Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 13 Geografisk och administrativ indelning => Ämnet startat av: Lennart Persson skrivet 1999-02-07, 12:19
-
Sockengränser har ju flyttats under århundradena och jag undrar därför vilken metod som är den riktiga eller allmänt vedertagna när man anger
en persons födelseort/socken?
Om personen är född t.ex. 1750 och födelseorten ligger i en annan socken än vad som är aktuellt idag, anger jag den socken som gällde 1750, eller
den nuvarande?
-
Jag anser att man alltid skall ange den församling som man har återfunnit personen i. Dvs den som personen är född i 1750 och inte den som platsen ligger i 1999.
En orsak är bl.a. att det är lättare att kontrollera uppgiften i efterhand.
Ett undantag är när flera församlingar finns placerade i samma kyrkobok (i ett pastorat) och det anges att de är olika församlingar. (t.ex. Kyrkefalla och Mofalla (R) och Lekåsa, Essunga, Barne-Åsaka, Fåglum samt Kyrkås (R)). Där jag vet att detta förekommer av egna erfarenheter.
Mvh
Fredrik Derefeldt
-
Man skall ange den församling, i vilken platsen eller byn låg vid tiden för händelsen. Detta är - såvitt jag har förstått - allmänt vedertaget och det är också så jag har blivit lärd av andra, när jag började med min släktforskning.
Med detta ökar möjligheterna för utomstående att snabbt återfinna personen för vidare forskning, eftersom man blir hänvisad till rätt kyrkoarkiv på en gång. Dessutom vore det (i alla fall enligt mitt sätt att se på saken) ohistoriskt att hela tiden utgå från den för stunden gällande geografiska indelningen. Denna fråga har berörts i en annan debatt, där jag har framfört samma åsikter. I ett vidare perspektiv skulle ju historieböckerna få revideras ständigt, om man hela tiden utginge från den för stunden gällande geografiska indelningen; då skulle ju t ex Brezjnjev i dagens historieböcker kallas Rysslands president, vilket ju inte vore så lyckat.
-
Tack för upplysningarna.
Orsaken till min fråga är att jag sett olika metoder att ange sockentillhörighet bl.a i de Antavlor som publicerats på Internet.
Själv har jag angett nuvarande socken så det blir en del att rätta till.
MVH Lennart Persson.
-
Lennart: I de fall en församling numera saknar eget kansli, så skriver Svenska kyrkan på sin hemsida (www.crossnet.se), t ex:
Tärna församling
Knuten till: Kumla församling
Om du i din forskning är i behov av att kontakta en församlings kansli, så kan det vara värt att besöka nämnda hemsida först.
-
Hur gör man då när en socken byter namn? I mitt fall gäller det Töreboda, som tidigare hette Björkäng. Jag har i regel skrivit Björkäng om de anor jag har före bytet. Men om jag publicerar mitt material offentligt, hur många är det då som vet var Björkäng ligger?
-
Jag har själv råkat ut för detta när det gäller Degerfors (AC). Denna församling hette detta till 1969 och från 1970 till nutid Vindeln (AC).
Jag har valt att skriva det gamla namnet. Men med tanke på detta skall jag kanske ändra min hemsida genom att ge förklaringar till de församlingar som bytt namn. Men jag låter själva församlingsnamnet stå kvar, som den gamla beteckningen.
Mvh
Fredrik Derefeldt
-
Jag tror att man kan säga att det vedertagna sättet att ange socken (i till exempel en födelseort) är att skriva den socken som händelsen (födelsen) inträffade i, men med nuvarande namn.
Det betyder att ett barn fött i byn Tåsjö 1710 noteras som född 1710 i Tåsjö, Fjällsjö sn, trots att byn sedan slutet av 1700-talet ligger i Tåsjö sn.
I det fall en socken bytt namn (exempelvis från Vemmerlöv till Västra Vemmerlöv) brukar det nuvarande namnet anges.
Men varianterna är många och det är svårt att ange några alltför bestämda regler. Ett exempel: Jag är född i Mölndals församling, som tidigare (till 1922) hette Fässberg. 1977 utbröts en del ur Mölndal och benämndes Stensjön, samtidigt som Mölndal återtog det gamla namnet Fässberg. Det betyder att dagens Fässberg inte omfattar samma område som gamla Fässberg, inte heller som Mölndal. Ska jag då ange att jag är född i Mölndal (så står det på ryggen till födelseboken där jag är noterad) eller i Fässberg (så heter församlingen i dag, men det är en församling som inte motsvarar Mölndal). I detta fall tycker jag det är rimligast att skriva Mölndal. Men hade det enbart gällt ett namnbyte (och inga gränsändringar) vore det sannolikt enklast att ange Fässberg.
Hur som helst, det som vägleder i frågor som dessa bör vara begriplighet och ändamålsenlighet.
-
Församlingsgränser ändras fortfarande. Ett exempel:
Jag har av Carl Szabad fått reda på att Sävast i Norrbotten sedan i fjol är en egen församling. Om jag i presentationen av min forskning skulle ha principen om att orter skulle anges med nuvarande församlingstillhörighet, så skulle jag behöva ta reda på den nya församlingens gränser och ändra församling på alla gårdar som legat inom det området bakåt i tiden. Det tycker jag skulle vara ohållbart. Jag redovisar byn Sävast, som tillhörande Luleå lfs till 1830, därefter tillhörande Överluleå fs och från ifjol Sävast fs.
-
Leif: Om någon är avliden i Sävast ska du skriva det, inte annars. Är personen avliden 1997 på samma plast så gäller Överluleå. Däremot bör man för tydlighetens skull notera särskilt att platsen i dag tillhör Sävast eftersom man vanligtvis bedriver forskning för att nu levande personer (och även framdeles) ska kunna ta del av resultaten med fullt utbyte. Ett sätt kan vara att skriva: död i Överluleå (numera Sävast).
Om man sen skriver fs eller sn efter kan ju diskuteras, själv använder jag fs för stadsförsamlingar och sn för landsbygdsförsamlingar.
-
Har huvudbry över fenomenet kbfd - kyrkobokföringsdistrikt. Ska man över huvud taget ta notis om dem?
-
Kyrkobokföringsdistrikt har en SCB-kod precis som församlingar och bör betraktas som sådana.
Jag måste dock erkänna att jag inte har någon djupare kunskap om frågan men via några exempel som jag stött på under framtagningen av Sveriges Dödbok kan jag konstatera att de definitivt fungerar som församlingar ur folkbokföringssynpunkt.
-
Visst är det så, Carl, men de är inte socknar - eller hur? Jag känner mig klart kluven till att skriva Brindsjön, Vansbro kbfd, Dalarnas län i stället för Brindsjön, Järna sn, Dalarnas län. Eller ska man kanske skriva Brindsjön, Vansbro kbfd, Järna sn, Dalarnas län??
Förbundets lista över församlingar, som du ju håller på att sammanställa, har med Järna, men inte Vansbro. Jag trodde att det möjligen var med avsikt.
-
Kyrkobokföringsdistrikt, hur överensstämmer dom med pastoratsgränser? Är det samma eller andra gränser?
Vad gäller församling. Beteckningen församling kan tydligen betyda olika beroende på vilket pastorat man rör sig i när det gäller gamla kyrkoböcker. Jag har sett att det ibland står för pastorat och ibland för socken, t ex i prästens överskrift i de olika ministerialböckerna. I Essunga pastorat står det i åtminstone några böcker Lekåsa församling(gamla namnet på pastoratet) och Kyrkås socken. I kyrkoräkenskaper och protokoll kan en socken kallas församling.
Jag tycker att man ska använda sig av den plats det står under i kyrkböckerna där man hittar uppgiften. Om någon vill kontrollera så är det ju nästan omöjligt att hitta annars! Om namnet ändrats eller om platsen bytt socken-, pastorats- eller länstillhörighet kan man lägga till det som en not.
En brasklapp: En socken kan till och med ha olika namn i kyrkböcker och jordeböcker, t ex Kyrkås (Essunga pastorat*) som heter Sandbäck i jordeböckerna. En socken kan dessutom höra till ett pastorat i kyrkoböckerna och ett annat i jordeböckerna, t ex Eling i Bitterna pastorat som i jordeböckerna hör till Essunga pastorat*.
*Essunga=Lekåsa pastorat i äldre kyrkböcker.
-
Anders: Jag skrev 10 februari att jag tycker man ska använda den beteckningen som gällde vid tillfället (även om det råkade bli plast i stället för plats). I min landskapslista fattas alla församlingar som upphört före dags dato och därför kan det se underligt ut på vissa håll. Jag kommer att komplettera med äldre församlingar så fort jag får tid men det får man ju sällan.
Vansbro kbfd existerade bara 1938-01-01 till 1991-12-31 så därför är det inte med i landskapslistan men det kommer.
Lotta: Gränserna för kyrkobokföringsdistrikt är, förmodar jag, lika väldefinierade som för församlingar i övrigt. Men som jag tidigare skrev, det finns säkert större sakkunskap i de här frågorna.
-
Jag tvivlar inte på att gränserna för kyrkobokföringsdistrikt är väldefinierade! Det jag undrade var om dom överensstämmer med pastoratsgränserna, alltså om ett kyrkobokföringsdistrikt är lika med ett pastorat, eller om det är ytterligare en indelning.
Mvh//Lotta
-
Den kamerala indelningen, ändrare bytillhörigheter m.m. brukar vara dokumenterade och redogjorda i arkivförtecknings inledning, som brukar vara filmad i början av respektive församlings AI:1.
För övrigt brukar jag skriva t.ex. Hårga, Segersta socken (numer i Hanebo socken) när byar har bytt tillhörighet.
-
Ett utomordentligt hjälpmedel för att orientera sig om den administrativa indelningens förändringar är Torsten Lagerstedt, Den civila lokalförvaltningens gränser 1630-1952: kameral redovisning, areell beteckning och gränsförändring (Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet B 24), 1973.
-
Boken Sveriges församlingar genom tiderna från 1989 (som även finns på http://www.rsv.se/folkbokforing/forsamlingar/) ger följande definitioner:
Pastorat: indelningsenhet för den församlingsprästerliga organisationen.
Betecknar även en kyrkoherdes ämbete och tjänst, liksom motsvarande menighet
och geografiska område. Ett pastorat kan bestå av en eller flera församlingar. Den
präst som förestår ett pastorat har vanligen titeln kyrkoherde. Tillfällig vikarie för
denne kallas vice pastor.
Församling: namn för dels gudstjänstmenighet med fast organisation, dels
dess geografiska område. Benämningen synes ha uppkommit på 1500-talet. Förut
användes ord som kyrka eller -socken, liksom olika latinska beteckningar.
Kyrkobokföringsdistrikt (kbfd): församlingsdel som i
folkbokföringshänseende är likställd med församling och erhållit denna ställning
genom beslut av regeringen (KMt).
Socken: dels detsamma som territoriell församling (kyrksocken), både vad avser
området och menigheten, dels en motsvarande enhet för fastighetsredovisningen
(jordebokssocken eller jordregistersocken), dels också en borgerlig kommun med
motsvarande område (sockenkommun). Sockenindelningen för dessa ändamål har
tidigare uppvisat många inbördes olikheter, vilket gav anledning till den s k
oregelbundenhetskommitténs arbete (se i matrikeln under rubrik Litteratur i urval),
och som oftast resulterade i att kyrksocknarnas gränser blev styrande för annan
indelning.
Sammanfattningsvis kan en församling alltså vara indelad i flera kyrkobokföringsdistrikt, och en eller flera församlingar utgör i sin tur ett pastorat. Boken berättar vidare att den 1 januari 1988 fanns det 1138 pastorat, 2565 församlingar, men endast 59 kyrkobokföringsdistrikt i landet.
-
Kan väl också tilläggas att Sveriges församlingar genom tiderna, som nu är slutsåld i bokform, också finns att köpa på mikrokort hos SVAR.
-
Håkan!
Tycker du verkligen att man skall ange församlingens nuvarande namn, även när den har bytt namn? Dvs att ange Vindeln fs även då den hette Degerfors?
Jag gör så, att jag anger dåvarande församling för händelsen, med församlingens dåvarande namn, men med nuvarande stavning ifall församlingen inte har bytt namn helt, dvs från Degerfors till Vindeln. Att Södertälje skrivs Södertelge i äldre kyrkoböcker är ju inget att fästa någon större vikt vid, utan då skriver jag Södertälje.
-
Kan någon svara på vad socknens slut betyder?
Är det en geografisk benämning, eller?
Mvh/Yvonne
-
Hej
Beror på var du läst det. Det kan vara längst bak i husförhärslängden dör löst folk och obefintliga brukade noteras.
Eller när man är framme vid gränsen till nästa socken. Det var ju där, så långt bort som möjligt från kyrka och bebyggelse man reste galgen osv.
Det är mina förslag
Hälsningar Torbjörn i Björklinge
-
Under rubriken sockens slut kyrkoskrevs personer som saknade en stadig hemvist, vill jag minnas. Uttrycket motsvarar alltså ingen plats i verkligheten utan är ett administrativt begrepp inom den kyrkliga folkbokföringen inom vissa delar av Sverige (främst Västsverige tror jag).
-
Man kan exempelvis följa äldre sockengränser i fornminnesregistrets karta numera.
www.fmis.raa.se
Det är en tunn streckad samt prickig linje.
Stefan
-
Hej,
jag förstår inte riktigt hur man skall söka för att få fram dessa sockengränser. Det finns en uppsjö av olika alternativ man kan välja, men hittar inget om socknar. Vad väljer man i sökfälten?
Mvh Sara
-
Enklast är att klicka på knappen kartinställningar och sedan välja att visa socken. Då markeras sockengränserna med en klarblå linje.
-
Exempel på ovanstående:
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/172727.jpg)
-
Det är inga äldre sockengränser som visas, utan de nuvarande.
-
Tänkte få fram vilka socknar som försvunnit genom tiderna. Tänkte det kunde vara intressant att se hur många det rör sig om.
Jag börjar med Vrem (längre tillbaka Raeim) i Bohus län som gick upp i Kville i slutet utav 1500 talet.
Vänligen Patrick
-
Näsby socken, Östergötlands län, gick 1780 (1784) upp i Rystad.
Rakered socken, d:o län, gick 1786 upp i Vikingstad.
Har en fråga dessutom. Finns det exempel där en enskild by är uppdelad på två socknar?
-
En och samma by kunde höra till olika socknar: t.ex. byn Särslöv hörde dels till Dagstorps socken, dels till Södervidinge socken (båda dock i Harjager härad). Malmöhus län.
Ingela
-
Tackar för svaret, kom på mig själv med att jag nog faktiskt träffat på fenomenet själv också i Ödeshög / Stora Åby i Östergötland.
-
Det förekom ju att en gård kunde ligga i 2 län och landskap. Den jag känner mest är Svangården i Getryggen Alfta/Rättvik. Vid ett tillfälle byter gården län utan att flytta Numera för ca 20 år sedan har länsgränsen justeras så att hela gården ligger i samma socken och samma län. Förutom huvudförsamlingar figurerar även 2 kapellförsamlingar. I den ena kapellförsamlingen Svabensverk och själva bruket finns flera fastigheter med samma fastighetsbeteckning men ligger inte bredvid varandra men i olika län. Nu är det löst genom att fastighetsbeteckningarna alltid har kommunnamnet först.
-
I Fagerhults by som geografiskt låg i nordöstra Göteryd socken (Småland, Sunnerbo härad) finns en märklighet. En av jordeboksgårdarna i byn, mellangården, tillhörde inte Göteryd utan den norra grannsocknen Hamneda. Fagerhult mellangården i Hamneda socken var alltså en exklav i äldre tider eftersom alla jordeboksgårdarna låg samlade i en bystruktur, utan att några inägor gränsade till Hamneda socken, men i och med skiftena kom Fagerhult mellangård att flyttas långt norrut på utmarken i norr, mot Hamneda sockengräns (mellangården blev alltså en geografisk norregård på kartan!). Mellangården kom senare, i början av 1900-talet, att överföras till Göteryd socken, som kan tyckas redan ifrån början skulle ha varit den naturligaste tillhörigheten men så var det ju inte i verkligheten.
Folket på Fagerhult mellangård var alltså sedan medeltid tvungna att gå till kyrka i Hamneda medan deras grannar några hundra meter bort i norr och syd gick till Göteryd. Det skulle vara intressant att veta hur en sådan märklig sockentillhörighet uppstått. Har någon stött på ett liknande fall?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2010-01-11 22:16)
-
Precis i närheten där jag bor finns en by som ligger i två olika socknar, kommuner, län och landskap. Byn heter Gålhammar och består av två gårdar, den ena gården ligger i Västmanland och Arboga landsförsamling och kommun och den andra ligger i Södermanland, Västermo socken och Eskilstuna kommun.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/251037.jpg)
Gränsen mellan Västmanland och Södermanland.
Anledningen till en sådan gränsdragning skulle vara intressant att veta!
Just det här området har varit väldigt speciellt vad gäller sockenindelning, för det område som nu tillhör Arboga landsförsamling har tidigare tillhört två andra socknar (Västermo och Säterbo). Det ska ha varit svårigheten för folket i den här avlägsna delen av församlingen (innan Hjälmaresänkningen var det en ö) att ta sig till kyrkan som gjorde att de fick byta församling flera gånger.
(Meddelandet ändrat av malinstenstrom 2010-01-12 00:10)
(Meddelandet ändrat av malinstenstrom 2010-01-12 11:31)
-
Hur gör man med byar som bytt socken? Ett exempel är t ex Gideå (Y), Kantsjö som efter tydligen ca 1860 (lite flytande) benämnes Trehörningsjö (Y), Kantsjö. Samma med Nordsjö i nämnda socknar. Skall jag i min utredning konsekvent hålla mig till en av benämningarna? Hur gör ni andra?
-
Trehörningsjö socken bildades 1872 som en utbrytning ur Gideå. Innan dess tillhör byarna alltså Gideå och efter Trehörningsjö. Det framgår också här.
-
Hej Carl!
Tack för ett snabbt svar!
Hur gör forskarna i gemen; behåller man socknarna strikt efter kyrkoböckerna eller är det tillåtet att byta socken så man får en och samma sockennamn för en viss by? Det blir ju dubletter av byarna om man är strikt.
-
Det blir ju helt fel om man anger att någon är född i Kantsjö, Trehörningsjö 1860, eftersom den socknen inte fanns då, liksom man inte heller kan skriva att personen är född i Kantsjö i Gideå 1880. Grundprincipen är alltid att man anger den geografiska struktur som gällde vid tillfället i fråga.
-
Hej Carl!
Tack för ett tydligt besked!
Bakgrunden till min fråga är att för t ex Trehörningsjö finns födelseböcker från 1865 dvs före utbrytningen 1872. Jag har gott om släktingar från trakten och många av mina uppgifter rör sig kring 1860 till 1880 just för de byarna.
-
Det är inte ovanligt att det förekommer flera parallella serier av kyrkböcker inom en och samma socken. Det vanligaste exemplet på det är socknar med en köping eller municipalsamhälle i sig, där köpingen har en serie böcker och övriga socknen en annan. Och när en delning tydligen var förestående sedan ett antal år tillbaka har man tydligen börjat med en serie just för det området. Jag tycker ändå att den officiella versionen bör följas, då det blir förvirrande annars.