Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 31 Släktskap och släktrelationer => Ämnet startat av: Patrick von Brömsen skrivet 2007-05-17, 20:00
-
Godkväll
Hur fungerade blodtest för att fastställa faderskap på 40/50-talet? Hur stor var säkerheten? Hoppas att någon vet.
Vänligen Patrick
-
Min son och hans far gjorde 1987 en blodtest för att säkerställa faderskapet. Det de kunde utläsa var att mannen jag utpekat kunde vara far men det kunde också större delen av Sveriges män eftersom både min son och hans far har den i Sverige vanligaste blodgruppen.
Det en sån här blodtest bäst kan visa är om en utpekad man INTE är far genom att blodgrupperna inte stämmer.
Mvh
Anna (som mycket väl visste att han var fadern till min son)
-
Då var det så, men när DNA- test görs så säger de att det är till 99 % rätt.
Det används till ex. vid identifiering av personer vid olyckor där man inte är säker på personens identitet.
Då kan man samköra med något barns DNA.
Eivor
-
Rättsmedicinalverket har givit ut en rapport med rubriken Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar år 2001. Kapitel 3, sid 18, beskriver teknikutvecklingen av faderskapstester genom åren.
mvh Margareta
-
Här har jag missat att jag fått lite svar.
Vänligen Patrick
-
Min fråga är hur man kan bevara ett DNA för faderskapsbestämning.
Det finns en skröna inom en viss släktgren att en mycket gammal , men nu levande medlem skulle vara pappa till en person som inte vet något om detta. Finns det något sätt att spara gamlingens DNA för en framtida analys om den presumtiva ättlingen skulle börja intressera sig?