Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Äldre ord och uttryck => Språk, ord och namn => Äldre ord A - K => Ämnet startat av: Olle Elm skrivet 2010-12-18, 09:50
-
Ordet förläst finns ej i SAOB på webben men väl i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Där hittar jag det i meningen förläsa sig på något. För mig med mitt nordsmåländska ursprung är ordet levande och i grunden skrämmande; Man kan bli förläst! - och då i betydelsen smått sinnessjuk eller åtminstone udda.
Två frågor:
- fanns ordet/orden/betydelsen i hela landet?
- hur gammalt är ordet?
Den här kollektiva berättelsen om att man kunde bli förläst var väl egentligen ett omedvetet rop om att - som någon skriver på nätet - lämna oss inte - i betydelsen - bli inte annorlunda.
Vänligen,
Olle Elm
-
Olle
Jag kunde inte uttryckt det bättre med mitt sydsmåländska ursprung.
Också där var ordet levande, när jag bodde där på 1950-talet
-
Olle, nog kunde man vara eller bli förläst även i Stockholm och Uppsala, i alla fall fortfarande på 50-talet.
Märkt av studier, som det står i Illustrerad svensk ordbok och det hade nog mycket med uppträdande och utseende att göra. Man skulle ägna sig åt kamrater och fysiska aktiviteter och inte bara hänga över böcker.
Tom. en idag så vanlig accessoar som glasögon kunde då få någon att se förläst ut.
Men kanske det fanns olika värderingar i olika samhällsgrupper? Kunde tyskans verlässt förstärka uttrycket?
Mvh Leif R.
-
Enligt Nationalencyklopedins ordbok är det någon som ägnat sig åt intensiva bokliga studier och därigenom ofta blivit ngt världsfrånvänd, opraktisk etc. Hist.: sedan 1871, förläsen 1733. Här finns även uppslagsordet förläsa sig , som funnits sedan 1734. Ordet har säkert brukats i hela landet. Kanske var det inte så vanligt på 1920-talet, när bokstaven F skrevs i SAOB.
Hälsningar Björn
-
Visst finns förläsa på SAOB på nätet. Först finns två meningar som är obsoleta / föga brukade och sedan kommer:
3) refl.: läsa för mycket, fördärva sig gm (för mycken) läsning; förr oftast: bliva konstig gm för mycken läsning. DALIN Arg. 2: 240 (1794, 1754) SCHULTZE Ordb. 2544 ( c. 1755). Studenter, .. som förläst sig på tysk mystisk litteratur. LAMM UpplRom. 1: 96 (1918).
[FÖR-LÄSA.ssg 4]
4)
[jfr t. student, benämning på häst som lider av stilla koller]
i p. pf. förläst l. (numera knappast br.) förläsen med adjektivisk bet., eg.: skadad till sitt förstånd (virrig, konstig, fnoskig) gm för mycken läsning; numera oftast med försvagad bet.: som läst för mycket o. till följd därav är blek, mager o. bortkommen i det praktiska livet. Lik en Vurm eller en förläsen Tok. DALIN Arg. 1: nr 14, s. 5 (1793). K. LILLJEBJÖRN Hågk. 8 (1838). I .. det egentliga glada Studentlifvet deltog jag sällan eller aldrig, och ansågs äfven derföre för folkskygg, förläsen och besynnerlig. TEGNÉR (WB) 8: 327 (1839). En gammal förläst magister. KINDBLAD (1871). Den ofta förläste och opraktiske skolynglingen. PedT 1897, s. 373.
Ordet finns naturligtvis inte i perfekt particip-formen (förläst) som uppslagsord; man måste söka på infinitiv-formen (förläsa).
Förläst var nog mer brukat under det tidiga 1900-talet än det är idag, i alla fall om man utgår från tidens litteratur där det gärna förekommer förlästa studenter.
Ingela
-
Gott! Då var det uppklarat. Ordet har funnits länge. Tack!
Ingela,
Man kan inte slå på ett ord som man inte förstår finns. Ordet förläsa har jag aldrig haft en tanke på att det kunde finnas; Orden i minne från 1950-60-tal låter:
- Han ä förlässt - eller möjligen - Han ä förläster
- Han har förlässt seck
Gjorde inte översättningen till rikssvenskans förläsa sig ... förstår jag nu
Vänligen,
Olle
-
Ett tidigt exempel är Don Quixote av la Mancha, som enligt sin författare Cervantes förläst sig på riddarromaner och därav blivit tämligen galen.
-
Bara en komplettering ifall någon undrar: betoningen ligger på andra stavelsen, förläst, förläsa sig.
-
Det finns faktiskt också en annan betydelse på förläst. När någon har läst olika magiska formler eller besvärjelser för någon eller något som påverkat den eller det i önskad riktning. Kanske inte så allmänt men används åtminstone i Dalarna och Hälsingland.
-
Hej Björn,
Kan Du berätta mer? Har Du exempel? Finns detta i någon litteratur - t ex hembygdslitteratur?
Jag kollade igen i SAOB men fann inte formen ens under andra sökningar.
Om Du har belägg kan SAOB möjligen vara intresserad.
Vänligen,
Olle
-
Från barndomens Malmö (50-talet) har jag ramsan:
Bissing, bissing, vad har du i din famn
Böcker, böcker, din förläste fan.
Bissing var ett skällsord för den som gick i läroverk och alltså lätt poå grund av sitt idoga studerande förlorade kontakten med det verkliga livet.
Den som gick i folkskola skälldes för fossing.
-
Förläst i betydelsen förtrollad är fortfarande levande språk i vissa kretsar och jag använder uttrycket själv ibland. I olika forskningar har jag stött på uttrycket muntligen. Jag tror inte jag sett det nedskrivet om jag inte själv har skrivit det. Möjligen finns det nedtecknat i någon svartkonstbok. I gränstrakterna mellan Dalarna och Hälsingland fanns flera trollgubbar som sysslade med magi och det finns fortfarande kvar i olika berättelser. Den siste stora var verksam in på 1940-talet och kanske ännu längre fram av en av hans söner, son dog för ett fåtal år sedan.