Av Ingrid Wikberg (Inkan) – måndag den 13 sept 2004 kl. 21.32: [Ändra]
Bara en kommentar: just detta som Bo berättar har även hänt mig: foton på kyrkor, kapell, kyrkogårdar och gravstenar förutom kort på hus och släktfarmer har jag fått.
Så många människor är verkligen generösa overthere när det gäller att hjälpa till och ge tips. Och man blir ju så himla glad och tacksam och vill ju ge tillbaka och som sagt det finns mycket att sända över utan att man ruinerar sig. ( porton kan bli mycket dyra om man inte tänker sig för.) Och att försöka hjälpa genom t ex med översättningar av gamla dokument som jag gjort till kontakter i bl a Aitkin -det tas verkligen tacksamt emot.
mvh
Inkan
--------------------------------------------------------------------------------
Av Jan Ek (Janek) – tisdag den 14 sept 2004 kl. 13.59: [Ändra]
Anita, Bo mfl.,
Jag fick en stund över så jag läste igenom det 50-tal sidor som utgör folkräkningen 1900 för Brunswick och Mora i Kanabec county. Min tanke var att även om hans brev ovan, som jag menar är daterat oktober 1897 i Brunswick, talar om att han reser över ett ganska stort område för att arbeta, så hade han en slags bas i trakterna runt Mora.
Och det slog till. 1900 fann jag honom mycket riktigt i Mora village Arthur township, och han är uppförd som Peter Erickson 24, ogift, född nov 1875, invandrade 1894 (bara ett år fel, betyder lite i sammanhanget) och är Day Laborer. Han delar bostaden med en annan ung svensk, John Westman f. i feb 1877 som varit i USA sedan 1881, och således antagligen kommit över som liten med familjen. John kallas här partner, och det ska nog tolkas som att de jobbar ihop, och antagligen säljer sig som ett litet arbetslag. (Källa: ED 25, s. 5B)
Som jag läser brevet är Peter Erickson, som jag är säker på var namnet han valde att använda i USA, en typisk representant för den slags invandrare som var mycket rörlig, och egentligen inte slog rot någonstans. Han talar om hur han varit i North Dakota och hur han planerar att resa till Wisconsin för att det är bättre där.
Av den anledningen är han antagligen svår att följa upp genom åren, och man kan inte vara säker på var han avlider heller. Men eftersom jag tror han har några vänner i Mora som han hela tiden kan knyta tillbaka till, är det inte omöjligt att han faktiskt kommer tillbaka dit på sina äldre dagar, och att det är där du ska leta först efter hans dödstidpunkt. Om jag var du finns det en enda dödsattest fån MNHS jag ville chansat på att skaffa:
ERICKSON, PETER
CertID# 1925-MN-006242
Date of Birth: not indexed
Place of Birth: not indexed
Mother Maiden Name: not indexed
Date of Death: 09/05/1925
County of Death: KANABEC
Detta är den ende med ett liknande namn i hela registret för Kanabec, och absolut en sannolik kandidat.
Vidare har jag funnit en uppföring i census 20 år senare som jag faktiskt tror är den rätta, men då den inte har födelseår och månad som uppgiften 1910, och namnet inte är direkt ovanligt heller, är den givetvis osäker. Men den passar hans profil väldigt bra.
I Summit, Douglas county återfinns en Peter Erickson 44, och han jobbar som skogsarbetare i ett skogsarbetarläger. (Källa ED 93, s. 1A) Denne Peter är ogift, och invandrade 1893. Bostaden hyr han, antagligen av den svenske jorbrukaren Carl Edin som står uppförd på raden ovan.
Som en teori bara baserat på hans egna ord i brevet och uppgifterna ovan tror jag du ska räkna med att han aldrig gifte sig, och kanske heller inte blev väldigt gammal. Det är då ganska liten chans att det finns några ättlingar i USA att leta efter, men dödsattesten i MN om den är den rätta kan möjligen ge svar på det.
Det är också troligt att han har ett mönstringskort från första världskriget som kan bidra till att beskriva hans situation i början på 20-talet, men index hos Ancestry omfattar ännu inte Minnesota. Kommer kanske före jul? Därför bör du som tidigare sagts här av andra aldrig ge något helt upp, plötsligt kan den saknade pusselbiten dyka upp.
Jag har skickat de två bilderna ur census som båda är ovanligt lättlästa. Som en kommentar till din fråga om hur man beställer olika dokument från USA är svaret kort och enkelt; med VISA. Det är snabbt, enkelt, och det absolut säkraste sättet att överföra små belopp utan höga avgifter. Så länge man inte handlar med mystiska obskyra företag, utan myndigheter och välrenommerade stiftelser och organisationer är det helt utan risker. Säkrare än kontanter i brev, som många särskilt myndigheter skyr som pesten och definitivt inte önskar. Otrogna tjänare finns dessutom tyvärr i stor omfattning inom amerikanska postverket, och jag skickar aldrig större kontantbelopp i brev än jag har råd att förlora.
Men du har ju inte kort? Då är Bos råd om att leta efter lokala medspelare absolut rätt. Jag ser på
RAOGKs site att två sådana finns listade för Kanabec, och att en av dem erbjuder sig att kolla attester på MHS i St Paul. Då är saken antagligen löst.
Allra sist vill jag tipsa dig om en skrivning på
hemsidan för släktforskning i Kanabec; The Kanabec History Center .... do have a nice card index file for birth, marriage and death records taken from Kanabec County Times newspaper. There is a charge of $5.00 an hour for research done by the library. You may call for information at 320-679-1665 The address is:
Kanabec History Center
P.O. Box 113
Mora, MN 55051
Värt att kolla det också, men säkert känt av forskarna på RAOGK-sidan. Lycka till vidare!
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anita Berglund Eriksson (Anbe) – tisdag den 14 sept 2004 kl. 14.26: [Ändra]
Jan!
Jag läser och läser...med vidöppen mun. Jag känner mig överväldigad och glad för allt du har gjort för mig! För första gången känner jag ett litet hopp, och så klart kommer jag att gå vidare med det här tipset!
När jag samlat mig och får lite tid återkommer jag!
Åter igen ett jättevarmt och STORT tack Jan!
Jag är så glad!
Varma hälsningar
Anita
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anita Berglund Eriksson (Anbe) – tisdag den 14 sept 2004 kl. 15.02: [Ändra]
Jag vill gärna lägga in ett kort av Hans Peter Eriksson som är taget i S:t Cloud Minnesota. Så här såg han ut!
Mvh Anita
--------------------------------------------------------------------------------
Av Mats Ahlgren (Mats) – tisdag den 14 sept 2004 kl. 22.53: [Ändra]
Jan
En liten fråga: Hur skrivs Peters efternamn i 1900 års census? I 1920 är han indexerad som Erickson, men nog står det Erikson i ursprungsdokumentet
Mats
--------------------------------------------------------------------------------
Av Jan Ek (Janek) – onsdag den 15 sept 2004 kl. 08.08: [Ändra]
Mats,
1900 stavas efternamnet Erickson av folkräknaren Ignatius Crusoe, 1920 stavar den svenske folkräknaren Carl N. Edin namnet Erikson. (Samme man som står först i listorna, och kanske också är Peters husvärd.)
Min poäng var att han inte kallade sig Person/Pearson som han blev uppförd som i utvandringslistan i Trondheim, detta säkert för att han reste samman med sin far. Han kallade sig heller inte Hans, utan Peter.
Som framgår av brevet skrev han säkert själv oftast namnet som Eriksson, i alla fall i början, medan om man ska leta i sammanhang där andra skrivit det är nog den mest sannolika stavningen Erickson, ev. Ericson.
--------------------------------------------------------------------------------
Av Ingrid Wikberg (Inkan) – onsdag den 15 sept 2004 kl. 08.15: [Ändra]
Kommentar: det var nog vanligt med olika stavningar i olika dokument, census, kyrkböcker.
Kan berätta att av mina fränder Macklin: två systrar och deras kusin ,i USA fick ny stavning: systrarna McClain och kusinen McLaen! Jag gissar att en del handlade om språkförbistring och att man skrev ner det folk sa. Och Macklin låter onekligen skotskt. Pratade man till detta även lite dialekt, som mina som pratade jamska och EJ kunde engelska när de kom över till Amerika, så blev tolkningen därefter.
Det tog lite tid innan jag hittade rätt pga denna nya stavning. Det lustiga var att när systrarnas far kom efter till Amerika, så fick han heta Macklin. Det står även på hans gravsten.
Så Eriksson kan nog bli både Ericson & Erickson.
mvh
Inkan
--------------------------------------------------------------------------------
Av Bo Nordenfors (Nob) – onsdag den 15 sept 2004 kl. 16.15: [Ändra]
Märkliga stavningar - jag träffade i somras en dam på LA i Lund, som just hittat sin emigrant via Ancestry, han hette Åke när han for, det blev Okey därborta, en elegant lösning.
Bo N.
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anita Berglund Eriksson (Anbe) – torsdag den 16 sept 2004 kl. 14.06: [Ändra]
Det fanns ett tillägg i det brev av Hans Peter Eriksson som finns bevarat. Jag vill gärna visa det också bara för att det är så rörande. En skuld på tio kronor är viktigt att betala tillbaka, och en rörande tacksamhet till sin fader för allt han gör.
Huruvida pengarna återbetalades till A.O. Hansson vet jag inte, men hemmanet blev i alla fall sålt.
Mvh Anita
--------------------------------------------------------------------------------
Av Ingrid Wikberg (Inkan) – torsdag den 16 sept 2004 kl. 14.51: [Ändra]
Anita, man riktigt känner av tidsandan: detta att alltid göra rätt för sig.
Vilket fint dokument detta brev är att spara... jag hoppas att du gjort kopior av originalet. Så sliter du ej på det.
(har jag lärt av min syster som är arkivarie)
mvh
Inkan
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anita Berglund Eriksson (Anbe) – torsdag den 16 sept 2004 kl. 19.26: [Ändra]
Ingrid!
Jodå, jag har gjort kopior av brevet. Originalet finns sparat i en plastficka. Finns det bättre förslag att bevara gamla handlingar?
Jag kan också tillägga, att just idag har jag hittat att en moster till Hans Peter; Britta Greta Hansdotter f 1857-05-03 Junsele, med make Ole Henriksen f 1860-01-22 i Grue sn Norge, emigrerade till USA 1904. Deras söner Olof Alfred Henrickson (f 1885-11-14) dog 1971 i Deerwood Minnesota, och den yngre brodern John Henrikson (f 1895-01-19) dog 1981-04 i Aitkin Minnesota. (
Magnus Johanssons hemsida)
Undrar om de hade någon kontakt med Hans Peter? De var släkt och befann sig alla i Minnesota, så möjligheten fanns.
Mvh Anita
--------------------------------------------------------------------------------
Av Ingrid Wikberg (Inkan) – torsdag den 16 sept 2004 kl. 21.21: [Ändra]
Anita! Nej låt det INTE ligga i en plastficka! Det är inte bra. Det finns ett speciellt arkivpapper som man kan förvara gamla handlingar i. Det har något med materialet att göra och hur det absorberar fukt och hur det andas. Plast kan tydligen vara rena döden för gammalt papper.
Jag vet hur det är i mitt jobb: allt som ska till arkiv måste plockas ut ur sina plastmappar-och det är ju inget gammalt papper det är frågan om.
Jag ska fråga min syster och meddela -om nu inte någon annan hinner ge besked om arkivpapperet.
Så intressant det där med Aitkin - kanske finns det mera att hitta? Jag ska titta och läsa i helgen på hemsidan du ger. Du ska se rätt som det är löser det sig!
Jag har i kväll suttit och skrivit av lite om min anmoder Charlotta Gustava Åkerblad till precis funna uppgifter om ättlingar till henne i Wisconsin! Och mejlat iväg genom luften...fort går det också;
Det känns fantastisk: Jag har en kontakt där som ska träffa en som ingift i släkten och född 1930: han borde ju sitta med lite mera kunskap. Men det är minst sex stycken till som jag ej vet något om ännu. Men -det roliga räcker länge.... får man tänka !
mvh
Inkan
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anita Berglund Eriksson (Anbe) – torsdag den 16 sept 2004 kl. 21.41: [Ändra]
Ingrid! Jag tar tacksamt emot tips om hur jag ska arkivera det gamla brevet! Det kan ju vara roligt för någon efterlevande att få ta del av det också...
När det gäller Magnus Johanssons hemsida (han är f.ö. en mycket duktig och erfaren släktforskare från Näsåker; och som varit mig mycket behjälplig i många spörsmål) så hittar du ovanstående människor via Släktforskning>Byar>Betåsen på Magnus hemsida.
Vad roligt det låter med dina nyfunna kontakter! Jag har också sänt iväg ett par brev och e-mail till de kontakter som Jan rekommenderade, och förstås hoppas jag på goda och intressanta svar. Jag har börjat med det. Jag kommer att fortsätta vidare att titta på Bos länk och några till i helgen. Det är spännande!
Nej, nu är jag trött...gonatt!
Anita
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anita Berglund Eriksson (Anbe) – fredag den 17 sept 2004 kl. 06.22: [Ändra]
Gomorron!
Jag har fått ett svar av RAOGK (Gennifer) i natt, som tyvärr är lite nedslående så här långt.
Den dödsattest av Peter Erickson som Jan hade hittat var inte intressant. Personen var född 1955. Jag fick även en annan dödsruna som tyvärr var på en annan Peter Erickson född i Gästrikland 1873 (jag har lagt in dödsrunan i Tillfällighetsfynd)
Det som möjligen kan vara rätt person och är lite intressant är denna notis:
In the 1895 State Census he is listed in Brunswick Township, Kanabec County,
Minnesota. He is listed as Hans P. Erickson, 19 years old, born in Sweden.
He is listed with Naslund family, Edward, Maria, Teodor, Willma, Otto, also
is L.W. Bergman.
Men den ger egentligen inte så mycket vägledning...
Jag får se om det kommer mera, annars är jag väl tillbaka på ruta 0....Förutom att jag tror mycket på de uppgifter om Day Laborer och skogsarbete som Jan hittat i ED (vad är ED?) Det Jan berättar om Hans Peters troliga profil låter mycket rimligt i mina öron. Fast jag lutar också lite åt, att han kan ha försvunnit under Första världskriget... Det är uppgifter som cirkulerat i familjen, trots att inga verifikat finns som talar för att de är sanna.
Mvh Anita
--------------------------------------------------------------------------------
Av Eva Dahlberg (Edah) – fredag den 17 sept 2004 kl. 06.40: [Ändra]
ED = Enumeration District, dvs. en områdesindelning för census, inte alltid en stabil enhet över flera census.
Från amerikanska riksarkivets webbplats om 1930 års census
An enumeration district, as used by the Bureau of the Census, was an area that could be covered by a single enumerator (census taker) in one census period (2-4 weeks for the 1930 census). Enumeration districts varied in size from several city blocks in densely populated urban areas to an entire county in sparsely populated rural areas.
Enumeration district maps show the boundaries and the numbers of the census enumeration districts, which were established to help administer and control data collection. Wards, precincts, incorporated areas, urban unincorporated areas, townships, census supervisors(<) districts, and congressional districts may also appear on some maps. The content of enumeration district maps vary greatly. The base maps were obtained locally and include postal route maps, General Land Office maps, soil survey maps, and maps produced by city, county, and state government offices as well as commercial printers. Census officials then drew the enumeration district boundaries and numbers on these base maps.
Hälsningar,
ED
--------------------------------------------------------------------------------
Av Eva Dahlberg (Edah) – fredag den 17 sept 2004 kl. 07.00: [Ändra]
Förresten Anita, har du läst Dan Anderssons Chi-Mo-Ka-Ma ? Berättelsen handlar om Dans resa i Minnesota 1902, 14 år gammal, och får mig att förstå varför så många män försvunnit för gott (dvs. utan kontakt med Sverige) i skogarna i Minnesota m.fl. delstater.
Rubriken Försvunnna i Wisconsin under Spårlöst försvunna USA-emigranter är en rubrik som tyvärr döljer både Ingrids, Hedvigs och dina emigranter väl mycket (för att inte tala om arkiveringstipsen). Kan du inte samla all kunskap om honom under en rubrik, med foto, brev och allt, eller rubriken finns redan?
Hälsningar,
Eva
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anita Berglund Eriksson (Anbe) – fredag den 17 sept 2004 kl. 07.13: [Ändra]
Jodå Eva, jag har nog tänkt på det redan, att jag har kommit lite utanför ämnet i denna rubrik. Jag gör gärna en egen rubrik om Hans Peter Eriksson, men då måste jag be att Peter flyttar allt om honom under denna rubrik dit. Det finns f.ö. också någon tidigare efterlysning av H.P. Eriksson insprängt under någon annan rubrik någonstans...
Boken av Dan Andersson har jag inte läst! Den låter mycket intressant. Jag skriver upp den på den lista som jag tar med mig till biblioteket. Tack för tipset!
Hälsningar Anita
--------------------------------------------------------------------------------
Av Jan Ek (Janek) – fredag den 17 sept 2004 kl. 09.03: [Ändra]
Gomorron Anita och ni andra
Tråkigt att inte attesten träffade rätt, men med ett relativt vanligt namn var det kanske lite för bra ...
Problemet är just detta, att om han inte rotade sig någonstans, och kanske heller aldrig stiftade familj, så behöver det inte finnas många spår efter honom. USA är som gjort för att försvinna i. Egentligen konstigt att det trots allt går att finna så många, i ett land utan egentlig folkbokföring.
Jag står vid att du inte ska ge upp, men hålla saken öppen, och kanske prova nya vägar vartefter möjligheter öppnar sig. Det är en rivande utveckling på tillgängliggöring av olika register, och någonstans, i något county ligger dödsattesten på Peter. Ett litet förbehåll för att han kanske faktiskt verkligen försvann i skogen, och aldrig blev formellt begravd. Men jag väljer att tro det gäller endast ett litet antal människor.
För att lämna alla möjlighete öppna bör man också se USA och Kanada under ett, speciellt för skogsarbete, gruvdrift, jakt, och även järnvägsbygge, som alla var verksamheter den rastlösa delen av emigranterna ägnade sig åt. Fler rörliga yrken finns, t.ex. husbyggnad, vägbyggnad, dammbyggen och senare elektrifiering av landsbygden
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy