Äldre inlägg (arkiv) till 03 oktober, 2006

[Niclas Rosenbalck]

Hjo var en av de orter som resandefolket tidigt fick slå sig ned på (se bl a  A Etzler : Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige s 93 o 103).  Det kan därför vara bra att en diskussion öppnas för denna orten så att källor som berör resande där lyfts fram.
 
En av de resande zigenare som omskrivits i litteraturen är den kände häktmakaren och hästhandlaren Per Jönsson Hellbom, som senare kallade sig Lindgren. Denne var född omkr. 1683 (uppges vara 45 år 1728 i rannsakningen av Hellboms flock som slottsfogden i Stockholm von Drake gjorde, men över 60 år 1741 vid Gudhems häradsrätts rannsakan, dvs född före ca 1681). Hans fader anges ha varit häktmakare och satt sig ner som borgare i Hjo (enligt protokoll av d. 7 jan. 1729; uppgifterna om Per Jönsson Hellboms födelseort och övrigt visar sig vara motstridiga i jämförelse med förhörsprotokollet året före, d. 15 juni 1728, men det är klart samma zigenare som varit i förhör - jfr Etzler s 94 o 97). En syster till Per Jönsson Hellbom var Margareta Jönsdotter som anges vara fallandesjuk och tokig (hon beskrivs som hel swartaktig som en criol medans hennes bror PJH anges ha ett tämligen gott ansikte wäl nog mörka hår men eij just så ziguenisk mine- se Etzler a.a. s 94).
 
I Gudhems häradsrätts arkiv A I a:13 (1741-1743), urtima ting 1741 21/8 angående kyrkotjuvnad begången natten mellan den 9 och 10 augusti 1741 i Sjogerstads kyrka (refererar efter Gabriel Wallgrens uppgifter här på anbytarforum under diskussionen på resande Holm) nämns om Per Jönsson Hellbom som efter ny militärtjänst i Göteborg antagit soldatnamnet Lindgren.  
Gabriel Wallgren skriver: Per Lindgren berättar att han är barnfödd i Småland, Kronobergs län och Markaryds socken och hemmanet Giällerona [sic! Gälleröna fanns men låg i grannförsamlingen Hinneryd]. Över 60 år gammal, varit soldat under överste Zanders regemente i Göteborg, men fått avsked 1737 7/10 (von D?rings avskedspass uppvisades). Han har sedan dess uppehållit sig i Göteborg, men för tre månader sedan med sin son Hultqvist och the flera ofwannämnde thess barn gått därifrån till Skaraborgs län i tanke att vidare söka till Småland och sedan vidare till Karlskrona till tvenne därvarande söner, rotesoldater under Kronobergs läns regemente.  ..... Till sist anges Per Lindgrens fader en gång i tiden varit borgare i Hjo (där Per Lindgren har halvbröder) och hetat Jöns i Sösegården.
 
Kan sistnämnde Per Jönsson Hellbom/Lindgrens far närmare identifieras i Hjo?
 
I Sörgården i Hjo nämns 1699 krämaren Olof Jönsson (g.m. Ingrid Håkansdtr) och Jacob Jönsson (glasmästare 1698) - är det Per Jönsson Hellbom/Lindgrens halvbröder? En hustru Margeta (~Margareta) i Sörgården nämns som fadder på 1690-talet.
 
Finns fler uppgifter om zigenaren Per Jönsson Hellbom/Lindgrens släkt? Han torde vara stamfar  till många av dagens resande.

[Anders Berg]

Är det verkligen möjligt? Jag gjorde en snabb genomläsning av Hjo fb och db (hittade ingen vb) fram till ca 1715 på Genline, och Olof Jönsson (nämns oftast utan ort, någon gång i Sörgården) kallas krämare 1697-1704, handelsman 1705 och rådman(!) från 1708. Hustrun heter hela tiden Ingrid Håkansdotter och det är säkert samma person. Fadderrelationer finns till de talrika andra krämarna i staden. Bland annat är Ingrid Håkansdotter gudmor till krämaren från Bogesund Anders Danielssons barn i Hjo 1714.
 
Glasmästaren Jacob Jönsson förekommer endast 1698-99 vad jag kunde se, men av formuleringen vid ett dop då både Olof och Jacob var faddrar så är de mycket sannolikt bröder.
 
Kan det verkligen vara möjligt att zigenaren Per Jönsson Hellbom (Lindgren) med hans historia kan ha en bror som är rådman?
 
Har rådmannen och f d krämaren Olof Jönsson lämnat några efterkommande borgerliga släkter?

[Anders Berg]

Hej igen, nu har jag tittat lite mer i Hjo.
 
Först Gabriel, du kanske har rätt när det gäller Per Larsson (som vi nämnde under den ordinarie Hjorubriken)! 1728 1/12 dör krämaren Per Larsson 46 år och 2 mån gammal, och i kyrkoräkenskaperna 1718 nämns en handelsman Per Larsson. Det är nog sannolikt att det är han som är faddern 1712 till Anders Danielssons barn.
 
Krämaren och sedermera rådmannen Olof Jönsson kan inte vara Per Hellbom/Lindgrens halvbror nämnd 1741, eftersom han avlider i maj 1720, 60 år gammal. Kopplingen till Sörgården är dock intressant. Det borde väl gå att få fram i mantalslängder vem som bodde på Sörgården i Hjo under 1680- och 1690-tal? Enligt Carl-Martin Bergstrands referat av samma rättsfall som Gabriel skrivit om, så dog Per Lindgrens far Jöns när Per låg i sin linda. Alltså misstänker jag att det sannolika är att Pers halvbröder är födda i ett andra gifte ca 1685 som Pers mor har ingått. Om vi bara kunde få reda på denne styvfars förnamn så har vi säkert flera kandidater till dessa halvbröder bland Hjos många krämare.
 
Hustru Margeta i Sörgården är en tänkbar mor till Per. Hon dör 1713 11/4 i en ålder av 68 år 3 mån och 10 dagar gammal, och är alltså född ca 1645. Därmed är hon knappast mor till rådman Olof Jönsson född ca 1660.
 
Följande barn har jag funnit till Olof Jönsson och Ingrid Håkansdotter: Maria 1697, Jöns 1698, Olof 1702, Annika 1705, Maria 1708, Brita 1710 och Håkan 1713. Av dessa dör alla utom Jöns och Brita i unga år.
 
Det kanske kan vara bra med en, om än säkert ofullständig, lista på krämare som nämns i Hjo C:1 och F:1 (1694-1730):
 
Anders Hansson i Skövde (död i Hjo i maj 1720)
Anders Persson (död 53 år gl i Gullspång i mars 1723) (gm Maria Eriksdotter)
Hans Christoffersson (gm Sofia)
Jacob Eliasson (gm Brita Danielsdotter)
Johan Hansson (gm Maria Jönsdotter)
Johan Jacobsson (gm Maria Larsdotter)
Johan Jönsson (gm Karin)
Johan Svensson (gm Ingeborg Månsdotter)
Lars Torsson (gm Kerstin Nilsdotter)
Olof Jönsson (gm Ingrid Håkansdotter)
Per Larsson (död 1728)
Per Nilsson (gm Margareta Jacobsdotter)
Sven Andersson (gm Karin Larsdotter)

[Olle Elm]

Nils Nilsson häktemakare i Joo(?) Vstgtld, 1657 9/9, stulit kor vid Marknad. Nils Larsson häktemakare i Hjo, 1658 15/5 anklagad för olaga handel i Vadstena. (Källa: Stadens protokoll, (Bil. till Westling, Småstadens dynamik - Skänninge och Vadstenas befolkning ...))
Meddelar p g a yrkestillhörighet.
Vänligen,
Olle

[Stig E Petterson]

N. Fågelås B:1 2/2 p 137
 
Peter Frimodig (min ana) vigs 1751-12-28 i Norra Fågelås med Katrina Svensdotter Åberg.
 
 
Han Borgare i Gränna, 27 år, hon piga i Hjo, 26.   30 lod silver.  
Hans föräldrar Gustav Andersson Frimodig, Annika Svensdotter. Hennes föräldrar Sven Larsson, Ingrid Andersdotte.  
 
(Ovanstående är Peter Frimodigs andra gifte.  
1748-10-28 i Gränna:
Copulerades Borgaren Peter Frimodig och Borgaredottern Helena Wahlman.
Och 1749 d. 17 Juni afsomnade Borgaren Pet. Frimodigs hustru Helena Wallman och begrofs d. 23 dito, 26 åhr gammal, dödde av barnsbörd. )
 
Känner någon till föräldrarna till Peters andra hustru? Resande eller inte?  
Varför kallas bruden Svensdotter Åberg?
 
Stig

[Niclas Rosenbalck]

Hjo stads dombok (GLA) 1678, rådstuga den 17 augusti, opag.:
Andrager sigh Rasmus Anderßon opwijser sitt afskedz
paß från Gabriell Rutenskylldh i Giörlshullt som
han i 4 åhrs tijdh har tient, begärer at han måtte bur-
skap winna som honom oplåttes och giorde sin borgare
eedh på 6 hrs tijdh, hans Cautions män ähr Andor
Jönßon och Jöns Jönßon.
 
18 september 1680: Jöns i Sörgården, stadstjänare med andra, tillsatt ss vakt vid Mathijmarknad
 
Hjo rådstuga 5 maj 1680:
Låtter och Borgemästaren Nilß Mauritßon opbiuda Sörgårdenz tompter
som han sigh tillhandlatt hoß af Cammarherren wälb:ne herr Carll Sparre för
130 Dr Kpr m:tt som nu 3die gången opbiudes till Skafft och Skiöttningh
 
Hjo rådstuga den 23 maj 1682:
Låtter och Jöns Jönßon i Sörgården opbiuda Sör-
gårdztompten 1 ste gången till Skafft och Skiötningh
som han sigh af Borgemästaren Nilß Mauritßon för
180 D: koppar mynt tillhandlat hafuer.
 
Hjo rådstuga den 26 juli 1682:
Låtter och Jöns Jönßon i Sörgårdhen opbiudha Sör-
gårdz tompten andre gången till Skafft och Skiötningh
som han sigh af Borgemästaren Nilß Mauritßon  
för 180 D: koppar mynt tillhandlat hafuer.
 
Hjo rådstuga den 9 september 1682:
Låtta Jöns Jönßon upbiuda 3 gången Sorgården
som han till sigh handlat hafwer af Borgemästaren
Nilß Mauritßon för 180 D: koppar mynt
 
1683 den 18 februari, Jöns Jönssons i Sörgårdens barn nämns som vittne i ett mål
 
1683 24 september nämns byfogden Jöns Jönsson!
 
Hjo rådstuga den 12 december 1683:
Jnställer sigh Jöns Jönßon i Söregårdhen Begärer sta-
dzens fastebreef oppå bem:te Sörgårdh, den han sigh af
Borgemästaren Nills Mauritßon tillhandlat hafwer
och alldenstundh bem:te kiöp pröfwadhes lagbudett och
[ny sida:]
(….. ? söndrig kant) wahra, dy dömbde och rätten samma kiöp att
(….-”-) ey återgånga som och skaftskiött blef.
 
Jöns Jönsson i sörgården är rådman i Hjo 1685ff. Ännu rådman o i livet 1692 7 maj.
 
 
Hjo rådhusrätt den 18 maj 1687:
Jnstellte Sigh Jöns Jönßon ahnhålt om afskedh för Sin gamble fadher
Jöns Olufßon, och all den stundh han förmedhelst ålderdombzSuaghet
ey mechta eller kunatt nu i några åhr stadzens Rättigheet oppehålla,
dy kundhe icke häller Magistraten honom sådant förwägra, uthan
han i så måtto här ifrån förlofuas förmedhelst ett beligtt afskeedh.
 
Hjo rådhusrätt den 4 december 1688:
Jnstälte Sigh Rådman Jöns Jönßon medh sin h: hustru Margreta Jakopz
doter käradhe till Peer Gunarßon som skullat för några dagar
Sedhan på gattan, skiält h: Margreta för Sachramenste kånna
medh mehra deras Son skulle wahra skiäldh för skiällm, men
Peer Gunarßon alldeles neckadhe dher till, sadhe Sigh inteet
annat wetta medh Rådmanen Jöns Jönßon hustru och barn ähn
dhet som ehrligt och godt ähr, och dher någon (oc)kadha skulle wahra
förlupen ähr sådant uthi dryckesmåhl och aldeles uthan hans
wettenskap skedt, begärer att sådant icke måtte honom tillrächnas
Rådmannen gifuer Sacken så ijda effter nu för dhenne gångh, och
begärer att dhem emillan måtte ett billigt wijtte Sättias, att
huilken dhera af dhem dhes hustrur eller barn dhen andra öfuer
faller medh ordh eller huariohandha onda gerningh, dhet dhe
å bägge sijdhor äskadhe som för den skulldh Råstugu rätten billigt
att Sättia dhem 40 marker Silfuemyntz wijtte emillan dhem till straf som
här emott bryter huar medh dhe blefwe wänligen förlijchte.
 
 
Hjo rådhusrätt den 12 maj 1688:
Lätte Lars Tolfson opbiudha muratompten 2da gången
som han till Sigh handlat hafuer af Jakop Alexanderson
för 6 D Silfuermynt och begärer där på Skafft och Skiöttningh.
[jfr Hjo uppbud räkenskaper 1680 - en äldre Jakop Sannersson nämns! Kanske fadern till sämskmakaren Per Jakobsson och hans bror häktmakaren(?) Johan Jakobsson i Hjo (1680-talet) och även möjligen fader till häktmakaren Elias Jakobsson som 1684 bodde i Sörgården (gården där Jöns Jönsson bodde, vilken anges vara zigenare efter förhören med sonen Per Jönsson Hällbom-Lindgren på 1700-talet, se Etzler; en annan möjlig son till Jöns Jönsson kanske häktmakaren Jakob Jönsson i Hjo nämnd ifrån 1684 vara ? Jfr namnet Jakob, är möjligen då hustru Margareta Jakobsdotter i Sörgården (c1645-1713) moder till barnen o måhända dtr till Jakob Alexandersson?)]
 
 
Hjo stads dombok (Hjo stadsarkiv AI:1; GLA) 1692, rådstuga 3 november:
Samma dagh giorde hans Christaphorßon [sic!] sin
borgareeedh oppå 6 åhrs tijdh, hans Cautions-
män ähr Jackop och Oluf Jönßöner.
Samma dagh giorde och hans Christaphorßon [sic!] kiöp
medh Esaias peerßon och hans dotter Kirstin Esa-
iasdotter, om dheras lilla tompt, hwarföre han
[ny sida:]
Contant gaf 20 Dr Silfuermynt då Esaias peerßon
blef skylldigh att inlößa Martorpa styckonen för
6 marker Silfuermynt som stodhe i pant hoos h: Giyrin
Bengt Arfwedßons, hwilcke och strax inlöste
blefwe.
 
Det är märkligt och intressant att den bekante zigenaren Per Jönsson Hällbom/Lindgrens far Jöns i Sörgården (=Jöns Jönsson) faktiskt var rådman i Hjo vilket kan styrka teorin att resande faktiskt kunde verka som borgare i städerna så länge de följde gällande lagar och förordningar.

[Niclas Rosenbalck]

Hjo stads dombok (Hjo stadsarkiv AI:1; GLA) 1692, rådstuga 5 juni
Elias Jackop?on hächtemackare skrefwen till 2 mantal
hu?fattigh borttreste A:o 1690 uthan afskeedh och låte
sigh leyia till Soldat uthij Elfzborgz lähn afgår alt?å
bend:e 2 mantal.
Ra?mus Ander?on hächtemackare skrefwen till 1 mantal
hu?fattigh borttreste A:o 1690 uthan afskedh, och låtet
sigh leyia till Soldat i Elfzborgz lähn, afgår altså samma
mantal.
 
 
Hjo stads dombok (Hjo stadsarkiv AI:1; GLA) 1693, rådstuga 31 maj:
hans Christaphor?on finns intet i wår under-
skrefna opbördzlista, war ey häller här den
tijden mantalen skrefwes uthan hade hemwist
i Askersundh

[Niclas Rosenbalck]

Hjo rådhusrätt 1679 den 3 september; opag.
Samme dagh giordhe Jakop Sannersson Sin
borgare eedh på 6 åhrs tijdh hans Cautions m(än)
ähr Andor Jönson och Jöns Jönsson.
 
Kan Andor Jönsson och Jöns Jönsson i Sörgården vara bröder?  Fadern till Jöns Jönsson heter Jöns Olofsson, även han tydligen borgare i Hjo och mycket gammal enligt Hjo dombok 1687 då han får avsked (någon annan JJ i Hjo denna tid än JJ i Sörgården nämns inte). Andor har en son Olof Andorsson som Jöns tydligen även har, kanske båda uppkallade efter farfars far?  
 
Hjo rådhusrätt 1679 den 17 september; opag.
Samme dagh blef opläsitt ett kiöpebref gifwitt af hennes
Maÿtz Rijkes Enkiedråttningens Cammar herre, wälb:ne  
herr Carll Sparre oppå frällsetompten Sörgården i hioo som
han till borgemästaren wällt Nills Maugriitzon för
sållt hafwer för 130 Dr kopparmynt som förste gången op-
biudes till skaft och skiöttningh.
 
Vem är egentligen denne borgmästare Nils Maugritsson (=?Mauritzsson?) ? Onekligen en intressant person som kunde få köpa en tomt av rikets styrande skick, man undrar vilka beslut som låg bakom detta köp. Gården såldes raskt vidare till Jöns Jönsson senast 1682 med god förtjänst (uppbud 1:a ggn 1682 23/5 av JJ).
 
Etzler nämner i sin bok Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige (Sthlm, 1944) s 98 att Per Jönsson Hellbom vid ett förhör i början av år 1729 [Landshövdingens skrivelser till Kungl. Maj:t den 7 jan. 1729, Västernorrlands län, RA] uppgett att han var född i en liten stad, Gammelbyn vid Kristiania och att han vid späd ålder följt sin fader, som sedermera skal satt sig neder och warit borgare uti Jo, till Sverige. Uppgifterna av Hellbom motsäger hans egna vid tidigare förhör och det är uppenbart att han ljuger vid förhören med myndigheterna. Vidare har Hellbom uppgett att han ämnat resa åt Finland och Västerbotten för att slå sig ned där, eftersom han har tvenne svågrar i Kyajocki socken. I Hellboms sällskap 1729 fanns även en kvinna Kerstin Persdotter, 27 år, född i Norge, som sade sig för 13 år sedan blivit gift med en mn vid namn Jakob Jönsson, som skall ha dött för 7 år sedan [dvs ca 1722]. Deras två flickor medföljde sällskapet.  En spekulation: är Jakob Jönsson densamme som glasmästaren i Hjo, förmente brodern till Per Jönsson Hellbom ?

[Anders Berg]

Du kan vara något stort på spåret här, Niclas. Zigenaren Per Hellbom/Lindgrens uppgivna fader i Hjo tycks stämma oerhört väl in på rådmannen Jöns Jönsson i Sörgården. Vidare förefaller det av dina utdrag inte omöjligt att rådmannen Andor Jönsson är hans bror.
 
Kanske det inte är så märkligt ändå. Lantmätare Allvin argumenterade hårdnackat emot att Gränna och andra städer befolkats av zigenare (se Grännadiskussionen), så totalt utan substans att det snarast stärker denna teori. Om det nu faktiskt var så att en stor del av befolkningen i Gränna och kanske andra småstäder var av romsk härstamning, så borde ju rimligen även dessa suttit i städernas styrelse. Det borde alltså finnas rådmän bland dessa.
 
Det finns mycket att fundera på. En tanke som slog mig är att borgarna sällan tycks kallas tartarer eller liknande i sin egen stads dom- och kyrkoböcker. Däremot förekommer det när de nämns på andra ställen, i rättsliga sammanhang eller när deras barn föds. I Hjo kallas Hindrik Hindriksson flera gånger tattare. Varför kallas han det men inte Jöns och Andor Jönssons familjer? Var Hindrik en främling och därmed klassad som tattare, eller finns någon annan skillnad mellan dessa personer?
 
Vad gäller Jacob Jönsson låter det mycket bestickande med din teori, men om man får lita på Etzler så är denne Jacob Jönsson inte alls död 1722 utan identisk med Jacob Helsing, som också kallats Jacob Carlsson, son till en gammal svensk ryttare och modern född i Danska Norje. Om detta, se s. 98 och 101-102 i Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige.

[Olle Elm]

Johan Persson, häktemakare från Hjo, får i Vånga (E) 1702 3/3 dottern Kristina.
(GID 412.24.7900)
Är han känd tidigare?
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Hjo rådhusrätt (GHA) 30 december 1696, opag.:
Såsom ett oliudh eller Sabatzbrått wahritt förelupit den
28 decemb.r emillan Hans Christopherson och dafvedh lorentz
son, och Axell Casperson, men såsom hans Christopherson
förlikt sigh medh dafvedt lorentzon Måhlsägare saken
Angåendhe, som och elliest giör förbön för dem, men såsom
dhesamme dagen försummatt gudztiensten, dy som Magi-
straten skiähligt dhem för dhenna gången till Correction,
att huar persohn gifuer till kiörkian 1 Dr S:mt
och Axell Caßperßon som föröfuatt oqvädomsordh oppå
allmenna gata, Sakfälles efter dhett 31 Capit: Råstugu
bal:n till sijne 6 m:r Silfuerm:t
 
I saköreslängden 1696:
den 30 decemb:r Blef Axell Casperson
Sakfälldt efter dhet 31 Capitel Råstugu
balken á 6 mr                             16 öre
 
Angående Axel Caspersson jämför:
Vimmerby C:3 [födelseboken bevarad i två kopior, med delvis olika innehåll varför bägge bör kontrolleras]:
Vimmerby C:4, år 1712, s 136:  
d 11 April Axel Casparssons son modwik, w: Anders Kastman, Zacharias Carlson. Kirstin Bergman, h Brita Carlsdotter  
 
Vimmerby C:3, s 233, år 1712:  
Tartarenss Axel Casparssons Son Modwijk d 11 April witne Anders Kastman, Zacharias Carlsson H. Kirstin Bergman h. Brita Carlsdotter.  
 
Axel Caspersson nämns även under . Han var kusin till tartaren häktmakaren Johan Hindrichsson i Vimmerby och troligen son av tartaren Casper Larsson i Gränna (borgared 1676 ihop med Axel Larsson, se under Wimmerstedt).  
 
David Lorentzson (David Lorentz) nämns även som fadder 1696 den 28 mars vid dop i Norra Vånga (västergötland) åt Petter Laffor (=? Per Lorentzson/Per Larsson, en bror till David?) och Maria Caspersdotters dotter Elisabeth (se här. I samma följe fanns då även ovannämnde Axel Caspersson, Lövert Johansson och en annan Petter Lorentz (bror till David Lorentz?) med sin kvinna Susanna Hansdotter (sistnämnda pars dotter Britta döptes den 30 mars s.å. i N Vånga).
 
En hypotes är att Hans Christophersson kan tillhöra Växjösläkten Grännman och vara son av borgaren Christopher Claesson i Växjö. Måste undersöka detta mer.
En tanke som slår mig nu är om den Christopher Hansson som i Vimmerby dombok 1713 2/11 anges vara son av Hans Hindrichsson Rudolph (se om honom här) kanske enbart är en styvson,,,, kanske en son av Hans Christophersson i Hjo och hans hustru Sophia - och att modern sedan kanske gift om sig med HHR (vars hustru anges heta Anna Sophia Hendrichsdotter) ? Inga belägg men en möjlighet som man kanske inte bör förbise.  
 
Vad är mer känt om Hans Christophersson som även haft sin hemvist i Askersund (se mitt inlägg ovan 15 dec. 2003) ?

[Niclas Rosenbalck]

Rättelse: ska stå Axel Olofsson ovan (ej Axel Larsson!). Denne dog 1680 efter att ha blivit skjuten. Möjligen var han och Casper Larsson nära släkt på något vis eftersom Casper har en son vid namn Axel Caspersson.

[Anders Berg]

Ett problem med Niclas' tanke i näst sista stycket i inlägget kl 22.21 är att Hans Christoffersson i Hjo är belagd i livet ännu 1714 (fadder till krämaren Anders Danielsson från Bogesund) och 1718 (Hjo kyrkoräkenskaper). Hans hustru är väl också nämnd som Sofia Olofsdotter i Eksjö fb 1700, enligt tidigare diskussion.

[Niclas Rosenbalck]

Samma följe som var i N Vånga i slutet av mars år 1696 har haft destinationen ställd vidare mot Hjo, ty förutom att Axel Caspersson nämns i dec. 1696 i Hjo dombok så har även en annan av faddrarna i N. Vånga (Lövert Johansson) låtit döpa sonen Petter i Hjo den 10 maj 1696 [Hjo C:1 s 6,(p 170), nr 52:8]- föräldrar anges vara Tartaren Löfwert Johansson och hust. Annica. Faddrar till pojkens dop var: Ingemar Månsson, Anders Svensson, Nils Månsson; gudmoder: hustru Lischen Carl Håkonssons; hust. Ingrid Måns Håkons, pig. Elin Svensdotter, Carl Håkons dotter, Brita.
 
Följet har alltså i slutet av mars 1696 vistats i Edsvära- N. Vånga (sydväst om Skara) och sedan senast den 10 maj anlänt till Hjo. Troligen har de rest runt på vårens frimarknader i Västsverige.  
 
Krämaren Hans Christophersson och hustru Sophia har sonen Lars (Hansson) döpt den 2 maj 1697 i Hjo [Hjo C:1 s 8, p 172, nr 79:13]. Faddrar till denne pojke var: rådman Carl Håkansson, mäster Johan kopparslagare, Lars Ambjörnsson, hustru Margeta i Sörgården, hustru Annica Nobelia, pigan Kierstin Olofsdotter, Botell i Sörgården.
 
En Hans Christophersson som troligen är densamme som i Hjo har den 10 februari år 1700 närvarat som fadder i Eksjö (se här) åt borgaren ifrån Gränna Johan Svenssons barn [ingift i Rutesläkten!]. Då var även en Sophia Olofsdotter fadder - måhända HC hustru ?
 
En Hans Christophersson nämns även i listan på de 15 zigenare som år 1676 ingick i öv.löjtn. Gerhard Skantzenstiernas dragonkompani (se här). Det kan givetvis vara fråga om flera olika Hans Christophersson men det bör observeras.
 
Hjo C:1,s 1714 s 66 [p 230; nr 562:9]:
Krämmaren Anders Danielsson från Bogesund [nuv. Ulricehamn] och hustru Maria Jacobsdotter, son Jonas döpt 25 mars 1714. Faddrar: gm hustru Ingrid Olof Jönssons. Wittnen Nils Svensson, Sven Andersson, Anders Ersson, Hans Christophersson och dess son [NN], Jöns i Missweden.

[Gabriel Wallgren]

Hej alla!
 
Jag har postat ett inlägg under 'Falkenberg' som berör Petter Lorentz och Petter Laphore (se här).  
 
I Håkan Skogsjös samling rörande resandesläkter [Privatarkiv A543, volym 12, GLA] finns excerpter från Göteborgs stadsarkiv E II a:23 (akter och suppliker), exiberade 1711 16/10 och 17/10. Här nämns Axel Caspersson för Axell Caspersson Franssman.  
 
Med tanke på att Axel Caspersson reser i samma följe som Petter Laphores hustru Maria Caspersdotter (Norra Vånga 1696) är det väl troligt att de är syskon.  
 
Jag kastar alltså ut hypotesen: Är Axel Caspersson och Petter Laphore franska zigenare?!

[Niclas Rosenbalck]

Angående Petter Lorentz bör följande notis nämnas här i samband:
 
Hjo rådhusrätt (GHA), rådstuga 1697 14/6:  
Dhen 14 Junij 1697 ahnhöllt Petter Lorendhtzson om burskap  
och förswar som honom bewilljades emot Måns håkonsons  
Caution och Contribuerade till staden för Jnnewarade åhr  
1 Dr 16 öre Smt  
 
Denne Petter Lorenzt(son) är ej densamme som Per Larsson Hedenberg (se under Hedenberg).
 
Vidare nämns direkt under notisen om Petter Lorendtson följande:
Samma dato ahngaf sigh ungh person peer peerson opföddh
i sörabercke i bergzlagen har nu i några åhrs tijdh warit
ho? sin Farbroder beskedeligh Abraham Christiernson ifrån
Schiöfde som lärdt medh Swarfwande och kiättlebyggiande
sigh att nähra, d? bewilljades honom emot sin faderbroders Cau-
tion förswar och Resepa? hwarföre han för Jnnewarande
åhr Contribuerar 1 Dr Sm:t för dhes ungdoms skull.
 
Samme Abraham Christiernsson i Skövde nämns vara med i det följe som kom till Skatelöv kyrka år 1707 enligt följande notis (redovisad tidigare under tillfällighetsfynd här å anbytarforum):
 
Skatelöv CI:1, s 170; födelselängd år 1707:  
d. 22 dito [=januari, döptes] Borgarens ifrån Wexiö Johan Jacobsons  
Sohn Carl Christnades i Smörhöga af  
Dn. Olao Wettero. Modren Maria Ericks  
dotter. Testes Måns Swens. ifrån st. Hio  
Bengt Mathsson och Johan Pers. ifrån Hio  
abraham Christjeanson ifrån Sköfde  
Hustru Karin i söra gården i Smörhöga  
hust. Johanna i Norrag. ibm, Britta Erickz  
dotter ifrån Sköfde.  
 
Här nämns även Hjoborgarna: Måns Svensson, Bengt Mattsson och Johan Persson.

[Niclas Rosenbalck]

Hjo rådhusrätt (GHA), rådstuga 1699 23/12:  
Sammadagh instälte sigh Lars Jsackson medh sin Bro-
derson hans Christopherson, som för honom Caverat
då han sigh här i staden inlade, medh gråtande tårar
opsäjer sitt Burskap häldst han inthet äger att skatta
medh, hans Cautionist haans Christopherson begiärer
äfwen wähl blifwa ändtledigat, häldst han för honom
mätte betahla 2: mahntahl som han aldrigh wänta
någon fyrk före. Altfördhenskull blifwa bend:e Lars
Jsackson pasetz åtherlefwererande förlofwat ifrån
staden, till lijka medh hans Cautionist hans Christopher-
son blifwer och dher ifrån ändtledigat.

[Anders Berg]

Lars Isaksson kan mycket väl vara den häktmakare i Lindesberg, som 1679 24/5 var instämd i Gränna för hustrumisshandel och svordomar. Hustruns namn var Ingeborg Johansdotter [P.Wilstadius, Vista härad i gången tid: kapitlet Per Brahe och tattarfrågan].
 
Släktskapet mellan Lars Isaksson och Hans Christoffersson gör det mindre troligt att Hans tillhör Grännmansläkten, som vi tidigare spekulerat om.

[Niclas Rosenbalck]

Hans Christophersson (av Grännmansläkten) med hustru är antecknade i Växjö stad fram till 1691 (mtl 1692). Detta stämmer bra med att han sedan år 1692 kommer till Hjo. I Växjö stad nämns även Lars Isacksson med hustru (åtm. med tom 1694 (mtl 1695), lucka mtl 1696-99). Jag tror inte att broderson ska tas ordagrant. Likaså måste man alltid ha i åtankarna att det kan förekomma direkta felskrivningar i domböckerna. Har funderat om han kan vara son till Isack Krok ohh Kirstin Ruth. LI nämns bland de andra häktmakarsläkterna i mantalslängden i Växjö.      
Enligt Lennart Zielfelts artikel om Ruthesläktet... ,s 26, nämns Hans Christophersson måg till Dordi Ruut ifrån Gränna vid Vimmerby rådhusrätt 1690 7/4 [Dordi g.m. Nils Persson Skatte (Skatte Nils) i Gränna (död omkr. 1695), vars barn antar namnet Ruut/Ruth.].  Frågan är även om ordet måg ska tas i modern betydelse eller helt enkelt betyder ingift person ?
 
I Hjo rådhusrätts dombok förekommer Arvid Nilsson Ruth ifrån Gränna i marknadsslagsmål år 1698. Målet är för långt att referera här men ger direkt intressanta kopplingar mellan Ruthsläkten och Hjoborgarna, bl a nämns följande:
...och Enckan hustru Margreta i Söregården medh begge sine söner Jacob och Oluf tillbudit sigh att gå i Borgen och lyffte för bem:t Arfwedh Ruth medh lijf och godz och alt dhet dhe åtte.
Margareta Jacobsdotter är änka efter Jöns Jönsson i Sörgården, sönerna Olof och Jacob Jönsson är borgare i Hjo (jfr ovan Anders Bergsb inlägg 25 o 26 februari 2003). Om man ska utgå ifrån den av Etzler omskrivne zigenaren Per Jönsson Hellbom/Lindgrens egna påstådda uppgifter om att han var son till borgaren Jöns i Sörgården har vi här dennes familj ty ingen annan Jöns nämns i Sörgården i Hjo stad.

[Niclas Rosenbalck]

Rättelse: det ska vara i Växjö dombok 1692 20/2 som det nämns att Hans Christophersson var måg till Dordi Ruut.

[Anders Berg]

Har du funnit när Lars Isaksson begår sin borgared i Hjo? Om man finner en motsvarande tidsöverensstämmelse mellan Växjös mtl och Hjos dombok som observerats för Hans Christoffersson, så skulle det styrka att identitet råder för både HC och LI i Växjö och i Hjo.
 
Vad gäller HC i Växjö, vars hustru väl inte är känd (jag bortser nu från möjligheten att hon är samma som Sofia i Hjo), finns ingen anledning att hitta någon alternativ förklaring till att han sägs vara måg till Dordi Arvidsdotter Ruut. Dordi kan mycket väl ha en dotter (med Nils Persson Skatte eller i ett tidigare okänt gifte) som är HC:s hustru i Växjö. För det talar att Hans Christofferssons troliga dotter Annika Hansdotter Grännman (f ca 1693, gift med Johan Sandberg) döper en dotter till Dorotea 1732. Vad jag kan se har ingen av Johan Sandbergs många syskon någon dotter Dorotea (=Dordi), så namnet borde alltså komma från Annikas släkt.

[Olle Elm]

Har tidigare under Tillfällighetsfynd rapporterat:
 
Källa:  Småland, Adelöv, C:1 pag 183
År:  1702
Fynd:  1702 Dom Jubilate (27/4), Begrofz vandringsmanssens son Alexander Jacobs sons son benämnd Jacob, Christnades i Brogz Sochn, och som theres pass uthwisar, äro the hemma i Joostad, och var 16 vekor gamal.
 
Ser det nu ånyo när jag går igenom Adelöf C:1 och väljer att rapportera även här. Kolla gärna om jag verkligen läst rätt.
Vänligen,
Olle Elm

[Anders Berg]

En bild på nämnda notis finns också här. Niclas läser socknen som Berg och det framkommer också att rätt årtal är 1703. Bra att vi fick en länk dit härifrån!

[Niclas Rosenbalck]

Ovannämnde Lars Isacksson som nämns i mitt inlägg den 13 april 2004 avsade sitt borgerskap i Växjö stad 1696.  
Växjö rådhusrätt (VaLA) 1696 d. 22 febr.,s 208:
dito bewilliades effter begieran Lars Jsack?on afskied
ifrån Stadhen som han täncker begifwa sigh på een
Annor Orth, och förmåhr intet kiöpa sigh gårdh
här i Stadhen.
 
En jämförelse med Hjo dombok kanske kan ge en notis ifall han svor borgared där 1696.

[Lennart Hjerpe-Norgren]

Lindgren Hjo
 
I Sunne(S) dog 1773-09-26 Jan Magnus Lindgren 3 år och samma år 3 dagar senare dog Carl Fredrik Lindgren 1 år båda från Hjo.Är dessa av resandesläkt från Hjo?.

[Niclas Rosenbalck]

Jöns Olsson nämns som borgare i Bogesund tom 1660 och anges detta år i mantalslängden ”flytter till Joo” - dvs Hjo stad, Skaraborgs län. Denne bör vara densamme som Jöns Olofsson far till Jöns Jönsson i Hjo (jfr mitt inlägg ovan den 15 dec. 2003; referat ifrån Hjo rådhusrätt den 18 maj 1687). Någon annan Jöns Olofsson/Olsson har jag nämligen inte påträffat i Hjo stad.
 
Den Jacob Fahlberg, vilken jag nämnt på annat ställe å anbytarforum, heter Jacob Olofsson Fahlberg och var kopparslagare. Han är son till Olof Jönsson och Ingrid Håkansdotter i Hjo stad (se bl a Hjo dombok 1723 13/4). Jämför detta med inlägg under Landskap: Närke: Socknar: Askersunds stadsförsamling: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-19 ifrån den 11 aug. 2004 och framåt. Den Jacob Jacobsson som figurerar i Askersund kan alltså inte vara Jacob Fahlberg. Det finns tydligen däremot även en Jacob Fahlgren. Kanske är Jacob Jacobsson identisk med denne och en son av Olof Jönssons bror Jacob Jönsson som nämnts ovan ? Jacob Fahlberg och Jacob Fahlgren kan då vara kusiner.
En annan Fahlberg som möjligen kan indikera resandebakgrund är skarprättaren Alexander Fahlberg som nämnts av den kunnige Jan G. Ljungström under avrättade:
 
I Orsa socken avrättades den 25 maj 1749 tidelagaren Pehr Pehrsson. Han var dömd för tidelag med ett flertal getter. Exekutionen verkställdes av skarprättaren Alexander Fahlberg, som fick totalt 15 daler smt i ersättning för halshuggning, bålets uppbyggande och kreaturens dödande och uppbrännande. Även skarprättarens hustru fick arvode vid detta tillfälle, 1 daler smt 16 skill. för det hon utlett Tallbergs getter till rätteplatsen, med vilka han syndat.
 
En fråga:
I vilka mål i Hjo dombok ska borgaren, sedermera soldaten, Hiert (Gert) Henriksson Wennergren/Winnergren/Wimmergren figurera ? Om honom se bl a under .

[Lennart Hjerpe-Norgren]

Lindgren
 
Skrev(här ovanför) att barnen Lindgren dog i Sunne vilket var fel.De är införda i Sunne dödbok som döda i Hjo.Några födelsenotiser i Sunne finns inte för dessa barn,inte heller någon vigselnotis för föräldrar.
Däremot förekommer en Claes Olofsson Lindgren född enl hfl 1778 med angivna födelseplatser Norge,Nyed,Gunnarskog m.fl.i olika hfl.
(I så fall borde fadern hetat Olof Lindgren och ev. varit far till ovan nämnda barn samt Claes)
Claes hustru var Anna-Lisa Rosenberg född enl hfl 1780 i Karlskrona,detta par kom att bosätta sig i Gräsmark(S).
Och nu undrar jag om någon känner till ovan angivna personer.
Lennart

[Niclas Rosenbalck]

Den ovannämnde häktmakaren Lars Isaksson som nämns i Hjo 1699 bör vara densamme som var borgare i Växjö 1685-1696.
 
Växjö dombok 1685 18/2 , p 200:
Samma dagh Afladhe Lars Isackson sin Borgare Eedh
tilförne bodt och warit Borgare vthi Lindebergz Stadh och ett
gunstigt afskedz pass dher ifrån bekommit af Dato den 17
Novemb: 1684. Lofwade och vthfäste på åhr och dagh skaffa sig
huus och hemwist i Stadhen: för detta ära hans lyfftes-
män Gudmund Jonsson och Pehr Sandersson på 6
åhrs tijdh och gifwer till Stadzens Cassa 3 Dr: Smt: för dhet
han gär Burskap winner.
 
De båda löftesmännen är häktmakaren Gudmund Jonsson som är handelssläkten Kroks stamfar i Växjö och häktmakaren Per Sandersson, stamfar för släkten Skotte. Sistnämnda hade tidigare varit borgare i Hjo innan han kom till Växjö. De båda är gifta med döttrar till häktmakaren Nils Larsson som kom ifrån Gränna till Växjö.
 
Notisen i Hjo dombok 1699 23/12 om att Hans Christophersson var broderson till Lars Isacksson ska möjligen inte ses ordagrant. En spekulation är att pinkaren o häktmakaren Erngisle Larsson i Växjö (som får en son år 1701 i Eksjö, då en av faddrarna är häktmakaren Johan Hindrichsson i Vimmerby - stamfader för Wimmercrantzsläkten och bevisligen zigenare)  möjligen är en son till Lars Isacksson. Namnet Erngisle kan han ha ärvt ifrån Hans Christopherssons morfar postmästaren i Växjö Hans Erngislesson. Min teori är att en dotter till samme postmästare kan vara gift med häktmakaren Lars Isacksson, i ett hans senare gifte. I så fall är Hans Christophersson i verkligheten Lars Isackssons hustrus systerson. Detta är fn spekulation. Kopplingen Hjo-Växjö är iaf klar.  det som fn saknas är Lars Isackssons borgared i Hjo , som bör ha skett 1696-99.  Lars Isackssons hustru var 1679 en Ingeborg Johansdotter vilket framgår av Anders Bergs inlägg ovan den 13 april 2004. Inget hindrar att han därefter gift om sig med en dotter till Hans Erngislesson i Växjö (ej av resandesläkt). Detta är dock fn bara spekulation och kanske kan verifieras eller förkastas.
 
Erngisle Larsson svor sin borgared i Växjö 1700 19/12 och hans löftesmän var då bröderna Hans Christophersson och Claes Christophersson. Det ska tilläggas att Hans Christophersson år 1699,  samtidigt som sin släkting Lars Isacksson, avsade sig sitt borgerskap i Hjo, varefter han återflyttat till sin barndomsstad Växjö.
 
Ett tack riktas till Annika Davidsson för att hon fäste min uppmärksamhet på notisen i Växjö 1685.

[Niclas Rosenbalck]

I ett mål vid Vimmerby rådhusrätt nämns Olof Jönsson ifrån Hjo med sin hustru Ingrid Håkansdotter. Det har varit bråk mellan sistnämnda och häktmakaren Sven Nilssons hustru Anna(Annika) Nilsdotter ifrån Bogesund(=Ulricehamn). Är dessa sistnämnda föräldrar till Johan Svensson Sundberg i Gränna (f ca 1679, död 1709, bgr 21/12 i Gränna)? Han uppges vara barnfödd i Bogesund (Gränna RR 1692 11/1) och han var gift med Kristina (Stina) Isaksdotter Krok, en dotter till Isak Krok ohh Kirstin Arvidsdotter Ruut i Gränna.  
 
Vimmerby rådhusrätt (GHA) 1696, rådstuga den 13 juli; opaginerad:
Samme dagh blef Swen Nilsons hächtema-
kares hustru ifrån Bogesundh Anna Nils-
dotter förmanad sampt tillhållen och åthwarnad
medhelst den klagan som Oloff Jönsson ifrån hio
med sin hustru Ingrid håkon?dotter nu in
för rätten öfwer henne anförde att skall hon
Annika [sic!] kallat henne täfwa: / der om dhe sigh
Emillan dock nu förlijkat /:  att dher hustru
Annika Nilsdotter än wijdare medh sådant
skulle inkomma eller på hwariehanda
annat sätt hustru Ingrid håkonsdotter
här i staden eller annorstädes öfwerfalla,
skall då på den samma händelsen och dheröfwer
henne klagat blifwer, hon Annika Nilsdotter :/ Så wij-
da och hwad hälst som här i staden förelöper /:  hon ey
allenast derföre plichta som lag förmåår utan
och detta jämwäl för henne öpet stånda.

[ola larsson]

I Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer av Abraham Abrahamsson Hülphers 1783 skrivs om Mariefred att det säges, at en del invånare fordom här varit af Tartarisk extraction, men sådant nekas.
Någre så kallade Zigener hitflyttade ifrån Hjo i förre tider, torde dock därtill givit anledning, sedan de, med försvar härifrån, rest omkring i orter och på marknader med glas och andre varor, men äro numera utgådde.