Titel: Hedsin / Hedsinius
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2013-05-05, 16:49
Älvkarleby församling avsöndrades 1641 - stadfäst 1645 - från moderförsamlingen Tierp och blev eget pastorat. När bruken anlades och vallonerna flyttade in var Olaus Martini Hedsinius kyrkoherde i Älvkarleby.395 I domkapitlets protokoll och handlingar saknas uppgifter om att denne skulle ha agerat mot främmande trosbekännare i församlingen och inte heller nämns vallonerna fram till 1667 i domkapitlets handlingar från församlingen. Den senmedeltida kyrkan anpassades inte heller till att befolkningen i församlingen ökat genom brukens anläggning.
395 Fant & Låstbom 1842, s. 326-328; 1845, s. 170-171.
Strömsbergs bruk I Tolfta kyrka finns endast ett föremål med vallonanknytning: en sockenbudskalk tillverkad på 1700-talet av guldsmeden Carl Lemon i Uppsala. Kyrkan synes alltså helt sakna spår efter vallonbrukets ägare och arbetsstyrka på 1600-talet.517 Åren 1656-83 tjänstgjorde Johannes Magni Netzelius som komminister i församlingen. Han anklagades för ett skandalöst leverne och blev till slut avsatt. Komminister Petrus Hedsinius i Älvkarleby anförde då att han 50 gånger fått bege sig den långa vägen till Västlands eller Tolfta kyrka för att hålla gudstjänst - tydligen för att ersätta Netzelius - och bad därför att få efterträda den avsatte. Den starka kraften var dock Jacob Fleming, landshövding och ägare av det mesta av Tolfta socken, och denne hade drivit igenom att Mattias Sääf fick tjänsten.518
Älvkarleby kyrka utvidgades fr.o.m. 1690-talet på grund av befolkningstillväxten vid bruken. 1694 upptogs rikskollekt till detta ändamål. Flera gåvor till kyrkan och gravar i kyrkan visar familjerna Anckarströms och Leijels kontakter med församlingen.559 Inget har framkommit om att ägarfamiljerna skulle tillhöra någon främmande konfession. En olaga vigsel 1674 - bruden var dotter till brukspatron Leijel - orsakade att kyrkoherde Olaus Hedsinius suspenderades. Han avled 1676 och fick under de följande 12 åren hela fem efterträdare, samtliga avled där - den som verkade längst tjänstgjorde i fyra år - innan Andreas Bockius 1688 utnämndes till kyrkoherde. Han kvarstod till sin död 1706.560 Inga konfessionella konflikter med valloner inblandade har påträffats i domkapitlets handlingar.
Det stora nordiska kriget på 1670-talet framkallade behov av ankare till svenska flottans fartyg. Claes Depken satte igång denna tillverkning 1676 genom att med stöd från kronan anlägga Söderfors bruk i Tierps församling. Detta är också förklaringen till att han adlades 1676 under namnet Anckarström. Hovintendenten Johan Leijoncrona övertog bruket efter några år.561 Söderfors ligger väster om Tierp och gränsar till Hedesunda i Gästrikland. Domkapitlet i Uppsala beslutade 1681 att bruket skulle höra till Tierps församling. Johannes Ihering i Tierp hade därför såsom kyrkoherde i Tierp 1669-93 även ansvar för Söderfors.562 Samma år som domkapitlets beslut om församlingstillhörighet fick bruksfolket tillfälle att välja mellan Hedesunda och Tierps kyrka för kyrkogång och förrättningar. Hedesunda låg betydligt närmare bruket och var därför vissa tider av året attraktivare. Sedan 1683 hade Söderfors, på grund av sitt avskilda läge, egen präst. Den förste hette Lars Hedsin och verkade här under förutsättning att prästerna i Tierp inte skulle lida skada därav. Redan 1688 flyttade han härifrån, eftersom brukspatronerna inte ville avlöna honom.563 År 1699 skildes Söderfors från Tierps pastorat och fick sin förste kyrkoherde, Anders Schomerus. Denne står redan 1694 först i mantalslängden över Söderfors bruksfolk och är tydligen anställd som brukspredikant av Johan Leijoncrona. År 1684 hade en liten korskyrka byggts i Söderfors.564
561 Kromnow 1945, s. 95. Sylvan 1979, s. 459-461. 562 UDP 1681 20/4 § 7. UDA A I:10. ULA. Fant & Låstbom 1845, s. 171-172. 563 UDA E V:133:1, s. 265, 271, 275, 279, 319, 323. ULA. Fant & Låstbom 1845, s. 99. 564 Sjöberg 1985.