Ryttmästare Göran Prytz (Pryss)

[Olli Uusitalo]

Hej,
 
Vet någon om Göran Pryss (tidigare Prytz)  
som var en vikarierande ryttmästare i  
Västergötlands fana år 1580 och  
inkvarteringsmästare i Finlands adelsfana  
år 1583 ? Han adlades (på nytt)
22.9.1587 med namnet Pryss.
 
MVH  
Olli Uusitalo
Vantaa
Finland

[Örjan Eriksson]

Hej Olli,
 
Det är ett tag sedan du ställde din fråga, men jag hoppas att du ser detta svar. Jag har scannat av detta ur boken KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTE personhistoria 1540 - 1723 av Nils Belfrage 1947.
 
 
31. GÖRAN CLAESSON PRYTZ (S. o. K), till Otterstorp. Son till stadsskrivaren i Örebro Claes Hansson P. och Karna Bengtscdotter. G. (1:o) m. Märta Pedersdotter till Otterstorp; (2:o enligt Lagus, Finska adelns gods och ätter, m. Beata Grelsdotter, vilken som änka innehade mannens gods).
 Ryttm. 1578-1581, adlad 1580 22/9, var kvartermästare 1593, då han jämte finska adeln och krigsbefälet avlät försäkran till konung Sigismund och hörde till hans anhängare, d. omkr. 1609. Hans vapen skall hava varit uppsatt i Ulfsby (Björneborgs) kyrka i Finland.  
Deltog i kriget mot Ryssland; hade under fälttåget 1578 ?af dagan tagit?, en tysk, Berent von Ditten, som hade 6 hästar under fanan; for hårt fram med ryttare och hästar; blev dömd för att han besovit sin systerdotter Beata Grelsdotter (jfr ovan) och mördat två barn, som han haft med henne. Måhända voro de 300 marker sakörespenningar, varom militieräkningarna 1582 tala, böter härför.
Erhöll 1580 en ?äre- och hovklädning?, vartill åtgingo 2 1/2 alnar sammet, 34 aln. siden och 68 1/2 aln. kläde av olika slag och därtill en brunsvikshatt (hatt från Braunschweig eller av braunschweigsk modell).
Som ett bevis på Göran Prytz' förmåga att i skrift behandla språket må följande redogörelse meddelas. Den ursprungliga stavningen är så vitt möjligt bibehållen.
Anno I579 dro jach med mijne reuter tijl Lijffland och var jach 500 5 starck, de som besoldijngs hester vare, och var ther for sijt [förbisett] 3 homen [ryttare] ij Finland, ten same tijt jach bleff munsteret ij Seck Erffe [Säckjärvi] aff her Hijnderijck Clauesonn [Horn af Kanckas]. Er teres nam som effter folger: Suenn Jonsonn, Gotter [Götar] Ollsonn ij Vesmestorp, Erffe [Arvid] Benchsonn ij Rug. Tes lijkest Brun Jorsonn [Göransson, Forstena-släkten] var intte heler ij munsterijng for Stockholm. So bleff han forbyt med sex hester och var under mijn fan, som ten regijster uthuijser, nor jach bleff munsteret for Naruenn. Nor te 9 hester komer tijl te 500 och 5 so var jach 514 starck och adels hester vare 22. So var jach ij als 536 starck. So rester mech på te 3 homen 3 m. [marker] och po Brun Jorsonn po 6 hester halff arslonn [årslön] 6 daler po var hest, sumen 3 m., er ij als 60 d.
Te som sotte do [sotdöda] er blevenn och schlagenn [stupadej for fijendenn, er alth tijl hope 70 parsoner och te som inge hester vijl hola [hålla] her effter ij besoldijng bode adel och oadel med te tusker, er suman 45.
Te szmalenijnge i [smålänningar], som her Karel [Stenbock] schal tage tijl sech, er beholne 46. (Militieräkningar I578, nr 15. Kra.) Den förut omnämnde Berent von Ditten var mecklenburgsk adelsman och g. m. Elisabet von Pentz. Han övertog under faderns livstid godset Lehsten, vilket han 1577 pantsatte till Filip von Linstow. von Ditten dog utan att efterlämna söner. (Meddelat av löjtnant Christoffer von Warnstedt.)
 
Mvh
Örjan