Titel: Humble / Humle
Skrivet av: Roland Palmquist skrivet 2014-03-06, 16:34
Nils Pedersson Humblavar son till rådmannen Peder Larsson (död 1607) i Stockholm, där också Nils' broder, Olof Pedersson Humbla (död 1621), under en tid var borgmästare. Det man säkert vet om Nils Pedersson Humbla själv är, att han var tullnär i Gävle och senare fogde på Gripsholm. I början av 1620-talet vistades han i Stockholm, där han av rådet valdes till rotmästare, men han förklarade i april 1624, att det ådrog honom allmänt löje, att han tvingades springa omkring med rotsedlarna, varför han såg sig nödsakad att lämna staden. Han blev borgmästare i den tämligen nyblivna staden Norrtälje år 1629 (eller kanske året innan, eftersom hans företrädare, Johan Olofsson, utnämndes till lagförare i Västmanland och Dalarne år 1628). Nils Pedersson Humbla hustru hette Karin Näf och var dotter till den hitflyttade skotske baronen Jakob Neaf och syster till Maria Näf, hustru till Johan Skytte.
Den 31 maj 1634 sammanträdde Lyhundra Häradsnämnd i rådhuset i ”Norretällie Stadh” under närvaro av Kronans Befallningsman Erligh, en man som hette Joachim Hanson samt de rådmän som just då fanns hemma i staden. Inför rätten framträdde Oluff Johansson Mjölnare från Norrtelje stad tillsammans med sin salig hustrus släkt. Oluff och de övriga anklagade borgmästaren Nils Pedersson för att ha slagit Oluffs hustru, som då hade varit med barn, och att Nils Pedersson skulle ha torterat henne så illa, att inte endast hon själv utan också hennes foster hade mistat livet. Oluff krävde dom i saken, alltså ville han få reda på vad Guds och Sveriges Lag uti detta fall kunde tillåta och medgiva. Rätten fann slutligen, att Nils Pedersson genom sina hugg och slag med sin ekkäpp förorsakat en alltför snar födsel och att konsekvenserna blev en för tidig död för såväl barnet som dess moder. Man menade också att Nils Pedersson genom sin flykt från staden därmed också tagit på sig skulden. (Troligen hade Nils Pedersson flytt till den holme som i dag heter Borgmästarholmen.) Därför kunde inte rätten, på grund av dessa och flera andra omständigheter, rädda honom till livet, utan erkändes att han var tillskyndare till Oluff Mjölnares hustrus samt barns dödsbane. För den skull avdömdes ”at han för denna sin gerningh till döden och under swerdet skyldigh ähr”. Domen överklagades men på ”then Kongelige Rettens wägnar” skriver Gabriel Oxenstierna Gustaffsonn den 29 oktober år 1634 bland annat: ”Resolutio. Nils Pedherssonn kan icke benådas utann skall mista lijfwet.” I boken ”Gefle på 1600-talet”, av Märta Lindeberg (tryckt i Gävle 1934), uppges på sidan 74, att Nils Pedersson Humbla halshuggits på torget i Norrtelje. Författarinnan nämner inte var hon har hämtat sin uppgift, men möjligen härstammar den från Sehlbergska släktboken i Gävle stadsbibliotek. En följdhistoria är, att borgmästaren gick igen. Flera personer lär vid olika tillfällen ha sett honom vandrande på Hantverkaregatan i Norrtälje - fast alltid på julatten - iklädd sin vargskinnspäls och med huvudet under armen. Sanningshalten i dessa påståenden kan jag inte gå i gpd för. Den som vill ha hela historien är välkommen aqtt kontakta mig.