Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-13

[Sture Bjelkåker]

Sonia B
Enligt mina uppgifter hade Haquin Undenius och Märta Lenck fem döttrar: Catrina f 1678, Lisa f 1691, Constantia f 1693, samt Beata och Maria. Dessutom två söner, Erik och Andreas, f 1680 och sedermera präst i Husaby och Medelplana, den sistnämnde härstammar jag ifrån och har ca 700 ättlingar registrerade. Om bröderna Petterson vet jag tyvärr inget.
mvh / Sture B

[Sonia Biörkeroth]

Hej Sture! När jag läser din info om Undenius barn, känner jag igen att de hade fler barn än de två döttrar jag nämnde. Antar att jag någonstans har notering om dessa barn.
Men det är just bröderna Petterssons anor  bakåt och deras barn osv som jag är mest intresserad utav. Jag forskar mkt i syd Närke och har stött på deras namn och blivit intresserad av dem, deras anor bakåt, deras barn osv. Och eftersom de varit förvaltare gör dem mer intressenta eftersom jag forskar en del om Laxå och Aspa bruk.
 
Blir det så att jag vill veta mer om Undenius alla barn - så hör jag av mig till dig.
 
Mvh Sonia

[Martin Casterud]

Hej Sture och alla andra! Jag undrar vad som är känt om Sofia Christiana Frosts familjeförhållanden? Sofia Christiana var barnbarn till Constantina Eriksdotter via Constantinas dotter Elisabet Frankelin, gift med Christian Frost.
 
Enligt uppgift var Sofia Christiana gift med kyrkoherden i Ljung socken, Johannes Olai Chourling. Tillsammans fick de flera barn.
 
Försöker nu utreda huruvida Sofia Christiana någon gång efter makens död 1672 gifte om sig med komministern i Ljung, Laurentius Svenonius Lundelius, död 1679.
 
Laurentius bor enligt mtl 1674 ogift på Hässleberget i Ljung, 1675 bor även Sofia Christiana där. Efter 1675 nämns inte Sofia Christiana i mtl, men nu har Laurentius en hustru. Skulle detta möjligen kunna vara Sofia, som inte avlider förrän 1694 på Hässleberget i Ljung? Och vem var den klockare Kristian Larsson som vid giftet 8/10 1699 i Ljung skrivs som dräng på Hässleberget?
 
Alla uppgifter om Sofia Christiana är av intresse för att om möjligt kunna bringa klarhet i detta!
 
Mvh Martin

[daniel löwenhamn]

Kerstin Löwenhamn, vad har du kommit fram till i din släktforskning? Enligt vad min farfars bror har sagt så ska namnet komma från Tyskland. Under trettioåriga kriget så gick en tysk knekt över till den svenska sidan.
 
Skicka gärna ett email och berätta vad du vet.

[Cecilia Johansson]

Angående prosten i Undenäs, Haquin Undenius, härstammar han möjligtvis från Haqvin Jacobi f. 1576 Kroppa (S) d. 1652 i Undenäs (R) och som var kyrkoherde i Undenäs?

[Johan Rson Sjöberg]

Jag antar att Haquin Undenius (1576-1652) är identisk med släkten Undéns stamfader Håkan Jakobsson (1576-1652), kyrkoherde i Undenäs fs (Vg). I sådana fall är svaret ja.
 
Släkten Undén (vilken stavning sedermera antogs) finns publicerad, bland annat i Örnbergs Svenska ättartal och Svenska släktkalendern (minns inte vilken årgång).

[Helena Möller]

Jag har nyligen börjat sortera i efterlämnade släktforskningspapper och funnit anknytning till ovan nämnda Agda Persdotter och Margareta Eriksdotter enligt något taget ur Nordiska släktträd 1937. (En del material kommer från min morfar, född 1882). Jag har alltid trott att det har varit fabriserat men det ser ut som följer:
Margareta Eriksdotter g m Olavus Simonis Clarevallius
dotter:
Emerentia Olofsdotter g m Andreas Joh:s Saebyensis
son:
Johannes Loftander g m (studentäktenskap) ?
son:
Samuel Pihl g m Agneta Malmenius
son:
Anders Pihl g m Elisabeth Bonneau
dotter:
Agneta Pihl g m Fredrik Ljungqvist
och 7 led till som jag vet är rätt... själv är jag nr 7.
 
Bl a Loftander och studentäktenskap hade varit intressant att veta något om.
Ja, det blev litet långt....

[Göran Johansson]

Helena
 
Johannes Loftander, d. 1675-12-14,  var khd i Örtomta församling i Östergötland. Dessförinnan hade han varit komminister i Lofta sn i Kalmar län under ett par år. Han föddes 1622 i Lofta.
 
Hans giftermål har nog intresserat många. Studentäktenskapet - håller med om att det hade varit intressant om någon vet vad det betyder.

[Helena Möller]

Göran! Tack för  svar på denna min första visit på anbytarforum. Vet du var jag kan läsa om Pihl och Malmenius?

[Göran Johansson]

Sök i hela Rötter efter Pihl och Malmenius så kommer du att få en hel del svar.

[johan undén]

hej. hur kollar man vilka levande släktningar man har idag (bortsett från dem man redan känner till - typ farfar och så)./ Johan Undén/ Halmstad

[Johan Rson Sjöberg]

Hej Johan!
 
Jag vet inte om det här hamnat under rätt rubrik, men jag tar mig friheten att svara. Anbytarvärden får väl flytta denna diskussion om den inte hör hit.
 
Det beror helt på vad du vet om de släktingar du letar efter (eller vars avkomlingar du letar efter).
 
Har du personnummer på nu levande släktingar kan du få upplysningar från skattemyndigheten (kan beställas via e-post, adresserna finns på www.rsv.se).
 
Av ditt namn att döma förstår jag att du hör till den västgötska prästsläkten Undén, av vilken åtminstone en del grenar härstammar från Erik XIV:s illegitima (utomäktenskapliga) dotter Konstantia Eriksdotter. Vad vet du om din härstamning? Om du vill får du gärna kontakta mig privat, via e-post.

[Gun Hansson]

Hej!
Undrar om någon vet om Gunborg Undenia(Unden står det på vissa ställen hör till den här prästsläkten). Jag tror att hon är född 1666 i Undenäs, Skaraborg och att hennes föräldrar var Petrus Undenius och Annicka Fegreus.
Hon var gift med löjtnant Jonas Lund och de hade dottern Maria Lund, som gifte sig med Carl Seth 1723.
I Väring C:1 finns även en Eric Unden nämnd. En av faddrarna till Maria Lunds och Carl Seths barn Gabriel f. 1736 var Annika Undenia, kan det vara en syster till Gunborg?
Mvh
Gun

[Jacqueline Bonneau]

Hej,
Är intresserad om du vet något mer om Elisabeth Bonneau. ( Bonneau är ju en hugenottsläkt, men hur den härrör i Sverige vore intressant att följa)
Hälsningar Jacqueline Bonneau

[Göran Johansson]

Margareta Ericsdotter igen!  
 
Jag skulle vilja ta upp en tråd från en diskussion om Andreas Johannis Saebyensis stambok den 11 december 2003, kl 11.15. Niclas Rosenbalck skriver då följande:  Min tanke är nu att Olaus Simonis Clarevallensis blivande fru Margareta Eriksdotter kanske är dotter av nämnde Agneta Staffansdotter i hennes gifte med Erik Laurentii. Då modern var avliden kan Margareta ha vistats hos sin mormor Emerentia (Emerentia var gift med (Brandt skrivares dotter) i Stockholm och där gjort bekantskap med Olof. Ett spår att fundera vidare på.
 
Enligt Släkten Sasse, Sfå 1998, s 53:
- Agneta var död senast 1584-07-06 gift 1 med  
- Ericus Magni Holmiensis död 1566-09-25
- gift andra gången med Jonas Andreae Jemtius, domprost i Västerås m.m.  
 
Jag har sökt efter uppgifter om de två barn i Agneta Staffansdotters första äktenskap med Ericus Magni Holmiensis som omtalas i Sfå 1998,  utan att lyckas. Finns det någon som möjligen har uppgift om deras namn? De kan också ha bott med styvfadern i Västerås efter moderns död 1584 - vilket kan vara lika möjligt som att de bodde hos mormodern.

[Göran Johansson]

Margareta Ericsdotter igen! Var hon egentligen dotter till kyrkoherden i Stora Tuna Ericus Laurentii Holmiensis?
 
Jag skulle vilja ta upp en tråd från en diskussion om Andreas Johannis Saebyensis stambok den 11 december 2003, kl 11.15. Niclas Rosenbalck skriver då följande:  Min tanke är nu att Olaus Simonis Clarevallensis blivande fru Margareta Eriksdotter kanske är dotter av nämnde Agneta Staffansdotter i hennes gifte med Erik Laurentii. Då modern var avliden kan Margareta ha vistats hos sin mormor Emerentia (Emerentia var gift med (Brandt skrivares dotter) i Stockholm och där gjort bekantskap med Olof. Ett spår att fundera vidare på.
 
Enligt Släkten Sasse, Sfå 1998, s 53:
- Agneta var död senast 1584-07-06 gift 1 med  
- Ericus Magni Holmiensis död 1566-09-25
- gift andra gången med Jonas Andreae Jemtius, domprost i Västerås m.m.  
 
Jag har sökt efter uppgifter om de två barn i Agneta Staffansdotters första äktenskap med Ericus Magni Holmiensis som omtalas i Sfå 1998,  utan att lyckas. Finns det någon som möjligen har uppgift om deras namn? De kan också ha bott med styvfadern i Västerås efter moderns död 1584 - vilket kan vara lika möjligt som att de bodde hos mormodern.

[Göran Johansson]

Citatet i mitt förra inlägg blev olckligtvis av någon anledning stympat. Beklagar - det blev helt obegripligt. Här kommer det igen:
 
Läshjälp: Övrigt: Autograf m.m. ur stambok
Niclas Rosenbalck - torsdag den 11 dec 2003 kl. 11.15:
Olaus Simonis Clarevallensis farbror professor Olaus Jonae Luth har en styvdotter Gunilla (g.m. Johan Sasse) vars svärmor heter Emerentia Brandtsdotter i Stockholm (död trol. 1597). Sistnämnde Emerentia har dottern (Johan Sasses syster) Agneta Staffansdotter (död senast 1584) g.1)m. kh Erik Laurentii Holmiensis i Stora Tuna (död 1566) (med vilken hon har barn), 2)m. kh. Jonas Andreae Jemtius i Västerås. Det är mycket troligt att Olaus Simonis Clarevallensis träffat släktkretsen kring Sassefamiljen. Min tanke är nu att OSC blivande fru Margareta Eriksdotter kanske är dotter av nämnde Agneta Staffansdotter i hennes gifte med Erik Laurentii. Då modern var avliden kan Margareta ha vistats hos sin mormor Emerentia i Stockholm och där gjort bekantskap med Olof.
 
Niclas Rosenbalcks spår är intressant även om de namn som förekommer i denna släktkrets inte alls förekommer hos Olaus Simonis Clarevallenis barn. Lika intressant i sammanhanget är förstås också Gustav Vasas syster Emerentia Eriksdotter d. 1522. Också modern Margaretas namn förekommer i samma syskonskara. Detta är naturligtvis inget bevis för vare sig det ena eller det andra. Men den omtalade stambok, som tillhört Emerentia Olofsdotters man A. J. Saebyensis, innehåller till stor del autografer skrivna från personer med något slags anknytning (och släktskap) till den tidens kungahus. Inte heller detta utgör bevis men utgör ändå, så vitt jag kan bedöma, ett tämligen starkt indicium. Namnsättningen efter den obesläktade hustruns till Johan Sasse låter däremot inte så trolig.

[Niclas Rosenbalck]

Men var inte läkaren Vilhelm Lemnius (begravd i Botkyrka där hans vapen uppsattes o ännu finns kvar) med i stamboken? Var inte han släkt med Johan Sasse?
Namnet Emerentia är inte något namn som är vanligt förekommande i Vasaätten, så enbart detta namn ger inga indicier. Frågan är ju vem som tillade noteringen (på latin) i Horns kyrkbok och när detta gjordes ? Kan det vara någon 1700-tals charlatan inom släktforskningen som var på resebesök i Horns prästgård ? Har noteringen verkligen existerat? Kyrkoräkenskapsboken, där noteringen påstås ha stått inskriven i efterhand(!) i marginalen, finns ju ej bevarad idag). Folk har ju förfalskat dokument och ljugit för att bli släkt med kungahuset (jfr bara Knut Martinsson och det osannolika påståendet om Gom?rsläktens fäderneband till Vasaätten, tillika med Bernadottewannabeen Ulf Sawerts inlägg).
Personligen betvivlar jag sanninsghalten av noteringen om att Margareta varit en dotter till kung Erik XIV. Varför skulle man inte omnämna detta i noteringarna ifrån 1600-talet - samtiden hade en annan syn på utomäktenskapliga kungliga frillobarn. På 1600-talet vore detta inget att skämmas över. Mer samtida noteringar (i en likpredikan) anger ju henne som en kyrkoherdedotter istället. Erik XIV var ingen sådan, hur än vissa personer fantiserat om att han var kyrkans herre , dvs då ~ kyrkoherde(!).    
 
Vilka kungliga personer med anknytning eller släktskap (Görans påstående ovan) har skrivit sitt namn i stamboken?
Finns det någon lista på personerna som nämns i Saebyensis bok?

[Niclas Rosenbalck]

Det var Staffan Vilhelmsson Lemnius som omnämns (se här). I Botkyrka finns iaf begravningsvapnet med inskrift för Lemnius.

[Göran Johansson]

Hej Niclas, innan jag försöker svara vill jag gärna först ställa en rent praktisk fråga (från en som har mer att lära i ämnet ordbehandling). Hur formateras en hänvisning (se här) såsom i din text ovan?
Mvh
Göran

[Benny Borgstrand]

formatering

[Göran Johansson]

Här kommer en lista med samliga autografer som förekommer i stamboken. Niclas, bedöm själv denna källas värde. Jag tycker åtminstone att den inte gör det mindre sannolikt att Margareta Eriksdotter faktiskt var dotter till Erik XIV.
 
 
KYRKOHERDEN ANDERS JOHANSSONS STAMBOK
 
I Kungliga biblioteket i Köpenhamn förvaras en stambok som tillhört kyrkoherden Andreas Johannis Saebyensis (1586-1653) i Lofta socken i Kalmar län. Det är okänt hur boken kommit till Danmark. Möjligen är den ett krigsbyte. Boken har återanvänts som räkenskaps- och anteckningsbok av en präst på Fyn - troligen Christen Lauridsen Kullerup, sockenpräst i Kullerup och Refsvindinge 1670-1704.
 
En stambok är en autografbok där man särskilt på resor bad släktingar, vänner, studiekamrater eller lärare skriva sina namn, någon sentens eller göra en teckning. Bruket går tillbaka till början av 1500-talet men blev vanligt kring 1800.  
 
Anders Johanssons bok är i ett avseende unik. Autografer,  verser och visdomsord har bl.a. samlats in vid tiden kring Gustaf II Adolfs kröning och i samband med kungens bröloppsfest. Bokens ägare var således antingen känd och accepterad i statens och hovet innersta kretsar eller ovanligt förslagen. Stamboken ger också kunskap om ägarens resor. De personer som skrivit i boken har i de allra flesta fall  angett såväl datum som plats. Det är därför möjligt att i grova drag följa prästens förflyttnigar inom landet. Inga autografer är skrivna utomlands.
 
ANDERS JOHANSSON VISTELSEORTER ÅREN 1617-1620
 
Gustaf II Adolfs kröning i Uppsala
 
Den förste som skrev i boken var riksmarsken Axel Ryning cirka två veckor före Gustaf II Adolfs kröning i Uppsala.  
 
Under kröningsdagen den 12 oktober 1617 tecknade sig Börje Knutsson - den slottsskrivare som i texten själv kallade sig för kröningsarrangemangens ”(Processionnhs)-Mäster”. Dagarna efter kröningen förmåddes följande medlemmar i rikets råd att vid sidan av namnen tillägna Anders Johansson ett antal tänkespråk:  
 
Rikskanslern Axel Oxenstierna, riksamiralen Jöran Gyllenstierna, riksråden Gabriel de la Gardie, Nils Bielke, Hans Åkesson, Erlandh Biörnsson och Hinrich Horn.  Under samma tid skrev också  Bengt Sparre, Hans Horn, Jesper Andersson Cruus, Svante Stenbock och Stellan Mörner.  
 
Alexander Raab är ett undantag i raden av högadel som under kröningshögtidligheterna förekommer i Anders Johanssons stambok. (Gillingstam har i en artikel i SoH lagt fram en hypotes som går ut på att Raab kan ha varit gift med en frilla prinsessan Sofias (d.t. Gustav Vasa) son Gustaf Gustafsson.
 
Småland- Östergötland 1618
 
Under januari och februari året 1618 tycks AS ha vistats mestadels i Småland och Östergötland.  
 
Uppsalatrakten efter 7 juni 1618
 
Den 6 och 7 juni sama år vistas han i Salsta hos familjen Bielke. Han får då autografer av Nicalaus Bielke och sonen Ture. Den 7 juni skrev också en hittills obekant Anders Petersson Humble sitt namn i stamboken. Den 8 juni var Anders Johansson åter i Uppsala där han träffde professorn Jan Mgni Smolandis.
 
Småland efter 10 juni 1618
 
Den 10 juni 1618 hade prästen återvänt till Småland och Östergötland.  
 
Ett kort besök i Salsta den 8 september 1618
 
Den 8 september var han åter i Salsta hos familjen Bielke. Vid detta tillfälle skrev riksrådet Gustaf Gustafsson Oxenstierna  i boken.  
 
Småland året ut 1619
 
Redan dagen efter  hade AJ återvänt till Småland. I Linderås träffade han släktingen Johannes Petri Linderås. Anders Johansson var troligen kvar i Småland och Östergötland året ut. Han mötte då släktingar och prästkollegor samt några adelsmän från bygderna däromkring. Möjligen kan AJ ha lämnat trakten redan vid juletiden 1618.  
 
Stockholm 26 juni 1619
 
Med säkerhet var han i Stockholmstrakten  efter den 26/6 1619. Han tillägnades då en autograf av Petrus Nilsson Natt och Dag.
 
Småland 1620
 
Under året 1620 förekommer två autografer skrivna i Småalnd. De saknar datum men är troligen skrivna före november samma år.
 
Gustaf II Adolfs bröllop november 1620
 
AJ var bevisligen närvarande också under Gustaf II Adolfs bröllopsfestligheter i Stockholm november 1620. Den 20/11 skrev nämligen den danske kungens representant vid den svenske kungens bröllop i AJ:s stambok.  Dennes namnteckning är den sista i raden.
 
PERSONER  I STAMBOKEN
 
Listad är ordnad kronologiskt och innehåller en enkel biografi. I den mån någon av dem varit gift flera gånger har endast hustrun vid den tidpunkt då autografen skrevs angivits.
 
Axel Ryning 1552-1620, s.t. Nils Ryning och Ingeborg Trolle  
Uppsala 30 sept. 1617
 
Friherre till Tuna i Österåkers,  Peningby i Länna sn och Nynäs i Ösmo sn (alla Sth.).Riksmarsk och en av Gustav II Adolfs förmyndare. G.m. Margareta Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke och Elin Fleming (se nedan)
 
Börje Knutsson
Uppsala 12 oktober 1617
Troligen  identisk med slottsskrivaren Börje Knutsson (Källa: Stockholms stads  och Norrmalms tänkeböcker). Han kan ha haft ett organisatoriskt ansvar för kröningsarrangemanagen.  
”.(Ehran) hafuer Jagh Börrie Knutsonn  (Profuionnhz) Mästher uthi denn Stormäcktige Högborne Furstens och Herres Här Gustaf Adolphs Högberömde Konungslige Crönings Höghtidh, huilkenn mäd största Prosesss uthi Ubsala Ämtgick denn 12 October Åhr 1617”
 
Johannes Horn av Kanckas
Uppsala 16 oktober 1617
Sentenser med text på tyska och latin.  Ägde Liesniemi i Sagu socken, Finland
Kusin till Henrik Horn - se nedan
 
Axel Oxenstierna 1583-1654 (svåger till Bengt Sparre, se nedan), s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke  
Uppsala 17 oktober 1617
Greve af Södermöre. Rikskansler, en av Gustav II Adolfs förmyndare m.m. Student i Rostock 1599, Wittenberg 1600 och Jena 1601-03. G.m. Anna Åkesdotter Bååt, d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle
 
Hans Åkesson (Soop?) 1552-1619, s.t. (Åke Haraldsson Soop och Britta Posse)
Uppsala 22 oktober 1617
Till Stora Bjurum och Mälsåker  i Ytterselö sn (Söd.). Riksråd, hovmarskalk hos Johan III, ståthållare på Stockholms slott m.m..G.m Elin Kagg, d.t. Erik Matsson Kagg och Beata Andersdotter Ekeblad
 
Erland Björnsson (Bååt?) ?-1628, s.t. (Björn Pedersson Bååt och Britta Nilsdotter Grip)
Uppsala 23 oktober 1617
Till Skattmansö i Vittinge sn och Aspenäs i Östervåla sn (båda Vm.). Riksråd, ståthållare på Västerås slott m.m.. G.m. Märta Posse, d.t. Lage Axelsson Posse och Anna Trolle
 
Jakob De la Gardie 1583-1652, s.t. Pontus De la Gardie och Sofia Gyllenhielm (naturlig dotter till Johan III)
Uppsala 26 oktober 1617
Greve till Läckö, friherre till Ekholmen. Riksråd.m.m. G.m. Ebba Brahe (Gustaf II Adolfs ungdomskärlek), d.t. Magnus Brahe och Brita Stensdotter Lewenhaupt
 
Bengt Sparre 1570-1632 (svåger till Axel Oxenstierna - se ovan), s.t. Göran Larsson Sparre och Kerstin Persdotter (?)
Uppsala 27 oktober 1617
Till Rossvik och Eknaholm i Tjureda sn (Jönk.). Erik XIV:s frilla Agda Persdotter  
(Margareta Eriksdotters moder?) innehade Eknaholm som förläning under åren 1560-
62 (Hyltén-Cavallius-förbundets årsbok 19). Gustav Vasa tillät år 1529 Peder Erlandsson Bååt och Nils Arvidsson Bååt  att igenbörda Eknaholm. Gården bortbyttes år 1548 till kronan av Johan Pedersson Bååt men återficks senast 1571. Johan P. Bååt var farfar till Bengt Sparres hustru. Ståthållare på Stegeborg 1598 m.m.. G.m. Kerstin Åkesdotter Bååt d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle.
 
Henrik Horn 1578-1618, s.t. Carl Henriksson Horn och Agneta von Dellwig
Uppsala 28 oktober 1617
Till Hässlö i Badelunda sn (Vm.). Riksråd m.m.. G.m. Anna Jönsdotter Snakenborg, d.t Jöns Ulfsson Bååt och Christina Joensdotter Gyllenhorn
 
Svante Stenbock  1578-1632, s.t. Erik Stenbock och Malin Sture
Uppsala 28 oktober 1617
Friherre till Kronobäck och Öresten. Lagman i Södermanland m.m.. G.m. Brita Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke (se nedan) och Elin Fleming
 
Johannes (Brahe?)
Uppsala 29 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras  
 
Jöran Gyllenstierna 1575-1618 (kusin till Axel Oxenstierna), s.t. Nils Gyllenstierna och Ebba Axelsdotter Bielke  
Uppsala 29 oktober 1617
Friherre till Lundholmen i Vrigstad sn (Jönk.)
Riksråd, riksamiral m.m.. G.m. Ingeborg Claesdotter Bielkenstierna, d.t. Claes Hansson Bielkenstierna och Kerstin Nilsdotter Ryning (syster till Axel Ryning ovan)
 
Jesper Andersson Cruus 1576-1647, s.t. Anders Larsson Cruus och Kristina Fleming
Uppsala 30 oktober 1617
Till Edeby, Lundby och Värnsta i Husby Rekarne sn (Söd.). Landshövding i Kalmar län m.m.. G.m. Ingeborg Ryning, d.t. Peder Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna
 
Claes Bielke 1544-1623, s.t. Nils Bielke och Anna Hogenskild
Uppsala 30 oktober 1617
Friherre till Vik. Riksråd. G.m. Elsa Bielke (syster till drottning Gunilla Bielke), d.t. Johan Axelsson Bielke och Margareta Posse  
 
16E17
M.U.S.I.C.A.  
Unica nostra salus, spes, vita  
redemptio CHRISTUS  
 
Nicolaus Bielcke Domi=  
nus in Wijk Ubsalia, me=  
moriae gr(ati)a scripsi 30 die  
Octobris, manu propria mea”
 
Stellan Mörner ?-1645, s.t. Baltzar von Mörner och Hedvig von Holzendorff
30 oktober 1617
Till Zellin och Clossow i Pommern samt Högsäter i Vreta Kloster (Ög). Landshövding m.m.. G.m. Maria von der Grünau, d.t. Georg Mauritzson von der Grünau och Anna Ottosdotter von Lipardt
 
P.P.
Uppsala 30 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras
 
”Allan wånda till watn och landz  
förvaandlar thesis högste högre (handz)  
Ubsala 30 oktober 1614”  
 
Alexander Raab
Uppsala 30 oktober 1617
Läkare i Stockholm
Gillingstam har i rättelserna till Warnstedt  (Släkt och Hävd 1994, sid. 101)  framfört hypotesen att den av hertig Gustafs frillor som var mor till dennes son Gustaf Gustafsson, senare blev gift med ”balberaren” Alexander Raab i Stockholm, begr. 1628 13/1. Hertig Gustaf av Sachsen -Lauenburg var son till Erik XIV syster Sofia Vasa.
 
Thomas Wedderborg, vapen bestående av sparre smyckad med  tre rosor har tecknats vid sidan av autografen.
20 januari 1618
Troligen identisk med rådmannen Thomas Wederborg i Växjö. Han flyttade till staden vid sekelskiftet 1600  och antas ha varit av utländsk härkomst..
G.m. en dotter till den mycket förmögne stadsskrivaren Raimund Gunnarsson som fängslades år 1605 av hertig Carl för  påstått samröre med kung Sigismund. Han var då slottsskrivare  på Kronoberg. (Käla: L.O. Larsson, Växjö genom 1000 år)
Ett vapen med sparre och tre rosor fördes av en gren av ätten Sparre af Tofta.  
 
Nicolaus Grubb 1584-?, s.t. Nicalaus Petri och Margareta Phase  
die Mattie (24/2) 1618
Lektor i Linköping. G.m. Sigrid Olofsdotter
 
Nicolaus Bielke 1569-1639, s.t. Ture Pedersson Bielke och Sigrid Sture (Natt och Dag)
Salsta 6 juni 1618
Friherre till Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Salsta i Tensta sn (Ups.). Generalguvenör i Finland m.m.. G.m. Ingeborg Oxenstierna (syster till Gabriel Bengtsson Oxenstierna, se nedan) , d.t. Bengt Gabrielsson Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV)
 
Ture Bielke 1606-1648, s.t. föregående
Salsta 7 juni 1618
Friherre till Salsta i Tensta sn (Ups.), Gäddeholm i Trosa sn (Söd.), Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Frösvik i Ö. Ryds sn (Sth.). Riksråd m.m.. G.m. Christina Anna Banér, d.t. Svante Banér och Ebba Grip
 
Anders Pettersson Humbla
7 juni 1618
Möjligen bror till borgmästaren Olof Pettersson Humbla i Stockholm, vars fader var rådmannen Peder Larsson i Stockholm.
 
Martinus Olaus Stenius 1574-1644
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala
 
Jonas Magni Smolandus (1583-1651), s.t. Magnus Chritopheri och Ingrid Jönsdotter
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala och senare biskop i Skara. G.m. Sigrid Johansdotter Bubb.
 
Daniel Benedicti Flisbyensis ca 1590-1642
10 juni 1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län
 
Petrus Andrea Saebyensis (troligen farbror till Anders Johansson Saebyensis)
6 juli 1618
Kyrkoherde
 
Laurentius Mickaelis
(Jönköping) augusti 1618
troligen identisk med kyrkoherden i Lommaryd med samma namn, f.d. rektor i Jönköping
 
Hemmingus Jonae Aschorydensis ?-1623, s.t. Johan Hemmingi, khd i Askeryd
11 augusti 1618
Kyrkoherde i Askeryd
 
Esbjörn Svensson, s.t. Sven Esbjörnsson och Britta Olofsdotter Bååt av Billa (ätten Bock av Näs, nr 50))
23 augusti 1618
Till Näs (Sm.). G.m. Katarina Liljestielke, d.t. Bengt Carlsson Liljestielke och Märta Some
 
Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1587-1640, s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke och bror till Axel Oxenstierna.
Salsta 8 september 1618
Friherre till Nynäs, herre till Tyresö samt Forsa
Riksråd, en av dr. Christinas förmyndare m.m.. Student i Uppsala, sedan i Rostock 1698 samt i Wittenberg och Jena. G.m. Märta Bielke, d.t. Ture Nilsson Bielke och Margareta  Sture (Natt och Dag)
 
Johannes Petri Linderås, troligen släkting till Anders Johansson Saebyensis
9 september 1618
Kyrkoherde i Linderås
 
Benedictus Joannis Schedviensis, broder till Anders Johansson Saebyensis
19 september 1618  
Kyrkoherde i Skedevi. Hans barn kallade sig Pihl.
 
Carl Jönsson Arbog  
27 september 1618
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor.
 
”Multi ad verum et solidum eruditionem pervenirent, nisi se iam pervenissi putassent.  
Många skulle uppnå sann och gedigen kultur om de inte trodde att de redan ägde den  
Herodotus  
 
Preciosissimus thesaurus  
est in omnibus opibus,  
antecellit amicus prudens  
et benevolus  
 
Bonus amicus triplici ratione  
est melior auro.  
 
En god vän är tre gånger dyrare än guld.  
Constantia fidelitate et consiliis.”
 
Nicalous Magni Palumbus ? - 1650, s.t. bonden Magnus i Herrestad, Rappestad sn.
14 oktober 1618
Kyrkoherde i Vreta Kloster, decanus i domkapitlet i Linköping. G.m. Ragnild Larsdotter (Laurin), d.t. slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter.
 
(Johan) Månsson Ulfsparre ?-före 1655, s.t. Måns Eriksson Ulfsparre och Märta Johansdotter Bååt
Stockholm 1 december 1618
Till Tisenhult i Skedevi sn (Ög) och Regnaholm i Regna sn (Ög.). Ståthållare i Nyköping m.m.. Student i Rostock 1600. G.m. Carin Claesdotter Tott, dt. Claes Åkesson Tott och Ingeborg Carlsdotter Gyllenstierna
 
Petrus Banér 1588-1664, s.t. Gustav Axelsson Banér och Christina Sture
die S:Thomae (21/12) 1618
Till Ekenäs i Örtomta sn (Ög.), Tuna i Österåker sn (Sth.) och Salis i Livland. Riksråd m.m.. G.m. Hebbla Fleming (brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming), d.t. Claes Fleming och Ebba Stenbock (syster till drottning Katarina Stenbock)
 
Knut Drake ?-1639, s.t. Arvid Drake och Hebbla Eriksdotter Stålarm
1618
Till Graby och Forsnäs i Sunds sn (Ög.), Linnekulla och  Dalby i Torpa sn (Ög.), Rösjöholm i Näshult sn (Jönk.) , Göberg i Linderås sn (Jönk.) och Hacksta i Likane sn (Upps.). Ståthållare på Jönköpings slott m.m.. G.m. Helga Månsdotter, d.t. Måns Olsson Stiernbielke och Anna Larsdotter Bröms.
 
Bengt Bagge 1594-1660, s.t. Erik Bagge och Poletta von Zijlen
1618
Till Berga i Högsby sn (Kalm.), Lagnö i Aspö sn (Söd.) och Forsby i Eds sn (Kalm.). Landshövding m.m.. G.m. Elsa Ryning (syster till Ingeborg g.m. Jesper Andersson Cruus, se ovan) d.t. Peter Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna
 
Stephanus Haqvi Torpadius ?-1633
Utan datum och ort
Kyrkoherde i Torpa
 
Peder Mattson (Stiernfeldt), s.t. Magnus Petri och Anna Danielsdotter Grubbe
Linköping 1618
Assessor vid Göta ovrätt. Adlad Stiernfeldt. G.m. Anna Pedersdotter Skuthe, d.t. borgmästaren i Linköping Peder Eriksson och Carin Olofsdotter.
 
Bernerdinus (Benedictus) Johannis Flisbyensis ?-1624
1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län
 
Samuel Magni, svåger till Anders Johansson Saebyensis
odaterat men årtalet bör vara 1618
Kyrkoherde i Asby, Jönköpings län. G.m. Karins Johansdotter, d.t. Johannes Andrea Linderosensis
 
Stephanus Arvidssson Lemnius
Salstad 25 december 1619
Apotekare, bosatt i Borg (utanför Linköping)
 
”Anno partus Virginis  
1619  
in Salstad  
 
Omnia serio.  
 
Vir rudis tamquam somni alumnus  
etiam in aperto Sole veritatis  
nullum lumen videt rationis estque  
instar mortui nullum gustum sensumque  
virtutis possidens.  
 
Certa et indubitata Amicis  
fide se adicit D.r Andreas  
Johannis Smalandensis etc  
 
Stephanus Guilemelj Lönnius de Villa  
Burgh; Medicus  
 
I året efter Jungfru Marias nedkomst 1619  
i Salstad.  
 
Allt [skall tagas] på allvar.  
 
En obildad man är liksom lärjunge till sömnen:  
också i sanningens uppenbara Sol  
ser han inget förnuftets ljus  
och han är lik en död som icke äger någon  
smak eller känsla för dygden.  
 
Med säker, otvivelaktig och tillgiven trohet mot vännen Anders Johansson från Småland  
 
Stefan Arvidsson  
Lemnius i Borg  
Apotekare”
 
Petrus Nilsson Natt och Dag 1584-1634, s.t. Nils Nilsson Natt och Dag (g.2. med Erik XIV:s dotter Sigrid) och Anna Gylta
Stockholm 26 juni 1619  
Till Säby i Vists sn (Ög.) och Bro. Hertig Johans av Östergötland kansliråd. G.m. Brita Mauritzdotter Grip, d.t. Mauritz Birgersson Grip och Edla Stensdotter Lewenhaupt
 
Ivar Nilsson Natt och Dag (bror till föregående) 1590-1651
Stockholm 26 juni 1619
Till Strömsta i Teda sn (Upps.), Västerbyholm i St. Anna sn (Ög.), Åbäck i Gryts sn (Ög), Gottenvik i Jonsberga sn (Ög.) , Hyltenäs i Öxnevalla sn (Älvsb.) och Vänersnäs i Näs sn (Skarab.). Landshövding m.m.. G.m. Christina Posse, d.t. Arvid Lagesson Posse och Britta Gustafsdotter Bååt
 
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1586-1656, s.t. Bengt Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV)
Frösvik 29 oktober 1619
Greve till Korsholm och Vasa i Österbotten, samt Friherre till Mörby i Fastena sn (Sth.) och Lindholmen  i Strö sn (Skarab.). Riksråd, förmyndare för dr. Christina 1634 m.m.. G.m Anna Banér, d.t. Gustaf Axelsson Banér och Christina Sture.
 
Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642, s.t. Jörgen Rosenkrantz och Dorthe Lange
Stockholm november 1620
Danskt riksråd och teolog. Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop. Stambokens ägare syns därför också ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs bröllop vilket delvis styrker antagandet att han, troligen genom sitt giftermål,  stod kungahuset relativt nära.
 
Zackarias Nikolai 1586-1632
1620?
Kyrkoherde i Eksjö
G.m. Elin
 
Johannes Svenonis Marbechius
1620
Kyrkoherde i Järsnäs, Växjö stift
G.m. Kerstin Knutsdotter, d.t. Knut Mickelsson och bror till Olof Knutsson Wachttorn.
 
Jöran Andtsson ?
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang  
 
? Anexi (svårt att tyda - namnteckning på grekiska?)
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang.
 
EXEMPEL PÅ TÄNKESPRÅK M.M. HÄMTADE UR STAMBOKEN
 
Stephan Lemnius
”Allt [skall tagas] på allvar.  
En obildad man är liksom lärjunge till sömnen:  
också i sanningens uppenbara Sol  
ser han inget förnuftets ljus  
och han är lik en död som icke äger någon  
smak eller känsla för dygden.  
Med säker, otvivelaktig och tillgiven trohet mot vännen Anders Johansson från Småland  
 
Carl Jönsson Arbog
”En god vän är tre gånger dyrare än guld”
 
Axel Oxenstsierna
”Måttlighet ger styrka”
 
Börje Knutsson
”.(Ehran) hafuer Jagh Börrie Knutsonn  (Profuionnhz) Mästher uthi denn Stormäcktige Högborne Furstens och Herres Här Gustaf Adolphs Högberömde Konungslige Crönings Höghtidh, huilkenn mäd största Prosesss uthi Ubsala Ämtgick denn 12 October Åhr 1617”
 
P.P.  (signatur från okänd)
”Allan wånda till watn och landz  
förvaandlar thesis högste högre (handz)”
 
VEM VAR ANDERS JOHANSSON?
 
Andreas Johannis Saebyensis föddes år 1586 i Säby sn i Jönköpings län. Han var son  f.d. hovpredikant kyrkoherden Johannes Andreae Linderosensis (1550-1600) och Margareta Nilsdotter Thorin.  Saebyensis var under en stor del av sin levnad kyrkoherde i Lofta socken i Kalmar län där han avled 1653. Giftermålet med hustrun Emerentia Olofsdotter är oklart men bör ha ägt rum kring 1618. Hon avled 1639 i Lofta och efterlämnade följande kända barn: 1) Johannes A. Loftander f. 1622 kyrkoherde i Örtomta, (sonen kallade sig Pihl) 2) Elisabeth f.1631, g.1 med kyrkoherden Israel Rydelius och g.2 med kyrkoherden Johan Wallerius, 3) Samuel A. Loftander f. 1634 och d. 1665 i Uppsala, 4) Josua A. Loftander f. 1636, 5) Margareta, g.m. inspektorn Eskil Persson Utterberg och 6) Maria g.m. barockskalden senare kyrkoherden i Misterhult  Nicolaus Olavi Loftander.
 
BIDRAR STAMBOKEN TILL ATT GÖRA DET MER SANNOLIKT ÄN TIDIGARE ATT  SAEBYENSIS SVÄRMOR MARGARETA VAR DOTTER TILL ERIK XIV?
 
Anders Johanssons hustru Emerentia var dotter till prosten i  Horn sn, Östergötland Olaus Simonis Clarevallensis.och dennes hustru Margareta Eriksdotter. Den sistnämnda anses i  vissa källor vara naturlig dotter till Erik XIV och en okänd kvinna från Öland. Existensen av denna stambok bidrar möjligen  mer till att stärka en sådan hypotes än att motsäga densamma. Dess innehåll har väl  emellertid knappast den styrkan att framlagda tvivelsmål från historiskt rättrogna med säkerhet kan undanröjas.  
 
Källor:  
Stambok i original , domböcker, jordeböcker, likpredikan i original, Svenska adelns ättartavlor (1925-36), Svenskt biografiskt lexikon ,Herrgårder i Sv. under reformationstiden , herdaminnen, studentmatriklar, SoH, PHT, Svensk slägtkalender,”Raneke” m.

[Göran Johansson]

Rättelse: Nicolaus Grubb 1584-? torde inte ha Margareta Phase som mor.

[Jörgen Tollesson]

Å, phasen... J

[Göran Johansson]

Det var en mager synpunkt du förde fram Jörgen!
 
Stå på dig - annars lägger vi beslag på Ranrike i Viken - när inte storbror ser oss!
Vänlig hälsning,
Göran
 
PS  
Gör ett nytt försök

[Göran Johansson]

Släkter: Övriga släkter G-I: Grubb:
Göran Johansson - söndag den 31 juli 2005 kl. 14.55:
 
Se på adressen ovan om Nicolaus Grubb!

[Jörgen Tollesson]

...annars lägger vi beslag på Ranrike i Viken...?
 
Vilka är vi? De som la beslag på Nordens centrum redan 1658?
 
F.ö. gjorde den oäkta farfadern till rubrikens barn ett kort mellanspel som härskare här 1523-32 - för att nu åtminstone lite anknyta till ämnet för diskussionen...  J

[Eivor Andersson (Ema)]

Är det ingen som känner för lite ärtsoppa så här på fredagskvällen??
 
Jag håller mig till ämnet i rubriken...  
 
 
 
Eivor