja Larsdotter, född 1795 3/11 på Soltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1878 11/1 i Ramsgården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 126, Far 506, Mor 507]
 
254 mormors mormors mormors far
Jonas Jansson (Häggblom), född 1777 21/10 i Solliden i Häggums socken, Skaraborgs län, hemmansbrukare i Gåran i Häggums socken, sedermera torpare i Segerstads socken, levde 1839 i Systra kvarn i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 127, Far 508, Mor 509]
 
Gift 1803 3/12 i Häggums socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
255 mormors mormors mormors mor
Catharina Andersdotter, född 1780 16/10 i Nytorpet vid Torpa i Segerstads socken, Skaraborgs län, levde 1839 i Systra kvarn i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 127, Far 510, Mor 511]
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
454 mormors farfars farmors morfar
Per Nilsson, ”västra Per Nilsson”, levde 1762 i Ellinge i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 227]
 
Gift med efterföljande ana.
 
455 mormors farfars farmors mormor
Gunnela, levde 1762 i Ellinge i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 227]
 
458 mormors farfars morfars morfar
John Nilsson, född 1757 21/9 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län, torpare, död 1827 3/2 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 229, Far 916, Mor 917]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o med Tyre, född i december 1758 i Höörs socken, Malmöhus län (enl. husf., kyrkoböckerna börjar 1795).
 
459 mormors farfars morfars mormor
Marna Persdotter, född omkring 1755, död 1803 14/9 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 229]
 
460 mormors farfars mormors farfar
Nils Eskilsson, levde 1791 i Råby hus i Hörby socken, Malmöhus län. [Barn 230]
 
Gift med efterföljande ana.
 
461 mormors farfars mormors farmor
Hanna Johansdotter, levde 1791 i Råby hus i Hörby socken, Malmöhus län. [Barn 230]
 
462 mormors farfars mormors morfar
Nils Hansson, född omkring 1744, hemmansåbo, död 1800 8/7 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län. [Barn 231]
 
Gift 1782 14/12 i Borlunda socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
463 mormors farfars mormors mormor
Anna Jönsdotter, född omkring maj 1750, var piga i Brönneslöv i Borlunda socken vid första vigseln, död 1818 29/9 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län. [Barn 231]
 
Gift 1:o 1776 4/4 i Borlunda socken, Malmöhus län med hemmansåbon och änklingen Mårten Isaksson, född omkring 1725, död 1781 20/12 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1782 14/12 i Borlunda socken, Malmöhus län med föregående ana.
 
472 mormors farmors morfars farfar
Måns Hansson, levde 1769 i Avenböke i V Torup. [Barn 236]
 
Gift med efterföljande ana.
 
473 mormors farmors morfars farmor
Hanna Månsdotter, levde 1769 i Avenböke i V Torup. [Barn 236]
 
474 mormors farmors morfars morfar
Henrik Persson, född omkring 1757, rusthållare i Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län, förolyckad 1796 2/11 vid brunnsgrävning vid Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län; ”den 2dre Nowember hände wid Tusiöholm den Olyckan, at 3 personer blefwo ömkel[igen] förqwafde under det at de skulle gräfwa en brund […]. [Barn 237]
 
Gift med efterföljande ana.
 
475 mormors farmors morfars mormor
Johanna Nilsdotter, född omkring 1763, död 1814 5/5 i Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län. [Barn 237]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o 1797 27/12 i Perstorps socken, Kristianstads län med rusthållaren och drängen Sven Persson.
 
478 mormors farmors mormors morfar
Per Nilsson, född 1764 (enl. husf.), var dräng och rusthållare från Tyrup vid vigseln 1788, levde 1794 i Önnarp i Röke socken, död 1820 24/10 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län, ”blef upbränd i eldswådan derstädes” (enl. dödboken). [Barn 239]
 
Gift 1788 10/2 i Röke socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
479 mormors farmors mormors mormor
Hanna Nilsdotter, född omkring 1769, var piga i Önnarp i Röke socken vid vigseln 1788, död 1801 23/3 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län. [Barn 239]
 
480 mormors morfars farfars farfar
Gabriel Månsson, född omkring 1734, var dräng i Bankhult i Kristdala socken vid vigseln, död 1771 20/1 i Bankhult i Kristdala socken, Kristianstads län. [Barn 240]
 
Gift 1756 13/6 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
481 mormors morfars farfars farmor
Greta Olofsdotter, född 1737 (döpt 4/9) i Systorp i Kristdala socken, Kalmar län, död 1820 11/2 i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 240, Far 962, Mor 963]
 
482 mormors morfars farfars morfar
Per Samuelsson, född omkring 1737, var dräng i Malghult vid vigseln, död 1800 27/4 i Malghult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 241]
 
Gift 1758 24/9 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
483 mormors morfars farfars mormor
Elisabeth Samuelsdotter, född 1739 (döpt 29/12) i Norhult i Kristdala socken, Kalmar län, död 1813 1/4 i Malghult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 241, Far 966, Mor 967]
 
504 mormors mormors morfars farfar
Nils Andersson, född omkring 1763, bonde, hälftenbrukare, död 1813 20/2 på Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 252]
 
Gift med efterföljande ana.
 
505 mormors mormors morfars farmor
Bolla Mårtensdotter, född 1767 28/9 i Ryckla i Håkanstorps socken, Skaraborgs län, död 1843 28/2 i Ramsgården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 252, Far 1010, Mor 1011]
 
506 mormors mormors morfars morfar
Lars Nilsson, född 1773 18/5 i Broddetorps socken, Skaraborgs län (enl. husf.), bonde, död 1816 24/1 i Stenstorps Krackgård i Stenstorp socken, Skaraborgs län. [Barn 253, Far 1012, Mor 1013]
 
Gift 1794 3/6 i Stenstorps socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
507 mormors mormors morfars mormor
Ingrid Jonsdotter, född 1773 24/3 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län, död 1846 25/4 i Bäckagården i Rådene socken, Skaraborgs län. [Barn 253, Far 1014, Mor 1015]
 
Gift 1:o 1794 3/6 i Stenstorps socken, Skaraborgs län med föregående ana.
Gift 2:o med Erik Eriksson, född 1766 16/11 i Stenstorps socken, Skaraborgs län, levde 1846.
 
508 mormors mormors mormors farfar
Johan Häggblom, född 1756 11/10 i Häggums socken, Skaraborgs län, var 1777–1794 soldat på soldatbostället Solliden i Häggums socken, flyttade därifrån 1794 till torpet Hjelmsängen i Varnhems socken, Skaraborgs län, skriven där i husf. 1792–1800 men finns ej kvar där i husf. 1800–1815. [Barn 254, Far 1016, Mor 1017]
 
Gift med efterföljande ana.
 
509 mormors mormors mormors farmor
Ingrid Jonsdotter, född 1755 i Sjogerstads socken, Skaraborgs län (enl. husf.). [Barn 254]
 
510 mormors mormors mormors morfar
Anders Larsson, född 1752 11/8 i Segerstads socken, Skaraborgs län (enl. husf.), torpare, död 1825 6/5 i torpet Enebacken i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 255]
 
Gift 1:o 1776 19/5 i Segerstads socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1796 11/11 i Segerstads socken, Skaraborgs län med Annika Larsdotter, född 1760 Grevbäck socken, Skaraborgs län (enl. husf.), död 1829 29/1 i torpet Enebacken i Segerstads socken, Skaraborgs län.
 
511 mormors mormors mormors mormor
Maria Svensdotter, född omkring 1748 i Grevbäcks socken, Skaraborgs län (enl. husf.), död 1795 8/5 på torpet Enebacken i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 255]
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
916 mormors farfars morfars morfars far
Nils Håkansson, var 1753 dräng i Östra Strö socken, levde 1757 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 458]
 
Gift 1753 8/12 i Skarhults socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
917 mormors farfars morfars morfars mor
Bereta Nilsdotter, var 1753 piga i Bältinge i Skarhults socken, levde 1757 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 458]
 
962 mormors morfars farfars farmors far
Olof Börjesson, född omkring 1701, död 1741 (begravd 7/6) i Systorp i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 481]
 
Gift 1727 20/9 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
963 mormors morfars farfars farmors mor
Maria Isaksdotter, född omkring 1703, död 1779 (begravd 21/2) i Systorp i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 481]
 
966 mormors morfars farfars mormors far
Samuel Persson, född omkring 1702, var dräng i Norhult vid vigseln, bonde, död 1774 26/12 i Norhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 483]
 
Gift 1728 2/6 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
967 mormors morfars farfars mormors mor
Kerstin Johansdotter, var piga i Systertorp vid vigseln, levde 1739 i Norhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 483]
 
1010 mormors mormors morfars farmors far
Mårten Ersson, levde 1767 i Ryckla i Håkanstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 505]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1011 mormors mormors morfars farmors mor
Ingrid Arvidsdotter, levde 1767 i Ryckla i Håkanstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 505]
 
1012 mormors mormors morfars morfars far
Nils Andersson, namnet enligt sonens vigselnotis i Häggum 1794. [Barn 506]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1013 mormors mormors morfars morfars mor
Maria Larsdotter, namnet enligt sonens vigselnotis i Häggum 1794. [Barn 506]
 
1014 mormors mormors morfars mormors far
Jonas Svensson, född 1732 (döpt 19/11) i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län, död 1815 3/1 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 507, Far 2028, Mor 2029]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1015 mormors mormors morfars mormors mor
Ingrid Andersdotter, född 1737 (döpt 18/9) på Tomten i Stenstorps socken, Skaraborgs län, död 1814 17/2 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 507, Far 1030, Mor 1031]
 
1016 mormors mormors mormors farfars far
Anders Jeansson, sägs vara ”ifrån Skiöfde” då sonen Johan föddes 1756 i Häggums socken, Skaraborgs län. [Barn 508]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1017 mormors mormors mormors farfars mor
Anna Stina Ekberg, sägs vara ”ifrån Skiöfde” då sonen Johan föddes 1756 i Häggums socken, Skaraborgs län. [Barn 508]
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
2028 mormors mormors morfars mormors farfar
Sven Jonsson, levde 1732 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 1014]
 
2030 mormors mormors morfars mormors morfar
Anders Jönsson, levde 1737 i Tomten i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 1015]


361
Västra Stenby / SV: Stens dödbok 1744
« skrivet: 2022-03-03, 21:31 »
Hej Ragnar!
 
Vilken intressant dödsnotis! Jag tyder den såhär:
 
”Anno 1743 d: 27 Decemb: blef Pehr Pehrssons, och Hustru Maria Olufzdotters lil-
la son i Stéen olyckeligen och oförmodeligen död, emellan Örfvad och Steen
tå Förälldrarna warit i samqwäm hoos Bengt Olufsson i Örfwad och skulle re-
sa hemm, tå han blef uthi wagnen, på Modrens knä död; hwaröfwer Pastor med
Sognens äldsta Sognemän uthi Hr CronoBefallningzMans Jonæ Liunggrens
när- och öfwerwahro, noga uthi Sognestugan inqvirerade om Barnetz oför-
model:a omkomst och hastiga död; och som man fant af Sexmannens och
Sognemannens Anders Olufssons berättelse i Skieppstad, som war i flock
och fahrnöt på hemmresan, med ofwannämde Förälldrar, at hwarken af fyl-
lerij, el:r hård kiörning, sådan [olycka] Barnetz olyckel:a och hastiga död, icke
tillskynda kunnat, emedan Fadren icke war den som kiörde wagnen, och i
sådant swårt wagnföhre ogiörligit, at kiöra fort; dessutan berättade modren,
at barnet warit af en Barnesiuka Mage-Torsken kallat länge beswärad,
hwaremot söktz Boot, men ingen funnitz, och om morgonen när hon linde sitt
barn befantz det ganska wekt emot wanligheten, det modren för Bengt
Olufssons hustru i Örfwad berättade, som af henne intygades; wid dess när-
warande lijkaledes intygades at förbem:te Förälldrar ganska högt ällskat den-
na sin lilla k: son som af alla närwarande enhälleligen intygades; Pastor
sielf berättade at Fadren straxt effter hemmkomsten kom med gråtande
tårar till sig och beklagade sig öfwer den olyckel:a händelsen och dödzfallet,
hwar på Pastoris hustru effter begiäran tillijka med Sal: Niels Månssons En-
kia i Stéen straxt stego tijt och besigtigade barnet, och Pastor litet thereffter
kom och effter begiäran tijt, men funno intet widare än litet blod i näsan
wara utgångit; och som af slika omständigheter nogsamt kunde intagas, at För-
älldrarna eij warit någon sielfwollande orsak till Barnetz omkomst, ty stadna-
de Hr Crono-Befallningzman, Pastor, med kiyrckiorådet i detta slutmåhl;
at Modren skulle af Pastor i Församblingen på wanligit sätt i kyrckan
intagas och absolveras, sampt alfwarsambligen förmanas och warnas
för slik oagtsamhet, iämpte alfwarsam förmaning till alla Mödrar
at sig grannel:n beagta, at de eij i någon starck kiöld taga sina spä-
da barn på någon resa uth med sig. som och skiedde.
     Anno 1744 d: 8 Januar: begrofz samma lilla son wid namn Oluf
Persson, och samma dag absolverades Modren offentel:n effter sluten
Prädikan i hela Församblingens närwahro.”


362
Hej Mikkel!
 
Inom adeln kunde ju begravningar ibland dröja flera månader eftersom man måste tillverka en elegant likkista och s. k. begravningsvapen, man måste även hinna bjuda in avlägset boende släktingar till begravningen osv. Sådana seder användes ju dock vanligtvis inte inom samhällets övriga skikt, så jag tycker också att det låter märkligt att det dröjde två-tre veckor innan Jöns Humble och Kerstin Olufsdotter begravdes. Vilket yrke hade Jöns Humble, är Kerstin Olufsdotter hans hustru?
 
Jag undersökte nu Sveriges kyrkolag 1686, för att se vad som egentligen gällde när Jöns och Kerstina begravdes – och nu blev jag ännu mer förvånad! Kapitel 18 § 4 stadgar nämligen att
 
”Intet lik skall öfver ett halft år stå obegrafvet, där icke desto större och viktigare saker äro till längre uppskof.”
 
Efter 1686 kunde man alltså helt lagligt, utan särskilda orsaker, vänta med begravningen i upp till ett halvår. Då skulle man ju kunna tänka sig att dröjsmålet med Jöns’ och Kerstins begravningar hade någon praktisk anledning, men å andra sidan stadgar § 2 i kapitel 18 i 1686 års kyrkolag att
 
”Folket skall och förmanas och rätta sig vid jordafärder och begrafningar efter Våra förordningar och stadgar och att skicka sig efter sitt villkor och värde, aflåtande med kostliga likkistor och svepningar; vid hvilka härefter allenast några få af närmaste slägten och inga andra skola blifva brukade och kallade”.
 
Kungen förbjöd alltså egentligen dyrbara likkistor och annat vid begravningen, och tillät endast några få av den närmaste släkten på begravningen. Av erfarenhet vet jag dock att adeln inte brydde sig särskilt mycket om dessa bestämmelser, och jag kan tänka mig att det var svårt för kungen att hålla koll på varenda liten begravning i Sverige.
 
När det gäller Jöns Humble funderar jag därför på om marken kanske hade hunnit frysa, så att det var svårt att gräva graven? Jag ser nämligen att kvinnan direkt efter honom, Kerstin Håkensdotter, avled den 14 december men begravdes först den 4 januari, vilket ju också är anmärkningsvärt lång tid. Som du säger begravdes de flesta andra på dessa bägge kyrkobokssidor inom en vecka, och frusen mark skulle ju inte heller förklara varför Kerstin Olufsdotters begravning i augusti-september dröjde 14 dagar.


363
09) Militära rullor och handlingar / SV: Krigskollegium
« skrivet: 2022-03-03, 17:56 »
Hej Kjell!
 
Denna text var inte helt lätt, men jag tyder den slutliga anteckningen såhär:
 
”i stellet Gudmund Persson Löf-
quist ifrån Kongl. Maij:tz Guardie
som niuter Penninge löhnen i åhr af
Rotan, och Spanmåhl af L. M.
för hela detta åhr”.
 
De överstrukna raderna får jag med stor möda till:
 
”…som niuter för den [??] tijden hoes
Rotan, och Corporals löhn if[rå]n den tij-
den af bespar[??] gemena.
 
Tyvärr lyckas jag inte tyda ordet mellan ”den” och tijden”, och blir inte helt klok på slutet på ordet som börjar med ”bespar…”, men jag skulle ändå vilja tolka det som att Gudmunds lön fram tills han blev korpral ursprungligen skulle tas från roten medan korpralslönen skulle tas från besparingarna på de gemena, vilket sedan ändrades till att penningelönen detta år skulle komma från roten medan spannmålsdelen av lönen skulle tas från L. M. (löningsmedlen?).


364
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-03-01, 19:06 »
Hej igen Ulla-Stina!
 
Vilken vacker beskrivning! Jag kan bara instämma, släktforskning känns verkligen som att man tittar i en kikare bakåt i tiden på människorna som levde då.
 
Jag har kikat på de båda födelsenotiserna, och tyvärr kan jag inte garantera att bynamnen är helt korrekta eftersom jag är dåligt bevandrad i den halländska geografin, men i övrigt tyder jag notisen 1690 såhär:
 
”d. 26 dito. Dnca 3tia[m] post Epiphanias föeddes Anders toressons sock[!] Anna Anders dot-
ters L. soen i Karsshult, som Christnades ut Supra ock kallades börge,
Gudmoder bengta Lars doter i Hiälme, Faddrar Anders Larss. i Ubolt
Nils thoress. i Kohrssiö ock Madtz Larsson i baltared, item Karin
Lars Doter ibm, Kiersten Suens Doter i ubolt ock Kiersten thores
doter i Karsshult”.
 
Dominica tertiam post Epiphanias (tredje söndagen efter trettondedagen) inföll 1690 mycket riktigt den 26 januari, så det överensstämmer med det angivna födelsedatumet. Ut supra är latin för ”som ovan”, och syftar på att Börje döptes samma dag som barnet i ovanstående födelsenotis, alltså den 2 februari. I marginalen tycker jag mig kunna utläsa ”döder”, så lille Börje måste alltså ha dött i barndomen.
 
Notisen från 1701 tyder jag såhär:
 
”d 7 Dito. Om onssdagen föddhes Andhers Thoressons ock Anna And[er]z dhoters
L. dhotter i Kahrssiö, som dhöptes ut Supra kalladhes Mareta,
Gudmod:r Kiersten Suäns dhotter i Arssle Tölle Sockn fadd:r
Madtz Larssons i Hiälm, Nils Thoresson i Arssle, Andhers Larss:
i Baltaredh, Åhssa Thors dhotter i Ubultt, bengta Thores
 dhotter i Dhukeredh ock Anna Madtz dhotter i Hiälm”.



365
Hej igen Gabriella!
 
Jag såg att du ännu inte fått några svar på frågan om bibelns ägare, så jag tänkte skriva ner mina tankar. Min uppfattning är att biblar, när de övergick till en annan familj, vanligtvis såldes på auktion i samband med någon bouppteckning. Nu har ju denna bibel uppenbarligen lämnat familjen över tio år före Anna Catharinas död – så det kan inte varit i samband med hennes egen bouppteckning, och hennes andre make levde ju separerad från henne. Kan det vara så att Anna Catharina sålde bibeln för att dryga ut kassan när andre maken gav sig av, eller rentav i samband med någon auktion efter förste maken Eric Sidus?
 
Jag har ett par gamla biblar hemma i bokhyllan, och i några av dem har ägarna uppenbarligen varit flera icke-besläktade familjer. Dessa ägarbyten har då antecknats i biblarna, och man kan se att de antingen skänkts av faddrar till dopbarnet i samband med något dop eller också skänkts till någon i vuxen ålder. Nu verkar det ju inte finnas några sådana anteckningar i denna bibel i samband med att Johan Henrik Lindgren blir ägare, och eftersom de uppenbarligen inte är släkt skulle jag gissa att bibeln helt enkelt har sålts privat för att dryga ut kassan – kanske direkt från Anna Catharina till familjen Lindgren, eftersom det inte verkar finnas något antecknat om andra ägare däremellan? Jag ser att det är dryga 1,7 mil mellan Kvillinge och Dagsberg, kanske reste man så långt på den tiden när någon höll auktion, med hopp om att göra fynd?


366
Tillfällighetsfynd rörande Bartholomeus Dahlman, ur Torna häradsrätts dombok 1691 9/5, upplysningar § 1 (Torna häradsrätts arkiv, vol. AIa:1 (1691), sid. 38v):
 
”Heyderijdaren Wäll:te Bartholomæus Dahlman uplyste een brunstiernat mähr, hwilcken han uptagit på Weberö skough, som tillhördt hans Swärfar Sahl. Bertell Söfrensson, men honom drefsse[!] ifrån kommen, brendt medh hans brennemercke, men sedermehra merckt i dhet eena örat, och till dhen ända henne uplysser, att dhen sigh will angifwa som lagdt merckie på samma mähr, och bewijsa sin åthkompst dher till, emedler tijdh på sin Sahl. Swärfaders wägnar, höll han sig fullkomblig till samma mähr.”


367
Hej Peter!
 
Detta var ett spännande fynd, som absolut skulle kunna ge ledtrådar till Karin Gyllenhorns uppgifter om morfadern Mauritz ursprung! 
 
Dokumentet (ur ”Str. kam. handl.”) kommer tydligen från underserie 37 i Riksarkivets ämnessamling Miscellanea, ”Strödda kamerala handlingar 1600t – 1800t”, där volym 2 ska innehålla ”Rasmus Ludvigsson samlingar rörande kronans och adelns gods: II”. Detta överensstämmer med litteraturhänvisningen till ”B. Hildebrand”, nämligen Bengt Hildebrands artikel ”Esbjörn Blåpanna och hans arvingar. Medeltidsstudier kring handlingar i Ribbingska huvudmannaarkivet” i Personhistorisk Tidskrift 1934, som i en fotnot på sidan 92 hänvisar tille en ”Anteckn. i Rasmus Ludvigssons Saml. rör. kronans o. adelns gods, II, RA.”
 
SMR” tycks vara detsamma som boken Svenska medeltidsregester: förteckning över urkunder till Sveriges historia 1434–1441 (red, Sven Tunberg, publicerad i Stockholm 1937), som ska innehålla en kort sammanfattning av brevet 1440 – antagligen inte mycket längre än sammanfattningen ovan.
 
När det gäller Örnhielm ovan, så fann jag nu en lista över SDHK:s förkortningar och signa. Där omnämns varken Örnhielm eller den samtida Peringskiöld, men däremot fann jag en förkortning ”VHAA:s dep., RA = Av Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitetsakademien deponerade handlingar i RA (RA 0401)”. Denna samling finner man i Nationell ArkivDatabas, ”0401 Vitterhetsakademiens deposition” på Riksarkivet Marieberg, som sägs innehålla 75 volymer utan närmare beskrivning. Kanske är det i denna samling som Örnhielms avskrifter förvaras, vilket ju skulle stämma bra med anteckningen på Hans Högmans hemsida?


368
Källor och arkiv / SV: Löjtnant Rudolf Lambrecht Gieschen
« skrivet: 2022-02-24, 10:53 »
När jag ändå var igång transkriberade jag även fullmakten 1715 från Karl XII och avskedet 1719 från Ulrika Eleonora:
 
”Wij Carl med Gudz Nåde, Sweriges, Giöthes ock Wändes Konung
Stoorfurste till Finland, Hertig uti Skåhne; Estland, Lifland, Carelen,
Brehmen, Wehrden, Stettin, Pom[m]ern, Caßuben och Wänden, Furste till
Rügen, Herre öfwer Ingermanland och Wißmar, Så och Pfaltz Grefwe
wid Rhein i Beyern, till Jülick, Clewe och Bergen Hertig, giöre witterli-
get, att såsom hoos oß till älldsta Lieutnant wid Öfwerste Lieutnan-
tens Compagnie, under wårt Barthiske Dragone Regemente i under-
dånigheet föreslås oß ällskelig Lambrecht Giesken, i anseende till
deß skickeligheet ock betygade wällförhållande; Altså wele wij
härmed ock i krafft af denne wår öpne fullmakt nådeligen
hafwa förordnat honom Lambrecht Giesken at wara äldsta
Lieutnant wid öfwerstLieutnantz Compagniet, under det Bar-
thiske Dragone Regementet, skolandes han hafwa at åtniuta 
deß löön ock rang ifrån den 2 Sept:r 1714. då han af öfwer-
sten Wietinghoff i anledning af deß Capitulation dertill
är worden antagen; dett alla som wederbör hafwa
sig hörsambl:n at effterrätta. Till yttermehra wißo
hafwe wij detta med egen handz underskrifft och wårt
Kong:e Sigill bekräfftat. Stralsund den 11/12 Novembr
A:o 1715:                            Carolus”
 
”Wij Ulrica Eleonora med Gudz Nåde, Swe-
riges, Giöthes och Wändes drottning; Stoorfurstinna
till Finland, Härtiginna uti Skåhne, Estland, Lifland,
Carelen, Bremen, Werden, Stettin, Pom[m]ern,
Caßuben och Wänden; Furstinna till Rügen,
Fru öfwer Ingermanland och Wißmar; Så och Pfaltz-
Grefwinna wid Rhein i Beyern, till Jülich,
Clewe och Bergen Härtiginna. LandtGrefwinna och
ArfPrintzeßa till Heßen, Fürstinna till Hirsch-
feldt, grefwinna till Catzen Ellnbogen, Diets,
Ziegenhäyn, Nidda och Schaumburg etc.
Giöre witterligit, at såsom Lieutnanten af Bar-
tiske Dragone Regimentet oß ällskelig Lambrecht
Giesken, nu begifwer sig utur wår Krigztienst;
Altså wele wij härmed ock i krafft af detta wårt
Öpna bref meddela honom Lambrecht Giesken
wårt nådiga afskied, jempte det loford at han
sig uti bemelte wår Krigztienst troligen ock wäl
förhållit; lämbnandes för öfrigit honom tillstånd
at resa uhr wårt Rijke. Dett alle som wederbör
hafwa sig Hörsammeligen att effterrätta; Till
yttermehra wißo hafwe wij detta med Egen hands
underskrifft ock wårt Kong:e Sigill bekräfftat.
Stockholm den 30 Septembr 1719.
                      Ulrica Eleonora”.


369
Källor och arkiv / SV: Löjtnant Rudolf Lambrecht Gieschen
« skrivet: 2022-02-24, 10:52 »
Hej Stefan!
 
Stort tack för svaret, detta ser mycket intressant ut! Jag ska se om jag kan gräva vidare i dessa rullor, med hopp om att finna ledtrådar till Lambrechts militära karriär på andra sidan Östersjön. Brevet från Carl Gustaf Dücker var verkligen inte lätt att tyda på grund av gammaltyskan i kombination med Dückers uppenbara stavfel och särskrivningar där ord borde varit sammanskrivna och vice versa. Till slut lyckades jag dock transkribera hela skrivelsen, som tydligen är en tillfällig fullmakt från Carl Gustaf Dücker i väntan på Karl XII:s konfirmation:
 
”Ihro Königl: Maytt zu Schweden Meines Allergnädigsten
Königes bestalter Com[m]andirender General über dero in Teütschland
stehende Trouppes wir auch General der Cavallerie und
Obrister über das West Gotische Cavallerie Regement
 
Ich baron Carl Gustav Dücker
 
Füge hiermitt jedermanniglich zuwissen demnach bey dem in Wismar
stehenden Cavallerie Corps der Cornet Röhsner zum Lieütenant avanciret unt
also die Cornets Charge vacant geworden die Nohtwendigkeit abes erfordert
daß selbige wieder besetzet werde und der Hoch Wolgebohrne H: General
Major und Vice Gouverneur baron Schultz den Quartier Meister Lambrecht
Rudolph Gieschen so 4 Jahr als reütter und 6 Jahr alß unter Officier
beyder Pommerschen Cavallerie gedienet bestens durch ein an Mier abge-
laßenes schreiben von den 16 huyus Recomendiret und in vohrschlag
gebracht so habe kraft tragender Macht und pouvoer ermeldten Qwartier
Meister Gieschen wegen seines bisherigen wohl-werhaltes und guhter
Conduite in stelle des avancirten Cornet Rohseners wieder zum Cornet
bis auff Ihro Königl Maytt allergnädigsten Confirmation krafft dieser
offenen wohlmacht hier mit werordnen und bestellen wollen so daß Er
hirnechst in solcher Charge seinen dienst werrichtet und dagegen das
lohn so für ihres auf den Staat bestanden wird zu geniessen haben soll
uhrkund dessen habe solches eigenhändig unterschreiben und mit Meinem
pettschaft bekraftiget Datum Stralsund d 29ten May Ao 1714.
                                                                 Carl Gustav Dücker
                                                                 L: S:”
 
Tyvärr är tyska inte mitt starkaste ämne, men mitt försök till översättning ser ut såhär:
 
”Eders Kungliga Majestäts av Sverige, min allernådigste
Konungs beställde kommenderande general över de i Tyskland
stående trupperna, så och general av kavalleriet och 
överste över det Västgötska kavalleriregementet.
 
Jag baron Carl Gustav Dücker
 
Gör härmed allmänneligen veterligt att eftersom den vid Wismar
stående kavallerikorpsens kornett Röhsner avancerat till löjtnant, och 
alltså kornettsbeställningen blivit vakant, nödvändigheten har fordrat
att densamma varder återbesatt, och den högvälborne herr general-
majoren och vice guvernören baron Schultz kvartermästaren Lambrecht
Rudolph Gieschen, vilken fyra år såsom ryttare och sex år såsom underofficer
under Pommerska kavalleriet tjänat väl, genom en till mig av-
lämnad skrivelse av den 16 dennas rekommenderat och på förslag
bragt, så haver kraftdragande makt och styrka bemälte kvarter-
mästare Gieschen genom sitt tidigare välförhållande och goda
uppförande i stället för den avancerade kornetten Röhsner åter till kornett,
tills att Eders Kungliga Majestäts allernådigste konfirmations kraft denna
öppna fullmakt härmed förordnad och beställd varder, så att han
härefter i sådan charge sin tjänst förrättar och emot den 
lön som för honom av staten varder bestånden må njuta borde hava,
detta dokument har således egenhändigt underskrivet och med mitt
sigill bekräftat. Datum Stralsund den 29 maj anno 1714.
                                                                 Carl Gustav Dücker”.


370
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-02-24, 10:26 »
Välkommen till Anbytarforum, Ulla-Stina! Jag hoppas att du ska trivas, för här finns all möjlig kunskap rörande släktforskning och många släktforskare som gärna hjälper till  :)

Innan svenska språket fick bestämda stavningsregler kunde ju ord stavas lite hur som helst, och min uppfattning är att i synnerhet 1600-talsmänniskorna var särskilt förtjusta i att ”brodera ut” orden med extra bokstäver. Under 1600-talet skrevs ”i” därför ofta ”ij”, och långt fram i tiden skrevs ju ”v” mitt inne i ord som ”fv” eller ”fw”; ett bra exempel på dessa bägge stavningar finner man i den klassiska 1600-talsstavningen ”wijndrufwa”.

I äldre brev och domböcker från 1600-talet och tidigt 1700-talet ser jag emellanåt att man klämmer in ett ”h” mellan ”d” och e”, exempelvis i ”dhe” eller ”wederbörandhe”. Denna dödsnotis är dock första gången jag sett stavningen användas i mansnamnet Anders, men det ska alltså bara vara ett ”vanligt” Anders där personen som skrev tog sig språkliga friheter à la 1600-talet. Detsamma gäller för Thor, Tor, Thore osv., för som du säger var det inte så noga med vare sig stavningen eller hur konsekvent man skrev någons namn på den tiden.


371
Övriga släkter - B / SV: Sophie Brahe (Ottesdotter)
« skrivet: 2022-02-24, 10:22 »
Enligt släktträdet på Finn Holbeks hemsida, som tycks bygga på uppgifter ur Danmarks Adels Aarbog, ska de båda Sophiorna ha varit nästkusiner (sysslingar), eftersom deras respektive farfäder Tyge Axelsen Brahe (död 1523) och Axel Axelsen Brahe (död 1551) var bröder.
 
Något jag finner särskilt intressant är förresten att Sophie Brahes far Jens Axelsen Brahe levde ca 1507–1560 (enligt Finn Holbeks sida), vilket gör att Sophie alltså måste ha fötts senast 1561. Hon var alltså närmare sextio år gammal när hon bosatte sig på Årup 1618, och då undrar man ju vad hon dittills ägnat tiden åt? Kanske hade hon först på äldre dar ärvt pengar som gjorde att hon kunde köpa Årup och skänka dyrbara föremål till Ivetofta kyrka? Hon tycks dock inte ha haft några barnlösa bröder som hon kunnat ärva, och eftersom hennes föräldrar dog redan 1560 och 1566 så bör föräldraarvet ha tillfallit henne direkt. Å andra sidan kanske detta arv omhändertogs av någon förmyndare, eftersom Sophie ju var och förblev ogift, så att hon först på äldre dar fick tillgång till arvet efter föräldrarna?
 
Jag letade själv efter uppgifter om Sophie Brahes gravsten i Ivetofta kyrka, men hittade inte ett enda fotografi på den (Riksantikvarieämbetets hemsida, Digitaltmuseum), och vid inventeringen 1830 omnämns gravstenen inte alls. Kan det vara så att gravstenen redan då var så sliten att man struntade i att notera den / fotografera den? År 1830 låg den kanske rentav under golvet? Detta skedde i varje fall i Bjällerups kyrka utanför Lund, där en gravsten från 1500-talet dök upp när golvet renoverades i början av 1900-talet, och en 1500-talsgravsten över jungfru Trolle på Lillö, som avmålades av den danske konstnären Hilfeling i Norra Åsums kyrka vid slutet av 1700-talet, tycks sedermera ha försvunnit – kanske även den hamnade under golvet när kyrkan renoverades i senare tid?
 
När det gäller själva begravningen så var jag inne på samma spår som Yvonne, att det bör finns någon anteckning i kyrkoräkenskaperna. Tyvärr börjar Kristianstads stadsförsamlings kyrkoräkenskaper (serie LIa) först 1753 (med tidigare sporadiska räkenskaper 1686–1687 och 1600-talet), men där finns även en hänvisning till volymen OIa:1 (”Christianstadz H. Trefaldigheetz Kyrkiobok”) innehållande avskrifter av kungliga brev och pantebrev från 1600-talet samt en stolrumslängd 1650–1796. Det är väl tveksamt om denna volym innehåller något om kyrkans begravningar runt 1620, men det kan ju hända att man har tur?


372
Hej Peter!
 
Tyvärr har jag ingen närmare kunskap om detta, men det tycks röra sig om avskrifter gjorda av Claes Örnhielm (1627–1695) som var professor och rikshistoriograf under 1600-talet. Släktforskaren Hans Högman skriver följande på sin hemsida om denne herre: ”Örnhielms viktigaste bidrag till den historiska forskningen är en serie avskrifter av påvebullor och brev rörande kloster och kyrkor, där originalen kan vara förlorade. Samlingen förvaras i riksarkivet och tillhör Vitterhetsakademin.”
 
Om man söker på ”Örnhielms” i Nationell Arkivdatabas (NAD) får man en träff på samlingen Codices B (”Eftermedeltida kopieböcker och brevavskrifter”), där volymen B 24 sägs innehålla ”Cl. Örnhielms avskrifter av Erik Runells kronologiska register 1163–1523”. Nu hänvisar ju träffbilden ovan till ”Eftermedeltida avskrifter: Örnhielm II p. 1059”, och om man undersöker samlingen Codices B ser man att volymen B 2 faktiskt ska innehålla ”Smärre avskriftssamlingar av blandat innehåll 1500-tal – 1700-tal”, vilket närmare beskrivs som ”Smärre lägg av avskrifter från 1500-talet och senare tid angående kyrkliga förhållanden samt av blandat innehåll”. Detta låter ju någorlunda korrekt, så frågan är om det är denna volym som åsyftas eller om det rör sig om någon annan mer renodlad Örnhielm-samling?


373
Lemmeströ / SV: Dödsnotiser läshjälp
« skrivet: 2022-02-24, 10:17 »
Jag kan bara instämma! Senast häromdagen gjorde jag en släktforskningsrelaterad sökning på Google som ledde mig till ett tjugoårigt inlägg på Anbytarforum; inlägget var visserligen gammalt men informationen var helt ny för mig, och ledde mig inte bara framåt i släktforskningen utan blev dessutom ännu en påminnelse om vilken fantastisk guldgruva Anbytarforum är!  :D


374
Hej Kristoffer!
 
Så tråkigt att inte bouppteckningarna inte fanns bevarade i Rönneholms godsarkiv! Jag höll tummarna så hårt jag kunde, så detta var verkligen snopet att höra. Jag hoppas dock att det ännu finns hopp om att domen dyker upp i Malmöhus läns landskanslis eller Göta hovrätts arkiv, för det hade varit väldigt intressant att höra mer om detta brottmål! :)


375
Okända personer / SV: Kan inte hitta mannen i kyrkoarkiven.
« skrivet: 2022-02-22, 20:13 »
Hej Stig!
 
Det måste röra sig om Samuel Gotthard Kinnman, född 1845 3/5 i Falun som son till brukspatronen Eric Kinnman och hans hustru Christina Charlotta Hedberg; han sägs vara student då han bor hemma hos modern i Sundsvall, där han också avlider 1876 19/1 (Sundsvalls Gustav Adolf, vol. AI:7a, 1866-1879, sid. 46).


376
Mentzer, von / SV: Vem var Gösta von Mentzer?
« skrivet: 2022-02-22, 12:20 »
Hej Margareta!
 
Först blev jag inte heller klok på vem denne Gösta kunde vara, men sedan upptäckte jag att hans födelseår av någon anledning har blivit helt tokigt på CD-skivan. Gösta finns nämligen även med i Rötters gravstensinventering, men med födelseåret 1853 och dödsåret 1857 (https://grav.rotter.se/Gravsokview.php?g_id=484955). Därmed kan man konstatera att han måste vara identisk med Arvid Fredrik Wilhelm von Mentzers (1842–1909) yngste bror Erik Gustaf Liborius von Mentzer (1853–1857), som mycket riktigt bodde på Anneberg vid sin död. Hans tilltalsnamn anges inte i Elgenstiernas ättartavlor, men det ska alltså tydligen vara Gustaf med smeknamnet Gösta.



377
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-02-21, 22:10 »
Jag fann Olof Möller i de svenska indelta regementenas meritförteckningar (Meritförteckningar: Svenska indelta regementen, volym 21, Kronobergs regemente 1681–1805, AID v752467.b1870), i Kronobergs regementes förteckning över officerare och underofficerare m.fl. ”såsom Deltagare uti Kongl: Maij:tts Nådigste Priviligierade Pensions Cassa för åhr 1769”. Där kan man läsa att Olof Möller innehade förares karaktär och förares indelning, att han föddes 1723 10/8 och kom till tjänsten 1742, samt att han erhöll fullmakter som volontär 1742 och som furir 1761 21/1. Där finns även en anteckning – tydligen egenhändigt skriven av Olof själv – som säger att han varit
 
”1743. på Örlogsflåttan emot ryssarne, samt förrättat åtskillige Garnisons och Arbets Commenderingar. Bewistat Campangen i Pommern 1758. blifwit fången på Penemynde Schantz 1759 och twungen till krigs tjenst samt Ransonerat mig sjelf samma åhr, och giort senare åhrens Campange.”
 
Detta får mig att misstänka att Olof Möller vid avskedstagandet erhöll en högre militär rang än den han faktiskt innehade när han var aktiv militär. Detta var, precis som Eva nämner, mycket riktigt en hedersbetygelse för särskilt förtjänta militärer, och verkar stämma bra i Olof Möllers fall eftersom han visade tapperhet under det föregående kriget och furir verkar finnas under fältväbel i den militära rangordningen. Jag har själv en anfader som 1813 blev just furir, men som efter deltagandet i två fälttåg befordrades till fältväbel 1817. Han blev till slut fanjunkare, en titel han bar även efter avskedstagandet 1843 och ända fram till sin död 1882 trots att han däremellan var både inspektor, förvaltare och bankbokhållare. På gravstenen tituleras han dock bara fanjunkare, så dessa militärtitlar tycks ha haft stor betydelse för bäraren; antagligen gällde detsamma för Olof Möller och hans fältväbelstitel.


378
Lackalänga / SV: Lackalänga (M) CI:1 (1682-1750) Bild 9
« skrivet: 2022-02-20, 18:33 »
Hej Kristoffer!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
Fer: 4. Pasch: Ryttaren
Erich Stranman ifrån
Stångby,
P[igan]: Catharina Frantz dother
i Lakalänga.
Copulat[is]: Dn: Jubilate.
fick ächta sedel af mig,
28. April: 86.
 
Första lysningen ägde alltså rum Feria 4 Paschatos (fjärdedag påsk), som 1686 inföll den 7 april, och sedan skedde vigseln (kopulationen) Dominica Jubilate (tredje söndagen efter påsk), som detta år inföll den 25 april. Tre dagar senare utfärdade prästen i Lackalänga ett vigselbevis, som Catharina tog med sig när hon flyttade till maken i Stångby.


379
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-02-19, 09:09 »
Hej Ulla-Stina!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”28. Dito. Om Lögerdhagen affssompnadhe Sal: Andhers Thoresson i
Kahnssiö, ssom hadhe Giffter Warett medh sin Quahrleff[uan]dhe
hustru Anna Andhers dhotter ibm 15. åhr ock afflat medh
hänne 4. st. barn, Wahr siuk 12. dhagars tijdh, 49. åhra
gammall ock Wardt begraffuen ut prius”.
 
(ut prius = ”som föregående”, alltså begravd på samma dag som personen i föregående dödsnotis, den 2 februari).


380
Övriga släkter - B / SV: Sophie Brahe (Ottesdotter)
« skrivet: 2022-02-17, 15:31 »
Hej Lennart!
 
Det måste röra sig om två olika Sophie Brahe; den store astronomens syster Sophie Brahe (ca 1556–1643) är ju vida omskriven, och var gift två gånger, men tycks inte ha haft någon koppling till Årup. Det hade däremot den Sophie Brahe som skrev sig till Årup, men som ju kallas jungfru i prästrelationerna från 1667 och alltså måste ha dött ogift. Hon tycks vara identisk med den Sophie Jensdatter Brahe, begravd 1621 5/2 i Kristianstad, som omnämns på Finn Holbeks hemsida här: https://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I7230&tree=2. Antagligen har väl själva begravningsakten hållits i den då nyuppförda Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad, vars ståt och storlek kanske ansågs mer passande för en adlig begravning, och därefter har jungfrun förts ut till sitt vilorum i Ivetofta kyrka.


381
Hej Bengt!
 
Vilken intressant anteckning! Den tycks syfta på Lisbeths leverne, och kanske även på den utomäktenskapliga dottern. Jag tyder anteckningen såhär:
 
”dixit mater filiam domum
paternam interdum relinque-
re amore pravi cujusdam homi-
nis captam.”
 
…vilket jag skulle vilja översätta till ”modern säger att dottern ibland lämnar föräldrahemmet, fångad av en viss mans fördärvande kärlek” (pravi kan även betyda omoralisk, pervers eller ondskefull). Det verkar alltså som att en viss man, som prästen antagligen kände till, förförde Lisbeth och fick henne att i perioder vistas utanför föräldrahemmet, och kanske var det även han som gjorde henne gravid? Det skulle i så fall förklara varför Lisbeths utomäktenskapliga dotter Karna tydligen föds 1833 i byn Västra Kattarp i Västra Skrävlinge socken, och inte i hemförsamlingen Särslöv (där dock födelsenotisen finns antecknad; Görslöv CI:3, sid. 72); kanske bodde mannen i Västra Kattarp?


382
Daniel Truedsson flyttade tydligen från Kyrkheddinge till Bjällerup hösten 1760, och på den prästsedel som han begärde från Kyrkheddinge i september 1761 nedtecknade kyrkoherden Petrus Lunnius följande intressanta rader (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:5 – Bilagor till flyttningslängden. Inflyttningsattester 1761–1766):
 
”Zedelhafwande dreng Daniel Truedss: som för 1 åhr sedan kom från Brågarps Sockn och der undergådt för lägersmål det straff som wederbör, tient här i församlingen allenast ett halft åhr, då han nog wist sig orolig i sitt lefwerne och blandt annat sistledne Påskedags morgon slagit sin matfaders tienstegåsse: men omsider blifwit med honom förent; lämnas i öfrigit det wittnesbördet, at han wäl kunnat sin Christendoms kundskap; men glömt den: dock lofwat förkofring, war sista gången till den Heliga Nattwarden sistledne lång fredag, tienar nu på Biellerup, men om det är med nöije, lärer hans egit lefwerne äfwen ock der bära bästa wittnesmålet. Är för witterlig trolofning ledig och frij. Kyrckheddinge d: 23 Sept: 1761. P: Lunnius, Kyrckoherde.”
 
Två år senare gifte sig Daniel Truedsson, varpå kyrkoherden i Brågarp sände en prästsedel till kyrkoherden i Bjällerup med följande ordalydelse (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:5 – Bilagor till flyttningslängden. Inflyttningsattester 1761–1766):
 
”Drängen och Hemmans åboen uti Qwärlöf Daniel Truetson blef wigd med ährliga och gudfruchtiga Pigan Kerstina Andersdotter i Brågerupz Kyrkia Dom. 12 post Trinitatis ungefär 30 åhr gammal, och kan läsa i book och utan till d. Luth. Catechismum, Spörsmålen, S. A. T. Symbolum och Hustaflan samt har behörigt brukat Herrans H: Nattward; hwilket hos Max: Ven: Minist: till bewis länder. Brågerup d. 15 Sept. 1763. Olof Plantin. P. L.”


385
Tullpersonal / SV: Tull jaktupplysningsman Blekinge län
« skrivet: 2022-02-13, 12:47 »
Sista gången Anders Stenström omnämns i denna serie är i volym 35 (1804), sid. 77v, där det sägs att han ”tjent 34 år. Af ålderdoms swaghet oskickelig till någon tjenstgöring, har begjärt afskjed med sin fulla lön i Pension, hwartill Sjötulls Kammaren under d. 17. Martii 1803 anmält”.


386
Tullpersonal / SV: Tull jaktupplysningsman Blekinge län
« skrivet: 2022-02-13, 12:44 »
Hej!
 
Anders Stenström var tydligen verksam vid stora sjötullkammaren i Karlskrona; man finner honom där i de personella berättelserna, exempelvis år 1800 (Äldre centrala tullarkiv 1671–1824; Överdirektören vid Sjötullen (Generalsjötullskontoret) 1726-1824, 01 Huvudarkivet, volym E1:30, sidan 61):
 
”Upsyningsmannen i Christianopel Anders Stenström
63 år gammal. Tjent hos herrskaper och antogs
1770. till Strandridare härstädes.
1780. Upsyningsman på TullJagten.”


387
Ystad / SV: Bouppteckning för Truls Hansson 1714
« skrivet: 2022-02-07, 12:14 »
Hej Ola!
 
Truls Hansson avled tydligen två år innan bouppteckningen, den 26 juli 1712. Dödsfallet finns antecknat i Ystads S:t Petri död- och begravningsbok, där man kan läsa att ”samma Dag döde Trulls hanskemakare och begrofz samma dag på nya kyrkio gården gl: 60 åhr.”. Det faktum att begravningen skedde samma dag som dödsfallet, och att Truls avled under det då pågående pestutbrottet, gör att man nog kan sluta sig till att han dog i pesten.
 
I bouppteckningen den 29 oktober 1714 omnämns ju tyvärr ingenting om var i Ystad familjen bodde, endast att Truls Hansson vid sin död ägde ”Ett litet hus eller våning, bestående av 7 binningar, som är mycket förfallet och g[ammal]t, med en liten tomt […] till vilket hus eller våning jämväl brukas en liten strimmel jord till kålhage, som staden tillkommer och kastar 6 öre silvermynt årlig jordskyld av sig” (Ystads rådhusrätt och magistrat FI:33, 1714, sid. 325ff).
 
Jag misstänker att detta hus är detsamma som omnämns i bouppteckningen den 6 april 1700 efter Truls Hanssons första hustru Elna Åstradsdotter, och som Elna tydligen hade köpt tillsammans med sin förste make Jöran Hansson den 10 november 1669 av Ystads hospital. Detta hus tycks ha legat i nära anslutning till dåvarande Ystads hospital, alltså klostret och Sankt Petri kyrka, vilket ju stämmer bra med att Truls Hansson begravdes i just Sankt Petri församling. Exakt var huset låg blir jag dock inte klok på, men en intressant detalj är att det i bouppteckningen efter Truls Hanssons första hustru Elna Åstradsdotter år 1700 sägs att paret då ägde en handkvarn ”ståendhe i Hospitals Qwarnhuset” – tydligen bodde man alltså så nära nuvarande klostret så att man förvarade hushållets handkvarn i klostrets (dåvarande hospitalets) kvarnbyggnad (Ystads rådhusrätt och magistrat FII:11, 1700, sid. 1ff).


388
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-01-31, 13:55 »
Hi Erkki!
 
This information is very interesting, and Fabricia actually sounds Italian, now that you mention it  ;D  My research regarding the Fabricius / Fabricia family name here in Skåne, in southern Sweden, shows that the name usually derives from craftsmen (fabricus in latin) during the 17th century, whose sons became priests and together adopted the name Fabricius to honor their father’s profession.

 
I suspect that there was a similar tradition further north in Sweden, but in some cases the families bearing the name Fabricius / Fabricia in Sweden during the 16th and 17th century may have Italian origins – hopefully some other Swedish genealogist has knowledge about this?


389
Källor och arkiv / SV: Löjtnant Rudolf Lambrecht Gieschen
« skrivet: 2022-01-31, 13:49 »
Hej Stefan!
 
Jag sände ju detta svar till dig via e-post, men jag tänkte att någon annan kanske kan ha nytta av vad jag fann och postar svaret här också. Inte heller jag har lyckats finna Lambrecht Gieschen i de militära rullorna, men nya uppgifter ur Riksregistraturet tycks åtminstone delvis förklara varför han inte går att hitta. Den första ledtråden får man i denna notis ur Riksregistraturet, daterad den 10 juni 1717 (RA, Riksregistraturet, volym 688, s 52f):
 
 ”Öpne Ordres för Capit: Latré
 och Lieut: Giesken at stå wijd
 Uplandz 5 män: Reg:te till häst.
 mut: mut:
 
 för Lieut: C: Becker at stå wijd Up:s 5 män:s Reg:te till foth.
 Kongl: Maij:tz nådiga willja är, at
 Capitainen under Bremiske Dragone Reg:te 
 Johan Latré, och Lieutenanten wijd barti-
 ske Dragone Regementet, Lambrecht
 Giesken
skohla stå wijd Uplandz 5. Män:s
 Reg:te till foth, och där giöra tienst wijd före-
 fallande Commenderingar, samt niuta löhn
 äfwen som deras wederlijkar af samma
 
 Carachter, och till den ändan utj löh-
 nings förslagen på Regementz Staben
 upföras.
 
 mut: mut:
 [...]
 Carolus.”
 
Lambrecht fick alltså inte någon fast tjänst vid Upplands femmänningsregemente till fot, utan skulle endast ”stå vid” regementet för att tjänstgöra om det utkommenderades någonstans, och därför skulle han njuta samma lön som sina gelikar vid detta regemente. Eftersom han ju inte erhöll någon ordinarie anställning vid regementet, utan endast skulle ”stå vid”, så rekommenderas han att få sin lön via regementsstaben. Detta förklarar ju en del, och när man letar fram generalmönsterrullorna för Upplands femmänningsregemente (till fot) finner man regementsstabens mönstring 1718 en särskild lista efter förteckningen över de ordinarie tjänstgörande vid staben:
 
”Följande skohla effter Hans Kongl. May:tz tijd effter annan uthfärdade nådigste ordres stå wid detta Regementet, sampt niuta underhåld lijka med andra Officerare af samma caracter, och till den ändan på Löningz Förslagen upföras på Regementz-Staben:” (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1340 (1718–1719), sid. 5).
 
Därefter räknas ett antal majorer, kaptener och löjtnanter upp, som alla tycks ha gemensamt att de kommer från regementen som var stationerade i dåtidens svenska provinser såsom Stettin, Stralsund, Pommern och så vidare. Tyvärr finns inte Gieschen med i denna lista, ej heller den kapten Johan Latré som förordnas att ”stå vid” regementet samtidigt som Gieschen. Detta fick mig att återvända till Adam Lewenhaupts ”Karl XII:s officerare” och de uppgifter som finns där rörande Lambrecht Gieschen (sid. 230):
 
Gieschen, Lambrecht, kornett vid Barthiska dragonregementet 1714 29/5, löjtnant där 2/9 samma år, konfirmation 1715 11/22 november, fången 23/12 samma år vid Stralsund, hemkom i maj 1717 och placerades vid Upplands femmänningskavalleriregemente 10/5 samma år, avsked 1719 30/9”.
 
Det märkliga är ju att regementet där Lambrecht placerades 1717, enligt Karl XII:s egen information i Riksregistraturet samma år, ska vara Upplands femmänningsregemente till fot, medan Lewenhaupt anger att regementet var Upplands femmänningskavalleriregemente. Det sistnämnda låter ju visserligen mer passande, med tanke på att Lambrecht fram till dess tjänade vid just kavalleriet och inte infanteriet – men vid Upplands femmänningskavalleriregementes generalmönsterrullor finns inga listor alls över några ”placerade” officerare från andra regementen, som den lista man finner vid Upplands femmänningsregemente till fot 1718. Frågan är då varför inte Lambrecht Gieschen och de andra herrarna finns med i den sistnämnda listan?
 
Jag testade därefter att söka efter det ”Barthiska dragonregementet”, och inledde med att åtminstone finna Lambrechts konfirmation som löjtnant vid detta regemente, i Riksregistraturet den 11 november 1715, datum Stralsund (RA, Riksregistraturet, volym 680, s. 1247):
 
”Fullmachter för nedan specificerade Officerare under det Bartiske Dragone Regementet.
Wij Carl p. Giöre witterligit, at såsom hos Oss til Capitain Lieutenant wid Lifcompagniet under Wårt Barthiske Dragone Regemente i underdånighet föreslås Oss älskelig [lucka] von Krackewitz i anseende til des skikelighet, och betygade wälförhållande; Altså wele Wij härmed och i Kraft af denne Wår öpne Fullmacht nådeligen hafwa förordnat honom [lucka] von Krakewitz at wara Capitain Lieutenant wid Lifcompagniet under det Barthiske Dragone Regementet, skolandes han hafwa at åtniuta dess lön och rang ifrån d 2 Sept. 1714, då han af Öfwersten Vitiengoff i anledning af des capitulation därtil är worden antagen, det alla p. Til yttermera p.
Mut. Mut. för
[…]
Lambrecht Gieschen at wara äldsta Lieutenant wid Öfwerst.L. Comp. antagen d 2 Sept. 1714.
[…]
Carolus.”
 
Här framkommer det alltså att han tjänstgjorde vid Överstelöjtnantens kompani under Barthiska dragonregementet, vilket jag inte tror framkommer någon annanstans? Detta regemente finner man varken bland Krigsarkivets ordinarie generalmönsterrullor eller serien ”Rullor 1620–1723”, men via Svenska adelns ättartavlor fick jag fram att Lambrecht måste ha tjänstgjort under sedermera fältmarskalken Johan Christoffer von Düring (1695-1759), som blev överstelöjtnant vid Barthiska dragonregementet månaden innan Lambrecht Gieschen blev löjtnant där, i augusti 1714, och som i december 1715 blev överste för samma regemente. I januari 1717 blev han istället överste för ”tyska dragonregementet”, som tydligen är ett helt annat regemente än det Barthiska. I serien ”Rullor 1620–1723” finns en generalmönsterrulla från december 1717 över ”Öfverste Johan Kristoffer von Dürings dragonregemente”, men det hjälper ju inte oss att finna Lambrecht Gieschen, och enligt namnregistret över regementschefer och övriga som omnämns i dessa rullor finns det inga generalmönsterrullor över regementen med J. C. von Düring som chef före 1717, och inga rullor alls som omnämner Lambrecht Gieschen.
 
Frågan är då om det ens finns några bevarade rullor för Barthiska dragonregementet? Jag trodde först att det var uppkallat efter någon Barth som varit chef för regementet, men ”Karl XII:s officerare” upptar ingen officer med detta namn, så jag gissar att regementet istället har fått sitt namn av den pommerska staden Barth, i nordöstra Tyskland. Kanske kan detta vara en ledtråd till Lambrecht Gieschens ursprung, att detta regemente var det första han tjänstgjorde vid?


390
Rafsten / SV: Per Rafsten i Ravlunda
« skrivet: 2022-01-31, 12:21 »
Det stämmer, Anders! Jag har förgäves försökt belägga att kornetten Jonas Rafstens efternamn går att härleda till Ravlunda, men det enda konkreta spår jag har som knyter honom till Österlen är än så länge att hans brorson fiskaren Joseph Josephsson (ca 1681–1758), som var min gammelmormors ff ff ff f, bodde i Vitemölla fiskeläge i Vitaby socken.
 
Uppgiften om släktskapet kommer från Lewenhaupts ”Karl XII:s officerare”, som i sin tur tycks ha hämtat den från någon sorts likvidationsakt; ska detta då tolkas som att kornettskan då var död, och att Joseph Josephsson var kornettens enda levande arvinge? Tyvärr hittar jag ingen födelseort eller angiven ålder på kornetten i de militära rullorna, och även  likvidationsakten lyser än så länge med sin frånvaro.


391
Ravlunda / SV: Läshjälp
« skrivet: 2022-01-30, 16:43 »
Hej Ann-Britt!
 
Det tycks röra sig om ett vittnesintyg från församlingens kyrkoherde Daniel Floræus, angående bouppteckning och arvskifte efter Mårten Månsson i Skepparp. Jag tyder notisen såhär ("bodzdehl" = bosdel, enligt SAOB "egendom som hustrun medför i boet, hemgift, utstyrsel"):
 
”NB
I detta åhr 1708. d 30. Decembris
war iag tillijka med Jeppe Olsson i
Drakemölle inkallad af sal. Mårten
Månssons änkia, hustru Arina i
Skiperup; då hon lät uprätta en
längd på alt hwad af sterb-
boet borde höra hennes son Lasse Mår-
tensson till, emot det systeren hustru
Kirstina, som haf:r Anders Jönss i Bröse-
rup, till bodzdehl och hemgifft be-
kommit hafwer: att the måtte bägge
få jämgodt i alla poster; innan no-
got arfskiffte med tijden kunde
berättigas och skäligit finnas.
                                D. Floræus.
NB. blef af boet till sonen Lasse
Mårtenss uthlaggt af Modren medh
allas samtycke godz för 326. Dr
och 28. öre Smt. där till iag witne
är, såsom och sielfwa instrumentet det uth-
wijsar.”


392
Hej Lars-Göran!
 
Nils Mattisson (1685–1764) i Stora Bjällerup, som är min anfader genom sitt första äktenskap, gifte sig andra gången 1718 med Boel Olufsdotter (ca 1690–1752). Jag har utrett Bjällerups släkter ganska väl, och vågar nog säga att svågerskapet inte kan se ut på något annat sätt än att Oluf Olufsson är bror till Nils Mattissons hustru Boel Olufsdotter.
 
Vid vigseln 1718 sägs ju förresten Boel komma från Tyelse (Tygelsjö), som jag är ganska säker på syftar på byn Tygelsjö i det närbelägna Hardeberga socken snarare än socknen Tygelsjö utanför Malmö. Kanske hade hon sina föräldrar där; i Hardebergas mantalslängd 1711 finner man i varje fall på gården Tygelsjö nr. 1 en Oluf Jönsson med sin ”gamla och sängliggande” hustru, som kan vara intressanta att undersöka närmare.


393
Vrigstad / SV: Tyda dödsorsak
« skrivet: 2022-01-24, 18:28 »
Hej Charlotte!
 
Det bör vara samma person, för den avlidne anges bo i ”Quarnag” med ett förkortningstecken på slutet, alltså Quarnagården (Kvarngården). Dödsorsaken var lite knivigare, men jag får det till att Sven blev ”död af vådlig händelse, då han ge[n]o[m] hästens skening fallit ur vagnen och af slaget i hufvudet aflidit 12 timar derefter”.


394
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-24, 02:39 »
Så intressanta fynd du gör Eva, vilket imponerande forskningsarbete!  :D  Tredingsmöllare har jag aldrig hört talas om, så nu lärde jag mig något nytt! Jag slog upp ordet treding i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), och jag tycket att den tredje förklaringen stämmer bäst in på Fredrik Stenberg och kvarnen:
 
”i fråga om jordbruk, dels om treskiftesbruk, dels (i synnerhet i sammansättningen tredings-brukare) om bruk av annans jord varvid lönen utgjordes av en tredjedel av den årliga avkastningen; förr särskilt i förbindelsen ’till tredings’, på en tredjedels åker respektive på villkor att erhålla en tredjedel osv.”
 
Det verkar alltså som att Fredrik brukade någon annans kvarn i utbyte mot en tredjedel av inkomsterna?
 
När det gäller Ibsonius så har jag inte funnit något exakt årtal för när han ska ha rymt, men vid bouppteckningen efter fadern 1782 finns det ju ingen anmärkning om att han ska vara försvunnen, medan det vid morbroderns bouppteckning 1819 sägs att man inte hört av honom på 40 år. Detta ger oss alltså årtalet 1779, vilket ju inte tycks stämma med uppgifterna i faderns bouppteckning 1782. Rimligtvis borde Lars Ibsonius alltså ha rymt och övergivit hustrun antingen under senare delen av 1782 eller något av de närmaste åren därefter, om angivelsen i morbroderns bouppteckning 1819 är korrekt.


395
Wettering, von der / SV: Wettering, von der
« skrivet: 2022-01-21, 12:05 »
Tusen tack Mikael, Niklas och Ann-Marie för era uppgifter och källhänvisningar, som jag upptäckte först nu! Det ser mycket intressant, och jag har nu med största tacksamhet infogat allt i min forskning kring släkten Rumohr. Sedan jag sist skrev i denna tråd har jag för övrigt fått svar på några av de frågor som Mikael ställde här ovan den 2 april 2021:
 
  • Det finns i nuläget inga planer på att digitalisera makarna Martinssons material på biblioteket i Olofström, så pärmen med ”Prosten Henrik Nissenius von der Wettering – hans anor och efterkommande” kan man än så länge bara ta del av i bibliotekets släktforskarrum. Som jag förstått är någon av makarna Martinsson, som båda är i livet, ättling till prosten von der Wettering.
  • När det gäller avlidna i Sønderborg 1602–1649, så kommer dessa uppgifter tydligen inte från någon regelrätt kyrkobok utan från kyrkans räkenskaper. Som omnämns ovan har ju registret till denna volym, ”Alfabetisk register over dødsfall i Sønderborg. efter kirkens regnskabsbøger. 1602–45, 1648–1649”, digitaliseras och gjort tillgängligt hos ArkivalierOnline. Själva räkenskaperna har dock ännu inte digitaliserats, utan finns än så länge bara tillgängliga på Rigsarkivet i Aabenraa, i Sønderborg sogns arkiv.
I övrigt har jag gjort ett mycket intressant fynd, som jag inte alls blir klok på. I en artikel av Gustav Nilsson i Skånes hembygdsförbunds årsbok 1941, ”Västanå – ett försvunnet skånskt säteri”, finner man massor av intressanta uppgifter rörande prosten Henrik Nissenius von der Wettering och hans släktkrets. Artikeln refererar ofta till en ”Copie-Book” som ska ha tillhört prosten von der Wettering, och som tycks innehålla avskrifter av släktens bouppteckningar, inkommande och utgående brev, adelsbrevet, jordeböcker m. m. Tyvärr saknar artikeln källförteckning, och i själva texten framgår det aldrig var kopieboken förvaras.
 
Jag har sökt på alla tänkbara ställen och frågat personer med kunskap om Trolle-Ljungby och dess historia, men har än så länge kammat noll. Kopieboken omnämns inte heller av författarna till prostens biografi i Lunds stifts herdaminne, så inte heller de tycks ha lokaliserat den. Jag funderar därför på om kopieboken kanske är i privat ägo, och att Gustav Nilsson var en av prostens ättlingar och därför innehade den 1941?
 
Jag har dock gjort ett fynd som kan vara intressant för oss som har prostens barn i släktträdet, nämligen födelse- och dödsdatumen för sonen Peter. Som innehavare av faderns gods Västanå i Näsum fick han tydligen sin sista vila i denna sockens kyrka, och som adelsman lät han enligt tidens sed tillverka ett huvudbaner som bars i begravningståget och sedan sattes upp i kyrkan efter begravningen. Detta huvudbaner hängde kvar i kyrkan ännu 1830, fullt läsligt, och vid inventeringen den 30 augusti samma år antecknade kyrkoherden följande om huvudbaneret (avskriften förvaras idag i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45):
 
”På södra wäggen i Choret är uppsatt ett Epitaphium med vapen, föreställande uti, till hälften förgylldt till hälften blått fält, under ett draperi med 4 nedhängande dofsar, 3ne rosor på en kulle och följande underskrift: ’Ädle och Wälborne Herr Petrus von der Wettring, född Anno 1660 den 10 Augusti, blef död 1709 den 9 Februari och är ledsagat till sitt villorum den 23 Mars här i Näsum.
 
Det kan noteras att varken dödsfallet eller begravningen har antecknats i Näsums kyrkobok, och ingen von der Wettering omnämns över huvud taget som dopvittnen i Näsum 1708–1710. Huvudbaneret fanns sannolikt kvar i kyrkan ännu trettio år senare, för man får väl anta att det är det som åsyftas när Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (femte bandet. M-R, Stockholm, 1863, s. 304) skriver följande om Näsums kyrka:
 
”Den företer ingenting märkvärdigt, utom ett vapen efter prosten Nissenius i Ljungby, hvilken af konung Carl XI adlades, med namnet von der Wettering, och i socknen inköpte en del frälsehemman, för att sammandraga dem till ett fideikommiss, hvilket dock aldrig hann till fullbordan.”
 
Tyvärr finner jag ingen information om att huvudbaneret har bevarats till våra dagar, men tack vare avskriften 1830 finns i varje fall sonen Peter von der Wetterings födelsedatum 10 augusti 1660 och dödsdatum 9 februari 1709 kvar.
 
Sedan tidigare har jag även studerat epitafiet i Trolle-Ljungby kyrka och undersökt Muncks avhandling De Willandia, och genom att kombinera epitafiets ännu bevarade textstycken med Muncks avskrift 1751 och avskriften från 1830 i Lunds domkapitels arkiv (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45) lyckas jag rekonstruera följande:
 
(I)N (DEI) TER OPT(IMI): MAX(IMI): H(O)N(ORE)M (TEMPLI) OR(NAM)ENTUM
SUI SUORUM(QUE) MEMOR(IAM) HENRICUS NISSENII SONDERMURG(O)
HOLSATUS, PASTOR (HUJUS LOCI ET PR)ÆPOSITUS IN Willandts
Her(r)edt DIGNISSI(M)US, (UT) ET CONIUX EJUS P(I)ENTISSIMA,
HELENA R(UMOR ITIDEM) SONDERBURGO HOLSATA HOC EPITAPHIMM
SIBI SU(ISQUE ET POSTERITATI VIVI PO)SUERE, MORTUUS EST
ILLE, AN(NO 16 ) HÆC VERO ANNO 16
QVORUM ANIMÆ SINT IN BENEDICTIONE
POSTERI SI QVI FUTUBI BENE MERIVIS BENE PRECAMINI
OSSA ET MONUMER A NON LACESSITE, BENE VALETE

Det verkar som att epitafiet har renoverats i senare tid, då man även tycks ha gjort ett försök med texten. Detta har lett till vissa tokigheter, för man kan konstatera att det på rad två ursprungligen stod ”Sonderburgo” (inte ”Sondermurgo”), ”epitaphium” (inte ”epitaphimm”) på rad fem, ”futuri” (inte ”futubi”) på rad nio, samt ”et monumenta non” (inte ”et monumer a non”) på sista raden.


396
Wadensten / Vadenstein / SV: Wadensten, Johan
« skrivet: 2022-01-21, 11:57 »
Hej Karin!
 
Tusen tack för detta fynd, det låter mycket intressant och så roligt att mina hypoteser visade sig stämma!  ;D
 
Jag har nu undersökt dessa bröder, och fann då en intressant artikel av historikern Örjan Simonsson, ”Seventeenth-century virtual communities. Postal service and correspondence networks in the Swedish empire”, publicerad i den estniska historietidskriften Ajalooline Ajakiri 2009:3-4. Där sägs det, med massor av källhänvisningar, att Svea hovrätts assessor Lars Wadensten, alltså han som sedermera adlades Wadenstierna, under åren 1696-1699 sände massor av brev till Torstuna häradsrätt rörande tvisten med hans bröder, systrar och svågrar om deras arvejord i Vappby i Torstuna härad.
 
I denna artikel sägs det – tvärt emot vad Elgenstiernas ättartavlor anger, om att fadern ska ha varit en bonde Lars Persson på Vallby gård i Dalby socken i Uppsala län – att Lars Wadenstierna var son till häradsdomaren Thomas Olofsson i Torstuna, som även hade sönerna Olof Thomasson (nämndeman i Torstuna), Erik Thomasson (alltså uppenbarligen den ovannämnde Erik Wadensten?) och en dotter vars make var länsman i häradet. Några fler namn omnämns tyvärr inte, men detta blev ett spännande spår att följa upp – allt tack vare ditt fynd! Tusen tack!  :D


397
Gagge / SV: Jens Gagge i Halmstad (M)
« skrivet: 2022-01-21, 11:55 »
Hej Dag!
 
Så roligt att få se en bild på dopfatet, som bekräftar att det verkligen står Cetzwitz som jag misstänkte! Och vilket hantverk, herrskapet hade verkligen god smak som skänkte sådana kvalitetsföremål till sin sockenkyrka!
 
Som du säger måste det ha skett en förväxling mellan Bulltofta utanför Malmö och Bulstofta i Halmstads socken, vilket stämmer bättre med uppgifterna i herdaminnet och förklarar kopplingen mellan paret Gagge, Halmstads kyrka och dopfatet.
 
Är du förresten själv släkt med Jens Gagge och Karen Cetzwitz?


398
Hej Bjørn!
 
Det var bara roligt att kunna hjälpa till, för jag har fått mycket hjälp från norska släktforskare då jag har nästan hälften av mina förfäder i Norge – så detta blev lite som att få återgälda norrmännens hjälpsamhet genom åren  ;D


399
Stumaeus / SV: Stumaeus
« skrivet: 2022-01-21, 11:53 »
Hej Bertil!
 
Tusen tack för dessa uppgifter! Så intressant att Olof Holmer även omnämns i samband med Ebbas förmynderskap 1705, då kan det ju hända att den ovannämnde Andreas Stomæus i lagmansrättens dombok 1683 är identisk med sedermera rådmannen Andreas Stumæus i Lund. Det verkar som att släkten höll sig i Halland, för i rådmannens bouppteckning 1709 sägs det att studenten Erinander var närvarande och företrädde ”de andra i Halland boende arvingarna” – men eftersom namnet ju inte går att återfinna i Göteborgs stifts prästskretsar så låter Jönköping som ett intressant spår, kanske är det där namnet Stomæus / Stumæus har sitt ursprung? 
 
Jag ska i varje fall se om jag hittar Anders Unges omnämnda förmyndarskap i Faurås domböcker, och tackar återigen så mycket för att du delade med dig av detta fynd!


400
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-21, 11:49 »
Snyggt jobbat, Anders! Detta borde absolut vara Fredriks första gifte, och som Eva säger stämmer ju hustruns namn bra in på att dottern i andra giftet får heta Botilla Catharina. Jag ser i ArkivDigitals skånska vigselregister att man har transkriberat efternamnet som Pardon, vilket jag kan förstå, men om man jämför med andra namn på B i kyrkoboken runt 1750 så ser man att prästen har ett märkligt sätt att skriva B, vilket överensstämmer med första bokstaven i brudens efternamn. Jag instämmer därför med Eva i att efternamnet måste vara Bardon.
 
Tyvärr står det ju varken här eller vid vigseln i Simrishamn 1753 var Fredrik bodde nånstans; jag hittar honom i varje fall inte i Bjäresjös mantalslängd 1749, ej heller hustruns dödsnotis eller något eventuellt barn till paret i denna sockens kyrkobok, så antagligen låg den aktuella kvarnen på annan ort.
 
Snyggt jobbat med att finna systrarnas vigselnotiser, Eva! Och nu när du nämnde Träne så påmindes jag om varför namnet Ipsonius lät bekant – jag har ju forskat på dem tidigare i mitt projekt kring Lunds stifts klockare! Jag fann ganska mycket information om familjen då, och ser nu att Ulrika Lovisa Stenberg mycket riktigt inte var gift med klockaren Lars Ibsonius (1726–1794) i Träne utan med hans äldste son och namne. Denne Lars Ibsonius föddes omkring 1753, för han anges vara tio år gammal då han 1763 31/5 inskrivs som elev vid Kristianstads skola (Högre allmänna läroverkets i Kristianstads arkiv, vol. AI:1, 1693–1823), och vid faderns bouppteckning 1782 sägs han vara fällberedargesäll i Köpenhamn (Gärds häradsrätts arkiv, vol. FIIa:40, bouppt. nr. 29). Detta bör ju innebära att Ulrika Lovisa inte flyttade ensam utan följde med maken över till Danmark, och kanske blev hennes bosättning där ett incitament för de två systrarna att också överflytta?
 
Kort efter 1782 har tydligen Lars Ibsonius övergivit sin hustru Ulrika Lovisa Stenberg, vilket ju förklarar varför han omnämns i vigselboken då hon gifter sig 1792 med Johan Christopher Rothschild. Flera årtionden senare hade Lars Ibsonius ännu inte dykt upp, för vid bouppteckningen 1819 efter hans barnlöse morbror Nils Stobéer (1739–1819) i Vä socken antecknas det att Lars hade varit sämskinnsmakare i Köpenhamn men ”inte hörts av på fyrtio år” (Gärds häradsrätts arkiv). Fem år senare hölls bouppteckning efter Lars Ibsonius' yngre bror Carl Ibsonius (1769–1824) i Gualövs socken (Gärds häradsrätts arkiv), och då antecknas det att Lars var ”garvare på ön Zeland” (som väl bör syfta på Sjælland?). Frågan är ju då om Lars hade givit sig till känna under de fem år som gått sedan morbroderns bouppteckning, eller om man bara glömde att anteckna att han inte hörts av sedan tidigt 1780-tal?


401
Hej Hugo!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
"1775. d. 19. October när-
warande Rådman ädel och hög-
aktad Hr Erich Brovall och
Ämbetet.
     S: D: Styckmästaren Zacharias Apel-
qvist äskade efter wanlighet och anhölt om des
förfärdigade Mästarestyckes beskådande, som
bewiljades.          Och emedan det wid beseen-
det, utan träsorternes war- och kostsamhet, wa-
ra wäl och otadelaktigt giordt; ty gillades
stycket och erkändes efter in kallandet Apel-
qvist för en redelig Medlem och M[ästa]re i
ämbetet med styckmästare, därmed han
behörige afgifter erlade – och inflöt til
 Lådan 66 ß. utan Lazarets- och fattigp[ennin]g[a]r.”


402
Hej Gabriella!
 
Tyvärr lyckas jag inte hitta den felande länken, men texten tyder jag såhär:
 
”Ana Chatarina Anders doter
Anna Cattrin na Sidus är mitt
namn 1784 mig till heder
och in skam Dätt är mig i dopet
gifvett och illifsens bok inskri
fvett 128 d Dän förman(?)
    Llått mig mäd varie man
ifrid och endrätt llefwa så witt
en cristen kan vill du mig någo
gifwa af rikdom och gull som
rätt wist wervas kan lått mig
blli armod hull och skada inen
man Anna Cattrinna
Sidus på Storra Sidus Ägor och Dax
berg soken Dän 21 Feborari 1814”
 
Det verkar som att Anna Catharina har gjort en liten diktvers om sin födsel, och sedan citerat en psalmvers. Jag lyckas dock inte klura ut om hon citerade fel, eller om den äldre psalmboken faktiskt har denna ordalydelse, men i förslaget till ny psalmbok 1819 (vers 5 i psalm 297) låter versen lite annorlunda. Såhär lyder Anna Catharinas skrift med moderniserad stavning:
 
”Anna Catharina Andersdotter
Anna Catharina Sidus är mitt namn,
1784 mig till heder och en skam,
det är mig i dopet givet,
och i livsens bok inskrivet.
[…]
Låt mig med varje man i frid och endräkt leva,
så vitt en kristen kan; vill du mig något giva
av rikedom och guld som rättvist värvas kan,
låt mig bli armod huld, och skada ingen man.
Anna Catharina Sidus på Stora Sidus ägor och
Dagsbergs socken den 21 Februari 1814.”
 
…och såhär lyder versen i förslaget till 1819 års psalmbok:
 
”Låt mig med varje man I frid och endräkt bliva
Så vitt jag nånsin kan. Vill du mig något giva
Av rikedom, gods och guld, Som rättvist värvas kan,
Låt mig bli armom huld, Och skada ingen man.”

403
97) Göta hovrätts arkiv / SV: Göta hovrätts huvudarkiv
« skrivet: 2022-01-19, 12:39 »
Hej Bertil!
 
Jag har själv funnit Göta hovrätts utslag över insända domar från Skånes härads- och rådhusrätter i serien BIIa (brottmålsutslag fr.o.m. 1690). Det finns ett register till denna serie t.o.m. 1736, upprättat av Stig-Ove Wisberg och publicerat på hans hemsida: http://www.wisberg.se/wisberg.se/kung.htm.


404
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-17, 14:46 »
Jag påmindes nu om att jag tidigare undersökte Fredrik Stenberg och hans barn, eftersom jag var nyfiken på ifall han tog barnen från Sverige till Danmark eller om de föddes i Danmark – jag följde nu upp de ledtrådar jag fann då, och det visade sig att det fanns ett tredje alternativ. Fredrik flyttade nämligen aldrig till Danmark, utan det var hans tre döttrar som själv gjorde resan över sundet. Resultatet ser ut såhär:
 
Fredrik Stenberg, född omkring 1712, kallas möllare vid vigseln 1753 och vid döttrarnas dop 1756 och 1759, kallas stockmakarmästare vid dotterns dop 1761, kallas snickare vid döttrarnas begravningar 1762 och 1765 samt dop 1765, kallas mjölnare vid döttrarnas dop 1767, 1770, 1776 och 1779 samt vid sin egen död, död av slag 1782 (begr. 2/10) i Nyemölla, Asarum.
 
Gift första gången med NN (han sägs vara änkling vid vigseln 1753).
 
Gift andra gången 1753 4/9 i Simrishamn med änkan Helena Forsman (hon var jungfru i Gladsax då hon gifte sig första gången 1750 18/11 i Gladsax med möllaregesällen från Simrishamn Didrik Larsson, född omkr. 1722, död 1751 6/7 i Simrishamn), död 1773 (begr.) 4/7 i Häggatorps kvarn, Ronneby (namn eller ålder anges ej i dödboken).
 
Barn:
1. Helena Christina Stenberg, född 1756 27/10 i Södra väderkvarnen, Åhus (”Elna Christina”), levde 1789 i Köpenhamn; kanske identisk med den ”Helene Christine Steenberg” som med sin make kieldermand Sven Olsen Mohberg får dottern Cecilia Fredrika, döpt 1790 19/3 i Helligånds Sogn i Köpenhamn, och helt säkert identisk med den ”Helene Kirstine Steenberg” som med sin make Ole Eichsted får dottern Ellen född 1793 12/12 i Vor Frue Sogn i Köpenhamn, då en av faddrarna är ”Uldriche Lovise Snedkersw[en]d Roeskilde h:”.
 
2. Botilla Catharina Cecilia Stenberg, född 1759 29/5 i Södra väderkvarnen, Åhus, död 1762 15/3 i Ronneby.
 
3. Ulrika Lovisa Stenberg, född 1761 18/10 i byn, Ronneby, levde 1789 i Köpenhamn, gift 1792 28/9 i Köpenhamns Garnisons sogn med snickargesällen (tischler gesell) Johan Christopher Rothschild (det ska kanske snarare vara Roeskild, se ovan) då det antecknas på tyska i lysnings- och vigselboken att hon ”ist ehrmals in Schweden ihren […]it ein fellbereider Lars Jepsenius” (tidigare i Sverige förlovad med fällberedaren Lars Ibsonius?) (Garnisons Sogns vigselbok 1770–1816, sid. 308).
 
4. Christina Stenberg, född 1765 6/1 i byn, Ronneby, död 28/1 samma år i Ronneby.
 
5. Rebecka Stenberg, född 1767 7/5 i Häggatorps kvarn, Ronneby, levde 1789 i Köpenhamn.
 
6. Dorothea Maria Stenberg, född 1770 23/8 i Häggatorp, Ronneby, död därstädes 1771 1/8.
 
Gift tredje gången 1773/74 med Maria Elisabeth Sjöberg (hon omnämns endast med sitt fullständiga namn vid dotterns dop 1776), sedermera icke anträffad.
 
Barn:
1. Johannes Stenberg, född beräknat 1774 18/8 i Ronneby (saknas i födelseboken), död 1774 18/8 i Häggatorps kvarn, Ronneby, ”några timmar” gammal.
 
2–3. tvillingsöner, nöddöpta 1775 i Ronneby (saknas i födelseboken), döda 1775 17/8 i Häggatorp, Ronneby.
 
4. Anna Sofia Stenberg, född 1776 29/6 i Häggatorp, Ronneby, död därstädes 1779 12/1 i Ronneby.
 
5. Erik Stenberg, född 1778 (döpt 29/5) i Häggatorp, Ronneby, tydligen död före 1789.


405
Hej Marcus!

Det är med största sannolikhet samma person! I primärkällorna har jag funnit Iwar Boye (som han tydligen själv stavade sitt namn) som organist i Trelleborg 1688–1690, i Malmö S:t Petri församling ca 1694–1702 och i Landskrona ca 1702–1708 (med ett kortare avbrott som oboist vid överste Rothliebs regemente runt 1706) samt slutligen som organist i Karlshamn från 1713 till sin död 1715. Åren 1709–1712 är alltså än så länge en lucka i forskningen, men kantorn i Landskrona Nils Eberhard Lovén skriver i sin bok Landskrona under svenska tiden 1658–1908 (del 3 Personalafdelningen), Landskrona, 1909, sid. 109 om Iwar Boyes sista tid som organist i Landskrona att ”Boye flyttade härifrån till Ystad, den 8 november 1708 var han ännu kvar i Landskrona, men reste nog snart därefter. Dock kvitterade han lön där ännu för januari 1710”.
 
Tyvärr kommer jag just nu inte åt ArkivDigitals inskannade volymer, men ditt fynd av Iwar Boye i Ystad 1710–1711 låter väldigt intressant! Han tituleras alltså organist även i Ystad, är det måhända i en kyrkobok?


406
Jag skulle vilja tyda Bengt Jeppssons dödsnotis såhär:
 
”Af Sebbarup Bängt Jäpsson gambla Nämbdemannen siuk
en månad för Juhl, men kom sig något litet före in Febr.
men Dmca quinquagesima gik till sängs å nyo, och d 24(?)
Marti fan han att dett wille wara dödsens sänd[n]ings bud(?)
död d 28 Martii, om mårgonen, begrafven d 4(?) April
75 åhr gl:”
 
Dominica Quinquagesima är den latinska benämningen på Fastlagssöndagen, som 1724 inföll den 16 februari. Jag är inte helt säker på datumet den 24 och ”dödsens sändnings bud”, men SAOB beskriver i alla fall ordet ”sändningabud” som ”(i högre stil, ålderdomligt) […] budskap eller förebud eller varsel eller tecken och dylikt, i synnerhet i uttrycket dödens sändningabud”. Det verkar alltså som att prästen lite poetiskt ville uttrycka att Bengt den 24 mars (som jag tror att det står) kände att döden var nära, och att han då antagligen tillkallade prästen för den sista nattvarden, samt dog några dagar därefter.


407
Jag instämmer med Stefans transkribering, och funderar på om resten möjligtvis ska utläsas att dödsboet laffuade till Kyrckian Effter huus ett halfft skepp[und] stång (det första ordet ska vara ”låffuade”, som det skrivs i andra notiser rörande testamentsgåvor under dessa år, men man har uppenbarligen glömt ringen ovanför ”a”).
 
”Effter huus” bör handla om hushållets / dödsboets ekonomiska tillgångar; ju rikare hushåll, desto mer kunde (skulle?) man skänka till kyrkan i testamentsgåva. Här har man alltså ansett sig kunna skänka ett halvt skeppund stångjärn, och det lustiga är att när man slår upp ordet skeppund i SAOB så omnämns det just tillsammans med stångjärn – vilket ju också låter rimligt med tanke på att masmästarens änka såklart skänkte något hon hade god tillgång till, nämligen järn.
 
Om järnet verkligen skänktes till kyrkan hade ju varit intressant att ta reda på, men jag noterar att de flesta hushåll i Skinnskatteberg skänkte något till kyrkan i testamentsgåva under dessa år. Bara på de efterföljande sidorna i kyrkoboken läser jag att en familj ”låffade till Kyrkian 1. Rijkzd” (sid. 78), från en annan familj ”till Kyrkian är giffen En daler huuss peng” (sid. 79) medan en familj ”gaff till Kyrkian 2. D. Kopp. [som] släptes i KyrkKistan” (sid. 80). Kyrkoböckerna har alltså i princip använts som bihang till kyrkoräkenskaperna, och jag ser att Skinnskattebergs kyrkoräkenskaper faktiskt finns bevarade ända från 1649, i volymen LIa:1 (1649–1731). I denna bok bör församlingsbornas testamentsgåvor finnas uppräknade bland kyrkans inkomster i samband med att de levererades, men tyvärr är boken ännu inte digitaliserad hos Riksarkivet / Digitala forskarsalen. Kanske finns den hos ArkivDigital?


408
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-15, 10:18 »
Tusen tack Anders för den födelsenotisen, det är ju strålande! Jag lyckades nämligen aldrig återfinna den, men då kan jag alltså konstatera att barnet inte föddes i Annelöv utan i Arrie  ;D
 
Jag följer med stort intresse er diskussion kring Erik Rafstens familj och ättlingar, och hoppar in om jag upptäcker att jag kan bidra med något från min forskning :) I nuläget kan jag dock bara tillägga att anteckningen i Smedstorps mantalslängd 1725 lyder ”mannen i wärckel[ig] tienst”, alltså att maken inte bara behållit titeln ryttare för att han tidigare varit ryttare utan att han verkligen var i tjänst. Detta var viktigt att anmärka eftersom han därmed var skattebefriad, vilket ju också stämmer bra med att det bara är ”Ryttare h: Kirstina” som betalar skatt det året.
 
Även jag har funderat över dessa svenskar i Danmark, och jag har alltid misstänkt att arbetstillfällena helt enkelt var fler där och att många skåningar passade på att söka jobb i Danmark under fredstid. Jag misstänker även att många upplevde det som lättare att ”gömma sig” från de svenska myndigheterna i Danmark, i synnerhet i storstaden Köpenhamn. Många av de Lundabor som jag senare har hittat i Köpenhamn har i alla fall anteckningen ”rymd till Danmark” i Lunds skatte- och uppbördslängder, så de tycks inte ha flyttat dit med myndigheternas tillstånd. Oavsett anledning så tycks det i varje fall ha bott mängder av svenskar i Danmark och i synnerhet i Köpenhamn, något man får ett intressant exempel på i akademismeden Petter Löwegrens (1783–1871) memoarer, där han minns en resa från hemstaden Lund till Köpenhamn 1803 (Löwegren, Petter, Lundensisk vardag för 150 år sedan: ur Petter Löwegrens minnesböcker (Det gamla Lund 33, 1951), Lund: Fören., 1951, s. 20):
 
”Även voro vi hos en bokbindare, som varit sin egen i Lund, där han var född. Han var svåger med handlande Winqvist här i staden. Han hette Didrik Wilhelmsson Balkhoff. De voro alltför många att uppräkna alla de svenska och bekanta, som där träffades. […] Där i en av källrarna bodde en, som hette Lindberg. Han hade varit smedgesäll och arbetat hos Hempel i Lund. Han rymde med Hempels dotter kort efter det hon hade haft bröllop med en hökare, som hette Abraham Lundberg, broder till den så kallade Bengt Lundberg, samma Bengt, som lärt smed hemma hos min far. Där voro många dels bekanta, dels obekanta svenskar.”


409
Lunds stadsförsamling / SV: Yrke och plats
« skrivet: 2022-01-12, 18:32 »
Lantmätaren Caspar Magnus Espmans karta över Lund från 1783, som visar gårdarnas och tomternas nummer samt ägarna det året, anger att tomten nr. 265 låg på hörnet av dåvarande Grönegatan (markerad med ”m”) och Tvärgatan (markerad med ”L”).
 
Grönegatan finns fortfarande kvar på samma plats idag, men Tvärgatan tycks ha bytt namn till Drottensgatan. Dessa gatusträckningar ser idag ut att matcha 1783 års karta nästan exakt, så jag skulle vilja säga att Ola Nilssons tomt och gård idag motsvaras av Grönegatan 19B eller Drottensgatan 10. Jag lutar nog mest åt det sistnämnda, för 1783 års karta anger ”265. Borgaren Ola Nilsson” på "Twärgatan", så porten in till hans gård låg åtminstone på den gatan, alltså dagens Drottensgatan.


410
Lunds stadsförsamling / SV: Yrke och plats
« skrivet: 2022-01-12, 17:09 »
Hej Ove!
 
Jag har funnit att Ola Nilsson (född omkring 1729, död 1806 9/10 i Lund), som vid vigseln 1759 kallas ”ung borgare”, vagnman i barnens födelsenotiser 1765, 1768, 1770 och 1773 och slutligen bara borgare vid sin död, och hans hustru Karna Olsdotter (född omkring 1739, död 1810 8/5 i Lund), som gifte sig 1759 21/9 i Norra Nöbbelöv, vid Ola Nilssons bouppteckning 1807 31/3 (Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:35, 1807–1808, sid. 119ff och 375ff) sägs ha ägt gården och tomten nr. 265 i Drottens rote. Där finner man också familjen i Lunds stads mantalslängder 1758–1809, åren 1758–1759 endast Ola Nilsson som ogift, 1761–1790 med barnen, 1791–1806 med anteckningen att Ola Nilsson är blind och hans hustru gammal samt omväxlande bräckliga och utfattiga, och slutligen 1807–1809 endast Ola Nilssons änka.


411
Linneryd / SV: Hjälp med att tyda födelsetext 1785.
« skrivet: 2022-01-09, 21:20 »
Anteckningen på bouppteckningens andra sida stämmer bra med hur jag uppfattat läget. Vid vigseln 1792 sägs Nilla Magnusdotter vara ”Pigan, hans hushållerska”, och i de flesta fall jag sett där en kvinna fött barn utom äktenskapet och sedan gift sig med en annan man än barnafadern har hon titulerats ”kvinnfolk” vid vigseln. Vigseln antyder alltså att Nilla hade ”befordrats” från kvinnfolk till piga eftersom hon nu gifte sig med det utomäktenskapliga barnets fader, vilket ju också bouppteckningen tycks bekräfta.
 
Då kan man ju fundera över anteckningen i födelseboken om att Ottos far ska ha dött innan han föddes? Var detta en efterkonstruktion eftersom Nilla inte ville ”hänga ut” den riktige barnafadern, alltså Måns Lustig? Var han måhända gift vid tidpunkten? Jag vill minnas att alla utomäktenskapliga barn vid denna tid hade arvsrätt efter bägge sina föräldrar om föräldrarna sedermera gifte sig och alltså legaliserade barnet i efterhand, så varför måste då Måns Lustig särskilt stadfästa att Otto skulle få ärva honom? Om jag minns rätt hade barn som föddes i ”hordom” (alltså där någon av föräldrarna var gift på annat håll) däremot ingen arvsrätt, kan så vara fallet här? Att Otto egentligen inte borde få ärva sin far, vilket gjorde att Måns tvingades göra en separat stadfästelse om arvsrätten?


412
Linneryd / SV: Hjälp med att tyda födelsetext 1785.
« skrivet: 2022-01-09, 18:47 »
Hej Emma!
 
Jag funderade först på om prästen kanske var lite hemlighetsfull och anmärkte på grekiska att Otto var utomäktenskaplig, men när jag knappade in bokstav för bokstav – jag är ganska säker på att det står ἀπἀιως, med latinska bokstäver apaios – så översätter Google translate detta ord till ”förfärlig”. Om min tydning och Googles översättning är korrekt kan man ju fundera på om anteckningen kanske har att göra med den då 15-årige Ottos allmänna uppförsel eller kristendomskunskap?


413
Farstorp / SV: Kusingifte eller har jag blandat ihop det?
« skrivet: 2022-01-07, 20:44 »
Så roligt att du nämner honom, Stefan! Tyvärr raderades min forskning rörande Rudolf Lambrecht Gieschen vid en datorkrasch, och nu var det en del år sedan jag forskade kring honom, men jag vill minnas att jag trots envist sökande aldrig fann hans dödsnotis. Jag ser att uppgifter på Anbytarforum och nätet fortfarande uppger att han levde ännu i februari 1742, men någon källa på detta lyckades jag aldrig hitta. Frågan är därför om prästen helt enkelt glömde att anteckna dödsfallet i Södra Ljungas kyrkoböcker, för det är ju där ”Enke-Fru Lieutenantskan Christina Prytz i Ifla Lilleg.” avlider 1765 4/6? Eller avled han i någon annan socken innan familjen hade flyttat till Södra Ljunga?


414
Jag funderar på om namnet på hovpredikanten ska vara ”C Åbergh” (jfr. C i den sista raden)? Den tredje boken vara ”Dalins Svänska Histori(en)”, alltså Olof von Dalins Svea rikes historia ifrån des begynnelse til wåra tider som utgavs i fyra delar 1747–1762.


415
Hej Bjørn!
 
Ja, visst kan jag göra det!  ;D  Samtliga dessa dokument finns fritt tillgängliga online via den så kallade Digitala Forskarsalen hos svenska Riksarkivet (https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen), som fungerar ungefär som norska Digitalarkivet (jag vill dock minnas att man först måste skapa en gratis inloggning för att kunna bläddra i dokumenten, vilket man ju inte behöver göra hos Digitalarkivet). Jag kan även tycks att det ibland är lite svårare att använda Digitala Forskarsalen än Digitalarkivet, men man lär sig efter hand! Här kommer länkarna till de fem källor du efterfrågade:
 
Petters födelse 1792:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066930_00021
 
Hannas födelse 1791:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066133_00195
 
Petters och Hannas vigsel 1818:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066931_00158
 
Generalmönsterrullan 1818:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028641_00174
 
Generalmönsterrullan 1837:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028643_00445


416
Hej Bjørn!
 
I Landskrona stadsförsamling föds den 7 mars 1792 en gosse vid namn Peter, som son till skeppstimmermannen Anders Cronqvist och hans hustru Catharina Klerck (Landskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:6, 1791–1812, sid. 23). Det verkar alltså som att sonen Anders född 1828 har återtagit sin farfars släktnamn, så antagligen var Skiöld bara Petters soldatnamn som han tilldelades inom militären.
 
När det gäller Hanna så är Hilleshög en by i Härslövs socken strax utanför Landskrona; Härslöv var moderförsamling till annexförsamlingen Säby (Härslöv-Säby hade samma präst, och delade kyrkobok) och i den gemensamma kyrkoboken kan man läsa att den 30 juli 1791 föddes en flicka vid namn Hanna, döpt i Säby kyrka, som dotter till Jonas Erlandsson och hans hustru Elna i Ladugårdshusen (Härslövs kyrkoarkiv, vol. CI:2, 1766–1796, sid. 171). Detta bör vara Hanna Jonasdotters födelsenotis, och att hon sedan får den felaktiga födelseorten Hilleshög beror sannolikt på att hon växte upp i den byn – i Hilleshög i Härslövs socken dör i varje fall hennes far husmannen Jonas Erlandsson den 8 mars 1814, 60 år gammal (Härslövs kyrkoarkiv, vol. CI:3, sid. 235).
 
Paret gifter sig den 12 april 1818 i Landskrona stadsförsamling, ”Petter Schöld, Corporal vod Roteringen” och ”Hanna Jonasdot: Piga” (Landskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:7, 1813–1834, inget sidnummer).
 
För att återgå till Petter Skiölds militära karriär så bör han vara identisk med den Pehr Skiöld som blir antagen 1812 som soldat nr. 76 vid Rönnebergs kompani under Norra skånska infanteriregementet. Han antecknas under samma nummer vid generalmönstringen 1818, ”Pehr Skiöld. Född i Skåne. Corporal. Gift”, 26 år gammal, 6 tjänsteår samt 5 fot och 11 tum hög; det sägs även att han tjänade roten Örja, som är en en liten by / socken strax öster om Landskrona (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, volym 648, 1818–1823).
 
Pehr Skiöld återfinns på samma nummer och kompani ännu vid generalmönstringen 1837, då det antecknas att han ”Får afsked på egen begäran såsom swag och otjenstbar. Anmäles till underhåll på expectans. Bivistat 1813 & 1814. årens fälttåg i Tyskland och Norrige. Tjent wäl.” (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, volym 650, 1834–1837).


417
Farstorp / SV: Kusingifte eller har jag blandat ihop det?
« skrivet: 2022-01-05, 17:14 »
Hej Stefan!
 
Efter att ha dubbelkollat släktleden så når jag samma slutsats som du, nämligen att Nils Torkelsson och Hanna Paulsdotter mycket riktigt var helkusiner genom att hans far och hennes mor var helsyskon. Ingenting om detta omnämns dock i lysnings- och vigselboken 1878 (Hästveda kyrkoarkiv, vol. EI:1, 1861–1894, sid. 35), men enligt Nordisk familjebok, band 9 (1908), sid.  387 togs det villkorliga förbudet mot kusinäktenskap bort i Sverige redan 1845 – så vid denna tid var det alltså fullt tillåtet för kusiner att ingå äktenskap, även utan kungligt tillstånd och utan att något behövde antecknas om släktskapet i lysnings- och vigselboken.


418
Sånga / SV: Trädgården Svartsjö forts.
« skrivet: 2022-01-02, 18:19 »
Hej Magnus!
 
Jag tyder texten som följer:
 
”7:o Öster om berörde Hufwud Allée finnes jämwäl
fölljande quarter, såsom det
     1sta som till helften består af sängar, hwar-
uti äfwen en Sparis säng finnes, och then
andra helften af en gammal trä Schola,
som mäst synes ligga uti linda; dock finnes
uti then Sexton stycken ächta fruchtbärande
trän, samt rundt och innom quarteret Tret-
tijofyra st. unga och gamla ächta frucht-
bärande trän, warandes längden 80 alnar
och bredden 36 alnar.
     2dra quarteret af lika längd och bredd bru-
keligit, dock med någon hwitrat bewäxt, befinnes
så innom som utom med Trettioåtta st:
ächta fruktbärande trän, men något siuke-
lige wara omsatt.”


419
Brunflo / SV: Läshjälp Märeta Larsdotter 1771
« skrivet: 2022-01-02, 13:54 »
Hej Klas!
 
Det var en sorglig dödsnotis! Jag instämmer helt i din transkribering, bekräftar att de ord du markerat med frågetecken är korrekt lästa, samt skulle vilja komplettera med följande i tjockstil:
 
"Jun. d 30 Begrofs Pigan Märeta Lars doter född 1737.
Fadren Dragon Lars Hjort och
modren [Karin]. Hela hennes lifstid war
en kädja af elände, som bestod merendels
i mycken siukdom och fattigdom, uti hwilken hon
 ock sal(igen) insomnade den 24 sistl(idne) lefvat 34 åhr.”


420
Sånga / SV: Trädgården Svartsjö slott
« skrivet: 2022-01-01, 22:20 »
Det svårlästa ordet ska nog vara bewäxt.


421
Unæus / SV: Unæus
« skrivet: 2021-12-29, 16:21 »
Jag har också funderat över Olaus Unæus’ dödsdatum, för herdaminnet anger ingen källa utan skriver bara kort att ”1729 19/7 avled O U” (Lunds stifts herdaminne, band 11, 2001, sid. 299). Tyvärr hittar jag inte heller någon uppgift om hans eventuella gravminne i Rönbecks eller Sommelius’ samlingar på Lunds universitetsbibliotek, som vanligtvis innehåller mängder av anteckningar och avskrifter rörande präster och deras gravminnen, samtidigt som 1830 års inventering (som tyvärr tycks ha genomförts i all hast) inte nämner några gravminnen alls i Stoby kyrka, utöver ett huvudbaner för en medlem av ätten Cederfelt (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45).
 
Lunds domkapitels protokoll 1729 har förkommit, men de brev och dokument som behandlades vid domkapitlets sammanträden det året finns ännu bevarade i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIa:99 (inneliggande handlingar till protokollen maj-augusti 1729) och där bör det finnas ett brev från kontraktsprosten som meddelar när Olaus Unæus avled (det exakta dödsdatumet var viktigt att känna till, eftersom det var från detta datum som domkapitlet beräknade änkans nådår och eventuellt dubbla nådår, om K. M:t beviljat en sådan ansökan).


422
Hej Lars-Eric!
 
Jag håller tummarna för att det dyker upp något på Riksarkivet, det hade varit kul att få klarhet i den mystiska anteckningen i Önnestads församlingsbok! Och det var ett bra förslag, angående den statliga tjänsten! Detta var ju ändå ganska nära nutid, och det krävdes säkert sådana garantier för att den sökande skulle anses kvalificerad. 
 
Det enda som inte riktigt stämmer är formuleringen om faderns yrke, det är precis som att han intervjuats eller ombetts uppge sina levnadsdata, och sedan har myndigheterna upptäckt att uppgifterna inte riktigt överensstämde vilket alltså meddelades pastorsämbetet i Önnestad. Då undrar man ju vilka uppgifter det är som jämförts med Martins utsago, är det uppgifter som redan fanns hos myndigheten eller uppgifter som anlände i samband med eventuellt arbetssökande? I senare fallet, varför skulle myndigheterna i så fall intervjua honom? Nåväl, förhoppningsvis finns svaret i Fångvårdsstyrelsens arkiv!


423
Hej Cary!
 
Ja, detta är verkligen ett mysterium, för Laxmand omnämns ju så tydligt två gånger i Karin Gyllenhorns anträd, så kanske är det därifrån den icke belagda uppgiften har hämtats och (som Roger Axelsson säger) sedan har hamnat i litteraturen? 
 
Jag funderade över om det möjligtvis var ett sätt att göra sina anor ”finare” än de var, för Laxmand är ju en känd adelsätt i Danmark – men sedan slog det mig att Danmark och Sverige ju inte var de bästa vännerna under 1600-talet, så det låter orimligt. Kanske rörde det sig om ett missförstånd, eftersom Laxmand ju också hade en svan i sin vapensköld?


424
Allmänt / SV: Varför sparades gamla kyrkböcker?
« skrivet: 2021-12-27, 10:31 »
Hej Lennart!
 
Jag har också funderat över detta, för kyrkolagen hade ju sina särskilda punkter och paragrafer – men som du säger, fanns det någon diskussion inom kyrkan eller mellan kyrkan och andra myndigheter rörande bevarandet av kyrkoarkivalierna? Tyvärr har jag inte gjort några sådana fynd under min genomgång av Lunds domkapitels protokoll 1655–1860, men däremot har jag hittat några fall rörande sockenbor eller andra som av olika anledningar efterfrågar uppgifter ur kyrkoböckerna m. m.
 
I ett fall var det en adelsman som 1770 vill bli befriad från skatt, ett adligt privilegium. Han lyckades dock inte bekräfta att ätten verkligen var adlig, och bad därför domkapitlet att leta fram en viss kyrkobok från 1722 där han farfars far titulerades ”välborne” vid sin död, som ett bevis på att ätten verkligen var adlig.
 
Ett annat fall från 1820-talet rör en förmögen kvinna som dog barnlös, varpå man kontaktade pastorsämbetet i hennes hemförsamling Ystad och i princip bad dem släktforska i stadens kyrkoböcker för att hitta hennes okända arvingar. Liknande fall har jag även funnit i domböcker från både 1600- och 1700-talet, där häradsrätterna behövt utdrag ur födelse- och dopböcker för att bekräfta arvingars myndighetsålder osv.
 
Ett intressant exempel på detta med ålder finner man för övrigt i Lunds domkyrkoförsamlings födelse- och dopbok 1746–1772, där en lös inbunden lapp har lagts mellan 1750 och 1751 års notiser (Lunds domkyrkoförsamling CI:3, sid. 138a). På lappen läses ”Anhålles om mit ålders bevis ifrån Lund / faderen var Sneckaren Matias Åhrlin moderen Sicelia, född ungefär år 1749 eller 1750. Bengta Marja Åhrlin”. Tydligen har Bengta Marias födelsenotis förgäves eftersökts bland dessa års födelsenotiser, varpå man i marginalen på löslappen har skrivit ”icke funnen” – men faktum är att hon faktiskt finns med i denna kyrkobok, dock inte 1749 eller 1750 utan 1746 5/11. Bengta Maria Åhrlin var alltså 3–4 år äldre än vad hon själv trodde / hade hört sägas, ett intressant exempel på hur dålig koll dåtidens svenskar kunde ha när det gällde den egna åldern.
 
Många gånger har jag även sett födelse- och dopböcker omnämnas i domböckerna i samband med att hantverkarlärlingar ska skrivas in i ett skrå, och därför behövde ett bördsbrev från sin gamla hemförsamling via den lokala härads- eller rådhusrätten.
 
Nu rör ju fallen ovan ministerialböckerna, men jag har även sett ett fåtal andra kyrkoarkivalier omnämnas på liknande sätt. Några gånger har det rört personer som flyttat från en församling utan att anmäla flyttningen till pastorsämbetet, och sedan har personen ifråga hört av sig flera år senare angående sin hinderslöshet till äktenskap, senaste nattvardsgång eller kristendomskunskap för att kunna admitteras till nattvarden. Då har prästen plockat fram äldre husförhörslängder eller nattvardslängder, och lämnat dessa gamla uppgifter på en ny prästsedel.
 
Ett flertal gånger har jag även sett ärenden rörande klockares löneförmåner, där klockaren har bett om att få undersöka kyrkoarkivet för att se i särskilda längder och förteckningar om en viss äng eller torvmosse tillhörde klockargården under 1500-talet osv.


425
Wadensten / Vadenstein / SV: Wadensten, Johan
« skrivet: 2021-12-27, 10:27 »
Stort tack för dessa uppgifter Christer och Calle, verkligen intressant! Att Johan Wadensten först var organist skulle förklara varför han saknas i Göteborgs domkapitels protokoll, då organisternas lön kom direkt från församlingen och inte tog ”omvägen” via stiftet, som klockarlönerna gjorde. Han bör i så fall ha diskuterats vid Halmstads kyrkoråd, men vad jag kan se har detta inget eget bevarat arkiv och under Halmstads kyrkoarkiv finner jag bara kyrkostämmans protokoll som tar sin början 1868.
 
Man dröjde sannerligen inte länge innan klockartjänsten i Veinge tillsattes efter Pål Anderssons död; i Lunds stift fick klockaränkorna vanligen ett så kallade nådår, där de fick uppbära makens lön i ett år efter dennes död i utbyte mot att änkan skötte klockartjänsten (genom en son eller annan vikarie), men här tycks alltså Johan Wadensten ha tillträtt som klockare redan inom ett år efter företrädarens död? Samtidigt ju sägs ju dennes änka vara tiggerska i 1720 års mantalslängd, så hon tycks inte ha fått behålla särskilt mycket av makens lön, om ens något. Sökandet fortsätter!


426
Östra Strö / SV: Klockarhustrun Elsa Textoria
« skrivet: 2021-12-14, 12:49 »
Nu upptäckte jag förresten att jag tidigare snubblat över Stephan Frank i Lund, i en inflyttningsattest från 1747 (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:2, 1746–1750):
 
”Unga drängen Stephanus Franch dimitteras ifrån BosiöClosters Församling med thetta witnesbörd: att han, såsom et dygdigt och wälartad barn anstår, sig hos sina Föräldrar upfört och skickat. Kan giöra reda, med något förstånd, så wäl gienom inom som utantill läsning, för sina Christendoms stycken: Blef första gången bewärdigat åtniutandet af Altarens Sacrament Dom: Exaudi [?]: Finner thesutan ingenting som hindrar, att han kan sin tilkommande wällährewördige K. Siälaherde i besta måtto [?] warda anmält. Klinta d: 26 Julij Ao 1747.
                                                                 Johan Herlin
                                                                    P: L:”


427
Östra Strö / SV: Klockarhustrun Elsa Textoria
« skrivet: 2021-12-14, 12:47 »
Nu upptäckte jag att det i Västerstads socken 1793 19/11 avlider en ”Elsa. En Smeds Franks änka på N: 12 Wasterstad”, 70 år gammal, vars föräldrar i dödboken anges vara ”Fad: [lucka] Klockare i Ilstorp. Mod: Anna” (Västerstads kyrkoarkiv, vol. CI:2, 1789–1832, s. 272).
 
Detta bör ju vara Elsa Textorius, och dessa uppgifter är väldigt intressanta eftersom de stämmer ganska bra med vad jag tidigare fått fram i min klockarforskning. Klockaren i Ilstorp hette på den tiden visserligen inte Textorius utan Sören Gudmundsson Pihl (död före 1743), men hans hustru hette mycket riktigt Anna (Gertsdotter; hon var dotter till smeden Gert Magnusson och Dorothea Gertsdotter i Sövde och omnämns i sin brorsdotter Kerstina Mårtensdotters bouppteckning i Malmö 1761 15/12 [Malmö rådhusrätt och magistrat 1, vol. F2A:63, s. 465] som den avlidnas faster, ”avlidne klockaren i Ilstorp Sören Pihls änka Anna Giertsdotter”). Tyvärr börjar Ilstorps kyrkoböcker inte förrän 1783, men i Ilstorps katekismilängd 1732 finner man på Ilstorp nr. 4 ”Klockaren och dess hustru, dotter Elsa” (!). Klockaren Sören Gudmundsson Pihl och hans hustru Anna hade alltså en dotter Elsa, som levde 1732 – och som tycks vara identisk med Stephan Franks hustru?
 
Då återstår bara frågan varifrån namnet Textorius kommer? Det enda spåret jag hittar är att klockarhustrun Anna Gertsdotters systerdotter Agneta Sperl (1717–1744) var gift sedan 1738 med klockaren Jonas Ahlqvist (ca 1712–1770) i Burlöv – och i denna församling var ju kyrkoherden som bekant den ovannämnde Malte Textorius (1681–1738), bror till klockarhustrun Elsa Textoria i Östra Strö. Klockaren Sören Gudmundsson Pihl i Ilstorp måste ha dött före 1743 då klockaren Hising omnämns i Ilstorps mantalslängder, så jag funderar på om Elsa efter faderns död kan ha blivit fosterbarn hos denne Malte Textorius via sin kusin Agneta Sperl, och sedan tagit dennes efternamn?
 
Sören Gudmundsson Pihl fick för övrigt Lunds domkapitels fullmakt på klockartjänsten i Ilstorp 1728 24/9, och i denna fullmakt sägs det att han tidigare varit sockenskolmästare i Hörby och sedan i Gudmuntorps socknar (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:37, 1728); antagligen är alltså dottern Elsa född i Gudmuntorp, där kyrkoböckerna börjar först 1796.


428
Östra Strö / SV: Klockarhustrun Elsa Textoria
« skrivet: 2021-12-14, 12:29 »
Hej Ewa och Peter!
 
Elsa var inte moder åt Gertrud 1732 28/5, utan bar även detta barn vid dopet: ”Elsa Textoria i Ströö hölt henne öf[we]r dopet”. Klockare i Östra Strö var vid denna tid Håkan Sjöbeck (1690–1755), vars hustru mycket riktigt hette Elsa (Danielsdotter) Textoria (ca 1693–1768). Hon var dotter till prästen Daniel Baltzarsson Textorius och Lena Andersdotter som lär ha haft sex barn, varav en son tydligen dog barnlös medan Elsa alltså blev gift med klockaren i Östra Strö, Andreas Textorius (1679–1745) blev kyrkoherde i Borlunda och Malte Textorius (1681–1738) blev kyrkoherde i Burlöv (Lunds stifts herdaminne, band 14, s. 18–19).
 
Man skulle ju kunna tänka sig att någon av dessa lät döpa en dotter till Elsa efter barnets faster, men Andreas hade tydligen ingen dotter vid namn Elsa (Lunds stifts herdaminne, band 6, s. 242–243) och den sistnämnde var barnlös (Lunds stifts herdaminne, band 5, s. 221–223). Nu ska ju prästen Daniel Textorius ha fått ytterligare två barn som omnämns i ett brev 1707, och det kan ju hända att någon av dem var en son som i sin tur blev far till ”din” Elsa Textorius i Skarhult? Vet du vad Stephan Frank och Elsa Textorius döper sina barn till?


429
Västanfors / SV: Läshjälp önskas
« skrivet: 2021-12-06, 14:10 »
Hej Jan-Erik!
 
Vilken intressant notis! Jag tyder den såhär:
 
”Begrofs g[amle] Johan Pehrsson ifr[ån] Onsiö,
Natus ib[ide]m år 1687 d. 12 Febr. Fadren
afl[edne] Pehr Ericsson; modren, afl[edna] hustru Catha-
rina Anders dotter; Renatus. informatus
utan book i Christendoms Kundskapen;
tient hos hederl[igt] och ährligit folck; war
10 åhr i Krigstiensten, 5 åhr Dragon
och 5 åhr Soldat wid Nylands Läns
Infanterie Regemente och Lojo Compag[nie].
dimitterad ther utur med wackert afskied
år 1726 d. 7. Junii. Gift år 1711. uti Nov.
med sin efterlefwande hustru Brita Pers
dotter i Onsiö; lefwat med henne 41 år
och 5 månader, 3 söner och 1. dotter, som
alla efterlefwa med modren. V. Com.
Gudfr. etc. Siuknade d. 25 Martii i
hetzig feber, hwar til stötte sedan håll
och sting; communic[erade] d. 2 Aprilis, afled
d. 4 Aprilis Kl. 9 morgon.”


430
Sala landsförsamling / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-12-05, 21:27 »
Jag instämmer i tydningen av efternamnet Gratz, och skulle bara vilja komplettera med att den nedåtgående ”krumeluren” mellan f och a i ”Lefat” är ett ibland förekommande förkortningstecken, vilket gör att ordet ska utläsas ”Lefwat”. Det saknade ordet sist på samma rad ska vara ägnat, den döde hade alltså levt som det ägnar (och anstår) en kristen.


431
Stort tack för den fina bilden, anträdet är verkligen ett mästerverk från barockens tid! Det är en helt annan upplevelse att få se det i färg, exempelvis ser man ju nu tydligt de ”tre blå rutor” som omtalas i vapnet för den yngre Bese-ätten (nr. 5 i min lista). Tyvärr lyckas jag inte komma längre på de vapensköldar som har svår- eller oläsliga namn, men jag instämmer i det du nämner om Laxman och Svan.
 
Jag fann några uppgifter om detta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, band 2, C-F (1859–1870), sid. 113, som jag även citerar ovan angående Karin Gyllenhorns morfars morfars far Peer Biörnsson, om vars son Josef Pedersson det sägs att hans ”slägtnamn af somliga uppgifves varit Björn, af andra Pinaur”. Nu har ju denna bok några år på nacken, men på samma sida står det även mycket riktigt att Jöran Knutsson till Djulö (som dock kallas ”Jeran Persson” i det målade anträdet?) var ”efter en uppgift af släkten Svan, men mera sannolikt benämd Laxman” (http://runeberg.org/hgsl/2/0117.html).


432
Hej igen Lars-Eric!
 
Jag har försökt gräva vidare i saken, men den kryptiska anteckningen är verkligen ett mysterium. Som du säger återfinns han ju i Älvsby församlingsbok (AIIa:1c, 1900–1914, sid. 1061) som kontrollassistent (alltså inte kontorsassistent, som jag felaktigt tydde titeln i Önnestads församlingsbok). Han återfinns därefter i Älvsby församlingsbok AIIa:2d (1915–1928), sid. 1537 med anteckningen ”Värnplikt 449 72/1914. Fr. 15. 16.” (värnplikt 1914, frånvarande 1915 och 1916?). Det sägs ingenting i Älvsbyns församlingsböcker om fångvårdsstyrelsen, men jag funderade på om frånvaron från värnplikten 1915 och 1916 kanske var kopplad till anteckningen om fångvårdsstyrelsen.
 
Jag letade därför fram Martin Ragnar Lundberg värnpliktskort, där det framgår att han 1915 var kyrkobokförd i Dorotea (jag antar att man syftar på Älvsbyn?) och att han samma år genomgick rekrytskola, samt att han särskilt utbildades till reservunderbefäl och därmed kunde användas som halvtroppchef i händelse av krig. Titeln på hans yrke eller sysselsättning kunde jag först inte riktigt tyda, utan såg bara att den slutade på ”…vaktare”. Jag tänkte därför att han kanske vaktade arresterade värnpliktiga, vilket skulle förklara anteckningen om fångvårdsstyrelsen – men sedan klurade jag ut att anteckningen måste vara gjorde senare, eftersom hans yrke sägs vara Länsskogvaktare.
 
Tyvärr är jag dåligt bevandrad inom Fångvårdsstyrelsen, och mitt bästa förslag var därför att undersöka Önnestads kyrkoarkivs bilagor på Landsarkivet i Lund / Arkivcentrum Syd. Tyvärr gick detta i stöpet direkt eftersom denna serie (HI, Bilagor till kyrkobokföringen) endast innehåller en enda volym som täcker åren 1744–1914.
 
Annars skulle man ju kunna tänka sig att Fångvårdsstyrelsen först har haft kontakt med pastorsämbetet i Älvsbyn, men där börjar den tidigaste volymen i serie HI (bilagor till kyrkobokföringen) först år 1936 förutom volym nr. 12 som endast sägs innehålla äktenskapsbetyg 1916–1969. Mest aktuell är annars serien J (Skrivelser, resolutioner, utslag, kungörelser m m) i Älvsbyn kyrkoarkiv, men volym 1 i denna serie innehåller endast Skrivelser från K. M:t, Konungens befallningshavande och Domkapitlet 1781–1929, så den är nog irrelevant.
 
Tyvärr lyckas jag inte klura ut om straffregistret (våra dagars belastningsregister) bildar ett eget arkiv, om det fortfarande finns kvar ute hos belastningsregistret eller om det var inkorporerat i Fångvårdsstyrelsen – men i det senare fallet hittade jag en intressant volym på Riksarkivet, nämligen Fångvårdsstyrelsen -1969, 01 Kansli- och kameralbyråerna 1860–1929, där serie AIa (Styrelsens protokoll och koncept till avgångna skrivelser) har en volym 248 som ska innehålla protokoll och brevkoncept från Fångvårdsstyrelsen under november-december 1916. Jag misstänker att avdelningen för straffregistret hade sina ärenden registrerade i denna volym, och då kan det eventuellt finnas någon anteckning eller koncept till brevet rörande Martin Ragnar Lundberg som avsändes den 2 november 1916.


433


Snyggt jobbat Maud, jättefint detektivarbete som vanligt! Ja, detta måste ju rimligtvis vara rätt person även om åldern inte riktigt stämmer, och detta är ett bra exempel på att släktberättelser ofta förvanskas och / eller förskönas, även om det finns en kärna av sanning. Det var verkligen kul att få upplösningen på detta mysterium, som jag varit så nyfiken på sedan i somras  ;D


434
Maglarp / SV: Läshjälp i födelsebok
« skrivet: 2021-11-28, 13:38 »
Hej Mats!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”d: 27. Aprilis föddes, och d: 1: Maii christ-
nades, Fisk[aren]: Henrik Christens, och
Ingar Pers son, och blef kallad Per.
Susc[eptrix]: Anders Jeps hust: Marna.
Test[es]: Matths Jönsson, dr: Per
Larsson, Olof Pers hust: Bereta
och pig: Estred Jönsdotter.”


435
Hej Fredrik!
 
Jag har forskat en del kring konvertiter i Skåne och Blekinge 1650–1860, och skulle nog säga att Åke Wahlqvist sammanfattar läget ganska väl. Konvertiterna var sannolikt ytterst få på den tiden, så när prästerna uppsöktes av någon katolsk eller judisk församlingsbo som ville konvertera konsulterades först biskopen och domkapitlet.
 
Jag har själv hittat en del konvertiter i Lunds domkapitels protokoll. Under 1800-talet gällde ärendena en katolsk flicka som ville konvertera 1820, tre katolska kvinnor som bad om att få konvertera 1840, 1848 och 1850, och allra senast en jude i Helsingborg som ville konvertera 1853. Det kan därför vara en god idé att söka din konvertit i det aktuella stiftets domkapitelprotokoll, för precis som Åke säger var detta ingenting som rörde socknen och själv har jag aldrig sett konvertiter antecknade i kyrkoarkiven.


436
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2021-11-26, 21:24 »
Hej igen Emily!
 
Nu har jag äntligen haft möjlighet att kika på Sven Langs klockareed, som tydligen var skriven i två exemplar med i princip identisk ordalydelse vilka låg tillsammans i akt nummer 13 i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIe:15 (1720). Bägge är undertecknade med Svens tjusiga namnteckning, men frågan är om han även har skrivit själva texten? Det är i varje fall inte Krutmejers distinkta handstil, men jag tycker att texten känns lite för slarvig för att matcha namnteckningen. Min transkribering av texten i det förstnämnda formuläret, och namnteckningen på densamma, ser i varje fall ut såhär (jag skickar gärna bilderna på de två skrivelserna, om intresse finns):
 
”Jag Sven Langh lofwar och swär wed gud och hans
Heliga Evangelium, att iag will och skall för
min rätta lagkrönta Konung hafwa och hålla, den
stormächtigste Konung Fredrich Swerijs Göttes och
Vendes Konung etc: Och effter Hans Kongl: Mayttz:
dödel: från fälle, dett gud nådeligen länge
wille fördröjia Hans Kongl: Mayttz: Högt älske-
lig[!] gemåhl Den stormächtiste[!] drotnin[!] Ulrica
Eleonora, och Hen[n]es manl: bröst arfwingar arf-
winge effter arfwinge, och aldeles som ricksens
stenders beslut och förening af d 24. Martij inne
warande åhr 1720. Stadgar och biuder iag skall
och effter den uprättade regeringz förMän[!, ”formen”] och för-
Ening, Kongl: Mayttz: rätta lydno håller bud thes
fullkoman, och allom Konungligan rät styrckia
som swarligt, wara kan både för gud och man-
nom. På dett högsta skall iag och låtta mig an-
gelägit wara, att förfrämja och befordra alt
hwad som Kongl: Mayttz: Högheet och ständernes frij
och rättigheet uthi En ell: annan måto till trogen
tienst och nyta länder, så och hindra och afwarjia
all skada och fördärf, sampt i tid kännagifwa,
om iag märker något sådant å färdo wara.
I synnerheet skall iag icke himblig Eler upenbar-
lig siälf eler genom andra, med råd, eler
dåd, på något sätt söckia att införa, uphiälpa
och befordra dett om kränchta Konungzliga
Herre wäldet, ell: den så kalande [!] Souverainiteten,
uthan den sam[m]a på det högsta, med flitt krafter
och förmågo sökia att af wärjia och Emot stå,
skolandes och Uptäckia och genast kunogt giöra
om iag förmärker något till des skadeliga
införande i Riket af andra stämplas och förehaf-
was. Sammaledes lofwar och förplicktar iag mig
här igiänom at hwarken hemligen, och hos mig
siälf hafwa, Eller upenbarligen, utsprida någon
annan lära än den som är grundat i gudz klara
och rena ord, det gambla, och nya testamentes Pro-
phitisca och Apostolisca skrifter, och förfatat at[!] uthi
de tre hufwud, Synbolis[!], Apostolio Nicæno och
Athanasiano jämwall uthi den oförandrade
Augburgisca bekännelse af åhr 1530 wedertagen
uthi Upsalæ Consilijs ähr 1593 och 1693. sampt uthi
helle så kalade libro concordiæ förklarat
sampt undfly alla kätterska lärdomar, så som
siälenes förgift, iag skall och wara Hans
Kongl: Mayttz: En huld och trogen undersåtare,
så och mit anförtrode kall och Embete med
all flitt förestå, med sång och annan upwack-
ning så inom som inom[!] som utom kyrckian,
och försambl: behörigen och uthan försumelse
Bättring sampt med all troheet, drifwa
Barnaläran och ungdomens information
uthi Sochnarna med skrifwande och läsande
i Catechismo och Psalmer, hwilket I de Swänska för-
sambl: förnämligast bruckeliga ähr, iag will
och min Biskop, Prost och Kyrkioherde, mina ande-
liga förmän all till börlig äro och lydno
bewisa, och hwad mig uthi mit Embete blif:r
på lagt, trog: effter komma. Kyrckiones
Saker, som mig uthi hender antwardas och
anförtros, I noga sikt och för war hafwa sampt
Bära Capitletz och Propstens bref, så och Kyrckioherdens
till Propsten, uthan försum[m]else och uphåll. Igänom
stämplingar och olaga medel, will iag intet söckia
min befordran. Jag will och åhrl: och dagl: för
kofra mig uthi uthi[!] gudz ord och styrckia mig
uthi trognes [trones] Articlars kundskap, jamwäll
uthi sången och Musiqvem[!] söckia et godt framsteg,
och det ingalunda försumelse underlägga. Jag
skall jamwäll genom gudz nåd, beflita mig
om gudelig nyterheet[!] skickel: och En rätsinig
Chresten anständigt lefwerne så och at iag ther
utinan kan föregå andra med godt Exempel,
iag skall och med all flijtt winläggia mig om
att förmana ungdomen som under min
information ar till gudachtigheetenes öfning
allmän frid, ärebart lefwerne och omgänge,
sampt inbördes Enigheet och Kärlek Emot hwar
anan så och bedie gud för Höga öfwerheten,
och så mycket mig anstår, dem om deras
underdåniga troghetz Plickt påmina, och till
hörsamhet och lydno trogligen förmana. Jag
skall icke inmänga mig uthi några wärdzliga
och mitt Embete icke anständige ärender. Jag
skall och taga mig wäll till wara för geerug-
heett och slem wining och intet fordra mer af för
sambl: ledamöter och mina SochneMän, uthan det
som iag med rätta till kom[m]er, och effter Kongl:
Mayttz: förordning, som nu antingen är
giort, Ell: här effter giort warder, äro plicktiga,
Särdeles will jag de fattiga, öf:r deras willkor och
förmågo, icke tränga och beswära uthan Emot
de tröga och mot williga till de tillbörliga rätig-
heeters utgiörande, söckia, hiälp och handräc-
ning effter sakens beskaffenhet hos wederbörande
befalningz hafwande och domare. Ther iag uthi
någon del fellar, och [af] mina förmän warder till
talt och wardnader, will iag mig igiänom gudz bi-
ständ[!] rätta och bätra, detta allt will och skall iag
trogligen effter komma som En upricktig och rätt-
wijs Klockar och Kyrckio tienare wäl ägnar anstår
uthan alt på fund och arga list, och till den än-
dan wid detta mig nådigt anförtrod[!] Embete
så ledes uthi f[!] alt förehålle, som iag det inför
gud Kongl: Mayttz: och ricksens ständer trygeligen
will och kan förswara så sant mig gud hiälpe
till lif och siäll.
 
Giörslöf d 14 Sept:
Ao 1721:                             S: Langh:”


437
Det sista stycket får jag till ”NB skiftet icke ännu[?] upwist”; med tanke på att Johanna Gretha sägs vara piga måste det vara Lars som varit gift tidigare, och vid första lysningstillfället anmärktes det alltså att han ännu inte uppvisat skiftet efter den tidigare hustrun, vilket var ett krav för att få gifta sig.
 
Det står även att Johanna Greta får ”Sedel från Prosten Herslof”, som måste vara identisk med Jöran Peter Herslow (1731–1804). Han var sedan 1763 stadskomminister i Malmö S:t Petri och blev 1771 även kyrkoherde i det närliggande pastoratet Bjärshög och Oxie, där han även erhöll titeln prost 1773 (enl. Lunds stifts herdaminne, band 12).


438
Helsingborg / SV: Läshjälp ang. dom
« skrivet: 2021-11-26, 04:29 »
Hej Christer!
 
Jag tyder anteckningarna såhär:
 
”Enl. R. R. i Hbg. utslag af den 6/2 1919 dömd för mord-
brand till straffarb. i ett år + påföljd enl. 2 kap 19 § straff-
lagen intill dess ett år förflutit från det han
efter utstånd. straff blifvit fri.
 
Se ankl. Reg.
 
Vistas å Centralfängelset i Malmö till 3/1 1920.
 
Befriad från påföljd enl. 2 Kap. 19 §. Se ankl. reg.”


439
Karlstads stadsförsamling / SV: Dödsorsak
« skrivet: 2021-11-23, 14:14 »
Jag har nu transkriberat journalanteckningarna, och med tanke på att kallbranden tydligen uppstod i ”nedre 1/3 av benet” verkar Marcus och Gunnar vara inne på rätt spår – dödsorsaken ska nog vara Gangræna antecrus (kallbrand i underbenet), även om man i både dödboken och läkarjournalen felaktigt stavar det anticrus.
 
”Satt och täljde med en pennkniv d. 10.11 då kniven slant och rände in
i höger lårben. Stark blödning. Esmaret anlades av brandsoldat. Läkare satte sedan
agraffer över såret (enl. uppg. utan att först avtaga Esmaret). Pat. sedan till sängs
hvarunder låret svullnat starkt och värkt våldsamt.
St. betydl. svullnad av låret, huden missfärgad av blodfärgämne. Temp. 39.2.
Op. incision över det starkast svullna partiet. Utsläpp[?] av en massa koagel
+ underbind. av art. femoral. superfic., som var avskuren. Op under Esmaret.
Täml. rask försämring av allm. tillst. + tydl. gangræn i underbenet.
                                                                 Död i septico – pyämi”
 
”Satt och täljde med en pennkniv d. 10.11
då pennkniven slant och rände in i [höger] lårben. Stark blödning.
Esmaret(?) anlades ett par min. senare och läkare anlände strax efteråt
och satte agraffer över låret (utan att ta’ utav Esmaret!! binda först??)
Legat till sängs hela tiden till inkomsten hvarunder låret svullnade
starkt och värkte våldsamt.
Vid inkomsten var h[ögra] låret starkt svullet och huden ställvis
missfärgad av blodfärgämne. Temp. var 39.2. A[llmän]t[tillståndet] dåligt.
Vid incision över det starkast svullna partiet utträngdes en
massa koagel och en blodstråle sprutade upp ur såret.
Esmaret(?) anlades genast hvarpå op[eration] utfördes och art[eria]. circ[um-]
flexa femor[is]. lateral[alis]. som var perforerad underbands.
22/11. Pt. klagar över stickningar i foten och värk i vaden. Underbenets nedre 1/3 del
svagt blåaktigt missfärgad med täml[igen] skarp övre gräns. Berör[ings]sinnet på foten
ngt nedsatt. Foten kännes ngt kallare än den andra. – 22/11 missfärgn[ingen] på underbenet
idag ej så tydligt framträd[ande]. Tillst[åndet] f. ö. täml[igen] uselt med liten hastig puls.
25/11 ieterisk. A[llmän]t[tillståndet] uselt. Gangræn i nedre 1/3 av benet.”


440
Rättvik / SV: Rättvik (W) F:10 (1810-1821) Bild 301 / sid 494
« skrivet: 2021-11-22, 16:16 »
Jag tyckte att texten påminde lite om en dikt, och upptäckte nu att det tydligen är en psalmvers! Om man får tro prästen som nedtecknade dödsrunan har alltså Lars Hansson ”under plågornas och lidandets stunder” framsuckat vers nr. 9 ur den psalm som från 1816 hade nummer 58, och som tydligen fanns med i den svenska psalmboken redan under 1600-talet (jag blir dock inte klok på vilket nummer psalmen hade då):

 
Jagh älend matk och wandringzman
Igenom mång fahrliga stijgar
Söker mitt rätta fädernesland
Och afftonstunden förbijdar
Jag finner här ingen säker ort
Jag hasta wil och skynda migh fort
Tijt iagh får glädie och hwijla.
 
(https://books.google.se/books?id=fy5HAAAAcAAJ&pg=PA143&lpg=PA143&dq=hasta+wil+och+skynda+&source=bl&ots=UVldNfC2Lb&sig=ACfU3U3ViqHlY47FNkN6sGGdSjhTShvbQg&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjDtOmtmaz0AhVypIsKHZ2ID2AQ6AF6BAgcEAM#v=onepage&q=%22hasta%20wil%22&f=false).


441
Rättvik / SV: Rättvik (W) F:10 (1810-1821) Bild 301 / sid 494
« skrivet: 2021-11-22, 11:51 »
Hej igen Kenneth!
 
Det stämmer, matk är en äldre stavningsvariant av mask – men när jag nu för säkerhets skull slog upp ordet mask / matk i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) upptäckte jag att det förr i tiden inte bara handlade om våra dagars daggmask utan även användes för att beskriva ”ryggradslösa krypande eller krälande djur eller larver (mindre, i synnerhet vinglösa) insekter; ’kryp’; lägre stående djur”. Det låter ju som att det framförallt är de två sistnämnda betydelserna som användes i dessa poetiska sammanhang, såsom i dödsnotisens "jag elände (eländiga) mask"?


442
Rättvik / SV: Rättvik (W) F:10 (1810-1821) Bild 301 / sid 494
« skrivet: 2021-11-21, 23:05 »
Hej Kenneth!
 
Det var en poetisk dödsruna! Jag tyder slutet på texten såhär:
 
”...Under plågornas och lidandets stunder suckade han: jag elände
matk och vandringsman igenom mång farl[ig]a stigar, jag söker mitt rätta Fä-
dernesland, och aftonstunden förbidar, jag finner här ingen säker ort, jag
hasta vill och skynda mig fort, dit jag får glädje och hvila. Förledne
Ondag, den 23 dennes blef han på ett Christeligt sätt befordrad till hvila uti
Fahlu Kyrkogård.”


443
Allmänt / SV: Varför sparades gamla kyrkböcker?
« skrivet: 2021-11-20, 15:04 »
Detta var en intressant fråga, Lennart! Jag har själv funderat över detta, för som du säger finns det ju massor av bevarade kyrkoarkivalier och dokument som för samtiden måste ha tett sig som ”gammalt skräp” utan någon relevans för den aktuella kyrkliga verksamheten eller folkbokföringsarbetet. Efter att ha uppmärksammat din fråga undersökte jag därför kyrkolagen, och lyckades nog hitta en rimlig förklaring på de stora mängderna bevarade kyrkoarkivalier. I 1686 års kyrkolags 24 kapitel § 8 sägs följande (1686 års kyrkolag / utgiven av Samfundet Pro fide et christianismo, 1936, sid. 85–86):
 
”Wid Biskopens ankomst til en Probst- eller Prästegård, […] framtages Kyrckioböckerna, uti hwilka, under wissa Blad och Titlar införes
1. Inventaria på alt thet som Kyrckian äger, i löst och fast, med all then underrättelse som ther til hörer.
2. Kyrckiones inkomster, af hwad Namn the och måge wara.
3. Prästegårdz Inventarium, och dhes tilhörige ägor.
4. Bänkelängden, har uti Åhr efter Åhr, the förändringar som dher wid skee, skola uptecknas: […]
5. Räkningen på inkomst och utgift, för hwart åhr särkilt, under Credit och Debet rätteligen författad […].
6. Hwad som i Sochnestämma slutit är, Kyrckiones nödtorft angående.
7. Hwad sälsamt i Sochnen sig tildragit hafwer, bestående af ens eller annans synnerlige gode eller onde bedrift, eller och thet, som utom Naturens ordentelige skickelse, i Elementerne, eller på quicht och dödt, sig teer och wijsar, som wärdt är at upteckna.
8. Visitations Acterne.
9. Alle Brudefolck, med dheras och Föräldrarnas Namn, samt underrättelse, hwadan the äre komne, och hwad Witnesbörd the haft hafwa.
10. Alle Barns, så ächtas, som oächtas, med dheras Föräldrars och Faddrars Namn, födelse- och döpelse Dag, så och Orten ther the födde äro.
11. The aflednas Namn, som i Kyrckian eller på Kyrckiogården äre begrafne, med kort underrättelse om dheras Lägerställen, stånd, wilkor, lefwerne och ålder.
12. Theras Namn, som tijd efter annan flyttia in uti, eller utur Församlingen, med efterrättelse, hwadan the komne äro, huru the sig förhållit, och hwart the fara.”.
 
Dessa punkter förklarar ju de olika kyrkoarkivaliernas tillkomst (kyrkoböcker över födda, vigda och döda, in- och utflyttningslängder, bänklängder, kyrkoinventarium, sockenstämmoprotokoll, anteckningar om anmärkningsvärda händelser) och skulle nog även kunna förklara varför allt har sparats. Det sägs ju att prästen måste plocka fram och visa upp allting vid varje biskopsvisitation, men kyrkolagen specificerar inte hur långt tillbaka i tiden de efterfrågade arkivalierna behövde sträcka sig eller hur länge efter varje biskopsvisitation de måste sparas – och därför tror jag att prästerna helt enkelt har ”tagit det säkra före det osäkra” och sparat allt material som rör de tolv ovanstående punkterna, för att slippa stå till svars inför biskopen när denne dök upp och skulle hålla visitation enligt kyrkolagen.
 
Annars skulle man ju kunna tänka sig att den ovannämnda bestämmelsen från 1686 mildrades efterhand, så för säkerhets skull undersökte jag även boken Sveriges kyrkolag af år 1686 jämte dithörande stadganden, som utkommit till 1 mars 1910 (tryckt i Stockholm 1910), sid. 273–274, men där finns mycket riktigt inga nyare direktiv rörande 24 kapitlet § 8. Alla de arkivalier och anteckningar rörande kyrkan som beskrivs i kyrkolagen 1686 skulle alltså finnas kvar ännu 1910, och man skulle nog kunna säga att den präst som slängde någon kyrkobok, lösblad eller anteckning som tillkommit under åren 1686–1910 bröt mot kyrkolagen. Ibland ser man ju dock att nyare material såsom flyttningsattester från 1900-talets senare del har gallrats, men detta hänger väl ihop med den moderna arkivlagens intåg i  kyrkans folkbokföring.


444
Hej Jonas!
 
Jag blir tyvärr inte klok på faddern Johan Germundssons hemort, men i övrigt skulle jag vilja komplettera transkriberingen på följande sätt (dopdagen Dominica Exaudi, alltså sjätte söndagen efter påsk, inträffade 1737 den 22 maj, vilket ju stämmer bra med födelsedatumet 13 maj):
 
”N: 4.
Majus.
Håkan.
 
d: 13 hujus föddes Skougw[aktaren]: Geddas barn i Ullewi som döptes
Dom[inica]: Exaudi och kallades: Håkan. Manfolckzfaddrar: Student:
H:r Jahan Leander. Jöns Persson i Ullewi. Joh: Germundsson i
[?] Per Persson i Ullewi. drängen Per Persson ib[ide]m
Ib[ide]m: Qwinfolckzfadd[ra]r kyrkioherdens h[ustr]u ährborne matronan
Anna Gresilia. Nils Johanssons h. Bengta i Ullewi: Anders Jons
sons hust: i Torp Brita. Jungf: Stina Kullberg. Jungf[ru]: Stina
Brunnera i Lungstorp.”


445
Barnekow / SV: Åkeri i Eslöv
« skrivet: 2021-11-20, 13:51 »
Hej Eva-Lotte!
 
Som jag uppfattat det ansåg forna tiders adel att det var lite ”fult” att tjäna pengar på handel eller liknande verksamhet, inkomsterna skulle helst komma från godsinnehav, uthyrning eller militärbeställningar. Detta bör i synnerhet gällt för en högadlig ätt som Barnekow, men vid denna tid fanns det faktiskt en icke-adlig Barnekow i Eslövstrakten som kan vara intressant.
 
Han hette Carl Fredrik Theodor Barnekow, född 1842 i Tyskland, och var 1880 mjölnare i Bjeveröd i Södra Rörums socken. Vid slutet av 1880-talet flyttade han dock till Eslöv och ägnade sig delvis åt annat än kvarnar, för en annons i Eslöfs Tidning den 23 mars 1889 berättar nämligen att ”En del hö och torkadt grönfoder samt blandsädskråning; 1 parti rökadt fläsk; 1 st. större ekestock passande till trumla, säljes till billigt pris hos C. Barnekow, Eslöf.”
 
Det är ju inte helt omöjligt att det är denne Barnekow som ursprungligen drev det åkeri som Per Andersson övertog, men för att kunna finna fler ledtrådar undrar jag var denne Per Andersson bodde samt var och när han föddes?


446
Grimeton / SV: Är detta latin eller vad står det?
« skrivet: 2021-11-20, 11:11 »
Hej Lasse!
 
Visst är det latin! Jag blir dock inte klok på det mittersta ordet, men de första och sista är i alla fall ”Furti… damn(atus)”, alltså ”för stöld… dömd”. Jag funderar på om det mittersta ordet kanske syftar på att det handlade om snatteri / olovligt tillgrepp, med tanke på hur brottet beskrivs i Norra Hallands Tidning den 26 juni 1869:
 
”Målet emot Anders Johan Nilsson från Mjöawad, tilltalad för olofligt tillgrepp af en jernhacka, tillhörig handelsbolaget Jönsson & Nilsson här i staden, förewar åter den 21. dennes, derwid swaranden war tillstädes; och sedan han erkänt berörde tillgrepp, dömdes han att för första resan snatteri böta 30 rdr.”


447
Hej Ylva!
 
Jag får det till att predikanten har ” gårdhars fördell i Wäßbo, vilket tycks syfta på anteckningen ovan rörande löjtnanten och fänriken om vilka det sägs att de ”Hafuer huardhera Tuå gårdhar I Cro[nobergs] Lähn i Östra Häradh, där på Pfaltzg[grefwens] bref”. Det sägs alltså att predikanten likt löjtnanten och fänriken hade två gårdar till sin fördel (avlöning), tydligen i Västbo härad.


448
Västerås domkyrkoförsamling / SV: 2 bröder Bjurling
« skrivet: 2021-11-16, 13:22 »
Hej Eva!
 
Hugo Andreas Bjurlings dödsorsak 1897 får jag till Pneumonia acuta Influensa, alltså akut lunginflammation i kombination av (eller kanske snarare orsakad av) influensa.
 
Johan Gustaf Bjurlings dödsorsak 1899 var mer svårläst. Jag är dock ganska säker på att det står Ulcus ventriculi Enteritis chr[onica], alltså magsår i magsäcken i kombination med kronisk inflammation i tunntarmen. Jag hade dock inte hört talas om ”ulcus ventriculi” tidigare, utan endast ”cancer ventriculi”. När man kikar i SCB-utdraget över Johan Gustaf Bjurlings dödsorsak står där också tydligt ”Cancer ventriculi”, men i originaldödboken som du hänvisar till kan jag inte få det till något annat än ”Ulcus ventriculi”. Denna dödsorsak existerar tydligen mycket riktigt även om jag inte hört talas om det tidigare, så frågan är vilket som är rätt? Har man skrivit in fel från dödsattesten i originaldödboken och sedan korrigerat dödorsaken innan den fördes in i SCB-utdraget, eller har personen som skrev in dödsorsaken i SCB-utdraget läst Ulcus fel, tänkt som jag gjorde och tolkat det som Cancer?


449
Wadensten / Vadenstein / SV: Wadensten, Johan
« skrivet: 2021-11-15, 19:34 »
Hej Hans!
 
Även jag har i många år sökt Johan Wadenstens ursprung, utan att lyckas. Jag funderade länge på om han möjligtvis var släkt med (brorson till?) Lars Wadensteen (1649–1704) som blev professor vid Uppsala universitet och slutade sina dagar som assessor i Svea hovrätt samt adlades 1702 under namnet Wadenstierna, men jag tyckte att avståndet var lite för långt mellan Veinge och Ballingsta socken i Uppsala län, Lars Wadenstiernas födelseort.
 
Nyligen gjorde jag dock samma fynd som du, nämligen vigsel- och födelsenotiserna 1711–1714 i Stockholm, och därmed vaknade åter intresset för ett eventuellt släktskap mellan Johan Wadensten och Lars Wadenstierna. Jag gick därför igenom alla digitaliserade dokument i de olika biographica-samlingarna hos Riksarkivets digitala forskarsal rörande ätten Wadensten-Wadenstierna, dock utan att hitta några ledtrådar till Johan Wadenstens ursprung eller eventuell koppling mellan honom och Wadenstiernorna.
 
Jag kan förresten tillägga att Johan Wadensten och Elisabeth Hultman hade ytterligare ett barn, som föddes innan de gifte sig. Detta barn har först antecknats bland Riddarholmens utomäktenskapliga barn 1710 (CI:1, 1636–1735, opag.):
 
An:o 1710
den 20: Octob: Christnades ett oächta barn af H:r
Lexell, som föddes samma Natten, Modren war
Lisken Hultman och fadren föregafz wara
en skrif[war]e hoos Borgmästaren H:r Adam Leyell,
Johan Wadenstéen wid Nambn – Beatha
Fadd:r [lucka]”.
   
…och sedan har barnet i efterhand även förts in bland Riddarholmens äktafödda barn 1710, uppenbarligen efter att föräldrarna gifte sig 1711 och barnet alltså legaliserades:
 
”[1710] den 20: Octobr. Christnade Comminister Lexell Lisken Hultmans och dess trolofwade Johan Wadensteens barn, som blefwo wigde d 22. Julij 1711. – Beatha
                      Faddrar
Kutsken Petter Myrberg, Corporalen Meijers hustro,
Anna Adams dotter, hustro Elisabeta Johans dåtter.”
 
Med tanke på Johans Wadenstens förnamn och att han själv döper en son till Nils så finns det en intressant dopnotis 1696 i Giresta socken i Uppsala län, inte så långt från Lars Wadenstiernas födelseort Ballingsta (Giresta C:1, 1680–1712, sid. 148):
 
”d 27 Maij Christnades Nils Wadenstens lilla doter i
biälksta Modrens N. H. Margreta Johansdåtter Wästing
barnsens N. Helena Christina. Fadrarna woro Abram
Hinderson i Torsueda och Mons. Johanes bogman Q.
Probstens hustru och Måns Stafs hustru Malin.”
 
Tyvärr hittar jag inga fler barn till detta par i Giresta kyrkobok, och mantalslängderna tycks ha en stor lucka åren 1681–1708. I det närbelägna Nysätra socken i Uppsala län vigs dock 1698 17/4 en Nils Lindman ”och Hustru Magareta Westing uti Algistomta” som tillsammans får sonen Jöran därstädes 1699 6/2 (Nysätra C:1, 1689–1726, opag.). Att denna Margareta kallas hustru och inte piga antyder ju att hon kan ha varit gift tidigare, kanske med Nils Wadensten? I så fall har hon eventuellt flyttat hem till sina föräldrar efter hans död, för i 1700 års husförhörslängd för Nysätra socken bor änkefru inspektorskan Westing i Algistomta. Å andra sidan antecknas det i Nysätra kyrkobok 1697 att ”Octobr: d: 3. begrofs Inspectoren uti AlgisTomta, Sal: Johan Westing, som war 52 åhr 14 dagar”, vilket ju ger födelseåret 1645 – vilket är lite väl ungt om han ska ha fått en dotter Margareta som hypotetiskt sätt skulle vara mor till Johan Wadensten, född 1686/87. Kanske är inspektorn istället hennes bror, om dessa personer ens är släkt med klockaren Johan Wadensten över huvud taget… Min tanke var att denna Margareta Westing och hennes make Nils Lindman kanske gick att återfinna i någon tidig husförhörslängd eller mantalslängd, med en son / styvson Johan Wadensten, men även i Nysätra är det en stor lucka i mantalslängderna 16811708 medan husförhörslängderna börjar först 1729.
 
Jag har annars funderat över Johan Wadenstens karriär, och om där finns något att hämta. Han sägs ju vara skrivare hos borgmästaren 1710, skrivare 1711 samt vaktmästare 1712 och 1714, men därefter har han ingen titel i barnen födelsenotiser 1716 och 1718. Den gamle klockaren i Veinge dör i maj 1718, så Johan Wadensten bör ju ha blivit klockare därefter samt före 1723 – men jag lyckas inte hitta några uppgifter om honom i Göteborgs domkapitels protokoll 1718–1721, där det knappt omnämns några klockare över huvud taget. Ärenden rörande klockare kanske hanterades av någon annan instans i Göteborgs stift? Min tanke var annars att där kanske omnämndes något i domkapitlets arkiv om Johan Wadenstens tidigare karriär, och varför han ansågs meriterad till en klockartjänst.


450
Hej Kerstin!
 
Jag tyder hela texten såhär:
 
Then 1 Feb: d. Lars Samuelson i Tjuserum Hyklinge S, Therest han på thet 3dje
året bodde, och hade til Hustru Elizabet Eriksdr. war tilförende boende i Smettersta
här i Odenswi Sochn och lefde med sin förra afledna H. Bothild Olofsd 26 år, aflan-
des med henne 2 döttrar. När han wille besöka sina barn litet för Jul blef
han sjuk, plågades mycket af bröstwerk hål och sting, begrofs d. 12.      56 år”.


451
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2021-11-12, 22:43 »
Hej Paul!
 
Det är inte helt omöjligt att det finns ett släktskap! Christoffer Lundgrens hustru Agnes Jönsdotter Fabricia / Schmitt var i alla fall sondotter till kyrkoherden, för i Malmö S:t Petri vigs 1704 29/6 ”Klåckaren i Hoslöf Christopher Lundgreen och Pig. Agnis Jönsdotter Schmitt, Skräddarens Jöns Schmitz dotter”, och i Malmö S:t Petri begravs 1708 1/5 ”Skräddaren Jöns Jönsson Smidt, född i Jessiö 1650. d 7. Martii Fadren war Kyrkioherden H:r Jöns Jönsson, Moderen hust: Karin Nilsdotter, hans ålder war 57 åhr 1 månader”.
 
Denne son omnämns inte i Lunds stifts herdaminne, men där sägs det å andra sidan att kyrkoherden i Gässie och Eskilstorp Jens Jensen Smidt (död 1683/84) och hans hustru Karen Nielsdatter (1623–1698) hade sammanlagt tolv barn, enligt uppgift av sedermera kyrkoherden Mauritz Kahl i Gässie. Av dessa tolv omnämner herdaminnet endast två, den förmodade sonen Christiernus Jani Fabricius som inskrevs vid Lunds universitet 1667 och Christina Fabricia (omkr. 1649–1708) som gifte sig med faderns efterträdare Åke Hansson Wulf (Lunds stifts herdaminne, band 2, sid. 289–290).
 
När det gäller Johannes (Hans) Fabricius så är hans efternamn verkligen skiftande. Jag har sett att han i källorna omväxlande kallas Fabræus, Fabreus eller Fabricus, men i en egenhändig skrivelse undertecknar han själv Fabretius, vilket ju låter ganska likt Fabricius. Tyvärr har jag inte funnit fler ledtrådar till hans ursprung, men det tidigaste spåret efter honom är Lunds domkapitels protokoll 1711 8/2 (§ 16) som berättar att skoldiscipeln i Lund Johannes Fabræus försändes till att på prov uppvakta klockartjänsten i Vellinge, som blivit ledig efter klockaren Andreas Wigelius.


452
Bildgåtan - Övrigt / SV: Upphittade foton på www.tradera.com
« skrivet: 2021-11-12, 19:31 »
Hej allihop!
 
På Tradera ligger det just nu ute tre inramade släktfotografier i en gemensam auktion som slutar den 15 november. Det är inte mina annonser och jag är själv inte släkt med de avbildade personerna, men kanske finns det någon ättling eller släkting här på Anbytarforum som skulle få glädje av fotografierna. De två männen är tydligen svärfar och svärson, men kvinnan kommer från Södermanland och har ingen uppenbar koppling till männen:
 
https://www.tradera.com/item/2032/509263526/aldre-ovala-svarta-ramar-med-portratt-tagna-1860-1870-tal-ateljeportratt
 
Mångs H. Ersson.
f. 28/4 1826 d. 12/12 1890
Fotograferad i Falun sept. 1870.”
 
Mångs Hans Ersson (1826–1890), bonde i Stackmora i Orsa.
 
Gubb Eric Ersson.
f. 13/1 1848. d. 26/5 1896.
Orsa
Minne af Den 5 Januari 1877.”
 
Gubb Erik Ersson (1848–1896), bonde i Stackmora i Orsa, gift med Hans Erssons dotter Anna (född 1850).
 
Johanna Catharina Gustafsson.
f. 13/5 1833 d. /12 1909.
fotograferad troligen 1867.”
 
Johanna Katarina Karlsson, född Gustavsdotter, född 1833 13/5 i Helgesta, Södermanlands län, död 1909 22/12 i Berga i Ludgo socken, Södermanlands län. Gift med skräddaren Anders Fredrik Karlsson (1841–1909) i Bergholm, sedermera i Berga i Ludgo.

453
Hej Signe!
 
Jag har forskat en del kring adelsfamiljerna på Vanås i Gryts socken, som under 1790-talet innehades av greve Hans Fredrik Wachtmeister af Johannishus (1752–1807), vilken gifte sig till godset genom äktenskap med den tidigare ägarens dotter Carolina Adlerfelt (1769–1799). Detta äktenskap ingicks dock först 1792, så 1789 fanns det ingen självklar koppling mellan Gryts socken och ätten Wachtmeister. Annars hade man ju kunnat tänka sig att någon av grevens systrar var mor till barnet, men 1789 var alla hans systrar antingen gifta eller redan avlidna.
 
Jag hittar inte heller något sådant barn i Gryts födelsebok 1789, och blir därför nyfiken på när exakt barnet ska ha fötts och vad det hette?


454
Hej igen Christer!
 
Jag fokuserade mitt sökande till California, men dessa uppgifter fick in mig på rätt spår! Anna C. Holmes, född 1898 19/5, dör mycket riktigt 1948 16/6 i Eaton i Weld county, Colorado och hennes gravsten finns ännu kvar på Eaton cemetery med inskriptionen ”Wife of Eric T. Holmes” (https://sv.findagrave.com/memorial/67764261/anna-c-holmes).
 
Därmed fann jag henne i den amerikanska folkräkningen 1940, i Ault town i Weld county, Colorado. Hon har samma anteckning som Eric, ett överstruket ”M”, så paret verkar mycket riktigt ha separerat men med tanke på inskriptionen på Annas gravsten kanske inte blivit juridiskt skilda? Hursomhelst så har inte heller Anna några barn antecknade hos sig 1940, så äktenskapet tycks tyvärr ha förblivit barnlöst (https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:VRD6-9SG).


455
Hej Christer!
 
Det finns en Eric T. Holmes som i den amerikanska folkräkningen 1930 bor i Long Beach, Los Angeles, California. Han anges vara 32 år gammal och född i Sverige samt chaufför i en privatfamilj. Han är då gift med en Anna C., 31 år gammal och född i Colorado av svenska föräldrar, men det finns inga barn antecknade (https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:XCJK-VW6).
 
I den amerikanska folkräkningen 1940 bor denne Eric kvar i Long Beach, Los Angeles, California. Han anges då vara inneboende (lodger) och arbetare (laborer) samt gift (”M” i kolumnen för married tycks dock vara struket, eller tveksamt?). Hans hustru Anna finns inte antecknad tillsammans med honom detta år, och det kan ju hända att paret har fått barn efter 1930 som bodde med modern 1940 – men tyvärr lycka jag inte alls hitta Anna i folkräkningen 1940 (https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:K96Y-B1B).


456
Hej igen!
 
I väntan på färgversionen av anträdet har jag roat mig med att transkribera namnen, vilket inte var helt lätt trots den relativt höga upplösningen. Till slut lyckades jag i varje åstadkomma följande:
 
Proband: ”Fru Karin Gyllenhorns Fäderne och Möderne.”
 
Generation 1
Far: ”Josua Arenson Gyllenhorn till Siöholm.”
Mor: ”F. Gertru Mauritsdoter Laxman til Diulöö”
 
Generation 2
Farfar ”Aron Jonson Gyllenhorn till Hackesta.”
Farmor: ”F. Anna Biörnsdott. Bååt till [oläsligt]”
Morfar: Mauritz Jeranßon Laxman till Diulöö.
Mormor ”F. Cerstin Abrahams dotter Ramel till Wij.”
 
Generation 3
Farfars far: ”Jon Olofson Gyllenhorn till Hakesta S. H. R. R. T.”
Farfars mor: ”F. Karin Niels dotter Beese till Eeknäs.”
Farmors far ”Biörn Peerson till Gollneeß.”
Farmors mor: ”F. Brita Nielsdotter Grijp till Wijnnäß.”
Morfars far: ”Jeran Persson Laxman till Diulöö”
Morfars mor: ”F. Gertrud Josephssonsdotter Pinnauer till Diulöö”.
Mormors far: ”Abraham Persson Ramel till Wij.”
Mormors mor: ”F. Merta Ryning till Grensholm”.
 
Generation 4
Farfar farfar ”Olof Jonson till Siößa och Hackesta.”
Farfars farmor ”F. Brita Jons dott till Skiölby”.
Farfars morfar ”Niels Bese till Skeringerum.”
Farfars mormor ”F. Cierstin Gotskalces dotter till Bekusta.”
Farmors farfar ”Peer Herlanson till Flytunna”.
Farmors farmor ”F. Merta Biörnsdoter till Ulfsunda.”
Farmors morfar ”Niels Booson Grijp till [oläsligt]”
Farmors mormor ”F. Anna Trolle till Broo.”
Morfars farfar ”Peer knutsson Laxman till Wäsby”
Morfars farmor ”F. Ingeborg kallas den rijke af Norrie”
Morfars morfar ”Joseph Peerson Pinnauer till Diulöö”
Morfars mormor ”F. Ingre Geet till Diulöö.”
Mormors farfar ”Peer Steffanson Ramel.”
Mormors farmor ”F. Cierstin Biörns dotter Krumme till Wij”.
Mormors morfar ”Erik Ryning till Grenßholm.”
Mormors mormor ”F. Anna på Tireßö”.
 
Generation 5
Farfar farfars far ”Jon Gyllenhorn till Siößa”.
Farfars farfars mor ”F. Anna Oll… ill Hackesta”.
Farfars farmors far ”Jönß Olßon till Skiölby”.
Farfars farmors mor ”Sl. Skare” (?).
Farfars morfars far ”Niells Olofßon till Skeringerum”.
Farfars morfars mor ”Anna Bese till Wigby(?)”
Farfars mormors far ”Gotskalce Arenßon till bekusta”.
Farfars mormors mor ”F. Elin till Nyneß”.
Farmors farfars far ”Herlan Peerson till Henngöö(?)”.
Farmors farfar mor ”F. Gertru”.
Farmors farmors far ”Biörn Vierga(?) till Ulfßunda”.
Farmors farmor mor ”F. Brita Måns Gustafsson dotter”.
Farmors morfars far ”Bo Nielßon Grijp till Wijnnäß”.
Farmors morfar mor ”F. Beata Wase”.
Farmors mormors far ”Arwe Trolle till Bargara”
Farmors mormors mor ”F. Beata Iwar Axelsonsdoter”.
Morfars farfars far ”Knut Peerson Laxman till Wäßby [oläsligt]”.
Morfars farfars mor ”F. Brita [oläsligt]”.
Morfars farmors far [oläsligt].
Morfars farmors mor ”F. Sigre Giäde”.
Morfars morfars far ”Peer Biörnsson Diula” (”hvars slägtnamn af somliga uppgifves varit Björn, af andra Pinaur” enl. Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, del 2. C-F, sid. 113).
Morfars morfars mor ”F. Sigre M[a]g[nusdotter]”.
Morfars mormors far ”Jönß Geet till [oläsligt]”.
Morfars mormors mor [oläsligt].
Mormors farfars far ”Staffan Ste… Ramel”.
Mormors farfars mor ”F. Signe Wij”.
Mormors farmors far ”Biörn Krumme till Wij”.
Mormors farmors mor ”F. Inger Ramells dotter”.
Mormors morfars far ”Bengt Ryning”.
Mormors morfars mor ”F. Philippa Markwards dotter”.
Mormors mormors far ”Bengt Gregerßon på Tireßöö”.
Mormors mormors mor ”F. Merta på Tireßöö”.
 
Och med lite möda kunde jag till slut identifiera och koppla följande adels- och frälseätter till de trettiotvå vapensköldarna i femte generationen:
 
1. Gyllenhorn (nr. 116)
2. …
3. [Två hjorthorn]
4. Skare?
5. Bese (den yngre ätten som i vapnet förde tre blå rutor)
6. Bese (den äldre ätten)
7. [Tillbakaseende ulv]
8. Sparre av Hjulsta och Ängsö
9. Bååt (nr. 3)
10. …
11. [Pukehorn]
12. [Tre rosor]
13. Grip av Vinäs
14. Vasa (kungliga ätten)
15. Trolle (nr. 360)
16. Tott
17. Laxman
18. …
19. …
20. Giedda
21. Pinaur / Björn (gammal frälse)
22. [Två vingar]
23. Geet
24. …
25. Rommel (gammal frälse med oxhuvud eller snarare tjurhuvud i vapnet).
26. …
27. Krumme
28. Rommel?
29. Ryning (nr. 15).
30. Gren (gammal frälse, spets från sidan)
31. Lillie af Greger Mattssons ätt (nr. 6)
32. [Tillbakaseende ulv]
 
Förhoppningsvis kan någon bekräfta eller avfärda min identifiering samt fylla i de sex saknade ätterna.


457
Hej Signe!
 
Vilket vackert fotografi på Anna Lybecker! Tyvärr ser det mörkt ut när det gäller idag levande släktingar. Annas bröder Otto Lybecker (1844–1883) och Axel Lybecker (1850–1929) var båda gifta men barnlösa, medan systern Märta Lybecker (1857–1940) visserligen gifte sig Lagerstråle och fick en son, men han dog ogift och barnlös 1915. Annas syster Agnes Lybecker (1847–1937) gift sig Liljenstolpe och fick tre döttrar som nådde vuxen ålder, varav Anna Liljenstolpe (1876–1968) och Eva Liljenstolpe (1879–1955) var ogifta, medan Olga Liljenstolpe (1887–1979) gifte sig med trafikdirektören Welin – Olga tycks dock inte ha fått några barn, för hennes dödsannons i Svenska Dagbladet 1979 18/5 säger endast att hon var ”Djupt sörjd och saknad av släktingar och vänner”.
 
De närmaste levande släktingarna till Anna Lybecker skulle idag alltså endast kunna vara ättlingar till hennes eventuella kusiner från släkterna Lybecker och Cederström, så det blir ganka avlägset (ätten Lybecker dog förresten ut 1940 med Annas yngsta syster Märta).


458
Hej Lars-Eric!
 
Jag tyder anteckningarna såhär:
 
från fångvårdsstyrelsen afd[elning]. för straffregistret skrifvelse om M. R. Lundberg
d. 2/11 1916, enligt skrifvelsen ha han uppgifvit, att fadren är hem-
mansägare.
Älvsby Norrbotten. Kontorsassistent.
 
Det verkar alltså som att Martin Ragnar Lundberg haft kontakt med fångvårdsstyrelsen 1916, efter att han lämnade Önnestad, och att han då (i samband med något förhör?) har uppgett att hans far var hemmansägare (när han i själva verket var baptistpredikant / söndagsskolemissionär, som det står i den aktuella församlingsboken?).
 
Den nedersta anteckningen i blyerts tycks bara vara ett förtydligande av utflyttningsorten och Martin Ragnars yrke i den nya hemorten (som väl antagligen gjordes sedan man mottagit skrivelsen från Fångvårdsstyrelsen 1916), ett otydligt skrivet ”Elfsby” som alltså ska vara Älvsby i Norrbottens län och kontorsassistent.


459
Vad roligt att du lyfter fram detta fall igen, Ann-Mari!  :D  Det lät så spännande när fotografierna med dess fantasieggande anteckningar var på tapeten i somras, men tyvärr hittade jag ingenting den gången. Nu gjorde jag dock ett nytt försök, och jag kom i varje fall ett steg längre, men den där Carl August Lindqvist är verkligen en svårfångad filur.

 
Som du själv funnit så bodde han ju på sidan 186 i Jakob och Johannes husförhörslängd AIa:86 (inte 8b), där kvarteren tydligen tillhörde Jakobs rote. Jag hittade honom därför bland 1867 års inflyttade till Jakobs församling, ynglingen Carl August Lindqvist född 1849 3/8 i Lästringe, med anmärkningen att hans senaste utskrivningsort och -tid var 1868 12/11 till ”Maria”. Detta bör ju innebära att han utskrevs detta datum från Jakobs församling till Maria (Maria Magdalena), och flyttade dit, men där hittar jag honom inte. Jag hittar honom inte alls som utflyttad från Jakobs församling åren 1868–1874, ej heller i Stockholms stadsarkivs register över avlidna i Jakobs församling åren 1736–1880.
 
Jag gjorde dock ett fynd i Stockholms stads mantalslängd 1870, där man under mantalsskrivningsnummer 3225 finner en ”Bageriarbetare C A Lindqvist” i Jakobs distrikt. Detta visar sig vara rätt person, arbetaren Carl August Lindqvist, född 1849 3/8 och kyrkskriven i S:t Jakob samt boende i kvarteret Jerico nr. 19, adress nr. 21 vid Lästmakaregatan, som undertecknar med sin tjusiga namnteckning ”Carl August Lindqvist” i Stockholm den 1 december 1869. Mantalssedeln säger dock ingenting om att han var bageriarbetare (som det står i Stockholms stadsarkivs inmatade uppgifter för posten), men eftersom han både då och i 1868 års husförhörslängd bodde tillsammans med en massa andra ”arbetare” hos en bagare så arbetade han väl med största sannolikhet i dennes bageri.
 
Jag hittar alltså inga fler spår av Carl August Lindqvist efter den 1 december 1869, och sökningar på alla tänkbara stavningsvarianter och sökord i de digitaliserade dagstidningarna hos https://tidningar.kb.se kammade tyvärr noll. Jag har dock också reagerat på kronologin, för som du säger byggdes Saltsjökvarn ganska sent (tydligen 1888), även om företaget som grundade kvarnen visserligen startade redan 1861. Nu tycks ju Carl August ha varit avliden före 1879, så frågan är om det är rätt person? Eller har brorsbarnet kommit ihåg att farbrodern arbetade hos företaget som sedermera grundade Saltsjökvarn, och så har minnet förvanskats till att även farbrodern arbetade på Saltsjökvarn?


460


Notisen omnämner ju som synes inget dödsfall, men den övre anteckningen (från 1 oktober) säger att skrivaren ”for om bord till Hr. Scoutbinackten, emedlertijd afled genom döden Båtzman Pär Ögess: Råbåck af 1:a compag:t i Söremöre”. Är detta måhända din ff ff ff f som i en annan källa kanske råkat antecknas som avliden dagen efter?


461
Hej!
 
Med utgångspunkt i Stefans fina tydningsförsök lyckades jag till slut tyda notisen såhär. Det återkommande ordet är Scoutbinackt, alltså schoutbynacht, den sjöofficer som låg närmast efter viceamiralen i rang och ansvarade för flottans ledning och bevakning under nattlig förflyttning (SAOB):
 
”Fm. kl. 3. sate förmärsseglet till kl. 11 klar-
nade up något litet, fick då sickte af
Scoutbinackt skiepet, tillijka med de andre
skieppen då iag war till lofwart om dem
hölt då af till at koma dem något när-
mare, Eftermidag: kl ½ 3 jordes syn med
3ne skått at förändra courss[en]: derpå det
tiocknade till at de kom[m]o af sickt sate
då coursen N.O. t. N. för at pass[era]. Gåttske
Sandö om de nord, kl. 4. hörde ett skåt till
lofwart. Då iag förmärckte det war Hr.
Scoutbinackten swarade med Ett mus
skiötte skåt ok hölt något mer Ost. att
kom[m]a med dem i följe. Kl. 5. klarnade något
litet up ok fick förbem:te skiep i sickt.
Kl. 6 ändrade courssen till Ost. & O.  t. N. Kl. 11.
sat storseglet till, kl. 12 började förmör[kna]t &
tog segel då Hr. Scoutbinackten jemte de andre
kom ur sickt af mistens förordsakande, hölt då strax
bide wind Syd Ostwart öf[we]r.”


462
Hej!
 
I Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla finns det en relativt bra närbild på Karin Gyllenhorns anträd, där både namn och vapensköldar är någorlunda urskiljbara när man förstorar bilden till max:
 
https://www.kringla.nu/kringla/objekt?text=stora+malms+kyrka&filter=thumbnailExists%3Dj&antal=96&referens=raa/dokumentation/a3501e44-4943-4532-a0c1-3b662b27f93f


463
Uppåkra / SV: Tacksam läshjälp födelsebok 1754
« skrivet: 2021-11-04, 13:24 »
Hej Marianne!
 
Tyvärr omnämns inte modern, men barnet som föds heter mycket riktigt Pål Jönsson. Jag tyder notisen såhär:
 
”Febr. d 2 Föddes Jöns Anders Son i Trägårds-
huset, blef wid dopet kallat Pål, Jöns Nils
hustru i Werpinge bar honom till doppet, fadd:
Abraham Johanson, Nels Åkason, Qwinfolket
Elna och Pigan Kerstena Persdotter.”


464
Höja / SV: Höja (L) EI:2 1861-1894 bild 47.
« skrivet: 2021-11-04, 12:27 »
Hej Alan!
 
Jag tyder anteckningarna på följande vis:
 
”Fästehjonen uttogo sjelfve lysning.
Ingen slägtskap.
Janne Johanssons hinderslöshet styrktes
genom betyg fr. Pastor Emb. i Rebbelberga.”


465
Hej Bertil!
 
I notisen stavas moderns efternamn Öelreich, men det korrekta ska vara Oelreich (hon var dotter till kyrkoherden i Norra Åsum, sedermera prokanslern vid Lunds universitet, Bernhard Oelreich; se Lunds stifts herdaminne, band 8, 1961. sid. 261). Jag tyder notisen såhär:
 
”Hr: Probstens Mag[ist]ri Johannis Sundij sohn,
Johannes Nicolaus, är född d: 3 Martij om mor-
gonen Kl: 4, och döpt d: 5 ejusdem af Com-
ministro Hr: Hans Jacobsson. Modren: Catha-
rina Öelreich. Sahl: BorgeMäster Bengt
Langhs Fru, Wällbårna Catharina Sillneker
bar honom, Och BorgeMäster Anthon Permentz
hustru gick hoos. Faddrar: Hr: Häradzhöfdin-
gens Magni Paulins doter; Vice Commendan-
ten Capitain de Vite, Rådman Fridrich Hansson
Tullnären Bijrger Frank, och Hans Lorich.”


466
Skara / Borgmästarens hustru i Skara 1689
« skrivet: 2021-10-31, 17:56 »
Hej!
 
En av mina anmödrar, trädgårdsmästaren Torbjörn Ambjörnssons hustru Margareta Andersdotter på Höjentorps kungsgård i Västergötland, instämdes 1689 30/10 vid Valle häradsrätt angående en stulen påse humle. För att bevisa att hon inte stulit påsen och använt det vid olovlig ölförsäljning ombads hon redogöra varifrån hon och maken fått sina senaste inkomster, och då berättar Margareta Andersdotter bland annat att hon fått 4 mark ”uthaf sin slächt Borgemestarehust: i Scara”.
 
Eftersom jag inte lyckas utröna Margareta Andersdotters ursprung är det ju en högst intressant uppgift att hon ska ha varit släkt med borgmästarens hustru i Skara 1689. Kan denna vara identisk med borgmästaren Lars Anderssons änka Elisabeth (död av ålder 1696 12/2 i Skara) som omnämndes här https://forum.rotter.se/index.php?topic=171017.0 på Anbytarforum för ett år sedan?
 
Skara tycks dock ha haft två borgmästare vid denna tid, så kanske hade staden precis som Malmö en justitie- och en politieborgmästare. I Skara kyrkoarkiv, vol. C:1 (1692–1719), sid. 154 finner man i varje fall en bänklängd från 1685, som anger att bänk nr. 10 var ”Borgmestar Lars Anderssons” medan bänk nr. 11 tillhörde ”Borgmest: Bryngel Pehrss:”, och på sid. 178 i samma volym finns en förteckning över gravplatser och likstenar i Skara domkyrka anno 1691, där man som ägare till gravplats nr. 1 hittar ”Borgmestar Bryngel Pehrssons” och gravplats nr. 7 ”Borgmest: Lars Anders”.
 
Har någon släktforskare koll på borgmästarna i Skara runt 1689, och känner till hur någon av deras hustrur kan tänkas vara släkt med trädgårdsmästaren Torbjörn Ambjörnssons hustru Margareta Andersdotter på Höjentorp?



467
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2021-10-27, 16:04 »
Snyggt jobbat, Emily!  :D  De två små papperslapparna i brevet handlar tydligen om en Olavus Hansson, som biskopen tycks ha sänt till församlingarna för att bli ordinarie klockare, men det längre brevet handlar mycket riktigt om Sven Lang och hans änkas arbete med att upprätthålla klockartjänsten efter makens Svens död – så intressant! Jag tyder brevet såhär:

 
”Högwyrdige Hr Biskop, Doctor och Procancellarius;
så och,
Högwyrdige Herrar Doctores och Professores,
Consistoriales Ecclesiastici;
 
Hwar med Eders Faderlige Högwyrdighet och Max:
Vener: Consistorium här igenom af mig upwaktas, är
detta, at iag hörsamst wed handen gifwer, huru det beha-
gat Herren Gud, från dessa mig anförtrodde Församblin-
gar, hädankalla, deras och min waksamma ock trogne
Klockare, Sven Langh, som skedde sidstl. d. 5 Junij.
Lägenhetens besörjande har änckian emedlertijd bewakat,
med för warande Klockarens biträde från Bara ock Möl-
lebärge församblingar, benämd Oluf Hall; Med hwilkens
upwaktning, icke iag, icke heller Församblingarna, hafft, ell.
synas hafwa något fog til klagomåhl, så länge det må
förunnas änckian at besörija lägenheten.
Här wed äro allenast dessa mina Hörsamste påminnel-
ser, sosom;     Huru länge det må förunnas Änckian
med sina sex små barn at hafwa sitt brödz uppehälle af
denna lilla lägenhet? Äfwen också; At Eders Faderlige
Högwyrdighet, täckes draga försorg om en skickelig ock flitig
Klockare. Hwarhos icke omält lämnas, at til denna
Klockare ell. Substitut lägenhet, finnas hwarken Klockare-
bohl ell. grund, utan endast ett pund helgonskyld af begge
Församblingar, medan Rector Scholæ i Lund upbär de öfriga
3 pund, som gör 4 pund tilsammans.
Eder Faderlige Högwyrdighet och Max: Vener: Consistorium
täckes såledz, mig til effterrättelse, gunstigt lämna, hwad
utslag som sedermera bör wara mig til effterrättelse.
Framhärdandes i öfrigt med all wördnad
 
Högwyrdige Hr Biskoppens Doctorens och Procancellariens,
Så och
Högwyrdige Consistorij Ecclesiastici
 
Ödmiuk-Hörsamste
Tiänare,
N. P. Krutmejer
 
Görslöf Kyrckeby
d. 17 Julij 1742.”
 
När det gäller Sven Langs ed 1720 så kanske Jan Olsson har en kopia av den? Fast å andra sidan har han inte varit inloggad sedan december 2020, och är kanske inte aktiv på Anbytarforum längre. Annars funderar jag på att svänga inom Arkivcentrum Syd nästa vecka för diverse forskning, och skulle ju då kunna fotografera eden med Sven Langs namnskrift när jag ändå är igång?


468
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2021-10-26, 13:39 »
Hej Emily!
 
De så kallade klockaremålen (serie FIIe) i Lunds domkapitels arkiv finns tillgängliga online 1680–1769 via Riksarkivet / Digitala forskarsalen, men av någon anledning har man ännu inte lagt upp volymerna 13 (1714–1716), 14 (1717–1720) och 15 (eder 1720). Tyvärr är Sven Langs akt nummer 13 i den ännu inte filmade volym 15, men eftersom denna endast innehåller de standardiserade eder med trohetsförsäkringar till kung Fredrik I som klockarna sände in till biskopen så innehåller akten antagligen inget mer än Sven Langs namnteckning och ett datum.
 
Sven Lang omnämns även i akt nummer 39 i volym 18 (1742), en volym som finns tillgänglig via Digitala Forskarsalen. Jag har ännu inte kikat i denna akt, men eftersom 1742 ju är Sven Langs dödsår så misstänker jag att det bara kortfattat sägs att han avlidit och att man nu söker hans efterträdare.
 
Sven Lang omnämns inte alls i Lunds domkapitels protokoll, vilket väl förklaras av att han ju blev klockare 1720 och dog 1742; nästan halva hans ämbetstid ingår därför i den stora luckan 1720-1729 då alla domkapitlets protokoll har gått förlorade. Under dessa år har dock märkligt nog de utgående koncepten bevarats, alltså sammanfattningarna av Lunds domkapitels ärenden som renskrevs och sändes med brev till de inblandade parterna, och bland dessa koncept 1720 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:30, som ännu bara finns tillgänglig på Landsarkivet i Lund) hittade jag i varje fall konceptet till biskop Jonas Linnerius’ tillstånd för Sven Lang att på prov förestå klockartjänsten i Görslöv och Särslöv, som jag skrivit av:


”Til Kyrkioherden i Giörslöf Hr Oluf Hinström, för scholediscipelen Sweno Benedicti Lang.
 
Såsom Eders Ehrwyrdighetz recommenderade, Scholæ discipelen ifrå Malmœ, Swen Bengtßon Lang, at blifwa förordnad til Klåckare uti des anförtrodde församlingar Giörslöf och Särslöf, emedan Klåckare stohlen der vacant, befinnes uti sången eij så öfwad som wederbör, och behöfwes at han sig wijd dhe brukeligaste Psalmernes siungande sig mera giör fulkomlig, och kunnig; eliest och uti des Christendoms kundskap mera desideras, än at enfaldigt och allena läsa utan, orden som dhe uti Catechismo utan wijdare faststånda och så wijda han Ungdomen derutinnan bör informera och lära; Altså ehuruwähl man icke will twifla om des flijt och förbättring, lijkwähl i medler tijdh at han sig wijdare öfwar, och mera skickelig til Klåckare Embetet giör, hafwer man welat lämna honom tijdh til nästkommande Pingest, kunnandes desförinnan såsom til ett prof, Klåckare stohlen wijd Giörslöf och Särslöf förestå, at sedan hwar han skulle finnas, sig uti sången i synnerhet eij förmerat, man då förorsakas een annan tiänligare til samma Klåckare lägenhet förordna, hwar om och Eders Ehwyrdighetz communication framdeles förwänttas; och förblif:r
 
Eders Ehrwyrdighetz
Tienstberedwill. W.
 
Jonas Linnerius.
Lund d: 6. Maii
A:o 1720.”
 
Där framgår det alltså att Svens patronymikon var Bengtsson, att han 1720 var elev vid Malmö skola, att han rekommenderades till klockare av kyrkoherden Olof Hinström i Görslöv, samt att han fick biskopen Jonas Linnerus’ tillstånd med villkor att han fortsatte öva sig i sången, psalmerna och sin kristendomskunskap.


469
Övriga ämnen / SV: Psalm 477
« skrivet: 2021-10-23, 15:13 »
Hej Hans!
 
Den versen var också talande, och har tydligen samma tema som Psalm 477 vers 7 (ur Den svenska psalmboken, Herzog-Melins upplaga 1932, sid. 169):
 
Psalm 231 vers 2
”Ty ej nånsin såg jag den
Utav Gud förgätas än,
Som till honom haver satt
Sin förtröstan dag och natt.”


470
Övriga ämnen / SV: Psalm 477
« skrivet: 2021-10-23, 13:33 »
Hej Hans!
 
Ja, jag vill minnas att jag själv sett ett antal gamla gravstenar som åtminstone hänvisar till just vers 7 i Psalm 477, och som du säger berättar ju både denna och vers 2 i Psalm 213 något om deras liv och tro på livet efter detta. Vad roligt att du fick uppleva släktens historia på plats i Mecklenburg-Schwerin, och en sån vacker gravsten!  :)


471
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2021-10-23, 13:32 »
Magnus; jag har själv funderat över hur uppgifterna ska tolkas, för som du säger låter det ju nästan som att Agnes och Johan kände varandra sedan innan, och att han tidigare spelat violin medan hon dansade för henne? Hennes aggressiva reaktion är verkligen oförklarlig, och jag tycker att häradsrätten lägger väldigt lite fokus på detta under rättegången – men som du säger kan ju makens hårda behandling i kombination med en oönskad repris av dansen ha triggat något slags psykologisk reaktion hos Agnes?
 
Maria; din förklaring låter mycket rimligare än att gossen skulle ha varit överviktig!  ;D  Och det passar även bättre med musicerandet, för jag har uppfattat det som att personer som var otjänliga till hårdare kroppsarbete p.g.a. fysiska defekter ofta ägnade sig åt mindre krävande sysslor såsom småhantverk, barnaundervisning eller musicerande, och jag antar att en sned eller pucklig rygg nog kunde vara ett hinder för hårdare kroppsarbete?


472
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-10-23, 13:31 »
Hej Eva-Lotte!
 
Ett sånt intressant fynd! Som du säger försvårar det ju lite att dödsåldern är så pass mycket fel, särskilt med tanke på att hennes exakta födelsedatum ju var känt. Å andra sidan tycks hon inte ha förts in i husförhörslängden i Löddeköpinge, så prästen hade kanske inte tillgång till det exakta födelsedatumet utan fick gå efter släktingarnas åldersangivelse – och som du säger är ju dessutom Gertrud Christensdotter inte heller det vanligaste namnet, så det bör rimligtvis vara hon.
 
Jag ser att hon ju anges vara död i Vikhög, så jag dubbelkollade detta lilla fiskeläge i Löddeköpinges husförhörslängd, men där fanns hon mycket riktigt inte antecknad. Kanske hon bodde hos något av sina barn, om nu någon av dem bodde i Vikhög?


473
Hej Kristoffer!
 
Nej, arkiven tycks vara överhopade just nu – själv fick jag vänta i över en månad på min senaste beställning hos landsarkivet i Lund, och min förfrågning hos Stockholms stadsarkiv har ännu inte besvarats efter tre månader... Jag håller dock tummarna för att du fått svar från Riksarkivet nu, och att du får möjlighet att undersöka bouppteckningarna i Rönneholms godsarkiv!  :D


474
Borlunda / SV: Borlunda (M) FI:2 (1895-1937) Bild: 37 Sida: 33
« skrivet: 2021-10-23, 13:25 »
Hej Christina!
 
I skrivande stund har jag tyvärr inte tillgång till ArkivDigital, men jag letade fram SCB-utdraget där dödsorsaken anges vara ”Insania (Vulnus Sclopetae)” (det korrekta ordet ska nog vara sclopetarium). Detta går att översätta ungefär till ”vansinne (sår från skjutvapen)”, så även om det inte sägs rakt ut att mannen begick självmord så har han åtminstone tillfogat sig själv en skottskada under någon form av sinnessjukdom, vilket orsakade hans död.




475
Rya / SV: Anders Söderberg
« skrivet: 2021-10-07, 20:05 »
Hej Birgitta!
 
Vice korpralen Anders Söderberg dör tydligen före den första husförhörslängden 1797, och inte heller hans och hans första hustruns bouppteckningar gav några tydliga besked. Detta är vad jag fick fram:
 
Anders Söderberg, född omkr. 1730, kallas korpral 1784, kallas vice korpral 1793, död av lungsjuka 1793 4/9 i Rya, bouppteckning 1793 9/9 (Norra Åsbo häradsrätts arkiv, vol. FIIa:9, 1792–1793, sid. 793).
 
Gift första gången med Anna Olsdotter, född omkr. 1726, död av bröstsjuka 1784 3/7 i Troedstorp, Rya, bouppteckning 1784 18/10 (Norra Åsbo häradsrätts arkiv, vol. FIIb:13, 1784–1785, sid. 227).
Barn:
1. Troen Andersdotter, var 1784 och 1793 gift med rusthållaren Erik Gunnarsson i Åkarp.
 
Gift andra gången 1785 9/3 i Rya med Sissa Torstensdotter (omgift 1794 7/11 i Rya med Bengt Heljesson från Kvidinge).
Barn:
1. Anna, född omkr. 1785, levde 1793.
2. Sissela, född omkr. 1788, levde 1793.
3. Bengta, född omkr. 1793.
 
I Anna Olsdotters bouppteckning 1784 omnämns inga släktingar eftersom den enda arvingen ju var myndig, och i Anders Söderbergs egen bouppteckning 1793 sägs det endast att äldsta dottern Troens make Erik Gunnarsson närvarade å de omyndiga barnens vägnar tillsammans med rusthållaren Anders Pålsson i Kollarehuset (var han kanske en släkting? Det framgår inte) samt änkans gode man, morbrodern Nils Pålsson. I övrigt sägs det att man 1784 och 1793 ägde kronoskatterusthållshemmanet Troedstorp Nr. 1 och 2 (i Rya socken), och denna fastighet kan vara intressant i sammanhanget.
 
Jag testade att lokalisera Anders Söderberg i de militära rullorna, och hittade en Anders Söderberg med rätt ålder (24 år gammal och skåning, enligt generalmönsterrullan 1754) som antogs 1747 23/10 som ryttare nr. 32 för Forsby rote (i Västra Sönnarslövs socken) under Överstelöjtnantens kompani och Norra skånska kavalleriregementet, enligt anteckning i detta regementes generalmönsterrulla 1754. Jag hittar honom dock inte på detta nummer i efterföljande generalmönsterrullor, men det är ingen tvekan om att det är rätt person, för i Västra Sönnarslövs socken föds 1753 12/11 ”Rytt: Anders Söderbergz dotter i Bonnarp […] Troen […]. Mod: Anna Olsdotter”.


476
Övriga ämnen / SV: Psalm 477
« skrivet: 2021-10-02, 13:03 »
Hej Hans!
 
Jag gissar att det rör sig om dessa psalmer, hämtade ur Den svenska psalmboken (Herzog-Melins upplaga 1932), sidorna 324-325 och 155-156:
 
477.
”Jag längtar av allt hjärta
Att saligt skiljas hän
Från all min nöd och smärta
Och bli hos Gud, min vän;
Jag önskar hädanfara
Från sorger, flärd och brist
Och evigt, evigt vara
Hos dig, o Jesu Krist.
 
2.
Du som dig velat giva
I döden ut för mig,
Att livet skulle bliva
Min arvedel hos dig,
För dig jag lägger neder
Min börda och min stav
Och sista bönen beder,
Förrän jag somnar av.
 
3.
Förlåt vad jag har brutit,
O Jesu, var mig huld
Och med det blod, du gjutit,
Utplåna syndens skuld.
Styrk, Herre, själv den svaga,
Gör striden lätt och kort
Och trösta dem som klaga,
Då jag från dem går bort.
 
4.
Fort eller sent från världen
Vi vandra en och var:
Säll den som sista färden
Med tro och kärlek far!
Säll den som hoppet äger
I undergivet bröst
Och vänner kring sitt läger,
Som tala frid och tröst! 
5.
Gud signe eder alla,
Som här i tårar stån!
I sen, att Gud vill kalla
Min ande härifrån;
Men till ert hjärta tränge
Hugsvalelsen så mild:
Ej fjärran eller länge
Jag är från eder skild.
 
6.
Till himlen för Guds vänner
Är vägen gen och kort.
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid;
Han dem förenar åter
Uti en evig frid.
 
7.
Ty tvivlen ingalunda
Uppå Guds milda råd!
Er tro I skolen grunda
På Herrens makt och nåd.
Gott samvete behållen
Och obesmittad själ,
Och vid Guds ord er hållen,
Så slutas allting väl.
 
8.
Farväl, nu vill jag somna
Och fridens hem bebo.
O, våren snart välkomna
Till samma goda ro!
Ack, ljuvt är vilans läger
Och natten fort förbi;
Farväl — mitt hjärta säger:
I himlen råkas vi.
 
9.
Nu all min håg jag vänder,
O Jesu Krist, till dig:
I dina milda händer
Jag anbefaller mig.
Nu får jag hädanfara
Från sorger, flärd och brist
Och evigt, evigt vara
Hos dig, o Jesu Krist!”
 
 
213.
”Jesus är min vän den bäste,
Vilkens like aldrig är;
Skall då jag så med de fleste
Övergiva honom här?
Ingen skall mig kunna skilja
Ifrån den mig har så kär;
En skall vara bägges vilja
Alltid här och evigt där.
 
2.
Han har döden för mig lidit,
Ingen skall fördöma mig;
Hos sin Fader för mig bedit,
Det mig gagnar eviglig.
Ho är då, som vill förklaga
Den han själv utkorat har?
Ho vill ifrån honom draga
Den han har i sitt försvar?
 
3.
Jag är viss och därpå liter,
Varken liv ej heller död
Mig ifrån min Jesus sliter:
Änglar, höghet eller nöd,
Djuphet eller annat mera,
Vare kommand’ eller när,
Skall mig från Guds kärlek föra,
Som i Jesus Kristus är.”


477
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-09-26, 20:34 »
Nu har jag undersökt familjen närmare, och när Hans Jöranssons och Gertrud Christensdotters barn döps i Lomma 1768 närvarar Hans Adamsson från Nyborgshuset och de bägge pigorna Kjerstina Jöransdotter och Elna Jöransdotter, som alltså är farbror respektive systrar till den Hans Jöransson som döps 1740 i Lomma – så det är nog ingen tvekan om att det är rätt person.  :D
 
När det gäller Gertrud Christensdotter så flyttar hon tydligen från Fiskarehuset i Lomma till Löddeköpinge 1815 (Lomma AI:2, 1813–1817, sid. 98). Man hittar henne som inflyttad till Löddeköpinge 1815 med en sedel daterad 16/7 samma år (Löddeköpinge B:1, 1815–1856, sid. 68), men platsen för hennes inflyttning anges ej och jag lyckas inte hitta henne i Löddeköpinges husförhörslängd 1815–1823 (AI:1), trots två genomgångar. Jag hittar henne inte heller i utflyttningslängden eller i död- och begravningsboken, så frågan är var hon tar vägen? Flyttar hon möjligtvis till Löddeköpinges moderförsamling Borgeby, som ju även var hennes födelseort?


478
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-09-26, 17:41 »
Hej igen Eva-Lotte!
 
Då förstår jag hur det hänger ihop, och varför du nöjer dig med namn och levnadsdata i Hans Jöranssons fall!  ;D  Det låter ju som att det bör röra sig om samma person, så jag tackar så hjärtligt för hans vigsel- och dödsdatum och ska försöka forska vidare på honom (kanske är det därigenom möjligt att även spåra resten av hans syskon).


479
Hej Anders!
 
Jag får det till att Pär var ”drunknad wed uti en dyngepuss wed gården.”, alltså i en ”pöl med gödselvatten och orenlighet” för att citera Svenska Akademiens Ordbok vid uppslagsordet dyngpuss.
 
På sista raden får jag det till att hon föddes i Viby 1695, alltså ”änkan hust: Ingeborg Jönsd:r från Solberga ägor hitf[lyttad]: 1761. Swärmoder til of[wa]nstående Pär Nilsson”.




480
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-09-22, 13:01 »
Hej Eva-Lotte!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”Dom[inica] 20 post Trinit[atis] d: 19 Oct:
döptes Jöran Adams[sons] lilla
son af Fijskarehuset
wijd Nampn Hans. Jöns
Pers hustru af Wijnstorp
hölt honom öf[we]r dopet,
Testes Pehr Larsson, Anders
Trölsson, Hans Adamss:
Michell Herrmans hustru
pijgan Karna Larsdotter.”
 
…och nu blir jag ju genast nyfiken på hur du är släkt med denne Hans Jöransson? Hans far Jöran Adamsson (född 1706 i Lomma) var nämligen kusin till min anfader Mickel Hermansson (1694–1748) i Lomma, vars hustru var fadder vid Hans Jöranssons dop 1740, och de enda spåren jag har framåt i tiden efter Hans Jöransson är att han ännu 1766 bor hemma hos sina föräldrar i Fiskarehuset i Lomma, men därefter lyckas jag inte klura ut var han tar vägen.


481
Hova / SV: Dräng som döms till straffarbete?
« skrivet: 2021-09-21, 16:32 »
Hej Michael!
 
Jag tyder texten såhär:
 
”Dömd att för 1 resan inbrottsstöld vid olika
tider hållas i straffarbete ett år samt att
i 5 år derefter vara förlustig medborgerligt
förtroende. Absolv[erad 18]81 ¾. adm[itterad].”


482
Hej igen Kristoffer!
 
Jag har nu undersökt saken vidare, och ifall protokollen har förkommit eller om rättegången mot förmodan hölls vid en annan häradsrätt än Onsjö så finns det ytterligare en väg att gå.
 
Efter att häradsrätten fällde sin dom skickades den ju som synes till Göta hovrätt, men när hovrätten sedan fastställde domen så återsändes den inte till häradsrätten utan till landshövdingen i Malmöhus län. I min egen forskning har jag sett att hovrätternas brev brukar innehålla sammanställningar av domen, där man kan läsa hur hovrätten har resonerat utifrån vittnesmål o.s.v., och eftersom det ju framgår i fånglistorna att Kierstina dömdes av Göta hovrätt den 1 november 1802 så bör alltså hovrättens skrivelse till landshövdingen i Malmöhus län återfinnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:86 (bland skrivelserna nr. 49–166). Det finns även en anteckning i NAD om att hovrätternas brev från detta år även kan ha hamnat i den fuktskadade volymen Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIIa:191 (innehållande 1802 års ”Brefvar som funnits oregistrerade och oinbundne för År 1802”). Tyvärr har dessa volymer ännu inte digitaliserats, utan går endast att beställa fram på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Nu sände ju Kierstina dessutom en böneskrift till kungen, och eftersom även svaret på denna sändes till landshövdingen så bör den finnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:87 (”1803 Års Kongl. Maijts och Collegiernes Bref”), som tyvärr inte heller har digitaliserats och därför bara går att beställa fram på Arkivcentrum Syd.
 
När man via dessa (mest sannolikt Göta hovrätts brev) har fått fram det exakta datumet och häradsrätten för rättegången så bör man kunna hitta en ordagrann avskrift av häradsrättens rättegångsprotokoll i Göta hovrätts arkiv (Göta Hovrätt. Huvudarkivet -1948) som förvaras på Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr blir jag inte klok på vilken serie och volym man ska kika i, men jag gissar att det är volym BVa:112 som innehåller domar 1802. Det finns även en serie EVbb (”Handlingar till vademål, fr o m 1920 kallad handlingar till domar”), men eftersom denna börjar först 1803 så misstänker jag att handlingarna till hovrättens domar före 1803 har bundits in i volymerna tillsammans med själva utslagen.
 
När det gäller bouppteckningarna så instämmer jag i att det är låter märkligt att det saknas bouppteckningar efter bägge föräldrarna, särskilt med tanke på det omyndiga barnet – men då slog det mig att Jöns Gram kanske var anställd som smed under Rönneholm, och att hans och hustruns bouppteckningar därför istället kan ha hamnat i Rönneholms godsarkiv. Jag kikade därför i arkivförteckningen över Rönneholms godsarkiv, och mycket riktigt innehåller serien A2B fem volymer som ”omfattar bouppteckningar efter anställda under Rönneholm” åren 1714–1835. Det är alltså inte helt osannolikt att Jöns Grams och / eller hustruns bouppteckningar finns i någon av volymerna Rönneholms godsarkiv, volym A2B:3 (1790–1799) eller A2B:4 (1800-1811), som också förvaras på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Angående släktnamnet Gram så har jag också märkt att de flesta som bar detta namn befann sig lite högre upp i samhället, men i trakten kring Lund finns det faktiskt några andra Gram som nog är lämpligare kandidater (och som jag för övrigt är ganska säker på att jag är släkt med). Det är kronolänsmannen Dominicus Gram som får ett par barn i Görslövs socken 1711–1715, och som jag misstänker även är far till borgaren i Lund, sedermera ryttaren Christian Gram (ca 1713–1766) som slutar sina dagar i Södra Åkarps socken. Han fick i varje fall sönerna Göran Gram (född 1738 i Lund), Peter Gram (född 1743 i Stora Råby), Dominicus Gram (född 1746 i Stora Råby, som väl bör vara identisk med den smedgesäll med samma namn som gifter sig i Trelleborg 1768) och Hans Gram (född 1750 i Stora Råby).
 
Lite senare fanns det även en annan herre i Lund, en bryggare vid namn Lars Persson som var gift med Ingeborg Sassarsdotter. Jag har inte fått fram var de kom ifrån, eller var de sedan flyttade, men de fick i varje fall åtta barn i Lund åren 1774–1783 och mot slutet av lundavistelsen började Lars Persson kalla sig Gram i efternamn. Inget av deras barn hette dock Jöns, men det kan ju vara så att de hade en son Jöns som var född i någon annan församling före 1774, eller att Jöns Gram var släkt (son eller brorson?) till den ovanstående Dominicus Gram som sägs vara smedgesäll 1768?


483
Brösarp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-09-15, 14:12 »
Hej Bert!
 
Jag tyder de båda notiserna såhär:
 
Ӥ. 12.
Bröserup N:o 11. 1/8 del.
S: d: Upwistes et ordagrant så lydande Sa-
lubref, jemte anhållan om Upbud: Jag Nils
Hansson gjör härigenom witterligt, at jag
i samråd med min kära Hustru och med hennes
samtycke af fri och otwungen wilja försålt
til drengen ärlige och beskjedlige Jöran
Andersson i Bröserup, mitt ägande Kro-
no Skatte Rusthålls hemman N:o 11. 1/8dels man-
tal belägit uti Christianstads Län, Albo härad
Bröserups Sockn och By, under Stammen
N:o 70. wid LifCompagniet och Kongl: Södra
Skånska Cavalleri Regementet, för en öf-
werens kommen Summa stor Ett Tusende
Sex Hundrade Sextio Sex RiksD och 32 ß. Banco
med de förbehåll och wilkor, som särskilte
Contractet af den 6te September förlidit
år utwisar; Och som kjöparen drengen
Jöran Andersson i dag betalt fulla kjöpe-
skillingen 1666: RDr 32 ß Banco, ty afsäger jag
mig min Hustru Barn och arfwingar
all ägande Rätt til hemmanet N:o 11. 1/8dels
mantal Skatte Rusthåll i Bröserup och til-
ägnar det samma drengen Jöran An-
dersson, samt dess blifwande laglige
Arfwingar med alt hwad dertil hörer,
och af fordno hört i hus och Gård, åker och äng
skog och utmark, fiske och fiske wattn, qwarn och
qwarnställe, Torp och Torpställe, intet undanta-
git, mer än det undantag som min Broder
Håkan Hansson härstädes i någon jord och äng
sig förwärfwat och hwilket wid hans död
til Hemmanet återgår utan at Göran An-
dersson eller Hans Rätts innehafware der-
före något betala skall, hwarken til mig
eller andre Håkans arfwingar; dock skall
det Contract om af Albo Härads Lofl: TingsRätt
är stadfäst, tjena til efterrättelse emel-
lan min Broder Håkan Hansson och kjöparen
Gjöran Andersson, hwilket ock i 4:de punkten
af åberopade Contractet anammar. Ägan-
des nu Jöran Andersson, at med detta
kjöp lagfara och jag förbinder mig at det-
samma lagligen hemula. Til desto större
säkerhet hafwa jag och min kära Hustru
detta Salu Bref egenhändigt underskrifwit
uti wederbörlige Kjöpewittnens närwaro
som skjedde i Bröserup den 3. Dagen i Januarii
Månad år 1805. – Nils NHS Hansson Kjer-
Stina KHD Håkan dotter. Säljare. Gjöran An-
dersson Kjöpare. – Uti wår närwaro
hafwa så wäl Säljare som Kjöpare under-
skrifwit detta salubref egenhändigt in-
tyga. Ut supra. N; P; Björkman vice Pastor
Håkan Nilsson Nämndeman. Lars Olsson
Åbo i Bröserup. –
     I anledning hwaraf Krono Skatte Rusthålls
Hemmanet N:o 11 1/8 del mtl: Bröserup, som Nils
Hansson och Kjerstina Håkans dotter, enligt
förestående Salubref til drengen Jöran
Andersson försålt för 1666: RDr 32 ß Banco mynt
och emot öfrige i särskilt kjöpeContract betin-
gade wilkor, blef nu för Kjöparens
Räkning upbudit___________________ 1sta gg:
Hwaröfwer bewis genom utdrag af
Procotollet skulle meddelas.”
 
”den 6te Februarii
§ 34.
Bröserup N:o 11. 1/8del.
S: d: Med anhållan om upbud ingafs et efter
upläsandet ord ifrån ord så lydande Kjöpebref:
Följande Contract är afslutat emellan Nils
Hansson och dess Broder Håkan Hansson som
följer: För den delen som jag Håkan Hansson
har mig tilhandlat utaf wår broder Anders
Hanssons uti Rusthålls Hemmanet N:o 11 1/8del Brös-
arp; och nu afstår jag Håkan Hansson
samma det helt och hållit til min Broder
Nils Hansson emot de wilkor som följer at jag
skall hafwa undantag uti min lifstid i be-
mälte hemman med de förmåner som följer:
uti Södra wången Kornjord Getastens åkren på
den Södra ändan til wägen, Bowete jord på
Bär Lycke til landswägen uti wästra wången
wid weken et stycke äng samt Kornjord på
Hammar åker, och et skjeppeland på samma åker uti Norre wång Kornejord
den nedersta Lyckåkren, uti ängarna
från Rishögen och så långt som Pål Jörans-
sons äng räcker uti Söderskog utan före
Draka Lyckan et skjeppeland Bogh wetejor
uti wästra skog på Rölarna på den öfwer-
sta åkren och Norra ändan för w…
wägen et skjeppeland Bowetejord, på Ro-
gård den wästra wång Hjorta Lyckarna
äfwen för Wärka wången et skjeppeland
Bowetejord på Rogård den Södra Korsåkren samt wid gården
et stycke Kål jord uti den Östra Hagen 6 al: bredt
ifrån det norra järet samt husrum i gården
På norra längan och wästra ändan tre gålfs
rum, och så har jag gifwit min Brorson Jöran
Nilsson en brun andras års fölsing, när jag
utbekommer detta utaf min Broder Nils Jo-
hansson förbinder jag mig at gjöra 3 dags
wärken uti warje weckan På min Broders
Kost tillika upförer mig troget och flitig
uti alt wad mig blifwer anförtrot tilli-
ka fredsamt emot min Broder hans Hustru
och barn skulle annat hända skall jag
warda min huswarelse förlustig och
intet mera bo hos min broder och efter
min död skall mitt undantag tilfalla
bemälte hemman igän och detta således
oss emellan öfwerenskommit uti
wittnes Närwaro som skjedde i
Brösarp d. 4 Februarii 1802 Håkan HH Hans-
son. åfwanstående Contract finner
jag mig til alla delar nögd. Nils NHS Hans-
son. Til wittne underskrifwer at Håkan Hans-
son och Nils Hansson detta afhandlings Con-
trakt egenhänedigt underskrifwit betygas
af Mårten Arfvidsson Pär Jönsson nämde-
män.
I anledning hwaraf den andel
i Skatte Rusthålls Hemmanet
N:o 11 1/8 Bröserup, som Håkan Hansson först
sig til handlat af sin Broder Anders
Hansson och den förra åter genom
berörde afhandling på Brodren
Nils Hansson öfwerlåtit emot of-
annämnde undantag, nu
upböds den sistnämnde tilhanda 1sta ggen
Hwaröfwer bewis genom utdrag
af Protocollet med-
delas skulle.”


484
Nu hittade jag henne i Stehags kyrkobok 1802 (CI:1, sid. 113).
 
”d: 30 Julii födde afledne Smeden Grams effterlämnade Enka Chirstina Jönsdotter, 37 år gl:, et gosse-Barn uti Hultseröds hus och Billinge Sochn, hwilket barn hon strax efter födslen förqwafde och mördade. – Denna rysliga gerning blef dagen derpå uptäckt. Hon gick genast till bekännelse, och blef gripen d: 1 Aug:, samt förd till Åkarp, der hon wid Extra-Ting d: 4 Aug: blef dömd till döden, och sedan till LandsCrona Slott bortförd. Barnet blef d: 5te Augusti begrafwit i Billinge. – Ofwan nämde Enka hörde till denna Församling fast än hon födde barnet i Billinge Sochn. – TingsRättens dom blef både af Håf-Rätten och Konungen stadsfäst. – Hon blef halshuggen och å båle bränd d: 14 April 1803 på Annelöfs Afrättsplats, - Collega Scholæ Mr Pehr Abrah: Asping ifrån LandsCrona predikade, och jag Joh: Magn: Palm höll Skriftermåls Tal och Talade på Afrättsplatsen.”
 
Detta låter väldigt märkligt, för brott brukade avdömas i det härad där gärningen ägde rum – och om hon nu födde barnet i Hultseröd och Billinge socken, och dödade det strax efter födseln, så borde ju rättegången hållits vid Onsjö häradsrätt. Även hennes hemsocken Stehag låg i Onsjö härad, så varför då inte domen återfinns i denna häradsrätts urtima dombok 1802 är mycket konstigt. Jag får känslan av att det är rejäla luckor i domboken runt 1802-1804, medan exempelvis 1805 är välfylld av olika domar. Kan det vara så att de förmodligen lösa blad som innehållit Kierstinas rättegång, och som sedan bands in i domboken, har fallit ut och gått förlorade?
 
Jag letade upp henne i fånglistorna, men där gavs tyvärr inga närmare ledtrådar. I fånglistan för Landskrona häkte i augusti månad 1802 hittar man i varje fall Kierstina Jönsdotter som intogs i häktet 1802 6/8 för barnamord, och som nu inväntade Göta hovrätts dom. Det står även att ”ransak ink d: 16 Aug. 1802 och res. d 30 Do om besigtnings attestens beEdigande samt af sådan grund och intil dess densamma inkommer hwilar oafg.” I fånglistan för Landskrona häkte i november 1802 sägs det att hon blivit ”d. 1te dennas dömd af Kongl. Götha HofRätt at halshuggas och i Båle brännas men ingådt med underdånig Böneskrift att söka Konungens nåd” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:283, 1802).
 
I fånglistan för Landskrona häkte i februari månad 1803 står det att Kierstina Jönsdotter blivit ”dömd af Kongl. Maij:t att lif sitt mista, halshuggas och i Båle brännas, man afbidar Execution”, och i fånglistan för april månad samma år står det att hon blivit ”d 13 afförd till Execution i Annelöf” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:294, 1803).


485
Hej Kristoffer!
 
Min erfarenhet är att samtliga häradsrätter i en domsaga hade en gemensam tingsplats; som du säger ligger ju tingsplatsen Åkarp i Onsjö härad, men eftersom denna häradsrätt under åren 1691–1850 var del av Onsjö, Luggude och Rönnebergs domsaga så hölls alltså även tingen vid Luggude och Rönnebergs häradsrätter i Åkarp. Det kan därför hända att Chirstina Jönsdotters dom återfinns i något av dessa häradsrätters urtima domböcker 1802. I vilken socken bodde hon vid sin död?


486
Tryde / SV: Skolgång i Tryde kring år 1800
« skrivet: 2021-09-14, 02:52 »
Hej Carsten!
 
Under mina efterforskningar kring skånska klockare och organister har jag hittat två notiser som kan vara av intresse för din frågeställning. Som Klas säger var Skåne tidigt ute med olika skolinrättningar, och Tryde socken var tydligen inget undantag.
 
Det första är en skrivelse från kyrkoherden Johan Stare till biskopen i Lund, daterad Tryde 1780 20/1, där han berättar att Tryde socken på den tiden inte hade någon gemensam skolinrättning men att varje by hade sin egen skolmästare som undervisade de minsta barnen över vintern. De äldre barnen undervisades däremot av församlingarnas klockare; under vintern skiftesvis i de olika byarna om kvällarna, och under sommaren hölls undervisningen direkt efter predikan i den av församlingens bägge kyrkor där gudstjänsten sist hade hållits (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:15).
 
Några år senare, nämligen 1796, fick Tryde-Spjutstorp en fast skolinrättning, och kanske ersatte denna de kringvandrande skolmästarna. I tidningen Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) kan man i varje fall läsa följande rader den 28 januari 1801:
 
”Under den 2 Jan. 1796 har Fru Doroth. E. Santesson, förut ägare af Kåseholm, skänkt et capital af 333 R:dlr 16 ß. specie til Scholæ inrättning i Tryde och Spjutstorps Församlingar, enligt samma dag utfärdad disposition och har utom de förmåner samma utstakar, Högwälborne Herr Baronen, Landshöfdingen, Öfwer-Commendanten och Riddaren Tage Thott gifwit och inrättat til Scholæ- och Fattig-hus för Tryde By et ganska skönt hus, upbyggdt med gråstens-mur. Där är inrättad så wäl fattig-stufwa, som Scholæ-rum, hwarest underwisning begyntes i sistledne October och Scholæ-Mästaren bor. För at lätta Åboerne därstädes, och göra möjligheten at underhålla på sätt det nu bör ske en Scholæ-mästare, har samma H. Herrskap behagat utfästa och gifwa årligen Twå tunnor spanmål.”


487
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 20:52 »
Anna Maria Bruse (född 1713) gifte sig tydligen med artillerihantlangaren Olof Rafstedt, med vilken hon fick fem barn i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 251, 256, 268 och 287 samt C:3, sid. 4):

 
Peter, född 1736 22/2
Magnus, född 1738 2/10
Brita Maria, född 1741 13/8
Johannes, född 1745 30/7
Magnus, född 1751 5/4
 
…och dessa barns faddrar ger många intressanta pusselbitar:
 
1738 hustru Elisabeth Bruse, hustru(?) Ingrid Brita Bruse
1741 gesällen Jacob Bruse, hustru Elisabeth Bruse
1745 Gert(?) Borckardt Bruse, korpralen Johan Bruse, hustrun Johanna Olsdotter.

488
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 20:37 »
Då återstår frågan om hur Jacob Bruse passar in i släktträdet, men det låter ju inte helt osannolikt att artilleriet kan vara en gemensam nämnare. Artillerispåret fick mig nämligen att kika vidare i Malmö garnisonsförsamlings kyrkoböcker, och där fann jag denna intressanta familj:
 
Burchard Bruse, född 1689 i Skåne (enl. GMR), lärokonstapel vid närvarande artilleri (1712), konstapel (1713), underminör vid artilleriet (1720), sannolikt begravd 1755 11/4 i Malmö S:t Petri (FI:2, sid. 217, ”Gamla Brusen”, ”82 år gammal”).
Gift 1711 31/3 i Malmö S:t Petri (EI:1, sid. 52) med tullnären Palms piga Elisabeth Hansdotter, begravd 1748 12/6 i Malmö S:t Petri (FI:2, sid. 179, ”Hustru Lisbet Bruse”).
Barn:
1. Petter Bruse, döpt 1712 20/2 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 24).
2. Anna Maria Bruse, döpt 1713 16/8 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 36).
3. Jacob Bruse, döpt 1720 19/8 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 104).
 
Denne Burchard Bruse hittar man 1713 som lärokonstapel vid Malmö artilleri under Artilleriregementet, där han sägs vara född 1689 och skåning samt ”I Helssingborg slag 1710 och på Flothan Ao 1710” (GMR 1713), och vid Malmö garnison och samma regemente 1717 som konstapel nr. 11, ”Burckardt Bruse, avancerat från Lägre Constapel d 1 Febr: 1713, I Helsingborgz slag 1710 och på Flåttan samma Åhr, Lärdt byxmästerijet, kan läsa och skrifwa”, 27 år gammal och skåning (GMR 1717).


489
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 20:34 »
Hej Johan!
 
Denna vigselnotis hade jag tydligen missat, vad intressant! Jacob sägs vara ”Lådemachare gesällen”, vilket ju är precis vad Jacob i Kristianstad sägs vara vid sin vigsel 1768. Jag testade att leta upp lådmakargesällen i rullorna, och fann honom under Tygkompaniet i generalmönsterrullan för Artilleriregementet 1744 (mönstringen skedde 1744 12/7), ”Lådemakare Gesäll Jacob Bruse [född i] Skåne. 23 ¾ [år gammal] 5/6[dels tjänsteår] Lärt Snickar[hantverket]” (A0029901_00160).
 
Därmed får man ett ungefärligt födelsedatum i november 1720 – och födelseorten Skåne, vilket ju stämmer mycket bättre i sammanhanget – samt att han antogs vid Artilleriregementet runt september 1743 – vilket ju är exakt den månad då skulden omnämns i Lunds kämnärsrätts dombok. Denna skuld blir dock betald till slut, så det var nog inte därför Jacob lämnade snickeriet i Lund, men domboksnotisen avslöjar en annan förklaring till varför han tycks ha skyndat sig till artilleriet. Det sägs nämligen att snickarmästaren Nils Månsson kräver att Lunds kämnärsrätt ska döma Grenander till att betala skulden, inte bara för att Grenander skrivit på ett kontrakt utan dessutom för att Nils Månsson ”fruktar att han sent eller aldrig får sin betalning igen av Jacob Bruse, och han själv är en fattig man, så har han hittills icke fullgjort sitt löfte”. Om nu Jacob var så fattig så att han inte kunde betala skulden till Nils Månsson, så orkade han kanske inte uthärda fler läroår som fattig snickarlärling – och valde istället den omedelbara inkomsten vid Artilleriregementet.
 
Efterföljande generalmönsterrulla för Artilleriregementet upprättas 1754, då man hittar Jacob Bruse under Tygkompaniet i Kristianstads garnison. Han sägs då (1754 3/9) vara lådmakare, 34 år gammal, ha 10 år och 11 månaders tjänstetid, vara född i Skåne samt gift (A0029905_00425). Därefter finner man Jacob under samma kompani och garnison i generalmönsterrullan 1768 (1768 26/7), då han sägs vara lådmakarmästare, 47 år och 10 månader gammal, 25 år och 3 månaders tjänstetid, född i Skåne samt gift (A0029919_00401).
 
Man kan väl därmed avfärda ”Västergötland” (1795) som födelseort, och med ganska stor säkerhet kunna knyta ihop snickarlärlingen i Lund med lådmakargesällen i Malmö och tygsergeanten i Kristianstad – för i Kristianstads stadsförsamlings kyrkobok 1763 finner man nämligen att ”d: 12 Junj begrofs Artillerie Lådemakaren Jacob Bruses hustru Johanna Olufs dotter, som 81 år gammal, d: 8 Junj dödde utaf ålderdoms swaghet” (C0060785_00218), vilket ju stämmer perfekt in på vigselnotisen i Malmö garnisonsförsamling 1743.


490
Lomma / SV: Pehr Persson från Lomma
« skrivet: 2021-09-12, 17:44 »
Hej Annette!


Så roligt att höra att jag är avlägset släkt med din man, då vet jag hur det ligger till!  :D  Och jag märkte nu förresten att det var många år sedan jag utforskade denna familj, så jag upptäckte att även jag har slarvat med anteckningarna – men nu efter ditt inlägg har jag kontrollerat och kompletterat källorna, så att allt är korrekt, och får därför tacka dig så hjärtligt tillbaka!  ;D


491
Hyby / SV: Hollandshus / Englandshus?
« skrivet: 2021-09-12, 17:42 »
Hej Emily!
 
Jag upptäckte nu att Institutet för språk och folkminnen tydligen också har varit inne på att det kan finnas en koppling mellan Englandshus och Hollandshus, för i Skånsk ortnamnsdatabas har man gjort en anteckning under källexemplet Hollandshus 1804 ”Hollandshus (överstruket, står i förteckningen, en husf.l., upptaget efter Englandshus!)”.
 
Det verkar alltså som att en av Hybys husförhörslängder först räknar upp Englandshus och sedan Hollandshus direkt efter. Vad detta innebär kan man ju fråga sig, men Institutet för språk och folkminnen tyckte i varje fall att det var värt att anmärka. Då bör de båda husen åtminstone ha legat i närheten av varandra, för jag vill minnas att gårdarna fördes in i husförhörslängderna allteftersom prästen gick från gård till gård – och i så fall bör han ju alltså ha gått direkt över till Hollandshus efter att ha hållit husförhör i Englandshus? :)


492
Hej Rolf!
 
Jag tyckte att detta lät spännande och har nu vid två tillfällen försökt hitta R. V. Villiam, men en person med detta (eller ett liknande) namn finner jag ingenstans i de källor, register eller sökingångar som finns till buds. Jag får nog därför instämma i att R. V. Villiam antagligen är en pseudonym; kanske var det lite känsligt att någon avslöjade kungafamiljens matvanor?
 
Något jag reagerar på är dock att Villiam så tydligt sägs ha varit köksmästare hos änkedrottningen; jag testade att se vilka herrar som innehaft denna tjänst, men tyvärr är ju Hovförsamlingens husförhörslängd under 1840-talet inte uppställd på hovstater utan på efternamn – och vi har ju redan konstaterat att Villiam måste vara en pseudonym.
 
Om uppgifterna stämmer, även om själva namnet är en pseudonym, så bör alltså personen ifråga ha varit köksmästare hos Desideria, som blev änkedrottning 1844, och avslutat denna tjänst innan boken gavs ut 1853, eftersom han redan i samtida tidningsannonser sägs vara ”f. d. köksmästare hos h. m. enkedrottningen”.
 
Jag testade att söka i olika pseudonymlistor, men där fann jag ingenting, så frågan är om köksmästarens identitet någonsin avslöjades? I Hjalmar Linnströms Svenskt boklexikon, band 2 (1884), sid. 813, finner man i varje fall ännu ”Villiam, R. V., (kock hos drottning Desideria). Mästerkocken […] af… , f. d. köksmästare hos h. m. enkedrottningen.” På vilket sätt har förresten denne person fångat ditt intresse?


493
Regementen och militärer / Kunglig Majestäts livskvadron
« skrivet: 2021-09-12, 15:59 »
Hej!
 
Jag upptäckte nyligen en anfader, som hösten 1717 var i tjänst i Hällestads prästgård utanför Lund. Där gjorde han prästens piga med barn, och tanken var att det skulle bli äktenskap, men i domböckerna kan man läsa att han i fruktan för att bli tvångsutskriven som soldat istället frivilligt lät sig värvas som ”trossdräng vid sjätte truppen av friryttarna”. Detta ändras sedan till ”trossdräng vid sjätte truppen av [Kungl. Maj:ts] livskvadron”, och man får veta att mannen ifråga följde med fälttåget till Norge och ännu inte hade avhörts i oktober 1719.
 
http://www.osterlen.com/slaktforskning/krigsmakt.htm fann jag lite information om ”Kungl. Maj:ts Livskvadron (1716–1718)”, som mycket riktigt ska ha deltagit i norska fälttåget och som vid mönstringen 1718 bestod av två avdelningar om vardera tre troppar, men som sedan upplästes efter Karl XII:s begravning 1719.
 
Jag undersökte förgäves generalmönsterrullorna, men gjorde till slut ett fynd bland Rullor 1620–1723, volym nr. 1717:10. Där finner man nämligen ”Anno 1717 Åhrs General Rulla På Hans Kongl: Maij:ttz Lijf Drabanter och Lijf Esquadron”, som mycket riktigt hade sex troppar med tillhörande trossdrängar. Nu ska ju mannen från Hällestad ha blivit trossdräng i januari 1718, men några senare rullor än 1717 för Livskvadronen lyckas jag inte hitta, trots att en sådan ju omnämns på http://www.osterlen.com/slaktforskning/krigsmakt.htm.
 
Vet någon var man kan finna rullor för Livdrabanterna i allmänhet och Livskvadronen i synnerhet åren 1718–1719?


494
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 15:54 »
I Lunds kämnärsrätts dombok 1743 13/9 § 1 (Lunds kämnärsrätts arkiv, vol. AIa:39, 1743, opag.) finner man denna intressanta notis:
 
”Beviste sig snickaren mäster Nils Månsson till i dag hava låtit uppstämma skräddaren mäster Petter Grenander för aderton Dr. S:mt skuldfordran, som han efter dess d: 2 sistlidne augusti utgivne förskrivning påtagit sig för dess syskonebarn snickargesällen Jacob Bruse”.
 
Skräddarmästaren Petter Grenander (ca 1715–1748), son till kornetten, sedermera klockaren i Ravlunda & Brösarp, Nils Grenander och Ingrid Brita Bruce, hade alltså 1743 sin kusin Jacob Bruce som gesäll hos snickarmästaren Nils Månsson i Lund. Tyvärr lyckas jag inte hitta denne Jacob i Lunds snickarämbetets protokoll 1730–1750 (det närmaste är gossen Jacob Persson, som inskrivs i Lunds snickarämbete 1738 5/1 hos mästaren Lars Månsson och utskrivs 1741 25/6, men han sägs vara född i Gullarp, och är med största sannolikhet identisk med klockaren Per Gullerus’ son, född 1721 i Gullarp), men någon annan har kanske stött på honom i samband med Bruce-forskning i Skåne? Vem kan han vara son till, som alltså måste ha varit en bror till Ingrid Brita Bruce?
 
Det finns en Jacob Bruse (född ca 1720, död 1805 12/5 i Kristianstads stadsförsamling) som vid vigseln 1768 25/3 i Kristianstads stadsförsamling med pigan Margareta Carlsdotter (död 1793 24/7 enligt hennes bouppt.) sägs vara lådmakare vid artilleriet; ett par andra snickargesäller från Lund blev sedermera just lådmakare vid artilleriet i Kristianstad, så detta kändes som ett hett spår.
 
Jacob Bruse i Kristianstad kallas tygsergeant vid hustruns död 1793 och tyggårdssergeant vid sin egen död 1805; i hans bouppteckning 1805 21/5 (Kristianstads rådh. och mag. FIa:205, 1805, sid. 430) sägs det att han saknade bröstarvingar, men att han 1800 6/3 med tillägg 1805 18/1 hade testamenterat all kvarlåtenskap till sin avlidna hustrus brorsdotter Bengta Rasmusdotter ”för 13. års trogen tjenst, hwarföre hon eij fådt någon Lön”. Som ett lustigt sammanträffande sägs det även i ingressen att denna brorsdotter Bengta numera var gift med skräddaren Grenander (!).
 
Jag har lyckats finna Jacob Bruse i en enda generalmönsterrulla, nämligen för Wendes artilleriregemente 1795 då Tygstaten i Kristianstad mönstrades 1795 13/5; tygsergeanten med lådmakarmästares lön Jacob Bruse, som anges vara 74 år och 5 månader gammal samt född i Västergötland (!). Detta är kanske dödsstöten för hypotesen att skräddarmästaren Nils Grenanders kusin Jacob Bruse i Lund är identisk med lådmakaren med samma namn i Kristianstad, men jag är för dåligt insatt i ”Brusarna” för att våga uttala mig.


495
Hej Thomas!
 
Jag skulle gissa att kistan inte syftar på någon form av straffstock utan på häktet, vilket känns än mer logiskt när det ju sägs att Gertrud sitter där över natten. I SAOB finner man i varje fall under den femte beskrivningen av substantivet kista ”(numera bl. någon gång arkaiserande) häkte, fängelse”, och sedan några exempel såsom ”hade…kastat Nils Jönson i Kijstan” (1676) och ”Den hvilken under påstående Blåsning beträdes […] kommer derofvanuppå, att sitta natt och dag i kistan” (1785).
 
Min tydning av notisen, med mina egna tillägg i blått och instämmanden i grönt för de ord du själv varit osäker på, men som du tytt korrekt, ser ut som följer:
 
”Samma dagh angaf Anders Pedersson i Hökhult Länsman uthi Fröerydz giäld en
gift mans ächta hustru Jöns Jacobssons i Åslatorp hustru Ingebor Pedersdotter
at itt lätfärdigt tillförena quinfolk Jiertud Jonsdotter till tienst i Åslatorp, at
hon sin matmoder hustru Ingebor hafuer illa uthfördt för itt barn hema mis
gieldt och blev dödhfödt, och Giertrud skulle hafua i bygden uthfördt, thet barnet war
fulgångit fulbordat och icke dödt födt, således hustru Ingebor illa beryktat effter
hon war änkia och gift wider en ung Ryttare Jöns Jacobsson i Åslatorp, men Jöns
Jacobsson för swarar sin hustru Ingebor och kannes wider barnet häfdan* och wara
thess sanna barnafader och gör sin hustru oskyldig för Lägrismål med annor manfolk
och aldrig wara sin fosters dödz willia wållande, omsider bekänner Jiertrud
hon weth ther till ingen beskedh och bodz** före, och gifwer till förnimma hon haf
wer ther till inge i råd eller styrkio med sig. Jiertrud hafuer intet at böta med
och will ingen för henne borga, Jiertrud sattis i kistan till morgonen, nu betygar gran
na af samma bygd thet hustru Ingabor lade ingen dulsmål hwarken å barn
eller byrda sin***. Sententia Rättens mening folgde hustru Ingabor frij sades för
sådana mistanke wanryckte ath wara sins fosters med willie dödz wållande
  utan Gudckes annat synerliget uppenbara låta, och hwilken så dät
före kastar och mechtar bewijsa skall wara för tänckt andre gå thet straff som
Sweriges och gudz Lagh innehålla.”
 
* ”kannes (kännes, men de har glömt prickarna över ä?) wider barnet häfdan” = vidkänns barnets hävdande.
 
** ”ingen beskedh och bodz” = inga bud och besked, som väl uttrycket oftast skrivs.
 
 *** ”lade ingen dulsmål (döljsmål) hwarken å barn eller byrda sin” = dolde varken barnet eller börden (förlossningen).
 
 

496
Edestad / SV: Edestad (K) CI:1 (1721-1794) Bild 1720 / sid 341
« skrivet: 2021-09-10, 18:51 »
Hej Anita!
 
En sån härligt innehållsrik dödsnotis! Jag tyder den såhär:
 
d. 9. Gamle och hederl. Sochneman uti Binga, Carl Persson.
Han född A. 1664 i Hiortzb. Sochn och Dagztorp, Fadren bonden
Per Carlsson, Modren Elin Håkansdr. Då han 11 åhr, kom i
tienst i Edestad Sochn. Sedan gift 1:a g:n med pigan Inger Jöns
dr. i Binga, i 23 ½ åhr, fådt 5 barn, af h[wil]ka allenast 1 dotter lef[we]r.
Efter ½ års Enklinge-tid gift med sin nu warande Enka
då ock Enka, Sissa Hansdr. i 27 åhr, fådt 3 barn, som alla
lef[w]a. Han förde ett mycket fromt och stilla lef[we]rne. Ifrån Wårfru
tid warit sängliggande af swår siukdom. dödde d. 29. Oct. 76. åhr.”

497
Lomma / SV: Pehr Persson
« skrivet: 2021-09-10, 12:11 »
Per Persson hinner precis komma med i Lommas första mer detaljerade husförhörslängd, som täcker åren 1813–1817 (Lomma AI:2, sid. 9). Där finns han antecknad som husman under gården Lomma nr. 3, född 1772 10/5 i Lomma, samt ”död 11 Dec. 1813”.


498
Lomma / SV: Pehr Persson
« skrivet: 2021-09-10, 12:07 »
Hej Annette!
 
Per Persson (som var bror till min farfars farmors morfars mor) var inte född, utan döpt den 10 maj 1772 i Lomma (Lomma CI:2, sid. 321). De flesta födelse- och dopnotiser vid denna tid anger inte födelsedatumet utan endast dopdatumet, vilket i många fall har fått följa med in i husförhörslängderna som födelsedatum – vilket tycks vara fallet med Per Persson.
 
Föräldrarna var hemmansåbon Per Bengtsson (döpt 1715 20/2 i Lomma, begravd 1772 18/3 i Lomma) och hans hustru Maria Mickelsdotter (döpt 1740 29/6 i Lomma, död 1805 15/2 i Lomma) på gården Lomma nr. 2. Per Persson var som synes född efter sin faders död, och den kortfattade dopnotisen 1772 anger att ”[maj den] 10. eller 3die Söndagen effter påska, döptes Per Bengtz änkas lilla son här af byen, wijd Namn Pär” (Lomma CI:2, sid. 321). Det var en vanlig hedersbetygelse att postumt födda barn fick bära sin avlidne faders förnamn, vilket även tycks ha varit fallet här.
 
Jag har fått fram att Per Persson gifte sig 1800 20/5 i Lomma med Kjerstina Henriksdotter (1772–1851), och att de tillsammans fick fyra (fanns det kanske fler?) barn, Anders (1801- ), Jacob (1804–1858), Jöns (1808- ) och Anna (1812- ) – jag gissar att du härstammar från något av dessa fyra barn?


499
Jag instämmer mestadels med Åkes tydning, är lite osäker på ordet ”nöjde” i min egen tydning, och tycker att skrivarens ”e” och ”a” emellanåt är till förväxling lika – men jag skulle i alla fall vilja tyda notisen såhär:
 
”dessa ächta folck
hafwa altid gud-
frugtigt, wäl
och nöjde lefvat och
doge båda i Hetsig
feber, i en säng, som
började nu vara mät-
te af ålder och lef-
vande. De hafva ock
warit af allom alltid
älskade och achtade.
Hafwa ock lefvat samman
i et liuft ächtenskap
54 åhr.”


500
09 - Fader okänd / SV: Protokoll i civilmål
« skrivet: 2021-09-04, 17:51 »
Hej Niclas!
 
När jag myndighetsforskade i ett helt annat sammanhang fann jag vid ett tillfälle en årgång som omfattade flera volymer; jag stötte då på samma problem som du, alltså att jag inte fann ärendet i den aktuella volymen – men då visade sig att registret för hela årgången fanns i den första volymen, och alltså gällde för alla de fyra volymerna för den aktuella årgången.
 
Jag misstänker att samma situation gäller i de volymer du kikat i; som du säger innehåller ju den första volymen för 1906 års protokoll i civilmål (A1:225) ”1-170”, som jag misstänker syftar på ärendenummer snarare än sidnummer. Därefter följer ytterligare fem volymer från 1906, varav den fjärde, alltså A1:229, sägs innehålla ”616-800”. Jag skulle gissa att det är i denna volym du bör finna 627, alltså civilmål nummer 627 år 1906.

Sidor: [1] 2 3 ... 11