NULL Skriv ut sidan - Hälftenbrukare

Anbytarforum

Titel: Hälftenbrukare
Skrivet av: Kaj Janzon skrivet 2000-06-30, 00:19
Henrik,
 
Jag har visserligen inte själv forskat särskilt mycket om 1800-talet, inte alls om östgötska förhållanden och vad jag kan minnas aldrig stött på begreppet fjärdedelsbrukare i någon originalkälla, men jag vågar mig ändå på en gissning i frågan utifrån andras forskningsresultat och din återgivning av källornas uppgifter. Jag menar för det första att din socio-ekonomiska kategorisering är rimlig. Att det sker en växling mellan statkarls- och fjärdedelsbrukarbenämningen kan helt enkelt innebära att den senare bara är en precisering av vilket slags statare man hade att göra med.
 
Fjärdedelsbruk var med andra ord nog bara en av många olika avlöningsformer för lantarbetare som uppstod under jordbrukets modernisering när byarna och bondesamhällets traditionella sociala struktur sprängts av skiftesreformer och en accelererande befolkningsökning. Det är sannolikt helt enkelt frågan om en inflatorisk vidareutveckling av det gamla hälftenbrukssystemet.
 
Det kan säkert under gynsamma förhållanden ha varit en bra affär för båda parter med den årliga staten fastslagen i en viss andel av skörden i stället för det vanliga x tunnor råg, y kappor potatis och z liter brännvin, oavsett skördeutfallet.  
 
Det ligger nämligen i det först nämnda systemet ett incitament för brukaren att arbeta hårdare för att öka skörden och därigenom sin egen inkomst.
 
Men om det blev missväxt så var det inte bra alls och värst blev det naturligtvis för stataren. Att gå med på något dylikt innebar alltså ett relativt stort risktagande.
 
Varför man ändå var beredd att ta en sådan risk är ganska uppenbart om man ser på den socio-ekonomiska utveckligen på den svenska landsbygden under 1800-talet. Utbudet av arbetskraft var mycket stort och proletariseringen gick mycket snabbt. En historikerkollega som sysslat med 1800-talets agrarsamhälle, svarade en gång på frågan om ifrågavarande århundrades tillväxt så här: det som tillväxte snabbast på 1800-talets landsbygd var fattigdomen.
 
Jag tror alltså att de flesta statkarlar inte hade något val. Om de erbjöds att bruka en jordplätt på ett plattgods mot en fjärdedel av dess skörd av godsförvaltaren så tog de det, om de erbjöds något sämre, så tog de det också.
 
mvh
Kaj Janzon