Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Övriga ämnen => 31 Släktskap och släktrelationer => Ämnet startat av: Markus Gunshaga skrivet 2008-10-09, 15:52
-
Hej!
Bland min farfars morfars far Hans Petter Perssons (1839-1923) anor och släkt i nordvästra/västra Skåne har jag upptäckt ett veritabelt släktkaos, där man har gift sig och blivit släkt med varandra om vartannat. Det hela avbryts dock 1836, när Hans Petters föräldrar, som var halvkusiner, gifte sig med varandra. Det kan nämnas att de nämnda personerna hela tiden flyttar mellan socknarna Kvistofta, Ottarp och Härslöv.
(https://forum.rotter.se/discus/messages/22540/187271.jpg)
Det hela kan summeras som såhär:
Jacob Asserssons son Nils Jacobsson gifte sig med Bengta Staffensdotter, vars faster hade varit gift med nämnde Jacob Assersson i första äktenskapet - Bengta Staffensdotter blev alltså svärdotter till sin fasters förste make. Jacob Asserssons dotter Kjerstina Jacobsdotter fick tillsammans med Per Olsson dottern Pernilla Persdotter, som gifte sig med Jöns Staffensson, vars tidigare nämnda syster Bengta Staffensdotter alltså var gift med sin tillkommande svägerskas morbror. Kjerstina Jacobsdotters make Per Olsson hade dessutom från första äktenskapet dottern Hanna Persdotter, vars svärmor Catharina Henriksdotter var nästkusin med Kjerstina Jacobsdotters far Jacob Assersson - Hanna Persdotters styvmors far var alltså nästkusin med sin dotters styvdotters svärmor. Kjerstina Jacobsdotters dotter Pernilla Persdotter fick tillsammans med Jöns Staffensson en son, Per Jönsson, som gifte sig med sin mors halvsysters dotter Anna Catharina Andersdotter, alltså med sin halvkusin.
Snacka om kaos
-
Hej Markus!
Inte helt ovanligt skulle jag säga. Bland självägande bönder var det viktigt att behålla jorden inom släkten och man gifte sig därför gärna med släktingar; i viss mån hindrades detta dock av lagliga förbud mot gifte med nära släktingar (har för mig att det gällde kusiner in på 1800-talet, men det har säkert någon annan bättre koll på än jag). Min egen släkt från Uppland (Faringe, Knutby socknar m fl - släkterna Åkerfeldt, Boivie mfl) kan redovisa ungefär motsvarande giftolinjer, särskilt komplicerat när flera av personerna gifte om sig 2-3 gånger. Det gör släktträden till en spännande utmaning att få rätt!
Hälsningar, Susanne
-
Markus! Det finns en akademisk studie av skånska köpmäns släktförbindelser genom giftermål, dvs med fokus på kusingiften o dyl. Tyvärr och typiskt nog kommer jag inte ihåg vare sig författare eller titel på boken/artikeln.
Hälsningar!
Göran
-
Om man söker på giftermålsmönster finns det mycket intressant forskning om det, historikerna har det som ett viktigt forskningsområde. Kusiner fick inte gifta sig med varandra fram til tidigt 1800-tal, men det finns massor av exempel på fall där man begärt dispens hon kungen,
-
Just den här referensen var nog t o m i disciplinen ekonomisk historia. Möjligen avsåg den staden Malmö.
-
Giftermålsmönster är ju gefundenes Fressen för alla som intresserar sig för nätverksteorier.
-
Christina Dalhede i Göteborg kan också ha skrivit om det här.
-
Kanske är det Solveig Fagerlunds bok ”Handel och Vandel” (Malmö 2002) som ni tänker på? Hon tar upp faddrar och släktnätverk i framförallt Heslingborgs stad i sin bok. Solveig är en mycket kunnig historiker vid Lunds universitet och medverkar bl a i Demografisk databas i södra Sverige.
-
Ett klarläggande: I 1734 års lag klarläggs tydligt vilka som inte fick gifta sig. Där står det,(giftermålsbalken, 2 kap. 3 §): Syskonebarn måge ej taga hvarannan till ächta; utan Konungen gifver ther lof til. Man fick alltså gå till kungs för att få gifta sig med en kusin, men det var mer regel än undantag att man beviljade dessa äktenskap, så något allmänt förbud förelåg alltså inte före 1800-talet.
-
Tack Niclas! Det är nog den. En sådan bra titel borde man f ö aldrig glömma bort.