Rök A1:9, sid. 239, 1839, Genline 361.21.28800, Anna Maria Ramberg

[Inga Wallenquist]

Kan någon hjälpa mig tyda andra raden i notis på sidan 239, Rök A1:9 Genline 361.21.28800
MVH
Inga

[Bengt-Göran Nilsson]

Längst ner står väl: Bet. för resa till Örebro 1839 6/5.
Sjuklig, är väl heller inga problem med.
Men vad det är för en .....attest som följer därefter kanske någon annan kan fylla i ?

[Heikki Särkkä]

Bet. --- til Örebro 1879 6/6 ?/ 6/5 ?

[Heikki Särkkä]

Ser ut som ålderattest. Som Bege tyder 1839, inte 1879.

[Inga Wallenquist]

Tack för hjälpen! Är det någon som känner till varför det antecknas i hfl att man betalar(?) för resa? Är det brukligt? Behövde hon en åldersattest om hon reste utanför hemorten Rök?  
MVH
Inga

[Bo Persson]

Bet. = betyg. Alla som ville färdas inrikes - utom där han var allmänt känd - var från 1500-talet och framåt tvungen att ha ett respass. Inrikes passtvånget upphävdes först med en kungl. förordning 21 sept. 1860.

[Leif Gson Nygård]

Ville man resa utanför hemsocknen, särskilt om man var gammal och sjuk, kanske det var regel att sådana här attester utfärdades. Flyttningsbetyg, för att intyga sin civila status, är ju vanligt förekommande.
 
Mvh / Leif

[Inga Wallenquist]

Tack Bo och Leif. Borde förstås tänkt på det där med respass, men den associationen hade jag inte i det här fallet. Sen kan man ju undra vad Anna Maria kunde få hjälp med just i Örebro som inte ligger nästgårds med Rök. Vad är Örebro känt för ur hälsosynpunkt under mitten av 1800-talet? Nån som vet?
MVH
Inga

[Leif Gson Nygård]

Inga,
 
Nu är det nämligen så att jag bor i Örebro, ett par hundra meter ifrån Olaus Petri kyrka.
 
Mitt emot denna kyrkan finns numera ett vårdboende som på mitt förslag fick namnet Klosterbacken efter ombyggnad för några år sedan.
 
Jag tyckte det passade eftersom på denna plats har funnits ett kloster som vårdade gamla och sjuka redan på 1500-talet. Sedemera låg där ett lasarett och kurhus. Det var antagligen ett av de första i landet och vårdade även utomlänspatienter. En särskild specialit? var s k veneriska sjukdomar. Så här står det i en bok jag har:
 
Medellösa utomlänspatienter - vandrande gesäller m. fl. - vårdades tack vare Kulls ingripande 1832 gratis på Örebro lasarett, men så torde det inte ha varit överallt eftersom K. Maj:t cirkulär till landshövdingarna 23/12 1852 förordnade att sådana vid sjukdom måste intagas och vårdas fritt. Följande år kom emellertid förordningen om fattigvård, enligt vilken församlingen, där de vid tillfället vistades, blev betalningsskyldig, men av uppgifter från 1863 att döma utnyttjade Örebro lasarett inte denna möjlighet.
 
För intagna på kurhuset gällde andra bestämmelser. Alla läkare, särskilt provinsialläkare, hade att anmäla upptäckta fall av venerisk sjukdom /.... / till socknens präst, som ombesörjde deras intagning på kurhuset, om erfordeligt med hjälp av kronobetjäningen. Sedan de kommit hem botade - med sundhetsbevis - skulle prästen tid efter annan underätta sig om deras tillstånd för att vid recidiv föranstalta om ny intagning.  
 
(Tidigare fanns ett museum på området, men är numera nedlagt. Inventarierna förvaras i länsmuseums lokaler i Grenadjärstaden, f d regementsområdet I 3).
 
Det kanske var så att Anna Maria hade någon venerisk sjukdom och kom just hit till Örebro lasarett och kurhus? Det är ju inte särskilt långt från Östergötland till Örebro. Ett sätt att ta reda på det är att läsa sjukvårdsjournalerna - om de finns kvar? - från 1839.
 
Du kan höra dig för med Landstingets arkivenhet, arkivchef Birgitta Torg?n tel. 019-6027341. Eftersom det är så pass gamla journaler kan de dock ha inlevererats till Landsarkivet (i Uppsala).
 
Lycka till!
 
Mvh / Leif
 
PS. Boken, skriven av Johan Pont?n 1975, bär titeln Örebro Hospital, Lasarett och Kurhus 1527-1863 DS.

[Inga Wallenquist]

Tack Leif,
för ett intressant uppslag. Anna Maria avled först 1873 av giktkrämpor och det kan väl knappast varit för gikten hon åkte till Örebro 34 år tidigare.
Nu har jag en möjlighet att forska vidare.
MVH
Inga