Anbytarforum
Geografiskt relaterat => Småland => Landskap => Allmänt => Ämnet startat av: Emma Ingelsson Alkbring (Emmaia) skrivet 2005-04-23, 14:22
-
Hej !
Jag vet att tyskar har varit viktiga för Kalmar stad, men vet inte hur stort det tyska inflytande var under tiden 1600-1700.
Hur var det t ex runt Oskarshamn?
Fanns det någonstans i Småland finnar eller ester som ju var medborgare i det svenska riket.
Tacksam för svar.
Mvh Emma
-
Hej Emma:
Jag kan inte berätta hur manga de var, men ett flertal tyska släkter och s.k. ätter födda i Tyskland och Baltikum etc. slog sig ocksa ned i Smaland. Rothlieb och Klingspor (fran mitt eget släktträd) är bl.a. representerade pa gardar runt i Smaland. De var krigare och administratörer (som kallats hit av kungen/drottningen) men blev ocksa lantbrukare. Det finns säkert manga fler orsaker till invandringen som var massiv i södra Sverige (alltsaa syd om Stockholm och bergslagen etc)under den tid Du nämner och tidigare. Detta var bara ett litet bidrag! Urs?kta Emma, jag har inga svenska A med ring ovanför tillgängliga pa denna spanska dator.
M.V.H. Steve
-
Hej Steve!
Muchas gracias! Jag har förresten bott 5 månader i Spanien så jag vet hur det är. Dessutom har jag bott 13 år i Småland (Jönköpings län) Min mormor och morfar kom från en annan del av Småland (Kalmar län).
glada hälsningar Emma
-
Under 1680-talet kom ett stort antal finnar med sina familjer till bl a Kalmar län. Det var båtsmanskompanierna ifrån Österbotten som tranporterades till nya båtsmansrotar. Orsaken var den nybyggda flottbasen i Karlskrona och att man ville ha en närhet för manskapet dit. Hur stor påverkan rent genetiskt denna inflyttning och exakt hur stor den är har mig vetterligt aldrig undersökts men det rörde sig om hundratals personer.
Det tyska inflytandet var stort kring Kalmar stad då många handelsmän kom ifrån eller hade sin upprinnelse i tid längre tillbaka ifrån tyska östersjöstäder. Kalmar var i senmedeltidens Sverige en av de viktigaste handelsstäderna. Tyska legoknektar kom också in till området under stormaktstiden. Några organiserade inflyttningar av tyskar är mig inte känt. Kanske möjligen i så fall tyska smeder till vallonbruken i Tjust.
-
Niclas, vet du var man kan hitta namn på invandrade båtsmän. Jag söker en skeppare Per Mård som var bosatt i Västervik i slutet av 1600-talet. Han borde ha varit född (uträknat från dödboken) 1663-64. Jag har dock misslyckats med att finna hans födelse.
För att vara skeppare på en galioth seglande på bl a Frankrike borde han ju ha haft en sjömässig utbildning/praktik.
-
Hej Hans Svedberg!
Såg ditt anrop och gjord en sökning på nätet, fast du kanske redan har dessa personer.
Det bör vara din Per Mårds barn, samt en syser till honom.
Annica född 17010203 Far Per Mård Skeppare.
Kristin dotter död 17010220 Per Mård
Kirstin född 17031015 Per Mård och Elin Larsdotter
Johan född 1708-08-23 far Måns Törnebom, Skeppare och Brita Mård.
Lycka till med ditt sökande
vänligen Catharina
-
Hej Hans!
Nu har din fråga inget med denna diskussionen att göra, men jag ger dig ändå ett svar här.
Mård låter onekligen inhemskt och någon invandring har således knappast skett.
Det fanns förresten olika slags båtsmän. Begreppet båtsmän används tyvärr lite slarvigt mestadels om båtsmän inom den kungliga militära flottan, men sedan fanns det båtsmän även inom handelsflottan. Din skeppares bakgrund kan bli svårt att fastställa. För sjömän och skeppare som seglade privat finns inte så värst mycket material bevarat. Mitt tips är att du letar i domböckerna i Västervik (på vinst och förlust) efter uppgifter om Mård. Likaså genom skattelängder (mantalslängder) bestämmer vid vilken tid han har varit mantalsskriven i staden för att få hans ungefärliga verksamhetsår där. Om han bedrivit handel i staden så bör han ha avgivit borgared och denna borde du kunna hitta. Likaså hör med Vadstena landsarkiv om de vet om det finns bevarade burskapslängder för Västervik. I landsarkivet finns även tullräkenskaper för Västervik (ofilmat material). Lycka till!
För den som är intresserad av invandring av utlänningar till Småland så rekommenderas Hylt?n-Cavalliusföreningens Årsbok 1935 vari PG Vejde skrivit en artikel om Främmande folkelement i Kronobergs län. En intressant läsning.
-
Hej! Jag har en ana i Fliseryd med efternamnet Hankvist, är det svenskt? Jag har även en Lindbom i Frustuna i Södermanland.
Hoppas på svar
Ann-Britt
-
Hej Ann-Britt:
Det låter i mina öron mycket svenskt eller skandinaviskt. även om jag inte vet vad en han-kvist eller lind-bom är. Men det finns inga Palmqvistar (enbart Palmblad...) smiley
Jag har tidigare tagit upp i under andra rubriker hur svårt det är att uttala QV (kv) i de flesta andra europeiska länder (inklusive Danmark!) Själv har jag bytt stavning sedan 30 år f?r mitt efternamn (från Palmqvist till Palmquist p.g.a. detta, bara som exempel!)
Varför tror Du att de var invandrade?
Kan det då möjligen vara några findlandssvenska namn?
Hur långt tillbaka i tiden dyker dessa namn upp i ditt släktträd.? I slutet av 1800-talet och b?rjan av 1900-talet var det många som blev ålagda (om de t.ex. arbetade inom staten) att byta namn från patronymikon alltså faderns son + son/dotter, till fast släknamn. Då skapades en del kanske lite udda namn sammansättingar.
M.V.H. Steve
-
Steve! Hankvist har jag hittat från 1770 och Lindbom från 1840. Vad jag hört skall någon av dem vara Zigenare och att det skulle vara ungerskt ursprung. Men jag vet inte vilken av dem.
Ann-Britt
-
Kanske Du kan börja med att gå in och söka efter dem under romer eller zigenare eller resande. Under resande (som jag tror kallades tattare förr?) Brukar då och då diskussioner om zigenare också föregå: bara ett förslag Ann-Britt som kanske löser någon av frågorna?!
M.V.H. Steve
-
Jag ser, Ann-Britt, att det just nu pågår diskussioner under resande /romer och tattare försök utreda den första frågan där, är mitt förslag.
M.V.H. Steve
-
Hej!
tack för alla fina svar, och nya frågor. Jag tycker det verkar rimligt att hitta alla slags kustfolk vid kusten i Kalmar län. Jag skulle bli glad om jag kunde hitta finlandssvenskar i mammas släkt,för hon tycker om den kulturen. Men jag har inte börjat forska på den släkten än. Fler boktips uppskattas.
Mvh Emma
-
Hej Ann-Brit! Hankvist och Lindbom är inte bara jättesvenska men också särsvenska namn. Det finns inga andra länder än Sverige och Finland där detta namnskick har levt och frodats sen 1600-talet, och -kvistar, -grenar, -löf och -blad finns endast bland utvandrade svenskar och finlandssvenskar och deras ättlingar. Det är ett sätt att markera var man kommer ifrån just när man rör sig bort från hembyn där alla vet att du är Olofs dotter eller Anders son. Jf ordf. i amerikanska högsta domstolen Renquist, för några år sen årets svensk-amerikan. Hankvist kan avledas av Hanåsa eller någon annan by/gård med Han i, och t.ex finns det Hanberg som är soldater på Hanåsa i Högsby, Bergqvist som är soldater på Solberga i samma socken, Hammarqvist från Hammarglo i Mönsterås och Hammarby i Högsby.. Före namnlagarna kom i början på 1900-talet kunde man ta släktnamn och använda dem till vardags fast kanske präster här och var inte skrev in dessa nya namn i kyrkböckerna. Så leta i Fliseryd och grannsocknarna efter Hankvistar. Varför inte göra ett sök i PLFs databas just på detta namn? Så kommer du rätt snabbt till ett patronymikon i alla fall.Även -bom har med ideer om släktträd att göra, det är kanske en som kommer från en by eller gård där Lind ingår i by- eller gårdsnamnet.