Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-12
Skrivet av: Åke Tilander skrivet 2002-09-15, 16:55
Hej!
 
Först av allt vill jag säga att jag inte är någon genetiker, eller har någon special-kunskap i dessa frågor, så jag ber er på Anbytarforum som har bättre kunskaper i detta än jag att komplettera, justera och lägga till rätta det som jag eventuellt har missförstått.
 
Som jag förstått det hela är det så att varje människa (med vissa undantag, t.ex. mongoloida) har 46 stycken kromosomer i 23 par. Var och en av dessa kromosomer är unika och unikt identifierbara ungefär som ett fingeravtryck. En kromosom i varje par kommer från vår mamma och en från vår pappa. Varje kromosom av dessa 46 är unik, eller nästan unik. Det är egentligen bara våra släktingar som har en eller flera identiska eller nästan identiska kromosomer som oss själva.
 
Kanske kan man beskriva våra kromosomer som 46 oföränderliga fotografier som vandrat bland våra förfäder och slutligen hamnat hos oss.
 
Några komplikationer finns dock:
1. Ibland sker spontana förändringar av det genetiska materialet i en kromosom, mutation.
2. Ibland sker ett utbyte av genetiskt material mellan kromosomerna, överkorsning.
 
Omfattningen och frekvensen av detta är dock förhållandevis liten.
 
Rent teoretiskt skulle det genom DNA-test kunna gå att ta reda på exakt vilka av en viss persons kromosomer som kommer från hans / hennes pappa och vilka som kommer från hans / hennes mamma genom att matcha personens genetiska material med hans kusiner, syssligar etc. Det vill säga, återfinner jag en viss kromosom hos mina kusiner och sysslingar på fädernet vet jag ju att jag fått den via min pappa. Återfinner jag den istället hos mina kusiner och sysslingar på mödernet har jag fått den via min mamma.
 
Teoretiskt sett skulle vi alltså kunna följa våra 46 kromosomer bakåt i tiden i vår egen släkt! Vi behöver inte komma särskilt långt bakåt i tiden innan vi hittar släktingar som vi överhuvudtaget inte är släkt med, genetiskt sett.
 
Teoretiskt är det nog möjligt att alltså bevisa våra släktrelationer. Praktiskt, ekonomiskt är nog denna metod helt utesluten. Jag tror att någon nämnde att ett gen-test kanske kostar 2000:- - 4000:-. Bara att genomföra test så att vi kan identifiera våra egna 46 kromosomer skulle innebära mycket stora kostnader. Ska vi sedan testa hundratals eller tusentals personer så faller det hela på sin egen orimlighet.
 
Det stämmer ju som Gabriel skriver att vi förstås kan konstrurera faderskaps-test om vi har två olika grenar med manliga ättlingar till en presumptiv förfader som tillhör samma agnatiska ätt, eller ett moderskaps-test om vi har två olika grenar med kvinnliga ättlingar till en presumptiv anmoder som tillhör samma kognatiska ätt.
 
Jag kan dock även se många svårigheter med detta. Även om jag och min Xmänning NN har en identisk Y-kromosom så måste det vara svårt att avgöra om det beror på att vår förfader finns X generationer tillbaka i tiden. Vad säger att inte den gemensamma förfadern finns X+2 eller X+10 generationer bakåt? Omvänt så är det också svårt att tolka resultatet om vår Y-kromosom inte är identisk. Det innebär ju att någon av min Xmännings förfäder på raka fädernet eller någon av mina förfäder på raka fädernet inte är far till den son man enligt folkbokföringen och andra källor har, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att min förfader på raka fädernet i generation X-1 inte är son till den presumptive förfadern i generation X.
 
Så ett litet annat spår, vilket eventuellt kan vara intressant för flera är att jag hade anledning att efterforska om det fanns något genetiskt material bevarat från en av mina anor som dog 1942. Det visade sig att det visst finns sådant material! På Landstingsarkivet i Stockholm fanns ett antal prover tagna vid sjukhusbesök ingjutna i parafinklotsar! Har jag förstått det hela rätt finns mängder av sådant genetiskt material bevarat inom sjukvården. Att så mycket finns bevarat och sedan så lång tid tillbaka lär vara unikt för Sverige.