Nöös

[Anders Hellster]

Jag söker så många fakta som möjligt om den sörmländska smedfamiljen Nöös. För några veckor sedan sökte jag på måfå efter ”Nöös” på Altavista och oväntat in på en databas vars innehåll jag gissar kommer från FFS. Nu kommer jag inte åt den här genvägen längre och bra är väl det. Det intressanta var dock att jag hittade en korrelation i förnamnsskicket mellan smedfamiljen Nöös och en bohuslänsk ryttarsläkt med samma namn.  
 
I den första gruppen fanns först hammarsmedsmästaren Anders Nöös i Dunkers sn (enligt en ännu tillgängliga privat hemsida om släkten Bonnevier verksam på 1660-talet). Han följdes av mästersvennen Josef Andersson Nöös, som gifte sig 1692 i Lilla Malma med en Maria Johansdotter Frans. Josef uppgavs i sin tur ha fått sönerna Peter och Daniel, födda 1707 respektive 1712 i Dunker. Jag letade upp dessa familjehändelser i kyrkoarkivet men födelsenotiserna var väldigt knapphändiga.  
 
Hur vet man att Peter och Daniel var just Josef Nöös barn?
 
Om allt stämmer är jag böjd att tro på ett samband med min bohuslänska släkt Nöös där namnen Anders (i och för sig vanligt), Daniel och Josef (desto mer signifikanta) också figurerar. Alla filiationer är väl inte helt bevisade men de framstår som sannolika eller högst troliga. Helt klart är att Nöös inte var något vanligt ”nom de guerre” utan faktiskt ärvdes från far till son i flera generationer utav gröna dragoner. Den först kände förfadern (kavalleristen Daniel Nöös, nämnd 1689-1718) skulle kronologiskt passa in som bror till mästersvennen Josef Nöös.
 
Är något mer känt om smederna Nöös än det ovan relaterade?
 
Med vänlig hälsning
Anders H

[Ulf Berggren]

Detta var intressanta uppgifter!
 
Kopplingen av barnen till Josef har gjorts av Örjan Hedenberg. Att de är födda
på bruket och att namnet Josef är ovanligt gissar jag ligger bakom kopplingen.
Jag har själv gått igenom hammartingsprotokollen där det framgår vilka som fanns
där dessa år, och detta har Örjan haft tillgång till. Förmodligen fanns en enda
Josef där.
 
Men jag har mer detaljer om Anders Nöös, som han har missat att skriva in på
Smedskivan. Där framgår bara orterna, att han bott i Dunker (Nyhammar) och
Björkvik, inte årtalen. Dessa uppgifter kan jag återkomma med.

[Anders Hellster]

@Ulf Berggren och andra!  
 
Nu har jag hittat lite mer data om Daniel Nöös. Eftersom han blev gratialist har Krigsmanshuskontoret uppgifter om honom. Han ska ha avlidit 1735 och enligt beräkningar ha fötts i perioden 1645-1650. Den första källa jag hittat honom i är en enrolleringsrulla från augusti 1678. Då togs han upp i ryttmästare Petter Appelbergs kompani av Riksänkedrottningens livregemente till häst. Regementet var förlagt till Bohuslän och Halland men en stor del av Appelbergs manskap kom från Vadstena län i Hedvig Eleonoras ”livgeding”. I augusti 1678 tillfördes dock 26 gemena från ”Grimshollm”, d.v.s. Gripsholms län, däribland Daniel Nöös. Gripsholms län omfattade bl.a. Dunkers socken, där hammarsmeden Anders Nöös var verksam!
 
I denna första rulla är Daniels efternamn felaktigt stavat Nääs men redan vid en mönstring i september månad har skrivaren fått det rätt. Här finns även belägg för att Daniel hette Andersson.  
 
Med detta samband mellan smed- och ryttarsläkterna är jag så klart ännu mer intresserad av detaljer rörande hammarsmeden Anders Nöös. Ulf B. hade tydligen några datum?
 
Eventuella stavningsvarianter på namnet är också intressanta. I Bohuslän har namnet alltid stavats med ett eller två ”ö”. Något vallonnamn tycks det alltså inte vara. Kan det vara plattyskt istället? Nöös lär betyda näsa på det språket.      
 
Med vänlig hälsning
Anders H.

[Anders Hellster]

Ännu 1674 var Anders Nöös hammarsmed vid Björndammens bruk, har jag sett i 8:e Bergmästardistriktets arkiv. Jag har också tittat i Dunkers första kyrkobok som börjar 1666.  
 
Där gjorde jag ett nytt fynd: hammarsmedens patronymikon. Först i följande notis:
 
[1671] d. 19 juni, [nr] 18.  
Per Masson i Bastbroten.  
Witne: Anders Andersson Nöss,  
Anders Andersson den yngre,  
H. Kirstin Persdotter, wid
H. Maria Christersdotter, bruket.
 
Även utan tillnamnet, men med sitt fadersnamn, kan han identifieras som dopvittne i augusti 1669, då det står M:r Anders A: hammarsmedh, och i december 1668 (Anders And: hammarsmedh). År 1674 fanns det ytterligare en Anders som var hammarsmed vid bruket i Dunker men det är inte han som nämns här eftersom han hette Brynilsson.
 
/Anders H.

[Anders Hellster]

Med hjälp av Familysearch hittade jag två äldre barn till hammarsmeden Josef Andersson Nöös: Johan, f. 30 april 1697, och Anna, f. 2 december 1700. De föddes vid Molsta i Vårdinge socken. Jag har inte Smedskivan så jag vet inte om detta är ny information.  
 
Vidare fanns jag en tråddragare Jochom Nos med hustru Anna Heyak i Jakobs och Johannes församling i Stockholm. De fick sex barn mellan 1679 och 1686. Det är såklart högst osäkert om detta är en släkting eftersom hans namn inte stavas med ö. Men han arbetade i alla fall med metaller. Eftersom han hette Jochom och en av sönerna Wellam Herman tror jag denna familj hade nederländskt påbrå.
 
Hoppas det ska gå att få fram ännu lite mer. Flera av namnen är ju lätta att känna igen. När det gäller den bohuslänske ryttaren Daniel Nöös har min bild klarnat betydligt det senaste året. Såvitt jag vet var han inte smideskunnig. Istället tycks han ha behärskat skomakeriet. Jag räknar med att Daniel Nöös hade fyra söner och de fick alla i sin tur efterkommande som kan spåras i modern tid. Jag tog nog fel när jag skrev att Dunkers socken ingick i livgedinget men den lång i alla fall nära Gripsholms län.

[Anders Hellster]

Jag förstår inte hur jag kunnat missa det jag nu hittat:
 
I Dunker döptes den 6 augusti 1693 barnet Anders Josefsson vid Stålboga. Föräldrarnas namn angavs inte men detta skulle kunna vara Josef Andersson Nöös äldste son. Han gifte ju sig året innan. (Däremot kan inte gärna en flicka Kerstin Josefsdotter i Juresta, som föddes den 26 juli 1706 i Floda socken, höra till familjen; sonen Peters födsel i februari 1707 är alltför näraliggande.) Med reservationer för det som inte är alldeles klart utsagt kan vi göra oss följande föreställning om Josef Nöös barnaskara:
 
(?) Anders, född 1693 i Dunker
- Johan, född 1697 i Vårdinge
- Anna, född 1700 i Vårdinge
(?) Peter, född 1707 i Dunker
(?) Daniel, född 1712 i Dunker  
 
Intressant nog dyker det senare upp en soldat i Dunker som heter Anders Josefsson. Både när han värvades och när han erhöll avsked och vid flera andra mönstringar angavs i och för sig en ålder som inte stämmer med Josef Nöös förmodade son. Enligt dessa uppgifter skulle han vara född 1688 eller 1689. Men saken kan inte avfärdas så lätt.  
 
I en rulla daterad den 29 juli 1710 kallas han Anders Holmer. Han innehade nummer 438 vid Oppunda kompani av Södermanlands regemente och var nyligen hemkommen grenadjär från slaget vid Helsingborg. Det står också: ”Antagen till soldat d. 17 Decb. 1709 i Nykiöping. Barnfödd i Södermanland och Dunker Sn, är 21 åhr gl, har intet handtwärck.” Ökna i Dunker utgjorde hans rote. Varken i Dunker eller i Lilla Malma har jag hittat någon Anders Josefsson som föddes 1688 eller däromkring. Den 18 augusti 1718 hölls en ny mönstring. Från och med nu kallades soldaten vid Ökna rote för Anders Josefsson Holmberg. Han hade själv tagit sig ur ”fångenskapen i Tönningen och sedermera till denna sin förra rote satt d. 11 Januari 1716”. Han sades vara ”sörl[änning]”, ”hammarsmed-d[räng]”, ha 7 tjänsteår bakom sig och vara 25 år gammal. Åldern stämmer nu med pojken som föddes i Dunker 1693. Yrket är det vi kan förvänta av en son till mästersvennen Josef Nöös. Motsvarande ålder (26 år) gavs vid en mönstring året därpå. Även då kallades han för hammarsmed.
 
I alla kommande rullor står åter en ålder som pekar ner mot 1688. Anders Holmberg befordrades till korpral men degraderades på grund av en stöld 1723. Han bytte nummer och rote några gånger men blev till slut soldat nummer 364 vid Tolfta rote i Lerbo socken. Den 1 oktober 1744 antecknades: ”Karlen gammal och oduglig, blifwit wid Willmanstrand blesserad i wänster foten, bewistat actionen wid Hellsingborg, kan intet förtiena sig födan, bewilljas underhåld af Krigsmanshuset”.
 
Jag vet inte exakt hur mycket fakta som går att få fram om Anders Holmbergs familj men här på Anbytarforum finns en obekräftad uppgift om att han hade en dotter Anna Stina. Hon blev i sin tur anmoder till Ulf Lundell. En son har jag hittat i husförhörslängden för Lerbo 1740-1741. Där står på sidan 27 mannen såsom kommenderad till Finland, hustrun Maria Conradsdotter samt sonen Daniel med en notis som jag inte helt kan läsa (den handlar om bristande läsfärdighet och tjuvnad). Sonens namn är ytterligare ett indicium på att Anders Holmberg egentligen var en Nöös. Om man accepterar de avvikande åldersangivelserna i 1718 och 1719 års militära rullor och antar att han föddes just i augusti 1693 så innebär det att han blev soldat vid 16 års ålder, ingen omöjlighet.  
 
Tankar om detta?
 
(Meddelandet ändrat av Hellster 2013-12-28 10:00)

[Anders Hellster]

Nu har jag hittat Josef Andersson Nöös mor! Hon var rimligtvis hustru till hammarsmeden Anders Nöös i Nyhammar. Så här står det i Vårdinge död- och begravningsbok 1698:  
 
Mohlstabergh: Joseph hammar-Smeds moder Anna Jacobsdotter, född i Åkers Sochn och Åkerby af oächta säng, fadren B(ön...?) Patron wtj (...) Jacob Piett, modren en (k)ona wijd nampn Chatarina; död 28 Junij be(grafdes) d. 3 Julij, 60 åhr gammal.
 
Tacksam om någon kan tolka ett par ord före Jacob Pietts namn (se Vårdinge CI:1, fol. 72).
 
Anders Nöös var alltså av allt att döma svärson till bruksförvaltaren Jacob Piett, hans husbonde i Nyhammar. I ett bergs- och hammartingsprotokoll från den 8 mars 1666 har jag funnit att Anders Nöös hade stulit järn från Piett. Piett skonade Nöös från gatlopp och lät honom slippa undan med böter eftersom han varit i tjänst länge. Kanske var han också extra skonsam för sin oäkta dotters skull.  
 
Däremot kan Anna Jacobsdotter inte vara mor till ryttaren Daniel Nöös som hamnade i Bohuslän. Han bör nämligen, enligt ett par gratialistrullor, vara född i periden 1645 till 1650. Men Anders Nöös kan ha varit gift förut eftersom han var äldre. Ett bergs- och hammartingsprotokoll från den 25 december 1682 talar om 50 åhrs tijd som han tient Pietten.
 
(Meddelandet ändrat av Hellster 2014-08-02 13:36)
 
(Meddelandet ändrat av Hellster 2014-08-02 13:38)

[Stefan Simander]

Se också inlägg under

[Stefan Simander]

Mohlstabergh: Joseph Hammar-Smedz moder Anna Jacobsdotter, född i Åkers Sockn och Åkerby af Oächta Säng, Fadren Brukz Patron wtj Wördinge(=Wårdinge?) Jacob Piett, Modren en Konna(?) wijd nampn Chatarina; död 28 Junij begrafwen dz 3 Julij, 60 åhr gammal.

[Kjell Lindblom]

Jag föreslår ... Brukz Patron wtj Bördamen Jacob Piett, ...
Det är ju vid Björndamens bruk, som Jacob Piett är bruksförvaltare senast från 1642.

[Anders Hellster]

Tack båda. Här är några tidsramar:  
 
Första och sista bekräftade uppgift jag har om Anders (Andersson) Nöös är notiserna jag nämnde från 1666 8/3 och 1682 25/9 (Bergskollegium / Advokatfiskalskontorets arkiv / E II j Rättsprotokoll Södermanlands och Östergötlands bergmästaredöme / 1 (1658-1689); bild 69-70 och 331 hos NAD). Han kan alltså inte vara den Anders hammarsmed som avled i Dunker sn redan den 19 april 1682. Kanske var han istället den Anders hammarsmed som avled där den 22 januari 1699. Fast då undrar man varför Anna Jacobsdotter bodde hos sin son i Vårdinge sn redan 1698?
 
Av namn, ort och yrke att döma var Anders Nöös far till Josef Andersson Nöös. Jag har ingen åldersuppgift på denne men han skulle kunna vara identisk med den Josep Andersson ifrån Ny... som döptes den 29 december 1667 i Dunker (Ortnamnet kan antingen utläsas som Ny/hamma eller Nyq[varn]). Min sista säkra uppgift om Josef Nöös finns i ett rättsprotokoll från den 30 juni 1712 (E II j / 6; bild 47). Där står det att han var påtänkt som ryttare med landsgevaldigern Olof Falck i Nyköping som rusthållare. Dock verkar det som att han på grund av en skuld lika gärna kunde bli bergssoldat. Ett brev i ärendet tycks ha skickats till landshövdingen. Tyvärr har jag inte hittat honom i något av de aktuella kompaniernas rullor under påföljande år. Jag har ingen aning om var han och familjen tog vägen, bortsett från att jag tror mig ha hittat en son i soldaten Anders Josefsson Holmberg (se ovan).
 
Som framgått tror jag också att hammarsmeden Anders Nöös hade en son som blev ryttare i Kungälvstrakten: Daniel Nöös. Han kom från Grimshollm, d.v.s. Södermanland, är ett par gånger belagd med namnet Andersson och hade förmodligen en son som också hette Josef. I denna smedsläktsdiskussion ska jag inte ta upp plats med Daniel Nöös släktgren men jag räknar som sagt med att han hade fyra söner: Anders N. (ca 1692-1737, uppländsk ståndsdragon, infanterikorpral i Nyland och slutligen klockare i Saleby sn), Josef N. (ca 1697-1772, dragon i Solberga sn), Johan N. (ca 1700-1769, dragon i Harestads sn) samt Christian N. (1702-1781, dragon och bonde i Torsby sn).
 
I tråden som Stefan S. länkade till förmodade jag att namnet Nöös hade med någon bohuslänsk ort som Nösund att göra. Enligt ortnamnsforskningen fanns åtminstone en person som hade Nös som tillnamn eftersom hon kom från Nösund. Hon levde kring förra sekelskiftet och det fanns ett skär som kallades Nös-Johannas kjortel efter henne (sjömärket där skulle ha liknat hennes klädedräkt). Jag tror dock inte längre att den här förklaringen gäller ryttarsläktens namn; Daniel Nöös kom ju från en helt annan del av landet.
 
Jag har letat efter andra passande ortnamn i Södermanland men inte hittat något. I Dunker finns en by Nääs men det går inte förstå varför ä skulle ha blivit ö. Av motsvarande skäl är jag skeptisk till att bakgrunden skulle vara ett vallonnamn som Noesson eller de Nys. Stavningen med ö är mycket konsekvent i namnet Nöös. Bara en gång har jag sett det stavat som Nys eller Nijs (Inlands Södre häradsrätt, 1724 5/2). Smedbakgrunden har dock fått mig att spekulera i Benelux-området, dock inte Vallonien. På frisiska, plattyska och moselfrankiska är nämligen nöös ordet för näsa. Jag är osäker på i vilken omfattning Nöös använts som släktnamn i den delen av Europa men jag vet att Noos, Noesen och liknande förekommer i Nederländerna.

[Stefan Simander]

Kjells förslag Bördammen=Björndammen verkar bra!  
 
-----
 
Jacob  Piette. Född omkring 1610 i Belgien. Död 1675-03-03 i Björndammens Bruk, Björndammen, Dunker (D). Bruksförvaltare.  
Bruksförvaltare.  
 Björndammens bruk omfattade en masugn (privilegierad 1637), Stålboga hammar (1641) och Nyhammaren (1644). Bruksförvaltare c 1638-1675 Jacob Piett d 1675.  
 Född omkring 1610 i Belgien.  
 Död 1675-03-03 i Björndammens Bruk, Björndammen, Dunker (D).
 
Gift med
 
  Katharina  de Rheux. Född 1600.  
 Död 1676-04-26 i Björndammens Bruk, Björndammen, Dunker (D).
 
 Magdalena  Piette Jacobsdotter.  Född 1630.  
 Död 1716.
 
 Katharina  Piette Jacobsdotter.  Född 1632.
 
 Maria  Piette Jacobsdotter.  Född 1634.
 
 NN  Piette.  Född 1636.  
 Död 1661.
 
 NN  Piette.  Född 1640.  
 Död 1675.
 
  Susanne  Piett.   Tavla 1 Född 1645 i Dunker (D).  
 Endast Jean Piette stavar efternamnet med ett e på slutet. Övriga stavar det Piett. Utan e.  
 Död 1709 i Stockholm, Stockholms län (AB).  
 
 NN  Piette.  Född 1649.
 
 NN  Piette.  Född 1650.  
 
Källa: http://genes.se/Bergstrom/index.htm?/Bergstrom/001/00/754.htm
 
Se Kjell Lindbloms kommentarer och frågor om dessa uppgifter  
---
 
Den sörmländska järnhanteringen har en rik men ganska okänd historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Det har funnits fyra mer betydande bergslager i Sörmland, Åkers bergslag som omfattar socknarna Dunker (där Björndammen ligger) Gåsinge, Åker och Länna, Kantorpsområdet med socknarna Sköldinge, Floda, Stora Malm och Vingåker, Tunaberg söder om Nyköping samt Utö gruvor i Stockholms skärgård.
 
Förutsättningen för järnhanteringen var att det fanns tillgång till malm, skog för tillverkning av kol, vatten för att driva blåsbälgarna och kalk som behövdes i tillverkningsprocessen. I det rika skogsområdet söder om Mälaren, som kallas för Mälarmården, fanns allt detta.
 
En mer betydande järnhantering växte fram i Sörmland under 1600-talet, då en rad stångjärnsbruk och styckebruk (där man tillverkade kanoner) anlades. År 1639 fanns här arton järnmalmsgruvor, sexton masugnar och två styckebruk.  
 
Den första masugnen vid Björndammen anlades år 1637, vid det kraftalstrande vattendraget mellan Vårsjön och Ältaren. Malmen hämtades i Starrsäters gruvor, vilka näst Skottvångs gruva hade de rikaste malmfyndigheterna i den här delen av Sörmland. Starrsäters gruvor ligger i skogen framför dig, cirka 5 kilometer bort.  
 
I Björndammens masugn smältes järnmalmen till tackjärn som levererades till hammarsmedjorna i Stålbåga och Nykvarn. I Stålbåga, vars avfart du kommer till om du kör väg 55 mot Malmköping, kan man fortfarande se lämningar efter stångjärnstillverkningen.
 
Källa: http://www.sormlandsmuseum.se/Sormlandsmuseum/Utstallningar/Historien-i-Sormland /Aker/48-Bjorndammens-masugn/
 
---
 
http://www.bjorndammensmasugn.se/resources/bilagor/2014/20140809/Masugnens-Dag-2 014.pdf
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-08-03 10:22)

[Kjell Lindblom]

Hej Stefan!
 
Jag har några synpunkter på ovanstående inlägg om familjen Jacob Piette. Jag redovisar dem under detta släktnamn, eftersom de närmast hör hemma där.

[Anders Hellster]

Några fler belägg för Anders Nöös vid Nyhammar:
 
I Villåttinge häradsrätt finns en dom från den 12 februari 1672 om att han olovligen sålt järn.
 
Likaså den 17 oktober 1651 då han och två andra smeder (Pedher Matsson och Simon Smedh) också fälldes för stöld. Då skrevs hans namn Nijs. De dömdes till att betala thet the stulit hafva och sädhan löpa gatulööp. Bergs- och hammartingets uppgift från 1666 om att dhet nu första gången ähr at han beslås medh tiufvnad stämde alltså inte.  
 
Sedan har jag tittat i Södermanlands roterings- och utskrivningslängder. De är ganska tröttsamma att gå igenom eftersom deras listor över den manliga befolkningen tycks vara inbundna utan någon som helst ordning. Endast sporadiskt dyker någon förteckning över bruksfolk på någon ort upp i de stora volymerna. Men trots att jag inte granskat varje blad i varje årgång hittade jag en längd från januari 1648 över personalen i Björndam, Stålboga och Nyhammar (SE/KrA/0025/0/72, 1647-1648, bild 443 hos SVAR). Av hamerfolck fanns då fyra personer:
 
Hermann Schulle hamarsmedh, enn tysk
John Andersson dito drengh
Anders Nöse hamarsmedh, enn tysk
Per finne dito hanss drengh
 
Nöös är alltså ett tyskt namn, som jag länge misstänkt! Belägget från 1651 fick mig kortvarigt att spekulera i ett samband med namnen de Nis och Dionysius, men de tillhör alltså fel språkområde. Fortfarande hoppas jag hitta mer detaljer om Anders Nöös och hans familj men det blir nog svårt.

[Anders Hellster]

Bland roterings- och utskrivningslängderna finns en lista från Björndammens bruk daterad 1642. Då nämndes inte Anders Nöös bland de 23 anställda. Den ende hammarsmeden det året hette Svante Krabbe. Jag kan dock tidigarelägga det första belägget för Anders Nöös med ett år, till 1647 då han upptogs i en motsvarande längd. Därmed ökar ju inte kunskapen så mycket men för nöjes skull skrev jag av hela texten. Originalet ses på Riksarkivets digitaliserade bild 567 av volymen SE/KrA/0025/0/71. Här är min tolkning:  
 
Förswars Lengdh På Biörndams Bruks Folck
Både widh Maßugnen, Stålbogh och Nyhamar
 
Erich Bongh, koler
Oloff Bongh, koler
Mickell Person, koler
Birill Jönson, koler drengh
Jacob, koler widh Stålbogh, Enn tysk
Johan Dyriö, koler widh Nyhamer, Enn fransoß
Anderß, körer
Bengt Oloffson, körer
Laß Nielson, wedhugare
Matz ij Högsten, wedhugare
Larß ij Schwartbeck, wedhugare  
Jönß ij Bastebrot, wedhugare
Persohn ij Schwartbeck, wedhugare
Per Larson aliaß Oxe Pelle, wedhugare
Matz Erchson ij Danitztörp, wedhugare
Johan Anderson, wedhugare
Erch Anderson ij Högsten, wedhugare
Larß ij Högsten, wedhuggare
Abraham Manson, gruff drengh
Jönß Mårtenson, gruff drengh
Per Jönson, gruff drengh
Hermann Schull, hamershmedh, Enn tysk
John Anderson, dito drengh
Anders Nöse, hamershmedh, Enn tysk
Per, dito drengh
Per Sigfridhson, wedhkörer widh Stålbogh
Larß ij Stentörp, shlagkörer eller hytedrengh
Erch Nielson, shlagkörer
Hanß Anderson, wedhkörer
Christian Person, upsetter
Erik Nielson, shmedh  
 
Summarium Summa 31 Persohner
A. Biörndams Bruk
Den 24 April Ad. 647
Jacob Piett
 
Sedan hittade jag Anders Nöös i mantalslängderna för 1649 och 1657. Normalt redovisas bara bruksfolket som summa under socknen med hänvisning till en specifik längd som sällan tycks ha bevarats. År 1647 redovisas dock Herrman Skulle och Anderß Nöße sist under Dunker och de verkar båda vara ogifta eftersom det saknas streck i kolumnen för hustrur. Även 1657 förefaller Anders Nöös varit ogift eller änkeman. Då redovisades nämligen han som en person medan andra redovisades som två i den speciella listan som finns för Björndammen på sidan 603.  
 
(Meddelandet ändrat av Hellster 2014-09-20 08:06)