Bureseminarium - 9 april 2005 i Sundsvall

[Björn Thunberg]

Precis Niklas bra att du återväcker mina frågor.
Jag tror Marc är precis som i schlagerlåten från 80-talet. Säg det med en sång, folk behöver väckas gång på gång.
 
Sedan måste jag ifrågasätta hettan i Nils Olofssons inlägg:
Jag skäms över att var en supporter till Skellefteå AIK och på så sätt behöva ha en koppling till en så genuint ohederlig debattör.
Om man väljer en sådan epost-adress så riskerar man ju att bli sedd ur kritiska ögon.0  
 
Jaha sedan Marc det enda du lyckas göra med ditt näst senaste inlägg är att visa att du ingeting kan om adelsvapen.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jo då, det är hela skölden. Däremot saknas hjälm och hjälmtäcke, men även dessa ingår i vapenbeskrivningen ovan. Inklusive hjälm och hjälmtäcke ser ätten af Bur?ns, nr 2231, vapen ut så här (i Stiernstedts & Klingspors tolkning [Sveriges Ridderskaps och Adels Wapenbok, digital version, ?Swensk Wapen-CD?]).
 

 
Som synes finnes ingenstans i vapnet varken hjälm med ett spjut igenom eller någon halv häst...

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc,  
 
Så du menar, att den i Riddarhusets ätte- och vapenregister angivna vapenbeskrivningen, som torde vara hämtad direkt från adeliga ätten af Buréns, nr 2231, sköldebrev, inte är korrekt?
 
Varifrån har du fått din tolkning av vapnets symboliska innebörd?

[Ingrid Wikberg]

OPj, så många olika trådar och så tunt kitt....
 
OCH vad menas med att Förbättra sitt adelskap tre gånger?  
Vadå  förbättra ?    
 
Marc: Jag hänger inte med i dina turer och kan inte pussla ihop ditt underlag här till något hållbart. Det känns ej bra med dina helt egna tolkningar utan hållbara källanvisningar. Min historielärare skulle ha gråtit blod!
 
Jag blir imponerad över att du Micha?l verkar ha allt så överskådligt.

[Marc Hernelind]

tack Mikale  nu fick du rätt vapensköld upp det är skillnad också i färgerna blå och gul dvs .folkunga färgerna  som i Bure  nr 126. Jag minndes fel med ryttaren jag rättar mej själv där. på den här skölden ser man grinden  som öppnas för han har med Krönikeboken, han får förbättrat adelskap,du ser dessa lagerblad som också finns på Bure nr .126  samt hjälmen med ett spjut igenom halsen vilket representerar Fale död och halva hästen som bär på Seger vimpeln.  
Af Bur?n var det mickael och som jag sagt tidigare inlägg   *rättelse i texten samma adelsvapen som Anders Jacobsson också hade.adelsvapen 2231 Af Bur?n det är bokstaven  n som är tillagd på senare tid.
 
Ungefär lika var det med Sckanke Örjan Karlsson Adlades Sckanke samma vapen sköld användes senare av en ättling som adlades Sckunke samma vapensköld märke men Bokstaven e hade tillkommit.
 
ni säger Marcs fantasier nÄr det Gäller Johan Siggesson och Christiopher Siggesson Adldes Af Bur? har jag citerat Bygden ,Collmer ,Laurenti jacobi,Elgenstierna som och Urban citera Om Johan Siggesson och hh Anna Stensdotter (Ulv), se ÄSF I, s 308, tb 20. vi har ett datum 25 Sep 1572 som dom adlades av johan den III.
två herdaminnen Källor i andra hand kan man säga sammanställt av Bygd?n -Härnösand och collmar Strängnäs stift sen en första handskälla Lars Jacobsson kyrkoherde i skön berättar om hur Johan siggesson hämtar krönike boken och vapen skölden på hans tid som kyrkoherde. för att  förbättra sitt adelskap genom börd.  
 
svar till ingrid Förbättrat adelskap genom börd var tex Nils Jacobsson genom börd var en bure men förnya sitt adelskap i och med att han blev Burgreve till Burensköld,Johan Sigesson var överste och Ståthållare och förbättrade sitt adelskap på samma sätt till Af Bur?.  
 
Bara för jag förespråkar Bygd?n ,Elgenstrierna,Collmar,Johan Bureus... iden här frågan är det långt ifrån fantasier.
 
Märk väl att det är en person jag är osäker på eftersom det bara finns ett ställe där det står af Bur? ,Elgenstierna och Johan Bureus ,collmar,Bygd?n stödjer inte honom alla kallar honom Anders Jappson så det är bara det dokumentet som dater jan 1500 där det af Bur? och det kan vara en efter konstruktion där det helt enkel skulle stå av Bure med gammal svenska af Bure dvs en ättling av Bure. jag har hela tiden tagit med honom men börjar mer och mer tro att det är en efterkonstruktion.  
så Björn och några andra bli inte så uppretade när jag står för  i det här fallet   Bygd?n ,Elgenstrierna,Collmar,Johan Bureus... forskning det är inte mina Fantasier utan ders forskning som jag tror på hittills har inget bättre argument fått mej att ändra min tro på deras åsikter.

[Marc Hernelind]

så här står det under Vapen Skölden  
2231. af Bur?n
     
  Adlig enligt 37 ? 1809 års regeringsform  
 
inget annat tex Bur?ns ..

[Ingrid Wikberg]

Marc -jag förstår inte vad du menar ändå med att förbättra ? Kan man vara mera eller mindre adlig?  
Endera är man väl adlig ( alltså född adlig).  Eller också blev man adlad ( för att man t ex utmärkt sig i krig eller att det var ekonomiska orsaker)
 
Och det där; citat:  Nils Jacobsson genom börd var en bure men förnya sitt adelskap i och med att han blev Burgreve till Burensköld,Johan Sigesson var överste och Ståthållare och förbättrade sitt adelskap på samma sätt till Af Bur?.  
 
VAD betyder den meningen? som exempel på att förbättra?
 
Du får ursäkta mig men tydligen är jag lite dum när det gäller ditt uttryck: förbättra sitt adelskap  ( okänt uttryck för mig)  
Blev man upphöjd på riddarskapets himmel flera gånger om på något vis genom nya titlar och ett nytt namn?
 
Jag har mina rötter både via far och mor i den numera utdöda ( på Riddarhuset) släkten Blomensköld -jag har en rejäl kartong papper och handlingar om släkten ( från olika arkiv) -men ingenstans har jag läst ditt uttryck.  
Min anfader som blev adlad hade först namnet Blom.  
På skölden ( kopia från Riddarhuset) står det:  1146. Blomensköld  Adl.1688. Introd. 1689  
 
Tydligen har jag stora brister vad gäller adliga fackuttryck (?) Den som kan bättre får gärna förklara.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc,
 
Nu börjar jag bli mer än lovligt irriterad. Gång på gång visar du, att du varken har tagit del av eller förstått vad någon av oss andra här skriver.
 
Vad är det för märkligt påstående, att det är skillnad mellan vapensköldarna? Det är samma sköld, men två olika versioner, tolkade av två olika heraldiker, och den ena är dessutom prydd med hjälm, hjälmtäcke, och hjälmprydnad.  
 
Blått och guld är mycket vanligt förekommande färger inom heraldiken, och har inte nödvändigtvis något med Bjälboätten att göra. Som framgår av vapenbeskrivningen är det »en af huggen sten murad sluss med inåt öfver vattnet i canalen öppnade portar och öfver densamma en hvit på gyllende rulle fästad, nedåt utslagen charta, visande västra delen af Götha canals sträckning genom Östergötland», så dina uppgifter om »grinden som öppnas för han har med Krönikeboken» är ingenting annat än fria fantasier. Var någonstans ser du lagerbladet och »hjälmen med ett spjut igenom halsen vilket representerar Fale död och halva hästen som bär på Seger vimpeln»?
 
För sista gången, Marc, ätten af Burén har ingenting (!) att göra med Bure-ätten!
 
Marc Hernelind! Jag anser mig ha haft ett näst intill oändligt tålamod med dig, men troligen skulle en betongvägg vara mer receptiv än vad du är. Du framkastar det ena fantastiska påståendet efter det andra utan den minsta tillstymmelse till belägg, och du besvarar aldrig de kritiska frågor, som jag och andra ställer dig. Jag anser mig ha argumenterat tillräckligt klart och tydligt med tillräckliga käll- och litteraturhänvisningar, för att den intelligente läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om Bure-ätten och de problemata, som är förbundna med dess äldsta släkthistoria. Jag har därför för avsikt att försöka avsluta denna »diskussion» nu.
 
Peter anbytarvärd! Denna diskussion har visat sig vara helt ofruktbar under rådande omständigheter. Sådana omständigheter har tidigare kunnat åtgärdas. Vore detta möjligt också i detta fall?

[Björn Thunberg]

Bra Micha?l instämmer.

[Ingrid Wikberg]

Stäng inte innan jag fått svar på det (i mina öron) märkliga uttrycket: att förbättra sitt adelskap
Så slipper jag fundera över betydelsen. Tack  
 
I övrigt förstår jag att tålamod tryter.....

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Jag hade en liten text på gång privat som jag väl inte behöver ta nu då Micha?l fick med det mesta. Men det var inget upprörande, så det kan lika gärna stå skrivet från mig som värd tror jag:
 
Att en hel grip kan kallas halv häst må väl vara OK idag då vi ofta har långt till både hästar och gripar - men vad är det för snurr om spjut genom halsen - så där ser nog var och varannan hjälm ut i heraldiska sammanhang.. (Det är väl det som håller upp hjälm o visir i brist på innehåll [huvud] resonerar jag utan att kunna kalla 'pinnarna' för dess rätta namn.)
-Grinden är som sagt slussportar och lagerblad tror jag du får leta vidare efter..
 
Alla pussel går nog att få till med hammare, envishet och en stark övertygelse - men hur snyggt blir det?
 
Jag reserverar mig för att jag inte läst så mycket på djupet alls här, men nog verkar du vrida och vända på precis allt så det skall passa dina teorier.
 
Och ett seminarium skulle nog falla i bättre jord om det åtminstone vore utlyst och annonserat i vederbörlig ordning, vilket enligt ovan inte verkar vara fallet.
 
 
-Kan bara hålla med om detta verkar fruktlöst; säkert skulle det kunna finnas mycket intressant i ämnet, men det fungerar ju inte när den som driver det hela inte accepterar ens självklarheter. (Och då menar jag sjävklara, elementära fakta)
 
Det verkar uppenbart att man vill hålla inne med 'en del sensationer' i syfte att få någon slags publicitet den 9 april - men för min del räcker det så gott med att jag fyller år den dagen  
 
Jag börjar som sagt också tycka att detta får 'ta igen sig' snart - och så får tiden utvisa vad som framkommer den 9/4 i Sundsvall, och i vilken utsträckning det som avhandlas där skall in i historieböckerna (& ev. antavlor) eller inte.

[Marc Hernelind]

till Anbytar värden låt mej åtminstone förklara efter på hopp av Michael och till vi?ss del del Vad Jag menar med halv Häst och till hälften grip, spjutet genom halsen är det gula spetsiga i ena sidan som går igenom nedere delen av hjälmen.grind som jag kallar det kallar du sluss port det är ju bara olika beskrivning en sämre av mej , Lagerblad kallar jag de gulabladen på hjälmtäcke,
ni hånar en person för han beskrivning och om han råckar tro på Bygd?n , Elgenstrierna, Collmar,Johan Bureus... forskning kan inte Mickael Lehman disskutera längre utan kalla mej trög ,jag kallar inta han trög för han inte håller med mej i de teorier,eller har svårt att koppla i vissa situationer , jag stödjer men han kan inte argumentra på ett posttiv sätt det är det jag tror man kan på seminariet så lyssnar man på varran och olika teorirer utan såna på hopp som ofta sker här vilket gör att jag tyvärr har beslutat mej att jag för mina disskutioner där jag inte får såna här på hopp jag tycker emellertid att många är civliserade  men du har ett litet gäng så förstör disskutions klimatet här ,för min tro att här i sverige har du rätt att lägga in inlägg med frågor ,din tro i slkätforskningen,byta uppgifter utan att någon talar om för dej hur det vad du skall tycka och att det finns bara en rätt forskning och den sitter dom på. jag hoppas du vågar sättin  mitt inlägg för disskutera hur ni skall komma till rätta med ert problem att allt färre vill skriva något här på grund av hur ni möter folk med olika åsikter. så för din info jag planerar inte det här Seminariet Utan MGF /tjaoo Marc

[Ingrid Wikberg]

Eftersom jag ännu ej fått ens en enda liten förklaring antar jag att utrycket som Marc använder sig av enbart är något påhitt.  Suck.
 
Grattis anbytarvärden: fira lagom  den 9/4
 
Själv hoppas jag att jag då sitter på yttre Hebriderna och skriver egna tankar

[Peter Karlsson (Peterk)]

förbättrat vapen ger åtminstone två träffar på google.. -Det bör rimligen handla om samma sak. (och 41 kan man nog få bli i stillhet :-)

[Michaël Lehman (Philippos)]

Hernelind har troligen gjort sig skyldig till en sammanblandning av renovation av gammalt adelskap och vapenförbättring.

[Ingrid Wikberg]

Äntligen..... Låter troligt. Tack Micha?l!
mvh
inkan

[Marc Hernelind]

Ingrid du tackar michael för vad? förbättrat adelskap är som jag sagt innan Att du först har ett adelskap och grå tex från trejde klass till andra klass,eller mordern svenska mer högadligt tex Friherre ,Greve då kan man för b ättra adelskapet.se exmpel nedan:
 
av  Axel Friberg, för din artikel om vapenkronor i Strödda nr 29. Det är riktigt som du skriver, att jag bara nämnde grevliga och friherrliga vapen i förbigående i min artikel (nr 28). Därför vill jag berätta lite mer utförligt om högadliga vapen.
 Den adelsman som blev utnämnd till friherre fick sitt ursprungliga vapen (Bild 7) förbättrat. Det friherrliga vapnet (Bild har flera fält, och kronan på verket är bokstavligt talat friherrekronan som kröner skölden. På vardera sidan om kronan finns en hjälm med friherrlig krona.
Om en friherre blev upphöjd till greve, fick han förstås ett grevligt vapen (Bild 9). Vanligtvis förbättrades det friherrliga med flera fält när det gjordes till grevligt. Ovanför den stora skölden placeras tre hjälmar med grevliga kronor.
 Den fiktiva släkt, som jag här har tagit som exempel, har ett släktvapen med s.k. störtad (neråtvänd) sparre som sköldemärke. Som synes förs detta ursprungliga vapen av alla tre släktgrenarna/ätterna. Hornen finns också med som hjälmprydnad i alla tre vapnen. Yxan som är ny hjälmprydnad på friherrevapnet syns också på grevevapnet.
 Högadliga vapen har ibland sköldhållare, som ofta är djur, t ex lejon. De håller skölden, en från vardera sidan. Grevar och friherrar kan även föra hela skölden eller enbart stamvapnet utan hjälmar. En stor grevlig resp. friherrlig krona kröner då skölden.
 Vad jag här i korthet har skissat gäller i huvudsak, men undantag finns.  
Jag lova förklaring nu har du fått den som jag sa i inlägget ovan det blir det sista till jag ser det mer givande att lämna inlägg här.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc,
 
I den av dig utan hänvisning publicerade artikeln ovan säges ingenting om ?förbättrat adelskap?, däremot om just vapenförbättring, vilket är en helt annan sak.
 
Dessutom har du fortfarande inte kunnat meddela några källhänvisningar till dina påståenden om de ?förbättrade adelskapen?, och du har heller ej kunnat försvara dina påståenden mot de fakta,  
 
1. att det svenska frälset under medeltiden formellt var yrkesbetonat (och avhängigt förmågan att ställa ryttare och häst till konungens förfogande i händelse av väpnad konflikt) och icke bördsbetonat,
 
2. att det svenska frälset konstituerades under 1280-talet, varför någon apokryfisk Fale Bure inte kan ha erhållit varken frälse eller ?förbättrat adelskap? redan 1208, samt
 
3. att begreppet adel inte möter oss i svenska språket förr än under 1400-talet.
 
Greve- och friherretitlarna förekommer för svenska adelns vidkommande inte förr än vid Erik XIV:s kröning 1561, då några adelsmän upphöjdes till de första svenska grevarna och friherrarna. Detta torde kunna ses som ett viktigt formativt moment i utvecklingen från det yrkesbetonade frälset, vars ?klassindelning? inte bestod av obetitlade adelsmän, friherrar, och grevar, utan av väpnare och riddare, till den bördskonstituerade adeln. När riddarhuset instiftades 1626 kom klasssindelningen inte heller inte att bli densamma, som den är i dag (grevar, friherrar, och obetitlade), utan Riddarhusets medlemmar indelades i herreståndet (grevar och friherrar), riddarståndet (de gamla ridderliga ätterna och de riksråd, som inte tillhörde herreståndet) samt svenneståndet (övriga adelsmän).

[Nils Ek]

Det som Marc Hernelind citerade (utan att överhuvudtaget ange källa) kommer från Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb.

[Ingrid Wikberg]

Marc, jag tackade självklart Micha?l för ett klart svar som jag dels förstod  och dels håller med om.
Det du skriver om förbättrat adelskap förstod jag inte -det är rörigt och ser ut som en ihopblandning av olika saker.
Micha?ls kommentar ovan, kl 12.07,  understryker även detta.
 
Jag får läsa på och uppdatera just detta vad gäller adelskapets utveckling samt det tidiga frälsets ställning rent allmänt.  
 
Men jag tänker inte fördjupa mig i sagorna

[Marc Hernelind]

Ingrid Jag skall så enkelt som möjligt förklara  
förbättrat adelskap  
Vi tar Nils Jakobsson Bure Har adelskap genom börd,
tillhörde de trehundra ätterna av tredje klassen vilka uppflyttades till andra klassen ,även släktvapnet förbättras
 
Vapenskölds förbättring hände nog oftast då man förbättra sitt adelskap till Friherrliga klassen eller Grevliga klassen.  
 
 
Michael Jag vet att man kalla adel för stormän under en viss tid och en annan tid kalla man adel för Frälse.
 
Men Michael Förbättrat adelskap och tillhörande vapensköld förbättring har inget med   renovation av gammalt adelskap.  
 
Att det kallas Förbättrat adelskap har jag fått
 
I Fale Bure Hin Unges fall Genom Berättaren  Slaget vid Lena 1208 gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till Sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor,  
samma var det med Johan Siggesson .
jag tror vi har utömt det ämnet nu

[Michaël Lehman (Philippos)]

Storman
 
sto\rman subst. ~nen stormän, best. plur. stormännen  
ORDLED: stor--mann-en
man som är mäktig el. som har gjort ngn viktig insats: vårt lands stormän; kyrkans andliga stormän
HIST.: sedan 1869
 
Nationalencyklopedin
 
Begreppet ?storman? är inte exklusivt för frälset eller adeln, och är heller ingen synonym till begreppen ?frälseman? eller ?adelsman?, som Marc vill göra gällande.
 
I övrigt tänker jag inte upprepa mig i all oändlighet, som Marc görer, utan nöjer mig med att tillföra nya uppgifter till ?diskussionen?.

[Marc Hernelind]

Du har nog rätt ,när det gäller stormän det står rätt intressant i den svenska Historien  
Den tredje stora händelse som forma medeltidens makt pyramid var Magnus Ladulås herre dag på alnö hus utanför stockholm år 1280,där skapades värdsliga frälset,den som tjäna kungen med ryttare till häst slapp betala skatt där med Uppstod den nya samhällsklassen Adeln.
Detta var riddartiden .......
Stor männens söner började som svenner och väpnare ,och kunde om det var skickliga dubbas  
till riddare och kallas herr bara riddarens hustru fick titulreras Hustru,riddarna hade vapen på sköldarna,vapen som senare skulle bli deras  efternamn tex. Nattoch dag ,Bielke,Sparre

[Michaël Lehman (Philippos)]

Lars Öhman publicerade i Släkter: Bureätten: Varför en egen Bure-diskussion? onsdag den 23 mars 2005 kl. 22.06 några intressanta kommentarer om sägnen om Fale Bure och hans ?förbättrade adelskap av börd?.

[Marc Hernelind]

Det är bland annat två frågor där ur som vi kommer ta upp  
1) på grund av den Släkt tavlan vi åter funnit  
 så kommer vi in på det här resonemanget av Öhman.  
 
När det sedan gäller släkttavlan som en gång var uppsatt på Uppsala domkyrkas södra vägg avritades den år 1711 eller 1712 av C G Fredianus och är tryckt 1910 i Hildebrands monografi över Johan Bureus sida 168. Den som har tillgång till Tyko Lundqvist ”Boken om Säbrå” kan se släkttavlan avbildad på sida 81. Den inleds precis som Urban Sikeborg säger på sida 255 i Släktforskarnas årsbok 1996 med de personnamn som finns på runstenarna i Sundsvall, Bure i Nolby (Norby) och Herse i Selånger (Silagri). Men sedan hoppar Johan Bureus över alla mellanled direkt till Fale hin unge i Birsta (Byrestad)vilket möjligen förklaras av hans förhållningssätt till runstenarna. Johan Bureus anser förvisso att hans släkt utgår från de personer som nämns på runstenarna, men han gör inget försök i släktboken att koppla ihop Fale hin unge med personerna på runstenarna. I släktboken startar Johan Bureus sin genealogi med Fale hin unge. Se sida 248 i Släktforskarnas årsbok 1996 där ett foto av ett uppslag ur släktboken visar detta.  
 
1)Stamfar Herse som är far till Fale hin unge,
alltså Johan Bure gör inget försök att knyta ihop runstenarna eller ange Thord i Byr som stamfar helt enkel för att det är för lite som talar de leden . Min hållning är den samma Mikael Leman så där har en sak mindre att tjata om.  
intressant iaktagelse är att Herses vapen sköld har något som liknar en stenbock (min tolkning)vid seminariet visar vi bild av den. angående förbättrat vapen till fale hin unge är det en bra vetskap.  
 
2)Det här har jag försökt att få fram några gånger under mina inlägg men med mitt handikapp kanska det blivit för osamanhängade men Öhmna i sitt inlägg kommer fram till problemt i Johan Bures återgivning av Fale Bure hin Unges Berättelse och det är tiden,eller vad jag kallar de förlorade Generationerna här kommer hans inlägg.  
Fale hin unge skulle ha deltagit i dessa stridigheter 400 år tidigare (ca 12 generationer) anser jag vara osannolikt. Det är därför lätt att instämma i Urban Sikeborgs slutsats att ”det är uppenbart att den som försökt passa in legenden om Fale Bure  hin unge i ett historiskt sammanhang är JB själv”.  
 
Av ett inlägg från Urban Sikeborg i denna diskussion får vi även veta att det inte är sannolikt att Johan Bureus skulle ha känt till de brev från 1300-talet som omtalar den verklige Fale hin unge. Men dennes existens är inte så avlägsen i tiden (drygt 200 år)  
där ser vi att Urban sikesborg är inne på Bygd?n treori om en senare Fale Bure d.y. och man kan  läsa vidare i vad den teorin går på.
 
Men med risk för återupprepning,vi har ett svar som inte säger Bygden eller Johan Bure teori.  
utan förklara delar av båda  teorierna.  
 
obs.den teori vi har Nils Ahnlund ,Gunnar Lindgren,i Thords databas Angur ,nämner 4 generationer som legat i glömska som löser frågan med tidsgap. den tas upp på seminariet inte här nåttmer nu, jag vill inte ta om saker nu.  
 
så du har rätt att finns intressanta saker att ta upp som han nämner att inte bara acceptera en historia med tillexempel tidsgap,det har jag inte heller gjort men jag har hittat en förklaring  som är värd att prövas .

[Hans Engqvist]

Information om Bure-sammankomsten i Sundsvall: Tyvärr har fel adress spridits. KFUM ligger på KYRKOgatan 29 ingen annanstans!

[Leif Boström]

Bureseminariet i Sundsvall 2005-04-09 spelades in och en officiell rapport kommer troligen så småningom. Jag ger här ett personligt referat.
 
Thord Bylund inledde med att berätta att svenskar på 1500- och början av 1600-talet för högre utbildning var hänvisade till protestantiska universitet i Europa, som höll lägre standard än de katolska. De svenska historieforskarna kände inte till källkritik. Det låg på 1600-talet i tiden att försöka visa att den nya stormakten Sverige hade ett ärorikt förflutet.  
 
Lars Nylander redogjorde för Olof Bromans Aettqvisl, som är ett släktverk från 1700-talet som påminner om Johan Bures släktbok. Släkterna förs omkring tre generationer bakåt och uppgifterna stämmer väl med övriga källor. En del släkter förs längre bak i tiden och för dem finns många avvikelser mot andra källor.
 
Ulf Lundström har inte hittat några allvarliga motsägelser mellan Johan Bures släktbok och skattelängder samt övriga 1500-talskällor i Skellefteå socken. Tvärtom så stämmer detaljer som kvinnor som gift om sig, män som flyttat till andra byar, kvinnor som gift sig till andra byar, där mågen först nämns på gården som kvinnan kom från etc. Arkeologiska utgrävningar i Bureå har visat föremål som inte brukar finnas på landsbygden, utan i städer.
 
Karl-Henrik Gustavson berättade att sjukdomen Sjögren-Larssons syndrom beror på en genförändring. Personer med sjukdomen i Skellefteåområdet och Sundsvallsområdet har exakt samma genförändring, medan personer med sjukdomen i resten av världen har andra genförändringar. Genom släktforskning har genförändringen hos anlagsbärarna i Skellefteå kunnat föras bakåt till fyra familjer i Skellefteåområdet i slutet av 1600-talet. Genförändringen bör ha uppkommit några generationer tidigare.
 
Leif Boström hävdade att Johan Bures släktbok verkar stämma tre generationer bakåt även utanför Skellefteå socken. Möjligen kan släkten föras bak till Herse i Bure, sju generationer före Johan Bure, eftersom en Herse Andersson finns i Bure 1543-49 och det namnet annars inte förekom i Västerbotten så sent.
 
Marc Hernelind redogjorde för de belägg som finns för underlagmän i Ångermanland och Västerbotten.  
 
För att hinna med mitt tåg var jag tyvärr tvungen att gå innan Marc redovisat sina teorier om de förlorade generationerna i Buregenealogin. Jag missade även den efterföljande diskussionen.

[Marc Hernelind]

Det har talas om i rötter om att Birkarlar inte har med Buresläkten att göra jag gjoren forskning på 50 Birlkarlar  som levde i VB obh NB från 1480 talet till 1621 när det blev stadprivlegier på all handel,sådansom birkarlarna höll på med som lappmarks handel och kust handel alla handel skedde nu i städera som Umeå ,Luleå,Kalix ect man upphävde birlkarlsysslan. till min för våning var 48 Bureättlingar och två osäkra om var i från dom kom. men då kommer nästa myt men ingen av burarna till hörde derika Birkarlarna,då lämnar jag detta citat. Birkarlarlaeliten och kronan
Under medeltiden som på Gustav Vasas tid framstod birkarlarna som en ledande grupp, en elit med särskild profil. Konungen talar om de rika birkarlarna, vilket bestyrks av uppgifterna i jordböckerna. I början av 1500-talet sägs det redan att av rikets rikaste män tre bodde i Lule älvdal, och i den riksbouppteckning som år 1571 upprättades för gäldande av Älvborgs lösen, finner man bland rikets rikaste män sex birkarlar upptagna.
 
Sedan Gustav Vasas tid hade lappfogdarna utvalts bland birkarlarna. De många klagomålen mot dem och de upptäckta oegentligheterna i slutet av 1500-talet gjorde att de ersattes med nya av hertig Karl. Han även utsåg en särskild befallningsman över alla samer i Sverige. Till denna post utvalde han inte en birkarl, utan holländaren Arent Josting.  
 
Trots att birkarlarnas privilegier fråntogs, hade denna elit stor betydelse för utvecklingen i norr. Ärkebiskopen Petrus Kenicius (1555-1636) var son till birkarlen Könik Olofsson i Umeå. Olaus Petri Niurenius var kyrkoherde i Umeå 1619-45. Hans maka nämns vara av birkarlasläkt. Niurenius själv har nedtecknat berättelser om birkarlarnas lappfärder under ledning av folkhjälten Matti Kurki, den kanske mest kända av birkarlahövdingar. Kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreae (1600-28) var av birkarlasläkt och infödd Pitebo, och behärskade finska språket fullständigt.  
 
Enligt von D?ben påträffas namnet birkarlar sista gången officiellt i Uppsala ordinantia av år 1617. Sedan Karl IX avskaffat deras handelsmonopol i lappmarken, uppgick de i stadsborgarnas och landsköpmännens klass. Visserligen försvinner namnet birkarlar, men det är samma personer och samma organisation om också utan kronans auktoritet.
Som jag ser det var 5 av 6 stycken av Birkarls eliten Bureättlingar och sden som inte var det Matti Kurki.
vill man läsa mer om Birlkarlar,gå på hem sidan nedan....http://finnpro2000.netfirms.com/forhistoria.htm#Birkarlar.
Ps. Jag återkommer om Seminariet mvh Marc