Vad ska jag tro ?

[Leif Mörkfors]

På min farmors sida hamnar jag i slutet av 1700-talet i Norge. Genom de sockenböcker som finns på de flesta håll blev steget inte långt in i den ena stormanssläkten efter den andra. Många av dessa stormansätter finns ju numera att hitta både här och där i släkttavlor på nätet. För mig innebär det att jag på flera håll hamnar hos de norska kungarna på 9-1100-tal, några engelska kungar, grevar, hertigar och Karl den Store.
Hur ska jag se på allt detta ? Var slutar sanningarna för att övergå i sägner ? Var sätter jag gränsen på vad som bör vara med i mina samlade papper? Kloka ord emotses !

[Niclas Rosenbalck]

Hej Leif!
Det beror på vad det är för släktgrenar bakåt som du funnit. Vissa historiska anled är pålitliga, andra mindre. Källkritik är dock oerhört viktigt så man inte låter rent önsketänkande styra en. Många släkttavlor på nätet tillbaks till dylika personer anser jag inte håller måttet vid närmare granskning. Läs gärna Anders Winroths artikel Genealogiskt önsketänkande under recensioner och granskningar i  Släktforskarnas årsbok 1999 - en mycket bra artikel som brottas med samma problemfråga som du ovan.  Givetvis kan man hävda att nästan alla personer idag i Sverige bör härstamma både ifrån Karl den store såväl som Harald hårfager, men det är spekulationer och inget annat. Jag tror inte att så är fallet faktiskt med tanke på de stora anförluster som man ser på antavlorna när man kommer väldigt långt tillbaks i tid.  
Det enda jag kan rekommendera är att likt Winroth steg för steg, anled för anled, källkritiskt skärskåda vad som är rimligt och vad andra forskare bygger sina antaganden på (mycket medeltidsgenealogi är tyvärr det även om det är kända forskarnamn bakom).  
 
mvh Niclas R.

[Andreas Snildal]

Hei Leif!
 
Mange norske slektssider på nettet har med slektslinjer tilbake til de gamle norske kongene. Svært få av disse slektslinjene er bevist, jeg tror det ikke er snakk om særlig mer enn tre slektslinjer som lar seg bevise, jeg kommer bare på Rosensverd-ætten fra østfold.
Mange liker tanken at de er etterkommere av de gamle norske kongene, og ser derfor ukritiske på disse slektslinjene fra stormannsætter og adelsætter tilbake til de gamle norske kongene, som finnes i mange bygdebøker, spesielt fra mellomkrigstiden. Dersom man manglet ledd for å bevise slektsskap mellom en stormansætt og en konge, konstruerte man leddene som manglet. Senere har aller fleste av disse slektslinjene blitt motbevist.
En god regel er å se på leddene man finner før 1600 med skepsis, og dersom du finner slektslinjer som går tilbake til tolv-trettenhundretallet, bør du være meget forsiktig. Det finnes endel litteratur om dette, se f. eks. www.genealogi.no
Det hadde vært interessant å vite hvor du har funnet disse slektslinjene, og hvordan disse slektslinjene ser ut.
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[Niclas Sand Engberg]

Hej,
 
Jag har samma problem som Leif. Jag kan via diverse Bygdeb?ker (huvudsakligen för Rogaland) härleda min frus släkt bakåt till en Ramborg Knutsdotter som i dessa böcker anges som dotter till en svensk adelsman vid namn Knut Algotsson Lejon. Via honom går sedan släktleden bakåt ända till Harald Hårfagre.
 
 
Just Ramborg Knutsdotter är en person som är mycket vanligt förekommande i olika släkttavlor på internet. Det är samma Ramborg Knutsdotter som förekommit i en annan debatt i detta forum angående den norska kronprinsessans eventuella kungliga härkomst.
 
Av denna debatt framgår också att åsikterna är delade angående tillförlitligheten på de släktled som redovisas i dessa bygdeb?ker.  
 
Man ställs inför ett källkritiskt problem. Det är en viss tröskel när det gäller att själv börja studera de medeltida skrifter som diverse forskare bygger sina teser på. När sedan forskarna uppvisar en stor oenighet om tolkningen av dokumenten så ställs man inför ett dilemma.
 
Hur skall man behandla de uppgifter som anges i bygdeböckerna? Vilken kvalitet kan man förvänta att finna i sådana publikationer? I detta fall talar vi om förhållandevis nyligen utgivna verk.
 
Ett problem med de bygdeb?ker jag studerat är att detaljerade källhänvisningar oftast saknas. Det innebär att alla försök att verifiera innehållet blir tidskrävande.
 
Mvh,
 
Niclas Sand Engberg
 
Nesodden, Norge

[Andreas Snildal]

Man trenger vel ikke akkurat ty til origalkildene, som i disse tilfeller som oftest er diplom og eldre manntallslister, for å finne ut om slektsskap langt tilbake i tid i bygdebøker stemmer. Da er det langt enklere å ty til andre sekundærkilder og se hva de sier, f. eks. Norsk slektshistorisk tidsskrift (NST) der mange av disse linjene tilbake mot middelalderen er behandlet (også her av varierende kvalitet). På Norsk slektshistorisk forenings internettsider på www.genealogi.no finnes et inneholds- og personregister over NST, Ramborg Knutsdatter er f. eks. nevnt i bind 14 og 31. 
Men dersom slektsskapet er svært omdiskutert, tror jeg det kan lønne seg å satse på at slektsskapet faktisk ikke stemmer.
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo