Anbytarforum
Särskilda ämnen & övrigt => Regementen och militärer => Militaria => Upplands regemente => Ämnet startat av: Agneta Welander skrivet 2017-12-06, 16:05
-
Min morfar Johan Edvard Wallnerström (1875-10-04) tjänstgjorde som volontär/soldat 1892-1903. Följande data har jag hittat i soldatregistret:
Regemente: Upplands
Rote: Råby
Kompani: Sigtuna
Socken: Kalmar
Torpnummer: UR-06-0148
Jag har fastnat såtillvida att jag inte hittar honom i kyrkböckerna på sitt soldattorp. Jag har letat i Kalmars kyrkoarkiv, Uppsala län, och där hittat rotet Råby, men ingen info om honom. Var inte alla soldater skrivna på sina resp torp?
(Från https://sok-riksarkivet-se.proxybib.miun.se/bildvisning/C0004080_00083, sid 86-93)
Kan jag via torpnumret 0148 utläsa hans soldatnummer?
// Agneta Welander
-
Johan Edvard Wallnerström flyttar 10/10 1903 från föräldrahemmet i Tensta till Uppsala.
Tensta AIIa:1 (1896-1900) Bild 2860 / sid 272 (AID: v126163.b2860.s272, NAD: SE/ULA/11538)
Tensta AIIa:2 (1901-1905) Bild 2870 / sid 276 (AID: v126164.b2870.s276, NAD: SE/ULA/11538)
Tensta B:4 (1895-1916) Bild 470 / sid 39 (AID: v126170.b470.s39, NAD: SE/ULA/11538)
Uppsala domkyrkoförsamling AIIaa:13 (1895-1907) Bild 560 / sid 4451 (AID: v126749.b560.s4451, NAD: SE/ULA/11632)
-
Agneta, angående hans soldatnummer så har du redan det. Wallnerströms aktnummer hos Centrala soldatregistret är UR-06-0148-1892. I detta aktnummer betyder "UR" Upplands regemente, ”06” är kompaninummer, ”0148” är hans soldatnummer samt ”1892” är antagningsåret. Så hans soldatnummer (vilket även är rotenumret) är 148 i Sigtuna kompani, Upplands regemente.
Så, själva aktnumret innehåller i sig en hel del information. /Hans
-
Christina o Hans:
Bara så jag förstår; trots att soldaten hade eget torp 1892-1903 så var han fortfarande skriven på föräldrahemmet i husförhörslängd och församlingsbok?
-
Det kan ju vara så att han bodde så kort tid i torpet att det inte kom med i hf-boken.
Det här var ju också en brytningstid när det gamla indelningsverket höll på att avskaffas
så han kanske aldrig flyttade in.
Har du letat i in- och utflyttningslängderna?
-
Jag har nu letat vidare i SVAR under Generalmönsterrullor och Upplands regemente, men dokumenten slutar 1881! Var hittar jag fortsättningen? Jag är ju intresserad av åren 1892-1903.
// Agneta Welander
-
Materialet är inte digitaliserat. Enligt husförhörslängden tar han alltså värvning som volontär 5/2 1892. I så fall var han inte någon indelt soldat med vidhängande soldattorp. Uppgiften i Centrala soldatregistret kan därför vara missvisande.
Den siste indelte knekten för Råby, rote 148, ser ut att ha varit Anders Wilhelm Fors (1839-1901), som enligt soldatregistret fick avsked 1889 och som bodde kvar i soldattorpet ända till sin död 1901:
Kalmar AI:16 (1891-1895) Bild 107 / sid 96 (AID: v125136.b107.s96)
Kalmar AIIa:1 (1896-1901) Bild 1010 / sid 92 (AID: v125137.b1010.s92)
-
Agneta, generalmönsterrullorna fördes fram till mitten av 1880-talet. Försvarsmakten fortsatte dock att göra generalmönstringar fram till och med 1905 men efter 1885 fördes inga generalmönsterrullor. För åren efter 1885 får man istället söka i stamrullorna. Arméns stamrullor finner man under respektive regemente, ibland under regementsexpeditionen eller majorsexpeditionen och ibland på kompaninivå. Tyvärr är digitaliseringen av stamrullorna långt ifrån komplett men det blir väl bättre framöver får man hoppas. /Hans
-
Åke,
Då undrar jag naturligtvis vad det är för skillnad på en volontär och en indelt soldat? Tjänstgöring, anställning, arbete mm. Någon som vet?
// Agneta Welander
-
Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid armén och vid flottan. Volontärinrättningen tillkom redan under slutet av 1500-talet. Volontärer var då en del av manskapet, men hade en bättre ställning än de övriga soldaterna. Under det yngre indelningsverket var volontärerna i regel skilda från indelningsverket och rustade sig själva mot kontantersättning och var att betraktas en grupp av blivande befäl. Volontärinrättningen bestod ända till 1952. Enligt 1901-års härordning var en volontär tvungen att vara minst 17 år vid antagningen och kontraktsanställdes för en period av 2 till 4 år. Kontraktet kunde sen förlängas i 1 till 2 år. En obefordrad volontär fick vara kvar i längst 6 år och fick inte vara äldre än 28 år. En befordrad volontär kunde vara kvar till han var 32 år. Även volontärerna i de indelta regementenas finns med i generalmönsterrullorna och efter 1885 i stamrullorna. /Hans
-
Tack Hans,
Kan jag tolka volontärverksamheten likt vår nuvarande FBU (Frivillig Befälsutbildning)?
Eftersom morfar finns angiven i alla husförhörslängder för perioden 1892-1903 som del av bondefamiljen, och med tillägget 'volontär' i yrkeskolumnen efter 1892, innebär då detta att han inte var någon soldat med eget torpnummer som anges i Soldatregistret?
Att vara volontär betydde det att man, som i morfars fall, kunde vara kvar på familjegården och som del i familjen sköta den?
Dock måste väl tid avsättas för själva utbildningen, plus tid för tjänstgöring, repetitioner mm. Om han skulle vara en del av krigsberedskapen vid akut kris krävdes väl viss kompetens?
// Agneta Welander
https://sok-riksarkivet-se.proxybib.miun.se/bildvisning/F0000667_00309
-
Jag kan inte svara på om FBU var detsamma som volontärer. Men volontärerna var en del av manskapet och tjänstgjorde som soldater, deltog i övningarna/utbildningen på regementsmöten, kompanimöten som alla andra soldater.
Att bli indelt soldat var en möjlighet för fattiga drängar etc att få ett eget ställe, ett torp med tillhörande täppa och flytta in i. Det var således en förmån att få flytta in på soldattorpet. Men det var naturligtvis inget tvång att göra det men det var nog ovanligt med indelta soldater som hade bostad på annat håll om det fanns ett soldattorp att tillgå. Däremot var det vanligare att officerare, speciellt högre officerare, inte bodde på befälshemmanet om de hade en egen gård i landskapet.
Det skall tilläggas att även volontärer kunde ha tillgång till ett soldattorp. Ibland ser man noteringen "underofficer i nummer", ”volontär i nummer” eller "anslagits till lönefonden" i generalmönsterrullorna. Detta innebar då att roten användes till att finansiera en underofficer eller volontär istället för en soldat. /Hans