Guillaume

[Stefan Simander]

Guillaume
 
Räckarmästaren Toussaint
Guillaume kontrakterades 1627 i
Liège.
 
1655:  
Lövsta 7,  
Forsmark 3,
Västland 2,  
Åkerby 2
 
1672:  
Lövsta 7,  
Österby 2,
Gimo 2,  
Forsmark 2,  
Ullfors 2,
Vattholma 2,  
Älvkarleby 2
 
1694:  
Lövsta 8,  
Åkerby 6,
Hillebola 2,  
Vattholma 3,
Söderfors 3,  
Skebo 7
 
 
Bilaga 1.
Vallonfamiljerna i Dannemora bergslag
Uppgifterna nedan utgör en sammanställning av mantalsskrivna valloner i
Dannemora bergslag 1655, 1672 och 1694.631 Jag har själv samlat ihop
uppgifterna ur mantalslängderna medan den korta karakteristik som följer
efter varje släktnamn grundar sig på ett studium av Erik Appelgren,
Vallonernas namn} och Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet.632
Inom parentes har jag angivit källor som nämns hos Appelgren och
Lindblom. Durbuybrevet från 1626 och Aubleybrevet från 1636 innehåller
vart och ett en lång rad namn på utvandrare. Breven liksom Norrköpings
journaler och Finspångs journal finns i Leufstaarkivet på Riksarkivet.
Norrköpingslistan från 1633, som innehåller en lång rad namn på inflyttade
valloner, trycktes 1888 i en belgisk tidskrift. Det är obekant var listan finns
idag.633 En förteckning över anställningskontrakt finns i tredje delen av
Lindbloms arbete634 och hos Appelgren hänvisningar till i vilken kartong i
Leufstaarkivet som respektive kontrakt finns.
 
Med en asterisk * betecknas att familjen inte nämns 1655 men däremot
1672 och 1694. I två fall (Bonnevier och Muskin) nämns släkten endast
1694. Siffran efter brukets namn anger antalet mantalsskrivna. Jag har inte i
det här sammanhanget räknat med anteckningar i kolumner för drängar,
pigor eller övriga kategorier som inte med säkerhet hör till familjen. Det kan
därför finnas vissa skiljaktigheter i förhållande till de siffror som
förekommer om vallonernas antal i huvudtexten. Det är alltså de valloner
som kan identifieras som nämns här. Det finns ibland ytterligare några
valloner mantalsskrivna under rubriken ”fransoser” och då speciellt i 1655
års mantalslängd som nämns endast med förnamn och därför inte kunnat
identifieras.
----------------
631 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv.
Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA.
632 Appelgren 1968. Lindblom 1989, 1990, 1992.
633 Pehrsson 1905, s. 63-64. Lindblom 1992, s. 15.
634 Lindblom 1992, s. 165-174.
 
Mer uppgifter om denna släkt finns i  
 
Källan:
 
Tore Hållander
Vägen in i sockenkyrkan
De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693  
1999, digitalt 2002
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf

[Jan Johansson]

Hej,

Här kommer några funderingar och förhoppningsvis nya uppgifter om tidiga medlemmar av släkten Guillaume i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi. Frågorna (med kursiv text) och uppgifterna har jag lagt in i en tidslinje. Den innehåller ganska många namn, men jag hoppas det inte blir för rörigt. En annan förhoppning är att man kan ”läsa mellan raderna” vad jag har för tankar om kopplingar mellan personer och om vissa individer, ffa om tabell 3 Johan Giliuum, men för att undvika spekulationer och för att inte påverka läsaren låter jag tankarna vara där - mellan raderna.

Uppgifterna kommer från både primär- och sekundärkällor, som jag har lagt in som förkortningar mellan datum/år och texten. De använda förkortningarna är: NV=boken Nordisk Vallongenealogi, av=adelsvapen.com, jb=jordebok, ka=kyrkoarkiv, gmr=generalmönsterrulla, mtl=mantalslängd, d.y.=den yngre, och MM=Maria Magdalena församling. Förhoppningsvis har inte alltför många fel smugit sig in!

Den bifogade bilden visar (förhoppningsvis) släktskap mellan några av personerna ”i periferin” i tidslinjen nedan.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

1656      Wikipedia: Brytning av kopparmalm inleddes i Svappavaara (bröderna Abraham och Jacob Momma).
1657      Wikipedia: Utskeppning av malm från Svappavaara kunde böra.
1658-60   NV: Johan Giliuum (tabell 3) var klensmed vid Svappavara.
1665-71   NV: Johan Giliuum (tabell 3) var noterad vid Gimo bruk i Skäfthammar socken.
1666      av: Steven De Geer nr 291 (son i TAB 1) lät bygga övre hammaren vid Gimo bruk. Steven var brukspatron vid
      Gimo bruk, men bodde mest i Amsterdam där han dog 12/6 1685. Samma år försvinner tabell 4 Johan Gillian från Gimo.
1672      jb: Jonas Bure d.y.  (TAB 9 i Bure #126 enligt adelsvapen.com) ägde hemman i Åsby i Knutby socken (jfr Åsby/
      Vällnora bruk i Knutby socken grundat 1684 av Jacob Leijel d.y., se nedan).
1677-85   NV: Johan Gillian (tabell 4, son till tabell 3 Johan Giliuum) finns vid Gimo bruk i Skäfthammar socken.
17-19/3 1679   NV: I protokoll från Frösåkers ting reste Johan Giliuum (tabell 3, troligen i 40-/50-årsåldern) till Frankrike.
      Kom han fram till Frankrike? Kom han tillbaka till Sverige (med "mellanlandning" i Stockholm)?
12/7 1680   ka: Jacob Leijel den yngres barn Maria döptes "hemma på Lilla Badstugatan" i MM i Stockholm.
30/9 1680   ka: Johan de Besches barn Johannes döptes "hemma på Badstugatan" i MM i Stockholm. Jämför krögare Johan Bruun som,
      enligt bouppteckning efter honom 26/6 1716, ägde en gård på Badstugatan (i kvarteret Tofflan). Han var troligtvis
      son till bryggare Claes Bruun, se bouppteckning daterad 24/4 1668 i Stockholm (F1A:9 sida 716) och MM mtl 1705
      (BA:9/1 Riksarkivets bild 30).
7/11 1680   ka: Steefan De Geer (= Steven vid Gimo bruk?) och Johannis De Geer var faddrar vid dop i MM i Stockholm.
28/8 1681   ka: Jacob Leijel den yngres barn Jacob döptes i MM i Stockholm.
17/4 1682   ka: Tobias Soltner och Christina Toorrses-/Tors-/Torstensdotter(?)s barn Jörgen döptes i MM i Stockholm. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3358%2C3477%2C2809%2C1328
21/7 1682   ka: Engelsmannen mäster Thomas Kutler lät begrava Jon Guillim (tabell 3?) i MM i Stockholm.
      Kan tabell 3 Johan Giliuums son Claes ha funnits/bott i Stockholm (MM församling) omkring 1682?
      Kan tabell 3 Johan Giliuums bror Gilliam och/eller syster Johanna gm Eric Pelican ha funnits/bott i MM omkring 1682?
15/2 1684   ka: Tobias Soltner och Christina Bruuns barn Tobias döptes i MM i Stockholm.
      Faddrar var bla Adam Leijels hustru Helena Radou och Petter Soltner. I Knutby socken finns orten Sotter (jfr
      släktnamnet Soltner). I jordeböcker 1680, 1685 och 1688 framkommer att familjen Bure (dvs Jonas Bure d.y., hans
      hustru/änka Märta Bonde och deras dotter Elisabet Bure) då ägde hemman i Sotter. Adam Leijels mamma lär ha hetat
      Pieria Brown och hans bröder, däribland Jacob Leijel den yngres pappa, hade kopplingar till bla Älvkarleö bruk.
      Helenas mamma, Helena de Besche, var syster till bröderna de Besche, som var järnbrukspatroner i Nyköping och Forsmark.
29/6 1684   NV: Anthon Maniet och Anna Gillian (dotter till Johan Giliuum tabell 3) vigdes i Skäfthammar socken.
      Deras son, Johan Maniette, ska ha varit* gm Anna Catharina Soltner, som kan ha varit Tobias Soltner och Christina Bruuns
      dotter, döpt 10/3 1686 i MM i Stockholm (se nedan). *se Tabell 16 i Eddie Bjärrenholts inlägg den 29/4 2000 här:
      http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html
1684      Wikipedia: Jacob Leijel den yngre grundade Åsby bruk (senare kallat Vällnora bruk) i Knutby socken. Enligt
      jordebok 1685 ägde Jonas Bure d.y. och hans dotter Elisabet Bure hemman i Åsby.
1686-1893   NV: Var Johan Gillian (tabell 4) uppehöll sig "är inte helt klarlagt". Finns fler och/eller nya uppgifter?
10/3 1686   ka: Tobias Soltner och Christina Bruuns barn Anna Catharina döptes i MM.
      Faddrar var bla fröken Anna Catharina Wrangel (ev. dotter till tabell 5 Adolf Herman Wrangel af Lindeberg nr 41)
      och handelsman Hindrick Leijel (ev. brukspatron på Älvkarleö och Harnäs bruk, bror till Adam Leijel samt
      farbror till Jacob Leijel den yngre).
8/9 1686   av: Jonas Bure d.y. dog och begravdes i Knutby.
21/9 1686   ka: Jacob Leijel den yngres barn Emerentia döptes i MM i Stockholm.
1/6 1687   gmr: Jacob Leijel (den yngre) registrerades som rusthållare i Ellesta i Knutby socken för ryttmästare Breitholz
      kompani vid Livregementet till häst i gmr 1687, men inte i gmr 1686. Hans namn finns där också i jordebok 1688.
15/10 1688 ka: Tobias Soltner och Christina Bruns barn Helena döptes i MM.
4/11 1689 av: Anna Catharina Wrangel af Lindeberg nr 41 gifte sig i Stockholm med Christer Bonde vars pappa, TAB 3 Christer
      Bonde nr 20, var kusin med Märta Bonde i Knutby socken (änka efter Jonas Bure d.y.).
23/12 1690 Tobias Soltner och Christina Bruns barn Elisabet döptes i MM.
1694-1706 NV: Johan Gillian (tabell 4) finns vid Gimo bruk i Skäfthammar socken. I mtl:er 1705 och 1706 utan hustru.
1697-1711 mtl: Segling säteri i Almunge socken ägdes av Johan Bure d.y:s måg Bengt Kafle (mtl:er efter mtl 1711 ej kontrollerade).
1706      mtl: Anton Gillian (tabell 9?) arrenderade Seglinge säteri i Almunge socken (av Bengt Kalfe, se ovan).
21/3 1705   av: Jonas Bure d.y:s änka, Märta Bonde, dog i Burvik i Knutby socken där hon begravdes detta datum.
1705-1714 NV: Anton Gilliam (tabell 9) arrenderade Uddnäs i Almunge socken. Enligt Almunge mtl 1706 var det ett säteri och brukades
      då med Carl Philips avel. Han bör ha varit TAB 2 Carl Philip nr 242 enligt adelsvapen.com.
1706-1708 NV: Johan Gillian (tabell 4) arrenderade Seglinge säteri i Almunge socken (av Bengt Kafle, se ovan). I mtl 1707 och 1708
      registrerad där med hustru.
1705-1709 NV: Claes, son till Johan Giliuum (tabell 3), var dopvittne i Almunge socken.
1702-1708 mtl: Johan Gilliam (tabell 5?) med hustru blev registrerade vid Vällnora bruk i Knutby socken (i mtl 1708 med dotter, som
      skulle kunna ha varit tabell 5 Johan Gilliams dotter Anna fc 1694, men som i sådant fall bör ha varit fc 1692).
      Om tabell 5 Johan Gilliam var född 1684 var han bara 17 år (eller knappt 18 år) då mtl 1702 bör ha skrivits.
1709-1710 mtl: Johan Guiljam (tabell 4 eller 5?) arrenderade ett hemman, ägd av fru Margareta Forat, i Källingby i Knutby socken
      (i mtl 1709 med hustru och i mtl 1710 utan hustru).
18/9 1710   NV: Johan Gillian (tabell 5) var skrivare vid Bofors bruk i Karlskoga.
3/1 1715   ka: Anders Mårtensson i Sotter och Barbro Pelikan i Burvik vigdes i Knutby socken. Tabell 3 Johan Giliuums syster
      Johanna var gm Eric Pelican. Ev var Barbro deras dotter. Jämför med Sotter och Burvik ovan. Jämför (ev.) också med
      Barbro Mårtensdotter le Brun som vigdes 1709 i MM i Stockholm.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Det är flera Johan Gilljam i omlopp i början på 1700-talet. Uppgifterna från Knutby gäller varken tabell 4 eller 5  i NV utan återfinns i stället under tabell 13. Jag betraktar denne Johan som trolig son till Tussin i tabell 12, eftersom han döper sin äldste son till just Tussin.

[Jan Johansson]

Hej igen!

Oj, det var många Johan Giljam! Johan var nog ett vanligt namn för barn födda i Uppland på 1960-talet också.
I min klass på 1970-talet var det som flest fyra stycken barn som hette Johan. 

Ditt svar, Kjell, misstänker jag gäller den Johan Gilliam, som blev registrerad vid Vällnora bruk i Knutby mtl:er 1702-1708.
Vilken Johan kan den Jean Guilljam/Jan Guiljam, som blev registrerad i Källingby i Knutby mtl:er 1709 och 1710, ha varit? I mtl 1710 står "arrendatoren Jan Guiljam".

Länk till Källingby i Knutby mtl 1709:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=1%2C624%2C2261%2C1069

Länk till sida med Källingby i Knutby mtl 1710 (ArkivDigital, se även bifogad bild):
https://app.arkivdigital.se/volume/v402088a?image=5750

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Det enkla svaret är, att det bör ha varit Johan i tabell 13, eftersom han står kvar under Knutby. Men - jag är öppen för att det i 1710 års uppgift faktiskt kan vara Johan tabell 4, eftersom han då dels kallas arrendator och dels saknar hustru. De båda Johan i tabell 4 och 13 är kusiner och kände säkert varandra väl.

Jag har inte efterforskat i mtl hur tidigt Johan tabell 13 kommer till Wattholma bruk. Det kan eventuellt ge ytterligare vägledning?

[Jan Johansson]

Jag har kollat Wattholma mtl:er 1709-1711, 1716 och 1720-1723. Namnet Jean Gilliam (räckardräng) dyker upp första gången i dessa i mtl 1722 utan mantalsförd hustru (Johanna Tillman var fc 1660 och fyllde alltså ca 62 år 1722). I mtl 1721, men inte i mtl 1720, finns räckardräng Mickel Gilliam som kanske kan vara tabell 14 trolig bror till tabell 13.

Johan tabell 13 bör alltså ha flyttat till Wattholma bruk 1721. Såvida han inte hittas någon annan stans i mtl 1709 eller mtl 1710 kan det förstås inte uteslutas att det var han som var arrendatorn i Källingby i Knutbys mtl:er 1709 och 1710. Även om jag bortser från avsaknaden av mantalsförd hustru i Knutby mtl 1710 kan jag inte låta bli att tycka att tabell 13 passar sämre in, än tabell 4, som arrendator av ett stort hemman med en dräng och två pigor. Om arrendatorn var tabell 13 skulle avsaknaden av hustru i mtl 1710 kunna förklaras med ett fel i mtl:en eller att hustrun blev mantalsförd någon annan stans. Ingen av dessa två förklaringar tycks mig sannolika, men jag känner mig osäker på tolkningar av gamla antika dokument.

Eftersom det är lite tidsödande att hitta Wattholma bruk, främst i mtl:erna 1709-1711 i vilka det verkar som om samtliga järnbruk i Norunda härad är samlade efter socknarnas mantalsslängder, har jag antecknat sidorna i de kopior som hittas på Arkiv Digitals hemsida. Här är de:
1709 sida 189
1710 sida 660
1711 sida 1192
1716 sida 177
1720 sida 1168
1721 sida 1410 (med räckardräng Mickel Gilliam)
1722 sida 1657
1723 sida 1902

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

I Stockholms tyska Sankta Gertrud församlings dopböcker CI:1a och CI:1b har jag noterat en vigselnotis respektive några dopnotiser. Kan det röra sig om det vallonska släktnamnet Guillaume? Kan pappan till bruden (se nedan) i sådant fall möjligen ha varit Johan Giliuum (tabell 3 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 297)?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I efterhand ser jag att jag redan har varit "inne på" en fundering, i mitt inlägg den 2023-01-18 i den här tråden, huruvida Johan Giliuum flyttade tillbaka till Sverige (eller aldrig kom fram till Frankrike). Tyvärr minns jag inte varför jag då hade den funderingen.


PS2: Efter lite letande bland mina inlägg hittade jag anledningen till frågan om Johan Giliuum. I ett inlägg den 2022-12-21 skrev jag "Den 21/7 1682 lät engelsmannen mäster Thomas Kutler begrava Jon Guillim på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm." här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1636728#msg1636728

------------------------------------------------------------

Den 24/1 1692 vigdes, i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, ”Dawid Witbrand, Bürger und Schiffer [skeppare] alhier [här, dvs i Stockholm] mit Jungfer [jungfru] Catharina Gieliams, sel. [saliga] Johan Gieliams, Bürger und Einwohner [invånare] alhier [här], nachgelassene [efterlämnade] tochter [dotter]” (CI:1a, sida 78).
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=686%2C2134%2C2567%2C1214

Den 22/6 1693 fick ”Douwe Wijbrantz skieppare” burskap i Stockholm (Handelskollegiet, DIa1:1, sida 57).

Doue Weibrand/David Wibrand och Catharina Gillians/Giljams barn:
•   Catharina dp 25/6 1693 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, faddrar: Jonas Piring (Pira?), mäster Daniel Mussel, madame Catharina Fossbim/Fossbein och Catharina Lecklere.
•   Johanna dp 20/2 1696 i tyska fs, faddrar: Johann Vossbein(?) och kamrer Torners (Törners) hustru
•   Wibrand dp 3/3 1697 i tyska fs, faddrar: Hans(?) Torner (Törner), Johannes Washön(?), Heinrich Loos (även fadder vid dop av snickare Christian Hansson och Catharina Brauers barn, Hans Christoph, 14/9 1695 i tyska fs), Anna Piring (Pira?), Anna Catharina Peters (Petersdotter/Personne?) och Elisabeth Lechleer(?).
•   Fler dopnotiser har inte hittats i tyska fs till och med år 1700.

Länkar till dopnotiserna

25/6 1693: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3007%2C1507%2C3109%2C1470

20/2 1696: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3000%2C-62%2C3109%2C1470

3/3 1697: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3084%2C2635%2C3081%2C1457

[Jan Johansson]

Hejsan åter igen,

I Stockholms mtl 1711, Maria Magdalena församlings inre del, (BA:10/15, sida 62) framkommer att skeppare David Wijbrants döttrar bodde i kvarteret Östergötland nr 44 (se mitt förra inlägg om skeppare David Wijbrant gm Catharina Giljam). Döttrarna blev registrerade som ”jungf. Maria Wijbrantz och Catharina Wijbrantz // fader- och moderlöse”. Möjligen blev de antecknade i åldersordning, vilket eventuellt kan betyda att Maria var dotter till skeppare David Wijbrantz och en hustru innan han gifte sig med Catharina Giljam.

I mtl 1702 hittas inte David Wijbrants namn i kvarteret Östergötland (BA:8/1, sidorna 18-24), men eftersom jag har noterat några andra namn, som tycks mig intressanta i sammanhanget, försöker jag göra avskrift av text till ett urval av gårdarna/tomterna.

mtl 1702 kvarteret Östergötland nr:
•   45 (1:a gården) – ”uti krydkräm[-]Bokhållaren Johan Debours gård haar Arendt Scheif tobaksspinnare sin werkstad, men bor uti en annan gård”
•   46 – ”uti krydkrämaren Swen Langs bakgård och träbygningen bor swarfaren M:r Swen Andersson, gesellen Olof Månsson, poiken Mårthen Brun, pigan Brita // ibid. hyrer en gammal enkia Brita Swensdotter, hafer och hoos sig en gammal piga nock en tysk Jan Matsson med 2 sine blinde döttrar” (Jag har för mig att någon i Kjell Lindbloms böcker NV hade barn som var blinda. Kan det stämma?)
•   48 – ”uti krydkrämaren Swen Langs huus det större bor krydkräm: Mathias Biörkman, poiken Erich Larsson pigan Kerstin // ibid logerar tullnären wälb:ne h [herr] Daneil Stockenström med sin hustru och barn, drängen Olof Hane…” (Johan Gillian (tabell 5, NV del 1, sida 298) var gm Anna Göransdotter Hane vigda omkr 1728.)
•   49 – ”uti brukspatronen Johan Debors gård logerar skiepparen Adrian Didrichssons enkia h:u Anke Petters [möjligen Anna Catharina Peters som var fadder vid dopet 3/3 1697 – se mitt förra inlägg] med 2 döttrar // ibid: tobaksspinnaren Arent Scheif arbetar hos h Gemnick // nock  skiepparen Lauris von Dala med sin hustru med pigan Maria Lang”
•   51 – ”hållenska residenten h [herr] Rumph bebor sin egen gård”
•   53 – ”uti sal Actuarien Beisselstens gård hyrer färgaren M:r Johan Munie poiken Erich: pigan Catharina, sampt dess brors dotter Brita” undertecknat med ”Johan Meunier” (Mineur?)

mtl 1711 kvarteret Östergötland nr:
•   44 (1:a gården) – ”Bookhållaren sal. Jean de Boers gård förhyres till skieppar Anund Rolofson och des hustru gifwer hyra för sina rum heela åhret utan tiensthion des man intet warit hemma på 2 1/2 åhr betalar för 2:ne ellstäder // ibid. skieppar David Wijbrantz döttrar jungf Maria Wijbrantz och Catharina Wijbrantz fader- och moderlöse som flyttia nu här ifrån nästkommande Påsk. gifwit hyra nu till Påsk från Michaelis 1710 – desse föda sig med sömmande, och äga intet att betala spijsen medh – niuta des utan [dessutom] kyrkopengr”
•   45 – ”handelsmannen Swen Langs gård bebor swarfware ålldermannen M:r Swen Andersons änka hustru Johanna Jonsd:r för åhrlig hyra…”
•   48 – ”Bookhållaren sal. Jean de Boërs änkas gård bebos af skieppar Petter Croon [undertecknade med ”Pieter Kroon”] och des hustru gifwer halfwa åhret hyra…”
•   49 – ”segellsömmaren M:r Jacob Möllers huus förhyres till cryddecrämaren Mathias Biörckman… // ibid. handelsm. Gouvert in de Beto den yngre med sin kiäresta…” (Enligt https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14092: ” Indebetou, släkt, härstammande från Govert I (1612—63), som var född i Dordrecht i Holland o flyttade därifrån till Norrköping 1639”.)
•   50 – ”holländske residenten Rumphs huus, bebos af honom sielf med des hof-staat”

Länk till kvarteret Östergötland i mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=-1372%2C37%2C9270%2C4284

Länk till kvarteret Östergötland i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-1608%2C151%2C9889%2C4570

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bifogat hittas: 1) mitt försök att göra en ungefärlig kopia av Holms variant av kvarteret Östergötland i Holms tomtbok 1679 (notera efternamnen Cron och Lang), och 2) tomten i hörnet Sankt Paulsgata och Kvarngatan i kvarteret Laxen (idag kvarteret Närke) ägd 1679 av slipare "Mons Piere Piroies" enligt Holms tomtbok 1679. Möjligen var Piere släkt med faddrarna Jonas Piring och/eller Anna Piring (se mitt förra inlägg). Kvarteren Östergötland och Laxen/Närke ligger/låg intill varandra.

[Jan Johansson]

Hej,

Vid fortsatt letande har jag hittat ett, eller möjligen två, till dopnotiser av skeppare David Wibrand och Catharina Giljams barn. (Se mitt inlägg här den 2023-08-28 för de övriga funna dopnotiserna.) Båda finns i tyska Sankta Gertrud församlings volym CI:1b:

•   (ev: Johanna, dp 22/4 1701 (föräldrar: ”Dage Wibranson [och] Catharina Dage.”), faddrar: kapten Volcher Pinsel(?), kapten Hans Peterson (Personne? jfr faddern Anna Catharina Peters vid dopet den 3/3 1697 – se mitt inlägg den 2023-08-28), Johann Fark(?), hustru Catharina Deigne/Deigner Soulfelt och Annicka Fark(?))
•   Johannes, dp 10/4 1704, faddrar: Anton Friederich Hoffman, Jacob Classon, Cornelius Hybertsohn Schelrisch(?), hustru Maria Porteus, Margarettha Asplon(?) och Gretha Blomgrön

Vidare har jag gjort några andra observationer, som eventuellt kan ses som indikationer om att ovan nämnda Catharina Giljam tillhörde den vallonska släkten Guillaume, men eftersom de involverar personer, som tycks mig vara välstuderade är det nog inte så troligt att mina funderingar stämmer. Observationerna och mina funderingar kring dem sammanställs nedan i en förhoppningsvis ”läsvänlig” variant och i ett kommande inlägg finns en mer detaljerad text med referenser.

Personerna, som jag misstänker har studerats väl, var kopparstickare Johannes van den Aveelen och hans hustru Anna Maria de Haan, som var aktiv medlem av Gråkoltarna enligt sekundära källor. Anna Maria och Catharina Giljam hade ett par gemensamma nämnare:

•   Kvarteret Östergötland – Anna Maria de Haan registrerad där i mtl 1702 och Catharina Giljams två döttrar registrerade där i mtl 1711.
•   Kryddkrämare Sven Lång – han var Anna Maria de Haans hyresvärd enl info i mtl 1702, och Sven Långs troliga bokhållare, ”krydkräm Bokhållaren” Johan Debour, var Catharina Giljams två döttrars hyresvärd enl info i mtl 1711.

Enligt uppgift i mtl 1702 hyrde paret van den Aveelen/de Haan och kryddkrämare Matthias Björkman bostad i samma gård av kryddkrämare Sven Lång i kvarteret Östergötland. Även om paret van den Aveelen/de Haan blev registrerat i ett annat kvarter (Rosendal nr 137) i mtl 1711 fortsatte de att ha kontakt med Matthias Björkman, som bodde kvar i kvarteret Östergötland. Han var nämligen fadder till tre av parets barn, döpta 1705, 1711 respektive 1713 i Maria Magdalena församling. Av mtl 1711 framkommer att handelsman Sven Lang ägde och bodde i gård i kvarteret Stören nr 234, som var den sista registrerade gården i kvarteret. Enligt uppgift i mtl 1721 hyrde skoflickare Tussin Gilliam bostad i kvarteret Stören nr 209 av sergeant Johan Brandt. Enligt tolkning av Stockholm stad Stadsarkivets fastighetsregister 1675-1875 ägde Sven Lang och Johan Brandt två olika gårdar i kvarteret Stören.
Fråga 1: Motsvarar skoflickare Tussin Gilliam tabell 36 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 308?

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 har jag noterat att det fanns (åtminstone) två par Guillaume/Douhan i mitten av 1600-talet; 1) Colas Gilljam (tabell 32, sid 306-307) gm Jeanne (Johansdotter) Douhan vigda omkr 1640, och 2) Mårten Dehand (tabell 2, sida 180) gm Anna (Michelsdotter) Guillaume vigda ca 1649 (se bifogad bild).
Fråga 2: Finns en möjlighet att ovan nämnda Anna Maria de Haan var dotter till Mårten och Anna?

Colas Gilljam (tabell 32) var trolig farfar till skoflickare skoflickare Toussin Gilljam (tabell 36), som eventuellt var samma person som ovan nämnda skoflickare Tussin Gilliam. Toussin Gilljams troliga bror Mårten Gilliam (tabell 34, sida 307) hade en hustru och två barn som var blinda före 1750. Det kan jämföras med tysken Jan Matsson, som hade två blinda döttrar och bodde (liksom ”poiken Mårthen Brun”) hos svarvare Sven Andersson i kryddkrämare Sven Långs hus i kvarteret Östergötland nr 46 enligt uppgift i Maria Magdalena (inre) mtl 1702. Självklart kan man inte dra någon slutsats av det, men det tycks mig ändå vara värd som observation. Eftersom Catharina Giljams två föräldralösa döttrar, som livnärde sig med sömmande och hade pengar för att betala hyra, bodde i kvarteret Östergötland 1711 misstänker jag att hon själv bodde där när hon och hennes make dog (troligtvis av pesten 1710).

Den ovan nämnda informationen tycks mig innehålla ganska många, men svaga (och långsökta), indikationer om att Catharina Giljam tillhörde den vallonska släkten Guillaume. Hennes pappa hette ”Johan Gieliam” och dog före 24/1 1692. Möjligtvis var det för hans begravning som betalning registrerades, den 21/7 1682 i Maria Magdalena församling, med namnet Jon Guillim. Och möjligtvis var det han som är registrerad som Johan Giliuum i Kjell Lindbloms NV del 1 (tabell 3, sida 297) även om han sägs, vid ett ting i mars 1679, ha rest till Frankrike efter sin pappa död (när?). (Hoppas att jag har tolkat texten i NV rätt!) Det vore roligt med kommentarer av alla slag! …och förlåt att jag envisas ibland! 

I den bifogade bilden är Mårten Duhan (TAB 7) ana på min sida och Clas Classon Gilliom är ana till min sk DNA match (DNA-träff). Min DNA-träff och jag bör ha gemensamma anor och bilden visar våra "nästan gemensamma anor", som har hittats med hjälp av ”traditionell” släktforskning och med hjälp av information i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 1. Använda tabellnummer i den bifogade bilden är tagna ur Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi, del 1.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Eftersom texten redan är ganska lång lägger jag upp den mer detaljerade texten i ett separat inlägg (imorgon).

[Jan Johansson]

Hej,

Här är den mer detaljerade texten som jag lovade igår (2023-09-07) att lägga upp i den här tråden. Den är mina anteckningar och innehåller möjligen, i sammanhanget, oväsentlig information.

Texten innehåller en del uppgifter om Anna Maria de Haan, som jag inte vet (i skrivande stund) om hon tillhörde (vallonska) släkten Douhan.

I den bifogade bilden finns ett par frågetecken. Har någon svar, eller kommentar om dem?

Vänliga hälsningar,
Jan

--------------------------------------------------

Kopparstickare Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn (alla döpta i Maria Magdalena församling i Stockholm):

•   Jacobus Janson dp 6/3 1705, faddrar: Peter Sterrebus(?), Matthias Bürckmann, hustru Maria Porteus(?) och (troligen jungfru) Wendelina von der Haagen
•   Johannes Wilhelm dp 18/11 1706, faddrar: herr Bremer(?) och hustru Cranerin/Cramerin (möjligen var faddrarna paret Hans Bremer och Catharina Kramer vars barns fadder var Frantz de Moijs svåger, Berendt Koch, vid dop nov/dec 1688 i tyska fs)
•   Anna Margareta dp 23/10 1708, fadder: Matthias Mejendorff (Meijendorff)
•   Catharina dp 5/6 1711, faddrar: Johann Real, Matthias Berckmann, hustru Wendelina Bonnåå (samma Wendelina som ovan, nu gm Abraham Boneau, han död 1722, se bou 1743:879) och Maria Werners(? Wernersdotter?)
•   Jacobus dp 7/4 1713, faddrar: Arnold Rieser(?), Matthias Biörkmann, Henderina Carree och Anna Catharina Wreet
•   Maria Charlotta dp 2/6 1714 (OBS: Johanna Maria i stället för Anna Maria de Haan), faddrar: Martin Meitens, Hinrich Bloom (Blom) och hustru Catharina Falck (Falk)
•   Gustav Carl dp 29/5 1718, faddrar: greve Gustav Bonde, kommissarie Johann Meurmann, hustru Margaretha Christina Thegener och hustru Anna Beata Eenhielm (Enhielm nr 1275 gm hovläkare Magnus von Bromell)
•   Elisabeth dp 26/5 1720, faddrar: baron Johann Thenger, Wilhelm Gehebe, Johann Wier, baronessa Anna Elisabeth Göthie, Henrina Grill och Elisabeth Diederichs.

Kommentarer om tre av faddrarna:

Matthias Björkman
Faddern Matthias Bürckmann (med olika stavningsvarianter) var mycket troligtvis kryddkrämaren Mathias Björkman, som bodde i kvarteret Östergötland 1711, då också Catharina Giljams döttrar, Maria och Catharina, bodde där (se mitt inlägg den 2023-08-29 i den här tråden).
I Maria Magdalena (inre) mtl 1702 (BA:8/1, sida 20, se länk nedan) framkommer att kryddkrämare Mathias Biörkman och kopparstickare ”Johan v. d. Awele” var hyresgäster i samma hus ägt av kryddkrämaren Sven Lang i kvarteret Östergötland nr 48.
I Maria Magdalena (inre) mtl 1711 (BA:10/15, sida 161, se länk nedan) blev kopparstickare Joh: van den Aveelen (egen namnteckning) registrerad med hustru och döttrar som hyresgäster i sekreterare Dauers gård i kvarteret Rosendal nr 137 och kryddkrämare Matthias Biörkman tycks ha bott kvar i kvarteret Östergötland där han hyrde bostad i samma gård som handelsman Gouvert in de Beto den yngre.
Matthias Biörkman dog den 17/7 1720 enligt uppgift i bou, daterad 3/10 1720 (F1A:88, sida 978). I den framkommer att Matthias bror var handelsman Erik Biörckman (se mer information om honom nedan) och att Matthias hade följande då levande barn:
•   Lars fc 1702 (se bou daterad 19/12 1758, F1A:174, sida 809)
•   Sara Maria fc 1704 (omnämnd som syster i ovan nämnda bou)

Martin Meitens
Faddern Martin Meitens var troligen konterfejare Martin Meyten gm Johanna de Braun, dotter till Frantz de Braun köpman i Gorchum i Holland, vigda 4/12 1681 i tyska fs. Se ”Martyrs of Gorkum” på Wikipedia här: https://en.wikipedia.org/wiki/Martyrs_of_Gorkum. Se också ”Gråkoltarna” på Wikipedia här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A5koltarna. Anna Maria de Haan lär ha varit ”aktiv medlem” i Gråkoltarna.

Kommissarie Johan Meurman
Johan Meurman var son till rådman Hindrich Meurman enligt tolkning av information i von Schantz genealogier (2.G-P, sida 190b), som hittas i Riddarhusets arkiv. Hindrichs storebror, tullnär i Kristianstad Joha (Johan) Meurman, var troligen morfar till herrtjänare Anders Berg, som gifte sig den 14/10 1709 med piga Barbro Mårtensdotter Le Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm. Barbros troliga svärmor, Anna Maria Meurman, var alltså kusin med kommissarie Johan Meurman (och syster till Johan Meurman, som adlades von Meurman (nr 1164) år 1689). Gissningsvis var det Barbror bror, som var ”poiken Mårthen Brun” hos svarvare Sven Andersson, som hyrde bostad av Sven Lång i kvarteret Östergötland nr 46 enligt info i mtl 1702 (se mitt inlägg den 2023-08-29). Även tysken Jan Matsson bodde hos svarvare Sven med sina två blinda döttrar enligt info i mtl 1702 (jfr Mårten Gilliam (tabell 34 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 307) vars hustru och två barn var blinda före 1750). I samma mtl 1702 framkommer att Anna Maria de Haan hyrde bostad av Sven Lång i kvarteret Östergötland nr 48.

Anna Maria de Haan dog 4/5 1742 enligt info i bou, daterad 13/9 1742, efter henne (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:130, sida 1147). I den framkommer att dödsboet ägde en gård vid Arvid Davidsgatan (idag Timmermansgatan) i kvarteret Berggruvan i Maria Magdalena församling i Stockholm och ett flertal holländska böcker (vissa specificerade med ”på holländska”), men även en ”italiensk bokhållarebok på tyska"(!). I en bou, daterad 20/11 1762, efter bryggare Petter Biörckman (död 18/7 1762) framkommer att dödsboet ägde ”en gammal gård å Södermalm uti S:ta Maria församling och hörnet af Arfved Davids och Danto [Tanto?] gatorne qwarteret Berggrufwan hus No 73” (F1A:190, sida 792). Inget släktskap har hittats mellan bryggare Petter Biörckman och kryddkrämare Matthias Biörckman.

Länk till bouppteckning efter Anna Maria de Haan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107611_01207#?c=&m=&s=&cv=1206&xywh=1227%2C398%2C6437%2C2975

-------------------------------

I mtl 1711 framkommer att handelsman Sven Lang ägde och bodde i gård i kvarteret Stören nr 234, som var sista gården i kvarteret i Maria Magdalena församling. Han ägde samtidigt tre fastigheter i kvarteret Östergötland där skeppare David Wibrand och Catharina Giljams döttrar då bodde. Enligt uppgift i mtl 1721 (BA:12:17, sida 90) hyrde skoflickare Tussin Gilliam (troligen tabell 36 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 308) bostad av sergeant Johan Brandt i kvarteret Stören nr 209. Tomternas/Fastigheternas numreringar är olika i mtl 1711 respektive mtl 1721 och det är ovisst huruvida Tussin Gilliam bodde i gården, som tidigare hade ägts av Sven Lang.

Handelsman Sven Lång hade gift sig den 26/8 1709 med hustru Sara Buhre i brudens gård, som bör ha legat i kvarteret Stören. Vid lysningen kaverade handelsman Petter Bremer, som kan ha varit fadder vid dop av Johannes van den Aveelen och Anna Maria de Haans barn, Johannes Wilhelm, dp 18/11 1706 (se ovan). Gården i kvarteret Stören bör tidigare ha tillhört Sara Buhres tidigare make, handelsman Lars Joensson Gedingh/Geting (död augusti/september 1708). Han var troligen släkt med Margareta Geting, som var gm3 bryggare Johan Wessman. I Stockholms kronotaxeringslängd åren 1744-1746 står att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois, son till Gotfred Dubois (tabell 54 i Kjell Lindbloms NV del 1, sid 210-211), var släkt med varandra. Forskning kring Johan Wessmans anor tyder på att det var hans hustru, Margareta Geting, som var den ”egentliga” släktingen till Johan Dubois. Se diskussionsämnet ”Westman – bryggarsläkten…” för mer detaljerad information här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.0.

I bou, daterad 31/8 1732, efter handelsman Swen Långs änka Sara Buhre, framkommer att hon dog den 4/8 1732 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:105, sida 892). Sven Lang dog alltså före henne. I en bilaga till bouppteckningen framkommer att Sven Långs dödsbo var skyldig pengar till ”fruu Haan”, som kan ha varit Anna Maria de Hann, då änka efter kopparstickare Johannes van den Aveelen (död 18/5 1727 enligt Wikipedia om honom). Sven Långs dotter (i ett tidigare äktenskap), hustru Anna Margaretha Lång, gifte sig med handelsman/kryddkrämare Joachim Rüdker (Rudker/Rydker) den 11/12 1716 ”wid Södermalmstårg, i hörnet; uti Brudens egna Loggmenter” i Maria Magdalena församling i Stockholm (EI:1, sida 195).

-------------------------------

Den 26/2 1716 vigdes kryddkrämare Mats Biörckmans bror, kryddkrämare Erich Biörckman, och hustru Sabina Lundberg ”på Giötegatan, uti brudens logementer” i MM fs (EI:1, sida 184).
Deras barn (alla döpta i MM fs):

•   Daniel dp 9/3 1717, faddrar: kryddkrämare Christoffer Sutthofs hustru, jungfru Anna Catharina Lund, guldsmed Fredrich Richter (ev. släkting till krögare Daniel Le Bruns hustru Catharina Hansdotter Richter), kryddkrämare Matthias Biörkman och kanslist Brynthe(?) Johan Aurell
•   Anna Catharina dp 8/4 1718, faddrar: madame Sara Lång (trol Sven Långs hustru Sara Buhre) jungfru Anna Catharina Refstedt, ryttmästare Petter Sundell och ”capit:” [kapten?] Pett: Myra” (bör ej ha varit kaplan Petrus Myra)
•   Anna Maria dp 24/8 1721, faddrar: madame Anna Greta Lång (trol Sven Långs dotter), jungfru Greta Lund, Oluf Sagström och Michel Sutthoff.

I Maria Magdalena inre mtl 1721 (BA:12/10, sida 27v) framkommer att kryddkrämare Erik Biörckman hyrde bostad i Sven Langs stora stenhus i kvarteret Östergötland nr 47. Eriks storebror, Matthias, hade hyrt bostad av Sven Lang, i samma kvarter, enligt information i mtl 1702 (och hyrde bostad av annan person i kvarteret Östergötland enligt information i mtl 1711).

Kryddkrämare Erik Biörckman dog den 23/11 1724 enligt bou, daterad 14/6 1725, efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:94, sida 979). Han var då fortfarande gift med Sabin Lundberg och de omnämnda barnen i bouppteckningen var samma som ovan. I bou står att ”elljäst berättade änkan på tillfrågan det hon ej wiste att namngifwa någon som förmynderskapet för de omyndige sig åtaga kan, emedan sal. mannens närskyllte allesammans åro döde warandes dess utom ej någodt öfwerskått sedan giäld och skuld guldit blifwit”. Dödsboet var skyldig pengar till Swen Lång, troligen för bostadshyra.

Länk till sida 20 i Maria Magdalena (inre) mtl 1702 (för intresserade: notera Mårthen Brun på sidan 19): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=-963%2C137%2C9269%2C4283

Länk till sida 161 i Maria Magdalena (inre) mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=-1599%2C111%2C9936%2C4591

Bifogad bild:

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag fortsätter att envisas om möjligheten att Johan Giliuum (tabell 3, NV del 1, sida 297) aldrig "kom fram" till Frankrike eller att han kom tillbaka till Sverige och Stockholms Södermalm, där han kan ha dött 1682 (se tex mitt inlägg här den 2023-09-07). I annan(?) diskussionstråd skrev du/Kjell Lindblom att Johan Giliuum borde ha flyttat till något barn vid ett järnbruk (Gimo?) om han kom tillbaka till Sverige, och inte ha dött i Stockholm.

Nyligen fick jag se en dopnotis, daterad 14/4 1688, i Stockholms Katarina församling volym CI:4 (sida 236) i vilken stockholmaren och gardeskarl "Clas Gijllion" är omnämnd - boendes på Rådmansgatan, troligen den som fanns förr i Katarina fs på Södermalm (idag en del av Folkungagatan).

Kan man tänka sig att denna gardeskarl var Johan Giliuums barn Claes, som var dopvittne i Almunge 1705-09? I sådant fall fanns ett motiv för Johan Giliuum att bo i Stockholm. Har dopvittnet Claes i Almunge någon (yrkes-)titel i dopnotiserna?

I tabell 24 (NV del 1, sida 304) står att "en" Clas Gilliam gifte sig i Skäfthammar den 29/6 1694 med Sara (Clasdotter) Maniette och att det kan röra sig om en annan person än tabell 24 med samma namn. Kan Sara Maniettes make ha varit Johan Giliuums son Claes (som eventuellt bodde på Södermalm 1688)? Det skulle i sådant fall kunna ge en slags förklaring till varför Anna Catharina Soltner, trolig dotter till Tobias Soltner och Christina Bruun (som tycks ha haft koppling till släktnamnet Dubois) på Södermalm, gifte sig (enligt sekundär källa) med mjölnare Johan Maniette. (Finns släktskap mellan Sara Maniette och mjölnare Johan Maniette?) För eventuellt intresserad har jag skrivit mer om Soltner och Bruun under släktnamnet Le Brun (Brun/Le Brun i Stockholm omkr 1700).

Min fria avskrift av dopnotisen:
Den 21/4 1688 döptes skrivaren Mårten H. (Hansson?) Grå och Ingeborg Andersdotters son Olof, som de sinsemellan ägt under äktenskapslöfte vilket hans brev, daterad 14/4 1688, utvisar. Barnet föddes på Rådmansgatan i styrman Erik Bondes gård hos gardeskarlen Clas Gillion enligt hustru Anna Matsdotters vittnesbörd. Fadder var stadslöjtnant herr Jonas.

Länk till dopnotisen i vilken gardeskarl Clas Gijllion är omnämnd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=573%2C2448%2C3081%2C1457

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Carl Björlings rekonstruktion av Holms tomtbok över Katarina fs (1674) finns kompanibåtsman Erik Olufssons tomt vid Rådmansgatan i kvarteret Hästen (inringad på den bifogade bilden). Med stor osäkerhet skulle han kunna ha varit samma person som styrman Erik Bonde, som omnämns i dopnotisen ovan.

I den bifogade bilden har jag ringat in några andra namn:

1) Vinskänk Mårten Hartman (som hade koppling till vinskänk/vinhandlare Anders Brun och vars släktnamn Hartman tycks ha polsk bakgrund, precis som Anders Bruns troliga svägerskas släktnamn, och i mtl 1683 står att Anders Bruns två brorsbarn skulle åka till Polen).

2) Rådman Karckman (som hade kopplingar till släkterna Grundel och Leijel).

3) Rådman Andersson Stockenström (vars släktnamn Stockenström är omnämnt i mitt inlägg här, den 2023-08-29, om Catharina Giljam och hennes barn i kvarteret Östergötland i Maria Magdalena fs). Då ovan nämnda Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Catharina döptes, den 10/3 1686 i Maria Magdalena fs, var bla tullnär Daniel Stockenström fadder.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Sara Clasdotter Maniette har jag hyggligt bra koll på, eftersom hon är en ana till mig. Hon var gift tre gånger, först med Clas Guillaume 29/6 1694 i Skäfthammar, andra gången med Johan Rehn 7/11 1697 i Skäfthammar och tredje gången med Johan Hellman (min ana). Clas Guillaumes död 13/4 1696 i Skäfthammar passar tidsmässigt bra. Efter sorgeåret gifter Sara om sig. Som du ser i Tabell 24 har jag angett, att fadern till Clas troligen är Tussin (tab 23). Troligen, men osäkerheten är betydande, vilket jag skriver i sista meningen. Jag kan nämligen tänka mig en annan koppling för denne Clas. Han skulle kunna vara det barn, som föds 1670 i Österlövsta i Tabell 33. Varför då? Jo,

Clas hinner få en dotter i båda sina två äktenskap. I första giftet Margeta döpt 20/3 1692 i Film och i det andra Maria född 20/1 1696 i Skäfthammar. Vanligt var att första dottern fick samma namn som sin mormor. Som du ser stämmer detta fullt ut, om Clas är en son till Tussin (tab 33). Denne Tussin har jag angett som trolig son till Colas Gilljam i Tabell 32. Eftersom de äldsta sönerna namngavs efter farfar och morfar bör Tussin i Tabell 33 ha haft en tidig son med namnet Clas.
Slutsatsen blir, att jag nu ser Clas Gilliam i Tabell 24 som mer trolig son till Tussin (tab 33). Dennes son Tussin (tab 36) har Stockholmskoppling, vilket du kanske kan nysta vidare på?

Mvh
Kjell

[Jan Johansson]

Hej,

Jag håller på att nysta på alla uppgifter som bla har kommit fram i de senaste inläggen om Guillaume och återkommer snart med några funderingar, men först önskar jag ställa en annan fråga:

Var ”bröderna de Besche” släktingar till Tossainet Guilheame (tabell 1 i NV del 1, sida 297)?

Anledningen till min fråga är att det står följande i Harald Thunæus bok ”Ölets historia i Sverige [del] I, Från äldsta tider till 1600-talets slut” (Almqvist & Wiksells boktryckeri AB, Uppsala 1968) på sidan 254:
”Vallonsmidet torde ha införts till vårt land på Karl IX:s tid av Willem (Guillaume) Gillisson de Besche, bördig från Liége, och anses först ha praktiserats vid något bruk i Östergötland eller Södermanland.”

Bortsett från själva innehållet undrar jag om någon vet, eller har någon tanke kring, varför Harald Thunæus gav Willem de Besche släktnamnet Guillaume inom parentes. Är släktnamnet Guillaume i själva verket ett slags patronymikon, eller kan det finnas ett släktskap mellan Willem (plus hans familj) och ovan nämnda Tossainet? Förrutom det eventuellt gemensamma släktnamnet finns både geografiska samt tidmässiga likheter mellan Willem och Tossainet; båda ska ha varit från Liége (eller dess omnejd) och på Wikipedia står om Lövstabruk att Willem de Besche arrenderade (började arrendera?) bla Lövsta socken med Lövsta bruk 1626, och i NV del 1 sida 297 står att Tossainet Guilheame värvades i Liége den 29/7 1627 som räckmästare och dyker upp vid Lövsta bruk 1629.

Vidare står om räckare Jean Guilheame (tabell 2 i NV del 1, sida 297) att han blev registrerad i Forsmarks mtl 1640 och att han var mer stadigvarande bosatt vid Forsmark 1650 - 1656. På Wikipedia står om Forsmark att bruket arrenderades ut, från 1624, till en grupp handelsmän med Gerard de Besche i spetsen samt att Gerard och Peter Rochet köpte bruket från kronan 1646. Peter Rochets andel i bruket ska ha köpts av Gerard de Besches änka 1660, fyra år efter Gerards bortgång (dvs 1656).

Parallellerna mellan ovan nämnda de Besche och Guillaume kan självklart vara slumpmässiga, men då jag fick se släktnamnet (eller patronymikonet?) Guillaume kopplat till de Besche i Harald Thunæus bok (från 1968…) började jag fundera.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Du har missuppfattat skrivningen Willem (Guillaume) Gillisson de Besche. Guillaume (inom parentes) avser inte släktnamnet utan förnamnet, dvs Willem = Guillaume.

[Jan Johansson]

Hej!

Tack Kjell för upplysningen om att Guillaume också är ett förnamn!!
Det lär vara fransk version av William(s) på engelska och Guglielmo på italienska har jag nu hört.

Nu ska vi se om jag baserar några andra tankar på något jag också har missuppfattat.  Det rör frågan ”vem var Johan G., som arrenderade Källingby i Knutby sn enligt mtl:er 1709 och 1710?”, och delvis frågan ”vem var gardeskarl Clas Gijllion på Södermalm 1688?” (se inlägg här den 2023-01-19 och 2023-10-11).

När Anton Gilliam och Sara Personnes barn Anton döptes i Almunge sn, den 18/7 1709, var Claes Gilliam dopvittne. Min tolkning av texten i dopnotisen är att Claes Gilliam då bodde, eller åtminstone fanns, i Knutby socken (se länk nedan).

Fråga 1: Stämmer min tolkning, att det att var just Claes Gilliam som bodde/fanns i Knutby?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030127_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=236%2C2805%2C3035%2C1435

Dopvittnet Claes Gilliam var troligen bror till barnets pappa, Anton Gilliam, som arrenderade Seglinge säteri i Almunge enligt mtl 1706. Seglinge säteri arrenderades sedan av Johan Gillian (tabell 4 i NV del 1, sida 298) enligt mtl:er 1707 och 1708. Namnet Claes Gilliam hittas inte in Knutby mtl 1709, vars riktighet intygades den 9/2 1709. Dopvittnet Claes Gilliam kan ha flyttat till Knutby mellan 9/2 1709 (datum mtl) och 18/7 1709 (datum dopnotis), alternativt var han en av drängarna vars namn inte registrerades i mtl 1709. Förslagsvis var han drängen, som blev mantalsförd hos Jan Guilljam i Källingby. Enligt uppgift i mtl 1710 arrenderade Jan Guilljam Källingby och det tycks mig troligt att han gjorde det även 1709. Eftersom Johan Gillian (tabell 4 i NV) arrenderade Seglinge säteri 1707 och 1708 tycks det mig troligt att det var han som sedan arrenderade ett hemman i Källingby (1709 och) 1710.

En annan detalj i ovan nämnda dopnotis är att tre personer med släktnamnet Svinhuvud var dopvittnen. En av dem, jungfru(?) Catharina Swinhufwud, kan ha varit dotter (fc 1695) till Isak Svinhufvud (af Qvalstad) enligt sek källa (se TAB 21 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svinhufvud_af_Qvalstad_nr_145). Catharina Swinhufwuds pappas troliga kusin, Björn Svinhufvud (barn till TAB 14 i länken ovan), ägde (min tokning av jb:er) ett frälsehemman i Åsby i Knutby sn omkring år 1700. I NV del 1, sida 299, står att ovan nämnda Anton Gilliam (tabell 9) insjuknade i Åsby i Knutby 1733 och att Anton då bodde i Stockholm. I Åsby bodde, omkring 1733, rusthållare Mårten Boevi/Boivij (Bevi? fc 1701), som begravdes i Knutby den 4/2 1739 (se också mtl:er och jb:er). I dödboken står att rusthållare Mårten Boivij i Åsby körde ihjäl sig på hemresa från Stockholm. Man kan därför misstänka att Anton Gilliam besökte Mårten Boevi då han insjuknade i Åsby 1733, och kanske kan man till och med misstänka att de var släkt med varandra.

Fråga 2: Är det någon som vet mer om detta eventuella släktskap?

Vid frälsehemmanet i Åsby, ägt av Björn Svinhufvud, blev en militär Richter mantalsförd 1698-1706. Enligt sek källa var militären Richter måg till Björns syster. Hustrun till krögare Daniel Le Brun (se NV del 1, sida 107 – även om han kanske inte var son till tabell 3) i Stockholm hade också släktnamnet Richter. De hade barn som döptes i Stockholm 1705, 1706 resp 1707. Jag har gjort en förfrågan om militären Richters bakgrund på Anbytarforum här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73518.0 (se mitt inlägg den 2023-10-29). En annan koppling mellan släktnamnen Svinhufvud och Bruun är att Björns troliga farbror, Per/Petter Svinhuvud (se TAB 25 i ovan nämnda sek källa), bodde på Bastugatan i Maria fs i Stockholm 1678 (se dopnotis 14/10 1678 i Maria fs). Enligt Holms tomtbok 1679 ägde bryggare Claes Bruuns änka en tomt på Bastugatan i Maria fs (vilket bekräftas av bou, daterad 24/4 1668, efter bryggare Claes Bruun, F1A:9 sida 716).

Över till gardeskarlen Clas Gillion, som bodde på Södermalm 1688, och ett annat släktnamn kopplat till Brun i Stockholm runt 1700.

Pappan till barnet som föddes hos gardeskarl Clas Gillion hade släktnamnet Grå, och möjligen patronymikonet Hansson (se mitt inlägg den 2023-10-11). Detta tycks mig indikera ett släktskap med första(?) hustrun, Elisabeth Hansdotter Grå, till vinskänk Göran Bruun. Möjligen hade svärmodern till ovan nämnda Per/Petter Svinhuvud (på Bastugatan 1678) också släktnamnet Grå. Enligt den sekundära källan hette hon Christina Gray.

Som hjälp i nystandet kring 1688-års gardeskarl Clas Gillions bakgrund finns ledtrådarna Södermalm och släktnamnet Maniett. Han skulle kunna ha varit; 1) son till Johan Giliuum (tabell 3 i NV), eller 2) son till Tussin Giljam (tabell 33 i NV). Bägge har kopplingar både till Södermalm och till släktnamnet Maniette.  Det som tyder på alternativ 1 är: a) Claes troliga bror Anton bodde i Stockholm på 1730-talet, b) Claes troliga systerson, Johan Maniette, gifte sig med en kvinna, som var född i Stockholm ca 1690, troligen på Södermalm (Anna Catharina Soltner vars pappa kan ha varit från Sotter i Knutby), c) Claes troliga bror Anton hade en son och en måg som var militärer, och d) kombinationen Jon Guillim bg 1682 på Södermalm samt salige borgare Johan Gieliams dotter, Catharina, som gifte sig i tyska fs i Stockholm 1692 (se mitt inlägg den 2023-08-28). Det som tyder på alternativ 2 är: a) Clas gifte sig 1694 med Sara Clasdotter Maniette, och b) Clas troliga bror, Toussin Gilljam, flyttade till Stockholm 1703 och bodde på Södermalm på 1710-talet. Se bifogad schematisk bild över de inblandade personerna. Förhoppningsvis ger den en klarare bild av de inblandade personerna.

I ett försök att få fram födelseuppgifter till gardeskarl Clas Gillion i någon GMR gjorde jag en sökning på hans namn, nu när sökfunktionen nyligen har blivit klar på ArkivDigital. I stället för att hitta uppgifter jag hoppades på fick jag fram följande:

Kapten Wolffrads kompani vid Bergsregementet (yngre) GMR 1763, soldat nr 115 Claes Gilliam fc 1729 i Uppland, antagen 1750, 34 år ogift:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029544_00258#?c=&m=&s=&cv=257&xywh=413%2C1532%2C2607%2C1232

Fråga 3: finns soldat Claes Gilliam (fc 1729) med i NV del 1?

Jag fortsätter nu att titta i Katarina församlings dopbok med notiser från slutet av 1600-talet. Förhoppningsvis dyker namnet Claes Gillion upp igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Möjligen har hittats mer information, som jag hoppas ytterligare kan tyda på att den där Jon Guillim, som engelsmannen mäster Thomas Kutler lät begrava i Maria fs 1682, verkligen var klensmeden Johan Giliuum (tabell 3 i NV del 1 sida 297). Släktnamnet Cutler lär, för övrigt, betyda ungefär kniv-smed vilket tycks mig kunna vara ”besläktat” med klensmed.

I Stockholm stad södra del mtl 1683 (BA:6/1, sid 75-76 i del 2, RA:s bilder 98 och 99) framkommer att Thomas Cutler hade en dräng, Johan Hoffman (fc 1666). Eftersom bokhållare Jacob Radou, som bör ha haft koppling till släkten de Besche, var mantalsförd i huset där Thomas Cutler var en återkommande gäst tycks det mig troligt att drängen Johan Hoffman var samma person som senare ska ha gift sig med Elisabet de Besche, dotter till järnbruksägare Vilhelm de Besche (enl sek källa född 1628 och död 1682).

Dessa kopplingar till släkten de Besche tycks mig tyda på att Jon Guillim, död 1682 i Stockholm, var klensmeden Johan Giliuum (tabell 3 i NV).

Då tidigare nämnda Catharina Giljams barn Johannes döptes, den 10/4 1704 i Stockholm, var Anton Friederich Hoffman fadder. Han kan ha varit samma person som Antoni Hoffman, som blev omnämnd tillsammans med Gillius de Besche i Norrköping, kornett Emanuel de Besche och kommissarie Mårten Bruun i bou, daterad 14/5 1704, efter handelsman Olof Sivertz (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62, sida 453). Detta tycks mig tyda på att Catharina var dotter till klensmed Johan Giliuum (tabell 3 i NV). Då hon gifte sig står i notisen att hennes avlidna pappa hette Johan Giljam och hade varit borgare i Stockholm.

Länk till sida i mtl 1683:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=2908%2C-1%2C3725%2C1721

Avskrift av texten (med en hel del frågetecken):

N:o 92
Uthi sal: Borgmestarens Wälb: H:r Petter Trotzenfeltz enkefrus huus widh Nygatan hyrer:
Sal: Gerhard Menschevers enkia h:u Sara Menschewer medh sin sohn Hindrich Lilles(?) och hans hustru. Twå stalldrengiar Gabriel har 60:… och Johan och 60:… åhrligh löhn. Een huusdrengh Jonas har 30:… åhl. löhn. Een poike Wellam om 12: åhr tienar för maat(?) och löhn. Annicka Persdotter tienar för huuspiga fåhr 40:… åhrligh löhn. …(? tvenne?) d:r(? eller d:a, dvs deja?) Kirstin Jöransdotter Hierner [Gerner?] har 50:… åhrl: löhn. Een dito Annicka Pedersdotter den andra huuspigan har 40:… åhrl: lähn. Annicka Olufsdotter kokerska fåhr 50:… löhn. Een [ännu?] ähn(?) Annicka kiökspijga har 40:… löhn. Helena Persdotter har 30:… löhn. Een Bookhållare Jacob Raddou [Radou] tienar för käder(,) kost, och diseretion [dissertation?].

Gäster stadiga

1.   Grefwe Gustaf Carlsson medh een dess cammartienare de la Ravier som snart ämnar reesa till Frankrijke. Twå st: dess drengiar Anders Malm har åhrl: löhn allena kläder och kosten och Erich Liwall. – har sammaledes ingen annan löhn, ähn kost och kläder.
2.   H:r öfwersten wälb: h: Gustaf Tungell medh twå dess drengiar Sven Hagelström har ingen löhn uthan kost och kläder och Erich Johansson Holm om 15. åhr sammaledes.

Gäster kommande

3.   Hollstienska [holländska?] Eemvoijeen h: Baronen Gerdtz medh tree st: drengiar. dess nampm och löhn man intet wille efterfråga, såsom han ähr en fremmande Minister.
4.   Eengelsmannen Thomas Cuttleer medh sin drengh Johan Hoffman om 17 åhr [fc 1666] har ingen löhn. Cuttler står på reesande foot till Engelandh.
5.   Engelsmannen Robbert Blom allena.

Tabell-nummer i bifogad bild är tagna ur Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 om släkten Guillaume (sid 297-316). Streckade linjer symboliserar obekräftade släktskap.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Inte lätt det här. Jag tar frågorna i tur och ordning.

Fråga 1. Om dopvittnet Claes Gilliam 18/7 1709 i Almunge har jag följande information: dopvittne i Almunge 1705-09 vid flera tillfällen, dopvittne i Gottröra 30/11 1719,   dopvittne i Närtuna 3/9 1721 "Claes Gilliam ifrån Huusby", kallas adjunkt i Närtuna   mtl 1726-27, i Närtuna mtl 1729 "Klaud Gilliam adjunktus i Skeptuna sochn", ogift.
Man skulle nog behöva läsa kyrkböcker från Närtuna, Husby och Skepptuna för att samla mer information om honom. Min gissning är att han var bosatt i Almunge 1705-09.
Jag har numera placerat honom som son till Johan Tabell 4 sid 298 i NV del I.

Fråga 2. Jag förstår inte riktigt vad det är du vill bevisa. Har det egentligen någon betydelse, om Anton Gilliam och Mårten Bevi var släkt med varandra eller ej? Besöka huvudstaden kunde man väl göra utan att ha släkt där. Det känns långsökt att ana släktskap, bara för att Anton insjuknade i Åsby, där Mårten var rusthållare.

Fråga 3. Nej, soldaten Claes Gilliam finns inte med i NV. Jag har inga uppgifter alls om honom och ska nu se, om det finns mer information att hämta i GMR.


När det gäller gardessoldaten Clas Gillion har jag fortfarande svårt att se något samband med vallonsläkten Guillaume.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej igen!

Tack Kjell för svar och för all information!

Syftet med de två första frågorna i mitt förra inlägg var att få fram så mycket information som möjligt kring "dopvittnet Claes Gilliam" och hans närmaste släktingar med förhoppningen att hitta indikationer om gardessoldaten Clas Gillions eventuella släktskap med övriga vallonska släkten Guillaume. Jag håller med om att det i nuläget inte finns något direkt samband, men förhoppningsvis hittas mer uppgifter om honom i Katarinas dopbok i slutet av 1600-talet. Ingen bevisning med fråga 2 alltså!

Jag har nu sett att Mårten Bevi i Åsby bör ha varit barn till Philip Bevi och troligen Anna (tabell 32 i NV del 1 sida 53) och måste erkänna att jag ställde fråga 2 (i mitt förra inlägg) efter att ha sökt alltför hastigt efter uppgifter om honom i NV. Jag håller också med om att det inte går att gissa vad motivet till Mårtens resa till Stockholm var eftersom det kan ha varit "vad som helst!". Däremot tycks mig antalet troliga motiv bakom Anton Gilliams resa från Stockholm till/förbi Åsby i Knutby vara färre. Möjligheten finns naturligtvis att Anton reste till Knutby 1733 eftersom hans troliga pappa (eller bror) (Tabell 4 sid 298 i NV del I), och kanske även han själv, tidigare kan ha bott där (i Källingby 1709-10) och då kan det röra sig om en slump att han besökte Åsby samtidigt som Mårten Bevi troligen bodde där.

Min förhoppning med fråga 3 i mitt förra inlägg är att en härledning av soldat Claes Gilliams ursprung kan ge ledtrådar till sökandet efter gardessoldaten Clas Gillions bakgrund.

Vänliga hälsningar,
Jan