ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Greger Lindberg

Sidor: [1]
1
Båtsmän i Blekinge / SV: Båtsmannen Johan Lång
« skrivet: 2023-11-20, 16:40 »
Att vara värdelös på att läsa gammal text är ett allvarligt handikapp när man ska läsa gammal text.


Du har förstås rätt. Ingen Svart alltså. Ragnhild var ett ovanligt namn vid denna tid, så helt omöjligt att hitta henne i en födelsebok kanske det ändå inte är. Om dödboken har rätt är hon född 1723. Men inte så lätt att räkna ut var Lång/Kleen hittade henne. Jag tror inte det fanns någon båtsmansrote Kleen så jag antar att han var profoss i Karlskrona.

2
Båtsmän i Blekinge / SV: Båtsmannen Johan Lång
« skrivet: 2023-11-13, 22:35 »
Jag är ärligt imponerad!


Intressant tycker jag med dopvittnena vid pojkens födelse. 14/8-1759. Där finns bl. a Jonas Nilsson S...t och Elin Jonasdotter S...t. far och dotter sannolikt. Det skulle kunna innebära att Ragnhild också kommer från familjen S...t.
Men vad heter de?

3
Båtsmän i Blekinge / SV: Båtsmannen Johan Lång
« skrivet: 2023-11-13, 00:03 »
Du har förstås rätt om födelsedatum. Slarvigt av mig.


Jag har Anna Greta Lång som gift Karlskrona Amts 4 Jan 1782 med trumslagaren Johannes Ekegren. Den identifikationen kan möjligen ifrågasättas då det inte lämnas några uppgifter om hennes ursprung i vigselnotisen. Hon passar dock väl in, och någon motkandidat har jag inte funnit. Är det rätt Anna Greta dog hon i Karlskrona Amts 2 Jul 1801. Om trumslagare Ekegrens ursprung vet jag ingenting (men vill väldigt gärna veta). Säkert är att de fick fem barn, av vilka bara dottern Anna Catharina nådde vuxen ålder. Hon gifte sig med segelmakaremästaren Carl Olof Starck, min MFMF.


Den Ingrid som dog i Gustavsbygd är i rätt ålder. Är det hon får vi hitta en annan mor till Anna Greta. I mantalslängderna har han hustru men 1758 och 59 är tjänsten och torpet vakant. När han återvänder har han (ny?) hustru. Var han i så fall hittat henne vet jag inte.

4
Båtsmän i Blekinge / SV: Båtsmannen Johan Lång
« skrivet: 2023-11-12, 20:16 »
Tack Åke och Jörgen för svar.


Åke,
Jag har förstås tittat där, men så värst många Johan Lång fanns det inte, och ingen jag tycker passar.


Jörgen,
Tack för det förslaget, jag tror det kan vara rätt. (Men han begravdes nog 27 juli 1774, inte april, om jag läser rätt). Såväl Jonas Wandts närvaro som bortgången i Karlskrona gör honom ju rätt trolig. Ingen av de herrarna står för övrigt i registret över Södra Möres båtsmän. Jonas Persson Want finns visserligen, men det är en senare upplaga.


Hittade också Jonas Mickelsson Långs äktenskap, 22 feb 1743 i Vissefjärda med Ingrid Svensdotter från Skäppabotorp. Att det står..torp gör det troligt att hon är dotter till halvbonden Sven Månsson. Om hon varit piga hos prästen hade det väl bara stått Skäppabo? Fanns inga andra där enligt mantalslängden. Om hon sedan är mor till Anna Greta 20år efter äktenskapets ingående är en annan fråga.


Tack särskilt för länken till generalmönsterrullan. Det förklarade något som annars skulle ha förvirrat i t.ex. mantalslängden. Tydligen bodde han kvar på torpet efter avsked och fick sedan tjänsten åter.


F.ö. får någon gärna förklara innebörden av timmerbåtsman. Kan kanske intressera andra än undertecknad också.


5
Båtsmän i Blekinge / Båtsmannen Johan Lång
« skrivet: 2023-11-11, 23:35 »
I Karlskrona Amiralitet föds 23 Maj 1763 båtsmannen Johan Långs dotter Anna Greta (C ! a/6 s 95). Vittnen Kerstin Urväder, båtsman Jonas Want, pigan Anna Stina Runberg och hampspinnaren Johannes Lundblad.


Jag har kollat i registret över båtsmän i Blekinge och Södra Möre men hittar ingen passande båtsman med namnet Johan Lång. Någon som kan hjälpa mig att gissa vem han var?

6
Det var imponerande hittat tycker jag. Tack!
Nog ingen tvekan om att det är rätt Gustav.

Du brukar vara bra på att läsa gammal text. Kan du (eller någon annan) berätta vad det stod 1830 oxå?

7
I husförhörslängden AI/13 (1825-30) sid 370 finns underkonstapeln Gustaf Kloo, född 1793, men han är överstruken. Förklaringen till strykningen finns i högerkolumnen "Omständighet. och Förhållande." Tydligen har Gustaf dömts för brott. Vad har han gjort? Vad hände med honom? Jag har svårt att läsa det.
I nästa husförhörlängd AI/18/ s 34 är hans hustru "avsked. underconstapeln G.Kloos frånskilda hustru". Men vad som hände med honom vet jag inte.
Någon som kan kasta ljus över Gustafs öde?

8
Oj, det var inte dåligt. Stort tack för alla Lars Anderssons anor.


En undring bara: Vet vi att Ella hette Jönsdotter?


Jag har hittat fyra möjliga barn till Erik Larsson och Ella:
Barbro död 14 Apr 1729 föräldrar Erik Larsson o Ella Jönsdotter
Marita död 20 Jan 1740 föräldrar Erik Andersson o Ella Andersdotter
Karin Eriksdotter som står för gården 1694
Lars Eriksson som står för gården 1695


Karin är jag rätt säker på. Det finns en dotter 1692 när Elin står för gården. Kanske är hon gift med Johan Nilsson som har gården 1696-98, men sedan har jag iaf tappat bort henne. Lars vet jag inte ett iota om men han kan vara Karins lillebror.
Men finns inga andra uppgifter är det ju öppet om det är Jönsdotter eller Andersdotter som är rätt. Eller inget av det. För ingen av Marta och Barbro verkar bli föräldrar till någon Jöns eller Anders.

9
Tack Leif,
Det var intressant.
Du har inte möjligen några uppgifter om Ella Jönsdotters härkomst? Eller om Lars Anderssons hustru?


Lars Andersson antar jag är "lille" Lars Andersson i Sundom 1 1643-81. Kan han vara son till den tidigare nämnde Anders Eriksson? Jag tycker det verkar så.


Lars uppträder i mantalslängd första gången 1643, året efter att Anders Eriksson försvinner. Då har han redan son och dotter, men det kan knappast vara hans egna barn. Troligare hans syskon. Och har han en bror på gården bör han själv komma därifrån, inte vara gift till gården.

10
Nederluleå (Luleå landsförsamling) / Erik Andersson i Sundom
« skrivet: 2022-06-23, 19:25 »

Den 20 Januari 1740 dör Marta Eriksdotter i Sävastbyn, 52 år gammal. Hon var från Sundom och gifte sig 2 Dec 1706 med Daniel Jonssson. Enligt dödboken var hennes föräldrar Erik Andersson och Ella Andersdotter i Sundom. Men vilka var de?


Ella skulle kunna vara den Ella Andersdotter som gifte sig 1700 med Lars Olofsson, bonde i Sundom 9 1697-1703. Hon dör 2 Apr 1758 och är dotter till Anders Hansson och Sigrid Larsdotter i Sundom 5. Enligt dödboken var hon född 1667, och även om hon kanske var något yngre så finns gott om utrymme för ett första äktenskap före Lars. Men är det hon? Vem annars?


Jag känner bara till en Erik Andersson i Sundom under senare delen av 1600-talet, från Sundom 2, bonde där 1642-81. Men han är för gammal, och dessutom dör han antagligen redan 1681. Mantalslängden 1681 saknar bonde, och det finns en domboksnotis från 10 Jul 1682 om en tvist om gården mellan hans söner Johan och Erik. Men vem var då Martas far? Det fanns två Anders Hansson i Sundom på 1680/90-talet. Kan Erik ha varit son till den andre, i Sundom 4? Det fungerar om han dog före fadern, cirka 1696. Men jag känner inte till någon son Erik till honom eller till någon annan Anders i Sundom för den delen. Finns förslag?


Jag tror alltså inte att Marta är dotter till Erik Andersson i Sundom 2, nämnd 1642-81. Men han intresserar mig ändå.


Jag har sett uppgift på nätet om att han är son till Anders Eriksson i Sundom, bonde i Sundom t.o.m. 1642. Det kan han ju vara men 1642 är de enligt mantalslängden bönder på varsin gård i Sundom. Erik verkar ha tagit över Jöns Olofssons gård. Han skulle också kunna vara son till Anders Andersson i Sundom 9’. Eller inte från Sundom alls.


Följer man mantalslängderna bör Erik Andersson i Sundom 2 ha haft (minst) fem barn:
En dotter född cirka 1651, sönerna Johan, som tog över gården och Erik, knekt, samt en son och en dotter född cirka 1660. Kyrkoräkenskaperna antyder att han skulle ha gift (om) sig 1669 eftersom Erik Andersson i Sundom betalar brudvinningspengar i December 1669. Det skulle i så fall innebära att den nya hustrun inte är barnens mor. 1680 i Januari betalar han bårklädespengar och 1681 finns i mantalslängden ingen hustru (heller). Det skulle kunna innebära att även hustru nummer två dött 1679/80. Men det stämmer dåligt med domböckerna.


I den nyss nämnda domboksnotisen (som jag inte sett i original) uttalar modern att hon föredrar den äldre sonen, och även 15 December 1691 nämns Johan Erssons moder i domboksnotis. Det talar ju mot antagandet att Erik gift om sig, eller att hustru 2 dött 1680. Jag har inte sett något namn på någon av Erik Anderssons hustrur (om han nu hade flera).


Jag undrar i Sammanfattning:
-   Vilka var Marta Eriksdotters föräldrar Erik och Ella?
-   Vilka var föräldrarna till Erik Andersson i Sundom 2?
-   När dog han?
-   Var han gift en eller flera gånger? Med vem/vilka?


Alla ledtrådar mottas tacksamt.


11
Jan,
Bra genomgång det där.
Jag tror att Agnes var gift med Lars Larsson i Jävre. De finns med, dvs. Lars o hustru, när Cecilias dotter föds 30 Maj 1702. Vid nästa barns födelse, Karin Abrahamsdotter 16 Apr 1704 hittar jag Mats Abrahamsson och hustru.


Agnes och Lars får en dotter, Karin i Nov 1701. Då är Abraham Jakobsson och hans hustru vittnen. När sonen Johan föds 12 Aug 1710 är Per Eriksson i Hemmingsmark närvarande, liksom pigan Anna Matsdotter i Öjebyn. Jag tror att det är Mats Abrahamssons dotter.


Den 18 Feb 1705 tycker jag mig sist läsa Mats Abrahamssons dotter, utöver dem du nämnt, men jag lyckas inte läsa hela meningen.


F.ö. noterar jag att Mats Abrahamsson mycket riktigt var gift tidigare. Han betalar testamente i Januari 1689 för hustru och barn, strax innan han gifter sig med Margareta.


Jag vågar inte ta gift på att det inte fanns två Erik Persson, och stör mig litegrann på Anders, född 30 Nov 1684. Men någon större tvekan om att din teorin om systrarna stämmer känner jag inte. Jag tror att alla du räknat upp var systrar till Per. Pigan Sissla förekommer bara en enda gång och kan vara en felskrivning. Det vore väl knappast jättesensationellt om prästen blandade ihop Erik Perssons många döttrar.

12
Tack Jan,
Det var intressant. Det innebär att Mats Abrahamsson måste ha varit gift tidigare, för han har en son Abraham, född redan 1681.
Men att avgöra vem Margareta var dotter till blir svårt.
Jag tror att det är hon som dör i Öjebyn 24 Dec 1737, 75 år. Det passar väl med Erik Perssons barn födda 17 Nov 1661 alt 6 Sep el 11 Okt 1663. Men jag tycker det står Erik Persson på alla tre. Det innebär att det verkar finnas två Erik Persson i Hemmingsmark. men mantalslängderna verkar inte kännas vid mer än en.

13
Överkalix / Hustru Kerstin i Bränna 2 och Vännäs 4
« skrivet: 2022-05-07, 21:48 »
Jag har för Överkalix förlitat mig en hel del på Christer Sundins eminenta databas. Det finns all anledning. Jag har inte hittat många fel där. En uppgift som jag dock sätter ett stort frågetecken för är hustru Kerstin i Bränna 2 och Vännäs 4 ca 1690. Att det är samma dam är av nedan angivna skäl inte möjligt. Men att jag kommit fram till att det är fel betyder inte att jag kommit fram till vad som är rätt. Jag tycker det verkar knepigt. Och det sätter lite frågetecken också för andras härkomst enligt nedan:
 
Fr.o.m. 1650 är Nils Larsson bonde i Bränna 2. Han gifter sig det året (24 Feb) med Kerstin. De får 1652 sonen Lars Nilsson. Nils Larsson dör cirka 1678 och därefter står hustru Kerstin för gården fram till 1688. Gården finns sedan med i mantalslängderna igen 1694 då Johan Larsson står för den. Han är inte (nära) släkt med Nils.
 
På Vännäs 4 är Anders Andersson gift med Kerstin bonde, men han är död 1685 då Lars Nilsson ger testamente efter sin föregångsman. Kerstin står dock för gården 1686-87. Långt tidigare, i Mars 1673 testamenterar Anders Andersson två tredjedelar av sin gård till Lars Nilsson. Han har sedan son och sonhustru i mantalslängderna. Det är troligt att det är Lars Nilsson och hans hustru Karin. Lars Nilsson är son till Nils Larsson och Kerstin på Bränna 2’ . Hur kommer han hit?
 
Att det är sonen till Nils och Kerstin på Bränna 2 som dyker upp på Vännäs 4 behöver man inte tveka om. Det framgår av en domboksnotis från Mars 1694: "Aldenstundh Lars Nilsson i Wännäs nu bewijsa?, sigh hafwa uthi sin sahl. faders, Nils Larssons hemman i Grelsbyn, att fordra 150. D:r Kmt: hwarföre pålades fierdingzman Johan Larsson, som bem:te hemman emottagit att häfda och besittia, förnöija honom samma penningar” .
 
Anders Anderssons hustru Kerstin dör 1699, begravd 16 April. Hon kallas då Anders Anderssons efterleverska. Att hon också är Lars Nilssons moder verkar framgå av klagomålen vid ”prostetinget” 1699. De är återgivna på detta forum, (Ulf H Larsson 15 Jun 2009): Lars Nilssons gamla Moder, Kersten; klagas änteligen på ProbsteTinget, huru han låter hänne svälta till döds. dåttren Ella, Lars Nilssons syster sammaledes. Johan Larsons moder, Anna, äfen så.Men när Lars Nilsson betalar testamente efter Anders Anderssons änka kallas hon hans ”förgångsmoder”.
 
Då kan man med fog anta att Anders Andersson gift sig med Nils Larssons änka Kerstin, och att det är till sin styvson Anders Andersson testamenterar del av gården? Rimligt iofs men likväl omöjligt.
 
Anders Andersson kan inte ha gift sig med Nils Larssons änka. Nils Larsson lever bevisligen 1676 då han ger testamente efter sin son Jöns, och står i mantalslängderna till 1678, alltså långt efter testamentsförordnandet till Lars förmån. Hans änka står för Bränna 2’ 1687, samtidigt som Anders Anderssons änka med samma namn står för Vännäs 4. Det är alltså två olika Kerstin.
 
Lars Nilsson är alltså inte son till Anders Andersson eller dennes hustru Kerstin. Ändå kallas han son i mantalslängderna. Hans mamma kan inte vara syster till någon av dem. Kerstin är knappast syster till Kerstin, och Anders Andersson och Nils Larssons hustru ger båda testamente efter sin mor, men vid olika tillfällen (1670 resp 1676). Det enda släktskap i det ledet jag inte kan utesluta är att Anders är gift med Nils Larssons syster. Men kanske var släktskapet mer avlägset?
 
Ovanstående utgår från den förhärskande teorin, dvs. att Nils Larsson är son till Lars Grelsson på Bränna och andra hans hustru Anna. Det är denna Anna som står för gården åren före Nils. Men Nils har inte avsatt några spår i roteringslängderna. Kanske var det istället Kerstin som kom från gården?
 
F.ö. tolkar jag anteckningen från 1699 på så sätt att ”han” som låter gamlingarna svälta är Johan Larsson. Det blir mer förnuftigt än att man lite allmänt klagar på lite olika folk som låter sina gamlingar svälta. Sannolikt har han ingått någon sorts sytningsavtal med Nils Larssons änka. Då blir sista raden förnuftig också, ung. ”förresten så svälter han sin egen morsa också”.
 
Sammanfattning:
Jag känner mig tämligen säker på att Lars Nilsson på Vännäs 4 verkligen är son till Nils Larsson och Kerstin på Bränna 2’.
Jag känner mig ännu mer säker på att Anders Anderssons ”efterleverska” inte är hans mor.
Jag är osäker på om Nils Larsson verkligen är son till Lars Grelsson.
Jag har ingen aning om varför Lars hamnar på Vännäs 4.
 
Uppskattar varje bidrag eller försök till analys.

14
Guldsmeden Daniel Trindelenborg har diskuterats här tidigare, men det är många år sedan nu, så jag tillåter mig att öppna en ny tråd. Om det är fel så flyttar väl mod.
 
Han är guldsmed i Luleå, sedan bonde i Avan 1649-1662. Sista året har han två söner och en sonhustru. Sönerna uppträder första gången 1651 eller 1653 resp 1659 och bör vara födda cirka 1636/38 och 1644. Jag har funderat en del över vad som hände hans söner, och har kommit fram till att han inte hade några! Inte då.
 
1647-48 finns en hustru Elisabet i mantalslängderna. Åren före finns där Olof Ersson, och åren efter vår Daniel. Han har alltså gift sig med Olof Erssons änka Lisbeta Jönsdotter. Att hans (andra) hustru hette så vet vi från dottern Britas dödnotis (Sävast 9 Maj 1715). Lisbeta dör cirka 1662, knappast tidigare. Jag har inte sett att han saknar hustru i mantalslängden.  Daniel gifter efter Lisbetas död  om sig med Dordi Eriksdotter. Han har sonen Daniel Trindelenborg född cirka 1664 med henne. Jag tror det är hans ende son.
 
1663 finns inte Daniel i mantalslängderna längre, men han efterträds inte av någon Danielsson utan av Erik Olofsson. Denne är då gift med Anna Andersdotter. En Erik Olofsson betalar brudvinningspengar i November 1660. Det stämmer bra. Erik är rimligen son till Olof Eriksson och Lisbeta (eller möjligen en tidigare hustru).
 
Jag tror alltså att Daniel gift sig till gården, men får lämna över när styvsonen gift sig. Sonhustrun blir då Anna Andersdotter, och vi slipper den besvärliga möjligheten att Dordi Eriksdotter är den saknade sonhustrun. Det tråkiga med denna teori är dock att den inte för ett dugg närmare Daniel Trindelenborgs ursprung, eller hustrurnas. Olof Ersson verkar ha funnits länge i Avan (om det nu är samme figur) och det är knappast troligt att Lisbeta kom från gården.
 
Håller det?

15
Kanon att du kunde bekräfta min misstanke. Stort tack!

16
Nederluleå (Luleå landsförsamling) / Pål Jönssons hustru
« skrivet: 2022-04-18, 22:00 »
Pål Jönsson i Börjelslandet 1’ var gift före 1708 med Kerstin Nilsdotter från Börjelslandet 5’, dtr till Nils Nilsson o Brita Hansdotter. Kerstin var född 1668 enligt dödboken och dog 31 Aug 1732. Det har antagits av seriösa släktforskare (t.ex. i Henning Larssons släktbok) att hon också var mor till hans barn. Men var hon det?
 
Pål Jönsson hade enligt Henning två kända barn. A) Karin född 1692 enligt dödboken – död i Björsbyn 24 Jan 1760 (inte 5 Jan 1764, Henning har råkat ge henne Jöns dödsdag). Hon var gift med Per Henriksson. B) Hennings (och min) ana Jöns Pålsson född 1694 enlig dödboken och död i Börjelslandet 5 Jan 1764. Det ska ha funnits ett tredje barn också, men det har jag ingen koll på.
 
Några föräldrar har Karin och Jöns inte fått i dödboken. Per 1760 hade prästen slutat skriva in dem.
 
Vad är då problemet? Jo, en bouppteckning jag inte ens läst. Men lite uppgifter har jag.
 
Den 26 Mars 1707 hålls bouppteckning efter Christoffer Carlsson i Avan 10’ och/eller hans hustru Dordi Andersdotter. Makarnas sju barn nämns, och det framgår att sex av dem lever, bara dottern Malin har dött. Utöver barnen nämns Pål Jönsson i Börjelslandet ”på mina barns vägnar”. Av detta följer rimligen att Pål Jönsson har minst två barn (”mina”, plural) som lever 1707, med Malin Christoffersdotter.
 
I HfL AI/2c s 50 har Pål Jönsson hustru Kerstin, barnen Jöns, Karin och (Anders?). Pål Jönsson betalar brudvinningspengar i December 1690.
 
För att Kerstin ska bli mor till barnen måste det vara hon som gifter sig 1690. Då ska Malin redan ha dött efter att ha fött två barn. De barnen ska sedan ha försvunnit mellan Mars 1707 och HfL 1708. Är det inte rimligare att anta att Malin är barnens mor?

17

Den 30 Okt 1692 hålls lysning för trumslagaren Måns Sahlberg och Anna Matsdotter från Öjebyn. Han är dopvittne 1695 men troligen död före Juli 1711 eftersom det då antas en ny trumslagare Sahlberg. Av generalmönsterrulla för capt Bruunschiölds kompani 1694 framgår att hans patronymikon var Persson. I övrigt känner jag inte till honom. Anna dör i gamla staden 17 Februari 1752, då omgift (lysning 5 Feb 1716) med hovslagaren Jakob Stålhammar som överlever henne. Om man godtar dödbokens uppgift att hon är 82 år 10 månader och sex dagar vid sin död bör hon vara född den 11 April 1669, sannolikt i Öjebyn.


Vad vet man om deras härkomst?


Om honom har jag inte en susning, men hon skulle kunna vara dotter till Mats Mattsson i Öjebyn. Det finns en sådan i Öjebyn i mantalslängden för 1675.


Det finns en Anna Matsdotter från Öjebyn född 1692, men det är inte henne jag menar. Hon gifter sig med Mats och Annas son Per Månsson. Denna Anna är dotter till Mats Abrahamsson i Öjebyn, enligt dödboken (död 4 Mars 1728) var han född 1647. Finns det någon anledning för mig att betvivla att han var son till Abraham Mattsson i Öjebyn? Abraham är bonde i Öjebyn ca 1650-57. Någon annan Abraham finns inte i mantalslängden per 1655. Mats Abrahamsson var gift med Margareta Eriksdotter, men jag vet tyvärr inget om hennes ursprung heller.


Vem vet eller kan gissa något om dessa mina förfäder?


18
Råneå / SV: Lars Larsson född 1707
« skrivet: 2022-03-03, 23:51 »
Tack Leif,
Brita var en trevlig bonus. Men om Nils och Lars var bröder får jag avskriva min kandidat till svärson.

19
Råneå / Lars Larsson född 1707
« skrivet: 2022-03-02, 21:53 »
Den 17 Dec 1734 (vigselbok, Nederluleå) gifter sig Lars Larsson från Råneå med Karin Knutsdotter i Börjelslandet 7 och tar så småningom över gården från sin svärfar. Karin var dotter till Knut Andersson och Brita.
Lars dör i Börjelslandet 11 Feb 1789 och uppges då vara född 1707. 1707 står det också i HfL (Nederluleå AI/5a s 157). Vem var han ?


Den enda kandidat jag hittat i rätt ålder i Råneå är född i Orrbyn 12 April 1706, son t äldre Lars Persson och Malin Nilsdotter i Orrbyn 5. Denne Lars har en äldre bror, Nils (född 29 Mars 1699) som tar över gården när pappa Lars avlider 1725. Möjligen var Nils Larsson soldat Björn i Orrbyn innan han blir bonde i Orrbyn 5. Då kan man ju tänka sig att lillebror tvingas bli soldat Björn istället. Soldaten Björn heter Lars under 1730-talet, men om han också hette Larsson vet jag faktiskt inte. Han kallas bara Lars Björn i HfL och likaså när han gifter sig i Råneå 5 Dec 1731 eller när sonen Johan födds 22 April 1736. Han försvinner i kriget ca 1740 och efterträds av en annan Lars Björn, men han hette Andersson.
Om han inte var soldaten Björn passar Nils Larssons yngre bror bra in. Finns andra kandidater?


En bonus vore förstås om någon kunde identifiera svärmor Brita också, för det har jag inte heller lyckats med.


20
Jag har tyvärr inget klokt svar att lämna. Kanske några klokare personer vill svara?

För egen del tycker jag det verkar klart mest sannolikt att Abraham är Nils bror. Det är ju till hans förmån han vittnat.

Tycker saken är viktig eftersom det skulle göra sannolikt att Nils är son till Erik Abrahamsson.

21
Nederluleå (Luleå landsförsamling) / SV: Elias Jakobsson Lom
« skrivet: 2022-02-21, 16:13 »
Tack Jan,
för Elias dödsdatum och övriga uppgifter.


Jag tror du har rätt, både i att han inte var från Skatamark, och att de inte hade någon koppling till Jöns och Anna. Gården tycks ha stått öde i ett gott antal år innan de tog över den.


Återstår då att hitta en Jakob och en Brita i någon annan by, om han nu ens kom från Luleå.

22
Nederluleå (Luleå landsförsamling) / Elias Jakobsson Lom
« skrivet: 2022-02-19, 23:39 »
Elias Jakobssons anor har länge gäckat mig och jag behöver hjälp. Vem vet något om honom? Varifrån kom han?


Han gifter sig i Luleå lfs i Januari 1722 med Karin Knutsdotter, dotter till Knut Olofsson och Agneta Isaksdotter i Skatamark 1, döpt 20 Jan 1701. Han är vid vigseln soldat Lom i Skatamark men flyttar snart till Skatamark 4. De finns med i HfL 1708 (1a s 90) men är förstås ditskrivna under 20-talet. Vilken, om någon, koppling de hade till föregångarna Jöns Christophersson o Anna Olofsdotter vet jag inte. Jag har åtta barn till Elias och Karin antecknade.


Elias finns med i HfL 1932-39 (2c s 4) med anteckningen död. Det finns dock noteringar för honom för hela perioden så han kan ha dött lite senare också, t.ex. i Hattarnas krig. Karin dör i Alvik 12 Okt 1780 hos yngsta dottern Lisa på nummer 20. Visserligen får hon heta Nilsdotter i HfL 5b s 1034, men Anders Nilssons svärmor bör vara hon i alla fall. Och det står rätt i dödnotisen.


Det som jag framförallt saknar uppgift om är Elias föräldrar. I HfL AI 2c s 4 finns en moder Brita, död, med anteckningar t.o.m. 1733. Det borde rimligen vara hans mor, Karins mor bor kvar hos hennes bror på Skatamark 1.



23
Nej, han är väl sisådär 40 år för gammal. Född 1665, 78 vid sin död.

24
Jo, men det gör hon! Finns i dödboken alltså.
Ditt inlägg och HfL Ia s 226 fick mig att anta att hon dött lite senare än jag tidigare trott, och alltså följde med till Unbyn. Och voilá:
Hon dog i Unbyn 26 Nov 1713. "Hustru Brita, Jakob Olofssons hustru i Rutvik". Född i Sundom 1633, dotter till Nils Hansson och Kerstin.

25
Aha,
Jag får gå en kurs.
Men finns det då någon grund för att koppla ihop denna piga Malin med Malin Jakobsdotter? Malin piga fanns det väl gott om.

26
Stort tack,
Det var mer och tydligare än jag trodde man kunde få fram.
Anders och Malin Dryg är ett stickspår skapat endast av min oförmåga att läsa gammal text. Ber om ursäkt för det. Jag ser nu att det står inte Malin Dryg utan Malin Piga (1704). Och Anders Drygs änka hette Ella, det framgår också.


Visserligen står det "hustru" Malin i mtl-längd 1701 på raden för Rutvik 16 men det kan knappast vara Malin Jakobsdotter. Efter 1704 står det piga eller p (inte h som jag läste). Jag tycker att det står Malin Jacd för 1706 (kanske för att jag vill att det ska stå det?), men vad det står om moder kan jag fortfarande inte läsa. Någon tvekan om att det är hon som gifter sig med Olof Jonsson och sedan kallas Hedenfelt kan det dock knappast råda. Och det stämmer ju tidsmässigt med att hon också är pigan Malin. Tills vidare tror jag det.

27

Om man ska tro Leif Boström (och det brukar jag göra) så var Johan Olofsson Skytte son till Olof Persson Grå i Unbyn och dennes tredje hustru, Malin Jakobsdotter. Teorin verkar plausibel och bygger på att Johan Olofsson uppträder som dopvittne hos den släkten. Därtill var hans (potentiella) halvbröder, liksom han själv och fadern soldater. 


Utgående från den teorin är Malin Jakobsdotter min ana. Men jag har inte hittat att någon rett ut hennes anor. För att göra det behöver jag såväl läshjälp som sakhjälp.
Malin Jakobsdotter dog i Gammelstad den 22 Maj 1731 och enligt dödboken var hon född i Rutvik 1671 som dotter till Jakob Olofsson och Brita Nilsdotter. Hon gifte sig med Olof Persson (Grå) i Nederluleå 5 Nov 1711 och kallas i vigselnotisen hustru Malin i Rutvik. Hon var således gift tidigare. Med vem? Hade de barn?


Jag hittar henne inte i husförhörslängden för Rutvik 1708 (AI/1b s 210-225) men det finns några Malin på sista sidan, Rutvik 16’, soldater. Därtill är några av hustrurna på nr 9 och 12 t.ex. så grundligt överstrukna att det inte går att läsa vad där står. Hustru Malin i Rutvik 15’ är inte hon.


Jag har därefter kollat mantalsregistret men har absolut noll koll på det. Någon får gärna förklara. I den ena typen finns människorna (antal) angivna, döttrar, mågar etc, i den andra bara bonden och gården. Jag hittar henne först bara i den senare typen. I Rutvik tycks det finnas femton gårdar, men för 1701 finns hustru Malin likväl i nr 16’ 57/64 mtl. Tre år senare har hon 57/128 mtl och har nu fått ett efternamn. Jag kan inte läsa det. Kan det stå Malin Dryg? Dryg är ju soldatnamn i Rutvik. Dessutom finns soldaten Anders Dryg i längden för 1699.


1706 (den första typen) finns hon med. Kanske står det t.o.m. Jakobsdotter? I övrigt lyckas jag bara läsa moder och fattig. Året därpå står det bara h. Malin, men då har hon sällskap av soldatänkan Ella Dryg. 1708 åter något svårläst om moder. 1709 och 1710 heter hon Malin Hedenfelt. 1711 finns hon inte med i någon av längderna, vilket väl bara understryker att det är rätt dam. För då ska ju min Malin Jakobsdotter inte finnas med.


Jag skulle tro att Malin var gift med soldaten Anders Dryg som ger sig ut i Karl XII:s krig cirka år 1700. Han kommer inte tillbaka, men det dröjer innan han avlider. Kanske har han innan dess avancerat i det miltära och tagit sig namnet Hedenfelt?


Det här är som ni förstår alldeles för tunt. Kan ni hjälpa med läsning och/eller sakuppgift?


På sitt sätt viktigare fär att komma vidare är hennes föräldrar. En Jakob Olofsson fanns på Rutvik 10’. Han hade sonen Jakob Jakobsson som jag inte tror är identisk med den Jakob Jakobsson som kring 1708 är bonde i Rutvik 1’. Är det rätt Jakob?


Om Brita Nilsdotter vet jag absolut ingenting. Gör ni?


28
Såvitt jag vet dog Per Persson född Orrbyn 26 Feb 1747 redan 4 Jan 1748  (dödbok, första pos. under 1748). Ditt andra alternativ levde däremot 1766 i Vitån 14 (Husförhörslängd A I a/ 4 s 160). Jag har inte kollat honom närmare än så.

29

Jan,
Jag tycker inte att det framstår som så långsökt egentligen. Men…


Jag har två funderingar:
1.   Är det inte ”din” Anna som gifter sig den 13 Dec 1730 med Lars Olsson i Ängesbyn 2’? Denna Anna är enligt HfL 1749 60 år, vilket ju stämmer hyggligt med vad du berättat om Anna i Harads.
2.   Det är inte så konstigt att Anna i Harads inte tjänat som piga i Sävast 7 för det är fel gård. Om hon är hos sin faster bör det vara Sävast 5. Och där finns faktiskt en piga Anna i HfL. Visserligen ser det ut som hon examinerats 1738 men det är så många långa streck där att det kan höra till någon anna piga. Men jag kan inte läsa vad det står. Kan du läsa vad det står om henne?


30
Tack Sonja. Men Ingrid Vikström har tyvärr fel!
Vigselboken innehåller två äktenskap för Anna Nilsdotter från Sävastbyn vid den här tiden. En gifter sig 11 Mars 1731 och den andra som sagt 1732. Men Anna Nilsdotter från Sävast 10 är den som gifter sig 1731, med Per Eriksson i Sävast 2. Det framgår tydligt av HfL AI/2a s 94 som hänvisar till s 102, dvs. till Sävast 10.

31

Den 6 December 1732 vigdes i Luleå lfs (Nederluleå C2) Nils Hansson i Måttsund nummer 2 med pigan Anna Nilsdotter från Sävastbyn. Vem var hon?


Anna dör i Måttsund den 5 Nov 1767 och uppges då vara 70 år. Samma ålder får hon i kommunionlängden (DII 1b s 175). Enligt denna är hon elva år äldre än Nils som var född 11 April 1706. Det skulle ge födelseår 1697 eller 1695. Men i Husförslängden för perioden 1749-64  (AI/4b s 46, längd I och s 49, längd II) är han 43 och hon 45 år, vilket skulle ge födelseåret 1704.


Nils och Anna får tre barn. Sonen Hans dör ung, men döttrarna Dorothea och Catharina får många barn. Det är alltså fler än jag som härstammar från denna dam. Men döttrarna ger ingen ledtråd till hennes ålder. Catharina som är yngst är född 29 Dec 1737 vilket möjliggör hela intervallet 1695-1704.


Ulf H Larsson har gått igenom hela Sävastbyn i sin sammanställning ”Hemman och gårdar i Sävast by fram till cirka år 1730”, och han lämnar inte mycket utrymme för Anna. De bönder kring 1700 som hette Nils fick alla döttrar som hette Anna, men Ulf har identifierad dem alla. Några soldater som hette Nils verkar inte finnas. Så vem var hon? Var hon från annan by och tjänade som piga i Sävastbyn?


Eftersom husförhörslängden för 30-talet är upplagd 1732 tänkte jag mig att hon skulle kunna finnas med där. Hon gifte sig ju först i December samma år. Sävastbyn finns i HfL AI/2a s 93 och framåt. Jag hittat bara en piga Anna, i Sävastbyn 5’ år 1738.


Jag har inte hittat någon kandidat i födelseboken från Sävast. Men den 29 Juli 1703 föds en dotter Anna till Nils Hansson i Gäddvik. Någon mer Anna Nilsdotter har jag inte hittat där.


Dopvittnena när flickorna föddes var från Måttsund med ett undantag; pigan Karin Nilsdotter från Gäddvik.


Det fanns en Karin Nilsdotter i Gäddvik 3’ men hennes syster Anna född 1707 gifte sig på annat håll. Nils Hansson hade nog ingen dotter med namnet Karin, men en piga från granngården kanske fick duga?


Är Anna Nilsdotter född Gäddvik 29 Jul 1703 den jag söker? Dotter till Nils Hansson och Malin Andersdotter i Gäddvik 2’. Eller finns bättre kandidat?


32
Tack Leif,
Jag har inte hittat någon anledning att ifrågasätta att hon var från Råneå. Visst skev prästerna fel ibland, men oändligt mycket oftare rätt!
Finns det ingen annan kandidat i Råneå känns det tillräckligt säkert att plita in Henrik Olofsson och Brita Knutsdotter i mitt släktträd. Den enda osäkerheten jag känner är om hon var född 1711, eller var en yngre Anna II till samma föräldrar. Den osäkerheten kan jag leva med.

33
Jag undrar vem Anna var.


Anna Henriksdotter gifter sig den 19 Okt 1741 i Luleå domkyrka med Johan Jönsson från Ersnäs.
Den enda uppgift som lämnas om henne är att hon är från Råneå. Året efter flyttar de till Antnäs 14' och där föds dottern Anna Johansdotter 3 Sep 1742. Anna Henriksdotter dör i Antnäs den 10 Maj 1784, 68 år gammal. Hon är alltså född cirka 1716 vilket stämmer hyggligt med åldersuppgifter i husförhörslängderna.


Av uppgifter jag funnit på nätet, liksom i en äldre, inte särskilt tillförlitlig, släktutredning som gjorts i min släkt, skulle hon vara född 1715 och dotter till Henrik Olovsson i Degersel. Men Henrik Olovsson kan omöjligen haft en dotter född 1715 eller senare. I HfL A2 för åren 1730- 1740 finns ingen Anna hos honom.


Men jag hittar ingen alternativ far heller. Henrik Persson i Böle hade t.ex. inte heller någon dotter Anna.


Jag misstänker att årtalet 1715 är godtyckligt valt för att passa in med det faktum att det finns en lucka i födelseboken då. Och då dyker det upp en kandidat. Henrik Olovsson och Brita Knutsdotter i Degersel fick faktiskt en dotter Anna, men redan den 16 Januari 1711. Är det hon?


Dopvittnen brukar ni ropa. Jo, jag har kollat, men hittar inga ledtrådar. När Anna Johansdotter föds är dopvittnena rådmannen Arendt Renmarck och hans hustru Catharina Hahn, Erik Orre och jungfru Anna Hahn, vlket jag antagit vara dottern till Rudolf Hahn som var gift med en Orre. Alla är från Luleå stad, och den enda kopplingen till Råneå jag funnit är att familjen Orre ursprungligen kommit från Orrbyn, men det var decennier tidigare. Några fler barn fick inte Anna Henriksdotter, och när hennes första barnbarn Brita föds är det åter mest folk från Luleå stad som är vittnen.


Barnens namn ger dock lite stöd för teorin. Anna Johansdotters barn hette bl.a. Brita, Anders, Johan och Olof. Men det säger lite för lite. Hennes makes föräldrar hette Olof och Brita. Inga Knut eller ens en Henrik t.ex. bland barnen.


Om det är rätt att Anna är född redan 1711 så kan det förklara varför hon inte syns i husförhörslängderna från 1730 och framåt. Då är hon tillräckligt gammal redan 1730 för att tjäna som piga någon annanstans. Men frånvaron av bevis contra är inget bevis. Är det rätt Anna? Hur skulle ni resonera?




34
Tack Leif,
för att du redde ut Barbro åt mig. Hon var alltså inte dotter till Olof, utan hans halvsyster. Det hade nog tagit mig ett par evigheter att räkna ut. Men halvsystrarna Rismark styrker väl tesen om att soldaten Knall var någon annan.


Nej, snickaren i Ersnäs är nog (ännu) ett misstag från min sida. Han förekommer som dopvittne i Ersnäs 14 Mars 1768 (Dordi Larsdotter) och den enda plats som nämns för dopvittnena är Ersnäs. Men platsen avser nog bara pigan Karin Josefsdotter.

35
Tack Leif,
Verkar plausibelt, tycker jag.
En egendomlighet är den Barbro Rismarck från Nederkalix som gifter sig i Luleå stad 10 Nov 1778 med Hans Larsson från Råbäcken. Jag tänkte mig att hon kunde vara dotter till Olof R. o Malin Isaksdotter, men det får jag inte att stämma. De verkar inte ha fått några barn (jfr Kommunionlängden DII/1b s 261), inga vuxna iaf. Men släkt med Olof kan hon ju ha varit, brorsdotter kanske.


F.ö. snickaren Olof Rismark i Ersnäs, är det samme man som fjärdingsmannen?

36
Leif Boström uppger här ovan att fjärdingsmannen Olof Rismarck är son till Josef Sågare i Ryssbält. Men i sin bok om Nederkalix uppger Leif att denne son blev soldat Knall i Ytterbyn. Vilket är rätt?


Det finns inte utrymme för att han skulle ha hunnit med båda. Soldaten Knall slåss i Pommern samtidigt, dvs 1759, som fjärdingsmannen köper mark i Gamla staden.

37
Nederluleå (Luleå landsförsamling) / SV: Jonas Häggqvist
« skrivet: 2021-11-16, 22:41 »
Enligt kraken hade Jakob Jonsson en bror Jonas född Råbäcken 9 Feb 1807. Kan det vara han? Familjen ska ha kommit till Godmersta ca 1812 via Nordmaling.


Om deras föräldrar har jag antecknat:
3. Catharina Christina Olsdotter född Råbäcken 4 Jul 1777 (födelsebok) – död Godmersta, Grundsunda 21 Jul 1841 (dödbok) gift Nederluleå 6 Apr 1801 (mg 50 daler silvermynt, vigselbok) med sågkarlen Jonas Nilsson Söderberg vid Hedenfors bruk född Olofsfors, Nordmaling 13 Feb 1776 (födelsebok, kraken) son t Nils Olsson o Anna Ersdotter– död Godmersta, Grundsunda 8 Mars 1855 (vattusot, dödbok) f.d. torparen fattighjon 

38
Fordell / SV: Fordell
« skrivet: 2021-07-16, 15:28 »
Jöns Fordell, nämnd 1499 (se första inlägget i denna tråd) är den tidigaste säkre medlemmen av familjen Fordell, åtminstone så att jag kan få in honom i mitt släktträd.


Men redan på 1480-talet nämns Knut Fordell, Birgitta Fordell och Algot i Stockholms stads tänkeböcker. En del har fått det till att Knut och Birgitta var gifta med varandra och föräldrar till Algot och Jöns. Kanske det, men är det troligt? Jag väntar mig inga säkra bevis, men är intresserade av era teorier.



Fakta är följande:
- 1485 nämns Knut Fordell i Stockholm stads tänkebäcker då han får böta 3 mark för ”nattabuller”. Det är enda gången han nämns såvitt jag vet.
- 1487 stäms Birgitta Fordell på fem öre. Hon omnämns som ”herr Algots moder och hustru Birgitta Fordell”. 19 mars 1487: "Samma dag hade Claus Fith stämt herr Algots moder och hustru Birgitta Fordels fjärde resan" (källa: Stockholms stads tänkeböcker 1483-1492 (utgivna genom Gottfrid Carlsson), häfte 2, Stockholm 1924, s. 255).
- Att Algot var präst framgår 31 januari 1484: "Eodem die vittnade herr Algot prebendat här i staden, så att …(samma källa).
- Att Algot hade en syster framgår  av samma källa: Claus Olsson hade den 22 augusti 1487 stämt "herr Algots syster fjärde resan"
- 3 Nov 1505 gör Birgitta Fordell fastighetsaffärer. ”Samma dach sades fore retta, th et hustrv Birgitta Tordelz skal anname the viij mar k aff hustrv Margit Per Sonassons, och the iuj
mark seal Oleff Hansson til sware, som boda nÿchillen hade til boden.
Samma dach Jacob pramkarl zacer til vj mark fore hardragit.” (Stockholms stads tänkeböcker 1504-14, Utgifna af Kungl. Samfundet for utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia med understöd af Stockholms stad och samfundet Sankt Erik genom J.A. Almquist s 94[size=78%])[/size]
- I Februari 1508 byter hon och maken Erik Balk fastigheter med en rådman i Stockholm.
Pedher Biornsson radman och Birgitta Fordelz medh
sin bonde Erick.
[21 febr.] Mandagin nest fore cathedram Petri stode hustrv
Birgitta Fordelz medh sin bonde Eric Balk och oploth ffor sitande
retthin och oploto [sic] beskedeligom manne lisle Per Biorsson rad
man thera hus och waaningh, som the sielff wdj both haffue, westan
norden store torgit medh tre gatuboder och fyre fria mwrer, som tet
nw staar medh gardhen jnnan ffore begge gathe mellom, j hulkin op-
latniwgh giordes husa byta och skiffta them mellom. Medh t et
samme stode samme Per Biorsson medh sith ffria moth och sine dan-
nequinne rade Gertrude och oploth ffor:de Erich Balch och hans
hustrv sith hus them ighen, som the wdi bodde, ostan mwr j Lam-
brickt Baadinx grendh och Jens Nilsson radmans grendh, hulkit
bus belægit ær pa norre sidhene nest off nan ffore Henrik Ericssons
huss och nest wijd andhen Per Jonssons huss medh en j mwr til [ 313 J
ho worn, som tet nw star och opbÿgd ær j sine bygniwgh, j hulkit
kop och skiffthà fforrne Erich Balle och hans hustrv bekenne them
anamet haffua ij c xx marc rede peninga, eth stycke leisk ffor xxv
tnark, som t et nw geller, en gulringh, sa god som x math, en kedie
taedh eth agnws dei om iiij lod, ffor wthan andre goffuer, som war
honom sielffuom et par hosser- medh thess ffoder, henne en doch om
v j ore, ther medh eth stal pa Helgans tompt star, som bygningen
skattei ær ffor x mark, som the sielffue tomptore ärlige aff giffua
skulu, ther medh ene tunne myel ffor xij ore, hulke peningx betal-
ningh och goffuor ffor:de Erich och hans hustrv bekende them rede-
hge anamet och wntffongit haffua aldelis til tacka j minste pen ing
°ch mesta. Ther medh stode the pa bade sider och oplote hwar
androm medh hond och mwn ffor:de Per Biorsson pa sine wegna
e <c. och Erich Balch medh sine hustrv pa theris wegna hwar sith hus
Brith och qwith til ewerdeliea ægo ffor alle liffuande och dode ata
lare. Ther medh oplade hwar there sin iîntzsskittinç, som stadz lag
^fuisse.
(samma källa s 185)


Om Knut vet vi: Ingenting utöver att han lever 1485.
Om Birgitta vet vi: Att hon är mor till prästen Algot och hans syster. Att hon är änka 1487-1505 (om det är samma dam) och gift med Erik Balk. Det är hon som blir stämd och gör affärer, vilket antyder, snarare än bevisar, att hon är änka. Någon gång före 1508 har hon gift sig med Erik Balk. Men det är hon som nämns först ”med sin bonde” vilket väl mer än antyder att det är fråga om en mesallians.
Hur ska vi koppla ihop dessa personer med Jöns Fordell och hans arvingar?


39
Nederluleå (Luleå landsförsamling) / SV: Persön 13
« skrivet: 2021-05-10, 23:14 »
Tack Leif,
för ett (som vanligt) initierat och väl avvägt inlägg.


Du skriver att du har uppgift om att Karin Jakobsdotter skulle varit född 1689. Svårt att se varifrån den uppgiften skulle komma om vi inte känner vare sig föräldrar eller har en dödsnotis. Jag har i alla fall inte hittat någon dödsnotis för henne. Avser inte uppgiften hennes "efterträdare", Hans Hanssons andra hustru, Karin Olofsdotter (den yngre, hans mamma hette ju också så)? Hon var enligt dödboksuppgiften född 1689.


Jag har, trots energiskt funderande, ingen som helst förklaring till att Jöns Persson "går igen" och t.o.m. går i kyrkan tio år efter sin död. Det finns ingen Jöns Persson i dödboken vid den här tiden som passar in, och jag har ingen aning om vem som avses. Men att det inte är någon av bröderna Per och Jöns tycker jag framgår.

40
Något som talar för att Per Jönsson Fluur kanske ändå var släkt/bror med Hans är att när Per och hans hustru Ella Jönsdotter får sonen Jöns 8 Aug 1737 är Hans dopvittne. Eller så var han kanske bror till Ella?

41

Thomas,
Per Jönssons föräldrar är enligt födelseboken Jöns Olsson och Anna Persdotter. Visst kan han vara en yngre bror, som också han blivit soldat Fluur, men det vore s.a.s. en tillfällighet, för Fluur är inget släktnamn, det är ett soldatnamn. Det vet jag utan att titta i generalmönsterrullan (fast Lennart har förstås rätt). Framgår av A I/7d s 206.


Jag gissar, med betoning på gissar, att han, trots att han inte längre var soldat Fluur gick ut i kriget. Han försvinner ur HfL ung. när kriget börjar. Men för detta har jag förstås inga som helst bevis.

42
Nej, jag menar sid 146 (flåt), bland soldaterna. Han finns med där med hänvisning till Sundom 5'. Det visar väl att han fortfarande var soldat?


Soldater är svåra, vet du något mer om honom?

43
Vet är väl mycket sagt. Jag hittar vigselnotisen 1 Jan 1723 då soldaten Hans Jönsson Fluur gifter sig med pigan Barbro Olsdotter från Sunderbyn. Anteckningen i 1708 års HfL måste alltså ha gjorts mycket senare än 1708. Han är fortfarande soldat på 1730-talet, det framgår av A I/2b s 144. Om han är det några år senare också är det väl sannolikt att han strök med i hattarnas krig. Det var det ju många norrbottningar som gjorde. Soldater som dör i fält brukar inte stå i dödboken. Tror du behöver kika i Kenneth Mossbergs material om soldater men tyvärr har jag inte tillgång till det själv.

44
Råneå / SV: Jöns Nilsson Blanck- Fanns han?
« skrivet: 2021-04-10, 22:49 »

Lätt är det kanske inte, men jag tycker att du fått ihop det rätt bra. 

Ella Nilsdotter är lite av ett stickspår i det här sammanhanget. Jag blandade in henne av två skäl, dels för att förstå relationen mellan mantalslängd/husförhörslängd och dels för att försöka hitta en förklaring till att Nils Larsson i vissa mantalslängder har för få döttrar. Jag tänkte då att hon skulle stå hos sin make fram till det att de blev skilda år 1700, men så var det tydligen inte.

Det första har du förklarat bra, jag köper det där om ögonblicksbilderna, och inte heller det andra skälet fungerar. Jag vet fortfarande inte varför det står en dotter hos Nils Larsson när det bevisligen funnits minst två. Men det spelar kanske mindre roll för diskussionen om Jöns Nilsson. Ella Nilsdotter bodde helt klart inte hos sin make. Det ska framgå av tingsprotokoll från 1704. Jag har inte själv läst dem men det finns en rätt rolig redogörelse för det synnerligen misslyckade äktenskapet i Bodenanan 2004 nummer 1. Finns på nätet om någon vill roa sig med den. Det är säkert hon som står som hustru 1697, anteckningen kan ju de facto ha gjorts något senare än i februari, och 1698 hade hon för länge sedan gått hem.

Åter till Jöns Nilsson. Det enda som skaver för mig är Jöns Blanck i Degersel 1696. Jag håller med om att han inte kan vara Jöns Nilsson i Prästholm, men är det alldeles otänkbart att det trots allt är Jöns Dagesson? Alternativet, en tredje Jöns Blank känns sådär.

Om Jöns Dagesson var soldat när han gifte sig borde det förstås ha stått ”soldaten” i vigselnotisen. Men jag tänker att det kanske var viktigare för prästen att poängtera att han kom från Skatamark? Soldat eller inte, kom han från Luleå måste ju prästen skaffa hinderslöshetsbevis därifrån.

Annars tycker jag att pusselbitarna rätt väl ramlar ner i de därför avpassade utrymmena.

Av Mossbergs material, eller snarare av din redogörelse för det (jag har det inte själv) framgår att Jöns Blanck och Jöns Dagesson är samma person. Det är ju samma avgift till Krigsmanshuset som betalats. Sannolikt lämnar han väl tjänsten 24 Mars 1699. Ofta betalades väl dalern när man lämnade?

Jöns Dagesson blir Jöns Blanck 1697 eller 1698 så som rullorna säger, eller möjligen t.o.m. tidigare. Han ersätts 1699, sannolikt i Mars 1699 av Jöns Nilsson som då försvinner ur mantalslängden på Liden. Själv blir han samtidigt eller troligare (något) senare, soldat Lustig. Jag tvivlar inte på att Margeta Nilsdotter är identisk med den Margeta Blanck som finns i Degersel åren 1700 och 1702. Jöns Nilsson dör nog 1702. Då går hustru Margeta hem. Jöns Lustig dör antagligen också 1702. Då är ju kriget också i full gång. För mig går det ihop iaf.

Återstår möjligen (eller omöjligen) att namnge Jöns Nilssons första hustru. Tänker mig att han kanske gift sig till gården. Men jag vet inget om Olof Davidsson och Sissla som verkar föregå honom. Jag har inte ens en teori.


45
Råneå / SV: Jöns Nilsson Blanck- Fanns han?
« skrivet: 2021-04-09, 21:28 »
Leif,
Tack för dina kommentarer.
Det var ju lite pinsamt det där med Peder. Det var ju inte ens svårläst!

Dina kommentarer rätar i alla fall ut ett av mina frågetecken. Jag ser ingen anledning att betvivla att Jöns Nilsson i Prästholm 1’ var son till Nils Pålsson.

Jag tror också som du, att Jöns Nilsson var gift två gånger. Det enda rimliga är att det är han som gifter sig 24 Juni 1692. Jag tror inte att det är den andre. Och då måste han ju ha haft en hustru dessförinnan. Rimligen är det också han som betalar för bårkläder några månader tidigare. Men det blir nästan lite för mycket av det roliga om vi ska till de två Jöns Nilsson lägga en Jöns Nilssons två hustrur som båda hette Margeta Nilsdotter. Och just det tror jag inte på.

Malin Jönsdotter som dör 1755 tror jag var dotter till Nils Hanssons son Jöns Nilsson. Jag tror Nilsdotter är en felskrivning av den vanligaste sorten, att modern får samma patronymikon som fadern. För Jöns Nilsson i Prästholm 5’ har en dotter Malin i precis rätt ålder, examinerad första gången i HfL för okt 1705-okt 1706. Någon styvdotter Malin hos Lars Hansson har jag däremot inte hittat.

En sak som förbryllar mig är den uppenbara diskrepansen mellan mantalslängderna och husförhörslängderna. I mtl har som du säger Nils Hansson måg och dessutom en dotter. Det bör väl rimligen vara Jöns och Margeta. Men egentligen borde det vara två döttrar, för Margetas storasyster Ella bor där i stort sett hela livet, utom de veckor under 1697 hon var gift. Det året står hon f.ö. skriven hos Jöns och Margeta i husförhörlängden. Men alla andra år står hon under sin far. Men jag tror att hon inte räknas i mantalslängden eftersom hon står som hustru hos Lars Hindersson i Rånbyn trots att hon inte bodde där.

Det får mig att tro att mantalslängden speglar det officiella förhållandet och husförhörslängden i något större utsräckning det verkliga . Kan det vara så?

I husförhörslängderna finns nämligen inga spår av Jöns Nilsson. Jag hittar inga alls! 1698 har man inte examinerat alla byar men Prästholm finns med. Och där står bara Ella. Inte Margeta eller Jöns. Men Degersel är inte med. År 1700 och 1702 är förhållandet detsamma hos Nils Larsson, bara en dotter, Ella. Jöns Nilsson har jag inte hittat någonstans men 1700 finns, i Degersel, under den särskilda rubriken ”knekthustrur” hustru Margeta Blanck. En dam med samma namn finns i Degersel 1702. Året därpå finns Margeta Nilsdotter hemma hos pappa.

Jag börjar tro att jag haft fel på en punkt till, och att Henning Larsson haft rätt hela tiden, dvs. att Jöns Nilsson faktiskt var Jöns Blanck under sina sista dagar. Om vi utgår ifrån husförhörslängderna och betraktar mantalslängden som mera officiell ”mantalsskrivning” så går det ihop lite för bra.

Han lämnar gården Prästholm 1’ 1697, samtidigt som soldaten Jöns Blanck dyker upp i de militära rullorna. Han bör ha dött någon gång 1698-1700 men saknas i dödboken. Det kan ju bero på att han dött i tjänsten. Hustru Margeta Blanck finns i Degersel till 1702, varpå Margeta Nilsdotter återuppstår hos pappa året efter.

Jag vet inte så mycket om Jöns Dagesson men antar att han är den Jöns Dagesson från Skatamark som gifter sig i Råneå 11 April 1697 med Margetas syster Annika? Då kan ju inte Margeta Blanck vara hans hustru i alla fall.

Vad tror du? Det skulle vara mycket intressant att få dina synpunkter också på detta inlägg.

46
Råneå / Jöns Nilsson Blanck- Fanns han?
« skrivet: 2021-04-07, 20:36 »

Karin Jönsdotter född Prästholm 30 Aug 1695 – död Rånbyn 26 Sep 1768 var enligt uppgift bl.a. här på Anbytarforum dotter till soldaten Jöns Nilsson Blanck och Margareta Nilsdotter. Uppgiften om soldaten Blanck härrör av allt att döma från Henning Larssons släktbok där det sägs att han var Margaretas förste make född c 1669 och död c 1705. Att Henning antagit att han dött 1705 beror nog på att Margareta gifte sig 1706. Kanske har Henning rätt, det brukar han (och Ulf) ha, men vem var Jöns i så fall?


Karins föräldrar uppges i födelseboken vara Jöns Nilsson i Prästholm och Margeta Nilsdotter. Han är uppenbarligen inte soldat då.


Karin har också en sannolik syster, Anna, född 24 Aug 1693, dotter till Jöns Nilsson i Prästholm och okänd hustru (födelseboken sönderriven just där).


Andra har, på enligt min mening goda grunder, antagit att Jöns Nilsson Blanck är son till Nils Pålsson i Prästholm 4’ och hans hustru Anna Andersdotter. Goda därför att de är dopvittnen vid Annas födelse, och vid Karins födelse är deras son med hustru, Lars Nilsson och Brita, dopvittnen. Men jag tror ändå inte riktigt på det.


Det fanns vid denna tid två Jöns Nilsson i Prästholm, i vart fall om man ska tro katekeslängden 1693-95 A I a/1. (Använd gärna Leif Boströms sammanställning. Den är mer lättläst än originalet!) Det fanns f.ö. bara de två i hela Råneå, om man undantar Jöns Nilsson i Niemisel som var över 80. Men soldaterna verkar iofs inte ha blivit examinerade varje år.


Jöns Nilsson I var son till Nils Andersson och Karin Jakobsdotter, det framgår av hans dödsnotis. Han dör i Prästholm 13 Jan 1698, 28 år gammal. Han var gift med Margeta. 1693 uppges de vara 25 resp 23 år.
Jöns Nilsson II var son till Nils Hansson o Anna Jönsdotter. Han var född 1654/65 beroende på om man tror katekeslängden eller dödsnotisen. Han var gift med Marita. De uppges vara 28 år i katekeslängden.
Marita Olofsdotter dör i Prästholm 22 Jan 1696, 44 år. Det framgår av hennes dödsnotis att hon var gift med Jöns Nilsson, men vilken av dem? På nätet har man i vissa träd antagit att det är Jöns Nilsson I. Det är fel!
I husförhörslängden för 1696 (samma A I/a1 s 22) står det ”död” vid Jöns Nilssons hustru, dvs. den Jöns Nilsson som var son till Nils Hansson. Det är alltså han som förlorar sin hustru 1696. Det stämmer också bättre överens med kontrahenternas ålder. Även kyrkoräkenskaperna talar för att de äldre kontrahenterna gifter sig först och de yngre senare. Jöns Nilsson ger till kyrkan i Januari 1685 på sin bröllopsdag och unge Jöns Nilsson ger på sin hedersdag 24 Jan 1692. Den Jöns Nilsson som enligt dödboken blir närmare 90 år och gifter sig med Gertrud Larsdotter 8 Dec 1700 har alltså varit gift en gång tidigare. Jag har inte sett den uppgiften någonstans men jag är säker på att det förhåller sig så. Den andre, sonen till Nils Andersson, har sin hustru kvar i HfL 1697 tills han själv dör 1698 (se t.ex. s 22 och 32, där finns båda Jönsarna, utan och med hustru enligt vad jag nyss sagt).


Den andre, han som dör 1698, tror jag är Margeta Nilsdotters förste make, och far till Anna och Karin. Vad Nils Pålsson gör där som dopvittne kan jag inte förklara, men han var under alla förhållanden ingift i släkten. Hans dotter Ingeborg var gift med Jöns’ äldre bror. Räcker det?


Då kanske det var han, Jöns Nilsson I, som var soldaten Jöns Blanck? Jag trodde det ett tag, men 1696, på sid 29 återfinns Jöns Blanck där han ska, dvs. i Degersel där rote Blanck låg. Ingen hustru antecknad.


Sammanfattning. Jag påstår:
-   att Jöns Nilsson I (son t Nils Andersson o Karin Jakobsdotter) var Margareta Nilsdotters första make och far till Anna och Karin Jönsdotter och att de gifter sig i Råneå den 24 Feb 1692
-   att Jöns Nilsson II (son t Nils Hansson o Anna Andersdotter) var först gift Jan 1685 med Marita Olofsdotter (död 1696).
-   att Jöns Blanck var någon annan.


47
Discussions in English / SV: Translation help
« skrivet: 2021-04-05, 22:07 »
The last (untranslated) bit is not unimportant. Something like this: Engagement dissolution certificate issued by Kalmar chapter.


This was because church announcement had already taken place. I think it might be "Banns of Marriage" in British English. The chapter needed to get involved if that had happened for the parties to be free to marriage someone else.

48
Nederluleå (Luleå landsförsamling) / Persön 13
« skrivet: 2021-04-03, 20:31 »
Jag har några funderingar kring Hans Hansson (Sparv) i Persön 13’ – död Luleå stad 10 Apr 1742 och hans familj. Kan ni hjälpa?
 
* Hans Hanssons första hustru var Kerstin Jakobsdotter. Jag har inte hittat henne i dödboken men hon dör någon gång mellan 1714 och 1720. Vilka var hennes föräldrar?
Jag har fått för mig att hon bör vara från Persön. Jakob Nilsson i Persön 18’ passar bra tillsammans med hustru Dordi Henriksdotter som jag tror är hans första hustru. Hans Hanssons näst äldsta dotter heter Dordi. Jakob Andersson i Persön 17’ dyker upp som dopvittne men jag tycker att han är för ung.
 
* Hans Hanssons föräldrar var Hans Nilsson, död Persön 28 Maj 1715 och Karin Olofsdotter i Persön 13’. Men jag har inte hittat Karin Olofsdotter heller i dödboken om det inte är hon som dör i Ersnäs 1 Dec 1718 (C1 s 148) eller i Bredåker 3 Jan 1728 (C2 s 61).  Är något känt om hennes härkomst? Möjligen hette hennes mor Brita, det finns en sådan i HfL 1708 (A I/1a s 173) som inte är makens mor.
 
* Hans Nilssons föräldrar var Nils Olsson och Malin Hansdotter. Det står ingen ort i dödboken. Något känt om dem?
 
* Och på tal om Malin Hansdotter. Hans Hansson har en syster som heter så, dotter till Hans Nilsson i Persön 13’. Är det inte hon som gifter sig med Jöns Persson i Persön 9’ omkring 1717?
Jöns Perssons hustru har i de släktträd jag sett ansetts vara okänd. Kanske har ingen brytt sig om att efterforska hennes härkomst för hon verkar inte ha fått några vuxna barn, trots att hon födde sex, av vilka fyra hette Malin! Men hon passar väl in. Jöns Perssons hustru, Malin Hansdotter dör i Persön 6 Aug 1764 och uppges då vara 92 år. Det är hon förstås inte om hon fött barn 1726, men att hon var lite till åren när hon gifte sig med Jöns Persson verkar klart. Och då passar hans granne Malin Hansdotter i Persön 13 in.  I HfL A I/2c s 83 finns hon fortfarande med och det borde hon strängt tagit inte göra om hon gift sig redan sisådär 1717. Men det är anmärkt att hon är gift. Och i Persön 9’ (s79) verkar Jöns Persson inte ha någon hustru, trots att vi tror oss veta att han hade en. Längden är visserligen ovanligt kladdig på den sidan, men jag hittar inte Malin Hansdotter. Min teori är att hans hustru är den Malin Hansdotter som är gift fyra sidor längre fram. Någon däremot?

Alla funderingar på något av mina frågetecken mottas tacksamt.

49
Råneå / SV: Anders Perssons hustru
« skrivet: 2021-04-03, 19:32 »
Tack Leif,
Daniel kände jag inte till, men han är ett tungt argument för din linje tycker jag.





50
General questions / SV: Help with translation from court doc
« skrivet: 2021-04-03, 19:30 »
I read "företrädde och anmälde" which translates as "appeared (in person) and stated (said).."

51
General questions / SV: Help with translation from court doc
« skrivet: 2021-04-03, 00:02 »
There are judges who to this very day would use a word like "företrädde" when somebody appears in person before them. But all it means is that she "stated in front of the court".

52
Råneå / Anders Perssons hustru
« skrivet: 2021-03-30, 23:53 »

Jag tar mig friheten att än en gång väcka frågan om Anders Perssons i Degersel hustru. Vi talar här om den Anders Persson som levde ca 1623-1712, var bonde i Sörbyn, Degersel 1660-90 och far till Gällivaremalmens upptäckare, Per Andersson.


Så här skriver Nils Joëlsson i ämnet (andrahandsskälla, ber om uräkt om citatet blivit fel):


”När det gäller Anders Perssons giften, är det inte lätt att avgöra om han varit gift endast en gång eller två gånger. Modern till hans son Christofer uppges i dennes dödboksnotis ha hetat Brita Persdotter, medan de övriga syskonen, både äldre och yngre, uppges ha haft Kerstin Danielsdotter till mor. Det är svårt att få in Brita Persdotter i tidsschemat, när det gäller uppgiften om modern till de andra syskonen. Per Andersson tycks ha varit äldst av syskonen, också Lisbetha och Anders var äldre än Christofer, men deras mor var Kerstin Danielsdotter. Troligen har fel namn uppgivits beträffande Christofers mor. Både förnamnet och patronymikon är fel. Men det händer ganska ofta att moderns patronymikon i dödboksnotiser assimileras till faderns. Vad namnet Brita beträffar kan det ha sammanblandats med Christofers farmors namn. Jag lutar därför åt åsikten att Anders Persson varit gift endast en gång.”


Nils Joëlsson kanske har rätt i sak, men han fuskar lite.


Anders Persson hade, såvitt känt åtta barn. Om bara ett barn av åtta fått fel mor så är det inte svårt att ansluta sig till Joelssons uppfattning, men det stämmer inte riktigt. Johan Andersson, sannolikt barn nummer två, har inga föräldrar alls i sin dödsnotis, och den dotter Lisbeta som Joëlsson bygger en del av argumentationen på har inte alls Kerstin Danielsdotter som mor i sin dödsnotis. Precis som i Christoffer Anderssons fall står det Brita Persdotter!


Lisbeta dog 19 Okt 1732 och Christoffer 21 Sep 1738, båda i Råneå. Prästen ska alltså ha skrivit samma fel med sex års mellanrum. Inte omöjligt i och för sig, men avsevärt mindre troligt än ett enda fel.


Jag säger inte att Joëlssons slutsats är fel, men argumentationen behöver hyfsas. Det var inte endast ett barn som hade annan mor än de andra enligt dödsnotiserna, utan två. Men han har likväl rätt i att ekvationen är svår att få ihop eftersom Lisbeta och Christoffer varken var äldst eller yngst.


Vet inte vad jag tror. Vad tror ni?


53
Råneå / SV: Jöns Jakobsson i Böle född Rånbyn cirka 1626
« skrivet: 2021-03-23, 21:35 »
Jakob Nilssons far var Nils Jakobsson och hustru Sigrid. Uppgiften härrör också den från Joelsson och verkar vara korrekt. Ulf H Larsson går i ett inlägg på Anbytarforum den 15 Okt 2015 igenom landskapshandlingarna och argumenterar vältaligt för att Nils (med annan hustru förstås) hade ett par äldre söner, Olof och Jöns födda 1547 och 1556, alltså 44 och 35 år äldre än Jakob. Det är förstås möjligt, men är det verkligen troligt?


Jag har tagit hjälp av Leif Boströms sammanställning över mantalslängderna i Råneå, ett väldigt användbart hjälpmedel f.ö. Och ser man till hur Leif sorterat gårdarna tycker jag att det framträder en annan bild, nämligen två Nils Jakobsson. En bonde 1543-84 som efterträds på gården av Lille Jöns Nilsson och en annan, bonde 1587-95, son till Jakob Persson, som lämnar över till hustrun (änkan) Sigrid fvb Jakob. Kan det vara så enkelt?

54
Då faller bitarna på plats. Perfekt! Tack!

55
Brita Nilsdotter i Bredåker född 1646, dör som hustru i Bredåker 31 Okt 1729. Men vem var hon gift med?


Såvitt jag förstår var hon dotter till Nils Nilsson i Bredåker 5' och hans hustru Brita Larsdotter (det står dock N-dotter i Britas dödsnotis) och syster till den Nils Nilsson (1637-1714) som tar över gården. I HfL 1708 - A I/1a s 16 ff finns bara en lämplig kandidat, hustrun hos (unge) Nils Nilsson i Bredåker 10'. Men enligt uppgifter på detta forum som jag tror härrör från Munkestam ska han ha varit gift med Barbro Johansdotter (född 1666 enligt dödboken) som dör i fattigdom Bredåker den 7 Juni 1744 (C3 s 49). När hon dör kallas hon Brita.


Fru Johansdotter passar iofs åldersmässigt bättre som hustru till Nils Nilsson, men husförhörslängderna tycks inte kännas vid henne. Efter 1730 finns ingen Brita i Bredåker 10' som nu tagits över av Nils Nilssons sonson Nils Larsson, och när hon dör 1744 finns bara en lämplig kandidat, modern till soldaten Per Johansson Frimodig som dör i Villmanstrand. Att modern till en avliden soldat dör i fattigdom känns i sig betydligt troligare än att Nils Larsson skulle ha kört iväg sin mormor.


Min undring är: Är uppgiften om Brita Johansdotter som Nils Nilssons hustru korrekt? Och vem var i så fall Brita Nilsdotters make?

56
Råneå / SV: Jöns Jakobsson i Böle född Rånbyn cirka 1626
« skrivet: 2021-03-11, 22:49 »
För den händelse det finns andra som intresserar sig för denna familj kan det väl vara skäl att nämna att det i Henning Larssons släktbok identifierats ytterligare en yngre bror till Erik Jakobsson:
-Olof Jakobsson Fogell, Korpral, antagen 1660,
”går för sin broder Erik Jakobsson i Rånby”, avgick 1675

57
Råneå / SV: Jöns Jakobsson i Böle född Rånbyn cirka 1626
« skrivet: 2021-03-10, 21:19 »
Stort tack Leif,
för snabbt och utförligt svar.


Jag har heller ingen anledning att ifrågasätta Nils Joelssons slutsatser, nu när jag tagit del av dem. Tycker väl också att den omständigheten att de tre barn som finns i dödboken, Erik, Jöns o Sigrid, alla fått samma namn på modern, Karin N-dotter, talar för hans uppfattning. Men att hitta den Nils som var far till henne, blir nog (ännu) svårare.

58
Råneå / Jöns Jakobsson i Böle född Rånbyn cirka 1626
« skrivet: 2021-03-10, 00:18 »
Jöns Jakobsson i Böle dör 15 Mars 1697 (Råneå F1). Föräldrarna uppges vara Jakob Eriksson och Karin N-dotter. Men Leif Boström hävdar i sin utredning om Paul Nordbergs förfäder (tydligen med stöd av uppgifter från Nils Joelsson) att Jöns far var Jakob Nilsson och en Karin med okänt patronymikon. Vad är underlaget för det?




59
Stort tack!


Någon som vet något om Skinnfisken?

60
Dödbok Nederluleå C/1 s 73 Juni 1710


Jag går bet på vad fältväbeln Anders heter.

61
Råneå / Eric Ersson i Jämtön/Rånbyn 1732-34
« skrivet: 2020-12-06, 18:10 »
I ett inlägg 23 Nov 2014 om Anna Eriksdotter född Jämtön 1758 och gift med Per Persson Hedberg född Rånbyn 1762 uppger Sven-Ove Westberg att hennes far är Erik Ersson, son till korpral Erik Hansson Holm Bröms och Karin Jönsdotter, född den 1 Feb 1733 i Prästholm – död 28 Jan 1812 i Rånbyn 30.

Christer Sundin uppger på sin hemsida om sina egna förfäder att Erik Ersson istället var Eric Ericsson född 9 Apr 1732 i Sören, Nederkalix, död 23 Dec 1799 i Jämtön, Råneå.
Flyttade från Kalix till Jämtön 6 år 1749 i samband med styvfadern Anders död och tog över hemmanet. Träffade där styvfaderns systerdotter som han senare gifte sig med. Jämtön 7 (1763), sen 8 (1770). Jämtön 6 från 1745:
"Anders Nilsson, död [1749]
h. Anna
mod. h. Margeta
syst. Margeta, död [1745]
syst. dott. Margeta
oägta son Eric ifr. Calix, på sitt 18 år 1749" (Källa: Råneå AIa:3)

"D. 30 September copulerades unge Bonden Erich Ersson i Jämtön med Pig. Margeta Henriksdr. thersammastädes." (Källa: Råneå EI:1)

Sundin har av någon anledning inte med Anna i den syskonskara han räknar upp. Kanske är det för att hon är så grundligt överstruken i husförhörslängden i Jämtön 8 (AIa/4 s 178) men det framgår av hennes födelsenotis 11 Maj 1758 att hon hör till samma syskonkrets.

Att Annas mor var Margeta Henriksdotter är klart, och att hennes far var Erik Ersson som hon gift sig med Råneå 30 September 1753 är också utom diskussion. Problemet är alltså att finna rätt Erik Ersson. Var han från Prästholm, Jämtön eller någon annanstans?

Som framgår av vigselnotisen från 1753 uppges Erik vara från Jämtön, vilket talar för Kalixpojken. Han bodde ju Jämtön 6 vid det tillfället. Att Erik avlidit 28 Jan 1812 i Rånbyn 30 talar vid första påseende för det andra alternativet. På den gården bor ju Anna. Men det framgår snart att den Erik Ersson som avlider på Rånbyn 30 inte är hennes far utan hennes mans styvfar. Det står f.ö. ”styvfar” inte ”svärfar” vid hans namn i husförslängden (AIa/5 s 188). Och han har funnits på gården länge, parallellt med att namnen bodde i Jämtön 8. Att han gift sig med Brita Nilsdotter, Pers mor framgår av Vigselboken (Råneå C3) 7 Feb 1768. Problemet löst? Icke. Denne Erik Ersson uppges komma från Sangis. Fanns det tre Erik Ersson födda i 1732-34 som smög omkring i Råneå? Inte otänkbart. Men vart tog då Erik Ersson från Prästholm vägen? Är han identisk med någon av de båda?

För fullständighetens skull bör jag väl citera dödsnotiserna också:
23 Dec 1799: ”Bonden Erik Eriksson i Jemtön. 70. Ålderdom”
22 Jan 1812: ”Förra bonden Erik Ersson på Heden. Här i Rånby, enkling…78. Styng.”
(I Riksarkivets samling Råneå C4 bild 168 resp 186)


Jag tror att Anna Eriksdotters far är mannen från Sören. Jag är säker på att den Erik Ersson som dör i Rånbyn 30 år 1812 inte är Annas far. Mer vet jag inte. Gör någon annan?


62

Tack för svar och klargörande.
Personligen föredrar jag den här teorin.
Anders Joensson ska enligt Nordberg ha varit gift med Malin Hansdotter. Jag antar att hon är sannolik mor till Nils. Vet du möjligen något om hennes härstamning också?

63

Det är lite för många saker som passar in för att det inte skulle vara Nils Andersson som var Ursillas far. Det är egentligen bara namnen på döttrarna i boken om Svartbyn som talar emot. Inte så tungt. För egen del känner jag mig övertygad i alla fall. Spåraspåret kan nog släppas.


Två undringar:
- I Paul Nordbergs släktutredning påstås att Per Olofsson var gift (2) med NN Persdotter. Men var han det?
- Du nämner att Nils Andersson kom från en rik släkt. Finns mer uppgifter om den? Var han son till kvartermästaren Anders Joensson?

64
Ojdå, det var ju inte mycket rätt. Fel gård! Palmgren lurade mig, han hade Jakob på Åttan. Uppgiften finns lite varstans på nätet. Men man ska kolla innan man skriver på Anbytarforum! Ursäkta slarvet!


Jag tycker fortfarande att det är lite mysko att änkan flyttar från sin gård när hon gifter sig, särskilt som den andra gården var nyförvärvad o särskilt som de kommer tillbaka några år senare. Men så var det uppenbarligen. Och Lars Jakobsson kan då ha kommit varsomhelst ifrån. Synd!

65

Tack Leif! Bitarna faller på plats.


Karin Persdotter är alltså gift med Abraham Larsson i Brändön 1' från ca 1687 och i ung. tio år. När han dör finns i vart fall två levande barn, Anna född c 1690 (enl Palmgren- Soldatrotar i Brändön) o Per död 9 Jan 1707. När Abraham dör gifter Karin om sig med Lars Jakobsson ganska omgående.


Att yngre söner utan gård tar sig upp i samhället genom att gifta sig med en, ofta äldre, änka är ju inget ovanligt. men då slår man sig också ner på den gården. Den enda anledning jag kan se till att man inte gör det är att maken redan har en gård, eller att han tar över sin fars när han gifter sig. Den gården skulle alltså vara Brändön 8'. Och då borde Lars Jakobsson vara son till Jakob Johansson på Brändön 8'. Vem skulle han annars vara?


Jakob Johansson är född i mitten på 1650-talet om man ska tro hans dödsnotis 6 Sep 1752. Hans hustru Karin Nilsdotter också, om man ska tro hennes, men det ska man inte. Yngste sonen, Erik är född ca 1703 eller 5. Men de har sonen Lars också född 1702. Två Lars?


Jag har inga bevis för denna teori, men jag tror alltså att Lars Jakobsson är son till Jakob Johansson och en tidigare hustru. Är Jakob född på 1650-talet finns det gott om plats för en sådan. Lars bör vara född någon gång på 1670-talet eller tidigare. Och är uppgiften om att Jakob Johansson är son till Johan Larsson riktig (Olle Malmsten) så är namnet Lars tillräckligt viktigt.


Jag har i vart fall inget som talar emot det släktskapet. Återstår kanske att bevisa. Och hur Nils Jönsson passar in i ekvationen vet jag inte heller. Men finns det bevis mot (eller för) tar jag förstås tacksamt emot dem. Eller bättre teorier för den delen.

66

Stort Tack Leif för glasklart Svar!


Vet man när Abraham Larsson (inte Persson, mitt skrivfel) dog? Ser lite märkligt ut att Lars gifter sig med änkan till Brändön 1', men lägger beslag på gården flera år senare. Men hustrun 1699 kanske inte var Karin?

67

Lars Jakobsson i Brändön 1' var gift med Karin Persdotter född Börjelslandet 8', dotter till Per Eriksson ohh Märet Hermansdotter. Lars tycks ha dött c 1708 (AI:2c s 96). Enligt Leif Boström var hustrun Karin Persdotter änka efter Abraham Persson på Brändön 1'. Det verkar stämma. Det var alltså hon som gift sig till gården. Men vem var då Lars Jakobsson och varifrån kom han?
Leif Boström har någon gång uppgett att han kom från Brändön 8' men det får jag inte att stämma.


Någon som vet något om Lars Jakobssons anor? Eller kanske kan förklara Leif Boströms teori?

68
Kan kanske intressera någon att familjen 2) ovan, Per Persson o Brita Persdotter, som försvann 1770, flyttade till Nederluleå, Rutvik 10. Framgår av husförhörslängden (vars beteckning jag tyvärr inte antecknat korrekt).

69
Piteå landsförsamling / SV: Piteå landsförsamling
« skrivet: 2017-03-28, 23:38 »

Ulf!
Stort tack för detta! Verkar övertygande. Barnens namn stämmer ju också bra tycker jag.


Men hade Brita en bror Olof? Leif Boström påstår att den OA som blev bonde i Långnäs 17'
var född Bergsviken 4'  18 Dec 1710 och son till Anders Olofsson, född Sjulnäs 12'. I så fall ska han ha varit svåger, inte bror till Brita.

70
Piteå landsförsamling / SV: Piteå landsförsamling
« skrivet: 2017-03-27, 23:29 »

Jag undrar över hustru Brita till Olof Ersson (soldat Roos) född Långnäs 15' den 15 Nov 1707.
På nätet finns uppgiften att hon hette Andersdotter, men jag har inte hittat någon källa till uppgiften. För säkerhets skull har hon begåvats med ett par fäder, [font=]Anders Olofsson Djurman i Långnäs 17’ och Anders Olofsson Busk i Roknäs, fader till Olofs nästa hustru Sara Andersdotter. [/font]
[font=]Finns det någon sanning i att Brita hette Andersdotter? Och vilka var i så fall hennes föräldrar? Eller är allt bara spekulation?[/font]

71
Tack Sven-Ove,
Jag har sett att man som svåger kunde räkna en vidare krets än idag. Men jag trodde det var rätt ovanligt, och att man vanligen menade samma som idag. Vet man hur nära släkt hon måste vara? Kusin? Moster?


Jag hade hoppats att man kunde identifiera Anna med hjälp av pigan Karin. Känner mig lite skeptisk till tanken att det rör sig om avlägsnare släktingar än syskon. Hon låter ju ut en ko. Jag vet inget om Karins ekonomiska förhållanden, men hon hade ett par systrar om man ska tro Anbytarforum som kunde ha behövt låna en ko.

72
Enligt dombok 1699 besvärar sig pigan Karin Mickelsdotter i Staden över sin svåger Hans Staffansson i Brändön. Saken gäller ett lån från 1695 som inte betalats tillbaka. Denna notis har återgivits på flera ställen, bl.a. av Leif Boström på detta forum. Hans Staffansson var gift två gånger enl Leif Boströms uppgifter, men hustrurna uppges heta Anna Nilsdotter, död 1698 och Brita Nilsdotter, gift 1698. Den första hustruns namn återfinns om jag förstått det rätt i en annan domsnotis från 1696. Om namnet förekommit fler gånger vet jag inte.


Nu till min fråga: Hur kan pigan heta Mickelsdotter om hustrun heter Nilsdotter. Svåger är man ju till sin brors hustru eller sin hustrus syskon. Men om hon kallas piga är hon väl ogift? Alltså bör hon vara syster till en av Hans Staffansons hustrur, rimligen den första då lånet ges under hennes "ämbetstid".


Jag vet inget om Karin Mickelsdotter, men gissar att hon var dotter till Mickel Persson i Ale Långnäs. Mickel var inget vanligt namn i trakten så det finns inte många att välja bland. Kan Anna ha hetat Mickelsdotter? Det enda återstående alternativet är att de var halvsyskon, Men jag får inte ihop det heller.


Vad har jag missat? Tacksam för all input.

73
Båtsmän i Blekinge / Båtsmän i Blekinge
« skrivet: 2016-01-18, 13:10 »
Hej Paul,
Det tror jag inte. Till att börja med så skulle han i så fall vara halvbror till de övriga barnen, för Jonas Olofsson Kloo gifter sig först 1754. Sedan har vi namnbytet.  
Det finns en Jonas Jonsson född 20 Feb 1750 i Karlskrona (tvilling?) son t Jöns Bramberg. Passar i ålder iaf. Men jag tror det står Bramberg, inte Ramberg. Kan inte kolla just nu.
F.ö. undrar jag om han någonsin hette Ramberg. När yngste sonen Johannes föds i juni 1780 heter Jonas Jonsson fortfarande Klo. Att han i militära rullor fått heta Ramberg när han dör ett år senare kan ju bero på att rusthållet efter hans död bytt namn till Ramberg. Skulle i vart fall vara intressant att veta varför det byts namn. Kan ju finnas någon ledtråd där.
Har inget mer att komma med, men skulle själv avskriva teorin om släktskap med Jonas Olofsson om det inte finns någon koppling via dopvittnen.

74
Båtsmän i Blekinge / Båtsmän i Blekinge
« skrivet: 2016-01-12, 13:16 »
Hej Kristina,
Jo, det är klart att namnet var knutet till den roten. Det verkar ha varit så i över hundra år. Men det är just det som jag tycker är märkligt. Man gjorde normalt inte så. Barnen tog inte den avgångne soldaten/båtsmannens namn. Jag har massor av soldater i släkten, men ingen tog pappas soldatnamn som släktnamn. Det var ju s.a.s. upptaget av nästa soldat. Nä, Ramberg bytte inte rote, bara namn. Varför han/man gjorde det vet jag inte. Tänkte att det kunde ha något samband med att Kloo i Karlskrona knyckt namnet, i strid med konvenansen.
 
Nej, att Jon hade hus i Karlskrona är en missuppfattning från min sida. Jag hade svårt att läsa mantalsregistret och tog genvägen över listan över boende i Karlskrona 1756. Hade ingen tanke på att den listan skulle innehålla namn på andra än de som bodde i Karlskrona. Det gör den ju mindre användbar om den också upptar folk som Jon som bara tillfälligt tjänstgjorde där. Jon hade förstås inget annat hus än torpet i Ramdala.

75
Båtsmän i Blekinge / Båtsmän i Blekinge
« skrivet: 2016-01-11, 23:38 »
Kristina,
Tack till dig också. Jag ger mig. Ni har nog rätt. Lite märkligt att man tog namnet efter en rote i Ramdala, men så tycks det ha varit. Verkar som efterträdaren Jonas Jonsson Kloo bytt namn till Ramberg på 1770-talet. Undrar om det finns något samband. Synd på sätt och vis att ursprunget till namnet tycks ha varit så prosaisk, för det fanns några spännande Kloo-ar i Skåne som jag tydligen inte är släkt med. Och Joen Olofsson i Småland lär bli svår!
 
Jag ber om ursäkt för att jag inte noterat att det stod båtsman i födelsenotisen. Slarvigt! Men tur för mig, annars hade jag ju inte fått er hjälp!

76
Båtsmän i Blekinge / Båtsmän i Blekinge
« skrivet: 2016-01-11, 22:52 »
Hej Vanja, och tack.
Jag hade inte noterat att det stod båtsman i den födelsenotisen. Jag är inte så bra på att läsa gamla böcker, och Karlskronas dopbok hör inte till de lättaste.  
 
Däremot hade jag hittat uppgifterna från Karlshamn, men inte hittat någon koppling. Erik Kloo var med stor säkerhet son till Ivar Detloffsson Kloo, och Ivar Eriks son. Skulle vara kul om vi hittar någon koppling till den släkten för den går att följa långt tillbaka. Men det kan knappast kopplas till båtsmannen Klo i Ramdala. Klo var väl rotenamn? Namnet Kloo skulle alltså komma från en rote i Ramdala. Trodde inte det gick till så. Namnet följde väl jobbet, inte familjen? Hursom, Daniel hette Kloo, inte Jonsson. Har hittat honom tolv gånger i längderna, alltid som Kloo, aldrig som något annat.

77
Båtsmän i Blekinge / Båtsmän i Blekinge
« skrivet: 2016-01-10, 17:05 »
I Båtsmansregistret hittar jag Jon Olofsson Kloo, båtsman i Ramdala 1749-63. Han är född i Småland c1720. Det uppges också att han gift sig i Karlskrona Amiralitetsf 10 Dec 1754 med Anna Katarina Andersdotter och att de fått tre barn 1755-61, alla i Karlskrona Amts. (26 Feb 1755, 22 Jan 1758 och 14 Jun 1761). Men är det verkligen båtsmannen som dyker upp i Karlskrona?
 
Vid första påseende verkar han stämma. Han är i rätt ålder och barnens far uppges heta Jonas Kloo och en gång Jonas Olsen Kloo. Men jag tror ändå inte det är han. Varför skulle barnen till en båtsman i Ramdala födas i Karlskrona? Det finns en bättre kandidat. Blekinge Släktforskarförening har listat de boende i Karlskrona 1756. Där finns en Jon Kloo, uppläggsgesäll (vad nu det är?). Listan bygger på mantalsregistret. Jon har alltså hus i Karlskrona. Det är väl uteslutet att en båtsman i Ramdala har hus i Karlskrona?
 
Jag tror alltså att det är fråga om två skilda personer, och att det är uppläggsgesällen som är far till alla barnen (det finns ett till 25 Okt 1765, faders namn Kloo), och som gifter sig i Karlskrona. Sonen Daniel är min MFFFF och stamfar till släkten Kloo i Karlskrona, så jag är förstås mycket intresserad av vem Jonas är. Hoppas någon annan är det också. Någon som har uppfattning eller upplysningar i saken?
 
Ett litet PS. Jag har uppgift (utan källa) om att Jonas Kloo dött 16 Maj 1765. Det är nog fel, men det kan ju vara båtsmannens dödsdag. Han var inte frisk när han fick avsked 1763.

78
Maud,
Du är verkligen Fenomenalt hjälpsam! Stort tack!

79
Tack igen, Maud! Det var ju rena trolleriet.
 
Men hänvisningen till bouppteckningarna förstod jag inte. Var heter de så?

80
Tack Maud,
Jag missade den eftersom det stod att församlingen bildades 1791.
 
Men hur går man vidare? Om jag läser rätt var han volontär vid baron von Strokirks regemente. Men han finns inte i husförhörslängderna för kompaniet 1779-81 eller i dess generalmönsterrulla för 1780. Borde han inte stå där?
 
Och hur söker man i Stockholm? Hur hittar jag Anna Dorotea? Om hon är den jag tror att hon är hamnar hon i Karlskrona, men där står det bara att hon är från Stockholm. Men var i Stockholm? På landsorten kan man ju i nödfall leta igenom en födelsebok eller t.o.m. en hel husförslängd, men Stockholm är för stort. Hur gör ni?

81
Enligt Familysearch gifte sig Olof Starck och Anna Dorotea Ljung i Stockholm den 8 Oktober 1780. Men något sådant giftemål kan jag inte hitta. Har gått igenom vigselböcker i alla (tror jag) församlingarna i Stockholms stad. Någon som känner igen dem?

82
Råneå / Råneå
« skrivet: 2015-12-02, 21:09 »
Avd Tro inte allt som finns på nätet!
 
Anders Sundqvist i Prästholm 7 el 8, född 1778 ska enl vad jag funnit på nätet vara son till Anders Jönsson i Prästholm. Det verkar stämma om man läser AIa:5 s 59. Där står fadern Anders Jönsson. Problemet är emellertid att det inte är hans far, utan hustruns avlidne makes, Jöns Andersson, far. Anders Sundqvist kommer från Piteå såväl enligt nästa HfL som enligt vigselnotisen AI:C4 s 40. Men någon Anders Sundqvist föds inte i Piteå 1778, eller för den delen 1777 eller 1779. Jag har inte fått någon av de sju Anders födda i Piteå att passa. Någon som vet?

83
Nordmaling / Nordmaling
« skrivet: 2015-11-22, 23:31 »
Stig-Lennart,
Erkänner! Men där fanns bara en Sundqvist, bruksarbetaren Abraham Mathias född 1783.

84
Nordmaling / Nordmaling
« skrivet: 2015-11-21, 14:20 »
Jag följde Pers förslag och bläddrade igenom Husförhörslängderna. Hittade ingen Helena Sundqvist, piga eller dotter. Pigan Helena Svensdotter född 1791 från Gräsmyre verkade möjlig men hon gifte sig i Nordmaling. Hittade bara en Sundqvist, Eric i Jansmark. Han var son till bonden Jon Stråhle i Sunnansjö och Bjurbäck men hos Jon fanns ingen dotter Helena. Någon som har något mer tips?

85
Nederkalix / Nederkalix
« skrivet: 2015-11-18, 09:48 »
Lysande! Stort tack till er båda. Borde ha förstått att de kom från Lule, sonen flyttade dit 1816.

86
Nordmaling / Nordmaling
« skrivet: 2015-11-17, 19:38 »
Vem hette Sundqvist i Nordmaling på 1790-talet?
 
Jag letar efter Helena Sundqvist född 1791 eller 92 i Nordmaling, men kan inte finna henne. Hon gifter sig 18 Maj 1818 (vigselbok Nederluleå) med Emanuel Larsson Svärdfisk i Sundom och uppges då komma från Nordmaling. I husförhörslängd 1821-31 uppges hon vara född 1791 och i senare upplagor 1792. Hon kallas Helena Sundqvist i vigselbok och husförslängd utan patronymikon. I födelsebok för Nordmaling hittar jag sex barn Helena 1791-92 plus några med Helena som andranamn. Ingen far uppges heta Sundqvist.
 
Fanns det någon Sundqvist i Nordmaling vid den här tiden?

87
Nederkalix / Nederkalix
« skrivet: 2015-11-17, 19:27 »
Varifrån kommer Nils Nilsson Lundström, född 1763 ohh Catharina Larsdotter, född 1764 när de dyker upp i Näsbyn 21, Bredviken?
 
Det föds bara en Nils Nilsson i Nederkalix 1763. Jag har sett uppgift på nätet att den som föds 5 Juni 1763 som son till Nils Johansson och Margeta Nilsdotter i Gamlegården skulle vara han, men det tror jag är fel. Det tycks vara soldaten Nils Nilsson Frimodig. Han dog på 1790-talet vilket stämmer väl med att Nils Johansson Nordqvist efterträds på Gamlegården 2 av brodern Hindric Nordqvist och inte av någon son. Och paret Lundström finns inte i vigselboken för Nederkalix heller såvitt jag kunnat se.
 
Av husförhörslängden för Nederkalix (1770-1805) s 324 att döma har Nils Nilsson Lundström och hustru  flyttat till Nederkalix 1789, samma år som de gifte sig. Men varifrån? Nils dyker upp utan synbar koppling till fastigheten på föregående sida, där det finns en hänvisning till sid 324. Det står Holmträsk och Espinära omedelbart under hans namn, men där finns han inte, och det är ju samma församling. Dessutom tror jag att den anteckningen inte hör till honom, utan att prästen använt utrymmet för att komplettera Holmträsk. Boken tar slut någon sida senare.
 
Någon som vet? Jag är tacksam för varje tips, råd eller gissning.

88
De uppgifter Sven-Ove hittat på nätet upprepas ett antal gånger på div släktsajter, men de blir ju inte mer korrekta för det. Det verkar som alla uppgifter om Mårten Skinnare och hans ättlingar som cirkulerar, och som inte kommer från Leif Boström, kommer från Boken om Kallax by (2001) utgiven av Kallax intresseförening, red. Lennart och Berith Lundström. Om det finns några källhänvisningar i den vet jag inte. Enligt uppgift ska den finnas på Universitetsbiblioteket i Luleå och på Norrbottens museum, om nu någon befinner sig i krokarna och är tillräckligt intresserad.

89
Tack Peder o Sven-Ove för dessa bidrag. Jag har läst liknande saker, men ingenstans hittat några direkta hänvisningar utöver ur domstolsprotokoll e.dyl. Men till skillnad från Constantinus tror jag inte att det är rena påhitt. Det ligger närmare till hands att tro att någon faktiskt läst det.
http://mikaelhardselius.ownit.nu/mikaelhardselius/pd388aa83.html har en del att säga om Mårten Clemetsson, Lars Mårtensson och Mårten Larsson. Jag vet inte hur trovärdig han är, men nog ser det rätt vederhäftigt ut. Om Mårten Skinnare var den enda bonden i Kallax, och hans söner Lars, Tord och Olof sedan tar över från honom, känns Mårten Larsson i Kallax som en rätt sannolik son till Lars. Om han nu funnits alltså.
Det bevisar ju inte att han är make till Margareta Königsdotter, men det verkar ju inte orimligt att Lars Mårtensson och König Olofsson, som av dessa uppgifter att döma verkar ha varit handelsmän av någon betydenhet, skulle ha ingått äktenskapsallians. Om nu Mårten hade funnits alltså.

90
Ja, om Mårten Larsson inte fanns kan han ju inte varit Annas far. Men de som hävdar att han funnits påstår att han nämnts i domboksnotis (oklart var) 1574 då en Mårten Larsson från Kallax ska ha seglat med bräder till slottsbyggnad på Stockholms slott. Han ska vara sonson till Mårten Clemetsson, skinnaren, och son till birkarlen Lars Mårtensson.  
 
Synd att han inte funnits för han passar onekligen bra in som en potentiell make till Maggan K. Rätt samhällsskikt. Är allt bara båg?

91
Tack Leif och Erik.
Jag tror att jag får ihop det:
Jöns Jönsson är far till den Nils Jönsson som var fogde 1608, länsman och borgare. Nils dör 1628. Han var gift med Barbro som efterträder honom på gården. Det stämmer väl med vad Anders Sandström skrivit. Han är på sin höjd kusin med den andra gården.
 
Den Nils Jönsson som var lappfogde etc. 1553 är far till den Jöns Nilsson som efterträder honom. Han är Jöns Nilsson d.ä., lappfogde och traktens rikaste man 1571. Han dör ca 1585. Gården övertas då av en svärson, Mårten Persson, och änkan efter hans  son Nils, Anna (delning). Jöns Nilsson som nämns från 1590 är sonson till den förste Jöns, och lille eller unge Nils Jönsson är hans son. Det går ihop tror jag, för Jöns Nilsson d.ä. måste ha varit betydligt äldre än sina bröder, Olof Rebb(e) och Hans, född sisådär 1510.  
 
Köper ni det? Stämmer det någotsånär med mantalslängderna?

92
I Lulebygdens forskarförenings nr 76 (2011) skriver Anders Sandström initierat om birkarlarna i Ersnäs. Men han gör ett par påståenden som förbryllar mig.
1) Han kritiserar Nordlanders förmodan att den Olof Nilsson som efterträder Jöns Nilsson som lappfogde i Pite lappmark är Jöns bror Olof. Några bevis för detta anförs dock inte och denne Olof är sannolikt identisk med Olof Nilsson i Öjebyn.
Men Anders Sandström anför inga bevis han heller. Och eftersom det verkar sannolikare att jobbet stannar i släkten som det ofta gjorde även i de andra distrikten, kräver väl Öjebyspåret väl så mycket bevis. Någon som kan bringa klarhet?
2) Anders Sandström hävdar bestämt att Nils Jönsson, borgare i Luleå och lappfogde i Lule lappmark inte är barnbarn till Nils Jönsson d.ä., den förste lappfogden 1554. Nils Jönsson d.y. hustru ska heta Barbro. Allt verkar bestickande. Men han antyder också att Jöns Nilsson möjligen haft en i övrigt okänd son Nils som överlevts av hustrun Anna. Fanns det alltså två Nils Jönsson i Ersnäs? Vem av dem var i så fall far till den yngre Jöns Nilsson, tolvman mm i Ersnäs i början av 1600-talet?

93
Ljuder / Ljuder
« skrivet: 2015-01-05, 23:58 »
Hej Martin,
Stort tack!  
 
Jodå, det är på din webbsida jag läser, och jag har sett att det står troligen, men att även uppgiften att Bengt Jönsson var pappa också kom från herdaminnet, det hade jag inte fattat. Har inte läst där själv. Vissa utdrag av herdaminnena finns flytande omkring på nätet, men Sjösås har jag inte hittat.

94
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-05, 15:27 »
Lite knepigt att han inte står med i saköreslängden. Dömdes han till böter 1598 borde han väl stå med där? Men om straffet var något annat, och mildrades till böter står han nog inte med alls. Och dömdes han till böter 1597, men dessa mildrades senare, ska nog anteckningen finnas 1597.
 
Risken för att herdaminnets författare valt fel beteckning kan väl inte helt uteslutas, men det känns lite långsökt. Teoretiskt kan naturligtvis kan herdaminnets författare ha väjt för ordet hor om det stått så. Det är väl författat i början på 1900-talet. Men troligt är det knappast.
 
Jag har läst på lite till (med betoning på lite) om straff för lönskaläge vid den här tiden. Och att människorna på 1500- eller 1600-talen skulle blanda ihop begreppen är nog helt uteslutet. Lönskaläge var ett exakt begrepp, brottet sexuellt umgänge mellan ogifta, och var uråldrigt redan 1598. Bestraffades regelmässigt med böter om det inte fanns försvårande omständigheter (släktskap). Hor var ett annat, allvarligare, brott, i princip belagt med dödsstraff, i vart fall efter 1608. Men dödsstraff för enkelt hor verkställdes nästan aldrig. Kyrkan var expert på dessa begrepp, så mycket att hovrätten ibland frågade kyrkan om brottet skulle bedömas som enkelt eller dubbelt hor t.ex. Om herdaminnets författare inte blandat ihop sakerna är en dom för lönskaläge så nära fullt bevis om civilståndet vid tillfället som man kan komma.
 
Martin,
Får jag fråga: Du har dragit slutsatsen att Petrus B var son till kyrkoherden i Nottebäck, Bengt Jönsson. Jag har ingen anledning att betvivla det, tvärtom, det verkar rimligt, men när vi nu är inne på kontroll-spåret, vilka är dina skäl för den slutsatsen?

95
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2014-12-30, 19:44 »
tack Martin för detta,
 
Enligt herdaminnet var han nästan 90 år 1649 när han ber om hjälp i sin fattigdom och uppges vara över 96 år 1652. Dessa två uppgifter gå ju inte hand i hand, hans ålder är kanske något överdriven?  Jag har också noterat det, och antagit att han är några år yngre än född 1556.
 
Måste lönskaläge per automatik innebär att han måste varit ogift/änkling?  Ja det tror jag. Definitionen av lönskaläge var väl att det var ogifta som hade sexuellt umgänge. Var någon av kontrahenterna gift blev det hor, eller t.o.m. dubbelt hor, om båda var det.

96
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2014-12-30, 18:18 »
Niclas Rosenbalck,
Tack för ditt svar!  
 
Efter ett yrkesliv i domstolsväsendet vet jag väl att hundraprocentiga bevis inte finns. Man får hålla tillgodo med större eller mindre sannolikhet, och när det gäller förfäder före kyrkoböckerna är en hyggligt sannolik förfader det bästa jag kan hoppas på. Naturligtvis har du en poäng när du anbefaller försiktighet. En rad sannolika förfäder ger en rätt svag länk när vi kommer till medeltiden, det inser jag. Men jag ser inga problem med sannolika förfäder, så länge jag själv är medveten om svagheten, och inte vilseleder andra. Det vore en annan sak om jag la ut mitt träd på nätet, men det vågar jag inte. Och teorierna måste testas, men det är ju det jag försöker göra.
 
Visst kan Trellmans påstående vara felaktigt, men det är ändå det i sammanhanget minst troliga. Uppgiften har knappast den vikten för honom att han medvetet skulle fara med osanning, och att han skulle ha misstagit sig tror jag inte heller. Jag gillar din teori, inte så mycket för att den skulle öka mitt släktträd, eller ens för att den kom från en så erfaren släktforskare som du själv, utan för att den framstod som intellektuellt tilltalande. Den förklarar Trellmans tal om förfäder och pastorer i plural, och patronymikon stämmer ju. Men kronologiskt räcker den inte ända fram.
 
Även om Martin Brandt (mot förmodan) skulle ha fel om Karin Gudmundsdotters äktenskap med Nils Nilsson, så måste han ha fel på en punkt till om teorin ska hålla. Martin skriver att Per Bengtsson/Petrus Benedicti fick böta för lönskaläge 1598. Då var han alltså ogift (eller kanske troligare änkling) och kan alltså inte varit gift med Karin Gudmundsdotter. Märta måste ju vara avlad betydligt tidigare. Om han var far till Märta måste det till en annan mor!
 
Men om man godtar Trellmans påstående, och det vill jag alltså göra, är det svårt att finna annan koppling till pastor i Sjösås än den du föreslagit, dvs. att Märta skulle vara dotter till Per/Petrus. Jag tror alltså att Petrus/Per är far till Märta, men med en annan mor. Det är inte en så elegant lösning som din, eftersom den inte förklarar Trellmans val av pluralformen. Om inte Petrus först var gift med en annan dotter till Gudmund. Långsökt måhända, men inte omöjligt. Men det faller väl på att Märta i så fall skulle nämnts i arvsskifteshandlingen efter Gudmund.  
 
Det fattas en kyrkoherde för att det ska bli riktigt övertygande, men det är så långt jag vågar gissa f.n.

97
Någon som stött på Gudmund Holmqvist, handlare i Karlskrona i mitten på 1700-talet? Jag hittar honom inte!
 
1740 den 23 Aprilis wigdes Hr Handelsmannen från Carlscrona Gudmund Holmqvist med Jungf. Catharina Trell-  
man i Algudsboda Prästegård. (Vigselbok Algutsboda). Deras dotter Catharina föds den 7 April 1757, men i Karlskronas befolkning 1756 hittar jag ingen Gudmund Holmqvist, bara änkan efter bagaren Gumme Holmqvist. Är det han? Skulle en bagare ha kallats handelsman? Och skulle prästdottern gift sig med en bagare för den delen? Teoretiskt kan han ju ha avlat dottern strax före sin död, men det känns lite knappt.
 
Nu kan ju födelsedatumet för dottern vara fel. Jag vet inte säkert var jag fått det ifrån, men hon var 74 år sex månader när hon dog (i Karlskrona) oktober 1831 så det verkar ju nära. Men å andra sidan har jag  inte hittat henne på det datumet i födelseböckerna för Karlskrona eller Algutsboda heller.
 
Visst kan de ha bott någon annanstans, men folk flyttade inte så mycket runt, och Gudmund bodde i Karlskrona när han gifte sig, och dottern gifte sig och dog där. Vill ändå tro att det är i Karlskrona jag skall finna honom. Något tips någon?

98
Västra Torsås / Västra Torsås Födda 1743
« skrivet: 2014-12-27, 23:49 »
Tack Eva,
Jag visste på ett ungefär vad det borde stå, men jag kunde ändå inte läsa det. Stort tack!

99
Västra Torsås / Västra Torsås Födda 1743
« skrivet: 2014-12-27, 19:40 »
Någon som kan hjälpa mig att tyda denna anteckning från födelseboken 1743. Varifrån kom Elin och vilka är föräldrarna?
 

100
Ljuder / Äldre inlägg (arkiv) till 05 januari, 2015
« skrivet: 2014-12-08, 19:15 »
Jag har hittat ett inlägg här på forumet från långt tillbaka (från 1999) om släktskapet mellan kyrkoherdarna i Sjösås som jag skulle vilja ha belyst.
 
Niclas Rosenbalck föreslog där att Margareta Persdotter, mor till Daniel Månsson, som i sin tur var far till Israel Danielis Trellman, skulle ha varit dotter till kh i Sjösås Petrus Benedicti ohh Karin Gudmundsdotter, den senare dotter till kh i Sjösås Gudmundus Petri. Grunden för hypotesen var att Israels son, Esaias, uppgav att släkten varit kyrkoherdar i Sjösås. Jag fann teorin tilltalande, särskilt som det skulle ge mig släkt ner till 12-1300-talen, men jag får inte ihop det.
 
Daniel Månsson ska ha varit född omkring 1610, och eftersom Karin Gudmundsdotter gifte sig med Petrus Benedicti tidigast 1600 (hon var tidigare gift med Nils Nilsson, död 1600) så fungerar inte kronologin. Uppgiften att Daniel är född 1610 kan ju vara fel, men han ska vara frälsebonde i Trälleboda senast 1640 enligt vad jag hittat på nätet. Blir lite knappt, hursom, om Margareta Persdotter ska vara född 1601 eller så.
 
Har också sett en teori om att Margareta Persdotter var dotter till Linköpingsbiskopen Petrus Benedicti Oelandus (1531-1606), men vet inte grunden för den gissningen. Någon som kan belysa detta?

101
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2015
« skrivet: 2014-11-02, 11:52 »
Pragmatiskt!
Stort tack för hjälpen!  
Greger

102
Algutsboda / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2015
« skrivet: 2014-11-01, 17:08 »
Den 23 Apr 1740 gifte sig Catharina Trellman från Algutsboda med Gudmund Holmqvist från Carlscrona (Vigselbok Algutsboda C1 sid 417, Gid 2.8.40500). Anteckningen är svårläst och kan någon berätta vad det står om Gudmund skulle jag vara tacksam.
Men det som förbryllar mig är datumet. Jag har Catharina antecknad som dotter till kh Esaias Trellman, men han dog den 22 Apr 1740, dvs. dagen före. Fullföljde man giftermålet under sådana omständigheter?

103
Klow / Klow
« skrivet: 2014-10-30, 13:05 »
Tack, Bengt.
Vad gör vi då med Börge? Uppgiften om honom finns bara hos Elgenstierna Den svenska adelns ättartavlor. Men Elgenstierna har väl rätt hög status i släktforskarsammanhang? Varifrån har han fått uppgiften? Han bygger väl i stor utsträckning på uppgifter från Riddarhuset? Och då borde uppgiften om pappa komma från sonen. Det finns förstås fall där Elgenstierna kommit fel. Stötte på något exempel där den adlade velat förbättra sina anor. Men det kan det ju inte vara fråga om här.  
 
Om det bara är fråga om Lunds Stifts herdaminnen mot Elgenstierna känns det rätt oavgjort. Födelseorten är möjligen en indikation, men rätt svag så länge vi inte vet något om Börges ursprung. Han tycks ha hållit till på västkusten i äldre dagar, men det bevisar rätt lite. Även Johan rörde ju på sig.  
 
Jag har inte lyckats bli släkt med vare sig Börge eller Carsten (och följaktligen inte med Johan) men vore jag tvungen att välja far till Johan skulle jag kanske som du lägga en slant på Carsten. Men det fick bli en väldigt liten slant!

104
Klow / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 14:06 »
Inget svar på frågan om vart Börge(r) tagit vägen. Jag vet inte heller svaret.
Min morfar, riksdagsmannen Oskar Kloo i Karlskrona berättade i början av förra seklet en skröna om att släkten varit adlig på 1600-talet. En timmerman skulle ha blivit adlad men avsagt sig adelsskapet då både adelsmän och timmerman skrattade åt honom. Oskars barn fnös åt historien, så när jag för några decennier sedan i Göta hovrätts bibliotek hittade uppgiften om adelsmannen Johan Kloo, son till Börger Kloo, tyckte jag att Oskar postumt fick lite upprättelse. Kanske fanns det någon historisk sanning bakom skrönan.
 
Sedan dess har släkten Clow i Skåne lagt beslag på honom. Grunden för det har jag aldrig sett. Kanske är det rätt, kanske är det bara en gissning grundad på namnlikhet. Om Carsten Clow hade en son Johan som blev militär kan ju någon ha gissat att det är samma figur. Oavsett blir det fånigt att kalla honom Johan Carstensson Kloo. Det finns inga tecken på att adelsmannen Johan Kloo använt patronymikon, inte Börgesson heller.  
Å andra sidan har jag heller aldrig sett vilket stödet för Börge som far är, men artillerilöjtnanten Börge Kloo i Vänersborg är helt klart en historisk figur som tycks ha använt namnformen Kloo.
 
F.ö. undrar jag om inte släkten Kloo i Karlskrona kan ha varit släkt med Carsten et.al. Den Oluf Hindrick som Anna talar om (jag tror han använde Hindrik) ska ju ha kommit till Karlskrona från Skåne eller Tyskland. Och med släkten Clow får vi ju med båda. Skulle stämma rätt bra om han var bror eller kusin till Johan Clow.  
Hur som helst, liksom Maja Jeppson undrar jag hur Carsten Clows anhängare förklarar bort Börge. Skulle vara bra med lite källor.
Med vänlig hälsning,  
Greger

105
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2015
« skrivet: 2014-10-19, 13:28 »
Annika,
Du har förstås rätt. Att Ture H's dotter Kirstin d.ä. dog före Kerstin d.y. 's födelse tar luften ur min teori om kusinernas namnskick. Återanvändning av döda barns namn var ju inget ovanligt. Jag borde ha sett det. Jag tror fortfarande att Kerstin Turesdotter född ca 1716 är dotter till Ture Svensson, men det får bli på andra grunder.

106
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2015
« skrivet: 2014-10-18, 20:46 »
Med övliga ursäkter för att jag använder andrahandskällor:
Ingegärds inlägg fick mig att fundera ett varv till. Ture Håkansson d.y och Ture Svensson var väl kusiner?
Britt Strömbäck som citerar dombok har kallat Kerstin d.y. för Kirstin. Annika har på sin sajt listat Ture Håkanssons barn. Där finns både Kirstin och Kerstin. Oavsett om det är två olika namn ligger det väl rätt nära till hands att de två kusinerna namngett på samma sätt, dvs. efter samma släktingar. Återigen inget bevis för någonting, men jag tycker det stärker hypotesen att Kerstin d.ä. är dotter till Ture S. Lyckligtvis är Ture H så mycket yngre att hans döttrar inte kan förvirra något.
Vad sägs om detta?

107
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2015
« skrivet: 2014-10-10, 23:55 »
Lena/Annika  
Jag tycker Kierstin född 1731 är ung för att gifta sig 1746. De verkar inte gifta sig så värst unga i släkten. 1743 är uteslutet.
 
Två systrar med samma namn verkar märkligt men jag har en teori. Ture Svensson kommer från Åsen där alla damer tycks ha hetat Kierstin. Hans mor var rätt säkert Kierstin Abrahamsdotter, och även farmor och en syster ska ha hetat Kierstin (enligt Ingegärd Johansson iaf). Om den äldre Kierstin har fått namn efter farmor så kan den yngre ha fått namn efter hans mor. Hon dog 1730, och Kierstin föddes 1731. Man gav ju inte namn efter levande, men Ture kan ha velat hedra mamma på detta sätt så fort hon dött. (Fast om mormor också hette Kierstin är vi illa ute!)
 
Bara gissningar, men eftersom unga Kierstin inte kan ha gift sig 1743 tänker jag räkna Kierstin d.ä. till min släkt; bl.a. av de skäl jag nämnt. Den yngre är ju utesluten.  Känns inte alltför äventyrligt, tycker jag.

108
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2015
« skrivet: 2014-10-10, 14:57 »
Tillägg t ovanstående (slarv)  
Jon Ingemarsson och Kierstin övertog Elinshylte och Jon dog där 1778. Kan väl inte betyda annat än att Kierstin var dotter till Ture!? Den yngre Kierstin ska ha flyttat till Sänneshult enligt uppgift på detta forum.
Den äldre Kierstin var 70 när hon dog 1786, dvs född 1716.

109
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2015
« skrivet: 2014-10-10, 14:37 »
Hej Lena,
Hittade precis Bengt. Men såg också att Annika på sin sajt dragit slutsatsen att Bengts hustru var Kierstin född 31. Kan stämma.
Kierstin d.ä. intresserar mig särskilt eftersom hon är min ana, eller rättare, den Kierstin som gifte sig med Jon Ingemarsson är min ana. Men om hon är född 1694 måste vi hitta en annan mor. Märta är för ung. Jag har sett olika uppgifter på nätet, både 1694 och 1716 men har inte sett stödet för det.  
Men Hyltetorp var väl en gård, inte en by? Om Kierstin d.ä. är född Hyltetorp är det väl svårt att tro på annan far än Ture?
Eller kan hon ha varit piga hos Ture? Det står p. Kierstin i vigselnotisen.

110
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2015
« skrivet: 2014-10-09, 23:50 »
Den som gifte sig 1743 var Jon Ingemarsson, men vem var den andre?
Märta Jönsdotter var dotter till Jon Olsson och Britta Andersdotter och lär väl vara född Hyltetorp/Elinshylte. Ture Svensson köpte gården 1710 från svärmor och hustruns syskon. Kolla brittstromback.se. Hon har läst domboken, det har inte jag.

111
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2014
« skrivet: 2014-09-26, 14:49 »
Stort tack, Annika!
F.ö. skrev jag fel i punkt 2, Jon var inte farfar till Ture Jonsson, det var hans namne, men väl hans farfars far.
Med vänlig hälsning,
Greger

112
Västra Torsås / Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2014
« skrivet: 2014-09-26, 12:02 »
1. Saknar föräldrarna till Maria Jonsdotter, född Bohult 10 Nov 1831, död  16 Feb 1928 i Elinsbäck. Hon var gift först med Jon Håkansson f. 1831 och sedan m Thure Jonsson i Elinsbäck född 1823
2. Thures farfar var Jon Ingemarsson, död 22 Mar 1788 i  Elinshylte, och född 1710 trol. i Femlingehult. På Anbytarforum har jag läst att några erfarna aktörer dragit slutsatsen att han var bror till Jon Ingemarsson(!) i Femlingehult och att de kan ha varit söner till Ingemar Jonsson i Femlingehult. Har den teorin blivit bevisad eller motbevisad? Men frågan hör kanske till Virestad?

Sidor: [1]