Äldre frälsesläkter undviker konsekvent att använda "till". Har kollat några exempel som finns både i Elgenstierna (Elg) och Äldre frälsesläkter (ÄSF):
Erik Åkesson (Tott af Skedebo/Tott) tab 7: Elg "till Bavelse i Tybjergs härad, Danmark" blir i ÄSF "skrev sig till Bavelse på Själland"
Axel Pedersson (Tott af Skedebo/Tott) tab 1: Elg "till Härlöv och Lillö i Åsums sn (Krist.)" blir i ÄSF "Hans sätesgård var det fäderneärvda Härlöv i Norra Åsums sn" ... och "Ägde även andra gårdar ..."
Åke Axelsson (Tott af Skedebo/Tott) tab 6 resp tab 1: Elg "till Hjuleberg i Abilds sn (Hall.)" blir i ÄSF "Hans sätesgård var Hjuleberg i Abilds sn"
Tönne Eriksson (Tott af Skedebo/Tott) tab 3 resp 10: Elg "till Skebo (Skedebo) ... samt Berga, båda i Ununge socken, som han tillbytte sig av konung Johan mot Stora och Lilla Benhammar" blir i ÄSF "Hans sätesgård var 1579 Knivsta i Knivsta sn ..., 1581 Benhamra i Vada sn ..., 1590 Skeboholm i Ununge sn ... och till sist Berga i samma sn
Sten Bengtsson (Ulv): Elg i Ulfsax tabell 2 "till Stäflö i Åby sn" blir i ÄSF Ulv tabell 20 "Hans sätesgård var Stävlö i Åby sn"
Teori: Genealogerna behövde för ett par hundra år sedan ett sätt att skilja NN1 från NN2. Man använde "som skrev sig till gård A och B" för att ange att han i brev eller dokument skrivit att han fanns där. Man tröttnade på att skriva så och skrev bara "till". Den gård adelsmannen skrev sig till var ofta, men inte alltid, sätesgården.