ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Gagot  (läst 6193 gånger)

2011-06-06, 11:04
läst 6193 gånger

Utloggad Elin Stenquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 153
  • Senast inloggad: 2017-06-06, 22:25
    • Visa profil
Jag söker information om Hindrik/Henrik Gago(t), också kallad Hindrik Kolare, smed på Upperuds bruk från 1678. Inflyttad från Småland. Han ska härstamma från franska valloner som kom till Sverige i början av 1600-talet.
 
Hans senare ättlingar blir Uppströmssläkten.

2011-06-06, 19:32
Svar #1

Anna-Lisa Göransson

Elin!
 
De Gago som jag känner till fanns i Filipstad. Där fanns en Henrik, född efter 1645. Men han hamnade i Stockholm. Det finns ett domboksutdrag om honom år 1695. Så det kan inte vara samma som din Henrik. Hans farfar hette Johan Gago.  
Men det finns ju en artikel om den Henrik som du nämner, finns här på internet. Det skulle kanske kunna finnas ett ev. samband mellan dessa båda familjer. Vet inte hur vanligt efternamnet är. Men det kanske skulle vara något att jobba med för den som vill. Men valloner är dom tydligen. Om jag minns rätt så kom Johan Gago till Storfors 1611, tillsamman med några andra personer. Jag vet inte om det här intresserar dig, men jag ville bara dela med mig av vad jag vet.
 
M.v.h. Anna-Lisa

2011-06-08, 21:05
Svar #2

Utloggad Elin Stenquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 153
  • Senast inloggad: 2017-06-06, 22:25
    • Visa profil
Hej Anna-Lisa
 
Jag vet inte hur vanligt namnet Gago(t) var bland vallonerna men min Hindrik och de i Filipstad och Stockholm skulle ju båda kunna vara ättlingar till Johan Gago. Jag har googlat runt lite och hittat den artikel du pratar om (tror jag i alla fall) och det är därifrån jag har fått mina uppgifter.  
 
En ättling av de vallonsmeder som inflyttade till Sverige från Frankrike i början av 1600-talet var kolaren Henrik Gago. Han ankom till Upperud i medio av 1600-talet från Småland.
http://b-e-r-g.com/roots/g/pe2767abd.html
 
Bland de inflyttade männen från Värmland till Upperud var Hindrik kolare, nämnd i en handling från 1678.
http://b-e-r-g.com/roots/g/p43923609.html

2011-06-09, 19:56
Svar #3

Anna-Lisa Göransson

Elin.  
Det kan vara som du säger. Men jag är inte tillräckligt kunnig. Den Gago jag har är Peter Johansson Gago. Född ca 1612. Känner bara till hans barn och styvbarn. Men Peter hade väl syskon.
Något att jobba med för den som är intresserad.
 
Anna-Lisa

2011-07-19, 19:23
Svar #4

Utloggad Elin Stenquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 153
  • Senast inloggad: 2017-06-06, 22:25
    • Visa profil
Jag skickade en förfrågan till Landsarkivet i Göteborg och fick detta till svar:
 
Vi har i husförhörslängden för Skålleruds församling vol. AI:1
(1739-1766), del 1 avseende tidsperioden 1739-1740, på pag 2 under 1
Roten Upperuds bruk påträffat Hindrick Bengt: och hans hustru Annicka,
födelsedatum och födelseförsamlingar ej noterade.  
 
I volym som ovan, del 6 avseende tidsperioden 1764-1765, har vi på pag
19 under Norra Upperud påträffat familjen enligt följande:
 
Hind: Bengtss: , 53 år, hans hustru Annika, 50 år, samt följande barn:
Carl, 23 år; Anders, 21 år; Bengt, 18 år; Petter, 16 år, samt Jacob, 4
år. Några födelseförsamlingar har inte angivits.
 
Enligt detta skulle Hindrik Bengtsson vara född omkring år 1711.
Emellertid börjar den äldsta bevarade födelse- och dopboken för
Skålleruds församling vol. C:1 först år 1718, varför vi tyvärr inte
har kunnat söka honom där.

2012-08-22, 20:49
Svar #5

Gunilla Jonsson

Johan Gaggo.
Dragsmeden vid Fors (Storfors) Johan Hendersson Gaggo, född före 1573, död 1627-03-12, och hans hustru Stina Rickardsdotter har en gravhäll på Kristinehamns kyrkogård. Stenen har måtten 1,80 meter i längd och 1,15 i bredd och ligger som nummer 2 i pergolan. Inom en bastant ram står en bågformad portal med en sköld i en krans. I skölden finns inhuggna bergsmansemblem och i portalens svickelfält änglahuvuden. Portalens två kolonner står på en platta med inskriptionen som redan 1912, då stenen fotograferades, var nästan helt utplånad.
Inskriften löd då:
HER UNDER BEGRAFVEN....ERLIG
MAN JOHAN GAGGO DRAGSM
EDH VIDH FORS HVILKENS SIEL
 
...OM WAB...ADIGH HVILKEN AFS
OMNADE...
RICHARDSDOTTER
Beteckningen på fotografiet av denna sten var 1:18 (HL) och II:11 (HK) samt Värmlands Museum nr 12 069. HL betecknar Helmer Lagergren och HK Helge Kjellin. Axel E. Löf skriver i Kristinehamns historia I (s.117): ”Från Frankrike kom Jean Gagon eller Johan Gago, som hans försvenskade namn lyder. Han finns i räkenskaperna 1600 som Johan Gago, järndragare, och harnesk- och spiksmed. Han blev borgare i Filipstad samt skall ha dött 1627 vid Fors och blev begravd i Varnum, där hans gravsten finns. Hans hustru Kerstin Rickardsdotter omtalas som änka år 1623, så det verkar vara fel.
 
Ur Några Värmlandsfamiljer från 1600-talet upptecknade av Helmer Lagergren står om Johan Gaggo, att han var död den 12 april 1627, vid Fors(Storfors)och blev begravd i Varnum, sedermera Kristinehamns gamla träkyrka. Hans gravsten som ännu finns i behåll, är försedd med en sköld med inhuggna bergsmansemblem, hammare och tång.
Kjellin beskriver inte stenen närmare utan konstaterade kort att stenhuggaren var okänd. Denna sten ha stor likhet med gravhällen över kyrkoherden i Sunne Petrus Jonae, död 1623.
Brukshistorikern E. Alfred Jansson skriver i sin artikel om Nacka Kring Nacka ström 1557-1887 ingående i Sörmländska Handlingar nr 20 att, i Wellam de Wijks räkenskaper från perioden 1595-96 finns en löneuppgift Till dragewerket och 2 Hambrar widh Wettinge upptages till Tyske hammarsmeder 1 300 daler och Welske klyffuare 650 daler. Av de välska (dvs vallonska) klyvarna återfinner man åtminstone en, Johan Hendersson, i 1596 års redovisning och han benämnes där fransoss, jerndragare som bekommit på sig sielf tredie enligt hans kvittens den 28 nov. 96
 
Han hade alltså två medhjälpare, vilka skulle kunna vara Wellam de Besche som mästersven och Påke Chenon som dräng.
Johan Hendersson är med stor säkerhet identisk med den Johan Hindrichsson Gagot [Gago], som är verksam i Värmland redan 1592, vid en liknande anläggning i Kroppa, ett sk tråddrageri. Han är äldre än Wellam de Besche, som var född 1573, och torde ha fått i uppdrag att dra igång verksamheten vid den nyuppförda dragsmedjan i Vättinge.
 
Källa: Bertil Olsson. Värmländska porträtt och bildgravstenar, främst 1600-tal.
 
Det finns ett foto på gravhällen här, om någon vill ha den övermailad, så hör av er.
 
MVH: Gunilla Jonsson.

2012-08-22, 23:00
Svar #6

Anna-Lisa Göransson

Gunilla Jonsson.
 
Jag tar tacksamt emot kopia på fotot. Är mycket intresserad av din insändare här ovan. Johan Gagos son Peder var ju gift med min ana Ingrid Hansdotter. Änka efter kyrkoherden Olof Olofsson Petraeus.
 
Mvh. Anna-Lisa

2012-08-23, 10:53
Svar #7

Gunilla Jonsson

Hej Anna-Lisa!
 
Har mailat över bilden och informationen till Dig.
 
MVH: Gunilla Jonsson.

2013-10-27, 19:38
Svar #8

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Några anteckningar om Johan Gago samt en hypotes om hans mågar:
 
Jag har inte noterat antalet gånger jag funnit namnet i äldre källor men min uppfattning är att namnformen Gago överväger kraftigt och att andra former t ex Gagou och Gagot förekommer endast undantagsvis (knappast alls). Under andra halvan av 1600-talet blir dock varianten Gaggo vanligare. Med anledning av detta och att de tidiga bärarna av namnet säkerligen var skrivkunniga anser jag att formen Gago alternativt Gaggo borde användas för denna släkt. På Johans gravsten användes Gaggo.
 
Johan Gago uppges i några källor, bl a i senaste Nordisk Vallongenealogi, vara död 1627 eller 1629 men som visas av nedanstående uppgifter, är det felaktigt och felet har förmodligen uppkommit genom feltolkning av den slitna och svårlästa gravstenen från Varnums kyrka (numer helt oläslig vid Kristinehamns kyrka men äldre foton visar att den bör ha kunnat läsas någorlunda väl ännu i början av 1900-talet).
 
Löneavräkningar från Kroppa bruk visar att Johan Gago avlönades för dragsmidet vid Fors under första halvan av 1622 men inte därefter. Samma år omtalas hans hustru Kerstin Richardsdotter som Johans efterleverska. Datumet för hans död och begravning verkar alltså ligga på våren 1622 och därför anser jag att uppgiften 12 april som förekommit i samband med det felaktiga årtalet borde vara korrekt. Det är förmodligen hämtat direkt från gravstenen.  
 
Enligt en räkning i Kammarkollegium daterad 1623 bestod Kronans skulder till salige Johan Gagos arvingar av:
1.   En fordran på kronan som Johans son Henrik Gago hade tillhandlat sig av possementmakaren Wilhelm (Wellam) Perot genom en växel åt Welskeland (=Vallonien/Frankrike) uppå Henriks patrimonium efter salige Johan Gago.
2.   Ersättning för ett instrument till dragkonsten i Eskilstuna (enligt hertig Carl Philips? muntliga beställning). Dragkonsten var inte färdigställd före beställaren död men likväl färdig före arrendatorernas inventering 1622. Ersättningen om 300 daler som utgick enligt räkningen avsåg kostnadstäckning för arvingarna och var en halvering jämfört med det ursprungliga anslaget.
3.   Resterande ersättning enligt ämbetsräkenskaperna för Värmlands bergsbruk för 1621 och 1622.
 
Efterleverskan Kerstin Richardsdotter verkar enligt anteckningar i kammarkollegium ha tilldragit och tillsmidit flera skeppund dragjärn och spik efter Johans död. Antagligen tilläts hon färdigställa det som Johan påbörjat men troligen fortsatte hennes inflytande över dragkonsten längre än så. Genom att kronobruket senare utarrenderades till holländare saknas dock räkenskaper i arkiven. I varje fall saknas de därefter i Värmlands landskapshandligar.
 
Kerstin Richardsdotter stannar vid hemmanet (Stor)Fors under holländarnas arrendetid men någon gång i slutet av 1630-talet verkar hon genom något byte istället bosätta sig och tillträda en andel vid Bjurbäcken. I 1639-års jordebok är hon nämligen först inskriven vid Fors men senare struken och istället antecknas att Louis De Geer arrenderar hemmanet med dess hamrar.
 
Henrik Gago som företrädde barnen och arvingarna 1623 var förmodligen den äldste sonen. När arvsskiftet efter Kerstin Richardsdotter hölls 2.7 1642 var visserligen Henrik redan död (död 1629 enligt andrahandsuppgift) men han hade efterlevande barn. Genom att arvet efter Kerstin delades mellan endast två söner och fem döttrar och att sönerna enligt samtida domboksuppgifter bör vara Peter och Richard Gago, antyds att Henrik var född i ett tidigare äktenskap och redan avvittrad i samband med att fadern avled. I annat fall borde hans döttrar ha delat på en brodersdel. Dokument om arvsskiftet förvaras i Storfors bruksarkiv. (En uppgift där säger att en broder Robert skulle existera men förmodligen är det en felskrivning för Richard)
 
Henrik Gago tjänstgjorde år 1621 som kammarskrivare vid Carl Philips hov. Samma år förekommer han vid ett tillfälle som måltidsgäst vid Kroppa kungsgård tillsammans med sin fader. Efter hertigens död fortsatte hans hovtjänst till 30 maj 1622 då han fick änkedrottnings Kristinas pass och gunstiga förlov. Därefter tycks han åtminstone året ut ha tjänstgjort vid HKMs Räkningekammare i Stockholm.
Om de andra sönerna Peter och Richard finns en del domboksuppgifter. Den förre blev borgare, bildade familj och bosatte sig i Filipstad medan den senare omtalas 1643 som boende i Nyköping men förekommer 1647 bland bruksfolket i Avesta. Därefter saknar jag uppgifter om hans hemvist. Hans namn förekommer dock i ett par mål med anknytning till familjen eller andelen i hyttan i Bjurbäcken på 1650-talet.
 
De fem döttrarna som var arvtagare efter Kerstin Richardsdotter ärvde varsin 1/8 medan de två sönerna delade på 3/8 av 1/4 i Bjurbäcken. Varje dotter ärvde alltså 1/32 i masugnen. Denna kunskap ger stöd åt hypotesen om följande ingifta mågar:  
 
15.7 1642, d v s knappt två veckor efter arvsskiftet säljer Stiern Chrispin och Jacob Diepegiesser tillsammans 1/16-del i Bjurbäckens hytta till närboende intressenter. Den sålda delen motsvarar alltså två systerdelar i det nyss avklarade skiftet och med stöd av det tidsmässiga sammanträffandet utgör de sannolikt Stierns och Jacobs hustrurs arvedelar. Stiern Chrispin(us) är identisk med ”fransosen” Schen Chrispinsson som tjänstgjorde som dragsmed vid Fors från åtminstone 1628 och det förefaller naturligt att han via sin ämbeteskoppling äktat Gagos dotter och övertagit ansvaret för dragsmedjan. Att även den andre säljaren, Jacob hade familjeband med Gagos änka stöds av en dom i Färnebo häradsrätt 1636. Då sakfälldes nämligen Olof hammarsmed för att ha gett hustru Kerstin Gagos (änka) ett blodsår. Likaledes fälldes han för att ha gett en blånad till Jacob Doppengaters hustru. Samtidigt fälldes nämnde Jacob Doppengater för hemgång till Olof hammarsmed. Antagligen med avsikt att hämnas på sin hustrus vägnar samt sin svärmoders (min tolkning).
 
Jacobs efternamn förekommer i många varianter Diepegiesser/Dippengoorse/Doppiser/Doppengeter (kanske finns släktskap med namnet Dopfengiesser som förekommer i NAD?). Han kallas även Jacob kolare och var senare bosatt i Hugsterud, Varnum.
 
Stavningen av dragsmeden Schen Chrispinssons förnamn varierar mellan t ex Stiern/Schien/Sken/Skern/Skien/Stänne och i senare generationer även bl a Chen/Chiern. Hans hustru hette Annika enligt en mantalslängd och bör alltså enligt hypotesen vara Annika Johansdotter Gago. En annan av systrarna Gago hette Elina (och hade barn) medan de övriga tre för mig är okända till namnet.

2013-10-27, 20:02
Svar #9

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Schen dragsmed (se föregående inlägg) har på annan plats här på anbytarforum tidigare föreslagits som möjligen identisk med räckaren Crijns (van der Veecht) och fader till smältaren Crin Crijn(sson) men det verkar inte stämma. Dragsmeden och nämnde smältare förekommer visserligen något så när samtida och i samma område men genom att åldersskillnaden dem emellan kan visas vara för liten kan det uteslutas att de är far och son (Crijn försvinner ur mtl ca 1668 men levde till 1687 medan Schen antagligen avlider samma år eller i nära anslutning till att han försvinner ur mtl, nämligen 1653). I en och samma längd kallas dessutom Schen för ”fransos” och Crijn för ”tysk”. Därav kan man visserligen inte säkert utläsa deras nationalitet men det får ses som en indikation på att de inte hade samma ursprung.
 
Schens ättlingar har kopplingar till flera värmländska smedsläkter.  Släktnamn med anknytning är t ex Schensson, Forsbom, Tinglöf, Holm, Lund, Box, Geger, Swartström, Kullberg och Bjurström.
 
Crijn smältare å sin sida hade minst tre söner: Matthes (kunglig lakej), Påwel (bösskytt) och Christopher (hammarsmed). Med största sannolikhet är även hammarsmeden Johan Crinsson en i brödraskaran. Vidare fanns även en dotter vars dotter i sin tur var gift med Abraham Nilsson, krögare i Bodalen, Karlskoga.

2013-10-27, 20:11
Svar #10

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Den i andrahandskällor (inklusive smedskivor) förekommande uppgiften att släkten Uppström från Dalsland skulle härstamma från Johan Gago via en Henrik Gago kolare från Värmland har jag inte funnit stöd för. Om uppgiften ändå är riktig rör det sig knappast om släktskap på det sätt som beskrivits på några internetsidor. Enligt dessa skulle Bengt Henriksson (som uppges vara son till Henrik Gago) liksom hans hustru vara över 80 år när sonen Henrik föds 1711. Jag utesluter inte att släktskap kan finnas men i så fall knappast redan via första manliga generationen.  
 
När jag letat i kyrkböcker och mantalslängder har jag inte funnit något tecken på att namnet Gago brukats på platsen Upperuds bruk i Skållerud s:n. Om någon känner till varför eller hur Bengt Henriksson (eller någon annan i Uppströmssläkten) kan kopplas till Gago eller om namnet Gago förekommer i någon samtida källa från Dalsland, vore det kul att få veta något mer om detta

2013-10-29, 09:15
Svar #11

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Komplettering: även Samuel Kringsson bör vara son till Crijn smältare. Samuel uppges ha varit skomakare i Fors när han 1657 blev slagen av hammarsmeden Johan Guddi, även han från Fors. (Filipstads Rådhusrätt 1657)

2013-10-30, 16:15
Svar #12

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Såg just att under diskussionen yrken - posementmakare, finns en notis om att Willam Peråd var dopvittne i Storkyrkoförsamlingen (AB) 4 maj 1615. Det lär ju vara fråga om samme man Wellam Perot som bytte till sig Henrik Gagos patrimonium i Welskeland 1623 (se ovan 27 okt 2013).  
 
Jag undrar om någon vet något mer om Wellam Perot. Att han var inblandad i ett sådant byte kanske kan indikera att han genom börd eller som ingift hade någon form av släktskap med Gago alternativt hade sitt ursprung från samma område i Welskeland som Johan Gago?

2013-10-31, 11:36
Svar #13

Anna-Lisa Göransson

Erik Mangsbo!
 
Du har många intressanta uppgifter i ditt inlägg här ovan. Jag kanske kan bidra med något. Har en uppgift om Peder Gago och hans svåger Mickel Hansson:  
1648 Sept: s. 127: Stadfästes efter Sveriges Lag  
det hus och jordeköp som Mickel Hansson i Bjurbäcken hade gjort,först med Erich Nilsson i Filipstad om en fjärdepart uti den Östra Nya Hammaren i Bjurbäcken i Färnebo socken för 11 Skeppund Stångjärn; Sedan med Peder Gago om en fjärdepart i bemälte Östra Nya  
Hammaren ibidem för 12 Skeppund Stångjärn och sist med Ivar Kettelsson i Lungstorp, om en äng öster om älven i bemälte Bjurbäcken för 9 Riksdaler efter vad själva fastebrevet vidlyftigare utvisar./
 
Peder Gagos styvbarn var ju innan dess lnnehavare av en del i östra hammaren i Bjurbäcken.  
Utdrag ur Färnebo HR AIA:1, 1639 6 April, sida 13: Bleff  
afsagt at Michaell Hansson icke skall få Lösa den 1/4: uthi den östra? hyttehammaren effter den deelen kommer omyndiga barn till.
 
Barnen ärvde sin hyttedel efter fadern kyrkoherden Olof Olofsson Petraeus.
 
Hoppas dessa uppgifter kan vara till nytta för någon annan forskare.
Anna-Lisa

2013-11-16, 13:14
Svar #14

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 742
  • Senast inloggad: 2024-04-15, 16:35
    • Visa profil
Hej Erik!
 
Jag har sent omsider läst ditt inlägg om Johan Gaggo och finner det mycket intressant. Du har övertygande visat att han avlidit 1622 och dessutom vaskat fram nya uppgifter om barnen. Eftersom jag inte är så kunnig om arvslagarna i gångna tider skulle jag vilja, att du förklarar hur man räknat på arvet efter Kerstin Richardsdotter. Du skriver:
De fem döttrarna som var arvtagare efter Kerstin Richardsdotter ärvde varsin 1/8 medan de två sönerna delade på 3/8 av 1/4 i Bjurbäcken. Varje dotter ärvde alltså 1/32 i masugnen.
Det här innebär, att var och en av sönerna ärvde 1,5 åttondelar, dvs 50% mer än var och en av döttrarna. Jag känner till, att de olika landskapslagarna hade olika bestämmelser om arvsrätt för söner och döttrar vid den här tiden. Barbro Nordlöf skriver i Rättshistoria för släktforskare, att En huvudregel var dock att son ärvde dubbelt mot dotter. Detta var enligt landslag, enligt stadslag likställdes son och dotter.
Min fråga föranleds av konstaterandet, att man delat arvlotten i åttondelar, trots att antalet efterlevande barn bara var sju stycken.
Kan det ha varit så, att den sista åttondelen gick till den avlidne Henriks bägge döttrar? Då får ju alla barn varsin åttondel och skiftet sker enligt stadslag.
Du kanske har tillgång till skifteshandlingen i Storfors bruksarkiv och kan se hur man räknat?
Vänliga hälsningar
Kjell

2013-11-17, 11:23
Svar #15

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Hej Kjell,
Jag har tagit en del bilder på handlingar i bruksarkivet men misstänker tyvärr att de som är aktuella i detta fall finns på någon av mina avsomnade hårddiskar. Det får bli ett nytt besök i arkivet verkar det som. Beträffande din fråga om arvsskiftet kan jag ändå lämna följande svar:
 
Jag tror inte jag hittade den ursprungliga arvsskifteshandlingen i arkivet utan det var en beskrivning av skiftet som Peter Gago lämnade när han sålde en del i Bjurbäcken år 1652. Jag återger här en del av köpeskriften som den beskrivs av Ekman i Storforsverkens Historia:
 
när byttett stodh effter wåre Sahl. förelldrar wed Biyrbecken d 2 Juli 1642, hwar öfwer war fordom bergzfogden Jon Pedersson och nembde mannen Nills Pedersson bäges på Önshyttan boendes, bewilliades, att 3 systrar skola erffwa så myckett som 2 bröder alltså bleff 4 systrar wed 1/8 dell och iag och min broder Robert och min syster Ellena bleffwo wedh den andre 1/8 dellen effter minne Sahl. föreldrar åtte en fiärding i Biyrbecks hytta.
 
Min omedelbara tolkning av detta var alltså att fem systrar ärvde 5/8 och de två bröderna delade på de resterande 3/8. Om orsaken till att man här verkar ha frångått huvudregeln att en son ärvde dubbelt vet jag inget. Man kanske kan spekulera i döttrarnas makar var inflytelserika eller att modern Kerstin Richardsdotter var detsamma och att hon låg före sin tid med åsikten att döttrar inte skulle missgynnas.  
 
Observera att handlingens namn på brodern Robert är märkligt. Vid samtliga tillfällen han omnämns i domböckerna som bror till Peter eller son till Gagos änka kallas han för Richard.

2013-11-17, 16:46
Svar #16

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 742
  • Senast inloggad: 2024-04-15, 16:35
    • Visa profil
Hej igen!
Tack, nu förstår jag. Det bestämdes att de bägge sönerna skulle få 50% mer än döttrarna och kalkylen går ihop.
Då förefaller det som om även Henriks bägge döttrar är avlidna och att den grenen inte har några bröstarvingar.
Har du några uppgifter, som skulle styrka att minst en av döttrarna Anna eller Vendela är i livet vid arvsskiftet 1642?

2013-11-17, 19:02
Svar #17

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Hej Kjell,
Anledningen till att jag drog slutsatsen att Henrik redan fått ut sitt arv var att en jungfru Anna Gagou begravdes i Västervik 16 maj 1696 i en ålder av 70 år på 3 månader när (Västervik C:1 sid 351). Jag har antagit att hon måste vara Henriks dotter som flyttade med ner till Västervik där Henriks änka Catharina Philipsdotter bosatte sig efter att hon gift om sig. Om Vendela har jag ingen information.
Om det rör sig om Henriks dotter borde hon ju ha varit arvsberättigad.  
Min spekulation att Henrik kunde vara född i ett tidigare gifte kanske ändå inte är det självklara svaret på varför andelen i Bjurbäcken delades utan att hans barn fick del. Henrik kan ju ha fått ut sitt arv i annan form i ett tidigare skede. Beskrivningen av arvsskiftet är ju gjord tio år efter detsamma och visar ju bara hur den fasta egendomen vid Bjurbäcken delades.

2015-12-05, 10:33
Svar #18

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 742
  • Senast inloggad: 2024-04-15, 16:35
    • Visa profil
En genomläsning av Hedvig Eleonora kyrkoarkiv visar att en gren av släkten Gagot lever vidare i huvudstaden. Jag kompletterar Tabell 6 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 244 med
 
Tabell 6
 
Henrich Gago, son till Parpaistre (tab 4), är omnämnd i Filipstad bergstingsprotokoll 16/12 1664. År 1675 är han fältväbel vid Bergsregementet (Rullor 1675:5 pag 272). Han gifter sig 27/8 1668 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm med änkan Karin Mårtensdotter. Henrich är då tjänare hos välborne Axel Winblad.
 
Barn:   Beniamin   dp 4/7 1668 i Hedvig Eleonora fs
   Cornelius   (tab 7)
 
Tabell 7
 
Cornelius Gaggo, trol son till Henrich (tab 6), är notarie i Stockholm, när hans hustru Anna Söderberg föder deras barn i Hedvig Eleonora fs.
 
Barn:   Cornelius      dp 18/10 1702
   Magnus      dp 17/4 1704
   Benedictus Martinus   dp 24/2 1706

2017-03-14, 21:05
Svar #19

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 241
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 21:09
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

Arvtagare efter dragsmeden Johan Gagos änka Kerstin Richardsdotter var fem döttrar och två söner.


Vilka var döttrarna?


Baserat på vad jag beskrivit i ett tidigare inlägg i denna tråd menar jag att följande tre hör hit:
1. Elena Gago - hennes make är okänd men hon verkar ha haft familj
2. Anna (Gago) - hustru till Stiern Chrispinsson. (ättlingar finns)
3. dotter med okänt namn - hustru till Jakob Diepegiesser/(Dopfengiesser?). (ättlingar finns)


Vilka är då de två återstående döttrarna?


Med hjälp av några domboksnotiser som redovisas nedan kan man nog identifiera följande två som de återstående systrarna och därmed göra familjen komplett.


4. Maria Johansdotter Gago - gift med fänriken Jon Svensson.
Paret omnämns i Fryksdals härads domböcker 1667 och hade åtminstone en tid varit bosatta i Rådom, Sunne. De verkar ha tagit till sig en fosterdotter men om de hade egna barn framgår inte.

Näst efter flickan Kerstin Larsdotter i Rådom ej äger meer än 1/8 i 1/4-hemmanet Skogsbergh i Sundh Sn Ther å ingen kan wara behållen, så nekades åternämpnde Jon Svensson och hans hustru Maria Johansdotter Gago att flyttia dher inpå, hälst efter intet sådant aftal war gjordt när dhe togo flickan för halffjärde åhr sedan (1667 Fryksdals övre tingslags häradsrätt A1a:3 sid 101)


5. Karin (Gago) - gift med Daniel Andersson Bröms. Han var kortvarigt på 1660-talet byfogde i Kristinehamn och blev senare ålderman för bösskyttarna i staden.
Paret hade åtminstone en son och en dotter:


Sonen, korpralen vid kavalleriet Regart (Richard) Danielsson som förmodligen hade namngivits efter sin mormors far. Han troddes 1676 vara avliden men ett tydligt livstecken framtonar när han året därpå själv kunde kvittera sitt mödernearv som förvarats av en rådman i staden. Arvsskiftet efter modern Karin hade ägt rum i november 1674 och fadern hade inte fått tillåtelse att disponera sonens arv eftersom han hade sålt sin fasta egendom i staden (=kunde inte ställa säkerhet) samt även blivit uppfordrad till det Kungliga Amiralitetet tillsammans med stadens övriga bösskyttar.


Dottern Bengta Danielsdotter vigdes 1658 i Kristinehamn med snickaren Schering Jönsson. Efter Scherings död lämnade parets tre kända barn Kristinehamn och återfinns ett decennium senare i Grangärde. Alla tre barnen bildar familj och får efterlevande barn. Där börjar också patronymikonet Scheringsson ibland förkortas och ser ofta ut som ett släktnamn Schering/Schiering/Skäring.


Snickaren Schering Jönsson deltog i uppförandet av prästgården i Kristinehamn i början av 1670-talet. Han levde i april 1672 men kallas salig 1673. Eftersom han saknas i mantalslängden 1673 avled han troligen redan under 1672 (troligen i den drygt halvårslånga luckan i Kristinehamns begravningsbok). Eftersom änkan Bengta Danielsdotter var ganska ung är det troligt att hon blev omgift men jag har inte kunnat hitta något spår vare sig om hennes eller brodern Regarts vidare öden. Flyttade hon till Ludvika/Grangärde med barnen?

Scherings hustru Bengta Danielsdotter berättade att hennes morsyster Jakob kolares hustru i Norra Hugsterud.... [Kristinehamns rådhusrätt A1a:9 (1670-1672) sid 159]
Byfogden Daniel Andersson fordrade å sin svågers Jakob kolares vägnar... [Kristinehamns rådhusrätt A1a:6 (1667) sid 3]
Hustru Karin Daniel Anderssons berättade att hon för tre år sedan medan hennes man var i fiendeland bortmiste en häst.... [Kristinehamns rådhusrätt A1a:4 (1657-1662) sid 55]
Daniel Anderssons son Regart hade farit ut mot sin svåger Schering snickare [=Jönsson]. Regart hade häktats och fadern uppmandes castigera [=aga] pojken med ris [Kristinehamns rådhusrätt A1a:5 (1663-1666) sid 233]


2017-03-21, 10:44
Svar #20

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 742
  • Senast inloggad: 2024-04-15, 16:35
    • Visa profil
Snyggt jobbat, Erik! Bra exempel på vad domböckerna kan tillföra.

2019-08-10, 20:11
Svar #21

Utloggad Eva Arph Wernström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 33
  • Senast inloggad: 2020-03-26, 22:55
    • Visa profil
Har med stort intresse läst kommentarerna ovan.
I min släkt finns en Servaix Henrot som år 1610 erhåller ett intyg inför sin resa till Sverige där han ämnar söka jobb som järnarbetare. I detta dokument står dessutom att ”hans vilja är att resa för att finna sin morbror/farbror (”onkel”) som heter Jean Gago i landet Sverige”. Detta får mig naturligtvis att fundera på om den Jean Gago som förekommer i dokumentet kan vara samme Jean Gago(t) som nämns i kommentarerna här ovan.
Någon som har forskat i släkterna Henrot och Gago och kunnat klarlägga hur kopplingen mellan dessa ser ut?
Mvh. Eva

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna