NULL Skriv ut sidan - Gravstenen i Sköns kyrka

Anbytarforum

Titel: Gravstenen i Sköns kyrka
Skrivet av: Per-Åke Borssén skrivet 2004-07-10, 15:34
Carl, att Sölve Carlander “faller ... som källa” för att han använde yttrycket ‘balsamerade lik’, som Du tror inte kan vara relevant i detta sammanhang,  är med förlov sagt en billig argumentering. Vad NE skriver om balsamering är “/.../den har sina rötter i Egypten, där den första kända balsameringen utfördes år 2700 f.Kr. /.../ Föga är känt om balsameringsförfarandet under medeltiden i Europa. Första gången balsamering omnämnts i Sverige är i samband med Gustav Vasas död./.../” Därtill kan vi här tillägga, att vi inte har någon tidsbestämning av de lik vi här diskuterar eller om de över huvud taget är medeltida. Obs att Carlander om detta skriver: “Som minne av medeltidskyrkan ..... etc”, vilket inte betyder att han därmed nödvändigvis avser att de är från medeltiden.
 
Att sen dessutom placera honom i stryklassen “en som tycker om att sprida skrönor” är ett väl så lättvindigt argument. Som källa är Carlander intressant ur den synpunkten, att han indikerar att andra skriftliga källor förmodligen finns, varur han fått den information, som han refererar till i sin skrtift. Den positiva slutsatsen är att inte fokusera på Carlanders referat utan istället på, att söka ta fram de handlingar varur han hämtat sina uppgifter.
 
Carl, även om gravhällen är autentisk och medeltida, vad säger att den inte blivit återanvänd på 1500-talet eller senare. Detta skulle ju kunna förklara de arabiska siffror, som Bygdén menat sig ha sett. Den andra siffran var tydligen svår att utläsa, men med tanke på Bygdéns antagande, att det var Fartegn unges gravsten han stod inför, ?gissade/antog han, att där bör ha stått “4, alltså 1402. 1502 torde vara för tidigt för denna typ av siffror, men 1602 skulle passa utmärkt med tanke på JB:s Skönbesök något tidigare. Även med tanke på väpnaren och den påstådde fardeättlingen Johan Siggessons manipulationer med artefakter i Sköns kyrka  tidigare, visar på viljan att i möjligaste mån förgylla fädernas anor och vara bekräftelse på att mytbildningen kring ‘Fale hin unge’ hade påbörjats. Kanske fick en ?ättling inta sin gravplatsen med en värja vid sin sida under en avläsen anfaders gravhäll? Kanske - återupptagen forskning med modern teknik kan kanske ge oss svaret.