Titel: SV: Sidensjö
Skrivet av: Maud Svensson skrivet 2016-04-13, 16:22
Per, genom KF (kunglig förordning) den 14 april 1866 fick oäkta barn arvsrätt efter modern i den egendom som inte utgjorde bröstarvinges lott under förutsättning att modern uttryckligen begärt att i födelseboken få barnet antecknat såsom sitt. (Från 1905 behövdes inte längre denna anteckning.)
Före 1866 gällde följande: Oä barn saknade all arvsrätt men hade rätt att åtnjuta nödtorftig föda och uppfostran till dess att det kunde föda sig själv. Avled modern eller fadern innan barnet nått den ålder då det ansågs kunna arbeta för sitt uppehälle, skulle dess fortsatta föda och uppfostran bekostas av den avlidnes eventuella kvarlåtenskap. Saknades kvarlåtenskap ålåg det den efterlevande föräldern att svara för det minderåriga barnets uppehälle.
(Fadern var i de flesta fall ute ur bilden då han var "okänd", inte hade erkänt barnet och inte tog något ansvar för det. En ogift mor efterlämnade sällan något av värde, och även om hon gjorde det var hennes oä barns fortsatta levnadsvillkor beroende av släktingars, styvfars, fosterföräldrars eller socknens väl- eller illvilja. Dessa barn fick ofta slita hårt från mycket låg ålder för att tillerkännas "nödtorftig föda".)
Genom lag den 14 juni 1917 fick uä barn samma arvsrätt efter moder och mödernesläkt som barn födda inom äktenskap. Trolovningsbarn fick då även arvsrätt efter fader på samma villkor som barn av äktenskaplig börd. I annat fall saknade uä barn arvsrätt efter fader.