Lappar nedanför lappmarksgränsen i Västerbotten
Denna tråd startas därför att i diskussionen om Hans Ersson i Stensund, Sorsele (
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/27180.html?1298287108) uppstod en sidodiskussion som kan föras ihop till en ny diskussion som kan sammanfattas Lappar nedanför Lappmarksgränsen i Västerbotten.
En punktvis sammanfattning av de personer och fynd som diskuterats. För vissa personer kan källangivelserna vara bristfälliga, se i den länkade tråden ovan för mer info.
1) Lars Nilsson i Kinnbäck, Skellefteå mtl 1696-98. Lapp från Gråträsk, Piteå enligt Piteå C:1 (vigsellängd)
2) Clemet Thursson i Villvattnet, Burträsk mtl 1725-27. Född 1701, gift med Märet Andersdotter f.1686 d.1766, änka
efter Anders Olofsson på Villvattnet 14(Granträsk). I Nysätra dör en Clement Thuresson år 1748, som har en maka Märet.
3) Thomas Thursson Kruus, soldat på rote nr 48 i Ragvaldsträsk. Antagen 1712, var då 22 år, alltså född ca 1690. Bortrymd i Gävle i juni 1712.
4) Joen Thursson, lappdräng i Åbyn, Burträsk. Enligt Lövånger Db 1712 hade Joen Thursson lägrat soldatänkan Margareta Gunnarsdotter, 50 år (tidigare gift med soldaten Nils Burman) vid Kyndelsmässotid 1711. Han hade tient hos henne, hon ville äkta honom, men han ville det inte.
5) Klemet Enarsson i Lidsträsk/Villvattnet, enligt bouppteckning.
6) Margareta Thuresdotter, fick ett barn Margareta f.1722 med Nils Jonsson i Villvattnet/Brännvattnet (utomäktenskapligt)
Nils Jonsson var far till Mårten Nilsson Ljus A) nedan
Lappar funna på Skellefteå Kyrkobord i HFL 1720-1770:
7) Barbro Hansdotter (f.1700), änka efter Mårten Turesson i Granbyn, finns med barn på Ske-å kyrkobord på 1750-talet,
enligt Skellefteå AI:1. Två av hennes söner blir senare nybyggare i Gargnäs, Sorsele.
Mikael Larsson (f.1683), från Ahaweme/Gargåns skattland & Granbyn, finns med familj på Skellefteå kyrkbord på 1750-talet, enligt Skellefteå AI:1
9) Clemet Månsson (f.1697), från Arjeplog. Finns med familj på Skellefteå kyrkbord 1750-talet, enligt Skellefteå AI:1
Nedan följer några familjer i västra Burträsk sn, där barn gift sig med lappar och flyttat till lappmarken och gift sig med lappar. Frågan har väckts om det även sedan tidigare kan ha funnits lappsk inblandning i dessa familjer eftersom det är ett så utmärkande mönster att böndernas barn i denna bygd gifter ihop sig med lappska nybyggare i lappmarken.
A) Mårten Nilsson Ljus ohh Anna Olofsdotter i Brännvattnet/Ljusvattnet, Burträsk sn har två döttrar som gifter sig med lappska nybyggare i Sorsele.
-Karin Mårtensdotter (f.1718 d.1786) g.m. Jakob Persson i Saxnäs, Sorsele.
-Anna Mårtensdotter (f.1736 d.1792) g.m. Nils Mårtensson i Gargnäs, Sorsele.
B) Nils Nilsson i Lubboträsk har två döttrar som gifter sig med lappska nybyggare i Lycksele:
-Anna Nilsdotter (f.1689), g.m. Jonas Mårtensson (f.1692) i Falträsk, Lycksele, son till klockaren Mårten Mårtensson.
-Elsa Nilsdotter (f.1694), g.m. Johan Mårtensson (f.1694) i Falträsk, Lycksele, son till klockaren Mårten Mårtensson.
C) Olof Hermansson (f.1714) och Anna Andersdotter (f.1703) i Lidsträsk/Villvattnet hade en son som flyttade till lappmarken och gifte sig med en lappsk flicka:
-Herman Olofsson (f.1741) flyttar till Bastuträsk, Lycksele(Stensele) och gifter sig med Anna Olofsdotter, dotter till Olof Olofsson (f.1709) och Christina Olofsdotter (f.1707). Olof Olofsson var brorson till lappske klockaren Mårten Mårtensson i Lycksele.
Frågor:
Vilka fler lappar fanns i området? (i första hand har Burträsk/Skellefteå socknar diskuterats)
Kan personerna på dessa gårdar i västra Burträsk sn som släppte ifrån sig flera barn till lappmarken, haft lappsk inblandning sedan tidigare?
Varför saknas Villvattnet i mtl efter 1727? Finns Villvattnet i mtl under någon annan socken?
Varför kallas Villvattnet och Ljusvattnet för Wilwara & Liuswara år 1606 när andra -vattnet-byar i Burträsk kallas med efterleden -waten, som t.ex. Anderswaten & Miödwaten?
Varifrån kom Turessönerna och Turesdöttrarna som dyker upp i Burträsk/Skellefteå på första halvan 1700-talet? (Två alternativ som diskuterats är Ture Jakobsson i Granbyn och Ture Turesson i Umbyn)
Varför sjunker antalet skattlappar i Västerbottens nedersta lappby Umbyn från 30 skattlappar 1643 till 13 skattlappar 1661? Har lappmarksgränsen flyttats?
En ny fråga är. Kan det ha funnits lappsk inblandning även i byn Norsjö, som ligger i Skellefteå sockens västligaste del.
Från Ulf Lundströms Skellefteå socken 1650-1790 kan följande uppgifter noteras:
-I Älvsborgs lösen 1620 står om bonden Erik Tomasson på Norsjö nr 1: tigger i lappmarken. Väldigt märkligt om en svensk bonde skulle dra upp till lappmarken, där det enbart bodde lappar vid denna tid. Tolkar man lappmarksgränsen så som vi vet att den senare är dragen, dvs flera mil ovan Norsjö, så kan hans tiggande i lappmarken vara en indikator på att Erik Tomasson var lapp. Å andra sidan kan man fundera på vad man menade med lappmarken. Kan det vara så att Erik Tomasson tiggde sig runt mellan gårdarna i Norsjöbygden och att denna bygd inkluderades i det som skrivaren syftade på med lappmarken?
-Förste kände innehavaren av Norsjö nr 3, heter Erich Tursson, som finns där i jordaboken 1543 och ett 20-tal år framåt. Det är lite vanskligt att uttala sig om namnskicket i svenska vs. lappska etniska gruppen på 1500-talet, men jag har i vart fall inte sett något exempel på att Tur(e) förekommer hos någon svensk bonde i Skellefteå sn, vare sig under något av 15/16/17-talen.