NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2008
Skrivet av: Gunilla Jonsson skrivet 2008-08-09, 21:15: Sänder här in vad jag har på Höffner.

MVH: Gunilla Jonsson.

484, 485. Där-väst, Öjenäs, Lysvik.

Ernest Nilsson, Öjenäs, Lysvik.
Nämndeman.
Vigda 1702-05-28, Lysvik , då han benämnes från Öjenäs.
Ingen morgongåva är angiven.
D 1741, Lucka i DB, Lysvik 1741-1765.
FB, Lysvik börjar år 1692.

Hustru:

Maria Eriksdotter, från Åsegård, Lysvik.
MTL 1704-1740.
Vid vigseln , benämnes hon, som kommen från Åsegård, Lysvik.
Ej med i FB, Lysvik.
FB börjar Lysvik 1692
Lucka i DB, Lysvik 1741-1765.

Barn:

Nils Ernestsson, född 1703-02-15, Öjenäs, Lysvik. D efter år 1772.
Vigd Ingeborg Jonsdotter, född 1719-11-01, Ransby, Lysvik.
D 1772-12-08, Öjenäs, Lysvik. Ålder: 53 år gammal, enligt DB, Lysvik.
Se nr 242,243.
Erik Ernestsson, född 1709-01-09, Öjenäs, Lysvik.
Ingeborg Ernestdotter, född 1711-12-01, Öjenäs, Lysvik.
Maria Ernestsson, född 1714-06-17, Öjenäs, Lysvik.
Lars Ernestsson, född 1716-12-15, Öjenäs, Lysvik.

Lisken Ernestdotter, född 1706-01- 06, Öjenäs, Lysvik.
Vigd Måns Jönsson, född 1701, Solberg. Vigda 1725-12-30, Lysvik.
( föräldrar till Måns Jönsson: Jöns Månsson, Solberg, vigd Ingjäl Simonsdotter, Östra Ämtervik. Barnen till dem var: Britta Jönsson, född 1699-04-10, Solberg, Lysvik. Måns Jönsson, född 1701, Solberg, Lysvik. Anna Jönsdotter, född 1705, Solberg, Lysvik. Simon Jönsson, född 1708,Solberg, Lysvik.)

Barn till Lisken Ernestdotter och Måns Jönsson:

Marit Månsdotter, född 1729-03-23, Solberg, Lysvik. Vigd kyrkvärd Per Jansson ,Västra Lövåsen, Lysvik.

Ingeborg Månsdotter, född 1730-12-23, Solberg, Lysvik.
Jöns Månsson, född 1733-02-10, Solberg, Lysvik. TVILLING.
Ernest Månsson, född 1733-02-10, Solberg, Lysvik. TVILLING.
Marit Månsdotter, född 1735-03-30, Solberg, Lysvik.
Ernest Månsson, född 1737-08-01, Solberg, Lysvik.
Jöns Månsson, född 1740-09-13, Solberg, Lysvik.
Maria Månsdotter, född 1743-12-04, Solberg, Lysvik.
Ernest Månsson, född 1746-04-30, Solberg, Lysvik.

Deras barn:

Marit Månsdotter, född 1729-03-23, Lysvik.
Vigd Per Jansson, Lövåsen. Kyrkvärd.
Jöns Månsson, född 1733-02-10, Lysvik. TVILLING. Vigd Ingerd Olsdotter, Västra Lövåsen. Vigda 1761-12-28, Lysvik.
Ernest Månsson, född 1733-02-10, Lysvik. TVILLING.

Erik Ernestsson, född 1769-01-09, Öjenäs, Lysvik.
Ingeborg Ernestdotter, född 1711-12-01, Öjenäs, Lysvik.
Marit Månsdotter, född 1735-03-30, Lysvik.
Ernest Månsson, född 1737-08-01, Lysvik.
Ernest Månsson, född 1743-12-04, Lysvik.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
968,969. Öjenäs, Lysvik.

Lisken Elisabeth Ernestdotter Höffner , född ca 1650.
D ca 1686.

Vigd I med Nils Eriksson. MTL 1667-1688. D 1688/1689, Öjenäs, Lysvik.
Ej med i vigsel, Lysvik, och den börjar år 1697, Lysvik.
DB, Lysvik börjar år 1697.
Köpte mark i Åsegård, Lysvik.
Barnen i första äktenskapet tog över Öjenäs, Lysvik.
Vigd II med : Ingemar Mickelsson
Barn : Valborg Ingemarsdotter , född ca 1693

Lisken/Elisabeth är dotter till Ernest Höffner och Maria Rachow.
Hon blev i sitt andra gifte svägerska till sin svärson.
Hon hade med första maken Nils Eriksson en dotter Ingeborg Nilsdotter, som var gift med Lars Mickelsson, bonde i Myringby, Lysvik, vilken i sin tur var bror till Ingemar Mickelsson.

I Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725 av Gunnar Almqvist framgår det under ett mål hösttinget 1709 att Valborg Ingemarsdotter är yngsta dotter till Lisken Ernestdotter och dotter till första, i det senare giftet med Ingemar Mickelsson.

Enligt Arne Linnarud i Karlstad, och brev från Gunnar Almqvist i Göteborg, så skulle Lisken Ernestsdotter vara gift med Ingemar Mickelsson i sitt andra gifte.
Lars Mickelsson, var ett släktled till Gunnar Almqvist, berättade han en gång i telefon.
Ingemar, han var smed och bosatt i Lilla Bonäs i Östra Ämtervik.
Lisken Ernstdotter , ät troligen född i Prästbol, Fryksände .
Ingemar Mickelsson i Lilla Bonäs (även kallat Mickelstorp) i Östra Ämtervik .
D 1692.
Tillsammans bor de först i Öjenäs, Lysvik , i MTL från och med c:a 1703/1704 i Åsegård, Lysvik .
MTL till 1703 i Öjenäs, Lysvik, och från och med 1704 i Åsegård, Lysvik.
Nils Eriksson med hustru (Lisken Ernstdotter) finns i Öjenäs, Lysvik, men 1689-92 nämns änkan (Lisken Ernsdotter).
Från och med 1693 och framåt nämns Ingemar Mickelsson med hustru.

Barn:

Ernest Nilsson, född Öjenäs, Lysvik.
Han var bonde och nämndeman.
Vigd i Lysvik 1702-05-28, då han benämnes komma från, Öjenäs, Lysvik.
Ingen morgongåva är angiven.
LUCKA i DB, Lysvik 1741-1765.
MTL 1704-1740. D ca 1741. Han vare vigd med Marit Eriksdotter, från Åsegård, Lysvik, vid vigseln. MTL 1794-1740.
Vid vigseln , benämnes hon komma från Åsegård, Lysvik.
Hon är ej med i FB, Lysvik. Se nr 484,485.
Erik Nilsson, Öjenäs, Lysvik.
Vigd i Lysvik 1716-12-28 med Marit Mattsdotter, från Åsegård, Lysvik.

Deras barn:

Lisken Eriksdotter, född 1718-01-05, Öjenäs, Lysvik.
Vigd Olof Torstensson, född 1711-06-30, Öjenäs, Lysvik.
Vigd i Lysvik 1745-12-26.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
1938,1939. Ernest Mårtensson Höffner , född ?, Fryksände.
D 1676, Bremen, vid Karlsborgs skans, Tyskland. Löjtnant.

Far : Mårten Höffner, 3876.
Mor : Karin/Katarina Svensdotter, 3877.
Gift med : Maria Rakou/ Rachow, född troligen i Polen, enligt Arne Linnarud, Karlstad.
D 1690, Prästbol, Fryksände.

Filmade Rullor Krigsarkivet i Stockholm.
Mikael Rachow, kapten vid Jakob Duwalls värvade reg.1631.
I rullorna 1631:24. Kapten Mikael Rachows kompani, tillhörande överste Jakob Duwalls regemente.
1631:5. Kapten Mikael Rachows kompani, tillhörande överstelöjtnanten Löder Von Stralendorfs skvadron.
Mikael är kanhända far till Maria Rachow, för han verkar samtidigt som Marias far Mårten Höffner.

Ernest Höffner är son till kvartermästaren Mårten Höffner och Katarina Svensdotter.
Kring 1645 får Ernest Höffner ett oäkta barn med pigan Kerstin Olofsdotter boende på Åsegård, Lysvik.
Ernest Höffner gifter sig med Maria Rakou/ Rachow år 1653.
År 1658 blir både Ernest och hans bror löjtnanter vid Närke och Värmlands regemente.
År 1665 övertar han Prästbol , men stupar år 1675 vid Karlsborg, en skans i Bremen.

Makan Maria Rachow får behålla Prästbol efter maken död.
Där bor hon med sina fem barn, varav fyra är kända med namn:

Ernest Ernestsson Höffner, född 1654.Prästbol i Fryksände och Rådom i Sunne var deras hemman. Vigd med Maria Berg. Från fältväbel till fänrik i mars 1702. Löjtnant 30 juni 1718. Avsked 22 maj 1719. D 1728.
Mårten Ernestsson Höffner, född 1658, Prästbol Stomme,, Fryksände, död 1728. Rustmästare, fänrik i mars 1702, löjtnant 1718.Vigd Maria Bergia. Korpral vid reg. 28 juni 1667. Underofficer under överste Mels kompani 1672, fänrik 1676 i Bremen, löjtnant 7 februari 1680,rustmästare 1684, kapten 7 december 1700. Erhöll i slaget vid Narva en kula i sidan, som gjorde hponom oförmögen att tjäna kvar, varför han fick avsked 13 december samma år med pension. Uppbar densamma ännu 1714 och var då boende i Karlstad . I sin avskedsansökan säger han att han vid många tillfällen varit både fången och sårad. Död 1724.
Kristian Ernestsson Höffner. Rustmästare.
Katarina Ernestdotter Höffner, gift med korpralen, soldat i Röbjörkeby. Anders Olofsson Röbjörkeby, d 1686, omgift med skräddaren Lars Johansson i Askersby.
Elisabeth/Lisken Ernestdotter Höffner, född ca 1650, Prästbol, Fryksände.
D efter 1710,Lysvik. Omgift ca 1690 med mästersmeden Ingemar Mickelsson., född i Bonäs, Östra Ämtervik. D, Lysvik. Bosatta i Öjenäs, Lysvik.
De får en dotter Valborg Ingemarsdotter, född 1693, Öjenäs, Lysvik
D 1772-12-30,Lysvik. Vigd 1710, Lysvik med Nils Persson, född 1690, bonde och fjärdingsman, född i Fryksände. D 1740/1760, Lysvik.
Elisabeth Vigd I med Nils Eriksson. MTL 1667-1688. D 1688/1689, Öjenäs, Lysvik. Se nr 968,969.
Elisabeth hade en utomäktenskaplig son, med en piga från Västanå., Infeborg Mattsdotter Elias Ernestsson, född 1672, Västanå. D 1750, Kleggstranden. Domboken 1701 HT 21 och 22.
Maria Ernestdotter Höffner, född ca 1660/1666, Rådom, Fryksände.
D 1734-01-17, Fensbol, Fryksände. Ålder: 80 år gammal.
Vigd Bengt Eriksson, född 1661, Fensbol, Fryksände.
D 1741-02-12, Fensbol, Fryksände. Ålder: 68 år gammal. Soldat för Önneby, sergeant och han hade soldatnamnet: Önneberg.
De får barnen Erik Bengtsson.
Maria Bengtsdotter, född 1697.
Elisabeth Bengtsdotter, född 1708-07-12.

En son till Mårten Höffner (den andre), Petter Christian Höffner (1691-1754) blir sergeant.

Källa : Gunnar Almqvists Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725
Boken Övre Fryksdalen av Anders Mattsson 1998

Övrigt: Från domböckerna:

1645 HT 13 : Pigan Kerstin Olofsdotter i Åsegård har avlat barn, med Ernest Höffner i Prästbol.
Denne är nu i Tyskland.
Majoren Mårten Höffner och hans hustru, vill påskina att Kerstin legat med en annan dräng, Jon Eskilsson i Ransby, vilket hon dock förnekar. Kerstin bötar 20 mk.
1651 VT 12 : Ernest Höffner i Prästbol, bötar för lägersmål med Kerstin Olofsdoter ibidem, vilken lagförts tidigare.
1665 HT 2 : Erik, Ivar, Olof, Jon och Halvard i Västanvik skall för 1664 års utlagor och för 1665 innestående ränta, som löjtnanten Ernest Höffner förskrivit till inspektören Johan Menlös i Halmstad, betala till dennes fader Erik Menlös 30 rd minus 6 öre smt.
1669 VT 6 : Sven Jonsson i Sörmark klagar över att han missfirmats av Olof Andersson Håtack i Arnsjön, dels när han besökt sin svåger i Vasserud, då Olof utmanat Sven till slagsmål men blivit utkörd av löjtnanten Ernest Höffner, dels i sitt hem, dit Olof kommit och varit ful i mun.
Denne döms för hemfrids- och högtidsbrott att böta 80 mk.
1670 VT 27 : Löjtnanten Ernest Höffner skall instämmas för hemgång, hos bönderna i Bergsäng.
1673 VT 41 : Ingeborg Matsdotter i Västanå bötar 20 mk för lönskaläge med Ernest Höffner som nu är i Bremen. (En Elias Ernestsson i Västanå omnämns i 1701 ht 21 o 22)
1681 HT 35 : Åborna i Röbjörkeby samt kyrkoherden Johannes Iser och löjtnanten Ernest Höffner för Prästbol begär i sin tvist om råskillnaden att vittnet Per Eriksson i Önnerud (ca 100 år) för sin ålders skull genast höres.
Per säger sig för 40 år sedan ha bott i Röbjörkeby, och då hade gamle mannen Tomas Olofsson sagt, att rösen på Säterberget är gränsmärke mellan hemmanen.
1675 VT 23 : Kristian Höffner har på sin moders hustrun Maria Rachows i Prästbols vägnar instämt Klement Bengtsson i Utterbyn för åverkan på Prästbols ägor. Klement bötfälls och skall ersätta skadan.
1684 HT 1 : Rustmäst. Mårten Höffner i Prästbol och hans moders Maria Rachows tjänstepiga Lisbeta Mickelsdotter bötar vardera 40 mk för lönskaläge, för Lisbetas del andra resan. Mårten skall betala till barnaföda.
1688 VT 18: Livstids frihets hemman: 1) Rådom (S), löjtnanten Ernest Höffners änka Maria Rachow uppbär räntan. 2)Stommen, brukas av samma Maria Rachow .
1690 HT 75 : Uppläses avkortningslängder, varvid anmärkes att av livstidsdonatarierna löjtnant Höffners änka Maria Rachow avlidit innevarande år 1690.
1694 VT 62 : Redogörs för inspektion av kronohemmanen: Stommen, Håkan Rud boställe sedan föregående år, illa skött av förra åbon löjtnanskan sal. Maria Rachow, varför arvingarna, av vilka blott hennes dotter hustrun Elisabet Höffner i Öjenäs är närvarande, ålägges att betala reparation.

Källor: Gunnar Almqvists sammandrag av domböcker.

Majoren skulle ordna med den inre tjänsten:
Vakter och kommenderingar, signalers givande, uppgörande av styrkebesked.

Regementskvartermästaren hade att beställa om läger och kvarter , samt anvisa bland annat furirerna var kompaniernas officerstält, skulle stå och hur kompanigatorna skulle dras.
Mycket betecknande och ändamålsenliga är anvisningarna för kompanichefens kaptenens, skyldigheter
Han skall väl öva sitt kompani, vara som en far för sitt folk, och på alla sätt stå på dess bästa, inte minst gentemot överordnade.
Han skulle därför vara något blid och familjär, samt tillse ”det gemene och ringare” (befälet) icke bli för mycket turbulerande och i oträngt mål av någon ovettig officer, för mycket kvalda och underkuvade och således förlora affektionen av kompaniet.

Löjtnanten, är kaptenens närmaste man.
En tapper, förståndig och väl exercerad karl.

Personakt
Lars (Giösta) Gustaf Höffner
Ref:
Yrke:
Ålder: Blev 41 år

      Noteringar
Född   1712-10-02 Säby, Stora Kil, S 1)
Död   1754-03-08 Svinabergasäter, Sunne, S 2)

      Ref   Född   Död
Far:   Mårten Höffner      1658 Prästbol Stomme, Fryksände, S 3)   1728-02-19 Säby, Stora Kil, S 3)
Mor:   Maria Bergia      omkring 1673 4)   1720-01-14 Drunknad, Stora Kil, S 5)
Familj med Elisabet Skagerberg
      Noteringar
Vigsel   1736-12-20 Sunne, S 6)   Morgongåva 60 lod silver.

Make/maka   Ref   Född   Död
Elisabet Skagerberg      1708-04-04 Björserud, Sunne, S 7)   före 1753
Barn
Sven Höffner      1737-09-20 Björserud, Sunne, S 8)
Johannes Höffner      1739-06-29 Övre Ullarud, S 9)   1740-03-30 Rud, Övre Ullarud, S 9)
Lisa Maja Höffner      1746 10)
Familj med Maria Edvardsdotter Faxell
      Noteringar
Vigsel
Vigsel   1753-01-24 Sunne, S 7)

Make/maka   Ref   Född   Död
Maria Edvardsdotter Faxell      1714 Köla, S 11)   1779-01-04 Karlstad, T 11)
Barn
Lisa Höffner      1751-05-24 Sunne, S 11)   1753-11-22 Sunne, S 11)
Christina Höffner      1754-07-17 Svinabergasäter, Sunne, S 12)
Källor
1)1.   Stora Kil C:3 1708-1720 s.47
2)2.   Sunne C:5 1748-1758 s.291
3)3.   Stora Kil C:4 1720-1740 s.369
4)4.   Stora Kil C:4 1720-1736 s.343
5)5.   Ingeborg Lysen
6)6.   Sunne C:3 1722-1736 s.49
7)7.   Familysearch
8)8.   Familysearch/ Sunne C:4 s.79
9)9.   Övre Ullerud E:1 1726-1743 s.147
10)10.   Sunne AI:8 1753-1757 s.193
11)11.   Gunilla Jonsson/Rötter 2006
12)12.   Sunne C:1 1748-1758 s.165

Personakt
Petter Christian Höffner
Ref:
Yrke: Sergeant.
Ålder: Blev högst 63 år

      Noteringar
Född   1697 1)   63 år vid dödsfallet.
Död   1760-01-29 Säby, Stora Kil, S 2)   Uti slag. 63 år gammal

      Ref   Född   Död
Far:   Mårten Höffner      1658 Prästbol Stomme, Fryksände, S 3)   1728-02-19 Säby, Stora Kil, S 3)
Mor:   Maria Bergia      omkring 1673 4)   1720-01-14 Drunknad, Stora Kil, S 5)
Familj med Stina Sophia Sielfwerhäst
      Noteringar
Vigsel   1720-11-22 Nordsjö, Övre Ullerud, S 6)

Make/maka   Ref   Född   Död
Stina Sophia Sielfwerhäst      1699-12-28 Nordsjö, Övre Ullerud, S 7)   1743-01-04 Säby, Stora Kil, S 8)
Barn
Anna Maria Höfner      1721-04-11 Övre Ullerud, S 9)
Stina Lisa Höffner      1727-12-01 Säby, Stora Kil, S 10)   1790 N. Wålsätter, Stora Kil, S 11)
Jonas Höfner      före 1731
Jean Höfner      före 1731
Herman Höfner      före 1731
Anna Greta Höfner      1731-05-22 Säby, Stora Kil, S 12)   1733-06-17 Säby, Stora Kil, S 13)
Mårten Martimus Pettersson      1734-12-07 Säby, Stora Kil, S 14)   1772-08-21 V. Tollestad, Stora Kil, S 15)
Familj med Britta Maria Bodin
      Noteringar
Vigsel   1745-11-12 Stora Kil, S 16)   Hon från Apeltin

Make/maka   Ref   Född   Död
Britta Maria Bodin      omkring 1713 17)   1749-05-17 Säby, Stora Kil, S 17)
Barn
Petter Höfner      1746-08-07 Säby, Stora Kil, S 18)   1749-07-24 Säby, Stora Kil, S 17)
Britta Stina Höfner      1748-03-12 Säby, Stora Kil, S 19)
Familj med Anna Catharina Marker
      Noteringar
Vigsel   1751-02-26 Stora Kil, S 20)   Hon från Ökna, Fågelvik

Make/maka   Ref   Född   Död
Anna Catharina Marker      1711 21)
Källor
1)   Karl XII officerare/Långserud C: 1693-1747 s.278
2)   Stora Kil C:11 1758-1771 s.109
3)   Stora Kil C:4 1720-1740 s.369
4)   Stora Kil C:4 1720-1736 s.343
5)   Ingeborg Lysen
6)   Övre Ullerud C:1 1671-1697 s.159
7)   Stora Kil C:6 1741-1757 s.381/Ö. Ullared C:2 s.19
8)   Stora Kil C:6 1741-1757 s.381
9)   Övre Ullerud C:2 1697-1725 s.269
10)   Familysearch
11)   Stora Kil AI:10 1789-1794 s.188
12)   Stora Kil C:4 1720-1740 s.163
13)   Stora Kil C:4 1720-1736 s.379
14)   Stora Kil AI:5 1761-1766 s.41/C:4 s.211
15)   Stora Kil AI:7 1770-1775 s.61
16)   Stora Kil C:6 1741-1757 s.321
17)   Stora Kil C:6 1741-1757 s.423
18)   Stora Kil C:6 1741-1757 s.95
19)   Stora Kil AI:4 1755-1761 s.328/C:6 s.123
20)   Stora Kil C:6 1741-1757 s.335
21)   Stora Kil AI:4 1755-1761 s.328
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
3876,3877. Mårten Höffner. D 1663, Önnerud, Fryksände.
Födelseort : Tyskland?
Yrke : Kapten och kompanichef till 1642, sedan regementskvartermästare, 1638-1641, i Stettin. Levde 1656. D före 1663.
Han fick 1636 Prästbol i Fryksände socken, för lång och trogen tjänst.
Gift med : Catharina/karin Svensdotter
Namnet skrives på 1620-talet Hybbenär, Hyfvenär. Löjtnant 1623 i C.V Falkenbergs kompani och tjänstgjorde såsom befälhavare för ett kompani Älvdalingar, för vilka han följande år blev chef.
Kompaniet mönstrade i Pillau 1 april 1629.

Höffners kompani 29 juni 1633 mönstrades i Karlstad bestod det av knektar från Fryksdalen, Nyskoga, Emterviks och Fryksände socknar.
Nästa år till Preussen. 1 januari 1636 kvartersmästare. Låg 1638-1641 i Stettin.På mönstringen i Bro(Kristinehamn)16 maj sistnämnda år fortfarande upptagen som regementskvartermästare , därefter avgången.
Han fick den 27 januari 1636 skattefrihet för sitt hemman, Prästbol i Fryksände(där han bodde åtminstone 1629).

Varifrån Mårten Höffner kom och när han började sin militära bana är okänt. Enligt Hans Erikssons artiklar i Hembygdsbladet Kollsberg skeppades kapten Höffners kompani, vari bl a Fryksände- knektar fanns med, över till Preussen och striderna där år 1626. När kompaniet på senhösten tre år senare återvände hem var det starkt decimerat. Många hade dukat under på grund av fältsjukan (rödsot), som utbröt bland de svenska trupperna hösten 1629. Däremot framgår inte i vilken omfattning kompaniet varit invecklat i strider. Vid Sveriges inträde i 30-åriga kriget i Tyskland 1630 blev Höffners svaga kompani kvar hemma men våren 1634 efter nya utskrivningar fick man åter ge sig ut. Höffner avgick som kompanichef 1642, men fortsatte ytterligare några år som kvartermästare.

Barn :

Ernest Mårtensson Höffner , född ca 1620, ? Fryksände. Löjtnant. Stupade i Bremen, Tyskland, vid Karlsborgs Skans år 1676. Vigd Maria Rackow, troligen från Polen. D 1690,Prästbol, Fryksände. Se nr 1938,1939.

Från fältväbel fänrik i oktober 1656, löjtnant i augusti 1658. Han fick 1665 samma hemman som fadern. I en odaterad böneskrift säger änkan att ”mannen dog vid Karlsborg (en skans vid Bremen) år 1680 och ber att få behålla hemmanet, enär hon är utfattig och har många barn. Jag har fyra söner, utav vilka två verkligen tjäna Eders Majestät uti militien. Den tredje håller sig i underdånig beredskap till nästa mönstring och den fjärde uppofftat sig likaledes till Eders Majestäts tjänst, om Gud sparar honom livet, till dess han mogen bliver”. Var 20 oktober 1658 fänrik på Joh .Pettersson Moses kompani.

Mårten Mårtensson Höffner. Fänrik på faderns kompani i Stettin 1641. Slagen på Skieppen 1645.
Nils Mårtensson Höffner, var 20 oktober 1658 fänrik på Johan Pettersson Moses kompani.
Katarina Mårtensdotter Höffner, född ca 1626 D 1716-i maj, Långerud. Vigd Anders Olofsson, född 1620, Långerud. Bonde i Långerud.( Far: Olof Toresson. Mor Wallbor Knutsdotter.) Valborgsmässoafton 1687 ödelades huvuddelen av det drygt 40- åriga hemmanet Långerud av brand. Elden kom lös på Anders Olofssons , den första bebyggarens stora gård, till följd av vallfolkets ovarsamhet, när de körde boskapen .

Femton byggnader, därav tre stugor, brann ned till grunden jämte allt lösöre. Som framgår av nedanstående tingsprotokoll kom Anders på obestånd genom branden.

De flesta barnen blev kvar i Långerud. Lisken, g m Nils Jönsson, hade barnen Jöns, Anders, Olof, Maria Mårten hade barnen Anders, Jöns och Kerstin (g m Arne Jönsson) Jon g m Kerstin Henriksdr från Granbäckstorp. Barn: Olof Jonsson Långman, Henrik, Karin (g m Halsten Nilsson) Margetta, blev gift och bosatt i Tväråna. Valborg gift med Jöns Olofsson.
Barn:
Bengt.
Anders.
Jöns.
Ernst, soldat Wadman, d 1719.
Olof, född 1663 gift med Erik Engelbrektsons dotter. Barn: Johan, Katarina ,Kerstin f m Håkan Andersson Karin gift med Rafael Nilsson
Från domböcker:
1656 VT 34: Till pantkarlar utsågs bl a Anders i Långerud.

Deras barn: Jon, Margetta, Walborg, Olof och Lisbeta.
Löjtnant 1623 vid C. v. Falkenbergs kompani, senare Kapten.
Anländer till Prästbol i Värmland år 1629, då hans hustru Katarina redan har flyttat dit.
Hemmanet har han erhållt av Gustav II Adolf.
Från 1624, kanske tidigare, hade M. Höffner rätt att uppbära skatt från Torsby gård, Röbjörkeby och Persby
Ägde också mark i Rådom, Sunne.
Den 17 januari 1636 fastställdes att Mårten Höffner, skattefritt får disponera Prästbol, till följd av lång och trogen tjänst.
Mellan 1636-41 befann sig Mårten Höffner i Stettin där har är regementskvartermästare
Vilket innebar en hög militär befattning på den tiden.
En son till Mårten Höffner, som också hette Mårten Höffner, uppges ha tjänstgjort som fänrik vid sin fars kompani.
Stupade i strid ombord på ett skepp år 1645.
1663 HT 23: Mårten Höffners änka Karin Svensdotter testamenterar allt lösöre till mågen Anders Olofsson i Långerud och dottern Katarina Höffner.
I juli 1686 avkrävdes Katarina Höffner, Röbjörkeby, del av arvet efter maken
korpral Anders Olofsson. Testamentet tillskrev henne all egendom. Det hela slutar med att Katarina får behålla 1/3 av boets tillgångar.
Senare blir hon av Caspar Kristoffer von Gersdorff - tysk adelsman i svensk tjänst - upplyst om att hon är berättigad hela knektlegan. Efter en uppgörelse i godo erhöll hon ytterligare del av arvet.
Hösten 1688 krävde Katarina, nu gift med en skräddare i Askersby, Sunne, att Jon Björnsson, Bada, skulle anmodas att reglera en gammal skuld till hennes förutvarande make. Regementskvartermästaren ansvarade för att läger ordnades i fält, att
de olika furirerna kunde fortsätta detaljplaneringen. De hörde, som namnet antyder, till regementsstaben.

Olof, född 1663 gift med Erik Engelbrektsons dotter. Barn: Johan, Katarina ,Kerstin f m Håkan Andersson Karin gift med Rafael Nilsson


Källa : Gunnar Almqvists Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725 Övre Fryksdalen Anders Mattsson 1998.

Från Fryksdals härads domböcker:

1629 PKT 10: Olof i Kälkerud har hylat och hållit med en dräng, som gjort bodräkt hos kapten Mårten Höffner, och dessutom tagit hand om stöldgodset, varför han bötfälls och ålägges att återställa vad han mottagit av drängen.

1629 PKT 11: Kapten Höffners hustru har tagit tvenne kor från Olof i Kälkerud för det som drängen stulit, men då Olof nu dömts enligt lag bör han återfå de två korna.

1648 HT 11: Löjtnanten Per Bengtsson Snickare i Åleby har förlikts med regementskvartermästaren Mårten Höffner och hans landbröder på Rådom angående städsel för Rådom, som löjtnanten åbott endast fyra år och sagt upp sig från ett år för tidigt.

1652 VT 11: Olof Persson i Rådom (S) har dels stulit pengar från kvartermästaren Mårten Höffner, dels tillgripit en vågkrok i Bada hammarsmedja.
1654 VT 21: Tomas Persson och Olof Månsson i Röbjörkeby samt Per Håkansson i Ånneby ålägges att ersätta kvartermästaren Mårten Höffner för en not som de förstört för honom.

1656 VT 20: Kvartermästaren Mårten Höffner i Prästbol har förlikts med Tomas Olofsson, Tomas Persson och Olof Månsson i Röbjörkeby om fisket i Badasjön.

1640 HT 4 : Fänriken Per Bengtsson Snickare i Rådom kärar på kvartermästaren Höffners hustrus Karin Svensdotters vägnar till Benal Persson i Överbyn, som i förtid tagit sin son ur tjänsten hos henne av orsak att sonen börjat nalkas en piga Anna Nilsdotter i Prästbol. Benal ålägges att antingen skaffa annan dräng i stället eller låta Karin återfå årslegan.

1645 HT 7: Per Halvardsson i Utterbyn ålägges bevisa att han betalt major Mårten Höffners hustru de 4 1/2 rd för en oxe som nu avfordras honom.
1646 VT 5: Per Halvardsson i Utterbyn kan ej styrka att han betalt major Höffners hustru för en oxe, varför han ålägges att betala skulden.

1663 HT 23: Mårten Höffners änka Karin Svensdotter, testamenterar allt lösöre till mågen Anders Olofsson i Långerud ,och dottern Katarina Höffner.

1665 HT 2 : Erik, Ivar, Olof, Jon och Halvard i Västanvik skall för 1664 års utlagor och för 1665 innestående ränta, som löjtnanten Ernest Höffner förskrivit till insp.

1645 HT 13 : Pigan Kerstin Olofsdotter i Åsegård har avlat barn med Ernest Höffner i Prästbol. Denne är nu i Tyskland. Majoren Mårten Höffner och hans hustru vill påskina att Kerstin legat med en annan dräng, Jon Eskilsson i Ransby, vilket hon dock förnekar. Kerstin bötar 20 mk.

1656 VT 34: Till pantkarlar utsågs bl a Anders i Långerud.

1656 VT 40: Anders Olofsson i Långerud återställer till Björn Nilsson i Östmark 6 1/2 rd, som denne betalat Jon Olofsson i Backetorp för hans del i Långerud.
Köpet har ej blivit lagfäst och jorden har ärvts av Anders brorsbarn. Dessa är omyndiga, varför jorden ej får säljas.

1651 VT 12 : Ernest Höffner i Prästbol bötar för lägersmål med Kerstin Olofsdoter ibidem, vilken lagförts tidigare. (se föreg)

1669 VT 6 : Sven Jonsson i Sörmark klagar över att han missfirmats av Olof Andersson Håtack i Arnsjön, dels när han besökt sin svåger i Vasserud, då Olof utmnat Sven till slagsmål men blivit utkörd av löjtnanten Ernest Höffner, dels i sitt hem, dit Olof kommit och varit ful i mun.
Denne döms för hemfrids- och högtidsbrott att böta 80 mk.
1670 VT 27 : Löjtnanten Ernest Höffner skal
1670 VT 27 : Löjtnanten Ernest Höffner skall instämmas för hemgång hos bönderna i Bergsäng.
1673 VT 41 : Ingeborg Matsdotter i Västanå bötar 20 mk för lönskaläge med Ernest Höffner som nu är i Bremen. (En Elias Ernestsson i Västanå omnämns i 1701 HT 21 o 22)

1681 HT 35 : Åborna i Röbjörkeby samt kyrkoherden Johannes Iser och löjtnanten Ernest Höffner för Prästbol begär i sin tvist om råskillnaden att vittnet Per Eriksson i Önnerud (ca 100 år) för sin ålders skull genast höres.
Per säger sig för 40 år sedan ha bott i Röbjörkeby, och då hade gamle mannen Tomas Olofsson sagt, att rösen på Säterberget är gränsmärke mellan hemmanen.

1658 HT 21: Olof Toresson i Långerud ägde 1/6 i Vadje (värde 66 1/3 rd) och 1/2 Vadjetorp (50 rd) samt med sin hustru Valborg Knutsdotter 1/10 i Östmark, för vilken sistnämnda lott de upptagit torpet Långerud (100 rd), vari sonen Anders ensam äger hälften.

Denne behåller Långerud, och hans bröder Per, Jon, Knut, Börje och Tore delar lotterna i Vadje och Vadjetorp samt tar lösen för sina andelar i 1/2 Långerud. Arvet efter fadern blir alltså 27 rd 34 1/2 öre smt på var och en. Anders har redan börjat betala Jons barn, och Per Olofsson har betalt en del till fadern, vilket räknas honom till godo.
1660 HT 26: Anders Olofsson i Långerud betalar för att få slut på klander från syskonens sida ytterligare 16 rd till Per i Vadjetorp, Börje i Kollerud, Knuts barn i Vadje, Jons barn i Backetorp samt Tore. Björn i Östmark skall ha 4 rd för sin hustrus andel i Långerud, såvida han ej fått nog ersättning inne i gården.
1661 VT 42: Fasta på Långerud för Anders Olofsson ib enligt överenskommelse med såväl föräldrarna, Olof Toresson och Valborg Knutsdotter, som syskonen.
Hälften har Anders enligt dom 1658 (nr 21) erhållit för arbete.
Av den andra hälften har han ärvt 1/6.
1663 HT 23: Mårten Höffners änka Karin Svensdotter testamenterar allt lösöre till mågen Anders Olofsson i Långerud och dottern Katarina Höffner.
1664 VT 11: När Anders Olofsson i Långerud, som vid senaste utskrivningen tagits till knekt, i sitt ställe lejt Björn Arnesson, har Mårten Persson i Mången(F) lagt halva legan, mot löfte att Anders skall göra honom samma tjänst igen när han blir uttagen.
1688 VT 31: Anders Olofsson i Långerud har vid en brand mist så gott som hela sin gård. 1691 VT 55: Anders Olofsson i Långerud kan ej bevisa inköp av en älghud och döms därför att böta 50 d smt för olaga jakt.
1692 VT 57: Uppbjudes 1.gången: 1/2 Långerud för Per Bondesson i Östmark och Jon Börjesson i Kollerud som pant för penningfordran hos ägaren Anders Olofsson . Dennes barn erbjuder sig att lösa skulden.
1692 HT 101: 1/5 i Långerud, som Johan (vid 2. och 3. ub Jöns) Olofsson ib köpt av sin svärfader för 20 rd.
1693 VT 94: Anders Olofssons i Långerud jord uppbjudes för 20 rd skuld till Jon Jönsson i Östmark.
1693 HT 51: Björn Nilssons barn i Östmark kräver av Anders Olofsson i Långerud Björns hustrus Karin Nilsdotters rättighet i Långerud till ett värde av 3 1/2 rd. Karin var halvsyster till Anders Olofsson. Denne uppvisar fastebrev av 1661 på Långerud och uppger att hans svåger Björn för sin hustrus lott fått en teg i bolbyn.
1694 HT 2: Hustrun Lisken Andersdotter i Långerud och hennes broder Mårten Andersson har instämt nämndemannen Per Bondesson i Östmark om återlösen av den jord som deras sal. fader pantsatt till honom. Per är sjuk varför målet uppskjutes. Som vittnen nämnes Olof Ivarsson på Östmark och Olof Johansson ib.
1695 VT 3: Nils Nilsson i Östmark utverkar på Jon Jönssons ib vägnar utredning om hur mycket jord i Långerud Jon kan tilldelas för en fordran om 20 rd hos Anders Olofssons arvingar i Långerud.
1695 VT 103: Uppbjudes 1.gången: Hästenäsängen på Östmarks ägor, vilken Per Bondesson i Östmark fått av Långeruds åbor för Anders Olofssons skuld 27 rd 16 öre smt. Fasta 1697 ht 7.
1695 HT 16 : Fasta för Jon Jönsson i Östmark på 1/6 i Långerud, som han haft i pant för 20 rd. Anders Olofssons barn Jon och Lisken vill återlösa jorden, men dels är de för sent ute, dels är Jon Jönssons hustru i börd.

Källor: Gunnar Almqvists sammandrag av domböcker och MTL
Värmlands regementes historia. C.A Nordensson. Del II. Stockholm 1904.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: :::::::::::
Höffner, en officerfamilj i Prästbol, Fryksände.

Vid vårtinget år 1723, berättade Jon Arvidsson i Åshagen, då 67 år gammal, att hans farfar Bengt Arvidsson bodde i Prästbol, innan officeren salig Mårten Höffner flyttade dit.
Efter det att Bengt flyttat till Åshagen, så hade han och sonen Arvid Bengtsson, Jons far, bedrivit fiske tillsammans med Höffner.
Närke och Värmlands regemente skeppades år 1626 över till stridsscenen i Preussen.
Fryksände knektarna ingick företrädesvis i kapten Mårten Höffners kompani.
Deras antal uppgick till 26, varav två befäl, mönsterskrivare och en korpral från Stensgård.
Möjligen deltog kompaniet i stormningen av biskopsfästet Marieburg 1629.
Av inalles 50 Fryksände knektar som vid denna tid översändes till Preussen, återvände fyra, möjligen ytterligare några som invalider.
År 1629 omnämnes för första gången Prästbol i häradsrättens protokoll.
Kapten M. Höffner, löjtnant 1623 vid C.v Falkenbergs kompani, efternamnet skrivs: Hybbenär, Hyfvenär på 1620-talet.
För år 1624, så hade Höffner rätt attt uppbära skatt från Torsby gård, Röbjörkeby och Persby.
Var han bodde före inflyttning är oklart, möjligen i Rådom, Sunne.
I vart fall ägde han mark där.

Långa perioder befann sig Höffner på tjänsteuppdrag utomlands.
Han var aktiv officer under inledandets fas, av Sveriges stormaktstid då striderna på främmande lands mark var både många och hårda.
Vid inledningen av 30-åriga kriget 1630 deltog dock ej Höffners kompani.
Det befanns vara allt för sargat efter deltagandet i Preussen.
År 1633 befanns kompaniet ånyo stridsberett.
Det omfattade vid mönstringen i Karlstad 29 juni samma år 116 soldater, från Fryksdals och Kils härader, varav nio knektar från Fryksände.
Kompaniet transporterades till Krigsscenen året därpå.

Häradsrättsprotokollen visar vad som hände medlemmarna av Höffnersläkten, både boende på och med ursprung från huvudgården i Prästbol
År 1629 uppnådde Mårten Höffner, förlikning med två bönder i Stensgård om ersättning för en på hans mark återfunnen död älg.
Samma år utsattes kaptens bostället för stöld.
Tjuven visade sig vara en dräng, verksam i maskopi med Olof i Kälkerud.
Olof hade tagit hand om stöldgodset.
Han bötfälldes och ålades att återställa det.
De tvenne kor som Höffners hustru Katarina självsvåligt tagit av Olof som kompensation för stöldgodset skulle, fastslog rätten återlämnas.
År 1634 bötfälls Klemet Arvidsson i Ed- troligen son till Jöns Arvidsson, samt med visshet ,svåger till de blivande storbönderna Björn, Jon och Bonde Nilsson- för att i strid med gällande förbud ha sålt ett älghuvud till Höffner.
Vid vårtinget 1636 anklagade Höffners hustru ynglingen Lasse Klemetsson ,för att tillsammans med en annan legodräng Hallsten Persson, vilken rymt till Norge, ha stulit åtskilliga föremål.
Lasse dömdes till döden genom hängning.
Dock skulle nådeansökan inlämnas till högre instans.
Hovrätten beslutade senare om benådning.

Håkan Torbjörnsson i Överbyn, far till Lasse och en kärnfrisk storbonde,(uppges ha blivit över 100 år gammal) , tillstod att kaptenshustrun förlikts med Lasse genom att av denne mottaga fyra riksdaler.
Förfaringssättet stred mot gällande lag.
Katarina Höffner, ålades att inbetala beloppet till Kronan.
Något egentligt straff utgick ej.
Hon ursäktades av brist på insikt i legala spörsmål.
Vidare skulle Hallstens far, boende i Gunnsjögården, vid nästa ting med ed värja sig, från kaptenskans beskyllning att vara i maskopi med sin förrymde son.
Den 17 januari-1636, fastställdes att Mårten Höffner skulle fritt få disponera Prästbol, ett resultat av lång och trogen tjänst i Svenska armen.
Under åren 1636-1641 , så tjänstgjorde han som regementskvartermästare, en på den tiden hög militär befattning.
Åren 1638-1641, befann sig Höffners kompani i Stettin.
En son Mårten Höffner, uppges ha varit fänrik i faderns kompani 1641.
Sonen Mårten Höffner avled i strid ombord på ett skepp år 1645.

Våren 1640 uppträdde fänrik Per snickare i Rådom , Sunne, som ombud för regementskvartermästare Mårten Höffner
En fordran, en oxe eller sju riksdaler, som Höffner hade på en bonde i Västra Berga, Lysvik, skulle regleras.
Dennes som bekräftade existensen av en skuldsedel, utfärdad 1639 i Svineskans Vorpommern.
Vid häradsrättens möte hösten uppträdde P.Snickare, ånyo som ombud, nu för kvartersmästarens nya hustru Karin Svensdotter.
Benal Persson, Överbyn, storbonde och av häradsrätten utsedd passkontrollant, hade i förtid tagit Per, en av hans söner, ur drängtjänst hos henne av orsak att sonen börjat uppvakta en av pigorna i Prästbol.
Anna var hennes namn.
Benal, som ogillade kontakten, skulle antingen skaffa en annan dräng eller låta Karin återfå hela årshyran.
Det hela slutade med att Benal fick böta.
Dessutom fick sonen Per Benalsson böta för lönskaläge, ty närmandet ledde till att Anna fick barn.
Per blev sedan knekt , utskriven därtill 1642-1648.
Vid häradsrättens möte hösten 1645, ålades Per Halvardsson, Utterbyn, att bevisa att han till Mårten Höffners hustru erlagt den 4 ½-riksdaler för en oxe som nu avkrävdes honom.
Påföljande år notera s att Per ej kunde styrka fullgjord likvid.
Skulden skulle regleras.
Hösten 1646 noteras att tvenne bröder från Norra Ny uppnått förlikning med Mårten Höffner, om skadestånd för att de fördärvat en av hans hästar.
Två år senare uppnåddes förlikning medan å ena sidan , löjtnant P. Snickare, nu boende i Åleby, Sunne och å andra sidan före detta regementskvartermästaren Mårten Höffner, och hans landbönder i Rådom, Sunne, angående arrendet för bostället i Rådom.
Löjtnanten hade vistats fyra år i Rådom, och lämnat hemmanet ett år före arrendets utgång.
År 1652 noteras i rätten, att en bonde från Rådom, Sunne, dels satulit pengar från Mårten Höffner, dels tillgripit en vågkrok i hammarsmedjan vid Bada bruk.
Två Badabor gick 1653, ed på att Mårten Höffners hustru, inför dem förnekat mottagandet av fyra riksdaler, av Erik Olofsson i Röberg, vilket sistnämnde påstod.
En annan anförvant till Erik skulle enligt rättens ställningstagande reglera skulden.
Samma år ingick Mårten förlikning med en bonde i Åsegård, Lysvik, rörande bland annat ”knektsläppning” och penninglån.
Två män från Röbjörkeby, samt en från Ånneby ålades påföljande år , att ersätta Mårten för en förstörd not.
Någon tid därefter träffade han överenskommelse med tre Röbjörkebor om fisket i Badasjön.

Mårten Höffner avled omkring år 1600.
Änkan Karin Svensdotter tetsamenterade 1663 allt lösöre till dottern Katarina Höffner , och hennes korpral Anders Olofsson, Kollerud.
Nu beskrivs vad som hände Ernest Höffner i Prästbol, en till synes oregrelig son till regementskvartermästare Mårten Höffner och bror till Katarina Höffner, fänrik Mårten Höffner, avliden, som tidigare nämnts, 1645 och Nils Höffner, som enligt uppgift från 20-oktober-1658, tjänstgjorde som fänrik i Joh.Pettersson Moses kompani.
Ernest såg dagens ljus runt 1620, och gick liksom bröderna i faderns fotspår, blev officer i armeen.
Vid tinget hösten 1645 noterades att Ernest, då på tjänsteuppdrag i Tyskland, avlat barn med pigan Kerstin Olofsdotter, boende på Åsegård, Lysvik.
Fadern Mårten Höffner och hans maka lät påskina att Kerstin legat med en dräng från Ransby i Lysvik, vilket hon dock förnekade.
Kerstin fick böta 20 mark.
Sex år senare, väl hemkommen efter tjänstgöring utomlands, fick även Ernest böta för den olovliga förbindelsen.
Han sökte sig nu en livsledsagarinna.
Den utvalda hette Maria Rackow. De gifte sig år 1653.
Varifrån Maria kom, har ej gått att utröna.
Släkten förekommer ej i något av de många register som undersökts.
Måhända kom hon från Ryssland.
Eller att hon helt enkelt var ifrån Tyskland, där Ernest befann sig i långa perioder.
Våren 1656 vittnade sergeant Ernest Höffner i mål mot kaptenskan på Gylleby, Sunne.
Hennes make , kapten Jonas Hansson Spets ( adlad 1660 till Gyllenspets , och blev 6-februari-1669 första Värmlandsfödde chef för Närke- och Värmlands regemente), anklagade henne för otrohet.
Den utpekade friaren, en soldat från Tosseberg, Sunne hade av rädsla för att personligen träffa kaptenen dröjt sig kvar utomlands.
När kompaniet hemförlovats år 1658 utnämndes Ernest och hans bror Nils till löjtnant vid Närke och Värmlands regemente.
Sju år senare övertog Ernest hemmanet Prästbol.
I september-1665 fastslog rätten att fem utpekade bönder i Västervik skulle för 1664 år utlagor och för 1665 års innestående skatt, som Höffner överlåtit på inspektor Johan Menlös, Halmstad, betala till dennes far 30 riksdaler, så när som på sex öre silvermynt.
Två år senare fastslog rätten att en i Rådom, Sunne, boende fänrik hade rätt att bo kvar i hemmanet året ut.
Uppsägningen hade gjorts för sent av fastighetsägaren, Ernest Höffner.
Vid tinget, våren 1669 framförde Sven Jonsson, Sörmark, klagomål mot finnen Olof Andersson Hattack, Arnsjön.
Vid ett helgbesök hos svågern i Vasserud hade Olof, som också var närvarande, torgfört okvädningsord och handgripligen attackerat Sven , men blivit utkörd av löjtnant Höffner.
Olof dömdes att att för hemfrids- och högtidsbrott böta 80 mark.
Även Ernst kunde bete sig mindre lämpligt, var knappast en fridens man.

Mårten Höffner, Prästbol, son till Ernest Höffner och Maria Rackow, förnekade i juni-1684, lönskaläge med sin f.d tjänstepiga, som fått barn , och höll sig undan.
Målet uppsköts till dess att flickan anträffades.
Senare fastslogs att Mårten och pigan skulle böta 40 mark vardera för lönskaläge.
Mårten skulle lämna bidrag till barnets uppehälle. Han inledde sin militära karriär som fältväbel, och han steg efterhand i graderna, blev fänrik 1 mars –1702 och sekundlöjtnant 30-juni-1718.
Den 20-maj-1719 tog han avsked.
Han gifte sig på 1690-talet, med Maria Berg, boende på Säby, Kils socken. Gården övertogs 1703.
De hade en familjefrid länge , men det inträffade något dramatiskt, som fick sin epilog en februarisöndag år 1720.
Då jordfästes hustrun jämte tre söner och en dotter.
Brand alternativt bräcklig is, har uppgetts som tänkbar dödsorsak.
Mårten Höffner levde tyngd av sorg än en tid, och han dog 70 år gammal år 1728.
Äldste sonen Petter Christian Höffner ,hade undkommit katastrofen och tillträdde nu som nya husbonden.
Han blev officer i den svenska armen, sergeant.
Petter Christian Höffner, avled i Sunne 1754,63 år gammal.
Släkten Höffner levde vidare i Värmland än en tid.
Släktens närvaro i Övre Fryksdalen upphörde ungefär 1690.
Lars Gustaf Höffner, född 1712-10-02, Säby, St Kil, Värmland, son till Ernest Höffner och Barbara Sofia Carus, blev volontär.
År 1735 knöts trohetslöften mellan Lars Gustaf och Lisken Schagerberg, dotter till länsman Sven Schagerberg.
Makarna bodde en tid hos hustruns föräldrar, på Björserud, Sunne.
Femton år senare uppges Lars Gustaf vara änkeman och sergeant, boende på Svinebergssätter, Sunne.
Den 24 januari-1753, var det dags för ny vigsel.
Bruden Maria Faxell, var dotter till komministern i Tveta 1696-1736, Edvard Faxell, och hans maka lektors -och kyrkoherdedottern Christina Hofflandra.
Maria var luttrad, hade varit gift tre gånger tidigare.
Lars Gustaf Höffner, avled 80 år gammal i Sunne, 6 mars-1754.
Maria Faxell dog i Karlstad 4 –januari-1779.
Marias yngre bror Johan Faxell, var ägare till Torsby bruk, en kort tid.
Son till Ernest Höffner och Maria Rackow:
Våren 1680 beslutade rätten på begäran av befallningsmannen Henrik Schröder, löjtnant Ernst Höffner, Prästbol, och Olof Halvardsson, Röbjörkeby, att initiera undersökningar för fastställande av gränser mellan de båda hemmanen.
Samtidigt skulle rågången kring Röbjörkebys säter identifieras och stadfästas.
Vid hösttinget 1681 begärde åborna i Röbjörkeby, kyrkoherde Johannes Iser den äldre, Sunne och löjtnant Höffner, att för marktristens upplösning inkalla som vittne Per Eriksson, Önnerud.
Han borde, sades det, till följd av sin höga ålder, ca 100 år, omgående inkallas.
Per var tydligen vid god vigör, ty han infann sig och berättade att han för 40 år sedan bott i Röbjörkeby.
En då ålderstigen person, hade upplyst honom om att rösen på Säterberget utgjorde gränsmarken mellan hemmanen.
Ernest Höffner, avancerade till korpral 1667, underofficer under överste Mels kommando 1672, fänrik 20-juni-1676 i Bremen, löjtnant 7-februari-1680, och kapten 7 –december-1700.
Han var vigd med Elsa Lilliebjörn. Den 29 mars-1682 vigd med Barbro Sofia Carus(Kruus), Sannerud, Kils socken.
Boende i Storgården, Kils socken.
Paret hade en central roll i sockenlivet.
De var självskrivna faddrar vid dop, och ej enbart när ståndsfamiljer figurerade.
Ernest Höffner ägde markområden i Gunnarsbytorp, Frykerud och han deltog som representant för nämndahemman vid syn i juli-1686, i anledning av tvist med fastighetsägarna i Aplung i Västa Ämtervik.
År 1700 följde Ernest hemstyrkan, 54 man ur Karlstads kompani, på den långa och krävande marschen till Stockholm.
Trupperna inalles 10,000 man, bröt upp från lägret i Pernau.
Höstregnet förvandlade vägarna till lervälling.
Målet var Narva.
Vid slaget där tre dagar senare , kylan hade återvänt, så sargades Närke och Värmlands regemente.
Hundra man dog i strid, 23 den närmaste tiden, till följd av skador.
Även Ernst råkade illa ut, träffades i av en kula i höften, blev oförmögen till fortsatt tjänst.
I avskedsansökan deklarerades, att han vid många tillfällen varit både fången och sårad.
Han erhöll pension 13-december samma år , och återvände hem vid juletid.
Ernst Höffner, skrev sig 1714 i Karlstad, och avled i januari-1724, 70 år gammal.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: ::::::::::::::::::::
969. Lisken Ernestdotter Höffner.
Vigd med 968 Nils Eriksson.
MTL 1667-88. Omgift med mästersmeden Ingemar Mickelsson
1938. Ernest Höffner. Löjtnant,
född Fryksände.
D i Bremen, Karlsborgs skans
år 1676.
1939. Maria Rakou/
Rackow
Troligen från Polen.
D: 1690 i
Prästbol,Fryksände.
3876. Mårten Höffner, major.
D 1663 , Fryksände
3877. Catarina Svensdotter.
Test. 1663 allt lösöre till mågen Anders Olofsson.
1938. Tjänst mest i Nordtyskland. I domstolshandlingar 13 gånger 1645-88 för slagsmål , pigor etc. Fick 1665 Prästbol, Fryksände.
Syster Katarina Höffner.
969. Syster Maria Ernestdotter, f ca 1660, Rådom, Fryksände, d 1734 i Fensbol, Fryksände,
3876. Skrivit en skuldsedel 1639 i Svineskans Vorpommern. Måg Anders Olofsson, Långerud.
Mårten Höffner, regementskvartermästare i Stettin 1638-41. D 1663 , Fryksände.
Fick 1636 Prästbol, Fryksände, för lång och trogen tjänst.

.