C F Kolm smed Bräcke Nätra sn.

[Svenolof Johansson]

Hej
Söker uppgifter om smeden Kolm under den tiden han ägde Nätra Manufakturverk bl a tillsammans med Forsberg i Skulnäs

[Leif Gerdin]

Hej Svenolof,
Har från gamla anteckningar om Gärdens by följande omnämnande:
År 1822 processade bonden Per Forsberg i Skulnäs med manufakturisten Carl Fredrik Kolm vid Gärdens manufakturverk angående boningsplats och rätt till köpfångst av skog. Manufakturverket nedlades sedan processen gått Kolm emot. Smeden C F Kolm med hustru är mantalsskriven i Gärden år 1820. Verket skall ha varit en mindre spikhammare. Kolm flyttade sedan till Själevad.- Enligt mtl 1820 anges vid manufakturverket smeden Per Forsberg M.H. och dotter Lena 2 år samt smeden C.F. Kolm M.H.

[Berit Tjernberg]

Leif,
Har du några uppgifter om Anders Julin, som startade Nätra manufakturverk? Erhöll privilegium 11 november 1799. Var tidigare sockensmed i Bjärtrå. Sålde han till Kolm, eller var det så att säga naturlig avgång?
 
Källa: P. Norberg: Ur Ångermanländsk järnhantering.
 
Mvh / Berit

[Leif Gerdin]

Berit,
Det går nog få fram fler uppgifter. Manufakturverket låg i Gärden vid Bräckeån. En Per Olofsson var också inblandad. Hoppas kunna återkomma med fler uppgifter. - Det synes som om Kolm drev manufakturverket endast en kort tid. Han skall ha varit gift med en båtsmansdotter från Nätra (Hummel).
Mvh Leif

[Leif Gerdin]

Berit och Svenolof!
Kommer först nu tillbaka till frågan om Kolm och Nätra Manufakturverk. Vet ej något närmare om Anders Thulin (står så) än som står nedan. Det fanns ett avtal mellan Gärdens o Skulnäs Byamän och Per Olofsson i kontrakt daterat 7 nov. 1799: Sedan förre bonden Per Olofsson (i Gärden enl. mtl. 1803) den av Anders Thulin inrättade verksmedjan på våra ägor och ..antagen sockensmed.. lämnas honom rättighet land och vattengång äga emot att bestå oss nödigt husbehovssmide för ingen betalning...Till kolved får på vår fjällskog hämtas av vindfällen och lämnad ved som vi utser för tjänlig, vilket till obrottslig efterlevnad å ömse sidor bestyrkes. Vittnen: Christopher Bölenius, Lars Thulin.
Per Olofsson överlät manufakturverket och tillhörande torp vid senare tidpunkt till bonden Per Forsberg i Skulnäs som i sin tur överlät det hela till manufakturisten C F Kolm enligt kontrakt 5 apr 1819. Under Kolms tid uppstod tvist med byamännen om rättigheter och skyldigheter. Se om detta i tingsprotokoll 4 apr 1822. Däri nämns om ett Bergskollegiets privilegiebrev, som kanske hade betydelse för själva igångsättandet.
Frågan man ställer sig är om verksamheten trots sitt ståtliga namn fick någon betydelse utöver att vara en vanlig bysmedja, men byamännen förstod ju också att se till sina egna behov.
Om Kolm arbetade som anställd hos Forsberg någon tid före 5 apr 1819 är mig obekant. Mvh /Leif

[Magnus Näslund]

Tänkte bidra med lite uppgifter...
Jag vet inte var smeden C.F. Kolm var född, men troligen i Uppland eftersom jag sett någon gammal efterlysning där namnet Kolm nämnts i samband med något vallonbruk. Däremot har jag en del uppgifter om hans senare liv och ättlingar:
 
Carl Fredrik Kolm flyttade från Nätra till Själevad, där han blev smed på Prästbordet.  
Gift med Sara Greta Hummel f. 1796 (båtsmansdotter fr. Nätra)
Barn: 1) Sara Stina f. 1818, gift med Johan Östman i Långnäs, farföräldrar till den kände arbetarförfattaren Karl Östman i Sundsvall.
2) Johan Fredrik f. 1820 i Gärden, död 1850.
3) Anna Sofia f. 1825 i Själevad, gift med       torparen Olof Olofsson i Bräcke, Nätra.
 
C.F. Kolm dog 1840 i Själevad och hustrun dog 1857 i Sörböle, Själevad.
 
Under tiden som smed på Prästbordet i Själevad kom han i konflikt med den kraftfulle prosten Carl Johan Holm. De drog varandra inför tinget på 1830-talet. Konflikten var tydligen omfattande, eftersom Kolm t.o.m. lät trycka en liten skrift: Rättegångshandlingar mellan smeden C.F. Holm, kärande, och herr prosten och ledamoten af Kongl. Wasa-Orden Carl Johan Holm, svarande, angående den sednares kurra gömma m.m.  
På Kolms bekostnad till trycket befordrade. (Stockholm 1838, tryckt hos Lars Johan Hierta).  
 
MVH/  
Magnus

[Berit Tjernberg]

Leif,
Följande ur Ångermanländsk järnhantering av P. Norberg
 
Sockensmeden Anders Julin från Bjärtrå hade den 18 mars 1799 hos bergskollegiet begärt att på byarna Skulnäs och Gärdens ägor i södra delen av Nätra socken få anlägga ett manufakturverk, bestående av en knipphammare om 2½ lispunds tyngd och en spikhammare för samma hjulstock samt därtill hörande ässja. Inrättningen skulle vara till lättnad i arbetet för det grövre järnets utsmidning. Sockenmännen hade på stämman den 25 februari 1798 tillstyrkt förverkligandet av Julins förslag såsom dem till mycken nytta i avseende till förestående kyrkobyggnad och deras övriga husbehov. Sex dagar tidigare eller den 19 i samma månad hade byamännen sålt byggningsställe på den så kallade Kvarnbacken emellan främre sommarvägen och kvarnvägen. Julin skulle ock få ha sina kreatur på utmarken och i fäbodarna samt taga nödig vedbrand och gärdsel mot 50 riksdaler till Skulnäs och Gärdens elva byamän
Bergmästaren J.V. Burman yttrade sig den 18 juli 1799 över ansökningen och framhöll, att om nu Julin skulle beviljas det begörda privilegiet, borde det endast gälla en hjälphammare om två lispunds tyngd, ty det fanns tillräckligt med manufakturverk inom landskapet, och nyligen hade även vid Husumsån i Grundsunda, varöver redan undersökning hållits.
Den 11 november 1799 erhöll Julin sitt privilegium, och detta utan den inskränkning, som bergmästaren förordat. Han fick ock tillåtelse att årligen tillverka så mycket han kunde hinna med. Anläggningen skulle heta Nätra manufakturverk.
Julin satte genast i gång med att uppföra den lilla inrättningen vid Bräckeån, som kommer från Långnässjön och går ett par kilometer ned til Skulusjön. Den 1 januari 1801 meddelar bergmästare Burman, att smedjan var i gång men att tillverkningen var inskränkt till något bondesmide vid en liten ämneshammare.
Det torde som sagt, främst ha varit förberedelserna för att bygga en ny kyrka, som lockat Julin till Nätra. Men det dröjde åtta år, innan denna började uppföras. Detta skedde under åren 1806-1807, och bygget leddes av kyrkobyggmästaren Simon Geting från Åbord. Under byggnadstiden hade Julin så stora beställningar, att smedjan arbetade för fullt. Sedan var den ock i gång ända till ett stycke in på 1830-talet, men följande årtionde fanns den ej mera.
 
Så åtminstone var Julin verksam under kyrkans uppförande.  
(Hans hustru Brita Persdotter dog 1830 i Strinne, Bjärtrå, men frågan är var dog Julin? (Thulin?!))
Det här blev ju långrandigt!  
 
Mvh / Berit

[Per Sundin]

Anders Julin blev enligt Topografiskt register över hantverkare sockensmed i Bjärtrå 1786-11-18. Volym D IV C:4 Han skall enligt Rigmor Owen vara född 1727? och död 1796-97. 1787-05-28 gifter han sig i Gudmundrå med Brita Persdotter f. 1758-04-14 i Dynäs, Gudmundrå och död 1830-05-16 i Strinne, Bjärtrå. De får fem barn och  alla barnen är födda i Bjärtrå. Det första 1788-04-18 och det sista 1797-01-15. Anders Julin har inte jag funnit i någon dödbok.
Bästa hälsningar
Britta (Ulander)
Min kommentar är att det är tydligt att Julin levde längre.

[Leif Gerdin]

Det blev en givande diskussion om smeden Kolm och Nätra manufakturverk som gjort att bilden av detta klarnat betydligt. Anläggningen låg på Kvarnbacken nära Bräcke skola och om man letar noggrant skall man hitta en skylt som visar platsen. Det ryktades om ett par grindar som skulle ha gjorts vid verket men det stämde inte.
Bästa hälsningar
Leif Gerdin

[Svenolof Johansson]

Får tacka alla inblandade i Kolmfrågan. Enl min tolkning så ser ägandeförhållandet i Nätra Manufakturverk ut enl följande:
1799-11-11 Anders Julin
Per Olofsson
Per Forsberg
1819-04-05 C F Kolm
Förmodligen ägde Kolm och Forsberg det tillsammans. Olofsson roll i verket är något osäkert då han enl dig Leif har ett kontrakt daterat 4 dagar innan Julin fick sitt privilegium??? Kanske drev också Olofsson  och  Julin det tillsammans?  
Man kan även anta att Kolm flyttade omkring 1822
med tanke på tvisten med byamännen.
En annan sak angående ägandet, Forsbergs dotter Lena (Helena Cajsa) var född 1806 och borde inte stå som ägare 1820. Jag hoppas få anledning att återkomma i ämnet
M v h
Svenolof Johansson

[Leif Gerdin]

Visst Svenolof har Du rätt! Det finns uppgifter som inte stämmer betr. manufakturverket. Jag skrev att bilden klarnat och tänkte då på själva anläggningen och nya persondata som flera forskare bidragit med. Jag samarbetar i denna fråga med en nära släkting som vet mycket om Gärden i gången tid och som nu studerat originalhandlingar från 7 nov. 1799 - och nya fakta kommer fram.
Man måste kanske sätta frågetecken för P Norbergs uppgifter om Anders Julin. Uppgifter i tryckt bok vill man tro är riktiga men finns något belägg för att Julin var närvarande i Nätra fram till 1805-06?
Julin sägs vara född 1727 och hustrun var 31 år yngre. Han förhandlar om tomt redan 1798 och ansöker om tillstånd 18 mars 1799. Han är då 72 år. 7 nov. samma år ingår byamännen två avtal med förre bonden på Gärden 2,Per Olofsson. Något hade hänt som förändrade läget. I originalhandlingen står ordagrant Sedan förre bonden P.O. har tillhandlat sig den av Anders Julin inrättade wärksmedjan på våra ägor och numera försed sig om försvar och sockensmed...lämnas honom rättighet så länge han smedswärket innehar oklandrat land och wattengång äga. Julin hade tydligen börjat bygga innan han fått tillståndet. Juridiken hinner inte alltid hålla jämna steg med verkligheten. Det behövdes nog inget tillstånd för smedjan som sådan utan det bör ha gällt vattenhjulet. Originalhandlingen underskrevs inte av Julin utan av Lars Thulin (släkting till AJ?) egenhändigt och av byamännen med bomärken. P Norberg skriver att Julin var som mest verksam vid kyrkobygget. Är det inte mer troligt att Julin blev orkeslös eller dog mellan mars och november 1799?
Per Olofsson d.ä. sålde sin gård Gärden 2 år 1800. Han är upptagen i mtl 1803 under Gärden men ej 1809.
Per Forsberg f. 1777-10-05 i Viksjö sn var bonde och smed i Skulnäs. Han dog 1831. Pers far var smeden Anders Persson Forsberg. Vi tror att Forsberg som vid kyrkobygget var i 30-årsåldern var den som uträttade det mesta arbetet. C.F. Kolm skall 1819 ha betalat 113 Rdlr för att överta verket.  
Mvh /Leif

[Leif Gerdin]

Måste rätta ett namn i mitt inlägg 16/6. Den som skrev under kontraktet måste ha hetat Lars Julin men stavat Jhulin. Mvh /Leif

[Anders Nilsson]

Det finns en Anders/Andreas Julin som är född 1744-08-13 i Köpings stadsförsamling som son till guldsmeden Petter Julin ohh Brita Christina Pemer. Sista gången står han i husförhörslängden som inflyttad till Köping (hos fadern) år 1776 från Ryssland(?). År 1777 står han som utflyttad till Stockholm. Där tar mitt spår slut.

[Sissel Endresen]

En av mine aner kom fra Sverige og til Overhalla i Nord-Trøndelag i Norge ca. 1799 (?). Han het Andreas Julin i Norge, men hans navn kan være Andreas Ellingsen Gyldensten?? Kanskje kom Julin fra Gyldensten? Han var mestersmed.  
Andreas ble gift i 1790 tallet (ca. 1799?) med Grethe (Margrethe) Svendsdtr. f. ca. 1774. Hun d. 1807  
Hva jeg er interessert i er Andreas Julins riktig navn i Sverige. Han ble f. ca. 1765 d. 1822.  
Er det mulig å finne for eks. hans giftermål?  
 
Jeg lurer på om det ikke kan være han Andreas som egentlig er født i 1744.
 
Håper noen kan hjelpe meg og finne ut om det var denne Andreas som utvandret til Norge.
 
Med vennlig hilsen  
 
Sissel Endresen.

[Per Sundin]

Det stämmer inte riktigt med uppgifterna här ovan. Men Anders Julin är skriven i Nätra till 1799, sedan är det osäkert vart han tar vägen. Och om han utvandrat till Norge verkar det som om han lämnat hustrun kvar eftersom hon skall ha dött i Strinne i Bjärtrå socken 1830.