NULL Skriv ut sidan - Nipperhandlare / Nipperhandlerska / Nipperfabrikör

Anbytarforum

Titel: Nipperhandlare / Nipperhandlerska / Nipperfabrikör
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2010-01-08, 01:58
En notis i en digital tidning väckte åter mitt intresse för något för mig okänt:
 
Titel:  Folkets röst  
Datum:  1855-11-07  
Sida 4
 
BOUPPTECKNING: Förestår efter afl. nipperhandlerskan demoiselle A. A. I. Ramström, skulder och fordringar anmälas hos I. Askelöf, Westerlånggatan N:o 31.  
 
 
Vid sökning på ordet nipper på Anbytarforum finner man bland annat yrkestitlarna Nipperhandlerska, Nipperhandlare, Nipperfabrikör och Nipperarbetare. Dessa förekommer företrädesvis bland resande, men också bland judar och även andra.
 
nipperhandlerska = kvinna som handlar med smycken och prydnadsföremål. Källa: http://www.nok.se/PageFiles/4531/YrkenMallWebb.pdf.
 
Bland sökresultaten på internet för nipperhandel fann jag bland annat:
 
Nipperhandel i 1840-talets Uddevalla - kvinnors möjligheter till arbete. Rysén, Elisabeth, 1958- (författare)  
http://libris.kb.se/bib/2379926
 
Mångleri, nipperhandel eller klädmäkleri : kvinnliga handelsidkerskor i Malmö 1847-1864 / Anna Kayser Kayser, Anna (författare)  
Lund : Univ., Historiska inst., 1998  
Källa: http://libris.kb.se/bib/9219482
 
 
SFS 1846:40, §4 Wälfrejdade qvinnor,.... ware oförhindrade att i stad idka nipperhandel, klädmäkleri, mångler, tobakshandel samt försäljning av nålstolskram.
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/offentligt/?initLang=1&print=1
 
1839 Svenska ogifta kvinnor får rätt att idka nipperhandel, dock ej handel med tyg.
http://www.folkrorelser.nu/datum/oktober.html
 
Kvinnor i spetsen
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:24138/FULLTEXT01
 
2. KVINNANS ARBETSRÄTTSLIGA HISTORIA  
2.1 Mellan åren 1734-1850
Enligt 1734-års lag var kvinnan inte tillåten anställning inom statlig förvaltning.Hon var även hindrad att försörja sig som egen företagare, änka kunde dock fåöverta sin makes försörjning men bara så länge hon inte gifte om sig. 1749 komett reglemente som innebar att kvinnor fick ägna sig åt några enklareförsörjningsmöjligheter s k nipperhandel, vilket innebar att sälja t ex garn trådoch knappar. Det fanns ingen lag som förbjöd kvinnor att ta anställning i t exfabrik men de flesta kvinnor arbetade inom jordbruket. Eftersom både den gifta och ogifta kvinnan var omyndig krävdes dock makens respektive fadernstillstånd för anställning.3
 
År 1810 blev det tillåtet för vuxen ogift kvinna att bedriva ”för kvinnopersonerpassande hantering” enda inskränkningarna var förbud mot manliga biträdenoch att näringsfriheten upphörde när hon gifte sig.4  
3 Qvist, Kvinnofrågan i Sverige s 44 ff  
4 Aa s 84  
 
Källa: http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/2076/1/200169.pdf
 
Är det en tillfällighet att just Västerlånggatan nämndes i min notis och även i dessa två kvinnors fall?
 
Om Karolina Lindström, född 12 maj 1812 och hennes nipperhandel på Västerlånggatan 40 kan man läsa i denna beskrivning ur Idun 1892:
http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1892/pdf/ 1892_20.pdf
 
I mantalslängden för 1855 finns Johanna Ulrica Höglund, f. 1798, i Västerlånggatan 30, där hon innehar en nipperhandel.
http://breven.idetext.se/galleri/index_galleri.lasso?-Token.ID=17
 
Om judarnas villkor för detta:
http://www.foretagsamheten.se/PageFiles/206/Om%20judars%20insatser%20i%20svenskt %20n%C3%A4ringsliv.pdf