NULL Skriv ut sidan - Dalman, Anders Gustaf (1848-1920), Sveriges siste skarprättare

Anbytarforum

Titel: Dalman, Anders Gustaf (1848-1920), Sveriges siste skarprättare
Skrivet av: Rolf Liljhamar skrivet 2002-02-23, 12:16
Ang Dalman.
Sveriges siste skarprättare A.G. Dalman föddes 17/2 1848 i Norberg som son till Per Erik Norman och Greta Gustava Söderberg. Han gifte sig 1869 med Emma Sofia Westlander och fick med henne 12 barn varav 4 st uppnådde vuxen ålder. Äktenskapet varade i 40 år till hustruns död 1909.
 
En spridd myt säger att en av sönerna blev läkare. Myten förstärktes väl i viss mån av att det faktiskt fanns en läkare Dalman, som bl a var tjänsteläkare vid Stockholms Spårvägar. Jag själv tillhör dem som fick höra ryktet, att det skulle vara skarprättare Dalmans son, från mina spårvägsanställda släktingar.
 
Omkring 1868 antälldes A G Norman(Dalman) vid K Västmanlands regemente, vid 1873 var han korpral och sökte och beviljades avsked 1882 med goda vitsord i ”flit, ordentlighet och nykterhet, samt att han gjort sig känd för raskhet”.  
 
Någon gång under tjänstgöringen tog/fick han soldatnamnet Dalman. Hans tidigare namn Norman tyder även det på soldatanor, enligt sedvänjan att soldatnamnet på något sätt knyts till rote/torp-namnet, i det här fallet Norberg.
 
Dalman sökte skarprättaretjänsten i Västmanland redan 1883 men tilsättningen dröjde till 1885, då han först fått tjänsten i Stockholm och nästan i samma veva får tjänst i Västmanland.
Han hade flyttat till Stockholm redan 1884 och bodde först på St Badstugatan 5, flyttade 1886 till Tuleg 9, därefter till S:t Eriksg 22(sedan omnumrerat till 44), han bosatte sig kort före sin död hos sin son på Lilla Essingen.
 
Allt eftersom olika skarprättaretjänster blev ledigförklarade besattes dessa med Dalman, så att han med tiden blev hela rikets skarprättare.
 
Han avled 30 juli 1920, 72 år gammal, ev i sviterna efter en trafikolycka, (påkörd av spårvagn) utanför sitt hem c:a två år tidigare.
 
Han hade då tjänstgjort i 35 år och genomfört 6 st avrättningar, 5 st med handbila, 1 med fallbila dvs giljotin.
 
Tjänsten tillsattes aldrig efter Dalmans frånfälle troligen beroende på den då pågående debatten om dödsstraffets avskaffande.
 
(Uppgifterna hämtade bl a ur  
Skarprättaren  
Specialförlaget
Stockholm 1948)
 
 
Mvh
 
Rolf L