ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hentzel  (läst 771 gånger)

2006-09-28, 11:12
läst 771 gånger

Sven Aivert (Svena)

Finns det någon som har forskat på denna släkt
om så är fallet vore jag mycket tacksam för kontakt då dessa ingår i mina släktled.
Allt om dessa är av intresse.
 
 
Personakt
Hindric Hentzel
 
 
Död omkring 1684 Hedemora (Hedemora kn, Kopparbergs län, Dalarna.  
 
 
Familj med  
 
Maka  
 
Dotter Elisabet Hentzel. Född 1652-01-23 Hedemora. Död 1728-09-01 Hedemora.  
 
 
Familj med ?
 
Son Zacharias Hentzel. Död 1673 Hedemora (Hedemora kn, Kopparbergs län, Dalarna.  
Dotter NN Hentzel.  
 
 
Noteringar
 
Hindric Hentzel, född i Tyskland, död 1684 omk i Hedemora (W).
Hammarsmed, Ålderman i Hedemora (W).
Redan år 1526 beklagade sig Gustaf Vasa över att Jernet, Rikets redbaraste egendom bortföres till de Vendiske städer i
tackor eller osmund och äfven i rå malm, utan att smältas, hvarefter man nödgas köpa det i stänger tillbaka. Han inkallade
tyska hammarsmeder till Sverige och deltog själv i arbetet att skapa nya järnverksanläggningar. Stångjärnshammare blev
vanliga vid de bruk, som ägdes av kronan. Dessa bruk blev ur teknisk synpunkt de ledande inom järnhanteringen. Även
Carl IX intresserade sig för bergsbruket. Som hertig bodde han på Kroppa Gård och genom hans försorg anlades Storfors
Bruk och flera hyttor i Kroppa, Bofors och Alkvettern i Karlskoga Bergslag.
Det var först genom beslut i Norrköpings riksdag 1604 vid vilken förordnades, att all Osmund och Tackjern skulle smidas
till Stänger förrän det utfördes ur Riket, som stångjärnstillverkningen började spridas. Om denna utveckling skriver Sven
Rinman:
Förnämligast utspriddes och stadgades tysksmidet efter Konung Gustaf II Adholphs kungörelse år 1627, att Tyska
arbetare ägde frihet här nedsätta sig och bibehålla sin religion; samt genom Hans Steffens? nit och bemödande, hvilken
varit Hammarsmed i Regensteinska området, och som några år förut lärer hafva inkommit; deraf att bemäldte Steffens
införde konsten att göra trädbelgor, blef han år 1637 Ålderman öfver Belgmakeriet och öfver Hammarsmidet; derefter
Bergs-Fogde och år 1640 Bergmästare öfver Öster Bergslagen, Gestriklands- och sedemera tillika öfver Uplands
Bergmästardöme; samt slutligen Assessor i Berg-Amtet.
En annan invandrad hammarsmed var Hindric Hentzel, som inrättade stångsmidet vid Norn, Thurbo och Vikmanshytte
Bruk. Denne lärde upp hammarsmeder, som genom Steffens försorg överflyttades till andra bruk, ett samarbete som
påskyndade smidesmetodens spridande. I sin redogörelse till Bergskollegium år 1646 nämns, att ett flertal hamrar blivit
byggda på Köpmans man?r, vilket skilde sig från de äldre svenska hamrarna, som byggts på Bergsmans Sätt.
(Ur Sköd, Erik: Från bergsmännens och de små brukens tid. I Bland bergsmän och bruksfolk. Sveriges Släktforkarförbund.
Årsbok 1991)
 
 
Personhistoria
 
1652  Dottern Elisabet Hentzel föds 1652-01-23 Hedemora.  
1673  Sonen Zacharias Hentzel dör 1673 Hedemora (Hedemora kn, Kopparbergs län, Dalarna.  
1684  Död omkring 1684 Hedemora (Hedemora kn, Kopparbergs län, Dalarna.  
 
 
Med Vänliga Hälsningar
Sven Aivert

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna