Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-14

[Lotta Johansson (Lotta)]

1672 hölls tinget 29-30 januari och där kan jag inte hitta någonting om Korp eller Hägghult. Men vid nästa ting 20-22 juni står följande:
 
Vid Hägghulta halva gård skulle nu andra resan uppbjudas, inställte sig ryttaren Olof Bosson, förmenandes sig vara närmare till bemälte gårds inlösande, än en annan främmande, eftersom han, efter uppviste Kongl Krigs Collegii brev, håller rustningen, och personligen tjänar för henne. Men såsom denne hans pretention icke var grundad varken uppå lag, eller någon Kongl resolution och stadga, ej heller någon vitterlig praxi, var vid rätten  sig uti sådan händelse hade att stödja, ty kunde man icke förstå sig honom uti detta hans ansökande att bifalla, helst medan den Kongl resolutionen för ridderskapet uti slika fall icke kan till honom såsom en ofrälse man appliceras.
Efter honom inställte sig Sven Nilsson i Underkullen, pretenderandes berörde halva Hägghulta gård på sin hustrus vägnar att inbörda. Men såsom rätten blev underkunnigad, gården för långst vara kommen utur hennes börd och släkt i främmande händer, av vilka nu handlingsskrivaren välaktad Jonas Bubb honom köpt haver; ty blev och med rätta denne hans pretention och intenderade klander honom desslikes avslagen.
 
Sammaledes låter ock vice not. välaktat Andreas Korp, nu andre resan uppbjud Södergården i Ebbarp, som han sig av underjägmästare välb. Erik Hård för 49 riksdaler 5 marker smt tillhandlat haver, vilken gård finnes en resa tillförende på välbemälte underjägmästares vägnar vara uppbjuden.
Bemälte vice not. Korp insinuerade sin svärmoders, dygdesamma matronas h Anna Jönsdotters skriftliga klander på halva Hägghulta hemman, som handlingskrivaren välaktad Jonas Bubb haver sig tillhandlat, det han söker förmedelst sin anstående och förmente bördsrätt att retrahera, Med begäran där hos om rättens förbud, att hemmanet penclente lite(?) icke med åverkan eller eljest graveras måtte. Vilken protest befalltes bliva bemälte Jonas Bubb communicerad, att sig där över till nästa ting förklara, med tillsägande där hos, att i meller tid, och till sakens utslag innehålla med oskälig åverkan på hemmanet desförinnan fullföljas med dess laga uppbjudande.
 
Alltså ingenting om något bevis för släktskap där heller. Jag ska kolla lite noggrannare på efterföljande ting. Det finns inga avskrifter av nämnda skriftliga klander och inlägg i domboken.  
Kan Anna Jönsdotter Gams mor möjligen vara av Baazius-släkt?
 
 
Mvh//
Lotta

[Arne Olsson]

Hej alla!
Jag kan bidra med lite detaljer om Hallandsgrenen av släkten Baaz, men det är inte någon fullständig utredning.
 
JOHANNES BAAZ, f. 21/5 1744 i Bankeryd, död 27/12 1820 i Alfshög. Son till komministern i Bankeryd Johannes (Johan) Baaz o.h.h. Brita Margareta Dahlgren. Klockare i Alfshög och Ljungby församlingar i Halland. Gift 1:o med Agneta, Johanna Landberg, f. omkring 1747, död 9/3 1804 i Alfshög, och 2:o med Agneta Elisabet Elfman, f. 1/1 1759.
Barn i 1:a giftet, alla födda i Alfshög:
-  ANNA CATHARINA, f. 31/12 1773.  
-  ANNA BEATA, f. 19/6 1775.
-  JOHANNA ELISABET, f. 21/6 1777.
-  GRETA BEATA, f. 13/1 1780.
-  CATHARINA ELISABET, f. 13/1 1780.
-  AGNETA GUSTAWA, f. 14/7 1784.
-  JOHAN CHRISTOPHER, f. 14/8 1786. Klockare efter fadern i Alfshög och Ljungby. (Se nedan!).  
-  OLOF ANDREAS, f. 13/9 1789. Klockare.(Se Mats Romlins hemsida enl. hans inlägg här tidigare idag).
-  NILS MAGNUS, f. 20/4 1793. Död 5/5 1793.
-  JOHAN GUSTAF, f. ../10 1797.
 
JOHAN CHRISTOFFER BAAZ, f. 14/8 1786 i Alfshög. (Se ovan!). Klockare efter fadern i Alfshög och Ljungby. Gift 17/11 1805 i Alfshög med Stina Andersdotter, f. 31/3 1786.
Barn, alla födda i Alfshög:
-  NILS LORENTZ BAAZ, f. 6/12 1807, död 1835. Klockare efter fadern i Alfshög och Ljungby. Död 1835.  
-  CARL MAGNUS BAAZ, f. 3/7 1809. Skötte klockartjänsten efter broderns död 1835 till 1836, då ny klockare utsågs.
-  JOHAN AUGUST, f. 22/10 1812. Kustvakt i Skrea. (Se nedan!).
-  PETTER GUSTAF, f. 3/1 1816.
-  ANDERS SERVERIN, f. 5/11 1818.
-  AGNES CAROLINA, f. 22/3 1822.
 
JOHAN AUGUST BAAZ, f. 22/10 1812 I Alfshög. (Se ovan!). Var åtminstone 1849-1860 kustvakt i Skrea. Gift 9/9  1843 i Drängsered med Anna Cathrina Ekeroth, f. 25/8 1820 i Drängsered.
Barn:
-  CHARLOTTA ALBERTINA, f. 20/10 1843 i Falkenberg.
-  SEVERINA ADOLPHINA, f, 30/4 1845 i Falkenberg.
-  GUSTAF WILHELM, f. 12/12 1848 i Skrea.
-  GERHARD WERNER, f. 11/4 1850 i Skrea. Död 1851.
-  CAROLINA MATHILDA, f. 13/3 1851 i Skrea.
-  GUSTAFVA WILHELMINA, f. 27/9 1853 i Skrea.
-  GERHARD WERNER, f. 20/5 1857 i Skrea.
-  JOHAN ADOLPH, f. 14/9 1860 i Skrea.
 
Källor har varit husf.l. och kyrkoböcker. Klockarna i Alfshög nämns även i en bok av Alrik Larsson: ”En bok om Ljungby”. För Johannes Baaz, f. 21/5 1744, anges i husf.l. födelsedatum men ej orten, men uppgiften stämmer helt med uppgift i Växjö Stifts Herdaminne för sonen Johannes till Johan Baaz i Bankeryd. Att Olof Andreas (f. 1789) också blev klockare var en nyhet för mig.

[Olle Elm]

Hej Baazforskare,
Kan det vara så att det Lotta presenterar ovan tyder på att vi här stöter på ytterligare ett fel i den gamla genealogiska litteraturen, och att det som Lagergren antecknat faktiskt inte finns i källorna, och att ej heller har ting hållits den 27/1. Nu är ju min uppgift en sekundäruppgift från Molin som kanske skrivit fel. Det låter dock osannolikt att datumet (27/1) skulle handla om ett köpeavtalsdatum, då ju besvisat sig vara i släktskap nämns - och det gör man ju på tinget. Skall bli intressant att se om Du Lotta finner något ytterligare som kan ge klarhet i Anna Jönsdotter Gams relation till kh i Svarttorp Johan Bengtsson Baaz(ius).
 
Kan Anna Jönsdotter Gams mor möjligen vara av Baazius-släkt? - skriver Lotta. Precis så har jag gått och funderat. Det skulle då handla om den hustru NN som var gift med kh i Kulltorp Johannes Petri Gam (kh 1601, d 1652 mkt gammal) i hans första gifte.  
Om så vore fallet kunde hon t ex vara ett av de fortfarande till namnet okända syskon till bl a biskop Jöns Bengtsson Baaz(ius) och kh Johan Baaz(ius) i Svarttorp, vilka levde 1600-1601, men var döda före 1628 (Jmfr Niclas Rosenbalcks inlägg ovan dat 20 nov). Men det är ju endast en hypotes/tanke.
Kanske är det en felaktig tankegång, men jag kan inte bli klok på varför Anna Jönsdotter Gam - oavsett om hon nu skulle vara syster till herr Johan - kunde vara närmare i börd än exempelvis Ture Hansson Rolins hustru Sara Johansdotter Baaz  (d 1693). Eller kan det vara så att det här handlar om den andra halvan av Hägghult; Saras far Johan Bengtsson Baazius ägde ju endast hälften i denna gård.
Finns det några uppgifter om på vilket sätt de olika gårdarna -  hela Grevby och halva Hägghult, Bösarp och Björnaryd kom i Johan Bengtsson Baazius händer? Han fanns ju i Svarttorp redan 1625 och kanske tidigare (jmfr ovan). Kanske Du Lotta funnit någon uppgift om transaktioner gällande dessa gårdar, även när det gäller andra personer.

[Calle Lindström]

I dagsläget blir  vi hänvisade till hypoteser. Men, Lotta nämner i sitt inlägg ovan (28/11) om att i domboken står det ...emedan den (Hägghults gård) aldrig tillförende haver varit med köp alienerad från Baazarnas släkt. Detta kan man tyda som om familjen Baaz ägt gården under lång tid.(Före kh i Svarttorp Johan Baaz?)Olle´s tankar är av intresse, ytterligare en tanke som jag vill kasta in är följande. Borgmästaren i Växjö Håkan Jönsson farbror till biskop Baaz och kyrkoherden i Svarttorp, dvs son till kh i Gårdsby Johannes Olai. Denne Håkan omnämns i Växjö stads historia vol.1 del 2, Ivan Svalenius 1956 (förvisso av Svalenius felaktigt angiven som son till Jöns Ebbesson). SoH 1985:3-4 visar att detta är en son till Joannes Jonae. I Växjö stads historia sägs att Håkan Jönsson bl.a. hade en dotter (ej nämnd vid namn) som gifte sig med en kyrkoherde (ej heller denna nämnd). Detta kan vara ytterligare en kandidat till Johannes Petri Gams okända 1:a hustru??
Calle

[Lotta Johansson (Lotta)]

Man hänvisar ovan till ett tingsprotokoll från 1662, och i det står följande:
 
1662 2-3 juni
 
Samma dag kom för rätten ryttaren Thure Hansson i Bösarp sig besvärade över Olof Bosson det han intet vill avstå en halv gård uti Hägghult den han hade uti pant av Magno Baaz för 42 riksdaler och en ko. Boo Carlsson för sin son svarar, att han förvägrar honom intet att igenlösa sin pant allenast penningarna levereras uti laga tid, framvisandes en obligation uppå förbemälte penningar given Anno 1657 den 27 augusti uti vilken förmäles det Peder Torsson skall behålla jorden så länge penningarna äro borto. Thure Hansson säger sig vilja igenleverera utlånte penningarna innan han uti gården inflyttar efter obligationens innehåll, och Boo Carlsson bekänner sig lagligen vara avsagder.  
Resolutio: Thure Hansson efter obligationens innehåll betala utlånte penningar till den 5 augusti efter Olsmässo marknad, 52 riksdaler in Specie och intet tillåtes för inflytta uti gården och vad den ko vidkommer som hustru Elisabeth skulle hava bekommit uppå det de skulle bekomma gården till köp disputeras detta när hustru Elisabeth kommer tillstädes.
 
Sedan begärde Olof Bosson, Måns Torsson och Staphan Torsson och sine styvbarns sal. Peder Torssons färdernesdelar, emedan han deras moder äger till hustru, och barnen äro omyndige och uti hans bröd, Håkan i Hägghult svarar att han haver farbrodernas tillstånd varnsent delar att bruka så väl såsom sina egna delar, och detta begärar få obtinera in till dess han framlägges syskonens skriftliga och trovärdiga fullmakt sig vara samma jord förbunden att tillträda och bruka, var uppå honom ock så länge gavs dilation.
 
1662 15 oktober
 
Samma dag kom för rätten Olof Bosson i Hägghult framvisandes Måns Torsons brev daterat Norrköping den 12 juni 1662 uti vilket han sig bekänner rätta målsman vara för Olof Bossons styvbarn och alltså tillstår förbemälte Olof Bosson bruka och hävda den del barnen och sig tillhörig, item sin broders Peder Torssons lott uti förbemälte Hägghult som Håkan för detta brukat haver sig och sine styvbarn till upprättelse, Så emedan förbemälte Håkan efter förriga tingsrättens resolution och hans eget där uppå beviljande icke havaer kunnat framvisa något brev uti vilket honom bestås jordägandernas lotter att hävda och bruka, varföre tillstår rätten förbemälte Olof Bosson förbemälte delar att tillträda när såsom förbemälte Håkan kan bevisas där ifrån lagligen varar ifrånsagder, ovanbemälte brev är underskrivet av rådmannen Måns Pedersson i Norrköping och Peder Matsson ibidem.
 
Hustru Elisabeth i Greby avlade sin ed det hon ingen ko av sal. Peder Torsson uppå de villkor hade tagit utan skulle bekomma tingskötning uppå Hägghult utan därföre att hon skulle bekomma jorden till bruks, varföre sades hustru Elisabet för någon kos betalning ledig och fri.
 
Och sen kommer detta:
 
1672 25-27 september
Inkom nu handlingsskrivaren uti Kongl Göta hovrätt Jonas Bubb med sin skriftliga förklaring över det klander som v notarien därsammastädes Andreas Korp emot honom å sist förvekne ting förde på sin svärmoders, dygdesamma h Anna Jönsdotters vägnar om Hägghulta halva skattegård, som bemälte Jonas Bubb haver sig tillhandlat, och hon håller sig vara bördig till; Uppdragandes uti samma sin förklaring åtskilliga argument och skäl, där med att förriktiga detta klander, eftersom gården skall vara gången uti flere köp utom hennes släkt och han den av främmande hand inlöst haver, vartill han alegerar documenta lit A-B-C-D-F. Eftersom bemälte vice not. föregav sig intet vara så noga underrättad i saken, som han nu av vederparten remonstrerad bliver, ty anhölt han om dilation till nästa ting, att i medler tid få där över conferera med sin svärmoder, och då veta vad där emot kan stå till att replicera, till vilken ända han ock begärade vederpartens skriftliga förklaring bliva sig communicerad. Ehuruväl merbemälte Jonas Bubb där emot protesterade, lika visst med han det utan hans preicuto(?) och skada kan ske, eftersom han sitter uti possesionen av gården, och där till mer en änkas förmente rätt härutinnan verserar, Ty blev dilationen efter begäran förunt, att till nästa ting inkomma med sin replica uti denna saken, i medler tid fullföljes med lagbjudandet.
 
Det finns uppenbarligen en hel massa bilagor, frågan är bara om dom finns bevarade någonstans. Kanske bland inneliggande handlingar och småprotokoll? I så fall i Vadstena. Jag kan inte hitta dom någonstans i den filmade domboken iallafall.
 
Letar vidare....
Mvh//
Lotta

[Lotta Johansson (Lotta)]

Ett herdaminne hade jag behövt nu. I mitt letande efter en Jöns i Svartorp så ramlade jag på många Jönsar på en gång. :-)
 
Jag hittade iallafall följande i Tveta härads dombok, någon kan kanske reda ut vilka herrar det rör sig om, och om det är Baaz-släkten.
 
1614 23 nov
Jöns i Greby för tingsstämning..3 marker.
 
1615 27 juni
Kom för rätta hederlig och vällärde man, herr Per Cappelan i Svartorp, på sina egna vägnar, och fullmäktig på sina medarvingars vägnar, nämligen herr Jöns i Forseda, Jöns Joensson och Zachariae Haquim och Anders Jonssons vägnar, och tingskötte ifrån dem och deras arvingar Sjögaslätt gård i Svartorp socken liggandes, och hemlade inunder vällärd man, herr Jon i Skärstad, hans hustru, nämligen hustru Anna Jönsdotter och bägges deras arvingar för 40 daler till evärdeliga tider.
 
..herr Jöns i Hakarp...(en av tolv som är laggärdsmän)
 
1616 9 juni i Svartorp
Kom för rätta Olof Buss, var kommen i hemsmål för sins hustrus faders död, nämligen Jöns i Greby, då gjorde hederlig och vällärde man herr Anders i Svartorp sin ed å bok, vittnade och berättade, att då han blev tillkallad att besöka honom med sakramentet, frågade han honom, om han beskyllade Olof att vara vållande i hans sjukdom, där till han svarade, Nej, och gjorde honom där med fullkomligen fri, och när liket utbars, lade Olof Buss sin hand på liket och gjorde sin ed, att han icke var vållandes i hans död. Så efter rätten icke ville låta sig benöja, då utfäste förbemälte Olof Bus en 12 manna ed till nästa ting av det 19 kap. i Ting.B att göra sig fri för samma hemsmål.
 
Kommo för rätta herr Peder Cappelan uti Svartorp, Zacharias Håkansson på sina egna vägnar och sin hustrus, herr Jöns i Forseda på sina barns vägnar, Jöns Jonsson på sin hustrus vägnar, tingskötte och skaftfärdade ifrån sig sina hustrur och arvingar ? skattegården i Björnaryd, hemlade och tillägnade honom in under vällärde herr Anders Petri, kyrkoherde i Svartorp, hans hustru, hustru Brita och deras arvingar, för 18 daler uti silver och penningar med fiskevatten och allom tillägnom till evärdeliga ägor.
 
Där dök alltså gården Björnaryd upp! Jag har inte hittat något om Hägghult eller Bösarp...än.
 
Mvh//
Lotta

[Olle Elm]

Inte heller jag är innehavare av aktuellt herdaminne, men kanske det går att komplettera Lottas fina fynd med något ur Molin (SmUpsI):
Ett egendomligt sammanträffande tycks vara att den man som kom 2:a vid biskopsvalet i Växjö 1647, och alltså överträffades av Jöns Bengtsson Baaz, nämligen Johan Larsson Stalenus (som dock blev biskop efter Baaz redan 1649) dedicerar sin diss. I Upsala 1615 till sina gynnare: kh i Svarttorp Andreas Petri (vilken levde 1622 6/6 enl Tveta dombok) och Jonas Lauerenti (Angermannus) som han kallar prost och kh i Skärstad. Om båda anger Molin att HM vet mycket lite. (Stalenus bör enl Molin vara en Ståhle från Jönköping).
Redan  här har säkert den uppmärksamme noterat att jag den 21 nov ovan skrev:  
Anna Johansdotter Baazanges av Molin (Smolandi Ups.1, sid 110) trol dotter till kh i
Svarttorp Johan Bengtsson Baaz (alltså densamme som nr 18 i antavlan ovan) och hans 1:a hustru N.N. och gift 1:o med Jon Persson Lundebergius, f 159?, d 1623, rektor i Växjö, son till biskop Petrus Jonae Angermannus och hans 1:a hustru Anna Johansdotter. Då Anna J:dtr Baaz blev änka 1623 menar Molin att hon bör varit född senast omkr 1605 (alltså omkr 18 år vid giftet, min anm.) och ungefär jämnårig med sin trol styvmoder Elisabeth Månsdotter.
Gemensamt alltså namnet Angermannus! Molin noterar bara att Äldre minnestecknare påpeka att biskop Petrus Jonae från Ångermanland medförde flera släktingar, som vunno befodran i Växjö stift. Bland dessa nämns sedan: Jonas Laurentii Angermannus, khe i Skärstad.  
Av övriga av Lotta nämnda finner jag:
Herr Jöns i Forsheda, som väl bör vara den kh Johannes Petri som efterträder kh Jonas Svenonis (Blomma) omkring 1612 och gifter sig (i sitt andra gifte) med dennes dotter Elin (d. omkr 1665).
 
Har också några funderingar ang det tidigare inlägget i dag (mycket intressant!!):
1) Ang 1662 15 oktober: Står det verkligen?:  
Hustru Elisabeth i Greby avlade sin ed det hon ingen ko av sal. Peder Torsson...osv enligt avskrift ovan. Skall det inte vara: det hon ingen ko av sal. Peder Torsson uppå de villkor
hade tagit utan(?) skulle bekomma tingskötning uppå Hägghult utan därföre att han skulle bekomma jorden till bruks?  Lotta, det är ju så stora avsnitt Du skriver av, så möjligheten att något ord blir fel är väl inte otänkbar ;-)  Här kan ju skillnaden i syftning förändra hela meningen..
2) Kan jag ha låtit mig luras ovan (tillsammans med HM), när jag frågar: Vem äger den andra hälften (av Hägghult)? Kanske Hägghult var en halv skattegård? Det ser ju nästan så ut i texten - Hägghulta halva skattegård - det brukar ju uttryckas så. Har lånat bort mina fische med mantal som jag tror också berör Lekeryd, och kan inte kolla just nu. I Sveriges bebyggelse (1956) finns tre brukningsenheter, men de heter alla 1 (och en mindre siffra), vilket tyder på att det bara varit en gård i sen tid. Den sammanlagda åkerarealen är18 ha (1956).

[Elisabeth Thorsell]

För att återgå något till ursprungsfrågan så kanske följande komplettering kan vara till nytta för någon:
 
Reftele Vigde:
1738 8/10 vigdes kronolänsman Eric Baas wid jungfru Christina Svanström. Dos 150 lod silver och ducat till förgyllning.
 
Olle efterlyste ovan referenser ur Vadstenas artikel-databas, även kallad Nixon. I denna finns en rad uppgifter om personer med namnet Baas/Baaz, men de flesta hänvisar till Växjö stifts Herdaminne. Dock verkar det finnas något matnyttigt i Genealogisk Tidskrift nr 13-15 (1958-60), Släkt och Hävd 1954-55, 1956-57 och 1962-63.

[Lotta Johansson (Lotta)]

Angående Björnaryd och hur det kom i Johan Baaz händer. Kan det ha varit 1616 (enl dombok ovan)? Det var ju Anders Petri som köpte ? gården och hans dotterdotter Elisabet Månsdotter var Johans fru.  
 
Jag har läst Växjö stifts herdaminne idag och ska försöka reda ut lite släktförhållanden i domboksutdragen. Men det tar nog en stund för det är giften hit och dit att hålla reda på. :-)
Ska också kolla upp en gång till vad som står i domboken från 1662 ang. Hägghult, för visst är det lätt hänt att ett ord eller fler blir fel.  
 
Mvh//
Lotta

[Calle Lindström]

När det gäller släkten Angermannus/Lundebergius kan följande koplettering göras:
Gertrud Lundebergia, dotter till biskopen Petrus Jonae Angemannus (trol i hans andra gifte med Cecilia Svensdotter) gifter sig med kh i Älghult, Laurentius Haquinus Stalenus, som var född i Ölmstad (F) död 1665.(Jönköpings historia, 1918). L.H. Stalenus var således svåger med biskopen Jöns Baaz (via Baaz första gifte). Ev. släktskap med den av Olle nämnda Johan Larsson Stalenius, är för mig obekant. Observera Stalenus/Stalenius.
 
Enligt Molin strögods från Smol. Ups. ur Nat. Smol. 1951, samt hm har vi två bröder Angermannus, härstammande från Jon Pärsson i Arnäs, Ångermanland.
P.J. Angermannus, biskop i Växjö vars barn kallar sig Lundebergius efter faderns födelsegård Lundeberga i Arnäs.
E.J. Angermannus, kyrkoherde i Växjö vars barn kallar sig Dryander. Dessa anges födda i Gårdsby, så troligen hade fadern tjänst även där före befattningen i Växjö. Åtminstone två söner finns;
Andreas Erici Dryander, kyrkoherde i Göteryd (G) död 1639.
Jonas E. Dryander, kyrkoherde i Värnamo, död 1650 i Stockholm.
 
En ytterligare uppgift ang Baazarna finns i Smol. Ups. 1 nr 95: P.N. Wexionensis, född i Växjö, kyrkoherde i Löt (nuvarnade Berg) (E). Där sägs Av Växjö dombok 1626-05-22 och ett där anfört köpebrev av 1619-09-10 framgår att P.N. och växjöborgaren Gudmund Gudmundsson varit gifta med var sin syster till sal. borgmästaren i staden Håkan Jönsson.(Son till kh Johannes Olai i Gårdsby, enligt SoH 1985: 3-4). Dock anges i Växjö stads historia (se mitt inlägg ovan 3/12) att döttrarna till Håkan Jönsson var gifta med Gudmund Gudmundsson borgare i Växjö och en kyrkoherde. (Det senare förefaller mer troligt kronologiskt).
 
Vidare av intresse kan vara att kh i Svarttorp Johan Baaz dör (hastigt) 1647. Men arvsskifte sker först 1661-11-11.(Smol.Ups. nr 63). Enligt Lottas förträffliga utredning är det efter detta som vid tinget 1662 Hägghult kommer som en tvist.
Calle

[mats sundström]

Olle Elm!
Betr. Joh. Petri Slethoegius (Kulltorpiensis) GAHM.
Kyrkoherde 1601 Kuletorp (= Kulltorp).avled 1647.
gm  N.N.
--------------
deras barn:
Anna J-dtr GAHM...gm.1631..A.J.Hyltenius
Lars J-son GAHM...officer
Benedictus Johannes GAHM...rådman i Uppsala..
..gm...Barbro Eriksdtr.(---1694)
--------------
källor..bl.a..bokverk om Smålands Härader.
--------------
Mvh...mats..s.

[Marie-Louise Rahm]

Hej Småland!
Jag letar efter information om Herman Gottfridsson ( Baas ) född 22/8 1856 i Grebo, Östergötland, jag har hittills inte fått någon reaktion på födelseorten.

[maria]

Hej!
Angående Johannes Olai (Halvhjort) som nämnts här ett par gånger, så hade han även två andra barn, Bengt Jönsson Baazius och Karin Johannesdotter( gift med Johannes Gudmundi) dessa är mina anor, och har info om syskonens gifte ett par generationer fram o bak, till viss del.

[calle.lindstrom@mbox301.swipnet.se]

Hej Maria, barnen Bengt och Karin är nog kända bland Baaz forskare. Men mer av intresse är dina uppgifter om ett par generationer fram och bak vore av allmänt intresse om du ville presentera dessa här, framför allt vad det gäller bakåt i tiden. Bengt Jönsson Baaz är även en av mina anor.
MVH
Calle

[maria]

Tack för den upplysningen, eftersom jag nyss börjat är det inte så lätt att veta vilka som är kända bland forskare på den ätten, jag har ju bara på min egen släkt, men har lyckosamt som sagt fått fram lite extra. Jag ska lägga fram den info jag ahr här inom kort, lovar! Sedan får vi se om det är någon till hjälp, eller om det är sådant som många har, lovar inget! Hej!
Maria

[maria]

Nu har jag mycket här, hoppas det är något som ni
inte redan vet.. chansar!
 
Margareta Håkansdotter Bååt af Billa, gm Johan Johansson----Barn: Johannes Olai-Halvhjort, Elin Jönsdotter.
Johannes Olai-Halvhjort, gm Ingeborg----barn: Bengt Jönsson Baaz, Karin Johannesdotter.
 
Elin Jönsdotter, gm Gudmundus Petri----barn: Håkan Gudmundsson, Ingegerd Gudmundsdotter, Karin Gudmundsdotter, Johannes Gudmundi.
 
Bengt Jönsson Baaz, gm N.N---barn: Johannes Benedicti Baaz,Johan Bengtsson Baaz.
 
Karin Johannesdotter, gm Johannes Gudmundi (kusin)
---barn: Elin Johansdotter, Ingeborg Johansdotter, Märit Johansdotter, Johannes Dedaezius.
 
Elin Johansdotter, gm. Andreas Petri Schatelovius, ---barn: Petrus Andrae,Gerhardus, Evert,Sara och Britta.  
 
Märit Johansdotter, gm Marcus Lucasson---barn:
Karin, Margareta, Ingegerd, Lucas
 
Karin Marcusdotter, gm Gudmund Orm, ---barn: Sara, Anna.
 
Margareta Marcusdotter, gm N.N---barn: Hemmingius Theodori
 
Ingegerd Marcusdotter, gm Peder Pedersson Spaak.
 
Petrus Andrae Schatelovius, gm Elin Mårtensdotter,----barn: Andreas, Elin, N.N
 
Sara Schatelovius, gm. Peder Bonde
 
Britta Schatelovius,gm Birgerus Johannis.
 
Elin Schatelovius, gm Jöns Larsson
 
N.N Schatelovius, gm Daniel Drydenius
 
 
Detta är ju en del, och jag har något mer, om det är något nån undrar över eller vill veta mera om, mejla gärna, det är lite för många håll jag har på för att lägga ut allt här.  
mvh Maria       ( Hoppas någon är hjälpt!!)

[Maria Karlström]

Jag ser nu att jag glömde ange källa, och har slarvat med namnet igen ( fy mig), min källa är en släkting som jag har råkat på här på Anbytarforum i mitt sökande, så det är andrahandskälla,( men det är en seriös släktforskare.)
mvh Maria

[Karl-Axel Myrén]

Hej Maria!
Om jag uppfattar saken rätt så menar du att Johannes Olais föräldrar heter Johan Johansson och Margareta Håkansdotter (Bååt af Billa). Men mig veterligen så hade Johannes Olai, Olofsson som patronymikon då kan ju knappast Johan Johansson vara fadern. Det skulle vara intressant att få veta källan, som din släkting har använt sig av.
Hälsn. K-A Myrén.

[Magnus Påhlsson]

Hej alla Baaz forskare
 
Jag såg att ni har kopplingar till Smålandssläkten Klint från Järsnäs. Och då via Hans Baaz Turessons hustru Elisabeth Klint.  
Elisabeth Klint har ytterligare kopplingar till släkten Baaz. De av hennes anfäder som jag känner till, har andra släktforskare tagit fram. Själv har jag ännu inte forskat på personer i fråga.
En siffra till exempel 2) anger vilken referens som jag har på uppgiften. Alla referenser är listade nederst.
 
1.
ELISABETH Klint. Född 1691-02-06 Järsnäs Prästgård, Järsnäs (F) 1). Gift med HANS Baaz Turesson 1710-01-10 Järsnäs (F) 1). Död 1749-02-12 Grevby, Lekeryd (F) 1).
 
2 f.
ERICEUS (Erik) NICOLAI Klint. Kyrkoherde i Järsnäs. Född 1642 Jylhult (Göljehult), Älghult (G) 2). Gift med Brita JUDITH Jönsdotter Edera 1673 Gränna (F) 1). Död 1706-06-18 Järsnäs Prästgård, Järsnäs (F) 2). Begravd 1706-10-14 Järsnäs Kyrka , Järsnäs (F) 2).  
 
3 m.
Brita JUDITH Jönsdotter Edera. Född 1653-12 Gränna (F) 1). Döpt 1654-01-01 Gränna (F) 1). Gift med ERICEUS (Erik) NICOLAI Klint 1673 Gränna (F) 1). Flyttade 1708 Frövik, Järsnäs (F) 1). Död 1717-02 Frövik, Järsnäs (F) 1). Begravd 1717-02-24 Järsnäs Kyrka , Järsnäs (F) 1).
 
4 ff.
NICULAUS BIRGERII Klintaeus. Kyrkoherde i Järsnäs. Född 1603 Drev (G) 2). Död 1694-07-01 Järsnäs Prästgård, Järsnäs (F) 2).
 
5 fm.
KARIN Nilsdotter Hake. Född 1616 Hackheda, Drev (G) 2). Död 1669 Järsnäs Prästgård, Järsnäs (F) 2).
 
6 mf.
JOHANNES Petri Ederus. Kaplan i Gränna. Död 1682 Gränna (F) 2).
 
7 mm.
ANNA Jönsdotter Höök. Död 1689 Järsnäs (F) 3).
 
8 ff f.
BÖRJE Tordsson. Frälsebonde, nämndeman. Död Tofta, Drev (G) 1).
 
10 fm f.
NILS Axelsson Hake. Underfogde i Kinnevalds härad. Död 1672 Järsnäs (F) 1).
 
11 fm m.
KIRSTIN Bengtsdotter (Baaz). Död 1659 Drev (G) 3).
 
14 mm f.
JOEN (Jonas) Magni Palmgren. Kyrkoherde och Prost Visingsö. Död 1659-08-16 Gränna (F) 2).
 
15 mm m.
KARIN Jonsdotter Höök. Död 1652-06-09 Gränna (F) 2).
 
22 fm mf.
BENGT (Benedictus) Jönsson (Jon?) Baazius. Kyrkoherde. Död 1600 Gårdsby (G) 3).
 
30 mm mf.
JONAS PETRI Höök. Kyrkoherde i Burseryd. Död 1614 Burseryd, Gislaved (F) 2).
 
31 mm mm.
GUNNIL Torstensdotter. Levde 1622, beskrevs då som fällegammal 1).
 
44 fm mf f.
JOHANNES Olai. Kyrkoherde i Gårdsby. Född 1490 4). Död före 1588 Gårdsby (G) 4).
 
45 fm mf m.
Ingeborg.
 
 
Följande referenser gäller för respektive siffra:
 
1) Artikel ur Släkt och Hävd 1997 av Göran Sparrlöf Smålandssläkten Klint under 1600- och 1700-talen
 
2) Göran Sparrlöfs Släktutredning 1985 Stamfäder till Marbäcksgrenen av släkten Klint
 
3) Disbyt 5382 Jan Ekstrand
 
4) Anbytarforum Rötter internet
 
Eventuella kommentarer mottages tacksamt.
 
Hälsningar
Magnus

[Göran Johansson]

Marcus Lucasson ingift i släkten Baaz omnämns i diskussion under personnamn. Fadern var Lucas Marcusson i Kalmar.

[Calle Lindström]

Göran, Tack för upplysning. Är det borgmästaren i Kalmar Lucas Marcusson du menar? Finns omnämnd i Gunnar Håkanssons Kalmar och kalmarbor under 1600-talet. Var borgmästare 1608-1624.
Tacksam för kompletterande upplysningar.
Med tack och hälsning,
Calle

[Göran Johansson]

Calle, om Gunnar Håkansson skriver att Lucas Marcusson var borgmästare så länge som till år 1624 så har han dessvärre fel. Borgmästarna mellan 1614-1640 bar helt andra namn. Jag har å andra sidan inga belägg för att just den Lucas Marcusson (d. före 1617) som jag nämner är identisk med borgmästaren Lucas M. även om det är tämligen sannolikt.

[Calle Lindström]

Göran, tack för ditt svar. Enligt Gunnar Håkansson tjänstgjorde enligt gängse praxis fyra borgmästare samtidigt. De namn han nämner som delvis sammanfaller med Lucas Marcusson är; Elof Pedersson (1600-1625), Lars Per Olssons (1610-1628), Lars Pedersson (1610-1614), Anders Jönsson(1611-1619)  och Olof Pedersson (1614-1635), samt Jöns Jönsson (nämnd 1622, men troligen tjänstgjort tidigare).
Vad har du för källa som kopplar Marcus Lucasson till Kalmar?
MVH
Calle

[Lotta Nordin (Lotta)]

I Kalmar från forntid till nutid av Liss-Eric Björkman finns en borgmästarlängd. Han skriver att när det gäller årtalen, som uppges i boken, så är det första resp. sista året då arkivaliskt belägg finns, alltså ej utan vidare till- eller avträdesår.
Där står det så här om Lucas:
Lucas Marcusson, 1605-1614
I övrigt hittar jag inte något mer om honom i boken.
 
Mvh//
Lotta

[Göran Johansson]

Calle,  
Marcus Lucasson och samtliga dennes svärsöner (Hemmingius Thoedori, Gudmund Orm och Peder Spak) gör anspråk på Lucas Marcusson egendom i Kalmar. Det får väl anses styrka det samband du efterlyser. Jag har godtagit den anlista som presenterades av Maria den 2001-04-22 (se ovan). Det vore naturligtvis roligt om hon ville presentera sig själv med efternamn liksom källor. Troligen redovisas släktsambanden mellan Marcus Lucasson och dennes svärsöner i t.ex. Smolandi Upsaliensis

[Calle Lindström]

Tackar för uppgifterna, Göran.
 Nog så övertygande släktkoppling till Lucas Marcussson.
Vad det gäller G Håkansson så skriver han följande i sin bok:
 Marcusson Lucas, borgmästare. M. tjänstgjorde som borgmästare i Kalmar åren 1608-1624 enligt Sylvander,  9:23. År 1609 gav kung Karl årligen från slottet M. 13 tunnor råg, 12 tunnor korn och 15 tunnor malt för att förbättra hans svaga inkomster.
 
Sylvander, som Håkansson ref till är: Sylvander, G. Volm. Kalmar Slotts och Stads Historia. Kalmar 1864-74.
 
Vad det gäller Marcus Lucasson, så berövade han sig livet med pistol den 13 Juni 1615 och enligt häradsrättens beslut blev begravd helt ynkeligt  på hästbacken utanför kyrkogården (Algutsboda). Detta enligt Liss-Eric Björkman, i SoH 1985:3-4 (Några smålandsprästers släktband).
 
Vad det gäller Maria Karlströms presenterade antavla (ovan) så anger hon att det är andrahandskällor, uppgifterna härrör från en släkting jag råkat här på Anbytarforum. Någon vidare redovisning av dessa källor har vi inte sett.
 
Jag tackar för dina uppgifter, samt vänliga hälsningar,
Calle

[Göran Johansson]

Hej Calle och tack för information.
Domboksutdraget från Kalmar rådhusrätt med avtalet från 1617 ger intryck av att Marcus Lucasson då var vid liv. Stämmer dock illa med Liss-Eric Björkmans årtal 1615. En felskrivning i domboken?  
Vänlig hälsning/Göran Johansson

[Olle Elm]

Göran,
Marcus Lucasson förekommer ej i registret till Smolandi Upsalienses I (1593-1625).

[Niclas Rosenbalck]

Maria, Göran mfl!
Tänkte göra lite tillägg till Marias inlägg som Göran godtagit enligt ovan så det inte sprids fler felaktigheter än som redan förekommer tack vare internets snabbhet som media.  Vad gäller  Margareta Håkansdotter [Båt av Billa - ej Bååt af Billa, se Äldre svenska frälsesläkter band 1, häfte 3, s 219ff, där Margareta ej medtagits men torde vara en dotter till Håkan Mattsson ohh Ingrid Nilsdotter !]. Maken Johan Johansson är endast känd i en skattelängd i Östergötlands landskapshandlingar ss noterad frälseägare av Hållingsby, Ö. Ryd sn (Ögl), en gård Margareta senare bytte med Ulf Henriksson [Bååt, introd. ätt]  mot en gård i Dädesjö kyrkby. Johan är således ej belagd mer än i denna källa!  
 De uppräknade barnen Johannes Olai-Halvhjort, Elin Jönsdotter utgår !  Johannes Olai, kh i Gårdsby o senare föreståndare för Växjö hospital (vari han intogs med hustru Ingeborg  enl. SmH). Elin Jönsdotter är en påhittad person som aldrig existerat utan har uppstått pga att man velat konstatera att kh Christopher Magni i Älghult hustru Elin skulle ha varit utav Jöns Stenssons på Håå ätt (uppgiften härstammar ur dotterdottern Susanna Nilsdtr Crucimontanas likpredikan - hon var gift med Michael Olai, adlad Gyldenstolpe)- härav har uppstått Elin Jönsdotter. Detta i kombination med att dottern Malin Christophersdtr var arvsberättigad till kh Gudmund Petris i Sjösås barn (Håkan Gudmundsson och en syster Ingierd Gudmundsdtr) som avled ogifta, har föranlett att man petat in Elin som gift tidigare med herr Gudmund i Sjösås och omgift med herr Christoffer i Älghult. Tillika vet man att herr Gudmund Petri i Sjösås var gift med en frälsekvinna (Rannsakningen om halvfrälset i Småland omkring 1575 av Jakob Koit (Sthlm 1953)). Här har man då velat se en frälsekvinna Elin Jönsdotter som plötsligt uppstått. Problemet har nu varit vem hon skulle vara dotter till; hon skulle som nämnts ha tillhört halvhjortsätten. Här har då Johannes Olai, Baazius-släktens stamfar kommit tillhanda, ty han förde nämligen en hjort i sitt vapen (enligt Liss-Eric Björkman i artikel Några smålandsprästers släktband i Släkt och hävd 1985:3-4, s 375-379). Detta är dock felaktigt om man studerar källorna noggrannare. Malin Christoffersdotter arvsrätt efter herr Gudmund Petri i Sjösås son Håkan Gudmundsson  baseras troligtvis på att hon var en systerdotter till denne Håkan! Kronologin måste bejakas och då stämmer allt mycket bättre än av de slutsatser Björkman gjorde 1985. Härav torde då följa (efter likpredikans vaga uppgifter efter Susanna Nilsdtr Crucimontana) att Malins mor Elin haft patronymikonet Gudmundsdotter och varit dotter av herr Gudmund Petri ohh NN, av frälsesläkt. Eftersom  herr Gudmunds barn har arvsrätt i Århult, Agunnaryd sn efter ett säljebrev på 1600-talet och att denna gård räknas upp såsom herr Petrus Johannis (Peder Johansson)i Tolg frälsearv kan man koppla herr Gudmunds frälsefödda hustru som antingen en syster till kh Petrus Johannis i Tolg eller en nära släkting till denne (gårdarna var troligen ej uppdelade utan herr Peder stod såsom ansvarig för dem i frälselängderna, förmodligen då han var den äldste manlige medlemmen gentemot sina systrar). Herr Peders mor var den ovannämnda Margareta Håkansdotter (g. 1 m Johan Johansson, 2: o m kh Torkel Pedersson i Dädesjö) som var av Båt av Billa på fädernet (en ätt som det i början av 1600-talet tvistades om de verkligen var frälse eller ej och som då var utdöd) och Halvhjort av Elmtaryd på mödernet [annorlunda uppgifter om Håkan Mattssons (Båt av Billa) giften och modern till barnen bör nämnas finns i ÄSF 1:3; men detta är ganska säkert felaktigt, han var troligen bara gift en gång och med Ingrid Nilsdotter]. Om nu Susanna Nilsdotter Crucimontanas mormor Elin Gudmundsdotter (g. m. herr Christoffer Magni i Älghult i dennes 2.a gifte) var dotter av NN Johansdotter (g.m. kh Gudmund Petri i Sjösås) och denna dotter till Margareta Håkansdotter [Båt av Billa] så  var Susannas mormors mormors mor, Ingrid Nilsdotter av Halvhjort av Elmtaryd. Denne sistnämnda var i sin tur sondotter till Jöns Stensson på Hå ! Härav skulle likpredikans upgifter verkligen stämma.  Ett annat alternativ (kanske kronologiskt bättre?) kan även vara att herr Gudmund Petris hustru var en okänd syster till Margareta Håkansdotter och att de få gårdar som tillföll Håkan Mattssons [Båt av Billa] döttrar så småningom kom att disponeras av dennes dotterson kh Petrus Johannis i Tolg innan man gjort upp om arvsfördelningen dem emellan.  Då skulle Susannas mormor Elins mormor vara Ingrid Nilsdotter av halvhjortsätten!  
 
Maria nämner ovan vidare att Karin Johannesdotter, gm Johannes Gudmundi (kusin) etc . Kusingiften var strängeligen förbjudna på denna tid så denna kombination kan strykas av denna enkla anledning.  
 
Det uppges vidare att kh Johannes Gudmundi i Dädesjö hade en dotter Elin Johansdotter gm. Andreas Petri Schatelovius etc.  Detta är också en kombination (se artikeln i Släkt och hävd på 1980-talet av Liss-Eric Björkman) som kan vederläggas i källorna ty  kh Johannes Johannis [Dedaezius] i Dädesjö med syskon försäljer en gård Båldö och då nämns ingen Elin eller andra syskon utan bara herr Johan och systrarna Ingeborg Johansdotter (g.1 m. länsmannen Gudmund Johansson i Krysseboda, 2: m. ryttaren Sone Persson i Krysseboda o Grimmansmåla, bägge i Algutsboda sn) och Märit Johansdotter (g.m.häradsskrivaren Marcus Lucasson i Transjö, Ekeberga sn; en son till borgmästaren Lucas Marcusson i Kalmar (död trol. 1614) som bevisats nyligen ovan av Göran Johansson).
Den Elin som var gift med Andreas Petri (kallas aldrig själv Schatelovius i några handlingar utom då han skrevs in som student i Tyskland!) var då ganska säkert dotter till kh Nils Haquini (Nils Håkansson) i Dädesjö, ty hennes son Petrus Andreae Schatelovius anger i en tjänsteansökan att hans morfar varit kyrkoherde i Dädesjö tidigare (av denna uppgift och att kh Nils Haquini (Nils Håkansson) inte passade in kronologiskt som far till Elin pga tjänsteåren i Dädesjö för herr Nils så valde Liss-Eric Björkman föregångaren Johannes Gudmundi till bättre kandidat som far till Elin. Nils Haquini  är dock belagd tidigare, för han var nämligen komminister i Algutsboda innan han tillträdde tjänsten i Dädesjö och Elin bör vara född i denna socken troligen ca 1595-1600. Likaså att kalla kh Andreas Petris ohh Elin Nilsdotter:s döttrar för Schatelovius är ej riktigt, de kallas i handlingarna för Andersdotter. Dottern Sara Andersdotter var gift med en bonde Per enligt herdaminnet (Per Bonde är således fel).  
 
Hoppas att ni följde med i resonemangen ovan och kan rätta de felaktigheter som cirkulerar.
 
frändligen Niclas R.

[Göran Johansson]

Niclas, bra att du kommenterar anlistan. Det blev nog ett missförstånd. Jag godtog listan endast vad avser redovisningen av Marcus Lucassons barn.  
 
Har försökt tolka dina hypoteser om de äldre sambanden och kommit fram till följande:
 
1) Jöns Stensson (till Hå)
2) Nils Jönsson, son till föreg.  
3) Ingrid Nilsdotter, dtr till föreg., g. m. Håkan Båt av Billa
4) Margareta Håkansdotter, g. m. Johan Johansson
5) N.N. Johansdotter, dtr till föreg. g.m. Gudmundus Petri
6) Elin Gudmundsdotter, son till föreg., g. m. Christoffer Magni i Älghult. En broder var  Johannes Gudmundi vars dotter Märit var g. m. Marcus Lucasson.
7) Malin Christoffersdotter, dtr till föreg.  
 
Kan det stämma? Jag vill också passa på att fråga oom du har sammaställt någon ägarlängd för gården Båldö i Hovmantorps socken. Har en dombokssammanfattning hämtad ur Uppvidinge dombok nov. 1639 som säger att Jon Månssons (skräddare och f.d. nämndeman i Ramnåsa) i Gummetorp, Hemmesjö sn säljer gården Båldö till khd Johan Johansson i Dädesjö m.fl. och mottager ett antal daler för arv och utlösen. Ska det vara tvärtom - dvs Jon Månsson Skräddare köper gården?