Titel: Kusinäktenskap
Skrivet av: Harriet Hogevik skrivet 2011-09-26, 18:54
Hej!
Den här diskussionen har konstiga slutsatser, anser jag. Först handlade det om att förbjuda kusinäktenskap - sen hävdas det att gravida bör informeras. Man kan fråga sig om vad och varför. De flesta gravida vet redan vem som är far till barnet; skulle sjukvårdspersonal - legitimerade barnmorskor och läkare för skattebetalarnas pengar ta på sig att informera gravida kvinnor om att de borde haft en annan far (helst från långtbortfrån så man säkert inte är släkt...) till sitt barn???
Alldeles bortsett från att detta skulle strida mot våra etiska principer (t.ex om att aldrig skada vår patient - även att orsaka onödig oro är fel)har vi lagar i Sverige- t.ex. Hälso - coh sjukvårdslagen och 2005:12 God vård Sjukvården skall vara: evidensbaserad ändamålsenlig jämlik mm mm
De ovan beskrivna råden uppfyller inga av dessa krav.
Det finns effektivare och mer tilltalande sätt att minska genetiska och andra skador i samhället t.ex. genom att minimera antalet oberättigade röntgenundersökningar i befolkningen.
Rätten att få möjlighet att skaffa barn är en stark grundläggande kraft hos människan och den som är orolig t.ex. p.g.a. sjukdom hos ena parten eller i släkten skall naturligtvis ha möjlighet till genetisk rådgivning.
Men att den som redan är gravid skall få kritik för valet av far till barnet bedömer jag som helt uteslutet i vårt samhälle. Motreaktionen om sådant förekom skulle kunna bli anonyma fäder - d.v.s. barnet kan mista / få sämre kontakt med sin far.
För övrigt brukar en riskvärdering vara nödvändig för att införa förebyggande råd - dvs både sannolikhet och fara vägs in innan man startar t.e.x ett vaccinationsprogram.
Dels är sannolikheten för en ärflig skada låg i det här fallet och dels är de eventuella skadorna/anlagen helt slumpmässigt (lite eller mycket)positiva egenskaper, (lite eller mycket)negativa egenskaper och egenskaper som är varken eller (t.ex. hårfärg - om två kusiner är rödhåriga riskerar de att få rödhåriga barn precis så som två andra föräldrar som råkar ha samma egenskaper /anlag i något avseende).
Hur den enskilda värderar risker /råd är också mycket personligt - detta lärde jag mig mycket om av de HIV-positiva kvinnor som fick sin diagnos under pågående graviditet i den era då vi inte kunde behandla bort/hålla nere viruset. Själv dödligt sjuk kunde en sannolikhet på 75-80% på att få ett friskt barn upplevas som en fantastisk möjlighet.
Nu tänker jag gå in på GAPMINDER (rekommenderas!)och glädja mig åt att världen går framåt och barnadödligheten neråt!! Mvh Harriet