Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-12

[Robin Rönnlund]

Jag har hittat en hemsida som påstår (detta kanske finns belagt annorstädes) att Burarna ska härstamma från Skokloster och att detta ska bevisas av en Runsten som står utanför kyrkan. Detta anser jag vara löjligt, att en släkt lång upp i Norrland skulle ha drivits i landsflykt.
 
Vad anser ni om detta?
 
http://backa.pitea.se/~stni/gen/bild/tord.htm

[Rolf Liljhammar]

Hej Robin.
Det finns visserligen en runsten, mycket intressant sådan f. ö.som avbildades redan 1599 av en Bureus. Han hävdade att han härstammade från den Tord som nämns på stenen: Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter Tord, fader sin. Fot högg runorna.  
Namnet Tord kopplade Bureus till en sägenfigur, Tord Bure, som skulle bott på Flasta, inte långt därifrån. Steget Bure till Bureus är inte långt, bara man vill.
Bevis o bevis, nog kräver jag litet mer innan jag hävdar släktled så långt tillbaka.
 
Hälsn
 
Rolf L

[anders]

Hej Robin!
 
Att Bureätten sökte sig upp till Norrland beror på att det var i det närmaste ett religionskrig i Sverige under 1000-tlaet. Flera av burarna var kristna (bla a en Tord som lät uppföra en mindre kyrka)och flydde troligtvis från de mera aggresiva Asatroende.

[Kenneth Andersson]

Hur vet du att de Asatroende var mer aggresiva? Är det inte dina fördomar som talar där?

[Mikael Wikman (Philippos)]

Den relevanta frågan här är väl naturligtvis varifrån dessa uppgifter kommer över huvud taget. På vilka dokument stöder sig uppgifterna, att ättlingarna till den Tord, till vars minne U 678 är rest, flyttade upp till Norrland? Och på vilka dokument stöder sig uppgifterna, att denne Tords efterkommande är de samma som Jakob Andersson i Bureå och hans släktkrets?

[Marc Hernelind]

Av M.Hernelind: Hej Mikael Wikman Du ställer en inte så lätt fråga att Besvara men Jacob Andersson far var underlagmannen Anders olofsson född ca.1425 hans far Olof Hersesson och hans farfar född ca .1380 Herse Falesson alla från Stamgården Gården Bure i Bureå. dom kom i från
Birsta(byrestad)i skön där man kan spåra dom ca.till 1285 då landsdommaren Fale Bure d.ä. levde i skön han står som Anfader i Härnsands landsarkiv  data bas för bure ättlingar och på runsten  i skön står om han och hans far.sen kan man följa Burarna till Bure i Selånger ända ner till Tord Jerker  som det står om på selånger stenen Tord Bure Levde under Blotsven tid och fick fly undan som kristen till Norrland (selånger) där dom säkare kunde bo han grävde ner sliver skatten som hittades 1970. Han var barn född i skokloster och barnbarn till Tor i Byr som omtalades på runsten vid skokloster Uppland
naturligtvis kan jag ge mängder med ref citat  källor som stödjer det här och lika många frågeteken.men i korthet är det tre runsternar som stödjer deras färdväg från uppland till norrland för som norrlands ledande släkt konoalisera och odla fisk som lax i norrlandsälvarna det finns medceltida brev som stödjer detta,johan bure sveriges första Arikivatire och runskrift kännare skrev ner sin berömda anlinje till tord i byr på latin genealogika 56 och 54.finns att läsa på medeltida avd riksarkivet om man kan latin .
han skrev ner larentius Svenios Berätttelse  
född på 1500 talet.
det var i korthet ett svar på hur dom är släkt.

[Jan Jutefors]

Marc Hernelind,
 
Inte katten kan du bygga en släktlinje på tre runstenar.

[Marc Hernelind]

AV Hernelind: Hej Jan Jutefors Rubiken lyder runstenar och Jag bygger min forskning inte på stenarna utan på Johan Buerus en Av Sveriges mest ansedda runstens foskare i sverige som dessutom var sevriges första riksantikvarie Kusin Jonas Bure var den första riksarkivarien och fick till uppgift att ordna upp det arkiv vi har i dag.
det innebär att hans forskning som stödjer att dom tre runsternarna har ristats om Tords efterkommande till exempel Tord Jerker i på Selågerstenen,det är alla forskare överens om.
Sen är man inte överens om när det gäller kopplingen till Buresläkten omkr, 1200 talet.  
jag skulle skämmas om jag var så dåligt påläst och sen hoppar andra som har inlägg.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Den av Marc Hernelind så omhuldade antikvarien Johannes Bureus levde trots allt mellan åren 1568 och 1652. Påpekandet, att åtskilligt har hänt i runologiska (och för den delen genealogiska) forskningsfälten sedan dess, förefaller minst sagt vara en truism. Att Bureus vore en av Sveriges mest ansedda runstensforskare, vid sidan av exempelvis Sven B.F. Jansson och Svante Lagman, är nog ett väl tilltaget påstående (därmed inte sagt, att Burei insats inte på något sätt är värdefull).
 
Påståendet, att alla forskare är ense om, det Tords ?i Byr? (U678) efterkommande är de omtalade personerna å exempelvis Nolbystenen (M1) och Selångersstenen (M9), är ett direkt osant påstående. Såvitt jag vet existerar ingen akademiskt meriterad forskare, som menar, att man kan finna några som helst vetenskapligt hållbara belägg för, att släktskap förelåge mellan Tord (?i Byr?) omnämnd å U678 och de å M1 och M9 omnämnda personerna. I sammanhanget är det också relevant att påpeka, det M9 sedan länge är saknad och kunskapen om dess inskription uteslutande emanerar från tecknade avbildningar.
 
Jag vill minnas, att nutida runologer tolkar inskriptionen å M9 väsentligt annorlunda än vad Bureus gjorde. Jag hoppas kunna återkomma i den frågan.

[Lasse Nilsson]

Finns det någon icke akademiskt meriterad forskare som menar att man kan hitta vetenskapligt hållbara belägg för ovannämnda släktskap ?
Eller måste man vara akademiskt meriterad för att kunna presentera vetenskapligt hållbara belägg ?

[Anders Ryberg]

Lasse!
Forskare kan vem som helst kalla sig, akademisk meritering innebär helt enkelt en kvalitetsstämpel. Självklart KAN även icke akademiskt meriterade forskare presentera vetenskapligt hållbara belägg. Dock är akademiska forskare proffs på sitt område.
Jag håller för övrigt helt med Michael att forskningsfronten gått framåt sedan 1600-talet.
 
Anders

[Marc Hernelind]

AV Hernelind: Tack Michael Lehman för ett intressant inlägg jag har läst lite av Svante Lagman och det är som du säger att han fundera en över hållbarheten i det Johan Bure sagt,Jag skrev bland annat om Selånger Stennen Som enligt Johan Bure skulle vara ristat om Tord Jerker och hans söner.alltså Tord i Byrs sonson son som pga. av Asa Upproret lett av Blot-Sven  nödsaka fly till norrland där han säkrare kunde bo.Och att stenen i Skön skulle nämnt både namnet Bure och Fale,Jag har varit i skokloster och sett runstenen och även selånger stenen och sett vad som står på den däremot har jag ännu inte sett runstennen i skön.jag ser fram emot ditt inlägg om M9. mvh Marc

[Sven-Göran Hallonquist]

Det frågades efter M1 och M9. Det här torde vara de allmänt accepterade läsningarna av dessa stenar dels fetstilsbeläggen dels den normaliserade skrivningen.
 
 
M 1  barksuain uk sihuastr uk fri?i raistu stain  
?insa * aftiR buri fa?uri sin * in far?aihn marka?i  
Bergsveinn ok Sigfastr ok Fr??i reistu stein ?enna eptir B?ri, f??ur sinn. En Far?egn marka?i
 
M 9 [siuhur? auk ?uriR ha?in auk harsR raistu stain ?ina| |abtiR ?ur? siar?u fa?ur sin]  
Sigur?r ok  ??rir, He?inn ok Hersir reistu stein ?enna eptir ??r? , f??ur sinn.
 
Är inte speciellt intresserad av diskusionen utan mest nyfiken över vilka tecken som skulle fungera i detta medium.
 
mvh
Sven-Göran Hallonquist

[Sven-Göran Hallonquist]

Lite kommentarer till ovan
* står för ordskillnadstecken i texten som t.ex. punkter eller kors.  
 
I M9 försvann siar?u (som jag hade tecken kring för att markera att en allmänt accepterad tolkning saknas för ordet/tillnamnet)
 
hakparanteserna kring delar av M9 står för supplerad text, dvs läsningar från olika tidiga avritningar (dvs osäkra belägg)

[Kaj Janzon]

Nedanstående länk rekommenderas för den som vill förvärva fördjupade kunskaper i frågan.
 
 Runverkets hemsida
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon, fil kand, antikvarie

[Kalle Thorsberg]

Här finns en databas med samtliga nordiska runtexter.
 
http://www.nordiska.uu.se/forskning/samnord.htm
 
Vänliga hälsningar,
Kalle Thorsberg

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jag konsterar med viss förvåning, att Marc Hernelind påstår sig ha sett Selångersstenen (M 9), ty jag har en gång i tiden själv mycket intensivt sökt efter fotografiska avbildningar av den - till dess att jag fick klart för mig, att stenen är förkommen och att vår kunskap om den bygger på äldre avritningar...  
 
Sven-Göran Hallonquist har föredömligt låtit publicera den nutida tolkningen av inskriptionen av M 9, som förr fanns invid Selångers gamla kyrka (numera ruinerad). Som Kalle Thorsberg påpekar, kan translitteration och tolkning även återfinnas i samnordisk rundatabas, som jag har installerad i min dator, men uppenbarligen inte riktigt lärt mig att hantera, ty jag kunde vid tiden för mitt förra inlägg inte återfinna M 9 i databasen (vilket berodde av, att jag sökte efter M9...).
 
Som komplement och komparativ belysning presenterar jag här ytterligare ett par förslag till tolkningar.  
 
Siughurd auk Thurir Hädhin auk Harsse räistu stäin thin äptir Thurs iärki fadhur sin (X36, fol. 134r. [UUB]).
 
Sihur? auk ?urir Ha?in auk HarsR raistu stain ?ina aftiR ?ur? Siar?u fa?ur sin (Liljegren [1833], s. 117.)
 
Spchurdi auk Thurin Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste Stain dini eftir Thord Jerker Fadir sin. (Bäcklund [1989], ss. 255f.)
 
Bäcklund synes återgå på den av Hernelind upphöjde ?forskaren? Elof Lindmarks arbete. Det förtjänar därför att påpekas, att Lindmark om U 678 skriver, att den runsvenska inskriptionen är på latin och ett för honom okänt språk! (Lindmark [1982], s. 1)
 
Om vi normaliserar de två huvudsakliga tolkningarna, Burei tolkning och nutida runologers tolkning, till nusvenska, får vi följande två skiljande översättningar:  
 
Sigurd och Ture Heden och Härse reste denna sten efter Tords Jerker [= Erik Tordsson], sin fader. (Bureus)
 
Sigurd och Ture, Heden och Härse, reste denna sten efter Tord [---], sin fader. (Nutida)
 
För det första kan vi här ur Burei arbete genast utmönstra Ture Heden som en helt ohistorisk gestalt; enligt senaste forskningens runtolkningsprinciper rör det sig om två bröder Ture och Heden.
 
Tolkningen Tords Jerker av skrivningen ?ur? siar?u - väl en något välvillig tolkning - skapar i den äldre Bure-genealogien ett extra led mellan Tords ?i Byr? supponerade sonson Tord i Selånger och ?Ture Hedens? broder Härse [Eriksson], som skall vara Fale hin gamles fader. Det kanske, att också detta är ett exempel på vad Wess?n & Jansson (1949-51) kallar ?de båda motsatta polerna i [Burei] sammansatta natur: den exakta iakttagelsen och beskrivningen å ena sidan och den fantastifyllda konstruktionen å den andra?. (s. 176)
 
Otryckta källor
Universitetsbiblioteket, Uppsala (UUB)
X36 [Johan Bures släktbok]
 
Tryckta källor, litteratur och referenser
Bäcklund, Lars (1989). Från Skåne Till Norrbotten : 700 Anor Under Tio Sekel : Med Släkterna Bäcklund, Ramelius, Steinwall. Linköping.
 
Liljegren, Joh. G. (1833), Run-Urkunder.
 
Lindmark, Elof (1982). Bure-ätten : En utredning om Bure-ätten i huvudsak byggd på utdrag ur skrifter, efterlämnade av Commendör-Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskriven sommaren 1982 av Elof Lindmark, Skellefteå. Skellefteå.
 
Wess?n, Elias & Jansson, Sven B. F. (1949-51). Upplands runinskrifter. Tredje delen. II: Planscher. Sveriges runinskrifter, åttonde bandet. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

[Anders Berg]

Den förkomna runstenen M9 är även nämnd i diskussionen om namnet Herse.

[Marc Hernelind]

av Hernelind : I mitt  tidigare inlägg sa jag att runstens forskarna var ense om att uppsala  stenen och selånger stenen  
som vi har numer beteckningen ifrån Michael Lehman och hittills har jag inte hört något  om att så skulle vara motsatsen, på Uppsala Stenen  står följande :
Till åminnelse efter honom tags en sten vid samma kyrkodörr upprest av hans 5 söner med följande påskrift: Antvitr auk Gustaifr auk Juhar auk Redaifr samt Gunnaifr laiti raisa ?.....? TORD faduri sin fotr hiuk runar
och på Selånger stenen står följande:
Han och hans söner nämndes på en runsten i Selångers socken sålunda:Spchurdi auk Thurir Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste stain dini aftir Thord Jerker fadir sin.  
 
EL:Tycks levat uti konung Inge den äldres tid och synes under det sista Asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom att flytta från Uppland till Norrland,där som mera säkert han skall sig nedslå.Enligt sägen skulle Tord Jerker ( Bure) vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släkten ett tag dvs arvegods.Birsta ,Skön tillhör bevisligen en gamal kultur tex. framgävdes här redan en 1835 en silverskatt som dateras till senare delen av 800 talet ,då även Arabiska mynt ingår.(se Säbrå boken sid 80)
 
Källa;Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså paraellt i Birka en öppen stad ända sen Olof Skötkonung blev kristnad var Birka en av dom få städer till sammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen Asa Upproret lett Av Kung Inge den Äldres egen Svåger Blot-Sven kallad men som han tillslut lyckades slå ner,Det gamla Uppsala templet förstördes och offerträdet höggsner ingenting lämnades kvar, detta skulle ha skett omkring år 1087.Se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sid 9-10.)  
Så tidsmässigt stämmer det också att Tord Jerker Är Barnbarn  till Tord i byr och att hans sonsonson Erik Tordsson uppreste denna runsten efter far sin Tord Jerker.
 
Vad däremot  några runstens forskare tex. Svante Lagman  har min mening  ställt sej frågande till är Nolby stenen  och om det håller att knyta den till Bure släkten  som Johan Bure gjort. och på Nolby stenen Nämns både Namnen Fale och Bure.(säbrå boken sid 88) Jag får också tillägga att jag har bara 20 poäng i från universitet på runskrift och därför allt för liten kunskap för att säga vad det skall stå men jag får väl lita till de runskrifts forskare jag hänvisat till,jag tror väl inte att du är runskriftsforskare heller Michael  Med vänliga Hälsningar Marc

[Marc Hernelind]

av Hernelind:ett tack till Kaj Janzon till ett  
mycket bra tips jag var inne på hemsidan och det var väldigt intressant.M.H.V. Marc

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc Hernelind,
 
Det är med största förvåning som jag ser, att du i samma inlägg refererar till två fullständigt korrupta translitterationer av U 678  och M 9 och samtidigt påstår dig ha 20 poäng i runkunskap. Jag ställer mig faktiskt tvivlande till sanningshalten i detta påstående. Åtminstone verkar du inte ha tillgodogjort dig undervisningen under dessa 20 veckor.
 
Varifrån har du hämtat ditt påstående, att forskarna vore överens om, att personerna å U 678 och å M 9 skulle tillhöra samma släkt? Och vilka forskare har i så fall framfört en sådan hypotes? På vilka grunder? Upp till bevis i stället för att hela tiden kasta fram ogrundade påståenden! Kom ihåg, att enligt gällande vetenskaplig doktrin åligger bevisbördan alltid den, som påstår något (i detta fall dig), inte den, som kritiserar ett påstående (i detta fall mig). Det är alltså strängt taget upp till dig att bevisa dina påståenden, inte upp till oss andra att bevisa motsatsen.
 
Att du hänvisar till dessa två korrupta translitterationer, uppenbarligen hämtade från ?forskarna? Lindmark och Bäcklund, samt vad du i övrigt skriver i ditt inlägg, visar bara, att du [har tagit del av, men] ej har förstått vad jag och flera andra har skrivit och påpekat i denna och andra närstående diskussioner.
 
Stenen U 678 vid Skoklosters kyrka i Uppland har följande translitterade lydelse:
 
antuitr ? auk ? kulaifr ? auk ? kunar ? auk ? haursi ? auk ? rulaifR ? litu [?] rai(s)[a] ? s(t)[ain ? a](t) ? ?or? ? fa?ur ? sin fotr ? hiuk ? runaR
 
Normaliserat till nusvenska blir detta:
 
Andvätt och Gudlev och Gunnar och Horse och Rolev läto resa stenen efter [sc. till minne av] Tord, sin fader. Fot högg runorna.
 
Detta kan man själv studera i Samnordisk runtextdatabas och Wess?n & Jansson (1949-51), planscherna 37f.
 
Stenen U 678 säger sålunda intet annat, än att fem bröder har rest den till minne av sin fader Tord. Av det faktum, att namnet Tord sedan dyker upp igen å den numera saknade stenen M 9 [i Selånger], kan man inte draga slutsatsen, att dessa tvenne män med samma namn på något sätt var släkt med varandra. Du är väl inte släkt med Mark Levengood, bara därför att du heter Marc? Här tarvas riktiga bevis, och sådana saknas. Du kan naturligtvis hänvisa huru mycket du vill huru många gånger som helst till uppenbart inkompetenta ?forskare? som Lindmark och mindre tillförlitliga bygdehistorica som Boken om Säbrå; din desinformation blir inte mer sann för det. En utsaga blir inte sann genom sin kvantitet, utan genom sin kvalitet.
 
Att de äldre uppgifterna rörande Bure-genealogiens apokryfiska led eventuellt har en rimlig kronologi saknar faktiskt betydelse, så länge varken du eller någon seriös forskare kan presentera samtida urkunder eller annan samtida dokumentation, som stöder dessa uppgifter.

[Kaj Janzon]

Vid vilket universitet kan man läsa 20 poäng i runskrift eller runkunskap?
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Ett förtydligande: Min föregående fråga kommer från mina kollegor på Runverket som uppger att de inte känner till något sådant universitet.
 
mvh
Kaj Janzon

[Michaël Lehman (Philippos)]

Onekligen en intressant fråga, Kaj. När jag läste runkunskap här i Uppsala, gav kursen bara fem poäng. Enligt Institutionens för nordiska språk vid universitetet i Uppsala  hemsida gives inga längre kurser än två om fem poäng vardera (runkunskap [introduktionskurs] och runologi [del av Svenska språket/Nordiska språk]).
 
Så Hernelind lär åtminstone inte ha studerat 20 p. runskrift här i Uppsala.

[Kaj Janzon]

Micha?l, får jag föreslå en liten källkritisk övning för internet? Sök efter ordet runkunskap med Google. Läs sedan textraderna i svaret. Klicka alltså inte upp någon länk, läs endast vad det står i textfragmenten i Googles svar, med särskild hänsyn till kommateringen. Visst kan man vid en snabb läsning få det felaktiga intrycket av att det finns 20-poängskurser i runkunskap?
 
Detta intryck försvinner givetvis, förargligt nog, så snart man klickar på den aktuella länken och får fram det aktuella universitetets hemsida. Tänk vad man kunde lura sig själv om man hade den läggningen.  
 
Men som jag brukar säga: det finns inga genvägar till kunskap, inte ens på internet.
 
Hälsningar
Kaj

[Anders Ryberg]

Får väl tillägga att Herman Lindqvist har skrivit ett antal dåliga böcker om Sveriges historia. Den sämsta är den första, av Marc ovan refererade volymen. Lindqvist har mycket dålig koll på svensk historia under denna period, och har i sin bok inte tagit någon hänsyn till det källkritiska genombrottet på 1910-talet och den forskning som skett där efter.
För den som vill läsa seriös historieskrivning om denna tid rekomenderar jag Dick harrisons svenska medeltidshistoria, Jan_Arvid Hellströms Vägar till Sveriges kristnande och Maja Hagermans Spåren av kungens män.
Det finns för övrigt inga arkeologiska belägg för något tempel i Uppsala, det har till och med föreslagits att det skulle ha varit ett med Hamburg-Bremen konkurerande kyrkligt centrum. (Henrik Janson Tempulum Noblisium.)
 
Anders

[Ingrid Karlmar]

Kommentar och citat från Hernelid; fredag den 03 okt 2003 kl. 12.52
Ang. Hednatemplet i Gamla Uppsala: Det duger inte att förlita sig på Sune Lindqvists uppfattning från 1920/30 talet. Läs gärna -templum quod Ubsola dicitur i arkeologisk belysning : [from an archaeological perspective] / Else Nordahl ; med bidrag av Lars Gezelius och Henrik Klackenberg från 1990-talets slut. Här hävdas, mycket bestickande, att stolphålen under kyrkan i själva verket är från en del av den stora vikingatida hallanläggningen som fanns på den stora platån norr om nuvarande kyrkan. Överhuvudtaget måste man hela tiden uppdatera sig med modern forskning när man uttalar sig om historiska/arkeologiska tolkningar. Hednatempelhypotesen har sedan ganska länge avskrivits.
Citat: Källa;Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså paraellt i Birka en öppen stad ända sen Olof Skötkonung blev kristnad var Birka en av dom få städer till sammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen.  
När Olof Skötkonung befann sig i Sigtuna var Birka, som 'stads'-bildning övergiven (ca 970 eKr enligt nuvarande uppfattning bland arkeologer, om jag minns rätt). Hur 'öppen' Sigtuna var för asatron är naturligtvis svårbedömbart. Kan inte påminna mig några funna brandgravar, men desto fler skelettgravar funna i Sigtuna. Rätta mig gärna om jag har fel!
Håller helt med Anders Rybergs litteraturförslag från sent 1990-tal (se inlägg fredag den 03 okt 2003 kl. 16.02). Det finns också många skrifter om Birka av diverse forskare, bla Lena Holmqvist-Olausson och Björn Ambrosiani.  
/Ingrid

[Marc Hernelind]

AV Hernelind: svar till Kaj Janzon att 20 högskole poäng Runologi/Runskunkap är friståndekuser ibland 5p och 20 poäng  när jag läste på riksarkivet,jag vet inte hur dom har nu  
men det finns på dom flesta  univeristet aningen som 5 poäng kurser eller inbakat i andra kurser  
som / Fornskrift eller Arkiologi. men oavsett har jag en mycket liten kunskap om ämnet för att bygga på mej sjäv utan jag måste förlita mej på bland andra Johan Bure,och i bland har jag läst tolkning av Lars bäcklund eller Elof lindmark och hitills fått mycket på hopp för min redovisningar  
även från Herman lindqvist så är det någon som säger han är inte pålitig, sen nämner man en anna är et inte bättre att tala i klarspråk vad som man tycker är fel visa det med fakta om man nu har det Kaj din hänvisning var bra det var en hjälp där kan man läsa sig till lite om Nolby stenen fler inlägg där man har utbyte av varrandras kunskap och kan lära sej mer i stället för att hitta fel av dom stackarna som försöker lära sej och föra vidare den glädje och intresse som finns i släktforskning så Kaj dela gärna med dej av din kunskap så vi kan lära oss mer om runskrift. ect mvh Marc

[Marc Hernelind]

AV Hernelind: Till Michael jag citerar i från Johan Bure och har noga talat om vad jag fått uppgifterna i från du bestrider och säger det är  
Korrupta Översättningar det betyder att du säger att johan Bures översättningar är korrupta?
förr jag har bara citerat han med flera du kommer och säger att det är fel bevisa det då! eller visa med någon källa att det är fel ,då lyssnar jag och tar till mej det hel så naturligt vis kigger det på dej att visa vad som är fel om du säger det här är korrupt! häls.Marc

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc,
 
Det är alldeles korrekt. Johan Bures tolkning av M 9 är inte riktigt reliabel (ej heller hans tolkning av U 678). Och framför allt är Lindmarks tolkningar helt korrupta; som jag tidigare har påpekat, trodde Lindmark, att inskriptionen å U 678 är författad på ?latin och ett för [honom] okänt språk?. Jag har redan i mina tidigare inlägg hänvisat till bland annat Samnordisk runtextdatabas och Wess?n & Jansson (1949-51), som båda har sammanställts av duktiga akademiker. Läs Wess?n & Jansson. Installera Samnordisk runtextdatabas i din dator och gå igenom translitterationerna av U 678, M 1 och M 9.
 
Det räcker inte med att bara hänvisa till vilken referens eller vilken källa som helst (som du gör) - referenserna eller källorna måste också vara trovärdiga och lämna korrekta uppgifter. Jag har i mina inlägg motiverat varför jag anser Lindmark vara en ytterst opålitlig och dålig referens i detta sammanhang. Jag har också påpekat, att forskningen har gått framåt sedan Johan Bures dagar. Jag tycker, att du ånyo borde läsa igenom mina och övriga opponenters inlägg.
 
Och återigen, Marc. Det åligger inte opponenten att påvisa riktigheten i sin kritik (vilket jag förvisso har gjort ändå), utan det åligger i främsta rummet respondenten att påvisa riktigheten i sina påståenden. Det är en mycket grundläggande källkritisk princip (men för den skull bör ju kritik inte vara grundlös och helt tagen ur luften).