NULL
Skriv ut sidan - Buresläktens DNA identifierat
Anbytarforum
Titel: Buresläktens DNA identifierat
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2013-11-26, 08:28
Jag tycker att resultaten av den egentliga Bureättens Y-DNA är mycket intressanta, särskilt som det bekräftar riktigheten i Johan Bures genealogier, något som Peter Sjölund också poängterar.
Jag skulle bara vilja kommentera ett par saker angående presentationen utan att vilja förringa värdet av det arbete som Peter och Ronny har utfört.
Peter skriver ovan: »Vi har verifierat att den gren som Urban Sikeborg hela tiden misstänkt vara fabricerad, den s k Säbrågrenen, faktiskt är påhittad.» Personligen upplever jag det som att den misstanken redan hade bekräftats och att DNA-resultaten i det avseendet mer var en bekräftelse av ett konstaterat faktum. Jag påpekade i min artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 att herr Engelbrekts i Säbrå släktlinje - herr Engelbrekt var far till de tre adlade bröderna samt farbror till Stormor i Dalom - uppvisade drag som avvek från de övriga släkttavlorna i Johan Bures släktbok, och jag kategoriserade den därför som en obestyrkt, lite väl suspekt gren av Bureätten. Som bekant hittade historikern Tiina Miettinen vid Tammerfors Universitet oväntat släktboken i original i finska Riksarkivet 2008, och min granskning av den bekräftade genom Johan Bures egna kommentarer, strykningar och tillägg att detta var en inplanterad gren som inte härrörde från hans egna forskningar. Johan Bure hade själv inte varit medveten om herr Engelbrekts Burehärstamning, trots att han vistats hos denne under den tid han reste runt i Norrland för att kartlägga hela Bureätten och trots att denna förmenta gren i så fall skulle ha varit den förnämsta, agnatiska Buresläktlinjen av alla. I stället förde han enbart in kusinerna Olof, Jonas och Anders i släktboken i deras mors släktgren i släktboken. Jonas Bure försökte sig till och med att något decennium senare koppla upp sig och sina adlade bröder på en helt annan släkttavla som var rena fantasier men som i gengäld gav dem en betydligt mer skimrande fädernehärstamning, och det stärker ju inte precis brödernas anspråk. Att jag utifrån en källkritisk analys av släktboken slutgiltigt avfärdat denna släkt som Bureättlingar på manssidan berättade jag på förfrågan både i fjol och i år, om jag inte minns alldeles galet, och jag har också skickat över min rätt utförliga »Hur herr Engelbrekt i Säbrå blev en Bure», som utreder just denna fråga. Artikeln har varit tänkt att publiceras nästa år. Min argumentation kan dock mycket väl ha varit undermålig.
Som jag förstått det har åtminstone några uppfattat det som att de uppgifter som ges i presentationen om hur Buregenealogin byggts på bakåt med runstensgestalter med hjälp av Andreas Olavi Rhyzelius också var en del av DNA-projektets forskningsresultat. Det framgår inte att uppgifterna bygger på min utredning i Släktforskarnas Årsbok 2011, vilket kanske kunde påpekas.
I presentationen visas ett foto av en släkttavla som sägs vara en sida i Johan Bures släktbok. Fotot, som jag själv tog för ett par år sedan, är dock en Buresläkttavla upprättad av adelsgenealogen Johannes Peringskiöld ett sekel senare.
Det ska bli mycket intressant att se hur användningen av DNA kommer att kunna komplettera inte bara Buresläktforskningen utan hela släktforskningen som sådan.