ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Skilsmässa inom adeln 1750  (läst 1900 gånger)

2011-03-06, 10:28
läst 1900 gånger

Utloggad Anders Eklund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 360
  • Senast inloggad: 2017-05-08, 16:40
    • Visa profil
Fru Julie?! - Märta Sophia Klöfversköld, dotter till Johan Gabriel Klöfverskjöld och Maria Eleonora Soop föds 1726 och gifter sig med Abraham Bratt 1744 i Händene (R). De får en son, Johan 1745. 1750 föder Märta Sophia en oäkta dotter - D: 23 sept döptes Marta Sophia Klöfverskjölds oäkta barn i Nolgård, hwilket hon avlat med sin legodräng Andreas N:namn barnets namn war Maria Catharina. 1751 gifter hon sig med Andreas Johansson och får med honom tre barn, bland annat ryttaren Johannes Svangren. Abraham Bratt gifter om sig 1750 och får i detta äktenskap många barn.
Jag föreställer mig att detta händelseförlopp, som säkert var både traumatiskt och chockerande, måste ha varit föremål för någon typ av process som vore intressant att förstå.
Finns någon som har ideer om var man kan leta efter dokumentation kring dessa händelser?
 
/ae

2011-03-06, 11:22
Svar #1

Inloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej Anders!
 
Det låter utan som ett väldigt intressant fall,som utan tvekan har lämnat spår efter sig i arkiven. Jag har själv en del erfarenhet av skilsmässor under 1600- och 1700-talet, och jag ska försöka komma med tips.
 
Som jag förstått det handlar det uteslutande om Skaraborgs län, så det arkiv du får leta i är alltså Skara domkapitels arkiv, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Det var Skara domkapitel som utfärdade en eventuell skilsmässa, och även om det rör sig om adliga personer (både Märta Sophie och Abraham Bratt tillhörde den introducerade svenska adeln) hanterades deras ärende av denna kyrkliga domstol. Min egen erfarenhet rör sig kring Lunds domkapitel i Skåne, och där finns en särskild serie i arkivet som heter Äktenskapsmål, och där har inkomna handlingar ordnats kronologiskt sedan slutet av 1600-talet och framåt (enormt skönt, om man nu vet att man bara vill undersöka äktenskapsmål). Tyvärr verkar inte Skara domkapitel ha en motsvarande serie (åtminstone inte lika gammal). Där finns dock Koncept till skiljobrev samt Äktenskapshandlingar, men dessa båda serier påbörjas först i början av 1800-talet, så de är inte av intresse i ditt fall.
 
Jag har gått igenom Skara domkapitels arkiv i Nationell ArkivDatabas (NAD), och har hittat följande serier som bör vara av intresse i ditt fall. Eftersom paret får ett äkta barn 1745 2/2, och Abraham gifter sig 1750 27/12, kan vi utan tvekan konstatera att skilsmässan har ägt rum däremellan. Det verkar dock inte framgå ifall de redan var skilda när Märta Sophia fick ett oäkta barn med sin dräng 1750, men det får man väl anta, eftersom Abraham ju gifter sig redan samma år.
 
Nåväl, med utgångspunkt ifrån de uppgifterna misstänker jag att dessa serier och volymer kan vara användbara:
 
Serie AI (Domkapitlets protokoll), volymerna AI:41 (täcker perioden 1745-03-05 - 1747-04-25, och har ett register) eller AI:42 (täcker perioden 1747-05-02 - 1751-04-27).
 
Serie BI (Utgående skrivelser i allmänhet), volymerna BI:11 (1742-1747) och BI:12 (1747-1751).
 
Serie CI (Domkapitlets diarier), volymerna CI:1 (in- och utgående diarium 1741-1748) och CI:2 (in- och utgående diarium 1748-1752).
 
Serie EV (Inkomna handlingar. akter), volym EV:4 (1741-1750).
 
Den ordning man då kan tänka sig är att du först letar upp de handlingar som prästen från Märta Sophias församling sände in till Domkapitlet, angående att en skilsmässa skulle genomföras (CI). Där bör du få veta datum för när handlingarna inkom, och kan då gå vidare och leta upp dessa handlingar (EV). Här bör det stå när ärendet togs upp inför domkapitlet, och då får du en datumingång till protokollen och själva förhandlingarna (AI). Därefter kan då återgå till de in- och utgående diarierna (CI) för att se om det är möjligt att hitta när skiljobrevet utfärdades och skickades till prästen i Märta Sophias hemförsamling, så att skilsmässan blev officiell och bekräftad.
 
Det finns även en serie i Skara domkapitels arkiv som heter EVI: (med olika sifferbeteckningar), Handlingar ordnade efter pastorat. Här kan det ligga handlingar om skilsmässan, men det är osäkert (det rör sig i så fall om den volym som innehåller handlingar över Skara pastorat, där Händene var annexförsamling, om det nu var där Märta Sophia bodde vid skilsmässan).
 
Vet du förresten vart hon bodde när hon gifte om sig med drängen? I Händene kyrkoarkiv (som också förvaras på Göteborgs landsarkiv) finns en volym HV:1, som innehåller lysningshandlingar 1748-1925. Det är dock spridda år, men där kan finnas handlingar om att Märta Sophia var frånskild, om hon nu bodde där när hon gifte sig med drängen Andreas.
 
Jag hoppas att mina tips kan vara användbara. Det lär krävas en hel del letande, men handlingarna om skilsmässan ska finnas där.  
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2011-03-06, 11:31
Svar #2

Inloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Jag såg nu att Märta Sophia både fick den oäkta dottern och gifte sig i Vinköl, och där finns tyvärr inga bilagor till vigselboken. Det framgår inte heller några andra kompletterande uppgifter i varken födelse- eller vigselbok, utom att hon verkar ha varit frånskild när hon fick det oäkta barnet i september 1750.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2011-03-06, 18:05
Svar #3

Utloggad Anders Eklund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 360
  • Senast inloggad: 2017-05-08, 16:40
    • Visa profil
Tack Markus, detta var värdefulla råd!
Märta Sofia Klöfverskjöld är min mormors farfars farfars mor.
 
/ae

2011-03-07, 00:37
Svar #4

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Rådde inte samma regler för omgifte för skilda personer som för änkor/änklingar? Dvs. män var tvungna att vänta i sex månader, kvinnor i tolv innan de fick ingå nytt äktenskap?
Det skulle kunna förklara varför Märta Sophia inte var gift med sin dräng när hon födde den uä döttern - troligen gifte hon väl om sig så snart det blev tillåtet, så det skulle ge ett ungefärligt datum för skilsmässan. Om f.d. maken Abraham gifter om sig i slutet december bör skilsmässan med samma resonemang ha ägt rum senast i slutet av juni 1750.
 
Ingela

2011-03-07, 10:23
Svar #5

Inloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Även jag funderade kring ifall det fanns någon tidsaspekt när det gäller fullbordad skilsmässa och ingående av nytt äktenskap, något jag tyckte lät troligt. Jag hade 1734 års lag liggande hemma tills alldeles nyligen, men den är numera återlämnad till biblioteket. Jag har dock ett exempel som motsäger tanken om väntetid med hästlängder.
 
Min ana Margareta Jöransdotter (1738-1788) i Skåne hade gift sig som mycket ung med en artillerist, som hade övergivit henne 1757. Hon hade därefter levt ensam i fyra år innan hon tröttnade och efterlyste den förrymde maken vid häradstinget. Efter denna efterlysning konstaterar häradsrätten den 12 november 1761 att maken är spårlöst försvunnen, och meddelar detta till domkapitlet. Häradsrättens brev lästes upp vid domkapitlet den 18 november, och i samma veva verkar det som att Margareta beviljats skilsmässa. Redan den 28 december samma år (alltså bara lite över en månad efter skilsmässan) ingick hon nytt äktenskap.
 
Nu var Margareta visserligen en ung artilleristhustru som verkar ha varit fattig och levt som inhyses hos sin mor, men kanske kan man tänka sig att det var annorlunda med personer som hade tillgångar att fördela, såsom adel? Mitt exempel belyser dock att en skilsmässa kan ha varit ganska nära en efterföljande vigsel i tid. Som Ingela skriver låter det i vilket fall som helst misstänkt att Märta Sophia inte var gift med drängen när den oäkta dottern föddes.
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2011-03-07, 11:33
Svar #6

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Markus, jag kan tänka mig att orsaken till att den förlupne artilleristens hustru kunde gifta om sig så snabbt kanske låg att han var just förlupen...han hade ju varit borta i fyra år...det var väl totalt onödigt att vänta ett år till.
 
Ingela

2011-03-07, 15:21
Svar #7

Utloggad Anders Eklund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 360
  • Senast inloggad: 2017-05-08, 16:40
    • Visa profil
Jag skall försöka ta mig till GLA under mars för att se om jag hittar några handlingar om skilsmässan mellan Klöfverskjöld och Bratt. Lovar att rapportera av så kanske ovanstående också klarnar.
 
/ae

2011-05-04, 15:11
Svar #8

Inloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Anders, lyckades du hitta några uppgifter om skilsmässan mellan Klöfverskjöld och Bratt?  Jag har inte kunnat släppa denna spännande historia, och sitter nu med 1734 års lag framför mig. Angående den eventuella väntetid som jag och Ingela diskuterade, så nämns ingenting om detta i giftersmålsbalken i 1734 års lag (åtminstone inte vad jag kan se). Däremot funderar jag på om det kan ha att göra med boskillnaden och praktiska arrangemang. Giftersmålsbalkens 15 kap., §.1, lyder (något ålderdomligt uttryckt):
 
WArda man och hustru lagliga skilde til säng och säte, och är mannen thertil wållande; sitte tå hustrun med egendomen i boet qwar. Hafwa the barn samman; tå må hustrun them när sig hafwa. Nu är hon ej fallen, at allena them och boet förestå; nämne tå Domaren them henne råda och hielpa måge, och pröfwe hwad mannen skal niuta till födo och tarf sitt, som boet tol, utan han med tienst och siögder sig sielf uppehålla kan. Fins ej annat i boet, än ränta af mannens odalgods, eller thet som af lön och arfwode hans faller; niute tå hustrun med barnen theraf twå delar, och mannen till födo och nödtorft tridiung. Är hustrun wållande til thenna skilnad; tå må hon ej boet förestå, utan pröfwe Domaren, hwad mannen henne til uppehälle gifwa skal, ther hon sig sielf ej ärliga nära kan.
 
Jag tolkar det alltså som att samma regler självklart gällde för en boskillnad i samband med skilsmässa som vid en bouppteckning/skifte efter en död person. Även om änkan eller änklingen träffat någon ny, fick de inte gifta om sig förrän boet var skiftat och barnen hade fått sin del av arvet. Kanske var detta situationen även i detta fall, vilket skulle förklara varför Märta Sophia inte är gift med drängen när hon föder det oäkta barnet, för att boskillnaden inte var klar?
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2013-02-21, 18:59
Svar #9

Utloggad Mattias Samuelsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2023-11-06, 22:12
    • Visa profil
Anders, har du en fortsättning på denna historia? Är själv rakt nedstigande led till Johan/Johannes Svangren så det vore jätteintressant med en fortsättning.
//Mattias

2013-02-21, 21:46
Svar #10

Utloggad Anders Eklund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 360
  • Senast inloggad: 2017-05-08, 16:40
    • Visa profil
Markus stod ju för väldigt bra anvisningar för hur detta skulle kunna klarläggas. Själv får jag stå vid skampålen som inte följt upp detta ännu. Ambitionen är ibland större än förmågan. Självklart kommer jag att tala om vad jag eventuellt fann, så snart jag kommit dit. Med tack för råd och påminnelse.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna