En kanslist Carl Bröms lät döpa sitt barn 4/7 1617 i S:t Nikolai fs i Stockholm. Bland faddrarna hörde Jonas Buraeus och dennes svägerska Kerstin Krabbe (Anders Buraeus hustru).
Efter en genomgång av renoverade domböcker för de norrländska länen och mantalslängderna för Hudiksvall tror jag mig kunna fastslå att någon kronobefallningsman med namnet Erik Isaksson eller Erik Bröms inte funnits i Hälsingland (eller, för den delen, hela Norrland) under perioden 1642 – 1682.
På stenen står uthuggit. Den här Sten och Rum hörer nu Carl Svenson Bröms med sin
Hustru och Hans Arfwingar til Anno 1620. För denne graf har Carl Svenson Bröms
dotter, en gamal guma Carin Carls dotter Budh, A:o [1]696. d. 6 Nov. underdånigst
begärt af Hans Kongl. Maj! någon refusion, därpå Kyrkowärdarne sig förklarat och
äntl. däröfwer af Hans Kgl. Maj! resolverat, at ingen refusion därföre kan bestås;
altså detta Grafställe Kyrkan tilhörigt, som dock för muren och trängselen skul emel·
lan Kungagrafwarne är så litet, at intet stort Lik kan stå däri.»
I kyrkavärdarnas åberopade förklaring i kyrkans arkiv (0. 3 nr 6) uppges graven
vara belägen »i Hög Choret, på södra sidan om dhe gamble uphögde Konunga griff·
terne, emellan dem och sielfwa Kyrckiowäggen». Kyrkavärdarna anföra vidare, att
»som denne Enckians fader Carl Swensson Bröms har allenast warit en Borgare här i
staden; ehuru stenen finnes där med hans namn inhugget, så kan man lykwäl billigt
ondra på, huru han skall hafwa fått sitt grafställe främst i hög Choret, bred iämpte
Konunga griffterne»; »dock ~ att besee detta grafstället neder uti, så hafwa wy
det låtit upkasta och finna det både smalt, för grunden skull af Kyrkiomuhren, som
och alt för stackot, till någon läglig dödkista, sedan trappan till Konunga grafwen är
reparerat och utwidgat».
Inkomna brev och ansökningar. Furstars, ämbetsmäns och enskilda personers brev och ansökningar.
Brevsamlingar och korrespondens
Avsändare Bröms, Carl Svensson
Borgmästare i Falun.
Mottagare Oxenstierna af Södermöre, Axel f. 1583 d. 1654
Greve, rikskansler.
År och antal 1625 (1)
Anmärkning 1625 mars Falun.
Arkiv Oxenstiernska samlingen. Axel Oxenstierna af Södermöre. (SE/RA/720701/II/01)
Volym E 574B
Upprättad av Riksarkivet
Den 30/9 1665 lät en Carl Bröms döpa sin son till Erik i S:t Nikolai fs i Stockholm!! :o
Storkyrkoförsamlingen CIa1:2 (1623-1639) Bild 109 / sid 199 (AID: v90665.b109.s199, NAD: SE/SSA/0016)
Uppgiften överensstämmer med att Erik Bröms skulle ännu ha varit omyndig år 1675.
Carl Bröms bör vara identisk med häradsfogden i Svartsjö som levde än 1673. Ursprung?
Avsändare Bröms, Carl
Arrendator.
Mottagare Soop af Limingo, Gustaf f. 1624 d. 1679
Friherre, riksråd, landshövding i Närke och Värmland samt i Nora och Lindes bergslager, president i reduktionskollegium, generalguvenör.
År och antal 1669
Arkiv Kungliga arkiv, Drottning Hedvig Eleonoras livgedingsacta. (SE/RA/710003/06)
Volym K 694
Upprättad av Riksarkivet
Anno 1699 den 26 Julii,
Oprättades Inventarium af det Lofl. Justitiae
Collegii och FörmyndareCammarens Deputerade,
Rådmannen herr Adolf Norden och Notarien Pet-
ter Palmroth, uppå Egendomen som var lembnad
effter Sämskmakare Mäst: Michel Schwenners
afledne Maka, Sal. hustru Catharina Broms, som
för 1 Åhr sedan är död blefwen; Till rättelse för
Mannen och Sal. hustruns Erfwingar Nemb. 1) des
Broders Lectoris uthi Linkiöping Gymnasio Sal.
Petter Bromses 3:ne Barn nu warande i Linkiö-
ping hemma hos deras Moder, förtiden giftt med
Lectore Magister Arfwid Boraenio, 2) hennes
Broders Arrendatoren Sal. Carl Bromses enda Sohn,
Erich Carlsson Broms uthi Gefle boendes, närwaran-
de Notarien wällb:de Gabriel Pontjn såsom en god
Man å Mannens wägnar, Egendomen opgafz, sedan
han dess fördehl hade åtnjutit, som föllier,
nembl. ...
AD - Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:49 (1699-1699) Bild 9790 / sid 959 (AID: v222342.b9790.s959, NAD: SE/SSA/0145a)
SVAR - Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:49 (1699-1699) Bild 9790 / sid 959 (AID: v222342.b9790.s959, NAD: SE/SSA/0145a) sid 959
Bildid: C0107537_00994
mvh Katarina
En teori om nu patronymikonet för Carl Bröms i Falun är riktigt så ser jag inget i Stockholms tänkeböcker som skulle tala emot för att kansliskrivaren, stadsskrivaren och borgaren i Stockholm är en och samma person.
Jag såg nu att Thomas Sverker i Borås redan 1993 lämnade kompletterande uppgifter om Brömsar i Hälsingland med anledning av vad jag skrivit i en artikel i Släkt och Hävd 1990: "Kansliskrivaren Carl Bröms, som omnämns i Hälsinglands handlingar på 1610-talet, hade en hustru som hette Elisabeth Jacobsdotter.[17]
Här kommer även en bild på detta från 1615 (1616)
Gun Jonsson!
Prästerna Bröms är inte de enda i Tuna som heter Bröms. Hans Persson var bonde i Målsta nr 2 åtminstone från 1630. Sonen Per Hansson var länsman och bonde i Målsta nr 2 åtminstone från 1663. Per Hanssons dotter Cecilia Persdotter (1666)-1733 var gift med bonden Erik Eriksson (1660)-1738 i Runsvik och deras son är sockenskrivaren och laxfogden Erik Bröms, född 1694 (döpt 6/4) och död 1721-06-03 i Runsvik, Tuna. Per Hansson var gift med Karin Björnsdotter (1632)-1716. När hon begravs 1716-03-03 så står det under hennes namn Mag. Arlings modr. När Petrus Arling gick vid Härnösands gymnasium så kallades han först Petrus Bröms innan han bytte till Arling. Enligt herdaminnet så var han kollega i Härnösand från 1708 och blev utnämnd till kyrkoherde i Indal. Han dog dock i Tuna 1715-05-16 innan han tillträdde. Petrus Arlings dotter Christina döps i Målsta, Tuna 1706-09-28 och ett av dopvittnena är Erik Eriksson i Runsvik.
Hans Persson hade också en son Olof Hansson 1637-1707 som var bonde i Målsta nr 1 åtminstone från 1670. Han hade sonen Hans Olofsson Bröms 1678-1746 som var länsman och bonde i Viken, Torp sn.
Förnämligt! Skulle inte Carl Svensson Bröms i så fall kunna vara den gästringe Carl Svensson (»Carolus Svenonis Gestricius«) som den 6 februari 1599 skrivs in vid Uppsala universitet? En senare hand har vid dennes namn tillagt följande om honom: »Varia officia obivit«, dvs. »han innehade flera slags befattningar«. [Uppsala universitets matrikel, d. 1, 1895»1632, Uppsala 1900, s. 3] (Detta stämmer med Carl Bröms.) När Carolus Svenonis den 13 mars 1604 började i den efter pesten återupprättade aritmetiska klassen nämns han med det geografiskt utpekande adjektivet »Ukleboënsis«, dvs. från Ockelbo socken i Gästrikland. [A. a., s. 10] Han nämns sista gången i matrikeln i december 1605 som »Carolus Svenonis Gest.[ricius]«. [A. a., s. 12]
Carl antas vara bror till den Johannes Svenonis som 1599 började i klassen i fysik vid universitetet, och efter vars namn en senare hand har tillagt »Bröms«. [A. a., s. 5] Det handlar alltså om Johannes (Hans) Svenonis Bröms (1580–1653), som 1610 blev kyrkoherde i Ockelbo, son till den föregående kyrkoherden där, Sveno Johannis Bröms, som 1575 varit kaplan i Bergsjö socken i Hälsingland innan han 1581 tillträdde tjänsten i Ockelbo. [Brunius, Jan (2017), Uppsala stifts herdaminne 1527–1593, s. 337 f] Och som jag anger i släktöversikten i mitt inlägg 2023-12-19 var denne Johannes bevisligen befryndad med såväl Bröms-släkten från Tuna i Medelpad som Brömssläkten från Bergsjö.
Jag ska tillstå att jag inte själv har forskat om Ockelbo-Brömsarna och därför inte vet om Johannes Svenonis använder Bröms som tillnamn i samtida källor.
Däremot kan man påvisa ett par trevande verkställighetsåtgärder, som anknyta till privilegiearbetet 1624. Ett par brev från Filip Scheding — den ena i juli, det andra i september — tala om en ditillsvarande lantbokhållare, Karl Bröms, som konungen förordnat till borgmästare i Falun. Det senare brev säger att Bröms inte mer vill befatta sig med sin gamla tjänst; därför framföras förslag om hans efterträdare. I början av 1625 meddelar Scheding i ett brev till Johan Skytte att den nya borgmästaren skall bege sig till Stockholm;(s. 95)
Karl Bröms invecklades i en kopparssmugglingsaffär och till ställdes till ansvar; hans namn har därefter försvunnnit ur Falu stads historia.
Karl Bröms arr. (jämte Samuel Påvelsson) Ö. Dalarne (F. 238) 1621 (kontr. 18/10) – 1622; * arr. Venngarn (F. 17) 1626 (kontr. 8/3 ), men måste s. å. avstå gården , som donerats till greve Thurn 1626 26/10.
Effter wår N: drotnings breff giffvit ij Nyköping dhen 22 Octobris 1616 hafver Anders Eriksson fougte uthi Ångermanlandh sit eigit hemman fridt för wissa och owissa pertzelar.Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Wij Christina medh Guds nåde, Sveriges, Götes Wändhens, Finnars, Carelers, Lappars i Norlanden the Caianers och Esters i Lijflandhs Drottning, så och båren hertighinna till Schleijswijk Holstenn h. änkia gör witterligith at wij af gunst och nådhe hafve wnth och efterlåthitt som wij och nu medh detta wårt öpne bref nådigast undt och efterlåthit dhenne brefwijsare Anders Eriksson fougte wthöfwer Ångermanland enn hans gård i Almeninge i Walboo sochen wthi Gästrikelandh quitt och frijtt för allt åhrlige wisse och owisse wthlagor, skiutsfärdher och dagswerker, inthe undantagandhes oss till behagheligh tijd at niutha och behålla, doch skall hann uthgöra Elfsborgs lösen dher inghenn ähr frij för. Här vårt Camaråds cammererare fougtenn dher samma städhes och alla andra hafva sig efter rätta.Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Af Nyköping thenn 22 Octobris åhr 1616
Christina R.S.
Wenligh och welviligh helsenn medh Guds alsmechtigh tilförende nest wälmågans lyckönskan och flitigh taksegelse godhe man Effwerdt Halwardsonn efter HKMts tjänere welförståndigh Anders Eriksson domkyrkas föreståndare och tiondefogde uthi Upland icke hafr nogen gård ther han kan haffve sitt hemwist opå, och icke nu så hastigt kunna bekomma H.K.M.t breff, derföre är min wenlige begäran I låter honom beholla thet heman hans S. fader haffr bodt opå Almenninge be:dt uthi Walbo socken i Gestrikeland fritt för alla utlagor, til det han kan widare förskaffa sit konungh m:ts breff, förmedhan (?) i som min gode wen theta efterkomme, til wilige ähn (?)Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar
Befallandes eder uthi Guds besked.
Datum Nyköpingh then 19. Maij åhr 610
Boo Wernersson
Efter K:M:ts bref datum den 25 Octobris 612. Hafwer Peer Bröms luthenanpt under Claas Christerssons fhana i förläning i Helsinge sochn.Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3570 Porvoon läänin tilikirja (1613-1614). Tiedosto 14. Kansallisarkisto. Viitattu 5.3.2024.
Dijkarsby.
Mantal 8.
Peter Brömses bref på dhe gods han hafr i Helsing sochn Dickursby och Simonsböle.Källa: Uudenmaan voutikuntien tilejä. Asiakirjat. 3569a Porvoon läänin kirjekopioita (1611-1612). Tiedosto 24. Kansallisarkisto. Viitattu 4.3.2024.
Wij Gustaff Adolph medh Guds nådhe, Sweriges, Göthes, och Wändes utkorade konungh, och arfurste storfurste till Finland, hertig till Estheland och Wäsmannlandh, Gör witerligit att wij aff gunst och nådhe såsom och för huld och trogen, och rettrådige tienst, som oss elskeligh och manhaftigh Peter Bröms, oss här till giordt hafver theta samma han ytermere, här efter skall wara förplichtat att göra och bewista så lenge han leffver, hafver nådiger undt och efterlathhit som wij och nu medh dhetta wårt öpne breff och efterlathit honom oss, till een beskeligh tidj, dessa gods uthi Finland, som ähr halfannan skatt jord uthi Dickursby beleget, item halfannan skatt uthi Backby, een heel skatt Skäggias, och een heel skatt uthi Simonböle, quit frijtt för alle åhrlige uthlagor, som ther af uthgåå bör, att niutha bruka och behålla. Dhet wår stothållare cammererer och fougter uthi Finland må rethe sigh efter.
Af Stockholm then 28 octobris åhr 1612.
Gustaffus Adolphus