ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lappar nedan lappmarksgränsen i Västerbotten  (läst 7254 gånger)

2011-02-21, 15:42
läst 7254 gånger

Erik Holmlund

Lappar nedanför lappmarksgränsen i Västerbotten
 
Denna tråd startas därför att i diskussionen om Hans Ersson i Stensund, Sorsele (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/27180.html?1298287108) uppstod en sidodiskussion som kan föras ihop till en ny diskussion som kan sammanfattas Lappar nedanför Lappmarksgränsen i Västerbotten.
 
En punktvis sammanfattning av de personer och fynd som diskuterats. För vissa personer kan källangivelserna vara bristfälliga, se i den länkade tråden ovan för mer info.
 
1) Lars Nilsson i Kinnbäck, Skellefteå mtl 1696-98. Lapp från Gråträsk, Piteå enligt Piteå C:1 (vigsellängd)
2) Clemet Thursson i Villvattnet, Burträsk mtl 1725-27. Född 1701, gift med Märet Andersdotter f.1686 d.1766, änka
efter Anders Olofsson på Villvattnet 14(Granträsk). I Nysätra dör en Clement Thuresson år 1748, som har en maka Märet.
3) Thomas Thursson Kruus, soldat på rote nr 48 i Ragvaldsträsk. Antagen 1712, var då 22 år, alltså född ca 1690. Bortrymd i Gävle i juni 1712.
4) Joen Thursson, lappdräng i Åbyn, Burträsk. Enligt Lövånger Db 1712 hade Joen Thursson lägrat soldatänkan Margareta Gunnarsdotter, 50 år (tidigare gift med soldaten Nils Burman) vid Kyndelsmässotid 1711. Han hade tient hos henne, hon ville äkta honom, men han ville det inte.
5) Klemet Enarsson i Lidsträsk/Villvattnet, enligt bouppteckning.
6) Margareta Thuresdotter, fick ett barn Margareta f.1722 med Nils Jonsson i Villvattnet/Brännvattnet (utomäktenskapligt)  
 Nils Jonsson var far till Mårten Nilsson Ljus A) nedan
 
Lappar funna på Skellefteå Kyrkobord i HFL 1720-1770:
7) Barbro Hansdotter (f.1700), änka efter Mårten Turesson i Granbyn, finns med barn på Ske-å kyrkobord på 1750-talet,  
 enligt Skellefteå AI:1. Två av hennes söner blir senare nybyggare i Gargnäs, Sorsele.
8) Mikael Larsson (f.1683), från Ahaweme/Gargåns skattland & Granbyn, finns med familj på Skellefteå kyrkbord på 1750-talet, enligt Skellefteå AI:1
9) Clemet Månsson (f.1697), från Arjeplog. Finns med familj på Skellefteå kyrkbord 1750-talet, enligt Skellefteå AI:1
 
 
Nedan följer några familjer i västra Burträsk sn, där barn gift sig med lappar och flyttat till lappmarken och gift sig med lappar. Frågan har väckts om det även sedan tidigare kan ha funnits lappsk inblandning i dessa familjer eftersom det är ett så utmärkande mönster att böndernas barn i denna bygd gifter ihop sig med lappska nybyggare i lappmarken.  
 
A) Mårten Nilsson Ljus ohh Anna Olofsdotter i Brännvattnet/Ljusvattnet, Burträsk sn har två döttrar som gifter sig med lappska nybyggare i Sorsele.  
-Karin Mårtensdotter (f.1718 d.1786) g.m. Jakob Persson i Saxnäs, Sorsele.
-Anna Mårtensdotter (f.1736 d.1792) g.m. Nils Mårtensson i Gargnäs, Sorsele.
 
B) Nils Nilsson i Lubboträsk har två döttrar som gifter sig med lappska nybyggare i Lycksele:
-Anna Nilsdotter (f.1689), g.m. Jonas Mårtensson (f.1692) i Falträsk, Lycksele, son till klockaren Mårten Mårtensson.
-Elsa Nilsdotter (f.1694), g.m. Johan Mårtensson (f.1694) i Falträsk, Lycksele, son till klockaren Mårten Mårtensson.
 
C) Olof Hermansson (f.1714) och Anna Andersdotter (f.1703) i Lidsträsk/Villvattnet hade en son som flyttade till lappmarken  och gifte sig med en lappsk flicka:
-Herman Olofsson (f.1741) flyttar till Bastuträsk, Lycksele(Stensele) och gifter sig med Anna Olofsdotter, dotter till Olof Olofsson (f.1709) och Christina Olofsdotter (f.1707). Olof Olofsson var brorson till lappske klockaren Mårten Mårtensson i Lycksele.
 
 
Frågor:
Vilka fler lappar fanns i området? (i första hand har Burträsk/Skellefteå socknar diskuterats)
Kan personerna på dessa gårdar i västra Burträsk sn som släppte ifrån sig flera barn till lappmarken, haft lappsk inblandning sedan tidigare?
Varför saknas Villvattnet i mtl efter 1727? Finns Villvattnet i mtl under någon annan socken?
Varför kallas Villvattnet och Ljusvattnet för Wilwara & Liuswara år 1606 när andra -vattnet-byar i Burträsk kallas med efterleden -waten, som t.ex. Anderswaten & Miödwaten?
Varifrån kom Turessönerna och Turesdöttrarna som dyker upp i Burträsk/Skellefteå på första halvan 1700-talet? (Två alternativ som diskuterats är Ture Jakobsson i Granbyn och Ture Turesson i Umbyn)
Varför sjunker antalet skattlappar i Västerbottens nedersta lappby Umbyn från 30 skattlappar 1643 till 13 skattlappar 1661? Har lappmarksgränsen flyttats?
 
En ny fråga är. Kan det ha funnits lappsk inblandning även i byn Norsjö, som ligger i Skellefteå sockens västligaste del.
Från Ulf Lundströms Skellefteå socken 1650-1790 kan följande uppgifter noteras:
-I Älvsborgs lösen 1620 står om bonden Erik Tomasson på Norsjö nr 1: tigger i lappmarken. Väldigt märkligt om en svensk bonde skulle dra upp till lappmarken, där det enbart bodde lappar vid denna tid. Tolkar man lappmarksgränsen så som vi vet att den senare är dragen, dvs flera mil ovan Norsjö, så kan hans tiggande i lappmarken vara en indikator på att Erik Tomasson var lapp. Å andra sidan kan man fundera på vad man menade med lappmarken. Kan det vara så att Erik Tomasson tiggde sig runt mellan gårdarna i Norsjöbygden och att denna bygd inkluderades i det som skrivaren syftade på med lappmarken?
-Förste kände innehavaren av Norsjö nr 3, heter Erich Tursson, som finns där i jordaboken 1543 och ett 20-tal år framåt. Det är lite vanskligt att uttala sig om namnskicket i svenska vs. lappska etniska gruppen på 1500-talet, men jag har i vart fall inte sett något exempel på att Tur(e) förekommer hos någon svensk bonde i Skellefteå sn, vare sig under något av 15/16/17-talen.

2011-02-21, 18:53
Svar #1

Erik Holmlund

Villvattnet återfinns i Lövånger sn i skattlängderna för 1730-talet. Clemet Thuresson skattar t.o.m. mtl 1738, så sammanfattningsvis finns han i skattelängder i Villvattnet 1725-38. Han skattar nästan alltid tillsammans med Nils Nilsson i Villvattnet. 1739 skattar Nils Nilsson med Anders Andersson. I Jb 1730 står inte Clemet Thuresson i den vänstra kolumnen. Där står Nils Nilsson, men till höger om Nils Nilsson står notis som jag delvis lyckats tolka: Clemet Thuresson brukar halfwa hemmanet med [?denne?] compag: hustruns [?tildelt?].
Av de vuxna barnen som dyker upp i son- och dotterkolumnerna kan man säga följande:
Mtl 1727, 1 dotter som bör vara född ca 1710.
Mtl 1730, 2 döttrar, den andra dottern bör vara född ca 1713
Mtl 1733, 1 son och en ny dotter dyker upp, de bör vara födda ca 1716
Mtl 1735, ytterligare en son, som bör vara född ca 1718.
Sedan finns en son och en dotter kvar på gården t.o.m. mtl 1738 som är sista året som Clemet Thuresson skattar i Villvattnet.

2011-02-22, 00:10
Svar #2

Utloggad Lars-Olof Delsing

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2018-08-16, 00:49
    • Visa profil
Så bra Erik att du startade denna nya tråd. Våra sidospår till Hans Ersson är väldigt intressanta, tycker jag, och då ska de ha en egen tråd och inte tynga en annan.
 
Jag vill gärna komplettera Eriks lista med två namn (men det finns förstås många fler).
1. Bengt Tomasson av Umbyn och hans hustru Elsa Johansdr fr Bygdsiljum i Burträsk bodde en tid i Rusksele nybygge i Lycksele (Egerblad: Rusksele s 69). De hade Barnen Tomas 1739 och Margheta 1740. Deras son Tomas bosätter sig i Pengsjö i Ume socken. I Umeboken av Agneta Olofsson finns bara vigslarna med: Bengt bland samerna (Bengt Tomasson-43, g 34 Elsa Johansdotter 04BU - 81 21/12), och sonen Tomas som oplacerad vigsel i Vännäs ( Juliusdotter , Maglena Vännäs 3 -1771-10-06- Bengtsson, Tomas. Lycksele)
2. På kyrkbordet i Skellefteå finns från 1765 sockenprofossen Per Persson (1733-1780) och hans hustru Cecilia Henriksdr f 1727, samer från Lycksele socken enligt Lundströms ”Skellefteå socken 1650-1790”.
 
Komplettering till Norsjö: Älvsborgs lösen ger flera antydningar om att utfattiga bönder söker sig till lappmarken i stället för till kusten (om det nu är så det ska tolkas). Förutom exemplet med Erik Tomasson i Norsjö 1 som Erik nämner ovan, så sägs om följande (kan finnas flera) att de är utfattiga och bor bland lapparna i fjällen:
 
Olof Ersson i Bastuträsk 1  
Jon(Jöns) Andersson och Tomas Andersson (trol. bröder) på Bastuträsk 2  
Christiern Mårtensson på Kattisträsk 2  
Jon Olofsson i Gamla Kattisträsk.  
 
Dessutom sägs om Olof Christiersson, bonde 1605-1617 på Norsjö 1, att han blev mördad av lapparna, hur vi nu ska tyda det. Om bonden på närmaste by utanför Norsjö, dvs Finnfors, står att han är tiggare och husarm.(Allt från Lundströms nämnda Skelleftebok). Hur som helst kan man konstatera att ”lilla istiden” som lär börja runt 1580 sätter sina spår bland de bönder som lever på marginalen.
 
Om namnet Ture i Västerbotten: Fredriksson (Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut) har 3 män som heter Ture (varav en Tore som han är osäker på) bland 1188 manliga namnbärare totalt i Västerbotten (Skellefte, Lövånger, Bygde, Ume, vilket då var hela landskapet), så vanligt är det inte. Materialet anges som KA Vbt 1583:1 tl. Jag har inte klurat ut vad KA står för än.
 
När det gäller Clemet Tursson i Granträsk, Villvattnet kan jag i Grapes bok hitta tre av styvbarnen:  Christin Andersdr 1709, Marit Andersdr 1713 (gift m Nils Mårtensson 1712 i Villvattnet 9, dvs. Kalvträsk) samt Anders Andersson 1717. Stämmer väl ganska bra med Eriks uppskattningar. Hustru Märet blev änka 1719 (makens namn var Anders Olofsson). Samtliga torde vara styvbarn till Clemet.

2011-02-22, 13:46
Svar #3

Utloggad Eva Susann Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 380
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:20
    • Visa profil
Lars Olof skriver;
I Umeboken av Agneta Olofsson finns bara vigslarna med: Bengt bland samerna (Bengt Tomasson-43, g 34 Elsa Johansdotter 04BU - 81 21/12), och sonen Tomas som oplacerad vigsel i Vännäs ( Juliusdotter , Maglena Vännäs 3 -1771-10-06- Bengtsson, Tomas. Lycksele)  
 
Databas Kråken 11 har en helt annan uppfattning om bl.a. ovanstående
Giftermål 1737-09 i Lycksele ej som ovan 1734
Elsa är ej född 1704, men väl 1705-06-04
 
Att AO har vigseln oplacerad verkar mycket besynnerligt eftersom paret finns på ett flertal ställen i HFL Från  UM/Pengsjö,A1:7,5/9,s218,1768-77 och fortsätter med AI:8, AI:9. AI:10 och AI:11. På alla ställen framgår helt klart vilka de är
 
Vänligen
Susann

2011-04-24, 13:20
Svar #4

Utloggad Lars-Olof Delsing

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2018-08-16, 00:49
    • Visa profil
Hej!
Ovan har vi funnit relativt många förbindelser mellan Västra Burträsk och Lappmarken. Gudrun Norstedt skrev vid ett tillfälle (under diskussionen om Hans Erson i Sorsele):  ”Den fråga som infinner sig hos mig är om befolkningen i västra Burträsk överhuvudtaget var svensk, eller om den var alltigenom samisk?” Ja man kan undra. Jag har gjort ett intressant fynd som kräver lite diskussion.
 
Den svenska allmogen har normalt utöver sitt förnamn också ett tillnamn. Tillnamnen är normalt s.k. patronymika, dvs faderns namn följt av ”son” eller ”-dotter”, men ibland används andra tillnamn, som yrkesbeteckningar eller soldatnamn. Tillnamnen står efter förnamnet: ”Per Andersson”, ”Olof Grävare”.  
 
I skattlängderna under äldre tid uppstår ibland problemet att två eller flera personer i samma by har samma för- och tillnamn. Fogden eller prästen skriver då ibland något före namnet för att skilja dem åt. Det vanligaste (i alla fall i Västerbotten) är att man skiljer på ”Gamle” och ”Unge” eller ”Store” och ”Lille”. Ibland finner man andra uttryck för att skilja dem åt. Dessa beteckningar, som vi kan kalla epitet, står normalt före förnamn och tillnamn: ”Gamle Per Andersson”.
 
I Ljusvattnet i västra Burträsk tycks det i slutet av 1500-talet finnas tre ”Per Andersson”. Vissa år saknas epitet, men ibland används de. Om dessa tre personer används epiteten ”Store”, ”Lille” och ”Svensk”. Jag hittar ”Svensk Per Andersson” i tiondelängderna för 1574, 1580 och 1583. Dessutom förekommer han säkert däremellan, fast då utan epitet.
 
Jag kan inte annat än tolka detta så att Store och Lille Per Andersson inte var svenska, annars hade det ju inte varit någon vits att kalla den tredje för Svensk. Det rimliga är att Store och Lille har samisk eller finsk härkomst. Med tanke på andra kontakter i Ljusvattnet är förstås det rimligaste att det rör sig om samer. Man kan också diskutera om större delen av bönderna i Ljusvattnet var icke-svenska. Om alla utom Lille och Store Per Andersson varit svenska bönder, så skulle man väl kunnat finna ett bättre särskiljande epitet.  
 
Ofta är soldatnamnen adjektiviska: Modig, Stolt, Käck etc, och de kan också vara nationalitetsbeteckningar som Dansk, Tysk, Ryss. Dessa sätts dock, som andra tillnamn, efter förnamnet och inte, som här, före.
Någon som har stött på liknande?

2011-10-10, 21:53
Svar #5

Utloggad Berth-Ove Almroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 40
  • Senast inloggad: 2020-02-23, 01:22
    • Visa profil
Jag har länge försökt spåra om Per Andersson var same (fm mf ff):
Per Andersson (f 176812 25 i Stavträsk) köpte lappmannen, Mårten Anderssons  
halva nybygge i Risträsk, den 22 mars 1802.  
 
Enl Gamla Byar i Vilhelmina omnämns Per Andersson  som inhyses lappman i
Siksjönäs.EliasEliasson hade sålt sitt hemman i Siksjönäs till
Lappen Per Andersson och denne sålde det enligt avhandling av den
12 april 1819 till bonden Per Almroth från Idvattnet.Per
Andersson, som kallades Fattig Per Andersson,satt en tid framåt
kvar i Siksjönäs såsom backstugusittare /Gamla Byar i Vilhelmina,Sid 58.
 
Pers föräldrar :
Anders Nilsson Brummer född 1723 i Villvattnet.
Katarina Jakobsdotter född 1730, Åsen, Burträsk.

2012-02-04, 17:50
Svar #6

Utloggad Gunilla Broman

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 94
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 11:16
    • Visa profil
Jag blir alldeles snurrig.  
 
Har hittat samerötter i bl a Tärna/Sorsele där det tydligt framgår att de är just samer/lappar.
Nu har jag läst lite i gamla trådar här i forumet och man kan förstå att i stort sett ALLA som bodde i vår nordliga del av landet är samer.
Men HUR ska man veta för tydligen kan de kallas finne och i min släkt finns en immigrant från Savolax och han ÄR ju finne - eller räknas han också till samesläktet?
 
En annan fundering är hur/om man kan härleda sina rötter till dagens samesläkter. De heter ju inte Andersson eller Pålsdotter idag.
Tacksam för svar.
//Gunilla

2012-08-24, 11:46
Svar #7

Utloggad Ulf Sikström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 95
  • Senast inloggad: 2018-03-17, 19:14
    • Visa profil
Gunilla!
 
Det är framförallt i Norge som samer kallas Finne.

2012-08-24, 13:34
Svar #8

Utloggad Carl-Johan Gustafsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 795
  • Senast inloggad: 2023-08-25, 17:38
    • Visa profil
Jag har också haft lite funderingar kring detta men inte fått något riktigt svar. Så jag hoppas det kan komma fram lite mer uppgifter här.
I Jukkasjärvi och Vittangi har prästen använt begreppen Svensk, Finne och Lapp.
Svensk och Lapp är relativt konsekvent använd. De som kallas Finne kan vara från Finland med de kan också vara födda i Sverige, ha föräldrar födda i Sverige och farföräldrar födda i Sverige.
Därför har min gissning blivit att prästen egentligen noterade vilket språk dom använde, svenska finska eller samiska.
Är det en felaktig gissning ? Någon som vet ?

2013-04-18, 08:33
Svar #9

Utloggad Theresé Hällsten

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 39
  • Senast inloggad: 2016-01-12, 08:22
    • Visa profil
Man kan ju bilda sig en egen uppfattning också. Som Eva Susann nämnt så nämns Bengt Tomassons och Elsa Johansdotters giftermål den 2Sep1737. Begrunda själva.

 
Sonen Tomas flyttar till Nyby, Vännäs och arbetar som dräng 1764-1765, och sen Grisbacka 1766-1772 innan han flyttar tillbaka till Pengsjö och gifter sig. Finns att läsa på SE/HLA/1010219/C/3 (1756-1782) s.253. Tomas Bengtsson från Lycksele Magdalena JohanJuliusdotter från Vännäs.
 
Magdalena är dotter till Johan Julius Christansson, född 27Sep1736.
 
Tomas var min FM FF FF MF. Åtta generationer senare och min far äger fortfarande mark i området.

2013-04-18, 12:24
Svar #10

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
I höstas kartlade jag 1600-talslappen Mårten Jonssons ättlingar i tre led. Flera av dessa bosatte sig nedanför lappmarksgränsen. Kolla gärna !

2015-05-11, 22:40
Svar #11

Utloggad Margareta Holmgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2017-10-28, 12:49
    • Visa profil
Så bra att DNA analyserna har kommit igång så att man kan dra slutsatsen att samer inte varit ensamma/isolerade i norra Skandinavien och att Västerbottens kustbor och fjällbor från förr inte var så rasistiska som sina ättlingar. Hitintills är DNAt från 1500-1600-talet som kommit fram i Burträsktrakten inte särskilt samiskt om nu inte samerna är de som står för en stor genetisk variation med sina kontakter med tex norska kusten och finnarna, mtDNA-analyser visar att tex kvinnor invandrat från flera håll, av hittills knappt 100 prover finns 33 olika varianter från många olika haplogrupper hos våra anmödrar. U5 och V, haplogrupperna som jag någonstans läste var samiska markörer, finns på många ställen i Europa, inte minst får man många träffar på brittiska öarna. Nu är ju antalet tester relativt få än så länge och jag är inte kunnig när det gäller finliret, men vi kanske ska sluta betrakta Västerbotten som så isolerat och avlägset. Många har hittat hit under en lång tid. Och vi kanske inte ska kalla kustborna svenskar om de är ättlingar till människor som slog sig ner i kustbandet långt innan landet blev svenskt. Y kromosomer finns också från både öst och väst, norr och söder. Ja jag är också ättling till Mårten Jonsson. Liksom att jag är ättling till nästan 2000 andra personer som levde för 12 generationer sedan från mig räknat. Hjukenbönderna i Degerfors sn hade fisket i Falträsk så kontakten var rätt etablerad.(En kvinna född i Falträsk gifte sig med en änkling i Hjuken trakten.) Och Burträskbor fiskade i träsken i lappmarken vad jag förstår. Att vara Västerbottning är att vara praktisk så varför haka upp sig på kulturella skillnader om tycke uppstår och viljan finns? I en vardag där man hjälper varandra och lever under samma hårda villkor finns ingen större anledning till segregering. För att citera Havamal Gick jag allen, kände mig rik när jag möte en ann, man är mans gamman. DNA-analyser kommer garanterat att ge mera frågor än svar men kanske kan vi släppa det storsvenska tänket. Den samiska kulturen och språket är förmodligen intressantare än DNAt hos de som lever den. Och kanske kustborna kan få rätt till sitt eget kulturarv som boskapskötare, fiskare, jordbrukare och västerbottningar och det får vara fint det också för den kulturen finns inte mer.  
Mvh
Margareta

2015-05-12, 00:29
Svar #12

Erik Holmlund

Margareta Holmgren> Nu finns det ju faktiskt inte ett enda Y-DNA-prov eller mtDNA-prov med äldsta ana i västra delarna av Burträsk församling, som det var tal om i denna tråd, i Sverigeprojektet. Så det går inte dra sådana slutsatser som du gör.  
Frågorna som väckts tidigare i denna tråd är fortfarande helt öppna, även ur ett DNA-perspektiv.
 
Och huruvida våra förfäder varit rasistiska eller inte, det gör överhuvudtaget inte att se i DNA:t. Vill man utforska det ämnet så får man använda andra metoder än DNA-testning.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2015-05-12 01:01)

2016-05-14, 12:25
Svar #13

Utloggad Tommy Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2022-08-07, 18:24
    • Visa profil
Nu finns det DNA-prov Erik.. Nils Eriksson i Risåträsk hörde till haplogruppen N-M232, förmodat Y5003. I nuläget pekar det mot nånting helt annat än samiskt i alla fall. Snarare samernas enligt sägnerna värsta fiender, tjuderna. Men det behövs fler som testar sig.

2017-01-14, 14:09
Svar #14

Utloggad Margareta Holmgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2017-10-28, 12:49
    • Visa profil
Var inne på Sverigeprojektet i början på veckan och såg att fler hade fått samma resultat, Y-DNA N, som hade rötter i Risåträsk och Burträsk. Och jag håller fullständigt med om att DNA inte bestämmer din kulturella tillhörighet eller ska användas MOT nån person eller folkgrupp. Den kulturella identiteten får du från den familj du lever i, det språk du talar och de traditioner du följer. Däremot är DNA ett intressant verktyg för att förstå hur mycket folk rörde på sig förr i tiden. Och snart ett år med DNA släktforskning har verkligen gett mycket då man får anledning och möjlighet att titta på andra släktforskares gedigna arbete, man får ta del av släkttavlor man annars inte hade haft anledning att fördjupa sig i. En av de roligare tavlorna jag sett var en DNA-kusin från Amerika vars svenska familj emigrerat från Gotland. Och lugn, vi kommer att hamna i Västerbotten innan slutet. Den såg ut som följer: Till Gotland flyttade en skånska nån generation innan flytten från Gotland till Amerika. Denna skånska kvinna hade en anmoder från Dalarna. Och anmodern från Dalarna, hennes mor var en av Mårten Jonsson Djäknes barnbarn från Falträsk som flyttat ner till Dalarna och gift sig. En av mina anmödrar är ju från Falträsk och kopplingen fanns kvar i vårt gemensamma DNA! Så med Mårten Mårtensson i Falträsk är vi tillbaka i tråden om samer nedanför Lappmarksgränsen. Levde same-ättlingar i västra Burträsk? Ja, dom verkar har funnits i hela Sverige. Men jag förstår vad den här tråden går ut på. Alltför länge har det varit tyst om det samiska i nybyggarkulturen i Norrland och det är ett äckligt "kulturarv" från rasbiologernas tid och deras snack om rasblandning. Men att nöja sig med "svenskar" och "samer" som enda aktörer i Norrland under de årtusenden det bott människor här, det blir också fel tycker jag. Det luktar politik mer än ett intresse för vårt gemensamma ursprung och historiens fredliga samverkan mellan "folkgrupper". Burträskarna har alltid betraktats som eljest, men beror det på samiskt arv eller finns det nått mera? Själv har jag bland annat Stark-nings Petter (Y-DNA N) från Risåträsk och många andra anor i Burträsk från alla håll i antavlan med olika typer av YDNA och stor variation i mtDNA, så jag tycker faktiskt allt detta är intressant och det ger ett bredare perspektiv på vår historia.

2017-01-23, 21:48
Svar #15

Utloggad Eva Lotsander

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 35
  • Senast inloggad: 2024-01-27, 12:41
    • Visa profil
Hej, var kan jag hitta belägg för att Anna Nilsdotter (f 1689 gm Jonas Mårtensson i Falträsk) och Elsa Nilsdotter (f 1694 gm Johan Mårtensson i Falträsk) var döttrar till Nils Nilsson i Lubboträsk?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna