Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Gamla bilder => Ämnet startat av: Lena Svensson skrivet 2016-10-22, 19:54
-
Jag har ett fotoalbum från ca 1900 som är väldigt tjockt och sidorna är också väldigt tjocka.
Det går inte att få in i scannern , och jag vill ju inte förstöra albumet,
det är redan tärt av tidens tand, sammeten försvinner.
Jag kan inte ta ut bilderna utan att förstöra albumet.
Jag fotograferade det med mobilkamera, kvaliten blir inte den bästa.
¨Ska jag ändå försöka lägga upp den på rötter?
Jag vet vilka ca 40 % av personerna är.
De blev såhär:
-
Helt ok - lägg in dem på Porträttfynd
Stig
-
Det kan verkligen vara svårt att få ut vissa av korten. De vill gärna suga fast i sitt fack. Oftast kan man sätta naglarna i varsin kant längst ned och vicka kortet försiktigt fram och tillbaks, samtidigt som man drar kortet nedåt. Jag frågade en gång Anders Nylander, som har lagt in tusentals kort i Rötters Porträttfynd, hur han gjorde för att få ut korten och han använde något trubbigt instrument och försökte fösa kortet nedåt.
Korten, som läggs in i Rötters Porträttfynd ska ha hela ramen med plus fotografens namn, så du kan inte lägga in dem, som du visar dem här. Det kan också finnas värdefull ditskriven information på baksidan av korten.
Själv har jag tyvärr haft sönder några nederdelar av ramarna, när jag har försökt få ut mina ärvda kort.
Man får fundera på vad som är viktigast, Fotot eller albumet? För min del var svaret givet. Fotografierna.
-
Nja jag vill nog behålla mitt album helt, kommer inte att förstöra det.
Det tillhörde Berta Eriksson född 1878, bosatt på bla Bangatan i Göteborg,
gift med Herman Svensson född 1881 i Ytterby (ättling till Sven Nybelin), mor till min adoptivfar och har bilder på henne själv, Herman, hennes föräldrar och syskon och syskonbarn plus en del min adoptivfar inte kände igen.
Om någon forskar på dem kan personen e-maila mig om intresse finns.
Lite synd att de inte duger som de är för porträttfynd.
-
Jag brukar använda mig av en pincett för att försiktigt lirka ut fotona.
Tyvärr händer det att pappret i nederkanten runt fotot ändå går sönder, men långt ifrån alltid.
Det är ju viktigt att se fotografens namn - speciellt på de fotona som är oidentifierade.
Kanske står det information på baksidorna?
-
Lena!
Några kort måste du väl ändå få ut, om du försöker fösa ut dem med hjälp av fingrarna? Du bör ju kunna märka när det tar emot, om du inte vill ha sönder albumet. Har man väl fått ut ett, brukar det gå bra att få ut kortet, som finns på baksidan.
Jag har inte erfarenhet av så många album (8 stycken), men min erfarenhet av dem är att alla kort sitter inte fast.
Du kan väl lägga in de kort du får ut i Porträttfynd?!
Ann-Mari
-
Hej Lena,
jag tror du är inne på rätt spår med att låta dem sitta kvar i albumet. När det gäller förvaring så är Nordiska museets råd när det gäller gamla album:
"Riktigt gamla album och de album där fotografierna är fastklistrade bör få vara orörda. Det är ett svårt arbete att lossa bilderna från underlaget och det kan göra stor skada på bilderna om man inte är utbildad konservator."
http://fotosekretariatet.blogg.nordiskamuseet.se/2010/11/fotoalbum/ (http://fotosekretariatet.blogg.nordiskamuseet.se/2010/11/fotoalbum/)
Var någonstans tar albumet emot när det gäller scannern? Är det att du inte kan öppna albumet helt? (dvs 180 grader). Om du kan öppna det 90 grader kan du ha scannern vid kanten av bordet. Att du inte kan stänga locket är inget bekymmer (så längre du undviker att titta in i lampan).
-
Sitter korten i ett album med fotofickor, så bör de ju normalt inte vara fastklistrade. Många gånger har de, som jag tidigare skrivit sugit fast och då får man försiktigt försöka lirka ut dem.
Att skanna kort gömda i fotofickor, för att lägga in i Rötters Porträttfynd accepteras inte. Man ska kunna se ramen och fotografens namn. Detta är viktigt som hjälp vid dateringen av ett foto.
-
Fast det är kanske därför rådet inte bara gäller album med fastklistrade bilder utan även äldre album för att bilderna fastnar mer med tiden? Jag antog att hon tänkte digitalisera dem ändå även om hon inte kunde lägga utan dem på porträttfynd.
Sedan är som du säger, alltid en avvägningsfråga. Får man ut dem ur albumet så kanske det finns mer information att inhämta. Personligen är jag väldigt fascinerad av bilderna i sin originalform och vill bevara originalen så länge som möjligt. Jag digitaliserar hela albumssidor för att bevara informationen på det viset. Alltid använda bomullshandskar när man rör själva fotona är ett bra tips.
Andra idéer för det här albumet är kanske att om ramen inte sitter tajt mot kortet att försöka se om det går att lyfta lite för att se ramen under och se om det kan stå ev. årtal och/eller fotograf. Det kan ge fler ledtrådar Jag har några bilder med datumet stämplat på ramen.
-
Tack för tipsen!
Jag digitaliserar dem för mig själv då, så jag inte behöver förstöra albumet :)
-
En gammal tråd, men kanske är mitt tips ändå till glädje:
Jag har upptäckt att det går lätt att få ut fotona om jag pillar in en tunn (och ganska smal - och givetvis helt ren) stekspade i metall under fotot (det kan vara lite klurigt att få in den, men det har till slut alltid lyckats för mig). Sen trycker jag med händerna på fotot (har bestämt mig för att de får tåla det, svårt med bomullshandskar eftersom jag behöver friktionen, men om man är orolig för fotona kan man ju använda engångshandskar i plast, såna som läkare använder) med stekspaden som mothåll och drar ut fotot genom att dra handen som trycker på fotot nedåt och "följa med" med stekspaden. Gör man det med någorlunda försiktighet så skadas inte albumet. Dock skall man vara extra försiktig när någon, som de tydligen gjort i mitt släktalbum, tryckt in en extra foto ovanpå ett annat.
-
Tack för tipset! Jag ska prova det om jag någon gång får tillgång till ett album eller så kan jag förmedla tipset till andra.