Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-25

[Olle Elm]

Hans i Vimmerby, 1710
 
I Adelöv C:1 sid 232 finns följande anteckning:
1710, den 1 April kristnades ett tartare barn benämnd Maria Hansdotter men föräldrarna hemma i Vimmerby föddes i Humlefall den 27. (min kursivering och nystavning).
Alla dopvittnen från Humlefall.

[Niclas Rosenbalck]

Det är känt att Per Brahe (d.y.) under 1600-talets andra hälft tillät resande (tarter - tattare) att bosätta sig i vissa städer för att få deras kringstrykande under kontroll och införliva dem i dåtida svenska samhällsordning. Hur detta föll ut tedde sig olika för olika individer. En del anpassade sig och deras ättlingar blev med tiden helt vanliga borgare, vissa med fortsatt förankring i sitt gamla resandeliv medan andra assimilerades helt. En av dessa städer som resande tillät bosätta sig i var Vimmerby (andra var Gränna och Hjo). Tycker därför det kan vara på sin plats att införa en egen rubrik för denna stad under resande här på Anbytarforum. Här kan således diskuteras resande med anknytning till Vimmerby.

[Niclas Rosenbalck]

Ett intressant dokument som berör resande zigenare som höll till i Vimmerby nämns i F.E. Norén:  Från Forna tiders Vimmerby och Sevede (Vimmerby, 1936, Nya Postens tryckeri, Larsson & C:o) s 38-39:
 
I de avlägsna bygderna foro främmande krämare omkring utan att ens äga handelsrättigheter, och drogo härigenom inkomster från städerna. Ofta förde dessa köpmän med sig oförtullade importvaror, som kunde försäljas till billigare pris än borgarnas, som voro tillverkade i staden eller lagligen tullbehandlade. Västgötar och tyskar utmärkte sig i detta avseende, och ännu in på 1800-talet gjordes inne i själva staden stora beslag vid marknaderna på oförtullat gods, särskilt sidenkramvaror, inkomna från utrikes ort. Borgarnas vrede var därför förklarlig.
  Klagomålen över olaga landsköp blevo därför många. År 1720 föranleda de en kungörelse från landshövdingen i Kalmar, vari förbudet mot denna handel underströks och allmogen åter erinrades om skyldigheten att införa sina varor till Vimmerby borgare. samtidigt förordnades, att kronobetjäning och särskilt tillsatta utridare skulle övervaka att bestämmelserna efterlevdes. Ingenting synes dock ha hjälpt, ty 1732 klaga stadens borgare ånyo över gårdfarihandlarnas framfart, vilket föranledde landshövding G. v. Psilander att bl a stadga böter även för dem, som inhyste eller förplägade dessa handelns marodörer.
  Det var ju ej heller enbart handlande med mer eller mindre tvivelaktiga handelsrättigheter som drogo omkring. där fanns en mängd löst folk med okänd hemort, som trängde in i bygderna under sken av att driva hästhandel eller ock sökte pracka på folket allehanda värdelöst kram. Vallackare, förtennare m. flera borde även hållas efter. Landshövdingens brev berör beträffande denna sorts folk ett problem, som varit aktuellt för staden även i sena tider, varför det här i sin fortsättning återgives efter originalet:
   För övrigt och ehuru Wimmerby stad blifwit aldeles ränsad och frigiord från Zigener och annat löst partie, så förmärkes esom oftast, at alla de landstrykare och diverse följe som attaqueras, förebära den osanning at de äro där i staden eller orten hemma, hwarigenom ock händt, at sådana blifwit ifrån andra landshöfdingedömen directe dit förpassade och at aldra sisdt därstädes af Cronobetiänterne lewereras, lika som ingen twifwelsmåhl voro därom, at de där skulle behållas, så at sliker blåtta sagen giör eij allenast Wimmerby stad utan ock hela lähnet stor skam, nesa och försmädelse. För den skull tillkommer i lika måtto eder som underbetiänterna at hafwa noga inseende därpå, at eho som förledes i lähnet inkomma och reser landet omkring eller sökt sig något stamhåld utan någon skatts ärläggande för sitt prånglande, samt icke kan wise lofl. magistratens här i lähnet resepass, blir fasttagen, på det en sådan efter befunnen omständighet kan blifwa med tilbörlig plicht ansedd och sedan hädan förvist. Gudi befallat Kalmar den 6 julii 1732.
                          Gust. v. Psilander    
 
Av ovanstående framgår alltså att de kringstrykande resande/zigenare som höll till i Vimmerby (och som inte anpassat sig till de regler som gällde i staden) blivit därifrån bortdrivna. Detta skall ha skett senast 1732. Förmodligen gällde dettta inte de resande som etablerat sig i staden som bofasta borgare.

[Niclas Rosenbalck]

Är släkten Linck i Vimmerby en resandesläkt ifrån början (av de tidiga tarterna/zigenarna som bosatte sig i staden)?  Är något känt om stamfadern sämskemakaren Georg Henrik Linck i Vimmerby ? Namnet tyder på tysk bakgrund. Släkten verkar ha varit med i styret av staden (ss bl a rådmän, ex. Nathanael Linck) och välanpassade, med ingiften i andra inhemska svenska borgarfamiljer i staden vilket för mig talar emot att de skulle tillhöra resanden, som vad jag förstått här på forumet helst gifte sig inom gruppen. Någon som forskat på denna släkt?

[Niclas Rosenbalck]

I föregående fråga nämner jag felaktigt Lincksläkten i Vimmerby stamfar ss Georg Henrik, men han heter rätteligen Hans Georg Linck.
Landshövdingen i Jönköpings län frågade i början av år 1696 borgarna i Vimmerby stad om hur det var ställt med tartare i staden, och detta togs upp på rådhusrätten i Vimmerby den 11 januari 1696 och man förklarade då att i staden endast fanns en tartare och det var Johan Henriksson Swartzkaupf [redan 1695 28/8 hade denna velat nedslå sig i staden med sin hustru Rangella Jacobsdotter och barn, jämte sin kusin (syskonbarn), ogifte, Axel Caspersson såsom häktemakare, men nekats till detta. Han återkom dock med landshövdingens resolution den 8 okt. samma år vari tarter beviljades bosätta sig i staden. Johan Henriksson Swartzkaupf nämns  ss f.d. musketerare vid det Aggerhuske (=? Akershus) garnisonskompaniet i Norge med avskedspass den 4 april 1687; anges vara född i Vänersborg; anges förut ha tjänat trumslagare i Sverige; otvivelaktigt av zigenarhärkomst].
Utifrån Vimmerby stads dombok 1696 11/1 kan således dras slutsatsen att släkten Linck detta år inte ansågs tillhöra tarternas skara, och således enbart är en ingift släkt (med troligtvis tysk bakgrund) bland resandefamiljer.

[Dag Bremberg]

Niclas! HG Linck har jag några noteringar om:
Sämskmakare, felberedare, borgare. Trol född i Tyskland (V-by stads db, hämtar arv där 1696 e son).  
Sevede hd 1673 30/10: Semskmakare Link begär häradsbevis att han är en erlig man, intygas av samtlige häradsborna.  
Gift 1:o med  
Nilsdotter, död 1689 i Vimmerby. Dotter till Nils Hansson o Margareta Nilsd:r.  
Barn:
  Linck, Melcher. Född 1665. Död 1706 i Vimmerby (V-by stads dbk:Änkan omtalas). Begravd 1706-04-12. Sämskmakare, borgare ed 1692.  
  Linck, Margareta Hansd:r. Levde 1719-04-20 (Vimmerby stads dbk; vittne med sin dotter).  
  Linck, Maria Hansdotter. Nämnd 1689 23/1.  Begravd 1716-02-27 i  Vimmerby (Anton Perssons hustru Maria Linck).  
Gift 2:o med  
Geitenbrook, Dorothea.
BArn:
  Linck, Nils Hansson. Handelsman, rådman, borgare i Vimmerby. Vimmerby stad db 1689 20 juli anklagas semskemakare Hans Georg Lincks son för stöld av pengar, nämns hans bror Casper.Byfogde 1705. 1713 7 jan installerad som rådman.Ofta på resor till Sthlm.Köpte 1713 del i Korka kvarn
  Linck, Gabriel Hansson. Död 1689-01-23 i Vimmerby.  
  Linck , Ursula Hansdotter. Begravd 1720-09-24 i Vimmerby (46 år gl). Gift med Keyser, Måns Andersson, död 1693.  
 
1690828 utbekommer HG Linck attest för utbetalande av arv e svärfar i Tyskland Henrik Glydenbruck.

[Anders Berg]

Hej Dag! Tack för sammanställningen. Skulle du möjligen också kunna lägga ut en eller två generationer till av släkten, om du har den inmatad? Det vore intressant som underlag för att få ett begrepp om hur och varför denna uppenbarligen icke-resande släkt kom att bli ingift och förknippad med resande, så starkt som den ändå blev. Vad jag förstår är det genom Melker Lincks son Johan (1690-1752) som det börjar brännas. Åtminstone ett par av barnen till honom tycks ha gått resandevägen.  
 
I din sammanställning antar jag att du placerat andra giftet med Dorotea Geitenbrook fel, eftersom alla barnen vad jag förstår måste höra till första giftet. Antar också att både db och dbk betyder dombok, lite förvillande, själv använder jag domb och förbehåller db som förkortning av dödbok.
 
Du skriver också Vimmerby stad db 1689 20 juli anklagas semskemakare Hans Georg Lincks son för stöld av pengar, nämns hans bror Casper. Är det Nils Hansson Linck som anklagats? Är Casper en bror till Nils eller en bror till Hans Georg?
 
Ursäkta min frågvishet!

[Ralf Novak]

Hej såg inlägget om:Johan Henriksson Swartzkaupf [redan 1695 28/8 hade denna velat nedslå sig i staden med sin hustru Rangella Jacobsdotter och barn. denna Johan Henriksson-Swartzkaupf är ju en bror till min anfader;Hans Hindrich Hindrichsson-Rudolphs som är född 1657 i frankfurt/Tyskland,och som i sin tur har sonen Johan Christiansson-Reiner......
Mycket intressant,finns det yttligare uppgifter i vimmerby domb,ang,just denna Johan Henriksson-Swartzkaupf??Skulle vara intressant att få en inblick i vem som är hans föräldrar,mycket i foskningen faller på plats då.
Mvh Ralf Novak-Rosengren

[Martin Casterud]

Rörande Johan Henriksson Swartzkaupt kan jag bidra med följande;
Johan var häktmakare i Vimmerby och gift med Rangella Jakobsdotter.
Sonen Isak Johansson Molin var borgare i Vimmerby och gift med Anna Andersdotter Morath, syster till borgaren i Vimmerby Olof Andersson Morath (min ana).
Sonen Modvig Johansson Wimmercrantz, borgare i Vimmerby och gift med Anna Olofsdotter Lund, dotter av Olof Lund och Apollonia Hansdotter.
 
Även jag skulle vara intresserad av fler generationer av släkten Linck och då främst Katarina Linck, född 1726 ca och gift med Hans Henrik Wimmerstrand. Katarina var med all sannolikhet (?) född i Vimmerby 26/2 1725 och dotter av rådman Niklas Linck och Karin Säveström.
 
Mvh Martin Casterud

[Anders Berg]

Är rådmannen Niklas Linck samma person som rådman Nils Hansson Linck?

[Dag Bremberg]

Anders! Jag ska försöka svara, men den som verkligen kan den tidiga Linck-släkten är Berit Sjögren.
Hon tror, liksom jag, att HG Linck inte tillhörde resandesläkt utan var tysk invandrare.
 
De noteringar jag redovisade härrör huvudsakligen från Berits domboksforskning samt min avlidne farbrors noteringar.  
Jag har inte mer material om Lincks ättlingar, eftersom jag själv stammar från Lincks hustru Doroteas syster Maria (Glydenbruch/Schaffner), gm fältskären Christian Hesse.

[Dag Bremberg]

Tillägg:
Anders, att alla barnen skulle tillhöra första giftet motsägs av att Dorotea nämns nämns 1689 23 jan med sina styvbarn Melchior, H Margareta o Maria. Då antar jag att de andra barnen är hennes egna, men jag kan förstås ha fel.
 
Rådmannen Linck kallas Niclas och signerar Niclas flera gånger 1715-24. Vid ett tillfälle noteras dock i Vby dombok: Rådman Nathanael Linck d.ä. köpte Tenngjutaregården (Storgatan
16) 1724 av Olof Morath. OM var häktmakare och dessa två hade en hel del affärer ihop.
Denne Niclas var gm Karin Erlandsdotter, och är väl kanske inte samme som Martin nämner ovan - ifall han inte gift om sig.  
Jag tror att det fanns två rådmän Linck med förnamn Niclas (Nils).

[Glen Karlsson]

Hej!
Jag undrar om släktnamnet Swartz kommer från namnet Swartzkaupt.
 
M.V.H. Glen

[Martin Casterud]

Angående rådman Niklas Linck och Karin Säveström har jag tyvärr ingen mer uppgift än just detta. Dag! Har du möjligen mer information om Olof Morath? Har samlat på mig en hel del, men kanske du har något nytt av intresse? Diskussionen bör kunna fortsätta här då det inte var helt omöjligt att Olof var av resandesläkt. Mvh Martin

[Bo Persson]

Niclas (Hansson) Linck nämns första gången i Vimmerby stads dombok 1689 20/7, där han sägs vara en pojke och har utfört och erkänner stölder delvis tillsammans med sin bror Melchior. Niclas är gift med Karin Erlandsdotter (Säfveström), vars bror, häradsskrivaren Paul Säfveström, uppträder i domboken några gånger på 1710-talet; 1716 27/7 talar han om arv efter sin fader, borgaren och extra rådmannen Erland Nilsson.
 
Hans Georg Linck förefaller av vad som framgår av domboken i Vimmerby vara invandrare från Tyskland.
 
Olof Andersson Morath (gift med Anna Hansdotter Roswall) förekommer som löftesman för Modvig och Isaac Johanssöner (Wimmercrantz), för Isaac Hindriksson Molijn och den sistnämnde och Morath för Falentin Hindriksson, som inflyttade från Bogesund 1712; 1719 10/8 klagar Molijn på borgerskapet som honom m.fl. tartare besvärat (Gunnar L. Björkman, Personregister...till Wimmerby stads dombok...1614-1725 [1957], s. 407). Det förefaller möjligt att även Morath hör till tartarerna.

[Olle Elm]

1650 17/5 omtalas i Kinda härads dombok en Häcktemakareänka Elsa Månsdotter vilken anges ha sitt tillhåll i Vimmerby, och där hos Giöter. Hon anges ha tre faderlösa barn, och hungerns nöd hade, enligt henne själv, drivit henne till stöld hos Anders i Lövåsa, Kisa sn. Dömdes enligt Tiufwe B. - 6 Capitell, att mista livet, med mindre höga överheten henne nådigast föskona.
Är detta den första angivelsen som antyder att resande(?) kan ha uppehållit sig i Vimmerby?
Vem var Giöter?

[Dag Bremberg]

Martin m fl! Ang Morath:
Jag har inte forskat om honom, men har noterat att hans far lär ha varit rådmannen Olof Olofsson, d 1687, gm Anna Phoenix, dtr t Magnus Phoenix o NN Stång.  
Och Moraths hustru stammar väl från Bröms/Råske/Bååt, så det verkar inte vara någon resandebakgrund där.
Jag gissar att Linck, Morath m fl hade affärer och umgänge med tartare, och att detta inte var något underligt på den tiden. Jag höll på att tillägga det var bättre förr...

[Anders Berg]

Dag, den Olof Olofsson du nämner kan ju inte vara far till Olof Andersson Morath. Är han inte istället farfar till Moraths hustru Anna Rosvall? Tror du tittat snett i någon antavla.
 
Som Bo Persson säger så kan Olof Morath verkligen vara tartar, med tanke på att han förekommer som löftesman till flera resande, och är häktmakare. Men hur förklara hans gifte med löjtnantsdottern Anna Hansdotter Rosvall, som absolut inte tycks ha resandehärstamning? Råkade familjen Rosvall ut för några problem, måntro. Oavsett om Morath var resande eller ej så måste giftet med en häktmakare varit ett stort steg ner socialt sett.

[Martin Casterud]

Regementsskrivaren och rådmannen i Vimmerby Olof Olofsson var som Anders nämner farfar till Olof Moraths hustru Anna Rosvall. Dag har däremot rätt om att Anna Rosvall härstammar från Bröms/Råske/Bååt (och en mängd andra adelssläkter), detta genom hennes mor Beata Drummond vars moder var Kristina Eketrä.

[Dag Bremberg]

Ja, Olofs SVÄRFARS far skulle det ha stått. Olofs anor är väl okända.  
Men min poäng var att Olof Morath och hans många barn kanske ändå inte var av resandesläkt , även om han liksom Linck umgicks med tartarer.
Att han var häktemakare är inget bevis för resandesläkt, som jag ser det.
 
I mitt släktarkiv finns t ex bröderna Johan o Jöns Jonsson Lind, häktemakare och borgare i Vimmerby på 1600-talet. Jag är inte säker på att de heller var resande eftersom anorna tycks vara svenska borgare. Deras far var Jon Trulson, d 1667, borgare i Vby, ägde en kramsbod. Han var gm Anna Möller, dtr t Henrik Fransson, smed och borgare och gm Kerstin, dotter till rådmannen Påvel Clemetsson.

[Anders Berg]

Självfallet kan inte ett yrke vara ett bevis för härstamning! Vi talar om möjligheter, och i Olof Moraths fall är det väl hans funktion som löftesman som är det tyngsta argumenten, med tillägget att hans yrke inte motsäger denna möjlighet.

[Niclas Rosenbalck]

Vilka av medlemmarna i släkten Link i Vimmerby är bevisligen ingifta med resande?
Anders, du nämner ovan att Melker Lincks son Johan Linck (1690-1752) har barn som tycks ha gått resandevägen. Vilka var dessa?  
Är de ingifta med resandesläkter eller kom de att socialt leva i en resandemiljö (ex. ss artillerist, lumpsamlare, glasförare etc) ?  
 
Försöker reda ut om vissa släkter verkligen är resande. Släkterna Ruut och Skotte i Gränna och släkten Grännman i Vimmerby-Växjö-Gränna  undrar jag verkligen om de är resande. De äldsta leden tyder inte på detta. Likaså om släkten Skenberg i Gränna är det ursprungligen.

[Anders Berg]

Niclas, jag tänker på Johan Lincks son Melker, soldat och handlande, gift med Maria Skengren, som är föräldrar till Peter Linck, soldat och glasförare, gift 1771 20/10 på Sveaborg med Christina Frisendahl. Peter måste väl sägas leva i resandemiljö och är far till döttrar gifta Wimmercrantz och Lindgren. Jag tänker också på Baltzar Linck, gift 1756 med en borgardotter från Hjo av resandesläkten Lejon, och på Jonas Linck, som genom gifte blev styvfar till Håkan Wimmerstedt. Detta är andrahandsuppgifter [Bo Lindwall framför allt] och jag har ingen bra översikt över släkten, därav mina frågor härovan till Dag och andra.
Några medlemmar av släkterna Ruut, Skotte och Grännman har väl aldrig nämnts som resande eller ens ingifta. Rätta mig om jag har fel. Grännman är ingift med Linck. Är det inte bara yrken och levnadssätt som gör att de överhuvudtaget har nämnts i sammanhanget?
Skenberggenealogin vet jag inget om. Är sambandet klarlagt mellan de senare resande Skenberg och den äldre släkten (släkterna)?
 
Intressant är din observation, Niclas, att Catharina Olofsdotter från Rönnebergamålet 1764 möjligen kan vara dotter till Olof Andersson Morath. Kanske Martin Casterud kan redogöra för vad som är känt om Moraths barns vidare öden, eftersom du Martin härstammar från en av dem? Det vore bra att finna några av Catharinas barns födslar. Timoteus är ju ett ovanligt namn... Att det rör sig om ett zigenarfölje i detta fall råder det inte någon tvekan om. Deras språk är t o m nämnt i dombokstexten.

[Martin Casterud]

Har ännu inte haft tid att sätta mig in i barnen till Olof Andersson Morath och deras vidare öden. Kan dock ge er en sammanställning av de barn jag känner till:
 
Alla barnen födda i Vimmerby stadsförsamling:
 
Elisabet, döpt 28/10 1702
Beata, döpt 1/11 1706
Hans, döpt 6/1 1708
KATARINA, döpt 14/2 1709
Anna, döpt 29/5 1710
Kristina, döpt 16/1 1713
Helena, döpt 19/12 1714, död 17/9 1716
Beata Maria, döpt 29/7 1717
Helena, döpt 1/4 1719
Johan, döpt 24/8 1721
 
Anna Morath gifter sig med skogvaktaren Sakris Boman i Råstorp, Kisa socken. Hon avlider där 21/2 1769. De fick tillsammans nio barn: Susanna, Anna, Olaus, Helena, Lars, Peter, Beata, Magnus, Kristina.

[Ralf Novak]

Hej alla!
 
Jag undrar om det finns någon som vet eller har uppgifter om följande personer:
Mårten Hindrichsson-Scwartkopf/Suart/Lindh
Borgare i Vimmerby o Grenna.
+.1726 i Gränna o gift med en Wimmerstedt.
Barn: Hans Lindh
Ung Borgare från Karlskrona(Grenna db 1724-11-16)
Gift 1748 0228 med: Lisken Olofsdotter Piga
 
En evntuell bror till ovanstående Mårten H.Scwartkopf-Suart-Lindh tycks vara:
 
Hans Hindrich Hindrichsson-Rudolphs
f.1657 i Frankfurt an der Oder,Tyskland.
+.1742 12/12 i Vist sn.
Borgare i Vimmerby.
Förut i Dansk krigstjänst med avskedspass 1690 16/3,söker komma till sina föräldrar o släkt i Sverige.Edsvurne Borgare under staden,antages borgare.(Vimmerby db 1712 7/7,Konga HR 1724 17/12)
 
Samt ännu yttligare en ev,broder till ovan nämnde Mårten o Hans: Johan Hindrichsson-Swartzkaupt
Häktmakare i Vimmerby samt gift med Ragnella Jacobsdotter
 
Det skulle vara utav största intresse att få veta o få fram yttligare info om denna familj då det tycks vara just dessa som är Ziguener o tartare familjen som sedan både Morath,Linck med flera familjer gifter i sig i.
 
Vem var fäder till dessa bröder?
Hade de yttligare syskon?
Brödernas senare öden?
familje träd?
 
Mvh Ralf Novak-Rosengren

[Niclas Rosenbalck]

Johan Hindrichsson , (även kallad Swartzhaupf (= svarthuvud på tyska) ? – möjligen enbart hans bröder som kallade sig detta?)
nämns 1695 ss f.d. musqueterare under Aggerhuske (=Akkerhus?) garnisonskompaniet i Norge, varifrån han hade avskedspass 1687 d. 4/4. Anges född i Vänersborg.
Hade även varit trumslagare i Sverige. Begärde få bli häktemakare i Vimmerby och slå sig ned där med hustrun Ragnella Jacobsdotter och barn, jämte sitt syskonbarn (=kusin) drängen Axel Caspersson. Detta  nekades dem på rådstugan 28 augusti 1695, men de återkom den 8 okt. och uppvisade landshövdingens resolution med tillstånd att slå sig ned i Vimmerby och vinna burskap.
[i ”Vista härad i gången tid” av Paul Wilstadius nämns i en artikel ”Per Brahe och tattarfrågan” å s 6 att 1676 d. 2 augusti på Gränna rådstuga svor två tattare borgared med hand å bok efter att ha fått greve Per Brahes medgivande att där idka handel. Dessa två tattare var Axel Olofsson och Casper Larsson. En gissning kan vara att sistnämnda är fader till Axel Caspersson ovan och att Casper Larsson var bror till Henrik Larsson som nämns i ett domboksmål vid Vimmerby rådstuga den 23 dec. 1698 som far till Maria Henriksdotter , vilken då skulle gifta sig med Hans Larsson, säkerligen densamme som tartaren Hans Lorens(son) Meijer, vars moder hette Sophia Henriksdotter. Detta domboksmål borde kollas upp, kan ge vidare upplysningar.  
Kanske är Johan Henrikssons far densamme som tartaren Henrik som nämns i Gränna 1680 d. 6 nov. tillika med sin styvson tartaren Lars i ett stort bråk med tartaren Axel Olofsson i Gränna. Axel Olofsson i Gränna blev skjuten igenom huvudet av de andra två, som avvek, och avled några dagar därefter. Axels änka hette Anna Henriksdotter. År 1681 nämns en tattare Elias Axelsson i Gränna, möjligen en son till förenämnde Axel Olofsson (källa: Wilstadius a.a.) ].    
 
häktemakare i Vimmerby 1695ff.
levde 1706 15/1 (Björkman s 564)
gift med:
Ragnella Jacobsdotter (levde 1705 17/6 – Björkman s 564)
 
BARN:
Modvig (Mådvig) Johansson Wimmercrantz
gift; borgare i Vimmerby
+trol. fler
 
 
Hindrich (=Henrik)  (Larsson?) , levde möjl. 1698, se nedan under NN gift med Hans Lorensson Mejer)
trol. bosatt i Vänersborg en tid (sonen Johan anges vara född där)
 
gift med NN
[endera av dessa, Hindrich eller hans hustru,  hade ett syskon som hade sonen Axel Caspersson, ogift 1695, som detta år fick tillåtelse att med Johan Hindrichsson vara häktemakare i Vimmerby]
 
BARN:
 
*Johan Hindrichsson, (även Swartzhaupf?) , häktemakare i Vimmerby
 
*Mårten Hindrichsson Suart ( även Swartzhaupf, senare även Lind)
1702 27/1 MH Suart antogs till borgare enlgt landshövdingens resolution  12/8 1701, avlade ed för sex år - i löfte Gabriel och Zachris Perssöner.
1704 2/8 borgaren MH och hans broder Johan vittna om dråpet på Lars Jönsson Uggla.
1704 8/8 MH mfl tartare Mådvig Johansson och Christiern Mårtensson ställa caution av Jöns Arfvidsson, Hans Bergman, Johan Olofsson och Sven Pihlquist, att de skola inställa sig på rådstugan 13/8
1706 15/1 bröderna Johan och MHS i löfte för brodern borgaren Petter Henricson Swartzkaupf.
1712 10/12 borgaren MH bibehålles vid burskapet.
1713 7/1 MH förordnas till stadstjänare - item 2/11 vittnar,
1714 8/11 dömes MH Lind borgare för enkelt hor med Dårdi Hansdotter att böta 80 dlr smt.
1719 5/1 MH beviljas bliva licentierat från burskap.
1719 4/2 häradshövding Johan von Strokirchs stämning på fd borgaren Mårten Lind för slagsmål - svaras att ML fått avskedspass och för åtta dagar sedan staden avvikit.
1719 13/4 ML stämd till tinget i rockneby för han huggit dantzmästaren Jacob Soberant, men uteblivit - ML numera ej i Vimmerby.
borgare i Vimmerby tom 1719 då han avvek.  
Anges 1719 13/4 vara stämd till tinget i Rockneby, Norra Möre häradsting,  för att han huggit dantzmästaren Jacob Soberant, men uteblivit – Mårten Lind ej numera ej i Vimmerby.
 
*Petter Hindrichsson Swartzkaupf , vann burskap i Vimmerby 1706 , levde ännu 1712 då han bibehålles vid burskapet i Vimmerby.
1706 15/1  unge PHS beviljas burskap - hans bröder Johan och Mårten Swartzkaupf samt hans svåger Hans Mejer vunnit sådant - avlade ed för sex år, burgäld 5 dlr smt , i löfte brodern Mårten Hindrichsson och hans Mejer.
1708 2/5 höres om dråpet på Lars Uggla.
1712 10/12 bibehålles vid burskapet.
 
*NN  gift med Hans Lorensson Mejer, vann burskap i Vimmerby 1701 15/7,  var stadstjänare 1712; borgare i staden (möjl. samme som handelsmannen Hans Lorentz Johansson (felskrivning?) som på Vimmerby rådstuga 1713 7/1 var löftesman för borgaren Jonas Johansson; samma år (1713) 2/11 var Hans Lorentzsson Meijer i caution för borgaren Jean Rejner och för dennes (halv)broder Christopher Hansson); rotemästare för båtsman i västra roten 1716 11/1; 1722 anges HLM:s söner ha sitt tillhåll i Sölvesborg, de kallas zigenare, och har hysts i staden av Hans Träben trots förbud.
[möjl. samme som den Hans Larsson som på Vimmerby rådstuga 1698 23/12 var för rätta om äktenskap med Maria Henricsdotter – cautionsskrift av Melchior Hans Linck och Johan Olofsson om kontrahenterna båda okända – HL:s moder Sophia Henricsdotter – Marias fader Henric Larsson och dennes son Johan Henricsson – dessa tre inför rätten högeligen contesterade.  Paret vigdes: Vimmerby C:2 , s 290, år  1698  den  26 dec. ”Hanss Lorentzon och Maria Hendrichzd.ttr”]  
 
? (ovisst om han hörde till syskonskaran) Hans Hindrich Rudolphus (Rådolphus) [trol. Hans Hindrichsson Rudolphus, vanligt att det sista av dubbla namnen anspelade på fadersnamnet]
1712 7/7 HH Rådolphus född i Frankfurt an der Oder, förut i dansk tjänst med avskedspass 16/3 1690, söker komma till sina föräldrar och släkt i Sverige, edsvurna borgare under staden [sic! är detta Johan Hindrichsson mfl som avses? Finns det några andra i Vimmerby under denna tid?] – antages till borgare, avlade ed för sex år – löftesman Lorentz Hindrichsson.  
1712 10/12 HH Rudolphus bibehålles vid burskapet
1713 7/1 uppbjudes tomt och hus, som Arfwed Andersson sålt till HHR, 1. gång – item 2. och  
3. gång 26/1 och 972 – beviljas fasta ¼
1713 2/11 i caution för sönerna borgarne Jean Rejner och Christopher Hansson
1714 10/11 ang. stulen häst – HHR sig tillbytt den av kapten Drothmans fru i Karlshamn
1716 26/5 magistraten i Alingsås med krav på resterande kronoräntor för den tid som HHR  
där varit borgare [det kan möjligen finnas uppgifter i Alingsås domböcker om Hans Hindrich Rudolphus]
1716 7/7 item HHR säger han cederat sin gård där för kronoräntornas betalande – gården  
mera värd  
1717 9/1 förordnas till stadstjänare      
1718 13/1 bevilljas avsked – oförmögen att bruka någon borgerlig näring
1718 15/2 Christopher Hansson och dess fader beviljas avsked från burskap – borgerskapet  
vill gärna bli dem kvitt
1718 19/5  kbr 17/5 1718 av Håkan Höök på HHR:s vägnar till pigan Elisabeth Pärsdotter  
Kock på tomt och hus, belägen emellan Sven Pijhlqvists och Lars Näbbs tomter,  
för 75 d.k.m. uppbjudes 1. gång – item 2. och 3. gång 26/5 och 9/6
[Vimmerby C:3 s 321, år 1715 den 14 9br (=14 nov. ) vigdes ”Christoph. Rudolphus och h Kirstin Andersdr i Wimmmerby” - detta är sonen Christopher Hansson som nämns ovan 1718]
 
källor: Personregister till Wimmerby stads dombok och protokoll 1614-1725 av Gunnar L. Björkman (Sthlm, 1957)

[Ralf Novak]

Hejsan Nicklas!
Mycket intressant information...
många bitar faller på plats.än om det fattas mycket.. Jag fann i Allan Etzlers bok på s.91 Zigenarna o deras avkomlingar i Sverige(uppsala 1944)
 
.....Den 14 januari 1725 hölls extraordinarie ting i Bergkvara,Kinnevalds härad,för rannsakning med samma tattareflock.Protokollet ger några livfulla glimtar ur tattarelivet.Hos krögaren Håkan i Huseby,där tattarna fått köpa öl och brännvin,hade slagsmål uppstått dememellan,varvid Hans Hindrik Rudolph och Hans Lorentz Meijer>>Med wärjor och knifwar slagit på Hindrik jacobsson samt dess broder Mårten.....>>
 
här står ju både Hans Hindrich Rudolphus och Hans Lorentz Meijer nämda....även i målet så framkommer flera andra intressanta namn,bl a så omnämns >>Löös piga>> Maria Hindrichsdotter som var ombed utav Christian Mårtenssson-Broberg till yrket hästhandlare och fd soldat(född i Halland sade sig ha antagit soldattjänst under generalmajor Billsteins reg.år 1710 o tjänat där i 9 år.Hans fader Mårten Hindrichsson,död sedan många år hade varit soldat i Halmstad under tyska regementet),
att se till och ta omhand hans gamla moder,Anna Sibylla,född i Tyskland.Men att hon rymt sin kos o lämnat hans moder.Modern angavs att vara 103 år gammal.
Vidare omnämns en kvinna vid namn;Anna Sophia Hans Hindrichsdotter som säger;>>Fader skall warit>>heter det,>>ryttare under Sahl.Grev Aschenbergs regemente,vid nampn Hans Hindrich,ock blef slagen wid Helsingborg,samt redit ryttare för kontegården i Giötatorps by ock bonden Börje.>>Anna Sophias moder,Anna Maximiliani,född i Tyskland,instämde med dottern o uppgav sig efter mannes död har >>Gådt omkring med tiggarestaven>> Hennes söner,Mårten och Adam,22 och 19 år gamla,som levat på moderns tiggeri o aldrig haft något arbete eller fast uppehållsplats,erbjödo sig>>Konungens tjänst,om någon vill antaga dem der till>>.
 
Alltså...Kan det vara så att denna Hans Larsson som du omnämner som är fader åt Maria Hindrichsdotter skulle kunna vara identisk med Hans Hindrich som var Anna Maximilianis man??
och i såfall..är den ena sonen i såfall..Mårten Hindrichsson-Swartzkaupt-suart-Lindh??
och är detta också i så fall fäderna till min Hans Hindrich Hindrichsson-Rudolphus??
 
Många frågor..men hoppas att man kan pussla ihop bitarna för då så faller de flesta resande anornas stamfäder på plats inom de flesta släkerna i södra sverige.
 
Vidare har jag fått uppgifter på att Hans Hindrich Hindrichsson-Rudolphus var fader till Johan Christiansson-Rejner(reiner)??
Och du fann ju ovan en Jean Rejner...är detta samma som min johan Christiansson-Rejner som sedan blir en anfader åt släkten Laurin när han får barn med en Barbara Kristofersdotter-Klarin.??
 
Mvh Ralf Novak Rosengren

[Gabriel Wallgren]

Hej!
 
Och tack för utmärkta inlägg som belyser släktkretsen kring dessa tidiga resande i Vimmerby.
 
Passar på att bidra med följande två dopboksnotiser från Norra Vånga C:1 (Skaraborgs län), s 234 från 1696:
d. 28 Martij döptes ett vandrings Barn i Dijsaråhs [Disarås, Edsvära socken] Elizabet dess fader Petter Laffor moder Maria Caspersdotter. Faddrar: David Lorentz.
d. 30 Martij döptes ett barn i Dijsaråhs af samma slagz folcket ifrån Bruke gräna (??) Ved nampn Brijta, dess fader Petter Lorentz moderen Susanna Hansdotter Faddrar Axel Caspurson och Lewert Johansson af samma folcket.

[Ralf Novak]

Hej Gabriel!
Mycket intressant..denna Petter Laffor eller som han också heter Peter Lafore(Lafåre)är ju ett barnbarn till ovan nämnda Hans Hindrich Hindrichsson-Rudolphus...alltså son till Johan Kristiansson-Reiner,(Rejner,Reigner)
född 1680.avskedad soldat,borgare uti Falkenberg 1712,borgare i Vimmerby samt borgare i Falköping ca,1742. Gift med Barbara Kristofersdotter-Klarin
en bror till Peter Lafore är ju Hans Rejnart(Reinhardt) Laurin,född 1714 i Falkenberg,+.1804 19/3 i Gårdstånga sn.(M)(db Gårdstånga)
avskedad soldat,borgare,glasförare.
(se under Rubriken Hans Rejnart Laurin här inne på anbytareforum).
 
men vad som är mest intressant är just dessa tidiga fäderna till bl a Johan kristiansson-Rejner,och hans far och mors tidiga anor.För mycket pekar på att just dessa är utav den första invandrade gruppen utav Ziguenare och tartare som invandrade till Sverige med början från tidigt 1500-tal till mitten på 1600-talet.Och finner man dessa och deras anor så har man funnit svaren på många gåtor om de flesta både svenska och finska zigenare och Resande släkten.För allt tycks utgå ifrån bara ett 10 tal familjer som tycks ha klarat sig från att bli deporteradebort från Sverige,genom att avlägga Borgare-ed samt bli soldater inom Svenska regementen.
 
Mycket pekar ju på att dessa(de flesta utav dem) härstammar ifrån Tyskland,men att deras fäder i vismån även är födda i Frankrike och italien.Om man bara finner så långt det går att spåra dem ner i leden,deras ursprung(hemland) så kan man kanske sedan därifrån om det går följa dem vidare ner varifrån de kommer,och på såvis få en uppfattning om deras vandringar under 15-16-oo talet fram till deras ankomst till Sverige,som sedan kom att bli deras fädersland.
och givetvis även se vilka icke romska familjer och släkten som gifter in sig med dessa,och påsåvis blir stamfäder till många Resandefamiljer idag.T ex Linck Skotte Ruut etc...
 
Mvh Ralf Novak-Rosengren

[Anders Berg]

Hej Niclas, Ralf, Gabriel m fl,
 
det är verkligen intressant att försöka bena ut dessa komplicerade släkter, och nog verkar det som vi kommer nära de första invandrande grupperna av Ziguenare och tartare precis som Ralf säger.
 
Troligen har följande inte det ringaste med detta att göra, men jag måste ändå förmedla uppgiften. I G-Gruppen, en förening och mailinglista för svensk-tysk släktforskning, postades för ett tag sedan en vigselnotis från Altona från år 1656:
 
Angaben aus Schuberts Heirats-B?chern:
Schwartkop, Hinrich Magnus - Schweden
 oo 30.11.1656 Altona
    Kannenbargk, Dorothea - Wwe.
 
Jag vet inte om svartskalle är/var ett vanligt efternamn i Tyskland, men nog är det lite bestickande att se det namnet med förnamnet Hinrich och Schweden i en tysk vigselnotis, med tanke på de personer som vi har i Vimmerby.
 
Ett par korrigeringar: Ralf råkar i hastigheten utnämna Petter Laffor, barnafadern 1696, till Johan Reiners son med förnamnen Petter Lafore, men den sonen föds 1705 och dör 1706. Däremot finns det säkert ett samband, för vid Johan Reiners barns dop 1709 förekommer som gudmor borgaren i Falkenberg Petrus Lafores hustru Dorotea! Denne borgare i Falkenberg är säkert samma som i Gabriels notis. Om dopet 1709, se diskussionen om Hans Rejnert Laurin.
 
I Etzlers referat från Kinnevalds härad 1725, där kan inte Mårten Hans Hindriks son 22 år vara identisk med Mårten Hindrichsson Swartzkaupf. Det går inte ihop tidsmässigt.