ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: #64524 - Bjuråkerssmycket, Hälsingland  (läst 2487 gånger)

2010-08-16, 10:04
läst 2487 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
I Porträttfynd finns flera bilder från Hälsingland, med kvinnor som bär detta smycke. När dök detta smycke upp första gången och tillverkas det fortfarande?
 

 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2010-08-16, 14:18
Svar #1

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Menar Du kronsöljan med löv alldeles under hakan?
 
Kronsöljan är nog Sveriges mesta folkdräktssmycke. Förekommer överallt; i södra Sverige (söder om Dalarna) är löven runda, som små skålar, i norr (inklusive Dalarna) är de rombiska, som här på bilden. I västra Sverige (Bohuslän, Dalsland, norra Halland och västra Västergötland) hade man vanligen inga löv alls på sin kronsölja.
 
Kronsöljan fick sitt namn av att den övre delen liknade en krona. Det fanns andra typer av söljor, som t.ex. rundsöljor. Söljor användes ursprungligen för att hålla fast och hålla ihop - en scarf, sprundet på en särk etc.
 
När man lade av folkdräkten sålde många dräktsilvret, för vid den tiden började också banker av typ sparbank förekomma, och pengar var inte längre lika utsatta för märkligheter som två valutor i samma land och oförutsedda svängningar i värde. Kontanternas tid var inne.
 
Men även om många - kanske de flesta - sålde sitt silver för nedsmältning, så var det också många som behöll åtminstone ett par smycken (om man nu ansåg sig ha råd til det) som släktklenoder. Någor senare, från 1890-talet och fram till första världskriget, blev dräktsilver på modet och det nytillverkades igen! Jag har själv ett par klassiska rundsöljor som är stämplade från de första åren in på 1900-talet; de har aldrig använts till dräkt utan var modeaccessoarer.
 
Är man nyfiken på dräktsilver skall man läsa Sigfrid Svenssons Folkligt dräktsilver. Den kom ut 1978 (delvis grundad på material ända tillbaka till 1936), men någon bättre bok finns inte.
 
Här är en bild av det dräktsilver jag har till min dräkt från Bohuslän. Lägg märke till kronsöljan utan hängen (löv); den används i Västsverige framförallt till att hålla ihop silkesjalen (halsklädet).
F.ö. bars allt silver så att silverstämplarna var så synliga som möjligt.
 

 
 
Ingela

2010-08-16, 14:34
Svar #2

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Oj. Svarade visst inte Dina direkta frågor, Ann-Mari.
 
I sin ursprungliga form, rund-/hjärtsölja, går den tillbaka mycket långt i tiden, till innan vikingatiden. Som kronsölja, med löv, finns den åtminstone från 1600-talet.
 
Och ja, visst tillverkas sådana här söljor fortfarande. Dels professionellt av ett par firmor, dels av en uppsjö halvprofessionella entusiaster inom ramen för folkkultur som folkdans/folkmusik. Beroende på utformning, storlek, antal löv etc. så får man betala i storleksordningen 500-1500 kr för en kronsölja. Eller kanske 200 kr hos en antikhandlare. Se bara till att den inte är omgjord till brosch med en otäck spetsig nål på baksidan utan att den har en ursprunglig, rörlig, lätt trubbig torn på framsidan (en torn skadar inte tyget vilket en nål gör).
 
Ingela

2010-08-16, 16:56
Svar #3

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej Ingela!
 
Texten till fotot säger att smycket kallas Bjuråkerssmycket. Så just den här modellen måste ha använts just i Bjuråker, Hälsingland. På korten i Porträttfynd verkar man ha använt smycket, som halssmycke till sin vanliga klänning.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2010-08-17, 10:52
Svar #4

Utloggad Karin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 121
  • Senast inloggad: 2017-12-26, 00:24
    • Visa profil
Hej Ingela!
Vad kallar du nålen som syns överst till höger på din bild? Jag har själv en likadan och har kallat den schalnål. Min har tillhört min mormor och hon fick den i samband med en kurs på Skurups Folkhögskola 1911. Som jag har förstått det så hade alla de kvinnliga eleverna likadana och jag har alltid trott att det var någon sorts kamratsmycke.
 
/Karin

2010-08-19, 07:12
Svar #5

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Ann-Mari,
 
Javisst hade man ibland för sig i olika socknar att man var helt unik med sin sölja - och det förekom givetvis att det var någon detalj i utformningen av söljan som skilde den från omgivande trakters. Mest unika blev olika dräktdetaljer - som då t.ex. dräktsilver - när man lagt av att använda dräkt, för då ville man trots allt ha något som kunde ge lokal identitet.
 
Typen av sölja var dock alltså välkänd överallt i landet, och här visas ju tydligt - med de rombiska löven - att det är en sölja typisk för norra Sverige. Att söljorna var så lika varann berodde på att de inte tillverkades lokalt utan av guldsmeder i städerna. I Hälsingland köptes dräktsilvret alltså i Hudiksvall och Söderhamn.
 
Det är svårt att se exakt på bilden, eftersom söljan är såpass liten, men den ser ut att vara just den som används till Bjuråkersdräkten än idag. Den söljan är inte särskilt avvikande mot standard, och den tillverkas naturligtvis fortfarande, som en del av Bjuråkersdräkten.
 
Som jag skrev förut blev dräktsilvret mot slutet av 1800-talet en modeaccessoar, och då bar man det alltså till vanliga modekläder.
 
 
   
Karin,
 
Nålen överst längst till höger är en sölja. Modellen är mycket, mycket gammal och är belagd sedan minst bronsåldern. I Sverige har den aldrig haft någon särskild beteckning, men internationellt (och vetenskapligt) kallas den penannular, dvs. nästan rund. I den anglosaxiska världen ser man ofta beteckningen keltisk, eftersom man där gärna har för sig att allt som uppfattas som brittiskt etniskt är keltiskt (gäliskt).
 
En nål är det inte, och definitivt ingen sjalnål. Sjalnålar såg helt annorlunda ut: två nålar med rejält stora huvuden som var fästa vid varandra med en kedja som satt fast strax under huvudena.
 
Den här sortens sölja är ett typexempel på en sölja som blev ett modetillbehör. Samtidigt uppmuntrade just folkhögskolorna till att använda dräkt och dräktdetaljer som t.ex. dräktsilver. Så att Din mormor fick/skaffade just en sådan sölja i samband med en folkhögskolekurs är så typiskt det kan bli. Man kan naturligtvis tänka sig att alla de kvinnliga eleverna vid kursen - kanske som en sorts avslutningspresent - beställde likadana söljor; det kan t.o.m. hända att skolan hade någon särskild utsmyckning på de två ändkulorna (de är ciselerade i olika mönster) och att en lokal guldsmed tillverkade modellen åt dem.
 
I dräkter från Bohuslän och norra Halland används den här typen av sölja till att fästa ihop tröjan (vad vi kallar jacka idag). Men de finns i alla storlekar från pyttesmå som kunde vara lämpliga att hålla en krage på plats via små för att hålla ihop särken till ordentligt stora (som den som visas på bilden) för att hålla ihop ytterplagg.
 
 
Ingela

2010-08-19, 12:25
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ingela!
 
Tack för ditt utförliga svar!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna