Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-29

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Min mamma som kommer från Anundsjö, Ångermanland, säger: Det finns uppå botten d v s vinden. Det låter så bakvänt att säga botten, när man ska gå längst upp i huset. Kan det vara en förkortning av tross-botten?
 
Känner någon annan igen uttrycket?
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Lars-Göran Eriksson]

Hej Ann-Mari !
 
Jag känner igen uttrycket, bl a från min farmor o. farfar och mina farbröder.
 
Dom hade sina rötter i Ramsele/Edsele. Farmor var från Brattbäcken, Tåsjö.
Familjen var bosatt i Tåsjö c:a tjugo år innan dom flyttade till Sollefteå.
 
Ett uttryck som min farmor också använde var snäll för snabb, hon kunde säga till mig att nu har du varit snäll och det betydde då att jag hade varit snabb.  
Jag har inte hört någon annan använda det uttrycket förutom i snälltåg, alltså tyska schnell.

[Martin Bergman]

Hej Ann-Mari!
Mycket roligt att Du tog upp det här uttrycket. Visserligen är jag f d Fors-bo (Z), men vi sade också så i Jämtland. Jag hade min sovkammare en trappa upp därhemma och när jag gick till sängs sa jag: nej nu går jag upp på botten och lägger mig. Jag kan mycket väl tänka mig att det har med tross-botten att göra. Men hur och när uttrycket kom till kanske någon annan kan utveckla.
Mvh Martin B

[Olle Elm]

Ang Botten har SAOB följande under II.5.b)
 
BETYDELSE: om den öfversta trossbottnen i en byggnad; vind, loft; numera nästan bl.
 
brygg. om spannmålsvind i bryggeri.  
 
The stora beläter, som i wägen stå, bleeff befalt kastas på botnen. MURENIUS VP 37 (1640).
 
Vil man göra botn på Brygghuset, så göres trärör öfver Pannorne up genom taket, at släppa ut ången, hvilken botn kan brukas til Mältlafve. BRAUNER  
 
REDAKTIONSEXEMPEL: Tankar om boskap 92 (1756).
Ungdomen (i Byske i Västerbotten) har .. ofta sina sofplatser på någon botten, d. v. s. vind, där det är svalt och skönt. TurÅ 1908, s. 89 (bygdemålsfärgadt).
 
Vänligen,
Olle Elm

[Ann-Mari Bäckman]

Olle! Det var intressant det du skrev om Botten. Det förekom alltså även på andra håll i landet.
 
Mormor sa: Nu ska jag gå till Fuset, vilket betydde ladugården och var antagligen en sammanslagning av Fähuset. Var det något familjärt eller vanligt lokalt förekommande?
 
Snäll i betydelse snabb har jag inte hört (mer än om snälltåg), men uttrycket Nu får du snällt ordna så att..., kanske betyder snabbt och inte av snällhet.
 
Ann-Mari Bäckman

[christina forslöf]

Enl. Våra Ord kommer snäll från fornsvenskans sniaeller --> rask, snabb, duktig,klok, skicklig.Liknande  
Betydelsen god och vänlig kom först från början av 1800-talet, allt enligt denna intressanta bok.

[Erik Holmlund]

Apropå 'snäll' så förekom ju också soldatnamnet Snällfot, och då antagligen som en synonym till uttrycket 'snabbfot'. Och tyskan har ju sitt 'schnell' (=snabb) så ordet kanske t.o.m. kommer från ur-germanskan?
 
mvh
Erik, Skellefteå

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Har hört både Fuset och Fähuset om lagår?n numera ladugården.
Å botten hette batt?n kring Vilhelmina. Fähusbatt?n var vinden på lagår?n om den fanns. Där lagrades höet som kördes upp dit på oppkörsbrögga (brygga). Många hade sovplatsen där så länge det fanns plats, tills höet tog allt utrymme.
Men nån som hört talas om snällpissarsko?en (skor)?
mvh
rune

[Per Sundin]

Ann-Mari!
Jag tror att Fuset också är gångbart i ångermanländsk dialekt. Ladugården kallas föngse i Nordingrå.
mvh.
Per Sundin

[Bengt-Göran Nilsson]

Fuset= föuse= ladugården är gångbart även i Kalixtrakten. Så även Ipi bot'n= på vinden.
Likaledes tror jag att Norra bot'n=Norrbotten har med detta ord att göra, dvs norra delen av Sverige= övre delen= på vinden.

[Ann-Mari Bäckman]

Rune! Om jag får gissa så kanske snällpissarsko?n, var de skor, som gick lätt att hoppa i när man skulle ut och pissa. Har jag rätt?
 
Ann-Mari Bäckman

[Martin Bergman]

Hej alla!
Eftersom vi gått ner från botten och gått ut till Fuset - föuse (vi sa nog fjöse i östjämtland om jag inte minns alldeles fel). Nåväl ute i laggårn (som man säger i mälardalen) fanns det kanhända en tupp. I östjämtland lokalt kalldes den för Kånken. Det finns även en ort (gårdar)som heter Kånkback och ligger mellan Ragunda och Hammarstrand. Det skulle vara intressant att höra hur pass utspritt Kånken är och vart uttrycket kommer ifrån.
Mvh Martin B

[Berit Lindblom]

Hej!
Vi sa nog Kanken men ett speciellt tjock a  
i norra Anundsjö.
Hälsningar Berit L.

[Martin Bergman]

Hej!
 
Jag har en länk här där man kan gå in och lysnna på olika tungomål från vårt avlånga land. Även Anundsjö finns med och till vissa delar även utanför Sverige.
 
mvh Martin B
 
http://swedia.ling.umu.se/snabbmeny.html

[Ann-Mari Bäckman]

Martin! Det var en bra länk, där man kan lyssna på olika tungomål.
 
Ann-Mari Bäckman

[Annelie Eriksson]

Oppa böttn (Uppe på botten) säger min mormor som bor i Vindelns kommun i Västerbotten.

[Ann-Mari Bäckman]

Eftersom det här är två uttryck från Västerbotten och jag inte vill starta en ny diskussion där, så får jag ställa frågan så här:
 
Min man som kommer från Nysätra, Västerbotten, säger släcka på lyset = tända lyset och vad de ska gräva, vilket ska tydas som vad de ska leva i smuts och elände. Finns sådana uttryck i Ångermanland?
 
Ann-Mari Bäckman

[Helene Strömkvist]

Hej alla!
 
Jag tillbringade min barndom i Ramsele.
Mina fastrar ville gärna mjukas med oss barn, men även med bekanta de inte sett på ett tag. Min farmor gav mig ofta en mjuk när hon tyckte att jag hade skött mig.
Ett annat uttryck som ofta användes var ystat och västat i byn.
Användes dessa ord på andra ställen?
 
Undrar Helene

[Barbro Persson]

Hej, Helene!
 
Jag är född i Björna, Ångermanland där säjer vi östat och västat, mjukas gör vi också.
 
Mvh/Barbro

[Rune Edström (Rune)]

Hej Ann-Mari
En god gissning på skorna. Brådis bak knuten på morron kanske. Var gamla stövlar med nerklippta skaft så det var bara fotdelen kvar. Före gummistövlarna fanns, var det nog några andra skor som var likadana.
mvh
rune

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Tog mej just en kaffekopp Finns/fanns dremn i Ångermanland?
rune

[Annica Ohlsson]

Hej!
dremn känner jag igen, sockret dremne (smälte)i kaffet eller det 'dremne på tonga'.
Annica (född i Tåsjö)

[Lars-Göran Eriksson]

Hej !
 
Mina föräldrar använde ordet mjukas, mamma var från Sollefteå, pappa från Tåsjö.
Ett annat ord som användes var myla motsvarar mysa tror jag.
Under min uppväxt i Sollefteå på 50-talet kunde man höra uttrycket ha'du vöre västat nå nyli't vilket avsåg Systembolaget som flyttat västerut på sta'n.
Att det var så varmt så man höll på dremn opp har jag hört i min släkt som har ett förflutet i Tåsjö.
Till sist ett uttryck som jag är osäker på om det kommer från Ångermanland, möjligen är det gränstrakterna mot Dorotea.
Jag dorme till ett tag jag somna till ett tag.
I spanskan heter sova dormir, det kan väl aldrig ha med det att göra ?
 
Mvh  
Lars-Göran

[Helene Strömkvist]

Dome å gjorde man i Ramsele. Om man satt stilla länge eller obekvämt kunde benet också domne å. Värst var det om stolen var sleki. Då satt man ju på spänn, för att den inte skulle gå sånner.
Min far använde I/ji istället för Ni/ni. Det påminner mig om tyska.
Helene

[Helene Strömkvist]

Domne å, gjorde man och inte dome å.
Det blev lite ofärdigt. Hade för bråttom.
Helene

[Lars Eriksson]

I Multrå, Solleftå sa vi ystat å västat, vi mjukas när det var läge för det, men ibland bäges vi. Dessutom ävles vi alltid, d.v.s vi ansträngde oss för att få någonting gjort. Vi låg på aga ganska ofta, vilket innebar att vi inte behövde någon väckarklocka för att komma upp i tid på morgonen. Det var mycket vi måste göra, men då sa vi ja gett gå ut å såge lite ve; gällde det förfluten tid hette det ja gatt. O.s.v. Det var lite av vad jag fortfarande minns.

[Barbro Persson]

I Björna socken kan någon vara bäg= envis, vi gett och gatt också här. Här dremne sockret också i kaffet. Om man liksom tappar andan så säjer vi att jag håll på kvamne.
 
Mvh/Barbro

[Jan Lindh]

För den som är intresserad av Ångermanländska ord finns nu en ordbok på Tåsjömålet utlagd på nätet. Synpunkter mottages tacksamt!
http://www.stenbanken.com/dialekt.htm
 
Mvh
Janne

[Bo Nordenfors (Nob)]

Från Agnäs by, Bjurholms socken, landskap Ångermanland, Västerbottens län kan man här se en hel del dialektala uttryck:
 
http://www.agnasby.nu/

[Linn Sundkvist]

Gå upp på botten säger min mamma och morfar (infödda ångermanlänningar) när de ska gå upp på övervåningen, något som satte griller i huvudet på mig när jag var yngre. Likaså känner jag igen yst och väst och i (jag).  
 
Ett annat uttryck de ofta använder och som jag inte blir klok på är pörr i huvudet. Om de glömmer något viktigt, blir förvirrade eller rent medicinskt yra så är de pörra. Finns det någon som känner igen det uttrycket och kan förklara dess ursprung?
 
mvh,
Linn