Titel: Honterus
Skrivet av: Anders Källén skrivet 2015-07-05, 21:57
Detta att Samuel inte finns i Lars Hontherus BOU är verkligen förvånande. Jag tänkte att jag kunde komplettera med vad jag tror mig veta om släkten Hontherus före Lars. Alla rättelser och kompletteringar uppskattas!
Anfadern Peter Thomasson Honther, invandrad skotte och möjligen av adlig börd, var gift två gånger, andra gången med Kristina Johansdotter som var dotter till slutlig kh i Hökhufvud Johannes Olai. De fick ett antal söner som kom att studera vid Uppsala Universitet. Dessa kallade sig omväxlande Hontherus och Huntherus.
Den mest ryktbare av sönerna är Jakob Huntherus, en man som gjorde akademiskt avtryck i Uppsala men sedan lämnade Sverige och konverterade till katolicismen 1623 och om vars öden efter 1632 vi intet vet. Samtidigt med honom studerade i Uppsala ett antal bröder:
Äldre än Jacob var troligen Peter Honther, som enligt overifierade uppgifter ska ha blivit löjtnant. Dock finns en Petrus Petri Huntherus med i ett teaterstycke En lustigh comoedia, om ... konung Gustaf then första ... som trycktes 1622. Han bör vara far till den Johannes Petri Hunterus som skrevs in vid Uppsala Universitet i december 1626, och som sedan figurerar i diverse protokoll som student. I övrigt är de okända, men troligen är Peter född före 1590. Han kan ha varit storebror eller lillebror till den Thomas Hontherus som troligen deltog i undervisning vid Uppsala Universtitet i classic catechetica och i classic rehtorica 1605 och som responderade i Uppsala 1611. Därefter verkar han ge sig ut på en studieresa i nordtyskland (kommer till Greifswald 27/2 1613), för att sedan försvinna för oss. I den knösiska samlingen (nr 55) finns brev(?) med titeln Till den lärde och anspråkslöse ynglingen Huntherus, Thomas Petri från både en Andreas Erici VVendalius och en Laurentius Birgeri Victorius (stud. i Ups.(Uppsala) 1606, kh i Leksberg och Scholae Rector 1614, död 1625).
När Erik Huntherus började studera i Uppsala är inte känt, men han skrevs in i Greifswaldt den 2/11 1619 och blev någonstans magister. Sedan fungerade han några år som räntmästare för UU men blev avskedad 1635 för förskingring. Vad som blev av Erik vet vi inte, men han var gift och hade (minst) en son. Har dog före 1642, ty det året kallades hans änka till konsistoriet för att diskutera en gammal skuld och Erik benämns då vara salig. Dessutom sker det en referens till en son, som troligen var den Olaus som senare själv protokollfördes som medverkande i en diskussion om en växel som salig Erik skulle sänt sina bröder Jacob och Johannes när dessa studerade i Holland 1618-20.
Enligt herdaminnet föddes Johannes Hontherus den 6/10 1590 i Olandsmora, ett födelsedatum som är otroligt precist för tiden, och troligen fel med många år. Johannes blev student i Uppsala där han tog magister-examen 1622. Han var samtidigt med sin bror Jacob 1618-1620 i Leyden där Johannes var inskriven som servus och anges då vara 21 år gammal, vilket ger det sannolika födelseåret 1597. Han var sedan rektor för katedralskolan i Uppsala 1625-1631 (eller konrektor, vars betydelse här är oklar för mig). Han tog upp den troligen mer välbetalda tjänsten som kyrkoherde i Alunda 1631 där han efterträdde Ericus Tomae Medolerus som dött året innan. Två år senare utnämndes Johannes till prost och han var riksdagsman 1633. Han var concionator vid prästmötet 1637 och blev kontraktsprost 1641. Enligt herdaminnet dog han den 8/2 1669 i Alunda. Johannes var gift tre gånger: - med Abluna Larsdotter Gammal, dotter till Lars Hansson och hans hustru Catharina Hansdotter Gammal. - med Elisabeth Nilsdotter, som var född i Uppsala som dotter till slutlige ärkebiskopen Nicolai Olai Bothniensis (1550-1600) och dennes hustru Elisabet Grubb (1568-1614) - med Sara Andersdotter Han fick säkert flera barn, men endast två är någolunda säkra: en dotter Elsa (?-10/11 1681), som först gifte sig den 6/7 1645 med logik-lektorn Elias Unonis och efterträdaren Lars Herdaminnet anger Abluna som moder till dessa barn. Herdaminnet anger dessutom döttrarna Anna och Kristina som barn med Elisabet, men blandar samtidigt ihop dessa med Johannes systrar som nämns nedan. Det föds en Anna Johansson Hontera 1642 i Uppsala län, så troligt är att namnen är rätt, men att herdaminnet blandat ihop dem sedan.
Daniel Hontherus var först komminister i Tuna och Stafby 1640-1645, varefter han blev kyrkoherde i Valö (Olands och Frösåkers kontrakt) 1645 för att dö 1675. Han var gift (med vem är okänt) och fick två söner, Petrus och Erik, där den senare blev löjtnant. Dessutom två döttrar som gifte sig med var sin kyrkoherde. Den ene hette Brita och var gift med kyrkoherden i Danviks och Sicklaö församling Petrus Jonas Strandberg och fick en dotter ca 1660. Daniel Hontherus efterträddes 1676 av sin svärson (måg) Olof Waxelius.
Dessutom hade brödrarna ett antal systrar, av vilka två är kända: Kristina Hontera gifte sig med kyrkoherden Petrus Petri Enstadius i Rasbo. Paret fick en dotter Elsa, som gifte sig med prosten i Weddö, magister Johan Hallenius, och en son som döptes till Petrus efter fadern och kom att efterträda denne. Anna Hontera (1611-1688) som gifte sig 1632 i Uppsala med kyrkoherden i Torstuna (C) Olaus Nicolai (10/8 1598-1/9 1676), som i sin tur var son till ovan nämnde ärkebiskopen Nicolai Olai Bothniensis. Deras barn kallade sig Stiernman.
Varför jag skulle vilja förstå resten av BOU borde vara uppenbart nu. Finns det fler Honther? Nämns någon av de ovan i den? Jag tycker mig se en referens till en Monsieur Petrus Hontherus, eller?
Som sagt, tacksam för alla rättelser eller kompletteringar till det ovan som finns! Och all hjälp som kan fås med BOU. -anders