Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-19

[Mikael Wikman]

Kanske borde även detta diskuteras bland övriga Burefrågor, men då Urban Sikeborg i sin artikel om Bureätten i Släktforskarnas Årsbok (1996) helt avfärdar påståendet, att stamfadern för denna släktkrets, kyrkoherden Laurentius Svenonis i Säbrå fs, Ångermanland, skulle ha härstammat från Burarna i Bureå, har jag valt att skapa en helt ny och fristående diskussion. Skulle redaktören vara av annan mening, kan ju diskussionen flyttas.  
 
Så till saken. I november 1998 reste Säbrå hembygdsförening en minnessten över tre medlemmar av denna släkt, nämligen Stormor i Dalom Margareta Hansdotter Zebråzynthia, gästgivaren Kristofer Hansson Bure och lantmätaren Anders Bure.  
 
Med anledning därav har lokaltidningen Nya Norrland startat en artikelserie om personerna, som nämns å minnesstenen. Den första artikeln, som avhandlade Stormor i Dalom, infördes den 4 ds och den andra, rörande Kristofer Hansson, som i sin räkenskapsbok skriver sig Zünthius, men nuförtiden för det mesta kallas Bure, finnes införd i dagens tidning.  
 
Nya Norrland skriver i artikeln, att Kristofer Hansson var det näst yngsta barnet till kyrkoherden Johannes Laurentii i Säbrå och hans första hustru Kerstin [Zynthia, MW:s anm]. För systern Margareta Hansdotter Zebråzynthia, som stundom istället fått tillnamnet Sebråensis, uppgavs samma mödernehärstamning.  
 
Men hur var det nu med den saken - var Kerstin Zynthia mor till Stormor i Dalom och Kristofer Hansson Bure? I Släkt och Hävd 1952 skriver Folke Wernstedt följande.  
 
Vad vi tills vidare med säkerhet veta är, att Stormor i Dalom och biskopen Jacobus Zebråzynthius enligt arvsskiftena måst hava samma mor och att hon hetat Anna.  
 
Den Anna, som avses, torde vara Anna Segersdotter från Gudmundrå fs i Ångermanland. Denna Anna Segersdotter angives av t ex Bo Lindwall i dennes utredning över Zarah Leanders förfäder, som finnes publicerad här på Rötter, vara även Kristofer Hanssons mor.  
 
I den mån min frågeställning icke har framkommit i ovan anförd text, är den följande. Har senare tiders forskning helt avfärdat Kerstin Zynthia som mor till samtliga av Johannis Laurentii barn? Varifrån har uppgifterna om Kerstin Zynthia kommit och hur skall man förhålla sig till uppgifterna om hennes äktenskap med Johannes Laurentii?

[Urban Sikeborg]

En rättelse till Mikael Wikmans inlägg: Jag har inte alls helt avfärdat att stamfadern för denna släktkrets, kyrkoherden Laurentius Svenonis i Säbrå, skulle ha härstammat från Burarna i Bureå.  I min artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 har jag behandlat brodern Engelbertus Laurentii härkomst under kapitlet Obestyrka sidolinjer av Bureätten. Vad jag har gjort är att redovisa och analysera de uppgifter som Johan Bure lämnar om familjen och bedömt källäget som otillräckligt för att kunna säga att kopplingen till Bureätten inte är historiskt hållbar. Men jag anför också flera argument för att det verkligen fanns någon form av släktförbindelse mellan herr Engelbrekts och Johan Bures familjer.  I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:  1. Fale hin unge i Byrestad ______I______ 2. Härse Faleson ______I______ 3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne. ______I__________________________________________ 4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.) [Jag redovisar inte Anders Olofssons släktingar här.] ______I__________________ 5. Peder Faleson [Bror:] Swen Bure ______I______ 6. Swen Pederson, stod uti ett collectaneo som Andr. Bure har skrifwit. ______I_____________________________________ 7. H. Lars i Säberåd [Bror] Jon Swenson (horum relator) en höfwitsman ______I____________________________________________________ 8. 2. H. Ingebrecht i Säberåd, sedan i Siäla i Ångermanland (vid. infra) [Bror:] 4. Hans i Säberåd och Hernösand [Bror:] 3. Peder Larson [Bror:] 1. Swen Larson  Från kyrkoherden Hans (Johannes Laurentii) i Säbrå härstammar sedan ”Stormor i Dalom”. Johan Bure själv var sonsons dotterdotterson till Anders Olofsson. Av denna släkttavla framgår alltså att släktskapen ska ha varit mycket avlägsen.  Den enda uppgiftslämnare som anges är Jon Svensson (”horum relator” =  ungefär: ”förtäljde om dessa”), som vid tiden för 1600 måste ha varit vid mycket hög ålder; hans bror herr Lars hade redan flera barnbarnsbarn när Johan Bure och Jon Svensson träffades. Det kan tyckas öka trovärdigheten i genealogin, men kan också ses tvärtom - ålderdomen är inte alltid skonsam mot minnesförmågor och sinne. Inte heller alla äldre kan förväntas ha varit så intresserade av släkthistoria i sin ungdom att de kan ha haft mycket att bidra med på ålderns höst. Ett exempel på detta ger Johan Bure när han om en av sina kvinnliga släktingar, en vid det laget mogen kvinna med många barn, noterade ”wet intet”, trots att hennes mor varit en av Bures mer framträdande uppgiftslämnare om släkten [X36, folio 141v].  Det som talar för släkttavlans trovärdighet är att uppgifterna är (som jag skriver i årsboken) ”korta, lakoniska och föga glamorösa” och att någon av herr Engelbrekts barn, som hade tillgång till släktkrönikan, valde att i stället förfalska en släkttavla för fadern eftersom Johan Bures genealogi var för simpel.  Det som talar mot släkttavlan är att uppgifterna faktiskt är misstänkt få och att Jon Svensson faktiskt inte tycks ha haft någon större reda på släkten. Märklig är också att den enda uppgiften som finns om Jon Svenssons far, Sven Persson, att han stod i en samlingsbok av Anders Bure, sannolikt herr Engelbrekts son Anders. Ingen information lämnas om var han var bosatt, vad han arbetade med eller vem han var gift med. Det går därför inte vidare att särskilja Jon Svenssons uppgifter från Anders Bures - det är ju mycket möjligt att i hela härledningen tillbaka är hämtad från denna samlingsbok. Det är emellertid sällan särskilt givande att leka djävulens advokat. Johan Bure skulle väl till exempel knappast ha angett Jon Svensson som sagesman om denne inte hade haft något av värde att berätta om släktens äldre led.  Utanför protokollet kan jag lugnt säga att jag tror mycket mer på att herr Engelbrekt och herr Hans verkligen var släkt med Johan Bure än på motsatsen. Bland annat deras upptagande av Burenamnet tyder på detta (även om den vitala punkten är att belägga om namnet anammades före eller efter Johan Bure skrivit sin släktbok; det har i sammanhanget stor betydelse för bedömningen). Att jag ändå för egen del valt att inte reservationslöst föra upp dem i släkttavlan är att Johan Bure medvetet eller omedvetet kan beläggas ha ”tillverkat” släktled eller personer för att få till släktskap, och att namnen Bure och Fale spelade en nyckelroll för honom. Bara det förhållandet att båda dessa namn återfinns bland Jon Svenssons anor manar till försiktighet. Släkttavlans summariska karaktär, med endast en sagesman, bör också tas i beräkningen.  Det är möjligt att vi har kommit ett steg närmare problemets lösning med Ingvar Dahls artikel ”Bure-släkten igen. Ett bidrag till klarläggandet av släktens genealogi”, Släkthistoriskt Forum 1998:3, s. 12f. Dahl kan utifrån domboksbelägg visa att herr Hans son Jakob Zäbrozynthius troligen var befryndad med kyrkoherden Siggo Christophori Bure, kyrkoherde i Fors och Eskilstuna (Södermanland) och stamfar för adliga ätten Falkengreen. Denna ätt gjorde under 1700-talet anspråk på att tillhöra Bureätten. Släktskapen mellan dessa prästmän måste också ha varit rätt nära.  Därefter är det upp till andra att för egen del avgöra om de delar min bedömning.

[Mikael Wikman]

Urban!
 
Tack för den redogörelsen. Den besvarade inte min fråga, men fick mig att fundera på en del annat istället. Kanske har jag misstolkat vad Du skriver i Släktforskarnas Årsbok 1996, men på sidan 270 står följande.
 
Jon Svenssons redogörelse för sin far och farfar ger ett trovärdigt intryck. Men kopplingen till JB:s familj är inte historiskt hållbar. Det svaga underlaget för genealogien, med endast en noterad sagesman och jämförelsevis få personuppgifter, gör att herr Engelbrekts familj, däribland de tre söner som sedermera adlades med namnet Bure, inte kan räknas som en särskild sidolinje av Bureätten. Upptagandet av namnet Bure återgår troligen på herr Engelbrekts hustrus släkt.
 
Utifrån detta trodde jag, att Din uppfattning var, att Laurentius Svenonis inte härstammar från Burarna i Bureå.

[Urban Sikeborg]

Med uttrycket historiskt hållbar menar jag att släktskapen inte är tillräckligt belagd och att den inte utan tydlig reservation kan föras upp på antavlan. Strängt taget innebär detta att släkten inte självklart kan behandlas som en särskild sidolinje av Bureätten. Det var min tolkning då artikeln skrevs och är det med viss modifiering fortfarande.
 
I efterhand kan jag tycka att jag uttryckt mig lite för kategoriskt i sammanfattningen (jämför ovan), men de svagheter i Johan Bures genealogi som jag anfört såväl i denna diskussion som i artikeln kvarstår.

[Angelika Tinred]

I.Olof Nilsson
f.ca 1500 nänd 1540-66
Bonde i Nensjö, Gunmundrå sn, nänmdeman
gm
2.Ingrid
barn:
I.I. Seger Olofsson f ca 1530 Bonde i Gudmundrå.
I.2. Per Olofsson f.ca 1530 -..-
 
I.I. Seger Olofsson f.ca 1530 Bonde i Gudmundrå.
gm
Gertrud
barn:
I.I.I. Anna Segarsdotter f.ca 1560 d. 1632
gm
Johannes Laurentill f.1548 d.1603 Kyrkoherde i Säbrå.
barn:
I.I.I.I. Jacobus Johannis Zebråzynthius f.ca 1582 d.1642 Biskop i Strängnäs, professor.
I.I.I.2. Kristofer Hansson Bure f.1589 d.1655 Bonde och Länsman i Helgum, Säbrå sn.
I.I.I.3. Margareta Zebråzynthis ( Stormor i Dalom) f.1594 d.1657
fler finns men jag orkar inte skriva mer nu
men det som alla andra har skrivit ovanför som liknar det här måste ha rätt.

[Leif Andersson]

Hej
 
Jag har hittat en ana vid namn Bure, Olof Rolandsson Bure, slottskamrerare på Läckö Slott. Olof bör ha levt under 1600-talet.
Finns det någon här som känner till mer om denne Olof och ev huruvida han tillhör den s k Bureätten?
 
Hälsningar
 
Leif :-)

[Matts Sandström]

Enligt det nya herdaminnet för Upsala stift, var Olof (död 1697) son till kyrkoherden i Nora (Västmanlands län) Roland Olai Bure (1587-1670)och Katarina Björnsdotter (död 1637) Se Uppsala stifts herdaminne, red. Lars-Otto Berg och Ragnar Norrman, II:7, s.580f. Familjen tillhörde Buresläkten.
 
Vänliga hälsningar Matts Sandström

[Leif Andersson]

Tack Matts!
 
Hälsningar
 
Leif :-)

[Helena Wikman]

Jag har en fråga om Bureätten. Visst finns det fler ätter med tillnamnet Bure förutom den som kommer från Bureå? Jag har hört att det ska finnas vallonsläkt som heter Bure. Är det samma släkter, eller två olika?

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind: en fråga till disskution jag har nyligen läst släktforskarnas årsbok 2001 om ångermanlands präster,vilken jag fann en intresant uppgjift angående Stormor i dalom föraldrar Johannes laurentti (Bure) och modern Anna Segersdotter och att Bygd?n trodde Att Kerstin Zynthia Var på hittad person och att Anna var modern och inte styvmor kunde man belägga med ett Brev efter faderns död då Jacob med flera sysskon nämner Ann som mor.Jag har också varit en som antagit att Kerrstin Zynthia var modern i och med  Säbrå boken och tidningen nya norrland artikel när dom skulle resa minnessten i säbrå till Stormor Bureus i Dalom,kan felkällan redan funnits i Avva Uppström Avhandling år 1930, det jag fått veta var Att kerstin Zynthias far var Henricus Zynth Prost i Alfa  i Gävleborgslän,(Alva i dag) men det ligger i Gotlandslän jag har satt min vän ingemar att kolla i herdaminne för Gotland även Hälsingland för att hitta en ledtråd men mitt hopp är inte stort i och med då borde bygd?n funnit den. Kerstin skulle ha dött i säbrå
men man har inte funnit något om henne.är det någon som vet mer om det här skulle vara intressant som släkting till Anna Segersdotter att få en definitiv klarhet om hon var modern.
med vänlig hälsning marc

[Erik Holmlund]

Hernelind> 'Alfta' är namnet på socknen och visst ligger den i Hälsingland och detta Alfta är den plats som Henricus Edvardi Zynth höll till på. Jag är rädd att du har satt din kompis Ingemar att göra en massa onödigt sökarbete om du har misslett honom att leta Henricus Zynth i Alva, Gotland.  
 
mvh
Erik, Skellefteå

[Berit Tjernberg]

Henricus Eduardi Zynthius, född i Överlännäs sn, död 1651 i Alfta sn. Kyrkoherde i Alfta, ärkestiftet. Gift med Kerstin Eriksdotter.
Son till Evert Hindersson, född i Torsåkers sn. Underlagman i Holm, Överlännäs sn.
Evert Hindersson, son till Henricus Erici, kyrkoherde i Torsåker. Nämnd 1541-1568.
Var det inte så att Kerstin Zynthia var en syster till Evert Hindersson och därmed dotter till Henricus Erici i Torsåker?
 
Berit

[Elisabeth Thorsell]

Jag har i sommar hittat Aiva Uppströms lilla skrift om Stormor i Dalom, och det är alls inte någon genealogisk avhandling eller så, utan helt enkelt en romantisk historisk roman, vars värde som källa till korrekta uppgifter om Stormors familj torde vara ungefär = 0.
 
Jag har själv härstamning från henne via sonen Zacharias Unosson, så jag spanar in uppgifter om henne.
 
Om Kerstin Zynthias ev liv och leverne kan man läsa i två artiklar av Sixten Söderhjelm i Släkt och Hävd från början av 1950-talet. Jag tror inte någon hittills kunnat motbevisa honom.

[Marc Hernelind]

Av Hernelind :tack för Uppgifterna jag skall läsa Sixsten söderhjälm artiklar jag är intresserad att få klarhet i släktforskarna årsbok 2001 i en artikel om Ångermanlandspräster just hänvisat till Anna Segersdotter som Mor och inte styvmor och dom påstår också att Bygd?n inte trodde att Kerstin Zynthia fanns, det är emot allt jag läst  i säbrå boken och i artikeln i nya norrland och jag har av er forskning  fått veta att Kerstin Zynthia har existerat och då är det inget som säger att hon inte var modern ,Alltså verkar den artikeln vara fel i släktforskarnas årsbok 2001  och jag tror även dom felciterat Bygden för han hade vetat det här med Kerstin Zynthia.Jag fäster därför nu ännu mindre tilltro till Carl Svatzbad med flera deras ändringar i herdaminnena eftersom det var den här gruppen som gett fel upplysning på ett enda dokument från 1603 när fadern av lidit och Jacob med sysskon kallar Anna för mor men det var hon ju då Kerstin zyntiha dog omkr 1595 och då fick Anna som Styvmor ta hand om de små barnen så det är inget motstrider Kerstin som mor.det är min slutsats och att det står fel uppgift i Släktforskarna Åsbok 2001 vilket är allvarligt och förvirrande. men igenom de här inläggen har ni som jag fåttmer klarhet i frågan.

[Anders Ryberg]

Av egen erfarenhet så kan jag bara säga att man brukar hålla skillnad på mor och styvmor om man haft en sådan...
 
Som vanligt, vilka samtida källor finns som stöder Marcs version?
Vem som sprider allvarligt förvillande uppgifter kan ju diskuteras, jag tycker för min del att det inte är Carl...

[Elisabeth Thorsell]

Instämmer helt och fullt med Anders!

[Tommy Andersson]

Carl Svatzbad??...eh?...

[Erik Holmlund]

Marc> KLIRR! Man ska inte kasta sten i glashus.
Hur allvarliga är inte den uppsjö av felaktigheter kring Bureätten som du har låtit trycka?

[Marc Hernelind]

Av Hernelind: Erik Holmlund har rätt det var lite hårt uttrykt,viket jag ber om ursäkt för,och om man läser det supplement Carl Szabad gjort till Bygd?n så är det mycket arbete bakom och mycket värde i det ,det enda fel av värde , var just det som han uttryck att Kerstin Zynthia torde aldrig existerat och jag tyckte det var allvarligt på grund av att den Artikel ligger i släktforskarnas årsbok och det kan finnas släkt till henne som får fel uppfattning,så om man om möjligt uppnådde en korregering var min tanke inte att hoppa på Carl för som du säger där ev fel har smygitsig in hos mej har jag fått korrigera det, som alla som är föfattare inom släktforskning vet kan det ibland smyga sej in fel speciellt i stora baser,men en uppgift som jag tycket var intressant var att Evert Hindersson Lag man i Holm,Överlännes levde omkr 1400talet slut och 1500 talets början hans Barn var Henricus Eduvardi Zynhius och levde på 1530 talet i Holm Överlännes, han hade en syster som levde där omkring född i Holm,Överlännes också Hon hette Elisabeth Evertsdotter Zynthia och gite sig med Petrus Nicolai Kyrkoherde iförst i Grundsunda 1580-1604 ,sen i Säbrå under åren 1604-1619 där han också dog. Elisabet dog 1618 i Säbrå församling. Kerstin Henriksdotter Zynthia född under 1550 talet och dog i barnsäng omkr.1595 när barna var relativt små sen fick Anna Segerdotter vara Styvmor.det som blir lite problem i resonemanget är om Henricus E: Zynhius dog 1651 i Alfa som någon nämnde han syster dog 1618 möjligen att han dog 1631 senast och att det var han s 20 år ynger fru som dog 1651? det är bara en tanke eftersom jag än inte kollat Herdaminne i Gävleborg tack för hjälpen i att förska få rätsida på dessa uppgifter. mvh Marc
 
Ps.Erik Holmlund du har inte Buresläkten 1+2 det är mycket ändratoch korrigert i dessa speciellt språket som inte var i Bure Ätten del 1 ett den boken upphörde jag med i tryckningen för min förrläggare hjälpte ej mej som har dyslexikort och gott var det massa strul och jag sa upp mitt samarbete med förläggaren och (jag gjorde en del förluster större än han och speciellt trovärdigt när tex språket var så brist fälligt och strul jag nämner om det efter som Elisabeth Tohrsell skrev till Gotland om det här utan att prata med mej med uppgifter som inte stämde,jag tyckte hon kunde talat med mej då tror jag aldrig hon hade skrivit det till Gotland,Men det är okey Elsabeth jag har utstått mycket värre saker av folk som inte känner mej det är glömt.Och precis som Erik Holmlund sa så bör vi inte slå ner på Böcker ect,utan möjligen leta efter de guld korn som kan finnas i dessa arbeten, så tänk på det Björn Tunberg när vanar för säbrå boken,så klankar du ner på hela  Säbrå Hembygdsförening som är utgivare av Boken och visst är Tycko Lundqvist en som skrivit i boken men jag uppfattar den som mycket korrekt,den är säkert inte fel fri men nämn någon bok som är det vi lär oss nya saker hela tiden och ibland får vi ändra oss när vi får mer sanning eller kunskap eller pusselbitar som får oss i nya tankebanor och vi släktforsakre är inte rädda att prova olika pusselbitar ibland märker vi att dom inte passar.

[Anders Ryberg]

Som sagt, av egen erfarenhet, man låter inte folk förväxla ens mor och styvmor...
Källstöd saknas för att Kerstin var barnens mor, medan källstyöd finns för att Anna var det.
 
I övrigt så är det inte språket som är problemet med dina böcker Marc, det är innehållet. Vad jag förstått på dina inlägg så är INTE diverse av Bureus uppdiktade personer utrensade ur din bok, ej heller uppgifter om att Grubbesläkten i Norrland härstammar från sina namnar i Danmark. Jag tror att Elisabeth hade uppmärksammat en undermånlig bok precis lika mycket om den var rättstavad.
 
Tja, man kan alltid leta guldkorn i skräphögar, men ibland är det faktsikt befogat att sätta upp en skylt som meddelar att en skräphög är just en skräphög, liksom det ibland är befogat att påpeka att en bok är till bristningsgränsen fylld med fel. Att varna för Säbråboken är inte märkligare än att varna för en lärobok i matte som påstår att 1+1=5...  
 
Om nu Säbrå hembygdsförening har gett ut en undermånlig bok så får de acceptera att detta påpekas. För man måste väl ändå få pepeka att något inte stämmer?

[Urban Sikeborg]

Anders: Jag har för handen ett belägg från Stockholms stads tänkeböcker 1577 där en styvmor nämns som mor, men det kanske är ett undantag. I 1700-talets kyrkböcker och bouppteckningar är det väl emellertid rätt vanligt att styvmoder nämns som moder? Jag har i alla fall det intrycket, även om jag inte kan hävda att det ligger några djuplodande studier bakom.
 
Svenska Akademiens Ordbok påpekar under uppslagsordet 'moder': äv. i utvidgad anv., särsk. dels om styvmoder, fostermoder l. svärmoder.  
 
Hoppas att du haft en avkopplande sommar i övrigt.
 
Hälsningar
 
Urban

[Anders Ryberg]

Det är väl möjligt att jag i detta fall är allt för präglad av min egen situation, jag har styvmor till följd av att min mor är död, och skulle för egen del aldrig förväxla termerna. Dock har jag inte studerat termernas historia närmare.
 
Vad det däremot gäller sakfrågan, nämligen att ordet mor i urkunder i första hand kan antas betyda just biologisk sådan, antar jag att vi är överens.
 
Sommaren har varit bra, om än nu i slutet lite varmare än jag föredrar...
 
Hälsningar Anders

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind: Jag har kollat lite till Henricus Erici Kyrkoherde i Torsåker skulle även enligt Släktforkarnas Årsbok 2001 vara fader till
Evert Hendricsson som övertar Rogsta hemman (i Torsåker)år 1569 efter sin fars död,hans mor hette Kerstin Månsdotter och Kom ifrån Mällby ,Överlännes hennes far Måns Gullesson bonde i Mällby ,Överlännes. nämns i Stockholmstads tänkeböcker 12 aug 1499 och 1547 Nämnd i en Hjälpskattelängd 1535.
Evert Hindricsson blev sen Lagman i Holm, Överlännes han fick två barn Elisabet Evertsdotter Zynthia och Henricus Edvardi Zynthius båda födda i Holm ,Överlännes och Henricus E.Zyntius blev Kyrkoherde i Alfta (X) gift Med Kerstin Eriksdotter deras barn Kerstin Zynthia gift med Johannes Laurentii(Bure)i första giftet och gick bort i säbrå omkr 1595 som sin faster.det här är olika källor som jag har fått fram det hela plus med er hjälp det innebär att andra äktenskapet med Anna Segersdotter var barnlöst Anna Var altså Styvmor till en rätt stor barna skara,år 1603 var fadern död och att då Jacob och de andra syskonen kallar Anna för Mor tycker jag inte är något konstig,och heller inte mot sägande till att hon är Styvmor.och deras riktiga mor är död.som jag då drar slutsatsen efter alla källor om Kerstin Zyntiha och att hon har funnits och inget som säger emot att hon  var mor till tex. Stormor i Dalom. Margareta Zebråzyntia-Burea.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc,
 
Vilka källor, som motsäger Wernstedts slutsats från 1952 (se ovan), har du att hänvisa till? Rent konkret, alltså!

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind: Hej Michael Lehman Philippos  
jag vet inte om du följ med debatten den börja med att jag vill få klarhet i en fråga som togs upp i släktforskarnas årsbok om Anna Segersdotter var mor till alla Johan Laurentii (Bure) Barn så stod det i släkt forskarnas årsbok 2001 och Att Kerstin Zynthia Aldrig existerat och jag som var en Släkting till Anna Segersdotter tyckte det var
intressant att få klarhet i eftersom jag själv inte kollat frågan så mycket utan i Säbrå boken och tidningen  Nya norrland  när dom skrev tex om Stormor i Dalom och att minnes sten fanns uppsatt i säbrå. då var det några som bekräfta att kerstin zyntiha har funnis och hennes far Henrius e.Zynthius var Kyrkoherde i Alfta osv istället för att få mer bevis om Anna Segersdotter som mor  
 har jag inget mer än det jag själv skrivit brev från 1603 men inget av er utan bara mer om kerstin Zyntiha så det är så det ligger till Michael du får gärna ge mej mer svar om Anna Segersdotter var Mor och om Kerstin zyntiha ej fanns hitills har ingen av dom ovan visat att så var fallet jag vill gärna ha klarhet i frågan  så nu är jag fråge ställare med redovining av det jag hört för det är en stor fråga att få hel klarhet i det som gör det svårt för dom som  tycker att Kerstin Zynthia ej funnits är ju att det tydligen är så utbrett och har dom alla fel ?

[Anders Ryberg]

Under många år trodde alla att solen kretsade runt jorden. Denna tror var mycket utbredd, men likväl fullständigt fel.
 
Marc saknar helt belägg i samtida källor för sin argumentation, som vanligt kan väl tilläggas. Varken Säbråboken, eller tidningen Nya Norrlands Bureartikel är särskilt samtida med dessa personer...  
 
Tills dess att någon kan lägga fram rimligt samtida belägg för Kerstins existens så får hon anses som obevisad, och skall inte förekomma i några antavlor...

[Lars Öhman]

Utdrag ur Bygd?n, Härnösands stifts herdaminne.
 
Evert Henriksson, blef underlagman i Jämtland 1564, var dels underlagman, dels fogde i Ångermanland under åren 1574-1600, bodde på skattehemmanet Holm i Öfverlännäs och lefde ännu 1615; hans barn kallade sig Zynth; Kerstin Zynthia, g. m. khden Johannes Laurentii Bure i Säbrå, var möjligen en dotter.
 
Ovanstående utgör källinformationen till uppgiften om Kerstin Zynthia i Boken om Säbrå. Var Bygd?n hämtade denna information är dock oklart för mig. En gissning kan vara någon av Jacob Zäbråzynthius söner. De borde onekligen ha vetat vem som var deras farmor.
 
Om emellertid Anna Segersdotter är modern till Jacob Zäbråzynthius och dennes syskon uppkommer frågan varför dessa kallar sig för Zynth respektive Zäbråzynthius. Anna Segersdotter tillhörde ju inte denna släkt. Observera att Christoffer Hansson skriver sig som Christoffer Hansson Zynth på omslaget till sin berömda räkenskapsbok medan han kallas Christoffer Hansson Bure först i bouppteckningen efter sin död.
 
Urban Sikeborgs notering om att man inte alltid varit så noga med att skilja på moder och styvmoder är intressant i sammanhanget. Det är nämligen att märka att Christoffer Hansson bevakade ett arv efter Anna Segersdotters mor, som han ansåg att han borde få ut. Det är förstås extra lätt att slira lite på benämningarna om det rör sig om att försöka styrka arvsrätt efter en styvmors mor. Och att Christoffer Hansson visste att bevaka sina intressen ger han själv ett lustigt bevis på, när han nämner att svärdottern bakom ryggen på honom kallat honom för det gamla gnihuvudet. Rik som en Christoffer i Helgum var förresten ett talesätt i Säbråbygden långt in på 1900-talet.
 
Jag har inte läst Wernstedts uppsats från 1952 så jag vet inte hur djupgående hans analys av ovanstående problemställningar är. Men jag tror att det är för tidigt att säga att det finns ovedersägliga bevis för att Anna Segersdotter är mor till samtliga barnen. Därmed inte sagt att Bygd?ns uppgift om Kerstin Zynthia är riktig.  
 
Bygd?n nämner även en konkret detalj i herdaminnet. Kerstin Zynthia skulle ha sålt ett hemman som hon ärvt för att finansiera studierna i Tyskland för sonen Jacob Zäbråzynthius. Även detta kan möjligen peka på någon av sönerna till Jacob Zäbråzynthius som ursprunglig uppgiftslämnare.

[Anders Ryberg]

Lars!
Hur menar du att Bygd?n kunnat få någon information från Jacob Z:s barn; Jacob bör vara född i slutet av 1500-talet, inte kan väl Bygd?n, född 1844 ha träffat dessa?
Vidare. Kerstin är bevisligen inte i livet 1603 (om hon funnits) och lär ha varit död i ett par år. Hur hade sonen Jacob då hunnit påbörja några universitetsstudier som hon kunnat finansiera, om han var född ca 1582?
Slutligen. Kan inte det faktum att barnen kallar sig Zäbråzynthius ha något att göra med att de kom från Säbrå? Släktnamn behövde väl nödvändigtvis inte vara så fasta vid denna tid?

[Tommy Andersson]

En sak som är lite trist med Bygd?ns herdaminnesutgåva är att källhänvisningar nästan helt saknas. Jag känner inte till om Bygd?ns egna excerpter finns bevarade på något arkiv men om de finns så borde dessa kunna ge svar på en hel del obesvarade frågor i detta herdaminne.
 
Bara en randanmärkning till Bygd?n som källa alltså..

[Peter Engholm]

Hej. Enligt tidigare uppgifter från Kjell Lindblom har jag en Katarina Andersdotter Bure som gifte sig 1725-08-22 med Jakob Gauffin i Film fs. Hon begravdes 1749-12-03, men jag vet inte mer om henne eller var hon härstammar från. På annat släktled har jag grenen ner till Bure i Bureå, men där hittar jag inte henne bland de som publicerat anor på nätet.
 
Någon som har någon uppgift om denna Katarina, hennes föräldrar, samt ev. koppling till Bure-ätt bakåt?
 
Tack, Peter.