Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-15

[mattias carlsson]

Vem var Johan Julius Bernadotte? Han var enligt Anno 1890 född 1852 i Norge, och var 1890 bosatt i Norrsjö, Frostviken Jämtland. Han var gift med Ingeborg Kristina Persdotter f. 1859. Han eller hans barn ska senare ha flyttat till Sundsvall. Enligt hörsägen ska han ha varit son till Karl XV? Enligt inlägg här på anbytarforum så skall det endast finnas 2 erkända utomäktenskapliga kungabarn, nämligen prinsarna av Lappland.
Kan någon bringa klarhet i detta?

[mattias carlsson]

Här ovan skriver jag: Enligt inlägg här på anbytarforum så skall det endast finnas 2 erkända utomäktenskapliga kungabarn, nämligen prinsarna av Lappland Med det menas förståss att de är de ända kända från _senare_ tid.
Men nu, efter att ha sökt lite mer om detta har jag funnit att det ju faktiskt fanns fler.
 
Men frågan om vem Johan Julius Bernadotte var kvarstår.

[Svein Stensen]

Johan Julius Bernadotte Olsen [Brottin] er nevnt i kirkebøkene for Lierne i Norge (som grenser til Frostviken). Han flyttet 9. juli 1853 til "Skogen uten bistand af Fattigvesenet". Skogen ligger like ved svenskegrensa. Videre framgår det at han var født 29. juli 1852 i Bindal (Bindal ligger lengst sør i Nordland fylke).

I folketellinga for 1865 (som ligger på Internett) er Johan Julius tjenestekar på gården Skogen. Han var da 14 år gammel.

12. juli 1868 ble Johan Julius Bernadotte Skogen konfirmert i Sørli kirke, Lierne. Der står at foreldrene het "Ole Brynjolfsen og Petra Christine Jonsdatter af Grong".

I 1869 er Johan Julius Bernadotte nevnt i utflyttingslistene. Han var da 24 år gammel, ungkar og han skulle flytte til Ström i Sverige.

Johans far, Ole Brynjolfsen Aarlivold eller Brottin kom flyttende til Sørli 8. sept. 1829 og var da oppgitt å være født 6. mai 1810 i Ørkedalen. Han døde 16. mars 1860 på gården Løvsjøli i Sørli og hadde da "arbejderomrejsende" som yrke.

Ole Brynjolfsen var i 1858 enkemann fra Ørkedalen, "opdragen og confirmeret i Sørlie" og arbeidet som skomaker i Björkvattnet, men var på midlertidig arbeid i Sørli. Han fikk dette året en datter, Matilde Christine f. 20. aug. 1858, med Petra Christine Jonsdatter Qvam. Presten noterte at dette var parets "3die eller 4de Lejermaal sammen". Denne Matilde Christine er vel da en helsøster til Johan Julius.

Johan Julius var altså født i Bindal og ifølge kirkeboka IKKE av kongelig slekt. Men det kan kanskje være greit å kontrollere kirkeboka for Bindal.

[mattias carlsson]

Tusen tack Svein för att du har bringat klarhet i detta!  
Det verkar inte råda någon tvekan om att det är samma Johan Julius vi pratar om här. Jag misstänkte att namnet Bernadotte inte var hans riktiga efternamn utan ett mellannamn.
Han hette alltså Olsen i efternamn.
 
Vad är adressen till folketellinga for 1865??
Vore mycket intressant att ta en titt på den sidan.  
Tack än en gång.
/mattias

[Svein Stensen]

Johan Julius Bernadotte finner du i folketellingen 1865 på Digitalarkivet:
 
http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/webcens.exe?slag=visbase&filnamn=arkivverket/ft1865/f61736&variabel=0&postnr=2523&fulle=true&spraak=F

[mattias carlsson]

Tack Svein.
En tanke. På folkräkningen anno 1890 står det inget om att johan julius heter olsen eller Brottin när han bor i Sverige. Som efternamn står Bernadotte, men att han skulle ha tagit bernadotte som efternamn kan väl inte vara möjligt? Har för mig att det var/är olagligt?

[Jane Sannemo]

Angående Julius Bernadotte! Enligt min farfar som är son till Julius var Julius son till Karl den XV: Modern var enligt honom prästdotter som hette Christine von Överhalden. Barnet lämnades till fosterföräldrarna Olsson. Äldste sonen fick bära namnet Bernadotte. Dock ville inte de 5 första sönerna bl.a. min farfar skylta med detta utan avsade sig det. Den 6 sonen Severin tog namnet Bernadotte. Därefter heter ingen i vår släkt det. Däremot togs släktnamnen Sannemo efter platse Sannamo ev. hette prästgården det också.
MVH Jane Sannemo

[Maud Svensson]

Johan Julius Bernadotte Olsen, f 29/7 1852,  tycks ha använt sitt tredje dopnamn som efternamn när han kom till Frostviken och under ett antal år därefter.  
 
Vigda i Frostviken 26/2 1878:
Arbetaren Johan Julius Bernadotte i Norrsjö och bondedotter Ingeborg Kristina Persdotter derstedes.
 
Jane,  
sonen Severin tog inte namnet Bernadotte - han fick det som andranamn vid dopet. Varken han (eller något av hans syskon) kan heller senare, efter namnlagens tillkomst 1901, ha tagit Bernadotte som efternamn.
 
Enligt SCB-utdrag av Frostvikens födelsebok:
Född 12/4 1897:
Severin Bernadotte
Föräldrar: Johan Julius Bernadotte Olsen, arbetare i Gäddede, och hans hustru Ingeborg Kristina Persdotter.
 
Hustrun var född 10/2 1849 i Frostviken. Hon hade före äktenskapet oäkta sonen Olof Petter f 28/4 1877 i Frostviken. Fader okänd, enligt SCB-utdrag av födelsebok.  
 
Barn födda inom äktenskapet 1879-99, alla i Frostviken:
? Anders Johan Ludvig f 2/1 1879 (Faderns efternamn Bernadotte, enligt SCB-utdrag av födelsebok.)
? Edvard Emanuel f 22/5 1881 (Bernadotte)
? Marta Kristina f 15/8 1883 (Bernadotte)
? Petronella Juliana f 27/6 1885 (Bernadotte)
? Elin f 5/12 1887 (Faderns efternamn saknas, endast förnamnen Johan Julius noterade i SCB-utdrag.)
? Ida Ulrika f 15/9 1889 (Johan Julius, inget efternamn)
? Anna Matilda f 16/4 1891 (Bernadotte)
? Julius Ragnar f 4/6 1893 (Johan Julius Olsen)
? Harald Alfred f 7/5 1895 (Johan Julius Olsson)
? Severin Bernadotte - se ovan
? Artur Ingvald Verner f 1899. (Källa Arkions 'folkräkning' 1900. SCB-utdrag för detta år saknas i bilddatabasen.)
 
Jane,  
ett uppslag i Bindals födelsebok 1852 bör ge klart besked om Johan Julius Bernadotte Olsens ursprung, åtminstone vad gäller modern. Dina uppgifter tycks ju stämma så långt att han var född utom äktenskap. Dock ska, enligt Svein Stensens källor, modern vara Petra Christine Jonsdatter (af Grong/Qvam) och fadern troligen änkemannen Ole Brynjolfsen (därav efternamnet Olsen), med vilken hon hade flera uä barn.

[Maud Svensson]

Rättelse:
Ingeborg Kristina Persdotter var född 10/2 1959, inte 1949.

[Maud Svensson]

Rättelse igen:
Ingeborg Kristina Persdotter var givetvis född 1859.
Pinsamt när till och med rättelser blir fel...

[Jane Sannemo]

Maud!
Tack för ditt svar! Vi har alla uppgifter fram till Christine von Överhalden. Det kan vara samma Christine som föddes 1926 17/11 tror jag. Det skall finnas ett sorgebrev från Oscar II som kan finnas bland alla mina papper från min far. Jag har gravbrevet från Julius Bernadotte-Olson
Jag har försökt få fram var prästgården Sannamo skall ligga. Min farfars mor Ingeborg var med min far i Stockholm för att besöka Karolinska. Hon har berättat en hel del till min far angående hennes man Julius!
Om han var son till Karl XV skulle kunna lösas med DNA idag men det är egentligen ointressant.
Vi vill gärna veta vem Christine von ÖVerhalden var. Vår släkt heter Sannemo efter prästgården.
Jane Sannemo

[Anna-Carin Betzén]

Jane, att ni har alla uppgifter fram till Christine von Överhalden, innebär det att ni har hittat Johan Julius Bernadotte Olsen i födelseboken och att det står där att Christine von Överhalden är hans mor?  
 
Det kan mycket väl ligga sanning i familjetraditioner men att själv kontrollera i källorna är jätteviktigt. Och ju mer spektakulär traditionen är desto viktigare är det. Det kan ju ha varit så att någon förfader har velat försköna sin bakgrund - jag har själv träffat på ett sådant fall i min forskning:  
 
För ett par år sedan började jag forska för en svenskättling i USA. Hennes anmor hade varit gift med en man med adligt namn, Peter Alfred Tranberg Klingspor, innan hon emigrerade till USA, och i släktpapperen fanns uppgifter om att hans far hetat Oscar Klingspor och bott på godset Tvedala, och att hans farfar hade varit överste. Jag började med att slå i Elgenstiernas Ättartavlor och leta efter Oscar Klingspor. Men han fanns inte där! Jag försökte också leta efter Tvedala, men den platsen verkar inte existera. Så började jag följa Peter och hans fru i kyrkböckerna före emigrationen, hittade en uppgift om var han skulle vara född, och slog upp i födelseboken för den socknen. Det visade sig att han inte alls hade adliga anor! Hans pappa hade först tjänat som dräng och sedan tagit värvning som artillerist. De hette kort och gott Tranberg i efternamn. Sonen hade alltså lagt till det adliga namnet senare i livet. Och så sent som idag fick jag CD med de scannade familjepapperen, och i ett ca 100 år gammalt brev kunde jag läsa om hur han tagit namnet - han hade tyckt att hans eget namn var trist, och när han beklagade sig över det så hade en stins med adligt påbrå skojat om att då kan du ju ta mitt namn istället, och han hade tagit honom på orden och börjat använda det namnet!  Den här förklaringen känns trovärdig eftersom den matchar kända fakta, och brevskrivaren var närstående till en person som bevittnade samtalet. Så nu ska jag bara försöka hitta den där stationsinspektören Klingspor så att jag ser att han verkligen finns och att de har befunnit sig i samma trakter samtidigt...
 
Jag tycker att man ska aldrig lita så mycket på familjetraditionen att man låter bli att kolla uppgifterna. Det är viktigare att anorna är mina än att de är fina!

[Niclas Rosenbalck]

Hej allihopa!
 
Läs om det inte alldeles ovanliga förnamnet Bernadotte här.
 
mvh Niclas

[Jane Sannemo]

Hej Maud! En släkting med efternamnet Sterneryd har forskat fram namnet bl.a. Min farbror Erik Sannemo är den som först tyckte att vår del av släkten skulle ta prästgårdens namn Sannamo där Christine kom från. TYvärr är en del döda men det är inte Sterneryd. Min farfars syster är hans mormor. Jag har försökt få tag på honom men jag gör ett nytt försök. Han har släktforskat ordentligt så vi har en massa intressant uppgifter om det. Tillägger likheterna med Kungarna är skrattretande lika..
FOto har jag på Julius..Men DNA är ju bäst ändå. Vem i kungahuset ställer upp på det??? (ler)
Tack för tipset om Förnamn Bernadotte.
Jag undersöker allt.
MVH Jane

[Anna-Carin Betzén]

Jane, om du ställer en fråga under Bindal socken i Länder: Norge: Fylke: Nordland så kanske någon norsk läsare kan slå upp Julius i FB för Bindal åt dig - för tänk om han finns där, trots allt? (Jag har läst att man kan beställa filmer/mikrofiche från Norge men jag vet tyvärr inte hur man gör.) Att följa en person i HFL etc genom hela livet är det absolut säkraste sättet att kolla vad som är sant och inte.
 
Att någon har en förfader som är så lik en kung har jag läst flera gånger på Anbytarforum på sistone... Det fick mig att fundera, om inte en del av likheterna helt enkelt kommer sig av att det var en annan tid med annat mode i fråga om frisyrer, skägg och mustascher. För att ta ett exempel, kineser (eller var det japaner?) sägs tycka att europeer är så lika varandra och svåra att se skillnad på, själv begriper jag det inte alls men tycker i gengäld att de ofta är mycket lika varandra! Jag undrar om det inte kan finnas ett liknande fenomen när vi i dag tittar på 100-150 år gamla bilder.

[Anna-Carin Betzén]

Ha! Nu tror jag att vi börjar kunna knyta ihop historierna...  
 
Som Maud påpekar ovan, skriver Svein Stensen att modern hette Petra Christine Jonsdatter af Grong, och Jane skriver att hon skulle heta Christine von Överhalden.  
 
Nordisk familjebok skriver bl.a. följande om uppslagsordet Namdalen: en dalsträckning i nordanfjällska Norge [...] Dalen innesluter två härad, Grong, 3,146 innev., och Overhalden, 2,358 innev.  
 
Grong och Overhalden gränsar alltså till varandra. Svein och Jane skriver båda att modern skulle heta Christine, men enligt Sveins källor ska hon heta af Grong och enligt Janes familjetraditioner von Överhalden. Är det någon mer än jag som misstänker att det rör sig om samma person? Jag kan tänka mig att det norska af i namnet, som vid något tillfälle blivit adelsprefixet von, helt enkelt kan ha varit ett vanligt neutralt från på Christines tid.  
 
Jane, jag tycker verkligen att du ska ta detta på allvar och kontrollera i kyrkböckerna vad du kan hitta om Julius födelse och även följa honom genom hela livet. Att ni har en kondoleans från Oscar II behöver ju inte betyda att Julius var hans brorson; han kanske hade varit i kungens tjänst på något vis - och det vore väl väl så spännande att upptäcka?

[Hans Svedberg]

Jane! Jag har snabbt läst igenom er diskussion. Även jag är intresserad av ämnet, vilket du kan se i ett tidigare inlägg  
Min morfars far född 1852-07-20 döptes 1852-07-22 till Karl Ringvid Julius (Adolf Fredrik fs, Stockholm, CIB:3 Oäkta barn). Han adopterades av skräddaren A.W. Söderblad som var gift en moster och fick det efternamnet.
Det intressanta här är att han också fick namnet Julius, vilket inte torde ha varit så vanligt. Han kallade sig aldrig Bernadotte och jag tror man ska vara speciellt misstänksam när personer antar det namnet.
Vad gäller porträttlikheten så har man i släkten ansett att likheten fanns även här.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Hans, Jane (som jag alltså inte förföljer eller mobbar), Anna-Carin m.fl. !
 
Angående namnet Julius kan ju nämnas, att när den f.d. franske marskalken, fursten av Ponte Corvo m.m., Jean Baptiste Bernadotte 1810 valts till svensk tronföljare och kommit till Sverige, adopterades han ju av kung Carl XIII, och antog i samband därmed namnet Carl Johan. Han lade dessutom som ersättning för Baptiste (Jean är ju Johan och Jean Baptist är Johannes Döparen) till namnet Julius, sannolikt efter Julius Caesar, som ju liksom han själv var fältherre, och som han lär ha beundrat mycket.  
 
Detta kan bl.a. konstateras om man läser gamla almanckor (d.v.s. årgångarna 1811-1844) eller gamla årgångar av Almanach de Gotha. Där ståtar han nämligen med namnet Carl (XIV) Johan Julius.
 
På Skoklosters Slott hänger över dörrarna i paradvåningens korridor en svit porträtt av romerska kejsare. Intressant nog bär det profilporträtt som föreställer Julius Caesar (ja, han var ju inte formellt kejsare, men det var han som samlade ihop de ämbeten, som sedan blev kejsarämbetet; och det är hans namn som orden kejsare och tsar kommer ifrån) omisskännliga drag av... ja, vem tror ni? Ja, ni gissar alldeles rätt: hans sentida namne. Kanske detta har något att göra med att Carl XIV Johans nära vän, rådgivare och förtrogne, greve Magnus Brahe, var Skoklosters ägare vid tiden för kejsarporträttens tillkomst.
 
Med vänlig hälsning,  
Carl-Fredrik Hanzon, f.d. marodör.

[Karl Göran Eriksson]

Johan Julius Bernadotte Olsson avled i Ströms socken 1924 12/10 (Ström F:4 uppslag 128). Som då död sedan 17 år, kan Oscar II inte ha avsänt något sorgebrev. Johan Julius' hustru Ingeborg Kristina Persdotter var född i Ström (ej i Frostviken). Far till hennes son Olof Petter var Johan Julius Bernadotte enligt födelseboken (Frostviken C:2 s. 32). Redan sonen Anders Ludvig benämns Sannemo (se Strömsboken III:28 ss. 235 och 251).

[Torsten Berglund]

Hans,  
Förnamnet Julius var inte ovanligt i Sverige under 1800-talets senare hälft. En enkel sökning i folkbokföringen 1890 (www.arkion.se) visar att åtminstone 1.159 män i Sverige då ståtade med detta kejserliga namn. Alexander, ett annat exempel på ett antikt härskarnamn (och senare tsarnamn), blev också populärt under 1800-talet: 2.589 män bar detta namn 1890, medan endast 20 män hette Napoleon...  
 
Att uppkalla ett barn efter konungen eller medlemmar av kungafamlijen var mycket populärt på 1800-talet; hela 8.343 män hette Oskar (eller Oscar) 1890, ett namn som för övrigt inte existerade i Sverige före Oscar I ankomst till landet. Vidare finner man att 251 kvinnor hade namnet Eugenia (Eugenie) 1890, samtliga födda efter 1830 då prinsessan Eugenia föddes. Att några föräldrar gick så långt att man t.o.m. lånade kungaättens släktnamn Bernadotte och gav som förnamn till ett barn finns också flera exempel på, som tidigare framhållits.  
 
Med andra ord - namnskicket är inget bra argument att åberopa som indicium för utomäktenskaplig kunglig börd. Det var allt för vanligt då som nu att uppkalla barn efter kungligheter och andra kändisar. Däremot kan man misstänka att ett kungligt namn som givits till ett utom äktenskap fött barn i vissa fall kan vara själva upphovet till en del av de släktmyter om kunglig börd som florerar så rikligt i vårt land.

[Jane Sannemo]

Hej igen. Angående sorgebrevet Jag har givetvis uppfattad fel konung Det kan vara Gustav V. Jag har varit i kontakt med dottern till den person som släktforskat som  fått fram modern till Julius, prästdottern Christine von Överhalden. Jag har bett om att få reda på hur det namnet kom upp. Ser fram emot detta.  
Roligt med alla inlägg. söker vidare
Jane

[Jane Sannemo]

Angående var Julius är född! Vi vet ganska mycket om honom Dessutom var han är begravd. Det är modern till honom jag vill veta mer om.
Dessutom undra vi var var Sannamo låg. Min farbror ERik var den som först talade om att ändra efternamnet som då var Andersson. Dock sade farfar (Anders JOhansson) att då skulle alla hans barn heta det inte bara Eriks..Så blev det. Vi  hette inte Sannemo från början. MIn pappa hette Anders Johan Andersson och sedan bytte alla farfars barn till SAnnemo.

[Hans Svedberg]

Torsten! Det är bra med statistik eftersom det kan sägas vara fakta, vilket ju oftast saknas i sådana här diskusioner. Jag bara noterade ett sammanträffande och det kan ju aldrig tjäna som bevis. Det kan stödja eller ev motsäga en sådan här släkthistoria och tillsammans med de fakta som ev kan finnas (t ex att Kronprins Karl hade egen våning på slottet i Sthlm vid den tiden och att barnets mor arbetade där samtidigt) ändå kan ha ett visst (bevis)värde.
Har du någon statistik på namnet Ringvid, vilket låter ännu mindre vanligt?
Sedan är det också lätt att dra fel slutsatser ur ett statistiskt underlag. Jag är själv alltid misstänksam mot statistiska presentationer därför att de alltid framläggs som stöd för en persons åsikt. Jag har ingen anledning att tro det är så i det här fallet och du bara visat rådata.
Men är 1159 män 1890 så många med tanke på att namnbruket tydligen uppstod 80 år tidigare? För att veta det måste vi känna hur fördelningen årsgruppsvis såg ut för den populationen. Eftersom det alltid gått mode i förnamnsbruket så bör man också försöka uppskatta hur läget var 1852. Ofta var det antagligen någon särskild händelse inom kungafamiljen som påverkade allmänhetens val.
 
I avvaktan på Ringvids motsvarande siffra!
 
Hälsar och tackar
Hasse S

[Jörgen Tollesson]

Angående var Sannemo ligger:
 
Det finns en gård Sandmo i Nordli socken, Nord-Tröndelag. Den ligger ungefär mitt emellan Grong och Gäddede (i Frostviken).

[Jörgen Tollesson]

Jag ser nu att det enligt Oluf Ryghs Norske Gaardnavne också finns en gård Sandmoen i Skage socken i Overhalla härad samt Sandåmoen i Harran socken i Grong härad. De är väl kanske mer aktuella här.

[Maud Svensson]

Hans,
1159 män med namnet Julius år 1890 - den siffran anger bara hur många som hade Julius som enda förnamn. Att få fram en siffra som omfattar även de män som hade Julius som ett av flera förnamn är krångligare, men det går.
   
År 1890 levde i hela riket så här många Julius (enda namnet eller ett av flera):
Födda 1800-09: 7  
Födda 1810-19: 45
Födda 1820-29: 159
Födda 1830-39: 308
Födda 1840-49: 576
Födda 1850-59: 1289 (varav 98 födda år 1852)  
Födda 1860-69: 2187
Födda 1870-79: 4684
Födda 1880-89: 6694
Födda 1890: 728
 
Vilket ger 16677 Julius som var i livet år 1890. Att andelen födda under de första årtiondena var liten har ju sin naturliga förklaring...
 
Ringvid (enda namnet eller ett av flera) är däremot unikt 1890:
Födda 1800-49: 0  
Födda 1850-59: 1 (Karl Ringvid Julius Söderblad f 1852)  
Födda 1860-90: 0
 
Så om du råkar på någon äldre Ringvid håller jag honom som starkt misstänkt för faderskapet.  
I dag finns ingen Ringvid i Sverige, enligt SCB.

[Anders Ryberg]

Vad det gäller porträttlikheten som Hans tycker sig se så ser jag snarare likhet med en annan Hans, nämligen Hans Alfredsson. Så det där med porträttlikhet kan uppfattas väldigt olika...

[Karl Göran Eriksson]

En lapsus ovan: Namnet Napoleon kan knappast vara representerat av endast 20 personer i 1890 års folkräkning. Enbart i Jämtlands län finner jag 18 personer som bar namnet ifråga.

[Maud Svensson]

Karl Göran,
de 20 är bara de som har Napoleon som enda förnamn. Se mitt inlägg ovan angående Julius.

[Torsten Berglund]

Tack Maud, för justering och komplettering av mitt tidigare inlägg. Du var mer ihärdig än jag att använda Arkions något besvärliga sökfunktion...  
 
Julius kom in i den svenska almanackan redan på 1600-talet, så att namnbruket skulle ha uppstått först på 1810-talet är en missuppfattning, vilket Mauds inlägg även visar. Däremot blev det helt klart mycket vanligare under 1800-talet när namnskicket i Sverige blev mer variationsrikt än under föregående århundraden och seden att ge barn mer än ett förnamn blev mer allmän i de breda samhällsskikten.  
 
Intressant med namnet Ringvid som förefaller vara ett unikt namn vid den aktuella tidpunkten. Namnet klingar fornnordiskt och för tankarna till de götiska strömningarna inom vissa kulturella kretsar under 1800-talets förra hälft. Namnledet -vid förekommer t ex i namnet Botvid, där -vid kommer från det fornnordiska ordet för skog, träd. Ring anges av Otterbjörk (Svenska förnamn) som ett fornnordiskt tillnamn (jfr Sigurd Ring) och Esaias Tegn?r diktade om kung Ring i Fritjofs saga (1821). Kan Ringvid vara en litterär skapelse i någon dikt av en götisist? Vad säger Personnamnsarkivet i Uppsala?