NULL Skriv ut sidan - Plagman

Anbytarforum

Titel: Plagman
Skrivet av: Carl-Gustaf Svantesson skrivet 2014-05-13, 13:45
Ann-Charlotte!
Jag tror inte att mester  Burchardt  (Buchard)  Plagman och mester  Burchard (Buckhurbt) Robertz är samma person. Som Du själv nämner ovan fanns Buckhurbt  Robertz  skriven på Hemmeneköp redan 1671, men Buchard Plagman förflyttades till Skåne först 1684. Han fick då överta ett boställe efter den avskedade löjtnanten Jonas Paulin (och det är inte gården i Hemmeneköp).  
I Skånska Dragonregementets historia del 2:
”År 1684(?). Regfältskär Burchart Plagheman hade vid indelningen fått sig en gård tilldelad som förut ägts av löjtnant Jonas Paulin. Gården var i ett elendigt tillstånd varför Paulin blev dömd att sätta den i ordentligt skick. Paulin hade avskedats därför att han var en ynkrygg, men vid detta tillfälle morskade han upp sig och hotade den gamle fältskären.
År 1685 hade regfältskär Burchart Plagheman blivit beordrad att inställa sig i Stockholm för att undergå examen inför Societas chirurgiae, emedan han inte kunnat uppvisa intyg om någon avlagd examen. Den gamle mannen blev kuggad i brist på nödiga kunskaper och i följd därav avskedad. Då Plagheman emellertid alltid skött sig väl i tjänsten och oaktat sin stora fattigdom själv bekostat medikamenter, då inga funnits i den gamla odugliga fältkistan som tillhörde regementet, så fick han behålla hela årets lön och 100 daler i ersättning.”
Min kommentar 1: Gården som regfältskär Burchart Plagheman övertog 1684 låg troligen i Frörum (Fågeltofta).
Min kommentar 2: Prövningen av Buchart Plagmans kirurgkunskaper torde vara en följd av att man på 1680-talet ville höja kvaliteten på fältskärskompetensen. Detta initierades av Karl XI och effektuerades av Societas chirurgiae.
Buckhurbt Robertz finns omnämnd i Gottfrid Björkelund, Färs härads historia, sida 266: ”I kyrkan (Långaröds) fanns en liksten över en i London född man, Buckhurbt Robertz. På stenen stod : Denne Steen aer bekosted af aereborne och velactad  Bertell Norman ridefoged til Öfvetskloster och hans kaere hustru Walleborig Swensd: och hviler haer under hindis S. forrige mand erlige Buckhurbt Robertz som bodde och dödde i Hemmeneköb den 9 november anno 1675 och var barnfödd ved Lunden i Aengeland. Hans alder var . aar. Gud gifve hannem en gladelig och aerefuld Opstandelse paa dommedagen.”
Stenen fanns kvar då kyrkogårdsmuren i  Långaröd byggdes i början av 1900-talet. Arbetet genomfördes av Alfred Lind. Alfred var Plagmansättling och ägnade sig på gamla dagar åt att dokumentera (skrev och tecknade) bygdehistoria. Han berättade att han tyvärr slog i sönder denna sten och lade den i kyrkogårdsmuren. Han ångrade detta djupt och skulle vilja plocka fram den om någon kunde bistå. Jag var då bara liten pojke, men tyckte som han. Tyvärr blev det aldrig gjort och nu är det väl ingen som vet var den ligger. Alfred Lind återger i Min hemsocken också skriften på stenen (samma som ovan) men anger: ”Hans alder var 70 aar.”
Innan Skåne blev svenskt var ägarna enligt den danska jordaboken :
C:a 1590-1610 (dokumenterat 1591, 1601 och 1606): Anders Olsson
C:a 1610-1650 (dokumenterat 1611, 1620, 1629, 1631, 1640, 1643 och 1650): Haagon Andersson
1650-1658 (dokumenterat 1650, 1651 och 1657): Niels Haagonson.
Det är tydligt att gården gick i arv från far till son i en bondesläkt. Vad som hände med Niels Haagonson när svenskarna ockuperade Skåne och Skåne blev svenskt 1658, vet jag inte.  
Mvh
Carl-Gustaf