Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Småland => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Anita Hjorth skrivet 1999-05-20, 13:16
-
Vid forskning i en Smålandssocken har jag träffat på en hänvisning till Svartsjö bruk. Känner någon till var det ligger? Kan det ligga i Småland? Det Svartsjö jag först tänker på ligger utanför Stockholm. Men finns/fanns det något bruk där? Alla tips mottages med tacksamhet!
Anita
-
Hej!
Tyvärr hittar jag inget Svartsjö bruk i Holmens register, dock vet jag att det saknas ett fåtal (bl.a. Erendals bruk, Frustuna (D)), varför det kanske kan finnas ändå. Men om man skall söka på bruk, kan man göra det här:
http://www.genealogi.se/harmens.htm Alfabetiskt
http://www.genealogi.se/harmens2.htm Geografiskt
Dock redovisas bara bruk startade före 1800, och i din fråga framgår inte i vilken tidsperiod.
Det jag har funnit i Svartsjö (på Ekerö) är ett slott samt ett stenbrott, inget om något bruk. Om Svartsjö kan läsas här: Projekt Runeberg: http://www.lysator.liu.se/runeberg/thamstoc/
Mvh
Fredrik
-
Hej Fredrik!
Tack för tipsen. Jag ska kolla dina adresser. Det handlar om tidigt 1700-tal.
Anita
-
Hej igen!
Det bruk jag kommer närmast (om det är fel läst) blir Stavsjö bruk, Kila sn (D). Vet ej om det kan vara det berörda. Men i detta fall har Nyköping-Oxelösunds Släkforskarförening födsel/dödsregister för Kila sn (D).
http://www.nycopia.se/if/nosff/
Själv har jag forskat lite i Stavsjö, men inte så tidigt, mest under 1800-talet.
Mvh
Fredrik
-
Hej!
Jag är intresserad av att veta så mycket som möjligt om ett hus/torp i Stavsjö som möjligt. Ligger i Kila församling i Skogsby och kallas för Lappenstorp. Hoppas att jag har vänt mig till rätt ställe. Om inte kanske nån kan hjälpa mig en då.
Tack på förhand Anna
-
Hej!
Jag har i min forskning stött på ett Pappersbruk i Ökna fs som heter Zuills eller Quills Pappersbruk. Finns det någon som vet något om detta?
Hälsningar Anette
-
Hej Anette!
Quills pappersbruk ligger i Nyboholm strax intill Kvillsfors i Ökna församling. Pappersbruket är fortfarande igång och kallas idag Nyboholms bruk, det ägs av Metsä-Serla.
Mvh L. Kjellström
-
Hjärtligt Tack för upplysningen, L. Kjellström. Den var värdefull.
Hälsningar, Anette
-
Hej!
Jag är ingen expert på pappersbruk men Kvill kan förutom ovanstående bruk som anlades 1789 också vara ett bruk i Kråkshult (F). Så här står det i Svenska Pappersbruk och Glasbruk från Gustav Vasas tid till o 1900 som upprättats av Kjell G. Åberg i Mellerud, 1996.
Kvill, se Blomsholm. Blomsholm Kråkshult, anlades 1787 och nedlades 187?.
Hälsningar
Christer
-
Hej!
Visst kan det vara Kvill i Kråkshult, men det efterfrågade pappersbruket skulle ju ligga i Ökna församling varför det bör vara fråga om det bruk som idag heter Nyboholm.
Mvh L. Kjellström
-
Hej
Det pappersbruk jag eftersöker är det som i Hfl första delen av 1800-talet står under Ökna och stavas Quills (jag har även sett det läsas Zuill? Pappersbruk. Däremot förekommer i min familj även Kråkshult som födelseort, så det kanske bör kollas upp. Tack för dessa ytterligare upplysningar
Hälsn Anette
-
Finns det någon som känner till Karlsfors Papperbruk i Tuna?
MVH Ulla Roos
-
Hej Ulla!
I PLF:s databas finns mängder av personer som är pappersarbetare från Karlsfors om det är personer på bruket Du är intresserad av.
Titta på http://www.algonet.se/~samblixt/PLFmeny.htm
Gå annars in på http://www.tunatorg.com/ccc/tunany.html
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn
-
Hej Sam!
Har två personer som arbetade på Karlsfors papperbruk.
Den ena var Carl Magnus Björkegren född 1781-06-23 i Vårdnäs. Han kom till Karlsfors papperbruk 1821, arbetade där som pappersmakargesäll. Under Utflyttat i hfl finns noterat Utbeskedad 1822 och det vet jag inte vad det betyder.
Den andra personen är Jonas (Johan) Magnus Björkegren 1815-05-03 i Tuna. Han står antecknad under Karlsfors pappersbruk under åren 1826-1830. Under särskilda anteckningar finns noterat Tjenar under Fabr. Kastman
Det här har gjort mig nyfiken på bruket för jag vet ingenting om det
Tack för alla tips.
MVH Ulla Roos
-
Hej Ulla!
I PLF:s databas hittade jag att Johan Magnus Björkegren och Maria Fredrika Johansdotter får en son, Carl Johan den 16 febr. 1839. De bor då i Grytet, Grönlid.
Titta på http://www.algonet.se/~samblixt/PLFmeny.htm
MVH/Sam Blixt/PLF/Oskarshamn
-
Hej Sam!
Tack för all hjälp.
MVH Ulla Roos
-
Förutom Karlsfors Papperbruk i Tuna (H) som lades ner på 1860-talet fanns Pappersbruk med samma namn i Ålem (H) samt i Leksberg (R) (1813-1836. Känner någon till vilka år bruken i Tuna och Ålem verkade.
Hälsningar
Christer Jonsson
-
Hej Christer,
Jag har gått igenom Ålemsboken och där finns inget om något pappersbruk. Jag har heller inte hört talas om något. Var har du hittat den uppgiften?
-
Lessebo bruk
Ägare till Lessebo bruk 1664-ca 1710? Finns det någon Smålandskännare som kan säga vilka de var?
-
Hej Jan,
Jag har funnit uppgifterna i Svenska Pappersbruk och Glasbruk från Gustav Vasas tid till o 1900 som upprättats av Kjell G. Åberg i Mellerud, 1996.Från tid till annan har nog också Kjell svarat på frågor här i Anbytarforum. Boken är en förteckning över 196 pappersbruk och 136 glasbruk uppdelade efter namn, socken, län, när det startade resp upphörde.
-
Hej Göran,
Har funnit vid en hastig genomgång av Lessebo 1658-1856, Gustaf Clemensson, Lessebo 1954:
Bruksförvaltaren på Åryds bruk Erik Knutsson var grundläggare av Lessebo Bruk som ett järnbruk 1658.
Bertil Nilsson Skytte 1662/63-1667. Egendomarna övertogs av sönerna Carl Gustav, Johan Filip, Christoffer Helmer och Hans Skytte. Troligen övergick det vid arvsskiftet 1669 till sönerna Christoffer och Hans. Christoffer Helmer drunknade 1677 vid överrumplingsförsöket av Karlshamns skans i samband med kriget med Danmark. Hans andel övertogs av brodern Johan Filip Skytte. 1684 är Hans Skytte ensam ägare av Lessebo.
26 juni 1689 sålde Skytte Lessebo till brukets arrendatorer Jöran Håkansson Branting och Hans Nyman (som jag tagit upp i andra svar på Anbytarforum).
Från hösten 1694 eller våren 1695 innehades Lessebo av kronan och häradshövdingen Paul Rudebeck gemensamt.
Från våren 1698 övertog Paul Rudbeck och Barthold Hardtwich kronans hälft.
Hardtwich avstod sitt delägarskap 1703 till Rudebecks yngste broder Gustaf Rudebeck.
1709 såldes Lessebo till Johan von Emmertz.
Du finner många detaljer i boken men den innehåller föga uppgifter om familj- och släktförhållanden.
-
Hej Christer,
Nu har jag hittat uppgifter om Carlsfors Bruk i Sandbäckshult (Ålem).
Det startade 1832 som järnbruk. Innan dess fanns en kvarn och en enbladig såg på platsen. Det var bataljonsläkaren och Trädoktorn Jon Engström som ägde platsen. Han startade också tidningen Barometern. 1867 gick företaget i konkurs.
Vid mitten av 1870-talet blev det ett för tiden modernt sågverk med två ramar. Man tillverkade parkettstav och sockerlådor. 1895 hade anläggningen 2 ramar, ett kantverk, en bandsåg, 2 hyvlar och 12 cirkulärsågar.
1899 såldes Carlsfors och det köptes av tre Mönsteråsbor som förändrade namnet till Handelsbolaget Carlsfors Pappfabrik. Till en början tillverkades slipmassa, men man gick så småningom över till fabrikation av kartongpapp. Dessutom hade man en lådfabrik för export. 1932 brann Carlsfors och disponentbostaden.
Lådfabriken räddades dock och blev stommen i det nya företaget Sandbäckshults Träindustri, som lades ner 1944.
-
Hej Jan,
Tack för din intressant uppgifter om Karlsfors bruk.
-
Christer, tack för ditt referat ur boken om Lessebo bruks historia. Arrendatorn av bruket efter grundaren Erik Knutsson var en Nils Hane. Denne Hane är en av mina förfäder. Han var inblandad i en lång rad av tvister som alla finns redovisade i Konga härads domböcker. Dem som mest intresserar mig nu är Jöran Håkansson Branting och Hans Nyman. Vilka relationer hade dessa båda med varandra. Framgår det av boken? Jag gissar att de var kompanjoner. Har Jöran Håkansson Brantings släktförhållanden blivit utredda? Tror mig ha hört att han skulle vara av samma släkt som Hjalmar Branting.
-
Hej Göran,
Ja Branting o Nyman var kompanjoner.
Kolla mitt svar Anbytarforum: Landskap: Småland: Efterlysningar: Regementsskrivare Hans (Jöransson) Nyman i Väckelsång, delägare i Lessebo.
Jag skall fundera iväll men jag har för mig att släktskap mellan Jörn Håkansson B och Hjalmar B fanns i Svenska Antavlor för ett par nr sedan.Har inte detta hemma men du kanske kan kolla några nr bakåt så hittar du det säkert.
-
Hej Göran,
Ja Branting o Nyman var kompanjoner.
Kolla mitt svar Anbytarforum: Landskap: Småland: Efterlysningar: Regementsskrivare Hans (Jöransson) Nyman i Väckelsång, delägare i Lessebo.
Jag skall fundera ikväll men jag har för mig att släktskap mellan Jörn Håkansson B och Hjalmar B fanns i Svenska Antavlor för ett par nr sedan. Har inte detta hemma men du kanske kan kolla några nr bakåt så hittar du det säkert.
-
Anette
Sent omsider har jag läst din förfrågan från i februari om Quill. Om det är Quill i Kråkshult så ägdes herrgården (om man nu kan kalla den lilla mangårdsbyggnaden så) 1888-1914 av min svärmors farfar Ernst Petre och jag har en liten historik. Det fanns såväl pappersbruk, järnmanufaktur, kvarn, smedja, linoljeslageri mm. Pappersbruket kallades Blohmsholm, anlades av Johan Gabriel Blohm 1786 och nedlades runt 1880. Men det var kanske fel Quill....
-
Göran
Jag har ännu inte kollat upp vilket Quill det var, (har haft annat för mig). Men jag återkommer gärna om det visar sig vara ditt Quill. Tack ändå.
Hälsningar
Anette
-
Göran,
Ur samma bok som ovan fann jag att Jöran Branting hade en son som hette Gabriel Branting och benämnes 1728 som landskamrerare.
-
Göran,
Jag forskar även i Laholm och döm av min förvåning när jag fann att Jöran Håksson Branting var född i Laholm. Hans föräldrar heter Håkan Larsson och Karin Bengtsdotter. I Laholms historia del 1 (Axel Ejwertz) står det: Sonen Jörgen eller Jöran blev regementsskrivare enligt inskriften på ett epitafium i Nöbbele kyrka (Konga hd, Kronob): Härunder hwilar Regements Secreteraren wid Smålands Cawalleri Regemente Sal. Herr Jöran Håkansson Braning, född i Ladholm och död i Stockholm 1694. Begrafwen den 21 juni Samma år. 2 Cor. v: 16,17,18.
Ejwertz skriver att han är stamfader för släkten Branting och adliga ätten Adlerbrant och fortsätter att räkna upp barnen Amund (1678-1717) borgmästare i Köping, Gabriel (1682-1746) landskamrerare i Växjö,Johan (1683-1744)major vid stånddragonerna, Lars(1684-1725)lanträntmästare i Växjö och Jakob (1690-1736) kronouppbördsman och gästgivare i Traryd.Ejwetz fortsätter och räknar upp deras barn och hamnar till slut på Hjalmar Branting. De källor han använt är E. Hård af Segerstad. Till släkten Brantings genealogi (Släkt och Hävd 1955)s 204 samt Genelogiska föreningens medlemsblad 1945, s 21.
-
Håller förnärvarande på med att forska om Malmtagaren Sven Larsson, en trolig far till min anmoder Maria/Maja Svensdotter f ca 1744, vet ej var. Men hon hamnade så småningom i Tving och gifte sig med bm Per W?lf, 1763. Nåväl, min fundering och fråga är följande: Om man är malmtagare i Långasjö sn, vart jobbade man då?
Malmtagaren Sven Larsson flyttade 1741 från Långasjö till Vissefjärda och jag hittar en malmtagare Sven Larsson i Linnefors. Är det någon som kan berätta lite om Linnefors bruk, hittar inget bra på Internet.
Sista frågan: Om man är malmtagare i Långasjö, varifrån kan man ha kommit då, alltså från vilket annat bruk? När man jobbat färdigt på Linnefors bruk, vart flyttade man då tros, alltså till vilket annat bruk?
All hjälp och tips tas tacksamt emot.
-
Hej Annika.
Tänkbara järnbruk är Konga, Lessebo eller Stenfors (strax söder om Tingsryd). Jag skulle nog börja med Lessebo, jag tror att det var samma ägare till Lessebo och Linnefors
-
Annika! Låna L O Larssons och Leif Rubenssons Från blästbruk till Bruksdöd. Där finns Linnefors beskrivit i en liten artikel. Sedan får du så mycket annat på köpet när du läser om järnhanteringen. Boken har nummer ISBN 91-973072-7-0
Mvh/Rune
-
Tack grabbar för tipsen