Guddi

[Bente Løvli]

Hei!
Jeg søker info. om Mårten Guddi, Mäster i Björneborg, Visnum 1686-1701, og hans barn.
I følge Smedskivan 4, så hadde Mårten Guddi 5 barn:
1.Gena Mårtensdotter Guddi. Bosatt i Björneborg, Visnum.
2. Göran Mårtensson Guddi. Mestersvenn i Björneborg, Visnum. Mestersmed Övre Bjurbäck 1705 -1710, Mestersmed Bjurbäck 1711-1712.
3. Johan Mårtensson Guddi, f.1671, d.24/6 1719, Björneborgs Hammare, Visnum.
Mestersmed i Björneborgs Bruk Visnum 1688-1691, Mester i Björneborg, Visnum 1701-1709.
4. Daniel Mårtensson Guddi, f.1673 ca., død (begravet) 1/6 1740, 67 år og 5 mnd., i Konsterud, Visnum. Mestersvenn i Bäckhammar, Visnum.
5. Emerentia Mårtensdotter Guddi, f.1677 (eller 1667), død 15/2 1754, Hälleberg, Sunne.
 
Er det noen som har kjennskap til hvor, og når, Mårten Guddi, og hans to barn, Gena Mårtensdotter Guddi og Göran Mårtensson Guddi kan være født?
Mvh Bente

[Martin Andersson]

Hej Bente!
 
Jag har lite information om Mårten Guddi som möjligtvis kan vara till hjälp, även om även jag har luckor i mina kunskaper. För det första har jag noterat att det finns en Mårten i Skogshammaren(Björneborg)redan från 1662 i mtl, även om han inte kallas mästare förrän 1669 och utan efternamn, vilket inte utesluter att det skulle kunna röra sig om en annan Mårten. Första gången sonen Johan nämns är i mtl 1689. Vid hösttinget 1694 i Ölme härad uppbjuder hammarsmeden mäster Mårten Guddi (kallas Gaddi vid andra uppbudet) halva Agetorp, Varnum sn, vilket han köpt utom börd av en Arvid Nilsson. Ett par år tidigare, hösttinget 1692, hade han betalt en skuld för Jon Andersson i Agetorp (kallas även Hagetorp) som denne hade till borgmästarinnan Emerentia Flygge (tidigare gift med Olof Persson i Kristinehamn). Sista gången han nämns i mtl i Björneborgs hammare är 1701, då han lever där med hustru. 1702 återfinns han som brukare i Agetorp, Varnum sn, i mtl, dock utan hustru. Här finns han i mtl fram till 1710 (det året stavad Guddij), hela tiden utan hustru. Vid vårtinget 1710 uppbjuder han andra halvan av Agetorp, också den köpt utom börd.
 
Jag härstammar från sonen Daniel Mårtensson, vilken emellertid inte tycks vara död i Konsterud 1740 utan däremot i Tokebol 1/9 1754 (C:3 s 214), där dottern Maria då lever med sin make Bengt. I dödboken uppges han vara född 1682. I mtl 1704 kallas han kolgosse, och i vigselboken 1712 hammarsmedsmästarson.
 
Det är all information jag för närvarande har. Om du har funnit något mer angående varifrån Mårten Guddi kommer eller hans maka så är jag mycket intresserad av dessa uppgifter.
 
Martin

[Bente Løvli]

Hei Martin!
Takk for ny informasjon om Mårten Guddi, dette var svært interessant!
Jeg har ennå ikke funnet ut hvor Mårten Guddi har sin herkomst, men når det gjelder slektsnavnet Guddi, har jeg fått rede på at dette kan være en omskrivning av slektsnavnet Gode/Gaude/Godet.
På Smedskivan 4, finnes det en Mårten Goudou. Hammarsmed.
Født 1649, død 20/1-1729, Överums bruk.  
Fødested er ukjent, og det finnes ikke flere opplysninger om han på Smedskivan.
I boken Valloner -järnets människor av Anders Florèn & Gunnar Ternhag, står det nevnt en Aman Goudou, han var en av de første vallonske hammarsmedsmästarna på begynnelsen av 1670-tallet som ble vervet til Tjustbruken, da to nye bruk ble grunnlagt. Aman flyttet fra Finspång til Falsterbo. Han var født i Finspång, og arbeidet der først som klensmed, senere i Gusum, samt Norrköping.
Det er en mulighet for at Guddi kan være en omskrivning av slektsnavnet Goudou, og at Mårten og Aman var i slekt.
Mvh Bente

[Martin Andersson]

Hej Bente,
 
jag har själv funderat på om Mårten Guddi skulle kunna vara identisk med den Mårten Gaudou som nämns på smedskivan. Han gifter sig 1714 i Lofta sn (Lofta C:2 s 299) och sägs då vara hammarsmed i Överum. När denne Mårten avlider 1729 (C:2 s 373) sägs han vara gift första gången i 15 år och hade 10 barn, andra gången i 16 år och haft 2 barn. Om detta är vår Mårten så tycks prästen inte ha känt till hur länge han var gift första gången, dessutom saknar vi då kännedom om åtminstone 5 av hans barn. Jag har inte sett mantalslängderna för Överums bruk för den här tiden, möjligtvis kan svaret ges där. Förhoppningsvis kommer vi att kunna finna lösningen på problemet!
 
Martin

[Martin Andersson]

Hej igen,
 
och nu har jag lite annan information att bidra med. Gissningen att Mårten från Överum var identisk med vår Mårten visade sig vara fel. I Ölme härads domböcker fanns mer uppgifter (uppgifterna om bild är från Arkiv Digital, eftersom volymerna saknar sidnummer):
 
1711 den 15 mars [Ölme härad AIa:9 bild 121] utses nämndemän att undersöka och dela boet  
efter salig Mårten Johansson Gudi mellan hans änka Karin Göransdotter och barn. Dottern  
Margareta Mårtensdotter levde hemma [i Agetorp] med sin make Anders Jonsson och skulle  
hjälpa till att uppge boet. Sidan efter [bild 122] uppvistes Mårten Johansson Gudis testamente  
av den 31 mars 1710, vari han gav avlingejorden i Agetorp till dottern Margareta och hennes  
make mot att dessa skulle sköta om Mårten och hans gamla hustru. Sidan därpå [bild 123]  
inkommer sonen hammarsmed Daniel Mårtensson med en faderns disposition av samma  
datum, vilken sade att Daniel som en gåva skulle få en bibel och en säng, samt kreatur så  
som de äldre barnen hade fått. Dottern Margareta hade fått en bok kallad Historia Passionis,  
en säng, samt ett skåp med tvenne dörrar. Både Margareta och Daniel skulle få varsin  
silversked. Dessutom ville sonen Göran få behålla en huspostilla som han tidigare lånat av  
fadern. Enligt dombok 1712 den x/x [bild 168] hade Mårten den 4 april 1710 sålt jord i Dye,  
Varnum sn, till sin son mästersmed Johan Mårtensson. Detta bestreds av Johans svågrar  
hammarsmederna Adam Adamsson och Olof Johansson, eftersom de menade att han inte  
betalt hela köpeskillingen. På nästa sida [bild 169] bekänner hammarsmeden Daniel  
Mårtenssons moder Karin Göransdotter att denne köpt en silverkanna av Mårten för 10 daler  
silvermynt, varför Daniel borde få igen dessa pengar innan kannan kunde skiftas mellan  
arvingarna. Adam Adamsson och Olof Johansson klagade också på att Mårten hade gett bort  
Agetorp till dottern Margareta, men eftersom det var Mårtens avlingejord gav rätten honom rätt.
1713 vid vårtinget [bild 199] står hustrun Karin Göransdotter instämd för att bevisa att sonen Johan har laglig rätt till  
köpet av Dye, som han köpt av fadern. Hon ursäktar sig emellertid skriftligen med att hon är  
utgammal och vanför. Den 21 mars 1715 begär sonen Petter att få komma till henne på  
hemmanet eftersom hon är för gammal för att bruka jorden och han befarar att mågen Anders  
inte brukar Petters del fullt ut, en del som han fått av fadern 1708.
 
I sammanfattning: Mårten Guddi hade patronymikonet Johansson och dog mellan 4/4 1710 och 15/3 1711 i Agetorp, Varnum sn. Hans hustru och moder till barnen var Karin Göransdotter, som ännu 1715 var i livet. De hade åtminstone barnen:
Johan, gift med Annika Björnsdotter död 11/3 1710 i Björneborg.
Göran,
Emerentia, gift med Adam Adamsson.
NN, gift med smed Olof Johansson.
Margareta, gift med Anders Jonsson i Agetorp (Anders kom ifrån Agen, Varnum sn).
Daniel,
Petter, som levde i Agen, Varnum sn.
 
MVH Martin

[Bente Løvli]

Hei Martin!
Takk for info. om Mårten Johansson Guddi, det var bra å få konstatert at Mårten fra Överum, ikke er identisk med vår Mårten, og av den grunn er den Mårten i Skogshammaren som du har funnet i mtl. 1662, interessant.
I Ölme härads dombok, 15/3-1711, er Johan Mårtensson sin svoger hammarsmed Adam Adamsson nevnt, og han er identisk med:
Adam Adamsson Gevert. Mestersmed i Skogahammar, Visnum.
f.1670 i Hasselfors, Skagershult
d. 1729 i Rottne, Sunne sn.
Han giftet seg med  
Emerentia Mårtensdotter Guddi.
f.1677(1667), d.15/2-1754, Hälleberg, Sunne sn.
Adam var hennes 1.ektemann.
Emerentia sin 2.ektemann var:
Karl Hjerpe (fra min Hjerpeslekt). Mestersvenn.
f.21/1-1708 i Ackärr, Lungsund sn.
d. 10/6-1762 i Hälleberg, Sunne sn.
De giftet seg 18/10-1730, i Sunne sn.
Jeg har funnet følgende ang. slektsnavnet Guddi i SVÄ:
 I år 1600 kom en fransmann Paschilius Dionysius Chenon ,med en skipslast
valloner. Disse fremmede bergsmenn og jernarbeidere som hovedsakelig kom til Värmland, hadde navnene: Bilock, Dandanell, de Prez, Drez, Durent, Gagot, Garney,Guddi, Grave, La Montagne, Lemens, Lochette, Pjett, Savoland, Touffar, de la Tuange.
Dette tyder på at Guddi er eget slektsnavn, og ikke en omskrivning av Gode/Gaude/Godet/Goudou - evt. Gadde, og det er mulig vår Mårten Johansson Guddi kan ha en forbindelse til denne tidlige Guddi fra 1600.
Mvh Bente

[Martin Andersson]

Hej Bente och övriga intresserade av familjen Guddi,
 
jag tror att jag nu har löst gåtan med Mårten Johansson Guddis ursprung. 1659 lever nämligen i Baggetorp, Kroppa sn, en Mårten Johansson med sin syster Margareta (mtl s 174). Året dessförinnan företräds de av Johan Guddi (med varierande stavningar). Enligt mantalslängderna ser det ut som följer åren innan (i urval):
 
1642 Johan hammarsmed i Fors (s 190)
1645 Johan Godde i Fors (s 133v)
1648 Johan Goddi i Baggetorp (s 886v)
1651 Johan Guddi i Fors (s 717v)
1653 tillsammans med hustru Johanna i Baggetorp (s 780v)
1654 Johan Goudi med hustru Johanna i Baggetorp (s 901)
1655 som hammarsmed med gossen Johan i Baggetorp (s 845)
1656 Johan Goude med hustru Johanna i Baggetorp (s869v)
1657 Johan Gudij med hustru och 2 söner i Baggetorp (s 838)
1658 Johan N: (dvs inget efternamn) med hustru och dräng i Baggetorp (s 229v)
1659 Mårten Johansson och syster Margareta i Baggetorp (se ovan)
1661 lever istället där en Göran, och Mårten Johansson Guddi återfinns ju istället i Visnum.
 
Johan Guddi (med den stavningen) förekommer en gång i domboken (Renoverad dombok från juni 1669, sida 44) och kallas då hammarsmed, skrivs utan hemort.
 
Därmed anser jag mig ha funnit Mårten Johansson Guddis föräldrar. Johan Guddi har i allmänhet, enligt sökningar jag gjort på Google, ansetts vara identisk med den Jean Godet som skrev kontrakt 1626 och kallas smältare. Finns det någon som kan visa att detta är riktigt?
 
Hälsningar Martin